Vindkraft i Norden. Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna

Transkript

1 Vindkraft i Norden Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna NordVind Mai 2011

2 Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna Projektgruppen NordVind har udarbejdet nærværende notat omkring vilkårene for vindkraftudbygning i de fire nordiske lande. I notatet udredes forhold omkring politiske målsætninger på vindkraftområdet, planlægning, myndighedsbehandling, økonomiske vilkår, miljøforhold, folkelig accept, forskning og udvikling mm. Notatet giver gennem denne udredning et billede af hvilke muligheder og barrierer, der er for udbygning med vindkraft i henholdsvis Sverige, Norge, Finland og Danmark. Notatet er sammensat af de enskilda landes bidrag. Notatet skal betragtes som en levende dokument, der ændres og opdateres två gånger om året (april och oktober) gennem hele projektgruppen NordVinds arbejdsforløb i takt med særligt den politiske udvikling i landene, og er derfor ikke et slutligt dokument. 2

3 Indhold 1. Sverige Installerad och planerad effekt Politiska målsättningar Planläggning och myndighetsbehandling Ekonomiska villkor Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Forskning, utveckling, demonstration Relevant litteratur Norge Installert og planlagt effekt Politiske målsetninger Planlegging og myndighetsbehandling Økonomiske vilkår Miljøforhold og folkelig aksept Forskning, utvikling, demonstration Klima Relevant litteratur Finland Installeret og planlagt effekt Politiske målsætninger Planlægning og myndighedsbehandling Miljøforhold og folkelig accept Relevant litteratur Danmark Installeret og planlagt kapacitet

4 Med de initiativer, der er taget i de politiske aftaler, sker der igen en stigning i vindmøllekapaciteten, især ved udbygning med havmølleparker Politiske målsætninger Planlægning og myndighedsbehandling Økonomiske vilkår Miljøforhold og folkelig accept Forskning, udvikling, demonstration Relevant litteratur

5 1. Sverige 1.1 Installerad och planerad effekt Den nuvarande installerade vindkapacitet i Sverige är ca MW, fördelad på 1912 MW på land och 134 MW till havs. Det produceras i dag på 12 månadersbasis ca. 4 TWh vindkraftel i Sverige. Det finns därutöver tillstånd till etablering av ytterligare ungefär 2800 MW vindkraft som av olika anledningar inte är byggda ännu. Beträffande de offshore anläggningar som har tillstånd men inte har byggts är anledningen att det inte finns ekonomi att bygga offshore i Sverige. MW 2010 (december) Med tillstånd ej byggda Totalt Land Hav Totalt (land + hav) Värdena för Med tillstånd ej byggda är ungefärliga. 1.2 Politiska målsättningar Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för att utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor och torv i Sverige. Systemet omfattar biobränslen, vindkraft, viss vattenkraft, solenergi, vågenergi, geoteermisk energi, och torv i kraftvärmeverk. När det svenska elcertifikatsystemet infördes 2003 beslutades att öka användningen av förnybar energi med 10 TWh från 2002-års nivå till år I juni 2006 blev detta mål höjt till 17 TWh från 2002-nivå fram till I juni 2010 beslutade riksdagen att förlänga elcertifikatsystemet till 2035 och höja kvotplikten som ska anpassas till det nya målet på 25 TWh. Detta ska bidra till att Sverige får ett mer hållbart energisystem. Nationell planeringsram Sverige har i juni 2009 antagt en nationell planeringsram for vindkraft på 30 TWh till En planeringsram betyder att samhällsplaneringen ska inriktas på 30 TWh vindkraftel och att samhällsplaneringen inte får utgöra ett hinder mot en utbyggnad av vindkraft i den omfattningen. Planeringsram är inte ett faktiskt utbyggnadsmål för vindkraft. 1.3 Planläggning och myndighetsbehandling Planlägningsprocedurer Sveriges nationella planeringsram for vindkraft på 30 TWh år 2020 kommer att brytas ner till regionala planeringsramar av Energimyndigheten. Varje länsstyrelsen får på det viset 5

6 en regional planeringsram att hålla sig till. Det är viktigt att se på planeringsramen som ett golv och inte ettt tak. Det betyder att planeringsramen är den lägsta nivå på planering som ska eftersträvas. Det går givetvis utmärkt att planera för betydligt mer. Energimyndigheten beslöt i maj 2008 att ange 423 områden av riksintresse för vindbruk i Sverige. Länsstyrelserna har tagit fram regionala planeringsunderlag för den storskaliga utbyggnaden av vindkraft. I Sverige pågår nu ett omfattande kommunalt planeringsarbete for vindkraft företrädesvis på land. Som grund för kommunernas planeringsarbete ligger de regionala planeringsunderlagen. Det beräknas att ca. 200 kommuner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser aktivt planerar för vindkraft (Sverige har 290 kommuner). Det statliga stöd till vindkraftplanering som finns sedan år 2007 och upphört vid utgången av 2010 har betytt mycket för utvecklingen av planering för vindkraft. Det finns ännu ingen lagligt reglerad havsplanering i svensk ekonomisk zon (SEEZ). En ny myndighet, Havs- och vattenmyndigheten träder i funktion den 1 juli 2011 och får ansvar för havsplaneringen. Ett förslag till ny havsplaneringslag kommer sannolikt att träda i kraft 12 juli Ett antal grundområden är intressanta för vindkraftsetablering varav flera är angivna som av riksintresse för vindbruk. Ett grundläggande problem är att det i dag är dyrt at bygga vindkraft till havs. Utvecklingen av flytande vindkraftsanläggningar kan därför vara intressant at följa. Denne utveckling bör följas parallellt med utvecklingen av vågkraftsanläggningar En försöksanläggning för vågkraft finns vid den svenska västkusten. Planer finns också att bygga en större kommersiell vågkraftsanläggning. Tillståndsprövning Vindkraftsanläggningar har i Sverige tidigare genomgått en dubbel prövning dels miljöprövning och dels bygglovsprövning. Det har uppfattats som resurskrävande och medfört att prövning tagit mycket lång tid. En ny och enklare prövningsordning utan dubbbel prövning för större anläggningar, 7 verk eller fler och verk över totalhöjd över 150 meter, infördes från den 1 augusti Nu krävs endast miljöprövning för större vindkraftanläggningar i Sverige. Finns miljötillstånd behövs inte bygglov men en anmälan enligt plan- och bygglagen ska göras för att de tekniska egenskapskraven ska prövas. För att miljötillstånd ska kunna ges krävs att kommunen har tillstyrkt ansökan. Detta bör innebära mindre resurskrävande prövning samtidigt som möjligheterna till överklaganden reducerats. För mindre vindkraftanläggningar, färre än 7 verk lägre än 120 meter eller ett verk lägre än 150 meter räcker det med en anmälan enligt miljöbalken och en bygglovsansökan till kommunen. Den kommunala översiktsplanen är vägledande för olika beslut. Kommunernas möjligheter att kräva detaljplan (rättsligt bindande) för en vindkraftsanläggning har nu kraftigt inskränkts. Anslutning av vindkraftsanläggningar till elnät Det finns i Sverige behov av att skaffa kunskap om kapaciteten i elnätet i samband med planläggning av vindkraftområde. Länsstyrelserna har haft svårt skaffa sig kunskap om elnäten. Därför har man också svårt att bedöma hur stor mängd vindkraft som kan anslutas inom ett område. Detta gäller också i stor utsträckning för kommuner. I Sverige 6

7 har olika kraftbolag ansvar för det regionala och det lokala elnäten medan det statliga Svenska Kraftnät har ansvar for det överordnade transmissionsnätet (stamnätet), det vill säga ledningsnätet med spänning på 200 och 400 kilovolt (kv). Som kommun eller vindkraftprojektör er det mycket viktigt att kontakta nätägaren tidligt för att diskutera möjligheterna för att ansluta vindkraftanläggningar till elnätet. Om inte detta sker är det stor risk att nätanslutningen kommer att försena hela projektet med anledning av att inkopplingar och eventuella förstärkningar i elnät tar lång tid att planera och genomföra. Kompetens och resursbehov Genom den kraftigt höjda ambitionen för vindbruk och ökningen av utbyggnad av vindkraft i Sverige behövs större resurser hos länsstyrelser, kommuner med flera för planering och prövning. Den planering som nu sker i landet är också viktig för att skapa dialog, delaktighet och acceptans för vindkraft hos allmänheten och andra som berörs. Lokal förankring och acceptans för vindkraft är kanske en av de viktigaste frågorna inom vindkraftområdet. Vindkraftsamordnare Den svenska regering utsåg år 2006 fyra vindkraftsamordnare. Samordnarna skall understöda samspelet mellan vindkraftprojektörer, myndigheder och andra aktörer på regional och lokal nivå. Uppgiften är att bidra till att skapa förutsättningar for en storskalig utbyggnad av vindkraft, så att de politiskt fastställda målen och ramarna kan uppnås. Vindkraftsamordnarna ska kunna agera som drivkraft i pågående processer och hjälpa till att främja vindkraftutbyggnaden och fungera som problemlösande länk mellan planerare, projektörer och regeringen. Vindkraftsamordnarnas uppgift är först och främst att understöda etableringen av stora vindkraftsprojekt. Sverige är uppdelat i fyra regioner med en vindkraftsamordnare för var region, Stefan Lundmark (Nord), Lars Thomsson (Mitt), Lennart Värmby (Sydväst), Agne Hansson (Sydost). Alla vindkraftsamordnare har en bakgrund från arbete i riksdagen, regeringen eller inom EU eller liknande. Formen på arbetet kan variera mellan regionerna men samordnarna ska alltid fungera som en katalysator for vindkraft. Samordnaren rapporterar direkt till Näringsdepartementet om hur arbetet går och vilka problem som behöver bli hanterade. Elnät och anslutning av förnybar energi Det naturligtvis mycket viktigt att det finns elnät för anslutning av vindkraft. Därför är det mycket viktigt att när kommuner planerar för vindkraft också tar kontakt med nätägaren för att diskutera möjligheter till anslutning av vindkraft i aktuella områden. Normalt ansluts lite större vindkraftsanläggningar till regionnätet med spänningsnivåer på kilovolt (kv). Svenska Kraftnät redovisade i april 2009 ett regeringsuppdrag om utformning av förändrat regelverk och ansvar för elnätsförstärkningar av nationell betydelse och anslutning av stora produktionsanläggningar i syfte att minska de ekonomiska tröskeleffekterna för utbyggnad av förnybar elproduktion. Utredningens förslag kan komma att få stor positiv betydelse för anslutning av vindkraft. Arbetet med erforderlig lagstiftning med anledning av förslagen kvarstår och det är okänt om och när förändringar beräknas kunna träda ikraft. 7

8 1.4 Ekonomiska villkor Stöd till förnybar energiproduktion har i Sverige tidigare varit baserad på investeringsbidrag till elproduktion från biomassa, vindkraft och småskalig vattenkraft samt en så kallad miljöbonus för el som producerades med vindkraft. Redan den 1 maj 2003 infördes det marknadsanpassade systemet med elcertifikat som ersatte tidigare stödsystem. Elcertifikatsystemet syftar till att öka elproduktionen från förnybara energikällor i Sverige med 25 TWh från 2002 til Systemet bygger på, att elproducenterna tilldelas elcertifikat från staten för varje MWh förnybar el de producerar. Marknaden eller efterfrågan på elcertifikat uppstår genom att elleverantören och vissa elanvändare enligt lagen är skyldiga att köpa certifikat i förhållande till mängden levererad/använd el samt den lagstadgade kvoten for det aktuella året. För år 2010, 2011 och 2012 är kvoten 17,9%. Det betyder att 17,9 TWh av den el som alla elleverantörer säljer ska vara förnybar el. Annuleringen av elcertifikat betyder att de förbrukas och således inte kan säljas eller användas igen. Kvoterna i systemet är fastställda fram till år 2035 och är utformade så de ska främja en tillräcklig ökning av förnybar elproduktion som överensstämmer med regeringens målsättningar. År 2010 blev ett nytt rekordår för vindkraft i det svenska elcertifikatsystemet. Sedan elcertifikatsystemet startade år 2003 har den förnybara elproduktionen ökat med 11,5 TWH. Under 2010 producerades totalt ca. 18 TWh förnybar elektricitet vid godkända anläggningar i elcertifikatsystemet. Under året registrerades 350 nya anläggningar i systemet varav 300 var vindkraftverk. Nedanstående tabell visar, hur elproduktionen fördelade sig på olika energikällor: Energikällor Småskalig vattenkraft Vind Biobränslen Övrigt Totalt Elproduktion 2010 (MWh) 2.5 3,5 11,5 0,8 18 Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet (värdena är avrundade). Priset på certifikat bestäms på en konkurrensutsatt marknad av samspelet mellan tillgång och efterfrågan på certifikat. Medelpriset på certifikat var under 2010 något under 300 SEK vilket betydde en genomsnittskostnad för elkund på ca. 6 öre/kwh. Gemensamt elcertifikatsystem med Norge Sverige och Norge har enats om att skapa ett gemensamt elcertifikatmarknad. Ambitionen är att den gemensamma marknaden ska införas den 1 januari Den svenska regeringen sände i mars 2011 ut Förslag till ny lag om elcertifikat- regelförenkling och en gemensam elcertifikatmarknad med Norge på remiss. Den Norska regeringen har i april 2011 överlämnat ett förslag till lag om elcertifikat till Stortinget. Enligt Energimyndigheten kommer en gemensam och utvidgad certifikatmarknad med Norge att innebära en ökad förnybar elproduktion och vara positivt för funktionen i stort. Det gemensamma målet för utbyggnad av förnybar elproduktion mellan 2012 och 2020 uppgår till 26,4 TWh. 8

9 1.5 Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Miljöeffekterna av vindkraft har undersökts i stor omfattning i många länder de senaste åren I Sverige sker det bland annat inom ett kunskapsprojekt som heter Vindval och som drivs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Det finns fortfarande mer att göra inom miljöeffekter och vindkraft särskilt till havs. Det är bra att känna till att det nu finns en hel del generaliserbara erfarenheter att ta vara på och som kan användas för nya anläggningar. Besök gärna och läs vad som pågår. Projektet Vindval fortsätter med sina miljöeffektstudier ytterligare en tid. Ljud från vindkraftverk är av två typer, dels mekaniskt ljud från bland annat växellådan, dels aerodynamiskt ljud från bladen. Det mekaniska ljudet är numera knappast något problem. Det som generellt kan upplevas som störande är det svischande aerodynamiska ljudet som varierar med vinden. I Sverige finns ett riktvärde för ljudpåverkan på högst 40dB(A) vid vindstyrka 8 m/s på 10 meters höjd. Erfarenheter från studier inom Vindval och andra mätningar vid vindkraftverk i drift visar att få människor blir störda vid denna nivå. Befolkningens inställning till vindkraft varierer i Sverige. Undersökningar har visat att så många som % av de tillfrågade är positiva till vindkraft. Traditionellt har myndigheterna fokuserat på bevarandeintressen inom natur- och kultursektorerna och inte på hållbar utveckling eller energiomställning till förnybar energi. För den fysiska planeringen är hållbar utveckling en mycket viktig utgångspunkt och därmed viktig både för bevarandeintressen och utvecklingsintressen för förnybar energi. Det finns behov av större fokus på den allmänna uppfattningen och förståelsen för vindkraftens värden och en lokal förankring vid etablering av vindkraft i samhället. Det är mycket viktigt, at människor som berörs av vindbruk får tidlig information om utbyggnad och känner sig delaktiga i utvecklingen av förnybar energi. Det är också viktigt att människor genom medierna får tillgång till saklig information om helheten, dvs. hur vindkraften bör ses i förhållande till elproduktionen i sin helhet, klimatpåverkan och annan mänsklig påverkan i samhället. Miljöprövningen ställer tydliga krav på att allmänheten kan få begriplig information och möjlighet att vara deltagande. Ny teknik betyder större möjligheter till att sprda information lättere. I det omfattende kommunale planeringsarbete som nu pågår i Sverige, er det viktigt att öka allmänhetens deltagande och tillgång till information. 1.6 Forskning, utveckling, demonstration Program Forskningsprogrammet Vindforsk etapp lii ( ) startade under Programmet finansieras till 50% av Energimyndigheten och till 50% av näringslivet ( ). Vindforsk hanterar främst forskning av teknisk karaktär. Vindkraft i kallt klimat Inom forskningsprogrammet Vindforsk finns forskning inom vindkraft i kallt klimat. Detta är inte bara en fråga för Norden utan globalt är länder berörda. Det är fråga om vindkraft under extrema yttre förhållanden som påverkar själva vindkraftverken på olika sätt så att de i vissa fall måste stoppas. Det är en mycket viktig fråga eftersom potentialen för vindkraft i områden med kallt klimat är mycket stor i Sverige och i andra länder som 9

10 Canada, Finland och Norge. Inom forskningsprogrammet pågående aktiviteter handlar om klimatets påverkan på teknisk/elektrisk utrustning, isbildning på rotor, detektering av is, avisningssytem (deiceing) m.m. Ett praktiskt exempel är att man nu tar fram en iskartering - en karta som visar hur hög risken för isbildning är. Vindval fas I har avslutats. Forskningen inom Vindval har tagit fram kunskap om hur vindkraft påverkar växter och djur i den marina miljön, hur landskap påverkas och hur människor upplever vindkraft. Nära 20 projekt som startats sedan 2005, om fåglar, fladdermöss, fisk och strukturer har avslutats. Rapporterna hittar ni på Vindval etapp II pågår och fokuserar numera på vindkraftens miljöpåverkan på land t.ex. fjällområden och även forskning på ren. Programmet pågår och rapporter kommer in succesivt. Inom Vindval pågår syntesstudier beträffande fåglar, fladdermöss och den marina miljön och acceptansfrågor samt studier över däggdjur på land för att sammanfatta och, så långt möjligt, ta fram generaliserbara forskningsresultat internationellt och inom Vindval. En hel del sådana resultat finns redan tillgängliga på Relevant litteratur Boverkets hemsida Boverket, februari 2010, "Vindkraft till havs- brister och möjligheter vid planering och projektering" Boverket, januari 2009: Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden Boverket, 2009, "Vindkraften och landskapet - att analysera förutsättningar och utforma anläggningar" Energimyndighetens webbplats Energimyndighetens webbhandbok Energimyndigheten, Energiläget 2010 Energimyndigheten, 2007: Vindkraft Tillståndsprocessen och kunskapsläget Energimyndigheten, Kring vindar och vindkraft i skog, ERR 2008:21 Energimyndigheten, 2008: Vindkraft Bygga och ansluta större vindkraftverk, ET 2007:08 och ET 2007:32 Naturvårdsverkets webbplats Naturvårdsverket, Vindval, 2010: "Nu vet vi det här!" Naturvårdsverket, Vindval, 2008: Vindkraftens miljöpåverkan Naturvårdsverket, Vindval, 2007: Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv 10

11 Naturvårdsverket, Vindval 2008: Studier på småfisk vid Lillgrund vindpark 11

12 2. Norge 2.1 Installert og planlagt effekt Den nåværende installerte vindkapasitet i Norge er ca. 440 MW. Norge fikk høsten 2009 den første flytende vindturbinen, lokalisert utenfor Karmøy i Rogaland. Prosjektet heter HyWind og vindturbinen som er installert har en installert effekt på 2,3 MW. Det er derutover gitt konsesjon til etableringen av i alt ca MW vindkraft (april 2011), hvorav offshore vindkraftverk utgjør 373 MW. Såfremt disse prosjektene blir gennomført, vil det svare til en vindkraftproduksjon på 8-9 TWh/år. Den nåværende installertee effekt vil kunne gi en årlig elektrisitetsproduksjon på ca. 1 TWh Det finnes omfattende planer for vindkraftverk, både på landjord og til havs, i Norge. I april 2011 var det planlagt vindkraftverk med en installert effekt på over MW, både på land og til havs. 2.2 Politiske målsetninger Den norske regjering har fastsatt et mål om fornybar energi og energieffektivisering på 30 TWh innen Andelen vindkraft innen 2016 er ikke spesifisert, men det antas at vindkraft kommer til å utgjøre en stor andel hvis målet skal nås. Norges Vassdrags- og Energidirektorat (NVE) har tidligere vurdert at en utbygging på 5000 MW representerer den mengde vindkraft som kan etableres innenfor den nåværende nettstruktur og den nettutbygning som kan forventes de nærmeste år. En slik utbyggning vil, (ifølge NVE) reflektere en skånsom utbyggning hvor også andre viktige interesser som reindrift, reiseliv og miljø i vid forstand kan ivaretakes på en fornuftig måte. I desember 2008 utarbeidet NVE, i samarbeid med Enova SF, en mulighetsstudie for landbasert vindkraft i Norge. Studien viser at det i perioden frem til 2025 er mulig å bygge ut mellom 5800 og 7150 MW vindkraft idet norske kraftledningsnettet. I vurderingen er Statnetts nettutviklingsplan lagt til grunn. EUs fornybardirektiv er av regjeringen vurdert til å være EØS-relevant. Norge er nå i forhandlinger med EU om implementering av direktivet. Regjeringen fremmet i april 2011 et forslag til lov om elsertifikater for Stortinget. Formålet med loven er å bidra til økt produksjon av elektrisk energi fra fornybare energikilder. Loven gir et nødvendig rettslig grunnlag for et system for handel med elsertifikater mellom Norge og Sverige. Markedet skal etter planen ha oppstart 1. januar Det tas sikte på at en bindende avtale mellom Norge og Sverige om et felles elsertifikatmarkedet kan underskrives og legges frem for Stortinget før sommeren

13 2.3 Planlegging og myndighetsbehandling Planleggingsprosedyrer Regjeringen oppfordrer gjennom retningslinjer til å ta plan- og bygningsloven i bruk og lage lokale (kommune) og regionale (fylke) planer for hvor det er hensiktsmessigt å plasere vindkraftanlegg. Retningslinjene har tre formål: Kommuner og fylker skal stimuleres til aktivt å vurdere egnede områder for vindkraft i overordnede planer. Det skal redegjøres for hvilke hensyn som skal legges til grunn for vurdering av nye lokaliteter for vindkraft. Det skal redegjøres for hvordan man aktivt kan samordne behandlingen av vindkraftsaker etter energiloven og plan- og bygningsloven. Noen fylker har vedtatt å lage slike planer. Miljøverndepartementets og Olje- og energidepartementets retningslinjer for vindkraft sier at søknadssbehandling av igangsatte prosjekter ikke behøver å avvente ferdiggjørelse av regionale planer. Godkjennelsesprosedyrer Det er to sentrale tillatelseslover i Norge når det gjelder vindkraft. For å bygge vindkraftverk skal det innhentes både en konsesjon i medfør av energiloven (koncession = tilladelse) og en arealmessig tillatelse/avklaring i medfør av plan- og bygningsloven (utarbeidelse av reguleringsplan eller dispensasjon). Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) er myndighet for behandling etter energiloven, mens kommunene er myndighet for behandling av reguleringsplaner. Dette er en dobbeltbehandling, som kan medføre tidsmessige forsinkelser og økt usikkerhet blandt aktørene hvis ikke prosessene koordineres godt. De nye retningslinjene legger opp til koordinering av kommunale og statslige godkjennelsesprosedyrer. Det er nå trådt i kraft en ny plan- og bygningslov. Vindkraftverk omfattes fortsatt av loven, men det er nå ikke krav om at det skal utarbeides reguleringsplaner for slike anlegg. Det er også vedtatt i loven at konsesjonsvedtak kan bli gjort gjeldende som en statlig plan. Alle større vindparker (samlet installasjon på over 10 MW) krever at prosjekthaveren lager en konsekvensutredning for vindmølleparken samt tilhørende nettilslutning, veier osv. NVE er ansvarlig myndighet for behandling av konsekvensutredninger for vindkraftverk og fastsetter de utredningsprogrammer som prosjekthaveren må følge. I et utredningsprogram fastsettes krav til innhold og omfang av de utredninger som må gjøres. Til havs gjelder den samme lovgivning ut til en grunnlinje. Det kreves dessuten søknad og godkjennelse etter Havne- og farvandsloven. Denne lov forvaltes av Kystverket. Utenfor grunnlinjen gjelder energiloven og plan- og bygningsloven ikke. Det er utarbeidet en ny lov om fornybar energiproduksjon til havs. Loven beskriver det rettslige rammeverket for å gi konsesjoner og på annen måte regulere forhold knyttet til planlegging, utbygging, drift og nedlegging av anlegg for produksjon av fornybar energi og anlegg for omforming og overføring av elektrisk energi til havs. I loven foreslås det at det åpnes for areal med sikte på å tildele konsesjoner til fornybar energiproduksjon. 13

14 NVE har ledet en direktoratgruppe som har kartlagt arealer for fremtidig etablering av vindkraft i norske havområder. Direktoratgruppen besto foruten NVE av Oljedirektoratet, Fiskeridirektoratet, Kystverket og Direktoratet for naturforvaltning. Arbeidet ble levert Olje- og energidepartementet 15. oktober Utredningene finnes på Det skal nå gjennomføres en strategisk konsekvensutredning (SEA) for de utvalgte arealer i Det planlegges videre å legge frem en oppdatert strategi om havbasert vindkraft for Stortinget i NVEs erfaring i dag er at nesten alle vindkraftkonsesjoner innklages for Olje- og energidepartementet. Det betyr at alle vindkraftsaker vil bli avgjort politisk. Det er flere saker til politisk avklaring i departementet som vil påvirke fremtidige saker innenfor viktige temaer som forsvar og landskap. Tilslutningsforhold Flere regioner i Norge har et svakt utbygget overførselsnett. Dette faller gjerne sammen med områder som er særlig aktuelle for vindkraft. Det er derfor flere steder konkurranse om ledig kapasitet. Inntil videre er det nødvendig med store nettforsterkninger (sentralnett) såfremt enkelte områder av Norge skal ha omfattende vindkraftutbygging (Nord-Norge og Fosen i Trøndelag). De regionale nettselskaper er pålagt å stille ledig kapasitet til disposisjon for ny elproduksjon, men kan stille tekniske krav til vindmøllers utrustning og tilslutning. Det er øvrigt prosjekthaverens ansvar å planlegge og bygge nødvendig nett frem til tilslutningspunktet i eksisterende distribusjons-, regional- eller sentralnett. Enkelte vindkraftselskaper mener at reglene for tilslutning til nettet (de tekniske spesifikasjoner utarbeidet av Statnett) er for strenge og kostbare. 2.4 Økonomiske vilkår Det har de siste 10 år vært forskjellige støtteordninger for fornybar energi i Norge, herunder vindkraft. I Norge er den økonomiske støtten til vindkraft i dag basert på investeringsstøtte som skal sikre at prosjektet realiseres. Det kan søkes støtte etter utløsning av midler og prosjekter konkurrerer om det tilgjengelige støttebeløp. Støtteordningen administreres av det statlige foretaket Enova. Dette systemet er planlagt å videreføres til og med Da det tilgjengelige støttebeløpet er basert på årlig fondsavkastning og ikke automatisk koordinert med gitte konsesjoner kan det oppstå situasjoner hvor utbyggere må stå i kø for å få støtte. Regjeringen er nå i forhandlinger med Sverige for om mulig å innføre et felles sertifikatmarked for el, med sikte på at sertifikatmarkedet skal være operativt fra og med 1. januar

15 2.5 Miljøforhold og folkelig aksept Uberørte naturområder I Norge planlegges relativt store vindkraftverk som ligger i områder med få/ingen tekniske inngrep (urørte områder). Dette vil derfor være i konflikt med et nasjonalt mål om å bevare urørte/villmarkspregede naturområder. Fugleliv I Norge er det offentlig og mediemessig kommet fokus på fuglekoalisjoner i forbindelse med at det til i dag er funnet 38 kollisjonsdrepte havørner på Smøla, som er Norges største vindkraftverk (150 MW). Reindrift I Norge drives det tamreindrift på ca. halvparten av landets areal (fra Midt- Norge/Trøndelag og nordover). Dette er et særdeles arealkrevende virksomhet - akkurat som vindkraft er en arealkrevende energiproduksjon. Reindriftsvirksomheten og de samiske interesser uttrykker generelt bekjymring for hvilke konsekvenser en stor vindkraftutbygging vil få for reindriften og dermed også for samisk kultur. Folkelig aksept Det er i Norge et kraftigt økt engasjement omkring vindkraft primært med negativt fortegn. Men mange kommuner og lokalsamfunn er også positive til etablering av vindkraftverk. Spørreundersøkelser gjennomført i den norske befolkning viser et klart positivt ønske om å få bygd ut mer vindkraft i Norge. De negative holdningene derimot fordeler seg på forskjellige grupperinger som arbeider imot en etablering av vindkraft i Norge. Argumenterne er primært at vindkraft vil medføre store negative landskapsmessige inngrep som i neste omgang vil påvirke befolkningens opplevelse av kystområdene negativt. Dessuten uttrykker enkelte grupper bekjymring for negative effekter i forhold til Norge som reisedestinasjon hvis vindkraften blir utbredt. Det er også i enkelte saker debatt om støy og sunnhetspåvirkninger fra støy, eksempelvis lavfrekvens støy. Forsvaret Forsvaret er bekjymret for hvilke konsekvenser vindkraft vil kunne få for deres elektroniske infrastruktur (radar, radiolinje og etterretning). 2.6 Forskning, utvikling, demonstration Programmer Det drives forsknings- og utviklingsarbeid både innenfor teknologiutvikling og miljøeffekter av vindkraftproduksjon. Mye av F&U aktivitetene finansieres gjennom bevilgninger fra Norges Forskningsråd, men noen aktiviteter finansieres helt eller delvist gjennom støtte fra offentlige myndigheter eller energiselskaper. Det er igangsatt større forskningsprosjekter som blandt annet skal se nærmere på effekter av vindkraft og reindrift og vindkraft og fugleliv. 15

16 Gjennom klimaforliket ble det også bestemt at det skulle opprettes forskningssentre for miljøvennlig energi. I alt er det nå opprettet 8 forskningssentre som skal ha en konsentrert, fokusert og langsiktig forskningsinnsats på høyt internasjonalt nivå for å løse utpekte utfordringer på energi- og miljøområdet. Les mer på Klima Kraftige vindstyrker og barskt klima har i noen tilfeller ført til at enkelte komponenter i konvensjonelle vindturbiner utviklet for mellom-europeiske forhold må skiftes og forsterkes. I Norge bygges og planlegges flere vindkraftverk i områder der potensialet for ising er stort. I de høyereliggende områdene langs kysten av Norge bidrar mye fuktig luft fra vest til at potensialet for ising er relativt stort i høyereliggende områder og i nordlige deler av landet. Ising vil kunne medføre et produksjonstap i et vindkraftverk og flere selskaper har egne programmer for å finne løsninger på isning. NVE har også fått utarbeidet er kart som viser de isingsforhold vindkraftprodusentene kan risikere i hele fastlands-norge. Isingkartet kan lastes med på NVEs hjemmeside. Her finnes også kart over Norges vindressurser. 2.8 Relevant litteratur NVEs og Enovas Mulighetsstudie for landbasert vindkraft 2015 og 2025 Miljøverndepartementet og Olje- og energidepartementet Retningslinjer for planlegging og lokalisering av vindkraftanlegg. NVE 1998 Vindkraft en introduksjon. Statens Forureningstilsyn 2004 Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging (T-1442). 16

17 3. Finland 3.1 Installeret og planlagt effekt Den nuværende installerede vind-kapacitet i Finland er ca. 200 MW, som er placeret på landjord. Nogle vindkraftværker er bygget circa 1,5 km fra fastland (till bølgebrydere, klipper etc). Planlagt projekt: Land: under 3000 MW Havsområden: cirka 3000 MW MW 2010 I alt Land Hav 2 2 I alt (land + hav) Politiske målsætninger Statsrådet godkände en ny långsiktig klimat- och energistrategi som tar upp klimat- och energipolitiska åtgärder i detalj fram till 2020 och riktgivande ända fram till Målet är att vindkraftens installerade totaleffekt ska ha ökat till ca 2000 MW senast år 2020, vid vilken tidpunkt den årliga elproduktionen från vindkraft förväntas vara ca 6 TWh. Klimat- och energistrategi: och_energistrategi_ pdf Lagen om stöd för produktion av el från förnybara energikällor trädde i kraft i sin helhet den 25 mars Lagen trädde redan delvis i kraft vid årsskiftet, men för användningen av statligt stöd enligt stödsystemen krävdes Europeiska kommissionens godkännande. Lagen innehåller bestämmelser om det stöd som ska betalas för el som produceras vid vindkraftverk och biogasverk (inmatningstariff) och som ska täcka skillnaden mellan produktionskostnaderna för och marknadspriset på el. Elproducenter ska vara parter på elmarknaden och få marknadspriset för den el som de producerat när den säljs. Stöd ska beviljas endast nya vindkraftverk med en eleffekt på minst 500 kilovoltampere och biogaskraftverk med en eleffekt på minst 200 kilovoltampere. De kraftverk som beviljas stöd ska vara belägna i Finland eller inom Finlands territorialvatten och vara anslutna till elnätet inom Finlands territorium. Stödet ska finansieras via statsbudgeten. 17

18 Lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor: Statsrådets förordning om stöd till produktion av el från förnybara energikällor: Den uppdatering av Finlands vindatlas som har inletts skapar förutsättningar för betydande utbyggnad av vindkraften och effektivare placering av vindkraftverk. Finlands vindatlas: Planlægning og myndighedsbehandling Ändringen om vindkraftsbyggande i markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft Målet med ändringen är att göra det möjligt att i större grad använda generalplanen som ett planeringsinstrument när frågor som gäller placeringen av vindkraftsutbyggnad avgörs. Lagändringen gör det möjligt att använda generalplanen som direkt grund för bygglov för vindkraftverk. En förutsättning för att använda en generalplan på det här sättet är att man med den vindkraftsgeneralplan som anpassats till lagändringen tillräckligt kan styra vindkraftsbyggandet på ett område med beaktande av bland annat områdets miljövärden och övriga markanvändning. Beviljande av bygglov förutsätter i så fall varken en detaljplan eller ett beslut om planeringsbehov. Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen: Statsbudgeten för 2011 innehåller ett anslag på 1,5 miljoner euro i bidrag för planläggning av vindkraftsutbyggnad. Bidraget kan beviljas för utarbetandet av sådana planer, som uttryckligen är avsedda att styra vindkraftutbyggandet. I första hand är bidraget avsett att användas vid styrande av helhetsomfattande vindkraftsetablering i kommuner och landskap. Planlægningsprocedurer I Finland findes de bedste vindforhold ved kysten, i havområder samt i fjeldområder i Lappland. Af disse er kyst- og havområderne de vigtigste. Vindkraftproduktion kræver arealer med tilstrækkelig vindstyrke, som ligger relativt tæt på nettet, og hvor andre tekniske, økonomiske og miljømæsige omstændigheder er til stede. Egnede områder kan findes ved fx kysten og i Skærgården, men de er et særsyn: Øer og holme sænker middelvindhastigheden og derudover konkurrerer vindkraften i disse områder med øvrig arealanvendelse såsom: bosætning og bebyggede områder, forsvarets områder, naturens 18

19 mangfoldighed og kulturarv. De potentielle markområders areal er ofte også for små til opførsel af store vindkraftparker. Det betyder, at hvis man ønsker at udnytte vindenergi i større skala, må anlæggene placeres til havs og anvende offshore- områderne. Anvisningar om vindkraftsbyggande är under beredning i miljöministeriet. Miljöministeriet tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att bereda ett förslag till anvisningar om planläggning av vindkraftsbyggande, utvärdering av konsekvenser och tillståndsförfaranden. Arbetsgruppens förslag blev färdig Vilka lösningar beträffande planer och tillstånd som i olika situationer krävs för nyttjande av vindkraften är framför allt beroende av var kraftverken placeras och konsekvenserna av detta. Planläggningen har en central roll när det gäller att främja vindkraftsproduktionen i och med att den sammanjämkar olika synpunkter, och med den avgörs också hur vindkraftsproduktionen ter sig under de närmaste årtiondena. Landskapsplaneringens uppgift är att styra utbyggnaden av vindkraft som helhet. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändning ska vindkraftverken i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. I landskapsplanerna ska alla vindkraftsparker utredas och behandlas i så stor omfattning som möjligt. I landskapsplanerna har man hittills anvisat områden för vindkraftverk huvudsakligen i havs-, kust- och fjällområden. Innan landskapsplanerna för vindkraftverksområden är i kraft i inlandet kan vindkraftsutbyggnaden planeras genom kommunplanläggning. Ett vindkraftverk och en vindkraftspark byggs beroende på projektets läge eller storlek på basis av en detaljerad plan och/eller tillståndslösningar. Som detaljerad plan kan användas en detaljplan eller generalplan som inkluderar en bestämmelse om beviljande av byggnadstillstånd på basis av detta (vindkraftsgeneralplan). En vindkraftsgeneralplan lämpar sig för situationer där det inte finns något behov av samordning med den övriga markanvändningen som kräver planering på detaljplanenivå. Ett beslut om planeringsbehov räcker ofta för vindkraftsutbyggnad i synnerhet i områden som redan har anvisats som lämpliga för vindkraftsutbyggnad i den generella planen. Ett vindkraftverk kan byggas med enbart ett byggnadstillstånd endast då kraftverket inte har några betydande miljökonsekvenser. Utgångspunkten är ändå att byggandet av stora vindkraftverk ska baseras på minst ett beslut om planeringsbehov. Byggande av enskilda vindkraftverk bör undvikas i synnerhet i områden som är värdefulla med tanke på miljön och landskapet. Godkendelsesprocedurer Vindkraftprojekter skal godkendes i forhold til markanvendelses- og byggeloven. I praksis ligestilles behandlingen af vindkraftprojekter ofte med bygninger, som kræver byggetilladelse. Behandlingstiden er gennemsnitlig to måneder. Godkendelsesansvaret ligger hos kommunerne med undtagelse af strandområderne, som hører til de regionale miljøcentraler. Som følge af miljøbeskyttelsesloven kan etablering af vindkraftprojekter forudsætte en miljøgodkendelse, såfremt der er permanent eller fritidsbeboelse i området. 19

20 Miljökonsekvenser av stora vindkraftverk bedöms i MKB-förfarandet. Ändringen av förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) som innebär att MKB-förfarande ska tillämpas på stora vindkraftverksprojekt träder i kraft den 1 juni Storleksgränsen för sådana projekt har fastställts till minst tio enskilda vindkraftverk, eller en total kapacitet på minst 30 megawatt. Statsrådets förordning: Tilslutningsforhold Vindkraft er på lige fod med andre elproduktionsanlæg garanteret tilslutning til nettet. 3.4 Miljøforhold og folkelig accept Effekterne af vindkraftetablering bedømmes i samarbejde mellem planlægnings- og godkendelsesmyndigheden. Derudover bedømmes miljøkonsekvenserne af betydelige vindkraftprojekter i sammenhæng med VVM-processen såvel som miljøbeskyttelsesloven. Det er vigtigt at indføje arealplanlægningen i den øvrige planlægning af projektet i så tidligt et stade som muligt. Foruden tekniske og økonomiske faktorer er det vigtigt under projektplanlægningen at udrede beslutninger, som gælder arealanvendelsen og dennes betydning for projektet. Der er i Finland forskellige meninger om vindkraftens konsekvenser og betydningen af disse konsekvenser (fx koalitionsrisiko for fugle). Diskussionen om konsekvenser ved vindkraft baserer sig ofte ikke på fakta. I Skärgården er der meget bosættelse og på fjeldet er visuelle påvirkninger fra vindkraftanlæg vidtrækkende yderligere kan der opstå konflikter med lokalerhverv. Den almene accept af vindkraft varierer fra område til område. Modstanden er mindre i områder, hvor man allerede har opført vindmøller. Ofte retter de mest betydningsfulde konsekvenser sig mod landskabet. Betydningen af vindkraftværkets påvirkning af landskabet beror på hvor synlige de er samt landskabets egenskaber. Med tanke på omkostninger findes de bedst egnede og største områder i Finland i havområderne (offshore), hvor det tilsvarende er dyrere end på land at etablere vindmøller Programmer Forskningsprogrammer specifikt for vindkraft findes endnu ikke, men forskning gællande vindkraft er integreret i de bredere miljø-/klimatforandrings-sammanhængende forskningsprogram (Tekes). 3.5 Relevant litteratur Tillämpning av miljölagstiftningen på byggandet av vindkraftverk. Arbetsgruppsbetänkande Miljön i Finland 584. Miljöministeriet

21 Områden i Kvarken och Bottenviken som lämpar sig för vindkraftsproduktion Miljöministeriet, Mellersta Österbottens förbund, Österbottens förbund, Norra Österbottens förbund, Lapplands förbund. Miljön i Finland 666sv. Miljöministeriet Vinkraftverkens verkningar på fågelfaunan. Miljön i Finland 721. Miljöministeriet Vindkraftverk och landskap. Natur Miljön i Finland 5/2006. Miljöministeriet Uppstående och spridning av buller från vindkraftverk. Miljön i Finland 4/2007. Miljöministeriet RP 181/2006 RD 21

22 4. Danmark 4.1 Installeret og planlagt kapacitet Danmark havde ved udgangen af marts 2011 en installeret kapacitet på 3807 MW vindkraft, fordelt på 2939 MW på land og 868 MW offshore. Vindkraftproduktionen bidrog i 2010 med omkring 22 % af elforbruget. MW Marts 2011 Land 2939 Hav 868 I alt (land + hav) 3807 ** I status september 2009 indgår 113 MW af de 200 MW på Horns Rev 2 Den største andel af den installerede vindkapacitet blev etableret fra midten af 1990 erne og frem til På nedenstående figur ses udviklingen i den installerede vindkapacitet i Danmark samt vindkraftens andel af den samlede elforsyning. MW % 20% 15% 10% 5% 0 0% 1980 '85 '90 '95 '00 '05 '09 Kapacitet, havvindmøller [MW] Kapacitet, landvindmøller [MW] Vindkraft i pct. af indenlandsk elforsyning Figur 1: Vindkapacitet og andel af energiforsyning ultimo Kilde: Energistyrelsen: Energistatistik Med de initiativer, der er taget i de politiske aftaler, sker der igen en stigning i vindmøllekapaciteten, især ved udbygning med havmølleparker. 4.2 Politiske målsætninger Den 21. februar 2008 indgik regeringen et bredt energiforlig med de øvrige partier i Folketinget på nær Enhedslisten. Aftalen dækker perioden og sigter blandt andet imod at fornybar energi skal udgøre 20 % af bruttoenergiforbruget i Aftalen skal endvidere bidrage til at opfylde Danmarks mål om 30 % VE i 2020 jfr. EU-direktivet om vedvarende energi. For vindkraft betyder aftalen at følgende tiltag indføres: 22

23 Støtten til nye landmøller og havmøller udenfor statsligt udbud forhøjes til 25 øre/kwh plus 2,3 øre til balanceringsomkostninger oven i markedsprisen på Nordpool. Planlægning for 75 MW onshore vind i hvert af årene 2010 og Grøn ordning til styrkelse af landskabsværdier i lokalområder. Ordningen finansieres af PSO indtægter. Pligt til at tilbyde 20 % af investeringen til lokalt medejerskab gennem køberet for naboer til vindmøller. Garantifond på 10 mio. kr. til støtte til finansiering af lokale vindmøllelaugs forundersøgelser mv. Fonden finansieres af vindmølleejerne. Erstatningsordning for tabt ejendomsværdi til naboer til nye vindmøller. Udbud af 400 MW havmøller til idriftsættelse i Den konkrete udformning af de nye tiltag er præciseret i den nye lov om fornybar energi, der desuden samler hidtidig lovgivning på området. Den nye lov trådte i kraft 1. januar Flere nye studier har beskæftiget sig med muligheden for indpasning af større mængder vindkraft. Det gælder blandt andet Energinet.dk, Teknologirådet og Vindmølleindustrien, som har offentliggjort et analysearbejde for med fokus på at kvantificere fordele og ulemper ved at udbygge vindkraftproduktionen i Danmark, så den udgør 50 pct. af det danske elforbrug i Regeringen har en vision om, at Danmark i 2050 skal være uafhængig af fossile brændsler. I februar 2011 offentliggjorde regeringen sin Energistrategi Med strategien fremlægger regeringen en række energipolitiske tiltag der skal mindske afhængigheden af fossile brændsler. På vindområdet foreslås følgende initiativer: Udbud af 600 MW havvindmøller på Kriegers Flak. Udbud af 400 MW mindre havmølleanlæg bl.a. til forsøg og demonstration. Støtte til den fortsatte planlægning i kommunerne vedr. opstilling af landvindmøller. Dette forventes frem mod 2020 i samspil med øvrige rammevilkår at bidrage til opførelsen af nye møller med en samlet kapacitet på 1800 MW, hvilket er 500 MW mere end hidtil forventet. Gennemføre en analyse af mulighederne for at mindske afstandskravene for opstilling af vindmøller langs veje og jernbaner. 1 Teknologirådets scenariearbejde findes omtalt på Vindmølleindustriens analyse er udført af Ea Energianalyse og rapporten kan findes på 23

24 Søge i samarbejde med industrien at videreføre vindmøllesekretariatet, som bistår kommunerne med vindmølleplanlægningen. Bl.a. på baggrund af Energistrategien gennemføres i foråret 2011 forhandlinger om en ny energiaftale, som vil lægge rammerne for den videre vindkraftudbygning fra Planlægning og myndighedsbehandling Planlægningsprocedurer Land Det er kommunerne, der udpeger arealer til opstilling af vindmøller på land. Regeringens planlægningsudvalg fremlagde i februar 2007 en række anbefalinger om den langsigtede vindmølleplanlægning på land. Udvalget anbefalede blandt andet, at kommunerne i forbindelse med kommuneplanrevisionen i 2009 indarbejder en samlet plan for den langsigtede udbygning med vindmøller med udpegning af arealer til at opstille møller på m i højden og vurderer den samlede anslåede kapacitet i de udpegede områder. Hertil kommer en lang række anbefalinger til de landskabsmæssige aspekter ved vindkraftudbygning, herunder en koncentration af møllerne i grupper, hvor det er muligt. På udvalgets anbefaling holdt miljøministeriet en workshop for kommunerne i maj 2007 om planlægning af vindkraft på land. Workshoppen blev afviklet i samarbejde mellem Miljøministeriet, Energistyrelsen, Kommunernes Landsforening og med deltagelse fra Vindmølleindustrien. På baggrund af workshoppen i 2007 nedsattes en række dialogfora, hvor kommunerne og staten i fællesskab søger at fremme information, udveksling af erfaringer og kompetenceopbygning i kommunerne. Miljøministeriet har efterfølgende holdt workshop om vindmølleplanlægning hvert år. En tværministeriel arbejdsgruppe om forsøgsmøller på land afsluttede sit arbejde i marts Gruppen har udpeget 8 områder til opstilling af forsøgsmøller på over 150 m. I juni 2009 offentliggjorde Miljøministeriet et revideret Vindmøllecirkulære, som angiver retningslinjer for den fysiske planlægning af vindmølleområder. Det reviderede cirkulære tager blandt andet højde for den nye kommunale struktur og for at vindmøllerne nu er højere end tidligere. Regeringen, Socialdemokraterne, Dansk Folkeparti og Socialistisk Folkeparti indgik den 28. maj 2010 en aftale om, at Danmark skal have et nationalt testcenter for store vindmøller i Østerild 2. Aftaleparterne blev samtidig enige om, at etablering af et nationalt testcenter skal ses som en del af en fremadrettet helhedsløsning for placering af testmøller frem 2 Lov nr. 647 af 15. juni 2010 om et testcenter for store vindmøller ved Østerild.se : 24

25 mod 2020, hvor der foruden testcentret skal findes potentielle arealer til test af store vindmøller på op til 250 m, såkaldte prototypemøller og serie 0-møller. Der er foretaget en screening af private og offentlige arealer i hele landet ud fra en række objektive kriterier, som arealer til prototypemøller og serie 0-møller skal leve op til. Naturstyrelsen har i foråret 2011 udarbejdet en rapport med miljøvurderinger af de syv steder, som potentielt er egnede til at opsætte prototypemøller og er i gang med at identificere arealer, der er potentielt egnede til Serie 0-møller. 3 Den 25. april 2008 indgik Miljøministeriet og KL en aftale om kommunernes planlægning for vindmøller frem til Miljøministeriets Vindmøllesekretariat, som har til formål at hjælpe kommunerne med at fremme vindmølleplanlægningen blev etableret under Miljøministeriet som en del af aftalen med Kommunernes Landsforening om etablering af plangrundlag for vindmøller inden Miljøministeriet og Kommunernes Landsforening afsluttede i september 2010 i samarbejde med Vindmølleindustrien og Danmarks Vindmølleforening en undersøgelse af, hvordan det går med kommunernes planlægning for vindmøller på land. Undersøgelsen viser, at mange kommuner er godt i gang med planlægning, og at der i allerede vedtagne kommuneplaner og konkrete forslag til placering af vindmøller er skabt mulighed for, at der kan opsættes ca nye MW vindmøller på land. Havvindmøller Staten har højhedsret over søterritoriet og den eksklusive økonomiske zone. Der er hidtil opført tolv havvindmølleparker i de danske farvande. På Miljø- og Energiministeriets foranledning blev i 1997 udarbejdet en Havmøllehandlingsplan for de danske farvande. Rapporten sandsynliggjorde et potentiale for en storskalaudbygning med 4000 MW havvindmøller og udpegede en række egnede hovedområder til første etape demonstrationsprojekter. Regeringen pålagde i 1998 på baggrund af anbefalingerne i Havmøllehandlingsplanen de daværende elselskaber at opføre 5 storskala demonstrationsprojekter på havet på i alt 750 MW. I 2002/2003 blev to demonstrationsparker sat i drift, ved hhv. Horns Rev og Nysted-Rødsand. I forlængelse af liberaliseringen af elsektoren og opsplitningen af de gamle elselskaber i separate produktions- og transmissionsenheder, ophævede Regeringen i 2002 de sidste tre af de fem administrative pålæg om udbygning med havvindmøller. Det drejer sig om havmølleudbygningen ved Læsø, Gedser og Omø i alt 450 MW. Regeringen fremmer i stedet havvindmøller baseret på markedsorienterede vilkår gennem udbud. De energipolitiske aftaler i 2004 indeholdt bl.a. udbud af to nye havvindmølleparker på hver 200 MW ved hhv. Horns Rev (Horns Rev II) og Rødsand (Rødsand II). Hornsrev II er sat i drift i 2009 og Rødsand II i Yderligere oplysninger om planlægningen for et nationalt testcenter ved Østerild kan læses på: 3 Yderligere oplysninger om Naturstyrelsens identifitering af arealer til tesmøller kan læses på: 25

26 Et udvalg under regeringen har opdateret Havvindmøllehandlingsplanen fra I april 2007 offentliggjorde udvalget sin rapport Fremtidens havmølleplaceringer Udvalget har vurderet de samfundsmæssige interesser indenfor nettransmissionsforhold, sejlads, natur, landskab, råstofindvinding m.v. Herudover har udvalget belyst tekniske, økonomiske og planlægningsmæssige muligheder for at føre elproduktionen i land og beskrevet scenarier for vindmøllernes teknologiske udvikling. Det har skabt et fagligt grundlag for at planlægge udbygningen med vindkraft på havet, så den kan koordineres med udbygningen af transmissionsnettet. Efter at have vægtet disse hensyn har udvalget i enighed peget på syv hovedområder med et samlet areal på godt 1000 km 2. Her kan der placeres op til 23 havmølleparker hver med en installeret effekt på 200 MW. Fremtidens Havmølleplaceringer 2025 er opdateret i Nedenstående kort viser placeringen af nuværende havvindmølleparker i de danske farvande samt udvalgets forslag til fremtidige placeringer: Figur 2: Nuværende havvindmølleparker og mulige placeringer af nye parker i danske farvande. Energistyrelsen April 2011: Stor-skala havmølleparker i Danmark Den energipolitiske aftale af 21. februar 2008 indeholder en beslutning om opførelsen af 400 MW havmøller til idriftsættelse i Der er udpeget en bygherre som følge af et udbud og parken forventes opført ved Anholt inden udgangen af Godkendelsesprocedurer Ansøgninger om opførelse af vindmøller skal godkendes af enten de lokale, regionale eller statslige myndigheder, jf. nedenstående beskrivelse. Bygherren skal udarbejde en VVMredegørelse (Vurdering af Virkning på Miljøet) som på baggrund af specifikke krav skal vurdere anlæggets miljøkonsekvenser. Derudover skal den vise, hvordan eventuelle negative miljøkonsekvenser kan mindskes samt angive alternative placeringsmuligheder. VVM-redegørelsen efterfølges af en offentlig høringsproces som omfatter offentligheden, 26

27 myndighederne og relevante organisationer før den evt. godkendes af den pågældende myndighed. Havet Der er to modeller for opstilling af havmøller i Danmark. Dels opstilles der storskala havmølleparker efter udbud, dels kan der ansøges om opstilling af havvindmøller efter den såkaldte åben dør procedure. Møller der opstilles efter åben dør proceduren modtager samme afregning som landvindmøller. Tilladelse til at opføre vindmøller på havet gives af Energistyrelsen, som således også skal godkende VVM-redegørelsen. Denne omfatter blandt andet vindforhold, havstrømme, bundforhold, og påvirkning af det marine miljø. Den skal indeholde en beskrivelse af miljøkonsekvenserne for fauna og flora, havbund, vand, luft, klimaforhold, arkæologiske forhold, effekter på landskabet og kystsikkerhed. Der kræves tilladelse fra Energistyrelsen til såvel forundersøgelser og selve idriftsættelsen. Proceduren gælder også ved statsligt udbud af havvindmølleparker. Tilslutningsforhold For alle vindmøller gælder, at det er netvirksomheden eller transmissionsvirksomheden, som fastsætter spændingsniveauet. Det er forskelligt, hvor stor en del af tilslutningen, som vindmølleejeren skal betale. Ved etablering af vindmøller på land, har netselskabet pligt til at føre nettet frem til skel på det areal, der udarbejdet lokalplan for. For havmølleparker omfattet af statsligt udbud, er det Energinet.dk der efter ministerielt påbud etablerer transformerplatform og kabel til land. Og endelig gælder for de havmøller, der etableres efter åben dør-proceduren, at netselskabet har pligt til at aftage produktionen fra strandlinjen, dvs. at mølleejeren selv skal afholde omkostninger til søkabler. De nærmere, tekniske krav til vindmøllers tilslutning til nettet findes på systemansvaret hjemmeside: Der findes tekniske forskrifter for vindmølleparker, der tilsluttes net med spændinger over 100 kv, og tekniske forskrifter for vindmøller, der tilsluttes net med spændinger under 100 kv. De store danske havvindmølleparker Horns Rev 1 og 2, Nysted og Rødsand 2 er alle sluttet direkte til transmissionsnettet. Parkerne skal blandt andet opfylde krav om uafbrudt drift i tilfælde af kortslutningsfejl i transmissionssystemet ( ride-through ). Dette har blandt andet medvirket til udvikling af vindmøllers evne til at levere systemtjenester. Som nævnt under afsnittet om planlægningsprocedurer har et udvalg under regeringen belyst tekniske, økonomiske og planlægningsmæssige muligheder for udbygningen med vindkraft på havet. Heri indgår muligheder og omkostninger for at føre produktionen i land. Realisering af de energipolitiske målsætninger om øget udbygning med vindkraft forudsætter udbygning af transmissionsnettet. Derfor har et udvalg med deltagelse fra blandt andre Energinet.dk, Klima- og Energiministeriet, Finansministeriet, Miljøministeriet, Kommunernes Landsforening og Dansk Energi i april 2008 færdiggjort en teknisk redegørelse for den fremtidige udbygning og kabellægning i det danske elsystem. På baggrund af denne rapport blev der den 4. november 2008 taget politisk beslutning om 27

28 nye retningslinjer for kabellægning og udbygning af elsystemet. De kan bl.a. findes på Energistyrelsens hjemmeside: DK/UndergrundOgForsyning/ElOgVarmeForsyning/Elforsyning/Eltransport/Sider/Forside.a spx 4.4 Økonomiske vilkår I Danmark gives den økonomiske støtte til nye vindmøller som pristillæg til markedsprisen. Derudover er der i forbindelse med etableringen af nye storskala havvindmølleparker lavet et udbud med særlige tariffer herfor. Afregningsvilkårene for vindkraft afhænger af, hvornår møllen er købt og opstillet. Groft skitseret kan det siges, at nyere møller afregnes på markedsvilkår mens ældre møller er omfattet af en overgangsordning, hvor de gamle pristillæg stadig er gældende. Da denne opgave har en fremadskuende tidshorisont frem til 2025 og sigter på ny udbygning tages der udgangspunkt i afregningsvilkår for møller opført fra og med den 21. februar Den energipolitiske aftale af 21. februar 2008 medførte en forhøjelse af støtten til nye vindmøller til 25 øre/kwh i fuldlasttimer + 2,3 øre/kwh i balanceringsomkostninger. Det vil sige i alt 27,3 øre/kwh. Hertil kommer et ekstra tillæg på 8 øre/kwh i fuldlasttimer for møller, der er omfattet af skrotningsordningen. Ud over afregningen til vindmølleejeren opkræves 0,4 øre/kwh til grøn fond. Denne administreres af Energinet.dk. De nye afregningspriser, der fremgår af den nye lov om fornybar energi blev sat i kraft den 1. april 2009 efter notifikation af EU Kommissionen med tilbagevirkende kraft fra 21. februar 2008 For storskala havvindmølleparker, der opføres efter udbud gælder særlige afregningsregler. Parkerne får en fast afregning i en periode svarende til ca fuldlasttimer. Herefter bortfalder den offentlige støtte, og produktionen afregnes til markedspris. Afregningen er ved udbud fastsat til 51,8 øre/kwh for Horns Rev II og 62,9 øre/kwh for Rødsand II og 105,1 øre/kwh for Anholt Havmøllepark. 4.5 Miljøforhold og folkelig accept Den almindelige folkelige accept af vindmøller i Danmark er stor. I en undersøgelse blandt befolkningen fra marts 2008 lavet af Greens Analyseinstitut 4, erklærer 91 % af de adspurgte sig som tilhængere af en fortsat udbygning med vindkraft. Der er dog en tendens til en fornyet lokal modstand mod opstilling af nye, større vindmøller og særligt mod højspændingsledninger i forbindelse med tilslutning af nye havvindmølleparker. Dette kan ses som et udtryk for tendensen Not-In-My-Back-Yard (NIMBY), som er et udtryk for velvilje mod vindmøller generelt men modstand mod at de skal placeres i min baghave. 4 Kilde: 28

29 På havvindmølleområdet har erfaringer fra det afsluttede miljøovervågningsprogram ved Nysted og Horns Rev havmølleparker vist sig mere positive end forventede mht. påvirkning på flora og fauna. Undersøgelserne har omfattet bundflora- og fauna, fisk, havpattedyr, fugle og folkelig accept. Her viser det sig bl.a. at den folkelige accept af havvindmøller er over 80 %. Nedenstående skema viser de vigtigste resultater fra programmet: Figur 3: Erfaringer fra havvindmølleparkerne Horns Rev og Nysted. Energistyrelsen 2006: Havmølleparker og miljøet erfaringer fra Horns Rev og Nysted Der er endvidere gennemført fire fugletællinger i foråret 2007, hvor der er konstateret sortænder mellem møllerne i Horns Rev havmøllepark. Der blev observeret en dramatisk forandring i sortændernes fordeling indenfor det undersøgte område i perioden fra 1999 til 2007, idet sortænderne nogle år efter etableringen af havmølleparken er vendt tilbage til området. Det konkluderes i rapporten, at sortænder kan forekomme i nyligt etablerede havvindmølleparker. En mindre opfølgning af miljødemonstrationsprogrammet er under afrapportering og resultaterne kan findes på Energistyrelsens hjemmeside: 29