DOING GOOD IN THE WORLD DVD

Transkript

1 Nr. 6. oktober- 2014

2 DOING GOOD IN THE WORLD DVD See how The Rotary Foundation and its partners are achieving sustainable results in Rotary s six areas of focus and learn how you can help! Promoting peace Fighting disease Providing clean water Saving mothers and children Supporting education Growing local economies Scan to order: 978, $10

3 Innehåll Forsiden Forsidebilledet viser Espace Pineda I Europaparlamentets bygning i Strasbourg - Copyright: European Union EP Internasjonalt Vellykket Institute í Billund Årets Institute for zone 15 og 16 fandt sted i utraditionelle omgivelser hos LEGO i Billund, og det blev et meget vellykket Intstiute. På billedet ses værten, RI director Per Høyen, omgivet af de trofaste støtter Anette Løwert og Jette Lund, begge passende påklædt til velkomstmiddagen i LEGOLANDs ridderborg. Tema Norden delt forhold til Europa De nordiske landes forhold til EU spænder over hele registeret - og det gør det svært at opnå den nordiske påvirkning af Europa, som vores nordiske regions størrelse ellers kunne berettige. De nye sikkerhedspolitiske vilkår i Europa giver det nordiske paradoks en ekstra dimension. Nummer 6 oktober Rotary Norden-Utgivningsdag Tidningen når mottagaren inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidning, certifierad av Rotary International. Rotary Norden redigeras i enlighet med god journalistisk etik och belyser den internationella rotaryrörelsen sedd från nordisk utgångspunkt och med nordiska värderingar. Landssider Sverige Att åka ut i världen till människor i avlägsna områden som behövde hennes kunskaper och engagemang för att överleva, det var något som Britten Klöfver- Ståhl tidigt bestämde sig för att satsa på i sin kommande yrkesroll som läkare och kirurg. Och på den vägen är det. Norge Et innholdsrikt bokmarked var Bryn Rks mest synlige bidrag, da klubben arrangerte Familiedagen sammen med velforeningen og andre gode krefter i en av Oslos drabantbyer. Klubben engasjerte seg helhjertet i å skaffe bøker og i gjennomføringen av dagen. Finland Ett stort medlemstal är inte allt. I mellersta Finland finns fem klubbar med medlemmar. Alla fem är ytterst aktiva. Klubben i Karstula har som exempel kombinerat ungdomsarbetet med PolioPlus -kampanjen genom att stöda ett lokalt juniorishockeylag. Juniorerna har PolioPlusoch Rotaryloggarna på sina speldräkter. Leder Jens Otto Kjær Hansen 6 Tema Norden og EU 4 Internasjonalt Rotary Institute i Billund 10 Landssider Sverige 14 Norge 28 Finland 38 Danmark 48 Island 58 Vimmel Vimmel/debatt 63 Danmark Rotary var aktiv i gaderne 6. september. Billedet er fra Frederikshavn, hvor udvekslingsstudenterne sætte præg på dagen. Redaktionens adresser: Till nedanstående adresser sänds allt redaktionellt material. Danmark: rotarynorden@gmail.com Sverige: borje.alstrom@galleristadsbacken. se Norge: julsrud@online.no Suomi/Finland: rolf.g.gabrielsson@gmail.com Island: markusoa@simnet.is RN WEB: Nummer Rotary Norden 3

4 Tema Sverige väljer olika i EU-val och nationella val Den Europeiska unionen befinner sig i en tid av förändring och omvandling. Lissabonfördraget skapar helt nya förutsättningar för EU:s länder, och för relationerna med omvärlden. Svenska folkets inställning till EU har svängt ganska kraftigt över tid. Likaså viljan att rösta på partiernas kandidater till EU parlamentet. Intresset och engagemanget för de frågor som ligger på EU-nivå är som regel betydligt mindre än det som samma väljare visar för valen på riks- och kommunal nivå. Supervalår 2014 har för svenskt vidkommande varit ett s.k. Supervalår. I maj röstade svenska folket fram sina förtroendepersoner till EU och den 14 september var det dags för riks- och kommunalval. Det finns flera forskningsinstitutioner och enskilda forskare som genomför undersökningar och pejlar opinionen i en mängd olika frågor. Här kan nämnas UI:s Europaprogram och Europabarometern som på svensk botten hanteras av Sifo och SOM-institutet. Så låt oss titta på några studier från senare tid. Svenskarna nöjda Den svenska befolkningen är mest nöjd med sin levnadsstandard jämfört med medborgare i andra EU-länder. Hela 97 procent av de tillfrågade svenskarna i den senaste Eurobarometern säger sig vara mycket eller ganska nöjda med sin levnadsstandard. Endast tre procent i undersökningen svarade att de inte var speciellt eller inte alls nöjda. Det gör svenskarna sammantaget till de mest nöjda i hela EU. I sex andra EU-länder: Danmark, Nederländerna, Luxemburg, Österrike, Storbritannien och Finland svarade 90 procent eller fler att de var nöjda med sin levnadsstandard. Ländernas placering i nöjdhetstabellen beror i stora drag på vilken materiell nivå 4 Nummer Rotary Norden befolkningen befinner sig - om landet är rikare eller fattigare. Under EU-snittet på 76 procent nöjda och 23 procent missnöjda återfinns krisländer som Spanien, Portugal, Grekland, Italien och samtliga länder i östra EU. Bulgarerna är mest missnöjda med sin levnadsstandard och är de enda folk där majoriteten, 65 procent, är uttalat missnöjda och endast 35 procent är nöjda. Det kan jämföras med grekerna och ungrare som är EU:s näst mest missnöjda befolkningar där 55 procent säger sig vara nöjda och 45 procent missnöjda. EU parlamentet Ökat EU-stöd Andelen svenskar som ställer sig positiva till EU-medlemskapet har under det senaste halvåret ökat. Jämfört med november i fjol (2013) har stödet för EU-medlemskapet ökat med tre procentenheter till 48,4 procent. Det visar Statistiska centralbyråns stora halvårsundersökning. Ökningen är statistiskt säkerställd. Ökningen beror dels på att färre är negativa till medlemskapet. Men även på att andelen osäkra minskat från sedan november. För ett år sedan nådde stödet för EU den lägsta noteringen sedan november 2005, men de två senaste SCB-undersökningarna visar att stödet ökar igen. SOM-institutet vid Göteborgs universitet har undersökt svenska folkets inställning till en lång rad frågor och byggt upp tidsserier över några decennier. Om vi tar deras studier som utgångspunkt så kan vi i diagram 1 se att andelen som är mot EU minskat sedan år 2000 från dryga 40 procent till strax under 30 procent I motsvarande grad har andelen som är för ökat något från strax under 40 procent till strax över Emot Nej till Euro Inställningen till euron är däremot oförändrad jämfört med för ett halvår sedan över tre fjärdedelar, 77,4 procent, skulle rösta nej till euron enligt SCB:s mätning och går vi till SOM-institutets siffror så kan vi i diagram 2 se att den negativa opinionen till Euron har stärkts över tid och 2013 är det drygt 70 procent som tycker att det är ett dåligt förslag att införa Euro i Sverige medan andelen supportrar är ungefär 10 procent. Diagram 2 Svenskarnas inställning till Euro Diagram 1 Svenskarnas inställning till EU För Dåligt förslag Bra förslag

5 Så oavsett vilken forskning man referera till så är cirka ¾-delar av svenska folket mot Euron som svensk valuta och oddsen har inte stärkts över tid. Inställningen till själva EU delar också svenska folket. Nästan 30 procent är 2013 mot medlemskapet och den andelen har minskat med cirka 15 procent sedan år 2000 medan de som är för har ökat med cirka 5 procent till dryga 40 procent på samma tid. Svenskarnas i EU-val Så hur agerar då människor som är emot medlemsinstitutionens valuta och som dessutom är ganska ljumma i sin känsla för EU, när det kommer till EU-val. I maj 2014 gick Sverige till val för att utse 20 delegater till parlamentet i diagram 3 kan vi se hur aktiva svenskarna är i EUvalen sedan 1979 och framåt. IDiagram 3 Svenskarnas valdeltagande i EU-val Jean-Claude Juncker, EU: s nye ledare I 2014 års EU-val försvann piratpartiets mandat men istället gick Feministiskt Initiativ lett av tidigare partiledaren för Vänsterpartiet starkt framåt och fick ett mandat. Likaså gick Sverigedemokraterna, som visserligen har säte i Riksdagen sedan valet 2010, framåt och erövrade som nykomling i EU-parlamentet 2 mandat. De stora partierna, Socialdemokraterna minskar med 24 mandat till 88 mandat och Moderaterna halveras från 107 till 52 mandat. De stora vinnarna är Miljöpartiet som vinner 46 mandat och blir riksdagens näst största parti med 71 mandat och då skall vi komma ihåg att svenska folket ser EU:s viktigaste frågor i miljö- och klimatsektorn. Alliansens, Folkpartiet ökar med 11 mandat och blir tillsammans med Sverigedemokraterna riksdagens fjärde största parti. Här torde Marit Paulsson vara den främsta framgångsfaktorn. Genom sitt engagemang förmådde hon också i valet 2009 förstärka det liberala partiets EUinflytande. Sverigedemokraterna skulle således få 35 mandat och Feministisk Initiativ skulle komma in i riksdagen med 17 mandat. Tema Stolpdiagram visar valdeltagandet i EUvalen för Sverige och genomsnittet i EU åren Medan valdeltagandet gått ner i EU som helhet så har det svenska röstandet ökat, låt vara att endast 51 procent av befolkningen avger sina röster, men ändå en ökning från 45,5 procent 2009 och kanske, ett utslag av den ökade nöjdheten som de undersökningar vi referat till visar. Med så relativt lågt valdeltagande så ökar möjligheten/risken för att mer marginella partier kommer in i EU-parlamentet. Före valet 2014 fanns Piratpartiet och tidigare Junilistan i parlamentet. I det nationella valet var dessa partier starkt marginaliserade och utan mandat i Sveriges riksdag. EU-valet på nationell nivå Så låt oss titta på vad som skulle hända med mandatfördelningen i den svenska riksdagen om EU-valets mandat fördelning skulle få genomslag på riksdagens 349 mandat. Som vi kan se av tabellen nedan blir mandatfördelningen en helt annan om vi tar EU-valets fördelning som utgångspunkt för riksdagsmandaten. Riksdagen samma fördelning som EU valet: EU fördelning Riksdagen Diff. S M MP FP C SD V KD FI Sum En flagginramning för EU Så sammantaget skulle en rödgrön majoritet varit säkrad om EU - fördelningen fått genomslag i Sveriges riksdag. Rödgröna = 193 (156) Alliansen = 121 (173) SD 35 (20) Inom parantes är de mandat som respektive block har före valet den 14 september. Det bör understrykas att detta endast är ett experiment utifrån vad ett annat och lägre valdeltagande skulle få på riksdagens sammansättning. Hur den faktiskt blir, vet jag inte när detta skrivs den 10 september. Men det vet vi när RN ligger i din brevlåda. Börje Alström Nummer Rotary Norden 5

6 Tema Norden har EU-hovedpine Det er ikke nogen let situation de nordiske lande befinder sig i, når det gælder forholdet til EU. Som det belyses grundigt i artiklerne på temasiderne, er både Norge, Sverige, Finland og Danmark dybt involveret i det europæiske samarbejde. Finland er gået længst i samarbejde, med både medlemskab fra 1994 og deltagelse i eurosamarbejdet, som ingen af de andre vil vide af. Danmark har været med i først EF, siden EU, længst, men har flere forbehold. Sverige kom også med i 1994 og støtten til EU er vokset på det seneste. Norge er formelt ikke medlem men har ud over at være del af EØS-samarbejdet indgået så mange aftaler på alle centrale områder, at det er svært at se forskel. Og mens danskerne, finnerne og svenskerne føler sig stadig mere som europæiske borgere, går det stik modsat i Norge og Island. Den åbenlyse nordiske splittelse svækker den nordiske regions indflydelse. I de nordiske lande har vi på en lang række områder delte værdier og samfundsløsninger, men fylder på grund af utakten ikke derefter i den europæiske debat om de vesteuropæiske landes udvikling. Billedet kompliceres yderligere af den sikkerhedspolitiske udvikling og EU s udfordringer med finde sin rolle på dette område i kølvandet på Ukraine-krisen. Der nordiske lande er alle medlem af NATO, men der er store forskelle på holdningen hertil i de forskellige nordiske landes befolkninger. Så det nordiske perspektiv har vi, hvor meget vi end måtte dele i øvrigt, ikke de store udsigter til at påvirke hverken den europæiske politiske udvikling eller den sikkerhedspolitiske udvikling. I grunden paradoksalt, når man betænker dels hvor meget vi synes vi at byde på i forhold til bæredygtige samfundsmodeller, dels vores geografiske placering mellem øst og vest. Jens Otto Kjær Hansen Tema-koordinator 6 Nummer Rotary Norden Norden har brug for en stærkere stemme i EU Når man ankommer til Oslo Lufthavn i Gardermoen er noget af det første, der rammer blikket, et stort skilt med 12 gyldne stjerner på en mørkeblå baggrund. Her informerer EU-kommissionen om, at hvis man ankommer fra et ikke-eu-land, så skal man være opmærksom på særlige regler vedrørende fødevarer etc. Det var pokkers, tænker den rejsende, der troede, at han kom fra et EU-land og rejste ind i udenfor-landet Norge. Hvorfor er det EU-kommissionen, der informerer rejsende, når de ankommer til det Norge, der har stemt nej til EU hele to gange? Sandheden er, at Norge er så dybt integreret i EU-samarbejdet, at det grænser til selvbedrag, hvis man hævder, at man står udenfor. Norge har indført over 6000 EU-retsakter siden 1992, og har derudover indgået 74 aftaler med EU om alt fra Schengen til politisamarbejdet i Europol og piratbekæmpelse ud for Afrika. Norge er således med i omkring 75 procent af EU-retten, konkluderede den store Europautredningen fra Og når bilejer Nilsen skal have sin bil undersøgt rutinemæssigt på den lokale trafikkstasjon skal han ikke til biltilsyn, men til EU-kontroll! * Det mest opsigtvækkende er, at det hele forgår uden debat. I Norge diskuterer man ikke EU-samarbejdet, hverken i medierne eller i Stortinget. Man implementerer EUdirektivet og går videre til næste sag. Stortinget har abdiceret og EØS-aftalen er blevet noget nær en demokratisk katastrofe. Sådan opfatter professor Knut H. Mikalsen, Tromsø Universitet, situationen. Han har fulgt Norges forhold til EU siden den første afstemning i Katastrofen ligger i, at Norge tilpasser sig EU s lovgivning uden at have indflydelse på den endelige lovtekst og uden debat forud for vedtagelsen. Hvis Stortinget ind imellem ville anvende reservationsretten og afvise nogle forslag. Hvis medierne ville dække EU-stoffet som en naturlig del af det politiske stof, ville sagen stå anderledes, men det sker jo stort set aldrig, påpeger Knut Kommentar af John Frølich, journalist, lektor i EU-journalistik ved Danmarks Medie og Journalisthøjskole. John Frølichs rejse til Oslo, Tromsø og Alta var støttet af Nordisk Råd. H. Mikalsen. Samme fornemmelse får man ved mødet med tilfældigt udvalgte studerende på Tromsø Universitet. De undgår helst at forholde sig til det fællesskab, de er en fast del af via EØS-samarbejdet. * Sandheden er med andre ord, at alle nordiske lande er med i det europæiske samarbejde nogle mere end andre. Finland er med i det meste, Danmark og Sverige har nogle forbehold, er f.eks. ikke med i Eurosamarbejdet, og Norge har et kæmpe stort forbehold: Forbehold mod at stemme i EU s besluttende institutioner, Europa Parlamentet og EU s ministerråd. Valget står i dag ikke mellem Norden og EU. Norden må derimod samle sig i en nordeuropæisk region, der aktivt kan påvirke og præge udviklingen i EU i vores retning. I takt med udvidelserne af EU og gennem tildeling af støtte fra EU s strukturfonde til infrastrukturprojekter har vi fået en ny dynamik. Det regionale samarbejde bliver en stadig vigtigere faktor. Eksempler er Østersøstrategien, hvor de baltiske lande, Polen, Tyskland, Sverige, Finland, og Danmark arbejder sammen om 15 konkrete indsatsområder, og Donaustrategien. Norden står allerede stærkt i denne udvikling. Vi har et tæt samarbejde gennem Nordisk Råd og Nordisk Ministeråd med fri bevægelighed, uddannelse, forskning og forbrugerbeskyttelse. Men vi kunne stå endnu stærkere. Dels gennem samling af kræfterne i de nordiske lande, dels gennem øget samarbejde med Nordens naboer, Polen og Tyskland f.eks. EU har brug for et stærkt Norden. Det særlige værdifællesskab, der viser sig i sager om sundhed og velfærd, åbenhed og

7 Huvudredaktör/Ansvarig utgivare Ottar Julsrud / Rolf Gabrielsson Tema Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 50, S Sundsvall tel: , borje.alstrom@galleristadsbacken.se Norge Ottar Julsrud, Tyslevveien 54, N-1163 Oslo tel: , julsrud@online.no Suomi/Finland Rolf Gabrielsson, Näse-Juttes gata 7 E, FIN Borgå, Finland, tel: rolf.g.gabrielsson@gmail.com, Danmark Jens Otto Kjær Hansen, Hans Broges Vej 9B, 8220 Brabrand tel: , rotarynorden@gmail.com Island Markús Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: , mobil: markusoa@simnet.is Administration Huvudadministrator/Danmark Bjarne Lysgaard, Lokesvej 4, 8680 Ry, tel: , dg @rotary.dk Suomi/Finland Berndt von Veh, Ekipagegatan 4 C 21, FI Åbo , vonveh@pp.inet.fi John Frølich ved Berlaymontbygningen, Bruxelles, med Nordisk Journalistkursus. Foto: Anders Lange transparens, dyrevelfærd og bistandspolitik, er vigtigt. For ikke at tale politikken omkring Østersøen og det Arktiske område, hvor Norge har en helt særlig ekspertise. Her vil et styrket samarbejde kunne give EU mere Nordisk input, og man ville opnå stærkere fælles interessevaretagelse i forhold til EU. * Erna Solbergs regering, der trådte til i oktober 2013, har meldt ud, at Norge skal have en langt mere aktiv Europapolitik. Den interne EU-koordinering skal styrkes, man skal tidligere ind i beslutningsprocessen i Bruxelles, og for første gang har Norge fået en rigtig Europaminister. Han hedder Vidar Helgesen og ledte Høyres jakampagne op til folkeafstemningen om norsk EU-medlemskab i Næsten alle norske regeringer har sagt ved deres tiltrædelse, at nu skal Norge genoplive sin Europapolitik. Men denne gang er der flere grunde til, at det bør blive til andet og mere end skåltaler. Krisen i Ukraine, forholdet til Rusland, som Norge grænser op til, og det, der ligner en genopstået kold krig sætter Norge i et dilemma, som også Vidar Helgesen kan se. Enten skal man følge EU s sanktionspolitik uden at have indflydelse på den, og siden sluge konsekvenserne for den norske oliefond og norsk lakseeksport eller også acceptere at blive upopulær i EUkredsen. Norge har valgt at følge EU. En anden faktor er de igangværende forhandlinger om en frihandelsaftale mellem EU og USA, den såkaldte TTIP-aftale. En omfattende aftale, der skal skabe vækst for milliarder ved at fjerne handelsrestriktioner og sænke told på handel mellem verdens to største økonomier. Og igen er Norge udenfor. Europaminister Vidar Helgesen erkender, at disse ydre omstændigheder presser Norge, men trods det er der ingen planer om at rejse diskussionen om medlemskab i indeværende regeringsperiode. Sagen er død ikke mindst på grund af finanskrisen og den økonomiske krise i EU, og ministeren har ikke i sinde at forsøge at genåbne debatten foreløbig. Hvad er mest det mest sandsynlige? At Norge bliver vært ved vinter OL i 2022 eller at Norge er medlem af EU i 2022, spurgte jeg europaministeren under et besøg i Oslo i august. Det er helt klart mest sandsynligt, at Norge bliver vært ved OL, svarede Vidar Helgesen. Selv den mest EU-venlige regering vover ikke gå imod strømmen. Norge och Island Herman Stabell, Lurudveien 30, 2020 Skedsmokorset, tel.: , herman.stabell@getmail.no Sverige Tomas Werner Badhusgatan 16, 3tr. S Södertälje tel: +46 (0) , twhb@telia.com Styrelse Styrelseordförande Börje Thorström, Stora Kyrkogatan 16, FIN Ekenäs tel: , borje.thorstrom@message.fi Styrelsemedlemmar Bengt Gerger, Ottar Julsrud Styrelsens sekreterare Bjarne Lysgaard, Lokesvej 4, DK-8680 Ry. tel: , dg @rotary.dk Udgivare De nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Artukaisvägen 10, Åbo, Finland ISSN Mia Kumlander mia.kumlander@hansaprint.fi Annonser Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, Lidingö tel: fax Mobil , larsfalk@falkmedia.eu Suomi/Finland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, se adress härovan Danmark Bjarne Lysgaard, se adress härovan Norge och Island Herman Stabell, se adress härovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder skall levereras som obearbetade original. Upplösningen skall vara lägst 1600 x 1200 pixels. Bilderna skall inte redigeras in i texten. Nr 7/2014 när läsarna 10/12, redaktionens deadline 11/12 RN Web: hansaprint.fi/rotary/rotarynorden.html Nummer Rotary Norden 7

8 Tema Finlands flagga har i snart 20 år vajat sida vid sida med EU-flaggan. Tjugoåriga EU-Finland har folkets stöd 8 Nummer Rotary Norden Det har i höst gått 20 år sedan Finlands EUfolkomröstning. I den andra folkomröstningen i landets historia röstade 56,9 procent för ett medlemskap. Riksdagen följde folkets vilja och godkände det anslutningsavtal, som förhandlats fram. Finländarna hade bara en gång tidigare fått säga sin åsikt i en rådgivande folkomröstning. Det var år 1931 och då gällde frågan förbudslagen. Omröstningen gav klart besked. Nästan 71 procent röstade för ett upphävande av alkoholtotalförbudet och riksdagen gjorde också den gången som folket ville även om man kan diskutera hur väl omröstningsresultatet de facto representerade folkets vilja, eftersom mindre än hälften (44,4 procent) av de röstberättigade utnyttjade sin rösträtt. I EU-omröstningen den 16 oktober 1994 steg deltagandet till 74 procent och därigenom behövde man inte nu gå diskussionen om representativiteten. Dock är det att märka att över hälften av de röstande i de sex nordligaste valkretsarna motsatte sig ett medlemskap. De ja-sägande valkretsarna var ändå i majoritet. Folkomröstningen föregicks av en omfattande kampanjverksamhet, i vilken de säkerhetspolitiska aspekterna hade en central roll. Bland annat president Mauno Koivisto underströk medlemskapets säkerhetspolitiska betydelse. Medlemskapet förklarades också förankra Finland i den demokratiska västvärlden, där även en stor del av landets viktigaste handelspartner finns. Fastän även nej-lägret fick offentliga kampanjmedel syntes och hördes ja-lägret klart mer och högre. Efter att folket sagt sitt och riksdagen den 18 november med rösterna (1 tom, 1 frånvarande) godkänt medlemskapet trädde det i kraft den 1 januari Opinionerna har växlat under de år som följde. En majoritet är dock alltjämt för medlemskapet. Kritiken har inte hittills utmynnat i konkreta åtgärdsförslag. Nu ligger emellertid en lagmotion i riksdagen, i vilken en folkomröstning om ett utträde ur EU i samband med riksdagsvalet nästa år föreslås. Lagmotionen saknar ändå alla förutsättningar att bli antagen. Den har inget nämnvärt stöd i riksdagen. Det är dock ingen tvekan om att kritiken mot EU bland så att säga vanligt folk har ökat. Detta är inte minst en följd av finanskrisen och den ekonomiska nedgången, vars hårt negativa följder för Finland av många ses som ett resultat av Finlands medlemskap i eurovalutaunionen och det därmed förknippade ekonomiska delansvaret för krisländer som Grekland, Spanien och Portugal. Alla kan eller vill inte göra skillnad mellan valutaunionen och EU. Så sent som för drygt två år sedan var utträdesförespråkarnas andel i en opinionsundersökning den hittills minsta (16 procent) under hela EU-medlemskapstiden. Fler än var fjärde (44 procent) uppgav sig dock se mer kritiskt på EU än tidigare. Attityderna har blivit mer differentierade; man kan kritisera EU och samtidigt förhålla sig positivt till det egna landets medlemskap. EU:s gemensamma utrikespolitik har åtminstone fram till Ukraina-krisen haft majoritetens stöd. Av den offentliga debatten att döma kunde en eventuell opinionsundersökning i dagens läge ge ett annat resultat. Rolf Gabrielsson

9 Delt Norden i gjenforent Europa Tema Forholdet til Europa skiller og forener de nordiske landene. Danmark, Finland og Sverige er medlemmer av EU, Island og Norge er det ikke. Tidligere var alle skeptisk til det europeiske samarbeidet og tanken om en overnasjonal union. Kristningen på 1000-tallet gjorde Norden til en del av Europa. Samtidig vokste Danmark, Norge og Sverige frem blant Europas tidligste statsdannelser med sine selvstendige administrative og politiske institusjoner, mens Finland og Island ble styrt av Sverige og Russland og Danmark- Norge i århundrene som fulgte. Nasjon mot union Med kroningen av Erik av Pommern i Kalmar 1397, inngikk Danmark-Norge og Sverige en politisk union. Men i realiteten vekslet de danske og svenske kongene om å okkupere og regjere hverandres territorier inntil unionen ble oppløst av Gustav Vasa i Nye unioner fulgte og først på 1900-tallet oppstod dagens nordiske stater gjennom oppløsningen av den norsk-svenske unionen i 1905, Finlands løsrivelse fra Russland i 1917, Islands selvstendighet fra Danmark i 1918 og suverenitet i 1944 samt delingen av Slesvig mellom Danmark og Tyskland i I dag inngår også Færøyene, Grønland og Åland som selvstyrte områder under Danmark og Finland i Norden. Tidlige statsdannelser Den tidlige statsdannelsen og lange tradisjoner for politisk representasjon som kjennetegner de nordiske landene, kan i følge samfunnsviteren Stein Rokkan ( ) være med på å forklare skepsisen til det europeiske samarbeidet og tanken om en overnasjonal union i Europa. Men også det at de nordiske landene ligger i randsonen av det økonomisk og kulturelt integrerte beltet av byer og handelsnettverk i hjertet av Europa, og at de har vært protestantiske og utenfor Den romersk-katolske kirkes kulturelle, økonomiske og politiske innflytelse i snart fem hundre år. Troen på nasjonalstatlig suverenitet og folkestyre har alltid stått sterkt i Norden. Artikkelforfatteren Jan Erik Grindheim Splittende allianser I 1948 forsøkte Sveriges utenriksminister Östen Undén å opprette et skandinavisk forsvarsforbund i forlengelsen av at Danmark, Norge og Sverige var blitt innlemmet i Marshall-hjelpen fra USA etter annen verdenskrig. Men Norge og Sverige var splittet i synet på betydningen av en slik allianse i begynnelsen på den kalde krigen. Danmark, Island og Norge valgte derfor den nordatlantiske forsvarsalliansen NATO i stedet for Norden, mens Sverige holdt fast på sin nøytrale linje og Finland inngikk en avtale om alliansefrihet med Sovjetunionen mot at de økonomisk sett fikk orientere seg mot vest. Da Berlinmuren falt i 1989 og Sovjetunionen gikk i oppløsning, var den kalde krigen over og grunnlaget for Finlands alliansefrihet og Sveriges nøytralitet borte. Ulike veivalg i Norden Veien lå åpen for en gjenforening av de to tyske statene og et alleuropeisk samarbeid i det som med Maastricht-traktatens iverksettelse i 1993 skulle bli Den europeiske union (EU). Danmark var blitt medlem av EUs forløper, Det europeiske fellesskap (EF), allerede i 1972, da et flertall av norske velgere for første gang stemte nei og sammen med de andre nordiske landene ble igjen i det europeiske frihandelsforbundet EFTA som var blitt etablert i Men da Finland og Sverige etter folkeavstemninger i 1994 fulgte andre tidligere medlemmer av EFTA inn i EU, ble Island, Liechtenstein, Norge og Sveits stående igjen på utsiden. Som et alternativ til medlemskap hadde Sveits to år tidligere forhandlet frem en avtale om et europeisk økonomisk samarbeidsområde (EØSavtalen), men etter en folkeavstemning bestemte sveitserne seg for å beholde de bilaterale avtalene landet hadde med EU, mens Island og Norge gikk inn i EØS i 1994 og ble etterfulgt av Liechtenstein etter en folkeavstemning i EØS-avtalen som alternativ? EØS-avtalen sikrer full adgang til EUs indre marked med fri bevegelse av personer, varer, tjenester og kapital. I tillegg har de tre landene en rekke andre avtaler med EU, for Norges vedkommende rundt 75, hvorav Schengen-avtalen om passfrihet og grenseoverskridende justissamarbeid er den viktigste. I realiteten betyr dette at også Island og Norge er medlem av EU, men uten politisk medbestemmelse. EØS-avtalen er en ren forvaltningsavtale, som bryter med den sterke demokratiske tradisjonen de nordiske landene bygger på, og er neppe et varig alternativ til fullt medlemskap. Spesielt ikke hvis Finland og Sverige knyttes nærmere til NATO. Usikker fremtid Som den spente situasjonen i Ukraina har vist vil det i fremtiden bli behov for å samkjøre NATOs og EUs sikkerhetspolitikk i en form for «hardt» og «mykt» maktsamarbeid. Dette har også USAs president Barack Obama gitt klart uttrykk for. En av utfordringene for å få dette til, er imidlertid splittelsen mellom de nordiske landene i synet på NATO og EU. Mens danskene, finnene og svenskene føler seg stadig mer som europeiske borgere i følge den siste Eurobarometersurveyen fra juli 2014, øker motstanden mot islandsk og norsk medlemskap i EU. I synet på NATO er det motsatt: der er i følge nasjonale surveys skepsisen blant innbyggerne til finsk og svensk medlemskap omtrent like sterk som EU-motstanden på Island og i Norge. Dette lover ikke godt for den nordiske dimensjonen i verken EU eller NATO i årene som kommer. Jan Erik Grindheim, PhD, leder av Europabevegelsen i Norge. Nummer Rotary Norden 9

10 Internasjonalt Kommende verdenspræsident stærkt inspireret af LEGO K. Ravi Ravindran, Rotarys verdenspræsident i , følte sig godt tilpas i LEGOomgivelserne ved årets Institute på Hotel Legolands konferencecenter i Billund. Ravi som han kaldes kom på scenen efter at Jens Pauli, næstformand i Rotary Danmarks Råd, havde åbnet Institute. LEGO har inspireret ham stærkt i ledelsen af hans egen emballagevirksomhed. Han hørte en LEGO-direktør i USA i et foredrag sige, at der er altså ikke noget, der er godt nok, det kan nemlig altid gøres endnu bedre. Det gjorde stort indtryk på mig, og jeg fik det bekræftet ved det besøg, jeg nu i aflagt på LEGO, sagde Ravi og fortsatte: Man kan let tro, at det f.eks. er godt nok med kvalitetsstandard på 99,9 % Men hvis man fremstiller flere milliarder klodser, vil der være millioner af dårlige klodser. Og præcis det samme gælder Rotary vi må bruge samme insisteren på kvalitet, omkostningsbevidsthed osv. som en virksomhed som LEGO, sagde Ravi. 10 Nummer Rotary Norden Vi kan redde et liv af gangen, og vi har en forpligtelse til at gøre det, sagde K. Ravi Ravindran i Billund. Det forpligter at have det godt Han mindede om at det forpligter at være blandt dem, der deres på det tørre i en udfordrende verden: Alle vi der er til stede og alle andre rotarianere med er jo velsignede! Vi har gjort gode karrierer, lider ikke økonomisk nød og lever liv i overskud og tryghed. Så kan man ikke bare være passiv. Vi må tage konkret og personligt medansvar og gøre noget, fortsatte Ravi: Vi hører om de store katastrofer, men ikke om den Muligheden for at netværke og udveksle erfaringer i pauserne er en vigtig del af samværet under Institute-møderne. konstante nød i form af fattigdom, forkert ernæring og sygdom, som hersker over store dele af kloden. Men den er der - og enhver af os har mulighed for at gøre noget. Vi kan redde ét liv af gangen Godt nok er verden stor og problemerne kan synes uendelige men vi kan alligevel gøre noget vi kan redde et liv af gangen, sagde Ravi, der for fortalte om et besøg på et hjælpeprojekt, der havde gjort et dybt indtryk på ham: Der var, med Rotarys hjælp, blevet sikret moderne hjælpemidler til behandling af for tidligt fødte børn. Jeg stod med otte kuvøser foran mig, hver med et lillebitte barn, ikke større end min håndflade. Før døde disse børn, nu var her otte, som på grund af Rotary blev skænket et liv, en chance, sagde Ravi og sluttede: Rotary kan rumme så meget, ja næsten alt, kan man ind i mellem synes. Men i allersidste ende handler det om håb, om liv sluttede Ravi sit indlæg til en intenst lyttende forsamling.

11 Opskriften på vækst Internasjonalt En ualmindelig dynamisk rotarianer, Satay Mitra fra Worcester Rc i distrikt 7910 i USA, gav Institute-deltagerne en kontant opskrift på hvordan Rotary kan vokse. Jeg anerkender ikke at det er en naturlov, at Rotary nok kan vokse i de nye lande, men er dømt til stagnationen i de gamle vestlige lande. Det er et spørgsmål om at gøre noget ved det!,sagde Satay til forsamlingen. Han har noget at have det i. Da han i 2013 tiltrådte som præsident var det en hensygnende klub, 103 år gammel, med flere medlemmer over de 90. Klubben havde i sin storhedstid op mod 200 medlemmer, men var nu nede på 49 og med pilen pegende endnu længere ned. 82 nye på et år Satay satte i højt mål: Der skulle være 50 medlemmer mere, når han var ovre sin præsidentturnus. Han sluttede sit år med 82 nye medlemmer! Kernen i hans opskrift er, at det kræver en ekstremt udfarende præsident under og mellem møderne. Han har opstillet en Dr. Satay Mitra altid udstyret med indmeldelsesblanketter og skriveklare kuglepenne liste på de 25 vigtigste indsatse - her et par eksempler: -Mødernes indhold annonceres i lokalmedierne og gæster inviteres - hver gang. -Præsidenten kontakter aktivt ledere i lokalsamfundet og mødes personligt med dem og fortæller om Rotary. -Præsidenten netværker konstant for klubben i lokale organisationer og blandt politikere og embedsmænd. Blandt de resterende 22 punkter er der et, som mange i vores verdensdel nok synes er meget amerikansk men det virker: Vær altid parat med en indmeldelsesblanket og en pen, hvis du møder et egnet emne og Satay slår jakken op og viser at han er vel bevæbnet med både blanketterne og et hav af skriveklare kuglepenne! Nu skal præsidenten trods alt ikke gøre det hele selv. På de små kort som Satay deler ud står der: Hvad har jeg gjort for min klub? Jeg har skaffet et medlem! Det siger jeg rent ud til hvert eneste medlem: Du kan ikke bare være her! Du kan i det mindste skaffe et medlem mere så er vi to hænder mere til at udrette noget. Prinsessen rydder op efter Taliban i sit gamle land Prinsesse Zebu af Swat, Zebu Jilani, fortalte på Institute hvordan hun søger at forbedre tilværelsen for kvinder og børn i Pakistand. Titlen bærer hun, fordi hendes bedstefar var den sidste uafhængige hersker i Swat-dalen, som siden blev indlemmet i Pakistan. Han var en progressiv mand, der byggede landets første pigeskoler i Swat-dalen havde, siger Zebu, gratis sundhedspleje, gratis uddannelse og et uafhængigt og fair retssystem. Men piben fik en anden lyd efter indlemmelsen, ikke mindst da Taliban overtog magten i området. Pigerne måtte ikke længere gå i skole, mere end 400 skoler blev ødelagt og samfundet blev i det hele taget sat århundreder tilbage. Det var netop i Swat den Zebu Jilani som beboerne i Swat-dalen stadig kalder Prinsesse Zebu af Swat 15-årige mønsterelev Malala blev verdensberømt, da hun blev skudt i hovedet af Taliban som som straf for hendes agitation for pigers ret til uddannelse. Malala overlevede mirakuløst og er nu under videreuddannelse i England Zebu kender hende godt, for Malala er datter af et af de første medlemmer, som Zebu fik med da hun startede Swats første Rotary Klub. Talibanerne blev bekæmpet i 2009, men dalen var i en forfærdelig tilstand, og flere millioner mennesker levede i flygtningelejre. Zebu bor i USA, men bruger nu 3-4 måneder om året på at hjælpe i Swat. Hun har stiftet Swat Relief Initiative, som driver et sundhedscenter og udbygget skoler. Ud over at starte den nævnte Rotaryklub har hun også startet en Rotaract-klub og en organisation for kvinder, som ramme for initiativer for de underprivilegerede i denne fjerne egn af Pakistan. Nummer Rotary Norden 11

12 Internasjonalt Forskyvning av Convention-dagene i Sao Paulo gir mindre trafikkaos Har du tenkt deg til Sao Paulo, på 2015-utgaven av Rotary Convention? Da kan du belage deg på å starte en dag tidligere enn vanlig. Convention har nemlig blitt forskjøvet med én dag, slik at det går fra lørdag 6.juni til tirsdag 9.juni (mot normalt søndag til onsdag). Datoene ble endret av hensyn til en av byens mest populære parader, som finner sted på søndagen, den opprinnelig berammede åpningsdagen for Convention. På den nye åpningsdagen vil det være vesentlig mindre fare for trafikkork, og dermed blir det enklere for Convention-deltagerne å komme seg til åpningssesjonen og å få med seg Rotary-karnevalet som en Host Organization Committee (HOC) har plottet inn på kvelden lørdag 6. juni. Andre arrangementer har, av nevnte grunn, også blitt forskjøvet på kalenderen. Her er de gjeldende datoer: International Institute: Thursday-Friday, 4-5 June Rotary Peace Symposium and International Institute Dinner: Thursday, 4 June Rotaract Preconvention Meeting: Thursday-Friday, 4-5 June Youth Exchange Officers Preconvention Meeting: Thursday-Friday, 4-5 June President s Recognition Luncheon: Saturday, 6 June Konsert med dirigient João Carlos Martins and Samba School Vai-vai (HOC-event): Sunday, 7 June Følg jevnlig med på org for å få oppdatert informasjon om påmeldingsfrister og detaljer om registrering og innkvartering. HOC-arrangementer finner du på www. rotary2015saopaulo.org.br. Spørsmål kan rettes ti: ri.registration@rotary.org. Påmelding til 2015 RI Convention i Sao Paulo: 12 Nummer Rotary Norden Samba inngår definitivt i programmet under Sao Paulo-convention. Her representert ved det kjente ensemblet Samba de Rainha. Rotary-glimt verden rundt Lyser opp Belize Det Rotary-drevne nonprofitt-prosjektet Grid Earth samarbeider med Rotaryklubbene i Texas om å forsyne landsbyer i Sentral-Amerika med solenergi, til erstatning for brannfarlige parafinlamper. Northwest Austin RC har sammen med myndighetene i Belize lagt til rette for å levere oppladningsbare, solbaserte lamper, og gjennom ni turer i landet har man nådd 75 prosent av Belizes befolkning. På den siste runden ble det delt ut 600 lamper i elleve landsbyer og etter planen er Guatemala neste. Bedre for husløse i Spania Hogar Betania er et husvære for husløse med tilbud til 17 kvinner og menn i La Línea de la Concepción i Spania. I år kunne institusjonen ta i bruk ny oppvaskmaskin og dypfryser, takket være penger samlet inn av syv Rotaryklubber under ledelse av Marbella-Guadalamina RC. Et sikkerhetsgjerde med ny port rundt bygningen, ble det også midler til. Planen nå er å bidra til en ny bygningsfløy med 20 soverom og nytt spiserom. Fødselshjelp i Niger En pensjonert lege og medlem i Ojai RC i California har vært med som partner i et prosjekt knyttet til Nomadefondet, som er et tiltak rettet mot stammebefolkningen i Sahara. Ti lokale kvinner fått opplæring i prenatal medisin og fødsler, og de skal nå dele kunnskapene med sine medsøstre. Siden 2011 har de bistått ved 300 fødsler, og i november skal ytterligere 20 kvinner få opplæring. I alt har 18 Rotaryklubber vært involvert i prosjekter for nomadesamfunnene i Niger med 18 utbetalinger på nesten dollar fra Rotary Foundation siden 2005.

13 Kjære rotarianer Jonas Salk ble født i oktober 1914 en mann som skulle forandre verdenshistorien ved å utvikle den første effektive vaksinen mot polio. Da vaksinen ble innført i USA på 1950-tallet, figurerte polio nest øverst på listen over hva amerikanerne, i følge meningsmålinger, fryktet mest nest etter frykten for atomkrig. Og med god grunn: Under polioepidemien i 1952 ble det registrert nye tilfeller, med døde og som fikk varige funksjonshemninger. På verdensbasis ble nær en halv million mennesker invalidisert eller mistet livet hvert år. Kort tid etter at Salks vaksine var introdusert, utviklet han en oral variant, noe som gjorde det mulig raskt å immunisere et enormt antall barn trygt og billig. Rotarys PolioPlus-program så dagens lys i 1985, med ett enkelt mål for øye: å immunisere hvert eneste barn under fire år. Når de 166 medlemslandene i WHO enstemmig satte global polioutryddelse som mål i 1988, skyldtes det i stor grad suksessen i PolioPlus startfase. På den tiden var ideen nærmest halsbrekkende ambisiøs, mange kalte den umulig. I dag er vi nærmere målet enn noensinne, med bare noen få hundre årlige poliotilfeller og bare tre land hvor sykdommen fortsatt er registrert. Vi er i ferd med å oppnå full utryddelse i 2018, hvis vi klarer å holde den fremdriften arbeidet hittil har hatt. Og denne måneden skal vi markere Verdens Poliodag, den 24. oktober og samtidig feire 100-årsdagen for dr. Salks fødsel. Jeg ber dere alle om å Light Up Rotary denne måneden ved å gjøre hva dere kan for å rette søkelyset mot vårt arbeid med polioutryddelse. Ta kontakt med myndighetene og fortell at polioutryddelse virkelig opptar deg. Klikk på endpolionow. org og finn inspirerende fortellinger om Rotarys arbeid og del dem på sosiale media. Og foreta din beste investering noen gang, ved å overføre en gave til formålet via den samme nettsiden. Da utløser du nemlig et tilsvarende beløp fra Bill & Melinda Gates Foundation. Når vi har utryddet polio for det skal vi har vi gitt verden en bedre fremtid, Rotary likeså. Da vil vi ha vist at vi er en organisasjon som er i stand til å utrette store ting. Og vi vil ha gitt våre barn og barnebarn en gave av varig verdi: en poliofri verden. Gary C.K. Huang President, Rotary International RI president / RF Et forenklet og mer effektivt Rotary Foundation I hvert eneste månedsbrev har jeg bestrebet meg på å rette søkelyset mot ett enkeltstående mål for Rotary Foundation Denne måneden vil jeg snakke om den nye bevilgningsstrukturen og bakgrunnen for den. De tillitsvalgte i Foundation har kartlagt noen områder hvor vi har et økende behov for å forbedre effektiviteten, strømlinjeforme virksomheten og å fokusere på tiltak for å oppå større gjennomslag og offentlig anerkjennelse. Før vi innførte vår nye fremtidsvisjon, foretok Foundation over bevilgninger hvert år, med en gjennomsnittlig utbetaling på dollar til humanitære formål. Med mange bevilgninger mindre enn dette, økte administrasjonskostnadene til et betydelig nivå. Og vi måtte ha en større stab til å behandle en økende søknadsmengde. I tillegg til å jobbe mer effektivt, tok de tillitsvalgte sikte på forenklinger og en mer strømlinjeformet behandlingsprosess. The Rotary Foundation opererte med 12 ulike programmer, hvert av dem med sine egne vilkår og søknadsprosedyrer, for å støtte utdannelses- og humanitære prosjekter. I dag har vi bare to typer bevilgninger: distriktsstøtte og global støtte. Ved å forenkle prosessen håper de tillitsvalgte å sette rotarianere i stand til å nå langt flere mennesker i vårt arbeid med å gjøre good in the world, å sørge for et mer effektivt bevilgningssystem, foreta færre tildelinger og yte større beløp med reduserte driftskostnader. Samtidig får klubbene og distriktene større eierskap til tildelingsprosessen. Nå ber jeg deg være med å sikre fremdriften i vårt nye tildelingsopplegg, ved fortsatt å delta i våre utdannelses- og humanitære prosjekter. John Kerry Foundation Trustee Chair Nummer Rotary Norden 13

14 Sverige Ryskspråkig rotaryklubb i Riga Lördagen den 10 maj chartrades den första ryskspråkiga rotaryklubben i Lettland. Den heter Riga Astor Rk och är uppkallad efter hotellet som är klubbens mötesplats. Förberedelsetiden för den nya klubben har varit lång. De första signalerna om en rysktalande klubb i Riga kom redan för en 7-8 år sedan. Arbetet intensifierades under världspresident Tanakas år då mottot var Peace through service. Charterceremonien för den nya klubben inleddes under mycket högtidliga former i Riga Dome Cathdral och DG 2410 Eva Bengtsson Skogsberg lade presidentkedjan om charterpresidenten Dace Stezkinas hals. Charterfesten ägde därefter rum på hotell Astor. Samtliga rotaryklubbar i Riga uppvaktade med blommor och välgångsönskningar. Den nya klubben har 20 kvinnliga och 5 manliga medlemmar. Stockholm Klara Rk 25 år Medlemmarna i Riga Astor Rotaryklubb med charterpresidenten Dace Stezkina och DG Eva Bengtsson Skogsberg i spetsen (foto: Åke Mattsson, Mjölby Rk). Medelåldern på medlemmarna är cirka 40 år. DG Staffan Björklund, Christer Pettersson, Bengt Nilsson, Björn Johansson, Anne Björklund, president Christer Warfvinge Västerviks Rk av Göran Hildestrand. Det var intressant att höra hur mycket som hunnits med under 25 år och många igenkännande leenden sågs bland åhörarna. Därefter avlöste talen och gratulationerna varandra och gåvor till klubben överlämnades. Tre klubbmedlemmar fick motta PHFutmärkelser för sina förtjänstfulla insatser för klubben: Björn Johansson för sitt engagerande arbete inom klubben och även för distriktet, Bengt Nilsson som varande klubbens ständige IT-samordnare och Christer Pettersson för sitt arbete som mångårig kassör. Anne Björklund president 2014 firade Stockholm Klara Rk sitt 25-års jubileum. Festen hölls på restaurang Treskillingen i postmuseets hus i Gamla Stan i Stockholm. Ett 50-tal gäster fick i vacker miljö avnjuta en god och smakrik buffé med efterföljande musik och dans. 14 Nummer Rotary Norden DG Staffan Björklund med hustru hedrade klubben med sin närvaro och bland gästerna fanns också från Öland tillreste charterpresidenten Jan Sävje med fru och också några andra chartermedlemmar. En historisk tillbakablick över klubbens verksamhet det gångna kvartsseklet gavs

15 Aneby Rk 50 år Sverige Aneby Rk har firat 50 år. Det var ett 60-tal medlemmar som samlades på värdshuset. Presidenten Per-Ola Lägervik hälsade alla välkomna. Bertil Wärnberg samt Stig Brantsved, medlemmar sen starten, berättade målande hur det var vid starten. Eksjö var dess charterklubb 1963 och första presidenten var Gösta Ånell. Anebyklubben har hjälpt till så att elever kan gå i skola i Eritrea, skickat ambulanser, utrustat sjukhus samt skickat skolbänkar, som eritreaner snickrat ihop i Aneby kronor har tillsammans med Furulidskolan i Aneby samt vänortsföreningen Barentu-Aneby gått till uppbyggnad efter kriget. Lars Källner, som varit drivande sen de första flyktingarna kom, visade bilder och talade med värme om arbetet. Vatten till personer Ett annat projekt som startade för tio år sedan är rotactklubbens konserter med Vocal Voices med Mia Jönsson. Klubben har sålt biljetter, annonser samt lotterier, vilket gett ett netto på kronor. Detta har genom Bernt Sanfridssons försorg och möda fördelats i Bangladesh. Det har blivit 26 brunnar som ger rent vatten till över människor. De gamla, grunda brunnarna innehöll arsenik. Det har också räckt till skolgång för många samt mikrolån. De sista åren går en del pengar till en skola i Uganda. Trots att klubben är så liten ligger den i täten med att skicka iväg och ta emot utbytesstudenter, vilket är en fantastisk upplevelse för ungdomarna. Klubben har mest haft ungdomar från Australien. För Björn Ydren, president i Eksjö moderklubben, gratulerar Aneby Rk: s president Per-Ola Lägervik. sitt arbete med utbytesungdomar tilldelades Leif Ringqvist Paul Harris Fellow. Sala Rk ger kr till Vänortsföreningen Sala-Pao Peo Lägervik President Aneby Rk Golf mot polio President Lars-Åke Larsson överlämnar kr från Sala Rk, till ordförande Gunnel Söderström Sala- Pao Vänortsförening. Sala Rk skänker kr till Vänortsföreningen Sala-Pao, för upprustning av brunnnar och reparation av kvarnar. De brunnar som borrades för snart 20 år sedan, med hjälp av biståndsmedel och bidrag från Sala-Pao vänortsförening, har börjat att sina och idag får familjer bära sitt vatten 1-2 timmar. Sala Rk har även tidigare bidragit med pengar till Pao för skolbyggnader, kvarnar och brunnar. Just nu finns ett akut behov att reparera brunnar och kvarnar i Pao och Sala Rk vill gärna hjälpa Sala s vänort Pao. Pao ligger i sydöstra Tchad och är en landsbygdskommun med huvudsakligen jordbruk för eget bruk (subsistence farming). Lars-Åke Larsson President Sala Rk Vetlanda Rk, Vetlanda Njudung Rk och Sävsjö Rk anordnade för sjätte året i rad Rotarys Golfdag till förmån för End Polio Now. Totalt deltog 24 personer i 4-mannalag i tävlingen som inbringar kronor till poliobekämpningen. Parallellt med tävlingen i Vetlanda anordnades tävlingar även i Eksjö, Nässjö och på Sands golfbana tävlingar som totalt inbringar ca 1,5 miljoner kronor mot polio. Tävlingen inleddes i duggregn, men efterhand klarnade det upp och efter 18 hål var det kvartetten Ulf Tjäder, Alexander Storm, Percy Ekström och Stefan Zier i lag Stålöv/Vetlanda Gjuteri som för andra året i rad fick motta vandringspriset av tävlingsledare Agneta Dryselius. Sponsorerna hade skänkt priser så att drygt 75 % av spelarna fick motta pris. Börje Cronvall Nummer x. yyyy. Rotary Norden 15

16 Sverige Vårutflykt för LSS-boende i Staffanstorp 16 Staffanstorps Rk arrangerade och sponsrade en resa som gick till Skäralid. De förväntansfulla deltagarna hämtades med den sponsrade/hyrda bussen från Bussapågarna. Genom ett sommarfagert Skåne och slingrande småvägar gick färden först till Söderåsens Nationalpark. Stämningen var på topp då samtliga trots skiftande funktionshinder tog sig till den fantastiska utsiktsplatsen Kopparhatten. Ljusgrön bokskog och sommarblommor blandades med mygg och fågelsång. Efter promenaden intogs lunchen på lämpliga rastbord varefter utflykten fortsatte ner till Öresund där kaffe med tilltugg intogs vid Barsebäck med havet som granne. Hemma i Staffanstorp igen vid 16-tiden med trötta men nöjda deltagare. Upplands Väsby Rk har beslutat att skänka kronor till föreningen Väsby mot våld. Gåvan har möjliggjorts genom att klubbens medlemmar vid varje möte skänkt en frivillig summa i samband med att man har berättat en glad nyhet. - Vi vill lyfta fram de goda krafterna i vårt lokalsamhälle, berättar klubbens president, Stig Liljeström. Genom medlemmarnas gåvor har vi fått möjlighet att instifta en gåva som vi tänker dela ut varje år till någon person eller organisation som har bidragit till att förbättra livskvaliteten i vårt lokalsamhälle. Motiveringen för Rotarys beslut är följande: Väsby mot våld har genom sitt engagemang och sitt tydliga ställningstagande mot våld i alla dess former blivit en viktig och självklar röst i det offentliga samtalet. Genom nyskapande och intresseväckande aktiviteter har föreningen satt ljuset på frågeställningar som har en omedelbar betydelse för människors känsla av trygghet och livskvalitet. Dessa aktiviteter har även rönt uppmärksamhet nationellt vilket gör Väsby mot våld har betydelse både som en god kraft i lokalsamhäl- Nummer Rotary Norden Snart vankas lunch Rotary skänker 5000 kronor till Väsby mot våld let och som en värdefull ambassadör för Upplands Väsby. - Vi känner oss väldigt hedrade av att ta emot ett stipendium från Rotary, säger Frida Sundén, ordförande i Väsby mot våld. Det känns som ett stort erkännande av vårt arbete för ett våldsfritt Väsby. - I år är första året som gåvan delas ut och vi känner att Väsby mot Våld är en mycket värdig mottagare, konstaterar Stig Liljeström. Stipendier i Kivik Kivik Rk delade ut två stipendier, ett skrivarstipendium och ett bildstipendium, på Brösarps Gästis. Till vinnare av skrivarstipendiet utsågs Vicoria Diab från Piratenskolan på Kivik som gav oss en målande beskrivning av sitt smultronställe som hör och häpna var hennes flickrum i hemmet. Bildstipendiet tilldelades Arida Syversen Sophiaskolan i Rörum med en bild från kusten här på Österlen. Prissumman var kronor till var och en av de klasser där vinnare går. Håkan Ursberg Kivik Rk Hyr ditt eget slott i Frankrike Tag med vänner och släkt på en oförglömlig upplevelse i Bretagne. Varför inte en kulinarisk resa, krönt med goda viner och en enastående golf, eller bara en lugn semester vid vår pool. Välkomna. Varje hus går att hyra separat: Slottet: Upp till 12 pers. Stora Parkhuset: 6-8 pers. Lilla Parkhuset: 4 pers. Grindhuset: 6-8 pers. Marie Nilsson d Aubigné. Telefon:

17 Barnprojekt i Kristinehamn Sverige Barn som behöver lite mer är ett projekt som Kristinehamns båda rotaryklubbar samarbetar kring sedan några år tillbaka. Trots väl fungerande socialtjänst, finns det ändå hål i välfärden och syftet med projektet är att åstadkomma det där lilla extra som föräldrar inte har råd med. Höjdpunkten i projektet är den konsert som brukar äga rum i Kristinehamns kyrka. Årets upplaga inleddes med att BASTkören sjöng några välkända vårsånger. Kören övergick sedan till modernare toner som visor av Wiehe och Gärdestad. Körens dirigent Mats Backlund framträdde själv som solosångare. Torbjörn Johansson, president i Kristinehamns Rk och kollegan Rolf Södergren från Rotary Bro presenterade kort projektet innan körens båda ackompanjatörer Rolf Södergen, president i Rotary Bro och Torbjörn Johansson, president i Kristinehamns Rk redogör för projektet Barn som behöver lite mer. Daniel Nolgård, piano och Robert Henriksson, kontrabas, framförde ett par egna Stipendium i Stockholm-Skanstull Rk nummer. Stipendieutdelning Julia Åsberg är en mångbegåvad tös som dansat och spelat teater sedan sexårsåldern. Hon syr egna kläder och går för närvarande på Beckmans designhögskola i Stockholm. För allt detta fick hon Kristinehamns Rk: s kulturstipendium. Kristinehamn Bro Rk: s stipendium gick till Patrik Ekman för initiativkraft och entreprenörskap. För en tid sedan köpte han Kristinehamns Folkets hus, som varit ett sorgebarn i många år. Barn som behöver lite mer kan få drygt kronor som hjälp till passande aktiviteter. Björn Nyström Stipendier till minne av Kurt Persson har åter delats ut. I år var stipendiesumman kronor vilket fördelades på fyra stipendier. Kurt Persson var journalist och skrev i olika tidningar. Han levde anspråkslöst, hade ingen familj och när Kurt Persson avled 2004 hade han testamenterat två tredjedelar av sin kvarlåtenskap till Stockholm-Skanstull Rk för brottsbekämpning och stöd till brottsoffer. Förutom detta stipendium har det inrättats stipendier inom kultur, journalistik och så kallat rotaryändamål, det vill säga allmänt humanitärt ändamål. Stipendium till Söderandan Årets stipendium är inte det första som tillfaller Söderandan. Redan 2009 gick stipendiet för brottsbekämpning och stöd till brottsoffer till organisationens stöd till hemlösa. Stipendiet har också tilldelats sådana verksamheter som stöd avseende hedersrelaterat våld (Systerjouren Somaya) och stöd för återanpassning av narkotikabrottslingar (X-KONS). Stiftelsen Tryggare Sverige fick stipendiet år Årets journaliststipendium har tilldelats dokumentärfilmaren och författaren Martin Borgs. Boken 365 sätt att slösa med dina skattepengar utgör en guldgruva för grävande journalister att gå vidare och granska användningen av skattemedel. - Jag är rörd och hedrad över att få detta stipendium, både med tanke på donatorn och andra pristagare och stipendiet kommer att användas för att förnya granskande journalistik, säger Martin Borgs. Designade mattor belönas Re Rag Rug heter mottagaren av 2014 års kulturstipendium. Namnet syftar på att trasor återanvänds och blir mattor. Katarina Brieditis och Katarina Evans förvandlar till synes värdelöst material till användbara och konstnärligt designade mattor för golv eller vägg. Stipendiet för rotaryändamål eller allmänt humanitärt ändamål går till Stiftelsen Fountain House på Södermalm. Där bedrivs ett viktigt, engagerat och framgångsrikt arbete för personer som vårdats för psykisk ohälsa. Fountain House fungerar som ett klubbhus där alla som verkar, såväl personal som tidigare patienter, är medlemmar. Fokus är på människans förmåga till arbete, delaktighet och social gemenskap. Elisabeth Wennerholm Stockholm-Skanstull Rk Agneta Werner, Gunilla Byström och Anders Rudström, DG Anna König, Fredrik Nilsson, Krister Sundgren, Katarina Evans, Martin Borgs, Katarina Brieditis, Robert Kindroth, och Bengt Jansson, (foto: Thomas Svensson). Nummer Rotary Norden 17

18 Sverige Utdelning av flitstipendier i Hudiksvall De tre rotaryklubbarna i Hudiksvall har sedan ett par år tillbaka aktivt engagerat sig för integreringsarbetet i kommunen. Vi inser att en god integrering gör alla till vinnare. Det är en fantastisk resa som våra nya svenskar har gjort när de brutit upp från sina länder och ofta företagit en mycket strapatsrik resa. När en ofta påfrestande asylprocess är till ända, börjar nästa resa som innebär att hitta sin plats i det nya samhället. En god och ändamålsenlig utbildning är ofta avgörande. Rotary i Hudiksvall bidrar med läxläsningsstöd en gång i veckan och för andra året i rad delar vi ut flitstipendier till ungdomar som går introduktionsprogram på gymnasieskolan. I detta program skall ungdomar med olika ursprung och med mycket olika skolbakgrunder tillägna sig svenska språket så att de kan tentera av ämnen i årskurs nio i grundskolan så att de sedan kan komma in på en gymnasielinje. Förutsättningarna är olika. En del har gått en ganska fullständig skolutbildning i sina hemländer andra har ingen skolgång alls bakom sig. De sex stipendierna på kronor, som Rotary delar ut är avsedda att vara en morot under läsåret när det ibland kan kännas tungt och omöjligt. Utifrån de oli- De kommer från Eritrea, Syrien och Afghanistan och hade varit i Sverige mellan sju månader och tio år. ka omständigheterna för varje elev delas de inte ut efter uppnådd kunskap utan efter hur man utvecklats utifrån sina förutsättningar. Tillsammans med lärarna har vi satt upp följande kriterier: Bra utveckling i skolarbetet God kamrat med en positiv inställning till skolarbetet Bra närvaro En god förebild Simrishamns Rk ger pengar till Läkarbanken Vid examenshögtiden den 13 juni på Bromangymnasiet i Hudiksvall delade de tre rotary-presidenterna Margareta Vanäs- Hedberg, Kjell Jonsson och Ulrik Jonasson ut stipendier till Meheratab Goitom Ali Kazimi Anna Aramian Homayon Rezaei Mulugeta Gebremichael Shiva Nabizada Birger Simonsson, president, Sven Åke Hedström och Ragnar Lönnäng. 18 Nummer Rotary Norden Simrishamns Rk lämnade över en check till Läkarbanken på kronor. Beloppet avser bidragsinsamling i samband med Vasaloppsprojektet, konst- och vinlotterier, överskott från en slottsresa i Skåne, kollekt i samband med Luciakröningen,m.m. Checken mottogs av ordförande i Läkarbankens styrelse Sven Åke Hedström. Ragnar Rönnäng, som fyllde 75 år i slutet av mars, arrangerade en Vernissage av egna målade tavlor där inbjuda gäster fick skänka bidrag till Läkarbanken i stället för uppvaktning på hans högtidsdag. Detta inbringade kr direkt till läkarbanken. Kjerstin Sjöstedt Simrishamn Rk

19 Falsterbo-Vellinge Rk vann hedersomnämnande i Storytelling tävling Sverige Falsterbo-Vellinge Rk vann ett hedersomnämnande i distriktets rotarytävling i Storytelling , för projektet Ear Surgery Project Luanda och sitt sätt att berätta om det via en Youtube film. Storytelling skapar engagemang På Rotays distriktskonferens i maj 2013 utlystes en tävling mellan de 60 klubbarna i Distrikt 2390 (Skåne, Halland & Blekinge) i ämnet Storytelling. Syftet med tävlingen är att belysa goda initiativ, inspirera varandra med fantastiska historier och att sprida kännedom om Rotarys arbete och olika projekt på nya inspirerande sätt. Tävlingen är ett resultat av ett projekt där yngre rotarianer (40-45 år) diskuterat fram hur de vill att Rotary skall utvecklas. Av 60 klubbar tävlade 14 med 17 bidrag. I juryn satt Jacob Faxe, Mia Rolf, Stellan Nordahl, Kent Kvist, Larry Servin samt DG Birgitta Arnving-Friberg. Operationsteamet i arbete En bekymrad och sorgsen liten grabb före operationen Ear Surgery räddar liv Under Hösten 2013 skickade Falsterbo- Vellinge Rk ner 2 specialister inom öronkirurgi, Åke Reimer och Carl-Magnus Petersson, till Luanda, Angola för att utbilda läkare i öronkirurgi. Problemet med öroninfektioner och kronisk inflammation kan speciellt i fattiga områden leda till nedsatt hörsel, påverkan på skallbenet(benröta) och i värsta fall hjärnhinneinflammation och död. Genom utbidlningen kan läkare i Luanda lättare avgöra när operation är nödvändig. Genom hälsoinformation och förbättrad poliklinisk vård kan kronisk öronflytning ofta botas, och bestående skador på hörseln undvikas. Projektet var ett samarbete mellan Luanda Rk och Falsterbo-Vellinge Rk och fick även bidrag från Rotary International, s.k. Matching Grant. När specialisterna skulle ner till Luanda, skickade Vellinge Kommuns skolor Artisten och Sundsgymnasiet med musikaliska hälsningar för att betona glädjen av att höra bra. Luandas sjukhuskörer skickade tillbaka hälsningar på samma vis. När man sedan skulle berätta om projektet valde man att skapa en Youtube film, som kan ses här. com/watch?v=9fnsgupzx3s We lead an active life in one of the best parts of Thailand. We enjoy ourselves with many different physical, social and cultural activities and have more than ten excellent golf courses with low green fee in our neighborhood. Our peaceful coastal town is close to some of Thailand s best islands as well as close to Bangkok. This makes it easy to travel both domestically and abroad. Nu leder projektet vidare i utbildningsfilmer som i första hand vänder sig till föräldrar med barn som har rinnande öron Man vill hitta vägar att kunna sprida detta via Internet ut i slumområdena och kommer att stödja insatser av Rotary i Angola, sponsring genom intresserade företag samt utvecklingsstöd till de alltför få lokala öronläkarna. För frågor om projektet, kontakta Åke Reimer, ake.reimer@telia.com, För mer frågor om tävlingen, kontakta Stellan Norddahl, Jurymedlem, stellan. nordahl@nykraft.nu, För mer frågor om Rotary Falsterbo- Vellinge, kontakta President Nils-Ola Roth, nils.ola.roth@mailbox.calypso.net. LIFE QUALITY FOR ACTIVE 50+ Here Scandinavians 50+ who appreciate good service, security and cost efficient ownership in paradise, live in flats with Scandinavian standard. You can be one of us! Now a few more members can enjoy life quality at Scandinavian Village in Thailand! Experience for yourself! Special experiencing weeks Nov 22-Dec 6 and Jan Nummer Rotary Norden 19

20 Resor med innehåll Fira jul och nyår med en resa! Unna dig avkoppling över jul och nyår! Ett bra sätt att slippa julstressen är att åka på en resa i december. Då blir du ompysslad och får maten serverad och kan istället lägga din tid på att umgås med gamla och nya vänner. Dessutom får du uppleva spännande städer och platser som bidrar med nya intryck och fina minnen! Wien och Bratislava adventsresa. Veckorna före jul skimrar de två Donaustäderna i ett milt ljus. Kring julmarknadsstånden sprids en härlig doft av glühwein, pepparkakor och julmat. U töver att handla julklappar i festliga omgivningar passar vi på att utforska såväl Slovakiens charmiga h u v u d s t a d Bratislava som habsburgarnas Wien! Avresa från Stockholm och Köpenhamn 28/11. 4 dagar. Pris från 7 995:-. Donau nyårskryssning. Avsluta året med en oförglömlig nyårs kryssning på Donau. Under en veckas bekväm kryssning får du uppleva allsköns festligh e t e r och se fyra av Europas vackraste huvudstäder: Belgrad, Budapest, Bratislava och Wien. I resan ingår all mat, lokala folkloreföreställningar, familjär lantlunch i Serbien och ett festligt nyårs firande i Wien! Avresa från Stockholm och Köpenhamn 26/12. 8 dagar. Pris från :-. Amsterdam nyårskryssning. Ombord på vårt ombonade flodkryssningsf a r t y g färdas vi på floder och kanaler från A rnhem via Utrecht till Amsterdam, där vi lägger till i centrum. Det nya året firas in med en festlig femrätters galamiddag ink lusivefri dryck och dans ombord. Fyrverkerierna och nyårsslaget skålas in med champagne på däck! Avresa från Stockholm och Köpenhamn 28/12. 6 dagar. Pris från :-. Boka på grandtours.se eller ring oss på Läs mer om jul- och nyårsresorna på grandtours.se.