Vindkraft i Norden. Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Vindkraft i Norden. Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna"

Transkript

1 Vindkraft i Norden Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna NordVind September 2012

2 Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna Projektgruppen NordVind har udarbejdet nærværende notat omkring vilkårene for vindkraftudbygning i de fire nordiske lande. I notatet udredes forhold omkring politiske målsætninger på vindkraftområdet, planlægning, myndighedsbehandling, økonomiske vilkår, miljøforhold, folkelig accept, forskning og udvikling mm. Notatet giver gennem denne udredning et billede af hvilke muligheder og barrierer, der er for udbygning med vindkraft i henholdsvis Sverige, Norge, Finland og Danmark. Notatet er sammensat af de enskilda landes bidrag. Notatet skal betragtes som en levende dokument, der ændres og opdateres två gånger om året (april och oktober) gennem hele projektgruppen NordVinds arbejdsforløb i takt med særligt den politiske udvikling i landene, og er derfor ikke et slutligt dokument. 2

3 Indhold 1. Sverige Installerad och planerad effekt Politiska målsättningar Planläggning och myndighetsbehandling Ekonomiska villkor Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Forskning, utveckling, demonstration Relevant litteratur Norge Installert og planlagt effekt Politiske målsetninger Planlegging og myndighetsbehandling Økonomiske vilkår Miljøforhold og folkelig aksept Forskning, utvikling, demonstration Klima Relevant litteratur Finland Installerad och planerad effekt Politiska målsättningar Planläggning och myndighetsbehandling Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Relevant litteratur Danmark Installeret og planlagt kapacitet

4 Med de initiativer, der er taget i de politiske aftaler i 2008 og 2012, sker der igen en stigning i vindmøllekapaciteten, især ved udbygning med havmølleparker, men også for udbygningen på land Politiske målsætninger Planlægning og myndighedsbehandling Økonomiske vilkår Miljøforhold og folkelig accept Forskning, udvikling, demonstration Relevant litteratur

5 1. Sverige 1.1 Installerad och planerad effekt Den nuvarande installerade vindkrafteffekten i Sverige är ca.2769 ( 2899 enligt Svensk vindenergi) MW, fördelad på 2342 MW på land och 163 MW till havs. Det produceras i dag på 12 månadersbasis ca.6,1 TWh vindkraftel i Sverige och antalet är 2036 ( 2039 enlig Svensk vindenergi) verk. Av Sveriges totalt 290 kommuner har nu 154 vindkraft. Det finns därutöver tillstånd till etablering av ytterligare ungefär 2800( uppdatera) MW vindkraft som av olika anledningar inte är byggda ännu. Det har också monterats ner 38 verk under 2011 på sammantaget 18 MW.Beträffande de offshore anläggningar som har tillstånd men inte har byggts är anledningen att det inte finns ekonomi att bygga offshore i Sverige. Status 2011 MW Byggda 2036 verk Med tillstånd ej byggda( ) 755 verk Under byggnation ) 374 verk) Land Hav Totalt (land + hav) Värdena för Med tillstånd ej byggda är ungefärliga. 1.2 Politiska målsättningar Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor och torv i Sverige. Systemet omfattar biobränslen, vindkraft, viss vattenkraft, solenergi, vågenergi, geoteermisk energi, och torv i kraftvärmeverk. När det svenska elcertifikatsystemet infördes 2003 beslutades att öka användningen av förnybar energi med 10 TWh från 2002-års nivå till år I juni 2006 blev detta mål höjt till 17 TWh från 2002-nivå fram till I juni 2010 beslutade riksdagen att förlänga elcertifikatsystemet till 2035 och höja kvotplikten, som ska anpassas till det nya målet på 25 TWh. Detta ska bidra till att Sverige får ett mer hållbart energisystem. 5

6 Nationell planeringsram som inte är ett utbyggnadsmål Sverige har i juni 2009 antagit en nationell planeringsram för vindkraft på 30 TWh till En planeringsram betyder att samhällsplaneringen ska inriktas på 30 TWh vindkraftel och att samhällsplaneringen inte får utgöra ett hinder mot en utbyggnad av vindkraft i den omfattningen. Planeringsramen är inte ett faktiskt utbyggnadsmål för vindkraft. 1.3 Planläggning och myndighetsbehandling Planlägningsprocedurer Sveriges nationella planeringsram för vindkraft på 30 TWh år 2020 kan komma att brytas ner till regionala planeringsramar av Energimyndigheten. Varje länsstyrelsen kan på det viset få en regional planeringsram att hålla sig till. Det är viktigt att se på planeringsramen som ett golv och inte ettt tak. Det betyder att planeringsramen är den lägsta nivå på planering som ska eftersträvas. Det går givetvis utmärkt att i många fall planera för betydligt mer. Energimyndigheten beslöt i maj 2008 att ange 423 st. områden av riksintresse för vindbruk i Sverige. En översyn av riksintresse vindbruk pågår och beräknas vara klar under senare delen av år Länsstyrelserna har tagit fram regionala planeringsunderlag för den storskaliga utbyggnaden av vindkraft. I Sverige har ett omfattande kommunalt planeringsarbete for att integrera vindkraft i översiktsplanerna genomförts de senaste åren, företrädesvis på land. Som grund för kommunernas planeringsarbete ligger de regionala planeringsunderlagen. Det beräknas att ca 210 st. kommuner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser aktivt planerat för vindkraft. Sverige har 290 st. kommuner. Det statliga stödet till vindkraftplanering som funnits sedan år 2007 har numera upphört. Det har betytt mycket för att integrera vindbruk i planeringen. Det finns ännu ingen lagligt reglerad havsplanering i svensk ekonomisk zon (SEEZ). En ny myndighet, Havs- och vattenmyndigheten inrättades den 1 juli 2011 och som har ansvar för havsplanering. Ett förslag till ny rättsligt regelrad havsplaneringhar försenats och tidplanen är oklar. Ett antal grundområden är intressanta för vindkraftetablering varav flera är angivna som av riksintresse för vindbruk. Ett grundläggande problem är att det i dag är dyrt att bygga vindkraft till havs. Utvecklingen av flytande vindkraftsanläggningar kan därför vara intressant att följa. Denna utveckling bör följas parallellt med utvecklingen av vågkraftanläggningar. En försöksanläggning för vågkraft finns vid den svenska västkusten. Tillståndsprövning Vindkraftanläggningar har i Sverige tidigare genomgått en dubbel prövning dels miljöprövning och dels bygglovsprövning. Dessutom har kommunerna tidigare kunnat ställa krav på rättsligt bindande detaljplan. Det har uppfattats som resurskrävande och medfört att prövningen i vissa fall tagit mycket lång tid. En ny och enklare prövningsordning utan dubbbel prövning för större anläggningar, 7 verk eller fler och verk med totalhöjd över 150 meter, infördes från den 1 augusti Möjligheter att kräva detaljplan har kraftigt minskat. Nu krävs miljöprövning endast för större vindkraftanläggningar i Sverige. Finns miljötillstånd behövs inte bygglov men en anmälan 6

7 enligt plan- och bygglagen ska göras för att de tekniska egenskapskraven ska prövas. För att miljötillstånd ska kunna ges krävs att kommunen har tillstyrkt ansökan. För mindre vindkraftanläggningar, färre än 7 verk lägre än 120 meter eller ett verk lägre än 150 meter räcker det med en anmälan enligt miljöbalken och att bygglov beviljas av kommunen. Den kommunala översiktsplanen är vägledande för olika beslut. Anslutning av vindkraftanläggningar till elnät Det finns i Sverige behov av att skaffa bättre kunskap om kapaciteten i elnäten i samband med planläggning av vindkraftområden. Länsstyrelserna har traditionellt haft svårt skaffa sig den kunskapen. Därför har man också svårt att bedöma hur stor mängd vindkraft som kan anslutas inom ett område. Detta gäller också i stor utsträckning för kommuner. I Sverige har olika kraftbolag ansvar för det regionala och det lokala elnäten medan statliga Svenska Kraftnät (SvK) har ansvar for det överordnade transmissionsnätet (stamnätet), det vill säga ledningsnätet med spänning på 200 och 400 kilovolt (kv). Som kommun eller vindkraftprojektör är det mycket viktigt att kontakta nätägaren tidigt för att diskutera möjligheterna att ansluta vindkraftanläggningar till elnätet. Om inte detta sker är det stor risk att nätanslutningen kommer att försena hela projektet med anledning av att inkopplingar och eventuella förstärkningar i elnätet tar lång tid att planera och genomföra. Kompetens och resursbehov Genom den kraftigt höjda ambitionen för vindbruk och ökningen av utbyggnad av vindkraft i Sverige behövs större resurser hos länsstyrelser, kommuner med flera för planering och prövning. Den planering som nu sker i landet är viktig för att skapa dialog, delaktighet och acceptans för vindkraft hos allmänheten och andra som berörs. Att genom god lokal förankring skapa förståelse för vindkraft är långsiktigt kanske en av de viktigaste frågorna inom vindkraftområdet. Vindkraftsamordnare Den svenska regeringen utsåg år 2006 fyra vindkraftsamordnare. Samordnarna skall understödja samspelet mellan vindkraftprojektörer, myndigheter och andra aktörer på regional och lokal nivå. Uppgiften är att bidra till att skapa förutsättningar för en storskalig utbyggnad av vindkraft, så att de politiskt fastställda målen och ramarna kan uppnås. Vindkraftsamordnarna ska kunna agera som drivkraft i pågående processer och hjälpa till att främja vindkraftutbyggnaden och fungera som problemlösande länk mellan planerare, projektörer och regeringen. Vindkraftsamordnarnas uppgift är först och främst att understöda etableringen av stora vindkraftprojekt. Sverige är uppdelat i fyra regioner med en vindkraftsamordnare för var region som för närvarande är följande: Stefan Lundmark (Nord), Lars Thomsson (Mitt), Lennart Värmby (Sydväst) samt Agne Hansson (Sydost). Alla vindkraftsamordnare har en bakgrund från arbete i riksdagen, regeringen, inom EU eller liknande. Formen på arbetet kan variera mellan regionerna men samordnarna ska alltid fungera som en katalysator och dörröppnare för vindkraft. Samordnaren rapporterar direkt till Näringsdepartementet om hur arbetet går och vilka frågor som kräver särskild uppmärksamhet. Elnät och anslutning av förnybar energi Med dagens sätt att nyttja elproduktionen från vindkraftverk behövs en anslutning till elnätet.. Därför är det viktigt även i planeringsskedet att kommunerna får information 7

8 från nätägaren om kapacitetet i näten för att ansluta vindkraft i aktuella områden. Normalt ansluts lite större vindkraftsanläggningar till regionnätet med spänningsnivåer på kilovolt (kv). Svenska Kraftnät redovisade i april 2009 ett regeringsuppdrag om utformning av förändrat regelverk och ansvar för elnätsförstärkningar av nationell betydelse och anslutning av stora produktionsanläggningar i syfte att minska de ekonomiska tröskeleffekterna för utbyggnad av förnybar elproduktion. Utredningens förslag kan komma att få stor positiv betydelse för anslutning av vindkraft. Arbetet med erforderlig lagstiftning med anledning av förslagen pågår men det är för närvarande inte känt när förändringar kan träda i kraft. 1.4 Ekonomiska villkor Stöd till förnybar energiproduktion har i Sverige tidigare varit baserad på investeringsbidrag till elproduktion från biomassa, vindkraft och småskalig vattenkraft samt en så kallad miljöbonus för el som producerades med vindkraft. Redan den 1 maj 2003 infördes det marknadsanpassade systemet med elcertifikat som ersatte tidigare stödsystem. Elcertifikatsystemet syftar till att öka elproduktionen från förnybara energikällor i Sverige med 25 TWh från 2002 til Systemet bygger på, att elproducenterna tilldelas elcertifikat från staten för varje MWh förnybar el de producerar. Marknaden eller efterfrågan på elcertifikat uppstår genom att elleverantören och vissa elanvändare enligt lagen är skyldiga att köpa certifikat i förhållande till mängden levererad/använd el samt den lagstadgade kvoten for det aktuella året. För år 2010, 2011 och 2012 är kvoten 17,9%. Det betyder att 17,9 TWh av den el som alla elleverantörer säljer ska vara förnybar el. Annulleringen av elcertifikat betyder att de förbrukas och således inte kan säljas eller användas igen. Kvoterna i systemet är fastställda fram till år 2035 och är utformade så de ska främja en tillräcklig ökning av förnybar elproduktion som överensstämmer med regeringens målsättningar. År 2011 blev ett nytt rekordår för vindkraft i det svenska elcertifikatsystemet. Sedan elcertifikatsystemet startade år 2003 har den förnybara elproduktionen ökat med 11,5 TWH. Under 2010 producerades totalt ca. 18 TWh förnybar elektricitet vid godkända anläggningar i elcertifikatsystemet. Under året registrerades 350 nya anläggningar i systemet varav 300 var vindkraftverk. Nedanstående tabell visar, hur elproduktionen fördelade sig på olika energikällor: Energikällor Småskalig vattenkraft Vind Biobränslen Övrigt Totalt Elproduktion 2010 (TWh) 2.6 3,5 11,2 0,8 18 Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet (värdena är avrundade). Priset på certifikat bestäms på en konkurrensutsatt marknad av samspelet mellan tillgång och efterfrågan på certifikat. Medelpriset på certifikat var under 2010 något under 300 SEK vilket betydde en genomsnittskostnad för elkund på 5-6 öre/kwh. Gemensamt elcertifikatsystem med Norge 8

9 Sverige och Norge har enats om i december 2011 att skapa ett gemensamt elcertifikatmarknad från och med att i som sträcker sig t.o.m år Tillsammans med Norge skall ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020 Den svenska regeringen sände i mars 2011 ut Förslag till ny lag om elcertifikatregelförenkling och en gemensam elcertifikatmarknad med Norge på remiss. Den Norska regeringen har i april 2011 överlämnat ett förslag till lag om elcertifikat till Stortinget. Enligt Energimyndigheten kommer en gemensam och utvidgad certifikatmarknad med Norge att innebära en ökad förnybar elproduktion och vara positivt för funktionen i stort. Det gemensamma målet för utbyggnad av förnybar elproduktion mellan 2012 och 2020 uppgår till 26,4 TWh. 1.5 Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Miljöeffekterna av vindkraft har undersökts i stor omfattning i många länder de senaste åren I Sverige sker det bland annat inom ett kunskapsprojekt som heter Vindval och som drivs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Det finns fortfarande mer att göra inom miljöeffekter och vindkraft särskilt till havs. Det är bra att känna till att det nu finns en hel del generaliserbara erfarenheter att ta vara på och som kan användas för nya anläggningar. Besök gärna och läs vad som pågår. Projektet Vindval fortsätter med sina miljöeffektstudier ytterligare en tid. Ljud från vindkraftverk är av två typer, dels mekaniskt ljud från bland annat växellådan, dels aerodynamiskt ljud från bladen. Det mekaniska ljudet är numera knappast något problem. Det som främst kan upplevas som störande är det svischande aerodynamiska ljudet som varierar med vinden. I Sverige finns ett riktvärde för ljudpåverkan på högst 40dB(A) vid vindstyrka 8 m/s på 10 meters höjd. Erfarenheter från studier inom Vindval och andra mätningar vid vindkraftverk i drift visar att få människor blir störda vid denna nivå. Befolkningens inställning till vindkraft varierer i Sverige. Undersökningar har visat att så många som % av de tillfrågade är positiva till vindkraft. Traditionellt har myndigheterna fokuserat på bevarandeintressen inom natur- och kultursektorerna och inte på hållbar utveckling eller energiomställning till förnybar energi. För den fysiska planeringen är hållbar utveckling en mycket viktig utgångspunkt och därmed viktig både för bevarandeintressen och utvecklingsintressen för förnybar energi. Det finns behov av större fokus på den allmänna uppfattningen och förståelsen för vindkraftens värden och en lokal förankring vid etablering av vindkraft i samhället. Det är mycket viktigt, att människor som berörs av vindbruk får tidig information om utbyggnad och känner sig delaktiga i vad som sker i fråga om utvecklingen av förnybar energi. Det är också viktigt att människor från projektörer och via medierna får tillgång till saklig information om helheten, d.v.s. hur vindkraften bör ses i förhållande till elproduktionen i sin helhet, klimatpåverkan och annan mänsklig påverkan i samhället. Miljöprövningen ställer tydliga krav på att allmänheten kan få begriplig information och möjlighet att vara deltagande. Ny teknik betyder större möjligheter till att sprda information lättare. I det omfattande kommunala planeringsarbete som pågår i Sverige, är det viktigt att öka allmänhetens deltagande och tillgång till information. 9

10 1.6 Forskning, utveckling, demonstration Forskningsprogram Forskningsprogrammet Vindforsk etapp lii ( ) startade under Programmet finansieras till 50% av Energimyndigheten och till 50% av näringslivet (www.vindenergi.org ). Vindforsk hanterar främst forskning av teknisk karaktär. Vindkraft i kallt klimat Inom forskningsprogrammet Vindforsk finns forskning inom vindkraft i kallt klimat. Detta är inte bara en fråga för Norden utan globalt är länder berörda. Det är fråga om vindkraft under extrema yttre förhållanden som påverkar själva vindkraftverken på olika sätt så att de i vissa fall måste stoppas. Det är en mycket viktig fråga eftersom potentialen för vindkraft i områden med kallt klimat är mycket stor i Sverige och i ett antal andra länder som t.ex. Canada, Finland och Norge. Inom forskningsprogrammet pågående aktiviteter handlar om klimatets påverkan på teknisk/elektrisk utrustning, isbildning på rotor och mätinstrument, detektering av is, avisningssytem (deiceing) m.m. Ett praktiskt exempel är att man i Norge tagit fram en karta över risken för nedisning av vindkraftverk. Även i Sverige tar man fram en iskartering - en karta som visar hur hög risken för isbildning är. NordVind-gruppen har under 2011, med hjälp av WSP i Sverige, tagit fram en kunskapssammanställning avseende Wind Power in cold climate. Där försöker vi beskriva vad vi vet i ämnet idag och sammanfattar vad som ytterligar behöver göras. Vindval är ett forskningsprogram som bedrivs av Naturvårdsverket med stöd av flera myndigheter i Programkommittén men beslutas och finansieras av Energimyndigheten. Forskningen inom Vindval har tagit fram kunskap om hur vindkraft påverkar växter och djur i den marina miljön och på land samt hur kulturvärden och landskap påverkas visuellt samt hur människor upplever vindkraft. Nära 35 st. projekt av de som startats sedan etapp 1 ( ) och etapp 2( ) har avslutats. Rapporterna finns på eller på eller Vindval etapp II pågår och fokuserar mest på vindkraftens miljöpåverkan på land t.ex. fjällområden och även forskning kring renar samt sammanfattande syntesrapporter. Det finns och så flera pedagogiska filmer med bl.. intervjuer med forskare. Synteserna är 4 stycken och handlar om vindkraftens effekter på Fåglar och fladdermöss, Marint liv, Påverkan på människors intressen samt Landlevande däggdjur på land. Tanken är att sammanfatta och ta fram generaliserbara forskningsresultat internationellt och inom Vindval. Sammantaget finns alltså ca 35 rapporter på Vindvals hemsida inklusive dessa fyra syntesrapporter 1.7 Relevant litteratur Aktuella rapporter på denna webbsida Boverkets hemsida Boverket, februari 2010, "Vindkraft till havs - brister och möjligheter vid planering och projektering" 10

11 Boverket, januari 2009: Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden Boverket, 2009, "Vindkraften och landskapet - att analysera förutsättningar och utforma anläggningar" Energimyndighetens webbplats Energimyndighetens webbhandbok Energimyndigheten, Energiläget 2011 Energimyndigheten, 2007: Vindkraft Tillståndsprocessen och kunskapsläget Energimyndigheten, Kring vindar och vindkraft i skog, ERR 2008:21 Energimyndigheten, 2008: Vindkraft Bygga och ansluta större vindkraftverk, ET 2007:08 och ET 2007:32 Naturvårdsverkets webbplats med alla Vindvalsrapporter. 11

12 2. Norge 2.1 Installert og planlagt effekt Den nåværende installerte vindkapasitet i Norge er ca. 465 MW. I tillegg var det sommeren vindkraftprosjekt under utbygging, med en installert effekt på til sammen ca. 325 MW. Norge fikk høsten 2009 den første flytende vindturbinen, lokalisert utenfor Karmøy i Rogaland. Prosjektet heter HyWind og vindturbinen som ble installert hadde en installert effekt på 2,3 MW. Det er derutover gitt konsesjon til etableringen av i alt ca MW vindkraft (september 2012), hvorav offshore vindkraftverk utgjør 373 MW. Såfremt disse prosjektene blir gennomført, vil det svare til en vindkraftproduksjon på 9-10 TWh/år. Den nåværende installerte effekt vil kunne gi en årlig elektrisitetsproduksjon på ca. 1,3 TWh. Det finnes omfattende planer for vindkraftverk, både på landjord og til havs, i Norge. I september 2012 var det planlagt vindkraftverk med en installert effekt på over MW på land. 2.2 Politiske målsetninger Norges Vassdrags- og Energidirektorat (NVE) har tidligere vurdert at en utbygging på 5000 MW representerer den mengde vindkraft som kan etableres innenfor den nåværende nettstruktur og den nettutbygning som kan forventes de nærmeste år. En slik utbyggning vil, (ifølge NVE) reflektere en skånsom utbyggning hvor også andre viktige interesser som reindrift, reiseliv og miljø i vid forstand kan ivaretakes på en fornuftig måte. I desember 2008 utarbeidet NVE, i samarbeid med Enova SF, en mulighetsstudie for landbasert vindkraft i Norge. Studien viser at det i perioden frem til 2025 er mulig å bygge ut mellom 5800 og 7150 MW vindkraft idet norske kraftledningsnettet. I vurderingen er Statnetts nettutviklingsplan lagt til grunn. EUs fornybardirektiv ble av Regjeringen vurdert til å være EØS-relevant. Regjeringen har forhandlet om hvordan direktivet skal implementeres i Norge. Resultatet av forhandlingene ble at Norge er forpliktet til at 67,5 % av det totale energiforbruket skal være fra fornybare energikilder innen Stortinget har enstemmig sluttet seg til dette. Norge og Sverige ble høsten 2010 enige om vilkårene for et felles Norsk-Svensk elsertifikatmarked. Lov om elsertifikater ble vedtatt av Stortinget våren Formålet med loven er å bidra til økt produksjon av elektrisk energi fra fornybare energikilder. Loven gir et nødvendig rettslig grunnlag for et system for handel med elsertifikater mellom Norge og Sverige. Markedet startet opp 1. januar Planlegging og myndighetsbehandling Planleggingsprosedyrer Regjeringen oppfordrer gjennom retningslinjer til å ta plan- og bygningsloven i bruk og lage lokale (kommune) og regionale (fylke) planer for hvor det er hensiktsmessigt å plasere vindkraftanlegg. Retningslinjene har tre formål: Kommuner og fylker skal stimuleres til aktivt å vurdere egnede områder for vindkraft i overordnede planer. 12

13 Det skal redegjøres for hvilke hensyn som skal legges til grunn for vurdering av nye lokaliteter for vindkraft. Det skal redegjøres for hvordan man aktivt kan samordne behandlingen av vindkraftsaker etter energiloven og plan- og bygningsloven. Noen fylker har vedtatt å lage slike planer. Miljøverndepartementets og Olje- og energidepartementets retningslinjer for vindkraft sier at søknadssbehandling av igangsatte prosjekter ikke behøver å avvente ferdiggjørelse av regionale planer. Godkjennelsesprosedyrer Det er to sentrale tillatelseslover i Norge når det gjelder vindkraft. For å bygge vindkraftverk skal det innhentes både en konsesjon i medfør av energiloven (koncession = tilladelse) og en arealmessig tillatelse/avklaring i medfør av plan- og bygningsloven (utarbeidelse av reguleringsplan eller dispensasjon). Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) er myndighet for behandling etter energiloven, mens kommunene er myndighet for behandling av eventuelle reguleringsplaner. De nye retningslinjene legger opp til koordinering av kommunale og statslige godkjennelsesprosedyrer. Det er nå trådt i kraft en ny plan- og bygningslov. Vindkraftverk omfattes fortsatt av loven, men det er nå ikke krav om at det skal utarbeides reguleringsplaner for slike anlegg. Det er også vedtatt i loven at konsesjonsvedtak kan bli gjort gjeldende som en statlig plan. I praksis betyr dette at vindkraftverk i all hovedsak nå behandles kun etter energiloven. Alle større vindparker (samlet installasjon på over 10 MW) krever at prosjekthaveren lager en konsekvensutredning for vindmølleparken samt tilhørende nettilslutning, veier osv. NVE er ansvarlig myndighet for behandling av konsekvensutredninger for vindkraftverk og fastsetter de utredningsprogrammer som prosjekthaveren må følge. I et utredningsprogram fastsettes krav til innhold og omfang av de utredninger som må gjøres. Til havs gjelder den samme lovgivning ut til en grunnlinje. Det kreves dessuten søknad og godkjennelse etter Havne- og farvandsloven. Denne lov forvaltes av Kystverket. Utenfor grunnlinjen gjelder energiloven og plan- og bygningsloven ikke. Det er utarbeidet en ny lov om fornybar energiproduksjon til havs. Loven beskriver det rettslige rammeverket for å gi konsesjoner og på annen måte regulere forhold knyttet til planlegging, utbygging, drift og nedlegging av anlegg for produksjon av fornybar energi og anlegg for omforming og overføring av elektrisk energi til havs. I loven foreslås det at det åpnes for areal med sikte på å tildele konsesjoner til fornybar energiproduksjon. NVE har ledet en direktoratgruppe som har kartlagt arealer for fremtidig etablering av vindkraft i norske havområder. Direktoratgruppen besto foruten NVE av Oljedirektoratet, Fiskeridirektoratet, Kystverket og Direktoratet for naturforvaltning. Arbeidet ble levert Olje- og energidepartementet 15. oktober Utredningene finnes på Det er nå gjennomført en strategisk konsekvensutredning (SEA) for de utvalgte arealer i 2011/2012. Det planlegges videre å legge frem en oppdatert strategi om havbasert vindkraft for Stortinget i NVEs erfaring i dag er at nesten alle vindkraftkonsesjoner innklages for Olje- og energidepartementet. Det betyr at alle vindkraftsaker vil bli avgjort politisk. Det er flere saker til politisk avklaring i departementet som vil påvirke fremtidige saker innenfor viktige temaer som forsvar og landskap. 13

14 Tilslutningsforhold Flere regioner i Norge har et svakt utbygget overførselsnett. Dette faller gjerne sammen med områder som er særlig aktuelle for vindkraft. Det er derfor flere steder konkurranse om ledig kapasitet. Inntil videre er det nødvendig med store nettforsterkninger (sentralnett) såfremt enkelte områder av Norge skal ha omfattende vindkraftutbygging. NVE har svært mange planer om regional- og sentralnettforsterkninger under behandling. De regionale nettselskaper er pålagt å stille ledig kapasitet til disposisjon for ny elproduksjon, men kan stille tekniske krav til vindmøllers utrustning og tilslutning. Det er øvrigt prosjekthaverens ansvar å planlegge og bygge nødvendig nett frem til tilslutningspunktet i eksisterende distribusjons-, regional- eller sentralnett. Enkelte vindkraftselskaper mener at reglene for tilslutning til nettet (de tekniske spesifikasjoner utarbeidet av Statnett) er for strenge og kostbare. 2.4 Økonomiske vilkår Det har de siste 10 år vært forskjellige støtteordninger for fornybar energi i Norge, herunder vindkraft. I Norge har den økonomiske støtten til vindkraft frem til i dag vært basert på investeringsstøtte som skal sikre at prosjektet ble realisert. Det kunne søkes støtte etter utløsning av midler og prosjekter der konkurrerte om det tilgjengelige støttebeløp. Støtteordningen ble administrert av det statlige foretaket Enova. Det er nå innført et felles sertifikatmarked for el med Sverige som har vært operativt fra og med 1. januar Miljøforhold og folkelig aksept Uberørte naturområder I Norge planlegges relativt store vindkraftverk som ligger i områder med få/ingen tekniske inngrep (urørte områder). Dette vil derfor være i konflikt med et nasjonalt mål om å bevare urørte/villmarkspregede naturområder. Fugleliv I Norge er det offentlig og mediemessig kommet fokus på fuglekoalisjoner i forbindelse med at det til i dag er funnet et større antall kollisjonsdrepte havørner på Smøla, som er Norges største vindkraftverk (150 MW). Reindrift I Norge drives det tamreindrift på ca. halvparten av landets areal (fra Midt- Norge/Trøndelag og nordover). Dette er et særdeles arealkrevende virksomhet - akkurat som vindkraft er en arealkrevende energiproduksjon. Reindriftsvirksomheten og de samiske interesser uttrykker generelt bekjymring for hvilke konsekvenser en stor vindkraftutbygging vil få for reindriften og dermed også for samisk kultur. Folkelig aksept Det er i Norge et kraftigt økt engasjement omkring vindkraft primært med negativt fortegn. Men mange kommuner og lokalsamfunn er også positive til etablering av 14

15 vindkraftverk. Spørreundersøkelser gjennomført i den norske befolkning viser et klart positivt ønske om å få bygd ut mer vindkraft i Norge. De negative holdningene derimot fordeler seg på forskjellige grupperinger som arbeider imot en etablering av vindkraft i Norge. Argumenterne er primært at vindkraft vil medføre store negative landskapsmessige inngrep som i neste omgang vil påvirke befolkningens opplevelse av kystområdene negativt. Dessuten uttrykker enkelte grupper bekjymring for negative effekter i forhold til Norge som reisedestinasjon hvis vindkraften blir utbredt. Det er også i enkelte saker debatt om støy og sunnhetspåvirkninger fra støy, eksempelvis lavfrekvens støy. Forsvaret Forsvaret er bekjymret for hvilke konsekvenser vindkraft vil kunne få for deres elektroniske infrastruktur (radar, radiolinje og etterretning). 2.6 Forskning, utvikling, demonstration Programmer Det drives forsknings- og utviklingsarbeid både innenfor teknologiutvikling og miljøeffekter av vindkraftproduksjon. Mye av F&U aktivitetene finansieres gjennom bevilgninger fra Norges Forskningsråd, men noen aktiviteter finansieres helt eller delvist gjennom støtte fra offentlige myndigheter eller energiselskaper. Det er igangsatt større forskningsprosjekter som blandt annet skal se nærmere på effekter av vindkraft og reindrift og vindkraft og fugleliv. Gjennom klimaforliket ble det også bestemt at det skulle opprettes forskningssentre for miljøvennlig energi. I alt er det nå opprettet 8 forskningssentre som skal ha en konsentrert, fokusert og langsiktig forskningsinnsats på høyt internasjonalt nivå for å løse utpekte utfordringer på energi- og miljøområdet. Les mer på 2.7 Klima Kraftige vindstyrker og barskt klima har i noen tilfeller ført til at enkelte komponenter i konvensjonelle vindturbiner utviklet for mellom-europeiske forhold må skiftes og forsterkes. I Norge bygges og planlegges flere vindkraftverk i områder der potensialet for ising er stort. I de høyereliggende områdene langs kysten av Norge bidrar mye fuktig luft fra vest til at potensialet for ising er relativt stort i høyereliggende områder og i nordlige deler av landet. Ising vil kunne medføre et produksjonstap i et vindkraftverk og flere selskaper har egne programmer for å finne løsninger på isning. NVE har også fått utarbeidet er kart som viser de isingsforhold vindkraftprodusentene kan risikere i hele fastlands-norge. Isingkartet kan lastes med på NVEs hjemmeside. Her finnes også kart over Norges vindressurser. 15

16 2.8 Relevant litteratur NVEs og Enovas Mulighetsstudie for landbasert vindkraft 2015 og 2025 Miljøverndepartementet og Olje- og energidepartementet 2007, Retningslinjer for planlegging og lokalisering av vindkraftanlegg. Miljøverndepartementet Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging (T-1442). 16

17 3. Finland 3.1 Installerad och planerad effekt Den nuvarande installerade vindkraftkapaciteten i Finland är ca 220 MW, som i huvudsak är placerad på land. Några vindkraftverk är byggda ca 1,5 km från fastlandet (på vågbrytare, klippor etc). Planlagda projekt (maj 2012): På land: ca MW Till havs: ca MW Enligt regionala utredningar finns det ytterligare potential för ca MW inom ca 250 områden. MW 2012 (juni) Totalt Land Hav 2 2 Totalt (land + hav) Politiska målsättningar Statsrådet godkände en ny långsiktig klimat- och energistrategi som tar upp klimat- och energipolitiska åtgärder i detalj fram till 2020 och riktgivande ända fram till Målet är att vindkraftens installerade totaleffekt ska ha ökat till ca 2000 MW senast år 2020, vid vilken tidpunkt den årliga elproduktionen från vindkraft förväntas vara ca 6 TWh. Klimat- och energistrategi: och_energistrategi_ pdf Lagen om stöd för produktion av el från förnybara energikällor trädde i kraft i sin helhet den 25 mars Lagen trädde redan delvis i kraft vid årsskiftet, men för användningen av statligt stöd enligt stödsystemen krävdes Europeiska kommissionens godkännande. Lagen innehåller bestämmelser om det stöd som ska betalas för el som produceras vid vindkraftverk och biogasverk (inmatningstariff) och som ska täcka skillnaden mellan produktionskostnaderna och marknadspriset på el. Elproducenter ska vara parter på elmarknaden och få marknadspriset för den el som de producerat när den säljs. Det fast garanterade priset (inmatningstariffen) är 83,50 euro/mwh (år 2012) ända tills den 17

18 sammanlagda effekten är MW. Elproducenterna kan likväl få stöd under högst 12 år. Till slutet av 2015 garanteras ett högre pris på 105,30 euro/mwh (år 2012). Stödet är det samma för vindkraftverk på land och till havs. Stöd ska beviljas endast nya vindkraftverk med en eleffekt på minst 500 kilovoltampere och biogaskraftverk med en eleffekt på minst 200 kilovoltampere. De kraftverk som beviljas stöd ska vara belägna i Finland eller inom Finlands territorialvatten och vara anslutna till elnätet inom Finlands territorium. Stödet ska finansieras via statsbudgeten. Lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor: Statsrådets förordning om stöd till produktion av el från förnybara energikällor: Den uppdatering av Finlands vindatlas som har gjorts 2011 skapar förutsättningar för betydande utbyggnad av vindkraften och effektivare placering av vindkraftverk. Finlands vindatlas:http://www.windatlas.fi/se/index.html 3.3 Planläggning och myndighetsbehandling En ändring om vindkraftsbyggande i markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft Målet med ändringen är att göra det möjligt att i större grad använda generalplanen som ett planeringsinstrument när frågor som gäller placeringen av vindkraftsutbyggnad avgörs. Lagändringen gör det möjligt att använda generalplanen som direkt grund för bygglov för vindkraftverk. En förutsättning för att använda en generalplan på det här sättet är att man med den vindkraftsgeneralplan som anpassats till lagändringen tillräckligt kan styra vindkraftsbyggandet på ett område med beaktande av bland annat områdets miljövärden och övriga markanvändning. Beviljande av bygglov förutsätter i så fall varken en detaljplan eller ett beslut om planeringsbehov. Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen: Miljöministeriet har årligen sedan 2011 beviljat kommuner och landskapsförbund sammanlagt 1,5 miljoner euro i statsbidrag för utarbetande av planer som styr vindkraftsbyggande. I första hand är bidraget avsett att användas vid styrande av helhetsomfattande vindkraftsetablering i kommuner och landskap. Bidraget beviljas även år

19 Planläggningsprocedurer Miljöministeriet har i juni 2012 gett ut en vindkraftshandledning med anvnisningar om planläggning, konsekvensbedömning och tillståndsförfaranden av vindkraftsbyggande. Vilka lösningar beträffande planer och tillstånd som i olika situationer krävs för nyttjande av vindkraften är framför allt beroende av var kraftverken placeras och konsekvenserna av detta. Planläggningen har en central roll när det gäller att främja vindkraftsproduktionen i och med att den sammanjämkar olika synpunkter, och med den avgörs också hur vindkraftsproduktionen ter sig under de närmaste årtiondena. Regionplaneringens uppgift är att styra utbyggnaden av vindkraft som helhet. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändning ska vindkraftverken i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. I miljöministeriets vindkraftshandledning konstateras att vindkraftsenheter av regional betydelse i regel består av minst 8-10 vindkraftverk. I regionplanerna ska alla vindkraftsparker utredas och behandlas i så stor omfattning som möjligt. I regionplanerna har man hittills anvisat områden för vindkraftverk huvudsakligen i havs-, kust- och fjällområden, men även i inlandet förutsätts numera regionplanering för vindkraftsområden av regional betydelse. Ett vindkraftverk och en vindkraftspark byggs beroende på projektets läge eller storlek på basis av en detaljerad plan och/eller tillståndslösningar. Som detaljerad plan kan användas en detaljplan eller generalplan som inkluderar en bestämmelse om beviljande av bygglov på basis av planen (vindkraftsgeneralplan). En vindkraftsgeneralplan lämpar sig för situationer där det inte finns något behov av samordning med den övriga markanvändningen som kräver planering på detaljplanenivå. Ett beslut om planeringsbehov räcker ofta för vindkraftsutbyggnad i synnerhet i områden som redan har anvisats som lämpliga för vindkraftsutbyggnad i en översiktlig plan. Ett vindkraftverk kan byggas med enbart ett bygglov endast då kraftverket inte har några betydande miljökonsekvenser. Utgångspunkten är ändå att byggandet av stora vindkraftverk ska baseras på minst ett beslut om planeringsbehov. Byggande av enskilda vindkraftverk bör undvikas i synnerhet i områden som är värdefulla med tanke på miljön och landskapet. Godkännandeprocedurer Vindkraftsprojekt ska godkännas i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Behandlingen av vindkraftsprojekt likställs med byggnader, som kräver bygglov. Godkännandesansvaret ligger hos kommunerna med undantag av strandområden, som hör till de regionalanäringslivs-, trafik- och miljöcentralerna. Enligt miljöskyddslagen kan etablering av vindkraftsprojekt förutsätta ett miljötillstånd ifall det finns permanent eller fritidsbebyggelse i området. Byggande av vindkraftverk till havs förutsätter vid sidan av bygglov även tillstånd enligt vattenlagen. I allmänhet krävs också ett flyghinderstillstånd enligt luftfartslagen. För konstruktioner högre än 30 meter i närheten av flygplatser och högre än 60 meter överallt i Finland kan tillstånd ges om flygsäkerheten inte äventyras. Miljökonsekvenser av stora vindkraftverk bedöms i MKB-förfarandet. Ändringen av förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) som innebär att MKB- 19

20 förfarande ska tillämpas på stora vindkraftverksprojekt trädde i kraft den 1 juni Storleksgränsen för sådana projekt har fastställts till minst tio enskilda vindkraftverk, eller en total kapacitet på minst 30 megawatt. Statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning: Anslutning av vindkraftanläggningar till elnät Vindkraft är i likhet med andra elproduktionsanläggningar garanterad anslutning till elnätet mot en skälig ersättning. Relativt små vindkraftverk kan anslutas till distributionsnätet medan större kraftverk bör anslutas direkt till regionala nät eller stamnätet. Det är viktigt att vindkraftaktörerna kontaktar nätägarna i ett så tidigt skede som möjligt för att diskutera en anslutning. 3.4 Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Effekterna av vindkraftsetablering bedöms i huvudsak i planläggningen och tillståndsförfarandet. Dessutom bedöms miljökonsekvenser av betydande vindkraftsprojekt i samband med MKB-förfarandet. Det är viktigt att samordna markanvändningsplaneringen med den övriga planeringen av projektet i ett så tidigt skede som möjligt. Förutom tekniska och ekonomiska faktorer är det viktigt att under projektplaneringen utreda vilka beslut, som gäller markanvändningen och dess betydelse för projektet. De vanligaste intressena inom områdesanvändningen som ska samordnas med vindkraftsutbyggnad är bebyggelse, natur- och landskapsvård samt flygtrafikens och försvarets behov. Betydelsen av vindkraftsutbyggnadens konsekvenser beror förutom på omfattningen av projektet, på områdets lokala förhållanden och miljövärden och den övriga användningen av området. Några generella gränsvärden för vindkraftverkens avstånd till bosättning har inte uppställts. Däremot finns rekommenderade riktvärden för högsta bullernivå. På områden för permanent bosättning, fritidsbosättning i tätorter och på rekreationsområden är högsta tillåtna ljudnivå utomhus 45 db(a) dagtid och 40 db(a) nattetid. För fritidsbosättning utanför tätorter, campingområden och naturskyddsområden är motsvarande riktvärden 40 db(a) och 35 db(a). I Skärgården förekommer mycket bosättning och i fjällen är de visuella konsekvenserna av vindkraftsanläggningar omfattande ytterligare kan det uppstå konflikter med lokala näringar. Den allmänna acceptansen av vindkraft varierar från område till område. Motståndet är mindre i områden, där man redan har uppfört vindmöllor. Konsekvenserna för landskapet är ofta de mest betydande. Betydelsen av vindkraftverkets påverkan på landskapet beror på hur synliga de är samt landskapets egenskaper. De bäst ägnade och största områdena i Finland finns i havområdena (offshore), där det tillsvidare är dyrare än på land att etablera vindmöllor. 20

21 Program Forskningsprogram specifikt för vindkraft finns ännu inte, men forskning gällande vindkraft är integrerat i mera omfattande forskningsprogram angående miljö- /klimatförändring (Tekes). 3.5 Relevant litteratur Planering av vindkraftsutbyggnad. Miljöförvaltningens anvisningar 4sv/2012. Miljöministeriet Tillämpning av miljölagstiftningen på byggandet av vindkraftverk. Arbetsgruppsbetänkande Miljön i Finland 584. Miljöministeriet Vinkraftverkens verkningar på fågelfaunan. Miljön i Finland 721. Miljöministeriet Sammandrag på svenska. Revideras Vindkraftverk och landskap. Natur Miljön i Finland 5/2006. Miljöministeriet Sammandrag på svenska. Planerad revidering Uppstående och spridning av buller från vindkraftverk. Miljön i Finland 4/2007. Miljöministeriet Sammandrag på svenska. Revideras

22 4. Danmark 4.1 Installeret og planlagt kapacitet Danmark havde ved udgangen af juli 2012 en installeret kapacitet på 4008 MW vindkraft, fordelt på 3140 MW på land og 868 MW offshore. Vindkraftproduktionen bidrog i 2011 med omkring 28 % af elforbruget. MW juli 2012 Land 3140 Hav 868 I alt (land + hav) 4008 Den største andel af den installerede vindkapacitet blev etableret fra midten af 1990 erne og frem til På nedenstående figur ses udviklingen i den installerede vindkapacitet i Danmark samt vindkraftens andel af den samlede elforsyning. MW % 20% 15% 10% 5% '85 '90 '95 '00 '05 '09 Havvindkapacitet [MW] Landvindkapacitet [MW] Vindkraft i pct. af elforsyning 0% Figur 1: Vindkapacitet og andel af energiforsyning ultimo Kilde: Energistyrelsen: Energistatistik Med de initiativer, der er taget i de politiske aftaler i 2008 og 2012, sker der igen en stigning i vindmøllekapaciteten, især ved udbygning med havmølleparker, men også for udbygningen på land. 4.2 Politiske målsætninger Danmark fik i oktober 2011 en ny centrum/venstre regering. Regeringen har som mål at den danske el- og varmeforsyning skal være uafhængig af fossile brændsler. I marts 2012 indgik regeringen et bredt energiforlig med alle de øvrige partier i Folketinget på nær Liberal Alliance. Det betyder, at 95 % af folketingets medlemmer står bag aftalen. 22

23 Aftalen vil føre til en ambitiøs grøn omstilling af den danske energipolitik med fokus på energibesparelser og vedvarende energi. Den indeholder et langsigtet mål for 2050, hvor Danmark skal være uafhængig af fossile brændsler, samt konkrete initiativer og dermed stabile rammer for perioden frem til Ud over de energipolitiske mål, vil aftalen bidrage til grøn vækst og beskæftigelse i Danmark. Som følge af aftalen forventes andelen af fornybar energi at komme op på 35 %. Danmarks mål for fornybar energi i EU-direktivet om fornybar energi er på 30 % i med aftalen vil dette mål blive mere end opfyldt. En række initiativer på vindområdet vil føre til, at næsten halvdelen af Danmarks elforbrug vil blive produceret ved vindkraft i I alt vil der blive etableret 2000 MW ny kapacitet frem til 2020 heraf 1500 MW på havet For landmøller vil aftalen indebære, at der frem mod 2020 forventes opført nye landmøller med en samlet kapacitet på MW. I samme periode forventes nedtaget kapacitet på MW. Dette søges understøttet eksempelvis via nye planlægningsredskaber, strategisk miljøvurdering og tilpasning af rammevilkårene som følge af teknologiudviklingen. Der ændres på afregningen for nye landmøller nettilsluttet fra 1. januar 2014 således at elmarkedspris og støtte tilsammen ikke kan overstige 58 øre/kwh. På havet skal der opstilles 1500 MW nye møller. Der opføres 2 nye storskala havmølleprojekter: Horns Rev III på 400 MW i Nordsøen Krieger Flak på 600 MW i Østersøen Havmølleparkerne udbydes efter udbudsmodel med større priskonkurrence og med dialog med de potentielle bydere. De to parker udbydes i , med forventet idriftsættelse i Udbygningen på Horns Rev igangsættes først For Kriegers Flak, som ligger på grænsen imellem Danmark, Sverige og Tyskland etableres en fælles netløsning med Tyskland, som etablerer en park på den tyske side af grænsen. Netløsningen vil give ny international udvekslingskapacitet. Endvidere skal der som konsekvens af aftalen opføres 500 MW kystnære havmøller. Afregningsforholdene for disse møller vil blive besluttet af partierne bag energiaftalen Planlægning og myndighedsbehandling Planlægningsprocedurer Land Det er kommunerne, der udpeger arealer til opstilling af vindmøller på land. Regeringen vil fremtidssikre det danske samfund ved at skabe en grøn økonomi i vækst og omstilling, så der skabes et energi- og transportsystem baseret på 100 % vedvarende 23

24 energi i Det er regeringens mål, at halvdelen af Danmarks traditionelle el-forbrug skal komme fra vind i For at nå energiaftalens politiske målsætning er det nødvendigt, at der fortsat udbygges med vindmøller både på land og på havet. Der er derfor fortsat behov for, at kommunerne udlægger nye områder til udbygning med vindmøller på land. Kommunernes planlægning af nye områder til vindmøller er forbundet med en række udfordringer, og der skal tages de størst mulige hensyn til naboer, støjpåvirkning, natur, landskab, miljø m.v. Samtidig betyder udviklingen af stadigt større vindmøller, at det bliver vanskeligere at finde egnede placeringsmuligheder til opstilling af nye vindmøller på land. Miljøministeren besluttede i sommeren 2011 at nedsætte en arbejdsgruppe om fremtidens vindmølleplanlægning på land. Arbejdsgruppen har været bredt sammensat med deltagelse af repræsentanter fra Miljøministeriet, Klima-, Energi- og Bygningsministeriet, Energinet.dk, KL, Vindmølleindustrien, Danmarks Vindmølleforening, Danmarks Naturfredningsforening, Dansk Skovforening, Landbrug & Fødevarer og Landsforeningen Naboer til Kæmpevindmøller. Sidstnævnte er dog efter sidste møde udtrådt af arbejdsgruppen. Miljøministeriet ved Naturstyrelsen har varetaget formandsposten og sekretariatet for udvalget. Arbejdsgruppen har haft til formål at se nærmere på, om kommunerne har de rigtige planlægningsredskaber til at medvirke til at sikre målsætningerne om den fortsatte udbygning med vindmøller på land. Overordnet har arbejdsgruppen skullet vurdere, om vindmøllecirkulærets regelsæt om planlægning for opstilling af vindmøller, fungerer i praksis i relation til det formål, der er med cirkulæret. Arbejdsgruppen har bl.a. undersøgt: gældende regler og kommunernes praksis i vindmølleplanlægning den statslige indsats i forhold til vindmølleplanlægning og samarbejdet mellem stat og kommuner muligheder og begrænsninger ved at placere vindmøller i områder hvor der er landskabs- og naturinteresser herunder kystlandskaber tekniske landskaber muligheder og begrænsninger ved at placere vindmøller i og nær skove mulighederne for at udvikle redskaber, herunder GIS-redskaber som vil kunne understøtte kommunernes afvejning af interesser muligheder og begrænsninger ved frivilligt opkøb og ekspropriation af boliger. hvilke typer vindmøller, der forventes opstillet i Danmark i fremtiden med henblik på at beskrive de fordringer det afstedkommer til den fysiske planlægning, fx i relation til højde, MW, øget effektivitet m.v. mulighederne for at sikre konkret udpegede vindmølleområder i kommuneplanen mod bebyggelse for tæt på, således at afstanden til naboer, og støjreglerne fortsat kan overholdes. Gennemgangen viser, at kommunerne som udgangspunkt har de redskaber, som de skal bruge for at planlægge for vindmøller, men at der er behov for en række justeringer og 24

25 præciseringer af regelsættet. Arbejdsgruppen har ikke foreslået omfattende lovændringer, men peger på behovet for udvikling af en ny statslig informationsindsats for opførelse af vindmøller og for udvikling af nye GIS værktøjer. Arbejdsgruppen har i sommeren 2012 afleveret rapport med anbefalinger til miljøministeren. Vindmøllerejsehold Vindmøllerejseholdet er et landsdækkende team, der har til formål at hjælpe kommunerne med at fremme vindmølleplanlægningen. Rejseholdets opgave er at imødekomme de behov, som den enkelte kommune har for at kunne fremme vindmølleplanlægningen. Vindmøllerejseholdet kan f.eks. hjælpe med at finde placeringer, der er bedst egnede i forhold til naboer og naturbeskyttelsesinteresser. Desuden bidrager rejseholdet med at analysere kortgrundlag og opklare spørgsmål fra kommunerne, så planlægningen kan køre bedst muligt. Vindmøllerejseholdet blev oprettet i 2009, som en 3-årig hjælp til kommunernes planlægning. Energiaftalen afsætter en pulje på 13,2 mio. kr. til at finansiere vindmøllerejseholdet i Testmøller Vindmølleindustrien har tilkendegivet et stort behov for at kunne teste vindmøller. Implementeringen af Folketingets beslutning om at etablere et nationalt testcenter for syv op til 250 m høje vindmøller i Østerild er godt gang. Anlægsarbejdet er færdigt og i august 2012 opstilles den første mølle. Naturstyrelsen har som opfølgning på Østerild-aftalen endvidere identificeret syv potentielle arealer til opstilling af prototypemøller (højde m) og 24 potentielle arealer til opstilling af serie 0-møller (højde m). Den statslige identifikation af de mulige arealer reserverer ikke arealerne til testpladser. Det er op til interesserede vindmølleproducenter at tage kontakt til de private lodsejere for at indgå aftale om udlejning / salg af jorden. Derefter er det op til kommunerne, om der skal laves den nødvendige planlægning for de identificerede arealer. Miljøstyrelsen har revideret bekendtgørelse om støj fra vindmøller, så der nu er bindende grænser for lavfrekvent støj. Vindmøllebekendtgørelsen trådte i kraft d. 1. januar 2012 efter en offentlig høring i perioden 3. november til 25. november Der henvises til Miljøstyrelsens vejledning til støjbekendtgørelsen. (http://www.mst.dk/publikationer/publikationer/2012/maj/ htm) Havvindmøller Staten har højhedsret over søterritoriet og den eksklusive økonomiske zone. Det er Energistyrelsen, der varetager planlægningen for vindmøller på søterritoriet. Der er hidtil opført tolv havvindmølleparker i de danske farvande. På Miljø- og Energiministeriets foranledning blev i 1997 udarbejdet en Havmøllehandlingsplan for de danske farvande. Rapporten sandsynliggjorde et potentiale for en storskalaudbygning med 4000 MW havvindmøller og udpegede en række egnede hovedområder til første etape demonstrationsprojekter. Regeringen pålagde i 1998 på baggrund af anbefalingerne i Havmøllehandlingsplanen de daværende elselskaber at opføre 5 storskala 25

26 demonstrationsprojekter på havet på i alt 750 MW. I 2002/2003 blev to demonstrationsparker sat i drift, ved hhv. Horns Rev og Nysted-Rødsand. I forlængelse af liberaliseringen af elsektoren og opsplitningen af de gamle elselskaber i separate produktions- og transmissionsenheder, ophævede den tidligere Regering i 2002 de sidste tre af de fem administrative pålæg om udbygning med havvindmøller. Det drejer sig om havmølleudbygningen ved Læsø, Gedser og Omø i alt 450 MW. De energipolitiske aftaler i 2004 indeholdt bl.a. udbud af to nye havvindmølleparker på hver 200 MW ved hhv. Horns Rev (Horns Rev II) og Rødsand (Rødsand II). Horns Rev II er sat i drift i 2009 og Rødsand II i Et udvalg under regeringen har opdateret Havvindmøllehandlingsplanen fra I april 2007 offentliggjorde udvalget sin rapport Fremtidens havmølleplaceringer Udvalget har vurderet de samfundsmæssige interesser indenfor nettransmissionsforhold, sejlads, natur, landskab, råstofindvinding m.v. Herudover har udvalget belyst tekniske, økonomiske og planlægningsmæssige muligheder for at føre elproduktionen i land og beskrevet scenarier for vindmøllernes teknologiske udvikling. Det har skabt et fagligt grundlag for at planlægge udbygningen med vindkraft på havet, så den kan koordineres med udbygningen af transmissionsnettet. Efter at have vægtet disse hensyn har udvalget i enighed peget på syv hovedområder med et samlet areal på godt 1000 km 2. Her kan der placeres op til 23 havmølleparker hver med en installeret effekt på 200 MW. Fremtidens Havmølleplaceringer 2025 er opdateret i Nedenstående kort viser placeringen af nuværende havvindmølleparker i de danske farvande samt udvalgets forslag til fremtidige placeringer: Figur 2: Nuværende havvindmølleparker og mulige placeringer af nye parker i danske farvande. Energistyrelsen April 2011: Stor-skala havmølleparker i Danmark 26

27 Den energipolitiske aftale af 21. februar 2008 indeholdt en beslutning om opførelsen af 400 MW havmøller til idriftsættelse i Den 400 MW store park Anholt Havmøllepark er placeret i Kattegat. De første møller i parken forventes nettilsluttet i september 2012, og hele parken forventes færdig i Kystnære havmøller Som en del af energiforliget er det endvidere aftalt, at der inden 2020 skal opstilles vindmøller med en samlet effekt på 500 MW i de kystnære havområder. Som grundlag for denne planlægning er gennemført en screening af de mulige placeringer, når der skal tages hensyn til andre interesser som sejlads, råstoffer, natur og landskab. På grundlag af screeningen har det været muligt at pege på 16 områder, hvor havmøller kan placeres i afstande på 2-4 km fra kysten. Screeningen har været i offentlig høring. Den videre proces vedr. kystnære havmøller afventer politisk beslutning. Godkendelsesprocedurer Ansøgninger om opførelse af vindmøller skal godkendes af enten de lokale, regionale eller statslige myndigheder, jf. nedenstående beskrivelse. Bygherren skal udarbejde en VVMredegørelse (Vurdering af Virkning på Miljøet) som på baggrund af specifikke krav skal vurdere anlæggets miljøkonsekvenser. Derudover skal den vise, hvordan eventuelle negative miljøkonsekvenser kan mindskes samt angive alternative placeringsmuligheder. VVM-redegørelsen efterfølges af en offentlig høringsproces som omfatter offentligheden, myndighederne og relevante organisationer før den evt. godkendes af den pågældende myndighed. Havet Der er to modeller for opstilling af havmøller i Danmark. Dels opstilles der storskala havmølleparker efter udbud, dels kan der ansøges om opstilling af havvindmøller efter den såkaldte åben dør procedure. Møller der opstilles efter åben dør proceduren modtager en afregning på 25 øre/kwh i fuldlasttimer + 2,3 øre til balanceringsomkostninger i hele møllens levetid. Tilladelse til at opføre vindmøller på havet gives af Energistyrelsen, som således også skal godkende VVM-redegørelsen. Denne omfatter blandt andet vindforhold, havstrømme, bundforhold, og påvirkning af det marine miljø. Den skal indeholde en beskrivelse af miljøkonsekvenserne for fauna og flora, havbund, vand, luft, klimaforhold, arkæologiske forhold, effekter på landskabet og kystsikkerhed. Der kræves tilladelse fra Energistyrelsen til såvel forundersøgelser og selve idriftsættelsen. Proceduren gælder også ved statsligt udbud af havvindmølleparker. Tilslutningsforhold For alle vindmøller gælder, at det er netvirksomheden eller transmissionsvirksomheden, som fastsætter spændingsniveauet. Det er forskelligt, hvor stor en del af tilslutningen, som vindmølleejeren skal betale. Ved etablering af vindmøller på land, har netselskabet pligt til at føre nettet frem til skel på det areal, der udarbejdet lokalplan for. For havmølleparker omfattet af statsligt udbud, er det Energinet.dk der efter ministerielt påbud etablerer transformerplatform og kabel til land. Og endelig gælder for de havmøller, der etableres efter åben dør-proceduren, at 27

28 netselskabet har pligt til at aftage produktionen fra strandlinjen, dvs. at mølleejeren selv skal afholde omkostninger til søkabler. De nærmere, tekniske krav til vindmøllers tilslutning til nettet findes på systemansvaret hjemmeside: Der findes tekniske forskrifter for vindmølleparker, der tilsluttes net med spændinger over 100 kv, og tekniske forskrifter for vindmøller, der tilsluttes net med spændinger under 100 kv. De store danske havvindmølleparker Horns Rev 1 og 2, Nysted og Rødsand 2 er alle sluttet direkte til transmissionsnettet. Parkerne skal blandt andet opfylde krav om uafbrudt drift i tilfælde af kortslutningsfejl i transmissionssystemet ( ride-through ). Dette har blandt andet medvirket til udvikling af vindmøllers evne til at levere systemtjenester. Som nævnt under afsnittet om planlægningsprocedurer har et udvalg under regeringen belyst tekniske, økonomiske og planlægningsmæssige muligheder for udbygningen med vindkraft på havet. Heri indgår muligheder og omkostninger for at føre produktionen i land. Realisering af de energipolitiske målsætninger om øget udbygning med vindkraft forudsætter udbygning af transmissionsnettet. Derfor har et udvalg med deltagelse fra blandt andre Energinet.dk, Klima- og Energiministeriet, Finansministeriet, Miljøministeriet, Kommunernes Landsforening og Dansk Energi i april 2008 færdiggjort en teknisk redegørelse for den fremtidige udbygning og kabellægning i det danske elsystem. På baggrund af denne rapport blev der den 4. november 2008 taget politisk beslutning om nye retningslinjer for kabellægning og udbygning af elsystemet. De kan bl.a. findes på Energistyrelsens hjemmeside: DK/UndergrundOgForsyning/ElOgVarmeForsyning/Elforsyning/Eltransport/Sider/F orside.aspx 4.4 Økonomiske vilkår I Danmark gives den økonomiske støtte til nye vindmøller som pristillæg til markedsprisen. Derudover er der i forbindelse med etableringen af nye storskala havvindmølleparker lavet et udbud med særlige tariffer herfor. Afregningsvilkårene for vindkraft afhænger af, hvornår møllen er købt og opstillet. Groft skitseret kan det siges, at nyere møller afregnes på markedsvilkår mens ældre møller er omfattet af en overgangsordning, hvor de gamle pristillæg stadig er gældende. Den energipolitiske aftale af 21. februar 2008 medførte en forhøjelse af støtten til nye vindmøller til 25 øre/kwh i fuldlasttimer + 2,3 øre/kwh i balanceringsomkostninger. Det vil sige i alt 27,3 øre/kwh. Ud over afregningen til vindmølleejeren opkræves 0,4 øre/kwh til grøn fond. Denne administreres af Energinet.dk. Med energiaftalen af 22. marts 2012 ændres på afregningen for nye landmøller nettilsluttet fra 1. januar 2014 således at det faste pristillæg på nominelt 25 øre/kwh for de første fuldlasttimer fremover reduceres øre for øre, hvis markedsprisen på el overstiger 33 øre/kwh nominelt, og derved helt bortfalder, hvis elprisen bliver 58 28

29 øre/kwh i løbende priser eller højere. Samtidig ændres beregningsgrundlaget for den støttede produktion, således at støtteperioden beregnes ved en sammenvejning af kapacitet og rotorareal. For storskala havvindmølleparker, der opføres efter udbud gælder særlige afregningsregler. Parkerne får en fast afregning i en periode svarende til ca fuldlasttimer. Herefter bortfalder den offentlige støtte, og produktionen afregnes til markedspris. Afregningen er ved udbud fastsat til 51,8 øre/kwh for Horns Rev II og 62,9 øre/kwh for Rødsand II og 105,1 øre/kwh for Anholt Havmøllepark. For havmølle uden for udbud er afregningen fortsat 25 øre/kwh i fuldlasttimer + 2,3 øre/kwh i balanceringsomkostninger. Det vil sige i alt 27,3 øre/kwh. 4.5 Miljøforhold og folkelig accept Den almindelige folkelige accept af vindmøller i Danmark er stor. I en undersøgelse blandt befolkningen fra marts 2008 lavet af Greens Analyseinstitut 1, erklærer 91 % af de adspurgte sig som tilhængere af en fortsat udbygning med vindkraft. Der er dog en tendens til en fornyet lokal modstand mod opstilling af nye, større vindmøller og særligt mod højspændingsledninger i forbindelse med tilslutning af nye havvindmølleparker. Dette kan ses som et udtryk for tendensen Not-In-My-Back-Yard (NIMBY), som er et udtryk for velvilje mod vindmøller generelt men modstand mod at de skal placeres i min baghave. På havvindmølleområdet har erfaringer fra det afsluttede miljøovervågningsprogram ved Nysted og Horns Rev havmølleparker vist sig mere positive end forventede mht. påvirkning på flora og fauna. Undersøgelserne har omfattet bundflora- og fauna, fisk, havpattedyr, fugle og folkelig accept. Her viser det sig bl.a. at den folkelige accept af havvindmøller er over 80 %. Nedenstående skema viser de vigtigste resultater fra programmet: 1 Kilde: 29

30 Figur 3: Erfaringer fra havvindmølleparkerne Horns Rev og Nysted. Energistyrelsen 2006: Havmølleparker og miljøet erfaringer fra Horns Rev og Nysted Som opfølgning på det store miljøovervågningsprogram, der løb over perioden , er der blevet igangsat et mindre opfølgningsprogram, der bygger på det tidligere programs resultater. Det opfølgende miljøovervågningsprogram løber over perioden 2009 til 2012, og projekterne fokuserer på fisk, marsvin, vandfugle samt diverse kumulative effekter. Resultaterne er under afrapportering kan findes på Energistyrelsens hjemmeside: DK/UndergrundOgForsyning/VedvarendeEnergi/Vindkraft/Havvindmoeller/Miljoepaavirkn inger/sider/forside.aspx 4.6 Forskning, udvikling, demonstration Udviklingen indenfor vindenergi har hidtil været tilrettelagt og gennemført i dialog mellem offentlige myndigheder, forskningsverdenen og industrien. Blandt specielle styrkeområder inden for dansk vindenergiforskning kan nævnes vindmølleaerodynamik, aerolastisk dynamik, vindressourcer og vindatlas, last og sikkerhed, vindenergiøkonomi osv. 30

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

Om fysik planlægning i Danmark og Sverige

Om fysik planlægning i Danmark og Sverige NOTAT 1 Om fysik planlægning i Danmark og Sverige For at skabe bedre muligheder til at kunne debattere og videreudvikle rammer og proces for bæredygtige planlægning og bæredygtigt byggeri på tværs af Öresund,

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

Høring vedr. screening af arealer til kystnære havmøller

Høring vedr. screening af arealer til kystnære havmøller Høring vedr. screening af arealer til kystnære havmøller Dato: 24-08-2012 Vindmølleindustrien bakker op om Energistyrelsens arbejde med at identificere egnede områder til potentielle kystnære havmølleparker

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

NordVindworkshoppen. Opsamling og konklusioner

NordVindworkshoppen. Opsamling og konklusioner NordVindworkshoppen Gotland 7-8 juni 2007 Opsamling og konklusioner Nordiske styrkepositioner Norden er et af de bedste områder i Verden for en storskala udnyttelse af vindkraft Et stort vindkraft-potentiale

Læs mere

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne Tilmelding Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger (FBBB) arrangerer - i samarbejde med Københavns kommune og Sustainable Bussines

Læs mere

Danmarks Vindmølleforening Den rigtige vindkraftudbygning

Danmarks Vindmølleforening Den rigtige vindkraftudbygning Danmarks Vindmølleforening Den rigtige vindkraftudbygning Regionsmøde Konklusionen først: At planlægge for nye møller - er ikke en stor og vanskelig opgave - er populært hos borgerne - er økonomisk fordelagtig

Læs mere

2007-05-31. Storskalig utbyggnad av vindkraft några förutsättningar och konsekvenser 2007-05-31

2007-05-31. Storskalig utbyggnad av vindkraft några förutsättningar och konsekvenser 2007-05-31 2007-05-31 Storskalig utbyggnad av vindkraft några förutsättningar och konsekvenser 2007-05-31 Storskalig utbyggnad av vindkraft Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Uppdraget och rapportens disposition 7 3

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

Landskab og energiplaner

Landskab og energiplaner Landskab og energiplaner Anette Ginsbak, Naturstyrelsen Nordisk seminarium om landskab - juni 2012 Benyttelse og beskyttelse Takle balancen mellem benyttelse og beskyttelse Det åbne land er en begrænset

Læs mere

Fremtidens danske energisystem

Fremtidens danske energisystem Fremtidens danske energisystem v. Helge Ørsted Pedersen Ea Energianalyse 25. november 2006 Ea Energianalyse a/s 1 Spotmarkedspriser på råolie $ pr. tønde 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1970 '72 '74 '76 '78

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

Udvikling i dansk vindenergi siden 2006

Udvikling i dansk vindenergi siden 2006 Udvikling i dansk vindenergi siden 2006 De vigtigste faktorer for de seneste års vindenergi i Danmark - Færre, men større møller - Vindens energiindhold, lavt i 2009 og 2010 - højere i 2011? - De 2 seneste

Læs mere

genskabe eller generere

genskabe eller generere muligheder mulighed A: Du fortsætter med planlægningen af disse steder alligevel, men du initierer en stor PR-kampagne, før den storstilede implementering af projekterne. mulighed B: Bøj dig for presset

Læs mere

5.1 Udbygning med vindkraft

5.1 Udbygning med vindkraft Baggrundsnotat VedvarendeEnergi s Energivision 5.1 Udbygning med vindkraft 12/5-2014, Gunnar Boye Olesen 5.1.1 Opsummering I dette kapitel vurderes potentialerne for udbygning med vindkraft, baseret på

Læs mere

Model for markedsbaseret udbygning med vindkraft. Vindenergi Danmark, september 2006

Model for markedsbaseret udbygning med vindkraft. Vindenergi Danmark, september 2006 Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 306 Offentligt Model for markedsbaseret udbygning med vindkraft. Vindenergi Danmark, september 2006 Indledning og resume: I dette efterår skal der udformes

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

Den rigtige vindkraftpolitik

Den rigtige vindkraftpolitik 15. oktober 2010 Den rigtige vindkraftpolitik Vindkraft er en af de helt afgørende teknologier i omstillingen af den danske energiforsyning væk fra afhængigheden af fossile og importerede brændsler. En

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR KUNSKAPSSTADEN MALMÖ FÖRELIGGANDE RAPPORT ÄR EN SAMMANFATTNING av det löpande utvecklingsarbetet kring Malmö som kunskapsstad.

Læs mere

HORNS REV 1 HAVMØLLEPARK

HORNS REV 1 HAVMØLLEPARK HORNS REV 1 HAVMØLLEPARK Mennesker har i årtusinder udnyttet vinden som energikilde. Udviklingen bevæger sig i dag fra mindre grupper af vindmøller på land til større vindmølleparker på havet. Vindkraft

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Innehållsförteckning Inledning/förord 2

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

Omkostninger ved VE-støtte

Omkostninger ved VE-støtte Omkostninger ved VE-støtte Baseret på Miljø og Økonomi, 2014 (den miljøøkonomiske vismandsrapport) John Smidt De Økonomiske Råds sekretariat 29. August 2014 Energipolitiske rammer EU har mål og virkemidler

Læs mere

A. Kommunikationsplan

A. Kommunikationsplan A. Kommunikationsplan Kreativ Metapols kommmunikationsplan: 1. Målsætning Kreativ Metapols målsætning er at kommunikere netværkets tværfaglige og -regionale idegrundlag og platform ud til eksterne samarbejdspartnere

Læs mere

Notat for Vestas behov for opstilling af fire vindmøller i en bue ved Velling Mærsk

Notat for Vestas behov for opstilling af fire vindmøller i en bue ved Velling Mærsk Notat for Vestas behov for opstilling af fire vindmøller i en bue ved Velling Mærsk Dato Århus N, den 09. september 2014 Forord Med et tilbageblik på tidligere tiders udvikling af møller, hovedsageligt

Læs mere

HORNS REV 2 EN AF VERDENS STØRSTE HAVMØLLEPARKER

HORNS REV 2 EN AF VERDENS STØRSTE HAVMØLLEPARKER HORNS REV 2 EN AF VERDENS STØRSTE HAVMØLLEPARKER 5. maj 2008 - Første spadestik / Maj 2008 - Første fundament Juli/aug. 2008 - Kabelarbejde indledes Aug. 2008 - Transformerstation installeres HORNS REV

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

GRØN VÆKST FAKTA OM STØTTE TIL GRØNNE VIRKSOMHEDER REGERINGEN. Møde i Vækstforum den 25. 26. februar 2010

GRØN VÆKST FAKTA OM STØTTE TIL GRØNNE VIRKSOMHEDER REGERINGEN. Møde i Vækstforum den 25. 26. februar 2010 GRØN VÆKST FAKTA OM STØTTE TIL GRØNNE VIRKSOMHEDER Møde i Vækstforum den 25. 26. februar 21 REGERINGEN GRØN VÆKST FAKTA OM STØTTE TIL GRØNNE VIRKSOMHEDER Møde i Vækstforum den 25. 26. februar 21 REGERINGEN

Læs mere

Dette notat præsenterer det svensk-norske system for grønne VE-certifikater og belyser mulige fordele ved eventuel dansk deltagelse i systemet.

Dette notat præsenterer det svensk-norske system for grønne VE-certifikater og belyser mulige fordele ved eventuel dansk deltagelse i systemet. 6. marts 2014 NOTAT Dette notat præsenterer det svensk-norske system for grønne VE-certifikater og belyser mulige fordele ved eventuel dansk deltagelse i systemet. Notatet er et baggrundsnotat til hovedrapporten

Læs mere

Brændskovvej 15, 9382 Tylstrup, Tlf 98262122, Fax 98262123, www.dansk-vindenergi.dk, CVR-nr. 20238232

Brændskovvej 15, 9382 Tylstrup, Tlf 98262122, Fax 98262123, www.dansk-vindenergi.dk, CVR-nr. 20238232 Dansk Vindenergi ApS Brændskovvej 15, 9382 Tylstrup, Tlf 98262122, Fax 98262123, www.dansk-vindenergi.dk, CVR-nr. 20238232 Frederikshavn Kommune Att.: Lene Morthensen Rådhus Alle 100 9900 Frederikshavn

Læs mere

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN 1) Velkommen a. En Lille navne leg 2) Dagsorden godkendes 3) Referater godkendes a. Referat fra NSK ordinærmøde sept 2012 i København b.

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Lördagen den 20. augusti 2005 kl. 10:00 Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? (plenarmöte) Debattledare: Høyesteretsdommer

Læs mere

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Fredag 22. august kl. 9 10.30 Sektionsmøde Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste (Se siderne 243-260 i Bind I) Referent:

Læs mere

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling?

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Mette Andresen er leder af NAVIMAT, Nationalt Videncenter for Matematikdidaktik, i Danmark. www.navimat.dk Inledning I selve foredraget på Biennalen

Læs mere

Hvor vigtig er fast biomasse i den fremtidige energiforsyning. Finn Bertelsen Energistyrelsen

Hvor vigtig er fast biomasse i den fremtidige energiforsyning. Finn Bertelsen Energistyrelsen Hvor vigtig er fast biomasse i den fremtidige energiforsyning Finn Bertelsen Energistyrelsen Seminar om handlingsplan for udvikling og demonstration inden for kraftvarme fra fast biomasse den 15. juni

Læs mere

Et energisystem fri af fossile brændsler - elsektorens rolle. Jesper Koch, Dansk Energi

Et energisystem fri af fossile brændsler - elsektorens rolle. Jesper Koch, Dansk Energi Et energisystem fri af fossile brændsler - elsektorens rolle Jesper Koch, Dansk Energi MERE VEDVARENDE ENERGI ENERGIEFFEKTIVITET EL BLIVER CENTRAL ENERGIBÆRER 2011 Der findes vel realistisk set ikke en

Læs mere

Oversigt over støtteregler mv. for elproduktion baseret på vedvarende energi og anden miljøvenlig elproduktion

Oversigt over støtteregler mv. for elproduktion baseret på vedvarende energi og anden miljøvenlig elproduktion NOTAT 17. september 2014 Forsyning og ressourcer Ref: rzs, slp, lin, pcj, tth, mni Oversigt over støtteregler mv. for elproduktion baseret på vedvarende energi og anden miljøvenlig elproduktion Dette notat

Læs mere

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Referenten, dommer Lars Lindencrone Petersen, Danmark: Jeg har ikke tænkt mig slavisk at gennemgå det papir, der danner

Læs mere

Fossilfri energi Hvad er den fremtidige udfordring?

Fossilfri energi Hvad er den fremtidige udfordring? Fossilfri energi Hvad er den fremtidige udfordring? Vindmøller ved Sprogø, Sund & Bælt Tyge Kjær Roskilde Universitet Udfordringen Emnerne: - Hvort stort er energiforbruget i dag og hvad skal vi bruge

Læs mere

NordVind. Vind-workshop: Arealplanlægning 26.-27. november 2008

NordVind. Vind-workshop: Arealplanlægning 26.-27. november 2008 Vind-workshop: Arealplanlægning 26.-27. november 2008 - Hvordan tackler man nabokonflikter? - Landskabskonflikter - hvordan håndteres de? - Hvilke gode redskaber er der til strategisk planlægning? - Hvilke

Læs mere

Mere vindkraft hvad så?

Mere vindkraft hvad så? Mere vindkraft hvad så? Vindtræf 2009, Danmarks Vindmølleforening 7. november 2009 Dorthe Vinther, udviklingsdirektør Energinet.dk 1 Agenda Udfordringen for det danske elsystem Effektiv indpasning af vindkraft

Læs mere

Den gode proces: Erfaringer med kommuneplanlægning

Den gode proces: Erfaringer med kommuneplanlægning Vindtræf 2012 Den gode proces: Erfaringer med kommuneplanlægning Kåre Albrechtsen Funktionsleder for Vindmøllerejseholdet, Naturstyrelsen Agenda Vindmøllerejseholdet Vindmølleplanlægning i kommunerne Borgerdialog

Læs mere

Effektiv anvendelse af vindkraftbaseret el i Danmark

Effektiv anvendelse af vindkraftbaseret el i Danmark Effektiv anvendelse af vindkraftbaseret el i Danmark Samspil mellem vindkraft, varmepumper og elbiler RESUME VARMEPUMPER Effektiv anvendelse af vindkraftbaseret el i Danmark Udgivet af Oplag: 500 Rapporten

Læs mere

FORSLAG TIL BESKYTTEDE OMRÅDER I KATTEGAT HØRINGSUDGAVE

FORSLAG TIL BESKYTTEDE OMRÅDER I KATTEGAT HØRINGSUDGAVE FORSLAG TIL BESKYTTEDE OMRÅDER I KATTEGAT HØRINGSUDGAVE Titel: Forslag til beskyttede områder i Kattegat Udgiver: Naturstyrelsen Haraldsgade 53 2100 København Ø www.nst.dk År: 2015 Må citeres med kildeangivelse.

Læs mere

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015 Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg 20. april 2015 Tid: kl 9.00 11.30 Sted: Øresundshuset, Nørregade 7B, lokale 5, København Deltagere: Politikere: Hanna Thomé, Malmö stad Annika Román, Helsingborg

Læs mere

Strategisk Energiplanlægning Hotel Sørup Herregaard Den 4. december 2013

Strategisk Energiplanlægning Hotel Sørup Herregaard Den 4. december 2013 Den strategisk energiplan Hvad kan den strategiske energiplanlægning gøre for energiselskaberne, og hvad kan energiselskaberne gøre for den strategiske energiplanlægning? Tyge Kjær - tk@ruc.dk Roskilde

Læs mere

Offshore vind sikkerhed og sundhed

Offshore vind sikkerhed og sundhed Offshore vind sikkerhed og sundhed 1. marts 2012 Professor Bent Ole Gram Mortensen, Syddansk Universitet Advokat Bo Sandroos, Sandroos advokatfirma 1 Baggrunden for vort oplæg Stigende risici inden for

Læs mere

QUICKGUIDE GATEWAY D-35

QUICKGUIDE GATEWAY D-35 QUICKGUIDE GATEWAY D-35 DANSK Tillykke med dit nye mobile bredbånd Med Gateway D-35 får du pålidelig og overlegen geografisk dækning kombineret med gode datahastigheder over hele Norden, nemlig Net 1s

Læs mere

Spørgsmål og svar Borgermødet den 8. marts 2012 i Abildå forsamlingshus

Spørgsmål og svar Borgermødet den 8. marts 2012 i Abildå forsamlingshus Spørgsmål og svar Borgermødet den 8. marts 2012 i Abildå forsamlingshus 1. Er det fyldestgørende at der kun er registreret fugle d. 10. maj? Herunder f.eks. svaner og trækfugle. Der er lavet registreringer

Læs mere

Isoler med PAROC Løsuld

Isoler med PAROC Løsuld Isoler med PAROC Løsuld November August 2010 1 Indholdsfortegnelse Isolera enkelt, enkelt effektivt...3 og miljømæssigt korrekt med Paroc Løsuld............. 3 Sänkta uppvärmningskostnader...4 Med Paroc

Læs mere

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING Måla ansikten Mal ansigter 600309 Måla ansikten Mal ansigter SE Du kan enkelt måla ansikten på vaddkulor, träkulor och knappformar med pennor eller pensel och hobbyfärger.

Læs mere

NBO. Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22

NBO. Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22 NBO Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22 Det europeiske semester samordning av økonomisk politikk Januar: Annual Growth survey (forsl. til prioriteringer fra EU-kom) Mars: Prioriteringer

Læs mere

Dansk Fjernvarmes regionsmøde Odense 3. marts 2015. Anders Johan Møller-Lund 1

Dansk Fjernvarmes regionsmøde Odense 3. marts 2015. Anders Johan Møller-Lund 1 Dansk Fjernvarmes regionsmøde Odense 3. marts 2015 Anders Johan Møller-Lund 1 Energi- og klimamål 2020: Vedvarende energi skal udgøre 35% i 2020, heraf skal vindenergi dække 50% af elforbruget 2035: El-

Læs mere

Huvudaktivitet 2. Energiscenarier for Frederikshavn og Göteborg. - Arbejdsrapport juni 2012 -

Huvudaktivitet 2. Energiscenarier for Frederikshavn og Göteborg. - Arbejdsrapport juni 2012 - Huvudaktivitet 2 Energiscenarier for Frederikshavn og Göteborg - Arbejdsrapport juni 2012 - Karl Sperling (Aalborg Universitet) Hanna Ljungkvist (IVL Svenska Miljöinstitutet) Lisa Bolin (IVL Svenska Miljöinstitutet)

Læs mere

zense DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Lyskilde L1 Dansk - Svenska DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE

zense DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Lyskilde L1 Dansk - Svenska DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Dansk - Svenska zense DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE DIN-modulet er en zense enhed som benyttes til at styre en 230 VAC lampe, motor el. lign. Enheden kan ikke benyttes selvstændigt,

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

Rammer for kystnære havmøller og mindre havmølleparker April 2011

Rammer for kystnære havmøller og mindre havmølleparker April 2011 Rammer for kystnære havmøller og mindre havmølleparker April 2011 Side 1 Indholdsfortegnelse RESUMÉ og Energistyrelsens anbefalinger... 3 1. De gældende regler og nuværende projekter... 5 1.1. Gældende

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

Några aktuella böcker om barn/unga och media

Några aktuella böcker om barn/unga och media Ny litteratur 107 Några aktuella böcker om barn/unga och media Unge, medier og modernitet pejlinger i et foranderligt landskab Kirsten Drotner, København, Borgen, 1999, 279 p., (Skriftserie fra Center

Læs mere

Referat fra offentligt orienteringsmøde om vindmølleplanlægningen på Bornholm

Referat fra offentligt orienteringsmøde om vindmølleplanlægningen på Bornholm Referat fra offentligt orienteringsmøde om vindmølleplanlægningen på Bornholm Tirsdag d. 14.8.2012 kl. 19-21 Skole Nord, afd. Svartingedal, Kirkegade 4, 3790 Hasle Deltagere: 16 borgere var mødt op, hele

Læs mere

Energi i boligen NBO

Energi i boligen NBO Energi i boligen NBO NBO rapport september 2008 Forord NBO Styrelsen har igangsat udarbejdelsen af denne rapport Energi i Boligen til præsentation på NBO årskonferens i Sverige den 4-5 september 2008.

Læs mere

Mere natur og nye investeringer i klima og energi. 1 mia. kr. frem mod 2020.

Mere natur og nye investeringer i klima og energi. 1 mia. kr. frem mod 2020. Mere natur og nye investeringer i klima og energi. 1 mia. kr. frem mod 2020. mere natur, nye investeringer i klima og energi 1 mia. kr. frem mod 2020 Det Danmark, vi leverer videre til vores børn, skal

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

Vindkraft I Danmark. Erfaringer, økonomi, marked og visioner. Energiforum EF Bergen 21. november 2007

Vindkraft I Danmark. Erfaringer, økonomi, marked og visioner. Energiforum EF Bergen 21. november 2007 Vindkraft I Danmark Erfaringer, økonomi, marked og visioner Energiforum EF Bergen 21. november 2007 Hans Henrik Lindboe Ea Energianalyse a/s www.eaea.dk Danmarks energiforbrug i 25 år PJ 900 600 300 0

Læs mere

Notat vedr. modeller for kontrolleret udvikling af solcellebranchen i Danmark. Dansk Solcelleforening

Notat vedr. modeller for kontrolleret udvikling af solcellebranchen i Danmark. Dansk Solcelleforening Notat vedr. modeller for kontrolleret udvikling af solcellebranchen i Danmark Dansk Solcelleforening Indledning Skiftende danske regeringer har haft ambitiøse målsætninger for at reducere udledningen af

Læs mere

Nye globale krav til virksomheder

Nye globale krav til virksomheder Nye globale krav til virksomheder og regional udvikling Jan Hylleberg Adm. direktør Vindmølleindustrien Omsætning mere end fordoblet fra 2005 2008 Bn Euro 12 10 8 6 4 2 0 2005 2006 2007 2008 Vindmølleindustriens

Læs mere

Bent Grindsted Fra: Bodil Nissen Sendt: 30. april 2013 14:25 Til: Dorthe Bach Egemose Agger Emne: VS: Testmøller er sat op i Lejre område 13, Gearkasse larmer lidt - og vi er nok over de tilladte ca 45-50

Læs mere

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2013 HELSINGØR, internat på KONVENTUM/LO-Skolen 2. & 3. OKTOBER 2013 Museerne

Læs mere

Fremtidens elsystem - scenarier, problemstillinger og fokusområder

Fremtidens elsystem - scenarier, problemstillinger og fokusområder Fremtidens elsystem - scenarier, problemstillinger og fokusområder Net Temadag 2009 24. november 2009 Dorthe Vinther, udviklingsdirektør Energinet.dk 1 Indhold Udfordringen for det danske elsystem Fremtidsscenarier

Læs mere

Forslag. Lov om ændring af lov om fremme af vedvarende energi

Forslag. Lov om ændring af lov om fremme af vedvarende energi Til lovforslag nr. L 199 Folketinget 2012-13 Vedtaget af Folketinget ved 3. behandling den 28. juni 2013 Forslag til Lov om ændring af lov om fremme af vedvarende energi (Ændring af støtte til visse solcelleanlæg)

Læs mere

Behov for flere varmepumper

Behov for flere varmepumper Behov for flere varmepumper Anbefaling til fremme af varmepumper Dansk Energi og Dansk Fjernvarme anbefaler i fælleskab: 1. At der hurtigt tages politisk initiativ til at give økonomisk hjælp til etablering

Læs mere

Indstilling. Indkøb af bæredygtig energi og Aarhus som første WindMade kommune i verden. 1. Resume. Til Aarhus Byråd via Magistraten Teknik og Miljø

Indstilling. Indkøb af bæredygtig energi og Aarhus som første WindMade kommune i verden. 1. Resume. Til Aarhus Byråd via Magistraten Teknik og Miljø Indstilling Til Aarhus Byråd via Magistraten Teknik og Miljø Den 28. maj 2013 Indkøb af bæredygtig energi og Aarhus som første WindMade kommune i verden Denne indstilling skal fremme anvendelsen af vedvarende

Læs mere

Orientering om nyt vindmølleområde ved Knaplund

Orientering om nyt vindmølleområde ved Knaplund Orientering om nyt vindmølleområde ved Knaplund 6. Maj 2013 Aftenens tema: Hvordan gør vi i fællesskab et mølleprojekt ved Knaplund til en god sag for: Naboer Lokalområdet Klimaet Ringkjøbing-Skjern Kommune

Læs mere

Notat om den fremtidige el-, gas- og fjernvarmeforsyning

Notat om den fremtidige el-, gas- og fjernvarmeforsyning Notat om den fremtidige el-, gas- og fjernvarmeforsyning Anders Michael Odgaard Nordjylland Tel. +45 9682 0407 Mobil +45 2094 3525 amo@planenergi.dk Vedrørende Til brug for udarbejdelse af Energiperspektivplan

Læs mere

vejen mod et dansk energisystem uden fossile brændsler

vejen mod et dansk energisystem uden fossile brændsler vejen mod et dansk energisystem uden fossile brændsler UDFORDRING: STORT PRES PÅ OLIE OG GASRESSOURCER mb/d 120 100 80 60 40 20 0 1990 2000 2010 2020 2030 Natural gas liquids Non conventional oil Crude

Læs mere

Spørsmål og svar - MyTeam

Spørsmål og svar - MyTeam Spørsmål og svar - MyTeam Efkon AB 2010-2013 Mange tak till den danske oversættelse af Michael Neergaard, Næstved/Herlufsholm Håndbold. 1. SPØRGSMÅL OG SVAR... 2 1.1. VI VILL SNABBT VETA HUR MÅNGA SOM

Læs mere

Öresundsregionen 2045

Öresundsregionen 2045 ÖRIB Öresundsregionens Infrastruktur og Byudvikling Öresundsregionen 2045 Scenarier för trafik och byutveckling Januari 2007 Medverkande Projektledning Charlotte Lindström Annette Klysner Emma Kvistberg

Læs mere

Deltag i debatten Nye vindmøller ved Nørrekær Enge

Deltag i debatten Nye vindmøller ved Nørrekær Enge #BREVFLET# Stigsborg Brygge 5, 9400 Nørresundby Til borgere, interesseorganisationer og andre Interesserede for det udlagte vindmølleområde 26. september 2014 Deltag i debatten Nye vindmøller ved Nørrekær

Læs mere

Notat om ressourcebehov for at kunne planlægge detailleret for alternative energiformer

Notat om ressourcebehov for at kunne planlægge detailleret for alternative energiformer Teknik & Miljø Plan Dato: 9. september 2014 Notat om ressourcebehov for at kunne planlægge detailleret for alternative energiformer Sagsnr.: 12/134511 / Sagsbehandler: RAK Under Klima- og Miljøudvalgets

Læs mere

2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF

2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF 2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF 4 16 1 Top Selection DK Hvis du ønsker høj kvalitet inden for belysning, kan vi præsentere dig for Massives eksklusive kollektion, TOP SELECTION. Fordele ved TOP SELECTION:

Læs mere

utgiven av nordiska rådet och nordiska ministerrådet oktober 2007

utgiven av nordiska rådet och nordiska ministerrådet oktober 2007 utgiven av nordiska rådet och nordiska ministerrådet oktober 2007 Analys Norden ger dig analys och djupare insikt i de nordiska ländernas politiska liv. Utvalda skribenter analyserar vad som sker och varför.

Læs mere

Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion

Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion Fredagen den 16 augusti 2002 kl. 15.00 Sektionsmöte Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn

Læs mere

Vellykket konference

Vellykket konference GRÄNSLÖSA NYHETER FRÅN INTERREG IV A ÖRESUND - KATTEGAT - SKAGERRAK 2011/APRIL Vellykket konference Projekter, resultater og fremtiden - Projektkonference 23 og 24. marts 2011 Flere end 300 mennesker,

Læs mere

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år?

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år? Hvordan skal Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid Öresunds regionen se ud om 30 år? Indhold År 2040, en omväldsbild Henrik Persson, fremtidsforsker och forfatter Der var engang

Læs mere

Rapport om fremtidens planlægning for vindmøller på land. Afrapportering fra Arbejdsgruppe om vindmølleplanlægning

Rapport om fremtidens planlægning for vindmøller på land. Afrapportering fra Arbejdsgruppe om vindmølleplanlægning Rapport om fremtidens planlægning for vindmøller på land Afrapportering fra Arbejdsgruppe om vindmølleplanlægning Titel: Rapport om fremtidens planlægning for vindmøller på land Redaktion: Naturstyrelsen,

Læs mere

Fremtidens energiforsyning - et helhedsperspektiv

Fremtidens energiforsyning - et helhedsperspektiv Fremtidens energiforsyning - et helhedsperspektiv Gastekniske dage 18. maj 2009 Dorthe Vinther, Planlægningschef Energinet.dk 1 Indhold 1. Fremtidens energisystem rammebetingelser og karakteristika 2.

Læs mere

Den nordiske skolen fins den?

Den nordiske skolen fins den? Nikolaj Frydensbjerg Elf og Peter Kaspersen (red.) Den nordiske skolen fins den? Didaktiske diskurser og dilemmaer i skandinaviske morsmålsfag NOVUS FORLAG Den nordiske skolen fins den? Den nordiske skolen

Læs mere

Smart energi - Smart varme

Smart energi - Smart varme Smart energi - Smart varme Fossil frie Thy 22. august 2012 Kim Behnke Energinet.dk Sektionschef Miljø, Forskning og Smart Grid Dansk klima- og energipolitik med ambitioner 40 % mindre CO 2 udledning i

Læs mere

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 1 INDLEDNING Öresundskomiteen blev etableret i 1993 og har gennem årene udviklet sig. Men formålet er det samme i dag som dengang: at

Læs mere

Det må dog forudsættes, at naturgas i årene fremover fortsat vil udgøre en væsentlig

Det må dog forudsættes, at naturgas i årene fremover fortsat vil udgøre en væsentlig Det Energipolitiske Udvalg 2010-11 EPU alm. del Bilag 126 Offentligt Klima- og energiministerens besvarelse af samrådsspørgsmål I, H og J om langsigtet strategi for naturgas, lagerkapacitet og miljøpåvirkning

Læs mere

AT L ÆGGE JORD TIL VINDMØLLER INFORMATION TIL INTERESSEREDE LODSEJERE

AT L ÆGGE JORD TIL VINDMØLLER INFORMATION TIL INTERESSEREDE LODSEJERE AT L ÆGGE JORD TIL VINDMØLLER INFORMATION TIL INTERESSEREDE LODSEJERE FORDELENE VED AT L ÆGGE JORD TIL VINDMØLLER INFORMATION TIL INTERESSEREDE LODSEJERE Vindkraft kommer til at udgøre en vigtig bestanddel

Læs mere