Storskalig utbyggnad av vindkraft några förutsättningar och konsekvenser
|
|
- Anna Maria Kristoffersen
- 8 år siden
- Visninger:
Transkript
1 Storskalig utbyggnad av vindkraft några förutsättningar och konsekvenser
2
3 Storskalig utbyggnad av vindkraft Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Uppdraget och rapportens disposition 7 3 Vindkraftens utveckling Vindkraften i Sverige Vindkraften i Danmark Vindkraften i Tyskland Vindkraften i Spanien Svenska Kraftnäts uppdrag för stamnätet Hantering av begränsningar i överföringssystemet Anslutning av ny elproduktion Prioriterat tillträde för inmatning till stamnätet Övervägande om slopande av krav på investeringsbidrag Ändrad praxis vid överabonnemang på radiell ledning Integrering av en storskalig utbyggnad av vindkraft i balanshållningen Balans mellan tillgång och efterfrågan på el Möjliga sätt att hantera balansansvaret Inledning Modell Modell Modell Behov av reglerresurser Slutsatser Prioriterat tillträde för vindkraft till stamnätet Integrering av en storskalig utbyggnad av vindkraft i balanshållningen...26 Bilaga 1, konsultstudie, Vindkraft i Danmark, Tyskland og Spanien 27 3 (27)
4 Storskalig utbyggnad av vindkraft 1 Sammanfattning Prioriterat tillträde för vindkraft till stamnätet En storskalig utbyggnad av vindkraft kommer att i likhet med storskalig utbyggnad av annan elproduktion att ställa krav på det svenska stamnätets överföringsförmåga och förutsättningarna för anslutning av denna elproduktion. För ny elproduktion som ansluts till stamnätet ställer Svenska Kraftnät i dag krav på investeringsbidrag från den anslutande elproducenten om anslutningen innebär att förstärkningsåtgärder av stamnätet behöver göras. Skälet till att ett investeringsbidrag kan tas ut är att kostnader som direkt förorsakas av en kund skall bäras av denne och inte belasta övriga nätkunder. Vid en anslutning av ny elproduktion kan investeringsbidraget bli så betydande att det hämmar utbyggnad av ny elproduktion. Svenska Kraftnät föreslår i denna rapport att ett slopande av kravet på investeringsbidrag för anslutning av ny elproduktion bör övervägas Om anslutning av ny elproduktion skulle tillåtas utan krav på investeringsbidrag från den anslutande parten får detta ekonomiska konsekvenser för Svenska Kraftnät. Ett krav för ett slopande av investeringsbidrag är att Svenska Kraftnät får möjlighet att finansiera de ökade kostnaderna genom nättariffen eller genom ett sänkt avkastningskrav. Svenska Kraftnäts bedömning är att ett slopande av investeringsbidrag förutsätter en översyn av ellagen. Viktiga frågor att analysera vidare är: om förändringen skall gälla för all ny elproduktion oavsett kraftslag, om förändringen skall gälla oavsett storlek på den nya elproduktionen, hur övriga nätägares principer för anslutning av ny elproduktion skall harmoniseras med principerna för stamnätet på vilka grunder Svenska Kraftnät kan hänvisa till annan nätägare om det bedöms som samhällsekonomiskt effektivare att den nya elproduktionen ansluts till dennes nät, behovet av ett regelverk som garanterar en ekonomisk förpliktelse från den anslutande parten till nätägaren om en anmäld nyetablering av elproduktion inte fullföljs trots att nätägaren investerat i en förstärkning av nätet som påkallats av den anmälda nyetableringen. Svenska Kraftnät förutsätter att kostnaderna för elproducentens ledningar fram till anslutningspunkten på stamnätet bekostas av elproducenten, Svenska Kraftnät har hittills haft en praxis att inte godkänna anslutning av ny elproduktion på så kallade radiella ledningar om installerad effekt för befintlig och tillkommande elproduktion totalt överstiger ledningens överföringskapacitet (överabonnemang). 4 (27)
5 Storskalig utbyggnad av vindkraft Svenska Kraftnät har genomfört en studie för att kartlägga vilken kapacitet som i dag finns på vissa radiella ledningar där goda vindlägen finns, om överabonnemang skulle tillåtas, samt vilka kostnader för mothandeln som detta skulle medföra. Studien visar att elproduktion från vindkraft på ca 1100 MW redan i dag kan anslutas utan ökade kostnader för Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnät anser att en praxisändring kan ske beträffande ett medgivande till ett visst överabonnemang på radiella ledningar vilket innebär en ökad ekonomisk risk för Svenska Kraftnät. Ett medgivande för överabonnemang kan ske upp till den brytpunkt som innebär att Svenska Kraftnäts kostnader för mothandel inte överstiger de tillkommande nätintäkterna. Härutöver kan ytterligare överabonnemang ske förutsatt att kostnaderna för mothandel eller nätförstärkningsåtgärder kan finansieras via nättariffen. Integrering av en storskalig utbyggnad av vindkraft i balanshållningen Till skillnad från utbyggnad av annan elproduktion kommer en storskalig utbyggnad av vindkraft att ställa ökade krav på hur mycket reglerkraft som behövs för att upprätthålla balansen mellan total tillförsel och uttag av el. Hur behovet av reglerresurser i det svenska kraftsystemet påverkas av en introduktion av 4000 MW vindkraft har studerats av Elforsk i rapporten 4000 MW Wind Power in Sweden, Impact on Regulation and Reserve Requirements Elforsk 05:19. I rapporten konstateras att reglerbehovet vid en storskalig utbyggnad bl.a. bestäms av hur elproduktionen i vindkraftverken varierar i tid och rum men också av det totala kraftsystemets komplexitet och överföringskapacitet. Det tillkommande behovet av reglerförmåga bedöms till storleksordningen MW för såväl uppsom nedreglering. Omfattande utbyggnad av vindkraft har redan skett och kommer att fortsättningsvis utvecklas i norra Europa och ställa ytterligare krav på reglerförmågan i den nordiska vattenkraften. Därtill finns det en risk för att vattenkraftens reglerförmåga inskränks i samband med omprövningar av vattenhushållningsbestämmelser enligt miljöbalken om inte de globala miljöfördelarna med att möjliggöra omfattande utbyggnad av vindkraft beaktas. Om inte vattenkraftens reglerförmåga räcker till måste andra kraftslag nyttjas för balansreglering t.ex. genom inskränkningar av elproduktionen från vindkraft vilket innebär avsevärda miljömässiga nackdelar. Vidare är det viktigt att löpande noggrant analysera om och hur den nya elproduktionen kan komma att konkurrera ut delar av den befintliga elproduktionen och vilka konsekvenser detta har på säkerställandet av reglerresurser. En kritisk fråga är hur en ökad tillgång till reglerresurser kan säkerställas. Svenska Kraftnäts bedömning är att, givet att tillgången till reglerresurser inte minskas, det torde vara möjligt att ur balansregleringssynpunkt integrera 4000 MW vindkraft i det svenska elsystemet. I ett vidgat nordeuropeiskt perspektiv måste emellertid möjligheterna att möta det totala behovet av reglerresurser analyseras vidare, främst på nordisk nivå. 5 (27)
6 Storskalig utbyggnad av vindkraft Svenska Kraftnät anser att nuvarande modell att fördela ansvaret för balanshållning, dvs. att de balansansvariga företagen ansvarar för att såväl fysiskt som ekonomiskt vara i balans mellan tillgång och efterfrågan på el, är det mest rimliga för att på effektivaste sätt omhänderta vindkraft i balansregleringen. Ett högre utnyttjande av reglerresurser kommer att innebära högre priser på reglerkraft och därmed högre priser på balanskraft, som är det pris som företag i obalans får betala. 6 (27)
7 Storskalig utbyggnad av vindkraft 2 Uppdraget och rapportens disposition I regleringsbrevet för år 2007 har regeringen uppdragit åt Svenska Kraftnät att: analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av att införa ett prioriterat tillträde (inmatning) för vindkraft till stamnätet. Svenska Kraftnät skall vidare analysera möjliga sätt att integrera en storskalig utbyggnad av vindkraft i balansregleringen samt visa hur tillkommande behov av regleringsresurser skall hanteras. Uppdraget skall redovisas senast den 15 maj En enhetlig definition av uppdragets första del, dvs. begreppet prioriterat tillträde, är, såvitt Svenska Kraftnät känner till, inte helt klarlagt. I EU:s direktiv om förnybar energi från 2001 och i elmarknadsdirektivet från 2001 framgår det att en medlemsstat kan besluta att förnybar energi skall ha prioriterat tillträde till elnätet. Prioriterat tillträde är dock inte närmare definierat i direktiven. Svenska Kraftnät bedömer att begreppsvalet i uppdraget valts mot bakgrund av hur stöd till vindkraft kanaliserats och diskuterats i andra europeiska länder. En viktig fråga för en storskalig utbyggnad av vindkraft är frågan om anslutning till stamnätet för ny elproduktion. Svenska Kraftnät har i denna rapport valt att tolka begreppet prioriterat tillträde för vindkraft till stamnätet med att det samlade regelverket skall stödja anslutning av ny elproduktion. Svenska Kraftnät anser att stödformer och subventioner, som är riktat till vissa aktörer eller produktionsslag, skall hållas åtskilda från t.ex. villkor för anslutning till stamnätet eller balanshållning. Av den anledningen riktas rapportens förslag om anslutning och balanshållning till samtliga aktörer och förutsätter ändringar i det generella regelverket för anslutning av ny elproduktion till såväl stamnät som underliggande nät. Svenska Kraftnät har valt att dela upp rapporten i två frågeställningar. I avsnitt 5 behandlas ett förslag om vissa anslutningsfrågor till stamnätet samt dess effekter. I avsnitt 6 behandlas sedan hur en storskalig utbyggnad av vindkraften kan integreras i balanshållningen. Slutsatserna redovisas därefter i avsnitt 7. I två avsnitt ges dessförinnan en introduktion till rapportens frågeställningar. I avsnitt 3 ges en introduktion till hur vindkraften hittills utvecklats i Sverige resp. Danmark, Tyskland och Spanien. Vidare ges i avsnitt 4 en bakgrund om Svenska Kraftnäts uppdrag för stamnätet. En konsultstudie som genomförts på uppdrag av Svenska Kraftnät av erfarenheter från länder med stor andel vindkraft i elproduktionssystemet redovisas i bilaga 1. 3 Vindkraftens utveckling 3.1 Vindkraften i Sverige Den svenska elproduktionen från vindkraftverk uppgår i dag till ca 1 TWh per år. Riksdagen har antagit ett mål om att det år 2015 ska vara möjligt att producera 10 TWh per år med vindkraft som energikälla. En elproduktion på 10 TWh per år 7 (27)
8 Storskalig utbyggnad av vindkraft innebär ungefär en total effekt på ca 4000 MW, vilket kan jämföras med dagens installerade effekt på knappt 500 MW. Riksdagens mål innebär således en storskalig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Det främsta verktyget för att uppnå detta mål är det s.k. elcertifikatsystemet. Producenterna av förnybar el tilldelas certifikat och elleverantörerna är skyldiga att förvärva ett visst antal elcertifikat i förhållande till deras kunders elanvändning. Inkomsten från elcertifikat tillfaller producenten och ska täcka den extra kostnad som det innebär att producera förnybar energi Den tekniska utvecklingen inom vindkraftområdet har varit stor. För tio år sedan tillverkades vindkraftverk med en effekt på några hundra kilowatt medan man i dag bygger vindkraftverk på 5 MW. Hittills har utbyggnaden skett mest på land och då ofta i kustnära områden För några år sedan var den allmänna uppfattningen att en stor del av de nya vindkraftverken skulle förläggas till havs, främst i södra Sverige. En mer detaljerad vindkartering har emellertid visat att det finns fler gynnsamma vindlägen i norra Sverige än man tidigare trodde. Dessutom har priserna på havsbaserade vindkraftverk och kringutrustning ökat på grund av stor efterfrågan, liten konkurrens och ökade priser på råvaror. För landbaserade vindkraftverk är konkurrensen större än för havsbaserade vindkraftverk där det i dag bara finns ett fåtal leverantörer. Det finns också vissa osäkerheter i tekniken för havsbaserad vindkraft. Detta sammantaget gör att det i dag bedöms som svårare att få lönsamhet i havsbaserad vindkraft vilket har lett till att fokus alltmer har flyttats till landbaserad vindkraft, och då även med större fokus på norra Sverige. 8 (27)
9 Storskalig utbyggnad av vindkraft Bild 1. Stora vindkraftprojekt i Sverige Källa: Svensk Vindkraft 9 (27)
10 Storskalig utbyggnad av vindkraft 3.2 Vindkraften i Danmark År 2006 uppgick elproduktionen från vindkraftverk i Danmark till 3137 MW vilket motsvarar knappt 20 % av elförbrukningen. I januari 2007 offentliggjorde den danska regeringen ett utkast till ny energiplan som sträcker sig till år Planen syftar till att fördubbla andelen förnybar energi från i dag 15 % till att utgöra 30 % av energiförsörjningen år Som ett av medlen nämns möjligheten att fördubbla vindkraftskapaciteten till ca 6000 MW vilket skulle innebära att 50 % av den danska elförbrukningen täcks av vindkraft år Som redan nämnts har begreppet prioriterat tillträde olika tolkningar i olika länder. I Danmark tolkades begreppet tidigare som avtagsplikt dvs. att en nätägare skall ta emot elen och direkt förmedla den vidare till elförbrukarna. Detta avskaffades i princip i Danmark 2005 eftersom det ansågs mindre effektivt än att sälja elen på marknadsvillkor. Förnybar energi har dock fortfarande ett särskilt regelverk genom att den systemansvarige inte får ändra i dessa anläggningars planerade elproduktion såvida inte en reduktion av andra anläggningars elproduktion är tillräcklig för att upprätthålla den tekniska kvalitén och balansen för det sammanhängande elförsörjningssystemet. Om den systemansvarige trots detta ändrar den planlagda elproduktionen skall det som regel betalas ut kompensation. För nya havsbaserade vindkraftanläggningar gäller särskilda regler. I dag hanteras all ny tillkommande elproduktion från vindkraft på den nordiska elmarknaden. Priset på den producerade elen fastställs på kommersiella villkor på marknaden och utöver detta ges ett pristillägg som är politiskt fastställt. För närvarande är pristillägget 10 danska öre/kwh och därtill 2-3 öre/kwh som ska täcka balanseringskostnader. I princip kan den danska vindkraften delas upp på tre kategorier beroende på bl.a. var och när de etablerades. Den första kategorin är äldre vindkraftverk som har en fast tariff och obalanser hanteras av den systemansvarige. Den andra kategorin är äldre vindkraftverk, som producerar på marknadsvillkor men får pristillägg och obalanser hanteras på kommersiella villkor av den systemansvariga. Den tredje kategorin är äldre vindkraftverk, som ursprungligen var elverksfinansierade, och nya vindkraftverk, vilka båda producerar på marknadsvillkor med pristillägg och där obalanser hanteras av ägarna av vindkraftverken. För de två första kategorierna är det alltså den systemansvarige som köper elen som produceras av vindkraftverken och säljer den på den nordiska marknaden samt sköter eventuella obalanser. De här kategorierna kommer på sikt att försvinna. Vindkraftutvecklingen har för tillfället mattats av i Danmark. Det beror dels på att det pristillägg som ges på 10 danska öre inte anses vara tillräckligt och dels på ett större lokalt motstånd mot vindkraft. Planerna för vindkraftsutbyggnad är dock mycket mer konkreta i Danmark än i Sverige. Det finns ett antal utpekade områden där vindkraftsetablering kan ske. Det innebär att det bedöms som lättare att förutse och planera nätförstärkningar i Danmark än i Sverige. I Danmark är det nätbolagen som står för förstärkningar av elnäten till följd av vindkraftsanslutningar. Kostnaden för nätförstärkningar till följd av vindkraftsanslutningar betalas genom stamnätstariffen, dvs. av samtliga nätkunder. Nätförstärkningar samplaneras mellan den systemansvarige och nätbolaget. För t.ex. 10 (27)
11 Storskalig utbyggnad av vindkraft en nätförstärkning, som delvis kommer nätbolaget till nytta och delvis är en ren konsekvens av vindkraftsetableringen, står den systemansvarige för den del av kostnaden som är avhängig av vindkraftsetableringen och den andra delen bekostas av nätägaren. Den delen som kommer från vindkraftsetableringen finansieras via stamnätstariffen. Däremot är det vindkraftsproducenten som bekostar ledningen från vindkraftsetableringen fram till den anslutande punkten på elnätet. För havsbaserad vindkraft är det den systemansvarige som bekostar ledningen från vindkraftsetableringen fram till den anslutande punkten på elnätet. Även den kostnaden finansieras via stamnätstariffen. Erfarenheter från Danmark visar att en stor geografisk spridning av vindkraften är viktig. Ju större geografisk spridning desto högre effektvärde för vindkraften förutsatt att överföringskapacitet finns. Sammanlagringseffekter jämnar ut effektvariationer. 3.3 Vindkraften i Tyskland Tyskland är det land som i dag har den största installerade effektkapaciteten från vindkraft ca MW. Det uttalade politiska målet är att elproduktion från vindkraft skall utgöra 20 % av den totala elkonsumtionen år 2020 (dagens siffra är drygt 4 %). En relativt stor del av denna utbyggnad är planerad att ske till havs (ca 2000 MW till år 2010 och ca MW till år 2025), dvs. i norra Tyskland som har en relativt låg andel av elförbrukningen. I Tyskland finns en skyldighet för nätägarna att: ansluta elproduktion från förnybara energikällor, mata in deras elproduktion till nätet, betala elproducenten ett fast avräkningspris vars storlek beror på produktionsslaget (ofta benämnd feed-in tariff ). Ovanstående skyldighet beskrivs i bland i diskussionen som att vindkraften är prioriterad i Tyskland. För elproduktion från vindkraft betalas uppskattningsvis mellan öre/kwh. Intervallet är beroende på om vindkraftverket är på land eller till havs och därtill ändras det fasta avräkningspriset över tiden. Det fasta avräkningspriset utbetalas under 20 år. Kostnaderna för anslutning delas mellan elproducenten och nätägaren. Elproducenten betalar anslutningen och mätutrustningen. Nätägaren betalar en eventuell förstärkning av nätet. För vindkraft till havs finns det sedan år 2006 en skyldighet för nätägaren att betala för anslutningen. De fyra systemansvariga operatörerna är ansvariga för att fysiskt och finansiellt passa in elproduktionen från vindkraft. Kostnaderna för vindkraft betalas emellertid av elkonsumenterna. Elleverantörerna behöver inte bry sig om eventuella obalanser som orsakas av skillnader mellan prognoser av elproduktion från vindkraft och det faktiska utfallet. Denna obalans svarar systemoperatörerna för. 11 (27)
12 Storskalig utbyggnad av vindkraft 3.4 Vindkraften i Spanien År 2005 hade Spanien en total installerad effekt från vindkraft på drygt MW. Det energipolitiska målet är att förnybara energikällor till år 2010 skall utgöra 12,1 % av den totala elförbrukningen. Detta kommer åtminstone att innebära en fördubbling av effektkapaciteten från vindkraft. I likhet med den tyska elmarknaden har den spanska vindkraften hittills subventioneras genom en s.k. feed-in tariff, dvs. vindkraftsproducenten har fått ett fast avräkningspris för sin elproduktion. Den senaste lagändringen i Spanien har emellertid resulterat i att vindkraftsproducenten kan välja att antingen få det fasta avräkningspriset eller att sälja elen på elmarknaden. Om det senare väljs får även elproducenten ett s.k. marknadstillägg samt energibonus. Valet mellan de två systemen är fast i ett år. Lagändringen har resulterat i att den absolut största delen av elproduktion från vindkraft i dag bjuds in till elmarknaden. 4 Svenska Kraftnäts uppdrag för stamnätet 4.1 Hantering av begränsningar i överföringssystemet Svenska Kraftnäts uppdrag för stamnätet är att erbjuda en säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. Produktionsanläggningar kan anslutas till stamnätet på följande sätt: Via en radiell ledning, dvs. ledning som bara är ansluten till övriga nätet i ena änden. Direkt till det maskade stamnätet. Med maskat nät menas att ledningarna är ihopkopplade på flera ställen så att elen har flera vägar att gå. Till utlandsförbindelser, även om några sådana anslutningar hittills inte gjorts. En storskalig utbyggnad av vindkraft kommer att i likhet med storskalig utbyggnad av annan elproduktion att ställa krav på det svenska stamnätets överföringsförmåga. Huvuddelen av den svenska förbrukningen ligger i södra Sverige som är ett underskottsområde vad gäller elproduktion, dvs. konsumtionen överstiger elproduktionen. Norra Sverige är ett överskottsområde för elproduktion. Traditionellt är det just tillgången till vattenkraft och var förbrukningen geografiskt är belägen som varit avgörande för stamnätets nuvarande utformning och överföringskapacitet. Det innebär att el i princip överförs från norra till södra Sverige via stamnätet och genom de tre snitten. Bilden nedan visar det svenska stamnätet och de tre så kallade snitten, snitt 1, snitt 2 och snitt 4. Varje snitt har en teknisk begränsning beträffande den möjliga överföringsförmågan. 12 (27)
13 Storskalig utbyggnad av vindkraft Bild 2. Snitten i det svenska stamnätet Överföringen på stamnätet varierar kraftigt från år till år beroende på tillgången på vatten för elproduktion. Generellt ökar behovet av överföringen mellan norra och södra Sverige under vattenrika år och minskar under torra år. Överföringen påverkas också av priserna på elmarknaden. Det högsta årliga överföringsbehovet av större energimängder inträffar ofta under vårfloden och senhösten/vintern. Ovanpå dessa energimässiga variationer sker regelbundet en reglering av förbrukningens dygnsvariationer med hjälp av vattenkraften. Detta innebär större variationer i överföringen på stamnätet mellan dag och natt. Om stamnätets överföringsförmåga i ett eller flera av snitten inte räcker till för att överföra el enligt marknadsaktörernas aktuella önskemål görs s.k. mothandel, dvs. Svenska Kraftnät köper elproduktion i området där det finns underskott av effekt (uppreglering) och kompenserar producenter för att de inte kunnat producera i området där det finns överskott av effekt (nedreglering). Dessa reglerresurser har normalt ställts till förfogande av balansansvariga företag genom anbud till Svenska Kraftnät. Härigenom reduceras det fysiska flödet på nätet utan att handeln med el påverkas. 13 (27)
14 Storskalig utbyggnad av vindkraft Bild 3. Hantering av begränsningar i överföringssystemet inom Sverige Begränsande snitt - flaskhals Överskott Svenska Kraftnät nedreglerar i norr - minskad produktion Överskott Underskott Svenska Kraftnät uppreglerar i söder - ökad produktion Underskott Kostnaderna för mothandel finansieras via stamnätstariffen och betalas därmed av samtliga stamnätskunder. När väl kostnaderna för mothandel långsiktigt bedömts som omfattande är ett alternativ till mothandel att förstärka överföringsförmågan i stamnätet. Vid anslutning till stamnätet tecknas avtal med Svenska Kraftnät. Enligt nu gällande regelverk tillås inte överabonnemang av överföringskapaciteten på radiella ledningar. Historiskt var dessa ofta byggda för att ansluta vattenkraftverk. Därigenom förekommer överlast endast vid tekniska problem på den radiella ledningen. I sådana fall får producenten, i enlighet med anslutningsavtalet, reducera eller stoppa sin elproduktion utan ekonomisk kompensation. Mothandel görs alltså inte för att undvika överlast på radiella ledningar. Ett av skälen är att det inte är möjligt att på marknadsmässiga grunder upphandla regleringsresurser. Trots att överföringsbehovet kan vara större än överföringskapaciteten under vissa tider är det viktigt att notera att det under stora delar av tiden finns gott om ledig överföringskapacitet genom snitten i stamnätet. Överföringen varierar såväl över året som under dygnet. Den lediga överföringskapaciteten finns normalt under de tider som vattenkraften inte producerar maximalt med el. Problemet med installation av större mängder ny elproduktion norr om snitten består alltså i att klara det maximala effektöverföringsbehovet, inte i att på årsbasis överföra en större mängd energi. Vad beträffar utlandsförbindelserna tilldelar Svenska Kraftnät varje dag, i samarbete med grannländers systemansvariga, det tillgängliga handelsutrymmet för nästa dygns export och import med hänsyn till elsystemets aktuella läge beträffande tillförsel och uttag. Eventuella begränsningar av överföringen mellan länderna hanteras i driftplaneringsskedet med hjälp av prissättningen på spothandeln på Nord Pool. Genom differentierade priser på vardera sidan om flaskhalsen åtgärdas begränsningen i överföringsförmågan därmed redan i driftplaneringsskedet, dvs. dygnet innan. 14 (27)
15 Storskalig utbyggnad av vindkraft 4.2 Anslutning av ny elproduktion Inmatning av elproduktion till stamnätet kan antingen ske från direktanslutna produktionsanläggningar eller via underliggande nät med anslutna produktionsanläggningar. Stamnätskunderna, som antingen kan vara producenter eller regionnätsägare, abonnerar på en viss inmatningseffekt som de normalt skall hålla sig inom. Det finns principiellt flera fördelar med att ansluta ny elproduktion till södra Sverige. Genom anslutning i södra Sverige hamnar elproduktionen nära stora förbrukningscentra. Elen behöver inte överföras långa sträckor och det gör att överföringsförlusterna och överföringsbegränsningarna minskar. Dessutom är det främst i södra Sverige som elproduktionsanläggningar har lagts ned. Därtill är det i södra Sverige som de flesta anläggningar finns som på sikt kanske fasas ut. Vid anslutning av elproduktion i norra Sverige belastas snitten hårdare och flaskhalsar i snitten uppstår fler timmar under året. Det innebär att mothandel måste göras oftare. Detta behöver dock inte betyda att anslutning till stamnätet i norra Sverige inte skulle vara önskvärd. Som redan nämnts har en mer detaljerad vindkartering visat att det finns fler gynnsamma vindlägen i norra Sverige än man tidigare trodde. Vindkraft i norra Sverige är även viktigt mot bakgrund av att ha en god geografisk spridning av elproduktion från vindkraftverk Det bör nämnas att det är marknadsaktörerna som bestämmer när och var ny elproduktion skall planeras, projekteras och byggas. Svenska Kraftnäts uppdrag är att genomföra anslutningen och hantera eventuella överbelastningar av överföringskapaciteten som kanske följer av anslutningen. Förstärkning av stamnätet i samband med etablering av ny elproduktion genomförs antingen när kostnaderna för mothandel långsiktigt bedöms som så omfattande att det är mer lönsamt att förstärka, eller till följd av en anslutningsförfrågan då befintlig överföringskapacitet i stamnätet uppenbarligen inte kommer att räcka till. En förstärkning kan antingen vara att bygga en ny ledning eller uppgradera befintliga ledningar till exempel genom utbyte av komponenter med begränsad kapacitet. En förstärkning av stamnätet är kostsam. Att bygga en ny ledning tar tid och innebär stora ingrepp i miljön. Från det att ett investeringsbeslut tas till dess att ledningen står färdig tar det minst fem år, ofta längre. Huvuddelen av tidsåtgången ligger i tillståndsprocessen. En ny ledning kostar 2,5-4 Mkr/km. Principiellt måste därför denna kostnad hela tiden jämföras med utvecklingen av kostnaderna för mothandel som är det andra alternativet för att hantera begränsningar i överföringskapaciteten. Om kostnaderna för en förstärkningsåtgärd inte täcks genom framtida tariffintäkter och om nyttan av förstärkningen huvudsakligen tillfaller nyetableringen regleras Svenska Kraftnäts kostnader för förstärkningar och anslutningskostnader genom ett s.k. investeringsbidrag från producenten. Om förstärkningen däremot kommer hela stamnätssystemet tillgodo står Svenska Kraftnät för hela kostnaden. Enligt dagens rutiner kan flera kunder vara anslutna i samma punkt i stamnätet, men deras sammanlagda abonnemang får inte överskrida vad nätet kan ta emot i anslutningspunkten. Hittills har detta medfört att elproduktion, t.ex. vindkraft, inte kunnat anslutas till en radiell ledning där det redan funnits produktionsanläggningar 15 (27)
16 Storskalig utbyggnad av vindkraft som abonnerat på hela ledningens överföringskapacitet. I stället har ett villkor varit att den som vill etablera ny elproduktion får betala ett investeringsbidrag i enlighet med vad som beskrivits ovan. Resonemanget ovan gäller även för anslutning till utlandsförbindelse pga. att den tilltänkta produktionsetableringen minskar förbindelsens handelskapacitet och därmed att inskränkningar görs på handeln mellan Sverige och grannlandet. Förstärkning av utlandsförbindelser inom Norden hanteras inom ramen för samarbetet i organisationen Nordel. Storleken på intäkter från överföringsbegränsningar, som de systemansvariga i Norden erhåller när den nordiska elmarknaden består av olika prisområden, är en signal på vilka förstärkningar som krävs. 5 Prioriterat tillträde för inmatning till stamnätet 5.1 Övervägande om slopande av krav på investeringsbidrag Till skillnad från annan elproduktion kan elproducenten vid etablering av ny vindkraftsproduktion inte förlägga etableringen till områden som med hänsyn till stamnätets överföringsförmåga är optimal och därmed kanske undvika kostnader för nätförstärkningar, dvs. inte behöva betala investeringsbidrag. I stället är det goda vindlägen som framför allt styr vindkraftproducentens önskan om geografisk etablering av vindkraftproduktionen. I dag bedöms att en relativt stor andel av vindkraften kan komma att anslutas till norra Sverige där vindkartering visat att goda vindlägen finns. För ny elproduktion som ansluts till stamnätet eller till underliggande nät ställer Svenska Kraftnät i dag krav på investeringsbidrag om anslutningen innebär att förstärkningsåtgärder av stamnätet behöver göras. Skälet till att ett investeringsbidrag kan tas ut är att kostnader som direkt förorsakas av en kund skall bäras av denne och inte belasta övriga nätkunder. Vid en anslutning av ny elproduktion kan investeringsbidraget bli så betydande att det hämmar utbyggnad av ny elproduktion. En sådan tröskeleffekt kan vara tveksam ur ett perspektiv att ge sunda långsiktiga spelregler som möjliggör en god planering för de investeringar som behöver genomföras för en storskalig utbyggnad av vindkraft. Med anledning av ovan föreslår Svenska Kraftnät att ett slopande av kravet på investeringsbidrag för anslutning av ny elproduktion bör övervägas I ellagen (1997:857) anges att anslutning skall ske på skäliga villkor. Följande grundläggande principer bedöms av Energimarknadsinspektionen vara de viktigaste vid skälighetsbedömningen 1. 1 Statens energimyndighets promemoria Nätanslutningsavgift, Energimarknadsinspektionens upplysning om principer och normer som inspektionen använder vid bedömning av skäliga villkor för anslutning till elnätet. 16 (27)
17 Storskalig utbyggnad av vindkraft Den som förorsakar merkostnader för nätägaren skall betala för dessa Det är klart från lagförarbeten och domstolsavgöranden att en anslutningsavgift i största möjliga mån skall motsvara de faktiska, kundspecifika kostnaderna för nätföretaget som själva anslutningen medför. Det innebär att den som förorsakar merkostnader för nätföretaget skall betala för dessa samt att avgiftens storlek skall motsvara merkostnader för t.ex. förstärkning, ombyggnad eller utbyggnad av nätet. Kostnaden för förstärkning, ombyggnad eller utbyggnad av nätet som är till nytta för kundens anläggning skall bekostas av kunden, enligt denna princip. Objektivitet och icke-diskriminering Objektivitet innebär att anslutningsavgiften skall vara saklig och att kunder inte skall särbehandlas utifrån ovidkommande faktorer. Avgifterna får skilja mellan olika kundkategorier, men något osakligt gynnande av en kundkategori på någon annans bekostnad får inte förekomma. De olika avgiftskategorierna måste någorlunda reflektera de kostnader som nätföretaget har för varje kundkategori. Att tariffen skall vara icke-diskriminerande innebär att kunder inte får särbehandlas om det inte är objektivt motiverat. Konsumentintresset Konsumentintresset, dvs. kundens intresse av låga och stabila nättariffer, anges i förarbeten till tidigare lydelse av ellagen som den viktigaste faktorn vid myndighetens bedömning av skäligheten av nättariffen. Kammarrätten har i flera domar hänvisat till dessa förarbeten och slagit fast att en utgångspunkt för bedömningen av skäligheten bör vara konsumentintresset Vid mer speciella förhållanden måste dock även andra omständigheter tillåtas inverka på skälighetsbedömningen. Dessa har i tidigare förarbeten sammanfattats som kravet på en rimlig avkastning av verksamheten. Svenska Kraftnäts bedömning är att ett slopande av investeringsbidrag förutsätter en översyn av ellagen. Om anslutning av ny elproduktion skulle tillåtas utan krav på investeringsbidrag från den anslutande parten får detta ekonomiska konsekvenser för Svenska Kraftnät vilka kan hanteras genom nättariffen eller sänkt avkastningskrav. Om regelverket skall vara lika oavsett kraftslag innebär det att investeringsbidrag även slopas för sådana kraftslag där investeringsbidraget kanske inte är av lika stor betydelse som för vindkraften. De ekonomiska konsekvenserna för Svenska Kraftnät kan dessutom bli omfattande om all ny storskalig produktion skall anslutas utan krav på investeringsbidrag. Det måste finnas ett regelverk i det fall att en till Svenska Kraftnät anmäld nyetablering inte fullföljs trots att Svenska Kraftnät påbörjat eller till och med avslutat en förstärkningsåtgärd av stamnätet. Någon form av ekonomisk förpliktelse måste kunna ställas av Svenska Kraftnät på en aktör som önskar etablera ny elproduktion. En sådan ekonomisk garanti kan sedan återbetalas när den nya produktionsanläggningen är på plats. Om förslaget verkställs kan det av naturliga skäl vara förmånligare för ny elproduktion att söka anslutning till stamnätet som inte ställer krav på 17 (27)
18 Storskalig utbyggnad av vindkraft investeringsbidrag än till regionnät som ställer krav på investeringsbidrag. Den ändrade principen för anslutning till stamnätet förutsätter ett harmoniserat regelverk med underliggande nät. Alternativt skulle Svenska Kraftnät i likhet med i dag hänvisa till annan nätägare om det bedöms som samhällsekonomiskt effektivare att den nya elproduktionen ansluts till annat nät. Svenska Kraftnät förutsätter att kostnaderna för elproducentens ledningar fram till anslutningspunkten på stamnätet bekostas av elproducenten 5.2 Ändrad praxis vid överabonnemang på radiell ledning Svenska Kraftnät har haft en praxis att inte godkänna anslutning av ny elproduktion på radiella ledningar om installerad effekt för befintlig och tillkommande elproduktion totalt överstiger ledningens överföringskapacitet (överabonnemang). Samtidigt bedömer Svenska Kraftnät att det kan finnas ett antal goda vindlägen i närheten av de radiella ledningarna. Vidare innebär sammanlagringseffekter mellan elproduktion från vatten- och vindkraft ett högre utnyttjande av ledningens kapacitet. Ovanstående innebär att det kan vara motiverat att tillåta vissa överabonnemang på de radiella ledningarna. Om överabonnemang tillåts på radiella ledningar är det nödvändigt att mothandla för att begränsa överföringen i vissa situationer. Detta betyder att producenter som har planerat att mata in el på stamnätet via den radiella ledningen mot ersättning måste minska sin elproduktion. Svenska Kraftnät har därför genomfört en studie för att belysa de ekonomiska konsekvenserna av att tillåta överabonnemang på de radiella ledningarna. Det finns i dag sex radiella 220 kv-ledningar i norra Sverige med inmatning från vattenkraftstationer. Som ett exempel kan ledningen Linnvasselv-Långbjörn nämnas. Totalt installerad effekt från vattenkraft på ledningen är i dag ca 170 MW. Ledningens maximala överföringsförmåga i medeltal är under året 350 MW vilket innebär att just denna ledning i dag har en ledig överföringskapacitet på ca 180 MW. Inmatning och uttag till och från stamnätet mäts i separata timserier, MWh/h. En sådan timserie, som representerar inmatad vattenkraft längs ledningen, har adderats med en timserie för vindkraft för området. I de situationer där vattenkraft och vindkraft tillsammans överstiger ledningens överföringskapacitet antas mothandel uppstå. Den energimängd som måste mothandlas multipliceras sedan med ett referenspris baserat på spotpriset för att få fram kostnaderna för mothandel. De intäkter som tillkommer då den nya elproduktionen betalar nättariffen till Svenska Kraftnät adderas och resultaten visar att om knappt 350 MW vindkraft installeras på ledningen är kostnaderna för mothandel lika stora som de tillkommande intäkterna från den nyetablerade elproduktionen. Ökade nätförluster har inte tagits med i beräkningen. Ökade nätförluster är emellertid ett faktum eftersom ledningen och det övriga nätet nyttjas mer och därigenom orsakar kostnader för Svenska Kraftnät för att kompensera nätförlusterna. Resultatet ovan visar att elproduktion från vindkraft motsvarande knappt hela ledningens överföringskapacitet (350 MW) kan installeras utan någon egentlig nettokostnad trots att det redan finns 170 MW vattenkraft installerad längs ledningen. Vid installation av ytterligare 50 MW vindkraft, dvs. totalt 400 MW vindkraft blir nettokostnaden 19 miljoner kr per år. Den kostnaden kan ställas mot investeringskostnaden som uppskattas till 26 miljoner kronor per år för att förstärka nätet. I det senare fallet med en nettokostnad för Svenska Kraftnät är det viktigt att 18 (27)
19 Storskalig utbyggnad av vindkraft framhålla att dessa ökade kostnader måste finansieras. Detta kan antingen ske genom nättariffen alternativt sänkt avkastningskrav. Motsvarande beräkningar har även genomförts för de övriga fem radiella ledningarna och resultaten visar att MW ny elproduktion kan anslutas totalt till de sex ledningarna utan några nettokostnader för Svenska Kraftnät. Om hänsyn tas till nätförlusterna torde en mer rimlig uppskattning ligga i det nedre intervallet, dvs MW. Enligt mothandelsprincipen får en producent, som ombeds minska sin elproduktion, köpa samma mängd el från Svenska Kraftnät. På så sätt återställer producenten sin egen balans mellan tillförsel och försäljning eller uttag av el. Priset för denna el (s.k. nedreglering) är normalt lägre än priset på spotmarknaden. Svenska Kraftnät måste emellertid i sin tur köpa samma mängd el för denna affär från en annan producent i en annan del av stamnätet. Normalt görs detta genom att välja ett s.k. uppregleringsbud. Priset för uppregleringsbud är normalt högre än elspotpriset. Detta gör att mothandel alltid innebär en kostnad för Svenska Kraftnät som får köpa dyrt och sälja billigt (se vidare avsnitt 6.1 om balansansvar). Ett problem med mothandel på en radiell ledning är att nätkunderna på radiella ledningar är få, kanske bara någon eller maximalt ett par stycken. Därför kan inte en marknadsmässig budgivning för regleringen säkerställas. Detta skulle kunna betyda att extremt oförmånliga bud lämnas till Svenska Kraftnät. Därför behövs ett särskilt regelverk, förslagsvis i balansansvarsavtalet, för att undvika detta problem och säkerställa ett lägsta regleringspris. I vissa situationer kan även elproduktion från vindkraft komma att regleras. Referenspriset måste i sådant fall även väga in eventuella ersättningar som en elproducent av förnybar energi går miste om genom att inte producera, eftersom elcertifikatsystemet är kopplat till att en anläggning producerar el. Svenska Kraftnät anser att en praxisändring kan ske beträffande ett medgivande till ett visst överabonnemang på radiella ledningar vilket innebär en ökad ekonomisk risk för Svenska Kraftnät. Ett medgivande för överabonnemang kan ske upp till den brytpunkt som innebär att Svenska Kraftnäts kostnader för mothandel inte överstiger de tillkommande nätintäkterna. Härutöver kan ytterligare överabonnemang ske förutsatt att kostnaderna för mothandel eller nätförstärkningsåtgärder kan finansieras via nättariffen. Det bör i sammanhanget nämnas att radiella ledningar fysiskt sett har lägre tillgänglighet än det maskade nätet. Detta betyder att planerat underhåll på ledningen etc. kan innebära att begräsningar av överföringskapaciteten, trots den ändrade principen ovan, måste tillämpas. Detta kommer att innebära att all ansluten elproduktion på den radiella ledningen begränsas relativt i förhållande till sin anslutna kapacitet. 19 (27)
20 Storskalig utbyggnad av vindkraft 6 Integrering av en storskalig utbyggnad av vindkraft i balanshållningen 6.1 Balans mellan tillgång och efterfrågan på el Svenska Kraftnät har systemansvaret för el i Sverige, dvs. ansvaret för att upprätthålla den momentana balansen mellan tillgång och efterfrågan av el i hela landet. Detta ansvar gäller såväl den kortsiktiga driftplaneringen, dvs. dagen före/eller några dagar före fysisk elleverans, och själva drift- eller leveransfasen. Balans upprätthålls timme för timme genom en decentraliserad modell som bygger på ett balansansvarsavtal mellan Svenska Kraftnät och ett trettiotal s.k. balansansvariga aktörer. Inom drifttimmen, dvs. den timme då elen levereras, upprätthålls balansen av Svenska Kraftnät. Enligt Ellagen (1997:857) är en elleverantör skyldig att leverera så mycket el som förbrukas av sina kunder. För att uppfylla denna skyldighet måste elleverantören antingen själv vara balansansvarig eller ha någon som åtar sig balansansvaret för elleveransen. De balansansvariga aktörerna som består av elproducenter, elhandlare och större förbrukare tar på sig ett ansvar enligt nedan. Ansvar att sträva efter fysisk balans på timbasis för sin och sina kunders (dvs. de som inte själva är balansansvariga) tillförsel och uttag av el på alla nätnivåer i Sverige (dvs. såväl stam-, region- eller lokalnät). Den balansansvarige tar hänsyn till såväl sin förväntade elproduktion, sin förväntade förbrukning, och sin elhandel på elbörsen Nord Pool (Elspot eller Elbas) och/eller med andra balansansvariga, s.k. bilaterala avtal. Ansvar att lämna produktionsplaner som stämmer med det som så småningom produceras, samt så bra förbrukningsprognoser som möjligt. Planer och prognoser lämnas till Svenska Kraftnät kvällen inför handelsdygn och kan uppdateras löpande fram till strax före drifttimmen. Ekonomiskt ansvar att i den efterföljande balansavräkningen kompensera för sin eventuella obalans mellan tillförsel och uttag samt skillnad mellan plan/prognos och uppmätt produktion/förbrukning genom att köpa eller sälja s.k. balanskraft till Svenska Kraftnät. Handel med balanskraft är således en finansiell transaktion för att i efterhand kompensera ekonomiskt. Som nämnts ovan har Svenska Kraftnät ansvaret att se till att elsystemet i Sverige balanseras momentant. Ett viktigt verktyg för detta är den planering och strävan till balans på företagsnivå som de balansansvariga aktörerna åstadkommer enligt ovan. Därutöver behöver landets totala elproduktion eller förbrukning justeras för att balansen skall kunna upprätthållas. För detta ändamål har Svenska Kraftnät s.k. reglerbud till förfogande som består av bud från marknadsaktörer på produktion eller förbrukning som mot ersättning kan ökas eller minskas på kort tid (normalt inom 10 minuter). Denna reglerkraftmarknad är sedan några år gemensam med övriga nordiska länder. Varje timme bestäms ett pris för reglerkraft baserat på det sista reglerbud som har utnyttjats under timmen. Reglerkraftpriset används sedan för prissättning av balanskraft. 20 (27)
Politisk forståelse mellem parterne bag Greater Copenhagen & Skåne Committee
Politisk forståelse mellem parterne bag Greater Copenhagen & Skåne Committee The Greater Copenhagen & Skåne Committee er en politisk komité for kommunale og regionale myndigheder i Skåne, Hovedstaden og
Læs mereFIRST LEGO League. Göteborg 2012
FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget WIZ Vi kommer fra HISINGS BACKA Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 5 gutter. Vi representerer Skälltorpsskolan Type
Læs mereKom godt i gang. Tilslutninger
Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere
Læs meremed 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner
Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem
Læs mereNye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011
2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,
Læs mere10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com
10.7.2014 65x94cm LAREDO 90cm www.bathdeluxe.com LAREDO 90cm Delar / Dele 23 28 39 2 x (Ø8 x 35mm) 2 x (Ø5 x 58mm) 1 x (400 x 100 x 15mm) 94 65 Verktyg / Verktøj Ø8mm SILIKONE Tack för att du valt vår
Læs mere2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.
1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets
Læs mereFIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere:
FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Torstedskolen-6a-3 Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Torstedskolen
Læs mereINTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN
INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN Roskilde Universitet Varför är det en bra idé? Om du åker på utbyte till Malmö University kan
Læs mereNordisk Allkunst Danmark 2015
Nordisk Allkunst Danmark 2015 K unst I dræt K ultur F E S T I V A L Fuglsøcentret 22-26 juni 2015 NYHEDSBREV NR. 3 Nordisk Allkunst Danmark 2015 Indhold: Velkommen fra projektgruppen (Sonny) side 3 Vennesmykker
Læs mereat børnerettighedsperspektivet integreres systematisk i ministerrådets virksomhed, på justits- og menneskerettighedsområderne
BETÄNKANDE ÖVER MEDLEMSFÖRSLAG s betänkande över om att förstärka barnrättsperspektivet i det nordiska samarbetet 1. Udvalgets forslag föreslår att Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd, at børnerettighedsperspektivet
Læs mereKLAGENÆVNET FOR DOMÆNENAVNE. J.nr.:
KLAGENÆVNET FOR DOMÆNENAVNE J.nr.: 2018-0567 Klager: Hercules Aktieselskab Friggas Vej 66 6000 Kolding Danmark Indklagede: NCC AB Vallgatan 3 17080 SOLNA Sverige v/ Astrid Johnsson, BRANN AB Parternes
Læs mereGOKART. Brugsanvisning Bruksanvisning. Importeret af Harald Nyborg A/S. Model: CT008 Best.nr. 8197
GOKART Importeret af Harald Nyborg A/S Brugsanvisning Bruksanvisning Model: CT008 Best.nr. 8197 Tillykke med deres nye gokart! De bedes læse denne brugsanvisning grundigt, før De samler gokarten eller
Læs mereatt verka för nolltolerans för narkotikahandel i Norden, där polis, tull och myndigheter har olika strategier för att genomföra detta
BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsförslag om gemensam nordisk kraftsamling mot narkotika 1. Udvalgets forslag foreslår, at att verka för nolltolerans för narkotikahandel i Norden,
Læs mereKøkken/brevvægt. Manual
Køkken/brevvægt Manual FUNKTIONER 1. Angiver mængden af vand og mælk 2. To vægt enhedssystemer: g og lb:oz 3. To volumen enhedssystemer ml og fl'oz 4. Lavt batteri / overbelastning indikation 5. Med høj
Læs mereAnsøgning Motiverende Omslags Brev
- Åbning Kære Hr., Formel, mandelig modtager, navn ukendt Kære Fru., Formel, kvindelig modtager, navn ukendt Kære Hr./Fru., Formel, modtager navn og køn ukendt Bäste herrn, Bästa fru, Bästa herr eller
Læs mereInom svenskundervisningen arbetar många
Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är
Læs mereBrugsanvisning / Bruksanvisning. Minilight LED 6.
Brugsanvisning / Bruksanvisning Minilight LED 6 www.pondteam.com Dansk Brugsanvisning for Minilight LED 6 Læs venligst denne brugsanvisning omhyggeligt igennem inde Minilight tages i brug. Anvendelse:
Læs merePOD Probability of Detection
POD Probability of Detection FOP 2012-03-26 Magnus Larsson Vad är POD? Probability of detection Sannolikhet att hitta defekt Hur små defekter kan vi hitta? Hur snabbt kan en människa springa 100m? Usain
Læs mereFIRST LEGO League. Horsens 2012
FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Extremeteam Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hattingskolen Type
Læs mereFebruar Introduktion til dette nummer. indvandrere og efterkommere i Danmark betaler til, og selv modtager fra, det offentlige.
Februar 2002 - Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi: Eskil Wadensjö og Helena Orrje - Befolkningens holdning til antallet af flygtninge: Søren Pedersen og Helle Cwarzko Jensen - Borgernes lovlydighed
Læs mereNuvo 2 elvarmeelement Brugs- og monteringsanvisning. Nuvo 2 elvärmeelement Bruks- och monteringsanvisning V DK/NO
DK/NO Nuvo 2 elvarmeelement Brugs- og monteringsanvisning SE Nuvo 2 elvärmeelement Bruks- och monteringsanvisning V3.0 2019 Gyldighed / Giltighed Elektriske varmeelementer i Nuvo serien med nedenstående
Læs merezense DIN-modul for svagstrøms input Model MIR-2130 Dansk - Svenska DK Ver 1.1 Zense MIR2130 ID110024000 1 - ANVENDELSE 6 - TILSLUTNINGSDIAGRAM
Dansk - Svenska zense DIN-modul for svagstrøms input Model MIR-2130 DK Ver 1.1 1 - ANVENDELSE DIN-modulet er en zense enhed som benyttes til at modtage input fra svagstrøms tryk eller egnet sensor. Enheden
Læs mereNordvest og Nordøst Passagen
Nordvest og Nordøst Passagen - en realistisk genvej? Maritime Danmark, 17/1 2011 Vice President, SKULD Copenhagen Michael Boje-Larsen Index Introduktion Nordvest og Nordøst Passagen Regelsæt Tankespil
Læs mereLED Spot Power 6 watt 1 x 6 watt / 3 x 6 watt
Brugsanvisning/Bruksanvisning LED Spot Power 6 watt 1 x 6 watt / 3 x 6 watt www.pondteam.com Dansk : Brugsanvisning LED Spot Power 6 W og LED Spot Power 3 x 6 W Læs venligst denne betjeningsvejledning
Læs mereFIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3
FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget Frede 3 Vi kommer fra Sorø Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 3 jenter og 4 gutter. Vi representerer Frederiksberg Sole Type lag:
Læs mereSEMET 11390-0104 XB 50/180. Bruksanvisning Handdriven sickmaskin. Brugsanvisning Håndbetjent sikkemaskine
SEMET SE DK Bruksanvisning Handdriven sickmaskin Brugsanvisning Håndbetjent sikkemaskine 11390-0104 XB 50/180 1. BESKRIVNING OCH ANVÄNDNING AV MASKINEN Maskinen är avsedd för falsning, krympning, rundning,
Læs mereBETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor.
BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger 1. s forslag foreslår, at at vedtage EU-strategien for 2. Baggrund Den svenske delegation
Læs mereIntroduktion. 5 års ombytningsgaranti
Limpistol Limpistol Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af dit nye værktøj, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter, før du tager det i brug. Vi anbefaler
Læs mereSammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004
Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,
Læs mereFri rörlighet och funktionshinder
Fri rörlighet och funktionshinder 13. Oktober Nordatlantens Brygge Det grænseløse Norden og dets begrænsninger, København 2015 1 Statsministerdeklaration fra 2013 Oktober 2013 udsendte de nordiske statsministre
Læs merePapir, glas, støbejern, elge og vandmølle
Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Alebo info@alebo.se http://www.alebo.se 180 km 2h 55 min Starts: Alebo Pensionat, Södra vägen, Unnaryd, Sweden Ends: Södra vägen 53, Unnaryd, Sweden Start Point:
Læs mereOpfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet
Del-hovedemne 2014-2015 Billedet kan ikke vises. Computeren har muligvis ikke Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet 2014 - Baggrund
Læs mereIndex. Logotyp 03. Färg 07. Typografi 09. Grafiska element 11. Fotografi 13. Video 15
Grafisk manual Index Logotyp 03 Färg 07 Typografi 09 Grafiska element 11 Fotografi 13 Video 15 Grafisk form Ruben Fjellner Produktion Enklast Logotyp Logotypen spelar en viktig roll i USR:s kommunikation.
Læs mereMall för kommunikationsplan
Mall för kommunikationsplan Ni kan använda denna mall för kommunikationsplan när ni planerer kommunikationsaktiviteterna i ert projekt. Ni kan lägga till eller ta bort rader och kolumner i schemat efter
Læs mereModel 77737. Brugsanvisning Bruksanvisning
Model 77737 Brugsanvisning Bruksanvisning HÅNLIPPER Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af din nye håndklipper, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter,
Læs mereReferat af projektkoordineringsmøde den 25. januar 2007 på Miljøcenter Århus
Referat af projektkoordineringsmøde den 25. januar 2007 på Miljøcenter Århus Til stede: Henrik Skovgård, Irene Wiborg og Uffe Jørgensen (referent) 1. Godkendelse af referat Godkendt. 2. Task 1.1. Har Henrik
Læs mereNO: Knebøy. SE: Knäböj. DK: Knæbøjning
1 NO: Knebøy Trener: Forside lår og setemuskulatur Vekter Her er det store muskler som trenes så legg på godt med vekter. Det skal være sånn at du så vidt orker å gjennomføre de siste repetisjonene. Antagelig
Læs mereFutura Z Gateway B E TJ E N I N G S V E J L E D N I N G W W W. N E O T H E R M. D K
Introduktion Introduktion/Introduktion Universal Gateway er nøgleproduktet til Salus Smart Home-systemet. Det giver dig mulighed for at få trådløs kontrol over alt tilsluttet udstyr, bare ved hjælp af
Læs merevägledning / vejledning / veiledning Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull
vägledning / vejledning / veiledning 600313 Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull Du behöver Konstsiden (fodertyg) Merinoull Gammal handduk Resårband Dänkflaska Torktumlare Börja
Læs mereBilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken
Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken www.oresundskompass.org 14 integrationsindikatorer Projektet Regionala analyser Øresundskompass har under projektperioden februari 2002 till februari
Læs mere1 bro 2 nationer 3 Races
1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat
Læs mereFIRST LEGO League. Horsens 2012
FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Team Grande Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Torstedskolen Type
Læs mereUtvärdering av PraktikSwapØresund
Utvärdering av PraktikSwapØresund Framtagen av: Instituttet for Fremtidsforskning 2005 EUROPEISKA UNIONEN Detta projekt är delfinansierat genom INTEREEG IIIA Öresundsregionen Indhold Forord...6 1. Indledning...7
Læs merebab.la Fraser: Personlig hilsen Svensk-Svensk
hilsen : ægteskab Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till er båda
Læs mereEfterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra
Læs mereVigtig information Viktig information
Vigtig information Viktig information Læs alle punkter omhyggeligt inden monteringen! Opbevar monteringsvejledningen til senere brug, hvis rullegardinet evt. nedtages og skal monteres igen. Läs noga alla
Læs mereDu kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.
True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester
Læs mereKontrolafgift på 750 kr. for manglende stempling af klippekort.
AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0068 Klageren: xx SE 118 82 Stockholm Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Kontrolafgift
Læs mereFIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere:
FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget 8 innovation hold 1 Vi kommer fra Odense C Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Sct. Hans Skole
Læs mereBrugsanvisning/Bruksanvisning. LED Ministream. med 12 dioder.
Brugsanvisning/Bruksanvisning LED Ministream med 12 dioder www.pondteam.com Dansk : Brugsanvisning LED Ministream hvid eller blå m. trafo Læs venligst denne betjeningsvejledning omhyggeligt inden undervandsspotten
Læs mereAFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO
1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2013-0308 Klageren: XX 671 93 Arvika, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets
Læs mereBrugsanvisning/Bruksanvisning
Brugsanvisning/Bruksanvisning PowerLED 6 x 6 watt Belysningssæt til flydende fontæne 60000 PowerLED 6 x 6 watt Belysningsset till flytande fontän 60000 www.pondteam.com Dansk Brugsanvisning PowerLED 6
Læs mereIsoler med PAROC Løsuld
Isoler med PAROC Løsuld November August 2010 1 Indholdsfortegnelse Isolera enkelt, enkelt effektivt...3 og miljømæssigt korrekt med Paroc Løsuld............. 3 Sänkta uppvärmningskostnader...4 Med Paroc
Læs mereSkruemaskine Skruvdragare
Skruemaskine Skruvdragare Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af dit nye værktøj, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter, før du tager det i brug.
Læs mereLED Spot Power 1 W LED Spot Power 1 W x 3
Brugsanvisning/Bruksanvisning LED Spot Power 1 W LED Spot Power 1 W x 3 www.pondteam.com DANSK : Brugsanvisning LED Spot Power 1W og 3 x 1W Læs venligst denne betjeningsvejledning omhyggeligt inden belysningen
Læs mereLand 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1
Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Danmark Finland Begrebet fritidsinstitution benyttes her som fælles betegnelse for fritidshjem og skolefritidsordninger
Læs mereBrugsanvisning / Bruksanvisning Lysglober / Ljusglober cm diameter
Brugsanvisning / Bruksanvisning Lysglober / Ljusglober 20-35 - 50 cm diameter www.pondteam.com Lysglobe 20 35 50 cm diameter Brugsanvisning Læs venligst denne brugsanvisning omhyggeligt igennem inden lysgloben
Læs mereBrugsanvisning / Bruksanvisning Oval lysglobe / Oval ljusglob 40 x 22 cm
Brugsanvisning / Bruksanvisning Oval lysglobe / Oval ljusglob 40 x 22 cm www.pondteam.com Oval lysglobe 40 x 22 cm Brugsanvisning Læs venligst denne brugsanvisning omhyggeligt igennem inden globen tages
Læs merePAKKEREJSE-ANKENÆVNET
PAKKEREJSE-ANKENÆVNET 1 K E N D E L S E i sag nr. 2015/0043 afsagt den 11. september 2015 ****************************** KLAGER MAO (2 personer) SALGSBUREAU ARRANGØR REJSEMÅL PRIS KLAGEN ANGÅR KRAV Den
Læs mereREGION SKÅNE OCH REGION SJÄLLAND AVTAL OM SAMARBETE AVSEENDE UTBILDNING AV LÄKARE [DATUM]
REGION SKÅNE OCH REGION SJÄLLAND AVTAL OM SAMARBETE AVSEENDE UTBILDNING AV LÄKARE [DATUM] Avtal om samarbete avseende utbildning av läkare Detta avtal har denna dag träffats mellan (A) (B) Region Skåne,
Læs mereVerksomhedsplan for temagruppen Långsiktig Kompetensförsörjning - revideret efteråret Utskott och arbetsområde
Verksomhedsplan for temagruppen Långsiktig Kompetensförsörjning - revideret efteråret 2011 1. Utskott och arbetsområde 1. Utskottets namn: Långsiktig kompetensförsörjning 2. Konkretiserat arbetsområde
Læs mereBrugsanvisning / Bruksanvisning LED 9 Vandstensring 9 dioder hvid med trafo Ledring 9 dioder vit med trafo
Brugsanvisning / Bruksanvisning LED 9 Vandstensring 9 dioder hvid med trafo Ledring 9 dioder vit med trafo www.pondteam.com Dansk Brugsanvisning for Vandstensring LED 9 Læs venligst denne brugsanvisning
Læs mereFIRST LEGO League. Herning 2012
FIRST LEGO League Herning 2012 Presentasjon av laget Hammerum Skole Swagger Vi kommer fra Herning Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hammerum
Læs mereBrugsanvisning / Bruksanvisning Havelampe / Ljuslampa 20 x 35 cm
Brugsanvisning / Bruksanvisning Havelampe / Ljuslampa 20 x 35 cm www.pondteam.com Havelampe 20 x 35 cm Brugsanvisning Læs venligst denne brugsanvisning omhyggeligt igennem inden havelampen tages i brug.
Læs mereFIRST LEGO League. Västerås Superseniorerna. Lagdeltakere:
FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Superseniorerna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Lindboskolan
Læs mereBrugsanvisning / Bruksanvisning LED Ring Pro 12 dioder Hvid / RGB LED Ring Pro 12 dioder Vit / RGB
Brugsanvisning / Bruksanvisning LED Ring Pro 12 dioder Hvid / RGB LED Ring Pro 12 dioder Vit / RGB www.pondteam.com 1 DANSK : Læs venligst denne brugsanvisning omhyggeligt igennem inden denne LED Ring
Læs mereSpørsmål og svar - MyTeam
Spørsmål og svar - MyTeam Efkon AB 2010-2013 Mange tak till den danske oversættelse af Michael Neergaard, Næstved/Herlufsholm Håndbold. 1. SPØRGSMÅL OG SVAR... 2 1.1. VI VILL SNABBT VETA HUR MÅNGA SOM
Læs mere7962_KK_UVN_0914.indd 1 2014-11-06 09:41:06
7962_KK_UVN_0914.indd 1 2014-11-06 09:41:06 Bruksanvisning svenska... sida 7 17 Brugsanvisning dansk... side 18 29 Bruksanvisning norsk... side 30 41 Käyttöohjeet suomi...sivu 42 53 Instruction manual
Læs mereManual - DK Model: VHW01B15W
Manual - DK Model: VHW01B15W Læs denne vejledning grundig inden du tager dit nye produkt i brug og gem den til senere brug. Vigtige sikkerheds foranstaltninger: Læs denne vejledning grundig inden du tager
Læs mereEfterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra
Læs mereNäringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund
Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Innehållsförteckning Inledning/förord 2
Læs mereFIRST LEGO League. Västerås 2012
FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Grandma s Cookies Vi kommer fra Västerås Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 11 jenter og 10 gutter. Vi representerer Internationella
Læs mereNØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011
NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede
Læs mereEgenvärden och egenvektorer
Outline Introduction Egenvärden & egenvektorer I MATLAB Visualisering Egenvärden och egenvektorer Carmen Arévalo 2010-02-01 Carmen Arévalo Egenvärden och egenvektorer 2010-02-01 1 / 16 Outline Introduction
Læs mereHalogen Spot HS50 (50 watt) HS100 (100 watt)
Brugsanvisning / Bruksanvisning Halogen Spot HS50 (50 watt) HS100 (100 watt) Halogen Spot HS50 og HS100 Læs venligst denne brugsanvisning omhyggeligt igennem inden halogen spotten tages i brug. Anvendelse:
Læs mereSprog i Norden 1979. Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat
1979 Sprog i Norden 1979 Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat Redaktion: Henrik Galberg Jacobsen (Danmark), Mikael Reuter (Finland), Ståle Løland (Norge), Catharina Gri.inbaum
Læs mereUdbud af indsamling af dagrenovation med mobilsug i Københavns Kommune og Frederiksberg Kommune
Teknik- og Miljøforvaltningen 31. marts 2017 Sagsnr.: 2016-0248025 Dokument: 2016-0248025-15 Sagsbehandler Iben Carlsen Svarskrivelse nr. 2 Udbud af indsamling af dagrenovation med mobilsug i Københavns
Læs mereNordens Välfärdscenter. Fokus på
Nordens Välfärdscenter Fokus på ELDRE I INFORMASJONSSAMFUNNET 1 Forord Inom en snar framtid kommer man kunna sköta de flesta kontakter med myndigheter via nätet. De nordiska länderna är bland de främsta
Læs mereklima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne
klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne Tilmelding Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger (FBBB) arrangerer - i samarbejde med Københavns kommune og Sustainable Bussines
Læs mereGRÆNSEHINDRINGER PROJEKTET MUSIKALSK OPLEVELSESDESIGN
10. november 2014 Anette Vedel Carlsen, Öresundskomiteen NOTAT GRÆNSEHINDRINGER PROJEKTET MUSIKALSK OPLEVELSESDESIGN Indledningsvis bemærkes, at ingen af de aktiviteter som vedrører arbejdet med grænsehindringer
Læs mereORESUND Electric Car Rally 2011
THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en
Læs mereUtskottet för tillväxt och utveckling i Nordens betänkande över Harmonisering av branschregler samt validering för underlättad mobilitet
BETÄNKANDE ÖVER MEDDELANDE OM REKOMMENDATION Rek. 19/2016/tillväxt D 2017 Tidigare nummer Behandlas i A 1665/tillväxt Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden Utskottet för tillväxt och utveckling
Læs mereBEAR PANDORA X2H. Slutliga Villkor - Certifikat. Värdepappersspecifika risker. Ekonomisk beskrivning. Avseende: Aktie: Pandora A/S
BEAR PANDORA X2H Avseende: Aktie: Pandora A/S Noteringsdag: 14 september 2015 Slutliga Villkor - Certifikat Dessa Slutiga Villkor har utarbetats enligt artikel 5.4 i direktiv 2003/71/EG och ska läsas tillsammans
Læs mereFIRST LEGO League. Herning 2012
FIRST LEGO League Herning 2012 Presentasjon av laget Twix's Mean Machines Vi kommer fra Haderup Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 4 jenter og 2 gutter. Vi representerer Haderup Skole
Læs mereFIRST LEGO League. Sorø 2012
FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget LF-Chama-Lama-Daba-Daba-Ding-Dong Vi kommer fra Slagelse Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 14 gutter. Vi representerer
Læs mereBEMÆRK: Dette husvandværk er beregnet til huslig brug, overrisling af haver, øgning af anlægs vandtryk og almindelige omhældninger.
BEMÆRK: Inden installering påbegyndes, bør denne manual læses grundigt igennem! Skader opstået på grund af manglende hensyntagen til manualens henvisninger, kan ikke dækkes af garantien. Dette husvandværk
Læs mereKvalitetsmätning, vår 2010. Utförandekvalitet DSBFirst A A A A A A A A A
Kvalitetsmätning, vår 2010 Utförandekvalitet DSBFirst A A A A A A A A A A A A A A A A A Innehåll 1 Fakta om undersökningen................................................ 5 2 Sammanfattning......................................................
Læs mere600207 Tips & Idéer. Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd
600207 Tips & Idéer Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd SV Stelt halsband med pärlor, 38 cm 150 cm lackerad koppartråd eller silvertråd 925, diam.
Læs mereBETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om tillgång till personnummer under tillfällig vistelse i ett nordiskt land
BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsforslag om tillgång till personnummer under tillfällig vistelse i ett nordiskt land 1. Udvalgets forslag foreslår, at rekommanderer de nordiske landes
Læs mereFIRST LEGO League. Borlänge 2012
FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Sundbornsligan Vi kommer fra Sundborn Snittalderen på våre deltakere er 10 år Laget består av 5 jenter og 7 gutter. Vi representerer Sundbornsskolan
Læs merePROJEKTEVALUERING. Fra vision til lokalt engagement Udbredelse og formidling af lokale energistrategimål
PROJEKTEVALUERING Fra vision til lokalt engagement Udbredelse og formidling af lokale energistrategimål Strategi for bæredygtig udvikling i Norden 2009-2012 projekt nr. 80362, journal nr. 08-02436 Indhold
Læs mereFIRST LEGO League. Fyn 2012. Carl Rau Gutt 10 år 0 kirstine pedersen Jente 11 år 0 esther poulsen Jente 11 år 0 Lise Jørgensen Jente 11 år 0
FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget Biz 2 Vi kommer fra Aarup Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer Aarupskolen Type lag: Skolelag
Læs mereAqualight LED 48 / 96
Brugsanvisning / Bruksanvisning Aqualight LED 48 / 96 www.pondteam.com 1 DK : Læs venligst denne brugsanvisning omhyggeligt igennem inden Aqualight tages i brug. Anvendelse: Undervandsbelysning beregnet
Læs merevelkommen til danske invest knowledge at work
velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores
Læs mereSig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?
Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage
Læs mereFIRST LEGO League. Århus 2012
FIRST LEGO League Århus 2012 Presentasjon av laget old people wanna rock all the way Vi kommer fra Lystrup Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer
Læs merebab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk
hilsen : ægteskab Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres. Vi vill gratulera
Læs mereKonfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste
Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Fredag 22. august kl. 9 10.30 Sektionsmøde Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste (Se siderne 243-260 i Bind I) Referent:
Læs mereMikropumpe 300 Mikropump Volt - 6 watt
Brugsanvisning/Bruksanvisning Mikropumpe 300 Mikropump 300 230 Volt - 6 watt www: pondteam.com 1 Dansk Brugsanvisning for Mikropumpe 300 (230 V) Læs omhyggeligt denne brugsanvisning igennem inden pumpen
Læs mere