Förord. Juni Birger Olofsson Direktör Öresundskomiteen

Transkript

1

2 Förord Jämställdhet - ligestilling mellem kvinder og mænd - är en viktig demokratifråga. Målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. I en region där man tar hänsyn till både kvinnors och mäns kunskaper och kompetens har man bättre möjlighet till tillväxt och utveckling. Inom ramen för Interreg IIIA-programmet har Programsekretariatet tagit initiativ till studien Kvinna eller Man- betydelsefullt i Öresundsregionen som sätter fokus på jämställdhetsfrågor i Öresundsregionen. Rapporten har gjorts i samarbete med Center for Ligestillingsforskning, Roskilde Universitetscenter. Det är första gången som en jämställdhetsstudie görs för en gränsregion. Vår önskan är att sammanställningen ska ge ett kunskapsunderlag som kan inspirera till samarbeten samt stärka kvinnors och mäns villkor i Öresundsregionen. Vi hoppas att studien väcker debatt och diskussion över Sundet. Finns det skillnader i vårt synsätt på båda sidor av Sundet? Hur påverkar detta våra beslut och vår vardag? Är det betydelsefullt att vara kvinna eller man i Öresundsregionen? Juni 2005 Birger Olofsson Direktör Öresundskomiteen PS. I Öresundskomiteen, vår politiska samarbetsorganisation, är fördelningen 22 kvinnor och 42 män. 1

3 Innehållsförteckning Inledning Kvinna eller Man- betydelsefullt i Öresundsregionen? Jämställdhetsperspektiv i Interreg-projekten Om studien Kvinna eller Man betydelsefullt i Öresundsregionen? Sammanfattning och kommentarer Kvinna och politiker, finns det skillnader över Sundet? Lene eller Göran, vem är chef i Öresundsregionen? Öresundspendlare och föräldraledig hur fungerar det? Det handlar om vardagen! Familieliv, barsel og ligestilling som grænsependler i Øresundsregionen.10 Indledning Disponering Baggrund om informanterne og interviewmateriale Tabell: Olika motiv för att flytta Forskellige arbejdsretlige, sociale og skattemæssige regler i Danmark og Sverige Erfaringer med barsel og børnepasning på den anden side af grænsen Tabell: Barn i omsorg Fædre på barsel Tabell: Ersatta dagar för vård av barn Nogle fakta om barselsorlov, barnets sygdom og betalt frihed til børnepasning og udligningsordninger for grænsependlere.18 Børns sygdom og forældreorlov Transport og rejser Tabell: Olika motiv för att pendla Offentlig børnepasning og skolegang hinsidan Mødet med bureaukratiske grænseforhindringer og information som letter dagligdagen Afsluttende om fremtiden på den anden side af grænsen Tal om kvinnor och män Diagram: Öresundsflyttare Diagram: Arbetspendling över Öresund

4 Kvinder i ledelse Hvorfor er det vigtigt med kvindelige ledere? Diagram: Utbildningsnivå Status på kvinder i ledelse i Øresundsregionen Barrierer for kvindelige ledere Arbejds- og familieliv Formelle krav og arbejdspladskultur Tal om kvinnor och män Diagram: Utbildning efter inriktning Diagram: Förvärvsarbete Diagram: Löner Diagram: Inkomster Politisk repræsentation i Øresundsregionen Indledning Historie Øresundsregionen Diagram: Kvinder og mænd fra Øresund i Folketing og Riksdag Diagram: Medlemmer i amtskommunale råd og regionfullmäktige i Danmark/ Sverige (%) 2002/ Diagram: Medlemmer i byråd og kommunfullmäktige i Danmark/ Sverige (%) 2002/ Sammenligning Hvad har betydning? Forklaringer Strukturelle betingelser Indstillingen til ligestilling Konklusion: politisk repræsentation Referencer

5 Inledning Denna studie har tagits fram inom ramen för Öresundsregionens Interreg IIIA-program. Interreg-programmen är ett gemenskapsinitiativ inom EU som handlar om att utveckla samarbete över nationsgränserna. Det övergripande målet är att verka för att nationsgränser inte utgör hinder för utveckling och integration i Europa. I Interreg IIIA-programmet är jämställdhet ett mål som skall genomsyra all verksamhet i programmet och i de enskilda projekten. Trots att det i Interreg-programmet finns målsättningar om att arbeta med jämställdhet så har det i praktiken inte lett till några samarbeten över Sundet, som direkt fokuserar på jämställdhetsfrågorna. Mot bakgrund av detta har Programsekretariatet på Öresundskomiteen tagit initiativ till en studie om jämställdhet i Öresundsregionen. Studien är uppdelad i två delar: Kvinna eller man betydelsefullt i Öresundsregionen? Syftet med denna delstudie är att inom några utvalda områden analysera villkoren för kvinnor och män i Öresundsregionen. De utvalda områdena är: 1) familjeliv, föräldraledighet och jämställdhet som gränspendlare 2) kvinnor i chefsbefattning och 3) politisk representation. Vilka likheter och skillnader mellan kvinnors och mäns villkor finns det inom dessa områden i Öresundsregionen? Finns det förhållanden i Öresundsregionen som skiljer sig från Sverige och Danmark i stort? Finns det några särskilda frågeställningar som det kan vara intressant att starta upp ett samarbete kring? Studien skall ge ett kunskapsunderlag, som kan stimulera till konkreta samarbeten över Sundet. 4

6 Jämställdhetsperspektiv i Interreg-projekten I denna delstudie presenteras konkreta förslag på hur Interreg-programmet bättre kan bevaka att Interreg-projekten tar ställning till jämställdhetsperspektivet. Studien bygger på intervjuer, som har gjorts med projektansvariga i Interreg-projekt. Resultatet kommer framför allt att bli ett underlag som kan användas i handläggningen av framtida Interreg-projekt. Delstudien presenteras inte närmare i denna rapport. Programsekretariatet kan ge mer information om denna delstudie. Om studien Studien inleds med en kort sammanfattning och en reflektion kring några av resultaten. Därefter följer tre analyskapitel som Center for Ligestillingsforskning vid Roskilde Universitetcenter utarbetats under ledning av centerledare Karen Sjørup. Kapitlen handlar om familjeliv, föräldraledighet och jämställdhet som gränspendlare, kvinnor i chefsbefattning samt politisk representation. Familjeliv, föräldraledighet och jämställdhet som gränspendlare bygger på intervjumaterial. Intervjuer har gjorts med tio pendlare, som alla är eller har varit föräldralediga och har analyserats av Peter Ussing, forskningsassistent. Kvinnor i chefsbefattningar av Diana Højlund Madsen, forskningsassistent samt Politiskt representation av Kim Cort, fuldmægtig bygger på analyser av befintligt forskningsmaterial om danska och svenska förhållanden samt Öresundsregional statistik. Till alla kapitel finns kompletterande aktuell statistik med Öresundsfokus samt faktarutor som sammanställts av Anders Axelsson, Öresundskomiteen. Tack till Helle Rye, Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd, Anita Lange, Danmarks statistik och Bo Justusson, Statistiska Centralbyrån för information och kloka synpunkter. Tack också till alla Öresundspendlare som delat med sig av sina erfarenheter. 5

7 Kvinna eller Man betydelsefullt i Öresundsregionen? Sammanfattning och kommentarer Jämställdhet innebär att det skall finnas samma möjligheter för kvinnor och män inom alla väsentliga områden i livet. Det ska bland annat finnas lika möjligheter att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende, att ta hand om hem och barn och att delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Allmänt kan det konstateras att de nordiska länderna ligger långt framme när det gäller jämställdhet men det finns också skillnader mellan länderna. Öresundsintegrationen innebär många möjligheter för invånarna i Skåne och på Själland men det krävs också att det finns förutsättningar att kunna bo, arbeta, studera och utnyttja övriga möjligheter som ges på valfri sida av Sundet. Skiljer sig dessa förutsättningar eller villkor åt mellan kvinnor och män? Är jämställdhet en lika viktig fråga på båda sidor av Sundet? Hur påverkar synen på jämställdhet kvinnors och mäns möjligheter? Är det betydelsefullt om man är kvinna eller man i Öresundsregionen? För att få svar på hur det ser ut i Öresundsregionen i dessa frågor har förhållandena för kvinnor och män inom ett antal områden analyserats. Analysen visar att det finns färre kvinnor som är politiker på den danska sidan, att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor är större på den svenska sidan och att antalet kvinnor som är chefer är relativt få på båda sidor av Sundet. Föräldraledigheten utnyttjas inte i så stor utsträckning av pappor i Öresundsregionen, dock i högre grad av papporna på den svenska sidan. För föräldrar som gränspendlar till den danska sidan verkar föräldraledigheten ofta bygga på individuella lösningar med arbetsgivaren. Rapporten visar också, att det finns en skillnad i rörlighet mellan kvinnor och män. Majoriteten av de personer som flyttar och pendlar över Sundet är män. Den övergripande inställningen till jämställdhet skiljer sig åt mellan länderna. I Sverige ser man i hög grad på jämställdhet som en strukturell och politisk fråga. I Danmark är jämställdhet i högre grad en fråga för individen. Trots dessa olikheter finns det en grundläggande enighet om att jämställdhet är en viktig fråga. 6

8 Kvinna och politiker, finns det skillnader över Sundet? Det finns fler kvinnor som är politiskt aktiva i Sverige än i Danmark. Detta avspeglas också i Öresundsregionen där det på den svenska sidan finns fler kvinnor som är politiker än på den danska, vilket gäller både kommun-, region-, och rikspolitiker. Skillnaden mellan länderna är ganska stor men skillnaden är ändå mindre inom Öresundsregionen än vid en jämförelse mellan länderna. En faktor som troligen bidrar till utjämningen i Öresundsregionen är att Köpenhamn som huvudstadsområde har en högre andel kvinnor representerade i politiken än vad övriga Danmark har. Orsaker och förklaringar till att färre danska än svenska kvinnor är politiker är inte speciellt kopplad till förhållanden i Öresundsregionen. Tvärtom finns det här en högre andel kvinnor som är politiker än i övriga Danmark. De skillnader som finns verkar mer hänga samman med den övergripande inställningen till jämställdhet i de båda länderna. Jämställdhetsfrågorna har generellt ett större utrymme i de svenska partiernas program och i politiken. Jämställdhet i Sverige uppfattas i högre grad också som en samhällsangelägenhet. Att framstå som ett feministiskt parti är något som partierna konkurrerar om i Sverige men inte i Danmark. Dessa förhållanden kan möjligen innebära större möjligheter och göra en politisk karriär mer attraktiv för kvinnor i Sverige. En annan skillnad som kan påverka andelen kvinnor och män i politiken är att det i Sverige finns fler politiska poster. I de samarbeten som nu växer fram inom en rad samhällsområden över Sundet bör man vara medveten om de skillnader som finns mellan länderna. Det finns en skillnad i hur stor andel kvinnor och män som är representerade på olika politiska nivåer men mer intressant är kanske skillnaden i den övergripande politiska diskussionen om jämställdhet. Drude Dahlerup, som är genusprofessor i statsvetenskap, har uttalat, att jämställdhet är en fråga som man pratar om i Sverige och något som man arbetar på att förverkliga. I Danmark tycker man att man redan har uppnått jämställdhet och att frågan därför inte behöver diskuteras längre. Denna skillnad i synsätt avspeglas i att jämställdhet i Sverige är en strukturell och politisk fråga. I Danmark däremot ses jämställdhet som en fråga för individen, där individuella val och bortval samt olika kvalifikationer är styrande. Trots dessa olikheter finns det en grundläggande enighet om att jämställdhet är en viktig fråga. Det är därför intressant att se vad vi kan lära av varandras synsätt och metoder. Lene eller Göran, vem är chef i Öresundsregionen? Både i Danmark och i Sverige finns det relativt få kvinnor som är chefer. Så är det också i Öresundsregionen och särskilt tydligt är det inom den privata sektorn och på högre chefstjänster. Även inom den offentliga sektorn är det färre kvinnor än män som är chefer. Detta trots att kvinnorna här utgör den största delen av de anställda. Undersökningar som har gjorts visar att kvinnor som är chefer i Sverige anser sig ha en bättre möjlighet att förena familje- och arbetsliv än vad deras danska kollegor anser sig ha. Män i ledande ställningar har oftast en partner som inte har prioriterat karriären. Både i Sverige och Danmark upplever många kvinnor, och en del män, att det ställs större krav på kvinnor som är chefer än på män som är chefer. Männen innehar alltså de flesta chefsposterna. Det är också männen som har de högsta inkomsterna. I Öresundsregionen är löneskillnaderna mellan män och kvinnor dock lägre på den danska sidan. I Skåne har kvinnorna i genomsnitt 76 % av männens löner och i Själland i genomsnitt 80 % av männens löner. Störst är skillnaden för verksamhetschefer, företagsekonomer samt för säljare och mäklare. En förklaring till att inkomstskillnaderna är större på den svenska sidan kan vara att lönesättningen i Sverige i sin helhet är mer individanpassad. I Danmark är lönesättningen i den offentliga sektorn mer reglerad med hänsyn till utbildning och erfarenhet. 7

9 Öresundspendlare och föräldraledig hur fungerar det? Ett viktigt mål för jämställdhet är delat ansvar för hem och barn. I Danmark och i Sverige tar papporna fortfarande ut en liten del av föräldraledigheten. Jämför man Sverige och Danmark tar den svenske pappan ut mer pappaledighet än den danske. Få av de danska papporna tar ut mer föräldraledighet än de 14 dagar, som är reserverade för pappan. Samma mönster gäller i Öresundsregionen. I rapporten framkommer att svenska män som pendlar tycker att de har saknat information om vilka regler, som gäller för rätten till föräldraledighet. Även synen på att vara pappaledig upplevs som annorlunda jämfört med den svenska. Alla de intervjuade svenska männen hade gärna velat vara föräldralediga en längre tid, om det hade varit möjligt. Rapporten visar också att för de pendlande föräldrarna kan transporttiden vara ett problem, särskilt nämns tekniska problem och andra orsaker till förseningar som irritationsmoment i vardagen. Däremot uttrycker flera av pendlarna uppskattning över att deras arbetsgivare har ansträngt sig för att hitta lösningar som fungerar för sina anställda med familj och barn. Det handlar om vardagen! Det finns idag många tecken på att Öresundsregionen är etablerad. Personresorna över Sundet ökar, allt fler personer gränspendlar till ett arbete eller studier på andra sidan av Sundet, uppköp och etableringar av verksamheter på andra sidan Sundet ökar. För att underlätta utvecklingen i regionen har hinder och barriärer kartlagts, insatser för att få en mer harmoniserad lagstiftning gjorts och kulturella likheter och skillnader har analyserats. Om Öresundsintegrationen ska bli långsiktigt hållbar måste insatser prioriteras, som på olika sätt gör Öresundsinvånarnas vardag enklare. I en region där man tar hänsyn till både kvinnors och mäns kunskaper och kompetens har man bättre möjlighet till tillväxt och utveckling. Den gränsöverskridande arbetsmarknaden är ett viktigt område och det måste finnas förutsättningar för både kvinnor och män att vara delaktiga. En viktig resurs på arbetsmarknaden är högutbildade kvinnor som är fler än de högskoleutbildade männen. Om inte kvinnornas arbetsmarknad kan utvidgas begränsas möjligheterna för ekonomisk tillväxt. Regionala aktörer i Öresundsregionen kan inom flera områden påverka och styra insatser som förbättrar möjligheterna: Ökad tillgänglighet: Det är nödvändigt att diskutera åtgärder som på olika sätt ökar tillgängligheten i regionen. Det är också nödvändigt att ta större hänsyn till att pendlingsmönstret ser olika ut för kvinnor och män. Det kan handla om fortsatta satsningar på utbyggnad av kollektivtrafik, förbättringar i trafiksystemet i form av fler avgångar och bättre anslutningstrafik. Det kan också handla om att i större utsträckning än idag planera bostäder och arbetsplatser ur ett tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv. Bättre information: Flera av de intervjuade pendlarna framhåller den bristfälliga informationen som en osäkerhetsfaktor i vardagen. Även om det i dag görs stora informationsinsatser är det angeläget att myndigheter på respektive sidor om Sundet kontinuerligt ser över och samordnar informationsinsatserna för att så långt som möjligt förenkla för människor att flytta eller pendla i Öresundsregionen. Flexibla lösningar: Flera av de intervjuade pendlarna framhåller hur viktigt det är att deras arbetsgivare har en generös familjepolitik med bra möjligheter till föräldraledighet och flexibla arbetstider. Det offentliga såväl som det privata näringslivet har här både ett ansvar och en möjlighet att med olika insatser främja en ökad integration av arbetsmarknaderna i Öresundsregionen. I denna studie, den första som satt fokus på jämställdhetsfrågor i Öresundsregionen, har några frågeställningar med betydelse för kvinnor och män lyfts fram. Studien ger inte svar på alla frågor men stimulerar förhoppningsvis till fortsatta samarbete och kontakter där vi kan dra nytta av varandras erfarenheter och kunskap. Jämställdhet är en viktig fråga i alla sammanhang. 8

10 9

11 Familieliv, barsel og ligestilling som grænsependler i Øresundsregionen Indledning Jamen, man føler man ligger og padler rundt ude i Øresund. Alle vil godt have ens penge og det ene og det andet. Men kommer du i en situation, hvor du skal have hjælp, jamen så får jeg ikke en krone på grund af mangelfuld lovgivning Citat: Rebecca, dansk mor Ja, alt hvad vi har prøvet har fungeret. Jeg tror ikke der er den store forskel mellem at bo i Malmø eller at bo i København. Altså jeg tror du har de samme udfordringer med pasning og transporttid og sådan nogle ting Citat: Louise, dansk mor Nærværende interviewstudie belyser erfaringerne hos svenske og danske småbørnsforældre, der har indrettet tilværelsen, så de pendler på arbejde på begge sider af Sundet. Som de indledende citater antyder, giver rapporten indblik i såvel de negative som de mere positive erfaringer man gør sig når man som de interviewede vælger at indrette enten sin arbejdstilværelse eller sit familieliv på den anden side af grænsen i Øresundsregionen. Til forskel fra tidligere spørgeskemaundersøgelser om integration og grænsebarrierer i Øresundsregionen, der kvantificerer pendlernes oplevelse af fordele og ulemper ved grænsependlerlivet, søger nærværende interviewundersøgelse at dykke ned bag tallenes tale. Gennem interviewanalysen anlægges et nedefra og op perspektiv, hvor pendlerbefolkningens egne subjektive, 10

12 erfaringsbeskrivelser danner grundlag for beskrivelsen af muligheder og begrænsninger for områderne familieliv, barsel og ligestilling. Undersøgelsens kvalitative tilgang, giver således muligheder og adgang til nogle mere uddybende beskrivelser af grænsebarrierernes karakter, som de ellers findes opgjort i pendlingsstatistikken 1. Den bliver således en mulig inspirationskilde til nuværende og kommende familier i Skåne eller Østdanmark, som overvejer at tage springet over sundet enten på arbejde eller med hjemmet. Undersøgelsen vil først og fremmest fokusere på pendlerfamiliernes muligheder for at kombinere et aktivt og engageret familieliv med et godt og spændende arbejdsliv. I denne sammenhæng er det velkendt, at småbørnsforældre i særlig grad konfronteres med tidsmæssige dilemmaer, da behovet for kvalitetstid med børnene i hjemmet, nogle gange kolliderer med behovet og ønsket om et udfordrende og spændende arbejdsliv. Her bliver ligestillingen i familierne, ofte sat under pres, da det traditionelt og oftest er mødre som føler sig særligt presset af dårlig samvittighed i forventningspresset om at skulle opfylde både ude- og hjemmelivets roller på tilfredsstillende vis. Undersøgelsen dokumenterer, hvordan dette tidsdilemma tackles af pendlerfamilierne. Helt oplagt stiller de ekstra krav til transporttiden mellem hjem og arbejde pendlerfamilierne i en særlig situation i sammenligning med andre danske og svenske småbørnsfamilier. Men set fra et perspektiv om ligestilling er det dog først og fremmest spændende hvordan den forskellige fordeling af orlov mellem forældrene i Danmark henholdsvis Sverige påvirker mulighederne for at realisere ligestilling i hjemmene. Her tegner den svenske praksis med en lang større brug af barselsorlov for fædre nogle lovende og interessant perspektiver for en større grad af ligestilling mellem kønnene i dagligdagen. 1 Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd, Københavns Kommune, Region Skåne og Malmö kommun, (2004) Pendling over Øresund Undersøgelse af holdninger og adfærd i forhold til pendling over Øresund, 1. opfølgning. Disponering Indledningsvis omtales nogle fællestræk for de 10 interviewede pendlere, hvor nogle særlige karakteristika gør sig gældende afhængig af køn, alder, nationalitet, bopæl og beskæftigelse. Analysen belyser først de interviewedes erfaringer med afholdelsen af barselsorlov på både det danske og det svenske arbejdsmarked. Der fokuseres først og fremmest på de interviewedes sidste oplevede erfaringer med barselsperioden. Dernæst vil der særligt blive lyttet til fædres erfaringer med at holde barselsorlov. Dette er som nævnt særligt interessant i et ligestillingsperspektiv, fordi barselslovgivningen giver forskellige muligheder afhængigt af, om man som far arbejder i Østdanmark eller i Skåneregionen. Selvom danske fædre ifølge lovgivningen kan vælge at tage en udvidet fædreorlov ud over de obligatoriske to uger, bruges denne mulighed dog kun i ringe omfang. Fædrenes praksis i Sverige viser en helt anderledes udbredt brug af fædreorlov. Således bidrager afsnittet også med viden og input til den aktuelle diskussion i Danmark om en udvidet tildeling af barselsorlov til fædre. For det tredje inddrages eksempler som belyser, hvordan grænsegænger familierne indretter sig med henblik på at få døgnets 24 timer til at hænge sammen i en situation med lange transporttider mellem hjemmet og arbejdet. For det fjerde belyses forældrenes overvejelser og tanker i forbindelse med børnenes skolegang i et fremmed land. Disse overvejelser er særligt aktuelle for de mange danskere som har bosat sig i Sverige. Skolen er bare ét af mange eksempler på mødet med det offentlige system for børnefamilierne. Men Øresundspendlerne deler samtidig en lang række fælles erfaringer i rollen som udenlandssvenskere eller udenlandsdanskere i deres møde med forskellige offentlige instanser. Interviewene afslører, at mødet på tværs af de nationale grænser med de bureaukratiske instanser ikke altid er med til at gør livet nemmere og mere overskueligt for familierne. Afslutningsvis vil de interviewedes tanker om deres fremtid på arbejdsmarkedet eller fremtidige bopæl i et fremmed land blive 11

13 tematiseret. Pendlerlivet byder for de flestes vedkommende på gode og lovende fremtidsmuligheder - men også på forhindringer. Baggrund om informanterne og interviewmateriale I alt er ti informanter blevet interviewet til studiet. Seks kvinder og fire mænd fem er dansktalende og fem svensktalende. Informanterne er alle, med en enkelt undtagelse, nybagte forældre omkring de 30 år. De har inden for en kort årrække etableret sig i en familiebolig og/eller har startet en erhvervsmæssig karriere efter endt uddannelse 2. Udvælgelsen af de 10 informanter er sket for bedst muligt at afspejle danskernes henholdsvis svenskernes typiske pendlingsmønstre i Øresundsregionen. Således har hovedparten af de dansktalende interviewpersoner valgt at bosætte sig i Sverige og arbejde i Danmark, mens svenskerne for flertallets vedkommende arbejder i Danmark, samtidig med at de vælger at opretholde deres bopæl i Sverige. De interviewedes jobfunktioner afspejler endvidere grænsependlernes generelt høje uddannelsesniveau 3. Dette medfører, at flere af informanterne, som er ansat på danske virksomheder, nyder muligheder for en fuld lønkompensation ved barsel samt adgang til fleksible arbejdstider. Ordninger, som er mere favorable, end det ellers typisk er tilfældet på det danske arbejdsmarked. Denne skævhed i udvælgelsen blandt informanterne på danske arbejdspladser skal ses i lyset af enkeltstående virksomheders beslutning om en familievenlig personalepolitik, men samtidig afspejler den også de uensartede forhold, som stadigvæk gælder for graden af barselskompensation afhængigt af ansættelsesområdet 4. Modsat tilfældet i Sverige, hvor alle lønmodtagere, uanset overenskomstområde, er omfattet af Försäkringskassans barselsfond, forventes Regeringen i Danmark først i 2006 at gribe ind i arbejdsmarkedets aftaler med henblik på at oprette en central barselsfond som omfatter alle virksomheder og lønmodtagere 5. Enkelte blandt pendlerne bryder dog den generelle trend med hensyn til pendlingsmønsteret. Det gælder eksempelvis danskeren, som er bosat i København og arbejder i Sverige, eller den svenske mand, som vælger at rykke bopælen op med henblik på en fremtid, hvor han flytter nærmere sit arbejde med fast bopælsadresse i København. Den oplagte baggrund for denne sammensætning af pendlerne, skyldes velkendte forhold som den større og mere specialiseret arbejdskraftefterspørgsel i Storkøbehavn, det højere lønniveau og kursforholdet i den danske krones favør, som særligt gør det attraktivt for svenskere at arbejde i Danmark. Samtidig er det velkendt, at danskerne har et incitament til at bosætte sig i Sverige, typisk med baggrund i det mere let tilgængelige og billigere boligmarked, samt på baggrund af privatøkonomiske fordele som lavere bilpriser og udbuddet af et højt offentligt serviceniveau. Afsnittet om børnepasning og skolegang udenfor hjemlandet vil derfor hovedsageligt koncentrere sig om de danske tilflytteres erfaringer med de offentlige serviceydelser for børn i Sverige. 2 Peter Ussing (Celi) udførte interviews med de dansktalende informanter, Susanna Christensson (Öresundskomiteen) med de svensktalende. 3 Arbejdsmarked: Grænsependling i Øresundsregionen 2000:41 Danmarks Statistik 4 Center for Ligestillingsforskning, (2004) Barselsfonden Baggrunde og Løsninger, Roskilde Universitetscenter 5 Helsingborgs stad & Reva Trollesbo (2005) Arbejdspladskulturer i Øresundsregionen Forskelle og ligheder mellem danske og svenske arbejdspladser, Rambøll Management 12

14 Olika motiv för att flytta De främsta motiven hos kvinnor och män för att flytta över Öresund 2005 Öresund DK Öresund SE Kvinnor Kvinnor 1. Lägre boendekostnader 1. Högre lön 2. Lägre skatt 2. Få jobb/bättre jobb 3. Få jobb/bättre jobb 3. Lägre skatt 4. Högre lön 4. Flytta ihop Män Män 1. Lägre boendekostnader 1. Högre lön 2. Lägre bilpriser 2. Få jobb/bättre jobb 3. Lägre skatt 3. Lägre skatt 4. Få jobb/bättre jobb 4. Flytta ihop Källa: Pendling over Øresund, juni 2005 (Øresundsregionens Arbejdsmarkedpolitiske Råd, Københavns kommune, Region Skåne og Malmö kommun) De främsta motiven hos kvinnor och män för att INTE flytta över Öresund 2005 Öresund DK Öresund SE Kvinnor Kvinnor 1. Närheten till familj/vänner 1. Att bo i en storstad 2. Transporttiden 2. Politiska förhållanden/asylregler 3. Transportkostnader 3. Lägre bilpriser 4. Att bo i storstad 4. Lägre boendekostnader Män Män 1. Närheten till familj/vänner 1. Lägre bilpriser 2. Att bo i storstad 2. Att bo i storstad 3. Transporttiden 3. Politiska förhållanden/asylregler 4. Transportkostnader 4. Börja studera/nya studier Källa: Pendling over Øresund, juni 2005 (Øresundsregionens Arbejdsmarkedpolitiske Råd, Københavns kommune, Region Skåne og Malmö kommun) Flyttströmmarna över Öresund fortsätter att öka. Flyttlassen går huvudsakligen från Själland till Skåne. År 2004 var det ca personer som flyttade från den danska delen av Öresund till Skåne. I den andra riktningen flyttade ca I en kommande undersökning Pendling over Øresund 2005 kan man bl.a. läsa om hur invånarna i Hovedstadsregionen och Västskåne ser på möjligheten att flytta över Sundet. Det är ingen större skillnad på hur män och kvinnor svarar, den tydligaste skillnaden är istället regionalt bestämd. Kvinnor och män bosatta i Hovedstadsregionen ser möjligheten till lägre boendeomkostnaderna och lägre skatt som de främsta skälen för att flytta till Skåne. Omvänt uppfattar de skånska kvinnorna och männen möjligheten till högre lön och bättre jobb som de starkaste drivkrafterna för att kunna tänka sig flytta. När det gäller skälen till att inte flytta över sundet är dessa också mer regionalt bestämda. Kvinnor och män bosatta i Hovedstadsregionen upplever att det främsta hindret för att flytta till svenska delen av Öresund är oron över att förlora kontakten med släkt och vänner i Danmark. Även transporttiden talar starkt emot flytt, särskilt bland de danska kvinnorna. Förklaringen till det är troligen att man vid en eventuell flytt till Skåne tänker pendla tillbaka till sitt arbete i Danmark. Bland kvinnorna i Västskåne är de det främst tanken på att bo i en storstad som Köpenhamn och den danska invandringspolitiken som talar emot flytt. Bland de västskånska männen uppfattas de högre bilpriserna i Danmark som det främsta skälet för att inte flytta över sundet. 13

15 Forskellige arbejdsretlige, sociale og skattemæssige regler i Danmark og Sverige Rapporten indeholder ikke nogen tilbundsgående eller detaljeret information om de gældende regler for arbejdstagere der pendler på tværs af grænserne i EU lande m.h.t. beskatning, ret til dagpenge, barsel, offentlige serviceydelser m.m. For nærmere information om reglerne for arbejdstagere henvises til Øresund Direktes informationsportal 6 samt publikationen Job Öresund 7. Som baggrundsinformation skal blot nævnes, at det for arbejdstagere i udlandet som hovedregel gælder, at det er arbejdspladsens geografiske placering som betinger de ansættelsesretlige regler. Dvs. at retten til dagpenge og barselsdagpenge optjenes i det land hvor man er ansat. Man skal normalt betale skat i det land man rent fysisk udfører sit arbejde, samtidig er ens primære bopæl afgørende for adgangen til offentlige serviceydelser i ens bopælskommune. Naturligvis er der altid undtagelser, som bekræfter regelen, og grænsependlernes beretninger byder da også på talrige eksempler, hvor samordningen mellem de to nationale systemer stadigvæk ikke fungerer lige hensigtsmæssigt og gennemskueligt for den enkelte borger. Erfaringer med barsel og børnepasning på den anden side af grænsen Den svenske Foräldraledighetslagen og de danske regler om barselsorlov er på flere områder forskellige. Svenske forældre har i alt ret til 480 dages orlov under forudsætning af at de har været ansat i mindst seks måneder. Både moderen og faderen har hver især krav på 240 dages barselsorlov, heraf er 60 dage reserveret til faderen (foräldrapenning). I Danmark er der i alt 364 dage hvoraf 126 dage er reserveret til moderen, 14 dage til faderen og 224 dage er til deling mellem forældrene. Man kan sige udfordringen, som vi har, fordi vi bor i Sverige og ikke i Danmark, det er de der sidste seks uger, hvor vi ikke kan få institutionsplads i Sverige. Vi har jo så ret til institutionsplads i Danmark kan man sige, men man sætter jo ikke et barn i institution i Danmark i seks uger, og så flytter det til en anden institution efter det. Så i teorien så er vi jo dækket ind, men i praksis, så starter vi ikke med en dansk institution og så flytter til Sverige seks uger senere. Birthe, dansk mor Birthe som er nybagt mor, støder som mange andre danske forældre, som arbejder i Danmark og bor i Sverige, ind i problemet med det forhold, at børn i Sverige først er berettiget til en vuggestueplads efter barnets første leveår. Med den nye forlængede barselsperiode på 52 uger i Danmark er overgangsproblemet med pasning fra barsel til vuggestue dog blevet mindre, og Birthe og hendes mand kan løse problemet ved at dele ferieugerne i mellem sig til brug for pasning af barnet. Reglerne siger i dag, at pendler man fra Sverige til Danmark er det muligt at få børnepasning i den danske kommune, hvor man arbejder, men man har dog ikke ret til en plads. Kommunen har kun pligt til at sørge for børnepasning til de børn, som bor i kommunen, men man kan skrive sit barn på venteliste. Interviewstudiets ældste informant som bor i Sverige og arbejder i Danmark oplevede dog her for alvor en klemt situation med pasningen af hendes yngste søn, som i dag er seks år. Jeg kunne ikke få passet Balder i en svensk institution før han var fyldt et år. Hvad gør jeg så? Jeg arbejder jo i Danmark, og jeg betaler jo sådan set min skat her, så jeg ringer til pladsanvisningen i Helsingør Kommune..( ) Men nej, de kunne ikke hjælpe, de sagde jeg ikke havde bopæl der () så jeg var heldig at finde en sort dagplejemor indtil han var et år Rebecca, dansk mor Ledernes Hovedorganisation, Ledarna og AS/3, Job Öresund 14

16 Rebecca er yderligere presset i situationen, fordi hun arbejdede som medhjælpende hustru i mandens firma i Danmark. Som freelancer uden fast arbejdsmarkedstilknytning i Sverige kunne hun få et absolut minimumsbidrag fra den Svenske Försäkringskassan, men disse penge var så små, at hun i stedet valgte en selvbetalt 3 måneders barselsorlov, hvilket i praksis betød at hun medbragte babyen med til familiens virksomhed de første måneder. Som selvstændige erhvervsudøvende føler Rikke og hendes mand sig generelt usikre på deres rettigheder i forbindelse med en eventuel arbejdsløshedssituation, da dagpengereglerne for selvstændige i Sverige og Danmark ifølge hende hænger dårligt sammen. efter fødslen, og det foregår på vårdcentralen, hvor der er både jordmødre, læger og tandlæger. Ellers findes der det, som hedder baby-café, og som svarer lidt til en dansk mødregruppe. Det forgår på en åben förskola, en slags vuggestue, og hvor mødre med små børn kan komme hver torsdag fra 10 til 12. Mødregrupperne organiseres altså mere som et åbent tilbud fra centralt hold og forekommer - set med danske øjne - lidt mindre intime og tætte end den danske ordning, hvor mødrene med kommunens hjælp selv organiserer besøg hos hinanden i gruppemedlemmernes private hjem. Ellers har de danske mødre bosat i Sverige generelt følt sig vel modtaget og trygge ved fødslen i det svenske hospitalsvæsen. Måden man organiserer fødselsforberedelsen og mødregrupperne på i Sverige er nogenlunde den samme som i Danmark, dog er der nogle mindre forskelle, Susanne fortæller: Der findes det, der hedder forældreundervisning, som man får lige op til fødslen. Man mødes fire-fem gange før fødslen og en gang Barn i omsorg: Inskrivna barn i kommunal barnomsorg 2002 Barn 1-5 år: Tilskudsberettiget dagpleje, Vuggestuer, Børnhaver, Aldersintegrerede institutioner Antal Andel (%) Öresund DK Danmark Källa: Danmarks statistik Barn 1-5 år: Inskrivna i förskola och familjedaghem Antal Andel (%) Öresund SE Sverige Källa: Statistiska Centralbyrån Procentuellt sett är fler barn inskrivna i kommunal barnomsorg på den danska sidan av Öresundsregionen. En del av skillnaden beror sannolikt på att de danska reglerna för föräldraledighet har inneburit färre antal föräldralediga dagar. Detta innebär att man, jämfört med svenska familjer, i större utsträckning måste använda sig av den kommunala barnomsorgen. Fr.o.m har de danska reglerna ändrats och man har nu möjlighet till fler föräldralediga dagar. (Se faktaruta sid. 18 ) I praktiken har inte förändringen haft genomslag under det första året, men de nya danska reglerna kommer förmodligen att leda till en utjämning mellan länderna. 15

17 Fædre på barsel Fra et ligestillingsmæssigt perspektiv er den mest iøjnefaldende forskel for småbørnsforældre i Danmark henholdsvis Sverige, den langt hyppigere brug af barselsorlov blandt fædrene på det svenske arbejdsmarked. Her har Sverige gennem en årrække været foregangsland, når det gælder en mere ligestillet fordeling af barselsorloven mellem kønnene. De svenske fædre, som arbejder i Danmark, er i høj grad opmærksomme på denne forskel: Själva grundsynen är annorlunda. Det är mer naturligt att pappan är ledig i Sverige. Det var oväntat att det fanns något som hette pappaledighet. Även de två veckorna diskuterades rätt mycket på mitt jobb, om de fanns överhuvudtaget, om de var tvungna att ge mig dem. Jag hade nog velat ta ut mer men jag vet inte om ekonomin hade gjort att det var möjligt att ta ut mer för mig. Vid den tiden var det bara min inkomst som fanns för familjen Det hade varit skönt att vara ledig längre. Jesper, svensk far På samme vis beretter en anden svensk far, Christoffer, som arbejder i Danmark, at han egentligt gerne ville have delt orlovsperioden med konen, men først for sent fik kendskab til mulighederne for fædreorlov via den danske barselslovgivning: det var ingen som upplyste oss men i Danmark så får du en stor pott, en klump pengar, så kan du dela ut dem på några månader vad du nu vill ha. Då var det ingen som sa att den klumpen pengar också var avsatt till mig. Så att när vi var färdiga där så var pengarna slut, så då fick jag ingen föräldraledighet. Christoffer, svensk far Christoffers manglende kendskab til reglerne er formentlig ikke så overraskende taget i betragtning af, at fædre på det danske arbejdsmarked kun for meget få procents vedkommende tager barselsorlov udover de obligatoriske to uger som er reserveret til faderen efter barnets fødsel. De danske regler blev senest revideret i 2002 med de såkaldt fleksible regler om barselsorlov, som nu giver fædre muligheden for at dele orlovsperioden med moderen 8. Blandt de interviewede indgår også en dansk far, som arbejder som ph.d. studerende i Sverige, han ville uanset om han havde arbejdet i Danmark eller Sverige have valgt at dele barselsperioden ligeligt med sin kone. Selv afholdt han et halvt års barsel efter de svenske regler: Jamen jeg har jo mærket hvad det betyder. Jeg kan jo se, at mange af mine (danske, mandlige) venner, de har ikke haft særlig meget forældreorlov. Her kan jeg se at jeg har meget nemmere ved at klare tingene altså de gange hvor Malene er væk her er vi så meget ind over begge to, så det jo ikke sådan at nu er far hjemme, så er det bare pizzaer og så går det hele fra hinanden fordi jeg ikke har nogen autoritet overhovedet ( ) og det er jo det man får med når man tager den lange forældreorlov! Asbjørn, dansk far Selv om Asbjørn sympatiserer 100 procent med den obligatoriske forældreorlov for svenske fædre, advarer han dog mod et for ensidigt blik på de svenske arbejdspladser som værende meget fremsynede og ligestillingsvenlige i sammenligning med de danske: Selvom jeg oplever at der ser utopisk ud fra den danske vinkel, så vil jeg alligevel sige, at der er en ulighed i forhold til mande og kvinderollerne. Det er stadig mere acceptabelt at kvinderne har den der forældreorlov.() og jeg har oplevet det der med, at folk er blevet irriteret på mig over jeg ikke har kunnet løse opgaverne så hurtigt som jeg plejer. Der har ikke været den samme accept af at jeg har været ude af gamet Selv om træerne ikke kan siges at vokse ind i himlen i det svenske, når det gælder ligestillingen, må børnefamilierne på det svenske arbejdsmarked siges at nyde nogle fordele, når det gælder tiden til samværet med børnene. 8 Ligestillingsministeriet (2003) Fleksibel barselsorlov til forældre 16

18 Ersatta dagar för vård av barn Fördelning av föräldrapenning mellan kvinnor och män i procent 2002 Ett viktigt jämställdhetsmål är att kvinnor och män ska ha ett delat ansvar för hem och barn. När det gäller hur kvinnor och män fördelar föräldraledigheten är det fortfarande så att i både Danmark och Sverige är det kvinnorna som tar ut merparten av den lagstadgade föräldraledigheten. Papporna i Sverige tar dock ut en större andel av föräldraledigheten än vad papporna i Danmark gör, något som också märks i Öresundsregionen. I en jämförelse av uttagen föräldrapenning tar männen i svenska Öresund ut 14 procent medan männen i danska Öresund tar ut 5 procent. 17

19 Nogle fakta om barselsorlov, barnets sygdom og betalt frihed til børnepasning og udligningsordninger for grænsependlere 1) Orlov i forbindelse med graviditet og barsel Danmark 1a) Barselorlovsperiodens længde Der gives i alt 52 ugers barsel til forældrene med ret til dagpenge fra det offentlige. I alt har forældrene ret til at holde 84 uger, i de sidste 32 uger dog uden ret til dagpenge. 1b) Forældrenes muligheder for fordeling af barselsorloven Retten til orlov gælder i 4 uger til moderen før fødslen (graviditetsorlov), 14 uger til moderen efter fødslen (Barselsorlov), 2 uger til faderen efter fødslen (fædreorlov) samt 32 uger til fri fordeling mellem forældrene frem til barnets 9. år. (forældreorlov) Fra barnet er 14 uger gammelt, har begge forældre ret til 32 ugers forældreorlov med fulde dagpenge til deling. Orloven kan holdes sammen eller i forlængelse af hinanden. Sverige Svenske forældre har ret til op til i alt 96 ugers orlov med dagpenge. Otte uger af den samlede orlovsperiode er reserveret til faderen, det vil sige at disse uger bortfalder såfremt faderen ikke udnytter dem. Faderen og moderen kan ellers dele den samlede orlovsperiode på 450 dage jævnt imellem sig. En kvindelig ansat har ret til barselsorlov fra 7 uger før forventet fødsel og syv uger efter. Faderen har ret til 10 dages orlov. Orloven skal tages inden 60 dage efter barnets fødsel. 1c) Økonomisk kompensation i barselsorlovsperioden Der er forskelligt om arbejdspladsen giver fuld løn under barselsorloven. Hvis man ikke har krav på sin løn fra sin arbejdsgiver, udbetaler kommunen barselsdagpenge. Hovedaftalerne på arbejdsmarkedet giver fuld lønkompensation i 14 uger til moderen, 2 uger til faderen samt fuld løn i 6 til 10 uger til deling mellem forældrene. De typisk 24 kompensations- uger dækkes af lokale barselsfonde betalt af arbejdsgiveren. Af de 480 dages orlov kompenseres de 390 dage med grundsatsen eller derover med penge fra föräldraförsäkringen. Dog højst op til 80 % af hidtidig løn. Forælderen kan dog højst få 80% af et maximunbeløb som i 2005 er kr/måned. Dette beløb justeres hvert år. De sidste dage (garantidage) kompenseres med mindstesatsen hvor dagpengene er lavere. 1d) Fleksibilitet Faderen kan vælge at lægge 12 af de 32 uger i de 14 uger efter fødslen, men i øvrigt kan de 2 gange 32 uger anvendes fleksibelt, af forældre samtidigt eller hver for sig. De kan også tages som deltidsorlov. Man kan frit vælge om man vil have udbetalt barselsdagpenge for én dag om ugen op til 7 dage om ugen. 18

20 Danmark 2) Børns sygdom Forældre kan med fuld løn blive hjemme på barnets første sygedag. Herefter må forældrene afspadsere eller finde andre pasningsmuligheder. Ingen lovgivning, aftalereguleret. 3) Frihed til børnepasning Retten til omsorgsdage er afhængigt af forældrenes ansættelsesområde. Omsorgsdage er fridage med fuld løn. 4) Særlige udligningsordninger for grænsependlere Forældre ansat i den offentlige sektor har ret til 10 dage om året per barn født efter I flere overenskomster er der også indført tilsvarende omsorgsdage for ansatte i den private sektor. Tilsvarende udligningsordning som i Sverige. Sverige Lønmodtagere betaler selv første sygedag (karensdag) men dette gælder ikke for forældre med et sygt barn. Forældre kan blive hjemme hos sygt barn under 12 år med 80 pct. af lønnen indtil barnet er rask. Efter en uge kræves der en lægeerklæring En forælder som har et barn på under otte år eller som ikke har afslutte 1. skoleår, har ifølge Föräldraledighetslagen ret til at forkorte den normale arbejdstid med op til en fjerdedel. Det indebærer at en person til eksempel kan arbejde seks timer i stedet for otte. I en familie hvor den ene af forældrene arbejder i Sverige og den anden i Danmark, gælder et afregningssystem for orlovsperioden. Den som arbejder i Sverige har ret til barselsorlov ifølge de svenske regler, mens den som arbejder i Danmark har ret til barselsorlov ifølge de danske regler. Det betyder at den orlovsperiode som bruges i Danmark modregnes i forhold til de 480 dage man har ret til i Sverige og vice versa. En familie kan altså ikke afholde mere end maksimum 480 dage tilsammen. For nærmere information: Föräldraledighetslagen Øresunddirekt Fleksibel barselsorlov til forældre Barselsfonden Baggrunde og Løsninger 19

21 Børns sygdom og forældreorlov Den svenske arbejdsmarkedslovgivning giver forældre med et barn syg retten til modtage godtgørelse indtil barnet er blevet raskt. Man kan blive hjemme hos sit syge barn under 12 år, mod at få udbetalt 80 procent af lønnen. I Danmark gælder kun én barnets første sygedage, hvor efter man selv må betale, når barnet endnu ikke er blevet rask. Hertil kommer, at reglerne for udearbejdende småbørnsforældre generelt er gunstigere i Sverige idet man som forældre til et barn under 8 år har ret til at forkorte den normale arbejdstid med op til en fjerdedel. Det indebærer, at man kan vælge at arbejde seks timer frem for otte timer dagligt.( Den ugentlige normalarbejdstid er 40 timer i Sverige, hvor den i Danmark kun er på 37,5 timer). Föräldraledighetslagen kompenserer som hovedregel her op til 80 procent af den tabte arbejdsfortjeneste. Den danske arbejdsmarkedslovgivning indeholder ikke tilsvarende lovgivningsbestemte muligheder for at gå på nedsat tid med mindre børn. Flere overenskomster indeholder dog retten til enkelte omsorgsdage, ellers er mulige børneorlovsdage indeholdt i de i alt 84 uger i den fleksible barselsorlov op til barnets 9. år. Derfor hersker der på arbejdspladserne i Danmark også en større accept af at man som forældre medbringer sit barn med på jobbet, hvis det er lidt halvsløjt. Svenskerne stiller sig noget undrende over for denne praksis. Eksempelvis kunne dette for svenske Annika, som nu arbejder i København, være en motivation til at søge tilbage til det svenske arbejdsmarked: Det finns en stor nackdel med det danska systeme och det är att man bara har rätt att vara hemma en dag när barnet är sjukt. Det har jag aldrig tänkt på innan. Jag har alltid tyckt att det var ungefär detsamma... Nu så känns det inte så praktiskt. Det betyder ju att min man får vara hemma och det kan han ju inte alltid vara naturligtvis. Det kan vara svårt att vara hemma många dagar i rad. Då har vi inte den möjligheten och flexibiliteten som vi skulle ha om jag hade arbetat i Sverige också. Sen är det ju helt annan kultur i Danmark där man tar med sina barn till arbetet även om de är lite sjuka. Annika, svensk mor Transport og rejser Ja, jeg tager min søn med i toget om morgenen, og min mand henter ham og tager ham hjem ( ) jeg har det sådan at jeg gerne vil have den time om morgenen med min søn i toget. Og så at han har den time i bilen med ham. Så vi har lidt mere tid med ham, for ellers skulle han afleveres klokken syv om morgen. Og først blive hentet klokken fire halv fem Louise, dansk mor Louise, der med hendes danske mand er bosat i nærheden af Malmø, har valgt at anbringe deres etårige søn i en dansk vuggestue for at hun og manden kan få mere tid med ham i det daglige. Tiden til samværet er dog ikke omkostningsfrit, idet den danske vuggestue er næsten tre gange så dyr som en tilsvarende plads i nærheden af den svenske bopæl som vil koste kun cirka 1000 kroner mod den danske pris på 2700 kroner i måneden. Hertil kommer at maden til børnene er iberegnet prisen, det er den ikke i Danmark. For svenske Jesper, som arbejder i København levner dagligdagen til gengæld ikke tid til at hente og bringe børnene i institution: Jag har två barn och nu kommer jag hem precis när de ska lägga sig eller jag äter kvällsmat med dem och sen ska de gå och lägga sig. Det blir lite för sent egentligen. Men det beror på tågen just nu. De går så extremt dåligt för tillfället. Det är sällan man kommer med det tåget man har tänkt sig. Men när de funkar så är det egentligen inga bekymmer då vet man när man ska sticka från jobbet för att hinna hem tidigt. När alla teknikaliteter fungerar så är det inga problem, samtidigt så hade jag ju önskat att jag hade mer tid med barnen Problemerne med uregelmæssig togdrift og forsinkelser nævnes af flere af grænsependlerne som et væsentligt irritationsmoment i det daglige. Transporttiderne er meget forskellige for de interviewede men det er ikke usædvanligt, at man hver vej bruger en time til halvanden på asfalt eller skinner. 20