Akvarel Mod dybet, 102 x 66 cm OMSLAG
|
|
- Aksel Axelsen
- 8 år siden
- Visninger:
Transkript
1 Akvarel Mod dybet, 102 x 66 cm OMSLAG
2 OMSLAG Martin Mörck Kalaallit Nunaata frimærkii imilersarissanillu qalipakkat Grønlandske frimærker og akvareller
3 Martin Mörck, januar Nunatta Katersugaasiviata Allagaateqarfiatalu aaqqissugaanik Martin Mörck-ip saqqummersitsineranut atasumik POST Greenlandip saqqummiussaa. Det Grønlandske Fordelingsudvalg-imit / Copydan-imit taperserneqartoq. Udgivet af POST Greenland i forbindelse med Martin Mörcks udstilling arrangeret af Grønlands Nationalmuseum & Arkiv. Støttet af Det Grønlandske Fordelingsudvalg / Copydan Ilusilersuisoq / Grafisk produktion: Dorit Olsen Naqiterneqarfia / Tryk: Naqitat A/S Assit / Fotos: qupp./side 2 - Metta Wiese. Qupp./side Per Kruse Nutserisut / Oversættelser: Pertti Frandsen aamma Magdalene Berthelsen TMA081111_doo
4 Martin Mörck Kalaallit Nunaata frimærkii imilersarissanillu qalipakkat Grønlandske frimærker og akvareller
5 Martin Mörck Alliartorninni frimærkinik isiginnaarneq saqqummersitanik isiginnaarnertulli pissusissamisuuginnartigaaq. Dürer-ip suliai kigartukkanik pitsaanerpaanik akuneqarput, naqitereriaatsillu assigiinngitsut piaartumik ilikkarpakka, tassa qisummut kigartukkat kanngussammillu naqitat assigiinngissusaat aammalu takutinniakkat assigiinngitsumik iluseqarsinnaanerisa suuneri. Frimærkit nunarsuatsinni siullerpaat atuakkatut (qisummut kigartukkatut) naqinneqartarput, kinguninngualu kigartorneqartarlutik. Assigiinngissut tamanna Dürer-ip qisummut kigartugaani kanngussammillu naqitaani takuneqarsinnaavoq. Aallaqqaataaniilli ersarissimavoq, uanga arlaatigut pilersitsisinnaanermik piginnaaneqarfeqartunga. Titartaaneq pikkoriffigaara ingerlatiinnarumallugulu. Ilaqutariinni eqqumiitsuliornermik ingerlataqartuni atortussarpassuit kajumissaarneqarnerujussuarlu pigineqartarput, soorlu kigartuinermut atortut plade-llu kanngussaasut. Kigartuisutut ilinniartunngornangali nammineerlunga kigartuineq ingerlattalereerpara. Isumaqarpunga frimærkit assiliaasut immikkut illuinnartut. Haiku-tut taallianisuulli oqaluttuarujussuaq mikisuarannguanngorlugu takutitassiarineqartussaasarpoq. Mikisuarannguugaluarluni sammivipparsuarnut siaartussaaniassaaq. Tassa paasissutissaq assilissap titartakkap takutitassaa killiligassaavoq; kingorna isip takunnittup takorluuisinnaassutsillu taakku akornanniittut takusinnaaniassammatigit. Tamanna eqqumiitsuliortutut suliaavoq soqutiginartoq, isummanik sakkortunerutitsisoq aammalu ukiut 30-t sinnerlugit frimærkiliornermik Da jeg voksende op, var det lige så naturligt at se på frimærker som at gå til fernisering. Dürers værker blev blandet med de bedste gravører og jeg fik tidligt lært om forskellige trykkemetoder, hvori forskellene på træsnit og kobberstik ligger, og hvad de forskellige udtryksmuligheder består af. De tidligste frimærker i verden blev trykt i bogtryk (træsnit) for ganske snart derefter at blive graveret. Denne forskel kunne man også se mellem Dürers træsnit og kobberstik. Det stod klart fra begyndelsen, at jeg ville beskæftige mig med at skabe på en eller anden måde. At tegne var jo det, jeg var god til og ville fortsætte med. I en kunstnerfamilie findes der også godt med materiale og opmuntringer, fx fandtes der redskaber til både gravure og koldnål. Der fandtes også kobberplader. På egen hånd lavede jeg mine egne gravurer allerede inden mine studier i faget begyndte. Frimærker er en helt speciel form for billeder, synes jeg. Præcis som i et haiku-digt gælder det om i en meget afgrænset form at formidle en stor historie. Den skal ligesom vikle sig ud i alle retninger fra det komprimerede format. Det gælder altså om at reducere informationen ud fra det billede, man tegner; dette for at øjet og fantasien siden skal se mellemrummene. Dette er en interessant kunstnerisk proces, som holder sindene skærpede og er en af grundene til, at jeg efter mere end tredive år som frimærkekunstner synes, at hvert nyt frimærke er en spændende udfor-
6 Issittumi orkidé-t Uummataasaaraq aamma Isigammaaq Kalaallit Nunaannut frimærkiliaraakka siulliit. Aappaagukkut suliaraakka orkidé-t pingasut: Isigammaasaaraq, Isigammaasaaq aamma Asiarpak. Taakku saqqummerput 1995-imi aamma 1996-imi. Akunniliullugu, tassa 1995-imi, umiarsuup siuani inuusaliat marluk Hvalfisken aamma Tjalfe frimærkiliaraakka. Tassani Jens Rosing-ip assilisassiai malillugit kigartuivunga imi Jens Rosing suleqatigeqqippara, tassa pakkalukkat titartagai sisamat kigartorakkit, tassaasut: Pakkaluaq Qillaalasortalik, Pakkaluaq Sungaartoq, Pakkaluaq Tungujortoq aamma Pakkaluaq Takornartaq. De arktiske orkideer Hjertefliglæbe og Satyrblomst blev mine første frimærker for Grønland. De fulgtes året efter af yderligere tre orkidéer: Koralrod, Rundbladet rhizom-gøgeurt og Grønlandsk gøgelilje. De udkom i 1995 og Ind imellem, i 1995, udkom de to galionsfigurer Hvalfisken og Tjalfe. Her graverede jeg efter Jens Rosings forlæg. I 1997 samarbejdede jeg atter med Jens Rosing, da jeg graverede hans fire tegninger af sommerfuglene: Arktisk perlemorsfugl, Arktisk høsommerfugl, Bjerg-blåfugl og Lille ildfugl.
7 suliaqartartutut frimærkiliassamik nutaamik suliaqalernermik pissanganartutut suli isumaqartitsisoq. Aamma taamaappoq eqqumiitsuliortumik allamik suleqateqarneq, uangami eqqumiitsuliortup taassuma oqaluttuaa kigartuganngortittussaavara. Pisuni taamatut ittuni oqaluttuap qanoq pilersimanera uanga pigereerneq ajorpara. Tamanna assersuunneqarsinnaavoq atuakkamik atuariarluni kingorna imaanik oqaluttuareqqiinermut. Suli pissanganartuuneranut tamannaavoq pissutaasoq alla tassa eqqumiitsuliortunik allanik suleqateqarneq. Nunat assigiinngitsorpassuit titartaassullugillu kigartuissuttarpakka, aperineqaramali Kalaallit Nunaat sullissinnaaneriga, qangali kissaatigisartagara piviusunngorpoq. Issittoq soqutiginartittuaannarpara, oqaluttuarisaanera pissanganartoq nunataatalu pissaqartitsiuartup eqqumiitsuliorneq atuagassiaqarnerlu aqqutigalugit isumassarsiorfiusarsimapput, aammalu angalaffissatut soqutiginartuulluni. Tamatuma tungaanut Kalaallit Nunaat uannut inornartuusimavoq, POST Greenlandimilli suleqateqalernerma kingorna tikittarneri amerlaqaat. Tamanna pissutaavoq alla, kigartukkakkut takutinniakkap nunataani angalaneq, ukiup ingerlanerani nunap qalipaataasa allanngorarnerisa ilinniarnerat, tikkata allallu tigussaasut eqqaamanerat. Eqqaamasanik assilianngortitsineq. Nuannaarutigingaakkannik manna tikillugu Kalaallit Nunaat 59-nik frimærkiliuuppara. Amerlanerit nammineq titartagaraakka, kalaallilli eqqumiitsuliortut suleqatigisarsimanerat aamma nuannaarutigeqalugu. Katalogimi uani frimærkit 59-t tamarmik kiisalu imilersarissamik qalipakkat arlallit takutinneqarput. dring. Det samme gælder også, hvis der er tale om et samarbejde med en anden kunstner og jeg skal forsøge at formidle hans eller hendes beretning i min gravure. Da bærer jeg ikke i mig, hvordan beretningen fremkom. Det kan i stedet sammenlignes med at læse en bog og siden berette, hvad den handler om. Dette er en anden grund til, at det fortsat er spændende samarbejdet med andre kunstnere. Jeg tegner og graverer for mange forskellige lande, men da jeg blev spurgt, om jeg ville arbejde for Grønland, var det en drøm, der gik i opfyldelse. Jeg har altid været fascineret af det arktiske, dets spændende historie og rige natur har været en inspirationskilde gennem kunst og litteratur, og som rejsemål. Grønland havde indtil da ligget udenfor min rækkevidde, men efter at samarbejdet med POST Greenland tog form, er det blevet til mange besøg. Dette er yderligere en grund, at rejse i det miljø, man skildrer, lære sig farverne i landskabet på forskellige årstider, duftmindet og de rent håndgribelige. Mindet som man lægger ind i billedet. Jeg har hidtil haft den store glæde at lave 59 frimærker for Grønland. De fleste har jeg selv tegnet, men jeg har også sat stor pris på det samarbejde, jeg har haft med de grønlandske kunstnere. Her i kataloget vises alle 59 frimærker samt et antal akvareller.
8 1998-imi frimærki, kalaallini siullersaallutik qallunaat naalakkersuisuini kingorna Folketing-imik taaguuteqalersuni ilaasortaasunik Augo Lynge-mik aamma Frederik Lynge-mik assiliartalik Nyordningen 1950 titartarlugulu kigartorpara. Suliarpassuarma ilaattut 1998-imi aamma siullerpaamik Kalaallit Nunaanni umiarsuaasarsimasunik titartaallungalu kigartuivunga, tassalu: Gertrud Rask aamma Hans Egede siulliullutik saqqummerput. Aappaagukkut 1999-imi, POST Greenlandip Verdensnaturfonden peqatigalugu saqqummersitaanik uppinnik frimærkiliat suliaraakka. Ukioq taanna ilusilerlugulu kigartorpara kakkivik kusanartoq, taassuma naqqata allai Nunatta Katersugaavianut aamma ilisarnaataapput. I 1998 tegnede og graverede jeg frimærket Nyordningen 1950, som viser Augo Lynge og Frederik Lynge, de første to grønlandske medlemmer af det danske parlament, der senere kom til at hedde Folketinget. I 1998 fik jeg også min første af mange opgaver med at tegne og gravere grønlandske skibe: Gertrud Rask og Hans Egede udkom som de første. Året efter, i 1999, lavede jeg en serie med sneugler i POST Greenlands udgivelse med Verdensnaturfonden. Samme år formgav og graverede jeg frimærket med den smukke nålepude, hvis mønster i bunden også er logoet for Grønlands Nationalmuseum.
9 Siku uannut alutornartuaannartuusimavoq. Nunguttartoq piffissamillu apeqqutaatitsinngitsoq. Iluliarsuit sarfarsiataarnerat ima eqqissisimatigisarpoq aalanerat takuneqarsinnaanani. Taamaakkaluartoq isigisaq allanngortuaannartarpoq. Ilulissat marluk akornanni qaqqat ilusaat alla takussaaleriasaartarpoq. Iluliaaqqat malinni qaffattarniarlutillu assakaarusaarput qaamarngup qinngorneri nikisittaqattaarlugit. Siku kigaatsumik aakkiartuaarpoq, qalipaataa ilusaalu allanngorartuaannarluni, qalipaammit turkisimit sakkortuumiit tungujortumut qillaalasumut taartorujussuarmut, atlantikumi pujortulissuarniit oqaluttualiani illorsuarujussuarnut. Kangerlummi sikorasaaqisumi ingerlatilluni sikutamik avissaartitsinerup, qilaap qalipaataasa immallu itisoorsuup taarnerata qinngornerinik allanngorartitsinerata, misigissutsit pinnguarisutut ilersarpai. Tikinnikka tamaasa qalipaallungalu sikumik assiliisarpunga, nuannaarutigaaralu Nunatta Katersugaasiviani suliama ilaanik takutitsinissamik periarfissinneqarnera akuerisinnaagakku, katalogilu una atorlugu saqqummiussinnaallugit. Is er noget, som jeg altid har været dybt fascineret af. Et både flygtigt og tidløst materiale. Når de massive isbjerge flyder med strømmen går det så roligt, at man ikke ser bevægelserne. Alligevel forandres landskabet hele tiden. Mellem to isbjerge ser man pludselig en anden fjeldformation. De mindre isbjerge hæver og ruller sig mageligt i dønningerne, så lysets refleksioner skifter. Isen smelter sagte og ændrer hele tiden farve og form, fra intens turkis til gylden og dybt ultra-marinefarvet, fra gigantiske atlantdampere til eventyrslotte. Når man sejler i en isfyldt fjord og skubber en isflage bort, så veksler spejlingerne fra himlens farve og havets dybe mørke i en fascinerende leg med vore sanser. Under alle mine besøg har jeg malet og fotograferet is, og det er med glæde at jeg tager imod muligheden for at vise en del af resultatet på Grønlands Nationalmuseum, samt at præsentere dem i dette katalog.
10 Taassuma kingorna Buuti Pedersen suleqatigaara, taassuma assilisassiaa malillugu nanoq frimærkiliassaq kigartorpara POST Greenlandip ukioq taanna EUROPA-serie-mi ataatsimoorussamik qulequtaasumut, tassaasumut Nationalparker, ilaatitassaa imi Sirius-patruljen ukiunik 50-inngortorsiorpoq, tassungalu atasumik suliaraara: nunarsuarmi isorartoqisumi qamutinik alapernaarsuisut. Ukioq taanna Rigmor Mydtskov suleqatigalugu frimærki Dronning Margrethe-mik assiliartalik suliaraara. Rigmor-ip qanoq assilissagaa ilitsersuuppara, kingornalu Nuuk tunulequtsiuppara Sermitsiaq nattoralillu timmerusaartoq ilanngullugit. Ukioq taanna aammattaaq kigartorpara Qilaatersortartoq Julia Parsip assilisassiaa malillugu. Efter dette arbejdede jeg sammen med Buuti Pedersen, idet jeg graverede efter hendes forlæg til en isbjørn til POST Greenlands frimærke i EUROPA-serien det år, hvor fællestemaet var Nationalparker. I 2000 fyldte Sirius-patruljen 50 år og fik dette frimærke fra min hånd: Slædepatruljen i det uendelige landskab. Samme år blev det til et nyt dagligseriefrimærke med Dronning Margrethe. Jeg samarbejdede her med Rigmor Mydtskov. Hun tog billedet, som jeg ville have det, for at sætte det sammen med baggrunden, der viser Nuuk, fjeldet Sermitsiaq og en svævende havørn. Dette år graverede jeg også Trommedanseren efter forlæg af Julia Pars.
11 2001-imi EUROPA-frimærki nutaaq qulequtaqartoq Immap pissarititai saqqummiunneqartussaavoq. Ina Rosing eqqumiitsuliortuuvoq uangalu kigartuisuullunga mi nangittussiat assut nuannarisakka aallartipput: Umiarsuit Kalaallit Nunaata imartaani. Frimærkit katillutik 16-it titartarlugillu kigartorpakka. Siulliullutik saqqummerput: Nordlyset, Hvidbjørnen, Stærkodder aamma Haabet. Ukioq taanna Savalimmiut Danmarkilu saqqummeeqatigalugit suliaraara ICES 100 år. Ark-imi tassani Kalaallit Nunaata frimærkii tassaapput Eqalussuaq aamma Suluppaagaq skulle der udgives et nyt EUROPA-frimærke til temaet Havets ressourcer. Ina Rosing var kunstneren og jeg gravøren startede så den stort oplagte serie, som jeg holder meget af: Skibsfart på Grønland. Det skulle blive til i alt 16 frimærker, som jeg både tegnede og graverede. De første, der udkom, var: Nordlyset, Hvidbjørnen, Stærkodder og Haabet. Samme år lavede jeg ICES 100 år, en fællesudgivelse med Færøerne og Danmark. De grønlandske frimærker på dette ark er Grønlandshaj og Rødfisk.
12 2003 aallartippoq, taamanikkut iluamik ilisimalluanngisatsinnik, nangittussianik Kalaallit Nunaanni ilisimasassarsiornerit. Saqqummiussaq siulleq tassaavoq Qallunaat atuakkiornissaq siunertaralugu Kalaallit Nunaanni ilisimasassarsiornerat. Post Danmark saqqummeeqatigalugu saqqummersitaq Kalaallit Nunaanneersoq frimærki tassaavoq Knud Rasmussen-ip assinga kiisalu Saunders Ø-mi aallaarsimaarfimmi isikkivik. Ukioq taanna nangittussat saqqummersinneqartut Umiarsuit Kalaallit Nunaata imartaani immikkoortuisa aappaat saqqummerpoq. Frimærkit sisamaasut takutippaat: Emma, Gamle Fox, Godthaab aamma Sonja begyndte, som vi dengang ikke rigtig var klar over, serien Ekspeditioner i Grønland. Første udgivelse var Den danske litterære Grønlandsekspedition. De grønlandske frimærker i denne fællesudgivelse med Post Danmark, var et portræt af Knud Rasmussen samt en udsigt med en sommerlejr på Saunders Ø. Samme år udkom andel del af Skibsfart på Grønland. De fire frimærker viser: Emma, Gamle Fox, Godthaab og Sonja.
13 2004-mi issittumi ilisimasassarsiornerit oqaluttuassartaat ilisimasassarsiornerit pillugit saqqummersinneqartartunut ilaalerput, tassa Norge-p Canada-llu saqqummeeqatiginerisigut ilisimasassarsiortartup Norgemiup Otto Sverdrup-ip inuuneraniit ukiut 150-inngorlugit nalliussineqarneranut atasumik. Angutit pingaarutilissuit ilaat. Tunuarsimaartoq nalornisuunngisaannartorli. Kalaallit Nunaata frimærkiani takuneqarsinnaavoq ilisimasassarsiortut Ameralimmi aavartut mi Umiarsuit Kalaallit Nunaata imartaani -p immikkoortuisa pingajuat saqqummerpoq. Tamatumuuna saqqummersinneqarlutik Constance, Disko, Julius Thomsen aamma Misigssût, uangalu assilineqarsimaneri malillugit suliaraakka magede det sig således, at polarforskningshistorie blev en del af ekspeditionsserien i og med fællesudgivelsen med Norge og Canada vedrørende 150-års jubilæet for den norske ekspeditionsmand Otto Sverdrups fødsel. Han var en af de store. Beskeden men aldrig rådløs. Det grønlandske frimærke viser ekspeditionen på rensdyrjagt i Ameralikfjorden udkom så tredje del af Skibsfart på Grønland. Denne gang var det Constance, Disko, Julius Thomsen og Misigssût, som jeg afbillede. 10
14 2005-imi Umiarsuit Kalaallit Nunaata imartaani naggaserneqarput sisamassaanik saqqummersitsinikkut. Dannebrog, Kista Arctica, Sarpik Ittuk aamma Triton frimærkiliarineqarput miit 2005-ip tungaanut Kalaallit Nunaanni Umiarsuit imartatsinni angalasimasut ineriartornerat taamaalilluta takutitassiariniarsimavarput. Ukioq taanna Kalaallit Nunaanni Ilisimasassarsiornerit pingajuat saqqummersipparput. Issittumi ilisimasassarsiortartoq Amerikamiu Robert Peary Avanersuarmi (Peary Land-imi) ukiorpassuarni ilisimasassarsiortartuusimasoq tammaarsimaffimmiittoq kiisalu qamutit tingerlaatillit ungasissutsimut uuttuut assakaasulik kalitarigaat takutinneqarput afrundedes serien Skibsfart på Grønland med den fjerde udgivelse. Dannebrog, Kista Arctica, Sarpik Ittuk og Triton er skibene på mærkerne. Skibsfarten udvikling i Grønland mellem 1721 og 2005 har vi dermed forsøgt at give et billede af. Samme år udgav vi Ekspeditioner i Grønland 3. Den amerikanske polarforsker Robert Peary, som i mange år var virksom i Nordgrønland (Peary Land), vises her i lejrmiljø samt på slæde med sejl og distancehjul. 11
15 2006-imi saqqummerpoq Kalaallit Nunaanni Ilisimasassarsiornerit sisamaat. Tamatumuunakkut takutipparput ilisimatuup Tyskip Alfred Wegener-ip (nunavissuit nikikkiartortarnerannik isumaliutersuutai pillugit immaqa ilisimaneqarnerusup) Kalaallit Nunaanni ilisimasassarsiornera kingulleq, ilisimasassarsiorneq sermersuarmi qimussertilluni ajunaarfigisaa tassaavoq nunat tamat issittunut ukiorititaat, Naja Abelsen suleqatigalugu frimærkit marluk suliaraagut, immikkut tamatta ataatsimik titartagaqaratta uanga kigartukkannik udkom så Ekspeditioner i Grønland 4. Denne gang viste vi den tyske forsker Alfred Wegener (måske mest kendt for sin teori om kontinentaldriften) og hans sidste Grønlandekspedition på hvilken kan omkom under en slæderejse på indlandsisen var det internationale polarår og jeg samarbejde med Naja Abelsen om disse to frimærker, da vi tegnede hver sit og jeg graverede begge.
16 Kalaallit Nunaanni Ilisimasassarsiornerit tallimassaat ukioq taanna aamma saqqummerpoq, Frankrig-illu allakkeriveqarfia La Poste suleqatigalugu issittumi ilisimasassarsiortartut Paul-Emile Victor aamma Jean-Baptiste Charcot tassani takutippagut, taakkulu umiarsuarisaat Pourquoi-Pas?. Issittup imartaani ilisimasassarsiornerpassuit kingorna umiarsuaq Kalaallit Nunaata inui pillugit ilisimasassarsioreerluni Kalaallit Nunaanniit angerlartilluni Island-ip eqqaani 1936-mi ajunaarpoq. Umiarsuarmi issimasunut ilaavoq Charcot, Victor-ili aalajangersimavoq Tasiilami ukiiniarluni. Kingorna Kalaallit Nunaanni ukiorpassuarni sulivoq aallartippoq nangittussianik Kalaallit Nunaanni Ujaranngornikut. Aappassaanik saqqummersitsisoqarpoq 19. januar Immikkoortumi siullermi saqqummersinneqarput frimærkit pingasut assiliartaralugit: Halkieria evangelista: Qullugiaq illuttut immikkoortunik qalerualik Kalaallit Nunaata Avannaani nassaarineqartoq. Ichthyostega stensioei: Amfibie-t siulliit ilaat aalisagaq nissuni atorlugit imaaniit sissamut qullangaatsiarsinnaasoq. Eudimorphodon cromptonellus: Qimerlullit timmisinnaanngortut siulliit ilaat. Ekspeditioner i Grønland 5 udkom samme år og her viser vi i samarbejde med Frankrigs postvæsen La Poste de to franske polarforskere Paul-Emile Victor og Jean-Baptiste Charcot, samt deres fælles skib Pourquoi-Pas?. Efter mange ekspeditioner i de arktiske farvande forliste skibet i 1936 udfor Island på vej hjem fra Grønland efter den etnografiske Grønlandsekspedition. Ombord fandtes Charcot, mens Victor havde besluttet sig for at overvintre i Tasiilaq. Han kom siden til at virke i Grønland i mange år begyndtes serien Grønlandske Fossiler. Anden del udkom 19. januar Første del omfatter de tre frimærker med motiver af: Halkieria evangelista: En orm med to skaller, en i hver ende, fundet i Nordgrønland. Ichthyostega stensioei: En af de første amfibier en fisk, som kunne kravle sig et stykke op på stranden med sine ben. Eudimorphodon cromptonellus: Et af de første hvirveldyr, som udviklede evnen til at flyve.
17 Kalaallit Nunaanni ujaranngornikut immikkoortuisa aappaanni saqqummersinneqarput frimærkit pingasut, naasoq Schizoneura carcinoides tassaasoq itsarsuarnitsat nalaanni naasoq masarsunni naasuusoq, uumasoq qituttoq Scaphites rosenkrantzi tassaasoq amikoq ukiut kridt-ip pinngoriartulerfiisa nalaanni Nuussuup eqqaata imartaani uumasuusimasoq, kiisalu uumasoq qimerlulik Mallotus villosus tassalu ammassak mamarluinnartoq. Kalaallit Nunaanni Ilisimasassarsiornerit saqqummersinneqartut arfinilissaat. Finland suleqatigalugu saqqummersinneqartoq, issittumi ilisimasassarsiortartumik Finlandimiumik AE Nordenskiöld-imik takutitsisoq. Kalaallit Nunaata frimærkiisa taakku takutippaat umiarsuaq Sofia, 1883-imi Kalaallit Nunaanni ilisimasassarsiornermini siullermi umiarsuarisaa. Taamanikkut pingaarnertut paasiniarpaa nunap timaani qorsuusunik orpippassuaqarnersoq. Saamit sisorartartut Tourda-kkut Rossa-lu sermersuup qiterpasissuanut annguttut ikiortigalugit takorluugaq tamanna tunuartissinnaanngorpaa. Frimærkip aappaani takuneqarsinnaavoq Qeqertarsuarmi Uiffarmi 1870-imi saviminissat nas-saavisa annersaat. 14 Anden del af serien Grønlandske fossiler omfatter tre frimærker med motiver af en plante, Schizoneura carcinoides en padderokke som levede i juratidens sumpe, et bløddyr Scaphites rosenkrantzi en ammonit som svømmede i havet omkring Nuussuaq i kridttiden, og et hvirveldyr, Mallotus villosus den meget velsmagende ammassak. Ekspeditioner i Grønland 6. Fællesudgivelse med Finland, som viser den finske polarforsker AE Nordenskiöld. De grønlandske frimærker viser skibet Sofia, som han anvendte på sin Grønlandsekspedition under det første polarår 1883 og som havde som hovedformål at fastlægge, om der voksede grønne skove i det indre af landet. Med hjælp fra de samiske skiløbere Tourda og Rossa, som nåede til de inderste dele af indlandsisen, kunne han feje teorien af bordet. Det andet mærke viser den største af de jernblokke, han fandt ved Uiffaq på Disko Ø i 1870.
18 KIGARTUINERMIK SULIAQARNEQ SUUA? Tassaavoq qisummut, ujaqqamut imaluunniit saviminermut kigartuilluni assilialiorneq. Ukiut 4000-t missiliorlugit matuma siorna Aasiaaqqami ineriartortinneqarpoq eqqumiitsulioriaaseq tauschering-i, inuiassuit illuarneranni kkunni Skandinaviamut eqqunneqartoq. Sanaassaq kigartorlugu itinersaleriarlugu qooruarnersalersoriarluguluunniit ungerutissiaq plade-luunniit savimineq saattunnguaq allaanermik qalipaatilik kaattaanneqartarpoq. Allai assiliartaalu manissarneqartarput qillersarneqarlutillu, imaluunniit naalikkap ipuata ilaa guultimik pinnersarneqartarluni. Periaaseq tamanna intarsia-p, tassalu qisuit qalipaataat assigiinngitsut atorlugit pequsianik pinnersaariaatsip nalaaninngaanneersuuvoq. Tamatuma nalaani brakteaterna -mik taaguutillit, romamiut kejseriisa medaaliaat, aammattaaq sananeqartalerput. Plade-mut guultimut saattunnguamut assiliartaa qattuninngorlugu suliaapput. Skandinaviap kujasinnerusortaani taakku assilineqartalerput plade-mut guultimut assiliartat assingusut kigartorlugit. Etrusker-illi siulliunerarneqartarput assilissanik kigartuinivimmik aallartitsisutut aammalu kanngussamik qillersakkamik tarrarsuusiortutut. Tarrarsuutit tunuinut immaqa tarrarsuutit piginnittaasa assingi pinnersaasiunneqartarsimapput. GR AVURE HVAD ER DET? Det er at ridse billeder ind i et bestandigt materiale, som fx træ, sten eller metal. For ca år siden udvikledes i Lilleasien tauscheringskunsten, som under folkevandringstiden i tallet spredte sig helt op til Skandinavien. Ved først at snitte et spor, der er dybere i bunden, eller ved groft at rifle en del af en overflade, kunne man banke eller slå en tråd eller en tynd metalplade i kontrastfarve fast. Afslebne og polerede fremtrådte mønstre og billeder, eller man fik en del af et spydskaft forgyldt. Man kan faktisk tilbageføre teknikken til intarsiaen indenfor møbelsnedkeriet. På samme tid kom også de såkaldte brakteaterna, som var romerske kejsermedaljer. De var relieffer i tynde guldplader. I det sydlige Skandinavien begyndte man at kopiere disse ved at indgravere lignende billeder i guldplader. Etruskerne anses dog for at have været først med ren billedgravure og deres graverede spejle af poleret messing. Tamanna sioqqullugu qituttunnguanut kigartuisoqartarsimavoq, atortut kigartuissutaasussat kigartuiffigisamit manngernerusariaqartarmata. Tamannali allanngorpoq manngernerulersitseriaaseq ineriartortinneqalermat. Tamanna Europap Kujataani Qeqqanilu pivoq, nunalu tamanna kigartueriaatsimik kigartuinermilu eqqumiitsulioriaatsimik ineriartortitsinermut kingorna qitiulerpoq. Ukiut akulliit naajartulerneranni sakkutooqqinnerit sorsuttartuunerat pingaarutilissuujunnaarpoq, annerusumillu kunngikkormiu- Bagsiden blev udsmykket med portræt, måske af spejlenes ejere. Indtil da kunne man blot gravere i ganske bløde materialer, dette fordi værktøjet, man graverede med, jo måtte være hårdere end materialet man arbejder i. Dette ændredes imidlertid, da man udviklede hærdningsteknikken. 15
19 nik sullissisunngorput pissaanermillu tigumminninnermik malunnartitsisuullutik. Sakkutooqqinnerit unammiuaartarneri siusinnerusumut naleqqiullutik pingaartinneqalerput, sakkuliornerlu pissaanerup ilisarnaataatut anneroqisumik inissisimalerluni. Maanna kigartuisartup kigartuutaa sakkutuut sorsunnermi eqqornaveeqqutaannit saviminermik sanaajusunit manngernerusoq allaat sananeqarsinnaalerpoq, tamatumalu pinnersaanermi periaaseq tauschering-i pisariuneroqisoq atorneqarsinnaalersippaa. Sakkutuut eqqornaveeqqutaannut kusassaatitut ilusilersukkat, assilissat, pisut assigiinngitsut siornarnit eqqumiitsuliarpalaarnerusut takussaanerulerput. Ungerutissiaq guultiusoq siilviusorluunniit kigartukkamut kaattaanneqartarpoq, tamannalu pissaaneqassusermut pigissaarnermulluunniit takussutisaalluartarpoq kunni eqqumiitsuliarpalaartitsiniarnersuaq ima ingasatsigilersimavoq, saffiuut kunngikkormiut eqqumiitsuliortuinut assilisassaminnik titartaanneqarnissamik allaat ikioqqusalersimallutik. Immikkuualuttunnguit ilanngullugit assilineqarumasarmata paasineqarpoq titarnerit kigartukkat tusch-imik titarsivigineqarsinnaasut, pappialalu millussisinnaasoq suliamut tutsinneqarsinnaasoq. Taamaaliornikkut asseq nuutsinneqartarpoq, meqqutaasarlu atorlugu eqqornaveeqqummi nuutsitap kigartorneqarfissaanut nuutseqqinneqarsinnaalertarluni. Imaassinnaavormi kunngikkormiut assilialiortartuisa tassuuna suut tamarmik killormut saatinneqarsinnaanerat takusinnaalersimagaat, nuutsitarlu pingaarnerpaatut isigilerlugu. Aammalu, saviminermut taarsiullugu kanngussak manissoq saattunnguaq atoraanni, aap taava kanngussammut nuutsitsineq (kobberstik) nassaarineqarsimassaaq. Kobberstikki atsiugaq siullerpaaq 1450-imeersuuvoq atsiorneqarsimallunilu mester E.S. -imik. Dette skete i Syd- og Mellemeuropa, og dette område kom siden hen til at stå i centrum for gravurens udvikling, såvel teknisk som kunstnerisk. I senmiddelalderen mindskedes riddernes militære betydning og de kom mere til at fungere som hoffets mænd og bærere af magtens visuelle manifestation. Ridderturneringer blev vigtigere end før og heraldikken som magtens ornament indtog en langt større plads. Nu kunne man endda fremstille en gravstickel, som var hårdere end rustningernes jernplader, og dette tillod en langt mere avanceret anvendelse af tauscheringsteknikken til udsmykning. Rustningerne prydedes af langt mere kunstfærdige ornamenter, billeder og scenarier. I gravuren bankedes guld- eller sølvtråde ind, som kom til at skinne af magt i solskinnet. I 1400-tallet øgedes kravene til kunstfærdighed så meget, at smedene begyndte at søge hjælp hos hofkunstnerne til at tegne motiverne. Da man ønskede at kopiere detaljer, opdagede man, at de graverede linjer kunne udfyldes med tusch og et sugende papir kunne holdes mod overfladen. Derigennem fik man et aftryk af billedet, som man ved hjælp af en nål kunne overføre på næste detalje på rustningen. Man kunne jo tænke sig, at hoffets billedkunstnere heri så muligheden i at vende det hele på hovedet og gøre aftrykket til det vigtigste. Og, hvis man i stedet for jern, anvender et stykke fladt kobber, ja så er kobberaftrykket født. Det tidligste signerede kobberstik er fra 1450 og er signeret mester E.S. 16
20 Albrecht Dürer kingorna tassaalerpoq eqqumiitsuliornerup iluani kobberstikkimik ineriartortitsisuusoq, Europa-mullu taassuminnga siammaasuusoq. Kobberstikki atorlugu maanna assinik duplikeeriisoqarsinnaalerpoq, qisuup kigartuiffigineranut naleqqiullugu annikitsualuttalersuiffiusinnaaneroqisunik kkut naalerneranni pisuut nanisiaraat assiminnik kigartuisitsineq, atuakkanilu kusanarnerusuliani kigartukkanik assiliartalersuinerit takussaajartulerput. Suliffissuaqaleriartorneranut atasumik aningaasat pappiaqqat akiliutitut pisariaqartinneqaleriartorput, kigartuinerlu annikitsualuttalersugaalluartoq attorlugulu malugineqarsinnaasoq salloqittaatinik sanasoqarnissaanut ajornartitsinerummat atorneqaleraluttuinnarpoq. Kigartukkamik nuutsitsineq ineriartortinneqarpoq, tassalu siullermik sisammut manngertumut assiliartassamik kigartuisoqartarpoq. Taava rullep/cylinderip kigartukkamut assakaatinneratigut titartagaq rullemut/cylinderimut nuutsinneqartarpoq. Sisammut manngertumut nuutsitaq taanna tamatuma kingorna rullersuarmut kanngussammut amerlasuunngorlugu nuutsinneqaqattaartarpoq, amerlasoorsuanngorlugulu sukkasuumik naqiterneqartarluni kkut affaanni kingullermi frimærkiliortoqartalermat atuakkanik naqiterinermi periaatsimiit kigartuinermut piaartumik nuuttoqarpoq, taamaaliortoqarporlu aningaasaliornermi pissutaasoq assigalugu: isumannaallisaaneq annikitsualuttalersuillunilu assilialiorsinnaaneq. Pissutaasoq tamanna tunngaviuvoq frimærkiliornermi kigartuinermik suli atuinitsinnut. Suliat assilillugit suliarinnittoqarsinnaaneranut periaatsimik soqanngilaq, taamaallaat sananeqaqqaarnermik pilersitsiviusarpoq. Assiliannguaq eqqumiitsuliarineqarnermini naqinneqarnerminilu qaffasissumik pitsaassusilik pigineqalersarpoq. Atortut Dürer-ip atorsimasaasa assingi atorneqartarput. Tassalu kigartuut meqqutaasarlu titartaanermut atorneqartartoq. Albrecht Dürer blev siden ham, der kunstnerisk set udviklede kobberstikket og udbredte det i Europa. Ved hjælp af kobberstikket kunne man nu duplikere billeder med en helt anden detaljerigdom end i træsnit. I slutningen af 1600-tallet begyndte portrætgravuren at blive populær hos de rige og i finere bøger begyndte graverede illustrationer også at dukke op. I forbindelse med industrialiseringen øgedes behovet for sedler som betalingsmiddel, og man anvendte mere og mere gravuren, der med sin detaljerigdom og taktilitet var vanskeligere at forfalske. Det skete ved, at man udviklede en teknik til at overføre gravuren til en trykcylinder ved, at man først graverer i stål, som hærdes. Et reliefaftryk skabes dernæst ved, at man under højt tryk ruller en stålcylinder over gravuren. Denne cylinder med sit reliefaftryk rulles siden gentagne gange rundt om en trykcylinder af kobber. Fra denne cylinder trykkes gravuren dernæst under høj hastighed i store volumener. Da man i anden halvdel af 1800-tallet begyndte at fremstille frimærker, skiftede man hurtigt fra bogtryk til gravure, dette af samme årsag som ved pengene: sikkerhed og muligheden for at skabe detaljerede billeder. Samme årsag ligger til grund for, at vi stadig anvender gravure i frimærker. Der findes ingen reproduktionsmetode, bortset fra at man skaber en original. Man får et lille grafisk blad af høj kunstnerisk og trykteknisk kvalitet. Værktøjerne, man anvender, er de samme, som Dürer anvendte. En gravstickel til at gravere med og en nål til at tegne med. 17
Nammineq annoraaliorit Sy en anorak
Nammineq annoraaliorit Sy en anorak Siulequt 1950-ikkut qiteqqunneranni realskolimi atuarluta nunaleruteqarpugut 1920-ikkut aallartinneranni naqinneqarsimasumik, Sofie Petersenimillu allanneqarsimasumik.
Læs mereUKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013
UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013 NUNATTA ALLAGAATEQARFIA GRØNLANDS NATIONALARKIV Nunatta Katersugaasivia Allagaateqarfialu Grønlands Nationalmuseum og Arkiv P.O. Box 1090, GL-3900 Nuuk
Læs mereNUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET
NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 10. oktober 2014 Nunatta Eqqartuusissuuneqarfianit suliami sul.nr. C 013/14
Læs mereNingiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen Oqarasuaat/Mobil: 559340. Nittartagaq/Hjemmeside: www.qiajuk.com
Qiajuk Studio piffissaq qitiffissaq nutaaq aallartippaat! Ny dansesæson begynder hos Qiajuk Studio! Kissarneqqortuunnguaq Vandsøvej 10 (i Nuuk Fysioterapi- mi) 3900 Nuuk Ningiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen
Læs mereNUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET
NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 10. oktober 2014 Nunatta Eqqartuusissuuneqarfianit suliami sul.nr. C 013/14
Læs merekujataamlu Q-offset Udfører alt arbejde inden for: Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS
Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Maani illoqarfimmi avatangiisinut tunngasut qanoq iliuuseqarfigineqarnissaannut soqutiginninnernut qujanaq. Kommunimut suaarutigisat akissuteqarfiginiassarissavara.
Læs mereQiajuk Studio piffissaq qi0ffissaq nutaaq aallar0ppaat! Ny dansesæson begynder hos Qiajuk Studio!
! Qiajuk Studio piffissaq qi0ffissaq nutaaq aallar0ppaat! Ny dansesæson begynder hos Qiajuk Studio! Kissarneqqortuunnguaq Vandsøvej 10 (i Nuuk Fysioterapi- mi) 3900 Nuuk Ningiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen
Læs mereIlitsersuut Biilinik eqqussuinerni. Vejledning indførsel af biler
Namminersornerullutik Oqartussat Grønlands Hjemmestyre Akileraartarnermut Pisortaqarfik Skattedirektoratet Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni Vejledning indførsel af biler 26. marts 2007 Ilitsersuut Biilinik
Læs mereCairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT
Cairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT CAIRN KALAALLIT NUNAANNI Cairn Energy PLC EUROPAMI UULIAQARNERANIK GASSEQARNERANILLU MISISSUISARTUT TUNISASSIORTULLU PITUTTORSIMANNGITSUT ANNERIT ILAGAAT. Nittartagarput
Læs merekujataamlu Q-offset Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq Naqiterisoq / Udgives af:
Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq All.: Jørgen Wæver Johansen, Siumut, Kommune Kujallermi borgmesteri Siullermik Naalakkersuisut nersualaarusuppakka aalajangiiffigisassaq imaannaanngitsoq, nuannarineqanngitsussaasorlu,
Læs mereAkiitsut amerligaluttuinnarput Namminermini tamanna tupinnanngilaq aamma tupinnartuliaanngilaq, aasit taamatut innuttaasut tassa pisuupput, uanga qujaannarpunga aamma tigorusunngilara pisuutitaaneq manna
Læs mereEQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ
1 EQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ Ulloq 11. november 2013 Eqqartuussisoqarfik Sermersuumi sulialiami sul.all.no.
Læs mereDoris Jakobsen stiller nye spørgsmål til Camp Century
TUSAGASSIUTINUT NALUNAARUT PRESSEMEDDELELSE 14. januar 2014 Doris Jakobsen stiller nye spørgsmål til Camp Century Som en reaktion på det intetsigende svar, som Udenrigsministeren i sidste uge fremsendte
Læs mereNUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET
NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 29. decembari 2014 Kalaallit Nunaanni Eqqartuussisuuneqarfimmit suliami
Læs mere37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat.
Inuussutissarsiornermut Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Erhverv og Arbejdsmarked Inatsisartuni ilaasortamut Isak Hammond-imut, Inuit Ataqatigiit 37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi
Læs mereNuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV
Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV Vedtaget på generalforsamlingen Ataatsimeersuarnermi akuersissutigineqarpoq 13. maj 1997 13. maj 1997 Med ændringer 19. maj 1998 Allannguuteqartinneqarlutik
Læs mereInuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Rettevejledning samfundsfag 2014
Inuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Naqqiinissamut ilitsersuutinut atuuttoq. Rettevejledning samfundsfag 2014 Apeqqutit/immikkoortut tamarmik karakterimik annerpaamik nalilerneqarsinnaanngillat.
Læs mereNutaarsiassaaleqiffik qaangiuppoq (IB) Aasaanera nutaarsiassaaleqiffiusartuuvoq. Inuit sulinngiffeqartarput, sorpassuit uninngasarput aamma naalakkersuinermik suliallit akornanni. Taamaammat nutaarsiassani
Læs merePiniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene
Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut Vi skal passe på fangstdyrene - en pjece til børn om bæredygtig udnyttelse Sooq uumasut pinngortitarlu paarissavavut
Læs mereRoyal Arctic Line. 58 Ukiaq efterår 2013
58 Ukiaq efterår 2013 Imarisai Indhold 03 Siulequt Forord 04 Issittumi imaatigut angalaneq 06 Arktisk sejllads 08 Umiarsualiviup isikkiviginnerpaaffia 10 Havnens bedste udsigt 12 Akisussaassuseqartumik
Læs mereNassitsissummik, mellembølge-kkut nassitsissummut atorunnaarsinneqartumut taartissamik pilersitsinissaq pillugu nassuiaat
Nassitsissummik, mellembølge-kkut nassitsissummut atorunnaarsinneqartumut taartissamik pilersitsinissaq pillugu nassuiaat Sags nr. 2012-063627 Dok.nr. 1039192 Udarbejdet af: Departementet for Boliger,
Læs mereNuuk den 12. november 2012
Nuuk den 12. november 2012 Nye ska(eregler er et alvorligt benspænd for lokale virksomheder Europas højeste selskabsskat suppleres i nyt lovforslag af forringede afskrivningsregler, der risikerer at bremse
Læs mereUMIAQ Fynimi Kalaallit Peqatigiiffiat - Grønlænderforening på Fyn Uk. 37. årg. Nr. 4 Oktober 2009
UMIAQ Fynimi Kalaallit Peqatigiiffiat - Grønlænderforening på Fyn Uk. 37. årg. Nr. 4 Oktober 2009 Kalaallit Nunaanneersunik oqaluttuarsinnaavit Kalaallit oqaluttuaatitoqaanneersinnaapput, oqaluttuat ilumuunngitsut
Læs merewww.skolenkullorsuaq.gl
Ilinniartitsisoq nr. 3 2008 - Marts Siorapalummi seqineq nuisoq - Solfest i Siorapaluk Saamup Atuarfianit Fra Saamup Atuarfia Side. 10-11 www.skolenkullorsuaq.gl Nunap assinga qiviartaraangakku takusinnaasarpara
Læs mereRoyal Arctic Line. 57 Upernaaq Forår 2013
Royal Arctic Line 57 Upernaaq Forår 2013 Imarisai Indhold 03 Siulequt Forord 04 Containerit nunatsinnut tulluarsakkat 05 Containere bygget til grønlandske forhold 06 Umiarsuarmi isumannaatsumi unnuakkut
Læs mereUDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR SERMERSOOQ KREDSRET
UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR SERMERSOOQ KREDSRET Den 8. august 2017 kl. 13.00 holdt Sermersooq Kredsret i Nuuk offentligt retsmøde. Kredsdommer var kredsdommerkandidat Medea Olsen. Domsmænd var [ ] Retten
Læs mereUkiuni amerlanerusuni atuartarnerup nassataanik pujortartut ikinnerusarput Flere år i skolen betyder færre rygere Ilinniarluarsimasut inunnit ukiualunnguani atuarsimasunit malunnartumik pujortannginnerusarput,
Læs mere4. januar Astronomi Post Danmark og China Post sætter i en fællesudgivelse fokus på astronomi ved hver især at udgive to frimærker med motiver af
Frimærkeåret 2012 Et nyt, spændende frimærkeår er på vej. Frimærkerne, du ser på denne og de efterfølgende sider, kan være skitser eller arbejdstegninger og kan derfor godt se anderledes ud, når de er
Læs mereI N D H O L D F O R O R D G R Ø N L A N D S K E S T R E G E R A N N E - B I R T H E H O V E S G R A F I S K E V Æ R K V Æ R K F O R T E G N E L S E
G R Ø N LA N D S K N 6 Y. R S G P T R A M F B I K R A 2 F 0 A 0 8 N N S T R G R 4. B I J R A T N H U A H R 2 O 0 V 0 9 I N D H O L D 3 4 6 7 8 10 14 18 20 20 20 22 F O R O R D G R Ø N L A N D S K S T R
Læs mereINATSISARTUT OG DEMOKRATI
INATSISARTUT OG DEMOKRATI Om parlamentarisk demokrati i Grønland for børn Se denne historie som film: www.ina.gl/boern Udgivet af Bureau for Inatsisartut Januar 2015 Tegninger: Christian Rex, Deluxus Studio
Læs mereDanskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut
8. september 2008. Nalunaarut nr. 900. Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut Matumuuna danskit naalagaaffianni innuttaasut il.il. passeqartarnerannik inatsit
Læs merePeqataanissamut nalunaarneq/tilmeldingsblanket Ukioq sisorarfik/skisæson 2013 Ateq / Navn:
Peqataanissamut nalunaarneq/tilmeldingsblanket Ukioq sisorarfik/skisæson 2013 Ateq / Navn: UKIUT AGGUATAARNERI / ALDERSKLASSER Meeqqat / Børn Nivi/Piger 0 9 år Nuka/Dreng 0 9 år Nivi/Piger 10 13 år Nuka/Dreng
Læs mereKontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk. www.mejlbyefterskole.
1 Kontakt Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk Forstander: Gyrite Andersen gyrite.andersen2@mejlby-eft.dk Viceforstander: Jørn Frank
Læs merekujataamlu Q-offset Piffissaagallartillugu peqqissaarneq! - elteknik for fremtiden - Siunissami innaallagisserineq Qaqortoq afd Arssarnerit A/S
Piffissaagallartillugu peqqissaarneq! Maanna toqoreersup A.P. Møller, uniarsuaatilik Mærskimilu naalagaanerpaaq, suli nunarsuaq tamakkerlugu annerpaaq sulisuni qulaani oqaatsinik issuarneqartunik eqqaamsassaanik
Læs mereNNPAN ip London Mining ip Isuani Nuup eqqaani atuilernissamut qinnuteqaataanut tusrniaanermut akissutaa
Sendt: 25. oktober 2012 10:20 Til: Frants Torp Madsen; Officiel post til Bureau of Minerals and Petroleum Emne: NNPANs høringssvar vedr. London Minings ansøgning om udnyttelsestilladelse ved Isua, Nuuk
Læs mereAEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015
AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015 Piffissami nal. ak./tidspunkt.: Eqimattani oqaloqatigiinneq / Samtalerunde kl. 9.00 9.30 Kisimiilluni
Læs mereNr. 52 ukiaq efterår 2011
Nr. 52 ukiaq efterår 2011 Imarisai Indhold Lars Svankær 03 Siulequt Forord 04 Sapinngisarput tamaat apuunniartarpugut 05 Vi gør hvad vi kan for at nå frem 06 Pissanganeq maannakkut aallartippoq 08 Nerverne
Læs mereNUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET
NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 12. Januaari 2014 Nunatta Eqqartuussisuuneqarfianit suliami sul.nr. K 005/15
Læs mereKALAALLIT NUNAANNI PINIAGASSAT ALLAANERUSSUTAAT NAPPAATAALLU KIISALU TAAMAANNERANNUT PISSUTAASINNAASUT
KALAALLIT NUNAANNI PINIAGASSAT ALLAANERUSSUTAAT NAPPAATAALLU KIISALU TAAMAANNERANNUT PISSUTAASINNAASUT Qitiutillugu: Avanersuaq AU AARHUS UNIVERSITY DCE DANISH CENTRE FOR ENVIRONMENT AND ENERGY KALAALLIT
Læs mereNamminersorlutik Oqartussat Grønlands Selvstyre
Kalaallit Nunaata avataani ilinniarnernut ilinniartuunersiutit/immikkut tapiissutinut qinnuteqaat Ansøgning om uddannelsesstøtte/særydelser til uddannelser uden for Grønland 1. Namminermut paasissutissat
Læs mereSilarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit
Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit Saqqummersitamik sammisaqarneq meeqqat atuarfianni meeqqanut angilaartunut angajullernullu atuartitsissutini inuiaqatigiilerinermi
Læs mereMaannakkut issiavutit PISPSavisiia siulleq tigummillugu.
PISPSavisiia 1. udgave, februar 2013 PI/SPS den nye bygning 10. januar 2013, Anita & Stinnanguaq Maannakkut issiavutit PISPSavisiia siulleq tigummillugu. Aviisi qaammammut ataasiarluni saqqummertassaaq
Læs mereTunuliaqutat pillugit allakiat pingasut Geografii, Najugaqafiit ineriatorneri kiisalu Naleqqiussinerillu
Hele landet Kullorsuaq (bygd) Andel Tunuliaqutat pillugit allakiat pingasut Geografii, Najugaqafiit ineriatorneri kiisalu Naleqqiussinerillu Klaus Georg Hansen Pilersaarusiornermi pisortaq 217-mi akimoortumik
Læs mereOqaasiliortut ataatsimiinnerat
Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Pingasunngorneq, oktobarip 8-anni 2014, nal.13.00 Oqaasileriffimmi. Peqataasut: Carl Chr.Olsen, Eva M.Thomassen aamma Katti Frederiksen. Peqataasinnaanatik nalunaartut: Stephen
Læs mereSiunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq
Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa Isumassarsissutissanngorluni oqallissaarutitut saqqummiussaq KANUKOKA-seminar:Samarbejde på børn- og ungeområdet 08-12-2011 1 Oqallissaaraluni saqqummiussap
Læs mereOqaasiliortut ataatsimiinnerat
Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Sisamanngorneq, marsip 13-ianni 2014, nal. 10.00 Oqaasileriffiup ataatsimiittarfiani. Peqataasut: Carl Chr.Olsen, Eva M.Thomassen, Stephen Heilmann, Karl Møller aamma Katti
Læs mere2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI
KALAALLIT NUNAANNI NAMMINERSORLUTIK OQARTUSSAT GRØNLANDS SELVSTYRE 2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT
Læs mereMin haves muld. Hun fortæller mig at jeg har en smuk have i mig i min krop at jeg ER en smuk have
Min haves muld Hendes dejlige stemme guider mig ind i mig Ligger på sofaen alene hjemme trygt og rart Med tæppet over mig Min egen fred og ro Kun for mig indeni mig Hun fortæller mig at jeg har en smuk
Læs mereIlisimatitsissut Notat
Kultureqarnermut, Ilinniartitaanermut, Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke Ilisimatitsissut Notat Uunga Til Assinga uunga
Læs mereOqaasileriffik. Nalunaarut ukiumoortoq 2010-mut
Oqaasileriffik Nalunaarut ukiumoortoq 2010-mut 1 Oqaasileriffimmi 2011-mi sulisut ataatsimiititalianullu ilaasortat...3 Aallaqqaasiut...4 Oqaasileriffik, suliallu assigiinngitsut...5 2010-mi saaffiginnissutit...8
Læs mereGrønland FØR JEG LÆSER BOGEN. Fakta om bogen. Fotos Tegninger Kort Tabeller Grafer Tidslinjer Skemaer Tekstbokse. Titel. Forfatter
A FØR JEG LÆSER BOGEN Fakta om bogen Titel Forfatter Hvornår er bogen udgivet? På hvilken side findes Indholdsfortegnelse? Stikordsregister? Bøger og www? Hvor mange kapitler er der i bogen? Hvad forestiller
Læs merePITU. Nr. 2 December 2000
PITU Nr. 2 December 2000 Davis Strædet Kitaanut qaleralinnik pilersuisoq Nunatta Kitaata avannaani Kitaanilu qalerallit pisarineqartartut amerlanersaat Davis Strædemi sumiiffimmi ataatsimeersuupput, avataanili
Læs mereS trin-imiit nutaarsiassat Qupp. 2 Kigutilerisarfimmiit. Qupp. 9. Nyheder fra trin S Fra tandklinikken s. 9. Issuaanerit nuannersut Qupp.
Nanortallip atuarfia INUUNEQ ILINNIARFIUVOQ IGALAAQ ΙTunngavilerneqarpoq 2015Ι nr.3ι 27. MARTS 2015 Ι IGALAAQ Ι Nutaarsiassat atuartunut, angajoqqaanut, atuarfimmilu atuisunut. Sap. akunnerata tulliani
Læs merekujataamlu Q-offset Qujanaq silarput eqqarsaatigigakku! Naqiterisoq / Udgives af:
Earth Hour nunarsuarmi silaannaap allanngoriartornera pillugu paasisitsiniaanerit annersaraat. Ukiumut ataasiartumik nal. akunnerani nunarsuarmi tamarmi inuit milliuunilikkaat suliffeqarfiillu tuusinntilikkaat
Læs mereUMIAQ Fynimi Kalaallit Peqatigiiffiat - Grønlænderforening på Fyn Uk. 37. årg. Nr. 3 Juli 2009
UMIAQ Fynimi Kalaallit Peqatigiiffiat - Grønlænderforening på Fyn Uk. 37. årg. Nr. 3 Juli 2009 Grønlandsk festkage. Aajup (Kristian Olsen) oqalugiareerneratigut Umiap nalliutorsiorneq ingerlappaa. Kalaallisut
Læs mereNr. 45 Ukioq vinter 2008
Nr. 45 Ukioq vinter 2008 Michael Erfurth u atuakkamik Fra Trangraven til Langerak -mik taaguteqartumik saqqummersitsivoq, tamatumunnga pissutaavoq Grønlandshavnenip ammarneqarneraniit ukiut 35-nngornerat.
Læs mereEQQARTUUSSISOQARFIK QEQQATA EQQARTUUSSISUT SULIAANNIK ALLASSIMAFFIUP ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR QEQQATA KREDSRET
10 EQQARTUUSSISOQARFIK QEQQATA EQQARTUUSSISUT SULIAANNIK ALLASSIMAFFIUP ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR QEQQATA KREDSRET Den 16. september 2014 kl. 09.00 holdt Qeqqata Kredsret i Maniitsoq offentligt
Læs mereÅr 1700 f.v.t. 500 f.v.t
År 1700 f.v.t. 500 f.v.t 1 Bronzealderen Bronzealderen er tiden lige efter bondestenalderen. Den varede fra 1700 f.v.t. til 500 f.v.t og hedder Bronzealderen på grund af det nye metal bronze. Da bronze
Læs mere2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT FORSLAG TIL
KALAALLIT NUNAANNI NAMMINERSORLUTIK OQARTUSSAT GRØNLANDS SELVSTYRE 2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI FORSLAG TIL NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT
Læs merePITU Nr. 1 Juni 2001
PITU Nr. 1 Juni 2001 Asasavut atuartartut Kinguaariit arlallit ingerlaneranni appat mitillu Kalaallit Nunaanni pisuussutaapput uumassusillit pingaaruteqartut. Ulloq manna tikillugu timmissat taakku timmissat
Læs mereOqaasileriffik Sprogsekretariatet
Nunat Aqqinik Aalajangiisartut oktobarip 13-anni 2010-mi Oqaasileriffimmi ataatsimiinnerat Peqataasut.: Carl Christian Olsen aamma Abia Abelsen. (Taamaattoq Karl Elias Olsen ullormi tassani ataatsimiinnermi
Læs mereInuttut alloriarneq annertooq Allattoq: Kirstine Kreutzmann Imminut nalikitsutut isigineq, ajortussarsiorneq, kukkunersiuineq, tatiginnginneq, nalornineq, inuunermilu nuanniilliuuteqartuarneq. Soormi kinaassuserput
Læs mereAatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen
Aatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen Qaarsummi sulisutut Minesvend Maskiinamik ingerlatitsisutullu Maskineentreprenør Ilinniarneq Uddannelsen 1 Ilinniagassaq nutaaq pissanganartoq Aatsitassanik
Læs mereKujataani saarullinniartoqarsinnaalissaaq Der åbnes for torskefiskeri i Sydgrønland Tusagassiorfinnut nalunaarut Naalakkersuisut immikkut akuersissuteqarlutik kujataata avataani apriilip 1-anit maajip
Læs mereKan det tegnes, kan det laves
Kan det tegnes, kan det laves Der er ingen begrænsninger, hvis man vælger teknologien rapid prototyping til sine modeller og prototyper (se nederst fakta om teknologien). Men det betyder ikke, at modellen
Læs mere********** Unikkallarneq / Pause **********
Inatsisartut Allattoqarfiat 9. april 2015 Bureau for Inatsisartut 2015-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2015 ************* Imm./pkt. 37-5: Nal. 11:00-imiit 12:00-imut akunneq apeqquteqarfissaq.
Læs mereKalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015
Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015 Fællesforeningen INUIT årsberetning 2015 Ukiumoortumik nalunaarut Ataatsimeersuarneq 2015: Ukiumoortumik ataatsimeersuarneq pivoq
Læs merekalaallit danmarkimi najugallit kisitsisitigut paassissutissat pillugit quppersagaq
atlantikup avannaani suleqatigiit The North Atlantic Group in the Danish Parliament Den Nordatlantiske Gruppe i Folketinget Norðuratlantsbólkurin á Fólkatingi kalaallit danmarkimi najugallit kisitsisitigut
Læs mereAWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser. Najoqqutassaq pillugu inatsisiliorneq
AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser Meeqqat sulisinneqartarneranni ajornerpaatut taaneqartartunik inerteqquteqartitsinissaq aammalu
Læs mereNuna tamakkerlugu ilitsersuisarfik Center for National Vejledning
Nuna tamakkerlugu ilitsersuisarfik Center for National Vejledning Ikaarsaarfimmi aqqutissiuussineq Overgangsvejledning Oplæg udarbejdet af: Cand. Mag. Kistâra Motzfeldt Vahl, Vejleder i center for national
Læs mereVinter på HUNDESTED HAVN
Vinter på HUNDESTED HAVN En billedkunstners dagbog Fredag d. 26. november 2010 kl. 13.25 Vinter Vinteren er kommet tidligt og uden varsel midt i november. Det er minusgrader og Hundested Havn har
Læs mereUMIAQ Fynimi Kalaallit Peqatigiiffiat - Grønlænderforening på Fyn Uk. 39. årg. Nr. 5 December 2011
Kunngit Pingasut Ulluat juullimik naggataartitsivik Kalaallit Nunaanni pingaartuuvoq nunalu tamakkerlugu pingaartorsiortumik naalagiarfigineqartarluni. UMIAQ Fynimi Kalaallit Peqatigiiffiat - Grønlænderforening
Læs mereJulie Edel Hardenberg. Namminersorneq
Julie Edel Hardenberg Namminersorneq 210609 1 NAMMINERSORNEQ JULIE EDEL HARDENBERG & MILIK PUBLISHING ISUMASSARSISOQ AAQQISSUISORLU IDE OG REDAKTION JULIE EDEL HARDENBERG ANINGAASALEEQATAASUNUT UKUNUNNGA
Læs mereDundas, Avatangiisinik mingutsitsinnginnissamut suliniutit
Departementet for Boliger, Natur og Miljø Dundas, Avatangiisinik mingutsitsinnginnissamut suliniutit Avatangiisinik nakkutilliineq pillugu nalunaarusiaq 19.05.2014 ISSORTARFIMMUT 13 POSTBOX 1024 3900 NUUK
Læs mereOqaasileriffik Sprogsekretariatet
1 Oqaasiliortut ataatsimiinneranni, pingasunngornermi aggustip 12-ianni 2009, nal. 10.00, Ilimmarfimmi Oqaasileriffimmi, imaqarniliaq. Ataatsimiinnermi peqataapput: Stephen Heilmann, Abia Abelsen, Eva
Læs mereDias nummer 3. KV CfNV3 Billede taget fra www.google.dk Kiistara Vahl Center for National Vejledning; 21-05-2015
Nuna tamakkerlugu ilitsersuisarfik Center for National Vejledning Ikaarsaarfimmi aqqutissiuussineq Overgangsvejledning Oplæg udarbejdet af: Cand. Mag. Kistâra Motzfeldt Vahl, Vejleder i center for national
Læs mereKINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT. Når der er sket et seksuelt overgreb
KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Når der er sket et seksuelt overgreb 2 3 KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Paasillugu pasitsaasineqarpalluunniit meerarisaq
Læs mereFRIMÆRKER 2015. Her ser du de frimærker, som Post Danmark udgiver i løbet af 2015. Hold øje med siden, der løbende bliver opdateret.
FRIMÆRKER 2015 Her ser du de frimærker, som Post Danmark udgiver i løbet af 2015. Hold øje med siden, der løbende bliver opdateret. De viste frimærker kan være arbejdstegninger eller skitser og kan derfor
Læs mereFotos: Lissy Boesen, Heine Pedersen
Fotos: Lene K LISSY BOESEN Lissy Boesens værker står overalt i det offentlige rum, i ind- og udland, på torve og gågader, i skolegårde, boligområder og parker. Men hvem er kvinden bag de kendte og populære
Læs mereNr. 53 ukioq Vinter 2011
Nr. 53 ukioq Vinter 2011 Imarisai Indhold Lars Svankær 03 Siulequt Forord 04 Aningaasaq kuulti, kikissat qummoroortarnerlu 06 Guldmønt, søm og fyrværkeri 08 Pingaartuuvoq malinnaajuarnissaq 10 Det er vigtigt
Læs mereEQQARTUUSSISOQARFIK QAASUITSUMI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR QAASUITSUP KREDSRET
1 EQQARTUUSSISOQARFIK QAASUITSUMI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR QAASUITSUP KREDSRET Ulloq 15. december 2014 Eqqartuussisoqarfik Qaasuitsup Ilulissat suliami sul.nr.
Læs mereJens Bohr 20/1 0-25/11 201 2
NÆSTVED KUNSTFORENING Amtsgården Amtmandsstien 1 Blad nr. 7/201 2 Jens Bohr 20/1 0-25/11 201 2 Næstved Kunstforening inviterer til jubilæumsudstilling og fernisering af Jens Bohr Lørdag den 20. oktober
Læs merePinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn
Pinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn Pinnguartarfiit pinngortitap nammineq pilersitai meeqqanut tamanut Qisuit pitsassuit Immikkut qisuit toqqarsimavagut sibirisk
Læs mereFrimærker De viste frimærker kan være arbejdstegninger eller skitser og kan derfor ikke altid betragtes som endelige.
Frimærker 2014 Velkommen til et nyt frimærkeår! Her ser du de frimærker, som Post Danmark udgiver i løbet af 2014. Nogle af frimærkerne er ikke helt færdige, fordi grafikeren er gået i tænkeboks. Hold
Læs mere********** Unikkallarneq / Pause **********
Inatsisartut Allattoqarfiat 21. april 2015 Bureau for Inatsisartut 2015-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2015 ************* Imm./pkt. 37-5: Nal. 11:00-imiit 12:00-imut akunneq apeqquteqarfissaq.
Læs mereJulie Edel Hardenberg
Julie Edel Hardenberg Assiliaq / Foto: Kathrine Berthelsen 32 Atualeqqaarfik Første skoledag 1977-imi Nuummi atualeqqaarama arfinilinnik ukioqarpunga. Atuarfiup gangiani meerarpassuit akornanni pissangaqalunga
Læs mereGYNGESTATIVET. Mette Vogt Thuesen
GYNGESTATIVET Mette Vogt Thuesen Billedet er taget lige nedenfor vores lejlighed, på legepladsen. Min lillesøster havde lavet en indhegning rundt om gyngestativet, for at vise at det var hendes område.
Læs mereAteq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse
Kalaallit Nunaanni ilinniagaqarnissamik qinnuteqaat aamma ilinniagaqarnersiuteqarnissamik qinnuteqaat Ansøgning om uddannelse i Grønland og ansøgning om uddannelsesstøtte Namminermut paasissutissat / Personlige
Læs mereFRIMÆRKER 2015. Her ser du de frimærker, som Post Danmark udgiver i løbet af 2015. Hold øje med siden, der løbende bliver opdateret.
FRIMÆRKER 2015 Her ser du de frimærker, som Post Danmark udgiver i løbet af 2015. Hold øje med siden, der løbende bliver opdateret. De viste frimærker kan være arbejdstegninger eller skitser og kan derfor
Læs mereSkal du flytte til Danmark. Danmarkimut nuulerpit? Isumaliuteqarpilluunniit? Eller overvejer du at flytte?
Danmarkimut nuulerpit? Isumaliuteqarpilluunniit? Skal du flytte til Danmark Eller overvejer du at flytte? Ilaqutariinnermut Inatsisinillu Atuutsitsinermut Naalakkersuisoqarfik Departementet for Familie
Læs mereInnaallagissap sarfaanik sipaarnissamut siunnersuutitsialaat
Sipaarit Spar Innaallagissap sarfaanik sipaarnissamut siunnersuutitsialaat 1. Qulleq qamittaruk Qulleq qimaleraangakku qamittaruk. 2. Pærit atuinikitsut atulikkit Pærit atuinikitsut pærinit nalinginnaasuninngarnit
Læs mere2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************
Inatsisartut Allattoqarfiat 26. april 2012 Bureauet for Inatsisartut 2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************ Imm./Punkt 30. Siull. / 1. beh. 13/4 Aappass. / 2. beh. 30/4 Pingajuss.
Læs mereGodthåb. Miljøforbedringer i Grønland. Nuuk. KalaaIlit Nunaani najugaqarfmni pltsanngorsaanent
KalaaIlit Nunaani najugaqarfmni pltsanngorsaanent BUR-mit tapiiffigineqarlutik ukiuni kingullerni najoruminarsaangrit marluk nunatsinni ingerlanneqarsimapput. Tunuliaqutaasut assigiissimapput. Tassa, 60-kkut
Læs mereAEU-2 Matematik - problemregningsdel.
NAMMINERSORLUTIK OQARTUSSAT/GRØNLANDS SELVSTYRE/GREENLAND HOME RULE AEU-2 Matematik - problemregningsdel. Piffissami nal. Ak./Tidspunkt.: 09.00 11.30 Ulloq misilitsiffik/dato: Sisamanngorneq/Onsdag den
Læs mereFaxe Kondi Cup 2015-mut tikilluaritsi. Velkommen til Faxe Kondi Cup 2015
Faxe Kondi Cup 2015-mut tikilluaritsi Faxe Kondi Cup 2015 ukiut 24-issaat ingerlanneqarnissaanut arsartartut, sungiusaasut aqutsisut, isiginnaariat, aningaasaliisut, dommerit aammalu ikiuuttut tamarmik
Læs mereMiljøministeriet Skov- og Naturstyrelsen. Dansk Skovforening
Miljøministeriet Skov- og Naturstyrelsen Dansk Skovforening 1 Hvad er klima? Vejret, ved du altid, hvordan er. Bare se ud ad vinduet. Klimaet er, hvordan vejret opfører sig over længere tid, f.eks. over
Læs merePisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger. Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Ilulissat 24.
Pisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Ilulissat 24. maj 2014 Nuna tamakkerlugu sanaartortoqassaaq Byggeriet skal spredes over hele
Læs mereKalaallit Nunaata Radioa. Ukiumoortumik nalunaarut 2004
Kalaallit Nunaata Radioa Ukiumoortumik nalunaarut 2004 Kalaallit Nunaata Radioa Imai Suliffeqarfik pillugu paasissutissat 1 Pisortat nalunaarusiaat 2 Siulersuisut pisortaanerullu oqaaseqaataat 13 Kukkunersiuisut
Læs mereUPA 2007/30, 33 aamma 32-ip siullermeerneqareernerisa kingorna apeqquteqaatinut
Inatsisartut Akileraartarnermut Akileraarusiisarnermullu Ataatsimiititaliaat Maani Nuummi ulloq 15. marts 2007 UPA 2007/30, 33 aamma 32-ip siullermeerneqareernerisa kingorna apeqquteqaatinut akissuteqaatit
Læs mereIsumasioqatigiinneq Nuummi pisussaq novembarip 23-ani 24-anilu 2009
Najoqqutassaagallartoq Tentativt program Isumasioqatigiinneq Nuummi pisussaq novembarip 23-ani 24-anilu 2009 Kalaallit Nunaanni Inuttut pisinnaatitaaffiit Nunallu inoqqaavisa pisinnaatitaaffii Seminar
Læs mere