Svensk Mykologisk Tidskrift. Volym 38 nummer

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Svensk Mykologisk Tidskrift. Volym 38 nummer"

Transkript

1 Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 38 nummer

2 Svensk Mykologisk Tidskrift - Redaktion Jan Nilsson Äldre nummer Previous issues Sveriges Mykologiska Förening Föreningen verkar för Sveriges Mykologiska Förening Omslagsbild Coprinellus micaceus

3 I detta nummer nr , papegojskivling, funnen i Sverige Patrick Björck & Aleksandar Tudzarovski 7 Sven-Åke Hanson 22, en hypogeisk riska, funnen i Sverige Elna Hultqvist & Mikael Jeppson i Sverige Jörgen Jeppson & Mikael Jeppson 46 Thomas Grönlund Jan-Olof Tedebrand SMF 79 Jan Nilsson & Mikael Jeppson Harmaja. Svenskt namn saknas. Läs mer i SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 1

4 6 2017, papegojskivling, funnen i Sverige. In October 2016 the - - deposited in GenBank. Moreover, a GenBank sequence of the American species Agari- and (Peck) Watling and I mitten av oktober 2016 besökte vi en lokal där vi tidigare hittat många intressanta arter, bland annat Pholiota squarrosoides (kryddtofsskivling) och Leucoagaricus meleagris. Lokalen är ett före detta grustag strax utanför Malmköping i Södermanland som idag, efter att täkten upp- löv- och barrved, framförallt gran, asp, björk och tall men med en stor andel ädellöv som lind, ek och alm. Flislagrets tjocklek varierar och är < 2 50 cm, men är på enstaka platser mer än meterdjupt. Lokalen är alltså ett typexempel på en biotop där den människoskapade livsmiljön är stadd i ständig förändring då nytt timmer kontinuerligt cirka femtio kvadratmeter i ett drygt hundratal exemplar. Fruktkropparna var hos unga exemplar intensivt färgade. Riktigt unga svampar var ärggröna, övergående i mörkrött och bleknande i tegel till terracotta på utvuxna exemplar. Skivorna gav ett blågrått intryck på unga exemplar och övergick i ockra på spormogna fruktkroppar. Färgskalan skiftade mycket på de exemplar vi hittade men alla tillhörde samma art. Svampen liknade inget som någon av oss tidigare sett och väckte förstås vårt intresse. En stunds pillande och dissekerande kombinerat med litteraturstudier ledde oss in på släktet Bolbitius (guldskivlingar). Fruktkropparna var något bräckliga, foten var ihålig och såväl habitus i stort som växtsättet på substratet gjorde att svampen var en uppen- Bolbitius enligt gängse litteratur sakna arter med den färgskala vi såg. Vi fann dock en från Tjeckien nybeskriven art, B. psittacinus, som verkade vara en perfekt matchning mot vårt fynd. Som ung är svampens hatt konisk och blir i takt med fruktkroppens mognad välvd till nästin- 2 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

5 till plan, oftast med en liten, ibland lätt rynkad umbo, ofta även med strimmig, men aldrig fårad hattkant. Hatten är särskilt hos unga fruktkroppar något klibbig i väta. Skivorna är vidvuxna, på vissa exemplar med en liten nedlöpande antydan, relativt täta. Skivfärgen är blågrå, ibland nästan turkos hos unga exemplar för att sedan bli gråvita och så småningom ockrafärgade. På äldre exemplar är skiveggen aningen ljusare än skivorna. På ett fåtal äldre exemplar syns antydan till anastomoser mellan skivorna, men det är inget konsekvent karaktärsdrag. Hattens bredd varierar hos de utvuxna exemplaren mellan 25 och 80 mm. Den är i regel också lätt ojämn, med ibland något vågig hattkant. Foten är mm hög, 3 8 mm bred, ihålig. Fotens hålighet har hos unga exemplar oftast en tydligt blå ton. med en blå anstrykning. Den är något oregelbundet cylindrisk med en lätt förtjockad bas där vitt mycelludd, ibland även där med blå anstrykning, oftast förekommer. Hattens färg varierar extremt mycket både med utvecklingsstadiet och mellan olika fruktkroppar. Som ung är färgen blågrön till grön och övergår i mörkröd, ibland nästintill svart på ännu inte spormogna exemplar som inte har fullt utvecklad hatt. I takt med att hatten öppnar sig förändras också färgskalan från rött till orange, ockra och gult. Många fruktkroppar ( B. - i GenBank. har även som äldre en grön anstrykning eller framstår som helt olivgröna. Doft och smak hos fruktkropparna är svag, inte distinkt, men uppfattas något obehaglig och påminner om jordkällare eller inte helt fräscha rotfrukter, rätt lik doften hos Amanita citrina Sporer: 6,4 9 4,1 5,5 μm (medel 7,7 4,8 μm), elliptiska, något mandelformade, med slät, Rostfärgade till orangegula i KOH (3%). Basidier: fyrsporiga, med enstaka tvåsporiga, ca 15,5 21 x 8 Cheilocystidier: (15 ) x 7,5 mestadels utriforma, sällan svullna, med förlängd Pleurocystidier: saknas. Caulocystidier: Pileipellis: globosa element, x 18 Pileocystidier: saknas. Söljor: förekommer hos hyferna i tramat. ITS-regionen för nukleärt ribosomalt DNA hos vår kollekt sekvenserades vid Alvalab i Spanien en sekvens bestående av 662 baspar. Tillgängliga och representativa ITS-sekvenser av Bolbitius tillsammans med vår nya sekvens. Som utgrupp användes Laccaria laccata (laxskivling) och Lactarius rufus (pepparriska). Alignmenten med efterföljande maximum likelihood- och bootstrapanalys gjordes i mjukvaran MEGA 7. Det fylogenetiska trädet med bootstrapvärden pre- Den fylogenetiska analysen visar att vår kollekt från Sörmland, tillsammans med den tjeckiska typkollekten av B. psittacinus och den enda i Genbank tillgängliga sekvensen av B. callistus, bildar en helt egen klad med hundraprocentigt bootstrapstöd. Ny för Sverige De tre kollekter vars ITS-sekvenser här jämförs, dvs typkollekten av Bolbitius psittacinus från SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 3

6 Fig. 2. köping, , leg. & det. P. Björck & A. Tudzarovski (herb. GB). Foto P. Björck. Tjeckien, kollekten av B. callistus (som B. callisteus) från Nordamerika och vårt svenska fynd, bör alltså tillhöra samma art. Namnet B. callistus har prioritet, eftersom det går tillbaka till en beskrivning gjord av den amerikanske mykologen Peck redan 1874 (som Agaricus callistus). Den tjeckiska beskrivningen av B. psittacinus publicerades I samband med att A. callistus Bolbitius av Watling (1977), råkade han felaktigt använda epitetet callisteus, dvs med ett extra e jämfört med originalet. I en senare publikation (Watling & Miller 1987) hade misstaget rättats till. B. callistus förefaller överallt vara en sällsynt art. Svampen beskrevs från Nordamerika men förekommer uppenbarligen även i Europa. Den har tidigare rapporterats som ett enstaka fynd från Krakovski Gozd i Slovenien av Orson K. Miller (Watling & Miller 1987). Inräknat holotypen för B. psittacinus i Tjeckien blir vårt fynd alltså det tredje på den här sidan Atlanten. Fynden har ofta gjorts i synantropa, alltså människoskapade, miljöer. Det kan bero på att den goda tillgången på näring i miljöer där ved hanteras gör att fruktkropparna blir större, mer färgstarka och betydligt mer anslående. En ovanlig art som är liten, kan undgå upptäckt under lång tid. De tre europeiska fyndens geo- kanske för en undanskymd tillvaro i biotoper som sällan besöks, såsom kärrliknande och våta miljöer, som de Peck (1874) anger i den ursprungliga beskrivningen av arten. I Nordamerika förekommer arten i svämskogar, vid kärr och vattenhål, liksom också på vedrester i människoskapade miljöer enligt Watling & Miller (1987). Bolbitus vitellinus är typart för släktet. Denna art går idag under det äldre namnet B. titubans (guldskivling). Släktets namn härleds från det grekiska bolbiton, kodynga, och syftar förstås på det saprotrofa levnadssättet. Alla arter i släktet växer dock inte på spillning utan olika arter har olika substratpreferens. Exempelvis förekommer vissa arter, som B. reticulatus (hinnskivling), på ved, medan andra arter, som den i Sverige nyligen funna B. excoriatus guldskivling) föredrar dynga (Örstadius & Larsson 2013). Artepitetet callistus härleds från grekiskans kallistos, som har betydelsen den SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

7 Fig. 3. ( papegojskivling ). Södermanland, Malmköping, , leg. & det. P. Björck & A. vackraste, ett passande namn för denna onekligen mycket vackra art, som ingen annan Bolbitius och knappast heller någon annan svamp, liknar i fråga om variabel pigmentering. Det av psittacinus betyder papegojliknande och syftar förstås också på just denna färgvariation hos arten. Bolbitius callistus (Peck) Watling [som callis- Basionym: Agaricus callistus Peck, Ann. Rep. N.Y. St. Mus. nat. Hist. 26: 59 (1874) [1873] Synonymer: Galera callista (Peck) Sacc., Syll. fung. (Abellini) 5: 865 (1887) Pluteolus callistus (Peck) Peck, Ann. Rep. Reg. N.Y. St. Mus. 46: 140 (1894) [1893] Bolbitius psittacinus Czech Mycol. 59(1): 2 (2007) Fyndplats: Södermanland,, Vårt fynd av B. callistus är en ny art för Sverige. Den mycket stora utseendemässiga variationen (2007) nybeskrev den som B. psittacinus. Sekvensdata visar dock att den genetiska variationen är så liten mellan typkollekten av B. psittacinus, vårt svenska fynd och B. callistus från Nordamerika att de måste anses utgöra samma art. Namnet B. callistus har prioritet. De geo- den hos oss, liksom i Nordamerika, kan föra en undanskymd tillvaro som saprotrof på död ved i svämskog och kärrmark och den bör eftersökas i sådana miljöer. Vi föreslår det svenska namnet "papegojskivling" med tanke på dess anslående och variabla pigmentering. Stort tack till Pablo Alvarado, Irene Andersson, Mikael Jeppson och Davide Puddu för hjälp med granskning och synpunkter. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 5

8 Örstadius, L., Larsson, E Bolbitius excoriatus spillning i Sverige. skrift Bergvägen 7 Patrick Björck är ekonom som lärare. Hans stora och gedigna svampin- Patrick är grundare av facebookgruppen Svamp- ( papegojskivling ). Södermanland, Malmköping, , leg. & det. P. Björck & A. Tudzarovski (herb GB). Ung fruktkropp. Foto P. Björck. new, conspicuously coloured Bolbitius species from the Czech Republic. Czech Mycology Hausknecht, A., Vesterholt, J Bolbitius Fr. I: Knudsen, H., Vesterholt J. (Eds.): Funga Nordica. Agaricoid, boletoid, cyphelloid and gasteroid genera. Nordsvamp, Copenhagen. Peck, C. H Descriptions of New Species of Fungi. tiaceae, 13 and 14. Kew Bulletin 31(3): 587 Watling, R., Miller, O. K, Jr Observations Agaricus callistus Peck. Mycologia Aleksandar Tudzarovski IT-specialisering inom bankvärlden. Hans intresse för svamp har de och breddats med uppdrag bland annat som Mikroskopi och virtuell artbestämning är stora intressen. 6 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

9 nötkreatur as the most abun- is the most common species. are listed. I de skånska sandmarkerna är nötkreatur vanliga spillning, mer eller mindre utspridd i terrängen. Som ett delprojekt vid inventering av rödlistade buksvampar i Skånes sandmarker (se Hanson 2010) har spillning av nötkreatur insamlats för Därutöver har spillning även insamlats i andra delar av Skåne och i andra biotoper i samband med vanliga svampinventeringar. Inventeringar direkt inriktade på spillningssvampar, främst basidiomyceter och främst i östra Skåne, har sedan länge bedrivits av Leif Örstadius. Han har välvilligt ställt sitt material till förfogande för denna uppsats. Syftet med föreliggande artikel är dubbelt. mulera till ett ökat studium av svampar på spillning. I detta fall är ämnesområdet klart avgränsat och tillgången till material är nästan obegränsad relevant litteratur (se nedan). Problematiskt är bland basidiomyceterna exemplevis trattskivlingarna (Clitocybe), bland pyrenomyceterna till exempel Cercophora och bland discomyceterna till exempel Coprotus. Arbetssätt Inledningsvis måste framhållas att denna undersökning inte genomförts systematiskt. Material har sålunda inte samlats lika mycket under alla årstider (se tabell 2) inte samlats under nätter eller tidiga morgnar vilket torde missgynna fynd av bland annat små kortlivade arter av bläcksvampar (jfr samlats utan att hänsyn tagits till substratets ålder, något som kan medföra att delar av en rådande succession går förlorad (jfr Kriegl- samlats mest i samband med nederbördsrika perioder (gäller särskilt agaricacéer) delvis samlats i samband med inventering av gasteromyceter (gäller särskilt ascomyceter) endast delvis varit föremål för odling i fuktkammare eller dylikt. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 7

10 Som lämplig bestämningslitteratur för ovana personer kan Nøgler til coprophile svampe Miscellaneous Substrates (Ellis & Ellis 1998) rekommenderas. Omfattande bestämningsnyck- 2004), senare kompletterad med med några artiklar (Doveri 2010, 2011, 2014). Även Nordic Macromycetes vol. 3 (Hansen & Knudsen 2000) är användbar, dock endast när det gäller operculata discomyceter. För vidare studier kan bland annat följande rekommenderas: Ahmed (2009), Luck-Allen & Cain (1975), Lundqvist (1972) och Yao Yi-Jian (2011). Lokaler Med Östra Skåne (tabell 1) avses i denna uppsats de relativt kustnära markerna från gränsen Sandhammaren och därifrån västerut till Klintholmen, ca 3 kilometer väster om Ystad. Västra Skåne innebär likaledes relativt kustnära mar- mer än ca tjugo kilometer från kusten räknas till Mellersta Skåne. Med torräng/sandstäpp avses hävdade, öppna, huvudsakligen trädlösa och väldränerade naturtyper på sand. Nederbörden är låg och solinstrålningen är hög. Vegetationstäcket är endast delvis mindre partier (blottor) som saknar vegetation. Sanden är dessutom kalkrik men ofta humusoch näringsfattig. Som naturbetesmark betecknas övriga relativt friska, ogödslade, hävdade betesmarker. De är ofta relativt basfattiga, framförallt de i mellersta Med lokal avses här ett sammanhängande område med samma biotop. Dock är avståndet mellan två lokaler minst 200 meter. På lokaler som är rika på gasteromyceter har insamling speciellt Klammersbäck, Kumlan, Rinkaby skjutfält och delar av Ripa sandar (se tabell 5). Material Föreliggande undersökning baserar sig på 1448 noteringar (inklusive 2 noteringar av myxomy- tillfällen. Ca 50 % av noteringarna har gjorts på torrängar och så kallad sandstäpp i östra Skåne (tabell 1). Insamlingarna har gjorts un talet. Cirka 80 % av noteringarna har gjorts under andra halvåret (tabell 2). Även alla övriga förekommande arter har noterats. Kollekter av Örstadius privata fungarier. = lokaler, not = noteringar) 8 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

11 Namn har i första hand angivits enligt Dyntaxa (januari 2017). Coprinus candidatus och C. foetidellus har dock i föreliggande uppsats ersatts med Coprinopsis candidata resp. C. foetidella. innefattas i Dyntaxa i, men de betraktas här i Dyntaxa har namnen angivits enligt Index Fungorum. Coprinopsis cordispora, Coprinus ephemeroides och Coprinopsis patouillardii ingår i ett dåligt utrett komplex och redovisas i denna uppsats som Coprinus cordisporus s. lat. Coprinus i fyra olika släkten: Coprinellus, Coprinopsis, Coprinus och Parasola. Vid publiceringen av parna använda Coprinus. Arter I denna undersökning har således 186 arter (44 %), 45 discomyceter (24 %), 56 pyrenomyceter (30 %) och 4 imperfekter (2 %). Dessutom arterna har även noterats i torrängs- eller sandstäppsmiljö i östra Skåne. 186 noterade arter kan uppfattas som många på ett så pass begränsat substrat, men enligt tillgänglig litteratur (Doveri 2011, Ellis & Ellis 1998, Eriksson 2014, Richardson 2001) kan ytterligare minst ca 160 arter uppträda på nötspillning. En liggande undersökning kan bero på de faktorer som listats under rubriken Arbetssätt. Många av dessa svamparter är uppenbarligen ovanliga och en del av dem framkommer först vid längre tids odling i fuktkammare, exempelvis Chaetomiumarterna (Doveri 2011) eller efter längre regnperioder. nötspillning har markerats i artlistan (tabell 3). ra typer av spillning men följande arter har uppenbarligen inte tidigare i Europa noterats växa på någon typ av spillning: Clitocybe agrestis, Coprinellus sclerocystidiosus, Coprinopsis echinospora, Coprinopsis martinii, Crepidotus epibryus (pyttemussling), Cyathus olla (blygrå brödkorgssvamp), Lycoperdon lividum (kornig röksvamp), Pholiotina rugosa och Kotlabea deformis. Litteraturuppgifter om förekomster av svampar på nötspillning har hämtats ur följande verk: (1999), Ellis & Ellis (1998), Eriksson (2014), (2007), Knudsen & Vesterholt (2012), Krieglsteiner (2003), Larsson & Örstadius (2008), Ludwig (2001, 2007, 2012), Lundqvist (1972), (2005) och Welt & Heine (2006a, b). Basidiomyceter Jämfört med spillning av kanin och hare (Hanson 2014) är antalet basidiomyceter på spillning av nötkreatur påfallande många (81 arter). Den vanligaste är Clitocybe amarescens (besk trattskivling). Detta beror till stor del på att arten är och färg. Den vanligaste gruppen är bläcksvampar (Coprinus och 305 noteringar (40 % av arterna och 41 % av noteringarna) med Coprinus cordisporus s. l. och Coprinopsis poliomalla som de vanligaste arterna. Hos såväl Doveri (2011) som Richard- SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

12 10 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

13 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 11

14 12 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

15 son (2001) redovisas Coprinopsis stercorea som den vanligaste arten. - tina coprophila (klibbhätting) och Psathyrella purpureobadia har i föreliggande undersökning nästan uteslutande noterats på torrängs/sandstäppslokaler med högt ph i marken. Conocybe murinacea och Coprinopsis xenobia Sverige. Coprinellus fuscocystidiatus anges en- i Sverige men att så är fallet framgår av Nagy Discomyceter Antalet noterade arter av discomyceter är mer väl överens med uppgifterna i litteraturen. En förklaring till detta är helt enkelt att antalet arter av discomyceter som förekommer på spillning är färre än antalet pyrenomyceter, något som bland annat framgår av Doveri (2011) och Eriksson (2014). En bidragande orsak kan dock vara att discomyceter nästan helt saknas på material som insamlas vintertid som en följd av att de inte tål frost (jfr tabell 2). Den artgrupp som är vanligast är Ascobolus (24 % av noteringarna) tätt följd av Coprotus (23 %). Den art bland discomyceter som har noterats oftast är Cheilymenia granulata (orange dyngskål; tidigare Coprobia g.) (tabell 3). Den är i regel en av pionjärarterna på nötspillning och kan vid lämplig väderlek förekomma i stor mängd. Doveri SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 13

16 (2011), Lundqvist (1972) och Richardson (2001) anger Ascobolus immersus och Iodophanus carneus (skär dyngskål) som de vanligaste arterna arter som visat någon tydlig preferens för torrängs/sandstäppslokaler med högt ph i marken. Coprotus glaucellus har inte tidigare rapporte- Pyrenomyceter Antalet noterade pyrenomyceter är ca 30 % av Preussia minima överlägset vanligast både när det gäller antalet noteringar och med stor säkerhet även antalet det på kokakor av lämplig ålder. Detta överensstämmer väl med andra undersökningar (till exempel Doveri 2011 och Richardson 2001). fruktkroppar på en enda kokaka. conicum framstår också som en av de vanligaste arterna på nötspillning. Av tabell 3 framgår även att Podospora-arterna och övriga Preussia- (tidigare ) arter är väl representerade på nötkreatursspillning. De är uppenbarligen bland de vanligaste arterna på alla typer av spillning (Doveri 2011). Däremot är Delitschia-arterna och Hypocopra-arterna relativt ovanliga, medan Doveri (2011) anser att Delitschia winteri har Såväl Doveri (2011) och Lundqvist (1972) som Richardson (2001) anger Podospora decipiens och som de vanligaste arterna på detta substrat. Delitschia-arterna, Podospora pauciseta, Preussia-arterna och har en klar preferens för torrängs/sandstäppslokaler med högt ph i marken. Däremot visar Cercophora coprophila en viss preferens för marker med lågt ph. Följande arter har inte tidigare rapporterats som Cercophora cf. albicollis, Preussia alloiomera och rospora. Imperfekta svampar Pilobolus-arterna torde vara betydligt vanligare än vad som framgår av tabell 4. De är ofta pionjärarter på spillning. Vid regnig väderlek eller vid odling i fuktkammare kan de under kort tid uppträda i stora mängder. Pilobolus crystallinus har redovisats i tabell 4 endast som jämförelse. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

17 har ytterligare ett antal imperfekta svam- bestämmas beroende på brist på lämplig litteratur. Pilobolus kleinii har inte tidigare rapporte- Pilobolus oedipus och är enligt Myxomyceter Två arter av myxomyceter har påträffats på nötspillning, nämligen Didymium squamulosum och Lycogala epidendrum (vargmjölk). Lokaler avspeglar framförallt att antalet besök och insamlingar varit många på de aktuella lokalerna samt att de är stora till ytan. Men av dessa lokaler sedan gammalt är kända för att vara rika på svamp. Man kan därför förvänta sig att det på dessa lokaler även En annan faktor som påverkar mängden spillning och därmed även antalet kopro- En del lokaler betas regelbundet och under relativt långa perioder, medan andra betas endast under kort tid och/eller med ett fåtal djur. På många lokaler förekommer uppenbarligen bete enbart för att liga lokaler i tabell 5 är sådana som hittills betats under långa perioder och/eller med många djur. Fig. 1. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 15

18 Fig. 2. Fig SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

19 Foto S-Å. Hanson. Fig. 5. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 17

20 Fig. 6. Fig. 7. dius. 18 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

21 Fig Fig. 10., sporer i sporsäckar. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

22 Till Leif Örstadius som välvilligt ställt sitt material till förfogande och för värdefulla kommen- son, Karin Hjelmér, Ingvar Månsson, Arne Ryberg, Jan Svensson, Leif Örstadius och Hans Östling ( ) för medverkan vid inventeringarna, till Ove E. Eriksson för uppgifter om substrat, Åsa Kruys, Nils Lundqvist och Thomas Læssøe för hjälp med artbestämning och till personalen tjänstvilligt bistått med litteratur. Ahmed, S. I., Cain, R. F Revision of the genera &. Canadian Journal of Botany Dun Fungi. An illustrated guide to the coprophilous fungi in New Zealand. An illustrated guide to the coprophilous Ascomycetes of Australia Nøgler til coprophile svampe. Stencil- [ Doveri, F Fungi Fimicoli Italici. Associ- Doveri, F Occurrence of coprophilous Agaricales in Italy, new records, and comparisons with their European and extraeuropean distribution. Mycosphere Doveri, F Additions to Fungi Fimicoli Italici. An update on the occurrence of cop- in Italy with new records and descriptions. Mycosphere Doveri, F An update on the genera Ascobolus and with keys and descriptions of three coprophilous species, new to Italy. Mycosphere Dyntaxa. Microfungi on. The Richmond Publishing Co., Slough. Eriksson, O. E Checklist of the non-lichenized ascomycetes of Sweden. Botanicae Upsalienses Hansen, L., Knudsen, H. (Eds.) Nordic Macromycetes Vol. 1. Nordsvamp, Copenhagen. Hanson, S-Å Rödlistade svampar i östra Geastrum-arternas ekologi. - spillning av kanin och hare. - Hausknecht, A Conocybe Fayod, Pholiotina Fayod. Fungi Europaei vol. 11. Edizioni Candusso Coprinellus radicellus, a new species with northern distribution. Mycological Progress 10(3): coprophilen Pilze (4). Coprophilen Pilze im Hartschimmelgebiet bei Andech und weitere bayrische Dungpilzfunde. Mycologia Bavarica Knudsen, H., Vesterholt, J. (Eds.) Funga Nordica. Nordsvamp, Copenhagen. Studien zur Gattung Coprinus (Pers. ex Fr.) I. Zeitschrift für Mykologie Krieglsteiner, G.J. (Hrsg.) Die Großpilze Baden-Württenbergs. Larsson, E., Örstadius, L Fourteen coprophilous species of Psathyrella the Nordic countries using morphology and nuclear rdna sequence data. Mycological Research Luck-Allen, E. R, Cain, R. F Additions to the genus Delitschia. Canadian Journal of Botany 20 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

23 Ludwig, E Pilzkompendium kleineren Gattungen der Makromyzeten mit lamelligem Hymenophor aus den Ordnungen ing IHW-Verlag. Ludwig, E Pilzkompendium übrigen Gattungen der Agaricales mit farbigem Sporenpulver (ausgenommen Cortina- Ludwig, E Pilzkompendium Die größeren Gattungen der Agaricales mit Lundqvist, N Nordic Sordariaceae s. lat. Phylogeny and species delimitation in the genus Coprinellus with special emphasis on the haired species. Mycologia Noordeloos, M. E Fungi Europaei vol. 13. Edizioni Candusso. Redhead, S. A., Vilgalys, R., Moncalvo, J.-M., Johnson, J., Hopple, J.S Coprinus Pers. and the disposition of Coprinus species sensu lato. Richardson, M. J Coprophilous Ascomy- Richardson, M. J Diversity and occurrence of coprophilous fungi. Mycological Research Coprinus. I: Noordeloos, M. E., Kuyper, T.W., Vellinga, E.C.: Flora Agaricina Neerlandica ntnis coprophilen Pilze (1). Teil 1: Neue, seltene und sonstige Pilze auf Angusrind- Zeitschrift für Mykologie coprophilen Pilze (1). Teil 2: Coprophile Pilz- auf verschiedenen Substraten. Zeitschrift für Mykologie Yao Yi-Jian (compiled) Fungi of Great Britain and Ireland. Ascobolus key. [ fungi.myspecies.info/content/ascoboluskey] Helsingborg Sven-Åke Hanson är lektor - stort intresse. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 21

24 funnen i Sverige ) is re- - Tilia Ghent, Belgium). This is the northernmost occurrence of Efter en inspirerande föreläsning vid en SMFworkshop på Kinnekulle 2013 om hypogeiska svampar var entusiasmen stor att krafsa efter fruktkroppar i den öländska myllan. Var börjar man när man inte har en tränad hund som nosar på rätt ställen? Första valet blev en gles ädellövskog där tidigare en del sällsynta spindlingsarter, slöjröksvamp, rodnande klubbsvamp (Cortinarius spp., Lycoperdon mammiforme, Clavariadelphus helveticus - cirka 6 ha. Genom sänkan rinner en av Ölands vattenrikaste bäckar, Strömmen. Örtvegeta- jorden vilket framgår av den synliga botten i kanalen. Följande träd- och buskarter förekommer: hassel, skogsek, lind, ask, asp, lundalm, björk, hagtorn, getapel, apel, brakved (i fuktiga partier), benved, en, lönn, oxel, Rosa sp., skogstry, skogskornell och slån (Corylus avellana, Populus tremula, Ulmus minor, Betula, Crataegus, Rhamnus cathartica, Frangula alnus, Euonymus europaeus, Juniperus communis, Acer losteum, Cornus sanguineus, Prunus spinosa). I denna luckrika skog hade jag (EH) i oktober svampar och hade viss förhoppning om återfynd kom trots att det kändes ganska chanslöst. Jag höll mig på en yta av cirka 20 m x 75 m och kraf- slumpmässigt kring främst ek, hassel och lind. På den barkrattade jorden låg tre fruktkroppar som på en linje, troligen på samma rottråd från samlade jag in. Jordmånen på själva fyndplatsen är lövtäckt humusrik moränjord på kalkgrund. Absolut närmaste träd var lind och en liten hassel. Fem meter bort fanns skogsek. Vid undersökning i mikroskop såg jag sterigmer som parna. I övrigt påminde sporformen mycket om den bild som fanns vid beskrivningen för släktet Arcangeliella ipogei, på s 336 (Montecchio & Lazzari 1993). Jag kontaktade Mikael Jeppson som skickade mig två artiklar som handlade om släktet ovan samt Zelleromyces och hypogeiska Lactariusarter (riskor) och han misstänkte att det kunde röra sig om Lactarius stephensii, som tidigare inte hittats i Skandinavien. För att kunna fastslå 22 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

25 belägget för att fortsätta bestämningsprocessen. Gent, efter sekvensering kunnat bekräfta att det rörde sig om L. stephensii. Sannolikt består L. stephensii av ett komplex av närstående arter, men det öländska fyndet bedömdes vara identiskt med typen av L. stephensii (Nuytinck & Lactarius stephensii leyn in Nuytinck, Verbeken, Delarue & Walleyn, Basionym: Hydnangium stephensii Mag. Nat. Hist. Ser. 1, 13: 352 (1844). Synonymer: Octaviania stephensii & C. Tul., Fungi hypog.: 78 (1851). Arcangeliella stephensii Dodge, in Dodge, Ann. Mo. bot. Gdn 18: 463 (1931). Zelleromyces stephensii 'stephansii'], Mycologia 54(6): 635 (1963) [1962]. Martellia stephensii Hydnangium monosporum Paris 2: 445 (1888). Martellia monospora Pacioni, Docums Mycol. 28(nos ): 9 (1998). Öland,, Högtomta by, , GENT). Beskrivning Den insamlade fruktkroppen mätte 1,5 cm i höjd, 2,1 cm i längd och 1,7 cm i bredd. Ytan var slät lång svart söm. Vid sidan av denna fanns en naturlig mindre öppning och i denna skymtade bildande ytor. Jag noterade ingen missfärgning till följd av hanteringen på fyndplatsen. Däremot Högtomta, Sporer. Mikrofoto Mikael Jeppson. re hantering hemma och en natt i kyl. Delad visade sig insidan vara beige till kanelbrun med obehaglig. Vid genomskärning trängde några droppar vit mjölkaktig saft fram närmast peridiet, som var mindre än 3 mm tjockt. Mjölken smakade kärvt men inte skarpt. Efter cirka 10 minuter hade saften torkat in och gulnat. svagt amyloida (gråbruna i Melzer) isolerade taggar. På äldre kartor är området markerat som skog, opåverkad av större mänskliga ingrepp fram till början av 1900-talet. Då genomfördes ett dikningsarbete och Strömmens lopp rätades ut till en kanal. Före utdikningen hade bäcken tillfälligt hög vattenföring under vår och höst kan kanalen fortfarande svämma över och delar av sänkan vattenfylls. Endast de något högre partierna och trädsocklar förblir torra. På sommaren är kanalen oftast torrlagd men fuktiga områden verkades hårt för att under 10 år ge plats för betande nöt och får. Efter detta har marken inte betats och endast gallring av sly, framförallt hagtorn, slån, och sjuka askar har genomförts för att skapa viss luckighet med syfte att gynna storviol som växer i friskare och fuktigare partier med brynkaraktär. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 23

26 Hultqvist. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

27 Fig Om man betraktar synonymlistan ovan ser man att Lactarius stephensii har hoppat runt mel- Idag har den hamnat i släktet Lactarius (riskor), även innefattar så kallade sequestrata (gastroida/ lingsgrenar i riskornas släktträd. De formar rundade, fruktkroppar utan tydlig hatt och fot och har ett hypogeiskt levnadssätt. De har, precis som de ovanjordiska riskorna, mjölksaft och sporer med amyloid reaktion (Vidal 2004). Motsvarande förhållande råder hos de närbesläktade kremlorna (Russula Macowanites candidus; syn. Elasmomyces krjukowensis; Kers 1978), som hör hemma bland kremlorna men laceae. I Europa är de sequestrata arterna i denna familj ganska få. Annorlunda är det i andra delar av världen, till exempel i Australien, Nya i Sydostasien, varifrån många arter beskrivits hittills fyra arter av sequestrata riskor: Lactarius stephensii och Zelleromyces giennensis som båda hör hemma i Lactarius subgenus Piperites och L. borzianus och Zelleromyces hispanicus, som ingår i Lactarius subgenus Russulares (Ver- Zelleromyces-arterna har ännu inte formellt förts över till Lactarius. Så gott som alla hypogeiska svampar bildar Lactarius stephensii på Öland, rör det sig sannolikt om rats från kontinenten (Vidal 2004). De öländska exemplaren hade en viss doft, om än inte så påfallande. Hypogeiska arter sprids huvudsakligen med hjälp av däggdjur (gnagare, vildsvin, rådjur, grävlingar) som lokaliserar sitt byte med hjälp av sitt luktsinne. I originalbeskrivningen av arten Hydnangium stephensii) uppges den ha en svag doft som påminner om Agaricus theiogalus (= småriska, Lactarius tabidus aktigt sött, som sherry, russin eller mäsk, medan om konserverad ananas. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 25

28 Fyndet av Lactarius stephensii på Öland var och var i södra och centrala Europa, norrut till ca 52 N, motsvarande en linje från södra Eng- land (Erfurt) (Fraiture & Derboven 2004, Gross mil. Att Öland hyser lämpliga förutsättningar för en rad sydliga, värmekrävande svampar är dock väl känt och detta gäller naturligtvis även - Hymenogaster bulliardii i Mittlandsskogen på centrala Öland (Jeppson & Molia 2015). Denna art var tidigare inte känd från norra Europa. Ett varmt och ganska torrt klimat, kalkberggrund och mullrik jord i luckig ädellövskog med visst inslag av mera triviala hypogeiska svampar. Kunskapen om de hypogeiska svamparnas förekomster och utbredning i landet är hittills mycket ofullständig. I mångt och mycket är även deras taxonomi ofullständigt utredd och bestämningslitteratur baserad på modern artuppfattning saknas, både hos oss och i Europa i övrigt. Studier av typmaterial och jämförande studier av herbariematerial återstår att göra. I detta arbete kommer den moderna DNA-tekni- - med en vanlig trädgårdskratta. Man behöver bara lite extra tålamod och en uppövad känsla Som svenskt namn på Lactarius stephensii före- liknande utseende, växer hypogeiskt och har visat sig tillhöra riskorna. Mieke Verbeken för sekvensering och information om Lactarius stephensii. Annals and Magazine of Natural History Fraiture, A., Derboven, P Deux nouvelles récoltes d Arcangeliella stephensii, espèce tubéroïde proche des lactarires. Revue du Cercle de Mycologie de Bruxelles Zeitschrift für Mykologie 2. Phil- of London, ser. B Jeppson, M., Molia, A Två hypogeiska Elaphomyces decipiens och Hymenogaster bulliardii. Kers, L. E Elasmomyces krjukowensis (Fungi hypopgaei) found in Sweden. Botaniska Notiser Kreisel, H. mokratischen Republik Verlag, Jena. Miller, S. L., McClean, T. M., Walker, J. F., the Russulales including agaricoid, gasteroid and pleurotoid taxa. Mycologia Montecchio A, Lazzari, G Atlante foto-. Associazione Mico- logici, Vicenza. Nuytinck, J., Verbeken, A, Delarue, S., Walleyn, R Systematics of European sequestrate lactarioid Russulaceae with spiny spore ornamentation. Belgian Journal of Botany 136(2): dens, Kew. 26 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

29 Verbeken, A., Hampe, F., Wissitrassameewong, 2014a. A new angiocarpous Lactarius species from Thailand. Phytotaxa Verbeken, A., Stubbe, D., van de Putte, K., Eb- unexpected: angiocarpous representatives of the Russulaceae in tropical South East Asia. Persoonia Vidal, J. M Arcangeliella borziana and A. stephensii, two gasteroid fungi often mistaken. A taxonomic revision of Lactarius-related sequestrate fungi. Revista catalana de Micologia Borgholm - och botanik. Hon deltar se- Mikael Jeppson Mikael Jeppson är redaktör för SMT och ledamot i SMF:s SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 27

30 2017 Släktet i Sverige and Släktet Rhytisma av Fries (1819) och innefattar arter med ett parasitiskt levnadssätt i blad (Eriksson 2014, Lantz 2011). Släktets fyra nordiska arter är tämligen Rhytisma acerinum och R. punctatum på skogslönn och tysklönn (Acer platanoides och A. pseudoplatanus), R. andromedae på rosling (Andromeda polifolia), och R. salicinum på sälg och viden ( spp.). Fries (1819) beskrev även en femte art i släktet, R. empetri på kråkbär (Empetrum sp.), men denna räknas idag till ett eget släkte (Duplicaria empetri). Arterna bildar svarta stroman som övervintrar hösten sklerotiseras stromat för att följande vår bilda apothecier som producerar smala, trådformiga och luftburna ascosporer som i lövsprickningen infekterar värdväxtens nyutsprungna (Rhytisma acerinum) visas i en schematisk teck- 35). Men först några ord om släktet Rhytisma i Sverige och en kortfattad bestämningsnyckel till de nordiska arterna. Tabell 1. Svenska arter av släktet 1. På Acer spp. (lönn) eller spp (sälg, viden) 2 1. På (rosling) 2. På Acer spp På spp.; sporer x 1,5 2 μm 3. Sporer x 2 3 μm 3. Sporer x 1,5 2 μm 28 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

31 Rhytisma acerinum 2) rapporterades av Fries (1819) som ganska allmän om hösten på bladen av Acer platanoides. Fynduppgifter i Artportalen visar att utbredningen av R. acerinum i stort sett följer skogslönnens utbredning i Sverige. Den når dock inte om substrat (och då handlar det sannolikt oftast om skogslönn), i ett fåtal fall anges tysklönn. Från Norge rapporterade Eckblad & Torkelsen (1986) att fynden på skogslönn i huvudsak var begränsade till de östra delarna av landet, medan fynd längs Västkusten och in i de djupa fjorddalarna uteslutande hade gjorts på den inplante- likartade utbredningar i Norge. En hypotes som förklarar detta förhållande, menade Eckblad & Torkelsen, skulle kunna vara förekomsten av två att dessa i så fall skulle ha olika klimatiska krav på sin växtmiljö. Rhytisma andromedae 5). Sett i relation till mängden fynduppgifter av R. andromedae vara sällsynt eller kraftigt underrapporterad. Rhytisma punctatum Fries (1819) från Skåne som: mindre allmän på bladen av Acer pseudoplatanus. Tysklön- Kristianstad (Skåne) från 1928 (Hanson & Hägg 2000). Efter att uppenbarligen ha fört en mycket anonym tillvaro sedan 1928, har den under sena- men uteslutande från blad av skogslönn. Från ett (Norwegian Mycological Database och Artsobservasjoner). Rhytisma salicinum sälg ( ) och andra videarter ( ( uppe på kalfjället. Nyligen visade Karström (2015) foton på olika stadier i dess livscykel. ). Foto Jörgen Jeppson. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

32 ). Utbredning i landet Fig. 3. Skogslönn ( ). Utbredning i landet - ). Utbredning i ( - ). Foto Jörgen Jeppson. Fig. 6. Rosling ( - ). Utbredning i landet (Artfakta). 30 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

33 Fig. 7. Fig. 8.. Ut- - ). Utredning i landet Rhy- ). Utbredning SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 31

34 ). Foto Jörgen Jeppson. Två av Rhytisma-arterna har namngiva anamorfer (se tabell 1). Konidiesporer bildas under sommar och höst. De saknar dock förmåga att gro och deras funktion är hittills okänd (Eckblad & Torkelsen 1986). av Jörgen Jeppson. Fotona är tagna i Trollhättan 32 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

35 ) ) med blommor. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 33

36 - SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

37 Fig. 17. I slutet av juni mognar lönnens frukter. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 35

38 36 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

39 - SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 37

40 . 38 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

41 Fig. 25. I oktober faller löven. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

42 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

43 Fig. 28. Vintern kommer med snö som döljer de fallna löven. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

44 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

45 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

46 - - SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

47 Tack till Ove E. Eriksson för genomläsning av manuskriptet och till Terhi Pousi för lån av bilden av Rhytisma punctatum. Dissing, H Rhytismatales. I: Hansen, L., Knudsen, H.: Nordic Macromycetes Vol. 1. Eckblad, F-E., Torkelsen, A-E The genera Rhytisma and Placuntium in Norway. Agarica Eriksson, O. E Checklist of the non-lichenized ascomycetes of Sweden. Acta Uni- Upsalienses 36: 2. Vårtsvampar (Scleromyci) (Fortsättning). Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingar ser. Förteckning över Puggehatten supplement 4. Rhytisma acerinum der ett år? 36(2): Lantz, H Endofyter i allmänhet och Rhytismatales i synnerhet. Artfakta [ Artsobervasjoner [ Norwegian Mycological Database. [ uio.no/botanisk/nxd/sopp/nsd_e.htm] Jörgen Jeppson Hjortmossegatan 123 Jörgen Jeppson är naturintresserad pensionär rans hjälp dokumentera företeelser inom svamparnas ständigt överraskande värld. Mikael Jeppson Tidigare nummer av SMT och Jordstjärnan Pris endast 200:-/st Nu kan Du beställa alla tidigare utgåvor av Jordstjärnan, Windahlia och Svensk Mykologisk Tidskrift (t o m 2014). Allt håll. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

48 I. Musseroner och taggsvampar I:. (NT), (NT), Tri- (VU) and (VU) are reported from an area of nutrient- -, and der threat of thinning and subsequent clear-felling. Based on the presence of valuable and Denna artikel handlar om ett område kring Stora Gettjärnet i Västra Götaland med oväntade svampfynd av signalarter och rödlistade arter: jättemusseron ( ), lakritsmusseron ( ), blå taggsvamp (Hydnellum caeruleum), dropptaggsvamp (Hydnellum ferrugineum), zontaggsvamp (Hydnellum concrescens), motaggsvamp ( squamosus), blomkålssvamp ( ) och röktuvskivling (Lyophyllum fumosum). Stora Gettjärnet ligger i den västra delen av Lerums kommun, på gränsen till Ale kommun, ligger längst upp i det höjdområde som kallas Alefjäll och som tillsammans med Vättlefjäll i sydväst och Risveden i norr utgör en av de gröna kilar som utgår från Göteborg. Området ligger strax ovanför högsta kustlinjen. Markerna kring Stora Gettjärnet är magra, sura och jordlagren tunna. På många håll dominerar årig självföryngrad tallskog men inslaget av våtmarker är stort och i dem växer mestadels glasbjörk (Betula pubescens) och tall (Pinus sylvestris). Några av våtmarkerna är emellertid öppna med stort inslag av typiska västsvenska arter som klockljung (Erica tetralix) och myrlilja (Narthecium ossifragum). Väst och nordväst om SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

49 senast Senaste branden var enligt uppgift så kraftig att det mesta av veden brann upp liksom förnalagret på de torrare höjdpartierna. Därefter har självetablering av framför allt björk och tall skett och nu växer ung tall- och björkskog på höjderna och däremellan går stråk av öppna våtmarker. Lövinslaget är på sina håll stort och på vissa platser är björken det dominerande trädslaget. I den norra delen av området ändrar skogen karaktär och blir mer grandominerad även om inslaget av tall, björk (Betula sp.), asp (Populus tremula), ek (Quercus sp.) och rönn ( aucuparia) också är relativt stort. Höjdområdet avgränsas norrut av nordvända branter och lodytor med nedanförliggande våtmarker och en bäck. I branten är mikroklimatet mycket fuktigt och det växer en del grov gran (Picea abies), men framför allt ligger det en hel del grova granlågor i denna miljö. Här förekommer sedan 2007 bland annat brandticka (Pycnoporellus fulgens), en art som kommer att behandlas separat i en senare artikel. Österut blir markerna mer mosaikartade med årig talldominerad skog på höjderna och våtmarker i sänkorna. Här liksom på de allra naturskogsartat utseende. En betydande del av det drygt 100 ha stora området hotas av gallringsåtgärder med efterföljande slutavverkning och som en förberedelse för detta har en skogsbilväg anlagts norrifrån fram till den nordvända branten som utgör en nyckelbiotop skett för en så kallad basväg genom nyckelbiotopen i den del där brandtickan förekommit som mest frekvent. Samtidigt planerar Svenska Kraftnät att anlägga en ny stor kraftledning genom bl a Alefjäll och en av sträckningarna som föreslogs var genom Stora Gettjärnsområdet. Efter protester ser det nu ut som att Svenska Kraftnät avser att i första hand försöka bygga kraftledningen utanför området, men frågan är långt ifrån avgjord. Som svar på dessa hot gick Göteborgs Svampklubb, Naturskyddsföreningen i Ale och Lerums Naturskyddsförening i maj 2016 till länsstyrelsen med ett förslag till naturreservatsbildning utanför den sydöstra delen av reservatsområdet je). Senare under hösten 2016 fann vi betydande mängder av skyddsvärda svampar som Göteborgs Svampklubb presenterade för länsstyrelsen. En hel del förekomster av jättemusseron, blå taggsvamp, dropptaggsvamp, motaggsvamp och zontaggsvamp noterades även inom skyddszonen. De ovannämnda hoten om gallring och efterföljande slutavverkning i stora delar av området gjorde att författaren tillsammans med Leif Danielsson, Olof Holmstrand och ytterligare några personer från naturskyddsföreningarna i Lerums och Ale kommuner började titta lite när- - en mil nordost om Göteborg. mäteriet. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

50 - mare på ett större område kring Stora Gettjärnet. Anledningen var bl a att ta reda på var tjädern ( ) kunde ha sin spelplats eftersom vi hade stött på ganska mycket tjäder i dessa marker genom åren och vi kände till en gammal spelplats som legat i områdets sydöstra utkant. Vi hittade så småningom den nu aktuella spelplatsen, som ligger inom det område som vi senare föreslog som naturreservat. Flera tuppar spelade på denna plats 2016 och det var mycket tjäderspillning i markerna över huvud taget. Genom dessa skogsturer fann vi en naturtyp som skiljde sig en hel del från granskogen med brandticka i norr. Skogen är mer öppen och domineras av tall på magra marker med tunna jordlager. Hällen går här och var i dagen men oftare ligger den täckt under ett tunt jordtäcke. Den 26 september 2015 hittade Leif Danielsson och författaren fyra stora exemplar av jättemusseron vid Stora Gettjärnets norra spets. Helgen därefter noterade vi ytterligare ett par jättemusseroner ca 10 meter ifrån de första, ett exemplar ett 50-tal meter norr om dessa och ett trasigt exemplar ett par hundra meter längre västerut. Den sistnämnda växte i den unga brandskogen och här hittade vi också det första exemplaret av motaggsvamp. Följande år, dvs hösten och förvintern 2016, gjorde vi nya besök, inte bara på de platser där vi funnit jättemusseronen 2015, utan i hela det drygt kvadratkilometer stora området som före- - stort antal jättemusseroner utan även stora mängder blå taggsvamp och motaggsvamp, relativt många dropptaggsvampar och zontaggsvampar samt ett exemplar vardera av lakritsmusseron och blomkålssvamp. Invid en av jättemusseronerna växte också en art av släktet Lyophyllum. Arterna i släktet är svårbestämda men troligen handlar det i detta fall om den i landet tämligen ovanliga röktuvskivlingen (Lyophyllum fumosum). I tabell 1 framgår de mängder av respektive art som har hittats i området under främst 2016 (2015 års fruktkroppar har endast tagits med i sammanställningen i de fall de utgjort en lokal som inte hyste fruktkroppar under återbesöket 2016). Även antalet mycel har uppskattats. Som utgångspunkt för detta har fruktkroppar som stått längre än 10 m från närmaste exemplar av samma art noterats som ett eget mycel. I regel har avståndet varit betydligt större och i många fall har andra markförhållanden som är mindre lämpliga för arten (främst blötare våtmark) legat som en barriär mellan fynden. Framför allt är det stora antalet jättemusseroner och blå taggsvamp anmärkningsvärt. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

51 - Blå taggsvamp (Hydnellum caeruleum - NT) Fig. 3 5 I Västsverige är blå taggsvamp sällsynt med endast ett tiotal lokaler väster om en linje mellan Dropptaggsvamp (Hydnellum ferrugineum) Dropptaggsvampen är en skoglig signalart som också hör hemma i de magra barrskogsdominerade markerna. Den bildar ektomykorrhiza med både tall och gran. Förekomsten i Stora Gettjärnsområdet framgår av tabell 1. Zontaggsvamp (Hydnellum concrescens) som förekommer inom stora Gettjärnsområdet. Omfattningen framgår av tabell 1. Motaggsvamp ( - NT) Fig. 6 8 Arten bildar ektomykorrhiza med tall och är Thomas Grönlund. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

52 - tallnaturskog. I södra Sverige är den sällsynt skat kraftigt på grund av skogsbruksåtgärder. I Stora Gettjärnsområdet förekommer den mestadels i hällmarksmiljöerna och på marker med påminner om den blå taggsvampens SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

53 Fig. 7. Motaggsvamp ( ). Artens utbredning i Stora ). Jättemusseron (Tricholoma colossus - VU) Fig Jättemusseronen är en sällsynt och rödlistad art, mot vilken hoten anses ha ökat. I 2005 och 2010 års rödlistor bedömdes den som NT, medan den ovanlig i övriga Europa och rödlistad i 18 eu- minskande (Fraiture & Otto 2015). Vid en närmare titt på utbredningen av jättemusseron i Stora Gettjärnsområdet ser man en stor koncentration utmed Stora Gettjärnets östra och norra de noterade mycelen och 78 % av alla fruktkroppar. Dessa stränder är solexponerade och utgörs av tunna jordlager, här och var med den nakna hällen uppstickande. Närmast sjön dominerar medelgrov till grov tall med inslag av gran. Skogen är naturskogsartad och träden har gott om grenar som sitter lågt på stammen, vilket skvallrar om en uppväxt i öppnare miljö. Kommer man bara ett par tiotal meter upp från strandkanten blir skogen mer sluten och med en större andel gran. Det är bara inom ett 20-tal meter från sjön som jättemusseronerna växer. I denna miljö, i anslutning till jättemusseronerna, växer också några exemplar av dropptaggsvamp. Jättemusseronen bildar ektomykorrhiza med tall och är känd från Skåne till Pite Lappmark, men har koncentrationer av fynd kring Stock- förklaras med att svampen uppträder enstaka Fig. 8. Motaggsvamp ( - och kanske inte varje år och därför bara iakttas där många människor besöker skogen (Artfakta). Normalt hittar man endast några få fruktkroppar av jättemusseron på en växtplats, men tag från denna regel i landet. I september 2012 hittades 90 exemplar av jättemusseron vid sjön Gömmaren i Huddinge kommun (Artportalen). exponerad, tallbevuxen sjöstrand, dvs i en miljö som av allt att döma är väldigt lik miljön vid Stora Gettjärnet. Relativt många exemplar av jättemusseron växer också i de nordöstra delarna av Stora Gettjärnsområdet. Även här dominerar naturskogsartad tallskog på tunna jordlager och en del naken häll, men andelen våtmark är här större mellan fastmarkspartierna. Precis som vid Stora Gettjärnets stränder ligger fyndplatserna i relativt sol- SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 51

54 ). Foto Thomas Grönlund. det. Foto Thomas Grönlund. 52 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

55 exponerade miljöer med ett varmt mikroklimat. I samma miljö, och inte sällan nära varandra, växer gott om blå taggsvamp, motaggsvamp och dropptaggsvamp, men också en del zontaggsvamp och ett exemplar av lakritsmusseron. Tricholoma ). Utbredning i landet (Artfakta). Lakritsmusseron (Tricholoma apium VU) Fig Laktritsmusseronen är knuten till tall och förekommer på torra och magra lokaler i äldre tallbestånd med lång skoglig kontinuitet. Den är Tri- ). Utbredning i Fig. 13. Lakritsmusseron ( SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 53

56 ha missgynnats kraftigt av slutavverkningar av kontinuitetsskogar. Arten är rödlistad och skoglig signalart. I Stora Gettjärnsområdet har vi noterat den i form av en fruktkropp i den föreslagna Röktuvskivling (Lyophyllum fumosum) Fig. 15 Invid en av jättemusseronerna i områdets nordvästra del växte ett tiotal fruktkroppar tätt ihop av en art av släktet Lyophyllum. Arterna i släktet är svårbestämda men troligen handlar det i detta fall om den i landet tämligen ovanliga röktuvskivlingen. Mer om detta släkte och ingående arter går att läsa i Larsson & Sundberg (2010). Blomkålssvamp (Sparassis crispa) Fig. 16 Vid basen av en relativt grov tall i delområde 4 växte en stor fruktkropp av signalarten blomkålssvamp. Endast några decimeter från denna skogar, oftast tallnaturskogar och olika restbiotoper där det förekommer biologiskt gamla träd. Den står ofta invid gamla träd. Varför förekommer alla dessa exklusiva arter i Stora Gettjärnsområdet och varför i sådan män- Enligt den häradsekonomiska kartan från var större delen av området då skoglös mark, troligen betad hed. Vi har hittat ett tiotal urgamla stängselstolpar av ek där uppe, på Fig. 15. Röktuvskivling ( - - SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

57 vilka det sitter rester av en mycket gammal, slät, grov järntråd. Heden har varit betad men måste däremot inte ha varit helt trädlös. I den norra delen av området, dvs den nordvända branten och höjdryggen ovanför denna, anger den häradsekonomiska kartan att det växte barrskog. Motaggsvamparna, de blå taggsvamparna, dropptaggsvamparna, samtliga jättemusseroner, lakritsmusseronen, röktuvskivlingen, parna hittades däremot i de områden som angetts som hedmark på 1890-talet. Samtliga dessa arter bildar ektomykorrhiza med tall, förutom blomkålssvampen som istället är en parasit och vednedbrytare på tall. De är alltså beroende av främst förekomma i äldre skogar med kontinuitetskaraktär. Detta tyder på att heden i området visserligen var trädfattig men inte trädlös. San- så har möjligen dessa svamparter kunnat sprida sig in i området från närliggande talldominerade skogar. Nitare & Högberg (2012) skriver om taggsvampskogar där många olika rödlistade marktaggsvampar ur släktena Phellodon, Bankera och Hydnum ofta växer tillsammans och inte sällan i stor rikedom och nära varandra. Framför allt skogsbruket har nu gjort att dessa skogar, som även hyser t ex hotade musseroner, nu är starkt hotade i hela Europa. Efter att ha uppmärksammat att särskilda ansamlingar av dessa arter inte helt sällan stod på platser som i äldre tid varit starkt påverkade av mänsklig aktivitet som orsakat markstörningar, formade Nitare och Högberg hypotesen att dessa arters begränsade förekomst i landskapet till stor del berodde på att de är konkurrenssvaga vid själva etableringstillfället. När de väl har etablerat sig är de troligen mycket konkurrensstarka och långlivade i denna miljö, men för att lyckas med nyetableringen krävs att sporerna hamnar på nakna rötter, fria från konkurrerande svampmycel av trivialare arter såsom t ex örsopp ( ), pepparriska (Lactarius rufus) och vårtöra ( ). Sådana röt- vilka inledningsvis saknar mykorrhiza. Detta sker emellertid sannolikt bara sällsynt och sporadiskt. Det troligen helt dominerade sättet för dessa mykorrhizasvampar är istället att klättra över på självsådda tallplantors rötter, enligt Nitare & Högberg (2012). Möjligheten för tallfröna att gro underlättas av måttliga markstörningar. Trenden i dagens skogsbruk är att föryngring av våra skogar sker genom plantering, men sannolikt missgynnar det ovannämnda skyddsvärda arter kraftigt, eftersom kultiverade trädplantor redan vid utplanteringen är fullt infekterade med konkurrenskraftiga svampar. Min hypotes är att de ovanligt rika förekomsterna av bl a jättemusseron, blå taggsvamp och kanske har att göra med att heden aldrig var trädfri och därtill stördes lagom mycket, eller alternativt, i kombination med att det under en period av tidig igenväxning av hedlandskapet i området har funnits osedvanligt goda möjligheter för dessa svamparter att sprida sig, dels med sporer, men kanske framför allt genom mycelspridning till nyuppkomna frösådda tallplantor. Mycket talar för att den störning som regelbundet uppkommit i området genom bränder, tramp från tamboskap mm starkt har bidragit till gynnsamma förutsättningar för spridning av dessa arter. Gemensamt för de ovannämnda svamparna är att de i litteraturen brukar beskrivas som arter som företrädesvis växer på magra, sura marker med tunna jordlager eller i sandtallskogar. Humusanrikningen får inte ha blivit för stor och skogen inte alltför tät, t ex genom invandring av gran, för då har dessa arter svårt att konkurrera mot andra, trivialare arter som kommer in. De påverkas negativt av såväl skogsavverkningar som spontan igenväxning när de ekologiska störningsfaktorerna uteblir (Nitare 2016). I Stora Gettjärnsområdet är det ganska ovanligt att dessa arter växer på platser med ett högt och välutvecklat blåbärsris (Vaccinium myrtillus), inne i blåtåtelmiljöernas centrala delar eller i hög och grov ljung (Calluna vulgaris). Många - SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 55

58 platsen, men då i regel i utkanten, eller i form av tanigare exemplar som växte glesare. I några fall (dock liten andel av växtplatserna) var emellertid ljungen och bärriset förhållandevis välutvecklad där jättemusseronen och den blå taggsvampen växte. Emellertid har jag mestadels noterat dem i barrmatta med inslag av renlavar (Cladonia ssp.), kvastmossa (Dicranum ssp., i regel vågig kvastmossa, Dicranum polycetum), väggmossa (Pleurozium schreberi), lingon (Vaccinium vitis-idaea) och glest med kråkbär (Empetrum nigrum). För Stora Gettjärnsområdets jättemusseroner och taggsvampar räcker det alltså inte på lång sikt att skydda området genom reservatsbildning och lämna det för fri utveckling. Man måste också säkerställa att en lätt eller måttlig störning sker i dessa marker, t ex genom bränning, skogsbete eller möjligen genom mycket försiktig och naturvårdsinriktad plockhuggning. Emellertid har det slagit mig hur vildsvinen drar fram och vis och inte över stora sammanhängande arealer, men ganska frekvent. Ofta hittar man hjort- Elaphomyces ssp.) och ibland också smal svampklubba (Elaphocordyceps ophioglossoides) på dessa uppbökade platser. Kan det vara så att vildsvinen kan stå för den störning som ovannämnda svamparter behöver? Länsstyrelsen har i maj 2017 återkommit med svar till föreningarna om att de instämmer i att området har en skyddsvärd funga, men att de inte i nuläget kan prioritera området för områdesskydd då naturvärdet inte är tillräckligt stort eller akut hotat. Länsstyrelsen tror inte att svampvärdena kommer att skadas av gallringen eftersom den genererar en form av störning som istället skulle kunna gynna arterna, samt att det slutavverkning skulle kunna anpassas till de höga svampvärdena genom en fröträdsställning och utebliven markberedning, menar länsstyrelsen. Därmed kan man säkra trädkontinuiteten. Min egen uppfattning i frågan är, att skogen redan står glest och att en gallringsåtgärd inte ger nämnvärt ökat utrymme för de redan gamla träd som blir kvar att utveckla sina kronor och därmed tillväxa snabbare. Åtgärden är snarare ett första steg i en slutavverkning av skogen. Konsekvenserna av en oförsiktig gallring är att äldre träd, som hyser mykorrhiza av jättemusseroner, blå taggsvamp, lakritsmusseron, mo- försvinner med värdträden och sannolikheten för en återetablering är liten även med kvarställda frötallar, eftersom återetablering genom sporer sannolikt är mycket ovanligt förekommande. En efterföljande slutavverkning minskar ytterligare sannolikheten för överlevnad av de gamla mycelen. I april 2017 inkom en slutavverkningsanmälan på totalt ca 16,5 ha direkt söder om det föreslagna reservatet, vilket inkluderar den av föreningarna föreslagna skyddszonen och skogen på Ett stort tack till Leif Danielsson och Olle Holmstrand som medverkade i sökandet efter dessa skyddsvärda svampar i området och för gemensamma ansträngningar att försöka få området skyddat som naturreservat. Vidare ett stort tack till medlemmarna i Göteborgs Svampklubb som jag kunnat diskutera dessa fynd med och till Mats Lindqvist, ordförande i Göteborgs Svampklubb, som medverkat i diskussionerna med länsstyrelsen. Anders Dahlberg och Michael vid länsstyrelsen i Västmanland län och Johan Nitare vid Skogsstyrelsen har bidragit med kunskap om dessa arters ekologi och utbredning. Johan Nitare har dessutom läst och kommenterat ett tidigt utkast till artikeln. Tack ska ni ha för er stora kunskap och för att ni bidrog till att jag kunde skriva denna artikel. Ett särskilt tack till Mikael Jeppson för alla diskussioner om artikelns utformning och praktisk hjälp med kartor. Slutligen vill jag tacka Johan Jannert och Marie-Louise Mille Fagerström vid länsstyrelsen i Göteborg för ett gott bemötande vid de diskussioner som hållits mellan Göteborgs Svampklubb och länsstyrelsen under 2017, även 56 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

59 om jag helst hade sett att Stora Gettjärnsområdet hade kunnat skyddas som naturreservat. Fraiture, A., Otto, P. (ed.) Distribution, ecology and status of 51 macromycetes in gramme. 53: Larsson, E., Sundberg, H Lyophyllum shimeji Sverige. 31(2): Nitare, J. (red.) Skogsstyrelsens förlag. Jönköping (4:de upplagan 2010). Nitare, J Skogsstyrelsen (folder, 6 s. ). med rödlistade mykorrhizasvampar. 37(2): Nitare, J., Högberg, N Svenska arter av fjälltaggsvampar ( rapport. 33(3): Artfakta [artfakta.artdatabanken.se] Artportalen [ Thomas är utbildad ekolog vid Göteborgs universitet och arbetar - sig alltmer för svamp, inte minst som indikatorer Boken "Jordstjärnor". hur du artbestämmer jordstjärnor samt beskriver de i ningar saknas inte heller. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 57

60 Om ängens svampar inför rödlistan Hösten 2017 inleds det spännande arbetet med att ta fram nya svenska rödlistor Vid bestående av Tommy Knutsson, Michael Krikorev och Elisabet Ottosson som leder framtagandet av svampdelen i rödlistan Till sin hjälp har de expertkommittén för svampar och alla andra svampvänner. Det är främst tre svampgrupper på rödlistan: mykorrhizasvampar, vedsvampar och ängssvampar. Den svenska rödlistan har följande kategorier med internationella förkortningar: nationellt utdöd (RE), akut hotad (CR), livskraftig (LC). Denna artikel är ett försök att lyfta fram en del fakta, frågeställningar och åtgärdsförslag för just ängssvamparna, främst genom några minnesglimtar från Medelpad och Jämtland. Jag har även med egna ögon kunnat följa landskapets förändring och ängsarternas tillbakagång i min egen hembygd sedan barndomen på 1950-talet. SMF startade hösten 2011 projekt Vaxvakt som syftar till inventering och övervakning av ängssvampar och även av skogsvaxskivlingar (Hygrophorus). Här är viktigt att uppgifter levereras in till Artportalen [ Två in- grammet för svampar i ängs- och betesmarker (Jordal 2011) har under de senaste åren gett mycket ny kunskap om våra ängssvampar. Den mykologiska kunskapen hos våra vänner på länsstyrelser runtom i landet har ökat kraftigt. Men ännu är ängssvamparnas levnadssätt okänt. An- och misstankar om att vaxskivlingar möjligen är inte visat ordentligt ännu. En av de senaste Agrarhistorikerna Janken Myrdal och Mats Morell har i en populärt skriven bok sammanfattat det svenska jordbrukets historia från stenålder till nutid (Myrdal & Morell 2011). De berättar om åkerns och slåtterängens uppkomst, om - beskrivning av 1930-talets jordbrukstopp fram till dagens välfärdssamhälle, alltmer storskaliga jordbruksdrift på en global jordbruksmarknad, tning till större städer. Efter 1995 formas svenskt jordbruk av den gemensamma jordbrukspoliti- 58 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

61 Idag börjar även gamla, artrika ängslandskap i na. Detta drabbar hårt den biologiska mångfalden i dessa gamla, vackra kulturlandskap. Det sägs att bara tre personer begriper den krångliga dialog där alla medborgare uppmanas säga sin tik CAP (Common Agriculture Policy). Där kan vi alla vara med i diskussionen. Europeiska organisationer för natur och miljö, exempelvis der upprop och sända in synpunkter, se [ och syftade då enbart till att öka matproduktionen. CAP har reviderats i omgångar. Delar av stöden har förts över till satsningar på landsbygdsutveckling och biologisk mångfald. i grunden och styra över ännu mer från produktionsstöd inom pelare 1 i CAP till satsningar på landsbygdsutveckling, miljö och biologisk mångfald inom pelare 2. Den svenska hållningen har varit att styra över mer till pelare 2 i landsbygdsprogrammet. Även Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vill övergå till mer stöd av typ 2, åtminstone under förutsättning att det - per år i jordbruksstöd. Den nyvalde franske presidenten Emmanuel Macron vill ha kvar de stora möjligheter för varje enskilt land att ytterligare gynna exempelvis ekologiskt jordbruk och artrika naturbetesmarker i sina årliga budgetar och sina nationella landsbygdsprogram. Här i Sverige tar Näringsdepartementet fram sjuåriga landsbygdsprogram där miljöersättningar till naturbetesmarker ingår, nuvarande programmet SMF:s hedersmedlem Siw Muskos har, efter utkast av Håkan Lindström, gjort nedanstående teckning som visar hur det äldre odlingslandskapet kunde se ut i främst norra delen av Sverige betade på skogen utanför gärdesgården, slåtter bedrevs vid bäckstränder, myrar och sjökanter. Stora delar av inägan, även gårdstunet, var lieslagen äng medan de gödslade åkrarna var små. Ängarna sköttes med slåtter i senare delen av juli och efterbete några veckor i augusti-september då de små fjällkorna släpptes in från skogen. Det optimala vore givetvis att efterlikna forna tiders ängstradition i varje trakt. Men största hotet idag är igenväxning. Enbart bete under eftersommar och höst eller maskinella metoder kan då accepteras. hagmarker. Vår största samlade areal av natur- lingslandskap till världsarv. Mykologiveckan 2017 äger rum hos Tommy Knutsson och hans botanistkompisar på just Öland. Då blir det tillfälle att närmare studera ängssvampar i de gamla vackra kulturlandskapen på Öland. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

62 Fig. 2. Det äldre odlingslandska- 2016) omkom i en drunkningsolycka (Rune 2017). Rald lyfte i den danska svampföreningens tidskrift Svampe fram vaxskivlingar som indikatorer på värdefulla ängar (Rald 1985). besök resulterade i klassningen mycket god lokal för vaxskivlingar, regionalt värdefull äng. vid många besök så klassade Rald ängen som särskilt bra lokal för vaxskivlingar, nationellt Fig. 3. Erik Rald för svampnoteringar vid skrivbordet. Foto Fleming Rune. vaxskivlingar skulle anses ha internationell be- ett liknande schema i fältguiden som SMF gett ut om ängssvampar och de klassar även ängarna Persson 2012). svampar inom våra lokala svampföreningar och botaniska föreningar från Skåne till Lappland. Tidskrift om Värdefulla naturbetesmarker i - hävd och fynd av intressanta ängssvampar. I betesmarken Skogshejdan med 36 arter, vilket enligt det danska schemat skulle innebära en äng av internationell betydelse. Troligt är att antalet ängssvampar är högre i södra Sverige än i norra Sverige. Den särpräglade fungan på torra, betade sandhedar i östra Skåne har uppmärksammats i artiklar här i SMT av Sven-Åke Hanson och Mikael Jeppson (Hanson 2016, Hanson & Jeppson 2005). 60 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

63 Kurt-Anders Johansson och hans kamrater i Västgötabergens Svampklubb har i olika sammanhang lyft fram ängar, ängsvård och ängssvampar i västra Sverige. Inför mykologiveckan 1992 i Sjuhäradsbygden i Västergötland skrev Roger Pihl en artikel om ängssvampar på hästbe- 1992). Han redovisar 33 arter vaxskivlingar, bland annat dadelvaxskivling (Hygrocybe spadicea (NT) praktvaxskivlingen (H. splendidissima), vilket med de danska kriterierna innebär en äng av internationell betydelse. färjan till Sundsvall och Medelpad. Hela gänget genhet medan värdparet for ut till sommarstugan. Vi guidade sedan våra gäster runt till ängar och skogar under några minnesvärda dagar. Rundturen avslutades med besök vid den högt belägna, vackra fäbodvallen Granbodåsen, där över dalar och skogar. TV-programmet Mitt i Naturen sände hösten 2001 program från Granbodåsen och visade färgprakten med rödskivlingar och vaxskivlingar. Vid mykologihelgen 2013 berättade Frida Turander om en märklig ansamling av sällsynta ängssvampar på Malmbackarna i Hagfors kommun, Värmland, med bland annat 28 olika svampar såsom Clavaria greletii ersvamp (Clavaria pullei). Frida slåttrar själv några hektar äng och har även ett tjugotal får. Sedan slutet av 1970-talet har botanistgänget i Medelpad intresserat sig för gamla ängar. Exkursioner till ängar har även ägt rum under alla År fonden (WWF) som användes till att uppmuntra de sista hackslåttbönderna att fortsätta lieslå eller beta sina ängar. Vi skrev text till särskilda tillverka skyltarna, som sattes upp vid Naturskyddsföreningens tio frivilliga ängsreservat. runtom i socknarna, liksom många insatser med slåtterbalken som länsstyrelsen lånade ut följde Erik Rald och andra danska mykologer, samt holländaren Machiel Noordeloos, med - Foto Katarina Lundmark. På Granbodåsen har vi funnit 23 olika arter vaxskivlingar, vilket enligt det danska schemat innebär att det är en äng av internationell Entoloma bloxamii) och E. pallens (Ramariopis crocea (Clavaria zollingeri). Thomas Læssøe och Erik Rald samlade 1986 sammetsmusseronerna Dermoloma josserandii var. phaeopodium och D. pseudocuneifolium på torrbackarna där även kopparäggsvamp (Bovista tomentosa) håller till. Scharlakansröda vaxskivlingar (Hygrocybe punicea) växer under goda svampår bland blåblommande sena fältgentianor (Gentianella SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 61

64 campestris var. campestris) och hamnar ibland i en läcker svampstuvning på kvällsmackor under brev från Erik Rald med dels kopior ur hans dagbok om fynden från besöket i Medelpad, dels en utskrift på skrivmaskin med alla fynddata. Vid beskedet om Eriks bortgång tog vi fram brevet och mindes stunderna tillsammans de där höstdagarna För varje art angav Erik om han tagit foto, gjort beskrivning, om arten var ny för Medelpad, om belägg deponerats i C (Köpenhamn) osv. Det stod exempelvis: Camarophyllus colemannianus, Borgsjö kyrka, minneslund, coll. ER, C, ny för Mpd Dermoloma josserandii, Borgsjö, Gammelbodarna, coll. ER, C, Ny för Mpd Hygrocybe turunda, Borgsjö, Granbodåsen, coll. ER, foto ER, beskr. ER, Ny för Mpd som handlade om vaxskivlingar. Vi hade med oss holländaren Eef Arnolds, som nyligen har gett ut ett imponerande praktverk i 3 delar om svampar i den holländska provinsen Drenthe (Ar- om svampar i gräsmarker, hedar, våtmarker och kulturmarker. Johan Nitare har recenserat hela serien i Svensk Mykologisk Tidskrift 2015(3). sjöveckan 1995 tillsammans med Eef Arnolds, logisk höjdpunkt. Även vägdikena var slåttrade och räfsade. Varje grässtrå var viktigt ta tillvara. Vi såg mer än tjugo grupper av fager vaxskivling (Hygrocybe aurantiosplendens), hänsynskrävande (NT) på rödlistan, som prydde par i varje grupp. Sonja fann grålila kragskivling ( ) mitt ute på ängen. Den Mycena epipterygia) var vanlig och enligt Eef typisk för kalkängar. Många rödskivlingar är också samlade vid Gammelbodarna, bland annat Entoloma velenovskyi. Vi noterade även vid Gammelbodarna att ängens kärlväxter, liksom fager vaxskivling och andra ängssvampar, etablerat sig på gamla lägdor (slåttervallar) som inte plöjts eller gödslats på från Norge av hövallar som varit ogödslade och oplöjda i 30 år och där ängsarter vandrat in. Eef berättade exempel från Holland där 15 år var tillräckligt för etablering av ängssvampar på förut bearbetad åkermark. Anders Janols skriver i sin bok om ängssvampar i Dalarna (Janols 2012) om lindor och menar då en sporadiskt brukad åker i en äng, men även äldre separata åkrar av större areal. Här i de norrländska landskapen utgör utmagrade, lägdor en stor del av det öppna odlingslandskapet men har ännu föga beaktats vid naturvårdande satsningar. Eef Arnolds vandrade sakta över de steniga ängsbackarna den där höstdagen Han tog upp och visade korallvaxskivling (Hygrocybe constrictospora), hänsynskrävande (NT) på rödlistan, en liten art med speciella färger i gult och rött som han själv beskrivit. Totalt är 20 arter vaxskivlingar noterade vid ängsreservatet bland de stora stenblocken på hackslåtten sprack molnen upp och solen värmde. Sonja berättade intressanta saker för oss om Lapplands höga fjäll och om samernas liv. Vid kvällens genomgång utnämnde Eef fager vaxskivling till Queen of meadow, ängens drottning, eftersom den var en så dominerande ängssvamp vid Gammelbodarna. Han nämnde att Hygrocybe aurantiosplendens bara fanns kvar på en enda lokal i Holland. Eef visade även en karta över Holland och berättade att bara cirka 200 hektar ängsmark fanns kvar. Han höll föredrag om kvävenedfallet över ängar och skogar, som påverkar fungan negativt. 62 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

65 Erik Malm var särskilt intresserad av vaxskivlingar på ängar och i skogar. Han intresserade sig även för ängarnas kulturhistoria och hävdtradition. Åke Strid berättar om Eriks begravning en mild decemberdag när gräsmattorna vid kyrkan var översållade av gula och orange vaxskivlingar som tycktes vilja säga farväl till sin beskyddare. (Strid 2001). Helene Öhrling vid länsstyrelsen och författaren har vid köksbordet i Gammelbodarna bandin- man och Anders Westling (Tedebrand & Öhrling 2009). Rune berättade att de lyckligaste stunderna i livet var när han lieslog hackslåtten, hustrun Vega räfsade ihop gräset, barnen stojade och svalorna for in och ut ur ladugården. Men Anders och Rune berättade även om fattigdomen i trakten för hundra år sedan som tvingade många att emigrera till Amerika. Hela landskapet utnyttjades för slåtter och bete. Man grävde djupa diken och odlade upp åkrar på bottenlösa myrar för att få mat för dagen. Idag veckohandlar deras barnbarnsbarn på ICA supermarket i Ånge. Erik Rald, liksom Eef Arnolds och Johan Nitare, brunkullaängar i fagra jämtländska bygder, se Nils Forsheds akvarell som han målat åt Läns- och Önsta i Oviken socken, en bra notering vid ett enda besök. Vid Önsta blev det livliga diskussioner om Hygrocybe marchii, ett omdiskuterat taxon. Erik Malm tog bilder av marchii. Han H. marchii i artikeln Vaxskivlingar i litteraturen (Malm 1996). Funga Nordica (2012) inkluderar idag H. marchii i honungsvaxskivling (Hygrocybe reidii). Änge i Lockne socken, Jämtland. Fyra medlemmar från Västgötabergens Svampklubb, förekomst av fältgentiana (Gentianella campestris). Rolf-Göran Carlssons fynd av skålsvampen Arpinia fusispora beskrivs i Jordstjärnan och vackra landskap i Jämtland. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 63

66 1998(2) med en utsökt akvarell av Erhard Ludwig på tidskriftens framsida (Carlsson & Andersson 1998). Gruppen fann även ett tjugotal rödskivlingar, bland annat det första nordiska fyndet av Entoloma ianthinum. De noterade vid detta enda besök 16 olika arter av vaxskivlingar, bland annat brun ängsvaxskivling (Cuphophyllus colemannianus), hänsynskrävande (NT) på rödlistan, och svartfjällig vaxskivling (Hygrocybe turunda). Lars Lundberg, nestor inom jämtländsk mykologi och mottagare av SMF:s Guldkniv 2017, ringde upp och berättade om svampfynden för markägaren, som blev mäkta Fig. 6. Brunkulla. Akvarell av Rolf Lidberg. Råabäcken, en kalkfuktäng med majviva (Primula farinosa) och älväxing ( ). nan spännande naturtyp är ängar och naturbeten på kalksten. Kalkklipporna på och kring Alnön bland annat backsmörblomma (Ranunculus polyanthemos) och vårstarr (Carex caryophyllea). rapporten från mykologiveckan i Timrå 2014 på [ Havet värmer och bästa svamp- betade strandängarna och hagmarkerna vid fågellokalen Stornäset hyser bland annat mörk blodvaxskivling (Hygrocybe phaeococcinea). - -himlen. Foto Lennart Vessberg. Gräsmattorna vid Alnö kyrka vilar direkt på kalksten. Här plockar Hjördis Lundmark stolt fjällskivling (Macrolepiota procera) om höstarna, en sydlig matsvamp som hoppar upp på alnökalken. som preliminärt fått heta Clavaria asperulispora Dalsland 2012 samlade våra slovakiska vän- - Clavaria atrofusca. En tredje snarlik art, Clavaria greletii, är avbildad och beskriven i Anders Janols bok om ängssvam- Jokkmokk 2011 diskuterades olika former av Clavaria amoenoides). Ivona svamparna på gamla magra gräsmarker. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

67 Granbo och hans hästbetade kalkklippor mot havet vid Hörningsholm på Alnön där olika små knepiga rödskivlingar började dyka upp. John jobbar vid länsstyrelsen och är ansvarig för länets naturreservat. Anne Molia grävde med Hymenogaster lycoperdineus i en gles betad lövskog på klipporna. John skjutsade oss med båt ut till reservatet Långharsholmen, en botanisk pärla i havet. Grönnopping (Entoloma incanum) växte rikligt på Långharsholmens fårbetade kalkstensklippor - - utredda grupper, se rapporten från mykologiveckan i Timrå [ Just torrängar på öppen kalksten verkar vara särskilt artrika vad gäller sällsynta ängssvampar. Länsstyrelsen och Sundsvalls kommun har planer på att lyfta fram och förstärka Alnöns unika natur- och kulturvärden bland annat genom ökat bete. På alnökalkens torrängar är även sällsynta röksvampar funna, bland annat liten jordstjärna (Geastrum minimum) och liten diskröksvamp (Disciseda candida svenska rödlistan. Här kan man även se rariteten mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne), Sundin bor mitt i det botaniska eldoradot runt den gamla alnövulkanen, som spydde upp kalk kärlväxter och svampar vid havsnära kalkstensgångar, bland annat klockmurkla (Verpa conica) och rutlåsbräken (Botrychium matricariifolium). Vissa partier på gamla grässvålar med en ansamling av sällsynta arter kan ha varit hävdade under århundraden, kanske årtusenden. Vid gamla järnåldersbyn Vigge i Stöde socken (numera gert, stenigt ängsparti på diabasmark med kanske svampar med Johan Nitare som ledare, fann vi Hygrocybe spadicea Euphrasia subsp. ), starkt hotad (EN), senare har rodnande lutvaxskivling (Hygrocybe ingrataseron ( podium), starkt hotad (EN), noterats i samma steniga ängsparti. Fig. 8. Grönnopping ( SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 65

68 vat. Foto Lennart Vessberg. Anders Janols föreslår i mail att sådana här små hotspots på ängar med skyddsvärda arter, som inte längre kan få en bra hävd, borde skötas genom traditionell lieslåtter, räfsas perfekt och gärna efterbetas. Dessa ängsplättar skulle bli en sorts nyckelbiotoper på ängen. Om ingen lokal lösning kan hittas skulle Länsstyrelsens slåttergrupp ha en mycket viktig uppgift i skötseln av dessa blomrutor som vi populärt kallar dem när vi argumenterar för den här typen av fortsatt eller återupptagen traditionell hävd. Medelpad och Jämtland/Härjedalen har en fasci- i många olika naturtyper, från de solbelysta strandängarna vid havet till de vindpinade fjällhedarna mot norska gränsen. Håkan Lindström, Hjördis Lundmark och många andra bor på gamla bondgårdar och torp där färgglada ängssvampar visar sig på tidigare lieslagna gårdstun under senhösten. Min gräsmatta anlades kring Jag har sedan 1985 skött ett magert område genom sen lieslåtter i september och räfsning. Dessförinnan hade gräset slagits med gräsklippare sedan ungefär På denna del av gräsmattan har jag idag cirka 130 exemplar av låsbräken (Botrychium lunaria) och även orkidén brudsporre (Gymnadenia conopsea), liksom färggranna rödskivlingar och vaxskivlingar under senhösten. Grupper med blodvaxskivling visar sig på många andra ställen i mina gamla gräsmattor. Många av ängens kärlväxter och svampar kan alltså leva kvar på sparlåga nere i marken. Det vårt land som har latenta skatter nere i marken - Clavaria straminea gräsmatta vid Österåsens hälsohem i Sollefteå. Siw Muskos har ögonvaxskivling (Cuphophyllus virgineus var. fuscescens) i sin bara 40 år 66 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

69 gamla, men härligt utmagrade villagräsmatta i Matfors. Mats Karström har på sin tomt i Vuollerim funnit brun jordtunga (Geoglossum hakelieri Clavaria amoenoides), Clavaria asperulospora sensu lato) och skruvbusksvamp ( tuberosa). Mats och Sonja Kuoljok berättar i Svensk Mykologisk Tidskrift 2015 om långsam vaxskivling (Hygrocybe salicis-herbaceae), som bland annat växer på gamla gårdstun (Karström & Kuoljok 2015). Mats har även gjort det enda fyndet i Sverige av orangebrun vaxskivling (Hygrocybe hygrocyboides) på en gårdsplan nära Jok- Hårt trampade gårdstun på kalkmark hyser sin särskilda uppsättning av ängssvampar. På hem- mykologer krupit omkring. Där växer bland annat knubbig hårjordtunga ( ) på sin nordligast kända lokal i landet. På tunet fann Erik Malm en varietet av broskvaxskivling (Gliophorus laetus), som han fotograferade. Våra med ängsmark. Den svenska hembygdsrörelsen borde inte bara uppmärksamma hus och föremål berg sade att markerna runt oss är vår främsta historiebok. Vill man inte lieslå så bör det gå utmärkt att ställa gräsklipparen på olika höjd och klippa i vanlig ordning några gånger. Men använd gräsuppsam- Janols skriver i mail: Handjagare med uppsam- pare av handjagarstorlek som är motordrivna. De är dock inte lika smidiga som handjagaren. Många använder idag röjsnöre men då gäller det att räfsa noga eftersom gräset hackas sönder i småbitar. Anders Janols tipsar om att fyrkantigt mindre förstörande än det runda snöret. Lätta traktorer med slåtterbalk och uppsamlare är ett rationellt alternativ för plana gårdstun, parker och ängsområden. Här i Medelpad stämde Håkan Lindström och Iggesunds bolag (nuvarande Holmen) vid del- rendera torpets hackslåttmark för 1 kr om året skildes. En regnig dag tog vi bort ett hektar med planterade julgranar. Vi betalade torparens son för att han återupptog slåttern. Tjugo år senare backarna lyste av ängssvampar om höstarna. Det verkar gå bra att restaurera torra, gamla gräsmarker som inte hävdats på år. Sundsvall och många andra större kommuner tar idag fram frilufts- och naturvårdsplaner där man på olika sätt vill stärka den biologiska mångfalden. Man skriver in mål i planerna om att börja sköta lämpliga delar av sina enorma områden med monotona gräsmattor som artrika i Sundsvall förra hösten kunde vi peka på stora grupper med blodvaxskivling och andra ängssvampar. Färggranna ängssvampar skulle kunna bli en attraktion under senhösten i parkerna, när blommorna vissnat bort. Kraftledningsgator och vindkraftsparker med öppna gräsmarker kan även, med rätt skötsel, bli hemvist för många ängsarter, vilket bör kunna skrivas in i remisser och tillstånd. En del gamla växter och svampar trivs. Kyrkogårdarna anlades ofta på ängsmark och kan hysa grässvålar som under hösten lyser av gula, röda och blå ängssvampar. Erik Rald samlade hösten 1987 många ängssvampar i den tidi- bland annat slemvaxskivling (Hygrocybe gluti- SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 67

70 nipes), en liten, citrongul, starkt klibbig art. skriven bok (Carlsson & Hultengren 2009) om lavar, mossor, svampar och annan mångfald på kyrkogårdarna. Dåvarande ärkebiskopen Anders Wejrud skriver i förordet: Jag hoppas boken Vi naturvårdare borde alla hjälpas åt att tala med kyrkans folk på olika nivåer om att värna kyrkogårdarnas biologiska mångfald samt be dem Idag blir förnaskikten allt tjockare i våra skogar skapet. Vi vet idag att många av skogens marksvampar, bland annat på sandhedar, gynnats av skogsbete och skogsbrand som blottlagt mineraljorden. Jag har kunnat konstatera att de mest hotade marksvamparna på en kalktallhed i Medelpad sitter som trädda på ett pärlband i kanten av en tusenårig pilgrimsled genom heden, bland annat rosaskivig vaxskivling (Hygrophorus calophyllus etablerar sig istället gran och granens marksvampar (Tedebrand 2010). Men utan markblottor och jorderosion i gamla grässvålar försvinner även många kärlväxter och marksvampar i ängar och naturbetesmarker. Naturvårdsbränning av ängsmarker kan vara en tänkbar metod för att få bort tjocka förnaskikt och för att skapa blottor med mineraljord (Persson & Larsson 2013). Anders Janols skriver i mail: Jag instämmer helt i detta stycke. Jag praktiserar själv tidig och snabb avbränning på några mycket steniga partier i ängsytor som jag restaurerar på min tomt. I år slog blåsipporna ut på de avbrända ytorna tre da- med eftertanke och försiktighet, kanske främst i restaureringssyfte. Sverige (Nitare 1988). Anders Janols anger 151 arter av Fig. 10. Gunilla Kärrfelt samlar ängssvampar bland bodarna i Borgsjö. Foto Lennart Vessberg. ängssvampar i Sverige (Janols 2012) och utgår då från beräkningar av Johan Nitare och John samlades rödskivlingarna Entoloma huijsmanii och E. langei som nya för landet. De växer enligt Funga Nordica på gräs- och hedmarker och bör räknas in bland ängssvamparna. Därtill noterades några nya rödskivlingar för landet på jämtländska ängar Summan ängssvampar är idag kring 160 arter i Norge och Sverige (Jordal andra naturtyper som av och till dyker upp i ängs- och hagmarker. Kring midsommartid brukar vi här i Medelpad plocka läckra vårmusseroner dels på gräsmattor och gamla ängar, dels i kalkrika gråallundar. Smörbrynta vårmusseroner Särskilt intressant är att en del marksvampar från fjällen växer på magra ängar ända ner till havet längs norrlandskusten, bland annat fjällkremla (Russula nana), liten sillkremla (R. oreina), lapphätting (Galerina psedomycenopsis) och Melanoleuca subbrevipes. De kortsnaggade ängarna har vissa ekologiska likheter med fjällhedarna. 68 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

71 Inocybe en trådskivling långt ifrån träd, mitt ute på ängar, bland annat vid Finnsjön, Julåsen och Vigge. Stig Jacobsson och Thomas Kuyper gav den namnet Inocybe calida. Nu har Ellen Larsson granskat en av calida-kollekterna och säger att namnet idag bör vara Inocybe humilis, en art som Jules Favre beskrivit från Alperna. Favre var mykolog i Schweiz som skrev ett klassiskt arbete om fjällsvampar (Favre 1955). Han visade att fjällsippa och viden växte i samliv med många svampar. Ellen Larsson fann själv Inocybe humilis guidade under mykologiveckan i Timrå Troliga kompisar ute på ängarna är de pyttesmå buskarna av björk (Betula) eller viden ( ). Ellen säger i mail att även ormrot (Polygonum viviparum) är en viktig ektomykorrhiza-partner för många svampar. Jag har mest erfarenhet från alpina miljöer där många Inocybe-arter, men även arter inom andra släkten såsom Russula, växer tillsammans med ormrot. De svamp- hagmarker nere i skogsland och kustområde där - växa i samliv med björk och Salix i närheten. Hon lade den 2/ upp en kollekt av Inocybe calida från ängen i Vigge på utställningsbordet och angav på fältblanketten: fårbetad äng, small Betula 1 dm, Polygonum viviparum par i de kalkrika lundarna vid Siljeberget, ett syd- och många utposter av mellaneuropeiska svamparter. Danska svampgänget och Machiel svamptoppen 1986 och fann bland annat röd larvklubba (Cordyceps militaris) och Entoloma scabrosum, liksom många sydskandinaviska marksvampar. Noordeloos har även funnit Entoloma scabrosum på ängen vid Julåsen och nu senast 2016 vid den läckra ängen Kullbodarna i Hydnobolites cerebriformis) under lind ( ) i de varma mulljordarna intill de höga bergsstupen. I fuktig, svart mulljord under älgört (Filipendula ulmaria) och nordisk stormhatt (Aconitum lycoctonum) i guckuskomarker norr om Getberget i Torp sock- svamparna Clavulinopsis laeticolor och ljus Clavulinopsis subtilis). Evidensbaserad naturvård förutsätter kunskap om markhistoriken och det biologiska kultur- miljöer har under årtusenden formats av skogsbrand och skogsbete. Efter brandens och betets upphörande har frodvuxna granar de senaste - har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen därför i omgångar tagit bort granar i hassellundarna vid Siljeberget och även vid Vattjomåsen i Tuna socken. Häromåret kom en stor grupp naturvårdande tjänstemän vid Skogsstyrelsen, under ledning av Johan Nitare, på studiebesök till Silje- diskuterades sakkunnigt vid vandring i hassellundarna. Gransanering i artrika lundmiljöer borde vara en högt prioriterad uppgift inom naturvården de närmaste decennierna, till gagn bland annat för ängssvamparna. vägar och skogsvägar under 1900-talet har fragmenterat skogarna och missgynnat skogens arter men samtidigt skapat en ny biotop för många av ängarnas arter (Grundström & Tedebrand 2012). En bilfärd sommartid på Öland, Gotland och i Jämtland är en skönhetsupplevelse med prunkande, slåttrade vägkanter och vackra, SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

72 ar, vaxskivlingar och även lerskivlingar, såsom stinklerskivling (Camarophyllopsis foetens) och gulfotad lerskivling (C. micacea) i kalkrika, mossiga, gräsbevuxna vägkanter. Rödskivlingen Entoloma xanthochroum är samlad dels i kalkmull i kanten av en skogsväg, dels på fäboden Clavaria rosea ängar. Karene slog, kvinnfolka raka är täckt av myrmarker (Lidberg & Lindström 2010). Jämtland har socknar, exempelvis Hammerdal, där mer än hälften av arealen är myr giveckan i Hamra, Härjedalen 2006, besökte vi en blöt, översilad sluttning med 300 hektar slåttermyr vid Sølendet i Røros kommun, Norge, se Hamrarapporten på [ Sommartid nat blodnycklar (Dactylorhiza incarnata var. cruenta) och brunkulla (Gymnadenia nigra). På skyltar kan man läsa om hur slåttern fordom gick till: karene slog, kvinnfolka raka. Hela sluttningen var vitprickig av sumpäggsvamp (Bovista paludosa). Just slåttrade kalkkärr verkar vara favoritplats för många rödskivlingar. Vi noterade vid Sølendet ansamlingar av svårbestämda rödskivlingar på nästan varje kvadratmeter av den svarta blöta kärrjorden. Vi lyckades sätta namn på sepiarödling (Entoloma jubatum) och hagnopping (Entoloma turci). Den del av sluttningen som inte slåttrades var bevuxen med björk och -snår och här dominerade skogens typiska marksvampar. Myrslåtter förekom i Jämtland och Medelpad fram till slutet av 1800-talet. Det är troligt att även många ängssvampar gynnades av myrslåttern. Idag börjar björk och tall växa in på myrarna i takt med ett varmare och torrare sommarklimat. Men vi ser fortfarande ängssvampar i främst kalkmyrar i Medelpad och Jämtland. Hygrocybe Fig. 11. cf. Erik Rald exempelvis myrjordtunga (Geoglossum glabrum) och myrvaxskivling (Hygrocybe coccineocrenata) bland utblommade sumpnycklar (Dactylorhiza majalis subsp. lapponica) ute Petersson rapporterar rikligt med sumpägg under goda svampår i jämtländska kalkkärr. Även surare myrtyper hyser speciella rödskiv- Lindström har samlat Entoloma sphagneti på som vi preliminärt kallar Clavaria cf. tenuipes ute på fattigkärret Stentärnsmyrorna i norra Me- ten för närmare studium. Hamrafjället, Mittåkläppen och Torkilsstöten är blomsterfjäll i Härjedalen som får botanister att rysa av hänförelse. Svampvänner i Sundsvalls Mykologiska Sällskap och Östersunds Mykologiska Förening hjälptes åt att ordna mykologiveckan i Hamra, Härjedalen Svamptillgången var god och vi fann många ängssvampar, både i renbetade fjällbjörkskogar och vid idylliska gamla fäbodområden, se Hamrarapporten. Det stora fäbodområdet nedanför Mittåkläppen 70 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

73 Fig Foto Pierre-Arthur Moreau. är en natur- och kulturhistorisk pärla som borde uppmärksammas mer. Fyra nya rödskivlingar för Sverige noterades: Entoloma huijsmanii, E. langei, E. olidum och E. pernitrosum. Ett gäng vältränade mykologer vandrade även från vårt basläger upp på Hamrafjällets topp, som pryds av fjällsippans underbara kalkhedar. Där kröp bland annat Ellen Larsson, Håkan Lindström och den franske kännaren av alpina svampar, Pierre-Arthur Moreau omkring som förtjusta småbarn och samlade sällsynta, alpina svampar bland utblommade fjällsippor. Pierre- Arthur gladdes särskilt åt fyndet av Chromosera xanthochroa Torkilsstötens fjällsippshedar samlades kalkvaxskivling (Hygrocybe calciphila), lappvaxskivling (Cuphophyllus cinerellus) och violfotad vaxskivling (Chromosera lilacina). Lappvaxskivling har, namnet till trots, belagts av Thomas Læssøe in acid red, i myr vid Got- åren har Ellen Larsson och andra fjällmykologer inventerat de avlägsna, högt belägna kalkhedarna inom Padjelanta nationalpark med många spännande svampfynd. venterades även sura fjällhedar på fjället Svansjökläppen. Här fann vi bland annat ängsvaxskivling (Cuphophyllus pratensis) och blånopping (Entoloma chalybaeum). eller vilda djur i fjällhedar, gräsmarker och skogar uppmaning samlade vi harlortar under mykologiveckan 2006 bland Härjedalens högfjäll. Mike kammare, 37 olika arter dyngsvampar på harlortarna. Vår egen specialist på dyngsvampar, Nils Lundqvist, kommenterade sakkunnigt Mikes intressanta lista i Hamrarapporten. Kalfjällen är egentligen ett kulturlandskap präglat av renbete. Renbetet är av stor och avgörande betydelse för att hindra pågående igenväxning och förbuskning. Den klimatförändring och uppvärmning som nu sker med mer frodvuxna fjäll kan på sikt bli ett hot mot kalfjällens och fjällhedarnas speciella ekosystem. Det i fjällvärlden har vi även kunnat konstatera att renarnas bete i fjällbjörkskogarna har en positiv påverkan på ängs- och hagmarkssvampar, som gynnas av täta grässvålar med stagg och andra SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 71

74 gräs istället för högörter i skogsgläntorna. Renarnas vinterbete på fjällnära lavbevuxna tallhedar är även gynnsamt för sporetableringen av många marksvampar, vilket vi kunde konstatera under urgamla tallar vid Pärlälven under mykologiveckan 2011 i Jokkmokk. Våra renskötande samer vore värda naturvårdspris för sina insatser för att sköta och bevara fjällhedarnas biologiska fjällnära områden ger även vinterbete åt renarna och borde lämnas ifred. Rödskivlingar är den i särklass artrikaste och även knepigaste svampgruppen på gamla ängar. Det är få som klarar av att sätta namn på arterna ute i fält. Holländaren Machiel Noordeloos har gjort en pionjärinsats med att inventera och beskriva europeiska arter inom Entoloma (Noordeloos 1992, 2004). Han har ofta besökt Norge och Sverige och talar utmärkt norsksvenska. Med sin vänliga framtoning har han även blivit en kär gäst vid många svampveckor i tillsammans med bland annat Sundsvall Mykos Mauri Korhonen. Entoloma lidbergii efter trollkonstnären Rolf. Den kallar vi lokalt i Medelpad för trollrödskivling. En annan rödskivling som Noordeloos funnit, bland annat på en Entoloma korhonenii var. korhonenii. Cirka 60 arter inom Entoloma är hittills noterade på ängsmarker i Dalarna, Jämtland och Me- Entoloma 1985 med kännaren Machiel Noordeloos rådde årtiondets svamptopp. På hackslåttängar i Medelpad och på brunkullans ängar i Jämtland samlades 48 arter inom Entoloma, varav 10 arter nya för Sverige. upp mot hälsingegränsen, anlagda på 1600-talet, har lieslåtter av ängar levt kvar in i sen tid. samlats isabellnopping (Entoloma carneogriseum), E. incarnatofuscescens, ockranopping (E. kervernii), slåtterrödhätting (E. pratulense), EN på rödlistan och rosennopping (E. roseum), EN på rödlistan och Entoloma speculum. Machiel Noordeloos och övriga vänner av ängssvampar fascinerades 1985 särskilt av Kerstin Finnbergs vackert belägna skogstorp vid Finnsjön, där staggängarna nere vid sjön pryddes av rara Clavaria zollingeri mande fältgentianor. Kerstins ängsbackar besöktes även i juni 1988 under en kurs för norrlän- ledare, och i september 1989 under en kurs om ängssvampar, med Johan Nitare som ledare. Entoloma juditha blev provisoriskt namn på en stor rödskivling med grön Machiel Noordeloos och Roy Watling år Den växte på bondparet Axel och Judith Jonssons gamla välvår- sjö. Inför TV-kameror blev 85-åriga frågan om hon hade förslag till namn på den nya arten. Judith såg glatt och frejdigt rakt in i kameran och sade: Den ska heta Juditha. Numera heter Judiths rödskivling Entoloma araneosum f. robustum. Noordeloos berät- 72 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

75 Entoloma i Europa (Noordeloos 2004). Även bland ängssvampar blir det stora ändringar av namn och släktskap när svampforskarna pillat klart i svamparnas DNA. Norska mykologer genomför med moderna fylogenetiska metoder inom Entoloma Dima, Machiel Noordeloos och ryskan Olga Entoloma-gänget guidades runt på gamla ängar i Jämtland och Medelpad under svampveckan i - kalla stormvindar från fjällen hade reducerat ängarnas svampar, men resultaten från den norska Entoloma-studien blir utmärkt faktaunderlag inför kommande nordiska rödlistor. Håkan Lindström uppmärksammade ängssvamparna redan på 1970-talet och skrev en banbry- top i mellersta Norrland (Lindström 1980). Vid Färtorpet i norra Medelpad samlade Håkan tennvaxskivling (Cuphophyllus canescens), sårbar natur beskrivs i detalj, utmärkta att bläddra igenom inför våra svenska mykologiveckor. Ängarna och deras kärlväxter beskrivs utförligt i land- 2010), som vi brukar dela ut som pris för Da- att ängsväxter såsom brunkulla (Gymnadenia nigra) och fältgentiana (Gentiaenlla campestris var. campestris) försvunnit eller minskat kraftigt de senaste hundra åren. Samma negativa tendens av det öppna odlingslandskapet i Medelpad har på hundra år planterats med skog eller spontant växt igen med bland annat gråallundar (Grundström & Tedebrand 2010). Johan Nitare skrev en banbrytande artikel om jordtungor (Nitare 1988) och var även med 1992) som fyllde ett helt nummer av tidskriften f. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 73

76 art Vessberg. Jordstjärnan. Vi försökte lyfta fram kännetecken för varje rödskivling och vaxskivling i några korta meningar. I slutet av 1980-talet initierade inventering av ängs- och hagmarker, som ägde rum En kurs för norrländska inven- hed till ängar i järnåldersbygd, medeltida bygd med akvarell och text i boken Ängar (Ekstam 2010) som betytt mycket för att öka kunskapen om nordiska vaxskivlingar på gamla gräsmarker. naren av ängssvampar och har skrivit många artiklar, se litteraturlistan. Han har även föreslagit ett system för klassning av värdefulla ängar, där även andra svampgrupper än vaxskivlingar tas gärdsprogrammet för svampar i ängs- och hag- mycket ny kunskap om ängssvamparna (Jordal 2011). Jordbruksverket gav 2002 ut en skrift om Svampar i Odlingslandskapet med texter av Annchristin Nyström och Arne Ryberg samt illustrationer av konstnären Nils Forshed och mykologen Erhard Ludwig (Nyström & Ryberg 2002). SMF har även tagit fram en fältguide till svampväkteriet Vaxvakt med text & Persson 2012). Svampklubben Skogsriskan i Dalarna, som bildades 1986, har betytt mycket för naturvård i skogar och ängar. Irene Andersson och Anders Janols har i föreningens tidskrift Skogsriskan lyft fram ängssvamparna. Länsstyrelsen i Dalarna har publicerat ett läckert praktverk av Anders Janols om Ängssvampar 2010 som är lite av en lärobok om ängssvampar och om gamla unika kulturmiljöer. På sidan 45 har Anders en naturvärdespyramid för ängssvampar, dels på silikatmark, dels på kalkmark. miden. Praktverket om Dalarnas ängssvampar sida, men boken kan även beställas från Nätverket Svenska Kulturlandskap har även värdefull info om gamla ängs- och hagmarker [ Hjalmar Croneborg, SMF:s ordförande, är samordnare för nätverket. miljön för 132 olika ängssvampar. De betonar särskilt värdet av de exklusiva ängssvampar, betesmarker, och inte i vägkanter och andra Idag utgör ängarnas och naturbetesmarkernas biologiska mångfald en växande artgrupp på rödlistor i många länder. Svenska rödlistan 2015 upptar 24 arter rödskivlingar inom Entoloma och 22 arter vaxskivlingar inom Hygrocybe (som Hygrocybe också bl a Chromosera, Cuphophyllus, Neohygrocybe, Gliophorus och Gloioxanthomyces). De ängsunika arterna, som nästan marker, knackar på dörren till rödlistan En sådan spännande rödskivling är Entoloma anatinum, som liknar stornopping (Entoloma griseocyaneum) men har mer svartbrun, konisk hatt Olga Morozova vid den 12 hektar stora, stagg- SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

77 Anders Janols skriver i mail: Rodnande lutvaxskivling, sepiavaxskivling och blårödling är nog de enda, av de ängssvampar som jag har erfarenhet hävdade fodermarkerna. Men i min hemby Tuna- Hästberg fann jag blårödling även på gammal igenvuxen, numera lieslagen vägstump. Svart- toppängar i Dalarna: en igenvuxen odlingsväg med sviktande hävd, en numera balkslagen linda som efterbetas med får, två gårdstun som slåttras med snöre samt ett svagt nötbetat fornminne. Praktvaxskivling har jag funnit i starkt skuggad, något igenslyad svagt nötbetad björkhage, på gårdstun, på gammal linda och även på fram till nyligen starkt igenvuxen stig i gammalt slåtteroch beteslandskap. Entoloma anatinum hittade jag på en av de kortklippta brunnsbackarna på min föräldragård redan Jag bestämde den första året och har sedan hittat den varje år utom två. Jag E. nigroviolaceum, av vilken vi har två fyndplatser i Dalarna, båda på naturlig fodermark. Den senare arten hittade jag första gången Clavaria greletii hittades redan 1990 på en kortklippt yta på en av mina tomter av Irene Andersson och den En tvärpolitisk landsbygdskommitté har lagt fram 75 olika förslag för att stärka svensk landsbygd. Man har sneglat lite på Norge, där bygderna i periferin är levande ända upp på fjällsluttningarna. Enligt en ny livsmedelsstrategi ska den inhemska matproduktionen öka i Sverige fram till Strategin innehåller även skrivningar om ökad ekologisk produktion och ökad betesbaserad produktion av nötkött. Nuvarande regering har även stärkt upp arbetet med de 16 svenska miljömålen. Två av målen handlar om Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Inget av de två målen klaras enligt senaste årliga utvärderingen. För Fig Foto Anders Janols. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 75

78 ket under 2016 ett regeringsuppdrag att föreslå förändringar inom Landsbygdsprogrammet. Åtgärdsförslagen presenterades den 20 oktober 2016 och man anser att de kan genomföras från 1/ Förslagen innebär bl a höjd ersättning med 1000 kr/ha för skötsel av betesmarker och slåtterängar med särskilda värden. Idag täcker en för ersättningen. Men det krävs starkt tryck utifrån om Jordbruksverkets förslag ska bli verk- Våren 2016 ordnade biologen Maria Danvind vid Naturskyddsföreningens regionala kansli i Sollefteå och lokala botanister ett helgseminari- och hagmarker ska klaras i framtiden. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) var med och bidrog Janols berättade initierat om kreativa satsningar i Dalarna på fortsatt hävd av gamla artrika gräs- bidrog med fakta och funderingar om läget för brunkulla (Gymnadenia nigra) och fältgentiana (Gentianella campestris var. campestris). Anna Hessle från Sveriges Lantbruksuniversitet menade att den ökande häststammen bör kunna betesmarker. Lantbrukare som sköter om gamla gräsmarker från kust till fjäll berättade om sina glädjeämnen och problem bland annat rovdjur. Länsstyrelsernas lantbruks- och ängsfolk är viktiga aktörer för ett rikt odlingslandskap ute Nordlund, länsstyrelsen Jämtland, och Annika Carlsson, länsstyrelsen Västernorrland. Annika och hennes slåttergrupp vid länsstyrelsen i Härnösand för idag en ojämn kamp mot växande hav av blomsterlupiner (Lupinus polyphyllus) Man försöker även skapa spridningskorridorer, gröna infrastrukturer, i landskapet där ängarnas och betesmarkerna fjärilar, blommor, fåglar ängarna blir reservat med skötselplaner. Årliga kurser ordnas i lieslåtter. Restaurering sker av igenvuxna gamla ängsområden. Hävdade ängs- och hagmarker förutsätter en aktiv landsbygdspolitik och en levande landsbygd. Jordbrukets lönsamhet bör stärkas långsiktigt i enlighet med förslagen i livsmedelsstrategin, bland annat genom svenskmärkning och mer lokal upphandling och lokal förädling. Ideella insatser av hembygdsvänner och naturvårdare bör uppmuntras. Miljöersättningar till skötsel av gamla artrika gräsmarker måste höjas och förenklas, samhället bör betala för naturvårdsnyttan. Även gamla grässvålar som inte hyser värdefulla kärlväxter men sällsynta och hotade ängssvampar bör uppmärksammas. Den ökande häststammen bör framöver bidra mer till god hävd av värdefulla gräsmarker. Lägdor (slåttervallar) på mager mark, som inte plöjts och gödslats på länge, bör inventeras och miljöersättning bör kunna Det är sedan tjugo år tillbaka tradition vid den stora årliga Flora- och Faunakonferensen på frågas ut om svensk naturvård. SMF-ordförande Hjalmar Croneborg ställde våren 2017 konkreta frågor på scenen till miljöminister Karolina Skog om svensk naturvård, bland annat om framtiden för våra ängs- och hagmarker. Svaret blev att regeringen med program för landsbygdsutveckling och livsmedelsstrategi vill öka efterfrågan och stärka lönsamheten inom svenskt jordbruk. Karolina Skog lät aningen tveksam till höjda miljöersättningar för skötsel av ängs- och hagmarker. Det är inte lätt i en samlingsregering att få igenom alla sina önskemål. Här borde hela den ideella naturrörelsen i samlad front trycka på regeringen om höjda miljöersättningar i kommande statsbudgetar och i de landsbygdspro- 76 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

79 gram som tas fram av näringsdepartementet. Regeringen har de senaste åren kraftigt höjt anslagen för skydd av våra sista naturskogar. Det borde nu även vara dags att bättre ersätta lantbrukare för den stora naturvårdsnytta de utför i Jordal för många insiktsfulla kommentarer till artikeln. Nils Forshed, Anders Janols, Jonas Lidberg, Sylvia Lidberg, Katarina Lundmark, Länsstyrelsen i Jämtland, Pierre-Arthur Moreau, Siw Muskos, Kill Persson, Fleming Rune, Håkan Sundin och Lennart Vessberg tackas för bildlån. Arnolds, E., Chrispijn, R, Enzlin, R. (red.) Een ecologische atlas van Paddenstoelen in Drenthe. Deel 2: Grasslanden, heiden, moerassen en culturland. Stichting Paddestoelen i Skåne. 26(2): Ängssvampar. Mykologiska publikationer 4. Sveriges Mykologiska Förening. 2nd vol. 1. Foreningen til Svampekundskabens Fremme. Carlsson, R-G., Andersson, L Arpinia fusispora Hohmeyer funnen i Sverige. Jord- Carlsson, Å., Hultengren, S. (red.) Kyrko- Naturvårdsverket, Collinder, E Norrländskt handbibliotek Ängar. Naturvårdsverket. LTs förlag. Stockholm. Favre, J Les chamignons supérieurs de la zone alpine du Parc nationale Suisse. Ergebn. 5 (33). Gunnarsson, T. (red.) En guide till Ölands Grundström, S., Tedebrand, J-O Gråallundar i Medelpad - en särpräglad norrländsk naturtyp. 104(5): Grundström, S., Tedebrand, J-O Våra artrika vägkanter. The diverse habitats of Hygrocybe - peeking into an enigmatic lifestyle. Mycosphere 4 (4): manfattning av 21 års inventeringar. Hanson, S-Å., Jeppson, M Gasteromy- manställning av elva års inventeringsarbete. Janols, A Ängssvampar i Dalarna. Länsstyrelsen i Dalarna, rapport 2012: 10. Norge. tet for Naturforvaltning. port Naturvårdsverket. way. Agarica Karström, K., Kuoljok, S Långsam vaxskivling (Hygrocybe salicis-herbaceae) - en förbisedd nordlig hagvaxskivling. Acta Botanici Fennica 21. Helsingfors. Larsson, E., Jacobsson, S., A., Stridvall Mykologiska publikationer 3. Sveriges Mykologiska Förening. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017) 77

80 Lidberg, R., Lindström, H Medelpads Flora nande biotop i mellersta Norrland. Lindström, H., Nitare J., Tedebrand, J-O Ängens svampar. En sammanfattning av 1980-talets inventeringar i Medelpad. Jord- Malm, E Vaxskivlingar i litteraturen. son, O Fakta. Myrdal, J., Morell M Nor- Nitare, J Jordtungor, en svampgrupp på tillbakagång i naturliga fodermarker. Noordeloos, M. E Entoloma s.l. Fungi Europaei 5. Saronno, Italia. Noordeloos, M. E Entoloma s.l. supplemento. Fungi Europaei 5A. Candusso, Alassio. Nyström, A & Ryberg, A lingslandskapet. Jordbruksverket, Jönköping. Persson, K., Larsson, K Naturvårdsbränning och ängssvampar. Pihl, R Presentationer av två naturtyper i Södra Älvsborg. Rald, E Vokshatte som indikatorsarter for mykologisk værdifulde overdrevslokaliteter. Rune, F Erik Rald ( ). Strid, Å Erik Malm nan na och Anders Westling, Granboda 28 augusti torna allt längre - rapport från den artrika Lombäcksheden i Medelpad. - svampe Sundsvall - Hans specialintresse är gamla ängsmarker och deras svampar. Han är ledamot i ArtDatabankens lingar vid Muskos 78 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

81 SMF Elias Fries svampplanscher Elias Fries ( ) lät under sin verksamma tid avmåla ett stort antal svampar. En del av dessa publicerade han i sina planschverk Icones Selectae Hymenomycetum I & II och Sveriges Ätliga och Giftiga Svampar, medan merparten har förblivit opublicerade. Idag förvaras dessa Fries-planscher i Naturhistoriska Museet i Stockholm (merparten) och i Evolu- Kew Gardens i London. Det handlar i huvud- olika konstnärer under Elias Fries överinseende. Strid (1994) har sammanställt en förteckning över Fries-planscherna och ger en detaljerad redogörelse för deras historik. SMF har under en tid arbetat med att fotografera av de Fries-planscher som förvaras i Evolutions- ar som utförts under Elias Fries överinseende utan också om akvareller och tuschteckningar som dåtidens europeiska mykologer sänt till Fries för artbestämning. Dokumentationsarbetet Jan Nilsson med hjälp av personal vid Evolutionsmuseet, främst Svengunnar Ryman. Arbetet är nu i slutskedet och det återstår endast mindre justeringar av det digitala materialet. I nuläget har mer än 1500 planscher avfotograferats. Materialet kommer att i digital form tillställas Evolutionsmuseet men kommer också att göras tillgängligt för SMF:s medlemmar. Sverige har i Fries-planscherna ett unikt mykologiskt kulturarv. Bildtext, se nästa sida. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

82 SMF Som ett exempel visas (se föregående sida) Fr. Svampen är insamlad vid Reymyra (=Rejmyre) i Östergötland. Den karaktäristiska handstilen tillhör Elias Fries själv, men svampen har samlats av Hampus von Post som under en del av sitt liv var bosatt i Rejmyre. Sannolikt är det även von Post som har målat akvarellen. Fries beskrev arten som ny för vetenskapen 1863 och en bearbetning av målningen publicerades Svampen är idag känd som Entoloma viridans (Fr.) P. Karst. och har, efter fyndet i Östergöt- spektive 2001 av Leif och Anita Stridvall; herb. Strid, Å A catalogue of fungus plates painted under the supervision of Elias Fries. Swedish Museum of Natural History, Stockholm. Jan Nilsson & Mikael Jeppson SMF har tagit fram en ny skrift om mikroskopering av storsvampar. Innehållet bygger på det tidi- gare utgivna kompendiet SVAMP- STUDIER MED MIKROSKOP, som nu är slutsålt. En ny och omarbetade den enklast på SMF:s web-butik, Pris: 150:- 80 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 38:2 (2017)

83 Styrelse Hjalmar Croneborg Elisabet Ottosson Maj Thulin kassör Ellen Larsson Mikael Jeppson Johan Nitare Michael Krikorev Henrik Sundberg Jeanette Södermark Revisorer Inga-Lill Franzén Lars-Göran Hellsten Lars-Inge Hedlund Monica Svensson Valberedning Mattias Andersson Magnus Källberg Elisabeth Bååth

84 Björck, Patrick, Tudzarovski, Aleksandar: Bolbitius callistus Sverige - Bolbitius callistus found in Sweden...2 Grönlund, Thomas: Unexpected mycological records around the lake Stora Gettjärnet, SW Sweden. I: Hydnellum, Sarcodon and Tricholoma...46 Hanson, Sven-Åke: Coprophilous fungi in Southern Sweden species on cattle dung...7 Hultqvist, Elna, Jeppson, Mikael: Lactarius stephensii i Sverige - Lactarius stephensii found in Sweden...22 Jeppson, Jörgen, Jeppson, Mikael: Rhytisma i Sverige - The genus Rhytisma (Ascomycota, Rhytismataceae) in Sweden...28 Nilsson, Jan, Jeppson, Mikael: - Elias Fries' fungus plates - a unique mycological heritage...79 Tedebrand, Jan-Olof: Grassland fungi in Sweden a survey...58 Tricholoma colossus

FIRST LEGO League. Göteborg 2012

FIRST LEGO League. Göteborg 2012 FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget WIZ Vi kommer fra HISINGS BACKA Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 5 gutter. Vi representerer Skälltorpsskolan Type

Læs mere

Nordisk Allkunst Danmark 2015

Nordisk Allkunst Danmark 2015 Nordisk Allkunst Danmark 2015 K unst I dræt K ultur F E S T I V A L Fuglsøcentret 22-26 juni 2015 NYHEDSBREV NR. 3 Nordisk Allkunst Danmark 2015 Indhold: Velkommen fra projektgruppen (Sonny) side 3 Vennesmykker

Læs mere

Politisk forståelse mellem parterne bag Greater Copenhagen & Skåne Committee

Politisk forståelse mellem parterne bag Greater Copenhagen & Skåne Committee Politisk forståelse mellem parterne bag Greater Copenhagen & Skåne Committee The Greater Copenhagen & Skåne Committee er en politisk komité for kommunale og regionale myndigheder i Skåne, Hovedstaden og

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Alebo info@alebo.se http://www.alebo.se 180 km 2h 55 min Starts: Alebo Pensionat, Södra vägen, Unnaryd, Sweden Ends: Södra vägen 53, Unnaryd, Sweden Start Point:

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

Tips & Idéer. Ullfigurer/Uldfigurer

Tips & Idéer. Ullfigurer/Uldfigurer Tips & Idéer Ullfigurer/Uldfigurer 603056 SE Du behöver filtnålar och nålplatta. Den vita nålplattan används som underlag för att skydda bordet och nålen. Tänk på att nålarna är vassa. Längst ut på nålspetsen

Læs mere

RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige

RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige Page 1 of 9 RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige Fra: (nakkedraget@hotmail.com) Sendt: 25. april 2009 07:46:27 Til: bock.jakt@spray.se Hej lars Din deadlines er lang overskredet og jeg har

Læs mere

FIRST LEGO League. Västerås 2012

FIRST LEGO League. Västerås 2012 FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Grandma s Cookies Vi kommer fra Västerås Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 11 jenter og 10 gutter. Vi representerer Internationella

Læs mere

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Sundbornsligan Vi kommer fra Sundborn Snittalderen på våre deltakere er 10 år Laget består av 5 jenter og 7 gutter. Vi representerer Sundbornsskolan

Læs mere

Tips & Idéer. Modellark till fyra väskor/mønsterark til fire tasker/vesker

Tips & Idéer. Modellark till fyra väskor/mønsterark til fire tasker/vesker Tips & Idéer Modellark till fyra väskor/mønsterark til fire tasker/vesker 600711 SE Påsväska Tygåtgång: Yttertyg 50x100 cm Fodertyg + snedslå 100x140 cm Vliselin 100x25 cm Mönster (sid 6) Måtten på mönstret

Læs mere

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN Roskilde Universitet Varför är det en bra idé? Om du åker på utbyte till Malmö University kan

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Torstedskolen-6a-3 Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Torstedskolen

Læs mere

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com 10.7.2014 65x94cm LAREDO 90cm www.bathdeluxe.com LAREDO 90cm Delar / Dele 23 28 39 2 x (Ø8 x 35mm) 2 x (Ø5 x 58mm) 1 x (400 x 100 x 15mm) 94 65 Verktyg / Verktøj Ø8mm SILIKONE Tack för att du valt vår

Læs mere

AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO

AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2013-0308 Klageren: XX 671 93 Arvika, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3 FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget Frede 3 Vi kommer fra Sorø Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 3 jenter og 4 gutter. Vi representerer Frederiksberg Sole Type lag:

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

vägledning / vejledning / veiledning Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull

vägledning / vejledning / veiledning Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull vägledning / vejledning / veiledning 600313 Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull Du behöver Konstsiden (fodertyg) Merinoull Gammal handduk Resårband Dänkflaska Torktumlare Börja

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

Referat af projektkoordineringsmøde den 25. januar 2007 på Miljøcenter Århus

Referat af projektkoordineringsmøde den 25. januar 2007 på Miljøcenter Århus Referat af projektkoordineringsmøde den 25. januar 2007 på Miljøcenter Århus Til stede: Henrik Skovgård, Irene Wiborg og Uffe Jørgensen (referent) 1. Godkendelse af referat Godkendt. 2. Task 1.1. Har Henrik

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

600207 Tips & Idéer. Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd

600207 Tips & Idéer. Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd 600207 Tips & Idéer Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd SV Stelt halsband med pärlor, 38 cm 150 cm lackerad koppartråd eller silvertråd 925, diam.

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens 2012

FIRST LEGO League. Horsens 2012 FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Extremeteam Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hattingskolen Type

Læs mere

Køkken/brevvægt. Manual

Køkken/brevvægt. Manual Køkken/brevvægt Manual FUNKTIONER 1. Angiver mængden af vand og mælk 2. To vægt enhedssystemer: g og lb:oz 3. To volumen enhedssystemer ml og fl'oz 4. Lavt batteri / overbelastning indikation 5. Med høj

Læs mere

Vind i Øresund. John Eli Nielsen, DTU. Olof Samuelsson, LTH. Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM)

Vind i Øresund. John Eli Nielsen, DTU. Olof Samuelsson, LTH. Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM) Vind i Øresund John Eli Nielsen, DTU Olof Samuelsson, LTH Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM) Vind i Øresund - Agenda John Eli Nielsen 1. Baggrund 2. Overordnet mål 3. Emneområder 4. Tyngdepunkt

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

Ansøgning Motiverende Omslags Brev

Ansøgning Motiverende Omslags Brev - Åbning Kære Hr., Formel, mandelig modtager, navn ukendt Kære Fru., Formel, kvindelig modtager, navn ukendt Kære Hr./Fru., Formel, modtager navn og køn ukendt Bäste herrn, Bästa fru, Bästa herr eller

Læs mere

Strategier i matematik. - hvordan?

Strategier i matematik. - hvordan? Strategier i matematik - hvordan? Hvad har i læst? 2 Hvad er strategier i matematik, og hvorfor er de vigtige? I Fælles Mål er der ekstra fokus på regnestrategier, og derfor skal de læringsmål, der formuleres,

Læs mere

Halogen Spot HS50 (50 watt) HS100 (100 watt)

Halogen Spot HS50 (50 watt) HS100 (100 watt) Brugsanvisning / Bruksanvisning Halogen Spot HS50 (50 watt) HS100 (100 watt) Halogen Spot HS50 og HS100 Læs venligst denne brugsanvisning omhyggeligt igennem inden halogen spotten tages i brug. Anvendelse:

Læs mere

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet.

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. MARC NEWSON FOR Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. Godt design har altid handlet om tidsløse produkter... som har en følelse af kvalitet. MARC NEWSON SMEG-INTE

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for manglende zone på klippekort.

Kontrolafgift på 750 kr. for manglende zone på klippekort. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2013-0358 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets sammensætning:

Læs mere

FIRST LEGO League. Herning 2012

FIRST LEGO League. Herning 2012 FIRST LEGO League Herning 2012 Presentasjon av laget Hammerum Skole Swagger Vi kommer fra Herning Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hammerum

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 2. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 2. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget 8 innovation hold 2 Vi kommer fra Odense C Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 2 gutter. Vi representerer Sct. Hans Skole

Læs mere

bab.la Fraser: Personlig hilsen Svensk-Svensk

bab.la Fraser: Personlig hilsen Svensk-Svensk hilsen : ægteskab Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till er båda

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget 8 innovation hold 1 Vi kommer fra Odense C Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Sct. Hans Skole

Læs mere

Index. Logotyp 03. Färg 07. Typografi 09. Grafiska element 11. Fotografi 13. Video 15

Index. Logotyp 03. Färg 07. Typografi 09. Grafiska element 11. Fotografi 13. Video 15 Grafisk manual Index Logotyp 03 Färg 07 Typografi 09 Grafiska element 11 Fotografi 13 Video 15 Grafisk form Ruben Fjellner Produktion Enklast Logotyp Logotypen spelar en viktig roll i USR:s kommunikation.

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for manglende stempling af klippekort.

Kontrolafgift på 750 kr. for manglende stempling af klippekort. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0068 Klageren: xx SE 118 82 Stockholm Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Kontrolafgift

Læs mere

Application Reference Letter

Application Reference Letter - Opening Kære Hr., Formal, male recipient, name unknown Kære Fru., Formal, female recipient, name unknown Kære Hr./Fru., Formal, recipient name and gender unknown Bäste herrn, Bästa frun, Bästa herr eller

Læs mere

Brugsanvisning / Bruksanvisning. Minilight LED 6.

Brugsanvisning / Bruksanvisning. Minilight LED 6. Brugsanvisning / Bruksanvisning Minilight LED 6 www.pondteam.com Dansk Brugsanvisning for Minilight LED 6 Læs venligst denne brugsanvisning omhyggeligt igennem inde Minilight tages i brug. Anvendelse:

Læs mere

Futura Z Gateway B E TJ E N I N G S V E J L E D N I N G W W W. N E O T H E R M. D K

Futura Z Gateway B E TJ E N I N G S V E J L E D N I N G W W W. N E O T H E R M. D K Introduktion Introduktion/Introduktion Universal Gateway er nøgleproduktet til Salus Smart Home-systemet. Det giver dig mulighed for at få trådløs kontrol over alt tilsluttet udstyr, bare ved hjælp af

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor.

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor. BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger 1. s forslag foreslår, at at vedtage EU-strategien for 2. Baggrund Den svenske delegation

Læs mere

FIRST LEGO League. Århus 2012

FIRST LEGO League. Århus 2012 FIRST LEGO League Århus 2012 Presentasjon av laget old people wanna rock all the way Vi kommer fra Lystrup Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer

Læs mere

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti Limpistol Limpistol Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af dit nye værktøj, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter, før du tager det i brug. Vi anbefaler

Læs mere

PAKKEREJSE-ANKENÆVNET

PAKKEREJSE-ANKENÆVNET PAKKEREJSE-ANKENÆVNET 1 K E N D E L S E i sag nr. 2015/0043 afsagt den 11. september 2015 ****************************** KLAGER MAO (2 personer) SALGSBUREAU ARRANGØR REJSEMÅL PRIS KLAGEN ANGÅR KRAV Den

Læs mere

FIRST LEGO League. Västerås Superseniorerna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Västerås Superseniorerna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Superseniorerna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Lindboskolan

Læs mere

Model 77737. Brugsanvisning Bruksanvisning

Model 77737. Brugsanvisning Bruksanvisning Model 77737 Brugsanvisning Bruksanvisning HÅNLIPPER Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af din nye håndklipper, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter,

Læs mere

Testboy 70 Dansk/norsk manual Side 3-4 Svensk manual Sida 5-6

Testboy 70 Dansk/norsk manual Side 3-4 Svensk manual Sida 5-6 Testboy 70 Dansk/norsk manual Side 3-4 Svensk manual Sida 5-6 El-nummer: 6398402149 EAN-nummer: 5706445620067 Indhold Dansk/Norsk manual... 3 Indledning... 3 Kendetegn... 3 Måleprocedure/Måleprossedyre...

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Danmark Finland Begrebet fritidsinstitution benyttes her som fælles betegnelse for fritidshjem og skolefritidsordninger

Læs mere

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk hilsen : ægteskab Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres. Vi vill gratulera

Læs mere

POD Probability of Detection

POD Probability of Detection POD Probability of Detection FOP 2012-03-26 Magnus Larsson Vad är POD? Probability of detection Sannolikhet att hitta defekt Hur små defekter kan vi hitta? Hur snabbt kan en människa springa 100m? Usain

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

7962_KK_UVN_0914.indd 1 2014-11-06 09:41:06

7962_KK_UVN_0914.indd 1 2014-11-06 09:41:06 7962_KK_UVN_0914.indd 1 2014-11-06 09:41:06 Bruksanvisning svenska... sida 7 17 Brugsanvisning dansk... side 18 29 Bruksanvisning norsk... side 30 41 Käyttöohjeet suomi...sivu 42 53 Instruction manual

Læs mere

PUBLICERINGSLISTE NORDISK FAGDIDAKTISK KONFERENCE

PUBLICERINGSLISTE NORDISK FAGDIDAKTISK KONFERENCE PUBLICERINGSLISTE NORDISK FAGDIDAKTISK KONFERENCE 6. NORDISKE KONFERENCE PÅ SYDDANSK UNIVERSITET, ODENSE, 29. 31. MAJ 2017 NAVN PÅ TIDSSKRIFT: Learning Tech Tidsskrift for læremidler, didaktik og teknologi

Læs mere

at børnerettighedsperspektivet integreres systematisk i ministerrådets virksomhed, på justits- og menneskerettighedsområderne

at børnerettighedsperspektivet integreres systematisk i ministerrådets virksomhed, på justits- og menneskerettighedsområderne BETÄNKANDE ÖVER MEDLEMSFÖRSLAG s betänkande över om att förstärka barnrättsperspektivet i det nordiska samarbetet 1. Udvalgets forslag föreslår att Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd, at børnerettighedsperspektivet

Læs mere

Sprog i Norden 1979. Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat

Sprog i Norden 1979. Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat 1979 Sprog i Norden 1979 Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat Redaktion: Henrik Galberg Jacobsen (Danmark), Mikael Reuter (Finland), Ståle Løland (Norge), Catharina Gri.inbaum

Læs mere

LYLE- LYMFEKRÆFT & LEUKÆMI

LYLE- LYMFEKRÆFT & LEUKÆMI Nyhedsbrev marts 2008 Nyheder fra LYLE Indlæg uden underskrift er skrevet af Louise Aagaard Nielsen. Du kan i dette nummer læse om: Foredraget d. 28. februar Foredraget d. 28. februar 2008 Kantinen i Kræftens

Læs mere

Geschäftskorrespondenz

Geschäftskorrespondenz - Einleitung Dänisch Schwedisch Kære Hr. Direktør, Bäste herr ordförande, Sehr formell, Empfänger hat einen besonderen Titel, der anstelle seines Namens benutzt wird Kære Hr., Formell, männlicher Empfänger,

Læs mere

Geschäftskorrespondenz

Geschäftskorrespondenz - Einleitung Schwedisch Dänisch Bäste herr ordförande, Kære Hr. Direktør, Sehr formell, Empfänger hat einen besonderen Titel, der anstelle seines Namens benutzt wird Bäste herrn, Formell, männlicher Empfänger,

Læs mere

Nordvest og Nordøst Passagen

Nordvest og Nordøst Passagen Nordvest og Nordøst Passagen - en realistisk genvej? Maritime Danmark, 17/1 2011 Vice President, SKULD Copenhagen Michael Boje-Larsen Index Introduktion Nordvest og Nordøst Passagen Regelsæt Tankespil

Læs mere

FIRST LEGO League. Sorø 2012

FIRST LEGO League. Sorø 2012 FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget LF-Chama-Lama-Daba-Daba-Ding-Dong Vi kommer fra Slagelse Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 14 gutter. Vi representerer

Læs mere

Brug byen! / Använd staden!

Brug byen! / Använd staden! dzidzo.dk Brug byen! / Använd staden! Evaluering Billede Bus Passing Stig Nygaard Brug byen! / Använd staden! Evalueringsrapport efter pilotprojekt Resume Pilotprojektet Brug byen! (se tekstboks) er blevet

Læs mere

KLAGENÆVNET FOR DOMÆNENAVNE. J.nr.: (tidl. j.nr. 1877)

KLAGENÆVNET FOR DOMÆNENAVNE. J.nr.: (tidl. j.nr. 1877) KLAGENÆVNET FOR DOMÆNENAVNE J.nr.: 2009-0132 (tidl. j.nr. 1877) Klager: Resurs Bank AB Box 22209 250 25 Helsingborg v/advokat Hugo Wernbro, Malmö Indklagede: EDOCO Ltd. Carpenter Court, 1 Maple Road Bramhall,

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

Egenvärden och egenvektorer

Egenvärden och egenvektorer Outline Introduction Egenvärden & egenvektorer I MATLAB Visualisering Egenvärden och egenvektorer Carmen Arévalo 2010-02-01 Carmen Arévalo Egenvärden och egenvektorer 2010-02-01 1 / 16 Outline Introduction

Læs mere

DK Makramé er en gammel teknik, som har været brugt i flere tusinde år. Teknikken med at knytte makraméknuder

DK Makramé er en gammel teknik, som har været brugt i flere tusinde år. Teknikken med at knytte makraméknuder Makramé SV Makramé är en gammal teknik som använts i flera tusen år. Tekniken att knyta makraméknutar kräver nästan inga redskap alls förutom fingrarna och en makramékrok. Du kan knyta makramé med vilket

Læs mere

Utvärdering av PraktikSwapØresund

Utvärdering av PraktikSwapØresund Utvärdering av PraktikSwapØresund Framtagen av: Instituttet for Fremtidsforskning 2005 EUROPEISKA UNIONEN Detta projekt är delfinansierat genom INTEREEG IIIA Öresundsregionen Indhold Forord...6 1. Indledning...7

Læs mere

Mall för kommunikationsplan

Mall för kommunikationsplan Mall för kommunikationsplan Ni kan använda denna mall för kommunikationsplan när ni planerer kommunikationsaktiviteterna i ert projekt. Ni kan lägga till eller ta bort rader och kolumner i schemat efter

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

FIRST LEGO League. Herning 2012

FIRST LEGO League. Herning 2012 FIRST LEGO League Herning 2012 Presentasjon av laget Twix's Mean Machines Vi kommer fra Haderup Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 4 jenter og 2 gutter. Vi representerer Haderup Skole

Læs mere

Brugsanvisning / Bruksanvisning Havelampe / Ljuslampa 20 x 35 cm

Brugsanvisning / Bruksanvisning Havelampe / Ljuslampa 20 x 35 cm Brugsanvisning / Bruksanvisning Havelampe / Ljuslampa 20 x 35 cm www.pondteam.com Havelampe 20 x 35 cm Brugsanvisning Læs venligst denne brugsanvisning omhyggeligt igennem inden havelampen tages i brug.

Læs mere

At beskære eller ikke at beskære

At beskære eller ikke at beskære At beskære eller ikke at beskære At beskære eller ikke at beskære Frit efter Shakespeare Ingrid og hendes træ En historie fra det virkelige liv i Sverige Palle Kristoffersen Landskabsarkitekt, Ph.D Slotsgartner

Læs mere

LED Spot Power 6 watt 1 x 6 watt / 3 x 6 watt

LED Spot Power 6 watt 1 x 6 watt / 3 x 6 watt Brugsanvisning/Bruksanvisning LED Spot Power 6 watt 1 x 6 watt / 3 x 6 watt www.pondteam.com Dansk : Brugsanvisning LED Spot Power 6 W og LED Spot Power 3 x 6 W Læs venligst denne betjeningsvejledning

Læs mere

Brugsanvisning/Bruksanvisning. LED Ministream. med 12 dioder.

Brugsanvisning/Bruksanvisning. LED Ministream. med 12 dioder. Brugsanvisning/Bruksanvisning LED Ministream med 12 dioder www.pondteam.com Dansk : Brugsanvisning LED Ministream hvid eller blå m. trafo Læs venligst denne betjeningsvejledning omhyggeligt inden undervandsspotten

Læs mere

Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8

Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8 Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8 Bilag: 5 Bilag nr. 5 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kära medarbetare Vänligen besvara detta frågeformulär så att vi kan förbättra insatserna

Læs mere

Nord Amerika Geografi

Nord Amerika Geografi Nord Amerika Geografi 1 / 6 2 / 6 3 / 6 Nord Amerika Geografi Se også regionen Nord-Amerika. Nord-Amerika er det tredje største kontinentet i areal, og det fjerde største i innbyggertall. Det er avgrenset

Læs mere

KLAGENÆVNET FOR DOMÆNENAVNE. J.nr.: 1464

KLAGENÆVNET FOR DOMÆNENAVNE. J.nr.: 1464 KLAGENÆVNET FOR DOMÆNENAVNE J.nr.: 1464 Klager: Gina Tricot AB Lundbygatan 1 50630 Borås Sverige v/advokat Lisbet Andersen Indklagede: Georgios Manthos Ribevägen 1b 21746 Malmö Sverige Parternes påstande:

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede.

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0306 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21263834 Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750

Læs mere

20 år. Vikingaåsens skola & Øster Aaby Friskole

20 år. Vikingaåsens skola & Øster Aaby Friskole 20 år Vikingaåsens skola & Øster Aaby Friskole Indledning ved Asger Albjerg, Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur I Nordens Institut på Ålands årsberetning for 1986 står der: Blandt

Læs mere

MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013

MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013 MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013 Forskelle og ligheder mellem skånske og danske mediers dækning af Øresunds regionen 2002 2012 FORSKELLE OG LIGHEDER MELLEM SKÅNSKE OG DANSKE MEDIERS DÆKNING AF ØRESUNDSREGIONEN

Læs mere

Mio min Mio Astrid Lindgren

Mio min Mio Astrid Lindgren Opgaver til kapitel 1. Han færdes gennem dag og nat. 1. Hvor gammel er Busse? 2. Hvor bor han? 3. Hvordan er hans forhold til plejeforældrene? 4. Hvorfor tror du de har taget Busse i pleje? 5. Find steder,

Læs mere

Adam, Sofia, Erik och Felicia: hej. är det någon där? Adam, Sofia, Erik och Felicia: vi hör er inte. Adam, Sofia, Erik och Felicia: hör ni oss?

Adam, Sofia, Erik och Felicia: hej. är det någon där? Adam, Sofia, Erik och Felicia: vi hör er inte. Adam, Sofia, Erik och Felicia: hör ni oss? Adam, Sofia, Erik och Felicia: hej. är det någon där? Adam, Sofia, Erik och Felicia: vi hör er inte. Adam, Sofia, Erik och Felicia: hör ni oss? gruppe 1950 (4) Martin Louise Claes Signe: nej gruppe 1950

Læs mere

Klipning af plæne De bedste klipperesultater får du ved at overlappe på den afklippede bane.

Klipning af plæne De bedste klipperesultater får du ved at overlappe på den afklippede bane. Cylinderplæneklipper SELEKTA 38 brugervejledning Læs denne manual omhyggelig før brug. Følg sikkerhedsinstruktionerne. Opbevar denne manual til senere brug/reference. Sikkerhed - Pas på klipperens skarpe

Læs mere

Strategier i matematik. - For de yngste

Strategier i matematik. - For de yngste Strategier i matematik - For de yngste Hvad har du læst i kursusopslaget? 2 Strategier i matematik for de yngste Hvad er vigtigt for eleverne at lære i matematik i 1. klasse? Hvilken betydning får det,

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

Tips & Idéer. Kedjor av silvertråd/kæder af sølvtråd/kjeder av sølvtråd

Tips & Idéer. Kedjor av silvertråd/kæder af sølvtråd/kjeder av sølvtråd Tips & Idéer Kedjor av silvertråd/kæder af sølvtråd/kjeder av sølvtråd 600226 SE Kedjor av silvertråd Silvertråd i silver 935 finns i olika tjocklekar. Alla kedjor i detta häftet är gjorda av silvertråd,

Læs mere

Manual - DK Model: VHW01B15W

Manual - DK Model: VHW01B15W Manual - DK Model: VHW01B15W Læs denne vejledning grundig inden du tager dit nye produkt i brug og gem den til senere brug. Vigtige sikkerheds foranstaltninger: Læs denne vejledning grundig inden du tager

Læs mere

Vigtig information Viktig information

Vigtig information Viktig information Vigtig information Viktig information Læs alle punkter omhyggeligt inden monteringen! Opbevar monteringsvejledningen til senere brug, hvis rullegardinet evt. nedtages og skal monteres igen. Läs noga alla

Læs mere

Tegningsbilag. Entreprise 1220.500. Beplantning. 12 København - Frederikssund 1220 Motorring 4 Tværvej N. September 2015

Tegningsbilag. Entreprise 1220.500. Beplantning. 12 København - Frederikssund 1220 Motorring 4 Tværvej N. September 2015 Tegningsbilag Entreprise 1220.500 Beplantning 12 København - Frederikssund 1220 Motorring 4 Tværvej N September 2015 12 København Frederikssund 1220.500 Motorring 4 Tværvej N DATO 11.09.2015 Projekt til

Læs mere

Nordisk som mål blålys eller nordlys?

Nordisk som mål blålys eller nordlys? S I S TE U T K AL L E L SE TI L DE T N O R DI S KE S P R Å KFE LLE SSKAP E T? Nordisk som mål blålys eller nordlys? Foto: Merete Stensby Hovedbudskabet i denne artikel er at undervisningen i talesprog

Læs mere

Februar Introduktion til dette nummer. indvandrere og efterkommere i Danmark betaler til, og selv modtager fra, det offentlige.

Februar Introduktion til dette nummer. indvandrere og efterkommere i Danmark betaler til, og selv modtager fra, det offentlige. Februar 2002 - Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi: Eskil Wadensjö og Helena Orrje - Befolkningens holdning til antallet af flygtninge: Søren Pedersen og Helle Cwarzko Jensen - Borgernes lovlydighed

Læs mere

Mr. Adam Smith Smith's Plastics 8 Crossfield Road Selly Oak Birmingham West Midlands B29 1WQ

Mr. Adam Smith Smith's Plastics 8 Crossfield Road Selly Oak Birmingham West Midlands B29 1WQ - Adresse Mr. J. Rhodes Rhodes & Rhodes Corp. 212 Silverback Drive California Springs CA 92926 Amerikansk adresse format: Vejnummer + Vejnavn Bynavn + forkortelse af staten + Postnummer Mr. Adam Smith

Læs mere

30.9.2013. DENVER 82x82x200cm. www.bathdeluxe.com

30.9.2013. DENVER 82x82x200cm. www.bathdeluxe.com 30.9.2013 DENVER 82x82x200cm www.bathdeluxe.com DENVER A C D E F G H E D I B bakglas är vändbara (höger/vänster) Glas bagvæggene er vendbare (højre/venstre) Tack för att du har valt vår produkt. Vi försökte

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

Tips & Idéer. Smycken av merinoull Smykker af merinould/smykker av merinoull

Tips & Idéer. Smycken av merinoull Smykker af merinould/smykker av merinoull Tips & Idéer Smycken av merinoull Smykker af merinould/smykker av merinoull 600308 SE Det är lätt och roligt att göra smycken av merinoull och det blir fint att kombinera ullsmyckena med smyckepärlor,

Læs mere

Brugsanvisning / Bruksanvisning Oval lysglobe / Oval ljusglob 40 x 22 cm

Brugsanvisning / Bruksanvisning Oval lysglobe / Oval ljusglob 40 x 22 cm Brugsanvisning / Bruksanvisning Oval lysglobe / Oval ljusglob 40 x 22 cm www.pondteam.com Oval lysglobe 40 x 22 cm Brugsanvisning Læs venligst denne brugsanvisning omhyggeligt igennem inden globen tages

Læs mere