redaktör karin arvidsson

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "redaktör karin arvidsson"

Transkript

1

2 kristin clemet åke daun ingibjörg s. gísladóttir bertel haarder eeva kuuskoski jon kvist stefán olafsson jukka pekkarinen marie simonsen benedikte thorsteinsson gunnar wetterberg redaktör karin arvidsson

3 årsbok 2004 Hur mår den nordiska välfärden? anp 2004:761

4 Hur mår den nordiska välfärden? Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets årsbok 2004 anp 2004:761 Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2004 isbn Redaktör: Karin Arvidsson Grafisk projektledning & omslag: Kjell Olsson Omslagsfoto: Johan Gunséus Design inlaga: Zakrisson, Upplaga: 2500 Tryck: Akaprint as, Århus Tryckt på miljövänligt papper som uppfyller kraven i den nordiska miljösvanemärkningen. Fler publikationer från Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet på Printed in Denmark Nordiska ministerrådet Nordiska rådet Store Strandstræde 18 Store Strandstræde 18 DK-1255 Köpenhamn K DK-1255 Köpenhamn K Telefon (+45) Telefon (+45) Fax (+45) Fax (+45) Nordiska ministerrådet inrättades 1971 som ett samarbetsorgan mellan de nordiska ländernas regeringar. Ministerrådet lägger fram förslag till Nordiska rådets sessioner, vidarebefordrar rådets rekommendationer, rapporterar till Nordiska rådet om samarbetets resultat samt leder arbetet inom olika sektorer. Statsministrarna har ett överordnat ansvar för samarbetet, som i övrigt koordineras av samarbetsministrarna och den nordiska samarbetskommittén. Ministerrådet sammanträder i olika sammansättningar beroende på vilka frågor som skall behandlas. Nordiska rådet bildades 1952 som ett samarbetsorgan mellan parlamenten och regeringarna i Danmark, Island, Norge och Sverige. Finland anslöt sig Färöarnas, Grönlands och Ålands delegationer ingår i Danmarks respektive Finlands delegationer. Rådet består av 87 valda medlemmar (parlamentariker). Nordiska rådet är initiativtagare och rådgivande samt har kontrollerande och pådrivande uppgifter i det nordiska samarbetet. Nordiska rådets organ är plenarförsamlingen, presidiet och utskotten.

5 Indhold Förord 7 kristin clemet Kunnskapssamfunnet som redning for velferdsmodellen? 9 åke daun Välfärd inte bara offentlig service 17 ingibjörg s. gísladóttir Illusionernes fortryllelse 25 bertel haarder Lange sigtelinier og små skridt 35 eeva kuuskoski Hur garanterar vi barns och barnfamiljers välfärd? 45 jon kvist Fremtidens nordiske velfærdsmodel i et europæisk perspektiv 55 stefán olafsson Tættest på Amerika eller på Skandinavien? 67 jukka pekkarinen Den nordiska välfärdsmodellens finansiella hållbarhet 77 marie simonsen Velferdsstaten lider 85 benedikte thorsteinsson Grønland som»modtager«af den nordiske velfærdsmodel 93 gunnar wetterberg Välfärden i Norden vårt framtida miljardgap 101 Noter och litteratur 111

6

7 Förord Den nordiska välfärdsmodellen står inför betydande utmaningar. En åldrande befolkning ökar utgifterna för omsorg och pensioner. En mindre andel av befolkningen i arbetskraften gör det samtidigt svårare att säkerställa att de nödvändiga resurserna finns tillgängliga. Alla de nordiska länderna har välfärdssystem grundade på principen om allas rätt till trygghet och omsorg. Finansieringen sker i huvudsak genom ett, i förhållande till många andra länder, relativt högt skattetryck. Mellan de nordiska länderna finns samtidigt intressanta skillnader i hur välfärdspolitiken organiseras. I denna bok har Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet bett elva nordiska författare ge sin syn hur välfärdsmodellens utmaningar ser ut och hur dessa skulle kunna mötas. Dessa inlägg skall ses som ett bidrag till en viktig framtidsdebatt. Författarna svarar själva för de åsikter som framförs i bidragen. København i september 2004 Frida Nokken Rådsdirektør Nordiska rådet Per Unckel Generalsekretare Nordiska ministerrådet

8

9 kristin clemet (f. 1957) Utdanningsog forskningsminister i Norge. Clemet er siviløkonom fra Norges Handelshøyskole, Personlig sekretær i Industridepartementet fra 1981 til 1983 og senere ved Statsministerens kontor fra 1985 til Vararepresentant for Høyre til Stortinget fra 1985 til 1989 og som stortingsrepresentant fra 1989 til Statsråd i Kommunalog arbeidsdepartementet en kort periode i 1989 og senere statsråd i Arbeids- og administrasjonsdepartementet i Viseadministrerende direktør i Næringslivets Hovedorganisasjon fra Statsråd for utdanning og forskning i Bondeviks regjering i Kunnskapssamfunnet som redning for velferdsmodellen? Norges utdannings- og forskningsminister Kristin Clemet slår fast at Norge er i særstilling privilegert som velferdsnasjon. For andre år på rad har fn kåret Norge til «verdens beste land å bo i». Superlativene om norsk økonomi er mange og arbeidsledigheten lav. Befolkningen er velutdannet og alle har rett til videregående opplæring. Norge er ifølge oecd også blant de land hvor andelen av folk med høyere utdanning vokser raskest. Ser man samlet på hele utdanningsløpet i Norge, er det bare Danmark og usa som kan konkurrere med Norge om å bruke tilsvarende mye penger per elev. Den norske velferdsstaten og det man kaller den nordiske velferdsmodellen kjennestegnes ved stor grad av statlig intervensjon. Kristin Clemet mener dette gir mindre rom for den dynamikken og kreativiteten og det personlige engasjementet som kjennetegner privat sektor og det sivile samfunn. Det er i dag bred enighet i Norden om det aller meste velferdsmodellen består av. Likevel pågår det en debatt som er todelt. Den klassiske ideologiske debatt knyttet til politiske skillelinjer og spørsmålene om økonomien, som er en debatt som i avisene føres over hele Europa. Er den nordiske velferdsmodellen økonomisk bærekraftig i det lange løp? Fremtiden for den nordiske velferdsmodellen vil være avhengig av norsk næringslivs evne til å drive innovasjonsarbeid. I dag er de andre nordiske landenes næringsliv langt mer sultne på nyskapning enn de norske er det. Det er derfor en interessant debatt om hvorvidt olje- og gassrikdommen til Norge er en bremsekloss for verdiskapingen i landet. Kristin Clemet ser det som en hovedoppgave å sikre fortsatt kunnskapsutvikling i Norge for å sikre velferdsmodellen.

10 Er den nordiske velferdsmodellen i krise? Det er bred enighet om at kompetanse og kunnskap er den viktigste ressursen et land kan ha. Både i Norden, eu og oecd har man lenge vært opptatt av kompetanse og utdanning som drivkraft for økonomisk utvikling og velferd. Framtidig vekst og velferd avhenger av at vi utdanner mennesker med høy faglig kompetanse, med evne til å lære hele livet og til å omsette kompetansen i innovativ virksomhet. De nordiske landene har ofte blitt sett på som foregangsland i forhold til det å skape og fordele velstand og velferd for sin befolkning. «Den nordiske velferdsmodellen» har blitt betraktet som et ideal for mange land. I de senere år har det likevel fra flere hold vært hevdet at modellen ikke er bærekraftig i det lange løp, og at den derfor står i fare for å bryte sammen (jf. Hansen, 1994; Palme, 1999). På kort sikt er det neppe noen fare for det, og la meg bruke Norge som eksempel. Statistikken viser at vi fortsatt er i en meget privilegert situasjon: Norge er for fjerde år på rad kåret til «verdens beste land å bo i»: fns Human Development Report for 2004 viser at Norge ligger øverst på Human Development Index, med en forventet levealder på 79 år, ingen målbar analfabetisme og et bruttonasjonalprodukt (bnp) på drøyt dollar per innbygger (jf. United Nations, 2004). Norge er et av verdens rikeste land. Vi har, relativt sett, en bunnsolid økonomi, og prognosene for årene fremover er positive (Statistisk Sentralbyrå, 2004). Nobelprisvinner i økonomi i 2003, Clive Granger, roser norsk økonomi opp i skyene: Norge fører, sammen med usa, den beste økonomiske politikken i verden. Den norske arbeidsledigheten er svært lav, både sett i et nordisk og et europeisk perspektiv (Statistisk Sentralbyrå, 2004). Norge har en av verdens høyest utdannede befolkninger (oecd, 2004). Utdanning er et gode som tilbys alle: Vi tilbyr gratis utdanning til alle på alle nivåer.

11 Kunnskapssamfunnet som redning for velferdsmodellen? 11 Alle, både ungdom og voksne, har rett til videregående opplæring. Både i oecd- og eu-sammenheng er det en relativt klar oppfatning at man minimum må ha kompetanse på videregående nivå for å klare seg i vårt moderne kunnskapssamfunn (Europeiske Union, 2001). Andelen med høyere utdanning er stadig økende, og Norge er blant de land der andelen med høyere utdanning stiger mest markant (oecd, 2001). Vi bruker svært mye ressurser på utdanning. Ser man hele utdanningsløpet under ett, er det bare usa og Danmark som kan konkurrere med Norge om å bruke like mye penger per elev og student (oecd, 2004). Økonomisk sett er altså kunnskapsutvikling svært høyt prioritert. Våre egalitære tradisjoner gir en lønnsstruktur som gjør at akademisk arbeidskraft er relativt billig i Norge (oecd, 2004). Dette kan betraktes som et konkurransefortrinn i et kunnskapssamfunn. Norge har altså et meget godt utgangspunkt for å bruke kunnskap, forskning og innovasjon som grunnlag for verdiskaping og fortsatt velferd. Situasjonen er ikke vesensforskjellig i de andre nordiske land. Hva menes med «den nordiske velferdsmodellen?» Men hva menes egentlig med «den nordiske velferdsmodellen»? De fleste ser ut til å forbinde den med noe positivt som kun er knyttet til Norden. Andre vil hevde at de vest-europeiske velferdsstatene egentlig er ganske like, i hvert fall hvis man betrakter dem med amerikanske øyne. Atter andre vil forbinde noe negativt med dem med stor grad av statsintervensjon og med tilsvarende mindre rom for den dynamikk, kreativitet og personlig engasjement som ofte preger privat sektor og det sivile samfunn. Et stykke på vei stemmer det nok at Norden skiller seg fra resten av Europa: Det er, relativt sett, flere som er sysselsatt i offentlig velferdsproduksjon. De ulike velferdstjenestene og -ytelsene har et stort omfang og høyt nivå.

12 12 Kristin Clemet Mange ordninger har en universell innretning, dvs. at de omfatter alle og ikke bare dem som trenger dem mest. Velferdsordningene er i stor grad skattefinansierte ordninger og i mindre grad basert på (obligatoriske) forsikringsordninger. Skattesystemets fordelingspolitiske oppgaver tillegges relativt stor vekt. Det bør dessuten nevnes at de nordiske velferdsstatene ikke bare søker å dekke materielle behov. Staten er i høy grad også engasjert i å fordele kulturelle goder. Derfor har vi støtteordninger som bl.a. skal sikre at bøker og aviser, kunst og kultur, idrett og annet organisasjonsliv er tilgjengelig for alle og noenlunde «rettferdig» fordelt. Sett i fugleperspektiv er det bred politisk enighet om de aller fleste spørsmål knyttet til velferdsstatene i Norden. Men samtidig er det debatt, og den kan kanskje deles i to: Én debatt er ideologisk og knyttet til klassiske politiske skillelinjer vedrørende balansen mellom for eksempel stat og privat, offentlig og personlig ansvar, frihet og likhet osv. En annen debatt er mer økonomisk begrunnet og kan iakttas i en hvilken som helst avis i Europa: Både i Norden og i Europa for øvrig ser det ut til at regjeringene har store problemer med å opprettholde eller øke den offentlige finansierte velferden. Man spør seg derfor om den europeiske velferdsstaten, og i særdeleshet den nordiske modellen, er økonomisk bærekraftig i det lange løp. Utfordringer for velferdsstaten De finansielle utfordringene for velferdsstaten kan, litt enkelt, oppsummeres slik: De universelle og skattefinansierte ordningene er regelstyrt. Utgiftene har en tendens til å vokse, fordi stadig flere av ulike årsaker får sin inntekt i form av trygd. I Norge er det i dag flere uføretrygdede enn det er industriarbeidere. Terskelen for å «forsvinne» ut av arbeidsmarkedet ser ut til å være ganske lav, mens terskelen for å komme inn igjen ofte er svært høy. Antall personer som ikke selv er økonomisk selvhjulpne, blir altså stadig større. Dette problemet kunne i prinsippet vært løst ved a) å øke skattene og/eller b) å øke arbeidsstyrken, slik at flere kunne være med å finan-

13 Kunnskapssamfunnet som redning for velferdsmodellen? 13 siere velferden for dem som er trygdet. I praksis er det mer problematisk: Skattene er allerede høye i Norden, og for høye skatter vil påvirke vekstevnen og dermed inntektene negativt, bl.a. fordi landene blir mindre attraktive som lokaliseringsland for verdiskaping. Det er heller ikke lett å øke arbeidsstyrken: I hele etterkrigstiden har velferdsstaten ekspandert, bl.a. ved å trekke stadig flere kvinner ut i arbeidsmarkedet. Men denne «reserven» er nå brukt opp, hvilket i særlig grad er tilfellet i Norden, der yrkesprosenten for kvinner nå er meget høy. Arbeidsinnvandringen ser ikke ut til å kunne få det omfang som er nødvendig for å kompensere for den økende mangelen på arbeidskraft. I 1967 var det således 3,9 yrkesaktive per pensjonist i Norge, mens forholdstallet i dag er sunket til 2,5. Prognosene for 2050 er at det bare vil være 1,6 yrkesaktive per pensjonist (Finansdepartementet, 2004). Den gradvise overgangen til en mer global økonomi, bl.a. karakterisert ved økt internasjonal mobilitet av kapital, bedrifter og arbeidskraft, gjør utfordringene enda større: Produksjonen flytter dit det er billigst, dvs. til de nye demokratiene og markedsøkonomiene i for eksempel Øst-Europa og Asia. Det samme vil i stigende grad også gjelde mer kunnskapskrevende virksomhet; land som Kina og India kan om kort tid fremstå som ekstremt forskningsintensive nasjoner. Konkurransen skjerpes, og vi må altså overleve denne konkurransen med en «dyr» velferdsstat i bagasjen. Kunnskap som redningen? De nordiske velferdsstatene, slik vi kjenner dem, må i denne situasjonen tåle forandring og effektivisering. Vi vil derfor se systemforandringer som leder til økt konkurranse, ny arbeidsdeling mellom offentlig og privat sektor, kvalitetsmåling, friere brukervalg, stimulanser til arbeid gjennom endringer i trygdeordningene osv. Men det er neppe nok til å redde velferden. I tillegg er det nødvendig å gjøre selve inntektsgrunnlaget for velferdsstaten mer robust. Det er vanlig å betrakte en sterk satsing på kunnskap, kompetanse, utdanning og forskning som «redningen» for typiske høykostland (jf. oecd, 2001):

14 14 Kristin Clemet Utdanning bidrar til sosial mobilitet og utjevning. Utdanning forebygger marginalisering og utstøting av arbeidslivet. Utdanning bidrar til selvhjulpenhet og gir utfoldelsesmuligheter som reduserer kostnadene for samfunnet til sykdom, trygd, kriminalitet osv. Utdanning og forskning kan bidra til å øke kunnskapsinnholdet i produkter og tjenester, noe som gjør det mulig å konkurere på kvalitet, snarere enn bare på pris. Men heller ikke dette er nok. «Alle» land satser nå på utdanning og forskning. Rent kvantitativt kan det dessuten hevdes at de nordiske land allerede følger denne strategien de satser i hvert fall samlet sett mer på utdanning og forskning enn nesten noen andre land. Utfordringen er å greie å aktivisere, anvende og utnytte kompetansen på en måte som gir mer verdiskaping og dermed tryggere velferd. For å ta Norge som et eksempel: Norske virksomheter innoverer mindre enn bedriftene i flere andre europeiske land. Nordmenn skaper i mindre grad nye bedrifter, entreprenørånden er dårlig, og vi er mindre motivert for livslang læring enn andre (Utdannings- og forskningsdepartementet, 2003). Det kan være flere grunner til at det er slik, og noen av dem er kanskje spesielle for Norge. Ett interessant spørsmål er for eksempel om vår olje- og gassrikdom fungerer som bremsekloss i forhold til det å skape nye verdier; om det gjør oss for lite «sultne». Både Sverige, Danmark og Finland kan hver på sin måte på viktige områder vise til en mer innovativ kultur. Det får oss i Norge til av og til å stille oss selv spørsmål om vi trenger en økonomisk krise, slik mange andre land har hatt. «Krise er alle fremskritts mor», sier kineserne, og de har nok i hvert fall delvis rett. I så fall er det en stor utfordring for Norge å fortelle sin egen historie: Petroleumseventyret bør ikke være et problem! Det har gitt oss store, ekstra inntekter, det har gitt oss en tryggere fremtid, og det har ført Norge til den absolutte kunnskapsfronten i verden bl.a. når det gjelder petroleumsteknologi. Bør velferdsmodellen reddes? Mitt oppdrag har ikke vært å reise en ideologisk debatt om den nordiske velferdsmodellen, men det bør naturligvis også gjøres. Hvis man

15 Kunnskapssamfunnet som redning for velferdsmodellen? 15 tror at økonomi og politikk påvirker menneskelig adferd og holdninger ja, så gjør naturligvis også velferdsstaten det, på godt og ondt. Staten kan fremme, men også hemme kreativitet og nyskaping. Staten kan mobilisere oss til å ta ansvar, men den kan også demobilisere det personlige ansvaret og evnen til spontan solidaritet. Den kan legge til rette for frivillig engasjement, men den kan også tømme frivillighetsbegrepet for ekte innhold. Den kan gjøre det mer lønnsomt å lobbe enn å jobbe, og den kan synliggjøre eller bryte forbindelsen mellom tæring og næring. Den kan gjøre mest mulig statlig hjelp til et ideal eller fremheve selvhjulpenhet som noe større. Den kan skape et trykk for læring og innovasjon eller bidra til at resultatet omtrent blir det samme, enten du gjør en innsats eller ikke. Poenget er: Den nordiske velferdsmodellen kan bare overleve dersom den også har et moralsk grunnlag som er robust.

16

17 åke daun (f. 1936) var innehavare av den Hallwylska professuren vid Nordiska museet och Stockholms universitet. Åren var han forskningsledare för det tvärvetenskapliga programmet»människa närmiljö«vid KTH, Arkitektursektionen. Hans tidigare forskningsområden inkluderade regional- och bostadspolitiska frågor, de senaste tjugo åren främst frågor relaterade till svensk mentalitet och svenskarnas möten med omvärlden. Några böcker: Svensk mentalitet (1989), Den europeiska identiteten (1997), Det allmänmänskliga och det kulturbundna (1999) och Med rörligt sökarljus. Den nya etnologins framväxt (2004). Välfärd inte bara offentlig service Europa som negativ kontrast till folkhemsbygget Välfärden i de nordiska samhällena är en fråga om kultur. Vi har helt andra förväntningar idag än vad vi hade för 50 år sedan. Det finns inom oss, i tankar och föreställningar, som värderingar och förväntningar. Denna tankevärld varierar mellan skilda länder och kontinenter. Det visar exemplet med Bromölla kommun i Sverige som nekade sina kvinnliga åldringar att få håret rullat med papiljotter av hemtjänstens personal. Hittills hade denna tjänst ansetts rymmas inom begreppet»skälig levnadsnivå«. Kvinnorna överklagade i rätten och fick fastslaget att denna hårvård inte handlar om skönhetsvård utan ingår i en»skälig levnadsnivå«. I begreppet»skälig levnadsnivå«inkluderas sedan lång tid både telefon och TV. Denna ofrånkomliga sammansmältning av socialpolitik och kulturella förväntningar är problematisk. Om det inte vore för de bestämda uppfattningar som varje nationell kultur producerar om vad som räknas som normalt, vore det lättare att bedriva politik. Annars kunde ju de åldriga damerna föreslås en enklare frisyr än den som kräver papiljotter. Sverige har valt sin egen folkhemsmodell som innehåller en sammankoppling av privatliv med kollektiv ordning och modellen är lika svensk som midsommarfirandet. För det svenska folket är välfärdssystemet det yttersta beviset på vår moraliska halt och vår beslutsamhet att lägga Fattig-Sverige långt bakom oss. Föga förvånande, men dock intressant, är svenskarnas ringa kännedom om andra europeiska välfärdssystem och vad dessa erbjuder sina befolkningar. När talade man senast i Sverige om»välfärdsstaten Italien«eller om»det högt utvecklade franska välfärdssamhället«?

18 Välfärden är ett kulturfenomen, liksom allt annat i världen som inte uppstått naturligt. De nordiska välfärdssamhällena utgör regionala kulturer inom den västeuropeiska kultursfären. Jag säger kultur, också därför att välfärdssystemet inte bara existerar som offentlig service i konkret bemärkelse. Det finns inom oss, i tankar och föreställningar, som värderingar och förväntningar, alla annorlunda än för 50 år sedan. Och även denna tankevärld varierar mellan skilda länder och kontinenter. Bromölla kommun i södra Sverige nekade 2004 sina kvinnliga åldringar deras dittills tillgodosedda önskemål att få håret rullat med papiljotter av hemtjänstens personal. Hittills hade denna tjänst ansetts rymmas inom begreppet»skälig levnadsnivå«. Men tvingande kostnadsbesparingar hade aktualiserat frågan om inte denna service snarare borde betecknas som skönhetsvård. Skönhet är inte skälig levnadsnivå. 1 Skälig levnadsnivå att föda i taxi? Ett liknande dilemma har nyligen påtalats i ett helt annat sammanhang. Efter flera nedläggningar inom den offentliga förlossningsvården i övre Norrland har många gravida kvinnor 400 kilometers resväg till närmaste BB. Många barn föds därför i taxibilar. Ska vi då inte räkna det som skälig levnadsnivå att slippa föda i en taxi? Kultur betyder, bland mycket annat, förväntningar. I Sverige nekades senaste året hjälpsökande utan betalningsförmåga psykologisk behandling 2. För 50 år sedan var det kanske en handfull eller inga alls, eftersom sådana förväntningar hör till en senare kultur, men också därför att den psykiska ohälsan sedan dess försämrats. Dagens förväntningar på offentlig service är likväl en yttring av en viss tidsperiods förgivettaganden, därtill en grundläggande del i en vida spridd idé om vad som kännetecknar ett modernt samhälle. Andra synsätt förblir därmed kulturellt»otänkbara«. Fortsatta nedskärningar Välfärden idag är underfinansierad. Stat och kommuner går back. När detta skrivs i juli 2004 rapporteras om fortsatta nedskärningar inom den offentliga sektorn. Till problemet med välfärden hör att välfärds-

19 Välfärd inte bara offentlig service 19 begreppet följer sitt eget historiska förlopp. I begreppet skälig levnadsnivå inkluderas t.ex. sedan lång tid både telefon och TV. Denna ofrånkomliga sammansmältning av socialpolitik och kulturella förväntningar är problematisk. Om det inte vore för de bestämda uppfattningar som varje nationell kultur producerar om vad som ska räknas som normalt, vore det lättare att bedriva politik. Annars kunde ju de åldriga damerna föreslås en enklare frisyr än den som kräver papiljotter. Och för att följa denna provocerande tankelinje om svenska småbarnsfamiljer inte längre har råd att bekosta sina daghemsplatser, kunde de föreslås att återgå till den tidigare ordningen med en hemmavarande förälder. Ändå är historien full av halsbrytande kulturomvandlingar, somliga lika otänkbara som en gång kvinnlig rösträtt. Men när det nya inte längre är nytt smälter det in i normaliteten, lika självklart som nutidssvenskan i det allmänna språkbruket. Den i vårt land politiskt iscensatta, invecklade sammankopplingen av privatliv med en kollektiv ordning är ett nationellt signum, lika svenskt som midsommarfirandet. För svenska folket är välfärdssystemet det yttersta beviset på vår moraliska halt och vår beslutsamhet att lägga Fattig-Sverige långt bakom oss. Ty minns den tid när vårt land var ett av Europas fattigaste och en olycksbådande stor andel av befolkningen reste till Amerika som ekonomiska flyktingar! Bilden av Sverige Ändå kopierade inte svenskarna den amerikanska modellen. I stället valde de sin egen folkhemsmodell, ett socialistiskt inspirerat arrangemang, som i mindre programmatiska varianter kom att tilllämpas i hela det kapitalistiska Västeuropa. Den homogena svenska kulturen, med dess betoning av likhet och samsyn, blev det tursamma historiska fundament som det socialdemokratiska arbetarepartiet kunde bygga vidare på. Pengarna som behövdes kom från den efter kriget intakta industriella apparaten, från skogen och malmen, allt förverkligat av en praktiskt sinnad och arbetsinriktad befolkning.»ett av de rikaste länderna i världen«. Så omtalades Sverige på talet, och från denna position i toppen har Sverige sedan backat, även om välfärdens omfattning idag är mera heltäckande än då. Idag ställs frågan: Kan den svenska välfärden räddas?

20 20 Åke Daun Sverige världens bästa välfärdsland? Varje människas uppfattning om världen är sammansatt av intryck från skilda håll. Det gäller även svenskarnas stereotypa bilder av sitt eget land och föreställningar om andra länder. Numera härrör dessa bilder framför allt från massmedia, men även från vänner och bekanta, vilka i sin tur mottagit intryck från massmedia och från vänner och bekanta. Intrycken kan beskrivas som kopior av berättelser om världen, delvis som rykten och vandringssägner. Under årtionden har Sverige gång på gång omtalats som»det land i världen som har mest välfärd«. Så berättades det inte bara av svenskarna själva, utan också av många utomstående, vilka därmed bekräftade och befäste den svenska självuppfattningen. Andra länders politiker, journalister och forskare har uttryckt sin nyfikenhet och stora sympati, ibland sitt avståndstagande. Boktitlarna utlovade möten med något helt extraordinärt: Sweden The Progress Machine (1969) och Sweden The Prototype of Modern Sweden (1970). 3 Liten kännedom om andra länder Föga förvånande, men dock intressant, är svenskarnas ringa kännedom om andra europeiska välfärdssystem och vad dessa erbjuder sina befolkningar. Däremot har det ibland mera allmänt talats om»de nordiska välfärdsstaterna«, som om välfärdsstaten vore en nordisk uppfinning. Bilden av Sverige har med andra ord sällan ackompanjerats av systematiska jämförelser med andra länder. När talade man senast i Sverige om»välfärdsstaten Italien«eller om»det högt utvecklade franska välfärdssamhället«? Kanske har sådana jämförelser hindrats av välfärdens pris, nämligen skattetrycket. Det ofta upprepade»världens högsta skattetryck«torde ha tvingat många att dra slutsatsen, att vår egen välfärd måste vara överlägsen andra länders.»vi har visserligen höga skatter, men så har vi också många sociala förmåner.«den stereotypa bilden av Sverige som ett undantag i världen har sällan nyanserats. Totalintrycket av Sverige som ett undantag bygger på en kombination av några olika teman, vilka både var för sig och tillsammans skapat utlandets mediala intresse. Ett sådant har gällt det lilla landets

21 Välfärd inte bara offentlig service 21 stora industriella framgångar, varav många baserat sig på svenska uppfinningar. Ett annat har gällt reformpolitiken, som tillåtit svenskarna att gå i spetsen, tillhöra avantgardet och till och med hitta helt egna lösningar. Till de sistnämnda hör ombudsmannainstitutionen, pappaledigheten, bilbälteskravet i baksätet och det lagstadgade halvljuset för bilar dygnet runt. Ett tredje tema har gällt den svenska mentaliteten: tron på rationella lösningar, pragmatismen, planeringstänkandet, organisationsförmågan, jämlikhetssträvandena, hävdandet av antivåldslösningar, beredskapen att kompromissa, den humanitära medkänslan, betoningen av social trygghet, tron på rättvisa och folkupplysningen. Den goda svenska medelvägen En svensk regering eller styrelse avvisar opinionsyttringar som inte är grundade på fakta, skrev en amerikansk statsvetare, Thomas Anton, som på 1970-talet forskade om svensk stadsplanering. 4 Med beundran för den svenska kompromissviljan och planeringsförmågan förenade han sig med sin amerikanske forskarkollega David Popenoe, som 1977 presenterade förortsstaden Vällingby för amerikansk publik. 5 En tidig röst i denna hyllningskör var den amerikanske journalisten Marquis W. Childs bok 1936 om den goda svenska medelvägen. 6 Vad dessa utomstående iakttagare tyckte sig se var ett väl sammanhållet politiskt helhetstänkande buret av en vision av det goda samhället. I ett uttrycksfullt reportage från Sverige 1982 beskrev den tyske journalisten Hans Magnus Enzensberger solidaritetslinjen i svensk politik:»allt vad jag hört under valkampanjen tydde på att jag hamnat i förnuftets och insiktens, solidaritetens och hänsynens rike. Jag hade bevistat en ädel tävlan under vars förlopp alla deltagare bara brydde sina hjärnor med en fråga: Hur skulle man komma arbetslösa och handikappade, pensionärer och utslagna till hjälp. Ingen vädjade till de låga, själviska instinkter som andra samhällen var besatta av. När jag tänkte på mitt eget land, på Förbundsrepubliken, steg en ful känsla inom mig avunden. Mina landsmän tycktes mig vara en hord av egoister och asociala som hängav sig åt slöseri, skryt och allsköns aggressioner.«7

22 22 Åke Daun»Huvudfåran i svensk radikalism har varit framstegstroende, modernistisk, upplysningsvurmande, rationalistisk och reformistisk«, hävdade professorn i idéhistoria Kjell Jonsson 1987 och tillade att denna svenska radikalism föddes redan med det s.k. moderna genombrottet på 1880-talet. 8 Bilden av EU Flera omständigheter har alltså givit svenskarna anledning att betrakta sitt land som mer»modernt«än andra länder. Det betydde ett land som profilerat sig i en ny tids tecken: humanism, fredssträvan, rationalitet, högindustriell utveckling. När svenskarna riktade blicken söderut, såg de visserligen både mognare och mer lysande civilisationer, men också med en i samma mån konservativ kvinnosyn, kvardröjande klassklyftor, gammalmodig barnuppfostran och andra tecken på historisk fastlåsthet. Inför omröstningen om medlemskap i eu var de flesta svenskar beredda att tacka nej till detta delvis tvivelaktiga sällskap. Endast genom att i sista stund hänvisa till Sveriges snabbt försämrade ekonomi lyckades regeringen övertyga tillräckligt många för att vinna en knapp övervikt hösten Men de löften om låga»eu-priser«som utlovats infriades inte, och redan året efter inträdet visade Eurobarometern att endast 38 procent av svenskarna ville stanna kvar i Unionen. Förutom låga»eu-priser«hade många ställt sitt hopp till eu för att samarbeta på miljöpolitikens område, i drog- och brottsbekämpning samt i kampen mot arbetslöshet och social utslagning. Ironiskt nog råkade det vara just sådana problem som»europa«stod för i svenskarnas ögon, alltså Europa»där nere«. Det var i denna europeiska problematik som svenskarna till sist»dragits in«, en problematik som de tidigare i huvudsak kunnat betrakta på avstånd. 9 Men vid nästa folkomröstning, den om euron 2003,»skulle man inte låta lura sig lika lätt«. Likhet och olikhet En majoritet av svenskarna över 30 år tror att»människors välfärd«är sämre om tio år (59%). 10 Av generationen år tror bara 28 procent på en förbättring. Däremot tror de att»deras egen välfärd«kom-

FIRST LEGO League. Göteborg 2012

FIRST LEGO League. Göteborg 2012 FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget WIZ Vi kommer fra HISINGS BACKA Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 5 gutter. Vi representerer Skälltorpsskolan Type

Læs mere

NO: Knebøy. SE: Knäböj. DK: Knæbøjning

NO: Knebøy. SE: Knäböj. DK: Knæbøjning 1 NO: Knebøy Trener: Forside lår og setemuskulatur Vekter Her er det store muskler som trenes så legg på godt med vekter. Det skal være sånn at du så vidt orker å gjennomføre de siste repetisjonene. Antagelig

Læs mere

Nordisk som mål blålys eller nordlys?

Nordisk som mål blålys eller nordlys? S I S TE U T K AL L E L SE TI L DE T N O R DI S KE S P R Å KFE LLE SSKAP E T? Nordisk som mål blålys eller nordlys? Foto: Merete Stensby Hovedbudskabet i denne artikel er at undervisningen i talesprog

Læs mere

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer Kompetens för en global vinnarregion Møde for de nordiske samråd for folkeoplysning 11. Januar 2007, Tallinn Arne Carlsen och Ingegerd Green Hållbar välfärd i en globaliserad och digitaliserad värld.??????

Læs mere

EUROBAROMETER 71 NATIONAL RAPPORT HOVEDKONKLUSIONER DANMARK. Undersøgelsen er bestilt og koordineret af Generaldirektoratet for Kommunikation.

EUROBAROMETER 71 NATIONAL RAPPORT HOVEDKONKLUSIONER DANMARK. Undersøgelsen er bestilt og koordineret af Generaldirektoratet for Kommunikation. Standard Eurobarometer Europa Kommissionen EUROBAROMETER 71 MENINGSMÅLING I EU SOMMER 2009 Standard Eurobarometer 71 / Sommer 2009 TNS Opinion & Social NATIONAL RAPPORT HOVEDKONKLUSIONER DANMARK Undersøgelsen

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

Elevundersøkelen ( >)

Elevundersøkelen ( >) Utvalg Gjennomføring Inviterte Besvarte Svarprosent Prikket Data oppdatert Stokkan ungdomsskole-8. trinn Høst 2013 150 149 99,33 14.01.2014 Stokkan ungdomsskole-9. trinn Høst 2013 143 142 99,30 14.01.2014

Læs mere

vägledning / vejledning / veiledning Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull

vägledning / vejledning / veiledning Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull vägledning / vejledning / veiledning 600313 Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull Du behöver Konstsiden (fodertyg) Merinoull Gammal handduk Resårband Dänkflaska Torktumlare Börja

Læs mere

Vad tycker konsumenterna om Nyckelhålet?

Vad tycker konsumenterna om Nyckelhålet? Vad tycker konsumenterna om Nyckelhålet? Kännedom 95 % 98% 96 % 90 % 50 % stämmer väl eller mycket väl Förknippar med hälsosam mat 73 % 84 % 71% 62 % Tillit/seriös märkning 73 % 48% 76% 93 % Gör det lättare

Læs mere

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN Roskilde Universitet Varför är det en bra idé? Om du åker på utbyte till Malmö University kan

Læs mere

Nordisk Allkunst Danmark 2015

Nordisk Allkunst Danmark 2015 Nordisk Allkunst Danmark 2015 K unst I dræt K ultur F E S T I V A L Fuglsøcentret 22-26 juni 2015 NYHEDSBREV NR. 3 Nordisk Allkunst Danmark 2015 Indhold: Velkommen fra projektgruppen (Sonny) side 3 Vennesmykker

Læs mere

7 fluer med én skoletaske! Beth Juncker Det informationsvidenskabelige Akademi DK

7 fluer med én skoletaske! Beth Juncker Det informationsvidenskabelige Akademi DK 7 fluer med én skoletaske! Beth Juncker Det informationsvidenskabelige Akademi DK Som formalisert samarbeid mellom Kulturdepartementet og Kundskapsdepartementet befinner (DKS) seg i skjæringspunktet mellom

Læs mere

Statsminister Helle Thorning-Schmidts grundlovstale 5. juni 2015

Statsminister Helle Thorning-Schmidts grundlovstale 5. juni 2015 Statsminister Helle Thorning-Schmidts grundlovstale 5. juni 2015 (Det talte ord gælder) Kære alle sammen. I Danmark står vi last og brast om demokratiets kerneværdier. Vi siger klart og tydeligt nej til

Læs mere

Strategi for børn og unge i Norden

Strategi for børn og unge i Norden 2 3 NORDISK MILJØMÆRKNING Strategi for børn og unge i Norden Strategi for børn og unge i Norden ANP 2010:708 Nordisk Ministerråd, København 2010 ISBN 978-92-893-2010-8 Layout: Jette Koefoed Fotos: ImageSelect

Læs mere

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk hilsen : ægteskab Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres. Vi vill gratulera

Læs mere

PISA 2006 Nordisk konference på Grand Hotel, den 17. august 2009 kl. 9.00

PISA 2006 Nordisk konference på Grand Hotel, den 17. august 2009 kl. 9.00 PISA 2006 Nordisk konference på Grand Hotel, den 17. august 2009 kl. 9.00 Kære konferencedeltagere. Jeg vil byde jer hjertelig velkommen til konferencen PISA 2006 Northern Lights III. Det er mig en særdeles

Læs mere

Fri rörlighet och funktionshinder

Fri rörlighet och funktionshinder Fri rörlighet och funktionshinder 13. Oktober Nordatlantens Brygge Det grænseløse Norden og dets begrænsninger, København 2015 1 Statsministerdeklaration fra 2013 Oktober 2013 udsendte de nordiske statsministre

Læs mere

Forslag til folketingsbeslutning om at øremærke 12 uger af barselsorloven til fædre

Forslag til folketingsbeslutning om at øremærke 12 uger af barselsorloven til fædre 2012/1 BSF 35 (Gældende) Udskriftsdato: 5. juli 2016 Ministerium: Folketinget Journalnummer: Fremsat den 30. november 2012 af Jørgen Arbo-Bæhr (EL), Christian Juhl (EL), Johanne Schmidt- Nielsen (EL) og

Læs mere

Hvad vil du forandre?

Hvad vil du forandre? Hvad vil du forandre? Kick-off Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 www.interreg-oks.eu #interregoks Kick Off Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 VARMT VÄLKOMNA! Eriksbergshallen i Göteborg

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Sundbornsligan Vi kommer fra Sundborn Snittalderen på våre deltakere er 10 år Laget består av 5 jenter og 7 gutter. Vi representerer Sundbornsskolan

Læs mere

E K S A M E N. Emnekode: NO-213 Emnenamn: Emnestudium i nordisk språk Nordiske språk og grannespråk. Dato: 10. desember 2014 Lengde: 09.00-16.

E K S A M E N. Emnekode: NO-213 Emnenamn: Emnestudium i nordisk språk Nordiske språk og grannespråk. Dato: 10. desember 2014 Lengde: 09.00-16. 1 FAKULTET FOR HUMANIORA OG PEDAGOGIKK E K S A M E N Emnekode: NO-213 Emnenamn: Emnestudium i nordisk språk Nordiske språk og grannespråk Talet på sider inkl. framside: 6 Dato: 10. desember 2014 Lengde:

Læs mere

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Alebo info@alebo.se http://www.alebo.se 180 km 2h 55 min Starts: Alebo Pensionat, Södra vägen, Unnaryd, Sweden Ends: Södra vägen 53, Unnaryd, Sweden Start Point:

Læs mere

Indlæg ved Tine A. Brøndum, næstformand LO, ved SAMAKs årsmøde den 12. januar 2001 Velfærdssamfundet i fremtiden ********************************

Indlæg ved Tine A. Brøndum, næstformand LO, ved SAMAKs årsmøde den 12. januar 2001 Velfærdssamfundet i fremtiden ******************************** Sagsnr. 07-01-00-173 Ref. RNØ/jtj Den 10. januar 2001 Indlæg ved Tine A. Brøndum, næstformand LO, ved SAMAKs årsmøde den 12. januar 2001 Velfærdssamfundet i fremtiden ******************************** I

Læs mere

Nordisk Motivationskonference 3.-4. juni 2010

Nordisk Motivationskonference 3.-4. juni 2010 Nordisk Motivationskonference 3.-4. juni 2010 Session Motivation, alder og læring Chair: Leif Emil Hansen, Roskilde Universitet, DK Hvad har motivation og læring med alder at gøre? Unge deltager ganske

Læs mere

I Radikal Ungdom kan alle medlemmer forslå, hvad foreningen skal mene. Det er så Landsmødet eller Hovedbestyrelsen, der beslutter, hvad vi mener.

I Radikal Ungdom kan alle medlemmer forslå, hvad foreningen skal mene. Det er så Landsmødet eller Hovedbestyrelsen, der beslutter, hvad vi mener. Principprogram I Radikal Ungdom er vi sjældent enige om alt. Vi deler en fælles socialliberal grundholdning, men ellers diskuterer vi alt. Det er netop gennem diskussioner, at vi udvikler nye ideer og

Læs mere

DK Makramé er en gammel teknik, som har været brugt i flere tusinde år. Teknikken med at knytte makraméknuder

DK Makramé er en gammel teknik, som har været brugt i flere tusinde år. Teknikken med at knytte makraméknuder Makramé SV Makramé är en gammal teknik som använts i flera tusen år. Tekniken att knyta makraméknutar kräver nästan inga redskap alls förutom fingrarna och en makramékrok. Du kan knyta makramé med vilket

Læs mere

BRITISK EUROSKEPSIS ER MERE ØKONOMISK END DEN DANSKE

BRITISK EUROSKEPSIS ER MERE ØKONOMISK END DEN DANSKE BRITISK EUROSKEPSIS ER MERE ØKONOMISK END DEN DANSKE Kontakt: Forskningschef, Catharina Sørensen +45 21 54 88 21 cas@thinkeuropa.dk RESUME Den britiske afstemning om EU-medlemskabet har affødt lignende

Læs mere

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Danmark Finland Begrebet fritidsinstitution benyttes her som fælles betegnelse for fritidshjem og skolefritidsordninger

Læs mere

Tale ved Teknologirådets konference om Balancen mellem arbejdsliv og andet liv. Fællessalen, Christiansborg d. 5.4.2005

Tale ved Teknologirådets konference om Balancen mellem arbejdsliv og andet liv. Fællessalen, Christiansborg d. 5.4.2005 Tale ved Teknologirådets konference om Balancen mellem arbejdsliv og andet liv. Fællessalen, Christiansborg d. 5.4.2005 Hvordan der kan skabes bedre balance mellem arbejdsliv og andet liv er og bør altid

Læs mere

Statsminister Lars Løkke Rasmussens nytårstale den 1. januar 2011 Talen er klausuleret til den er holdt lørdag den 1. januar 2011 kl. 19.

Statsminister Lars Løkke Rasmussens nytårstale den 1. januar 2011 Talen er klausuleret til den er holdt lørdag den 1. januar 2011 kl. 19. Statsminister Lars Løkke Rasmussens nytårstale den 1. januar 2011 Talen er klausuleret til den er holdt lørdag den 1. januar 2011 kl. 19.30 Godaften. Jeg tror, at mange har det ligesom jeg: Nytåret er

Læs mere

bab.la Fraser: Personlig hilsen Svensk-Svensk

bab.la Fraser: Personlig hilsen Svensk-Svensk hilsen : ægteskab Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till er båda

Læs mere

Dansker hvad nu? Fra vikingerige til velfærdsstat

Dansker hvad nu? Fra vikingerige til velfærdsstat Undervisningsmateriale til Dansker hvad nu? Formål Vi danskere er glade for vores velfærdssamfund uanset politisk orientering. Men hvordan bevarer og udvikler vi det? Hvilke værdier vil vi gerne bygge

Læs mere

CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling

CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling Teknik Ekonomi Miljö TEM utför konsultuppdrag, bedriver tvärvetenskaplig miljöforskning och håller utbildningar, allt inom hållbarhetsområdet.

Læs mere

Arbejdende fattige i Europa

Arbejdende fattige i Europa Arbejdende fattige i Europa I en del europæiske lande er det et stigende problem at flere og flere, på trods af at de er i arbejde, tjener så lidt, at de kan betegnes som arbejdende fattige. Udviklingen

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Torstedskolen-6a-3 Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Torstedskolen

Læs mere

SØ SA Velfærdsstaten. Af: AA, NN KK JJ

SØ SA Velfærdsstaten. Af: AA, NN KK JJ SØ SA Velfærdsstaten Af: AA, NN KK JJ Indholdsfortegnelse Kildeliste... 1 Indledning... 2 Problemformulering... 2 Hvorfor har vi valgt omfordeling?... 2 Hovedspørgsmål... 2 Partiernes prioriteter... 2

Læs mere

Erhvervslivets forskning og udvikling. Forskningsstatistik 2002

Erhvervslivets forskning og udvikling. Forskningsstatistik 2002 Erhvervslivets forskning og udvikling Forskningsstatistik 2002 Dansk Center for Forskningsanalyse Erhvervslivets forskning og udviklingsarbejde - Forskningsstatistik 2002 Statistikken er udarbejdet af:

Læs mere

Öresundskomiteens kulturundersøgelse 2013

Öresundskomiteens kulturundersøgelse 2013 Öresundskomiteens kulturundersøgelse 2013 Öresundskomiteens kulturundersøgelse 2013 Undersøgelsen er gennemført af YouGov i perioden 26. marts 8. april 2013 blandt et repræsentativt udsnit af befolkningen.

Læs mere

Jeg har glædet mig til i dag til kampdagen sammen med jer. Og der er meget på spil i år.

Jeg har glædet mig til i dag til kampdagen sammen med jer. Og der er meget på spil i år. 1. maj tale 2015 (Det talte ord gælder) Kære alle sammen Jeg har glædet mig til i dag til kampdagen sammen med jer. Og der er meget på spil i år. Men jeg vil gerne starte med at fortælle om mit besøg hos

Læs mere

Store effekter af koordineret europæisk vækstpakke

Store effekter af koordineret europæisk vækstpakke Store effekter af koordineret europæisk vækstpakke Verdensøkonomien er i dyb recession, og udsigterne for næste år peger på vækstrater langt under de historiske gennemsnit. En fælles koordineret europæisk

Læs mere

Kvalitet og relevans i uddannelser og forskning. Samarbejdsprogram for Nordisk Ministerråd for Uddannelse og Forskning (MR-U) gældende fra 2015

Kvalitet og relevans i uddannelser og forskning. Samarbejdsprogram for Nordisk Ministerråd for Uddannelse og Forskning (MR-U) gældende fra 2015 Kvalitet og relevans i uddannelser og forskning Samarbejdsprogram for Nordisk Ministerråd for Uddannelse og Forskning (MR-U) gældende fra 2015 541 TRYKSAG 457 Kvalitet og relevans i uddannelser og forskning

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

Når forandringernes vinde blæser, sætter nogle læhegn op, mens andre bygger vindmøller. kinesisk ordsprog. EU og arbejdsmarkedet

Når forandringernes vinde blæser, sætter nogle læhegn op, mens andre bygger vindmøller. kinesisk ordsprog. EU og arbejdsmarkedet Når forandringernes vinde blæser, sætter nogle læhegn op, mens andre bygger vindmøller kinesisk ordsprog EU og arbejdsmarkedet Ole Christensen, socialdemokratisk europaparlamentariker, medlem af Parlamentets

Læs mere

600207 Tips & Idéer. Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd

600207 Tips & Idéer. Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd 600207 Tips & Idéer Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd SV Stelt halsband med pärlor, 38 cm 150 cm lackerad koppartråd eller silvertråd 925, diam.

Læs mere

Bilagor: Deltagarlista Kommuniké från de nordiska energi-, regional-, och näringsministrarna. Ministererkläring för energi

Bilagor: Deltagarlista Kommuniké från de nordiska energi-, regional-, och näringsministrarna. Ministererkläring för energi REFERAT Nordisk Ministerråd Till MR-NER Från Nordisk Ministerråds sekretariat Ämne Godkänt referat Bodö 2006 Telm+45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 Godkänt referat fra MR-NERs møde den 7.-8. september 2006

Læs mere

1. maj-tale 2011 Henrik Lippert formand for 3F Bygge- Jord- og Miljøarbejdernes Fagforening holdt 1. majtalen i fagforeningen

1. maj-tale 2011 Henrik Lippert formand for 3F Bygge- Jord- og Miljøarbejdernes Fagforening holdt 1. majtalen i fagforeningen 1 1. maj-tale 2011 Henrik Lippert formand for 3F Bygge- Jord- og Miljøarbejdernes Fagforening holdt 1. majtalen i fagforeningen Danmark er blevet gjort mere og mere skævt i de ti år, vi har haft den borgerlige

Læs mere

Brug din orlov! - der er nok til både far og mor!

Brug din orlov! - der er nok til både far og mor! Brug din orlov! - der er nok til både far og mor! 25 Brug din orlov - der er nok til både far og mor Udgivet af Minister for ligestilling Januar 2007 Distribution: Ligestillingsafdelingen Holmens Kanal

Læs mere

Uddannelse af indsatte i Kriminalforsorgen

Uddannelse af indsatte i Kriminalforsorgen Uddannelse af indsatte i Kriminalforsorgen Konference, Nyborg Strand, 21. juni, 2010 Marginaliserede unge og voksne Leif Emil Hansen, RUC Hvad er marginalisering? marginalisering er begreb for en bevægelsesretning

Læs mere

Best sammen om kompetanse og rekruttering

Best sammen om kompetanse og rekruttering Best sammen om kompetanse og rekruttering Hanne Børrestuen, KS og Anne K Grimsrud, ressursgruppa Nettverksamling, Kompetanse Nord 14.-15. november Kommunen som framtidig arbeidsplass Sentral betydning

Læs mere

SUCCESS MED MODIFIKATIONER

SUCCESS MED MODIFIKATIONER SUCCESS MED MODIFIKATIONER ISLANDSKE TILTAG MOD UNGDOMSARBEJDSLØSHED 2010-2012 12. oktober 2012 Unge Utenfor, Gestur Guðmundsson, Islands Universitetd (IS) Oktober 2008 -? Financiel, økonomisk, ideologisk,

Læs mere

Nordisk perfektion i en ustabil omverden

Nordisk perfektion i en ustabil omverden Nordisk perfektion i en ustabil omverden Oplæg om Krise, kunnskap og konkurrencekraft Den 28. August 2013, Oslo Bengt-Åke Lundvall Aalborg Universitet Min baggrund Professor i Økonomi ved Aalborg Universitet

Læs mere

Kære alle sammen. Det er jo ikke helt let at være Socialdemokrat i disse dage. Og det siger jeg med et stille håb om, at ingen af jer har fløjter med.

Kære alle sammen. Det er jo ikke helt let at være Socialdemokrat i disse dage. Og det siger jeg med et stille håb om, at ingen af jer har fløjter med. Overborgmesteren TALE Tale til Overborgmesteren Anledning 1. maj 2014 Sted - Dato 1. maj 2014 Taletid Bemærkninger til arrangementet Ca. 10 min Kære alle sammen Det er jo ikke helt let at være Socialdemokrat

Læs mere

Hvis der sidder nogen af jer, som har haft jeres tvivl, så tvivl ikke længere. I er i dag en del af en historisk begivenhed, som vil blive husket.

Hvis der sidder nogen af jer, som har haft jeres tvivl, så tvivl ikke længere. I er i dag en del af en historisk begivenhed, som vil blive husket. KLAUSUL: DET ER DET TALTE ORD, DER GÆLDER Tale til stormøde om efterløn den 2. februar 2011 i Odense Indledning Harald Børsting Hvis der sidder nogen af jer, som har haft jeres tvivl, så tvivl ikke længere.

Læs mere

FIKTIONALITET I LITTERATUR

FIKTIONALITET I LITTERATUR KNUD ROMER, KARL OVE KNAUSGÅRD OG JONAS HASSEN KHEMIRI præsen TATION VÆRKER I GRÅZONEN IKKE-fiktion Fiktion Selvbiografi, dokumentar Etik (moral) Roman Æstetik (kunst, nydelse) 2 VÆRKER I GRÅZONEN Genrer:

Læs mere

Krise og arbejdsmiljø. Ledernes syn på finanskrisen og dens betydning for det psykiske arbejdsmiljø

Krise og arbejdsmiljø. Ledernes syn på finanskrisen og dens betydning for det psykiske arbejdsmiljø Krise og arbejdsmiljø Ledernes syn på finanskrisen og dens for det psykiske arbejdsmiljø Ledernes Hovedorganisation juli 2009 1 Indledning Den nuværende finanskrise har på kort tid og med stort kraft ramt

Læs mere

Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport.

Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport. Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport. 13 april 2015 Agenda Mars/ April 2015 13-14 April Transportutskottet sammanträder 17 April IRU General Assembly,

Læs mere

Lige muligheder for mænd og kvinder

Lige muligheder for mænd og kvinder Lige muligheder for mænd og kvinder På trods af flere årtiers kamp for ligestilling har kvinder stadig ikke de samme muligheder som mænd, når det kommer til job og karriere. Herudover er det stadig kvinderne,

Læs mere

Maj/Juni MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtransport.

Maj/Juni MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtransport. Maj/Juni MÅNEDSRAPPORT EU Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtransport. Agenda Maj/juni 2015 17-18 juni 18 juni 18 juni 19 juni 22 juni 24 juni 25 juni ECR konference i Amsterdam CO2

Læs mere

Lancering af Tænketanken EUROPA Danmarks første europapolitiske tænketank 2. december kl. 10:30. Karsten Dybvad. -- Det talte ord gælder --

Lancering af Tænketanken EUROPA Danmarks første europapolitiske tænketank 2. december kl. 10:30. Karsten Dybvad. -- Det talte ord gælder -- Lancering af Tænketanken EUROPA Danmarks første europapolitiske tænketank 2. december kl. 10:30 Karsten Dybvad -- Det talte ord gælder -- Tak for ordet, Claus. Tak for at slå fast, at det europæiske samarbejde

Læs mere

Beskæftigelsesministerens tale til brug for samråd om afskedigelse af gravide og lønmodtagere på barsel

Beskæftigelsesministerens tale til brug for samråd om afskedigelse af gravide og lønmodtagere på barsel Arbejdsmarkedsudvalget AMU alm. del - Svar på Spørgsmål 173 Offentligt T A L E Beskæftigelsesministerens tale til brug for samråd om afskedigelse af gravide og lønmodtagere på barsel 4. marts 2009 J.nr.

Læs mere

Evaluering af barseludligningsloven

Evaluering af barseludligningsloven Evaluering af barseludligningsloven Evaluering af barseludligningsloven er udarbejdet af Vibeke Stockholm Weigelt (ed.) og Marie Jakobsen COWI A/S for Beskæftigelsesministeriet ISBN: 978-87-91044-10-6

Læs mere

Virksomhetsplan 2016 2018

Virksomhetsplan 2016 2018 Virksomhetsplan 2016 2018 Mission Det nordiske speiderfellesskap er til for å skape muligheter for samarbeide, erfaringsutveksling og forståelse for den nordiske kultur. Vision Spejder möter scout betyder

Læs mere

Møde med nordmanden. Af Pål Rikter. Rikter Consulting. Find vejen til det norske bygge- og anlægsmarked

Møde med nordmanden. Af Pål Rikter. Rikter Consulting. Find vejen til det norske bygge- og anlægsmarked Møde med nordmanden Af Pål Rikter Find vejen til det norske bygge- og anlægsmarked Seminar hos Væksthus Sjælland, 23. januar, 2014 På programmet Hvem er jeg? Basale huskeregler Typografier Mødekulturen

Læs mere

Tale af ligestillingsordfører for SF Trine Schøning Torp ved 8.marts-initiativets demonstration på Rådhuspladsen 2016

Tale af ligestillingsordfører for SF Trine Schøning Torp ved 8.marts-initiativets demonstration på Rådhuspladsen 2016 Tale af ligestillingsordfører for SF Trine Schøning Torp ved 8.marts-initiativets demonstration på Rådhuspladsen 2016 8.marts er en vigtig dag at fejre. Vi markerer, at vi er nået langt i kampen for ligestilling

Læs mere

Delebilisme som alternativ til privatbilismen

Delebilisme som alternativ til privatbilismen Delebilisme som alternativ til privatbilismen Privatbilismens naturlov? Der er mange, der forbinder stigningen i bilejerskabet, som en naturlov, der hænger sammen med et samfund i vækst. Denne tese er

Læs mere

Fremtidens velfærd kommer ikke af sig selv

Fremtidens velfærd kommer ikke af sig selv Resumé af debatoplægget: Fremtidens velfærd kommer ikke af sig selv I Danmark er vi blandt de rigeste i verden. Og velfærdssamfundet er en tryg ramme om den enkeltes liv: Hospitalshjælp, børnepasning,

Læs mere

FIRST LEGO League. Västerås Superseniorerna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Västerås Superseniorerna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Superseniorerna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Lindboskolan

Læs mere

LP-MODELLEN LÆRINGSMILJØ OG PÆDAGOGISK ANALYSE

LP-MODELLEN LÆRINGSMILJØ OG PÆDAGOGISK ANALYSE LÆRINGSMILJØ OG PÆDAGOGISK ANALYSE LP-MODELLEN Pædagogiske forelæsninger torsdag d. 3. september 2009 kl 13-16 og 18-21, Roskilde-Hallerne, Møllehusvej 15 3 Implementeringen af LP-modellen på alle skoler

Læs mere

Den græske tragedie. af chefanalytiker Erik Bjørsted 4. juli Grækenland er tæt på en egentlig statsbankerot og en udtræden af Eurosamarbejdet.

Den græske tragedie. af chefanalytiker Erik Bjørsted 4. juli Grækenland er tæt på en egentlig statsbankerot og en udtræden af Eurosamarbejdet. Grækenland er i skrivende stund meget tæt på en egentlig statsbankerot og en udtræden af Euroen. Grækenland står i en ekstremt vanskelig position. I 214 kom der ellers lidt mere gang i hjulene, men de

Læs mere

Næsten hver femte mor oplever diskrimination på jobbet - UgebrevetA4.dk 25-06-2015 22:00:46

Næsten hver femte mor oplever diskrimination på jobbet - UgebrevetA4.dk 25-06-2015 22:00:46 KVINDER OG BØRN SIDST Næsten hver femte mor oplever diskrimination på jobbet Af Marie Hein Plum @MarieHeinPlum Fredag den 26. juni 2015, 05:00 Del: Arbejdsgiverne diskriminerer kvinder, der er gravide

Læs mere

NYT BLOD Flygtningestrømmen er en gave til konkurrencestaten Af Michael Bræmer @MichaelBraemer Fredag den 29. januar 2016, 05:00

NYT BLOD Flygtningestrømmen er en gave til konkurrencestaten Af Michael Bræmer @MichaelBraemer Fredag den 29. januar 2016, 05:00 Flygtningestrømmen er en gave til konkurrencestaten - UgebrevetA4.dk 28-01-2016 22:45:42 NYT BLOD Flygtningestrømmen er en gave til konkurrencestaten Af Michael Bræmer @MichaelBraemer Fredag den 29. januar

Læs mere

Folkesuverænitet, internationalt samarbejde og globaliseringen. Er Nordisk Råd et forbillede?

Folkesuverænitet, internationalt samarbejde og globaliseringen. Er Nordisk Råd et forbillede? Innleg på Fritt Nordens konferanse under Nordisk Råds sesjon i Oslo 31.10.2007 KOLBRÚN HALLDÓRSDÓTTIR: Folkesuverænitet, internationalt samarbejde og globaliseringen. Er Nordisk Råd et forbillede? Vil

Læs mere

Særlig eksportforsikring understøtter danske job

Særlig eksportforsikring understøtter danske job Organisation for erhvervslivet April 2010 Særlig eksportforsikring understøtter danske job AF KONSULENT MARIE GAD, MSH@DI.DK Genforsikringsordningen, der blev vedtaget i kølvandet på Kreditpakken, kan

Læs mere

Bibelleseplan IMI KIRKEN - 2015. Gunnar Warebergsgt. 15, 4021 Stavanger - www.imikirken.no

Bibelleseplan IMI KIRKEN - 2015. Gunnar Warebergsgt. 15, 4021 Stavanger - www.imikirken.no Bibelleseplan IMI KIRKEN - 2015 Gunnar Warebergsgt. 15, 4021 Stavanger - www.imikirken.no Godt nytt år! Når 2015 ligger åpent foran oss, er utgangspunktene våre forskjellige for å gå inn i året. Men behovet

Læs mere

Play to win. Hvordan forsknings, udviklings- og innovationsaktiviteter kan bliver løftestang for øget kvalitet og relevans for professionshøjskolerne

Play to win. Hvordan forsknings, udviklings- og innovationsaktiviteter kan bliver løftestang for øget kvalitet og relevans for professionshøjskolerne Play to win Hvordan forsknings, udviklings- og innovationsaktiviteter kan bliver løftestang for øget kvalitet og relevans for professionshøjskolerne Hanne Harmsen Deloitte Consulting hharmsen@deloitte.dk

Læs mere

Fædre, barselsorlov og børnepasning

Fædre, barselsorlov og børnepasning Fædre, barselsorlov og børnepasning - en undersøgelse af ingeniørers adfærd og holdninger Ingeniørhuset Kalvebod Brygge 31-33 Fax 33 18 48 88 DK-1780 København V E-mail ida@ida.dk Telefon 33 18 48 48 Website

Læs mere

Fremtiden tilhører de kreative

Fremtiden tilhører de kreative Mekanik Energi Robotter Problemløsning Kreativitet Samarbejde LEGO Education Center Fremtiden tilhører de kreative LEGO, the LEGO logo, MINDSTORMS and the Brick configuration are trademarks of the LEGO

Læs mere

Men vi er her først og fremmest for at fortsætte ad den vej, som kongressen udstak i 2009.

Men vi er her først og fremmest for at fortsætte ad den vej, som kongressen udstak i 2009. 1 Formand Bente Sorgenfreys mundtlige beretning: Vi tjener kassen - statskassen. Vi er samlet for at gøre en forskel. FTF s repræsentantskabsmøde 11. maj 2011 OBS: Det talte ord gælder. Naturligvis skal

Læs mere

FN s Børnekonvention og barnets ret til en tilstrækkelig levestandard

FN s Børnekonvention og barnets ret til en tilstrækkelig levestandard FN s Børnekonvention og barnets ret til en tilstrækkelig levestandard Børns levestandard i Grønland - del 3 Sammenfatning Steen Wulff og Sissel Lea Nielsen MIPI Videnscenter om Børn og Unge, Nuuk, 2007

Læs mere

Kreative erhverv i Norden

Kreative erhverv i Norden Kreative erhverv i Norden Kreative erhverv i Norden Danmarks Statistik TemaNord 2015:554 Kreative erhverv i Norden Danmarks Statistik ISBN 978 92 893 4255 1 (PRINT) ISBN 978 92 893 4257 5 (PDF) ISBN

Læs mere

Det du skal til at læse nu, er det første kapitel i vores bog. Rigtig god oplevelse !!!!!! Hilsen. Kasper & Tobias. Side! 1 of! 9

Det du skal til at læse nu, er det første kapitel i vores bog. Rigtig god oplevelse !!!!!! Hilsen. Kasper & Tobias. Side! 1 of! 9 Det du skal til at læse nu, er det første kapitel i vores bog. Rigtig god oplevelse Hilsen Kasper & Tobias Side 1 of 9 1 -" DIN BESLUTNING Det er altså ikke så svært. Livet handler om at træffe én beslutning.

Læs mere

Utvärdering av PraktikSwapØresund

Utvärdering av PraktikSwapØresund Utvärdering av PraktikSwapØresund Framtagen av: Instituttet for Fremtidsforskning 2005 EUROPEISKA UNIONEN Detta projekt är delfinansierat genom INTEREEG IIIA Öresundsregionen Indhold Forord...6 1. Indledning...7

Læs mere

Statsminister Helle Thorning-Schmidts nytårstale den 1. januar 2012

Statsminister Helle Thorning-Schmidts nytårstale den 1. januar 2012 Statsminister Helle Thorning-Schmidts nytårstale den 1. januar 2012 DET TALTE ORD GÆLDER Godaften. For tre måneder siden fik Danmark en ny regering. En regering, som er trådt til i en krisetid. Og som

Læs mere

Baggrund for dette indlæg

Baggrund for dette indlæg Baggrund for dette indlæg For nogle år siden skrev jeg op til et valg nogle læserbreve; mest om de ideologiske forskelle mellem Socialdemokraterne og Venstre. Jeg skrev en hel serie af læserbreve om dette

Læs mere

Erhvervspolitik i en nordisk kontekst

Erhvervspolitik i en nordisk kontekst Erhvervspolitik i en nordisk kontekst 2 ERHVERVSPOLITIK I EN NORDISK KONTEKST ERHVERVSPOLITIK I EN NORDISK KONTEKST 3 Alle prognoser viser, at servicefagene fortsat vil vokse de kommende år, det gælder

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens 2012

FIRST LEGO League. Horsens 2012 FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Extremeteam Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hattingskolen Type

Læs mere

Hvis meningen er, at skabe en bedre verden

Hvis meningen er, at skabe en bedre verden Hvis meningen er, at skabe en bedre verden Af Henrik Valeur, 2012 Når vi (danskere) skal beskrive resultaterne af den udviklingsbistand vi giver, kalder vi det Verdens bedste nyheder. 1 Flere uafhængige

Læs mere

Fremtidens feriehuse i et norsk perspektiv. Brød 1 Brød 2

Fremtidens feriehuse i et norsk perspektiv. Brød 1 Brød 2 Fremtidens feriehuse i et norsk perspektiv Hva betyder norsk perspektiv? Den udenlandsdestination med sterkest position i Norge En kampagne med enorm kendskab: Det er dejlig å være norsk i Danmark. - 98%

Læs mere

FIRST LEGO League. Herning 2012

FIRST LEGO League. Herning 2012 FIRST LEGO League Herning 2012 Presentasjon av laget Hammerum Skole Swagger Vi kommer fra Herning Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hammerum

Læs mere

SUNDHED SAMMEN LØFTER VI SUNDHEDEN. i Assens Kommune FORORD

SUNDHED SAMMEN LØFTER VI SUNDHEDEN. i Assens Kommune FORORD Sammen om sundhed FORORD SAMMEN LØFTER VI SUNDHEDEN I Assens Kommune vil vi sætte spot på sundheden og arbejde målrettet for udvikling, fremgang og livskvalitet for alle. Vi vil løfte sundheden. Derfor

Læs mere

En moderne familiepolitik. Danmark et dejligt sted at leve i, at arbejde i og for børn at vokse op i?

En moderne familiepolitik. Danmark et dejligt sted at leve i, at arbejde i og for børn at vokse op i? En moderne familiepolitik. Danmark et dejligt sted at leve i, at arbejde i og for børn at vokse op i? Af Helle Rosdahl Lund, Center for Balance mellem Arbejdsliv og Familieliv Den offentlige debat og dagsorden

Læs mere

Statsminister Helle Thorning-Schmidts tale 1. maj 2015

Statsminister Helle Thorning-Schmidts tale 1. maj 2015 Statsminister Helle Thorning-Schmidts tale 1. maj 2015 (Det talte ord gælder talen er klausuleret indtil den påbegyndes) Kære alle sammen. Danmark er et særligt land. Vi har hinandens ryg. Solidaritet

Læs mere

ØKONOMISK ULIGHED i Danmark fra 1990 til i dag

ØKONOMISK ULIGHED i Danmark fra 1990 til i dag Uddelt ved møde i Gladsaxe om Den voksende fattigdom og den øgede ulighed, den 8. november 2016 ØKONOMISK ULIGHED i Danmark fra 1990 til i dag 1. Fakta om ulighed og fattigdom Det følgende er baseret på

Læs mere

Interview med finansminister Palle Simonsen (C), 1986.

Interview med finansminister Palle Simonsen (C), 1986. Den danske model Følgende er et interview med den konservative finansminister Palle Simonsen om den danske velfærdsstatsmodel. 5 Kilde: John Wagner (red.): Den danske model. En bog med Palle Simonsen om

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

Bilag 4 Transskription af interview med Anna

Bilag 4 Transskription af interview med Anna Bilag 4 Transskription af interview med Anna M: Først og fremmest kunne vi godt tænke os at få styr på nogle faktuelle ting såsom din alder bl.a.? A: Jamen, jeg er 25. M: Og din kæreste, hvor gammel er

Læs mere

BETENKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk romfartspolitisk samarbeid. Næringsutvalgets betenkning over.

BETENKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk romfartspolitisk samarbeid. Næringsutvalgets betenkning over. BETENKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betenkning over Medlemsforslag om nordisk romfartspolitisk samarbeid 1. Utvalgets forslag foreslår, at rekommanderer Nordisk Ministerråd, at ta initiativ til økt satsing,

Læs mere