NORDISK PAPPERSHISTORISK

Transkript

1 NORDISK PAPPERSHISTORISK UPM-KYMMES ARKIV är en betydande del av Finlands industrihistoria, skriver Ari Siren, chef för dokument förvltningen vid arkivet. I sina arkiv förvarar UPM information om sina egen och sina föregångares verksamhet i en volym som uppgår till ca 25 hyllkilometer. SIDAN 7 DER EKSISTERER KUN begrrensede skriftlige kilder til papirmagerkunstens udvikling fra Samarkand til de islamiske regioner. Denne artikel behandler fors0g på at Et stort stivelseskorn og adskillige opnå en dybere forståelse af denne ud- små, som kan have v;;eret tilsat som fyldstof som i asiatisk papir. vikling gennem en kronologisk analyse af "Samarkand" papir fra det 8. årh., Dunhuang papir fra det årh., arabisk papir fra det årh. og europreisk papir fra det 16. årh. med hovedvregten på det arabiske papir, skriver Anna-Grethe Rischel i en utförlig artikel. SIDAN 3 Ur UPMs arkiv: Cellulosafabri1<en Tervasaari i Vall<eakoski 1881 då den inledde sin verksamhet som natroncellulosa fabrik. År 1886 övergick den som första fabriken i Finland till att framställa sulfatcellulosa. Tervasaari är Finlands äldsta cellulosafabrik som, utan avbrott, fortfarande är i drift. EN LICENTIAT AVHANDLING av Helene Sjunnesson "Papper av lump" är en mycket läsvärd anmäler Per Jerkeman. Under rubriken" Förändring och kontinuitet " betecknar han avhandlingen som en för alla pappershistoriker anglägen skrift. SIDAN 2 Handtillverkning av papp i Mariedahl i bör;an av 1900 talet. o Det store vandhiul i Munne familiens papirm0lle bierer spor af at papirproduktionen sluttede her for mere end 30 år siden. "EUROPEAN PAPER DAYS - PAPER IN THE ERA OF SIGNS" är rubriken på en andra artikel av Anna Grethe Rischel i vilken hon rapporterar från ett seminarium arrangerat Cartiere Miliani Fabriano Gruppen. Vid seminariet presenterade en rad pappershistoriker sina undersökningar om viktiga teknologiska framsteg -stampkvarn, limning med gelantin och vattenmärken. SIDAN 9 ARSMOTE I OSLO MAJ 2007

2 Nordiska Pappershistoriker (NPH) Föreningen Nordiska Pappershistoriker (NPH) är en ideell forening med uppgift att främja intresset for pappershistoria i Norden. Föreningen uppmuntrar och stimulerar forskning om och dokumentation av lump och dess beredning, tillverkningsprocesser, redskap som valskistor, kypar, formar och guskredskap. Andra intresseområden är historia om bruksmiljöer och mäniskorna vid pappersbruken, papperets användning och distribution. Vatten märkning och datering med hjälp av pappersegenskaper är liksom papperskonserve ring och konstnärligt bruk av papper andra exempel på föreningens intresseområden. Ordförande: Göran Wohlfahrt, Mälarblick 34, S Bromma, Sverige Te~ Medlemsärenden: Kassören Henrik Essen, Djurgårdsgatan 12, Mariefred. Tel: Handtillverkning av papp i Mariedahl i bör;an av 1900 talet. Förändring och kontinuitet Medlemskap kan tecknas genom inbetalning av medlemsavgiften till NPHs postgirokonto i lokal valuta. I Danmark ka n inbetalning ske till postgironummer , Anna-Grethe Rischel. märk talongen NPH-kontingent. Avgifter: Enskild medlem: 200 kr, Institutioner: 400 kr, Företag: 900 kr NORDISK PAPPERSHISTORISK TIDSKRIFT Årgång 34, 2006 nr. 3-4 Utgivare: Föreningen Nordiska Pappershistoriker Org.nr: Postgiro: Redaktör och ansvarig utgivare: Börje Dahlin, BgD-information Tegnergatan Sundsvall, Sverige Tel och fax: Mobil: E-post: bgd-info@work.utfors.se Material: bosse@mellerstedt.se AV Per Jerke man Helene Sjunnessons licentiatavhandling Papper av lump är en mycket intressant läsning. Underrubriken är Studier av kontinuitet och föriindring i nordisk pappersindustri från 1600-tal till 1900-tal, men tyngdpunkten ligger på ISOO talet och framväxten av den moderna pappersindustrin. En viktig de l i avhandlingens underlag ii r det studium av Östergötlands handpappersbruk som ingår i skogsindustriernas historiska utskotts skriftserie om massa- och pappersbruk. En av författarens teser är att introduktionen av pappersmaskinen inte på något siitt innebar ett slut för handpapperstillverkningen. När pappersmaskinerna i mitten av ISOO-talet började använda "trädlump" - dvs. träfiberbaserad pappersmassa - som råvara, betydde det ti ll exempel att maskiner na inte kunde tillve rka högklassigt skrivpapper och inte hell er papper i höga ytvikter. Dessa kvaliteer tillverkades med fördel av handpappersbruken. En annan livskraftig nisch för handpappersbruken var filterpapper. Författaren visar också på sambandet med andra industrier, framför allt då med textilindustrin, men även med verkstadsi ndustrin och tar upp kvin nans ställning i branschen. Kvinnorna hade de mest okvalificerade arbetena som lumpsortererskor, papperssortererskor och riserskor - yrken som nu är bortrationaliserade. På ISOO-talet fick enbart änkor och ogifta kvinnor äga ett bruk - om de gifte sig övergick ägarskapet till mannen. Inte sällan gifte sig en pappersmakareänka med någon av gesällerna på bruket. Detta kallades "änkekonserveri ng", Helene Sjunnesson påminner ocks~ om att handpappersti llverkning fortfa rande bedrivs här och var och nämner bland annat den som Sann y Holm startat i Jämtland. Denna måste man nog kalla branschens senaste greenficldanläggning. Författaren pekar också på många kunskapsluckor och behovet av forskning. Dessvärre finns det veterligen ingen akademisk institution som ägnar s ig åt pap persindustri hi storisk forskning i Sverige idag. Desto viktigare då att Skogsindustriernas historiska utskott fortsåtter sin ambitiösa ka rtläggning av bruken. Alltså, en för alla pappershistoriskt intresserade läsvärd skrift. Den finns inte i bokhandeln utan måste beställas från Martin Emanuel, Avd. för teknikoeh vetenskapshistoria vid KTH, e-post: martinem@kth.se, tel:

3 Arabisk papir - den orientalske forbindelse mellem asiatisk og europreisk papir Velbevarede linfibre af ensartet bredde sammen med 2 gaflede hampefiberender, som ikke er bleve t spaltet gennem tilberedningsprocessen. Glatte linfibre med fine, tilspidsede fiberender sammen med bredere hampefibre med lrengdestribet struktur. AV Anna-Grethe Rhchel eksisterer kun begrrensede skriftig kf der til papirmagerkunstens ud -"";::"v""l"""ling fra Samarkand til de islamiske regioner. Denne artikel bebandler mit forseg på at opnå en dybere forståelse af denne udvikling gennem en kronologisk analyse af "Samarkand" papir fra det 8. årh., Dunbuang papir fra det 9 - Il. årh., arabisk papir fra det årh. og europreisk papir fra det 16. årh. med hovedvregten på det arabiske papir. Ifelge Karabacek's og Wiesner's ferste videnskabelige unders0gelse i 1887 af arabisk papir er mikroskopiske analyser af materialet den bedste måde til at finde vidnesbyrd om papirfremstillingsprocessen. Den mikroskopiske analyse Detaljerede oplysninger om de enkelte fibres morfologi og karakteristika er indsamlet ved at kombinere Polarisa- tionsmikroskopet IPOL) med Differential-In terference-contrast mikroskopet IDIC), og papirets uforstyrrede overflade er observeret med Scanning Electron-Mikroskopet ISEM), mens de forskellige grundstoffer i papiret er analyseret ved EDX diffraktion. Analyse af arabisk papir På Det Kg!. Bibliotek i Kebenhavn har jeg i den Orientalske og Jediske Samling gennemgået arabiske manuskripter fra det 12. og 13. årh. og indsamlet 58 små papirprever fra allerede ska dede områder. Her omfattede den makroskopiske observation af manuskripterne en registrering af arkenes sterrelse, aftryk af formbunden, fiberfordelingen og overfladebehandlingen af papiret. Karakteristisk for aftrykket af formbunden var 20 netlinier/3 cm, som dominerede over de kun sporadisk synlige kaedelinier, bortset fra et manuskript fra det 13. årh. med 30 netlinier/3 cm. Den mikroskopiske analyse foregik på Nationalmuseet i Danmark, hvor jeg ved fremstillingen af praeparaterne kunne konstatere at arabisk papir lettere opl0ses i en dråbe vand end asiatisk og europaeisk papir. Desuden er der mere information om fiberendernes oprindelige form i det generelt vel bevarede arabiske papir end det normalt er muligt med papir, fremstillet af genanvendte lin og hampefibre. Ifelge et arabisk manuskript fra det Il. årb. om papirfremstilling er der anvendt en kemisk tilberedning af lin, bvor redning med tilsaetning af kalk, kombineret med blegning og en kortvarig mekanisk proces til at oplese materialet i enkeltfibre. Redning med kalk var sandsynligvis almindelig kendt i Samarkand på det tidspunkt, da araberne fik kendskab til papirproduktionen, fordi denne proces også bruges i den kinesiske produktion af barnbuspapir. 3

4 To slanke fibre med synlig lumen sammen med bredere, spmd hampefiber med mange spalter. Et stort stivelseskom og adskillige små. som kan have ViJ!ret tilsat som fyldstof som i asiatisk papir. i Martin Levey's oversrettelse af al Mucizz ibn Badis synes den f01gendc passage "the combing of the maistened flax purified from its reed" at beskrive tilbcredningen af selve planten og ikke af gamle klude. Det kan man derimod finde i Diwan al-unsha's manuskript " Umdet el Kutab, hvor tilberedningen af gamle hampeklude er citeret i Karabacek's bog "Das Arahische Papier". [min analyse af arabisk papir fra det 12. og 13. årh. kunne fibermaterialets tilstand meget vel tyde på en blanding af nye lin og gamle hampefibre ligesom Dunhuang papir, der består af nye bastfibre og tidligere anvendte fibre. Anal yse af "Samarkand " papir [ var mine papiranalyser koncentreret om centralasiatiske dokumenter, som var indsamlet i det 20. årh. af Sven Hedin under hans ekspeditioner i yst Turkestan. [denne samling kom Saka papir fra det 8. årh. trettest i proveniens, tid og oprindelse til det bemmte Samarkand papir. En blanding af kraftigt bearbejdede tidligere tekstilfibre og velbevarede nye bast fibre er karakteristisk for Saka materialet. Enkelt liggende rå stivelses korn i papiret indicerer stivelseslimning af det frerdjge ark eller tilsretning af stivelse til pulpen inden arkdannelsen. Den makroskopiske unders0gelse af dokumenterne fortreller os, at papir- 4 magerens form var udstyret med en fleksibel strämåtte med nedinier/3 cm og fiberfordclingen var ensartet med en dominerende fiberretning. Det illustrerer at man har brugt en dyppcform med mere end en 0sning og at pulpen har vreret tilsat stivelse inden arkdanneisen. Analyse af Dunhuang papir [ denne analyse reprresenterer Dunhuang papir asiatisk papir fra det 9. - II. ärh. og illustrerer således den asiatiske udvikling af håndvrerket i samme periade som den tidlige arabiske papirproduktion. If01ge aftryk af både 12 netlinier /3 cm og 24 netlinier /3 cm i de 16 Dunhuang manuskripter fra Det Kg!. Bibliotek i Danmark er den fleksible stråmåtte såvel som bambusmåtten nu i brug. Der forekommer både dokumenter med skyet og med homogen fordeling af fibrene, og den mikroskopiske observation af stivelseskorn i nresten alle prreparater bekrrefter tilsretningen af sti velse i pulpen inden arkdannclsen og stivelseslimning som efterbehandling af det frerdige ark. Fibermaterialet svarer til Saka dokumenternes fra det 8. årh., men der forekommer nu også papir, som består af nye bastfihre uden tilsretning af genanvendte tekstilfibre. Saka og Dunhuang dokumenterne reprresenterer den papirteknologi, som blev praktiseret i det kinesiske rige fra det 8. årh. - II. årh. Det var klart, at papirmagerkunsten ikke var en velbevogtet kinesisk hemmelighed, for håndvrerket blev sammen med Buddhismen allerede udbredt fra det 3. årh. mod 0St til andre kultursamfund. i det 8. ärh. lrerte araberne at lave papir og tilpassede teknologien, som med Islam blev udbred t som et nyt skrivemateriale mod vest så langt som til Spanien i 10bet af de nreste århundreder. Arabisk papir er derfor det vigtige forbindelsesled mellem asiatisk og europ'cisk papir, og i arabisk papir fra det 12. og 13. årh. kan prrecise papirteknologiske data observeres fra perioden lige f0r begyndelsen af den europreiske papirproduktion. Analyse af europreisk papir [ omfattede min papiranalyse en generel unders0gelse af europreisk kludepapir fra det årh. og årsagerne til reduktionen af papirets bcstandighed og holdbarhed. Den stadigt stigende eftersp0rgscl fra stat og kirke efter skrive- og trykpapi r i det 13. årh. resulterede i en hurtig teknologisk udvikling, som var tilpasset de europreiske forhold. indtil da have papyrus, pergament og pen og blrek tjent som skrivematerialer som i de islamiske lande for papirmagerhåndvrerkets udbredelse. Det er muligvis grunden til at der er st0rre ligheder og forbindelser mellem arabisk og europre-

5 isk papir end mcllem arabisk og asiatisk papir. Mikroskopiske analyser af europreisk papir dokumenterer klart tilstedevrere Isen af rene klude fib re. Papirpf0verne opl0ses ikke så let som de arabi ske, fordi den kraftigere mekaniske behandling, som fremgå r af graden af fi brilleri ng og de trevlede fib erender resul terer i en stre rkere indbyrdes forbindelse mellem fibrene. Desuden giver den europreiske ge latine limning en bedre beskyttelse af pa pirets overflade end limningen med den vandoploselige stivelse. Den arabiske dyppeform blev radikalt re ndret i Europa allerede i det 13. årh. for at kunne fomge produktionen og samtidig opnå en bed re papirkva li tet, som egnedc sig til trykning - den nye europre iske opfindelse. Aftrykket af en fas tsiddende metai wi re formbund med netlinier/ 3 cm og med en rcgelmressig afstand på cm mcll em kredelinierne svarer t il den asiat iske formbund af bambus. Den tilfreldige fi berretning er ka rakteristisk for europre isk papir, h vor der kun oses pulp op en gang ligesom den japanske tamezuki nbmetode. Papirfibermaterialer I de tidlige kinesiske eksperimenter fo r et nyt skrive materi ale, der skulle erstatte tekstiler og bambus va r fib ennaterialer, som var lette at få fat på som s lidte lin, hamp og ramie klude og morbre r, som var kendt fra tapa produktionen. De mikroskopis ke analyser af papir fra det 3. årh. fra Loulan viser en blanding af fo rskellige slags genbrugte fibermaterialer sammen med nye bastfibre fra Thymelaeaceae familien som daphne og gampi sorter. De n ye fibre bl ev muligvis valgt som en slags bindemiddel på grund af deres naturlige pektinholdige planteslim. Denne blanding af fi bermaterialer er karakteristisk for kinesisk papir som for ekscmpel Saka papir fra det 8. årh. fra }ist Turkestan, som har en lignende proveniens ogoprindelse som Samarkand papiret. Analyserne af Dunhua ng manuskripterne viste at de r va r sket en forandring i lobet af det 9. - Il. årh. fra blandinger af gamle og nye fibre til også at omfa tte dokumenter af nye fi bre alene. Denne anve ndelse af nye fi bre var en paraliei til den tidlige koreanske papirproduktion og den senere produktion i det 7. årh. i Nepal og Japan. Araberne stift ede bekendtskab med den kinesiske papirproduktion i Samarkand i det 8. årh. og forenklede processen ved kun at vre lge tidligere anvendte tekstiler som fi bermateriale for papirproduktionen i det muslimske imperium. I det 13. årh. fo rtsatte de europre iske papirmagere ideres fodspor og kludefibre fo rtsatte som fib erm ateri ale i papirproduktio nen lige indtil den l n ye t rreslib m asse blev introduceret som fiber material e i det 19. årh.. Fibrenes morfologi Den kemiske og mekaniske tilberedningsproces odelregger fib renes botani ske karakteristika, isre r i de gena n vendte fi bermaterialer. Identifikation af fibrene er derfo r ko mpliceret på grund af materialets forskellige oprindelscr og bevaringstilstand. Men nogle få elementer re ndres ikke, som fo r cksempel lumens form og bredde, fi brcnes morfo logi, de bevarede fi berenders oprindelige form og fib eroverfl a dens almene karakter. Nogle planter er desuden mere folsomme overfor tilberedningsprocessern e og det kan hj re l pe til at skelne den spf0dere ham p fra lin. Den mikroskopiske analyse af arabisk papir har resulteret i vre rdiful d info rmation på grund af fib ermaterial ets gode bevaringstilstand med mindre grad af fibrill ering og trevlede fib erender end man normalt finder i asiatisk papi r og europre isk kludepapir. Lin og hamp har mange fre ll es trre k til trods for deres forskellige oprindelse, men der er nogle få karakteristiske elementer, som hjrelper til at skelne mellem dem. Distinktive trre k for papirhampefibre er folgende: Iillet uregelm ressig lumen, Iii) spalter og opsvulmede partier indikercr ho j folsomhed overfor tilberedningsprocessen, liii) forskelligt udseende fib erender kan forekomme i en og samme fi ber, hvor gafl ede fi berender forekommer oft est, liv) forekomst af stjerneformede druser og prismatiske krystaller. Distinktive trre k for papir linfibre er derimod folgende: Ii) meget smal og regelmressig lumen, (ii) lrengdegående stribninger er ikke så fremtrredende som i hamp, (ii i) tilspidsende spridse og tilspidsede ru n de fi berender, liv) mangel på krystalforekomster. Stivelse i Asien og Orienten Limning med stive1se efterfulgt af glitning er karakteri stisk for asiatisk og arabisk papirproduktion. Den kraftige arabiske limning og glitning resulterer i en glat ovediade af lignende art som pergament og egnet til at skrive med pen og bl rek som hidtil. Ifolge AI-Mucizz ibn Badis s manuskript fra det Il. årh. bl ev både stivelse og gela tine brugt af bogbinderne, mens papirmagerne kun anvendte stivelse ideres håndvrerk, so m Wiesner allerede påviste i 1877 i den forste videnskabelige analyse af arabisk papir. Hvornår og h vor i Asien man begyndte at anvende sti velse i pulpen umidde1bart for selve arkda nnelse er stadig ikke defineret klart. Men ifolge min observation indikerer enkc1te rå stivelseskorn i japansk papir af kendt oprindelse og produktion tilsretningen af et hjrelpcmiddel til arkdannelsen, og samtidig fu ngerer st ivelsen som en intern limning af papiret. Denne kolde ekstrakt af et plantemateriale, som er rig på sti ve lse tilsre ttes som en fortykkelse ell er jrevning til pulpen for at opnå en ensartet distribution af fi brene i botten og forsi nke afvandi nge n af pulpen fra formen. Ekstrakten er folsom overfor varme og svrekkes af for hoj temperatur li gesom gelatine, og derfor er vinteren den bedste periode for den håndgjorte asiatiske og eu ropreiske papirproduktion. N åleformede krystall er Iraphider) sammen med st ivelseskorn er karakteristisk for et japansk ekstrakt fra barken af Hydrangea panicul ata, som anvendes i Nara området inden sel ve arkdannelsen. Ejendommeligt nok har jeg observeret lignende krystaller og st i velscskorn i nogle få arabiske prover fra et manuskript fra det 12. årh.. Det kunne tydc på, at araberne i Sa markand også havde lre rt om brugen af et h jrelpemiddel til arkdannelsen. Men ho jst sandsynligt skyldes de nåleformede krystaller fibre fra Bow string hamp ISansevi eria), som også indeholder denne form for krystaller. Sammen med andet kasseret tovvrerk kunne man let have anvendt res ter af denne plante som fibermaterial e til papiret, 5

6 Bred. uregelmeessig lumen og st;erneformede drusekrystaller er karakteristisk for tilstedeveerelsen af hompefibre. som her ses sammen med slankere linfibre". l den kraftige fiber ses lumen {hulrummet i midten af /iberen} sommen med velbevorede /iberender og en fiber af let varierende bredde ". men det er mjdvendigt med flere botaniske undersegelser for at kunne besvare dene spergsmål. Anvendelsen af riskom som fyldstof for at fomge papirets hvidhed og densitet kendes fra Asien, men mine analyser af arabisk papir har ikke afsleret en lignende arabisk praksis. Papirformen og arkdanneisen Karabacek's beskrivelse af den arabiske papirform og arkdannelse synes at v:ere en blanding mellem svemmeformsteknologien og dyppeformsteknologien. Levey's overs:ettelse fra arabisk til engelsk citeres her: "These (the mats) are made from straw used for baskets, nails, and the walls are collapsible. Under it is an empty rib. The flax is beaten with the hand vigorously until it is mixed. Then it is thrown with the hand flat in the mould so that it will not be thick in one place and thin in another. When it is evened, then its water dries away. lt is found proper in its rnauid. When the desired is attained, it is adjusted on a flat table. Then it is bound to a wall and straightened with the hand. It is left until it is dry. It separates and falls off." Den arabiske dyppeform med den fleksible lestliggende måtte blev brugt som en svemmeform, og processen svarer meget neje til den metade, som stadig anvendes af papirmagere i Nepal og Thailand. Men den arabiske pa- 6 pirform har ikke en fastsiddende formbund af groftv:evet stof, og papirarket overferes med stene af månen fra formen til opterring på en v:eg. Den makroskopiske iagttagelse af en skyet fordeling af fibrene i arabisk papir stemmer overens med denne beskrivelse af arkdannelsen og de uregelm:essige aftryk af månens netlinier. Det fremgår ikke af denne analyse, hvornår den arabiske brug af dyppeformen :endredes til den teknologi, der praktiseres i dag i Indien og Bhutan. Der skete radikale :endringer i den europ:eiske papirproduktion fra det årh. efter sammenbruddet af det islamiske herredemme i Spanien. Arabernes valg af klude fibre fortsatte u:endret, men tilberedningen af fibermaterialet og udviklingen af papirformen med en fastsiddende formbund af t:etv:evede metalwirer, underswttet af tr:eribber og et lestliggende d:ekkel var betydningsfulde europ:eiske nys kabelser. De resulterede i en fuldst:endig ny teknologi indenfor både arkdannelsen, terreprocessen og efterbehandlingen og i indferelsen af et vandm:erke eller lago i papir af beds te kvalitet. Konklusion Karabacek's og Wiesner's undersegelser af arabisk papir :endrede fuldst:endig den europ:eiske viden om vores papirhistorie. Opdagelser ti år senere af gamle kulturer og skriftlige kil der i yst Turkestan resulterede i Wiesner's mikroskopiske analyser af asiatiske fibermaterialer i For ferste gang var trov:erdig information nu tilg:engelig om eksistensen af papir, der var :eldre end det arabiske papir, der hidtil havde v:eret undersegt og det kastede nyt lys over den stadige ud vikling af papirteknologien langs med Silkevejen eller Papirvejen. De koreanske papirmagere fik ligesom de arabiske papirmagere på et senere tidspunkt viden om den kinesiske papirproduktion og tilpassede håndv:erket og teknologien efter deres eget behov for et nyt skrivemateriale. De fungerede begge som bindeled mod est og ves t til de tilstedende kultursamfund og til forts:ettelsen af den teknologiske udvikling. Fra den arabiske papirproduktion eksisterer der oprindelige spor af den kinesiske papirmagerkunst i håndgjort europ:eisk papir som valget af tidligere tekstilfibre som råmateriale, dyppeformen og esningen af pulpen fra en bette, tils:etningen af fyldstoffer for at ege papirets hvidhed og densitet og limningen for at ap nå en overflade, der egner sig til at skrive og trykke på. Der eksisterer logiske og mere eller mindre synlige forbindelser mellem de fremskridt, der er sket i asiatisk, orientalsk og occidentalsk papirteknologi og i det opsving der er sket i brugen af papir, som har erstattet alle tidligere skrivematerialer, pr:esenteret i denne komparative analyse.

7 1. Postkort frlm general, senare marskalk G.C.E. Mannerheim till Rudolf Walden Det finska skogsbolaget UPM-Kymmene Abp bildades år 1996 genom en fu sion av Repola Oy:s skogsindustri, Yhtyneet Paperitehtaat Oy (UPM) och Oy Kymmene Ab. Därmed uppstod ett av Finlands största industriföretag och samtidigt ett av de största skogsbolagen i världen. p.s historia börjar emellertid bel t tidigare. Bakom det nuvarande UPM finns närmare etthundra självständiga bolag, som under årtiondens lopp slagits samman. Som ett internationellt bolag har UPM sina äldsta rötter i Frankrike, i DocelIs pappersbruk som grundades redan på l 490-talet. De äldsta delarna i Finland består av sågverk, men också en av pappersindustrins banbrytare ryms bland dem, nämligen det Frenckellska pappersbruket i Tammerfors där Finlands första pappersmaskin togs i användning Den egentliga grundplåten i UPM:s pappersindustri består emellertid av Oy Kymmene Ab och Yhtyneet Paperitehtaat Oy, som båda härstammar från 1870-talet. Under detta årtionde, som var mycket betydelsefullt för Finlands skogsindustri, inledde bl.a. fabrikerna i Kymmene och Kuusankoski (1872) samt Valkeakoski (1871) och Kaukas (1873) sin verksamhet. Av de fortfarande fungerande fabrikerna startade även Jämsänkoski och Voikka sin verksamhet före slutet av århundradet. Kajaani Oy grundades i början av talet. UPM:s rötter finns emellertid inte enbart i skogen. Rauma-Repola Oy, föregångaren till Repola Oy, var ett konglomerat, som tillverkade såväl metallsom skogsindustriprodukter. På Rauma-Repolas varv byggdes båtar, ubåtar och oljeriggar. Förutom massa- och pappersindustri hörde betydande sågverk och snickerifabriker till skogsindustrisektionen. Helheten UPM utgörs alltså av många och mycket skiftande beståndsdelar. Förutom papper och massa samt sågverksprodukter förekommer i dess historia också cikoria, salta nötter, bröd, trämjöl, lim, spackel, glas, industrikemikalier, båtar, mekaniska verkstäders produkter osv. Mångsidig produktion - mångsidiga arkiv Företagsarkiven innehåller en :d:~ de del av Finlands historia. 7

8 Handlingarna i arkiven berättar på ett mångsidigt sätt om både företagens och det omgivande samhällets li v och utveckling. På många UPM:s industriorter sträcker sig den industriella historien långt över hundra år tillbaka i tiden. Under årens lopp har industriföretagen dessutom axlat många uppgifter som senare tagits över av samhället. Ofta har företagens ledning även haft direkta kontakter till landets högsta politiska ledning. I sina arkiv förvarar UPM information om sin egen och sina föregånga res verksamhet. I Finland har koncernen ca 25 hyllkilometer arkivsamlingar. Även om allt inte bevaras permanent fortsätter arkiven att växa. För den systematiska arkiveringen svarar koncernens enhet för dokumentförva ltning, vars uppgift är att säkra att dokumenthanteringen inom koncernen sköts smidigt och att den följer både gällande lagar och koncernens egna målsättningar. Mcd sikte på företagets dagliga verksamhet har interna instruktioner fastställts fö r att säkra att handlingar som skall bevaras tas tillvara. Skötseln av fö retagets arkivmaterial har koncentrerats till två centrala r kiv, ett i Kuusankoski och ett i Valkeakoski. I dessa två arkiv förvaras både gamla arkiv, som är värdefulla för fö retagets historia, och handlingar som uppstått i samband med den löpande verksamheten vilka skall bevaras längre än tio år. Centralarkiven ordnar och bevarar handlingarna och ansvarar också för gallringen. UPM:s arkiv består inte enbart av ptotokoll och bokslut. I utredningar och promemorior finner man infonnation om frågor som under olika tider intresserat företagets ledning, det må sedan vara fråga om ett nytt fabriksbygge eller årsproduktionen av bolagets boskap. Under mera än hundra års tid har fabriker och personal också fotograferats. I UPM:s arkiv bevaras sammanlagt mer än en halv miljon fotografier. Nästan för hundra år sedan producerades den första filmen som presenterar 8 UPM:s industriella anläggningar. Filmen följdes av ett stort antal senare filmer ända tills videoinspelningarna på 1980-talet ersatte filmen som medium. Under UPM:s senaste årtionden har företagets historia dokumenterats på otaliga videokassetter. De egentliga företagsarkiven kompletteras av privatarkiv och tidningsurklipp samt givetvis av UPM-Kymmenes och dess föregångares tryckta historiker, till antalet närmare etthundra. Samlingarna i centralarkiven Kymmene centralarkiv i Kuusankoski grundades år 1968 och omfattar närmare tio hyllkilometer. Förutom de normala arkivalierna ingår i arkivet också en betydande samling kartor samt ca forografier. I arkivet uppbevaras handlingar från alla fabriker inom Kymmene Ab som grundades 1872 samt inom Oy Kaukas Ab som inledde sin verksamhet Förutom fabriksarkiv finns i Kymmene centralarkiv också material beträffande Kymmene Ab:s skogs- och jordbruksavdelningar, smalspåriga järnvägar, båtar, skolor, brandkår och s jukhus. Till de mest betydande hör bl.a. arkiven från Kymin Osakeyhtiö, Kymmene Ab, Kuusankoski Oy, Kissakoski Ab, Strömsdahls Bruks Ab, Oy Läskelä Ab, Halla Oy, Ab Högfors bruk, Tampereen kattohuopatehdas Oy ITammerfors takpappfabrik) och A.B. Werla träsliperi och pappfabrik. Centralarkivet i Valkeakoski grundades år 1952 som arkiv för koncernen Yhtyneet Paperitehtaat Oy:s huvudkontor. För närvarade är arkivet beläget i bolagets gamla biograf, som 1997 grundreparerades för arkivändamål. Arkivets grundplåt består av Yhtyneet Paperitehtaat Oy:s arkiv. De äldsta företag som fusionerades med Yhtyneet Paperitehtaat grundades på 1870-talet. Andra betydande helheter är arkiven från Walkiakoski Ab, W. Rosenlew Ab:s skogs- och jordbruksavdelningar, Rauma-Raahe Oy samt Oy Wilh. Schauman Ab. Viktiga är också Finnpaps och Rauma-Repola Oy:s arkiv. I Finnpaps arkiv ingår ett stort antal dokument som handlar om Finlands handels- och utrikespolitik. Rauma Repolas arkiv, i sin tur, täcker detta srora bolags hela produktsortiment inom skogs- och verkstadsindustrin. Av privatarkiven i Valkeakoski är infanterigeneralen Rudolf Waldens och bergsrådet 'uuso Waldens arkiv de mest betydande. Arkiven och forskningen UPM:s arkiv upprätthålls först och främst för koncernens interna bruk. Deras främsta uppgift är att förvara information som är viktig för företaget och att fungera som koncernens informationstjänst. Vid sidan av denna verksamhet hålls arkiven öppna också för utomstående forskare. De senare har en fri tillgång till arkivalierna som är äldre än 30 år, med undantag av ett fåtal personrelaterade dokument. Det yngre materialet har reserverats för koncernens interna användning. Ärligen behandlar arkiven ca 500 interna uppdrag, antingen på basis av en skriftlig begäran ell er i samband med besök på platsen, medan antalet utomstående forskare är ca 400. Som bäst levereras årligen närmare 700 fotografier. I arkiven har forskarna tillgång till en arbetsplats, kopiator och dator. Arkivalierna lånas inte ut. Kontaktuppgifter Enheten för dokumentförvaltning hör till UPM:s kulturenhet. Förutom för arkivvården svarar kulturenheten också för UPM:s industriminnen, konstsamling och Verla fabriksmuseum. Som chef för dokumentförvaltningen fungerar Ari Siren, e-post: ari.siren@upm-kymmene.com. Centralarkivet i Valkeakoski sköts av arkivarien leena Paananen, e-post: leena.paananen@upm-kymmene.com. Centralarkivet i Kuusankoski av arkivarien Ritva Lehto, e-post: ritva.lehto@upm-kymmene.com.

9 European Paper Days - paper in the era of signs juni blev der afholdt et seminar i den norditalienske by Fabriano. Cartiere Miliani Fabriano Gruppen havde in d budt til modet, hvor en rrekke papirhistorikere prresenterede deres undersogelser af tre vigtige teknologiske opfindelser: stampevrerket, limning med gelatine og vandmrerket. G AV Anna-Grethe Rischel var alle udviklet i Fabriano og hera ha vde de bred t sig til resten af Euro- - pa. Med hvert sit specifikke historiskgeografisk område var de italienske og udenlandske videnskabsm",nd blevet opfordret til at undersoge de forskellige udviklinger af papir produktionen i ystrig, Frankrig, Tyskland, England, Polen, Svejts og Italien og hver udarbejde en rapport om deres forskningsresultater indenfor de f",lies emner for European Paper Days. Blandt de indbudte deltagere var Göran Wohlfahrt og u ndertegnede med i den internationale gruppe af papirhistorikere fra IPH og sammen med Angelo Tajani repr",senterede vi også NPH. De to indholdsrige dage blev indledt i strå1ende solskin allerede dagen for med besog på Fabriano papirmollen. Her fremstill es der stadig håndgjort papir efter de klassiske traditio- I biblioteket i bygningens underste etage har dagslyset kun adgang gennem den cirkelrunde åbning i loftet ligesom i Pantheon i Rom". 9

10 leg var glad for at ieg il<ke skulle k0re bil i Fabriano's maleriske centrum med smalle gader og store niveauforskelle. ner af en stab af dygtige papirmagere, men hovedvregten ligger på produktionen af sikkerhedspapir, som blandt andet omfatter Euros og pengesedler til Indonesien. Alle former for vandmrerker lige fra de klassiske mrerker med en metaltrådsfigur, frestnet til metalwiren til de mest komplicerede relief skygge-v.ndmrerker kunne studeres og observeres på Fabriano papirm011en. Vandmrerket papir var opfundet her i det 13. århundrede, og i de ffijlgende århundreder blev det almindelig praksis i hele Europa og karakteristisk for europreisk papir at forsyne papiret med et logo. Dagen sluttede på en udstilling med den gotiske maler Gentile da Fabriano's polykrome skulpturer og malerier. De nreste dage foregik i Teatro Gentile, hvor teatersalen med 5 gallerier og den smukke åbne gård dannede en herlig ramme om seminaret. Takket vrere dygtige simultantolke, som sad i deres små glasbure på scenen kunne alle f01ge med i de 14 foredrag, hvoraf stfijrstedelen blev holdt på italiensk. Her bringes korte referater af en rrekke af foredragene. Fabriano papirmagernes udvandring Giancarlo Castagnari indledte med en historisk oversigt over Fabriano papir- 10 magernes "diaspora" eller emigration. Det refererede til begivenheder, der begyndte i midten af 14. århundrede, hvor papirmagere udvandrede fra Fabriano området, der dengang var et blomstrende centrum i Appenninerne. Disse papirmagere var bemmte for deres håndvrerk og rejste enten på eget initiativ eller fordi der var brug for deres ekspertise til at begynde papirproduktioner andre steder i Italien og de evrige europreiske lande. Det gamle håndvrerk var oprindeligt kommet fra ysten, men i Fahriano udvikledes en ny teknologi som en forl0ber for en knowhow, som i anden halvdel af det 13. århundrede rendrede arabisk papir til europreisk papir. Dermed bidrog disse håndvrerkere til at gere Fabriano til papirets hovedstad i den sene Middelalder. Sel vom papirmagernes "diaspora" i slutningen af det 19. århundrede begyndte at blive bemrerket af historikerne, var emnet ikke studeret i tilstrrekkelig grad til helt at fo rstå årsagerne til "diaspora", udtrykt i tid og rum. Der opstod aktuelle spergsmål om papirhistorien og om identifikation af de papirproduktionscentre, som blev startet af håndvrerkere fra Fabriano eller fra andre steder, hvor de havde spillet en rolle. Alle disse uafklarede spergsmål var årsagen til at Cartiere Miliani Fabrioni-Fedrigoni Gruppen genemst havde inviteret den hejt kvalificerede gruppe af papirhistorikere til "European Paper Days". Seminaret fik stette fra EV, det italienske Vdenrigsministerium og Kulturministerium, Marche regionen, Fabriano kommune, de internationale papirhistorikere (IPHl og det polytekniske universitet i Marche. Historiografisk var den mest populreretese, at specialiserede papirmagere flyttede til områder i Europa, hvor der var efterspergsel efter et produkt, som kvalitetsmressig var bedre end det arabiske papir. De fulgte med udbredelsen af papir, produceret efter Fabriano teknikken (brug af vanddrevet hammermeller med mange stamper, papirarkene limet med gelatine og med vandmrerkerl, og på den måde blev Fabriano symbolet for det ferste europreiske p.pir og et referencecenter for papir i den vestlige verden. Denne tolkning af de historiske begivenheder har gjort det muligt at identificere de vigtigste italienske og europreiske områder, som direkte eller indirekte lrerte af Fabriano papirmagernes tekniske erfaringer og arbejde.

11 II

12 " I dag produceres der bedre trykpapir i Fabriano end i Basel, på den må de forbliver pengene i landet." Museets udstilling af kludesorteringen - den ferste og meget vigtige proces i produktionen, hvor grunden hegges fo r de forskellige papirkvaliteter. Det store vandh;ul i Munne familiens papirmelle bi1!rer spor af at papirproduktionen sluttede her fo r mere end 30 dr siden. Handelssystemet G ru nden til em igrationen skulle ife l ge Emanuela Di Stefan o 's a rkivstudier af handels-tekniske aspekter findes i handelssystem et i 2. hal vdel af det 14. årh., som va r reprresenteret ved de kompagn ier, der solgte papi r p roduceret på Fabriano og Pioraco valkeme l ler. System et da::kkede cfterspe rgsel og salg gen nem handclsruter lige fra det no rdlige Itali en og Frankrig t il om d der fra ysten til Catalonien og fra Rusland til Vest Europa. Politisk, finansielog kommerciel betydning Maniio Calegari fa stholdt d et synspunkt, at tidl ige re forskning fokuserede på handclsstrukt uren, som en forudsretning for grundlreggelsen af Fabriano papir. Historien om de nedvendi ge råmaterialer til produktionen, de dygtige håndvre rkere og forbindelserne mellem dem og handelsm re ndene var på den anden side noget negligeret. Men det faktum, at dygtige håndvrerkere e migrerede indenfo r papi rsektoren bekrre ftede den fundamentale rolle, som de politiske og handelsmressige kredse spillede ved at styre og opmuntre til arbejde rnes bevregelser. Vden finansiel, kommerciel og politis k st0tte ville en papirmagers t ekniske kunnen og håndvrerk i virkeligheden have haft lille betydning. Spanien )ose Carlos Balmaceda forsegte at påvi se, hvo r meget kendskabet til itali ensk pa pi rteknologi påvirkede den eksist erende spa nske papirindustri. 1 midten af det 14. århundrede var der sket en vresentlig forringelse af kvaliteten af det t idligere så forn emme arabi sk-spanske papir i forhold til papiret fra Fab ri ano, og Spanien ble v derfo r afh re ngig af italiensk papir. Opdagelsen af Amerika og oprettelsen af koloni erne i det nye kontinent forogede den afhrengighed yde rligere. Beh ovet for kvalitetspapir va r medvirken de til at der opstod nye produktionscentre fra begyndelse af det 15. århundrcde, hvor det ferst og fremmest drejede sig om,lt fo rb edre produ kt ione n af spans k papir ved at bruge de teknikker, som de italienske papirmagere havde indfem. Avignon Reginald G regoire havde koncentreret sig om det pavelige Curia i Avignon i det 14. århundrede og Vatikanets arkivalske kilder for at studere indkeb og fo rbrug af papir i det Apostolske Kamme rs regnskaber. Her va r det omtalt, at Fabriano på det tidspunkt havde nregtet at betale dets årlige skatter til de pavelige m yndigheder, og Fabria no va r ikke na::vnt som papirleverande r. Formodentlig bl ev C uriets behov drekket gennem indi rekte handelsruter, for der va r en stor del Fabriano vandm rerkepapir mell em Avignon dokumenterne i Va t ikanets hemmelige arkiver. Gregoire om talte fe lgende citat af Pius VI , der som pave e ns kede at fremme udviklingen af en papirindusrri i sin stat: " I dag produceres der bedre trykpapir i Fabriano end i Basel, på den måde fo rbli ver pengene i landet. Give G ud m ine undersåtter havde det samme ini tiari V, fo rdi Staten i så fal d ville have glrede af det i det tilfre ide". Nordostlige Italien Ivo Matozzi havde foretaget en historisk rekognoscering af Milano, Bergamo, Brescia, T identine, Veneto og Friuli o m d derne, hvor det var muligt at identificere tilstedevrerelse af emigranter fra Fabria no i egnen omkring Verona og Vicenza i det 15. århundrede. Det bekrreftede igen den rojl e som eks perter fra Marche regionen spi Jlede i udvik lingen af en papi rindustri i den nordostlige region af halvoen. Ifelge de arki va lske studier viste dokumenter fra , at der alene i Treviso fandtcs ca. 20 papirmagere i om rådet. Det va r dcsudcn muligt at skelne mel- 12

13 Den gamle papirform i Munne familiens papirmolle va!kker begeistring hos den tyske papirmager og den finske konservator. lem forstcgeneration emigrantcr af papirmagere og senerc generationer og Ii ge ledes at påvise eventuelle forbindelser mellem de produktive og kommereielle centre i Fabria no og republikken Venedig på det pägreldende tidspunkt_ Toscana Ren zo Sabbatini beskrev papirprodukti onens udvikling i Tascana fra dens tidlige stadier i det 14. århundrede til dens fulde blomstring i det 16. og 17. ilrhundrede, og berettede om den stadige kontakt mellem Toscana og Fabriano. Den var baseret på den teknologiske afhrengighed og handelsmressige konkurrence, og Fabriano vandmrerket papir med prreg af Fabriano valkemollerne eksisterede også i områder, so lvom der ikke va r dokumentation for at papirmagere fra Fabriano havde virket der. Schweiz Pap irproduktionen i Schweiz i dct 15. ärhundrede med Basel som centrum var tcmact for Martin Kluge/s undersogelser, ogselvom tidligere forskning havde påvist at knowhow og teknisk erfaring kom fra Pi ed mont, kunne han gen nem si ne papirhistoriske arkivstudier identificere nav ne på papirmagere fra Fabriano. Det bekra-ftede dog ikke indfl ydelse ell er direkte overforsel af Fabriano teknik til schweiziske papirmagere mod slutningen af MiddelaIderen, men dokumenterne i de schweiziske arkiver gav interessante informationer om den europre iske papirteknologis udvi kling og papirerne fra Fllbrillno var s<e rlig interessante. 0sterrike og Tyskland Holge Gottfried Schweizcr blev italiensk papir anvendt i områderne langs med handelsruterne over Alperne, og i det 13. århundrede kom papirmagerhåndvrerket ti l hjertet af Europa. Den tyske pap irproduktion begyndte i Nurnberg, hvor Stromer i 1390 byggede den forste papirmolle sammcn med to papirmagere fra [tal ien IMarehe egnen), som også infonnerede ham om Fabriano's tekniske fornyelser. Kort efter blev der også produeeret papir i Ravensburg, kendt for sin import af itali ensk papir og omfattende handelsaktiviteter. [ midten af det 15. århundrede resulterede opfindelsen af bogtrykkerkunsten i oget eftersporgsel efter papir og oprettelsen af stadig fl ere papirmoll er. [0sterrike begyndte papirproduktionen i Stattersdorff 1469 og i Wi ener Neustadt 1489, men fo rst i det 16. århundrede dalcde importen af italiensk papir i både Tyskland og 0sterrike. Antallet af lokale papirmoller var nu steget vresentligt og den central europreiske region havde videreudviklet sin egen produktion på basis af Fabriano teknologien. Fabriano papirrnagernes fo rbedring af papirkvaliteten lozcf Dabrowski analyserede dc forskellige aspekter ved Fabriano papirmagernes nye metoder til at forbedre papirkval iteten. Det omfa ttede fermenteringen af kludemassen, resultaterne af at bruge et stampevrerk med mange hamre til fremstillingen af pulp, limningen af arkene med gelatine og indforeisen af vandmrerker. Den papirteknologi, der var udviklet i Fabriano, var ifolge Dabrowski karakteristisk for autentisk håndgjort europreiske papir og forskellig fra papir, som var fremstill et efter den arabiske og oprindel i ge asiatiske metode. Engelsk papirproduktion Takket vrere skibc fra Venedig og Genon nåede italiensk papir til England for det 14. ärhundrede og tog pladsen fra arabisk-spansk papir. Richard Hill s rapporterede om fund af det fornemste italienske pap ir i Hereford klltcdralen og arkiverne. Den forste enge lske papirl110lle blev oprenet af lohn Tate i 1494 og her anvendte man Fabriano teknologien ligesol11 det også var tilfre Idet på andre sene re moller. Denne tradition fonsatte, og de samme teknologier som Fab ri ano papirmagerne brugte i det 14. århundrede anvendes stad ig i produktionen af håndgjort papir i England. Sidste punkt på programmet i Teatro Gentil e var prresentationen af bogen "Paper Papermills Papermakers, the Hi storical Theme of Andrea Gasparinetti". Den var udgivet af Giancarlo Castagnari med Gasparinetti's monografi "The Fabrianese Papers, Papermills and Papermakers". Det er et forncmt og v<erdifuldt papirhistorisk vrerk med et engelsk resume og talrige illustrationer, som er nr. 9 i rrekken af publikationer fra Pia Univcrsita dei Cartai Fabri ano. 13

14 FÖRENINGEN RDISKA PAPPERSHISTORIKER 10. OG 11. MAI 2007 I OSLO - Oslo - Aker Brygge. Fredag 11. mai: Universitetsbiblioteket i Oslo PROGRAM Onsdag 9. mai Ankomst i Oslo. Kl. 19:00 Styrem0te Torsdag 10. mai : Nasjonalbiblioteket i Oslo Nasjonalbiblioteket og Universitetsbiblioteket ble delt i Universitetsbiblioteket flyttet inn i nye lokaler på universitetsområdet på Blindern, mens Nasjonalbibliote ket ble vrerende i Drammensveien 42. Den gamle bygning en fra 1913 ble imidlertid ombygget og restaurert mellom 2003 og 2005 og gjenoppstod således i ny prakt ved åpning en 16.august :30-10:15 Om visning i biblioteket 10: 15-10:30 Kaffepause 10 :15-11:15 Foredrag 11 :30-12:15 Foredrag 12:15-13:15 Lunch 13:15-14:15 Medlemsm0te 14:15-15:00 Foredrag 19:00 Festmiddag i Oslo Nybygget til Universitetsbiblioteket på Blindern stod fer dig i 1999 og fikk navnet Georg Sverdrups Hus etter Uni versitetsbibliotekets f0rste universitetsbibliotekar. Det er en staselig bygning som skiller seg ut blant de 0vrige byg ningene på universitetsområdet. 09:30 10:30 Omvisning i biblioteket 10:30-10:45 Kaffepause 10:45-11 :30 Foredrag 11:30-12:30 Lunch 12:30-16:00 Transport til museene pd Bygd0Y og museumsbes0k (f. eks. Fram-Museet, Kon-Tiki-Museet, Vikingskiphuset). Nrermere opplysninger om foredragene / foredragsholderne vil bli kunngjort i Nordisk Pappers historisk Tidskrift nr 1/2007. Lerdag 12. mai Hvis det er interesse for en ekstra utflukt denne 10rdagen vil det bli arrangert tur til Kistefos-Museet, en dmy times kjering fra Oslo. Kistefos-Museet dokumenterer og formidler A/S Kistefos Trresliberis industrihistorie fra 1889 til det ble nedlagt i Museet ble grunnlagt i 1996 og er Skandinavias enes te tresliperimuseum. Årlig arrangeres det også kunstutstillinger på museumsområdet. 14

15 Deltager _ Adresse Tlf Jegjviankommer Jegj vi avreiser D Jegj vi kj0rer i egen bil Antallledige plasser i bilen D Jeg ord ner innkvarteringen selv Hotell: Rica Hotell Bygd-y alle, Bygd0Y alle 53, 0265 Oslo o Enkeltrom inkl. frokost NOK 820,- o Dobbeltrom inkl. frokost NOK o Det er gangavstand fra hotellet til Nasjonalbiblioteket. o For å komme til Universitetsbiblioteket kan man ta Sognsva nnsba nen fra Nationaltheatret til Blindern stasjon. o Til museene på Bygd-y anbefales Bygd-yfergene fra Rådhusbrygge 3 som et hyggelig alternativ ti l buss eller privatbil. Påmelding senest 15. april med post eller til: Amanuensis Edgar Ytteborg PaleotypsamIingen Nasjonalbiblioteket i Oslo Pb 2674 Solli, N 0203 OSLO Tlf edgar.ytteborg@nb.no IS

16 Pappershistorikerna kongressar i sverige i Illaj 2008 IPR - DEN INTERNATIONELLA FÖRENINGEN AV PAPPERS HISTORIKER - håller sin 28:e kongress i Stockholm och Uppsala sista veckan i maj En gång tidigare, i Danmark 1986, har ett IPH-möte hållits i ett nordiskt land. Därefter har IPH, med stöd av de nationella historikerföreningarna i Europa, vartannat år arrangerat kongresser, senast i oktober detta år i Capellades och Madrid i Spanien. Tiden är nu kommen för den nordiska föreningen NPH att visa vad den kan. I allt väsentligt följer kongressprogrammet det som gällt för tidigare [PHkongresser, med två undantag: kongressen begränsas till fyra dagar och den förläggs till våren - tisdag 27 maj till fredag 30 maj med mottagning måndag kväll - alltså under den årstid då naturen är som fagrast, värmen har kommit och regn är ovanligt. Genom förläggningen till slutet av maj kan [PH samspela med Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningen som då firar sitt 100-årsjubileum. De som vill stanna kvar efter kongressen kommer dessutom att erbjudas förslag på Studiebesök och exkursioner att genomföras på egen hand. Temat för 2008 års [PH-kongress är "The Birth of an Industry - from Forest to Paper during the 19th Century". Arbetet uppdelas på tre sessioner med början första dagens eftermiddag, efter SPCLs öppningsfestligheter. För den inledande sessionen har listats de ämnen som ska behandlas översiktligt och föreläsare är föreslagna. Under tredje dagen hålls möte med IPH.s generalförsamling och förrättas personval. De två arbetssessionerna på tcl11at "Historical Aspects on the Development of Paper Qualities" resp. "The Economical Development of the Paper Industry during the 19th Century"står öppna för kongressdeltagarnas egna bidrag. Ett Call for Paper utsänds vid årsskiftet till en lång rad institutioner, ingenjörsoch konservatorföreningar, tidskrifter och enskilda forskare med inbjudan att an mäla föredrag varvid en Abstract skall levereras per 30 april För det lekamliga och för det sociala umgänget blir väl sörjt. En heldag ägnas åt Uppsala: Carolina Rediviva, Linneträdgården och G ustavianum med återresa och middag på ångbåt från Sigtuna. Bernadottebiblioteket, Riksarkivet och Etnografiska museet i Stockholm är andra besöksrnål. Sista dagen får deltagarna en inblick istfls EUunderstödda forskning kring teknikutveckling och uthållig användning av skogens resurser. Antalet deltagare uppskattas till och därtill ett antal studenter. Prel. kostnad ca 350 Euro/ person för logi, mat och transporter. Konferensspråk är engelska - utan översättning. Specificerat program publiceras hösten NOTERA maj 2008 i Din kalender och ställ upp för NPH. Göran Wohlfahrt FÖRENINGEN PAPPERSHISTORISK TIDSKRIFT SPONSRAS AV Stora Enso M-Real, Wifsta SCA Forest Products Mellerstedt Reklam NORDISK PAPPERSHISTORISK TIDSKRIFT GRAFISK DESIGN: Mellerstedt Design Tryck: Nyman & Jonsson, 2006