MITT ISLAND. Pris från 9.995:- per person

Transkript

1 Nr. 1. Jan. - febr

2 MITT ISLAND Veckoresa till Island sommaren Vi upplever valar, sprutande gejsrar, vattenfall och bad i varma källor. Detta har genom åren varit vår absolut populäraste resa, mycket tack vare våra duktiga svensktalande guider på Island. Vi har avresor varje vecka i perioden juni till augusti. Avreseorter Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Pris från 9.995:- per person I priset ingår: Flyg till Island t/r med direktlyg. skatter. transfer lygplats hotell t/r, 7 nätters inkvartering centralt i Reykjavik inkl frukost, 4 underbara utlykter med svensktalande guide Upplev landet av is & eld

3 Indhold Nummer 1 jan. - feb. - Rotary Norden - Udgivelsesdag 24/ Tidskriftet når adressaten indenfor en uge efter udgivelsesdagen. Rotary Norden er de nordiske rotarianeres medlemstidskrift, autoriseret af Rotary International. Rotary Norden redigeres efter god journalistisk skik og belyser den internationale rotarybevægelse set fra en nordisk synsvinkel og med nordiske vurderinger. Nr. 1. Jan. - febr Forside Den nordiske vinter kan være streng, men den rommer mye menneskelig varme. Også årets første utgave av Rotary Norden bringer et vell av eksempler på hvordan vi kan gavne hverandre, i nærmiljøet og gjennom internasjonale humanitære prosjekter. Dessuten kan vinteren frembringe noen nye, uventede kunstverk, som dette midt i Oslo sentrum. (Foto: Scanpix/Tom A. Kolstad) Nordisk IT-revolusjonen ruller frem også i Rotary, tross noen uventede bremseklosser. Medlemsregistrene for svenske klubber kobles nå mot RI-registeret sentralt, og manuell dobbeltregistrert er tilbakelagt. Neste skritt er en samordning innen Norden (Side 5). Og utstrekningen av dette området gir guvernøren i det nordligste distriktet et vitnesbyrd om. (Side 4) Internationalt Siderne 6-7 indeholder internationale nyheder fra RI. Desuden RI præsidentens og TRF formandens meddelelser (s 58) Tema Hvorfor bli rotarianer?. Vi lar medlemmer med ulik bakgrunn og innfallsvinkel speile noe av mangfoldet i Rotary og dermed bidra til å besvare det spørsmål som utgjør temaet i årets første Rotary Norden. Og vi lar en organisasjonsforsker og noen konkurrenter supplere bildet. Landssider FINLAND Hembyte Home Exchange är en speciell form för rotaryväxelverkan. Låna ut Ditt hem, bo i någon annans i ett annat land under tiden. Tryggt, internationellt och inspirerande anser Ilkka Nikmo på Finlandssidorna. NORGE RI-president Ray Klinginsmith gjestet Tønsberg og Oslo før jul, med en appell til alle klubber om å fortelle omverdenen mer om hva Rotary gjør og står for. Audiensen hos kong Harald på Slottet er en anerkjennelse av det arbeidet dere alle gjør, fastslo han. Blant dem som gjør noe, er Kristiansand Rk, som snekrer for Krisesenteret for mishandlede kvinner. DANMARK I samarbejde med Kyalami RC og St. Michaels Church i Bryanston, Sydafrika, har Københavns Rk doneret en mobilklinik til Witkoppen Healch + Welfare Centre, hvor man forventer at kunne modtage mere end patienter hver måned (S 44). Leder Ottar Julsrud 4 Nordisk Store avstander, kulturell nærhet 4 Rotary International RI-Nyt 6 Tema Hvorfor bli rotarianer 8 Landssider Sverige 14 Norge 28 Finland 34 Danmark 44 Island 54 Vimmel Vimmel 56 RI:s Agenda Ray Klinginsmith Carl-Wilhelm Stenhammar 58 RN Kontakt 58 Global Outlook 59 Redaktionens adresser: Hertil sendes alt redaktionelt materiale Danmark: dantoft@mail.dk Sverige: borje.alstrom@galleristadsbacken.se borje.alstrom@miun.se Norge: julsrud@online.no Suomi/Finland: hakan.nordqvist@welho.com Island: markusoa@simnet.is RN WEB: Nummer Rotary Norden 3

4 leder Å synliggjøre Rotary-ideen Å dele et sommerminne blir vel litt utenom sesongen. Men det får stå sin prøve. I en reportasje fra Handicamp i Norge (RN 6/10) igurerer en entusiastisk medhjelper, Adill Khan (18): Rotary må jo være en fantastisk organisasjon som driver et sånt arbeid!. Adill undret seg over at han aldri hadde hørt om Rotary tidligere, og om det fantes mange medlemmer i hans eget nærmiljø Søndre Nordstrand, en av Oslos bydeler med størst innvandrertetthet. Svaret på det siste blir nok helst nei, dessverre. Hvorfor bli rotarianer? Siden 1905 har noen, og stadig lere og per i dag rundt i våre nordiske land gitt og fått noen gode argumenter. Og argumentene, eller svarene, vil gjenspeile hele det mangfoldet som Rotary utgjør. Mens hver utgave av Rotary Norden viser hvordan klubbene legger biter i det store puslespillet som i sum virkeliggjør Rotarys ideer. Ideer som har frembrakt en ledende internasjonal serviceorganisasjon, bygget på vennskap. Og som løfter frem en etisk standard, til bruk i yrke og dagligliv et behov som er minst like stort i dag som i Paul Harris Chicago. På temasidene denne gang streifer vi innom noen av Rotarys konkurrenter, om ikke på organisasjonsmarkedet så i den evige kampen om folks tid. Eksemplene er valgt ut for å illustrere at noen av de fora som for tiden øker mest, har noen ytre likhetstrekk med Rotary. Men når det kommer til selve Rotaryideen, skiller vi lag. Det er dette vi må bli linkere til å fortelle andre om, slik RIpresident Ray Klinginsmith påla oss under sitt Norges-besøk før jul. Follow your Rotary-dream, lød et motto fra en av hans forgjengere. Her er et bidrag: Å synliggjøre Rotary-ideen på en slik måte at en 18-årig skoleelev på leir for funksjonshemmede utbryter: Men dette er jo fantastisk! Store avstander, kulturell nærhet Først og fremst vil jeg utrykke glede for det privilegium det er å være distriktsguvernør i de tre nordligste fylkene i Norge. Det å komme på klubbesøk og få anledning til å dele Rotary med hverandre, presentere RI-presidentens budskap og ikke minst utveksle ideer om hvordan vi kan praktisere og utvikle Rotary videre oppfatter jeg som meningsfylt. Interessant har det også vært å besøke distriktskonferanser i andre land. Det bidrar til å knytte kontakter og videreutvikle det samarbeidet vi har gjennom magasinet Rotary Norden på en nærmere måte. Og apropos Rotary Norden: Når jeg leser bladet, blir jeg av og til slått av at mange klubber i våre naboland er linke til å omsette Rotarys ideer i nærmiljøet en lott måte å lære av hverandre. Som å dra til Sahara Jeg var så heldig å være invitert til guvernør Torben Andreasen i distrikt Jeg kom da til Lemvig i Danmark direkte fra besøk hos Rotaryklubber i Øst-Finnmark, nær grensen mot Russland. For å gi dere en idé om avstandene, kan jeg fortelle at avstanden mellom for eksempel Lemvig og Øst-Finnmark er den samme som fra Lemvig til Nord-Afrika. Til mitt distrikt hører også Rotaryklubben i Longyearbyen på Svalbard. Hadde vi reist fra Lemvig og sørover i stedet for til Svalbard, ville vi ha nådd Sahara. De geograiske avstandene er store i Norden, men kulturelt og menneskelig står vi hverandre nær. Når vi lærer av hverandre i næringsliv og politikk, kunne vi kanskje utvikle samarbeidet enda bedre også i Rotary-sammenheng. Dessverre sliter mange av oss med nedgang i medlemsutvikling og Rotary er ikke alene i jakten på aktive og engasjerte mennesker. Derfor er det viktig å ha et tiltalende omdømme. Det får vi ved å skape et attraktivt klubbmiljø og å drive frem gode prosjekter som gjør Rotary synlig i det lokale miljø. Og her kan vi lære av hverandre i de nordiske landene fordi vi har så Noen distriktsguvernører har lengre reisevei enn andre, Kirsten-Marie Holmen deler her noen erfaringer fra Nordens nordligste Rotary-distrikt. mye felles fra før. I jakten på nye yngre medlemmer må vi ikke glemme at for mange som er kommet så langt opp i årene at de for lengst er blitt pensjonister, er Rotarymøtet et fast holdepunkt i den ukentlige syklus. Når en ikke lenger har arbeidsplassen som sosial ramme rundt det daglige virke, vil Rotarymøtet være den arena som bidrar til kontakt med andre og en anledning til oppdatering om det som skjer i både det lokale og det større samfunn. Vi har en stor oppgave og sørge for at alle våre medlemmer trives og at vi i tillegg får en strøm av nye som ønsker seg inn i Rotary. Varm Rotary-hilsning fra Distrikt 2270 Kirsten-Marie Holmen DG Ottar Julsrud Temakoordinator 4 Nummer Rotary Norden

5 Det svenska medlemsregistret kopplas samman med RI Detta är faktiskt en milstolpe i IT i Rotary, säger Kent Vesterberg, Ordförande i IT-gruppen inom SRS. Den 23 november ick vi äntligen ett godkännande av vårt system för att automatiskt överföra medlemsuppgifter så att klubbarna slipper att dubbelregistrera. Men vägen hit har varit lång och krokig. Det hela började redan 2004 när IT-rådet hade bildats. Bland de första och mest angelägna punkterna som IT-rådet listade på agendan, var att försöka få en rationalisering till stånd. Alla, medlemmar, klubbar och IT-rådet, menade att i dagens IT-samhälle skall man inte behöva dubbelregistrera eller ha personal som manuellt matar in uppgifter som redan inns tillgängliga elektroniskt. På den tiden fanns det personal som enbart sysslade med att manuellt föra in medlemsförändringar som kommit från oss via SAR, halvårsrapporten. IT-rådet undersökte hur vi skulle ta oss an detta projekt. Rent teknisk var det knappast något problem men väl juridiskt och administrativt. Dessutom måste RI:s datasystem kunna ta emot data utifrån. Ett annat problem var att registret hos RI var hopplöst inaktuellt. Det innehöll dessutom otaliga felaktigheter. Minst 70 % av alla medlemmar hade någon felaktig uppgift. Det kunde vara felstavningar, fel kön, fel årtal mm. så ITrådet insåg genast att det skulle fordra stora manuella insatser att bringa reda i detta. Evanston bromsade? - Jag ick dock kontakt med en person på RI:s Dataservice, säger Kent vidare, som skickade över hela registret och jag kunde börja med att manuellt jämföra. Detta resulterade i att RI ick närmare 2000 nyuppläggningar/borttagningar som de satte personal att knappa in, trots att de ick alla uppgifter digitalt. Tyvärr kom detta arbete till dåvarande ITchefens kännedom som omedelbart stoppade arbetet. Att synkronisera databaserna automatiskt skulle aldrig få ske. Over my dead body lär han ha sagt. Jag säger: lär han ha sagt, eftersom vi aldrig träffades. Han vägrade att träffa mig när jag besökte kontoret i Evanston. Projektet gick därmed i vila under lång tid. Till dess att RI ick ny IT-chef, Peter Markos, som hade helt andra vyer. Han insåg att en automatisk överföring skulle innebära stora besparingar på personalsidan, även om de lesta numera fanns i Indien samt att kvalitén på innehållet skulle bli mycket bättre. Vi träffades både 2008 och 2009 där jag ick möjlighet att förklara vår idé och detta mottogs mycket positivt. RI började skapa de rutiner i deras datasystem som behövdes för att koppla samman externa system och när vi åter träffades i Montreal 2010 kunde de tekniska delarna spikas. Nordisk samordning Samtidigt som allt detta pågick så hade vi börjat träffa kollegor från Norge, Danmark och Finland. Också dessa länder hade samma behov som vi och var uppbyggda på likartat sätt. Vi blev överens om att Sverige ensamt skulle driva projektet, så att inte RI skulle backa ur i sista sekund. Under augusti kunde jag nu börja skriva de program som behövdes och samtidigt beställa förändringar i vår Webbtjänst som också krävdes. I mitten på oktober besökte jag Evanston och presenterade en bitvis fungerande lösning, mer fungerande än vad RI förväntat sig, och vi blev överens om att lösningen skulle genomföras. I det läget var programmet längre kommet än vad RI hade ställt upp certiieringskrav på! Jag kunde därför påbörja certiieringen på plats i Evanston. Sedan dess har programmet inputsats och ändrats så att det blev godkänt den 23 november. De lest ändringarna berodde på olika policy som RI har och som ibland känns svårt att förstå. Utan dessa skulle programmet kunna göras ännu bättre. Provfas inleds Nu börjar en ny fas, att sätta systemet i drift samt att teckna avtal mellan RI och SRS. Nu skall 10 utvalda klubbar köras i provdrift under ett par veckor mot RI:s riktiga register. Efter detta startar vi. Samtidigt kan vi nu starta med att koppla in Norge, Danmark och Finland. Vi är redan överens om att köra systemet i samma driftmiljö och när jag skrev programmet så tog jag hänsyn till att det skulle kunna användas av andra länder. Igångsättning av dessa länder kommer därför att gå mycket snabbare eftersom programmet redan är certiierat. Skulle ytterligare länder ha samma behov så kan det användas också där. Programmet kommer också att presenteras på konventet i New Orleans i maj. Vad innebär nu detta för klubbarna? Klubbarna behöver i fortsättningen bara sköta all medlemsregistrering i ett system, vår egen Webbtjänst och detta gäller såväl ändringar som nyuppläggning och raderingar. Dessutom kommer klubbadress och mötesinformation att överföras. Överföringarna kommer dessutom inom kort också att omfatta funktionärer. IPhone för mötesinformation? När det gäller mötesinformationen så blir det nu än mer viktigt att den matas in och är rätt eftersom RI har tagit fram en s.k. App till iphone, där man kan söka klubbar och möten världen över. Denna app kommer troligen att släppas under Hur tar vi hand om integritetsfrågan? Det som påverkar detta är en EU-lagstiftning som säger att man inte får överföra personuppgifter till tredje land, dvs. utanför EU, om inte medlemmen gett sitt godkännande. Klubben måste därför se till att alla medlemmar godkänner överföringen. RI kräver dessutom för att en klubb skall få överföra sina medlemsuppgifter så måste ALLA medlemmar i klubben godkänna. I annat fall får INGA medlemmar överföras. Dessutom står det varje klubb fritt att själv bestämma om de vill vara med i detta. Det är alltså ingen kollektiv anslutning. Om en klubb vill ansluta sig så gör man det genom att markera detta i webbtjänsten men också i RI:s medlemswebb. Vilka data överförs? I huvudsak är det bara namn och adress samt telefon och e-post, samt maka/makes namn. Utöver detta är det intagningsår i Rotary och intagningstid i klubben samt medlemstyp. Inte ens födelsetiden förs över så det inns inga känsliga uppgifter någon behöver oroa sig för. Nummer Rotary Norden 5 Nordisk

6 Internationalt RI-Nyt Communications Committee report Board decisions 1. The Board vedtager at udvide den aktuelle COLvedtagelse, som tillader nordamerikanske rotarianere at abonnere på den digitale udgave eller den trykte udgave af The Rotarian, til at omfatte alle internationale abonnenter. 2. Der indføres følgende ændringer vedr. regional magazines editorial boards: a. Navnet editorial board ændres til advisory board og kravet om media erfaring hos medlemmerne fjernes. b. Opfordrer editorial boards til, så vidt muligt, at vælge sine medlemmer, så alle distrikter i regionen er repræsenteret. c. Indføre et rotationssystem blandt indkommende guvernører (eller deres stedfortrædere). d. Krav fremover, at alle regionale magaziner årligt informerer abonnenterne om bladets inancer. e. Disse krav er fremover en del af licensaftalen. 3. Følgende regionale magaziner er fremover licenserede: Columbia Rotaria, (Columbia), Rotary Contact (Belgien), The Rotary Korea (Korea) og Revista Rotaria (Venezuela). 4. Forlænger diapensationen vedrørende ansvarsforsikring indtil 1/ for: De Rotarian (Holland), Rotarianin (Polen), Rotariets (Ukraine), og Rotary- No-Tomo (Japan) 5. Giver midlertidig licens til det russisk sprogede magazin Rotarianets. 6. Afslår at forny licensaftalen for the Rotary Israel Magazine. 7. Udsætter beslutning om samordnet annonceringsplan for the Rotary World Magazine Press. 8. Beder Communications Committee om at betragte the Rotary World Magazine Press som en del af RI s samlede kommunikations strategi og rapportere til the Board fra sit ordinære møde i maj Nummer Rotary Norden En hilsen fra Paul Harris og Ray Klinginsmith Rational Rotarianism By Paul Harris National President Hvis jeg ved forsynets hjælp blev placeret på en platform i et stort kolloseum og havde øje og tanker koncentreret på samtlige rotarianere i verden, ville jeg stille følgende spørgsmål: Hvad er Rotary s ilosoi i din forståelse? I mine tankers øje kan jeg se en skov af hænder, og jeg kan se, hvor håbløst det ville være for mig at nå frem til præcise konklusioner udfra et væld af forskellige meninger. Alligevel ville jeg måske stille endnu et spørgsmål: Hvor mange af de tilstedeværende ville inde det upassende eller uetisk at slutte sig til klub af forretningsmæssige årsager? Jeg ville bede Mr. Ethical Standard om hans mening: Jeg er medlem af adskillige klubber og grupperinger, som alle har høj status i vores by, og jeg ved med sikkerhed, at i mindst en af dem er promovering af business strengt forbudt. I min egen opfattelse fremmer det dårlig omgang. Jeg ville moderere mit spøtgsmål og spørge: Står Rotary for noget som helst, bortset fra business ydelser og muligheden for selv at gøre forretning. Vi ville se Mr. Cash Discount springe op: Jeg gik med i Rotary, fordi det var en klub af mænd fra forskellige erhverv, som samledes af forretningsmæssige årsager, og det ser for mig ud til at være en meget rationel plan. Der er masser af andre klubber, der er oprettet for sociale og offentlige formål, men der er intet andet Rotary. Men der er endnu en mand, vi skal spørge. Jeg vil kalde ham Mr. Altruistic Equilibrium: Jeg tænker på Rotary som et kompenserende arrangement. Det gør det muligt for én at gøre noget for samfundet og yde en både personlig og businessmæssig indsats og formentlig også gøre mere end det. Det er min personlige mening, at Rotary vil opnå de bedste resultater, også hvis disse resultater måles i dollars og cents, hvis man ikke bruger al sin tid på bogholderi og på at tælle de penge, man har samlet takket være sin indlydelse. Rotary s vækst vil blive stærkere og mere permanent, hvis organisationen er velset i det samfund, hvor det opererer. Vejen til god anseelse i sit lokalsamfund er at gøre noget for samfundet. Tæt på det ene eller andet af disse synspunkter ligger sikkert den rette Rotary ilisoi, forstået og respekteret af såvel rotarianere som udenforstående. Og nu, rotarianere i USA og Canada, hvad siger I? Hvilken side af debatten vælger I og hvorfor? Vi vil meget gerne høre fra jer. Jeres ærbødige Paul P. Harris Chicago den 1. januar 1911 Rational Rotarianism: 100 år senere By Ray Klinginsmith International President Hvis jeg med anvendelse af moderne teknologi blev placeret i et elektronisk chat room, hvor jeg kunne interacte med alle verdens rotarianere, ville jeg stille dette spørgsmål: Hvad er det i Rotary s magi,

7 som har gjort organisationen til en så succesfuld organisation verden rundt? På min store computerskærm ville jeg se en strøm af response med relevant, men forskelligartede kommentarer vedrørende Rotary s værdier. Så mange kommentarer, at de kunne sammenkoges til et generelt svar på mit spørgsmål. På dette tidspunkt ville jeg sandsynligvis stille et andet spørgsmål: Har vi forladt et af de oprindelige formål med Rotary klubber - at medlemmerne skulle slutte sig til en klub af businessmæssige årsager? Jeg ville først spørge dem, som er modstandere af enhver business forbindelse om deres holdninger. Deres kommentarer ville godtgøre, at Rotary tog den klare beslutning at fravælge personlige business interesser, da man for længe siden valgte mottoet Service Above Self og at ethvert levn af denne praksis besudler Rotary s gode navn. Jeg ville derefter spørge dem, der hælder til en business forbindelse, om deres kommentarer, og de ville hævde, at det at blive medlem af en Rotary klub og møde mennesker og derigennem få business kontakter, er en naturlig ting og altid har været en vigtig faktor i klubmedlemskabet. De vil også påminde mig om, at Rotary s sekundære motto: One Proits Most Who Serves Best startede i 1991, på samme tid som Service Above Self. Og så ville det være tid til at spørge dem med en opfattelse midt imellem, hvor vi er og hvor vi burde gå hen, i spørgsmålet om personlige forretsmæssige interesser i Rotary. Kommentarerne ville indløbe i et langsommere tempo end fra de to første grupper, fordi rotarianerne ville bruge tid på at relektere på spørgsmålene og forberede gennemtænkte svar. Så ville svarene begynde at ankomme, de ville anerkende, at en af Rotary s grundværdier er fellowship og at vi alle foretrækker at gøre forretning med folk, vi kender og har tillid til. Som følge heraf vil Rotary venskaber ofte føre til forretningsmæssige relationer - ikke som et mål, men som en naturlig konsekvens. De ville også bekræfte, at yngre mennesker foretrækker ordet networking i stedet for fellowship, og at networking giver mulighed for at møde andre business og professionelle. Den tredje gruppe ville også skrive under på og anerkende vores grundlægger, Paul Harris visdom, da han advokerede for en middelvej i spørgsmålet om personlige business interesser i hans Rationel Rotarianism artikel i januar 1911 udgaven. Jeg kan personligt lide hans tankefulde udtalelse: vejen til for en person eller en klub til at blive anerkendt i sit lokalsamfund er at gøre noget for samfundet. Rotarianere har igennem de sidste 100 år fulgt det viise råd fra Paul Harris, og det har ledt Rotary til sit foreløbige højdepunkt - en plads på verdensscenen. Og det er vore rotarianeres pligstroskab overfor service og vore 1.2 millioner medlemmers energi og opindsomhed, der får mig til at tro, Rotary fortsat har sine bedste dage foran sig. Min rapport fra the imaginære Rotary Chat room relekterer mit koncept for ægte Rotary ilosoi, forstået og respekteret af rotarianere og ikke rotarianere. Nu, verdens rotarianere, hvad siger I? Deltag i diskussionen af dette emne på Rotary Linkedin group på Med venlig hilsen Ray Klinginsmith Internationalt/Nordisk Nordisk Rotarygolf 2011 spelas i Vammala, Finland Tampere-Jussinkylä Rk arrangerar NM i rotarygolf sommaren Evenemanget hålls i Vammala i mellersta Finland med inkvartering i Tammerfors. Arrangörerna väntar deltagare och vill i god tid informera om tävlingsdagarna som blir Mer information ges senare bland annat på adressen Nummer Rotary Norden 7

8 Tema Jeg tror på en bedre verden, derfor tror jeg på Rotary - Da forteller jeg nettopp om disse fantastiske mulighetene. Og yngre mennesker er jo generelt mer opptatt av rettferdighet i verden og av internasjonalt engasjement enn generasjonen over. Så, ja, jeg drar på med klubbens prosjekter, Rotarys stipendordninger, osv. - Fra ditt utsiktspunkt over det norske Rotarylandskapet, hva kjennetegner de klubbene som har mest trøkk og god medlemsstatistikk? Edrund Olaisen har innehatt de leste verv, mottatt de leste utmerkelser og har et omfattende internasjonalt kontaktnett innen Rotary. Men blant sine barnehjemsbarn i Litauen er hun i det hun anser som kjernevirksomheten: å bidra til å gagne andre. Tenk deg 20 Rotary-samlinger, spredd på alle landsdeler og med forskjelligartede klubber. Her skal like mange personer skal holde det obligatoriske innlegget Hvorfor jeg ble rotarianer. Hvor stor spennvidde får vi da, i innfallsvinkler, tematikk og vektlegging? Noe helt enormt, fastslår Edrund Olaisen, for Rotary er jo så mye forskjellig. Men et uomgjengelig poeng i svaret vil jo være: Fordi jeg ble spurt! For hennes egen del har 20 års medlemskap levendegjort den kjente formuleringen: Bekjentskap som leder til vennskap og gir håp om fred. Få nordmenn har en så omfattende Rotary- CV som henne. Fra distriktsguvernør i D 2290 i 2000/01 bar det ut i en lang rekke krevende verv på internasjonalt plan, med hyppig innlagte Chicago-besøk. Så da RI-president Klinginsmith gjestet Norge før jul, var Edrund blant dem som på naturlig vis kunne åpne sitt innlegg fra salen med et Hi, Ray, nice to see you in Norway!. Med Langesund Rk (chartermedlem) og distriktet som base er det bygd opp en omfattende bistandsvirksomhet i Litauen, nylig belønnet med en høyt rangert litauisk orden. Når det gjelder både den og PHF-en med fem sairer, Sevice Above Self Award, etc. understreker hun: 8 Nummer Rotary Norden Mottatt på vegne av oss alle. Jeg har vært med å starte noe og gått i bresjen, men resultatene kommer jo fordi vi er mange! Med trykket på service - Noen av Hvorfor jeg ble rotarianer -innleggene ville nok fokusere på yrke. Og yrkesetikk, nettverk og vennskap var jo selve grunnlaget for det Paul Harris satte i gang i sin tid. Da jeg for min del takket ja til å bli med i verdens første serviceorganisasjon, var det primært ut fra Rotarys internasjonale engasjement. Jeg tror på fred. I en verden hvor stridende parter viser seg å tenke likt om 95 prosent og slåss om de siste fem, må vi skape noen møteplasser hvor det kan bygges videre på felles håp og ønsker. Og jeg tror at Rotary-klubbenes mange store og små prosjekter bidrar til å redusere det gapet mellom fattig og rik som er årsak til mange av verdens konlikter dermed kan vi alle, på ulike vis, putte noen dråper i fredens hav. Og jeg tror på Rotary, som har gitt meg venner over hele verden. - Så når du selv skal invitere noen inn som medlem i din klubb? - At de har en aktivitet tilpasset medlemmenes ønsker, klubbens økonomi og ressurser for øvrig, et prosjekt å arbeide for innen Rotarys rammer og som i tillegg gir en god markering utad. I motsatt ende av skalaen ligger de klubbene som sier at i år skal vi prioritere klubbens indre liv, noe som i praksis gjerne betyr at ikke kommer til å gjøre noen ting. Da går det nedover. Og all respekt for folkeakademitanken. Men yngre, aktive mennesker søker noe mer enn et ukentlig interessant foredrag om ett eller annet eller, som noen uttrykker det, et ukentlig fristed. Det må skje noe i klubben. Noe å løfte frem - I et Hvorfor rotarianer -innlegg ble det en gang sagt noe slikt som at Rotary egentlig ikke lar seg beskrive eller forklare, det er noe som må erfares, oppleves og leves i årenes løp? - Jeg ser poenget. Men skulle vi likevel forsøke, bør vi løfte frem nettopp grunnprinsippet med en serviceorganisasjon. Her er det nok noe som er blitt feid litt under teppet, kanskje fordi vi i dagens Norge har offentlig instanser til å ta seg av det meste av problemer. Men igjen, å se sitt ansvar ut over egen velferd. Tydelige etiske normer å etterstrebe i jobb og privatliv. En forsamling ressurssterke mennesker som er seg bevisst å sette andre foran seg selv. Blir ikke dette konkret nok, det da? Ottar Julsrud

9 Headhunter på nye jaktmarker Tema Å bli en del av et solid nettverk i lokalsamfunnet, med kvinner og menn som representerer en bred yrkeserfaring. En etisk standard som grunnlag for å utvikle vennskap, med det formål å gagne andre. Lokale prosjekter man kan engasjere seg i, og med muligheter for å ta del i eller i alle fall hente impulser fra internasjonal servicevirksomhet. Dette er noen hovedpunkter John Atle Ruud tar utgangspunkt i når han skal headhunte nye medlemmer til sin klubb, Nordstrand Rk i Oslo. Headhunting er vel neppe den mest korrekte betegnelsen i denne sammenheng. Men ordbruken blir nærliggende i møte med en som gjennom 15 år var internasjonal partner i den norske delen av det børsnoterte lederutvelgelsesselskapet Korn Ferry. Og som året etter sin nedtrapping der, trappet opp som leder for medlemskomiteen i sin Rotaryklubb som i fjor høstet internasjonal heder for medlemsutvikling. Høyest vekstrate i Distrikt 2310, fremgår det av diplomet signert daværende RI-president John Kenny. beste fall bransjeorganisasjonens ramme. - Og hvilke suksessfaktorer bak RI-diplomet kan overføres til andre klubber? - Ja, vi mister dessverre for mange av dem vi veldig gjerne skulle ha beholdt som medlemmer. Men dette er jo dagens store spøkelse for alle typer organisasjoner. Og vi kan sikkert skylde på både tidsklemma, at begge parter i et parforhold er yrkesaktive med høyt aktivitetsnivå, økende krav og mange tilbud med en mer selektiv orientering. Jeg opplever det slik at Rotary-ideen passer best for litt - Hvilke prinsipper i hodejegerfaget kan man nyttiggjøre seg som medlemsverver i Rotary? - Å få næringslivsledere til å skifte beite er jo en ekstremt målrettet oppgave, som krever grundig research, detaljerte kravspesiikasjoner og totalt sett en rimelig forvissning om at den planten man vil rykke opp med roten passer inn i sitt nye bed. Her er det nok noen prinsipper kan nok overføres, som at begge parter tenker igjennom hvorvidt mennesketypen vil passe inn i organisasjonskulturen. Men det viktigste er selvsagt å formidle hva Rotary står for og hvilke muligheter, forventninger og smule krav som et medlemskap innebærer. Å måtte bli invitert, gir jo et inntrykk av eksklusivitet, litt sånn elite. Men formålet med denne ordningen er jo nettopp en planmessig rekruttering for å gjenspeile yrkesbildet i klubbens nærområde og dermed den tverrfaglige møteplassen som er så verdifull i en tid hvor det meste skal skje innen konsernets eller i Prinsippet om egenutvikling til gagn for andre, må vi få tydeligere frem, sier John Atle Ruud (til høyre), med RI-presidentens utmerkelse for medlemsutvikling i hende. Til venstre RN-redaktøren i egenskap av leder for programkomiteen. (Foto: Aina Moberg, Nordstrand Blad) - I Nordstrand Rk arbeider vi nå med en strategiplan, en prosess hvor det enkelte medlem bidrar aktivt. Og nettopp dette med å aktivisere alle medlemmene er et stikkord for å vedlikeholde og videreutvikle et levende klubbmiljø. Noen engasjerer seg i gode tiltak i lokalmiljøet, klubben som sådan arrangerer en årlig talentiade for unge musikere og sangere, ett medlem har hatt lere opphold i India som tannlege på bistandsbasis. Hva gjelder humanitært arbeid skal vi jo ikke nødvendigvis konkurrere med andre i vedkapping. Men vår grunnholdning, om å gagne andre, må synliggjøres i lokalsamfunnet, slik at klubben og de verdiene vi står for blir bedre kjent. - Temaet Hvorfor bli rotarianer trenger i våre dager en jevnlig oppgradering: Hvorfor forbli rotarianer? mer modne mennesker, som tiltrekkes nettopp av det verdisettet og den brede orienteringen som organisasjonen er tuftet på, sier John Atle Ruud. - Vi må få tydeligere frem at Rotary er egenutvikling satt i system til gagn for andre. Det verserer utvilsomt mange myter om Rotary, noen kanskje riktige, de leste helt sikkert feilaktige. Og det er jo urovekkende hvor mange ute i samfunnet som knapt har hørt om oss. Vi har ikke vært linke nok til å markere utad hva vi står for, men vi kommer oss. Vi gjør jo det! Ottar Julsrud Nummer Rotary Norden 9

10 Tema Forvitrende folkebevegelse og mer what s in it for me? De nordiske landene kjennetegnes fortsatt av en stor, livskraftig og dynamisk frivillig sektor, men det knaker i sammenføyningene noen steder. Det er en klart synkende andel av befolkningen som bruker sin fritid på arbeid i foreninger, klubber og lag, mens andre arenaer for engasjement vokser frem. Det viser den ferske forskningsrapporten Fra folkebevegelse til ilantropi?. Rotary er rimeligvis ikke studert spesielt. Men et naturlig spørsmål til en av forfatterne, forsker 1, dr. polit. Karl Henrik Sivesind ved Institutt for samfunnsforskning i Oslo, må bli: Hvordan burde Rotaryklubbene ha klart seg de siste årene, i følge dine forskerfunn? - Her er det lere trender som gjør seg gjeldende. Møtebasert virksomhet er nok ikke så populært lenger. Demokratisk styrte organisasjoner står sterkt, men folk er ikke lenger like innstilt på å bruke tid der. De organisasjoner som lykkes best, er de som er linke til å koordinere oppgaver og tydelig fordele ansvar blant sine medlemmer. Men generelt ser vi hvordan mennesker som ønsker å engasjere seg i en frivillig organisasjon i økende grad veier what s in it for me? opp mot organisasjonens formål, påpeker Sivesind. Hvilke nyttige kontakter kan jeg skaffe meg, og hvordan kan jeg sprite opp CV-en, ved et medlemskap? Sosiale forskjeller De holdningene som her gjør seg gjeldende, var tydelige også i Men den gangen var dette først og fremst et ungdomsfenomen. Nå har en mer individualistisk og instrumentell inngang til organisasjonsdeltakelse slått igjennom også blant de godt voksne, viser forskningsrapporten. Andre generelle endringstrekk i organisasjonsbildet fra 1997 til 2009 er en dreining, fra å gi av sin tid til å gi penger, fra en sosialt bred sammensetning til mer av en høystatusproil på medlemsmassen og fra medlemskap til mer konkret og avgrenset engasjement. De sosiale forskjellene er iøynefallende. Sannsynligheten for at en person med lav utdannelse og lav inntekt eller trygd bruker fritiden til frivillig arbeid er 29 prosent mot 59 pst. for en person med høy sosioøkonomisk skåre. 10 Nummer Rotary Norden - Frivillige organisasjoner og dermed sivil sektor står fortsatt støtt i Norden, fastslår Karl Henrik Sivesind, en av forskerne bak rapporten Fra folkebevegelse til ilantropi? Den nedarvede folkebevegelsesmodellen har vært ansett som et viktig element i den såkalte nordiske modellen, med sterke fellestrekk i alle de fem landene. I Sverige står de medlemsbaserte organisasjonene støtt, med økende omfang av frivillig arbeid og med fortsatt god sosial spredning av medlemmene. Men nå ser vi altså at Norge i lere henseender skiller lag med Sverige, ved at folk blir åpne for å drive frivillighet i andre former enn de medlemsbaserte organisasjonene i folkebevegelsestradisjonen. - Rikere nordmenn kjøper seg fri fra tillitsverv og andre arbeidsoppgaver? - Det kan du kanskje si, selv om tids- og pengedonasjon ikke nødvendigvis går på bekostning av hverandre. Men nedgangen er reell nok når det gjelder andel av befolkningen som deltar aktivt i frivillig arbeid, fra 58 prosent i 2004 til 48 pst. fem år senere. Nedgangen i Sverige er vesentlig mindre og vårt materiale gir grunnlag for å hevde at svenskenes ideelle innsats er høyere enn noensinne. De kommer ut med 48 pst, Island med 40 og Danmark med 35 pst. i denne tabellen. Mye av denne nedgangen skyldes svekkelsen av politiske og religiøse organisasjoner til fordel for nærmiljøaktiviteter; organisasjonssamfunnets avideologisering, som det er blitt kalt. Fortsatt best i verden - I tillegg kommer tendensen til at det som ofte kalles nye sosiale bevegelser og som jobber med miljøspørsmål eller med internasjonalt arbeid, bryter med den gamle medlemskapsmodellen og i større grad organiserer seg uformelt. Nye fenomener, som såkalt virtuell frivillighet, trekker i samme retning. - Men et overordnet inntrykk - blir at både Norge og resten av Norden skiller seg klart og positivt ut i internasjonal sammenheng, med en fortsatt stor og dynamisk frivillig sektor. Ottar Julsrud

11 Møt noen av Rotarys konkurrenter Et internasjonalt, yrkesbasert nettverk, oppdelt i lokale grupper med én representant fra hver bransje. Ukentlige møter, med møteplikt og fast møteagenda innen 1,5 time totalt. Du inviteres med, og medlemskomiteen behandler en eventuell søknad. Rett til å besøke møter overalt i nettverket. Vervene roterer i faste intervaller. Tema Noe som virker kjent så langt? Men navnet er: BNI Business Network International. En 25 år gammel organisasjon med utspring i USA og solid plantet i foreløpig 43 av verdens land, deriblant de nordiske minus Island. Formålet er svært konkret: Nettverksbygging for å skaffe lere oppdrag til både ens eget irma og til de andre i gruppen. Derfor heter det ikke Service about self, men Givers gain den som gir til andre, får selv tilbake. Gjennom kurs og møter skal du utvikle deg personlig til å bli stadig bedre på å presentere og selge inn de tjenester nettverket ditt råder over, det være seg regnskap, graisk design, inansrådgivning, juss, leveranse av fruktkurver til bedriftsmarkedet. Og på frokost- eller lunsjmøtet utveksler gruppemedlemmene de kontaktmulighetene man har kommet på sporet av i ukens løp. En vesentlig forskjell Og da virker konseptet kanskje ikke fullt så kjent lenger? I BNI-gruppen som møtes på Hotel Continental i Oslo hver eneste torsdag klokken , deltar svenskfødte og svensktalende Kristina Arntyr som jobber innen inansrådgiving og som dessuten er rotarianer, i Athenæum Rk siden Hun ser at det nok kan innes noen ytre likhetstrekk i organisasjonsstrukturen. Men for sin egen del forklarer hun forskjellen slik: Jeg er glad for å være med i BNI og jeg er stolt over å være med i Rotary. - Jeg har fått mange nye forretningskontakter, og BNI har opplagt stor nytteverdi i mitt yrkesliv, men har jo ingen målsetninger ut over dette. I Rotary handler det yrkesmessige mer om å få innblikk i andres bransjer, Kan se ut som en Rotaryklubb som lykkes med rekrutteringen, men er det ikke. Fra venstre Malin Fjordland (naprapat), Jan Heyerdahl Elfving (bedriftsrådgiver), Kristina Arntyr (inansrådgiver), styreleder Cathrine Olsen (graisk designer) og Geir Bodin (telefontjenester) dele erfaringer med mennesker med ulik bakgrunn og bagasje i tillegg til det prosjektet klubben samles om. Rotary bidrar til samfunnet, lokalt, nasjonalt og internasjonalt, noe BNI jo ikke gir seg ut for å gjøre. God rekruttering - Som Rotary-gjest kan du bygge vennskap og lære andre byer og land bedre å kjenne. Du blir tatt meget vel imot også om du besøker et BNI-møte i USA, men det er jo ikke sikkert at du får så stort utbytte av businessnettverket på de kanter. Jeg er medlem begge steder fordi de er så forskjellige, konkluderer Kristina. Og én forskjell som springer en i øynene, er at BNI har stadig tilvekst av yngre medlemmer i ledende stilling og med god anseelse innen sitt yrke både i Norden og resten av verden. Det bekrefter Jan Heyerdahl Elfving, nylig avtroppet leder for gruppen på Continental (og for ordens skyld: Han tituleres ikke past president). I kø for å høre foredrag Hyppige møter, med aktuelle foredrag over en vid tematisk skala. Foredragsholdere på høyt nivå. Interessante meningsutvekslinger, og mulighet til å knytte kontakter, i en forsamling hvor en rekke faglige miljøer er representert. Først en halvtimes prat over en kaffekopp og noe å bite i, så et strukturert og tidsavgrenset program Noe vi drar kjensel på her også, kanskje? Men, nei. Dette handler om frokostmøtene i tankesmien Civita, noen hundre meter unna Continental. Borgerlig-liberale Civita har et motstykke i sosialistiske Manifest. Og liknende møtearrangementer på Litteraturhuset i Oslo får sine avleggere rundt om i Norge. Frokost med Bernt, er også et etablert foredragsforum i regi av en proilert professor ved Universitetet i Oslo. Eksemplene kan lett forleres: Regelmessige foredrag og diskusjon i stram regi. Her er det ingen krav til medlemskap eller noen forpliktelser ut over det å møte frem. Men det innes en annen forskjell fra Rotary-møter: Kø ved inngangen og stuende fullt lokale. Tekst og foto: Ottar Julsrud Nummer Rotary Norden 11

12 Tema Med i Rotary for at opnå en bedre forståelse af andre mennesker Hvorfor Rotary? Er kunst og kultur vigtig i Norden? Signý Ormarsdóttir, daglig leder for Øst-Island kulturråd og medlem af Rotaryklúbbur Héraðsbúa, skriver om hvorfor hun blev medlem af Rotary og lidt om kultur og kunst i Norden. -Da jeg ik tilbuddet om at blive et medlem af Rotaryklubben i Egilsstaðir, Rk Héraðsbúa, sidste forår syntes jeg faktisk ikke at jeg havde tid til det men takkede alligevel ja til det. Jeg var straks klar over hvorfor jeg gerne ville blive medlem. Jeg som privatperson manglede at se andre mennesker end mine arbejdskollegaer og dem jeg møder til dagligt. Det kan hurtigt blive for ensformet og kedeligt. Jeg havde brug for at træffe mennesker fra andre miljøer og det vidste jeg at var gode muligheder for i Rotary. Mit job er indenfor kunst og det kulturelle felt og derfor er det meget vigtigt at vi som arbejder indenfor det område kommer i andre miljøer og får udbredt der hvor vigtig kunst og kultur er for et samfund. Jeg har mærket stærk kritik både på kultur og de penge som bliver afsat til den efter at krisen indtraf i Island. Men kultur er også med til at skaffe penge til samfundet på lige fod med andet arbejde men suger ikke kun Signý Ormarsdóttir, daglig leder Øst-Island kulturråd. penge til sig. Det viser sig at et års arbejde inden for kunst og kultur skaffer to og et halvt andre job. Det er alligevel mere end i de leste andre erhverv. Derfor hviler et stort ansvar på mig at både forklare og forsvare hvor vi skal have kunst og kultur i vores samfund. Det internationale arbejde og netværk i Rotary er en meget vigtig ting for mig. Jeg håber ligeledes at Rotary kan være med til at hjælpe mig med at efterkomme mit mål med at blive et bedre og mere hensynsfuldt menneske samtidig med at kunne opnå en bedre forståelse over for andre mennesker. Jeg har haft arbejde med kunst og kultur I 9 år i Øst-Island. I året 2002 begyndte vi et samarbejde mellem kulturministeriet og 16 kommuner i Øst-Island. Samtidig ik vi en invitation til at deltage i en nordisk konference i Nordens Hus i Reykjavík. Den ledte så til et samarbejde mellem Vesterålen kulturvalg i Norge og Øst-Island kulturråd i Der har været et meget godt samarbejde og har givet os en vigtig udveksling af kunst og kultur mellem landene. Der er blevet arrangeret koncerter, kunstudstillinger, konferencer, udveksling af kunstere, kulturelle projekter og meget andet. Dette to-regionssamarbejde har oven i købet ført til et samarbejde med en tredje region, Donegal i det nordvestlige Irland. Der er gennemført projekter som alle tre regioner har deltaget i. Det første fællesprojekt var Edges: Centering, en workshop med to kunstnere fra hvert land. I ire år jeg har været i bestyrelsen for Kulturkontakt Nord har været spændende og lærerigt at få lov at deltage i opbygning af Kulturkontakt Nord helt fra starten. Kulturkontakt Nord er kontaktpunkt for det nordiske kultursamarbejde. Kulturkontakt Nord fungerer som et sekretariat for Nordisk ministerråds kulturprogram, og grupper sagkyndige informerer om programmer og bistår ansøgninger med rådgivning. Kulturkontakt Nord skal også informere om kunst og kultur i Norden, både i og udenfor Norden. Institutionen blev etableret på Sveaborg i Helsingfors og hører under Nordisk ministeråd. Signý Ormarsdóttir Rk Héraðsbúa Fællesprojektet Jaðar med tre unge kunstnere fra Vesterålen i Norge og tre fra Øst-Island. Foto: Erik Bugge 12 Nummer Rotary Norden

13 Rotary morgenklub - også en mulighed Tema Den enkelte klubs mødedag og tidspunkt kan være afgørende for et eventuelt medlemskab. En generation tilbage i tiden var frokostmøder dominerende, men i dag holder hovedparten af klubberne aftenmøder, mens kun cirka 30 klubber holder deres møder midt på dagen. En frisk start på dagen I de senere år er der desuden opstået Rotary Morgenklubber, som har mødestart imellem kl og Denne friske start på dagen tiltaler åbenbart stadigt lere - især yngre kvinder og mænd, som ser en mulighed for at starte en ugentlig arbejdsdag lidt tidligere og dermed undgå eventuelle problemer med egne og familiemedlemmers ønsker om fælles aktiviteter sidst på dagen. 15 morgenklubber Indtil nu er der Danmark rundt chartret 15 klubber, fordelt over de fem distrikter. Den seneste holdt sit første oficielle møde torsdag den 6. januar kl på sit kommende mødested Gl. Skovridergård i Silkeborg med deltagelse af de foreløbigt 21 medlemmer, hvoraf 6 er kvinder. Klubben mangler kun de oficielle papirer fra RI for at kunne fastsætte datoen for en gedigen charterfest, og håber inden da at have skaffet endnu lere medlemmer. Et godt netværk - Alle vore medlemmer er erhvervsaktive i den yngre del af skalaen, siger klubbens første præsident, Martin Klein, og et godt netværk kombineret med solidt kammeratligt samvær er nøgleordene for os alle. Flere medlemmer har tidligere været involveret i netværksgrupperinger, som imidlertid er opløst. Derfor er vores nye morgenklub utvivlsomt det helt rigtige forum for dem. Stående: Sekretær Uffe Thomsen, formand for distriktets extension, Jan Formann, guvernør Torben Andreasen, kasserer Klaus Paulsen, præsident elect Kim Johansen og counsellor Henrik Sparring. Siddende: Klubmester Birgit Cornelius Nielsen, præsident Martin Klein og vicepræsident Anne Lambaa. Distriktets første morgenklub Silkeborg Connect Rotary Klub, er den første morgenklub i distrikt 1450 og er distriktets klub nr. 54. Distriktsguvernør Torben Andreasen, Lemvig, bød klubben og dens medlemmer velkommen i Rotary og glædede sig over, at det omsider er lykkedes at etablere en morgenklub og udtrykte håb om, at der hurtigt vil dukke lere af slagsen op overalt i distriktet. Guvernøren gav efter sin tale hvert enkelt medlem den smukke charternål. Ihærdig indsats Oprettelsen af den nye klub har været længe under vejs og har krævet et stort stykke arbejde af initiativtagerne. under ledelse af distriktsguvernør Torben Andreasen, AG Anne Elisabeth Lambaa, Silkeborg Rk og formanden for distriktets extension/membership, Jan Formann, Silkeborg Rk. Idéelle omgivelser Silkeborg Connect Rk har med valget af mødested fundet de bedst tænkelige omgivelser, som er beliggende i byens udkant og har eksisteret i mere end 200 år. Stedets forpagter, Margit Coulthard, der er medlem af Silkeborg Rk, ledede en rundvisning efter mødet, og har sikret hotellet repræsentation i klubben i skikkelse af sin hotelchef, Birgit Nielsen. Nu tre klubber i Silkeborg Den midtjyske by er med oprettelsen af Silkeborg Connect Rk godt dækket ind. Byens første klub Silkeborg Rk blev chartret i 1933 og suppleredes i 1966 af Silkeborg Østre Rk. Tekst og fotos: Per O. Dantoft Klubmester Birgit Cornelius Nielsen fremviser stolt sin nyerhvervede charternål. Nummer Rotary Norden 13

14 Sverige Älvsby Rk tar emot gäster från Murmansk rektor, Irina Prokoieva och hennes make, skolans direktör, Valery Prokoiev. Irina är lärare i engelska och tyska vid skola Slovo, men har lärt sig svenska av eget intresse och den naturliga vägen, vid sina många Sverigebesök och då svenska kontakter har besökt henne hemma i Murmansk. Hela gruppen av elever och lärare från skola Slovo i Murmansk på trappan till Olstorpet utanför Älvsbyn. Längst ner till höger syns Varery Prokoiev och Sune Nilsson. I bakgrunden skymtar deras fruar. I mer än tio år har vi i Älvsby Rk haft kontakter med staden Murmansk i norra Ryssland. Tack vare klubbens internationella sekreterare Sune Nilsson och hans hustru Kerstin, som själva vid ett lertal till fällen besökt Murmansk har detta varit möjligt. Skola Slovo i Murmansk är en friskola för studier av främmande språk. Älvsby Rk har haft goda kontakter med skolan i ca sju år. Varje år står klubben som inbjudare så att elever, och lärare och ibland föräldrar kan ansöka om visum och besöka klubben i Älvsbyn. Traditionellt kommer de i grupper antingen vid nyår eller på försommaren i juni. Olika barn får chans att se vår vackra natur, bekanta sig med de svenska förhållandena samt inte minst träna på svenska Äldrestipendier i Orust Rk 14 Nummer Rotary Norden språket. Ledare och initiativtagare har hela tiden varit det entusiastiska paret, skolans En grillkväll vid Piteälven med Älvsby Rk. Vid grillen syns från vänster inkommande kassör Johan Lindbäck, i mitten president Margareta Jonsson, klubbsekreterarens make Stefan Flinkfeldt samt sittande på bänken Varery Prokoiev och Irina Prokoieva. Presidenten hälsade alla välkomna till kvällens möte och vände sig speciellt till stipendiaterna: Yean Olsson som i stort sett varje tisdag under 16-års tid har besökt Kaprifolgården och pratat Glada minnen med Yean och Inger Olofsson, Karin Olsson, Kent Mattsson och John Gustavsson som representerade Orustveteranernas danskommitté. Diplom och penningar överräcktes och följdes av varma applåder. Yean berättade att ett besök hos en släkting, Tant Berta, på Kaprifolgården för 16 år sedan inspirerade henne att en gång i veckan besöka Kaprifolgården där 10 till 18 förväntansfulla gamla ser fram emot att få träffas och prata gamla minnen. Inger berättade att Orustveteranernas danskommitté organiserar dans i Stala hembygdsgård varje torsdag. Såväl modern dans som bygdedans. Dansen leds av Bengt Kjellgren och varje Trettondagsafton arrangerar danskommittén stor trettondagsbal med god mat till självkostnadspris. Börje Andreasson Orust Rk Omfattande återbesök Årsskiftet kom ca fyrtio elever med lärare och föräldrar från skolan hit och i mars månad i år besöktes Älvsbyn förutom av Irina och Valery av ytterligare ett par lärare från Ryssland. De var främst intresserade av matematik- och narturvetenskapsundervisningen på gymnasieskolorna i Älvsbyn och i näraliggande städer, samt vid Luleå tekniska universitet. Vid senaste besöket i juni var 15 barn och ungdomar, i åldern 6 till 17 år med på resan för att bekanta sig med Älvsbyn och omgivande städer, samt två yngre ledare och förstås också Irina och Valery. Barnen får uppleva och lära sig en hel del om Norrbotten, samt träna språk under sin vistelse här. Sune Nilsson och hans hustru har arrangerat allt praktiskt inför vistelserna och denna gång bodde gruppen i det natursköna Olstorpet utanför Älvsbyn. Med förhoppning om att alla reste hem med glada minnen och erfarenheter för livet, önskar vi Irina och Valery välkomna åter med nya grupper av kunskapstörstiga elever. Margareta Jonsson, president Älvsby Rk Danskommitten samlad Yean Olsson, Inger Olofsson, Karin Olsson, Kent Mattsson och John Gustavsson.

15 Hjälp till självhjälp genom bidrag från U-fonden I två tidigare artiklar i Rotary Norden har jag beskrivit U-fondens tillkomst och ekonomi. Nu vill jag informera om rotaryklubbarnas möjlighet till aktivitet med hjälp och stöd av U-fonden. Ni har kanske tankar på ett projekt i ett u- land, nära eller i fjärran men vet inte hur man får kontakt. Tala med oss i U-fondens styrelse eller med en representant för någon av de många klubbar som har drivit projekt. Här följer några exempel på projekt som beviljats anslag de senaste åren. Sverige Emelie Kanter, Göteborg, har med egna medel, stöd från familjen, Göteborg-Kronhusen Rk och U-fonden kunnat förverkliga en dröm. Drömmen om att ge utsatta barn i Ghana en bättre framtid. Här ses Emelie omgiven av några av sina skyddslingar. Emelie driver sedan tre år tillbaka ett barnhem för föräldralösa barn. Därutöver har hon startat en skola för de äldre barnen, Great Andoh Int. School, en skola som är godkänd av myndigheterna i Ghana. Emelie utsågs till 2009 års ungdomscoach av Kurt Belfrages Minnefond - Svenska Rotarianers Stipendiefond. Några exempel Umeå Rk, 2320 Stöd till barnhemsby i Moshi, Tanzania; Gävle Södra Rk, 2330 Stöd till barn och ungdomsverksamhet i Kamerun; Karlstad-Solstaden Rk, 2340 Hjälp till barn i problemfamiljer i Sydafrika; Nora Rk 2340, Stöd till äldreboende och barnhem i Litauen; Järfälla Rk, 2350 Rehabilitering av brunnar i västra Kenya; Kind Rk, 2360 Utbildning av språklärare i Ukraina; Mölndal Rk, 2360 Profylaktisk barntandvård i Rumänien; Stockholm-Fryshuset Rk, 2370 Traumabearbetning i Södra Sudan; Lidköping Rk 2380 Hörcentral i Kenya; Tidaholm Rk, 2380 Integrerat utvecklingsprojekt för att stärka kvinnans ställning i nordöstra Indien; Sjöbo Rk, 2390 Hjälpsändning av sjukvårdsmaterial till Ukraina; Helsingborg-Kärnan Rk, 2390 Ungdomshus för föräldralösa barn och barn till missbrukare i Rumänien; Ängelholm- Luntertun Rk, 2400 Skolmaterial till Santa Cruz, Guatemala; Motala Rk, 2410 Skolbygge i Costa Rica samt Vimmerby- Astrid Lindgren Rk, 2410 Brunnsborrning i Tanzania. I förteckningen ovan har jag redovisat ett urval av projekt. U-fondens styrelse behandlar ansökningarna i den ordning de anländer. Vi gör en egen värdering av projektet och ställer som näst intill oavvisligt krav, att en rotaryklubb ska garantera att projektet är seriöst och att redovisning lämnas. Vi kräver däremot ej att klubben ska bidra ekonomiskt. Bidrag från U-fonden är inte heller reserverat för rotarianer och rotaryklubbar. Vem som helst kan starta ett projekt men det ska vara förankrat i en rotaryklubb. Vi lämnar inte bidrag till gymnasisters projektarbeten. Vi lämnar inte heller bidrag till studieresor men är beredda att ge stöd om studieresan är förknippad med ett projektarbete på orten. Kort finansierar En förutsättning för vår verksamhet är, att vi har intäkter. Vår huvudsakliga inkomstkälla är försäljningen av jul- och korrespondenskort. Styrelsen har förhoppningen, att varje svensk rotarian ska köpa en bunt julkort och en bunt korrespondenskort. Köparen får då 30 kort och kuvert av hög kvalitet till ett pris av 200 kr. Information om årets kortförsäljning sänds till alla klubbpresidenter i landet i slutet av september månad. Korten i år har motiv som vi fått som gåva av konstnärerna Pelle Wadströmer och Annica Unnaryd Schönhult. De två klubbar som säljer bäst, d v s har sålt för högsta beloppet räknat per medlem, får förlagan till kortet som gåva. Vi önskar, att klubben anordnar ett lotteri med tavlan som vinst eller en auktion och att behållningen tillfaller U-fonden. De två bästa klubbarna i fjol, Helsingborg-Kärnan Rk och Lomma-Bjärred Rk sålde kort för 285 kr per medlem resp 195 kr per medlem. Dessa två klubbar var de enda i landet som nådde målet 2 buntar per medlem. Om landets alla rotarianer antog denna utmaning skulle vi kunna fördela bidrag till ett värde av ca 4 miljoner. Lennart Jonéus Ordförande för Svenska Rotarianers Fond för Internationellt Utvecklingsarbete ITALY TO RENT Townhouse in Le Marche anna@herzenberg.se annons Herzenberg.indd 1 Nummer Rotary Norden

16 Sverige Umeå Rotaract Club ska locka ungdomar till Rotary Hur lockar vi brädåkarna till Rotary, det var temat för Rotarys årliga distriktkonferens i Umeå våren Ett stort kliv på vägen togs nu i sommar när den förste presidenten för Umeå Rotaract Club, Elias Åfors, student på Handelshögskolan i Umeå, ick ta emot beviset på att klubben nu är registrerad och godkänd på Rotarys Internationella kontor i Zürich. Rotaract står för Rotary in action och riktar sig till ungdomar år inom universitet och näringsliv. Meningen är att medlemmarna sedan ska gå vidare in i rotaryklubbarna. Det inns 130 rotaractklubbar i landet varav tre i norra distriktet Umeå, Luleå och Sundsvall. Det här är ofantligt roligt för oss som kämpat för att föryngra medlemskåren inom Rotary, säger en glad Mårten Hägglund, som var den som ick överlämna beviset och hälsningen från Zürich. Internationella nätverk Det var under en föreläsningsturné bland Umeås rotaryklubbar, om välgörenhetsprojektet Röj en mina som projektledaren Elias Åfors kom i kontakt med PDG Mårten Hägglund och hans fru Sigrid. Sigrid berättade om Rotaract och dess internationella nätverk som skulle kunna utveckla studenternas minröjarprojekt. Elias tände på idén och pratade med sina kompisar. Sigrid och Mårten Hägglund tog också ett antal kontakter och snart var de ett 20-tal ungdomar som drog igång Umeåklubben. Vi har valt att skynda långsamt för att skapa en väl fungerande och tvärvetenskaplig grupp, där varje medlem kan bidra med nya kunskaper och erfarenheter, berättar Elias. En viktig del av Rotaracts arbete är också att arbeta för förbättrade levnadsförhållanden för andra människor i utsatta lägen, såväl lokalt som globalt. Våra medlemmar ska erhålla kunskap och förståelse av behov, problem och möjligheter. 16 Nummer Rotary Norden Rotaract Umeås förste president, Elias Åfors, tillsammans med initiativtagaren och PDG för distrikt 2320, Mårten Hägglund. Skapa sig en identitet Varje rotarymöte innehåller också ett intressant föredrag. Den här gången var Designhögskolans nya rektor, Anna Valtonen, inbjuden för att berätta om designens betydelse för samhällets utveckling. Våren har varit otroligt lyckad. Vi har uppfyllt alla våra mål, vilket skapat stora förväntningar inför höstens arbete. Att engagera sig i en organisation handlar om att skapa sig en identitet, säger Elias. Rotaracts värderingar och vision har för mig bidragit till en större personlig utveckling. Genom organisationens tvärvetenskapliga grogrund har jag utvecklats i de olika möten som organisationen erbjuder. Vårens program har också skapat ett genuint intresse för nya områden gällande såväl Umeås näringsliv som ämnesområden som ledarskap och entreprenörskap. Socialt entreprenörskap och hållbar utveckling har alltid attraherat mig, vilket är något som prioriteras inom Rotaract. CANNES centrum uthyres Jan Johansson

17 Orust Rk: s jazzkonsert i Hälleviksstrands kyrka Drygt 200 personer fanns på plats när Erik Norströms saxofon, Ingvar Anderssons gitarr, Bengt-Åke Anderssons bas och Anders Söderlings trummor inledde kvällens konsert med Den första gång jag såg dig. Ingemar Ekström, Orusts kyrkoherde och tillika medlem i Orust Rk och klubbens president, Ulla Andreasson, hälsade välkommen till klubbens tolfte årliga jazzkonsert och vände sig speciellt till DG Tomas Rydebo, som hedrade med sin närvaro. Kvällens entréintäkter slog nytt rekord och uppgick till dryga kronor och går i år oavkortat till Rotarys Polio Plus-kampanj. Sverige Många nya vaccinationer Nu återstår en handfull poliodrabbade länder och det senaste kampanjsteget innebär att Melinda & Bill Gates Foundation ställer 255 milj. US-dollar till förfogande om Rotary satsar ytterligare 100 milj. US-dollar. Kvällens konsert möjliggör vaccination av 8000 barn och räknar vi upp konsertintäkterna med Bill Gates motsvarande tillförda medel möjliggör kvällens konsert vaccination av över barn. Konserten hade en väl avvägd musikalisk sammansättning med inte mindre än 14 ordinarie titlar. Allt ifrån Dansen på Sunnanö, Hög aktivitetsnivå på Österlen Från vänster Orust Rk president Ulla Andreasson, Erik Norström (saxofon), Distriktsguvernör Tomas Rydebo, Margareta Evmark (sång samt bas), Anders Söderling (trummor), Ingvar Andersson (gitarr), Bengt- Åke Andersson (trombon och bas) och Kyrkoherde Ingemar Ekström. DS Just i dag och Farfars Vals, som många av oss kände sig träffade av, till Summertime, How High the Moon. Alla dessa fantastiska musikanter delade med sig av allt sitt kunnande såväl som solister som i ensemblespel. Som avslutning framfördes It Don t Mean a Thing if It Ain t Got That Swing. Börje Andreasson, Orust Rk Under senaste året har aktivitetsnivån för medlemmarna i Simrishamns Rk, höjts med åtskilliga grader. Varje vecka bjuds, precis som i alla övriga klubbar, på ett intressant föredrag. Skillnaden är den, att Österlen har en alldeles speciell dragningskraft på såväl myndighets- och företagsledare som på kulturpersonligheter. Detta märks i synnerhet under semestertider, vilket ger Simrishamns Rk smått unika möjligheter att då engagera föredragshållare som vanligtvis är svårfångade. Bland alla nyare aktiviteter kan nämnas fågelskådarutlykter, guidade besök i historiskt intressanta kyrkor i närområdet, konstnärsbesök, Rotarypub på tisdagskvällarna under sommaren, bouletävling för hela familjen, etc, etc. Kamp mot droger Under våren har Simrishamns Rk också dragit igång ett samarbete mellan samtliga sju klubbar på Österlen, med syfte att motverka drogmissbruk bland unga. Detta arbete sker i nära kontakt med skola, polis och sociala myndigheter. I bouletävlingen deltog såväl gamla garvade spelare som rena blåbär. Alla hade lika trevligt på den vackra boulebanan med utsikt över havet mot Stenshuvud och totalsegraren blev inte någon gammal van spelare. Detta är första gången, men vi kallar det jubileumsboule. Man kan väl ha jubileum även första gången? sa klubbmästaren Jan- Eric Sjöström, i samband med prisutdelningen. Ingen av deltagarna behövde gå hem tomhänt. Med ett rikt prisbord, fanns det utdelning åt alla även åt klubbens president, som råkade sluta på sista plats. Tävlingen i full gång Taktiksnack före tävlingen Nummer Rotary Norden 17

18 Sverige Rotaryklubb i Umeå bäddar för bra sjukvård på Seychellerna när materialet ska packas och skickas iväg. De tre tidigare sändningarna har rönt stor uppmärksamhet i media på Seychellerna. TV har visat inslag när sjukhusmaterialet överlämnats och den största dagstidningen Nation har haft helsidor om projektet. Stolta rotarianer från Umeå City Första Frukost i den stora containern med sjukvårdsmaterial. Bakre raden fr. v: Johan Gammelgård, Kristian Rönström, Erik Johansson, Stefan Nordin, Billy Holmberg, Lennart Swensson. Främre raden: Jerry Ando, Christina Ando, Marit Andersson och Christer Johansson. Tolv medlemmar i Umeå City Första Frukost Rotary Club packade för en tid sedan en stor container med cirka 70 rollatorer, närmare 30 rullstolar plus en kopiator och ett par sjukhussängar med mera för vidare transport till Seychellerna. Det var fjärde sändningen som klubben skickat under en fyraårsperiod. Det är därmed den största enskilda hjälpinsats som genomförts av en Golf bara för vinnare! rotaryklubb från Umeå. Containern skickades med båt från Göteborg till Victoria på Seychellerna och beräknades vara framme den 20 juni. Enbart nettokostnaden för transporten beräknas till cirka kronor pengar som Umeå City samlat ihop bland sina medlemmar och företagare i Umeå. Rotaryklubbens medlemmar ställer dessutom villigt upp Överlämnas till ministern - När containern anlänt till Seychellerna överlämnas innehållet oficiellt av presidenten för Victoria Rotary Club Seychelles, Mr Raja Sundaram, till landets sjukvårdsminister, berättar en av initiativtagarna, tegsläraren Lennart Swenson, tillika svensk konsul för Seychellerna. Målsättningen är att vi med det här ska skapa mänskliga möten mellan våra två rotaryklubbar. Sjukvårdsartiklarna distribueras sedan av sjukvårdsministeriet till landets sjukhus bland annat det nyligen invigda Hospicet, liknande Axlagården i Umeå - ett hem för folk i livets slutskede som drabbats av cancer och andra allvarliga sjukdomar. - Det här är ett praktiskt rotaryprojekt när det är som bäst, säger Lennart - när vi kan genomföra en praktisk handling med solidariteten i högsätet. Text och bild: Jan Johansson Vi vet att det inns människor som sitter i fängelse. Men vi tänker sällan på, att dessa människor många gånger är föräldrar och har barn. Dessa barn får inte träffa sina föräldrar som andra. Bryggan är en ideell förening som arbetar efter FN:s barnkonvention med att stötta barn som har någon förälder som frihetsberövats. Karlstad och Hammarö rotaryklubbar tycker deras verksamhet är viktig, nu och för framtiden, och deltar därför, genom att spela golf! Till Bryggans barn, går pengarna från rotarymästerskapet i golf som arrangerades för 22:a året i rad den 7/9. I tävlingen deltog 41 rotarianer från Karlstad- och Hammaröklubbarna och förra årets segrare, Tingvalla Rk, ick lämna över det åtråvärda 18 Nummer Rotary Norden vandringspriset från lagtävlingen till Färjestads Rk. I den individuella tävlingen vann Peter Nordlöf, Tingvalla Rk, med 37p. Tävlingen hölls på Kils GK som administrerade tävlingen och, helt otroligt generöst, efterskänkte alla startavgifter! Arrangörerna, Karlstad-Solstaden Rk, är mycket nöjda och stolta över deltagandet och med sponsorerna som skänkt fantastiska priser allt från hotellövernattningar till märkeskläder! Man kan tycka mycket om golf, eller inte, men i Rotarymästerskapet inns inga förlorare! Ulf Jonsson och Sune Carlsson från Färjestad RK tar emot vandringspriset i lagtävlingen.

19 Nykvarns Rk stöder yrkesskola i Lettland Nykvarns Rk har i ett internationellt samarbete medverkat till att kr donerats till en skola för förståndshandikappade barn i Lettland. Gåvan överräcktes vid ett besök i Riga nyligen. Rauda yrkesskola för förståndshandikappade barn ligger långt ute på landsbygden i östra Lettland nära ryska gränsen. Det är en internatskola med 45 elever från hela Lettland. Eleverna undervisas i olika praktiska yrkeskunskaper. Förhållandena på skolan är ytterst enkla och det inns stora eftersatta behov för att verksamheten skall kunna fungera på en rimlig nivå. Särskilt angeläget är det att anskaffa en modern kopieringsmaskin. Den beintliga ger knappt läsbara kopior. Därtill inns ett stort behov av en minibuss för bl. a. transporter av elever till läkarkontroller och för transport av materiel till skolan. Nykvarns Rk har två vänklubbar, en i Taunton, England och en i Redon, Frankrike. En gång per år träffas medlemmarna i dessa klubbar och normalt äger träffarna rum omväxlande i Nykvarn, Taunton och Redon. Detta år ville man göra något annorlunda. Man bjöd i augusti in sina rotaryvänner till Riga, en stad som inte så många hade besökt tidigare. Totalt blev det nästan 100 personer som deltog i besöket, varav 50 från Sverige. För att planera och genomföra besöket samarbetade man med den lettiska rotaryklubben Riga Hansa. Rotary var helt förbjudet i Lettland under Sovjettiden, men har återuppstått efter självständigheten 1991, och det inns nu ett 20-tal rotaryklubbar runt om i landet. Tills vidare tillhör man ett distrikt i Sverige, som därigenom medverkar till att stärka de lettländska rotaryklubbarna. Rektor Imants Melderis och Gundega Zeltina, Riga Hansa Rk: s projektledare, med några av eleverna på skolan. Totalt lyckades man i projektet samla ihop drygt kr från klubbarna, rotarydistrikten och Rotary International. I sammanhanget är detta en mycket stor donation. Gåvan överlämnades till skolans rektor Imants Melderis vid en sammankomst under Rigabesöket. Han uttryckte skolans stora tacksamhet över den generösa gåvan. Han berättade med stolthet vad skolan uträttar för dessa elever och vilka framsteg som ändå är möjliga att åstadkomma. Men också med vilka knappa resurser och gammalmodig utrustning som man arbetade. Deltagarna vid mötet blev helt övertygade om att donationen kommer att bli till stor nytta för skolan. Lettland var för de lesta deltagarna en ny erfarenhet. Till sammankomsten hade man därför bjudit in förre ambassadören Valdis Krastins som berättade om landets historia, nuvarande situation och hur man ser på framtiden. Sedan 1991 är alltså Lettland en självständig stat och ingår numera i EU. Dessförinnan var landet självständigt enbart under ca 20 år mellan första och andra världskriget. I övrigt har Lettland varit styrt av andra makter bl. a. Tyskland i olika perioder, Polen-Litauen, Sverige under 1600-talet, Ryssland och senast Sovjetunionen. Dagens situation präglas fortfarande starkt av den sovjetiska ockupationen med en stor grupp av rysktalande innevånare. I Riga är till och med ryssarna i majoritet. Berättelsen gjorde ett starkt intryck på deltagarna. Inte minst på svenskarna som ick anledning att relektera över hur olika förhållandena har varit i Sverige och grannlandet Lettland ända sedan medeltiden. Rotarys motto för 2010 är: Utveckla samhällen och förena kontinenter. Deltagarna kände säkert att tre-klubbsmötet i Riga med deltagare från fyra länder och ett gemensamt angeläget biståndsprojekt mycket väl uppfyllde det motto som skall prägla årets rotaryverksamhet. Bernhard Huitfeldt Nykvarns Rk Sverige i gåva I samband med 3-klubbsmötena satsar man alltid på ett gemensamt biståndsprojekt. Tidigare har det handlat om inköp av en motorcykel till en yrkesskola för föräldralösa barn i Ilemera utanför Bukoba i Tanzania, inköp av ett specialfordon för att utföra drogtester i Taunton, bidrag till att bygga ett nytt kök på ett barnhem i Touhon i Togo. I samråd med den lokala rotaryklubben i Riga beslutade man att denna gång satsa på yrkesskolan i Rauda. Nummer Rotary Norden 19

20 Sverige Rotary på Peace & Love Rune Sundqvist och Åsa Laesson, borlängerotarianer under sitt arbetspass på Peace & Love. När Borlänge under en sommarvecka fördubblar sitt invånarantal till över hundra tusen personer är också Rotary med och syns. Det är Peace & Love-festival och nästan alla stora världsartister är på plats från rapparen Jay-Z och legendaren John Fogerty till inhemska Robyn, Kent, The Ark och Mando Diao. Vi var sexton rotarianer som gick som informationsvärdar på campingen där närmare besökare bodde på den största, berättar Rune Sundqvist, past president i Borlänge-klubben och lagledare. Han fortsätter: Vi stötte även på många rotarykollegor som jobbade under festivalveckan för t ex lokala idrottsföreningar. Det är imponerande besökssiffror som arrangören presenterar dagarna efter festivalen. Eller vad sägs om betalande, funktionärer, artister, 800 journalister, 200 knallar och 42 engagerade lokala föreningar. Skötsamma ungdomar Jag är mer än imponerad av dagens ungdom som vi mötte på campingen, avslöjar Rune Sundqvist. Artig och trevlig trots att det på sina håll festades rätt hårt. Ingen av oss 16 noterade en endaste incident. 20 Nummer Rotary Norden Minnesgåva Arne Ludvigsson, Borlänge Rk, var en av artisterna under Peace & Love Vi ick svara på alla slags frågor av vilka den mest frekventa var var inns närmaste bad. Men vi ick också peka ut var den närmaste servicen fanns inom campingen. På festivalområdet hade Rotary ett eget informationstält med syfte att sprida kunskap om oss själva och samla in pengar till RIA Hela människan. Arne Ludvigsson, stadsarkitekt samt rotarian i borlängeklubben var en av artisterna. Han höll ett uppmärksammat föredrag om Folke Bernadottes liv och livsgärning under rubriken Det som är möjligt är redan gjort. Det omöjliga skall göras. Ingen svensk har under 1900-talet bokstavligen givit frihet åt så många människor som Folke Bernadotte, slår han fast i sitt anförande. Sitt anförande inleder han stilenligt med att sjunga Give Peace a Chance till eget gitarrspel. Text och foto: Bo Persson Hedra minnet av en närstående. Skänk en minnesgåva eller starta en minnesinsamling på cancerfonden.se cancerfonden.se pg: