Vindkraft i Norden. Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Vindkraft i Norden. Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna"

Transkript

1 Vindkraft i Norden Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna NordVind September 2012

2 Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna Projektgruppen NordVind har udarbejdet nærværende notat omkring vilkårene for vindkraftudbygning i de fire nordiske lande. I notatet udredes forhold omkring politiske målsætninger på vindkraftområdet, planlægning, myndighedsbehandling, økonomiske vilkår, miljøforhold, folkelig accept, forskning og udvikling mm. Notatet giver gennem denne udredning et billede af hvilke muligheder og barrierer, der er for udbygning med vindkraft i henholdsvis Sverige, Norge, Finland og Danmark. Notatet er sammensat af de enskilda landes bidrag. Notatet skal betragtes som en levende dokument, der ændres og opdateres två gånger om året (april och oktober) gennem hele projektgruppen NordVinds arbejdsforløb i takt med særligt den politiske udvikling i landene, og er derfor ikke et slutligt dokument. 2

3 Indhold 1. Sverige Installerad och planerad effekt Politiska målsättningar Planläggning och myndighetsbehandling Ekonomiska villkor Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Forskning, utveckling, demonstration Relevant litteratur Norge Installert og planlagt effekt Politiske målsetninger Planlegging og myndighetsbehandling Økonomiske vilkår Miljøforhold og folkelig aksept Forskning, utvikling, demonstration Klima Relevant litteratur Finland Installerad och planerad effekt Politiska målsättningar Planläggning och myndighetsbehandling Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Relevant litteratur Danmark Installeret og planlagt kapacitet

4 Med de initiativer, der er taget i de politiske aftaler i 2008 og 2012, sker der igen en stigning i vindmøllekapaciteten, især ved udbygning med havmølleparker, men også for udbygningen på land Politiske målsætninger Planlægning og myndighedsbehandling Økonomiske vilkår Miljøforhold og folkelig accept Forskning, udvikling, demonstration Relevant litteratur

5 1. Sverige 1.1 Installerad och planerad effekt Den nuvarande installerade vindkrafteffekten i Sverige är ca.2769 ( 2899 enligt Svensk vindenergi) MW, fördelad på 2342 MW på land och 163 MW till havs. Det produceras i dag på 12 månadersbasis ca.6,1 TWh vindkraftel i Sverige och antalet är 2036 ( 2039 enlig Svensk vindenergi) verk. Av Sveriges totalt 290 kommuner har nu 154 vindkraft. Det finns därutöver tillstånd till etablering av ytterligare ungefär 2800( uppdatera) MW vindkraft som av olika anledningar inte är byggda ännu. Det har också monterats ner 38 verk under 2011 på sammantaget 18 MW.Beträffande de offshore anläggningar som har tillstånd men inte har byggts är anledningen att det inte finns ekonomi att bygga offshore i Sverige. Status 2011 MW Byggda 2036 verk Med tillstånd ej byggda( ) 755 verk Under byggnation ) 374 verk) Land Hav Totalt (land + hav) Värdena för Med tillstånd ej byggda är ungefärliga. 1.2 Politiska målsättningar Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor och torv i Sverige. Systemet omfattar biobränslen, vindkraft, viss vattenkraft, solenergi, vågenergi, geoteermisk energi, och torv i kraftvärmeverk. När det svenska elcertifikatsystemet infördes 2003 beslutades att öka användningen av förnybar energi med 10 TWh från 2002-års nivå till år I juni 2006 blev detta mål höjt till 17 TWh från 2002-nivå fram till I juni 2010 beslutade riksdagen att förlänga elcertifikatsystemet till 2035 och höja kvotplikten, som ska anpassas till det nya målet på 25 TWh. Detta ska bidra till att Sverige får ett mer hållbart energisystem. 5

6 Nationell planeringsram som inte är ett utbyggnadsmål Sverige har i juni 2009 antagit en nationell planeringsram för vindkraft på 30 TWh till En planeringsram betyder att samhällsplaneringen ska inriktas på 30 TWh vindkraftel och att samhällsplaneringen inte får utgöra ett hinder mot en utbyggnad av vindkraft i den omfattningen. Planeringsramen är inte ett faktiskt utbyggnadsmål för vindkraft. 1.3 Planläggning och myndighetsbehandling Planlägningsprocedurer Sveriges nationella planeringsram för vindkraft på 30 TWh år 2020 kan komma att brytas ner till regionala planeringsramar av Energimyndigheten. Varje länsstyrelsen kan på det viset få en regional planeringsram att hålla sig till. Det är viktigt att se på planeringsramen som ett golv och inte ettt tak. Det betyder att planeringsramen är den lägsta nivå på planering som ska eftersträvas. Det går givetvis utmärkt att i många fall planera för betydligt mer. Energimyndigheten beslöt i maj 2008 att ange 423 st. områden av riksintresse för vindbruk i Sverige. En översyn av riksintresse vindbruk pågår och beräknas vara klar under senare delen av år Länsstyrelserna har tagit fram regionala planeringsunderlag för den storskaliga utbyggnaden av vindkraft. I Sverige har ett omfattande kommunalt planeringsarbete for att integrera vindkraft i översiktsplanerna genomförts de senaste åren, företrädesvis på land. Som grund för kommunernas planeringsarbete ligger de regionala planeringsunderlagen. Det beräknas att ca 210 st. kommuner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser aktivt planerat för vindkraft. Sverige har 290 st. kommuner. Det statliga stödet till vindkraftplanering som funnits sedan år 2007 har numera upphört. Det har betytt mycket för att integrera vindbruk i planeringen. Det finns ännu ingen lagligt reglerad havsplanering i svensk ekonomisk zon (SEEZ). En ny myndighet, Havs- och vattenmyndigheten inrättades den 1 juli 2011 och som har ansvar för havsplanering. Ett förslag till ny rättsligt regelrad havsplaneringhar försenats och tidplanen är oklar. Ett antal grundområden är intressanta för vindkraftetablering varav flera är angivna som av riksintresse för vindbruk. Ett grundläggande problem är att det i dag är dyrt att bygga vindkraft till havs. Utvecklingen av flytande vindkraftsanläggningar kan därför vara intressant att följa. Denna utveckling bör följas parallellt med utvecklingen av vågkraftanläggningar. En försöksanläggning för vågkraft finns vid den svenska västkusten. Tillståndsprövning Vindkraftanläggningar har i Sverige tidigare genomgått en dubbel prövning dels miljöprövning och dels bygglovsprövning. Dessutom har kommunerna tidigare kunnat ställa krav på rättsligt bindande detaljplan. Det har uppfattats som resurskrävande och medfört att prövningen i vissa fall tagit mycket lång tid. En ny och enklare prövningsordning utan dubbbel prövning för större anläggningar, 7 verk eller fler och verk med totalhöjd över 150 meter, infördes från den 1 augusti Möjligheter att kräva detaljplan har kraftigt minskat. Nu krävs miljöprövning endast för större vindkraftanläggningar i Sverige. Finns miljötillstånd behövs inte bygglov men en anmälan 6

7 enligt plan- och bygglagen ska göras för att de tekniska egenskapskraven ska prövas. För att miljötillstånd ska kunna ges krävs att kommunen har tillstyrkt ansökan. För mindre vindkraftanläggningar, färre än 7 verk lägre än 120 meter eller ett verk lägre än 150 meter räcker det med en anmälan enligt miljöbalken och att bygglov beviljas av kommunen. Den kommunala översiktsplanen är vägledande för olika beslut. Anslutning av vindkraftanläggningar till elnät Det finns i Sverige behov av att skaffa bättre kunskap om kapaciteten i elnäten i samband med planläggning av vindkraftområden. Länsstyrelserna har traditionellt haft svårt skaffa sig den kunskapen. Därför har man också svårt att bedöma hur stor mängd vindkraft som kan anslutas inom ett område. Detta gäller också i stor utsträckning för kommuner. I Sverige har olika kraftbolag ansvar för det regionala och det lokala elnäten medan statliga Svenska Kraftnät (SvK) har ansvar for det överordnade transmissionsnätet (stamnätet), det vill säga ledningsnätet med spänning på 200 och 400 kilovolt (kv). Som kommun eller vindkraftprojektör är det mycket viktigt att kontakta nätägaren tidigt för att diskutera möjligheterna att ansluta vindkraftanläggningar till elnätet. Om inte detta sker är det stor risk att nätanslutningen kommer att försena hela projektet med anledning av att inkopplingar och eventuella förstärkningar i elnätet tar lång tid att planera och genomföra. Kompetens och resursbehov Genom den kraftigt höjda ambitionen för vindbruk och ökningen av utbyggnad av vindkraft i Sverige behövs större resurser hos länsstyrelser, kommuner med flera för planering och prövning. Den planering som nu sker i landet är viktig för att skapa dialog, delaktighet och acceptans för vindkraft hos allmänheten och andra som berörs. Att genom god lokal förankring skapa förståelse för vindkraft är långsiktigt kanske en av de viktigaste frågorna inom vindkraftområdet. Vindkraftsamordnare Den svenska regeringen utsåg år 2006 fyra vindkraftsamordnare. Samordnarna skall understödja samspelet mellan vindkraftprojektörer, myndigheter och andra aktörer på regional och lokal nivå. Uppgiften är att bidra till att skapa förutsättningar för en storskalig utbyggnad av vindkraft, så att de politiskt fastställda målen och ramarna kan uppnås. Vindkraftsamordnarna ska kunna agera som drivkraft i pågående processer och hjälpa till att främja vindkraftutbyggnaden och fungera som problemlösande länk mellan planerare, projektörer och regeringen. Vindkraftsamordnarnas uppgift är först och främst att understöda etableringen av stora vindkraftprojekt. Sverige är uppdelat i fyra regioner med en vindkraftsamordnare för var region som för närvarande är följande: Stefan Lundmark (Nord), Lars Thomsson (Mitt), Lennart Värmby (Sydväst) samt Agne Hansson (Sydost). Alla vindkraftsamordnare har en bakgrund från arbete i riksdagen, regeringen, inom EU eller liknande. Formen på arbetet kan variera mellan regionerna men samordnarna ska alltid fungera som en katalysator och dörröppnare för vindkraft. Samordnaren rapporterar direkt till Näringsdepartementet om hur arbetet går och vilka frågor som kräver särskild uppmärksamhet. Elnät och anslutning av förnybar energi Med dagens sätt att nyttja elproduktionen från vindkraftverk behövs en anslutning till elnätet.. Därför är det viktigt även i planeringsskedet att kommunerna får information 7

8 från nätägaren om kapacitetet i näten för att ansluta vindkraft i aktuella områden. Normalt ansluts lite större vindkraftsanläggningar till regionnätet med spänningsnivåer på kilovolt (kv). Svenska Kraftnät redovisade i april 2009 ett regeringsuppdrag om utformning av förändrat regelverk och ansvar för elnätsförstärkningar av nationell betydelse och anslutning av stora produktionsanläggningar i syfte att minska de ekonomiska tröskeleffekterna för utbyggnad av förnybar elproduktion. Utredningens förslag kan komma att få stor positiv betydelse för anslutning av vindkraft. Arbetet med erforderlig lagstiftning med anledning av förslagen pågår men det är för närvarande inte känt när förändringar kan träda i kraft. 1.4 Ekonomiska villkor Stöd till förnybar energiproduktion har i Sverige tidigare varit baserad på investeringsbidrag till elproduktion från biomassa, vindkraft och småskalig vattenkraft samt en så kallad miljöbonus för el som producerades med vindkraft. Redan den 1 maj 2003 infördes det marknadsanpassade systemet med elcertifikat som ersatte tidigare stödsystem. Elcertifikatsystemet syftar till att öka elproduktionen från förnybara energikällor i Sverige med 25 TWh från 2002 til Systemet bygger på, att elproducenterna tilldelas elcertifikat från staten för varje MWh förnybar el de producerar. Marknaden eller efterfrågan på elcertifikat uppstår genom att elleverantören och vissa elanvändare enligt lagen är skyldiga att köpa certifikat i förhållande till mängden levererad/använd el samt den lagstadgade kvoten for det aktuella året. För år 2010, 2011 och 2012 är kvoten 17,9%. Det betyder att 17,9 TWh av den el som alla elleverantörer säljer ska vara förnybar el. Annulleringen av elcertifikat betyder att de förbrukas och således inte kan säljas eller användas igen. Kvoterna i systemet är fastställda fram till år 2035 och är utformade så de ska främja en tillräcklig ökning av förnybar elproduktion som överensstämmer med regeringens målsättningar. År 2011 blev ett nytt rekordår för vindkraft i det svenska elcertifikatsystemet. Sedan elcertifikatsystemet startade år 2003 har den förnybara elproduktionen ökat med 11,5 TWH. Under 2010 producerades totalt ca. 18 TWh förnybar elektricitet vid godkända anläggningar i elcertifikatsystemet. Under året registrerades 350 nya anläggningar i systemet varav 300 var vindkraftverk. Nedanstående tabell visar, hur elproduktionen fördelade sig på olika energikällor: Energikällor Småskalig vattenkraft Vind Biobränslen Övrigt Totalt Elproduktion 2010 (TWh) 2.6 3,5 11,2 0,8 18 Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet (värdena är avrundade). Priset på certifikat bestäms på en konkurrensutsatt marknad av samspelet mellan tillgång och efterfrågan på certifikat. Medelpriset på certifikat var under 2010 något under 300 SEK vilket betydde en genomsnittskostnad för elkund på 5-6 öre/kwh. Gemensamt elcertifikatsystem med Norge 8

9 Sverige och Norge har enats om i december 2011 att skapa ett gemensamt elcertifikatmarknad från och med att i som sträcker sig t.o.m år Tillsammans med Norge skall ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020 Den svenska regeringen sände i mars 2011 ut Förslag till ny lag om elcertifikatregelförenkling och en gemensam elcertifikatmarknad med Norge på remiss. Den Norska regeringen har i april 2011 överlämnat ett förslag till lag om elcertifikat till Stortinget. Enligt Energimyndigheten kommer en gemensam och utvidgad certifikatmarknad med Norge att innebära en ökad förnybar elproduktion och vara positivt för funktionen i stort. Det gemensamma målet för utbyggnad av förnybar elproduktion mellan 2012 och 2020 uppgår till 26,4 TWh. 1.5 Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Miljöeffekterna av vindkraft har undersökts i stor omfattning i många länder de senaste åren I Sverige sker det bland annat inom ett kunskapsprojekt som heter Vindval och som drivs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Det finns fortfarande mer att göra inom miljöeffekter och vindkraft särskilt till havs. Det är bra att känna till att det nu finns en hel del generaliserbara erfarenheter att ta vara på och som kan användas för nya anläggningar. Besök gärna och läs vad som pågår. Projektet Vindval fortsätter med sina miljöeffektstudier ytterligare en tid. Ljud från vindkraftverk är av två typer, dels mekaniskt ljud från bland annat växellådan, dels aerodynamiskt ljud från bladen. Det mekaniska ljudet är numera knappast något problem. Det som främst kan upplevas som störande är det svischande aerodynamiska ljudet som varierar med vinden. I Sverige finns ett riktvärde för ljudpåverkan på högst 40dB(A) vid vindstyrka 8 m/s på 10 meters höjd. Erfarenheter från studier inom Vindval och andra mätningar vid vindkraftverk i drift visar att få människor blir störda vid denna nivå. Befolkningens inställning till vindkraft varierer i Sverige. Undersökningar har visat att så många som % av de tillfrågade är positiva till vindkraft. Traditionellt har myndigheterna fokuserat på bevarandeintressen inom natur- och kultursektorerna och inte på hållbar utveckling eller energiomställning till förnybar energi. För den fysiska planeringen är hållbar utveckling en mycket viktig utgångspunkt och därmed viktig både för bevarandeintressen och utvecklingsintressen för förnybar energi. Det finns behov av större fokus på den allmänna uppfattningen och förståelsen för vindkraftens värden och en lokal förankring vid etablering av vindkraft i samhället. Det är mycket viktigt, att människor som berörs av vindbruk får tidig information om utbyggnad och känner sig delaktiga i vad som sker i fråga om utvecklingen av förnybar energi. Det är också viktigt att människor från projektörer och via medierna får tillgång till saklig information om helheten, d.v.s. hur vindkraften bör ses i förhållande till elproduktionen i sin helhet, klimatpåverkan och annan mänsklig påverkan i samhället. Miljöprövningen ställer tydliga krav på att allmänheten kan få begriplig information och möjlighet att vara deltagande. Ny teknik betyder större möjligheter till att sprda information lättare. I det omfattande kommunala planeringsarbete som pågår i Sverige, är det viktigt att öka allmänhetens deltagande och tillgång till information. 9

10 1.6 Forskning, utveckling, demonstration Forskningsprogram Forskningsprogrammet Vindforsk etapp lii ( ) startade under Programmet finansieras till 50% av Energimyndigheten och till 50% av näringslivet (www.vindenergi.org ). Vindforsk hanterar främst forskning av teknisk karaktär. Vindkraft i kallt klimat Inom forskningsprogrammet Vindforsk finns forskning inom vindkraft i kallt klimat. Detta är inte bara en fråga för Norden utan globalt är länder berörda. Det är fråga om vindkraft under extrema yttre förhållanden som påverkar själva vindkraftverken på olika sätt så att de i vissa fall måste stoppas. Det är en mycket viktig fråga eftersom potentialen för vindkraft i områden med kallt klimat är mycket stor i Sverige och i ett antal andra länder som t.ex. Canada, Finland och Norge. Inom forskningsprogrammet pågående aktiviteter handlar om klimatets påverkan på teknisk/elektrisk utrustning, isbildning på rotor och mätinstrument, detektering av is, avisningssytem (deiceing) m.m. Ett praktiskt exempel är att man i Norge tagit fram en karta över risken för nedisning av vindkraftverk. Även i Sverige tar man fram en iskartering - en karta som visar hur hög risken för isbildning är. NordVind-gruppen har under 2011, med hjälp av WSP i Sverige, tagit fram en kunskapssammanställning avseende Wind Power in cold climate. Där försöker vi beskriva vad vi vet i ämnet idag och sammanfattar vad som ytterligar behöver göras. Vindval är ett forskningsprogram som bedrivs av Naturvårdsverket med stöd av flera myndigheter i Programkommittén men beslutas och finansieras av Energimyndigheten. Forskningen inom Vindval har tagit fram kunskap om hur vindkraft påverkar växter och djur i den marina miljön och på land samt hur kulturvärden och landskap påverkas visuellt samt hur människor upplever vindkraft. Nära 35 st. projekt av de som startats sedan etapp 1 ( ) och etapp 2( ) har avslutats. Rapporterna finns på eller på eller Vindval etapp II pågår och fokuserar mest på vindkraftens miljöpåverkan på land t.ex. fjällområden och även forskning kring renar samt sammanfattande syntesrapporter. Det finns och så flera pedagogiska filmer med bl.. intervjuer med forskare. Synteserna är 4 stycken och handlar om vindkraftens effekter på Fåglar och fladdermöss, Marint liv, Påverkan på människors intressen samt Landlevande däggdjur på land. Tanken är att sammanfatta och ta fram generaliserbara forskningsresultat internationellt och inom Vindval. Sammantaget finns alltså ca 35 rapporter på Vindvals hemsida inklusive dessa fyra syntesrapporter 1.7 Relevant litteratur Aktuella rapporter på denna webbsida Boverkets hemsida Boverket, februari 2010, "Vindkraft till havs - brister och möjligheter vid planering och projektering" 10

11 Boverket, januari 2009: Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden Boverket, 2009, "Vindkraften och landskapet - att analysera förutsättningar och utforma anläggningar" Energimyndighetens webbplats Energimyndighetens webbhandbok Energimyndigheten, Energiläget 2011 Energimyndigheten, 2007: Vindkraft Tillståndsprocessen och kunskapsläget Energimyndigheten, Kring vindar och vindkraft i skog, ERR 2008:21 Energimyndigheten, 2008: Vindkraft Bygga och ansluta större vindkraftverk, ET 2007:08 och ET 2007:32 Naturvårdsverkets webbplats med alla Vindvalsrapporter. 11

12 2. Norge 2.1 Installert og planlagt effekt Den nåværende installerte vindkapasitet i Norge er ca. 465 MW. I tillegg var det sommeren vindkraftprosjekt under utbygging, med en installert effekt på til sammen ca. 325 MW. Norge fikk høsten 2009 den første flytende vindturbinen, lokalisert utenfor Karmøy i Rogaland. Prosjektet heter HyWind og vindturbinen som ble installert hadde en installert effekt på 2,3 MW. Det er derutover gitt konsesjon til etableringen av i alt ca MW vindkraft (september 2012), hvorav offshore vindkraftverk utgjør 373 MW. Såfremt disse prosjektene blir gennomført, vil det svare til en vindkraftproduksjon på 9-10 TWh/år. Den nåværende installerte effekt vil kunne gi en årlig elektrisitetsproduksjon på ca. 1,3 TWh. Det finnes omfattende planer for vindkraftverk, både på landjord og til havs, i Norge. I september 2012 var det planlagt vindkraftverk med en installert effekt på over MW på land. 2.2 Politiske målsetninger Norges Vassdrags- og Energidirektorat (NVE) har tidligere vurdert at en utbygging på 5000 MW representerer den mengde vindkraft som kan etableres innenfor den nåværende nettstruktur og den nettutbygning som kan forventes de nærmeste år. En slik utbyggning vil, (ifølge NVE) reflektere en skånsom utbyggning hvor også andre viktige interesser som reindrift, reiseliv og miljø i vid forstand kan ivaretakes på en fornuftig måte. I desember 2008 utarbeidet NVE, i samarbeid med Enova SF, en mulighetsstudie for landbasert vindkraft i Norge. Studien viser at det i perioden frem til 2025 er mulig å bygge ut mellom 5800 og 7150 MW vindkraft idet norske kraftledningsnettet. I vurderingen er Statnetts nettutviklingsplan lagt til grunn. EUs fornybardirektiv ble av Regjeringen vurdert til å være EØS-relevant. Regjeringen har forhandlet om hvordan direktivet skal implementeres i Norge. Resultatet av forhandlingene ble at Norge er forpliktet til at 67,5 % av det totale energiforbruket skal være fra fornybare energikilder innen Stortinget har enstemmig sluttet seg til dette. Norge og Sverige ble høsten 2010 enige om vilkårene for et felles Norsk-Svensk elsertifikatmarked. Lov om elsertifikater ble vedtatt av Stortinget våren Formålet med loven er å bidra til økt produksjon av elektrisk energi fra fornybare energikilder. Loven gir et nødvendig rettslig grunnlag for et system for handel med elsertifikater mellom Norge og Sverige. Markedet startet opp 1. januar Planlegging og myndighetsbehandling Planleggingsprosedyrer Regjeringen oppfordrer gjennom retningslinjer til å ta plan- og bygningsloven i bruk og lage lokale (kommune) og regionale (fylke) planer for hvor det er hensiktsmessigt å plasere vindkraftanlegg. Retningslinjene har tre formål: Kommuner og fylker skal stimuleres til aktivt å vurdere egnede områder for vindkraft i overordnede planer. 12

13 Det skal redegjøres for hvilke hensyn som skal legges til grunn for vurdering av nye lokaliteter for vindkraft. Det skal redegjøres for hvordan man aktivt kan samordne behandlingen av vindkraftsaker etter energiloven og plan- og bygningsloven. Noen fylker har vedtatt å lage slike planer. Miljøverndepartementets og Olje- og energidepartementets retningslinjer for vindkraft sier at søknadssbehandling av igangsatte prosjekter ikke behøver å avvente ferdiggjørelse av regionale planer. Godkjennelsesprosedyrer Det er to sentrale tillatelseslover i Norge når det gjelder vindkraft. For å bygge vindkraftverk skal det innhentes både en konsesjon i medfør av energiloven (koncession = tilladelse) og en arealmessig tillatelse/avklaring i medfør av plan- og bygningsloven (utarbeidelse av reguleringsplan eller dispensasjon). Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) er myndighet for behandling etter energiloven, mens kommunene er myndighet for behandling av eventuelle reguleringsplaner. De nye retningslinjene legger opp til koordinering av kommunale og statslige godkjennelsesprosedyrer. Det er nå trådt i kraft en ny plan- og bygningslov. Vindkraftverk omfattes fortsatt av loven, men det er nå ikke krav om at det skal utarbeides reguleringsplaner for slike anlegg. Det er også vedtatt i loven at konsesjonsvedtak kan bli gjort gjeldende som en statlig plan. I praksis betyr dette at vindkraftverk i all hovedsak nå behandles kun etter energiloven. Alle større vindparker (samlet installasjon på over 10 MW) krever at prosjekthaveren lager en konsekvensutredning for vindmølleparken samt tilhørende nettilslutning, veier osv. NVE er ansvarlig myndighet for behandling av konsekvensutredninger for vindkraftverk og fastsetter de utredningsprogrammer som prosjekthaveren må følge. I et utredningsprogram fastsettes krav til innhold og omfang av de utredninger som må gjøres. Til havs gjelder den samme lovgivning ut til en grunnlinje. Det kreves dessuten søknad og godkjennelse etter Havne- og farvandsloven. Denne lov forvaltes av Kystverket. Utenfor grunnlinjen gjelder energiloven og plan- og bygningsloven ikke. Det er utarbeidet en ny lov om fornybar energiproduksjon til havs. Loven beskriver det rettslige rammeverket for å gi konsesjoner og på annen måte regulere forhold knyttet til planlegging, utbygging, drift og nedlegging av anlegg for produksjon av fornybar energi og anlegg for omforming og overføring av elektrisk energi til havs. I loven foreslås det at det åpnes for areal med sikte på å tildele konsesjoner til fornybar energiproduksjon. NVE har ledet en direktoratgruppe som har kartlagt arealer for fremtidig etablering av vindkraft i norske havområder. Direktoratgruppen besto foruten NVE av Oljedirektoratet, Fiskeridirektoratet, Kystverket og Direktoratet for naturforvaltning. Arbeidet ble levert Olje- og energidepartementet 15. oktober Utredningene finnes på Det er nå gjennomført en strategisk konsekvensutredning (SEA) for de utvalgte arealer i 2011/2012. Det planlegges videre å legge frem en oppdatert strategi om havbasert vindkraft for Stortinget i NVEs erfaring i dag er at nesten alle vindkraftkonsesjoner innklages for Olje- og energidepartementet. Det betyr at alle vindkraftsaker vil bli avgjort politisk. Det er flere saker til politisk avklaring i departementet som vil påvirke fremtidige saker innenfor viktige temaer som forsvar og landskap. 13

14 Tilslutningsforhold Flere regioner i Norge har et svakt utbygget overførselsnett. Dette faller gjerne sammen med områder som er særlig aktuelle for vindkraft. Det er derfor flere steder konkurranse om ledig kapasitet. Inntil videre er det nødvendig med store nettforsterkninger (sentralnett) såfremt enkelte områder av Norge skal ha omfattende vindkraftutbygging. NVE har svært mange planer om regional- og sentralnettforsterkninger under behandling. De regionale nettselskaper er pålagt å stille ledig kapasitet til disposisjon for ny elproduksjon, men kan stille tekniske krav til vindmøllers utrustning og tilslutning. Det er øvrigt prosjekthaverens ansvar å planlegge og bygge nødvendig nett frem til tilslutningspunktet i eksisterende distribusjons-, regional- eller sentralnett. Enkelte vindkraftselskaper mener at reglene for tilslutning til nettet (de tekniske spesifikasjoner utarbeidet av Statnett) er for strenge og kostbare. 2.4 Økonomiske vilkår Det har de siste 10 år vært forskjellige støtteordninger for fornybar energi i Norge, herunder vindkraft. I Norge har den økonomiske støtten til vindkraft frem til i dag vært basert på investeringsstøtte som skal sikre at prosjektet ble realisert. Det kunne søkes støtte etter utløsning av midler og prosjekter der konkurrerte om det tilgjengelige støttebeløp. Støtteordningen ble administrert av det statlige foretaket Enova. Det er nå innført et felles sertifikatmarked for el med Sverige som har vært operativt fra og med 1. januar Miljøforhold og folkelig aksept Uberørte naturområder I Norge planlegges relativt store vindkraftverk som ligger i områder med få/ingen tekniske inngrep (urørte områder). Dette vil derfor være i konflikt med et nasjonalt mål om å bevare urørte/villmarkspregede naturområder. Fugleliv I Norge er det offentlig og mediemessig kommet fokus på fuglekoalisjoner i forbindelse med at det til i dag er funnet et større antall kollisjonsdrepte havørner på Smøla, som er Norges største vindkraftverk (150 MW). Reindrift I Norge drives det tamreindrift på ca. halvparten av landets areal (fra Midt- Norge/Trøndelag og nordover). Dette er et særdeles arealkrevende virksomhet - akkurat som vindkraft er en arealkrevende energiproduksjon. Reindriftsvirksomheten og de samiske interesser uttrykker generelt bekjymring for hvilke konsekvenser en stor vindkraftutbygging vil få for reindriften og dermed også for samisk kultur. Folkelig aksept Det er i Norge et kraftigt økt engasjement omkring vindkraft primært med negativt fortegn. Men mange kommuner og lokalsamfunn er også positive til etablering av 14

15 vindkraftverk. Spørreundersøkelser gjennomført i den norske befolkning viser et klart positivt ønske om å få bygd ut mer vindkraft i Norge. De negative holdningene derimot fordeler seg på forskjellige grupperinger som arbeider imot en etablering av vindkraft i Norge. Argumenterne er primært at vindkraft vil medføre store negative landskapsmessige inngrep som i neste omgang vil påvirke befolkningens opplevelse av kystområdene negativt. Dessuten uttrykker enkelte grupper bekjymring for negative effekter i forhold til Norge som reisedestinasjon hvis vindkraften blir utbredt. Det er også i enkelte saker debatt om støy og sunnhetspåvirkninger fra støy, eksempelvis lavfrekvens støy. Forsvaret Forsvaret er bekjymret for hvilke konsekvenser vindkraft vil kunne få for deres elektroniske infrastruktur (radar, radiolinje og etterretning). 2.6 Forskning, utvikling, demonstration Programmer Det drives forsknings- og utviklingsarbeid både innenfor teknologiutvikling og miljøeffekter av vindkraftproduksjon. Mye av F&U aktivitetene finansieres gjennom bevilgninger fra Norges Forskningsråd, men noen aktiviteter finansieres helt eller delvist gjennom støtte fra offentlige myndigheter eller energiselskaper. Det er igangsatt større forskningsprosjekter som blandt annet skal se nærmere på effekter av vindkraft og reindrift og vindkraft og fugleliv. Gjennom klimaforliket ble det også bestemt at det skulle opprettes forskningssentre for miljøvennlig energi. I alt er det nå opprettet 8 forskningssentre som skal ha en konsentrert, fokusert og langsiktig forskningsinnsats på høyt internasjonalt nivå for å løse utpekte utfordringer på energi- og miljøområdet. Les mer på 2.7 Klima Kraftige vindstyrker og barskt klima har i noen tilfeller ført til at enkelte komponenter i konvensjonelle vindturbiner utviklet for mellom-europeiske forhold må skiftes og forsterkes. I Norge bygges og planlegges flere vindkraftverk i områder der potensialet for ising er stort. I de høyereliggende områdene langs kysten av Norge bidrar mye fuktig luft fra vest til at potensialet for ising er relativt stort i høyereliggende områder og i nordlige deler av landet. Ising vil kunne medføre et produksjonstap i et vindkraftverk og flere selskaper har egne programmer for å finne løsninger på isning. NVE har også fått utarbeidet er kart som viser de isingsforhold vindkraftprodusentene kan risikere i hele fastlands-norge. Isingkartet kan lastes med på NVEs hjemmeside. Her finnes også kart over Norges vindressurser. 15

16 2.8 Relevant litteratur NVEs og Enovas Mulighetsstudie for landbasert vindkraft 2015 og 2025 Miljøverndepartementet og Olje- og energidepartementet 2007, Retningslinjer for planlegging og lokalisering av vindkraftanlegg. Miljøverndepartementet Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging (T-1442). 16

17 3. Finland 3.1 Installerad och planerad effekt Den nuvarande installerade vindkraftkapaciteten i Finland är ca 220 MW, som i huvudsak är placerad på land. Några vindkraftverk är byggda ca 1,5 km från fastlandet (på vågbrytare, klippor etc). Planlagda projekt (maj 2012): På land: ca MW Till havs: ca MW Enligt regionala utredningar finns det ytterligare potential för ca MW inom ca 250 områden. MW 2012 (juni) Totalt Land Hav 2 2 Totalt (land + hav) Politiska målsättningar Statsrådet godkände en ny långsiktig klimat- och energistrategi som tar upp klimat- och energipolitiska åtgärder i detalj fram till 2020 och riktgivande ända fram till Målet är att vindkraftens installerade totaleffekt ska ha ökat till ca 2000 MW senast år 2020, vid vilken tidpunkt den årliga elproduktionen från vindkraft förväntas vara ca 6 TWh. Klimat- och energistrategi: och_energistrategi_ pdf Lagen om stöd för produktion av el från förnybara energikällor trädde i kraft i sin helhet den 25 mars Lagen trädde redan delvis i kraft vid årsskiftet, men för användningen av statligt stöd enligt stödsystemen krävdes Europeiska kommissionens godkännande. Lagen innehåller bestämmelser om det stöd som ska betalas för el som produceras vid vindkraftverk och biogasverk (inmatningstariff) och som ska täcka skillnaden mellan produktionskostnaderna och marknadspriset på el. Elproducenter ska vara parter på elmarknaden och få marknadspriset för den el som de producerat när den säljs. Det fast garanterade priset (inmatningstariffen) är 83,50 euro/mwh (år 2012) ända tills den 17

18 sammanlagda effekten är MW. Elproducenterna kan likväl få stöd under högst 12 år. Till slutet av 2015 garanteras ett högre pris på 105,30 euro/mwh (år 2012). Stödet är det samma för vindkraftverk på land och till havs. Stöd ska beviljas endast nya vindkraftverk med en eleffekt på minst 500 kilovoltampere och biogaskraftverk med en eleffekt på minst 200 kilovoltampere. De kraftverk som beviljas stöd ska vara belägna i Finland eller inom Finlands territorialvatten och vara anslutna till elnätet inom Finlands territorium. Stödet ska finansieras via statsbudgeten. Lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor: Statsrådets förordning om stöd till produktion av el från förnybara energikällor: Den uppdatering av Finlands vindatlas som har gjorts 2011 skapar förutsättningar för betydande utbyggnad av vindkraften och effektivare placering av vindkraftverk. Finlands vindatlas:http://www.windatlas.fi/se/index.html 3.3 Planläggning och myndighetsbehandling En ändring om vindkraftsbyggande i markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft Målet med ändringen är att göra det möjligt att i större grad använda generalplanen som ett planeringsinstrument när frågor som gäller placeringen av vindkraftsutbyggnad avgörs. Lagändringen gör det möjligt att använda generalplanen som direkt grund för bygglov för vindkraftverk. En förutsättning för att använda en generalplan på det här sättet är att man med den vindkraftsgeneralplan som anpassats till lagändringen tillräckligt kan styra vindkraftsbyggandet på ett område med beaktande av bland annat områdets miljövärden och övriga markanvändning. Beviljande av bygglov förutsätter i så fall varken en detaljplan eller ett beslut om planeringsbehov. Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen: Miljöministeriet har årligen sedan 2011 beviljat kommuner och landskapsförbund sammanlagt 1,5 miljoner euro i statsbidrag för utarbetande av planer som styr vindkraftsbyggande. I första hand är bidraget avsett att användas vid styrande av helhetsomfattande vindkraftsetablering i kommuner och landskap. Bidraget beviljas även år

19 Planläggningsprocedurer Miljöministeriet har i juni 2012 gett ut en vindkraftshandledning med anvnisningar om planläggning, konsekvensbedömning och tillståndsförfaranden av vindkraftsbyggande. Vilka lösningar beträffande planer och tillstånd som i olika situationer krävs för nyttjande av vindkraften är framför allt beroende av var kraftverken placeras och konsekvenserna av detta. Planläggningen har en central roll när det gäller att främja vindkraftsproduktionen i och med att den sammanjämkar olika synpunkter, och med den avgörs också hur vindkraftsproduktionen ter sig under de närmaste årtiondena. Regionplaneringens uppgift är att styra utbyggnaden av vindkraft som helhet. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändning ska vindkraftverken i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. I miljöministeriets vindkraftshandledning konstateras att vindkraftsenheter av regional betydelse i regel består av minst 8-10 vindkraftverk. I regionplanerna ska alla vindkraftsparker utredas och behandlas i så stor omfattning som möjligt. I regionplanerna har man hittills anvisat områden för vindkraftverk huvudsakligen i havs-, kust- och fjällområden, men även i inlandet förutsätts numera regionplanering för vindkraftsområden av regional betydelse. Ett vindkraftverk och en vindkraftspark byggs beroende på projektets läge eller storlek på basis av en detaljerad plan och/eller tillståndslösningar. Som detaljerad plan kan användas en detaljplan eller generalplan som inkluderar en bestämmelse om beviljande av bygglov på basis av planen (vindkraftsgeneralplan). En vindkraftsgeneralplan lämpar sig för situationer där det inte finns något behov av samordning med den övriga markanvändningen som kräver planering på detaljplanenivå. Ett beslut om planeringsbehov räcker ofta för vindkraftsutbyggnad i synnerhet i områden som redan har anvisats som lämpliga för vindkraftsutbyggnad i en översiktlig plan. Ett vindkraftverk kan byggas med enbart ett bygglov endast då kraftverket inte har några betydande miljökonsekvenser. Utgångspunkten är ändå att byggandet av stora vindkraftverk ska baseras på minst ett beslut om planeringsbehov. Byggande av enskilda vindkraftverk bör undvikas i synnerhet i områden som är värdefulla med tanke på miljön och landskapet. Godkännandeprocedurer Vindkraftsprojekt ska godkännas i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Behandlingen av vindkraftsprojekt likställs med byggnader, som kräver bygglov. Godkännandesansvaret ligger hos kommunerna med undantag av strandområden, som hör till de regionalanäringslivs-, trafik- och miljöcentralerna. Enligt miljöskyddslagen kan etablering av vindkraftsprojekt förutsätta ett miljötillstånd ifall det finns permanent eller fritidsbebyggelse i området. Byggande av vindkraftverk till havs förutsätter vid sidan av bygglov även tillstånd enligt vattenlagen. I allmänhet krävs också ett flyghinderstillstånd enligt luftfartslagen. För konstruktioner högre än 30 meter i närheten av flygplatser och högre än 60 meter överallt i Finland kan tillstånd ges om flygsäkerheten inte äventyras. Miljökonsekvenser av stora vindkraftverk bedöms i MKB-förfarandet. Ändringen av förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) som innebär att MKB- 19

20 förfarande ska tillämpas på stora vindkraftverksprojekt trädde i kraft den 1 juni Storleksgränsen för sådana projekt har fastställts till minst tio enskilda vindkraftverk, eller en total kapacitet på minst 30 megawatt. Statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning: Anslutning av vindkraftanläggningar till elnät Vindkraft är i likhet med andra elproduktionsanläggningar garanterad anslutning till elnätet mot en skälig ersättning. Relativt små vindkraftverk kan anslutas till distributionsnätet medan större kraftverk bör anslutas direkt till regionala nät eller stamnätet. Det är viktigt att vindkraftaktörerna kontaktar nätägarna i ett så tidigt skede som möjligt för att diskutera en anslutning. 3.4 Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Effekterna av vindkraftsetablering bedöms i huvudsak i planläggningen och tillståndsförfarandet. Dessutom bedöms miljökonsekvenser av betydande vindkraftsprojekt i samband med MKB-förfarandet. Det är viktigt att samordna markanvändningsplaneringen med den övriga planeringen av projektet i ett så tidigt skede som möjligt. Förutom tekniska och ekonomiska faktorer är det viktigt att under projektplaneringen utreda vilka beslut, som gäller markanvändningen och dess betydelse för projektet. De vanligaste intressena inom områdesanvändningen som ska samordnas med vindkraftsutbyggnad är bebyggelse, natur- och landskapsvård samt flygtrafikens och försvarets behov. Betydelsen av vindkraftsutbyggnadens konsekvenser beror förutom på omfattningen av projektet, på områdets lokala förhållanden och miljövärden och den övriga användningen av området. Några generella gränsvärden för vindkraftverkens avstånd till bosättning har inte uppställts. Däremot finns rekommenderade riktvärden för högsta bullernivå. På områden för permanent bosättning, fritidsbosättning i tätorter och på rekreationsområden är högsta tillåtna ljudnivå utomhus 45 db(a) dagtid och 40 db(a) nattetid. För fritidsbosättning utanför tätorter, campingområden och naturskyddsområden är motsvarande riktvärden 40 db(a) och 35 db(a). I Skärgården förekommer mycket bosättning och i fjällen är de visuella konsekvenserna av vindkraftsanläggningar omfattande ytterligare kan det uppstå konflikter med lokala näringar. Den allmänna acceptansen av vindkraft varierar från område till område. Motståndet är mindre i områden, där man redan har uppfört vindmöllor. Konsekvenserna för landskapet är ofta de mest betydande. Betydelsen av vindkraftverkets påverkan på landskapet beror på hur synliga de är samt landskapets egenskaper. De bäst ägnade och största områdena i Finland finns i havområdena (offshore), där det tillsvidare är dyrare än på land att etablera vindmöllor. 20

21 Program Forskningsprogram specifikt för vindkraft finns ännu inte, men forskning gällande vindkraft är integrerat i mera omfattande forskningsprogram angående miljö- /klimatförändring (Tekes). 3.5 Relevant litteratur Planering av vindkraftsutbyggnad. Miljöförvaltningens anvisningar 4sv/2012. Miljöministeriet Tillämpning av miljölagstiftningen på byggandet av vindkraftverk. Arbetsgruppsbetänkande Miljön i Finland 584. Miljöministeriet Vinkraftverkens verkningar på fågelfaunan. Miljön i Finland 721. Miljöministeriet Sammandrag på svenska. Revideras Vindkraftverk och landskap. Natur Miljön i Finland 5/2006. Miljöministeriet Sammandrag på svenska. Planerad revidering Uppstående och spridning av buller från vindkraftverk. Miljön i Finland 4/2007. Miljöministeriet Sammandrag på svenska. Revideras

22 4. Danmark 4.1 Installeret og planlagt kapacitet Danmark havde ved udgangen af juli 2012 en installeret kapacitet på 4008 MW vindkraft, fordelt på 3140 MW på land og 868 MW offshore. Vindkraftproduktionen bidrog i 2011 med omkring 28 % af elforbruget. MW juli 2012 Land 3140 Hav 868 I alt (land + hav) 4008 Den største andel af den installerede vindkapacitet blev etableret fra midten af 1990 erne og frem til På nedenstående figur ses udviklingen i den installerede vindkapacitet i Danmark samt vindkraftens andel af den samlede elforsyning. MW % 20% 15% 10% 5% '85 '90 '95 '00 '05 '09 Havvindkapacitet [MW] Landvindkapacitet [MW] Vindkraft i pct. af elforsyning 0% Figur 1: Vindkapacitet og andel af energiforsyning ultimo Kilde: Energistyrelsen: Energistatistik Med de initiativer, der er taget i de politiske aftaler i 2008 og 2012, sker der igen en stigning i vindmøllekapaciteten, især ved udbygning med havmølleparker, men også for udbygningen på land. 4.2 Politiske målsætninger Danmark fik i oktober 2011 en ny centrum/venstre regering. Regeringen har som mål at den danske el- og varmeforsyning skal være uafhængig af fossile brændsler. I marts 2012 indgik regeringen et bredt energiforlig med alle de øvrige partier i Folketinget på nær Liberal Alliance. Det betyder, at 95 % af folketingets medlemmer står bag aftalen. 22

23 Aftalen vil føre til en ambitiøs grøn omstilling af den danske energipolitik med fokus på energibesparelser og vedvarende energi. Den indeholder et langsigtet mål for 2050, hvor Danmark skal være uafhængig af fossile brændsler, samt konkrete initiativer og dermed stabile rammer for perioden frem til Ud over de energipolitiske mål, vil aftalen bidrage til grøn vækst og beskæftigelse i Danmark. Som følge af aftalen forventes andelen af fornybar energi at komme op på 35 %. Danmarks mål for fornybar energi i EU-direktivet om fornybar energi er på 30 % i med aftalen vil dette mål blive mere end opfyldt. En række initiativer på vindområdet vil føre til, at næsten halvdelen af Danmarks elforbrug vil blive produceret ved vindkraft i I alt vil der blive etableret 2000 MW ny kapacitet frem til 2020 heraf 1500 MW på havet For landmøller vil aftalen indebære, at der frem mod 2020 forventes opført nye landmøller med en samlet kapacitet på MW. I samme periode forventes nedtaget kapacitet på MW. Dette søges understøttet eksempelvis via nye planlægningsredskaber, strategisk miljøvurdering og tilpasning af rammevilkårene som følge af teknologiudviklingen. Der ændres på afregningen for nye landmøller nettilsluttet fra 1. januar 2014 således at elmarkedspris og støtte tilsammen ikke kan overstige 58 øre/kwh. På havet skal der opstilles 1500 MW nye møller. Der opføres 2 nye storskala havmølleprojekter: Horns Rev III på 400 MW i Nordsøen Krieger Flak på 600 MW i Østersøen Havmølleparkerne udbydes efter udbudsmodel med større priskonkurrence og med dialog med de potentielle bydere. De to parker udbydes i , med forventet idriftsættelse i Udbygningen på Horns Rev igangsættes først For Kriegers Flak, som ligger på grænsen imellem Danmark, Sverige og Tyskland etableres en fælles netløsning med Tyskland, som etablerer en park på den tyske side af grænsen. Netløsningen vil give ny international udvekslingskapacitet. Endvidere skal der som konsekvens af aftalen opføres 500 MW kystnære havmøller. Afregningsforholdene for disse møller vil blive besluttet af partierne bag energiaftalen Planlægning og myndighedsbehandling Planlægningsprocedurer Land Det er kommunerne, der udpeger arealer til opstilling af vindmøller på land. Regeringen vil fremtidssikre det danske samfund ved at skabe en grøn økonomi i vækst og omstilling, så der skabes et energi- og transportsystem baseret på 100 % vedvarende 23

24 energi i Det er regeringens mål, at halvdelen af Danmarks traditionelle el-forbrug skal komme fra vind i For at nå energiaftalens politiske målsætning er det nødvendigt, at der fortsat udbygges med vindmøller både på land og på havet. Der er derfor fortsat behov for, at kommunerne udlægger nye områder til udbygning med vindmøller på land. Kommunernes planlægning af nye områder til vindmøller er forbundet med en række udfordringer, og der skal tages de størst mulige hensyn til naboer, støjpåvirkning, natur, landskab, miljø m.v. Samtidig betyder udviklingen af stadigt større vindmøller, at det bliver vanskeligere at finde egnede placeringsmuligheder til opstilling af nye vindmøller på land. Miljøministeren besluttede i sommeren 2011 at nedsætte en arbejdsgruppe om fremtidens vindmølleplanlægning på land. Arbejdsgruppen har været bredt sammensat med deltagelse af repræsentanter fra Miljøministeriet, Klima-, Energi- og Bygningsministeriet, Energinet.dk, KL, Vindmølleindustrien, Danmarks Vindmølleforening, Danmarks Naturfredningsforening, Dansk Skovforening, Landbrug & Fødevarer og Landsforeningen Naboer til Kæmpevindmøller. Sidstnævnte er dog efter sidste møde udtrådt af arbejdsgruppen. Miljøministeriet ved Naturstyrelsen har varetaget formandsposten og sekretariatet for udvalget. Arbejdsgruppen har haft til formål at se nærmere på, om kommunerne har de rigtige planlægningsredskaber til at medvirke til at sikre målsætningerne om den fortsatte udbygning med vindmøller på land. Overordnet har arbejdsgruppen skullet vurdere, om vindmøllecirkulærets regelsæt om planlægning for opstilling af vindmøller, fungerer i praksis i relation til det formål, der er med cirkulæret. Arbejdsgruppen har bl.a. undersøgt: gældende regler og kommunernes praksis i vindmølleplanlægning den statslige indsats i forhold til vindmølleplanlægning og samarbejdet mellem stat og kommuner muligheder og begrænsninger ved at placere vindmøller i områder hvor der er landskabs- og naturinteresser herunder kystlandskaber tekniske landskaber muligheder og begrænsninger ved at placere vindmøller i og nær skove mulighederne for at udvikle redskaber, herunder GIS-redskaber som vil kunne understøtte kommunernes afvejning af interesser muligheder og begrænsninger ved frivilligt opkøb og ekspropriation af boliger. hvilke typer vindmøller, der forventes opstillet i Danmark i fremtiden med henblik på at beskrive de fordringer det afstedkommer til den fysiske planlægning, fx i relation til højde, MW, øget effektivitet m.v. mulighederne for at sikre konkret udpegede vindmølleområder i kommuneplanen mod bebyggelse for tæt på, således at afstanden til naboer, og støjreglerne fortsat kan overholdes. Gennemgangen viser, at kommunerne som udgangspunkt har de redskaber, som de skal bruge for at planlægge for vindmøller, men at der er behov for en række justeringer og 24

25 præciseringer af regelsættet. Arbejdsgruppen har ikke foreslået omfattende lovændringer, men peger på behovet for udvikling af en ny statslig informationsindsats for opførelse af vindmøller og for udvikling af nye GIS værktøjer. Arbejdsgruppen har i sommeren 2012 afleveret rapport med anbefalinger til miljøministeren. Vindmøllerejsehold Vindmøllerejseholdet er et landsdækkende team, der har til formål at hjælpe kommunerne med at fremme vindmølleplanlægningen. Rejseholdets opgave er at imødekomme de behov, som den enkelte kommune har for at kunne fremme vindmølleplanlægningen. Vindmøllerejseholdet kan f.eks. hjælpe med at finde placeringer, der er bedst egnede i forhold til naboer og naturbeskyttelsesinteresser. Desuden bidrager rejseholdet med at analysere kortgrundlag og opklare spørgsmål fra kommunerne, så planlægningen kan køre bedst muligt. Vindmøllerejseholdet blev oprettet i 2009, som en 3-årig hjælp til kommunernes planlægning. Energiaftalen afsætter en pulje på 13,2 mio. kr. til at finansiere vindmøllerejseholdet i Testmøller Vindmølleindustrien har tilkendegivet et stort behov for at kunne teste vindmøller. Implementeringen af Folketingets beslutning om at etablere et nationalt testcenter for syv op til 250 m høje vindmøller i Østerild er godt gang. Anlægsarbejdet er færdigt og i august 2012 opstilles den første mølle. Naturstyrelsen har som opfølgning på Østerild-aftalen endvidere identificeret syv potentielle arealer til opstilling af prototypemøller (højde m) og 24 potentielle arealer til opstilling af serie 0-møller (højde m). Den statslige identifikation af de mulige arealer reserverer ikke arealerne til testpladser. Det er op til interesserede vindmølleproducenter at tage kontakt til de private lodsejere for at indgå aftale om udlejning / salg af jorden. Derefter er det op til kommunerne, om der skal laves den nødvendige planlægning for de identificerede arealer. Miljøstyrelsen har revideret bekendtgørelse om støj fra vindmøller, så der nu er bindende grænser for lavfrekvent støj. Vindmøllebekendtgørelsen trådte i kraft d. 1. januar 2012 efter en offentlig høring i perioden 3. november til 25. november Der henvises til Miljøstyrelsens vejledning til støjbekendtgørelsen. (http://www.mst.dk/publikationer/publikationer/2012/maj/ htm) Havvindmøller Staten har højhedsret over søterritoriet og den eksklusive økonomiske zone. Det er Energistyrelsen, der varetager planlægningen for vindmøller på søterritoriet. Der er hidtil opført tolv havvindmølleparker i de danske farvande. På Miljø- og Energiministeriets foranledning blev i 1997 udarbejdet en Havmøllehandlingsplan for de danske farvande. Rapporten sandsynliggjorde et potentiale for en storskalaudbygning med 4000 MW havvindmøller og udpegede en række egnede hovedområder til første etape demonstrationsprojekter. Regeringen pålagde i 1998 på baggrund af anbefalingerne i Havmøllehandlingsplanen de daværende elselskaber at opføre 5 storskala 25

26 demonstrationsprojekter på havet på i alt 750 MW. I 2002/2003 blev to demonstrationsparker sat i drift, ved hhv. Horns Rev og Nysted-Rødsand. I forlængelse af liberaliseringen af elsektoren og opsplitningen af de gamle elselskaber i separate produktions- og transmissionsenheder, ophævede den tidligere Regering i 2002 de sidste tre af de fem administrative pålæg om udbygning med havvindmøller. Det drejer sig om havmølleudbygningen ved Læsø, Gedser og Omø i alt 450 MW. De energipolitiske aftaler i 2004 indeholdt bl.a. udbud af to nye havvindmølleparker på hver 200 MW ved hhv. Horns Rev (Horns Rev II) og Rødsand (Rødsand II). Horns Rev II er sat i drift i 2009 og Rødsand II i Et udvalg under regeringen har opdateret Havvindmøllehandlingsplanen fra I april 2007 offentliggjorde udvalget sin rapport Fremtidens havmølleplaceringer Udvalget har vurderet de samfundsmæssige interesser indenfor nettransmissionsforhold, sejlads, natur, landskab, råstofindvinding m.v. Herudover har udvalget belyst tekniske, økonomiske og planlægningsmæssige muligheder for at føre elproduktionen i land og beskrevet scenarier for vindmøllernes teknologiske udvikling. Det har skabt et fagligt grundlag for at planlægge udbygningen med vindkraft på havet, så den kan koordineres med udbygningen af transmissionsnettet. Efter at have vægtet disse hensyn har udvalget i enighed peget på syv hovedområder med et samlet areal på godt 1000 km 2. Her kan der placeres op til 23 havmølleparker hver med en installeret effekt på 200 MW. Fremtidens Havmølleplaceringer 2025 er opdateret i Nedenstående kort viser placeringen af nuværende havvindmølleparker i de danske farvande samt udvalgets forslag til fremtidige placeringer: Figur 2: Nuværende havvindmølleparker og mulige placeringer af nye parker i danske farvande. Energistyrelsen April 2011: Stor-skala havmølleparker i Danmark 26

27 Den energipolitiske aftale af 21. februar 2008 indeholdt en beslutning om opførelsen af 400 MW havmøller til idriftsættelse i Den 400 MW store park Anholt Havmøllepark er placeret i Kattegat. De første møller i parken forventes nettilsluttet i september 2012, og hele parken forventes færdig i Kystnære havmøller Som en del af energiforliget er det endvidere aftalt, at der inden 2020 skal opstilles vindmøller med en samlet effekt på 500 MW i de kystnære havområder. Som grundlag for denne planlægning er gennemført en screening af de mulige placeringer, når der skal tages hensyn til andre interesser som sejlads, råstoffer, natur og landskab. På grundlag af screeningen har det været muligt at pege på 16 områder, hvor havmøller kan placeres i afstande på 2-4 km fra kysten. Screeningen har været i offentlig høring. Den videre proces vedr. kystnære havmøller afventer politisk beslutning. Godkendelsesprocedurer Ansøgninger om opførelse af vindmøller skal godkendes af enten de lokale, regionale eller statslige myndigheder, jf. nedenstående beskrivelse. Bygherren skal udarbejde en VVMredegørelse (Vurdering af Virkning på Miljøet) som på baggrund af specifikke krav skal vurdere anlæggets miljøkonsekvenser. Derudover skal den vise, hvordan eventuelle negative miljøkonsekvenser kan mindskes samt angive alternative placeringsmuligheder. VVM-redegørelsen efterfølges af en offentlig høringsproces som omfatter offentligheden, myndighederne og relevante organisationer før den evt. godkendes af den pågældende myndighed. Havet Der er to modeller for opstilling af havmøller i Danmark. Dels opstilles der storskala havmølleparker efter udbud, dels kan der ansøges om opstilling af havvindmøller efter den såkaldte åben dør procedure. Møller der opstilles efter åben dør proceduren modtager en afregning på 25 øre/kwh i fuldlasttimer + 2,3 øre til balanceringsomkostninger i hele møllens levetid. Tilladelse til at opføre vindmøller på havet gives af Energistyrelsen, som således også skal godkende VVM-redegørelsen. Denne omfatter blandt andet vindforhold, havstrømme, bundforhold, og påvirkning af det marine miljø. Den skal indeholde en beskrivelse af miljøkonsekvenserne for fauna og flora, havbund, vand, luft, klimaforhold, arkæologiske forhold, effekter på landskabet og kystsikkerhed. Der kræves tilladelse fra Energistyrelsen til såvel forundersøgelser og selve idriftsættelsen. Proceduren gælder også ved statsligt udbud af havvindmølleparker. Tilslutningsforhold For alle vindmøller gælder, at det er netvirksomheden eller transmissionsvirksomheden, som fastsætter spændingsniveauet. Det er forskelligt, hvor stor en del af tilslutningen, som vindmølleejeren skal betale. Ved etablering af vindmøller på land, har netselskabet pligt til at føre nettet frem til skel på det areal, der udarbejdet lokalplan for. For havmølleparker omfattet af statsligt udbud, er det Energinet.dk der efter ministerielt påbud etablerer transformerplatform og kabel til land. Og endelig gælder for de havmøller, der etableres efter åben dør-proceduren, at 27

28 netselskabet har pligt til at aftage produktionen fra strandlinjen, dvs. at mølleejeren selv skal afholde omkostninger til søkabler. De nærmere, tekniske krav til vindmøllers tilslutning til nettet findes på systemansvaret hjemmeside: Der findes tekniske forskrifter for vindmølleparker, der tilsluttes net med spændinger over 100 kv, og tekniske forskrifter for vindmøller, der tilsluttes net med spændinger under 100 kv. De store danske havvindmølleparker Horns Rev 1 og 2, Nysted og Rødsand 2 er alle sluttet direkte til transmissionsnettet. Parkerne skal blandt andet opfylde krav om uafbrudt drift i tilfælde af kortslutningsfejl i transmissionssystemet ( ride-through ). Dette har blandt andet medvirket til udvikling af vindmøllers evne til at levere systemtjenester. Som nævnt under afsnittet om planlægningsprocedurer har et udvalg under regeringen belyst tekniske, økonomiske og planlægningsmæssige muligheder for udbygningen med vindkraft på havet. Heri indgår muligheder og omkostninger for at føre produktionen i land. Realisering af de energipolitiske målsætninger om øget udbygning med vindkraft forudsætter udbygning af transmissionsnettet. Derfor har et udvalg med deltagelse fra blandt andre Energinet.dk, Klima- og Energiministeriet, Finansministeriet, Miljøministeriet, Kommunernes Landsforening og Dansk Energi i april 2008 færdiggjort en teknisk redegørelse for den fremtidige udbygning og kabellægning i det danske elsystem. På baggrund af denne rapport blev der den 4. november 2008 taget politisk beslutning om nye retningslinjer for kabellægning og udbygning af elsystemet. De kan bl.a. findes på Energistyrelsens hjemmeside: DK/UndergrundOgForsyning/ElOgVarmeForsyning/Elforsyning/Eltransport/Sider/F orside.aspx 4.4 Økonomiske vilkår I Danmark gives den økonomiske støtte til nye vindmøller som pristillæg til markedsprisen. Derudover er der i forbindelse med etableringen af nye storskala havvindmølleparker lavet et udbud med særlige tariffer herfor. Afregningsvilkårene for vindkraft afhænger af, hvornår møllen er købt og opstillet. Groft skitseret kan det siges, at nyere møller afregnes på markedsvilkår mens ældre møller er omfattet af en overgangsordning, hvor de gamle pristillæg stadig er gældende. Den energipolitiske aftale af 21. februar 2008 medførte en forhøjelse af støtten til nye vindmøller til 25 øre/kwh i fuldlasttimer + 2,3 øre/kwh i balanceringsomkostninger. Det vil sige i alt 27,3 øre/kwh. Ud over afregningen til vindmølleejeren opkræves 0,4 øre/kwh til grøn fond. Denne administreres af Energinet.dk. Med energiaftalen af 22. marts 2012 ændres på afregningen for nye landmøller nettilsluttet fra 1. januar 2014 således at det faste pristillæg på nominelt 25 øre/kwh for de første fuldlasttimer fremover reduceres øre for øre, hvis markedsprisen på el overstiger 33 øre/kwh nominelt, og derved helt bortfalder, hvis elprisen bliver 58 28

29 øre/kwh i løbende priser eller højere. Samtidig ændres beregningsgrundlaget for den støttede produktion, således at støtteperioden beregnes ved en sammenvejning af kapacitet og rotorareal. For storskala havvindmølleparker, der opføres efter udbud gælder særlige afregningsregler. Parkerne får en fast afregning i en periode svarende til ca fuldlasttimer. Herefter bortfalder den offentlige støtte, og produktionen afregnes til markedspris. Afregningen er ved udbud fastsat til 51,8 øre/kwh for Horns Rev II og 62,9 øre/kwh for Rødsand II og 105,1 øre/kwh for Anholt Havmøllepark. For havmølle uden for udbud er afregningen fortsat 25 øre/kwh i fuldlasttimer + 2,3 øre/kwh i balanceringsomkostninger. Det vil sige i alt 27,3 øre/kwh. 4.5 Miljøforhold og folkelig accept Den almindelige folkelige accept af vindmøller i Danmark er stor. I en undersøgelse blandt befolkningen fra marts 2008 lavet af Greens Analyseinstitut 1, erklærer 91 % af de adspurgte sig som tilhængere af en fortsat udbygning med vindkraft. Der er dog en tendens til en fornyet lokal modstand mod opstilling af nye, større vindmøller og særligt mod højspændingsledninger i forbindelse med tilslutning af nye havvindmølleparker. Dette kan ses som et udtryk for tendensen Not-In-My-Back-Yard (NIMBY), som er et udtryk for velvilje mod vindmøller generelt men modstand mod at de skal placeres i min baghave. På havvindmølleområdet har erfaringer fra det afsluttede miljøovervågningsprogram ved Nysted og Horns Rev havmølleparker vist sig mere positive end forventede mht. påvirkning på flora og fauna. Undersøgelserne har omfattet bundflora- og fauna, fisk, havpattedyr, fugle og folkelig accept. Her viser det sig bl.a. at den folkelige accept af havvindmøller er over 80 %. Nedenstående skema viser de vigtigste resultater fra programmet: 1 Kilde: 29

30 Figur 3: Erfaringer fra havvindmølleparkerne Horns Rev og Nysted. Energistyrelsen 2006: Havmølleparker og miljøet erfaringer fra Horns Rev og Nysted Som opfølgning på det store miljøovervågningsprogram, der løb over perioden , er der blevet igangsat et mindre opfølgningsprogram, der bygger på det tidligere programs resultater. Det opfølgende miljøovervågningsprogram løber over perioden 2009 til 2012, og projekterne fokuserer på fisk, marsvin, vandfugle samt diverse kumulative effekter. Resultaterne er under afrapportering kan findes på Energistyrelsens hjemmeside: DK/UndergrundOgForsyning/VedvarendeEnergi/Vindkraft/Havvindmoeller/Miljoepaavirkn inger/sider/forside.aspx 4.6 Forskning, udvikling, demonstration Udviklingen indenfor vindenergi har hidtil været tilrettelagt og gennemført i dialog mellem offentlige myndigheder, forskningsverdenen og industrien. Blandt specielle styrkeområder inden for dansk vindenergiforskning kan nævnes vindmølleaerodynamik, aerolastisk dynamik, vindressourcer og vindatlas, last og sikkerhed, vindenergiøkonomi osv. 30

Vindkraft i Norden. Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna

Vindkraft i Norden. Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna Vindkraft i Norden Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna NordVind Mai 2011 Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna Projektgruppen NordVind har udarbejdet nærværende

Læs mere

NordVind. Vindkraft i Norden. Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande

NordVind. Vindkraft i Norden. Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande NordVind Vindkraft i Norden Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande Nordvind April 2009 Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna Projektgruppen Nordvind har udarbejdet nærværende

Læs mere

Den rigtige vindkraftudbygning. Anbefaling fra Danmarks Vindmølleforening og Vindmølleindustrien

Den rigtige vindkraftudbygning. Anbefaling fra Danmarks Vindmølleforening og Vindmølleindustrien Den rigtige vindkraftudbygning Anbefaling fra Danmarks Vindmølleforening og Vindmølleindustrien 2 Den rigtige vindkraftudbygning Danmarks Vindmølleforening og Vindmølleindustrien anbefaler, at der politisk

Læs mere

NORDVIND. Vindkraft i Norden. Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande

NORDVIND. Vindkraft i Norden. Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande NORDVIND Vindkraft i Norden Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande Nordvind 08-09-2008 Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande Projektgruppen Nordvind har udarbejdet nærværende

Læs mere

NordVind. Vindkraft i Norden. Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande

NordVind. Vindkraft i Norden. Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande NordVind Vindkraft i Norden Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande NordVind Oktober 2009 Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna Projektgruppen NordVind har udarbejdet

Læs mere

Udbygning med vind i Danmark

Udbygning med vind i Danmark Udbygning med vind i Danmark Dato: 29-1-213 I 212 nåede vindkraft op på at levere mere end 1. GWh og dermed dække over 3 pct. af Danmarks elforbrug. Mængden af installeret vindkraft nåede også at passere

Læs mere

NORDVIND. Vindkraft i Norden. Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande

NORDVIND. Vindkraft i Norden. Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande NORDVIND Vindkraft i Norden Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande Nordvind 21-05-2008 Vilkår for udbygning med vindkraft i de nordiske lande Projektgruppen Nordvind har udarbejdet nærværende

Læs mere

Status for vindkraftudbygningen i Danmark

Status for vindkraftudbygningen i Danmark Statusnotat Marts 2015 Status for vindkraftudbygningen i Danmark 1. Antal nye vindmøller, 1978-2014 2. Nettotilgang MW, fordelt på land og hav, 1991-2014 3. Til - og afgang af vindmøller, 2004-2014 - Antal

Læs mere

Titel: Kommuneplan 2013 Emne:

Titel: Kommuneplan 2013 Emne: Titel: Kommuneplan 2013 Emne: Tekniske anlæg Sted: Pakhuset i Nykøbing Dato: 12. august 2013 Oplægsholder: Rasmus Kruse Andreasen Dok. 306-2013-179030 Tekniske anlæg kommuneplanforslagets kapitel 5.3 Vindmøller

Læs mere

Afrapportering fra arbejdsgruppen om fremtidens vindmølleplanlægning. Kommuneplan 2013. Nyt vejledningsnotat om husstandsvindmøller.

Afrapportering fra arbejdsgruppen om fremtidens vindmølleplanlægning. Kommuneplan 2013. Nyt vejledningsnotat om husstandsvindmøller. Afrapportering fra arbejdsgruppen om fremtidens vindmølleplanlægning. Kommuneplan 2013 Nyt vejledningsnotat om husstandsvindmøller Eksempelsamling Kontorchef Niels Bjørkbom Naturstyrelsen Arbejdsgruppe

Læs mere

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Danmark Finland Begrebet fritidsinstitution benyttes her som fælles betegnelse for fritidshjem og skolefritidsordninger

Læs mere

Dansk udbygning med vindenergi 2014

Dansk udbygning med vindenergi 2014 MW Dansk udbygning med vindenergi 214 Dato: 22-4-215 I 214 dækkede dansk vindenergi hvad der svarer til mere end 39 pct. af det danske elforbrug. Det er ny verdensrekord. Udbygningen af vindenergi skuffede

Læs mere

Vindkraft. Fælles mål. Strategi

Vindkraft. Fælles mål. Strategi Udkast til strategi for vindkraft Vindkraft Fælles mål I 2035 er de eksisterende landvindmøller nedtaget og erstattet af ca. 750 moderne møller på over 100 meters højde. Møllerne placeres så vidt muligt

Læs mere

Status for vindkraftudbygningen i Danmark

Status for vindkraftudbygningen i Danmark Statusnotat Februar 2016 Status for vindkraftudbygningen i Danmark 1. Antal nye vindmøller, 1978-2015 2. Nettotilgang MW, fordelt på land og hav, 1991-2015 3. Til - og afgang af vindmøller, 2004-2015 -

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

Udbygning med vind i Danmark

Udbygning med vind i Danmark MW Faktaark Udbygning med vind i Danmark Ultimo 211 var der i alt 3.927 MW vindkraft i Danmark. 3.55 MW på land og 871 MW på havet. Vindkraft dækkede i 211 ca. 28 pct. af Danmarks elforbrug. I 211 blev

Læs mere

Debatperiode 5.11. 17.12.2012.

Debatperiode 5.11. 17.12.2012. Debatperiode 5.11. 17.12.2012. Vindmøller i Stevns Kommune! En god idé? Danmark har brug for mere vindkraft Stevns Kommune ønsker at undersøge og eventuelt udnytte mulighederne for vindkraft. I forbindelse

Læs mere

Status og planer for danske olie/gas-og offshore vindmølleaktiviteter

Status og planer for danske olie/gas-og offshore vindmølleaktiviteter Status og planer for danske olie/gas-og offshore vindmølleaktiviteter Vicedirektør, Birgitta Jacobsen, Energistyrelsen Årsmøde Offshoreenergy.dk 24. oktober 2014 Esbjerg Energiaftalen 2012 initiativer

Læs mere

Høring vedr. screening af arealer til kystnære havmøller

Høring vedr. screening af arealer til kystnære havmøller Høring vedr. screening af arealer til kystnære havmøller Dato: 24-08-2012 Vindmølleindustrien bakker op om Energistyrelsens arbejde med at identificere egnede områder til potentielle kystnære havmølleparker

Læs mere

FIRST LEGO League. Göteborg 2012

FIRST LEGO League. Göteborg 2012 FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget WIZ Vi kommer fra HISINGS BACKA Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 5 gutter. Vi representerer Skälltorpsskolan Type

Læs mere

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN Roskilde Universitet Varför är det en bra idé? Om du åker på utbyte till Malmö University kan

Læs mere

Om fysik planlægning i Danmark og Sverige

Om fysik planlægning i Danmark og Sverige NOTAT 1 Om fysik planlægning i Danmark og Sverige For at skabe bedre muligheder til at kunne debattere og videreudvikle rammer og proces for bæredygtige planlægning og bæredygtigt byggeri på tværs af Öresund,

Læs mere

Nordisk som mål blålys eller nordlys?

Nordisk som mål blålys eller nordlys? S I S TE U T K AL L E L SE TI L DE T N O R DI S KE S P R Å KFE LLE SSKAP E T? Nordisk som mål blålys eller nordlys? Foto: Merete Stensby Hovedbudskabet i denne artikel er at undervisningen i talesprog

Læs mere

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Sarpsborg 25 november 2014 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak?

Læs mere

Spørgsmål og svar i forbindelse med borgermøde om vindmøller ved Binderup, den 4. juni 2014.

Spørgsmål og svar i forbindelse med borgermøde om vindmøller ved Binderup, den 4. juni 2014. Spørgsmål og svar i forbindelse med borgermøde om vindmøller ved Binderup, den 4. juni 2014. Omkring 200 borgere fra lokalområdet deltog i mødet sammen med både politikere, embedsmænd fra kommunen, eksperter

Læs mere

Procedurer for godkendelse af havvindmølleparker i hovedtræk. Maria Hagen Jørgensen Energistyrelsen, Økonomi- og Erhvervsministeriet

Procedurer for godkendelse af havvindmølleparker i hovedtræk. Maria Hagen Jørgensen Energistyrelsen, Økonomi- og Erhvervsministeriet Procedurer for godkendelse af havvindmølleparker i hovedtræk Maria Hagen Jørgensen Energistyrelsen, Økonomi- og Erhvervsministeriet 9 parker fordelt i Danmark 1. Vindeby 2. Tunø Knob 3. Middelgrunden 4.

Læs mere

Landskab og energiplaner

Landskab og energiplaner Landskab og energiplaner Anette Ginsbak, Naturstyrelsen Nordisk seminarium om landskab - juni 2012 Benyttelse og beskyttelse Takle balancen mellem benyttelse og beskyttelse Det åbne land er en begrænset

Læs mere

Statusnotat om. vedvarende energi. i Danmark

Statusnotat om. vedvarende energi. i Danmark Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 81 Offentligt Folketingets Energiudvalg og Politisk-Økonomisk Udvalg Økonomigruppen og 2. Udvalgssekretariat 1-12-200 Statusnotat om vedvarende energi i

Læs mere

F AK T AAR K 28. november 2012. Nye rammer for kystnære havmøller

F AK T AAR K 28. november 2012. Nye rammer for kystnære havmøller F AK T AAR K 28. november 2012 Nye rammer for kystnære havmøller Partierne bag energiforliget har opnået enighed om de rammer der fremover vil blive gældende for kystnære havmøller. Med denne beslutning

Læs mere

NO: Knebøy. SE: Knäböj. DK: Knæbøjning

NO: Knebøy. SE: Knäböj. DK: Knæbøjning 1 NO: Knebøy Trener: Forside lår og setemuskulatur Vekter Her er det store muskler som trenes så legg på godt med vekter. Det skal være sånn at du så vidt orker å gjennomføre de siste repetisjonene. Antagelig

Læs mere

Status for vindkraftudbygningen i Danmark

Status for vindkraftudbygningen i Danmark Statusnotat februar 2012 Status for vindkraftudbygningen i Danmark 1. Antal nye vindmøller, 1978 2011 2. Nettotilgang MW, fordelt på land og hav 1991 2011 3. Til - og afgang af vindmøller, 2004 2011 -

Læs mere

Fremtidig vindkapacitet på land for Vest- og Østdanmark

Fremtidig vindkapacitet på land for Vest- og Østdanmark Til Energinet.dk Markedets aktører Fremtidig vindkapacitet på land for Vest- og Østdanmark 1. Indledning Dette notat beskriver kort den forventede udvikling i vindkapaciteten på land i Danmark samt de

Læs mere

Landvind - planlægning, tilskud. Energistrategi maj 2011

Landvind - planlægning, tilskud. Energistrategi maj 2011 Landvind - planlægning, tilskud Energistrategi 2050 11. maj 2011 Landvind tilvækst på land Landmøller er billigere end havvindmøller, hvorfor der er fordele ved en fortsat udbygning på land. Der er behov

Læs mere

Virksomhetsplan 2016 2018

Virksomhetsplan 2016 2018 Virksomhetsplan 2016 2018 Mission Det nordiske speiderfellesskap er til for å skape muligheter for samarbeide, erfaringsutveksling og forståelse for den nordiske kultur. Vision Spejder möter scout betyder

Læs mere

Vindmølleplanlægning. Borgermøde om vindmølleplanlægning foroffentlighed Morsø Kommune

Vindmølleplanlægning. Borgermøde om vindmølleplanlægning foroffentlighed Morsø Kommune Vindmølleplanlægning Borgermøde om vindmølleplanlægning foroffentlighed - 20.06.2016 Program 19.00 Velkomst - Hans Ejner Bertelsen 19.15 Proces og mål for planlægningen - Arne Kirk 19.30 Planlægning for

Læs mere

Pålæg vedrørende etablering af ilandføringsanlæg og gennem-

Pålæg vedrørende etablering af ilandføringsanlæg og gennem- KLIMA-, ENERGI- OG BYGNINGSMINISTERIET Energinet.dk info@enerqinet.dk Pålæg vedrørende etablering af ilandføringsanlæg og gennem- Ministeren førsel af forundersøgelser for storskala havmølleparker ved

Læs mere

Spørgsmålene omfatter følgende forhold:

Spørgsmålene omfatter følgende forhold: Supplerende notat til Resumé af de indkomne bidrag til VVM-redegørelse/miljørapport, Kommuneplantillæg 28 og forslag til lokalplan 25.10.L02 med udkast til Byrådets vurdering af disse Forvaltningen har

Læs mere

Planlægning for detailhandel i Norden

Planlægning for detailhandel i Norden Miljø- og Energiministeriet i Danmark Miljödepartementet i Sverige Miljøverndepartementet i Norge Miljöministeriet i Finland Miljøministeriet i Island Planlægning for detailhandel i Norden 1 Planlægning

Læs mere

Vindmølleplanlægning i Thisted Kommune TEKNISK FORVALTNING PLANAFDELINGEN

Vindmølleplanlægning i Thisted Kommune TEKNISK FORVALTNING PLANAFDELINGEN Vindmølleplanlægning i Thisted Kommune Geotermisk anlæg Ny udskiftningsordning benyttes Energiministeriets vedvarende energipris Den Europæiske Solpris 1982 1984 1991 1992 1997 2001 2005 2007 Nordisk Folkecenter

Læs mere

Status og perspektiver for vindkraft. Temamøde om vindkraft -Vest 26. juni 2014 Jørgen Lindgaard Olesen

Status og perspektiver for vindkraft. Temamøde om vindkraft -Vest 26. juni 2014 Jørgen Lindgaard Olesen Status og perspektiver for vindkraft på land i Region Midtjylland 1 Fakta og status Billede fra indvielse af testcenter i Østerild. Copyright Siemens AG 2 El fra vindkraft 2013 30.000 25.000 20.000 TJ/år

Læs mere

NordVindworkshoppen. Opsamling og konklusioner

NordVindworkshoppen. Opsamling og konklusioner NordVindworkshoppen Gotland 7-8 juni 2007 Opsamling og konklusioner Nordiske styrkepositioner Norden er et af de bedste områder i Verden for en storskala udnyttelse af vindkraft Et stort vindkraft-potentiale

Læs mere

15. maj Reform af ordning for landvind i Danmark sammenhængen mellem rammevilkår og støtteomkostninger. 1. Indledning

15. maj Reform af ordning for landvind i Danmark sammenhængen mellem rammevilkår og støtteomkostninger. 1. Indledning 15. maj 2017 Reform af ordning for landvind i Danmark sammenhængen mellem rammevilkår og støtteomkostninger 1. Indledning Dette notat beskriver forskellige støtteformer til vindenergi og notatet illustrerer

Læs mere

Den rigtige vindkraftudbygning

Den rigtige vindkraftudbygning Den rigtige vindkraftudbygning Anbefaling fra Danmarks Vindmølleforening og Vindmølleindustrien Forudsætninger for udbygningsplanen Realistiske møllestørrelser på land og hav de næste 10 år Forudsætningerne

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Torstedskolen-6a-3 Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Torstedskolen

Læs mere

Vindmøller ved Bredlund. Oplæg til debat. Planlægning for to 150 m høje vindmøller

Vindmøller ved Bredlund. Oplæg til debat. Planlægning for to 150 m høje vindmøller Vindmøller ved Bredlund Oplæg til debat Planlægning for to 150 m høje vindmøller Juni 2015 Oplæg til debat om vindmøller ved Bredlund Møllerne visualiseret fra nordøst fra Godrumvej. SFP WIND Denmark ApS

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

Debatoplæg. Vindmølleplanlægning i Vejle Kommune

Debatoplæg. Vindmølleplanlægning i Vejle Kommune Debatoplæg Vindmølleplanlægning i Vejle Kommune Kolofon: Debatoplæg til vindmølleplanlægning for Vejle Kommune Udgivet af Vejle Kommune, august 2010 Redigeret af: Marianne Bjerre, Teknisk Forvaltning,

Læs mere

2007-05-31. Storskalig utbyggnad av vindkraft några förutsättningar och konsekvenser 2007-05-31

2007-05-31. Storskalig utbyggnad av vindkraft några förutsättningar och konsekvenser 2007-05-31 2007-05-31 Storskalig utbyggnad av vindkraft några förutsättningar och konsekvenser 2007-05-31 Storskalig utbyggnad av vindkraft Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Uppdraget och rapportens disposition 7 3

Læs mere

Borgerinitiativ med 100% lokalt ejerforhold

Borgerinitiativ med 100% lokalt ejerforhold Borgerinitiativ med 100% lokalt ejerforhold Solenergi er jordens eneste vedvarende energikilde og er en fællesbetegnelse for energien solen skaber, dvs. energi produceret af vindmøller, solceller, solfangere,

Læs mere

Klima, forsyningssikkerhed og vindmøller hvorfor skal kommunerne beskæftige sig med vindmølleplanlægning?

Klima, forsyningssikkerhed og vindmøller hvorfor skal kommunerne beskæftige sig med vindmølleplanlægning? Klima, forsyningssikkerhed og vindmøller hvorfor skal kommunerne beskæftige sig med vindmølleplanlægning? Jan Hylleberg Adm. direktør, Vindmølleindustrien Temadag om vindmølleplanlægning for kommunerne,

Læs mere

HORNS REV 1 HAVMØLLEPARK

HORNS REV 1 HAVMØLLEPARK HORNS REV 1 HAVMØLLEPARK Mennesker har i årtusinder udnyttet vinden som energikilde. Udviklingen bevæger sig i dag fra mindre grupper af vindmøller på land til større vindmølleparker på havet. Vindkraft

Læs mere

Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport.

Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport. Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport. 13 april 2015 Agenda Mars/ April 2015 13-14 April Transportutskottet sammanträder 17 April IRU General Assembly,

Læs mere

Energi-, Forsynings- og Klimaudvalget EFK Alm.del Bilag 345 Offentligt

Energi-, Forsynings- og Klimaudvalget EFK Alm.del Bilag 345 Offentligt Energi-, Forsynings- og Klimaudvalget 2015-16 EFK Alm.del Bilag 345 Offentligt Folketingets Energi-, Forsynings- og Klimaudvalg Kopi til Energi-, forsynings- og klimaminister, Lars Chr. Lilleholt Rosenørns

Læs mere

Nordvest og Nordøst Passagen

Nordvest og Nordøst Passagen Nordvest og Nordøst Passagen - en realistisk genvej? Maritime Danmark, 17/1 2011 Vice President, SKULD Copenhagen Michael Boje-Larsen Index Introduktion Nordvest og Nordøst Passagen Regelsæt Tankespil

Læs mere

KOMMUNERNES VINDMØLLEPLANLÆGNING OG STØJDEBATTEN HENRIK HØEGH MILJØORDFØRER (V) FORMAND FOR KLIMA- MILJØ- OG TEKNIKUDVALGET, LOLLAND KOMMUNE

KOMMUNERNES VINDMØLLEPLANLÆGNING OG STØJDEBATTEN HENRIK HØEGH MILJØORDFØRER (V) FORMAND FOR KLIMA- MILJØ- OG TEKNIKUDVALGET, LOLLAND KOMMUNE KOMMUNERNES VINDMØLLEPLANLÆGNING OG STØJDEBATTEN HENRIK HØEGH MILJØORDFØRER (V) FORMAND FOR KLIMA- MILJØ- OG TEKNIKUDVALGET, LOLLAND KOMMUNE VINDMØLLEBEKYMRINGEN Naboer er bekymrede for deres livskvalitet.

Læs mere

Udvikling i dansk vindenergi siden 2009

Udvikling i dansk vindenergi siden 2009 Udvikling i dansk vindenergi siden 2009 De vigtigste faktorer for de seneste års vindenergi i Danmark - Færre, men større møller - Vindens energiindhold, lavt i 2009, 2010 og 2013 - højere i 2011 og 2012.

Læs mere

genskabe eller generere

genskabe eller generere muligheder mulighed A: Du fortsætter med planlægningen af disse steder alligevel, men du initierer en stor PR-kampagne, før den storstilede implementering af projekterne. mulighed B: Bøj dig for presset

Læs mere

Danmarks Vindmølleforening Den rigtige vindkraftudbygning

Danmarks Vindmølleforening Den rigtige vindkraftudbygning Danmarks Vindmølleforening Den rigtige vindkraftudbygning Regionsmøde Konklusionen først: At planlægge for nye møller - er ikke en stor og vanskelig opgave - er populært hos borgerne - er økonomisk fordelagtig

Læs mere

Det åbne land. Afvejning af interesser i arealanvendelsen ved hjælp af planlægning

Det åbne land. Afvejning af interesser i arealanvendelsen ved hjælp af planlægning Det åbne land Afvejning af interesser i arealanvendelsen ved hjælp af planlægning Oplæg ved kontorchef Elisabeth Gadegaard Wolstrup Naturstyrelsen, Det åbne Land og Friluftsliv Benyttelse i det åbne land

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens 2012

FIRST LEGO League. Horsens 2012 FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Extremeteam Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hattingskolen Type

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

Vindmøller i Køge bugt området - på land og i bugten VE projektet i Københavns Energi Søren Thorpstrup Laursen

Vindmøller i Køge bugt området - på land og i bugten VE projektet i Københavns Energi Søren Thorpstrup Laursen Vindmøller i Køge bugt området - på land og i bugten VE projektet i Københavns Energi Søren Thorpstrup Laursen 1 Om Københavns Energi A/S Københavns Kommune ejer Københavns Energi Virksomheden består af

Læs mere

GRØN VÆKST FAKTA OM STØTTE TIL GRØNNE VIRKSOMHEDER REGERINGEN. Møde i Vækstforum den 25. 26. februar 2010

GRØN VÆKST FAKTA OM STØTTE TIL GRØNNE VIRKSOMHEDER REGERINGEN. Møde i Vækstforum den 25. 26. februar 2010 GRØN VÆKST FAKTA OM STØTTE TIL GRØNNE VIRKSOMHEDER Møde i Vækstforum den 25. 26. februar 21 REGERINGEN GRØN VÆKST FAKTA OM STØTTE TIL GRØNNE VIRKSOMHEDER Møde i Vækstforum den 25. 26. februar 21 REGERINGEN

Læs mere

Danske planchefers årsmøde. Holger Bisgaard, Kontorchef, Naturstyrelsen

Danske planchefers årsmøde. Holger Bisgaard, Kontorchef, Naturstyrelsen Danske planchefers årsmøde Holger Bisgaard, Kontorchef, Naturstyrelsen Regeringsgrundlaget Naturen Sikring og udvikling af en varieret og mangfoldig natur, der er tilgængelig og til glæde for alle i både

Læs mere

Status for udbygning og indpasning af vindkraft

Status for udbygning og indpasning af vindkraft Status for udbygning og indpasning af vindkraft Seminar - Vindenergi Danmark, 15. nov. 2013 Asbjørn Bjerre, Danmarks Vindmølleforening Indpasning Samtidighed mellem - mål for udbygning - og beslutninger

Læs mere

Offshore Wind Tenders in Denmark Kriegers Flak Havvindmøllepark

Offshore Wind Tenders in Denmark Kriegers Flak Havvindmøllepark Kriegers Flak Havvindmøllepark Chefkonsulent Lisbeth Nielsen Nye havvindmølleprojekter i Danmark Energiaftale 2012 Horns Rev 3: 400 MW Kriegers Flak: 600 MW 350 MW kystnært udbud 50 MW forsøgsordning for

Læs mere

Energiaftalen 2012 en faglig vurdering

Energiaftalen 2012 en faglig vurdering Energiaftalen 2012 en faglig vurdering Ingeniørforeningen 2012 Energiaftalen 2012 en faglig vurdering 2 Energiaftalen Den 22. marts indgik regeringen og det meste af oppositionen en aftale om Danmarks

Læs mere

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne Tilmelding Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger (FBBB) arrangerer - i samarbejde med Københavns kommune og Sustainable Bussines

Læs mere

Omkostninger ved VE-støtte

Omkostninger ved VE-støtte Omkostninger ved VE-støtte Baseret på Miljø og Økonomi, 2014 (den miljøøkonomiske vismandsrapport) John Smidt De Økonomiske Råds sekretariat 29. August 2014 Energipolitiske rammer EU har mål og virkemidler

Læs mere

Bilagor: Deltagarlista Kommuniké från de nordiska energi-, regional-, och näringsministrarna. Ministererkläring för energi

Bilagor: Deltagarlista Kommuniké från de nordiska energi-, regional-, och näringsministrarna. Ministererkläring för energi REFERAT Nordisk Ministerråd Till MR-NER Från Nordisk Ministerråds sekretariat Ämne Godkänt referat Bodö 2006 Telm+45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 Godkänt referat fra MR-NERs møde den 7.-8. september 2006

Læs mere

Aftale mellem regeringen (Venstre, Liberal Alliance og Det Konservative Folkeparti) og Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti og Socialistisk Folkeparti

Aftale mellem regeringen (Venstre, Liberal Alliance og Det Konservative Folkeparti) og Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti og Socialistisk Folkeparti Aftale mellem regeringen (Venstre, Liberal Alliance og Det Konservative Folkeparti) og Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti og Socialistisk Folkeparti om etablering af yderligere testpladser til prototypevindmøller

Læs mere

Anmodning om udpegning af nyt vindmølleområde i Lemvig Kommune indsendt af gårdejer Troels Ruby, Stamphøjvej 36a, 7620 Lemvig

Anmodning om udpegning af nyt vindmølleområde i Lemvig Kommune indsendt af gårdejer Troels Ruby, Stamphøjvej 36a, 7620 Lemvig 30. april 2013 Anmodning om udpegning af nyt vindmølleområde i Lemvig Kommune indsendt af gårdejer Troels Ruby, Stamphøjvej 36a, 7620 Lemvig På lokaliteten Stamphøjvej 36a, 7620 Lemvig Indsendt til: Lemvig

Læs mere

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3 FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget Frede 3 Vi kommer fra Sorø Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 3 jenter og 4 gutter. Vi representerer Frederiksberg Sole Type lag:

Læs mere

I tilknytning til hvert af temaerne er der i samarbejde med regionens kommuner gennemført tilsvarende temamøder.

I tilknytning til hvert af temaerne er der i samarbejde med regionens kommuner gennemført tilsvarende temamøder. Dette notat indgår som ét af flere notater, der er udarbejdet af Region Midtjylland i forbindelse med forberedelse af arbejdet med strategisk energiplanlægning. Arbejdet hen imod den strategiske energiplanlægning

Læs mere

Hvordan skal infrastrukturen udbygges ved integration af 50% vindkraft i energisystemet?

Hvordan skal infrastrukturen udbygges ved integration af 50% vindkraft i energisystemet? Hvordan skal infrastrukturen udbygges ved integration af 50% vindkraft i energisystemet? Vindmølleindustrien 23 maj 2007 Peter Jørgensen Planlægningsdirektør Energinetdk s rolle Hvad betyder + 3000 MW

Læs mere

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com 10.7.2014 65x94cm LAREDO 90cm www.bathdeluxe.com LAREDO 90cm Delar / Dele 23 28 39 2 x (Ø8 x 35mm) 2 x (Ø5 x 58mm) 1 x (400 x 100 x 15mm) 94 65 Verktyg / Verktøj Ø8mm SILIKONE Tack för att du valt vår

Læs mere

Strategisk energiplanlægning i. Energi Øresund 28. marts 2011 Kenneth Løvholt Gate 21

Strategisk energiplanlægning i. Energi Øresund 28. marts 2011 Kenneth Løvholt Gate 21 Strategisk energiplanlægning i Energi Øresund 28. marts 2011 Kenneth Løvholt Gate 21 UDFORDRINGEN? omstilling til fornybar energiproduktion kræver øget samarbejde, innovation og planlægning Der skal sideløbende

Læs mere

Brændskovvej 15, 9382 Tylstrup, Tlf 98262122, Fax 98262123, www.dansk-vindenergi.dk, CVR-nr. 20238232

Brændskovvej 15, 9382 Tylstrup, Tlf 98262122, Fax 98262123, www.dansk-vindenergi.dk, CVR-nr. 20238232 Dansk Vindenergi ApS Brændskovvej 15, 9382 Tylstrup, Tlf 98262122, Fax 98262123, www.dansk-vindenergi.dk, CVR-nr. 20238232 Frederikshavn Kommune Att.: Lene Morthensen Rådhus Alle 100 9900 Frederikshavn

Læs mere

Testcentret i Østerild fejl eller fantastisk? (Set fra miljøets synspunkt)

Testcentret i Østerild fejl eller fantastisk? (Set fra miljøets synspunkt) Hvad ved jeg om Testcentret i Østerild? Testcentret i Østerild fejl eller fantastisk? (Set fra miljøets synspunkt) Thisted Gymnasium, 7. september kl..0-.0 Ivar Lyhne Adjunkt, ph.d. Det Danske Center for

Læs mere

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om tillgång till personnummer under tillfällig vistelse i ett nordiskt land

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om tillgång till personnummer under tillfällig vistelse i ett nordiskt land BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsforslag om tillgång till personnummer under tillfällig vistelse i ett nordiskt land 1. Udvalgets forslag foreslår, at rekommanderer de nordiske landes

Læs mere

Vindmøller ved Åsted DECEMBER 2010. Kommuneplantillæg nr. 12 til Kommuneplan 2009-2021 for Skive Kommune vindmølleområde 4.V6. www.skive.

Vindmøller ved Åsted DECEMBER 2010. Kommuneplantillæg nr. 12 til Kommuneplan 2009-2021 for Skive Kommune vindmølleområde 4.V6. www.skive. FO FO R RS SL LA AG G Vindmøller ved Åsted DECEMBER 2010 Kommuneplantillæg nr. 12 til Kommuneplan 2009-2021 for Skive Kommune vindmølleområde 4.V6 www.skive.dk/vindenergi INDLEDNING OG BAGGRUND Skive Kommune

Læs mere

Der afholdes fordebat om vindmølleprojekt "Skovengen" i perioden fra den 7. august 2015 til den 4. september 2015.

Der afholdes fordebat om vindmølleprojekt Skovengen i perioden fra den 7. august 2015 til den 4. september 2015. Vindmøllepark Skovengen Der afholdes fordebat om vindmølleprojekt "Skovengen" i perioden fra den 7. august 2015 til den 4. september 2015. I fordebatperioden har du mulighed for indsende synspunkter og

Læs mere

Hvad vil du forandre?

Hvad vil du forandre? Hvad vil du forandre? Kick-off Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 www.interreg-oks.eu #interregoks Kick Off Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 VARMT VÄLKOMNA! Eriksbergshallen i Göteborg

Læs mere

Vindmøller på Avedøre Holme

Vindmøller på Avedøre Holme Indkaldelse af ideer og synspunkter Hvidovre Kommune planlægger nu for opstilling af tre nye vindmøller på Avedøre Holme. Det nye vindmølleområde forventes at bestå af tre vindmøller, som opstilles langs

Læs mere

Vind i Øresund. John Eli Nielsen, DTU. Olof Samuelsson, LTH. Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM)

Vind i Øresund. John Eli Nielsen, DTU. Olof Samuelsson, LTH. Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM) Vind i Øresund John Eli Nielsen, DTU Olof Samuelsson, LTH Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM) Vind i Øresund - Agenda John Eli Nielsen 1. Baggrund 2. Overordnet mål 3. Emneområder 4. Tyngdepunkt

Læs mere

5.1 Udbygning med vindkraft

5.1 Udbygning med vindkraft Baggrundsnotat VedvarendeEnergi s Energivision 5.1 Udbygning med vindkraft 12/5-2014, Gunnar Boye Olesen 5.1.1 Opsummering I dette kapitel vurderes potentialerne for udbygning med vindkraft, baseret på

Læs mere

600207 Tips & Idéer. Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd

600207 Tips & Idéer. Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd 600207 Tips & Idéer Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd SV Stelt halsband med pärlor, 38 cm 150 cm lackerad koppartråd eller silvertråd 925, diam.

Læs mere

Til Økonomiudvalgets aflæggerbord og Teknik- og Miljøudvalgets orientering

Til Økonomiudvalgets aflæggerbord og Teknik- og Miljøudvalgets orientering KØBENHAVNS KOMMUNE Økonomiforvaltningen Teknik- og Miljøforvaltningen NOTAT Til Økonomiudvalgets aflæggerbord og Teknik- og Miljøudvalgets orientering Orientering om status på HOFOR's havvindmøllestrategi

Læs mere

Foreløbig strategi for vindkraft og biogas Vestgruppen. Fællesmøde 28. oktober 2014 Jørgen Lindgaard Olesen

Foreløbig strategi for vindkraft og biogas Vestgruppen. Fællesmøde 28. oktober 2014 Jørgen Lindgaard Olesen Foreløbig strategi for vindkraft og biogas Vestgruppen 1 Vindkraft 2 Vindkraft i et scenarie for 100 % vedvarende energi i Danmark 3 6 gange så meget el fra vindkraft Hvor meget på land? Energistyrelsen

Læs mere

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor.

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor. BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger 1. s forslag foreslår, at at vedtage EU-strategien for 2. Baggrund Den svenske delegation

Læs mere

Lov om ændring af lov om fremme af vedvarende energi

Lov om ændring af lov om fremme af vedvarende energi LOV nr 1705 af 23/12/2016 (Gældende) Udskriftsdato: 2. marts 2017 Ministerium: Energi-, Forsynings- og Klimaministeriet Journalnummer: Energi-, Forsynings- og Klimamin., Energistyrelsen, j.nr. 2015-5549

Læs mere

Fremtidens danske energisystem

Fremtidens danske energisystem Fremtidens danske energisystem v. Helge Ørsted Pedersen Ea Energianalyse 25. november 2006 Ea Energianalyse a/s 1 Spotmarkedspriser på råolie $ pr. tønde 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1970 '72 '74 '76 '78

Læs mere

Udvikling i dansk vindenergi siden 2006

Udvikling i dansk vindenergi siden 2006 Udvikling i dansk vindenergi siden 2006 De vigtigste faktorer for de seneste års vindenergi i Danmark - Færre, men større møller - Vindens energiindhold, lavt i 2009 og 2010 - højere i 2011? - De 2 seneste

Læs mere

Er Danmark på rette vej? - en opfølgning på IDAs Klimaplan 2050. Status 2013

Er Danmark på rette vej? - en opfølgning på IDAs Klimaplan 2050. Status 2013 Er Danmark på rette vej? - en opfølgning på IDAs Klimaplan 2050 Status 2013 November 2013 Opfølgning på IDAs Klimaplan 2050 I 2009 udarbejdede IDA en plan over, hvordan Danmark i 2050 kan have reduceret

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget 8 innovation hold 1 Vi kommer fra Odense C Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Sct. Hans Skole

Læs mere

Notat. Håndtering af dobbeltkontering i Energi- og CO2-regnskabet

Notat. Håndtering af dobbeltkontering i Energi- og CO2-regnskabet Notat Håndtering af dobbeltkontering i Energi- og CO2-regnskabet Kontor/afdeling Center for Forsyning Dato 13.september 2016 J nr. 2016-6108 BJK-MCB Introduktion til dobbeltkontering Med det nye værktøj

Læs mere

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti Limpistol Limpistol Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af dit nye værktøj, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter, før du tager det i brug. Vi anbefaler

Læs mere

Temamøde for kommunalbestyrelsen 20. januar 2015 Kl. 12.30 15.00. Revision af vindmølleplan i Norddjurs Kommune

Temamøde for kommunalbestyrelsen 20. januar 2015 Kl. 12.30 15.00. Revision af vindmølleplan i Norddjurs Kommune Temamøde for kommunalbestyrelsen 20. januar 2015 Kl. 12.30 15.00 Revision af vindmølleplan i Norddjurs Kommune 1 Dagsorden 1. Hvad er de overordnede statslige energipolitiske mål? 2. Hvad er vi som kommune

Læs mere

Hvor mange nye vindmøller giver mening på land i Danmark?

Hvor mange nye vindmøller giver mening på land i Danmark? Hvor mange nye vindmøller giver mening på land i Danmark? Temadag: Nyt vindmølleprojekt, Fredericia 26. april 2016 Carsten Vittrup, Energianalyse, Energinet.dk Dok. 14-24552-13 26. april 2016 1 Energinet.dk

Læs mere

3 Planlægningsmuligheder for vindmøller

3 Planlægningsmuligheder for vindmøller Åbent punkt 3 Planlægningsmuligheder for vindmøller 01.02.05P21-0294 Behandling Mødedato Åbent punkt Lukket punkt Teknik- og Miljøudvalget 09-04-2013 7 Økonomi- og Erhvervsudvalget 17-04-2013 20 Kommunalbestyrelsen

Læs mere