Storskalig utbyggnad av vindkraft några förutsättningar och konsekvenser

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "2007-05-31. Storskalig utbyggnad av vindkraft några förutsättningar och konsekvenser 2007-05-31"

Transkript

1 Storskalig utbyggnad av vindkraft några förutsättningar och konsekvenser

2

3 Storskalig utbyggnad av vindkraft Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Uppdraget och rapportens disposition 7 3 Vindkraftens utveckling Vindkraften i Sverige Vindkraften i Danmark Vindkraften i Tyskland Vindkraften i Spanien Svenska Kraftnäts uppdrag för stamnätet Hantering av begränsningar i överföringssystemet Anslutning av ny elproduktion Prioriterat tillträde för inmatning till stamnätet Övervägande om slopande av krav på investeringsbidrag Ändrad praxis vid överabonnemang på radiell ledning Integrering av en storskalig utbyggnad av vindkraft i balanshållningen Balans mellan tillgång och efterfrågan på el Möjliga sätt att hantera balansansvaret Inledning Modell Modell Modell Behov av reglerresurser Slutsatser Prioriterat tillträde för vindkraft till stamnätet Integrering av en storskalig utbyggnad av vindkraft i balanshållningen...26 Bilaga 1, konsultstudie, Vindkraft i Danmark, Tyskland og Spanien 27 3 (27)

4 Storskalig utbyggnad av vindkraft 1 Sammanfattning Prioriterat tillträde för vindkraft till stamnätet En storskalig utbyggnad av vindkraft kommer att i likhet med storskalig utbyggnad av annan elproduktion att ställa krav på det svenska stamnätets överföringsförmåga och förutsättningarna för anslutning av denna elproduktion. För ny elproduktion som ansluts till stamnätet ställer Svenska Kraftnät i dag krav på investeringsbidrag från den anslutande elproducenten om anslutningen innebär att förstärkningsåtgärder av stamnätet behöver göras. Skälet till att ett investeringsbidrag kan tas ut är att kostnader som direkt förorsakas av en kund skall bäras av denne och inte belasta övriga nätkunder. Vid en anslutning av ny elproduktion kan investeringsbidraget bli så betydande att det hämmar utbyggnad av ny elproduktion. Svenska Kraftnät föreslår i denna rapport att ett slopande av kravet på investeringsbidrag för anslutning av ny elproduktion bör övervägas Om anslutning av ny elproduktion skulle tillåtas utan krav på investeringsbidrag från den anslutande parten får detta ekonomiska konsekvenser för Svenska Kraftnät. Ett krav för ett slopande av investeringsbidrag är att Svenska Kraftnät får möjlighet att finansiera de ökade kostnaderna genom nättariffen eller genom ett sänkt avkastningskrav. Svenska Kraftnäts bedömning är att ett slopande av investeringsbidrag förutsätter en översyn av ellagen. Viktiga frågor att analysera vidare är: om förändringen skall gälla för all ny elproduktion oavsett kraftslag, om förändringen skall gälla oavsett storlek på den nya elproduktionen, hur övriga nätägares principer för anslutning av ny elproduktion skall harmoniseras med principerna för stamnätet på vilka grunder Svenska Kraftnät kan hänvisa till annan nätägare om det bedöms som samhällsekonomiskt effektivare att den nya elproduktionen ansluts till dennes nät, behovet av ett regelverk som garanterar en ekonomisk förpliktelse från den anslutande parten till nätägaren om en anmäld nyetablering av elproduktion inte fullföljs trots att nätägaren investerat i en förstärkning av nätet som påkallats av den anmälda nyetableringen. Svenska Kraftnät förutsätter att kostnaderna för elproducentens ledningar fram till anslutningspunkten på stamnätet bekostas av elproducenten, Svenska Kraftnät har hittills haft en praxis att inte godkänna anslutning av ny elproduktion på så kallade radiella ledningar om installerad effekt för befintlig och tillkommande elproduktion totalt överstiger ledningens överföringskapacitet (överabonnemang). 4 (27)

5 Storskalig utbyggnad av vindkraft Svenska Kraftnät har genomfört en studie för att kartlägga vilken kapacitet som i dag finns på vissa radiella ledningar där goda vindlägen finns, om överabonnemang skulle tillåtas, samt vilka kostnader för mothandeln som detta skulle medföra. Studien visar att elproduktion från vindkraft på ca 1100 MW redan i dag kan anslutas utan ökade kostnader för Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnät anser att en praxisändring kan ske beträffande ett medgivande till ett visst överabonnemang på radiella ledningar vilket innebär en ökad ekonomisk risk för Svenska Kraftnät. Ett medgivande för överabonnemang kan ske upp till den brytpunkt som innebär att Svenska Kraftnäts kostnader för mothandel inte överstiger de tillkommande nätintäkterna. Härutöver kan ytterligare överabonnemang ske förutsatt att kostnaderna för mothandel eller nätförstärkningsåtgärder kan finansieras via nättariffen. Integrering av en storskalig utbyggnad av vindkraft i balanshållningen Till skillnad från utbyggnad av annan elproduktion kommer en storskalig utbyggnad av vindkraft att ställa ökade krav på hur mycket reglerkraft som behövs för att upprätthålla balansen mellan total tillförsel och uttag av el. Hur behovet av reglerresurser i det svenska kraftsystemet påverkas av en introduktion av 4000 MW vindkraft har studerats av Elforsk i rapporten 4000 MW Wind Power in Sweden, Impact on Regulation and Reserve Requirements Elforsk 05:19. I rapporten konstateras att reglerbehovet vid en storskalig utbyggnad bl.a. bestäms av hur elproduktionen i vindkraftverken varierar i tid och rum men också av det totala kraftsystemets komplexitet och överföringskapacitet. Det tillkommande behovet av reglerförmåga bedöms till storleksordningen MW för såväl uppsom nedreglering. Omfattande utbyggnad av vindkraft har redan skett och kommer att fortsättningsvis utvecklas i norra Europa och ställa ytterligare krav på reglerförmågan i den nordiska vattenkraften. Därtill finns det en risk för att vattenkraftens reglerförmåga inskränks i samband med omprövningar av vattenhushållningsbestämmelser enligt miljöbalken om inte de globala miljöfördelarna med att möjliggöra omfattande utbyggnad av vindkraft beaktas. Om inte vattenkraftens reglerförmåga räcker till måste andra kraftslag nyttjas för balansreglering t.ex. genom inskränkningar av elproduktionen från vindkraft vilket innebär avsevärda miljömässiga nackdelar. Vidare är det viktigt att löpande noggrant analysera om och hur den nya elproduktionen kan komma att konkurrera ut delar av den befintliga elproduktionen och vilka konsekvenser detta har på säkerställandet av reglerresurser. En kritisk fråga är hur en ökad tillgång till reglerresurser kan säkerställas. Svenska Kraftnäts bedömning är att, givet att tillgången till reglerresurser inte minskas, det torde vara möjligt att ur balansregleringssynpunkt integrera 4000 MW vindkraft i det svenska elsystemet. I ett vidgat nordeuropeiskt perspektiv måste emellertid möjligheterna att möta det totala behovet av reglerresurser analyseras vidare, främst på nordisk nivå. 5 (27)

6 Storskalig utbyggnad av vindkraft Svenska Kraftnät anser att nuvarande modell att fördela ansvaret för balanshållning, dvs. att de balansansvariga företagen ansvarar för att såväl fysiskt som ekonomiskt vara i balans mellan tillgång och efterfrågan på el, är det mest rimliga för att på effektivaste sätt omhänderta vindkraft i balansregleringen. Ett högre utnyttjande av reglerresurser kommer att innebära högre priser på reglerkraft och därmed högre priser på balanskraft, som är det pris som företag i obalans får betala. 6 (27)

7 Storskalig utbyggnad av vindkraft 2 Uppdraget och rapportens disposition I regleringsbrevet för år 2007 har regeringen uppdragit åt Svenska Kraftnät att: analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av att införa ett prioriterat tillträde (inmatning) för vindkraft till stamnätet. Svenska Kraftnät skall vidare analysera möjliga sätt att integrera en storskalig utbyggnad av vindkraft i balansregleringen samt visa hur tillkommande behov av regleringsresurser skall hanteras. Uppdraget skall redovisas senast den 15 maj En enhetlig definition av uppdragets första del, dvs. begreppet prioriterat tillträde, är, såvitt Svenska Kraftnät känner till, inte helt klarlagt. I EU:s direktiv om förnybar energi från 2001 och i elmarknadsdirektivet från 2001 framgår det att en medlemsstat kan besluta att förnybar energi skall ha prioriterat tillträde till elnätet. Prioriterat tillträde är dock inte närmare definierat i direktiven. Svenska Kraftnät bedömer att begreppsvalet i uppdraget valts mot bakgrund av hur stöd till vindkraft kanaliserats och diskuterats i andra europeiska länder. En viktig fråga för en storskalig utbyggnad av vindkraft är frågan om anslutning till stamnätet för ny elproduktion. Svenska Kraftnät har i denna rapport valt att tolka begreppet prioriterat tillträde för vindkraft till stamnätet med att det samlade regelverket skall stödja anslutning av ny elproduktion. Svenska Kraftnät anser att stödformer och subventioner, som är riktat till vissa aktörer eller produktionsslag, skall hållas åtskilda från t.ex. villkor för anslutning till stamnätet eller balanshållning. Av den anledningen riktas rapportens förslag om anslutning och balanshållning till samtliga aktörer och förutsätter ändringar i det generella regelverket för anslutning av ny elproduktion till såväl stamnät som underliggande nät. Svenska Kraftnät har valt att dela upp rapporten i två frågeställningar. I avsnitt 5 behandlas ett förslag om vissa anslutningsfrågor till stamnätet samt dess effekter. I avsnitt 6 behandlas sedan hur en storskalig utbyggnad av vindkraften kan integreras i balanshållningen. Slutsatserna redovisas därefter i avsnitt 7. I två avsnitt ges dessförinnan en introduktion till rapportens frågeställningar. I avsnitt 3 ges en introduktion till hur vindkraften hittills utvecklats i Sverige resp. Danmark, Tyskland och Spanien. Vidare ges i avsnitt 4 en bakgrund om Svenska Kraftnäts uppdrag för stamnätet. En konsultstudie som genomförts på uppdrag av Svenska Kraftnät av erfarenheter från länder med stor andel vindkraft i elproduktionssystemet redovisas i bilaga 1. 3 Vindkraftens utveckling 3.1 Vindkraften i Sverige Den svenska elproduktionen från vindkraftverk uppgår i dag till ca 1 TWh per år. Riksdagen har antagit ett mål om att det år 2015 ska vara möjligt att producera 10 TWh per år med vindkraft som energikälla. En elproduktion på 10 TWh per år 7 (27)

8 Storskalig utbyggnad av vindkraft innebär ungefär en total effekt på ca 4000 MW, vilket kan jämföras med dagens installerade effekt på knappt 500 MW. Riksdagens mål innebär således en storskalig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Det främsta verktyget för att uppnå detta mål är det s.k. elcertifikatsystemet. Producenterna av förnybar el tilldelas certifikat och elleverantörerna är skyldiga att förvärva ett visst antal elcertifikat i förhållande till deras kunders elanvändning. Inkomsten från elcertifikat tillfaller producenten och ska täcka den extra kostnad som det innebär att producera förnybar energi Den tekniska utvecklingen inom vindkraftområdet har varit stor. För tio år sedan tillverkades vindkraftverk med en effekt på några hundra kilowatt medan man i dag bygger vindkraftverk på 5 MW. Hittills har utbyggnaden skett mest på land och då ofta i kustnära områden För några år sedan var den allmänna uppfattningen att en stor del av de nya vindkraftverken skulle förläggas till havs, främst i södra Sverige. En mer detaljerad vindkartering har emellertid visat att det finns fler gynnsamma vindlägen i norra Sverige än man tidigare trodde. Dessutom har priserna på havsbaserade vindkraftverk och kringutrustning ökat på grund av stor efterfrågan, liten konkurrens och ökade priser på råvaror. För landbaserade vindkraftverk är konkurrensen större än för havsbaserade vindkraftverk där det i dag bara finns ett fåtal leverantörer. Det finns också vissa osäkerheter i tekniken för havsbaserad vindkraft. Detta sammantaget gör att det i dag bedöms som svårare att få lönsamhet i havsbaserad vindkraft vilket har lett till att fokus alltmer har flyttats till landbaserad vindkraft, och då även med större fokus på norra Sverige. 8 (27)

9 Storskalig utbyggnad av vindkraft Bild 1. Stora vindkraftprojekt i Sverige Källa: Svensk Vindkraft 9 (27)

10 Storskalig utbyggnad av vindkraft 3.2 Vindkraften i Danmark År 2006 uppgick elproduktionen från vindkraftverk i Danmark till 3137 MW vilket motsvarar knappt 20 % av elförbrukningen. I januari 2007 offentliggjorde den danska regeringen ett utkast till ny energiplan som sträcker sig till år Planen syftar till att fördubbla andelen förnybar energi från i dag 15 % till att utgöra 30 % av energiförsörjningen år Som ett av medlen nämns möjligheten att fördubbla vindkraftskapaciteten till ca 6000 MW vilket skulle innebära att 50 % av den danska elförbrukningen täcks av vindkraft år Som redan nämnts har begreppet prioriterat tillträde olika tolkningar i olika länder. I Danmark tolkades begreppet tidigare som avtagsplikt dvs. att en nätägare skall ta emot elen och direkt förmedla den vidare till elförbrukarna. Detta avskaffades i princip i Danmark 2005 eftersom det ansågs mindre effektivt än att sälja elen på marknadsvillkor. Förnybar energi har dock fortfarande ett särskilt regelverk genom att den systemansvarige inte får ändra i dessa anläggningars planerade elproduktion såvida inte en reduktion av andra anläggningars elproduktion är tillräcklig för att upprätthålla den tekniska kvalitén och balansen för det sammanhängande elförsörjningssystemet. Om den systemansvarige trots detta ändrar den planlagda elproduktionen skall det som regel betalas ut kompensation. För nya havsbaserade vindkraftanläggningar gäller särskilda regler. I dag hanteras all ny tillkommande elproduktion från vindkraft på den nordiska elmarknaden. Priset på den producerade elen fastställs på kommersiella villkor på marknaden och utöver detta ges ett pristillägg som är politiskt fastställt. För närvarande är pristillägget 10 danska öre/kwh och därtill 2-3 öre/kwh som ska täcka balanseringskostnader. I princip kan den danska vindkraften delas upp på tre kategorier beroende på bl.a. var och när de etablerades. Den första kategorin är äldre vindkraftverk som har en fast tariff och obalanser hanteras av den systemansvarige. Den andra kategorin är äldre vindkraftverk, som producerar på marknadsvillkor men får pristillägg och obalanser hanteras på kommersiella villkor av den systemansvariga. Den tredje kategorin är äldre vindkraftverk, som ursprungligen var elverksfinansierade, och nya vindkraftverk, vilka båda producerar på marknadsvillkor med pristillägg och där obalanser hanteras av ägarna av vindkraftverken. För de två första kategorierna är det alltså den systemansvarige som köper elen som produceras av vindkraftverken och säljer den på den nordiska marknaden samt sköter eventuella obalanser. De här kategorierna kommer på sikt att försvinna. Vindkraftutvecklingen har för tillfället mattats av i Danmark. Det beror dels på att det pristillägg som ges på 10 danska öre inte anses vara tillräckligt och dels på ett större lokalt motstånd mot vindkraft. Planerna för vindkraftsutbyggnad är dock mycket mer konkreta i Danmark än i Sverige. Det finns ett antal utpekade områden där vindkraftsetablering kan ske. Det innebär att det bedöms som lättare att förutse och planera nätförstärkningar i Danmark än i Sverige. I Danmark är det nätbolagen som står för förstärkningar av elnäten till följd av vindkraftsanslutningar. Kostnaden för nätförstärkningar till följd av vindkraftsanslutningar betalas genom stamnätstariffen, dvs. av samtliga nätkunder. Nätförstärkningar samplaneras mellan den systemansvarige och nätbolaget. För t.ex. 10 (27)

11 Storskalig utbyggnad av vindkraft en nätförstärkning, som delvis kommer nätbolaget till nytta och delvis är en ren konsekvens av vindkraftsetableringen, står den systemansvarige för den del av kostnaden som är avhängig av vindkraftsetableringen och den andra delen bekostas av nätägaren. Den delen som kommer från vindkraftsetableringen finansieras via stamnätstariffen. Däremot är det vindkraftsproducenten som bekostar ledningen från vindkraftsetableringen fram till den anslutande punkten på elnätet. För havsbaserad vindkraft är det den systemansvarige som bekostar ledningen från vindkraftsetableringen fram till den anslutande punkten på elnätet. Även den kostnaden finansieras via stamnätstariffen. Erfarenheter från Danmark visar att en stor geografisk spridning av vindkraften är viktig. Ju större geografisk spridning desto högre effektvärde för vindkraften förutsatt att överföringskapacitet finns. Sammanlagringseffekter jämnar ut effektvariationer. 3.3 Vindkraften i Tyskland Tyskland är det land som i dag har den största installerade effektkapaciteten från vindkraft ca MW. Det uttalade politiska målet är att elproduktion från vindkraft skall utgöra 20 % av den totala elkonsumtionen år 2020 (dagens siffra är drygt 4 %). En relativt stor del av denna utbyggnad är planerad att ske till havs (ca 2000 MW till år 2010 och ca MW till år 2025), dvs. i norra Tyskland som har en relativt låg andel av elförbrukningen. I Tyskland finns en skyldighet för nätägarna att: ansluta elproduktion från förnybara energikällor, mata in deras elproduktion till nätet, betala elproducenten ett fast avräkningspris vars storlek beror på produktionsslaget (ofta benämnd feed-in tariff ). Ovanstående skyldighet beskrivs i bland i diskussionen som att vindkraften är prioriterad i Tyskland. För elproduktion från vindkraft betalas uppskattningsvis mellan öre/kwh. Intervallet är beroende på om vindkraftverket är på land eller till havs och därtill ändras det fasta avräkningspriset över tiden. Det fasta avräkningspriset utbetalas under 20 år. Kostnaderna för anslutning delas mellan elproducenten och nätägaren. Elproducenten betalar anslutningen och mätutrustningen. Nätägaren betalar en eventuell förstärkning av nätet. För vindkraft till havs finns det sedan år 2006 en skyldighet för nätägaren att betala för anslutningen. De fyra systemansvariga operatörerna är ansvariga för att fysiskt och finansiellt passa in elproduktionen från vindkraft. Kostnaderna för vindkraft betalas emellertid av elkonsumenterna. Elleverantörerna behöver inte bry sig om eventuella obalanser som orsakas av skillnader mellan prognoser av elproduktion från vindkraft och det faktiska utfallet. Denna obalans svarar systemoperatörerna för. 11 (27)

12 Storskalig utbyggnad av vindkraft 3.4 Vindkraften i Spanien År 2005 hade Spanien en total installerad effekt från vindkraft på drygt MW. Det energipolitiska målet är att förnybara energikällor till år 2010 skall utgöra 12,1 % av den totala elförbrukningen. Detta kommer åtminstone att innebära en fördubbling av effektkapaciteten från vindkraft. I likhet med den tyska elmarknaden har den spanska vindkraften hittills subventioneras genom en s.k. feed-in tariff, dvs. vindkraftsproducenten har fått ett fast avräkningspris för sin elproduktion. Den senaste lagändringen i Spanien har emellertid resulterat i att vindkraftsproducenten kan välja att antingen få det fasta avräkningspriset eller att sälja elen på elmarknaden. Om det senare väljs får även elproducenten ett s.k. marknadstillägg samt energibonus. Valet mellan de två systemen är fast i ett år. Lagändringen har resulterat i att den absolut största delen av elproduktion från vindkraft i dag bjuds in till elmarknaden. 4 Svenska Kraftnäts uppdrag för stamnätet 4.1 Hantering av begränsningar i överföringssystemet Svenska Kraftnäts uppdrag för stamnätet är att erbjuda en säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. Produktionsanläggningar kan anslutas till stamnätet på följande sätt: Via en radiell ledning, dvs. ledning som bara är ansluten till övriga nätet i ena änden. Direkt till det maskade stamnätet. Med maskat nät menas att ledningarna är ihopkopplade på flera ställen så att elen har flera vägar att gå. Till utlandsförbindelser, även om några sådana anslutningar hittills inte gjorts. En storskalig utbyggnad av vindkraft kommer att i likhet med storskalig utbyggnad av annan elproduktion att ställa krav på det svenska stamnätets överföringsförmåga. Huvuddelen av den svenska förbrukningen ligger i södra Sverige som är ett underskottsområde vad gäller elproduktion, dvs. konsumtionen överstiger elproduktionen. Norra Sverige är ett överskottsområde för elproduktion. Traditionellt är det just tillgången till vattenkraft och var förbrukningen geografiskt är belägen som varit avgörande för stamnätets nuvarande utformning och överföringskapacitet. Det innebär att el i princip överförs från norra till södra Sverige via stamnätet och genom de tre snitten. Bilden nedan visar det svenska stamnätet och de tre så kallade snitten, snitt 1, snitt 2 och snitt 4. Varje snitt har en teknisk begränsning beträffande den möjliga överföringsförmågan. 12 (27)

13 Storskalig utbyggnad av vindkraft Bild 2. Snitten i det svenska stamnätet Överföringen på stamnätet varierar kraftigt från år till år beroende på tillgången på vatten för elproduktion. Generellt ökar behovet av överföringen mellan norra och södra Sverige under vattenrika år och minskar under torra år. Överföringen påverkas också av priserna på elmarknaden. Det högsta årliga överföringsbehovet av större energimängder inträffar ofta under vårfloden och senhösten/vintern. Ovanpå dessa energimässiga variationer sker regelbundet en reglering av förbrukningens dygnsvariationer med hjälp av vattenkraften. Detta innebär större variationer i överföringen på stamnätet mellan dag och natt. Om stamnätets överföringsförmåga i ett eller flera av snitten inte räcker till för att överföra el enligt marknadsaktörernas aktuella önskemål görs s.k. mothandel, dvs. Svenska Kraftnät köper elproduktion i området där det finns underskott av effekt (uppreglering) och kompenserar producenter för att de inte kunnat producera i området där det finns överskott av effekt (nedreglering). Dessa reglerresurser har normalt ställts till förfogande av balansansvariga företag genom anbud till Svenska Kraftnät. Härigenom reduceras det fysiska flödet på nätet utan att handeln med el påverkas. 13 (27)

14 Storskalig utbyggnad av vindkraft Bild 3. Hantering av begränsningar i överföringssystemet inom Sverige Begränsande snitt - flaskhals Överskott Svenska Kraftnät nedreglerar i norr - minskad produktion Överskott Underskott Svenska Kraftnät uppreglerar i söder - ökad produktion Underskott Kostnaderna för mothandel finansieras via stamnätstariffen och betalas därmed av samtliga stamnätskunder. När väl kostnaderna för mothandel långsiktigt bedömts som omfattande är ett alternativ till mothandel att förstärka överföringsförmågan i stamnätet. Vid anslutning till stamnätet tecknas avtal med Svenska Kraftnät. Enligt nu gällande regelverk tillås inte överabonnemang av överföringskapaciteten på radiella ledningar. Historiskt var dessa ofta byggda för att ansluta vattenkraftverk. Därigenom förekommer överlast endast vid tekniska problem på den radiella ledningen. I sådana fall får producenten, i enlighet med anslutningsavtalet, reducera eller stoppa sin elproduktion utan ekonomisk kompensation. Mothandel görs alltså inte för att undvika överlast på radiella ledningar. Ett av skälen är att det inte är möjligt att på marknadsmässiga grunder upphandla regleringsresurser. Trots att överföringsbehovet kan vara större än överföringskapaciteten under vissa tider är det viktigt att notera att det under stora delar av tiden finns gott om ledig överföringskapacitet genom snitten i stamnätet. Överföringen varierar såväl över året som under dygnet. Den lediga överföringskapaciteten finns normalt under de tider som vattenkraften inte producerar maximalt med el. Problemet med installation av större mängder ny elproduktion norr om snitten består alltså i att klara det maximala effektöverföringsbehovet, inte i att på årsbasis överföra en större mängd energi. Vad beträffar utlandsförbindelserna tilldelar Svenska Kraftnät varje dag, i samarbete med grannländers systemansvariga, det tillgängliga handelsutrymmet för nästa dygns export och import med hänsyn till elsystemets aktuella läge beträffande tillförsel och uttag. Eventuella begränsningar av överföringen mellan länderna hanteras i driftplaneringsskedet med hjälp av prissättningen på spothandeln på Nord Pool. Genom differentierade priser på vardera sidan om flaskhalsen åtgärdas begränsningen i överföringsförmågan därmed redan i driftplaneringsskedet, dvs. dygnet innan. 14 (27)

15 Storskalig utbyggnad av vindkraft 4.2 Anslutning av ny elproduktion Inmatning av elproduktion till stamnätet kan antingen ske från direktanslutna produktionsanläggningar eller via underliggande nät med anslutna produktionsanläggningar. Stamnätskunderna, som antingen kan vara producenter eller regionnätsägare, abonnerar på en viss inmatningseffekt som de normalt skall hålla sig inom. Det finns principiellt flera fördelar med att ansluta ny elproduktion till södra Sverige. Genom anslutning i södra Sverige hamnar elproduktionen nära stora förbrukningscentra. Elen behöver inte överföras långa sträckor och det gör att överföringsförlusterna och överföringsbegränsningarna minskar. Dessutom är det främst i södra Sverige som elproduktionsanläggningar har lagts ned. Därtill är det i södra Sverige som de flesta anläggningar finns som på sikt kanske fasas ut. Vid anslutning av elproduktion i norra Sverige belastas snitten hårdare och flaskhalsar i snitten uppstår fler timmar under året. Det innebär att mothandel måste göras oftare. Detta behöver dock inte betyda att anslutning till stamnätet i norra Sverige inte skulle vara önskvärd. Som redan nämnts har en mer detaljerad vindkartering visat att det finns fler gynnsamma vindlägen i norra Sverige än man tidigare trodde. Vindkraft i norra Sverige är även viktigt mot bakgrund av att ha en god geografisk spridning av elproduktion från vindkraftverk Det bör nämnas att det är marknadsaktörerna som bestämmer när och var ny elproduktion skall planeras, projekteras och byggas. Svenska Kraftnäts uppdrag är att genomföra anslutningen och hantera eventuella överbelastningar av överföringskapaciteten som kanske följer av anslutningen. Förstärkning av stamnätet i samband med etablering av ny elproduktion genomförs antingen när kostnaderna för mothandel långsiktigt bedöms som så omfattande att det är mer lönsamt att förstärka, eller till följd av en anslutningsförfrågan då befintlig överföringskapacitet i stamnätet uppenbarligen inte kommer att räcka till. En förstärkning kan antingen vara att bygga en ny ledning eller uppgradera befintliga ledningar till exempel genom utbyte av komponenter med begränsad kapacitet. En förstärkning av stamnätet är kostsam. Att bygga en ny ledning tar tid och innebär stora ingrepp i miljön. Från det att ett investeringsbeslut tas till dess att ledningen står färdig tar det minst fem år, ofta längre. Huvuddelen av tidsåtgången ligger i tillståndsprocessen. En ny ledning kostar 2,5-4 Mkr/km. Principiellt måste därför denna kostnad hela tiden jämföras med utvecklingen av kostnaderna för mothandel som är det andra alternativet för att hantera begränsningar i överföringskapaciteten. Om kostnaderna för en förstärkningsåtgärd inte täcks genom framtida tariffintäkter och om nyttan av förstärkningen huvudsakligen tillfaller nyetableringen regleras Svenska Kraftnäts kostnader för förstärkningar och anslutningskostnader genom ett s.k. investeringsbidrag från producenten. Om förstärkningen däremot kommer hela stamnätssystemet tillgodo står Svenska Kraftnät för hela kostnaden. Enligt dagens rutiner kan flera kunder vara anslutna i samma punkt i stamnätet, men deras sammanlagda abonnemang får inte överskrida vad nätet kan ta emot i anslutningspunkten. Hittills har detta medfört att elproduktion, t.ex. vindkraft, inte kunnat anslutas till en radiell ledning där det redan funnits produktionsanläggningar 15 (27)

16 Storskalig utbyggnad av vindkraft som abonnerat på hela ledningens överföringskapacitet. I stället har ett villkor varit att den som vill etablera ny elproduktion får betala ett investeringsbidrag i enlighet med vad som beskrivits ovan. Resonemanget ovan gäller även för anslutning till utlandsförbindelse pga. att den tilltänkta produktionsetableringen minskar förbindelsens handelskapacitet och därmed att inskränkningar görs på handeln mellan Sverige och grannlandet. Förstärkning av utlandsförbindelser inom Norden hanteras inom ramen för samarbetet i organisationen Nordel. Storleken på intäkter från överföringsbegränsningar, som de systemansvariga i Norden erhåller när den nordiska elmarknaden består av olika prisområden, är en signal på vilka förstärkningar som krävs. 5 Prioriterat tillträde för inmatning till stamnätet 5.1 Övervägande om slopande av krav på investeringsbidrag Till skillnad från annan elproduktion kan elproducenten vid etablering av ny vindkraftsproduktion inte förlägga etableringen till områden som med hänsyn till stamnätets överföringsförmåga är optimal och därmed kanske undvika kostnader för nätförstärkningar, dvs. inte behöva betala investeringsbidrag. I stället är det goda vindlägen som framför allt styr vindkraftproducentens önskan om geografisk etablering av vindkraftproduktionen. I dag bedöms att en relativt stor andel av vindkraften kan komma att anslutas till norra Sverige där vindkartering visat att goda vindlägen finns. För ny elproduktion som ansluts till stamnätet eller till underliggande nät ställer Svenska Kraftnät i dag krav på investeringsbidrag om anslutningen innebär att förstärkningsåtgärder av stamnätet behöver göras. Skälet till att ett investeringsbidrag kan tas ut är att kostnader som direkt förorsakas av en kund skall bäras av denne och inte belasta övriga nätkunder. Vid en anslutning av ny elproduktion kan investeringsbidraget bli så betydande att det hämmar utbyggnad av ny elproduktion. En sådan tröskeleffekt kan vara tveksam ur ett perspektiv att ge sunda långsiktiga spelregler som möjliggör en god planering för de investeringar som behöver genomföras för en storskalig utbyggnad av vindkraft. Med anledning av ovan föreslår Svenska Kraftnät att ett slopande av kravet på investeringsbidrag för anslutning av ny elproduktion bör övervägas I ellagen (1997:857) anges att anslutning skall ske på skäliga villkor. Följande grundläggande principer bedöms av Energimarknadsinspektionen vara de viktigaste vid skälighetsbedömningen 1. 1 Statens energimyndighets promemoria Nätanslutningsavgift, Energimarknadsinspektionens upplysning om principer och normer som inspektionen använder vid bedömning av skäliga villkor för anslutning till elnätet. 16 (27)

17 Storskalig utbyggnad av vindkraft Den som förorsakar merkostnader för nätägaren skall betala för dessa Det är klart från lagförarbeten och domstolsavgöranden att en anslutningsavgift i största möjliga mån skall motsvara de faktiska, kundspecifika kostnaderna för nätföretaget som själva anslutningen medför. Det innebär att den som förorsakar merkostnader för nätföretaget skall betala för dessa samt att avgiftens storlek skall motsvara merkostnader för t.ex. förstärkning, ombyggnad eller utbyggnad av nätet. Kostnaden för förstärkning, ombyggnad eller utbyggnad av nätet som är till nytta för kundens anläggning skall bekostas av kunden, enligt denna princip. Objektivitet och icke-diskriminering Objektivitet innebär att anslutningsavgiften skall vara saklig och att kunder inte skall särbehandlas utifrån ovidkommande faktorer. Avgifterna får skilja mellan olika kundkategorier, men något osakligt gynnande av en kundkategori på någon annans bekostnad får inte förekomma. De olika avgiftskategorierna måste någorlunda reflektera de kostnader som nätföretaget har för varje kundkategori. Att tariffen skall vara icke-diskriminerande innebär att kunder inte får särbehandlas om det inte är objektivt motiverat. Konsumentintresset Konsumentintresset, dvs. kundens intresse av låga och stabila nättariffer, anges i förarbeten till tidigare lydelse av ellagen som den viktigaste faktorn vid myndighetens bedömning av skäligheten av nättariffen. Kammarrätten har i flera domar hänvisat till dessa förarbeten och slagit fast att en utgångspunkt för bedömningen av skäligheten bör vara konsumentintresset Vid mer speciella förhållanden måste dock även andra omständigheter tillåtas inverka på skälighetsbedömningen. Dessa har i tidigare förarbeten sammanfattats som kravet på en rimlig avkastning av verksamheten. Svenska Kraftnäts bedömning är att ett slopande av investeringsbidrag förutsätter en översyn av ellagen. Om anslutning av ny elproduktion skulle tillåtas utan krav på investeringsbidrag från den anslutande parten får detta ekonomiska konsekvenser för Svenska Kraftnät vilka kan hanteras genom nättariffen eller sänkt avkastningskrav. Om regelverket skall vara lika oavsett kraftslag innebär det att investeringsbidrag även slopas för sådana kraftslag där investeringsbidraget kanske inte är av lika stor betydelse som för vindkraften. De ekonomiska konsekvenserna för Svenska Kraftnät kan dessutom bli omfattande om all ny storskalig produktion skall anslutas utan krav på investeringsbidrag. Det måste finnas ett regelverk i det fall att en till Svenska Kraftnät anmäld nyetablering inte fullföljs trots att Svenska Kraftnät påbörjat eller till och med avslutat en förstärkningsåtgärd av stamnätet. Någon form av ekonomisk förpliktelse måste kunna ställas av Svenska Kraftnät på en aktör som önskar etablera ny elproduktion. En sådan ekonomisk garanti kan sedan återbetalas när den nya produktionsanläggningen är på plats. Om förslaget verkställs kan det av naturliga skäl vara förmånligare för ny elproduktion att söka anslutning till stamnätet som inte ställer krav på 17 (27)

18 Storskalig utbyggnad av vindkraft investeringsbidrag än till regionnät som ställer krav på investeringsbidrag. Den ändrade principen för anslutning till stamnätet förutsätter ett harmoniserat regelverk med underliggande nät. Alternativt skulle Svenska Kraftnät i likhet med i dag hänvisa till annan nätägare om det bedöms som samhällsekonomiskt effektivare att den nya elproduktionen ansluts till annat nät. Svenska Kraftnät förutsätter att kostnaderna för elproducentens ledningar fram till anslutningspunkten på stamnätet bekostas av elproducenten 5.2 Ändrad praxis vid överabonnemang på radiell ledning Svenska Kraftnät har haft en praxis att inte godkänna anslutning av ny elproduktion på radiella ledningar om installerad effekt för befintlig och tillkommande elproduktion totalt överstiger ledningens överföringskapacitet (överabonnemang). Samtidigt bedömer Svenska Kraftnät att det kan finnas ett antal goda vindlägen i närheten av de radiella ledningarna. Vidare innebär sammanlagringseffekter mellan elproduktion från vatten- och vindkraft ett högre utnyttjande av ledningens kapacitet. Ovanstående innebär att det kan vara motiverat att tillåta vissa överabonnemang på de radiella ledningarna. Om överabonnemang tillåts på radiella ledningar är det nödvändigt att mothandla för att begränsa överföringen i vissa situationer. Detta betyder att producenter som har planerat att mata in el på stamnätet via den radiella ledningen mot ersättning måste minska sin elproduktion. Svenska Kraftnät har därför genomfört en studie för att belysa de ekonomiska konsekvenserna av att tillåta överabonnemang på de radiella ledningarna. Det finns i dag sex radiella 220 kv-ledningar i norra Sverige med inmatning från vattenkraftstationer. Som ett exempel kan ledningen Linnvasselv-Långbjörn nämnas. Totalt installerad effekt från vattenkraft på ledningen är i dag ca 170 MW. Ledningens maximala överföringsförmåga i medeltal är under året 350 MW vilket innebär att just denna ledning i dag har en ledig överföringskapacitet på ca 180 MW. Inmatning och uttag till och från stamnätet mäts i separata timserier, MWh/h. En sådan timserie, som representerar inmatad vattenkraft längs ledningen, har adderats med en timserie för vindkraft för området. I de situationer där vattenkraft och vindkraft tillsammans överstiger ledningens överföringskapacitet antas mothandel uppstå. Den energimängd som måste mothandlas multipliceras sedan med ett referenspris baserat på spotpriset för att få fram kostnaderna för mothandel. De intäkter som tillkommer då den nya elproduktionen betalar nättariffen till Svenska Kraftnät adderas och resultaten visar att om knappt 350 MW vindkraft installeras på ledningen är kostnaderna för mothandel lika stora som de tillkommande intäkterna från den nyetablerade elproduktionen. Ökade nätförluster har inte tagits med i beräkningen. Ökade nätförluster är emellertid ett faktum eftersom ledningen och det övriga nätet nyttjas mer och därigenom orsakar kostnader för Svenska Kraftnät för att kompensera nätförlusterna. Resultatet ovan visar att elproduktion från vindkraft motsvarande knappt hela ledningens överföringskapacitet (350 MW) kan installeras utan någon egentlig nettokostnad trots att det redan finns 170 MW vattenkraft installerad längs ledningen. Vid installation av ytterligare 50 MW vindkraft, dvs. totalt 400 MW vindkraft blir nettokostnaden 19 miljoner kr per år. Den kostnaden kan ställas mot investeringskostnaden som uppskattas till 26 miljoner kronor per år för att förstärka nätet. I det senare fallet med en nettokostnad för Svenska Kraftnät är det viktigt att 18 (27)

19 Storskalig utbyggnad av vindkraft framhålla att dessa ökade kostnader måste finansieras. Detta kan antingen ske genom nättariffen alternativt sänkt avkastningskrav. Motsvarande beräkningar har även genomförts för de övriga fem radiella ledningarna och resultaten visar att MW ny elproduktion kan anslutas totalt till de sex ledningarna utan några nettokostnader för Svenska Kraftnät. Om hänsyn tas till nätförlusterna torde en mer rimlig uppskattning ligga i det nedre intervallet, dvs MW. Enligt mothandelsprincipen får en producent, som ombeds minska sin elproduktion, köpa samma mängd el från Svenska Kraftnät. På så sätt återställer producenten sin egen balans mellan tillförsel och försäljning eller uttag av el. Priset för denna el (s.k. nedreglering) är normalt lägre än priset på spotmarknaden. Svenska Kraftnät måste emellertid i sin tur köpa samma mängd el för denna affär från en annan producent i en annan del av stamnätet. Normalt görs detta genom att välja ett s.k. uppregleringsbud. Priset för uppregleringsbud är normalt högre än elspotpriset. Detta gör att mothandel alltid innebär en kostnad för Svenska Kraftnät som får köpa dyrt och sälja billigt (se vidare avsnitt 6.1 om balansansvar). Ett problem med mothandel på en radiell ledning är att nätkunderna på radiella ledningar är få, kanske bara någon eller maximalt ett par stycken. Därför kan inte en marknadsmässig budgivning för regleringen säkerställas. Detta skulle kunna betyda att extremt oförmånliga bud lämnas till Svenska Kraftnät. Därför behövs ett särskilt regelverk, förslagsvis i balansansvarsavtalet, för att undvika detta problem och säkerställa ett lägsta regleringspris. I vissa situationer kan även elproduktion från vindkraft komma att regleras. Referenspriset måste i sådant fall även väga in eventuella ersättningar som en elproducent av förnybar energi går miste om genom att inte producera, eftersom elcertifikatsystemet är kopplat till att en anläggning producerar el. Svenska Kraftnät anser att en praxisändring kan ske beträffande ett medgivande till ett visst överabonnemang på radiella ledningar vilket innebär en ökad ekonomisk risk för Svenska Kraftnät. Ett medgivande för överabonnemang kan ske upp till den brytpunkt som innebär att Svenska Kraftnäts kostnader för mothandel inte överstiger de tillkommande nätintäkterna. Härutöver kan ytterligare överabonnemang ske förutsatt att kostnaderna för mothandel eller nätförstärkningsåtgärder kan finansieras via nättariffen. Det bör i sammanhanget nämnas att radiella ledningar fysiskt sett har lägre tillgänglighet än det maskade nätet. Detta betyder att planerat underhåll på ledningen etc. kan innebära att begräsningar av överföringskapaciteten, trots den ändrade principen ovan, måste tillämpas. Detta kommer att innebära att all ansluten elproduktion på den radiella ledningen begränsas relativt i förhållande till sin anslutna kapacitet. 19 (27)

20 Storskalig utbyggnad av vindkraft 6 Integrering av en storskalig utbyggnad av vindkraft i balanshållningen 6.1 Balans mellan tillgång och efterfrågan på el Svenska Kraftnät har systemansvaret för el i Sverige, dvs. ansvaret för att upprätthålla den momentana balansen mellan tillgång och efterfrågan av el i hela landet. Detta ansvar gäller såväl den kortsiktiga driftplaneringen, dvs. dagen före/eller några dagar före fysisk elleverans, och själva drift- eller leveransfasen. Balans upprätthålls timme för timme genom en decentraliserad modell som bygger på ett balansansvarsavtal mellan Svenska Kraftnät och ett trettiotal s.k. balansansvariga aktörer. Inom drifttimmen, dvs. den timme då elen levereras, upprätthålls balansen av Svenska Kraftnät. Enligt Ellagen (1997:857) är en elleverantör skyldig att leverera så mycket el som förbrukas av sina kunder. För att uppfylla denna skyldighet måste elleverantören antingen själv vara balansansvarig eller ha någon som åtar sig balansansvaret för elleveransen. De balansansvariga aktörerna som består av elproducenter, elhandlare och större förbrukare tar på sig ett ansvar enligt nedan. Ansvar att sträva efter fysisk balans på timbasis för sin och sina kunders (dvs. de som inte själva är balansansvariga) tillförsel och uttag av el på alla nätnivåer i Sverige (dvs. såväl stam-, region- eller lokalnät). Den balansansvarige tar hänsyn till såväl sin förväntade elproduktion, sin förväntade förbrukning, och sin elhandel på elbörsen Nord Pool (Elspot eller Elbas) och/eller med andra balansansvariga, s.k. bilaterala avtal. Ansvar att lämna produktionsplaner som stämmer med det som så småningom produceras, samt så bra förbrukningsprognoser som möjligt. Planer och prognoser lämnas till Svenska Kraftnät kvällen inför handelsdygn och kan uppdateras löpande fram till strax före drifttimmen. Ekonomiskt ansvar att i den efterföljande balansavräkningen kompensera för sin eventuella obalans mellan tillförsel och uttag samt skillnad mellan plan/prognos och uppmätt produktion/förbrukning genom att köpa eller sälja s.k. balanskraft till Svenska Kraftnät. Handel med balanskraft är således en finansiell transaktion för att i efterhand kompensera ekonomiskt. Som nämnts ovan har Svenska Kraftnät ansvaret att se till att elsystemet i Sverige balanseras momentant. Ett viktigt verktyg för detta är den planering och strävan till balans på företagsnivå som de balansansvariga aktörerna åstadkommer enligt ovan. Därutöver behöver landets totala elproduktion eller förbrukning justeras för att balansen skall kunna upprätthållas. För detta ändamål har Svenska Kraftnät s.k. reglerbud till förfogande som består av bud från marknadsaktörer på produktion eller förbrukning som mot ersättning kan ökas eller minskas på kort tid (normalt inom 10 minuter). Denna reglerkraftmarknad är sedan några år gemensam med övriga nordiska länder. Varje timme bestäms ett pris för reglerkraft baserat på det sista reglerbud som har utnyttjats under timmen. Reglerkraftpriset används sedan för prissättning av balanskraft. 20 (27)

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

Isoler med PAROC Løsuld

Isoler med PAROC Løsuld Isoler med PAROC Løsuld November August 2010 1 Indholdsfortegnelse Isolera enkelt, enkelt effektivt...3 og miljømæssigt korrekt med Paroc Løsuld............. 3 Sänkta uppvärmningskostnader...4 Med Paroc

Læs mere

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Innehållsförteckning Inledning/förord 2

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

Spørsmål og svar - MyTeam

Spørsmål og svar - MyTeam Spørsmål og svar - MyTeam Efkon AB 2010-2013 Mange tak till den danske oversættelse af Michael Neergaard, Næstved/Herlufsholm Håndbold. 1. SPØRGSMÅL OG SVAR... 2 1.1. VI VILL SNABBT VETA HUR MÅNGA SOM

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN 1) Velkommen a. En Lille navne leg 2) Dagsorden godkendes 3) Referater godkendes a. Referat fra NSK ordinærmøde sept 2012 i København b.

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne Tilmelding Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger (FBBB) arrangerer - i samarbejde med Københavns kommune og Sustainable Bussines

Læs mere

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Fredag 22. august kl. 9 10.30 Sektionsmøde Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste (Se siderne 243-260 i Bind I) Referent:

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE. Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden?

3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE. Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden? 3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden? Bilag VI Advokat SIGRID BECKMAN Herr ordförande, mina herrar och

Læs mere

Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion

Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion Fredagen den 16 augusti 2002 kl. 15.00 Sektionsmöte Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn

Læs mere

zense PC-BOKS Model PLM-211OULT Dansk - Svenska DK /Ver 1.2

zense PC-BOKS Model PLM-211OULT Dansk - Svenska DK /Ver 1.2 Dansk - Svenska zense PC-BOKS Model PLM-211OULT DK /Ver 1.2 1 - ANVENDELSE PC-boksen er en zense enhed der bruges til at programmere zense systemet med. PC-boksen benyttes samme med PC-programmet Zense

Læs mere

QUICKGUIDE GATEWAY D-35

QUICKGUIDE GATEWAY D-35 QUICKGUIDE GATEWAY D-35 DANSK Tillykke med dit nye mobile bredbånd Med Gateway D-35 får du pålidelig og overlegen geografisk dækning kombineret med gode datahastigheder over hele Norden, nemlig Net 1s

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

Om fysik planlægning i Danmark og Sverige

Om fysik planlægning i Danmark og Sverige NOTAT 1 Om fysik planlægning i Danmark og Sverige For at skabe bedre muligheder til at kunne debattere og videreudvikle rammer og proces for bæredygtige planlægning og bæredygtigt byggeri på tværs af Öresund,

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

Öresundsregionen 2045

Öresundsregionen 2045 ÖRIB Öresundsregionens Infrastruktur og Byudvikling Öresundsregionen 2045 Scenarier för trafik och byutveckling Januari 2007 Medverkande Projektledning Charlotte Lindström Annette Klysner Emma Kvistberg

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

Vindkraft i Norden. Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna

Vindkraft i Norden. Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna Vindkraft i Norden Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna NordVind September 2012 Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna Projektgruppen NordVind har udarbejdet nærværende

Læs mere

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR KUNSKAPSSTADEN MALMÖ FÖRELIGGANDE RAPPORT ÄR EN SAMMANFATTNING av det löpande utvecklingsarbetet kring Malmö som kunskapsstad.

Læs mere

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde Franchising Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark 400 Talere: Debatlederen, departementschef Poul Lundbæk

Læs mere

Den er samtidig tilgængelig i elektronisk form på www.joboresund.com

Den er samtidig tilgængelig i elektronisk form på www.joboresund.com J O B Ö R E S U N D Ledernes Hovedorganisation, Ledarna og AS/3 ønsker med denne publikation at sætte fokus på nogle af de spørgsmål, der rejser sig i forbindelse med det nye arbejdsmarked i Øresundsregionen.

Læs mere

7JOUBHF %BOTL SvenskB 1

7JOUBHF %BOTL SvenskB 1 Svensk 1 8x 3x 2x 6x 2x 3.2 x 13mm 6x 6x 4.8 x 38mm Ø 6.4 mm 10x 4 x 16mm! 2 1 4 X Ø 8 mm x6 X = Y - 162-650-900 2 m MIN 685 m X MAX 1085 mm 162 mm 650 mm 4.8 x 38 mm 900 mm 5 3 6 1 4.8 x 38 mm 2 3 Y 7

Læs mere

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning DK SE KØRESTOLEN BOGOTA Brugsanvisning RULLSTOL BOGOTA Bruksanvisning DK Ryglænshøjde: 43 cm Højde i alt: 92 cm Længde i alt: 97 cm Bredde i alt: 63,5 cm foldet ud Bredde i alt: 27 cm sammenfoldet Egenvægt:

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede.

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0306 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21263834 Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750

Læs mere

Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School

Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School Dagordning Formalia 1 Velkomst og navnerunde 2 Valg af dirigent og referent 3 Godkendelse af dagsorden 4 Referat fra forrige møde

Læs mere

PCTV Hybrid Tuner Kit for Windows Vista

PCTV Hybrid Tuner Kit for Windows Vista PCTV Hybrid Tuner Kit for Windows Vista Installationsvejledning Snabbstartsguide 2007 Pinnacle Systems, Inc. 8420-00070-01 R1 Pakken indeholder USB 2.0 TV Tuner Stick Fjernbetjening PCTV Installations

Læs mere

Huvudaktivitet 2. Energiscenarier for Frederikshavn og Göteborg. - Arbejdsrapport juni 2012 -

Huvudaktivitet 2. Energiscenarier for Frederikshavn og Göteborg. - Arbejdsrapport juni 2012 - Huvudaktivitet 2 Energiscenarier for Frederikshavn og Göteborg - Arbejdsrapport juni 2012 - Karl Sperling (Aalborg Universitet) Hanna Ljungkvist (IVL Svenska Miljöinstitutet) Lisa Bolin (IVL Svenska Miljöinstitutet)

Læs mere

MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013

MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013 MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013 Forskelle og ligheder mellem skånske og danske mediers dækning af Øresunds regionen 2002 2012 FORSKELLE OG LIGHEDER MELLEM SKÅNSKE OG DANSKE MEDIERS DÆKNING AF ØRESUNDSREGIONEN

Læs mere

SignalTEK CT Dansk/norsk manual Side 3-14 Svensk manual Sida 16-26 DK: 63 98 932 708 SE: 42 008 45 NO: 80 627 59 EAN: 5706445471447

SignalTEK CT Dansk/norsk manual Side 3-14 Svensk manual Sida 16-26 DK: 63 98 932 708 SE: 42 008 45 NO: 80 627 59 EAN: 5706445471447 SignalTEK CT Dansk/norsk manual Side 3-14 Svensk manual Sida 16-26 DK: 63 98 932 708 SE: 42 008 45 NO: 80 627 59 EAN: 5706445471447 Indhold Dansk/Norsk brugermanual... 3 Sikkerhedsinformation... 3 Introduktion...

Læs mere

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Referenten, dommer Lars Lindencrone Petersen, Danmark: Jeg har ikke tænkt mig slavisk at gennemgå det papir, der danner

Læs mere

zense DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Lyskilde L1 Dansk - Svenska DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE

zense DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Lyskilde L1 Dansk - Svenska DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Dansk - Svenska zense DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE DIN-modulet er en zense enhed som benyttes til at styre en 230 VAC lampe, motor el. lign. Enheden kan ikke benyttes selvstændigt,

Læs mere

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Lördagen den 20. augusti 2005 kl. 10:00 Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? (plenarmöte) Debattledare: Høyesteretsdommer

Læs mere

Bravo SB5700 Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning

Bravo SB5700 Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning Bravo SB5700 1 2 3 4 5 6 SV DA NO Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning SV Gratulerar! Du har köpt ett modernt porttelefonsystem från Bewator som uppfyller de krav som kan ställas på ett lättanvänt

Læs mere

ANDRA MÖTESDAGEN. SEKTION I. Under ordförandeskap av professor USSING behandlades ämnet:

ANDRA MÖTESDAGEN. SEKTION I. Under ordförandeskap av professor USSING behandlades ämnet: ANDRA MÖTESDAGEN. Fredagen den 2i augusti 1951 kl. 10 f. m. Förhandlingarna fördes å två sektioner. Sektion I sammanträdde i Konserthusets lilla sal och sektion II i dess stora sal. SEKTION I. Under ordförandeskap

Læs mere

Några aktuella böcker om barn/unga och media

Några aktuella böcker om barn/unga och media Ny litteratur 107 Några aktuella böcker om barn/unga och media Unge, medier og modernitet pejlinger i et foranderligt landskab Kirsten Drotner, København, Borgen, 1999, 279 p., (Skriftserie fra Center

Læs mere

Huvudaktivitet 2. Energiscenarier for Frederikshavn og Göteborg. - Arbejdsrapport juni 2012 -

Huvudaktivitet 2. Energiscenarier for Frederikshavn og Göteborg. - Arbejdsrapport juni 2012 - Huvudaktivitet 2 Energiscenarier for Frederikshavn og Göteborg - Arbejdsrapport juni 2012 - Karl Sperling (Aalborg Universitet) Hanna Ljungkvist (IVL Svenska Miljöinstitutet) Lisa Bolin (IVL Svenska Miljöinstitutet)

Læs mere

NÄRINGSLIVETS ÖRESUNDSINDEX

NÄRINGSLIVETS ÖRESUNDSINDEX Øresund Industri & Handelskammare ERHVERVSLIVETS ØRESUNDSINDEKS NÄRINGSLIVETS ÖRESUNDSINDEX 21 HVOR LANGT ER INTEGRATIONEN NÅET? RAPPORT UDARBEJDET FOR ØRESUND INDUSTRI & HANDELSKAMMARE MAJ 21 KOLOFON

Læs mere

AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA

AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA Flere og flere sportsfaciliteter, anvendes til andre aktiviteter end sport. For at gøre dette muligt, kræves mobile gulve der hurtigt og nemt forvandler din stadion til

Læs mere

Vest Sverige. (Skåne, Blekinge, Kronobergs och Hallands län) Ansvariga utredare: Hans Briggmar, Attila Fazekas, Torvald Höjerback. Ansvarig utredare:?

Vest Sverige. (Skåne, Blekinge, Kronobergs och Hallands län) Ansvariga utredare: Hans Briggmar, Attila Fazekas, Torvald Höjerback. Ansvarig utredare:? Sverige Lovgivning Sverige var det første land med en TS-lov i 1972 Hvordan Til egen læge, videre til en psykiater eller psykolog. De vil så s eom man lider af ensidnsygdom eller ikke. Der undersøges for

Læs mere

SCH06DE3203A_r00.FH10 Thu Oct 01 11:29:47 2009 Pagina 1 C M Y CM MY CY CMY K. Colori compositi

SCH06DE3203A_r00.FH10 Thu Oct 01 11:29:47 2009 Pagina 1 C M Y CM MY CY CMY K. Colori compositi SCH06DE3203A_r00.FH0 Thu Oct 0 :29:47 2009 Pagina CENTRALLÅS CENTRALLÅS STYRENHET CONFORT COMFORT KONTROLENHED HUVUDEN FÖR ULTRALJUDSENSOR HOVEDER I ULTRALYDSSENSOR 2xx TA BORT DEN MELLERSTA DELEN SOM

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

Landinspektøruddannelsen rekrutteringsudfordringen

Landinspektøruddannelsen rekrutteringsudfordringen [Prognosinstitutet beräknar att det årliga rekryteringsbehovet, trots svängningarna i antalet examinerade, under hela perioden fram till 2025 blir mindre än det årliga antal som examineras] [betyder det

Læs mere

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING Måla ansikten Mal ansigter 600309 Måla ansikten Mal ansigter SE Du kan enkelt måla ansikten på vaddkulor, träkulor och knappformar med pennor eller pensel och hobbyfärger.

Læs mere

Tema: Konstitutionalisme og det frie samfund. Konstitutionen och den ekonomiska utvecklingen Niclas Berggren og Fredrik Bergström

Tema: Konstitutionalisme og det frie samfund. Konstitutionen och den ekonomiska utvecklingen Niclas Berggren og Fredrik Bergström Nr. 31 Juni-August 1999 Tema: Konstitutionalisme og det frie samfund Konstitutionen och den ekonomiska utvecklingen Niclas Berggren og Fredrik Bergström Frihed, demokrati og forfatninger Mette Strange

Læs mere

2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF

2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF 2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF 4 16 1 Top Selection DK Hvis du ønsker høj kvalitet inden for belysning, kan vi præsentere dig for Massives eksklusive kollektion, TOP SELECTION. Fordele ved TOP SELECTION:

Læs mere

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 1 INDLEDNING Öresundskomiteen blev etableret i 1993 og har gennem årene udviklet sig. Men formålet er det samme i dag som dengang: at

Læs mere

& DATA METODE. Indhold i dette nummer: DDA Nyt nr. 94 2008. Persondataloven regler og praksis for god databehandlingsskik

& DATA METODE. Indhold i dette nummer: DDA Nyt nr. 94 2008. Persondataloven regler og praksis for god databehandlingsskik METODE & DATA Nr. 94 2008 Dan s k Data Ar k i v DDA Nyt nr. 94 2008 METODE & DATA Indhold i dette nummer: Persondataloven regler og praksis for god databehandlingsskik Att förena kvalitativa data och samhällsvetenskapliga

Læs mere

30.9.2013. DENVER 82x82x200cm. www.bathdeluxe.com

30.9.2013. DENVER 82x82x200cm. www.bathdeluxe.com 30.9.2013 DENVER 82x82x200cm www.bathdeluxe.com DENVER A C D E F G H E D I B bakglas är vändbara (höger/vänster) Glas bagvæggene er vendbare (højre/venstre) Tack för att du har valt vår produkt. Vi försökte

Læs mere

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling?

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Mette Andresen er leder af NAVIMAT, Nationalt Videncenter for Matematikdidaktik, i Danmark. www.navimat.dk Inledning I selve foredraget på Biennalen

Læs mere

Skimmer 2500. Brugsanvisning / Bruksanvisning DANSK. Brugsanvisning Skimmer 2500

Skimmer 2500. Brugsanvisning / Bruksanvisning DANSK. Brugsanvisning Skimmer 2500 Brugsanvisning / Bruksanvisning Skimmer 2500 DANSK Brugsanvisning Skimmer 2500 Læs denne brugsanvisning nøje igennem inden skimmeren tages i brug. www.pondteam.com 1 Da vi hele tiden forbedrer og videreudvikler

Læs mere

Den nordiske skolen fins den?

Den nordiske skolen fins den? Nikolaj Frydensbjerg Elf og Peter Kaspersen (red.) Den nordiske skolen fins den? Didaktiske diskurser og dilemmaer i skandinaviske morsmålsfag NOVUS FORLAG Den nordiske skolen fins den? Den nordiske skolen

Læs mere

BILAGSBIND TIL SBI-RAPPORT 315. Boligmarkedet i Øresundsregionen

BILAGSBIND TIL SBI-RAPPORT 315. Boligmarkedet i Øresundsregionen BILAGSBIND TIL SBI-RAPPORT 315 Boligmarkedet i Øresundsregionen STATENS BYGGEFORSKNINGSINSTITUT OG INSTITUTET FÖR BOSTADSFORSKNING 1999 Indhold INDHOLD...2 1. BOSTADSMARKNAD OCH BOSTADSPOLITIK I SVERIGE...5

Læs mere

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network UNIVERSITETET & BYEN hvidbog fra ncn seminar Juni 2009 nordic city network nordic city network Chairman for Nordic City Network: christer larsson urban planning director malmö city tel +46 40 34 22 98

Læs mere

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 OPEN DAYS 2012 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET DANMARK Midtjylland NordDanmark Öresund Region Syddanmark Vejle Sjælland INDEX I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 Midtjylland 3

Læs mere

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet.

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. MARC NEWSON FOR Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. Godt design har altid handlet om tidsløse produkter... som har en følelse af kvalitet. MARC NEWSON SMEG-INTE

Læs mere

Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov

Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov 195 Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 9.30 Gruppdiskussion Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov Referat, se bilaga 10 (del II, s. 113) Debattledare: afdelingschef ANDERS TROLDBORG, Danmark

Læs mere

Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier

Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier TemaNord 2006:545 Unge, køn og pornografi i Norden Kvalitative studier TemaNord 2006:545 Nordisk Ministerråd, København 2007 ISBN 92-893-1354-4 Trykk:

Læs mere

Et godt ældreliv med kombineret sansetab

Et godt ældreliv med kombineret sansetab Et godt ældreliv med kombineret sansetab Nordens Velfærdscenter Inspirationshefte 1 2 Et godt ældreliv med kombineret sansetab Udgivet af Nordens Velfærdscenter www.nordicwelfare.org marts 2013 Redaktør:

Læs mere

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år?

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år? Hvordan skal Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid Öresunds regionen se ud om 30 år? Indhold År 2040, en omväldsbild Henrik Persson, fremtidsforsker och forfatter Der var engang

Læs mere

evejledning vejledning i det virtuelle rum

evejledning vejledning i det virtuelle rum evejledning vejledning i det virtuelle rum 11. April 2011 2 Hvad er evejledning? Et landsdækkende vejledningstilbud med lang åbningstid! Anvender udelukkende digitale medier i kontakten med de vejledningssøgende

Læs mere

Imported by: Aspiria Nonfood GmbH Harksheider Straße 3 D-22399 Hamburg. Cykelhjelm. Brugsvejledning

Imported by: Aspiria Nonfood GmbH Harksheider Straße 3 D-22399 Hamburg. Cykelhjelm. Brugsvejledning Imported by: Aspiria Nonfood GmbH Harksheider Straße 3 D-22399 Hamburg Cykelhjelm Brugsvejledning Brugsvejledning Stort tillykke med købet af denne cykelhjelm. Den er udelukkende designet til privat, ikke-kommerciel

Læs mere

Nordisk Ministerråds samlede virksomhed. Årsrapport 2014

Nordisk Ministerråds samlede virksomhed. Årsrapport 2014 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 ANP 2015:767 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 ISBN 978-92-893-4322-0

Læs mere

hindringer, udfordringer muligheder Øresundsmodellen

hindringer, udfordringer muligheder Øresundsmodellen 33 udfordringer hindringer, og muligheder Øresundsmodellen 2010 2 04 07 13 Kapitel 1. Kapitel 2. INDHOLD Forord ØRUS - en sammanhållen och varierad arbetsmarknad Øresundsmodellen - beskrivelse af projektet

Læs mere

A. Kommunikationsplan

A. Kommunikationsplan A. Kommunikationsplan Kreativ Metapols kommmunikationsplan: 1. Målsætning Kreativ Metapols målsætning er at kommunikere netværkets tværfaglige og -regionale idegrundlag og platform ud til eksterne samarbejdspartnere

Læs mere

resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi

resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi ANTAGEN MAJ 2010 VEDTAGET MAJ 2010 2 indhold 4 forord 6 bakgrund 8 vision og strategi 12 öresundsregionens största utmaningar och strategiska satsningar

Læs mere

Finanstilsynets overvejelser om ændring af forbuddet mod insiderhandel i lov om værdipapirhandel m.v. 35

Finanstilsynets overvejelser om ændring af forbuddet mod insiderhandel i lov om værdipapirhandel m.v. 35 Finanstilsynets overvejelser om ændring af forbuddet mod insiderhandel i lov om værdipapirhandel m.v. 35 1. Indledning 1.1. Baggrund og indstilling Højesteret har den 22. december 2004 afsagt dom i sag

Læs mere

Advokaters tystnadsrätt. Sektionsmöte

Advokaters tystnadsrätt. Sektionsmöte Advokaters tystnadsrätt Fredagen den 19. augusti 2005 kl. 15:00 Advokaters tystnadsrätt (sektionsmöte) (Se sidorna 257 273 i Bind I) Debattledare: Høyesteretsadvokat Else Bugge Fougner (Norge) Referent:

Læs mere

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Ingólfur V. Gíslason och Guðný Björk Eydal (red.) TemaNord 2010:595 Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden TemaNord 2010:595

Læs mere

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen - RESULTAT OCH MÖJLIGHETER ØRESUNDSREGIONENS ARBEJDSMARKEDSPOLITISKE RÅD Öresundskomiteen DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling ERFARINGER FRA ØRESUNDSREGIONEN Interviews med udvalgte

Læs mere

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2013 HELSINGØR, internat på KONVENTUM/LO-Skolen 2. & 3. OKTOBER 2013 Museerne

Læs mere

Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den 24-25 mars 2003.

Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den 24-25 mars 2003. Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den 24-25 mars 2003. Innehåll Förord 4 Inledning Eva Bjernudd, ordförande FRISAM 6 Lars Erik Liljelund, generaldirektör Naturvårdsverket

Læs mere

Evaluering af Korta programmet

Evaluering af Korta programmet UFL-rapport Nr 2007:01 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Evaluering af Korta programmet En læreruddannelse på Göteborgs Universitet Vibe Aarkrog Danmarks Pædagogiske

Læs mere

Förändrat familjemönster - finns det behov av nya regler om egendomsordning och arv?

Förändrat familjemönster - finns det behov av nya regler om egendomsordning och arv? Förändrat familjemönster - finns det behov av nya regler om egendomsordning och arv? Torsdagen den 15 augusti 2002 kl. 13.30 Sektionsmöte Förändrat familjemönster - finns det behov av nya regler om egendomsordning

Læs mere

Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi

Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi I Øresundsregionen arbejdes der seriøst og ambitiøst mod en grøn fremtid Med denne lille folder vil vi gerne vise nogle eksempler på, hvor seriøst

Læs mere

Dagordning Verksamhetsberättelse Bokslut Revisionsberättelse Valberedningens förslag Förslag från styrelsen

Dagordning Verksamhetsberättelse Bokslut Revisionsberättelse Valberedningens förslag Förslag från styrelsen Dagordning Verksamhetsberättelse Bokslut Revisionsberättelse Valberedningens förslag Förslag från styrelsen SKANDINAVISKA KLUBBENS ÅRSMÖTE fredagen den 22 feb. 2013, kl 13.30 1. Ordföranden öppnar årsmötet.

Læs mere

Behandling og vedligeholdelse. Behandling og vedlikehold. Behandling och underhåll. Fyrretræ Furutre Furuträ

Behandling og vedligeholdelse. Behandling og vedlikehold. Behandling och underhåll. Fyrretræ Furutre Furuträ Behandling og vedligeholdelse Behandling og vedlikehold Behandling och underhåll Fyrretræ Furutre Furuträ Umalet Umalt Umålad Industrimalet Industrimalt Industrimålad jvk.dk nvk.nu jvk.se Tillykke med

Læs mere

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie Rune JJ Brand Andreas Larsson Kandidatuppsats vt 2012 Handledare: Johan Bertlett Sammanfattning Syftet med denna studie var att

Læs mere

Elektrisk gulvvarme Elektrisk golvvärme. Brugervejledning Användarmanual

Elektrisk gulvvarme Elektrisk golvvärme. Brugervejledning Användarmanual Elektrisk gulvvarme Elektrisk golvvärme Brugervejledning Användarmanual ler l bli Brugervejledning Användarmanual ert se / om y en det DK SE Vigtig information vedrørende deres elektriske gulvvarme Elektrisk

Læs mere

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015 Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg 20. april 2015 Tid: kl 9.00 11.30 Sted: Øresundshuset, Nørregade 7B, lokale 5, København Deltagere: Politikere: Hanna Thomé, Malmö stad Annika Román, Helsingborg

Læs mere

Etik i markedsanalyse via Sociale Medier

Etik i markedsanalyse via Sociale Medier Etik i markedsanalyse via Sociale Medier IDÉ OG GENNEMFØRELSE SKISMA? Traditionel MR...a solution to a lack of information fokusgrupper f2f telefon (CATI) mystery shopping pen & paper etnografi offline

Læs mere

Dansk Mini Racing Union. Vognreglement. 1:32 Open 1:24 Production S16D 1:24 Open X12

Dansk Mini Racing Union. Vognreglement. 1:32 Open 1:24 Production S16D 1:24 Open X12 Dansk Mini Racing Union 2009 Vognreglement 1:32 Open 1:24 Production S16D 1:24 Open X12 VOGNREGLEMENT GENERELLE REGLER 1. TYPER Der skelnes mellem følgende minracing-typer; A) SLOT-RACING Kendetegnes ved

Læs mere

Administrativ håndbog for NKS

Administrativ håndbog for NKS NKS(09)7 2009-11-23 Nordisk kernesikkerhedsforskning Norrænar kjarnöryggisrannsóknir Pohjoismainen ydinturvallisuustutkimus Nordisk kjernesikkerhetsforskning Nordisk kärnsäkerhetsforskning Nordic nuclear

Læs mere

Projekt Frafald i voksenuddannelser Er det et problem eller en gevinst? Projektpartners har varit:

Projekt Frafald i voksenuddannelser Er det et problem eller en gevinst? Projektpartners har varit: Projekt Frafald i voksenuddannelser Er det et problem eller en gevinst? Projektpartners har varit: ViS Axxell FLD VUC IKVO IDAN MIMIR Sverige Finland Danmark Danmark Norge Island Island Projekt Frafald

Læs mere

Vinkelsliber Vinkelslip

Vinkelsliber Vinkelslip Vinkelsliber Vinkelslip Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af dit nye værktøj, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter, før du tager det i brug. Vi

Læs mere

C A U T I O N 5 / 2 0 1 1. Amager Strandvej 418 / 2770 Kastrup / Tlf 3251 5111 / Fax: 3251 0071 / E-mail: cau@cau.dk / www.cau.dk

C A U T I O N 5 / 2 0 1 1. Amager Strandvej 418 / 2770 Kastrup / Tlf 3251 5111 / Fax: 3251 0071 / E-mail: cau@cau.dk / www.cau.dk C A U T I O N 5 / 2 0 1 1 Amager Strandvej 418 / 2770 Kastrup / Tlf 3251 5111 / Fax: 3251 0071 / E-mail: cau@cau.dk / www.cau.dk L E D E R Involvering og engagement Af Mikkel R. Hansen Jul og nytår nærmer

Læs mere

Computer I-serien 1.1

Computer I-serien 1.1 SV DK Computer I-serien 1.1 DATORHANDBOK Reebok i-serien 1.1-20090701 SV! Var vänlig läs noga igenom säkerhetsföreskrifterna i monteringsinstruktionerna innan du monterar eller använder din träningsutrustning.

Læs mere

2/2010. Tegnet af Jørn Villumsen. Bragt i Politiken 12. marts 2010

2/2010. Tegnet af Jørn Villumsen. Bragt i Politiken 12. marts 2010 2/2010 Tegnet af Jørn Villumsen. Bragt i Politiken 12. marts 2010 medlemsblad for Cabin Attendants Union Kopiering tilladt med oplysning af kilde Layout og Tryk Rosenberg Bogtryk A/S, Tlf. 44 97 37 37

Læs mere