Norsk register Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler Arverett. Testament Avtalerett, alminnelig Bankrett

Transkript

1 1 Norsk register Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler... 7 Arverett. Testament... 8 Avtalerett, alminnelig... 8 Avtalers inngåelse og gyldighet... 8 Tolking. Forutsetninger... 8 Lempning. Endrede forhold... 9 Bankrett... 9 Ekspropriasjon. Rådighetsinnskrenkninger... 9 Erstatningsrett, utenfor kontrakt (Erstatning i kontrakt, se det enkelte kontraktsforhold) Familierett Barn og foreldre. Samværsrett. Barnevern. Adopsjon Ekteskap. Skilsmisse Farskap Formuesforhold mellom ektefeller. Skifte. Uskiftet bo Samboerforhold Forsikringsrett Immaterialrett Firma Fotografier Opphavsrett Patent Varemerker Internasjonal privatrett. Lovvalg (verneting, se prosess) Internasjonal markedsrett (EU, EF, EØS) (konkurranserett, se eget punkt) Konkurranserett Konkurs. Akkord. Gjeldsforhandling. Insolvens Kontraktsrett, særskilte kontraktsforhold Entreprise. Anbud Franchise Garanti. Kausjon Gaver Kjøp av fast eiendom Kjøp av løsøre Leie. Leasing Lån. Forvaring Mellommenn. Agenter. Meglere. Kommisjonærer Tjenesteytelser Transportrett. Luftrett. Sjørett. Spedisjon Likestilling mellom kjønnene Markedsføringsrett Menneskerettigheter Miljørett Offentlig rett Forvaltning Kommunalrett Statsforfatning Pant, factoring og annen sikkerhetsrett. Stansningsrett Passivitet Pengekravsrett Cesjon Condictio indebiti... 23

2 2 Foreldelse Gjeldsbrev. Verdipapir. Betalingsmidler Motregning Regress. Tilbakesøking Renter Personrett Navnerett Personvern Umyndige Privatlivets fred Prosess Bevis. Bevisbyrde Habilitet Partsevne. Rettslig interesse Rettskraft. Litispendens Sikkerhetsstillelse Straffeprosess, særlige spørsmål Tvangsfullbyrdelse. Midlertidig forføyning. Arrest Verneting. Domsmyndighet. Brussel- og Luganokonvensjonen Vitner Voldgift Andre spørsmål Samerett. Minoritetsvern Selskapsrett. Sammenslutninger. Foreninger Aksjeselskaper Andre sammenslutninger Sosialrett. Helsevern. Trygderett Strafferett Tingsrett Eiendomsrett. Bruksrett Forkjøpsrett. Løsningsrett Godtroerverv Inkorporasjon Naboforhold Sameie Vindikasjon Tinglysing. Registrering Utdanning Utvisning. Fremmedrett... 28

3 3 Dansk register Aftaleret, almindelig... 8 Aftalers indgåelse og gyldighed... 8 Fortolkning. Forudsætninger... 8 Lempelse. Ændrede forhold... 9 Ansættelses- og arbejdsret... 7 Arveret... 8 Bankret... 9 Ekspropriation. Rådighedsindskrænkninger Erstatning udenfor kontraktforhold (Erstatning i kontrakt, se kontraktet, de enkelte kontraktforhold Familieret Børn og forældre. Samvær. Børneværn. Adoption Ægteskab. Skilsmisse Faderskab Formueforholdet mellem ægtefæller. Skifte. Uskiftet bo Samlivsforhold Forsikringsret Immaterialret Firma Patenter Varemærker International markedsret (EU, EF, EØS) (se også konkurrenceret) International privatret. Lovvalg (værneting, se retspleje) Konkurrenceret Konkurs- og anden isolvensret (herunder insolvens, akkord og gælds sanering Kontraktret, enkelte kontraktforhold Entreprise. Udbud Franchise Garanti. Kaution Gaver Køb af fast ejendom Køb af løsøre Leje. Leasing Lån. Forvaring Mellemmænd (Agenter, Mæglere. Kommissionærer) Tjenesteydelser Transportret Ligestilling mellem kønnene. Kønsdiskrimination Markedsføringsret Menneskerettigheder Miljøret Offentlig ret Forvaltingsret Kommunalret Statsforfatning Pant, tilbageholdsret og anden sikkerhedsret. Factoring Passivitet Pengekrav Cession Condictio indebiti Forældelse... 23

4 4 Gældsbreve. Værdipapirer. Betalingsmidler Modregning Regres. Tilbagesøgning Renter Personret Navneret Personværn Umyndige Privatlivets fred Retspleje Bevis. Bevisbyrde Habilitet Partsevne. Retlig interesse Retskraft. Litispendens Sikkerhedsstillelse Strafferetspleje, særlige spørgsmål Tvangsfuldbyrdelse, herunder udlæg, fogedforbud og arrest Værneting. Domsmyndighed. Bruxelles- og Luganokonventionen Vidner Voldgift Sameret. Minoritetsvern Selskabsret. Sammenslutninger. Foreninger Aktieselskaber Andre sammenslutninger Socialret. Sundhedsret Strafferet Tingsret Ejendomsret. Brugsret Forkøbsret. Overtagelsesret God tro. Ekstinktion Inkorporation Naboforhold Sameje Vindikation Tinglysing. Registrering Uddannelse Udvisning. Udlændingeret... 28

5 5 Svensk register Arbets- och tjänstemannarätt. Arbetsmiljö. Kollektivavtal... 7 Arvsrätt. Testamente... 8 Associationsrätt. Sammanslutningar. Föreningar Aktiebolag Andra sammanslutningar Avtalsrätt, allmän... 8 Avtals ingående och giltighet... 8 Tolkning. Förutsättningar... 8 Jämkning. Ändrade förhållanden... 9 Bankrätt... 9 Expropriation. Rådighetsinskränkningar... 9 Familjerätt Barn och föräldrar. Vårdnaden om barn. Umgängesrätt. Adoption Faderskap Makars förmögenhetsförhållande. Skifte. Oskiftat bo Samboförhållanden Äktenskap. Äktenskapsskillnad Försäkringsrätt Immaterialrätt Firma Patent Varumärke Internationell privaträtt. Lagval (forum, se process) Internationell marknadsrätt (EU, EG, EEG) (konkurrensrätt, se egen punkt) Jämställdhet mellan könen Konkurrensrätt Konkurs. Ackord. Insolvens Kontraktsrätt, särskilda kontraktsförhållanden Entreprenad. Anbud Franchise Garanti. Borgen Gåva Köp av fast egendom Hyra. Leasing Köp av lös egendom Lån. Förvaring Mellanman. Agenter. Mäklare. Kommissionär Tjänsteprestationer Transporträtt. Lufträtt. Sjörätt. Spedition Kungörelse. Registrering Marknadsföring Miljörätt Mänskliga rättigheter Offentlig rätt Förvaltning Kommunalrätt Statsförfattning Pant, factoring och annan säkerhetsrätt. Stoppningsrätt Passivitet Penningkrav Cession... 23

6 6 Condictio indebiti Foreldning Motrekning Regress. Återbetalning Ränta Skuldebrev. Värdepapper. Betalningsmedel Personrätt Integritet Namnrätt Omyndighet Privatlivets helgd Process Bevis. Bevisbörda Exekution. Interimistiska förordnanden. Häktning Forum. Domstols behörighet. Brüssel- och Luganokonventionen Jäv Rättslig handlingsförmåga. Rättsligt intresse Rättskraft. Litispendens Skiljedom Ställande av säkerhet Straffprocess, särskilda spörsmål Vittne Samerätt. Minoritetskydd Sakrätt Äganderätt. Nyttjanderätt Förköpsrätt. Lösningsrätt Godtrosförvärv Inkorporation Grannelag Samäganderätt Vindikation Skadestånd utom kontraktsförhållanden (skadestånd i kontraktsföhållanden, se det enskilda kontraktsförhållandet) Socialrätt. Hälsovård. Pension Straffrätt Utbildning Utvisning. Asyl. Flyktingar... 28

7 7 DOMSREFERAT 2003 første halvår Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler 1. DHR Dom UfR 2003 s Ansættelsesret. Afskedigelse. Afskedigelse på grund af forældrereaktion efter sigtelse mod pædagog for seksuelle overgreb på børn. En pædagogmedhjælper i en kommunal børneinstitution blev sigtet for seksuelle overgreb på børn i institutionen og derefter fritaget for tjeneste. Efterforskningen blev sluttet uden tiltale. Medhjælperen, som blev bakket op af personalet, skulle herefter vende tilbage til institutionen. Forældrene reagerede imidlertid herimod. 50 % af børnene blev meldt ud af institutionen, og der blev indgivet nye anmeldelser og igen rejst sigtelse, som senere blev frafaldet. Kommunen afskedigede herefter pædagogmedhjælperen ikke på grund af selve sigtelsen, men fordi det efter forældrereaktionen uanset sigtelsens udfald ikke var muligt at genoprette den fornødne tillid mellem den ansatte og forældrene i institutionen og derfor udelukket, at han kunne vende tilbage til denne. Kommunen havde imidlertid efter proportionalitetsprincippet pligt til i videst muligt omfang at søge ham omplaceret til en anden stilling, således at der ikke blev truffet en afgørelse, der kunne opfattes som en stillingtagen til skyldspørgsmålet. Da kommunen havde afskediget ham uden først at have undersøgt mulighederne for omplacering, tilkendtes der ham en godtgørelse på DKR. 2. DHR Dom UfR 2003 s Ansættelsesret. Alkoholpolitik. Bortvisning. Det var et rederis alkoholpolitik, at en alkoholpromille på 0,4 eller derover ikke var acceptabel og kunne medføre bortvisning. En skibsfører på et gastankskib havde på et tidspunkt, hvor skibet lå for anker og afventede indrejsningstilladelse, indtaget alkohol i strid hermed. Den som følge heraf foretagne bortvisning var berettiget under hensyn til, at der var tale om tilsidesættelse af regler af væsentlig betydning for sikkerheden begået af den, som var højeste myndighed om bord. 3. FHD Dom HD:2003:19 Arbetsrätt. Arbetsavtal. Konkurrensförbud En anställd vid ett fastighetsmäklarföretag hade i sitt arbetsavtal förbundit sig att under sex månader efter att anställningsförhållandet upphört låta bli bland annat att ta emot fastighetsförmedlingsuppdrag av personer som var mäklarföretagets kunder när anställningsförhållandet upphörde eller som varit det under de sex närmaste månaderna innan anställningsförhållandet upphört. Fråga om avtalsklausulen var ett sådant konkurrensförbudsavtal som avses i 16 a (724/1990) lagen om arbetsavtal samt om det förelegat i sagda lagrum förutsatta synnerligen vägande skäl med hänsyn till anställningsförhållandet att ingå avtalet. Så ansågs vara fallet och klausulen var således giltig. (Dissens 4-1). L om arbetsavtal 16 a (724/1990) 4. IHR Dom Nr. 338/2002 Grundloven. Den Europæiske Menneskerettighedskonvention. Efterforskning af en straffesag. Anholdelse. Varetægtsfængsling. Fratagelse af embede. Erstatning. H udførte tjeneste som toldfuldmægtig da der opstod mistanke om at han to gange havde deltaget i ulovlig import af spiritus. Herefter blev han anholdt og hensat i varetægtsfængsel. I slutningen af januar blev han suspenderet og i begyndelsen af november blev han afskediget. Med Reykjavíks Herredsrets dom den 3. april 2001 blev H frifundet for alle krav fra anklagemyndigheden og denne dom blev ikke påanket. H anlagde sag for at få betalt erstatning for anholdelsen og varetægtsfængslingen,, for fratagelse af embede og forhaling i sagens behandling. Under hensyn til sagens omstændigheder og det i sagen iøvrigt oplyste fandtes at der havde været fuldt grundlag for H s anholdelse samt til fængslingskendelser-

8 8 ne 16. og 23. januar Sagen var derimod blevet fuldt oplyst den 30. januar da der blev endnu en gang begæret forlængelse af varetægtsfængsel, og det kunne ikke ses at det havde været nødvendigt for politiet at fremsætte denne begæring. De lovbrud som H var mistænkt for, fandtes at retfærdiggøre hans midlertidige suspension uden advarsel i henhold til 26, stk. 3 og stk. 4 i tjenestemandsloven nr. 70/1996. De blev derimod ikke bevist og derfor kunne Í ikke godtgøre at der havde været lovligt grundlag for fuldt at fratage H hans embede. Endvidere kom retten til den konklusion at forhaling af sagen efter at politiets efterforskning var tilendebragt i juni 1998 havde været umådelig og blev ikke forklaret og var i strid med 70, stk. 1 i grundloven jf endvidere 6, stk. 1 i Den Europæiske Menneskerettighedskonvention, jf lov nr. 62/1994 som inkorporerede den. Herefter blev Í dømt til at betale erstatning i henhold til kap. 21 i strafferetsplejeloven nr. 19/1991 for ulolivg varetægtsfængsling fra 30. januar 1997 indtil den 12. februar s.å., økonomiskt tab og for idéel skade og tort for fratagelse af embede og godtgørelse for den utilbørlige lange forhaling af sagen under efterforskningen af det straffbare forhold, som blev bl.a. rettet mod ham. Arverett. Testament 5. FHD Dom HD:2003:51 Arvsrätt. Testamente. Boutredning. Fordran. Testatorn hade i sitt testamente förordnat att hennes fordran av ett aktiebolag efter hennes frånfälle skulle tillfalla sagda bolag. En del av bröstarvingarna ansåg att testamentet inkräktade på deras rätt till laglott och tillkännagav bolaget sina anspråk på laglott. Talan väcktes om att bolaget skulle åläggas att erlägga fordran åt dödsboet. Då indrivning av fordran till dödsboet inte var nödvändigt med hänsyn till utredning av boet förkastades talan. Uttalades att ifall testamentet visade sig inkräkta på bröstarvingars rätt till laglott skulle dessa på var sin lott få en del av fordringen, vars indrivning sedan skulle ankomma på vederbörande. NHR Dom Rt s. 92 se dom nr NHR Dom Rt s. 198 Arverett. Testament. Inhabilitet for vitne Testamentsvitne ble ikke ansett inhabil. Hun var ansatt i aksjeselskap, hvor testamentsarvingen var tilnærmet eneaksjonær, daglig leder og styremedlem. Forholdet var ikke omfattet av arveloven 61 annet ledd første punktum, som måtte forstås etter sin ordlyd. Uttalt at klarhet og forutberegnelighet er svært viktig ved testasjoner. Se tilsvarende i Rt s Avtalerett, alminnelig Avtalers inngåelse og gyldighet 7. FHD Dom HD:2003:48 Avtalsrätt, allmän. Avtals ogiltighet. Köp av lös egendom. En åldrig och sjuklig hustru hade sålt till sin man sin andel i de aktier som berättigade till besittningen av den lägenhet makarna använde som bostad. Köpet förklarades ogiltigt med stöd av 31 avtalslagen. Tolking. Forutsetninger FHD Dom HD:2003:26 se dom nr 52. FHD Dom HD:2003:49 se dom nr 56.

9 8. NHR Dom Rt s. 134 Avtalerett. Tolking. Inkasso En bank tok tilbake en inkassoportefølje etter en avtale om overvåkning av uerholdelige krav, som et inkasssoselskap hadde hatt til behandling. Høyesterett fant at avtalen ikke ga selskapet krav på oppfyllelsesinteressen, men banken måtte betale vederlag for utført arbeid og utlegg for de tilbakeførte sakene. Lempning. Endrede forhold DHR Dom UfR 2003 s. 1241/2 se dom nr 79. DHR Dom UfR 2003 s se dom nr 41. Bankrett 9. DHR Dom UfR 2003 s Bankret. Ansvar for indløsning af falske international money order s. Selv om et pengeinstitut i forbindelse med modtagelse af checks eller andre betalingsanvisninger til indløsning foretager afregning til kunden, påtager pengeinstituttet sig ikke derved risikoen for, at anvisningen honoreres af det betrukne pengeinstitut. Ved danske pengeinstitutters indløsning af udenlandske checks og andre betalingsanvisninger er det sædvanlig praksis at foretage en begrænset kontrol. Selv om en nærmere granskning af nogle konkrete anvisninger kunne have givet anledning til mistanke om falskneri, kunne undladelse heraf ikke karakteriseres som en ansvarspådragende fejl. 10. SHD Dom NJA 2003 s. 194 Aktiebolag. Vilseledande. Konkurs. Sedan aktiebolaget A. träffat avtal om köp av samtliga aktier i aktiebolaget B. och en bank vilseletts att utbetala medel som innestått på B:s konto, har en person som medverkat till vilseledandet inträtt som ställföreträdare för bolaget B. Sedan sistnämnda bolag försatts i konkurs, ansågs detta bolag ha förlorat rätten att gentemot banken göra gällande att utbetalningen skett utan samtycke av behörig ställföreträdare för bolaget B. eller i strid med en av bolaget A. i samband med köpet uppställd spärrorder om att något uttag från B:s konto inte fick ske förrän bolaget A. erlagt hela köpeskillingen och korrekta behörighetshandlingar företetts. Utbetalningen hade föranletts av att en tjänsteman i banken sanningslöst uppgivit att köpeskillingen hade betalats och korrekta behörighetshandlingar uppvisats och som därigenom blivit ställföreträdare för och indirekt ägare av samtliga aktier i B. Diss (dock endast i fråga om motiveringen). Ekspropriasjon. Rådighetsinnskrenkninger 11. DHR Dom UfR 2003 s. 855 Ekspropriation. Miljøret. Genskabelse af saltvandstilstand i fjord ikke ekspropriation I 1966 blev Hjarbæk Fjord for offentlige midler af hensyn til landbrugsmæssige interesser ved inddæmning omdannet til ferskvandsområde. Denne unaturlige tilstand medførte så alvorlige miljømæssige gener for beboerne langs fjorden, at amtet i 1989 besluttede at vende tilbage til saltvandstilstanden. Da beslutningen om genskabelse af saltvandstilstanden blev truffet på et sagligt grundlag ud fra overordnede samfundsmæssige interesser og i større eller mindre omfang berørte alle lodsejere langs fjorden, forelå der ikke ekspropriation. Da landmændene imidlertid ved ændringen i 1966 blev opfordret til at intensivere udnyttelsen af arealerne mod fjorden og i tillid hertil havde foretaget investeringer, kunne mistede investeringer og arealtab give grundlag for kompensation. 9

10 IHR Dom Nr. 388/2002 Ejendomsret. Ekspropriation. Forældelse. Efterkommere til ejeren af gården F nedlagde principalt påstand om anerkendelse af deres ejendomsret til et stykke af jorden idet ekspopriation af det ikke var blevet gennemført på fyldestgørende måde, subsidiært at PTT s ekspopriation af samme stykke jord dømtes for at være ugyldigt, og mere subsidiært at PTT dømtes til at betale dem for jordstykket. PTT krævede derimod anerkendelse af sin ejendomsret til det nævnte jordstykke. Højesteret tiltrådte herredsrettens konklusion om at det ikke var blevet bevist at PTT havde betalt for jordstykket, og adkomst til jordstykket var heller ikke blevet tinglyst. Derimod fandt retten at PTT havde overtaget rådigheden over jordstykket i 1946 eller 1947 og havde efter det tidspunkt betalt alle afgifter og skatter af det. PTT lod jordstykket indhegne, opførte telekommunikationsanlæg på det og rejste et hus for virksomheden. Endvidere ser det ud til at ejerne til F havde i forskellige dokumenter anerkendt ekspropriationen og desuden hengik der 52 år indtil de henvendte sig til PTT med forespørgsel om dennes adkomst til jordstykket. Når alt det anførte blev taget i betragtning kunne det ikke forbigås at ekspropriationen havde fundet sted og at jordstykket var blevet anvendt. Endvidere var kravet om erstatning på grund af ekspropriation bortfaldet på grund af forældelse jf 4 i lov nr. 14/1905 om forældelse af gæld og andre fordringer. I medfør af dette blev kravet fra efterkommere til ejeren til gården ikke taget til følge. Erstatningsrett, utenfor kontrakt (Erstatning i kontrakt, se det enkelte kontraktsforhold) 13. DHR Dom UfR 2003 s Erstatning uden for kontrakt. Produktansvar. Et mosebrug leverede spagnum til et gartneri til brug for dettes dyrkning af potteroser. Det var ikke bevist, at misvækst i roserne skyldtes en defekt ved den leverede spagnum, hvorfor mosebruget blev frifundet for et krav om erstatning derfor. 14. FHD Dom HD:2003:3 Skadestånd utom kontraktsförhållanden. Försäkring. Trafikskada. Ersättningsgill skada. A hade på allmän väg med personbil uppsåtligen kört på två fotgängare och han hade därför ansetts ha gjort sig skyldig till försök till dråp och grov misshandel. Eftersom bilen hade använts i trafik på det sätt som avses i trafikförsäkringslagen, skulle fotgängarnas skador ersättas ur trafikförsäkringen för bilen, oberoende av avsikten med chaufförens beteende. Jfr HD:1991:169. TrafikförsäkringsL FHD Dom HD:2003:36 Skadestånd utom kontraksförhållanden. Dataintrång. En 17-åring hade genomfört s.k. portscan i syfte att göra intrång i andelsbankernas centrala datasystem. Han ansågs ha gjort sig skyldig till försök till dataintrång. Skadeståndskravet på grund av utredningskostnader med anledning av gärningen uppgick till mark. Fråga även om skadeståndet skulle jämkas. Trots att gärningsmannen inte fyllt 18 år ansågs omständigheterna vara sådana att han ålades att ersätta skadan till fullt belopp. 16. IHR Dom Nr. 463/2002 Arbejdsulykke. Erstatning. Erhvervsevnetab. Forhøjelse af tortgodtgørelse. Egen skyld. G kom alvorligt til skade under sit arbejde hos O da han tog op i en pæl med højspændingsledninger med strømmende elektricitet. Det var omtvistet hvorvidt G selv skulle bære en del af skaden på grund af egen skyld eller om han derimod opfyldte betingelserne i 4 i den dagældende erstatningsansvarslov nr. 50/1993 for at kunne få fastsat en større godtgørelse, end den godtgørelse for varig tort som var blevet fastsat. For Højesteret gjorde O gældende at han ikke burde erstatte skaden med mere end 2/3 dele. Det tiltrådtes med herreds-

11 11 retten at det ikke var udelukket at vejr- og belysningforholdene den anførte dag havde bidraget til at ulykken fandt sted. Det var endvidere oplyst at de strenge sikkerhedsregler ikke var blevet fulgt, som skal indebære forskelligartet værn mod at de ansatte kom ud for ulykker, da ulykken indtraf. Det fandtes at kunne fastslås at ulykken ikke ville være indtruffet, såfremt disse regler var blevet efterkommet. I lyset af O s stilling og virksomhed måtte der stilles strenge krav til det om sikkerhedsforanstaltninger. Når dette toges i betragtning ansås skylden hos O for at være så overvejende i forhold til manglende agtpågivenhed som G måtte have udvist, at det ikke fandtes grundlag for at lade ham bære en del af skylden. Herefter stadfæstede Højesteret herredsrettens dom om at O skulle erstatte G hele hans skade. Når der hensås til G s tort, navnlig til det forhold at han er afhængig af andre personers hjælp til de fleste aktiviteter i det daglige liv, kom retten til den konklusion at den vurderede 90% tort, ikke var tilstrækkelig til at godtgøre hans tort fuldt ud. Derfor fandtes det forsvarligt at forhøje godtgørelsen til ham med 35%. 17. NHR Dom Rt s. 338 Erstatningsrett. Personskade Krav om erstatning etter en trafikkulykke, hvor en dykker ble påført en skulderskade og måtte oppgi sitt yrke. Som dykker var han spesielt sårbar ved slik skade, men årsakssammenhengen var likevel adekvat. En beskjeden fysisk skade ga et høyt årlig tap i en kort yrkeskarriere. Konkret erstatningsutmåling. 18. NHR Dom Rt s. 433 Barns erstatningsansvar. Personskade. Forsikringsrett Gutt på 11 år som syklet til skolen sammen med kamerater, støtte på og skadet en fotgjenger. Ansvarsforsikringsselskapet ble pålagt ansvar av herreds- og lagmannsretten, men ble frifunnet av Høyesterett (dissens 4-1). Det forelå uttalelse fra spesialist i klinisk psykologi. Vurdering av om gutten ut fra alder og utvikling hadde opptrådt uaktsomt ved å følge samme kjøremønster som foransyklende kamerat. 19. NHR Rt s. 851 Erstatning for psykisk skade under soning av straffedom Staten ble frikjent for erstatningskrav for psykiske skader påført under soning av straffedom. Det forelå ikke ansvarsgrunnlag for kravet. 20. SHD Dom NJA 2003 s. 9 Skadestånd utom kontraktsförhållanden. Ersättning för personskada. Vårdslöshet. Närstående. Rätt till skadestånd till närstående till den som dödats genom vårdslöst handlande har inte ansetts föreligga, när dödsfallet inträffat före ikraftträdandet d. 1 jan av en ny bestämmelse i 5 kap. 2 skadeståndslagen (1972:207) om rätt till ersättning för personskada i form av psykiska besvär som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära. Jfr. bl. a. Nord. Domss s. 84 och 1996 s SHD Beslut NJA 2003 s. 217 Skadestånd. Europakonventionen. Estoppel-principen. En talan mot staten kan föras under åberopande av bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207) om skadeståndsansvar för det allmänna. Enligt traktaträttsliga principer måste dessa bestämmelser då i den utsträckning det är möjligt tolkas fördragskonformt, vilket kan innebära att vissa i lagmotiv, praxis eller doktrin antagna begränsningar i tillämpningsområdet inte kommer att kunna upprätthållas. En talan mot staten om skadestånd under påstående att ett mål om bl.a. skattetillägg inte avgjorts inom skälig tid och att detta utgjort ett brott mot artikel 6:1 i Europakonventionen har ansetts kunna tas upp till prövning. Jfr art 13 och 41 i konventionen och 3 kap. 7 skadeståndslagen. Jfr. även Nord. Domss s. 188.

12 12 Familierett Barn og foreldre. Samværsrett. Barnevern. Adopsjon 22. FHD Dom HD:2003:7 Familjerätt. Barn och föräldrar. Vårdnaden om barn. Umgängesrätt. Domstolen ansågs kunna ge ett förordnande enligt vilket den förälder som fråntagits vårdnaden om barnet får utöva vårdnadshavarens rätt att av myndigheterna få uppgifter om barnet, om detta kan anses vara förenligt med barnets bästa. (Dissens 4-1) 23. FHD Dom HD:2003:32 Familjerätt. Återlämnande av barn. Haagkonventionen. Modern hade fört bort makarnas gemensamma barn från Förenta Staterna, där barnet var bosatt, till Finland. Fråga om fadern samtyckt till att barnet permanent stannade i Finland eller antingen uttryckligen eller konkludent godkänt detta. Så ansågs inte vara fallet. Förordnades att barnet skulle återlämnas till Förenta Staterna. 24. NHR Dom Rt s. 35 Familierett. Foreldreansvar. EMK Faren fikk ikke del i foreldreansvaret for ni år gammel autistisk pike. Resultatet stred ikke mot EMK art 8. NHR Dom Rt s. 301 se dom nr 60. Ekteskap. Skilsmisse Farskap Formuesforhold mellom ektefeller. Skifte. Uskiftet bo 25. FHD Dom HD:2003:23 Familjerätt. Äktenskap. Bodelning Makarna hade skriftligen avtalat om bodelning. Drygt ett halvår efter det att avtalet ingåtts hade hustrun meddelat mannen att hon var missnöjd med avtalet och framlagt förslag till en ändring av avtalet. Drygt två år senare, då mer än två och ett halvt år förflutit från avtalets ingående, hade hustrun väckt talan om jämkning av bodelningen. Fråga om skälig tid överskridits. Talan ansågs väckt för sent. (Dissens 3-2) 26. FHD Dom HD:2003:29 Familjerätt. Äktenskap. Bodelning. Jämkning av bodelning. Makarna hade ingått äktenskap ungefär en månad före hustruns död. Före äktenskapet hade de bott tillsammans och i verkligheten haft gemensamt hushåll i cirka fyra år. Gemensamma bröstarvingar hade makarna inte. Den egendom som var föremål för bodelning bestod nästan helt av en andel i vissa bostadsaktier och annan egendom, som hustrun fått i sin ägo innan samlivet började. På yrkande av hustruns arvingar jämkades bodelningen, eftersom mannen annars hade fått en obehörig ekonomisk fördel. (Dissens 3-2) ÄL 103 b 1 mom. Samboerforhold Forsikringsrett 27. DHR Dom UfR 2003 s Forsikringsret. Personforsikring. Urigtige oplysninger ved tegning. Erstatningsreduktion. Forsikringstager havde i forsikringsbegæring i 1982 svaret nej til et spørgsmål om, hvorvidt han havde været undersøgt eller behandlet på hospital, klinik eller ambulatorium, selv

13 om han i 1974 var blevet røntgenundersøgt på grund af rygsmerter og i øvrigt siden 1960 erne haft tilbagevendende rygsmerter. Forsikringstager havde herved udvist uagtsomhed, og selskabet havde godtgjort, at det ville have fastsat andre forsikringsvilkår ved korrekte helbredsoplysninger. Dækningen var herefter med føje reduceret. 28. NHR Dom Rt s. 92 Forsikringsrett. Arverett Saken gjaldt oppsparte midler på en sparekonto som sammen med en dødsrisikoforsikring inngikk i en spesiell forsikringsform. Også sparemidlene ble ansett å være en forsikringssum som tilfalt den avdødes ektefelle etter forsikringsavtaleloven 15-1 annet ledd. Livsarving fikk ikke medhold i at sparemidlene måtte likestilles med innskudd i bank og inngå i dødsboet. Forsikringstakeren hadde stor men ikke ubegrenset disposisjonsadgang over sparemidlene. Dissens 4-1. NHR Dom Rt s. 433 se dom nr NHR Rt s. 557 Erstatningsrett. Motorvogn En politibil kjørte etter forfølgelse inn i en fluktbil mens denne stod stille. Sammenstøtet ble ansett å være en realisering av fluktbilens fareegenskaper som motorvogn. Skaden ble derfor ansett dekket av fluktbilens ansvarsforsikring, og forsikringsselskapet ble kjent erstatningsansvarlig. SHD Beslut NJA 2003 s. 3 se dom nr 38. Immaterialrett Firma. Fotografier Opphavsrett Patent Varemerker DHR Dom UfR 2003 s Immaterialret. Varemærker. Markedsføring. Producent af kaffefiltre krænkede varemærket Melitta ved at benytte betegnelsen Melitta type og anvende ordet Melitta som søgeord på internettet, men ikke ved at angive størrelsen af kaffefiltre ved anvendelse af tallene 202, 206 og 220. Heller ikke figurmærker, der bestod i en simpel gengivelse af et hvidt pyramideformet kaffefilter med et af de nævnte tal midt på havde det fornødne særpræg til at nyde beskyttelse som varemærke. 31. SHD Dom NJA 2003 s. 163 Immaterialrätt. Varumärke. Kännetecken. Kännetecknet Jägarbrännvin har ansetts förväxlingsbart med för bl.a. alkoholhaltiga drycker registrerade tillika inarbetade varumärkena Jäger och Jägermeister. Användningen av kännetecknet Jägarbrännvin ansågs därför utgöra intrång i rätten till dessa varumärkena. Lagrum: 6 1 st varumärkeslagen (1960:644)

14 14 Internasjonal privatrett. Lovvalg (verneting, se prosess) Internasjonal markedsrett (EU, EF, EØS) (konkurranserett, se eget punkt) 32. DHR Kendelse UfR 2003 s International markedsret. Konkurrenceret. Uvarslet kontrolundersøgelse. Selvinkriminering. Fastslået, at der er adgang for repræsentanter for den danske konkurrencemyndighed til i overensstemmelse med EU-kommissionens beslutning at foretage uvarslet kontrolundersøgelse hos en virksomhed efter den kompetente nationale domstols prøvelse af, at der foreligger tilstrækkeligt tungtvejende indicier til at begrunde en mistanke om, at den pågældende virksomhed har overtrådt konkurrencereglerne. Virksomhedens pligt til at give faktiske oplysninger og retten til ikke at bidrage til selvinkriminering skulle afstemmes i overensstemmelse med EF-domstolens praksis, idet en sådan afvejning ikke var i strid med nationale bestemmelser med grundlovsrang. 33. IHR Dom Nr. 477/2002 Merværdiomsætningsafgift. EØS-aftalen. EFTA-domstolen. Rådgivende udtalelse. Nogle bøger som H importerede fra England og Tyskland blev fortoldet med 24,5% merværdiomsætningsafgift (moms), og H blev forpligtet til at betale denne afgift, medens der af islandske bøger kun betales 14% moms, jf 14, nr. 6 i lov nr. 50/1988 om moms. H mente at dette indebar forskelsbehandling som strider mod 14 i EØS-aftalen og krævede at toldankenævnets kendelse blev ophævet og at han fik differencebeløbet tilbagebetalt. Det fandtes, under henvisning til 3 i lov nr. 2/1993 om Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde, at bestemmelsen i 14, stk. 2 i EØS-aftalen om forbud mod beskatning, som var egnet til indirekte at beskytte produkter hos en af de kontraherende parter fremfor produkter fra en anden kontraherende part, burde fortolkes som en særregel om beskatningsmæssig behandling af import fra andre EØS-stater, som har forrang overfor bestemmelserne i lov nr. 50/1988 om lavere afgiftssats ved salg af bøger på det islandske sprog. Det havde derfor været retsstridigt efter at EØS-aftalen blev inkorporeret i islandsk lov ved lov nr. 2/1993 at gøre forskel på bøger på islandsk og på andre sprog da satsen af moms blev fastsat. Toldankenævnets kendelse blev herefter ophævet og den islandske stat dømtes til at tilbagebetale differencebeløbet til H. SHD Beslut NJA 2003 s. 82 se dom nr 40. Konkurranserett 34. IHR Dom Nr. 83/2003 Offentlig forvaltning. Konkurrence. Partsevne. Retlige interesser. E krævede at konkurrenceankenævnets kendelse blev ophævet, hvor en beslutning som S havde truffet blev stadfæstet som gik ud på at Samskip A/S var at anse som part i en sag, som S havde til undersøgelse efter antydning fra selskabet og var rettet mod E. Det blev fremhævet at hverken i konkurrenceloven nr. 8/1993 eller forvaltningsloven nr. 37/1993 fandtes nogen kriterier for hvem kan være part i sager i henhold til lovene. Lovmotiverne tilkendegav at begrebet part i en forvaltningssag bør fortolkes på en udvidende måde, således at det ikke alene omfatter dem som er direkte parter i en sag, men derimod også dem som har indirekte interesser i sagen. Hvert enkelt tilfælde må undersøges særskilt, men generelt er den at anse som part i en sag som har individuelle, direkte og lovbeskyttede interesser at varetage. Det kunne sluttes af henvendelsen fra Samskip A/S til S at selskabet mente at E s handlemåde havde været i strid med konkurrencelovens bestemmelser og haft betydelig skadelig påvirkning på dets drift. Når dette blev taget i betragtning blev det tiltrådt med ankenævnet at Samskip A/S havde haft væsentlige og særskilte interesser at varetage angående udfaldet af sagen. Med henvisning til dette fandtes der ikke at være retsligt

15 15 grundlag for andet end at godtage at Samskip A/S var at anse som part i den omtalte forvaltningssag. Konkurs. Akkord. Gjeldsforhandling. Insolvens 35. FHD Dom HD:2003:1 Kontraktsrätt. Konkurs. Obehörig vinst. Condictio indebiti. Återbäring. Enligt ett avtal om tillförsel av fjärrvärme hade leverantören av värme rätt att avbryta leveransen och häva avtalet ifall kunden blev försatt i konkurs. Leverantören var i så fall inte skyldig att återbära av den anslutningsavgift som kunden erlagt. Då kunden gått i konkurs bevakade leverantören en fordran bestående dels av en återstående obetald andel av anslutningsavgiften och dels av värmeavgifter. För att fortsätta värmeleveransen till konkursboet krävde leverantören att konkursboet antingen betalar den ovan nämnda fordran eller ingår ett nytt anslutningsavtal och betalar den härav föranledda nya anslutningsavgiften. För att trygga en fortsatt värmeleverans erlade konkursboet åt leverantören det fordrade beloppet såsom en ny anslutningsavgift. Fråga om bedömningen av avtalsvillkoren och konkursboets rätt att få tillbaka den betalning det erlagt. Att leverantören betingat sig en ny anslutningsavgift ansågs innebära kringgående av konkursens verkningar. Leverantören ålades att återbära beloppet till konkursboet. (Dissens 3-2) 36. FHD Dom HD:2003:24 Konkurs. Återvinning till konkursbo. Bolaget X Ab:s styrelse till vilken A och B hörde beviljade ett av X Ab helt ägt dotterbolag en kredit på 30 miljoner mark, som den konverterades till dotterbolagets aktiekapital. Dotterbolaget beviljade medelst ett beslut av , i vars fattande A och B deltog, i Luxemburg registrerade bolaget Y, som grundats på uppdrag av A och B, en kredit på cirka 27 miljoner mark. Y köpte för cirka 27 miljoner mark av A och B aktierna i de bolag som ägde hela aktiestocken i bolaget X Ab. Sistnämnda bolag försattes i konkurs A och B ansågs genom dessa åtgärder i form av köpeskilling för aktierna ha överfört till sig förmögenhet som tillhörde X Ab och undandragit den X Ab:s borgenärer. Överföringen av tillgångarna förordnades återgå till konkursboet. L om återvinning till konkursbo 1 och FHD Dom HD:2003:27 Konkurs. Försäkringsbolag. Pant. Förmånsrätt. Ett försäkringsbolag hade försatts i konkurs. A hade en försäkringsfordran på drygt 44 miljoner mark. Till säkerhet för sin fordran hade A panträtt i en deposition. Av pantens värde fick han en betalning om ca. 31,8 miljoner mark på sin fordran. A ansågs med stöd av 15 kap mom. lagen om försäkringsbolag ha samma rätt som de övriga försäkringstagarna att för den återstående delen av sin fordran få utdelning från det särskilda administrationsboets övriga egendom. L om försäkringsbolag 15 kap 10 1 mom FHD Dom HD:2003:33 se dom nr SHD Beslut NJA 2003 s. 3 Konkurs. Skiljeavtal. Återförsäkringsavtal. Fråga om skiljeavtals verkan i konkurs. Svenska Kreditförsäkringsaktiebolaget (Svenska Kredit) bedrev en omfattande kreditförsäkringsverksamhet. Bolagets åtaganden var i stor omfattning återförsäkrade hos andra internationellt verksamma försäkringsbolag. Avtalen mellan Svenska Kredit och vissa av återförsäkringsgivarna innehöll en klausul att tvister skulle avgöras genom skiljeförfarande. Svenska Kredit försattes i konkurs i okt Ett stort antal återförsäkringsgivare bevakade fordringar i konkursen. Dessa hävdade bl. a. att återförsäkringsavtalen inte var bindande eller att Svenska Kredit åtminstone var skade-

16 16 ståndsskyldigt på grund av kontraktsbrott inleddes ett skiljeförfarande mellan konkursboet och vissa ledande återförsäkringsgivare. Genom mellandom i nov 1998 befriades dessa från en stor del av sitt ansvar och tillerkändes betydande belopp. Mot de resterande återförsäkringsgivarna påkallade konkursboet i dec 1995 skiljeförfarande för att avbryta preskription, varvid skiljeklausulerna i återförsäkringsavtalen åberopades. I samma månad slöts ett avtal mellan konkursboet och dessa återförsäkringsgivare enligt vilket båda sidor avstod från att åberopa preskription av då icke preskriberade fordringar. I avtalet överenskom parterna att erkänna vardera sidans fortsatta rätt att påkalla skiljeförfarande enligt återförsäkringsavtalen med 21 dagars varsel. Skiljeförfarandena mellan parterna avbröts därmed. Sedan de resterande återförsäkringsgivarna bevakat fordringar i konkursen, beräknade på det ansvar återförsäkringsgivarna ansetts ha för olika risker i skiljedomen mellan de ledande återförsäkringsgivarna och konkursboet, anmärkte konkursboet att denna skiljedom inte var bindande i förhållande till de resterande återförsäkringsgivarna. Dessa yrkade då att deras fordringar i konkursen skulle fastställas till belopp som kunde komma att bestämmas i skiljeförfarandet mellan dem och konkursboet. Som grund för yrkandet åberopade återförsäkringsgivarna bl. a. att konkursboet var bundet av konkursgäldenärens före konkursen träffade skiljeavtal. Konkursboet invände att konkursborgenärers fordringsrätt i konkursen skulle prövas av rätten i anmärkningsförfarandet. Högsta domstolen fann att ståndpunkten att konkursgäldenärens skiljeavtal binder konkursborgenärerna i obligationsrättsliga frågor är förenlig med bestämmelsen i 9 kap 16 1 st. fjärde meningen konkurslagen (1987:672), vari stadgas att, om någon borgenärs anspråk beror på prövningen i en särskild rättegång, rätten skall fastställa hans rätt i konkursen för det belopp som kan bli bestämt genom dom i den rättegången. Kontraktsrett, særskilte kontraktsforhold Entreprise. Anbud. 39. NHR Dom Rt s. 486 Erstatning for tapt fortjeneste ved avbestilling Etter at avtale om oppføring av et typehus var inngått, ble ytelsen avbestilt. Avbestillingen medførte tap av omsetningsvolum for entreprenøren som kunne ha utvidet virksomheten, og entreprenøren ble tilkjent erstatning for fortjenestetap. Dissens SHD Beslut NJA 2003 s. 82 Offentlig upphandling. Tolkning av lag. EG-rättsdirektiv. Något utrymme för en s.k. direktivtkonform tolkning av en lagbestämmelse (7 kap. 8 lagen 1992:1528 om offentlig upphandling i dess lydelse före d. 1 jan 1998) har med hänsyn till föreliggande omständigheter inte ansetts föreligga. Lagrum: 7 kap. 8 lagen 1992:1528 om offentlig upphandling i dess lydelse före d. 1 jan 1998; se även 3 kap. 1 samma lag och Rådets direktiv 89/440/EEG av d. 18 juli 1989 om ändring av direktiv 71/305/EEG om samordning av förfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten. Franchise Garanti. Kausjon Gaver Kjøp av fast eiendom 41. DHR Dom UfR 2003 s Aftaleret. Køb af fast ejendom med pligt til gennemførelse af ombygning. En kommune solgte en ejendom for 9 mio. kr. med pligt til at gennemføre en ombygning inden en vis frist på vilkår, at kommunen kunne kræve ejendommen tilbage til handelsværdien fastsat under hensyn til omkostningerne ved færdiggørelse af ombygningen hvis ombygningsfristen ikke blev overholdt. Da fristen ikke blev overholdt, og da færdiggørel-

17 sesudgiften som følge af ejendommens forfald oversteg ejendommens handelsværdi efter ombygningen, kunne kommunen kræve ejendommen tilbageskødet for 0 kr. Tilbageskødningsvilkåret kunne ikke til sidesættes som urimeligt efter aftalelovens IHR Dom Nr. 333/2002 Køb af fast ejendom. Fleretagesejendom. Erstatning. Ejendomsmægler. Ejendomsmæglerfirmaet V ApS og to af dennes medarbejdere I og K fandtes at være erstatningsansvarlige for skade som J, køberen af en ejerlejlighed i en fleretagesejendom, blev udsat for på grund af forsømmelse fra I og K, som vanrøgtede at tilvejebringe oplysninger om lejlighedens gældstatus over for ejerforeningens fælleskasse. Det fandtes ikke at de kunne påberåbe sig den indsigelse at J havde taget den risiko at erlægge en betaling ifølge købekontrakten uden at disse oplysninger forelå. Det blev i denne forbindelse fremhævet at intet var fremkommet om at han var blevet advaret om ikke at indgå aftalen under disse omstændigheder. V ApS, I og K fandtes at have vanrøgtet deres erhvervsmæssige pligter i at sikre at begge de kontraherende parters interesser blev tilgodeset. I var derfor ikke nødsaget først at rette sit krav mod ejerlejlighedens sælger, inden han rettede sit krav mod de indstævnte. IHR Dom Nr. 39/2003 se dom nr NHR Dom Rt s. 612 Kjøp av fast eiendom. Prisavslag En selveierleilighet som ble opplyst å være på 112 kvadratmeter, viste seg å være bare 102 kvm. Høyesterett viste til at det er selgeren som i et slikt tilfelle har bevisbyrden for at avtalen ville vært inngått på samme vilkår med korrekt informasjon. Arealmangelen ble funnet å være en mangel som ga rett til prisavslag. 44. SHD Dom NJA 2003 s. 302 Fastighetsköp. Preskription. Skadestånd. Säljaren av en fastighet väcker skadetåndstalan mot köparen på grund av att köpeavtalet är ogiltigt. Preskriptionstid för säljarens fordran har ansetts löpa från den dag då fastigheten vidareförsåldes och säljarens möjlighet att hävda äganderätt upphörde. Lagrum: 1 och 2 1 st. preskriptionslagen (1981:130). 18 kap. 1 jordabalken. Kjøp av løsøre 45. DHR Dom UfR 2003 s Køb af løsøre. Passivitet. Sælger af et parti minkskind bestred ikke at være erstatningsansvarlig over for køber som følge af forsinket udlevering af skindene. Køber var imidlertid som følge af passivitet afskåret fra i 1997 at rejse erstatningskrav mod sælger på grundlag af et videresalg, som var ophævet i 1992, og som køber først i 1997 oplyste sælger om, da sælger - efter det mellem parterne i de mellemliggende år passerede - havde været berettiget til at gå ud fra, at køber ikke havde lidt noget tab som følge af den forsinkede udlevering af skindene. 46. DHR Dom UfR 2003 s Køb af løsøre. Ejendomsforbehold. En producent af skibsgear leverede til et skibsværft et individuelt fremstillet skibsgear til indføjelse i værftets nybygning 233 i henhold til købekontrakt med ejendomsforbehold. Ved skibsværftets efterfølgende konkurs var gearet endnu ikke indføjet i skibet, der var under bygning. Ejendomsforbeholdet i det individuelt fremstillede, endnu ikke indføjede skibsgear var gyldigt over for skibsværftets kreditorer. 47. FHD Dom HD:2003:44 Kontraktsrätt. Köp av lös egendom. Rättsligt fel. Hemulsskyldighet. Avbetalningsköp. Ägareförbehåll. Finansieringsbolag.

18 18 A hade genom avtal om avbetalningsköp köpt en personbil av bilhandlaren X, som i avtalet förbehållit sig äganderätten till bilen. Bilhandlaren hade överlåtit avtalet med alla rättigheter till ett finansieringsbolag. Finansieringsbolaget hade registrerats som ägare till bilen och A som dess innehavare. A hade sålt bilen till bilhandlaren Y, som erlagt en del av köpesumman genom att betala A:s återstående skuld till finansieringsbolaget. Efter det att Y sålt bilen vidare framkom att bilen hade blivit stulen av dess rätta ägare redan innan det första köpet ingåtts mellan A och X. Finansieringsbolaget ansågs inte ansvarigt gentemot Y för det rättsliga felet i föremålet för köpet. (Dissens 3-2) SHD Dom NJA 2003 s. 194 se dom nr 10. Leie. Leasing Lån. Forvaring Mellommenn. Agenter. Meglere. Kommisjonærer. 48. DHR Dom UfR 2003 s Tjenesteydelse. Ejendomsmæglers honorarkrav. Ejendomsmægler havde ved formidlingsaftale fået i opdrag at søge et butikscenter solgt. Da centeret blev solgt til en køber, som mægler havde anvist som køberemne, i forlængelse af mæglers indsats gennem et forløb, som blev tilrettelagt med henblik på at holde ham ude og afskære ham fra det honorar, han efter formidlingsaftalen havde krav på, fik han tilkendt dette honorar. IHR Dom Nr. 333/2002 se dom nr NHR Dom Rt s. 400 Fondsmeglers ansvar. Skadelidtes medvirkning. Et fondsmeglerforetak ble funnet erstatningsansvarlig for uaktsom informasjon og rådgivning i forhold til den risiko som transaksjoner i obligasjonsmarkedet innebar. Skadelidte beregnet sitt tap til 9 millioner kroner, men ble tilkjent 4 millioner kroner blant annet på grunn av egen medvirkning. NHR Dom Rt. s 696 se dom nr 77. Tjenesteytelser 50. DHR Kendelse UfR 2003 s Tjenesteydelser. Projekteringsansvar. Et landbrugscenter udarbejdede et projekt for ombygning af en svinestald. Efter ombygningen blev ornestierne ikke godkendt af slagterierne, som mente, at de ikke opfyldte et EFdirektivbaseret arealkrav på mindst 6 m 2. Målt indvendigt dvs. som nettoareal var stierne på 5,95 m 2, målt fra midt-skillerum til midt-skillerum var de på 6,048 m 2. I overensstemmelse med direktiv nr. 91/630/EØF skulle arealkravet forstås således, at hverken skillevægge eller krybber kunne medregnes i arealet på 6 m 2. Da landbrugscentret som professionel rådgiver herefter havde projekteret ornestierne i strid med mindstekravet, havde det ved udførelsen af sin rådgivning handlet ansvarspådragende over for landmanden. 51. DHR Dom UfR 2003 s Tjenesteydelser. Revisoransvar. Rådgivning om omdannelse af personligt ejet virksomhed til selskab. Udtalt om revisors opgave ved rådgivning om omdannelse af personligt ejet virksomhed til selskab, at en sådan omdannelse kunne tilrettelægges i mange varianter. Rådgivningen forudsatte, at der ud fra de konkrete forhold blev foretaget en samlet afvejning af en række forskelligartede og til dels modsatrettede forretningsmæssige, skattemæssige og andre økonomiske hensyn. Endvidere udtalt i denne sag og i DHR , UfR 2003 s at der ikke var pligt til at rådgive om varianter, der måtte anses for irrelevante, fordi de af

19 retlige eller økonomiske grunde ikke kunne anses for gennemførlige, eller fordi de ikke kunne anses for fordelagtige efter samlet bedømmelse med hensyntagen til usikkerhed om skattemæssige konsekvenser forbundet med et element, som ikke har karakter af en normal forretningsmæssig disposition. FHD Dom HD:2003:1 se dom nr FHD Dom HD:2003:26 Avtal. Tolkning av avtal. Allmänna avtalsvillkor. Skadestånd. Konsultföretaget A hade ingått ett avtal om byggnads- och övervakningsuppgifter med B. Konsultarvodet för övervakningsuppgifterna var enligt avtalet mark. I avtalsförhållandet tillämpades de allmänna avtalsvillkoren för konsultverksamhet KSE Enligt villkoren bestämdes den övre gränsen för konsultens skadestånd i avtalet. Om en sådan bestämmelse saknades uppgick skadeståndet högst till beloppet av konsultarvodet. I avtalspunkten Övriga villkor hade intagits förutom en hänvisning till de ovannämnda avtalsvillkoren följande omnämnande: Därtill förbinder sig konsulten att hålla en konsultansvarsförsäkring på mark i kraft under avtalstiden. Fråga om vilken betydelse den sistnämnda klausulen hade för den övre gränsen för konsultens skadestånd. Skadeståndsansvaret ansågs inte vara begränsat till konsultarvodets belopp. NHR Dom Rt s. 134 se dom nr Transportrett. Luftrett. Sjørett. Spedisjon. 53. DHR Dom UfR 2003 s Transportret. International vejtransport. Ansvar for varepartis bortkomst ved røveri. Ved transport af et parti øl til et supermarked i Palermo på Sicilien parkerede chaufføren ved ankomsten lastbilen på gaden uden for supermarkedet, ulåst og med nøglerne i tændingslåsen, mens han henvendte sig i butikken for at få at vide, hvor han kunne læsse af. Da han kort tid efter kom tilbage, blev han overfaldet og bortført i en personbil, mens andre gerningsmænd tilegnede sig lastbilen. Chaufføren havde udvist en høj grad af uforsigtighed, som kunne have været en medvirkende årsag til godsets bortkomst. Fragtføreren havde derfor ikke godtgjort, at der forelå omstændigheder, som kunne medfør ansvarsfrihed efter CMR-loven. 54. DHR Dom UfR 2003 s Transportret. International vejtransport. Ansvar for varepartis bortkomst ved røveri, men ikke grov uagtsomhed. Under transport fra Italien med et læs beklædningsgenstande, der ansås for let omsættelige varer, blev chaufføren under et ophold på en ubevogtet rasteplads i Norditalien der var to belyste parkeringspladser inden for kørselsafstand på ca. en halv time ved 2-3 tiden om natten udsat for et røveri. Det var uklart, om chaufføren havde lagt sig til at sove eller blot var kørt ind på rastepladsen for at lade sit vand. Det var herefter ikke godtgjort, at godsets bortkomst skyldtes forhold, der ikke kunne være undgået, men der var heller ikke grundlag for at fastslå, at chaufføren havde handlet groft uagtsomt. Fragtføreren var derfor ikke afskåret fra at påberåbe sig CMR-lovens beløbsmæssige begrænsning af ansvaret ved bortkomst. 55. DHR Dom UfR 2003 s Transportret. Luftfragt. Tyveri. En pakke med letomsættelige computerdele, som ikke var værdideklareret, blev af et transportfirma transporteret som lufttransport fra Belgien til København, hvor pakken blev anbragt på firmaets lager. 22 timer senere kunne pakken, der var forholdsvis stor og tung ikke findes. Selv om det fremstod som en nærliggende mulighed, at pakken var bortkommet ved tyveri, kunne det ikke anses for bevist, at pakken var stjålet af ansatte i transport-

20 20 firmaet, som derfor ikke blev dømt til at betale erstatning udover luftfartslovens ansvarsbegrænsningsbeløb. 56. FHD Dom HD:2003:49 Sjörätt. Resebefraktning. Liggetid. Avtal. Tolkning av avtal. Fråga om beräkningen av liggetiden enligt ett resebefraktningsavtal då fartyget lastats vid två hamnar i följd. Bortfraktaren hävdade att liggetiden skulle beräknas gemensamt, så att då liggetiden överskridits redan i den första lastningshamnen utgjorde tiden i den andra hamnen extra liggetid. Befraktaren hävdade att liggetiden skulle beräknas separat för de konsekutiva hamnarna. Avtalet tolkades så att liggetiden skulle beräknas sammanlagt. Likestilling mellom kjønnene Markedsføringsrett 57. SHD Beslut NJA 2003 s. 25 Tryckfrihet. Marknadsföring. Yttrandefrihet. Namnet på en TV-serie och bilder på skådespelare i denna serie har använts i en ungdomstidning med bilagd kalender. Användningen har ansetts omfattad av tryckfrihetsförordningens skydd, varför det inte funnits någon rätt till skadestånd för användningen. Även fråga om ogillande eller avvisning av skadeståndsyrkande. Marknadsföring i en radiokanal av kalendern under TV-seriens benämning har däremot inte ansetts skyddad av yttrandefrihetsgrundlagen. Lagrum: 1 kap. 1, 3 och 8, 11 kap. 1, 12. kap 1 2 st tryckfrihetsförordningen. Menneskerettigheter 58. DHR Dom UfR 2003 s Menneskerettigheder. Oplysningspligt. Vidnefritagelse. Ved radarmåling konstateredes, at en bil kørte for stærkt. Af et billede optaget under målingen fremgik, at bilen ikke var ført af bilens ejer. Denne nægtede at opfylde den i færdselsloven foreskrevne oplysningspligt og på forespørgsel meddele politiet, hvem føreren var. Da ejeren ikke risikerede at udsætte sig selv for straf ved at opfylde oplysningspligten, stred denne ikke mod EMRK artikel 6. Heller ikke de bag EMRK artikel 10 liggende principper og hensyn kunne være til hinder for en sådan oplysningspligt. Med dommerstemmerne 6-1 fortolkedes færdselslovens bestemmelse om oplysningspligt således, at ejeren har pligt til at oplyse, hvem der som fører har benyttet bilen, også selv om føreren er en af hans nærmeste. 59. DHR Dom UfR 2003 s Menneskeret. Ytringsfrihed. En repræsentant for Folkebevægelsen mod EU angav i radioen som begrundelse for ikke at ville samarbejde med Dansk Folkeparti, at hun meget nødigt ville identificeres med lederen af Dansk Folkepartis racistiske synspunkter. Udtalelsen blev ikke ansat for at være utilbørlig og dermed en strafbar ærekrænkelse. Udtalt, at det modsatte resultat ville stride mod EMRK art. 10. Udsagnet indeholder en værdidom, som var fremsat i en politisk debat om vigtige samfundsmæssige anliggender, og det havde tilstrækkeligt grundlag i, hvad lederen af Dansk Folkeparti netop havde udtalt på partiets årsmøde. IHR Dom Nr. 338/2002 se dom nr 4. NHR Dom Rt s. 35 se dom nr 24. NHR Dom Rt 2003 s 43 se dom nr 83.