101nm.qxp :08 Side 1 NORDISK MUSEOLOGI Forord

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "101nm.qxp 25-05-2010 16:08 Side 1 NORDISK MUSEOLOGI 2010 1. Forord"

Transkript

1 101nm.qxp :08 Side 1 NORDISK MUSEOLOGI Forord Forordet er skrevet af redaktionsmedlemmet for Island, Sigurjon Baldur Hafsteinsson, der har været medredaktør på hele numret. Ane Hejlskov Larsen In his keynote presentation at the ICOM/CECA 2009 annual conference in Reykjavík, Iceland, George E. Hein argued that around the turn of the20th century, political leaders in the US, as well as scholars such as the pragmatist philosopher John Dewey, envisioned a democratic role for museums. Museums were perceived as places of significant potential for providing their guests with opportunities for learning about the benefits of the democratic ideal in human societies. Even if we are far removed from the early 20th century, Hein s presentation and his published work, such as Learning in the Museum (1998) reminds us about the importance of looking at contemporary ideas and programmes in museum education from both historical and theoretical vantage points. Historically, the pendulum of museum education has swung in relation to cultural and societal forces that have determined how and to whom its pedagogical activities should be addressed. By examining examples of such activities, we learn what is possible and what can fail, at times utterly and without exception. Theoretical questions in relation to museum education, on the other hand, inquire into issues such as museum officials beliefs concerning the nature, process and outcomes of patron education. Hein advocates that theoretical questions must be factored into the museum s procedures if it wishes to be considered a contemporary institution. Today, Hein s contribution to the field of museum education sticks out even more insistently than ever, as museums have increasingly come under pressure to introduce numerical parameters (such as the number of

2 101nm.qxp :08 Side 2 FORORD 2 children, the number of visitors, the number of programs, the number of sources of external funding, etc.) that measure and justify their success as public institutions. Such schemes, however, can cloud fundamental questions about quality, as well as concerning the question of whether museums and museum educators are truly achieving the goal of improving people s lives the ultimate goal of museums, as Stephen Weil and others have argued. The articles in this issue of Nordisk Museologi are devoted to the exploration of museum practices in relation to museum education. They offer historical and theoretical inquiries and interventions from Scandinavian perspectives. The articles are as diverse in subject as they are in approach. Their scope, however, reveals the depth of the subject, and at the same time showcases the vibrant research activities currently taking place within what we can call Scandinavian museology. The articles by Hellvik, Ravn, Leino and Strese contribute an additional theme within this issue, and in doing so touch upon a chord that is challenging for museums as well as society at large. The conception of cultural heritage as alive will inevitably sound familiar to museum practitioners who work at zoos and botanical gardens. But what are its implications for other kinds of museum practices, such as art and cultural programming and curation? The questions raised in these articles complement the other work selected from this area of museology, including that of Pere Alberch (museum potential, biodiversity inventories) and Robert B. Janes (material culture equivalent to bio-diversity).this issue is bound to generate interesting debates in the field for years to come. Sigurjon Baldur Hafsteinsson

3 101nm.qxp :08 Side 3 PRESENTATION Presentation av Eva Silvén Eva Silvén är fil. dr i etnologi vid Stockholms universitet och intendent vid Nordiska museet. Parallellt med sin verksamhet som museipraktiker har hon kontinuerligt arbetat med museivetenskapliga frågor. Idag ligger hennes forskningsintressen inom fält som materialitet, etiska och andra kritiska frågor rörande museer och kulturarv samt samlingars och samlandets sociala och materiella dynamik var Eva Silvén ansvarig för Samdoksekretariatet, navet i det svenska museinätverket för samtidsinriktad dokumentation och insamling, knutet till Nordiska museet. Där verkade hon för att utveckla teori, metod och organisation samt inrättade ett forskningsråd med representanter från universitet och högskolor. Hon var redaktör för nätverkets tidskrift och en serie metodologiska handböcker, baserade på årliga kurser och seminarier. Hon var också medförfattare till ett par antologier efter några självreflekterande och kritiskt problematiserande projekt, bland dem Samhällsideal och framtidsbilder. Perspektiv på Nordiska museets insamling och forskning (2004) och Svåra saker. Ting och berättelser som upprör och berör (2006). Den senare väckte stor uppmärksamhet genom sin inriktning på i olika avseenden problematiska föremål och genom att ställa frågan om museernas vilja (eller ovilja) att engagera sig i livets mörka och mer komplicerade sidor. Projektet tog också formen av en vandringsutställning, där besökarna inbjöds att bidra med sina egna svåra saker och berättelser. Under samma period arbetade Eva Silvén Eva Silvén med sin doktorsavhandling om byggnadsmålares konstruktion av yrkesidentitet: Bekänna färg. Modernitet, maskulinitet, professionalitet (2004). Analysen baserades dels på ett års fältarbete på en byggarbetsplats med fokus på kropp, materialitet, process och performans, dels på bruket av historia och kulturarv i media och museer. Efter 2004 har Eva Silvén huvudsakligen arbetat med minoritets- och mångfaldsfrågor

4 101nm.qxp :08 Side 4 PRESENTATION 4 på Nordiska museet, innefattande nationella minoriteter och urfolk, som samerna. Ur dessa perspektiv har hon bland annat publicerat några korta översikter av museets historia, från öppnandet 1873 till idag: Cultural diversity at the Nordiska Museet in Stockholm: Outline of a story (i Goodnow, Katherine & Akman, Haci, red. Scandinavian museums and cultural diversity, 2008) och Lapps and Sami narrative and display at the Nordiska Museet (i Andersson, Kajsa, red. L Image du Sápmi. Études comparées, 2009.) Hon har också varit verksam inom olika forskningsråd, styrelser och nätverk vid museer och universitet. Sedan 1998 har hon varit medlem av den svenska delen av Nordisk Museologis redaktionsråd. För tillfället arbetar Eva Silvén med forskningsprojektet Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond ( ). Ernst Manker utsågs 1939 till den förste intendenten med särskilt ansvar för museets samiska samlingar. Med syftet att skapa ett centralmuseum för den lapska kulturen inledde han en intensiv forskning, dokumentation och insamling, och 1947 öppnades en ny samisk basutställning som kom att stå kvar i trettio år. Projektets syfte är att undersöka vilken roll denna verksamhet kan ha spelat i sin samtid, en tid då det samiska samhället var i stark omvandling. Bidrog museiskapandet till att legitimera samernas strävan efter moderna livsformer och nya rättigheter, genom att pietetsfullt göra kulturarv av avlagda kläder och bruksföremål? Eller kom den historieinriktade museirepresentationen att låsa bilden av samtidens samer vid det förgångna? Genom att förbinda Mankers verksamhet med dagens situation är ambitionen att med ett historiskt exempel bidra till det internationella forskningsfältet med ny kunskap om hur förhållandet mellan etniska gruppers kulturella erkännande och sociala och politiska rättigheter kan gestalta sig. Eva Silvén, fil.dr, intendent Adress: Nordiska museet Box SE Stockholm, Sverige

5 101nm.qxp :08 Side 5 PRESENTATION Presentasjon av Brita Brenna Brita Brenna er førsteamanuensis i museologi ved Universitetet i Oslo. Arbeidsplassen er Institutt for kulturstudier og orientalske språk, hvor hun er ansatt for å bygge opp et mastergradsstudium i museologi med oppstart høsten Mens man har hatt mindre kurs i museologi og andre tilbud innen kulturminnevern, vil dette være den første muligheten til å fullføre et masterløp i museologi i Norge. Selv om Brenna har sin grunnutdanning i idéhistorie (hovedfag i 1994) har hun siden arbeidet med kulturhistorie og vitenskapsstudier. Doktoravhandlingen Verden som ting og forestilling. Norsk deltakelse på verdensutstillinger behandler en lang rekke sider ved den norske deltakelsen på de store utstillingene, med en hovedvekt på hvordan man arbeidet for å skape et bilde av nasjonen. Artikler fra dette arbeidet er publisert i norske museologiske antologier som Anders Johansen et.al., Tingenes tale. Innspill til museologi fra 2002 og Amundsen et.al. Museer i fortid og nåtid fra Sideløpende med interessen for store utstillinger har Brenna arbeidet med vitenskapsstudier og hadde fra 1994 til 2008 sin arbeidsplass på det tverrfaglige Senter for teknologi og menneskelige verdier ved Universitet i Oslo. Der har hun deltatt i ulike samarbeidsprosjekter. Et samarbeidsprosjekt om feministiske vitenskapsstudier ble publisert i boka Betatt av viten. Bruksanvisninger til Donna Haraway(1998). Antologiene Teknovitenskapelige kulturer (2002) og Technoscience. The Politics of Interventions (en omredigert versjon av den Brita Brenna forrige i 2008) er resultat av et mangeårig samarbeid med historiker Kristin Asdal og sosiolog Ingunn Moser. I et prosjekt om norsk forbrukshistorie skrev Brenna også om den tidlige historien knyttet til kjøpevarenes inntog i norske byer og bondesamfunn i boka Temmet eller uhemmet. Konsum kultur og dannelse av Myrvang et.al. fra De siste årene har hun først og fremst arbeidet med norsk vitenskapshistorie og natursyn på 1700-tallet. Her har hun arbeidet med den første norske naturhistorien som ble skrevet av

6 101nm.qxp :08 Side 6 PRESENTATION 6 en dansk biskop i Bergen i 1752, Det første Forsøg på Norges naturlige Historie, og hun har vært en av forfatterne bak historien til det første norske vitenskapsselskapet, Andersen et.al. Æmula lauri. The Royal Norwegian Society of Sciences and Letters Dette selskapet, stiftet i Trondheim i 1760, bygget opp en samling av natur- og kulturgjenstander på 1700-tallet, og ble slik den første samlingsinstitusjonen i Norge, og nettopp denne siden av selskapets virksomhet på 1700-tallet har stått i sentrum for Brennas interesse. Interessen for vitenskap og naturframstillinger forfølges også i hennes del av det store tverrfaglige prosjektet Routes, Roads and Aesthetics om forholdet mellom landskap, vei og estetikk gjennom de siste 250 årene. Her er det endringene i visuelle og skriftlige naturskildringer på 1700-tallet som står i sentrum for Brennas bidrag. Interessen for både natur og store utstillinger er til stede i dag i et prosjekt om utstillingsmåter og utstillingsmontre i naturhistoriske museer rundt Dette er del av et større prosjekt ledet av Liv Emma Thorsen om standardisering og synliggjøring av dyr, hvor det naturhistoriske museet er ett av mange steder som undersøkes med henblikk på hvordan dyr kommer til syne og formes. Et annet prosjekt som nylig er påbegynt, Exhibitionary regimes in transition, har som målsetning å samle bidrag til forståelsen av mekanismene som styrer de både subtile og dramatiske endringene utstillingen som medium har gjennomgått. Gjennomgående er det museene som kunnskapsinstitusjoner, utstillingen som kunnskapspraksis og materielle prosessers betydning for kunnskap og ulike former for identitet som i dag er de sentrale interessefeltene til Brenna. Brita Brenna, dr.art., førsteamanuensis Adresse: IKOS, Universitetet i Oslo, Boks 1010 Blindern NO-0315 OSLO.

7 101nm.qxp :08 Side 7 NORDISK MUSEOLOGI , S Hembygden som självkännedom och folkbildning Theodor Hellman och daningen av en poetisk hembygd och centralanstalt för en nationell enhetsskola på Murberget i Härnösand MATTIAS BÄCKSTRÖM* Title: The hembygd as self-knowledge and formation of the folk: Theodor Hellman and the creation of a poetic hembygd and central institution for a national unitary school at Murberget in Härnösand Abstract: Know thyself : this antique aphorism was re-actualised in the late nineteenth century as a credo for the museums of cultural history in Scandinavia. In this essay, this aphorism will be explored in close relation to the concept of hembygd. It is argued that these two concepts were intertwined into a foundation for an organic knowledge theory, which was in turn spread to a political nationalistic sphere and into the planning of a national unitary school for all classes in Sweden. In the early twentieth century, the museum curator and elementary school inspector Theodor Hellman formulated his concept of hembygd. Through his contemporary, the philosopher Hans Larsson, the concept will be presented as an intuitive whole, i.e. as a higher poetic order of knowledge in which thought intertwines with feeling. I argue that Hellman in his hembygd reworked Larsson s idea of intuition to a nationalistic essence. This hembygd took the Swedish people back home to a true sense of reality, to its national roots, and to an organic understanding of its place in history and society. Also, to attain scholarly legitimacy, the concept of hembygd was blended with general aspects of Cultural Darwinism to a cocktail of idealism and naturalism. As such an essence, hembygd was fundamental for the heritage institutions established in Härnösand after the dissolution of the Swedish-Norwegian Union in Key words: Hembygd, intuition, poetic knowledge, open-air museum, elementary school teachers, national unitary school, Cultural Darwinism, Theodor Hellman, Hans Larsson.

8 101nm.qxp :08 Side 8 MATTIAS BÄCKSTRÖM 8 I vår tid, splittringens tid, kunna vi just här på detta område, där var och en kan lämna sitt arbetsbidrag, mötas, och under gemensam strävan lära känna och uppskatta varandra såsom när allt kommer omkring lika uppriktiga arbetare för vårt folks och vårt lands välfärd. Theodor Hellman 1917a: 51 Det var onekligen en mycket stor uppgift som formulerades av museiföreståndaren Theodor Hellman i denna hans programtext för Föreningen för norrländsk hembygdsforskning i Härnösand. Detta område, hembygdens område, som han talade om inkluderade nämligen forskning inom historia, språk- och naturvetenskap, insamlings- och förmedlingsverksamhet vid föreningens bibliotek och två museer samt slutligen statsfinansierade vetenskapliga sommarkurser i hembygdsforskning och hembygdsundervisning för folkskollärare från hela landet. 1 Alla dessa delar utgjorde element i en hembygdens centralanstalt på Murberget för folkskolans reformering till en nationell enhetsskola. Startskottet var unionsupplösningen Theodor Hellman ( ) låg vid Uppsala universitet under tolv år och studerade bland annat arkeologi och pedagogik, men framför allt filosofi där han 1907 lade fram licentiatavhandlingen Platons kunskapslära. Under årtiondena efter unionsupplösningen förenade han dessa ämnesområden i sin omfattande verksamhet i pedagogiska frågor och i folkbildningsrörelsen nationellt. År 1905 hade han exempelvis tagit initiativ till Norrländska studenters folkbildningsförening i Uppsala, och blev också dess första ordförande (Bo Hellman 1962: 152f; Puktörne 1985: 220). Redan de första åren gav föreningen ut en serie småskrifter, Norrland, en serie uppsatser, Ljus populärvetenskaplig studieledare, samt en föreläsningskatalog med universitetsforskare och bildade personer från hela Norrland. Själv erbjöd Hellman sig att föreläsa populärt under tre rubriker: den mytbildande fantasin, hembygdsforskningen, dess historia och uppgift, samt tvenne norrlandsfilosofer, Biberg och Boström (Norrländska studenter 1907: 6). Samma år, 1907, ledde Hellman ett veckolångt ungdomsmöte med hembygdskurser i Härnösand. De beskrevs av Johan Sandler, föreståndare för Hola folkhögskola i Ådalen, som en förbrödringsfest under vilken klasskampen fick vila: Hembygdskursernas plattform är tillräckligt vid för att alla samhällsklasser och alla meningsriktningar skola få rum. (Sandler 1907) I maj 1909 konstituerades slutligen Föreningen för norrländsk hembygdsforskning med Hellman som ledare och sekreterare, samt med styrelseledamöter från fyra norrländska län: biskop Ernst Lönegren i Härnösand, biskop Olof Bergqvist i Luleå, landshövding Henning Theodor Björklund i Umeå och kyrkoherde Fredrik Wimmercrantz i Offerdal. 2 Detta forsknings- och folkbildningsarbete vidareutvecklade Hellman under och 1920-talen i sitt hembygdsbegrepp och i sina sommarkurser för folkskollärarna. Det kom också att institutionaliseras i hans person genom hans uppdrag som föreningssekreterare och museiföreståndare och hans statliga tjänst som folkskoleinspektör i norra Ångermanland. Själva ordet hembygd avslöjar tillsammans med hans användning av ord som folkanda, stämningsliv, kulturutveckling, äkta svenskt kynne och de äldsta formerna för det nordiska huset var Hellman befann sig i samtidens vetenskapssyn och världsåskådning. Folkanda och stämningsliv pekar mot det tidiga 1800-talet och en idealistisk romantisk tanketradition medan hans användning av kulturutveckling och de äldsta husfor-

9 101nm.qxp :08 Side 9 HEMBYGDEN SOM SJÄLVKÄNNEDOM OCH FOLKBILDNING Fig. 1. Theodor Hellman, porträtt av ordföranden för Norrländska studenters folkbildningsförening merna snarare avslöjar en vetenskapssyn nära sekelslutets naturalistiska kulturdarwinism. Hell-man behöll med andra ord en allmän idealism, idén om folket och hembygden, samtidigt som han använde en naturalistisk härstamningslära i sin vetenskapliga förklaring av det nordiska husets utvecklingshistoria (se vidare Eriksson 1969: 110, ; Berggren 1995: 67-71; Björkroth 2000: 48-56). Dessa ovan nämnda innehållsrika ord flätades samman i hans hembygd och äkta svenska kynne, och tillsammans blev de delar i den ungdoms- och hembygdsnationalism som blossade upp efter unionsupplösningen Föreningen för norrländsk hembygdsforskning, skrev Hellman, var en av dessa föreningar med nationellt forskningssyfte, som ha sin upprinnelse i 1905 års nationella väckelse. 3 Jag undersöker i denna essä Hellmans hembygd som kunskapsbegrepp, en mikrokosmisk nationell spegling av den makrokosmiska kunskapen om verkligheten. Hans tankar om hembygdsforskning och hembygdsundervisning är därför viktiga. De studeras i relation till hembygden som nationellt rotat bildningsideal, det vill säga den knutpunkt där individen uppnådde sann bildning genom att återknyta sig till sitt folks äkta kynne, till sin natur och sin kulturhistoria. Detta hembygdsbegrepp och dess praktiker i centralanstalten och folkskolan länkas slutligen samman med den ångermanländska fäbodvallen som i sin idealbild över bondesamhället och sin byggnadstypologiska utvecklingskedja än i dag står intakt på friluftsmuseet Murberget i Härnösand. 4 Vilken kunskapssyn var grundläggande i denna förening som bildades 1909 och som uppförde och inredde kokstugor på fäbodvallen mellan 1915 och 1917? Hur kopplade Hellman samman sina tankar om forskning och undervisning med hembygden, friluftsmuseet och ett gott samhälle? HEMBYGDEN SOM ESSENS: FÖRENINGEN FÖR NORRLÄNDSK HEMBYGDSFORSKNING Föreningen för norrländsk hembygdsforskning konstituerades I föreningen inkluderades bland annat Norrlands kulturhistoriska museum, Norrlands naturhistoriska museum och Norrländska hembygdsbiblioteket. Dessutom ingick det i föreningens arbete att få Norrländska landsarkivet förlagt till Murberget. De vetenskapliga folkskollärarkurserna var navet för alla dessa institutioner, och de erhöll statsfinansiering mellan 1914 och 1921 (Hellman 1917b: 56f). 5 Föreningen i Härnösand utgjordes av en 9

10 101nm.qxp :08 Side 10 MATTIAS BÄCKSTRÖM 10 Föreningen för norrländsk hembygdsforskning ( ) Avdelningen för naturhistorisk forskning Norrlands naturhistoriska museum (1880/1909) Avdelningen för arkeologisk och kulturhistorisk forskning Norrlands kulturhistoriska museum (1880/1912) Friluftsmuseet på Murberget (1913) Avdelningen för biblioteksverksamhet Norrländska hembygdsbiblioteket Småskriften Norrland ( / ) Arkiv för norrländsk hembygdsforskning (1917- ) Avdelningen för folkmålsforskning Avdelningen för folkmusik Avdelningen för undervisning De vetenskapliga kurserna för hembygdsforskning och hembygds-undervisning för folkskollärare (1907/ ) Norrländska slöjdanstalten (1917, plan) Norrländska Konst-, Hemslöjds- och Handtverkslotteri ( ) väv av vetenskaplig, folkbildande och samhällsreformerande hembygdsverksamhet. I denna hembygd ingick en rik uppsättning av vetenskapliga ämnen, men även en kulturgeografisk tanke som samlades i den norrländska hembygden utifrån en kritik av den ekonomiska synen på Norrland som ett ungt historielöst land och råvaruprovins för den materiella utvecklingen i landet (jfr Sörlin 1988: 120). I ett manuskript, troligen från 1907, tydliggjorde Hellman kulturhistoriens och den andliga sidans betydelse för provinsens utveckling: Men i den mån den stigande bildningen vidgat synkretsen och man kommit till insikt om den betydelse, alla de försvinnande gamla norrländska kulturskatterna äga ej blott för den svenska odlingen i allmänhet utan ock och närmast för det norrländska kynnet och dess utdaning efter inneboende anlag och krafter, i den mån har man ock här och hvar börjat söka rädda, hvad af dessa skatter ännu räddas kan. 6 I ett materialistiskt och ekonomiskt tänkande, menade Hellman, betraktades Norrland som det unga landet, det vill säga som enbart materia, utan historia, utan kultur. Han själv hade dock i sin andliga och bildade gärning upptäckt ett historiskt djup, en kulturutveckling, ja, den nationella andan i de norrländska bygderna. Denna Hellmans stora hembygd upprätthölls i en institutionell praktik som kan sägas ha varit dynamisk under två decennier från unionsupplösningen och framåt. Insamling, forskning, förmedling, självbildning och samhällsreformering, i den ordningen skulle ett sannfärdigt och storskaligt folkbildnings- och reformarbete ske enligt Hellman. För att kunna sätta igång med detta omfattande arbete kopplade han samman sitt nya och innehållsdigra begrepp, hembygden, 7 med sin likaledes nya institutionella praktik. Murberget skulle alltså bli en centralanstalt för bevarandet av norrländska minnen och vetenskaplig fortbildning av landets lärare, och den

11 101nm.qxp :08 Side 11 HEMBYGDEN SOM SJÄLVKÄNNEDOM OCH FOLKBILDNING skulle befinna sig i ett nytt fält mittemellan landets lärarseminarier och universitet. Men detta räckte inte för att nå ut till hela samhället. Det andra ledet i arbetet handlade därför om att genom fortbildningsanstalten finna metoder för att koppla samman hembygdsbegreppet med den redan befintliga och landstäckande folkskolan. Hembygden var nämligen det centrala begrepp som kunde inympas i den gamla fattiga folkskolan och omvandla den till en nationell skola för hela folket, en enhetlig skola för både höga och låga (Hellman 1917b: 8, 17-22). Hellmans hembygdsbegrepp fungerade med andra ord både som kunskapsfundament och som socialt ideal för ett klassöverskridande välfärdssamhälle. Dessa tankar om en gemensam nationell skola i Sverige och en fortbildningsanstalt på Murberget låg nära den nationaluppfostransplan och de uppfostranskolonier som filosofen Johann Gottlieb Fichte hade argumenterat för i Tal till tyska nationen från 1808, översatt till svenska I denna uppfostransplan klargjorde Fichte att en nationell medvetenhet som överbryggade sociala och klassmässiga spänningar skulle kunna nås om alla elever fördes ut från det slutna familjelivet och placerades i en gemensam skola. Särskilda kolonier skulle också grundas där nationell medvetenhet befrämjades genom fysisk och intellektuell fostran (Lindberg 1998: 74; Hahn 1998: 10). Centralanstalten kan sägas ha varit en sådan fristående uppfostranskoloni för de svenska folkskollärarna, men alltså en som var direktkopplad till det svenska skolväsendet. Museerna på Murberget skulle fungera som både läromedel och idealexempel för lärarna. Om den ovan nämnda ordningen hos Hellman var ett slags metodschema för en hembygdens centralanstalt, så utgjordes dess interna arbete av en tillämpning av det i enlighet med hans hembygdstanke: insamling av natur- och kulturminnen, vetenskaplig bearbetning av dem samt förmedling av rönen genom undervisning och publikationer. Men lika central var lärarnas uppgift att efter kursexamen initiera forskningsprojekt i deras egna hembygder. Metoden för denna praktiska fortsättning introducerades därför i kurserna i form av en fullständig plan för en sockenbeskrivning vari alla reala ämnen tillämpades (Hellman 1916: 35). 8 De rön som tillkom tack vare folkskollärarnas insamlingar och vetenskapliga bearbetningar av bland annat stenar, djurarter, fornfynd och dialektprov skulle sedan utgöra grunden för en socknens och skolans gemensamma samling och arkiv, medan deras sockenbeskrivningar skulle tillsändas föreningens centralbibliotek på Murberget och därigenom bidra i utforskandet av Norrlands historia (Hellman 1922: 12f). Minst lika viktigt var det att förmedla det insamlade och bearbetade hembygdsmaterialet direkt till bygdens skolelever. På så sätt, menade Hellman, skulle levande relationer skapas runt om i landets folkskolor mellan den specifika hembygdens minnen och dess unga och rotlösa inbyggare (Hellman 1917a: 3f, 50). Denna förmedlande relation mellan en forskande folkskollärare och dennes elever var nog så angelägen för Hellman, ty hembygden var för honom en plats för urgamla erfarenheter och livslärdomar. Först med rotfast kunskap om hembygden och dess relationer till fosterlandet kunde en lyckad personlig självbildning uppstå hos eleverna. Därför behövdes det en centralanstalt för vetenskapliga kurser i hembygdsforskning och hembygdsundervisning där landets folkskollärare kunde erhålla kunskap i både hembygdens ämnesgrupper och dess metodik (Hellman 1917a: 43f, 50). 11

12 101nm.qxp :08 Side 12 MATTIAS BÄCKSTRÖM 12 EN HEMBYGDENS FORTBILDNINGSANSTALT PÅ MURBERGET Dessa kurser ska sättas i samband med 1914 års undervisningsplan för statens folkskollärare samt 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor. I dessa planer betonades det att hembygden så långt som möjligt skulle vara utgångspunkt för undervisningen. Härnösandsföreningen utgick från planerna och utsträckte sina kurser till fyra månader fördelade på två somrar. De årligen stipendierade 25 kursdeltagarna och ett antal ofinansierade likar kom huvudsakligen från de norrländska länen, men kurserna var öppna för folkskollärare från hela landet. Kurslärarna kom i sin tur till största delen från Uppsala universitet, men deras föreläsningar avgränsades till den norrländska hembygden och utgjorde ett första steg till en centralanstalt i Härnösand (Hellman 1917a: 49f; Bo Hellman 1962: ; Puktörne 1994: 18-24; Grundberg 2006: 254). Denna forsknings- och undervisningsanstalt på Murberget, enastående i sitt slag och av äkta svenskt kynne, var endast ett yttre uttryck av hembygdens begrepp, närmare bestämt en yttre första sfär där bildningsarbetets metod kunde läras ut utifrån en inre sammanfogande essens (Hellman 1917a: 50). Hellman hittade denna essens i sin nationalistiska hembygd, i kynnet och folkets egenart, och dess uttryck i den andliga odlingens skatter. Föreningens arbete, menade Hellman, skulle vara ett svar på splittringens och rotlöshetens problem i det samtida samhället. Genom att skapa metoder för att tillgängliggöra dessa essentiella skatter för de människor som tidigare hade varit utestängda från dem, kunde skatterna bli en moralisk kraft hos hela folket som hjälpte det att bättre fylla sina plikter mot sig själv och samhället (Hellman 1917a: 4). 9 De vetenskapliga kurserna för hembygdsforskning och hembygdsundervisning för folkskollärare i Härnösand ( ) 1. Den naturvetenskapliga ämnesgruppen Geologi och geografi. Botanik. Zoologi. Meteorologi. 2. Den språkvetenskapliga ämnesgruppen Svensk språkhistoria med paleografi. Nusvenska med litteraturstudier. Dialektologi. Folklivskunskap. 3. Den historiska ämnesgruppen Fornkunskap. Svensk historia och samhällslära. Historisk statistik. Bygdehistoria. Konsthistoria. 4. Den pedagogiska ämnesgruppen Psykologi. Pedagogikens historia och teori. Hembygdsundervisningens metodik. På Murberget skulle denna essentiella hembygd förverkligas, ja, på det skogsbeklädda berget norr om Härnösand skulle en nationell nyröjning etableras, en värld för sig av minnen, skönhet och ädelt kamratliv: Här skulle ej blott föreningens alla forskningsinstitutioner, dess museer och bibliotek, förläggas, utan här skulle även uppföras särskilda undervisningslokaler samt bostäder för lärare och kursdeltagare. Och på detta område, avskilt för sig i en vacker natur, och bland alla de här resta gamla minnena av norrländsk

13 101nm.qxp :08 Side 13 HEMBYGDEN SOM SJÄLVKÄNNEDOM OCH FOLKBILDNING Fig. 2. Friluftsmuseet på Murberget som nyröjning och realisering av idealhembygden, bestående av skön natur, norrländska minnen och en stämning av kamratskap. Verksamheten vid centralanstalten kretsade kring de statsfinansierade vetenskapliga hembygdskurserna för folkskollärare. Foto: Aero Materiel, ca Länsmuseet Västernorrlands bildarkiv. odling skulle kurserna bilda liksom en värld för sig med ett kamrat- och stämningsliv, som kunde smälta samman med studierna och utbildningen i det hela. (Hellman 1917a: 49f; se även Hellman 1917b: 53) Folkskollärarna skulle i sin tur ta med sig det essentiella kunskapsinnehållet och den goda kamratligheten till sin folkskola och förmedla den i sin hembygdsundervisning. På så sätt kunde ett fullödigt och sannfärdigt samhälle börja byggas, med ungdomen som grundstenar. Hembygdsundervisningen var således folkbildning, ett sätt att kunskapsmässigt utforma och pedagogiskt förmedla en sann bildning till de formbara barnaskarorna. Det var också denna stämning av kännedom och kamratskap som utgjorde ett första steg i byggandet av ett sant demokratiskt och nationellt samhälle (Hellman 1917a: 51; Hellman 1917b: 8). Dessa hembygdskurser skulle ge folket en sann bildning som var släkt med dess kynne, och därför innefattade de enbart vårt land och län under gången och närvarande tid. (Hellman 1917a: 4) Tyngdpunkten i dessa kurser låg med andra ord snarare på det svenska som nationalkultur än som kulturnation snarare på en andlig hembygd än på det andligt allmänmänskliga med sina mängder av andra möjliga främmande kynnen och egenarter. Förvisso formade Hellman en organisk fullhet av del och helhet, men begränsade den alltså till sitt folk och sitt land, till fosterlandet som konkret helhet vari hembygderna inkorporerades som dynamiska delar i ett nationellt växelspel av givande och tagande. Svenskheten som organiskt kunskapsfundament innefattade således endast sina inre hembygder, inte några främmande odlingsmarker. Detta svenska kynne och särmärke, som fanns inskrivet i hembygdens minnen och i den nationella diktningen, var av avgörande betydelse när det gällde att göra folk av eleverna, det vill säga när man skulle folkbilda och därmed skapa svenskar som var plikttrogna mot sig själva och mot samhället på en och samma organiska gång. ETT NATIONELLT BILDNINGSIDEAL: KÄNN DIG SJÄLV SOM FOLK OCH NATION I Hellmans skrifter liksom i flera opublicerade koncept och manuskript kan en skissartad kunskapsteori siktas vilken innefattar hans hembygdsbegrepp och folkbildningsverksamhet. Ja, i själva verket beskrev han hembygden och bildningen som beroende av varandra. I texten Bildning och hembygdskännedom från omkring 1917 lät han exempelvis läsaren förstå att den sanna bildningens väsen måste ha ett rotfäste i den verklighet som den ändliga människan vandrar fram på. 10 Endast ett bildningsideal i förbindelse med sitt folk och sin tid kunde ta plats i verkligheten och förverkligas hos de enskilda individer som hade upp- 13

14 101nm.qxp :08 Side 14 MATTIAS BÄCKSTRÖM 14 fattat sitt folks gemensamma och stora uppgift och påbörjat sitt arbete med det. Dessa individer med nationell självkännedom, som var ett med sin livsuppgift, var emellertid viktiga även i ett andra led, som förebilder för den stora och irrande mängden. De var nära nog ideal i sin verksamhet. Hellman kom fram till sin allmänna maxim, bildningsidealet som nationell produkt, utifrån en historisk och starkt idealiserad studie. Historiskt sett, skrev han, hade endast grekerna och engelsmännen lyckats utforma bildningstyper som hade blivit till spegelbilder av det starkaste och bästa inom dem. I sanning, dessa ur sitt folk och land framsprungna bildningsideal, å ena sidan den platonska och helgjutna sköngoda människan och å den andra den vetenskapligt logiska och viljestarka gentlemannatypen, hade tagit plats i verkligheten, och därför stod de också som förebilder för andra folk som ännu inte lyckats fullkomna och förverkliga sitt väsen. 11 Hellman konkluderade: De båda bildningsideal vi behandlat, visa alltså att den bildade människan icke blir den typ, som i sig ger uttryck åt den över alla nationella skrankor upphöjda rena mänskligheten. Denna rena människotyp är när allt kommer omkring blott en tom abstraktion, framvunnen ur det faktum visserligen att vissa sidor och yttringar av den enskilda individen och hans själskraft kan bli till gemensam egendom för en mångfald kulturfolk, men som dock innerst alla bottna i vad hans väsen upptagit från hans tid och hans folk. Bildningsidealet är och förblir en nationell produkt, där ett folks ädlaste och bästa krafter sammangå till vad folket störst och mäktigast förmå skapa sig. 12 Detta är en nationalistisk platonism, närmare bestämt ett oförgängligt och fulländat ideal som speglas mer eller mindre klart i sinnevärlden och som det svenska folket har att efter- likna så mycket som möjligt. En sådan sann bildning, den nationella bildningen, krävde emellertid både materiell och andlig hembygdskännedom. Den bildade idealmänniskan var den som kände till sin egen och sitt folks uppgift, och som hade vilja och kraft att utföra detta stora arbete såsom en del i hela folkets harmoniska utveckling (Hellman 1917c; jfr Björkroth 2000: 108). Men för att nå till en sådan självkännedom, fortsatte Hellman, måste hon verkligen känna till sitt land och sitt folk. För hennes levnadssätt och kynne var dels en produkt av naturförhållandena och tidigare generationers arbete, det omskapade landskapet, dels ett uttryck av folkets innersta väsen i gudasagor och folkdiktning, den andliga folkandan. 13 Folkets särpräglade form fanns således att finna i folkandan, medan dess omformande arbete av materien återspeglades i landskapet. På grund av dessa yttre växlande förhållanden var heller inte det nationella bildningsidealet absolut och för alla tider bestående. När nya mål och uppgifter uppkom, skrev Hellman 1917 i sin plan över de svenska folkskollärarnas fortbildning, trädde vissa sidor av folkets väsen tillbaka medan andra trädde fram som var mer anpassade till den nya situationen. Skolan, fortsatte han, hade då i uppgift att komma ihåg sitt folks kynne för att kunna bli varse det värdefulla i den ständigt växlande verkligheten: Städse har därför den nationella skolan och dess lärare att leva med i sin tids liv, leva med i dess stora bärande samhälleliga och sociala frågor, men ändock äga förmåga att liksom på avstånd från en mera fri och självständig position betrakta det hela och därigenom få blicken skarp och vittspejande för vad som under alla växlingar kan vara av bestående värde för att gjuta det samman med idealbildens väsensenhet och vinna

15 101nm.qxp :08 Side 15 HEMBYGDEN SOM SJÄLVKÄNNEDOM OCH FOLKBILDNING den harmoniska helhetsbild, som på varje tid blir till högsta uttryck för folkets innersta egendomlighet och andliga växtkraft. (Hellman 1917b: 7) I Hellmans hembygd som skulle ta plats i både folkskolan och centralanstalten förenades det yttre växlingsrika landskapet och den inre eviga folkandan, och bägge fick ett värde som ytterst viktiga och nationellt betydelsebärande fenomen. Detta liknar i hög grad det tidiga 1800-talets tyska romantik och dess intresse för det stämningsfulla landskapet och den eviga folksjälen. Och enligt samma romantiska mönster poängterade Hellman dessutom att både landskapet och folkandan var väckande för människans sökande efter kunskap, för hennes vilja att komma till självkännedom. Tänkespråket känn dig själv innefattade hos honom hembygdens bägge dimensioner, både erfarenheten av något yttre och aningen om något inre, närmare bestämt av att känna till sina förfäders landskap och att känna in sin delaktighet i folkandan. 14 Hembygden innefattade således både en förvärvad kunskap som kommit av att studera landskapets förändringar, samt en medfödd aning av att vara en andlig men ändlig del av en större evig helhet i folket. Liksom en gång folkets gudar hade varit spegelbilder av folket själv i dess högsta ideala form, var nutidens bildningsideal en spegelbild av folket själv, av dess ädlaste och bästa krafter. Detta överhistoriska ideal, tillika nationella produkt, var allt bildningsarbetes mål i den fulla hembygdskännedomen fanns den sanna bildningen (Hellman 1917c). 15 EN OGRUMLAD KUNSKAP: HEMBYGDSKUN- SKAPEN SOM VERKLIGHETENS SPEGELBILD Hembygdskännedom och självkännedom var korrelat i detta organiskt kunskapsmässiga och nationalistiskt politiska arbetsområde. Det nya som Hellman bidrog med var dels att formulera ett hembygdsbegrepp som knöts till åskådningsundervisning och en sann bildning, dels att tillämpa det i sina folkskollärarkurser och därigenom skapa en ny dynamisk essens för folkskolan: hembygdskunskapen. Erfarenheterna från dessa vetenskapliga kurser förde Hellman samman med sina egna analyser i två metodskrifter som berörde å ena sidan lärarnas vetenskapliga fortbildning vid den föreslagna anstalten på Murberget och å den andra elevernas hembygdsundervisning i en ny nationell folkskola: Den svenska folkskollärarkårens fortbildning, 1917, och Hembygdsundervisningen i folkskolan, Även i dessa skrifter kan en kunskapsteori utläsas, vilken får ett sammanhang i hans organiska världsbild och kognitiva spegeltanke. I verkligheten, skrev han 1922, gavs det inte några luckor eller språng, utan allt löpte med naturnödvändighet i vartannat. Därför måste kunskapen om denna verklighet också vara sammanhängande, bilda ett inom sig slutet helt, en slags globus intellectualis, en andlig världsglob, samt till alla sina delar omstrålas av rika associationsmassor. (Hellman 1922: 31f). Hellman uttryckte här en kunskapsteorisk dualism; två slutna och inåt sammanhängande helheter var varandras spegelbilder, dels den sinnliga världen, verkligheten, dels den intelligibla världen, kunskapen om verkligheten. Detta resonemang fördes på en allmän nivå, världsgloben, men samma spegeltanke var tillämplig även på en särskild hembygdsnivå. I själva verket var det så att även det allmänna och det särskilda var varandras speglingar såsom makrokosmos och mikrokosmos. Spegellikt mot hans globus intellectualis, en andlig 15

16 101nm.qxp :08 Side 16 MATTIAS BÄCKSTRÖM 16 världsglob, stod alltså ett slags patria intellectualis, en andlig hembygd. Denna sammanhängande hembygdskunskap var enligt honom en första och säkraste tankekrets att lära ut till barnen, ett rotfast kognitivt sammanhang för dem att utgå ifrån i sitt bildningsarbete och att återkomma till under hela livet för att förstå naturen och livet: Hembygden är nu en värld i smått, ett mikrokosmos, och kunskapen om denna lilla värld måste sålunda även den ha inre enhet och sammanhang. Att ge barnen en sådan inom sig sammanhängande kunskap om hembygden, där allt ligger i sitt sammanhang förklarat, det är att ge dem en första och säkraste tankekrets, till vilken de i sitt tänkande sedan alltjämt få återgå för att förstå naturen och livet, sådana de senare komma att möta dem. På detta sätt blir hembygden till ännu något mer än vårt barndoms och våra fäders hem, den blir till det andliga centrum i vårt liv, och med alla de trådar, som städse löpa dit tillbaka, bindas vi samman med den bygden allt fastare och fastare. Den gamla furan lik kan så en gång vårt folk stå trygg för alla stormar, dess rötter gå fast och djupt i den trogna hembygdsjorden. (Hellman 1922: 32) Denna andliga hembygd kunde realiseras genom den planlagda centralanstalten på Murberget. Därigenom var det möjligt att förmedla den harmoniska kunskapen (och politiken), först till lärarna, sedan till eleverna. HELLMANS HEMBYGD OCH FICHTES MODERSMÅL Denna hembygd hos Hellman kan liknas med modersmålet hos Fichte i Tal till tyska nationen vilken alltså hade översatts till svenska Modersmålet, skrev Fichte, det vill säga det språk som lärdes ut av mamman, förmed- lade en sinnlig erfarenhet av världen vilken låg till grund för all senare begreppsbildning och allt vidare tänkande. Detta modersmål var germanskt, och eftersom den senare tyskan inte hade blandats med andra språk bar det fortfarande på en naturlig kontinuitet med sitt ursprung och bildade en harmonisk helhet mellan det sinnliga och det översinnliga vilket möjliggjorde att djupa tankar kunde tänkas. Det tyska folket hade emellertid inte bara kvar en levande relation till det germanska språket utan också till den europeiska kulturens urkälla, till antikens greker och deras äkta kunskap. På så sätt fick dess andliga skapelser, konst, filosofi, ja, även kulturminnen, ett mäktigt djup och en stor originalitet (Lindberg 1998: 74-77). Hellmans hembygd med sin materialitet och immaterialitet var visserligen ett bredare kulturuttryck än Fichtes språkliga modersmål, och det visar väl i sig på det kulturhistoriska områdets utbredning under 1800-talet från att innesluta endast det språkliga till att även innefatta det tingliga och rumsliga. Men liksom Fichtes högre språk var tvunget att vara förankrat i den konkreta erfarenheten för att bilda en levande helhet, måste Hellmans högre kultur vara förankrad i den konkreta hembygden. Det avgörande hos dem bägge var nämligen föreställningen om det ursprungligt hela och dess kontinuitet i en levande relation. Både Fichte och Hellman ansåg att det levande var det som hade flödande förbindelser med ursprungets rena och helgjutna kunskapsbegrepp. Men där den förre följde ådern till en grekisk kulturkälla, seglade den senare enbart bland de svenska skären och såg dem som kunskapsfundament. Den harmoni som återfanns i både Fichtes modersmål och Hellmans hembygd utgjorde dock förutsättningen för folkbildning; endast i en kultur med levande förbindelser till sitt ursprung och till en na-

17 101nm.qxp :08 Side 17 HEMBYGDEN SOM SJÄLVKÄNNEDOM OCH FOLKBILDNING turlig helhet i det sinnliga och det översinnliga var massan möjlig att bilda, endast här kunde en folkbildning och nationell uppfostran äga rum. I övriga fall fanns det en oöverbryggbar klyfta mellan massans ensidigt sinnliga språkdräkt och elitens ensidigt översinnliga begreppsvärld. Hos Hellman fanns det en sådan harmoni mellan det översinnliga och det sinnliga. Hembygden var på en och samma gång en ideal andlig förebild, sanningen om folket och nationen, den andliga hembygden, och en första och säkraste avbild i verkligheten av folket och nationen som översinnliga idéer den fysiska hembygden som både historiskt landskap och hembygdsundervisning i folkskolan. Förutom Fichte, låter det onekligen som om Hellmans avhandlingsprojekt om Platons kunskapslära påverkade hans syn på världen och kunskapen. Dessutom var hans hembygdstänkande färgat av idéer om förfall och splittring samt om en hemkomst i harmoni, ett slags nyplatonsk nationalism: människan hade blivit allt för mycket slav under materien och därmed fjärmat sig från det ursprungligt hela och sanna. Hellman beskrev till exempel i ett längre manuskript om hembygdsarbetet hur det ekonomiska trycket och den hänsynslösa materialismens krav höll tillbaka folkets andliga växt till ett kulturfolk, till bärare av sin specifika odling. Men även om egoism och materialism i viss mån kunde kväva folkets egenart, kunde de aldrig ändra det: Ett folks innersta andliga egenart och natur förblir densamma genom tiderna. 16 (se även Hellman 1917c) EN NATIONELL ENHETSSKOLA SOM MÅL En omvändelse från materien till anden var av nöden för att det essentiella skulle uppenbaras. För Hellman erbjöd hembygden denna andliga kvalitet som på samma gång var en vändning hemåt och uppåt mot ursprunget, mot essensen, mot den sanna bildningen. På samma sätt som en nyplatonsk Odysseus hade hittat hem till sanningen efter mångahanda irrfärder på främmande vatten, hade de omvända och utbildade lärarna hos Hellman kommit hem och därefter påbörjat förmedlingen av sin nya hembygdskännedom till sina elever. Ur en gammal och splittrad skola etablerad på främmande och fruktlösa odlingsmarker, det vill säga på främmande kulturer, abstrakt kunskapsförmedling och själsdödande planschstudier, skulle eleverna från alla samhällsklasser föras hem till en nationell enhetsskola och till en gemensam och genuin förståelse av naturen och livet, till en nationell och konkret åskådningsundervisning grundad i hembygdskunskapen (Hellman 1917a: 41f; Hellman 1922: 5). Denna nationella enhetsskola grundades på hans hembygdsbegrepp vilket inkorporerade både ett evigt ideal och en plats för historisk utveckling: Utifrån en noggrann kunskap av vårt lands natur, dess olika företeelser och förhållanden, dess tillgångar och alstringskrafter, dess under mänskligt arbete alltjämt fortgående omdaning och genom omgestaltningen städse förändrade inverkan måste den nationella skolan och dess lärare så långt möjligt söka vinna förklaring på folkets grundkaraktär och sinnesriktning och ur folkets fortgående historiska utveckling, sådan den i sitt orsaksbestämda förlopp uppenbarar de innerst drivande grundkrafterna, måste den veta att vinna fram dess livsdugligaste och ädlaste egenskaper för att sammangjuta dem till ett harmoniskt helt, till en idealbild av folket själv, som det städse har att ställa framför sig och arbeta sig fram emot. (Hellman 1917b: 7f) Denna bärande och drivande kraft, även beskriven av Hellman som folkets eget verkliga 17

18 101nm.qxp :08 Side 18 MATTIAS BÄCKSTRÖM 18 behov att höja sig i bildning till en högre syn på ting och liv, var nyckeln till en andlig utveckling hos de breda lagren, vilken i sin tur var föreningens, ja, hela samtidens stora mål med sitt folkbildningsarbete. Endast då, skrev Hellman, kan också bildningsarbetet räddas från ett planlöst irrande på främmande och fjärran liggande odlingsmarker och föras in i en bestämd och efter folkets egenart avpassad riktning. (Hellman 1917a: 4) Liksom hos Fichte fanns lösningen inom folket, och först när denna harmoniska insikt hade institutionaliserats i en nationell skola kunde den breda massan bildas och höjas. Lärarnas bildningsresa hade visserligen varit en själens odyssé, ett återvändande från främmande marker. Men deras elever skulle aldrig ut i det främmande för att nå insikt om sig själv och sitt sammanhang. De skulle förbli i hembygden, i folkets eviga essens och innersta särmärke, även när de stötte på det främmande. Detta att hembygden hos Hellman var en första och säkraste tankekrets implicerar ett ideellt centrum ur vilket sanningen emanerar och avtar ju längre bort man kommer från det. Ett sådant nationellt essenstänkande hade som sagt fått ett utbrott vid unionsupplösningen 1905, och i den nya verksamheten som hade uppstått var det främmande blott en sämre återspegling av sanningen: svensken nådde närmast sanningen genom att vara i det svenska, norrmannen i det norska, tysken i det tyska. Det var också här som anstalten på Murberget hade sin uppgift. Visserligen, menade Hellman i sin förfallsbeskrivning, var samtiden en splittringens och det kulturella omslagets tid, en tid där den fäderneärvda kulturen och de djupa lärdomarna hänsynslöst sopades bort: Men i och genom en anstalt, sådan som den föreslagna, och genom i den utbildade lärare skulle vi i våra folkskolor vinna skyddande utposter. Våra folkskolor skulle kunna bli till verkliga kulturhärdar, till bärare och vårdare av vår bygdekultur och vår nationella odling, och för deras uppfostrande gärning kunde ett bestämt mål utformas, ett uppfostringsideal stämplat med vår stams märke. (Hellman 1917a: 50) KRAFTEN I KULTURMINNET OCH DEN NATIO- NELLA DIKTNINGEN Detta stammärke lyste tydligast fram i forntidens gudasägner, i de historiska personligheterna och i den nationella diktningen. Dessa tre fenomen var, enligt Hellman, ideala spegelbilder av folket i dess innersta och mest andliga kraft, och på så sätt var de också ett gemensamt bildningsmål för hela folket samt outsinliga källor för en hembygdskunskap som ville hjälpa det att finna sig själv, att komma hem. Det var alltså i folket och nationen som Hellman fann kraften, det levande, utvecklingen, och det var också i släktskapet i det överhistoriska folket som då och nu sammanlänkandes och gjorde det möjligt att känna igen sig själv i forntiden och historien (Hellman 1917c). Återigen, hembygdskännedom och självkännedom var korrelat. Ju mer i samklang med detta folkligt eviga, desto mer självkännedom hade den enskilde individen. De forntida gudarna var spegelbilder av folket själv, dess högsta ideal en gång för alla, eftersom de utgjorde ett idealiserat och poetiskt upplyft uttryck för det högsta och det starkaste inom folket. De historiska personligheterna var i sin tur nära nog idealbilder av folket eftersom de hade förmått att levandegöra folkets stora och mäktiga krafter (Hellman 1917c). Den nationella diktningen, slutligen, utgjorde en ovärderlig hjälp när det gällde att finna sig själv:

19 101nm.qxp :08 Side 19 HEMBYGDEN SOM SJÄLVKÄNNEDOM OCH FOLKBILDNING I dikten omstrålas vårt folks bärande moraliska styrka, dess storhet och egenart av hänförelsens värme, diktaren lever i sitt verk igenom vårt folks liv mäktigare och lidelsefullare än andra. Men i det vi andra göra oss till godo hans ord, få även vi del av samma lycka, låt vara att den ej av oss uppleves med samma styrka. Och i de stunderna då vi så med diktens hjälp bli mäktiga att mera helt och fullt leva igenom vårt släktes liv, då kunna vi understundom liksom fånga bilden av oss själva som ett med vårt folk, i intuitiv fullhet gripa vi vårt eget jag med dess mångfaldiga förgreningar till vårt lands natur och folk. (Hellman 1917c) Den nationella diktningens kraft låg alltså i dess förmåga att förmedla en intuitiv fullhet till den enskilde läsaren, vilken gav denne insikten av att vara ett med sitt lands natur och folk. Och på samma sätt kunde kulturminnesmärken i form av gudasagor och stora personligheter skapa denna känsla av gemenskap och enhet. Det poetiska uttrycket och det kulturhistoriska museet, poesi och historia, var således av avgörande betydelse för folkets utveckling. INTUITION, SJÄLVKÄNNEDOM OCH HEMBYGD- SKÄNNEDOM Denna Hellmans beskrivning av intuition och fullhet liknar i sina viktigaste delar filosofen Hans Larssons intuitionsbegrepp och dennes analys av diktningens villkor i Intuition några ord om diktning och vetenskap från Det är också troligt att det finns en direktkoppling mellan dem bägge eftersom Larssons Om bildning och självstudier gavs ut som populärvetenskaplig skrift 1908 av Norrländska studenters folkbildningsförening som leddes av Hellman. I den tidigare skriften etablerade Larsson sitt intuitionsbegrepp som en hemkomstens högsta vetandeordning, medan diktningen erhöll sin uppgift som dess återknytande praktik. För att komma till denna rofyllda och helgjutna fullhet av del och helhet, hade mänskligheten vandrat en dialektisk utvecklingsgång genom två tidigare utvecklingsstadier bestående av två olika vetandeordningar. Det primitiva stadiet, skrev han, hade karakteriserats av att tanken var omhöljd och omtöcknad av känslorna, således ett tillstånd av isolerad och patologisk affekt, men med en livlig förbindelse mellan jaget och tillvaron. Framsteget till kulturstadiet hade i sin tur legat i tankens emancipation från känslorna. Det hade emellertid inneburit dels att tanken isolerats från känslorna och blivit abstrakt, dels att känslan av liv och tillvaro, mitt jags spänning mot det andra, blivit mycket liten (Larsson 1892: 14f). Larssons intuition innebar ett vetande av tredje ordningen, ett tankens fullkomnande tillbakavändning, ja, dess hemkomst från abstraktionen till livet: Med bibehållande af själfständigheten och den fria öfverblicken och begreppsklarheten som den arbetat sig upp till, tilltager den i fyllighet, i konkretion, upptager i sig och aktualiserar mångfalden af enskildheter, anknyter förmedels dessa åter till livet är åter hemma och fylles på nytt af de gamla känslorna, de samma och dock helt andra, i det hvar och en af dem är behärskad och ordnad in i de andra och stämd samman med dessa. (Larsson 1892: 5, 14) I detta höga själstillstånd, fortsatte han, var känslan inte isolerad utan ingick i tanken som en känsla av totalliv, en estetisk stämning, vari banden hade återknutits mellan omvärlden och honom själv och givit hans själ liv; detta återknytande af banden denna religio och återförening med det hela är som regn på förtorkade rötter och är själens rätta fröjd. Och detta 19

20 101nm.qxp :08 Side 20 MATTIAS BÄCKSTRÖM 20 återknytande är diktning. (Larsson 1892: 15) Denna Larssons återknytande diktning var densamma som Hellmans diktning i citatet av honom ovan, men endast i så måtto att poesin hos dem bägge var den akt vari jaget återkopplades med omvärlden, vari människan kom att känna sig själv. Om Larsson kallade denna akt för diktning och religio, ett återknytande av människans själ till hennes omvärld, benämnde Hellman den som nationell diktning samt som hembygdsforskning och hembygdsundervisning, vari banden mellan den andliga hembygden och den fysiska hembygden återknöts. Själen i förbindelse med sin omvärld skapade hos Larsson en intuitiv människa, en levande själ, ett levande själv, medan den andliga hembygdens kontakt med den fysiska hembygden hos Hellman skapade sann bildning och hembygdskännedom, en folkbildning, ett levande folk. Det fanns med andra ord betydande skillnader till vilken omvärld som diktningen återknöt till: Larssons hemkomst var konkret, allmänmänsklig och existentiell, Hellmans konkret, nationell och essentiell. Men Hellmans hembygdskännedom, hans hemkomst, kan bli än tydligare genom en läsning av Larssons appell till pedagogerna att koncentrera ett material, inte till skelett eller schema utan till poesi, och att därigenom styra sin praktik till en punkt där många trådar överskådligt löper samman (Larsson 1892: 78f). Visserligen var Hellmans hembygdssjälvkännedom liksom Larssons intuition en fullhet av tanke och känsla, men både hans hembygdsundervisning och hans diktning var nationell och lät sina läsare och elever fånga sig själva och bli ett med en tillvaro som endast bestod av deras eget folk och deras eget land. Samma skillnad gick igen i Hellmans främ- mande och Larssons borta ; bägge inrymde det splittrade, det schematiska, det abstrakta, ja, även staden i förhållande till landet (Matti 2000: 116f). Men hos den förre sattes det abstrakta även i relation till den över alla nationella skrankor upphöjda rena mänskligheten och landet alltså i motsats till utlandet. 17 För att en enskild hos Hellman skulle ha ett betydelsefullt innehåll måste hembygden och nationen vara levande inom honom. Endast en sådan självkännedom var en avspegling av den sanna kunskapen, och endast en sådan individ en organisk del av folket, det levande svenska folket, medan den rena mänskligheten stod som en tom abstraktion. Inom Hellmans begreppspar hembygd-främmande stod således folk mot folk medan Larssons hemmaborta inrymde hela mänskligheten. Hellman skrev 1917: Att känna sitt land och sitt folk, där ändå ytterst vårt väsen har sitt rotfäste, och där man liksom får större och fastare grepp på mycket som hos den enskilde framträder mera dunkelt och obestämt, det blir till sist den väg vi ha att gå för att lära känna och finna oss själva. (Hellman 1917c) Vetenskapen var för Larsson förbunden med andra ordningens utvecklingsstadium och tankens isolation. I tredje ordningens intuitiva vetande hade tanken återknutit sambandet med känslan och därigenom kommit hem till en konkret och levande tillvaro (Larsson 1892: 19). Hellman hade å sin sida i sin programtext för föreningen fäst stor vikt vid att det insamlade historiska materialet bearbetades vetenskapligt (Hellman 1917a: 7). Men efter en läsning av Larsson står det klart att den intuitiva fullhetens politiska fortsättning var än viktigare för Hellman. Folkbildningen, hembygdsundervisningen, var helt enkelt ett sätt att föra ut den högre hembygdskännedomen till en irrande och splittrad be-

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2013 HELSINGØR, internat på KONVENTUM/LO-Skolen 2. & 3. OKTOBER 2013 Museerne

Læs mere

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet.

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. MARC NEWSON FOR Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. Godt design har altid handlet om tidsløse produkter... som har en følelse af kvalitet. MARC NEWSON SMEG-INTE

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

Bilag. Resume. Side 1 af 12

Bilag. Resume. Side 1 af 12 Bilag Resume I denne opgave, lægges der fokus på unge og ensomhed gennem sociale medier. Vi har i denne opgave valgt at benytte Facebook som det sociale medie vi ligger fokus på, da det er det største

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede.

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0306 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21263834 Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750

Læs mere

Scandinavian Languages 2h

Scandinavian Languages 2h THE UNIVERSITY OF EDINBURGH FACULTY OF ARTS SESSION 2002-03 SCANDINAVIAN STUDIES Scandinavian Languages 2h 1 O June, 9.30-12.30 In line with Faculty recommendations these papers will be anonymously marked.

Læs mere

Den nordiske skolen fins den?

Den nordiske skolen fins den? Nikolaj Frydensbjerg Elf og Peter Kaspersen (red.) Den nordiske skolen fins den? Didaktiske diskurser og dilemmaer i skandinaviske morsmålsfag NOVUS FORLAG Den nordiske skolen fins den? Den nordiske skolen

Læs mere

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR KUNSKAPSSTADEN MALMÖ FÖRELIGGANDE RAPPORT ÄR EN SAMMANFATTNING av det löpande utvecklingsarbetet kring Malmö som kunskapsstad.

Læs mere

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN 1) Velkommen a. En Lille navne leg 2) Dagsorden godkendes 3) Referater godkendes a. Referat fra NSK ordinærmøde sept 2012 i København b.

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning DK SE KØRESTOLEN BOGOTA Brugsanvisning RULLSTOL BOGOTA Bruksanvisning DK Ryglænshøjde: 43 cm Højde i alt: 92 cm Længde i alt: 97 cm Bredde i alt: 63,5 cm foldet ud Bredde i alt: 27 cm sammenfoldet Egenvægt:

Læs mere

Trolling Master Bornholm 2013

Trolling Master Bornholm 2013 Trolling Master Bornholm 2013 (English version further down) Tilmeldingerne til 2013 I dag nåede vi op på 77 tilmeldte både. Det er lidt lavere end samme tidspunkt sidste år. Til gengæld er det glædeligt,

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

Forskning i socialpædagogik socialpædagogisk forskning?

Forskning i socialpædagogik socialpædagogisk forskning? Forskning i socialpædagogik socialpædagogisk forskning? eller knudramian.pbwiki.com www.regionmidtjylland.dkc Indhold Professionsforskning til problemløsning eller som slagvåben? Hvad er forskning? Hvad

Læs mere

POSitivitiES Positive Psychology in European Schools HOW TO START

POSitivitiES Positive Psychology in European Schools HOW TO START POSitivitiES Positive Psychology in European Schools HOW TO START POSitivitiES Positive Psychology in European Schools PositivitiES er et Comenius Multilateral europæisk projekt, som har til formål at

Læs mere

Öresundsfestival The Copenhagen-Malmö Music Connection

Öresundsfestival The Copenhagen-Malmö Music Connection Att. Københavns Kommune Hermed ansøgning om tilskud på 500.000 til afholdelse af Öresundsfestival 2013 Öresundsfestival The Copenhagen-Malmö Music Connection Vision (på svensk) Att inom tre år bygga upp

Læs mere

Følelser, ting og museologi

Følelser, ting og museologi Nordisk Museologi 2004 2 Følelser, ting og museologi 1 At der er en nær sammenhæng mellem tingene og museologien turde være velkendt. At der er følelser med i spillet kan heller ikke komme bag på andre

Læs mere

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Fredag 22. august kl. 9 10.30 Sektionsmøde Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste (Se siderne 243-260 i Bind I) Referent:

Læs mere

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Innehållsförteckning Inledning/förord 2

Læs mere

Hvor er mine runde hjørner?

Hvor er mine runde hjørner? Hvor er mine runde hjørner? Ofte møder vi fortvivlelse blandt kunder, når de ser deres nye flotte site i deres browser og indser, at det ser anderledes ud, i forhold til det design, de godkendte i starten

Læs mere

Nr. 45-46 August-September 2007. Ayn Rand. 100 + 50 år: Ayn Rand sätter hjärtan i brand Matias Svensson

Nr. 45-46 August-September 2007. Ayn Rand. 100 + 50 år: Ayn Rand sätter hjärtan i brand Matias Svensson August-September 2007 Ayn Rand 100 + 50 år: Ayn Rand sätter hjärtan i brand Matias Svensson Hvad der skete, efter lyset gik ud Otto Brøns-Petersen Om Ayn Rands Hymne Nicolai Heering Hymne uddrag Ayn Rand

Læs mere

Trolling Master Bornholm 2013

Trolling Master Bornholm 2013 Trolling Master Bornholm 2013 (English version further down) Tilmeldingen åbner om to uger Mandag den 3. december kl. 8.00 åbner tilmeldingen til Trolling Master Bornholm 2013. Vi har flere tilmeldinger

Læs mere

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Lördagen den 20. augusti 2005 kl. 10:00 Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? (plenarmöte) Debattledare: Høyesteretsdommer

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

LANDSCAPE SPRAWL. Marie Markman, billedkunstner, cand.hort.arch., ph.d.

LANDSCAPE SPRAWL. Marie Markman, billedkunstner, cand.hort.arch., ph.d. LANDSCAPE SPRAWL Marie Markman, billedkunstner, cand.hort.arch., ph.d. LANDSKABSSPREDNING Marie Markman, billedkunstner, cand.hort.arch., ph.d. I Center for Strategisk Byforskning har vi de sidste 10 år

Læs mere

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne Tilmelding Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger (FBBB) arrangerer - i samarbejde med Københavns kommune og Sustainable Bussines

Læs mere

www.cfufilmogtv.dk Tema: Pets Fag: Engelsk Målgruppe: 4. klasse Titel: Me and my pet Vejledning Lærer

www.cfufilmogtv.dk Tema: Pets Fag: Engelsk Målgruppe: 4. klasse Titel: Me and my pet Vejledning Lærer Me and my pet My dogs SVTV2, 2011, 5 min. Tekstet på engelsk Me and my pet er en svenskproduceret undervisningsserie til engelsk for børn i 4. klasse, som foregår på engelsk, i engelsktalende lande og

Læs mere

THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011

THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011 THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011 info@groupsystems.com Raw data from the Think Tank sessions carried out on august 25 th 2011 Varberg,

Læs mere

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde Franchising Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark 400 Talere: Debatlederen, departementschef Poul Lundbæk

Læs mere

Trolling Master Bornholm 2013

Trolling Master Bornholm 2013 Trolling Master Bornholm 2013 (English version further down) Tilmeldingerne til 2013 I dag nåede vi op på 85 tilmeldte både. Det er stadig lidt lavere end samme tidspunkt sidste år. Tilmeldingen er åben

Læs mere

Implementering af evidensbaseret viden lederskab som bærende faktor

Implementering af evidensbaseret viden lederskab som bærende faktor Implementering af evidensbaseret viden lederskab som bærende faktor Bianca Albers Familie og Evidens Center Fokus for oplægget Evidens Ledelse Implementering Outcome Evidensbaseret vs. evidensinformeret

Læs mere

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år?

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år? Hvordan skal Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid Öresunds regionen se ud om 30 år? Indhold År 2040, en omväldsbild Henrik Persson, fremtidsforsker och forfatter Der var engang

Læs mere

TEMA 7. Annonce i Roskilde Avis Fredag 16 januar 2004. Public Globality Garden YNKB 2004

TEMA 7. Annonce i Roskilde Avis Fredag 16 januar 2004. Public Globality Garden YNKB 2004 TEMA 7 Annonce i Roskilde Avis Fredag 16 januar 2004 Public Globality Garden YNKB 2004 Kontoret for Jordforbindelse er et projekt som belyser, experimentelt forsker i og konkret aktiverer en bæredygtig

Læs mere

Indsigt og udsyn med Informationsteknologi

Indsigt og udsyn med Informationsteknologi Indsigt og udsyn med Informationsteknologi Michael E. Caspersen Institut for Datalogi og Center for Scienceuddannelse Aarhus Universitet 40 år Datalære, Edb, Datalogi, It, Service og kommunikation, Programmering

Læs mere

Green Care: Status from Denmark

Green Care: Status from Denmark AARHUS UNIVERSITET Karen Thodberg 27. juni 2012 Green Care: Status from Denmark Senior scientist Karen Thodberg, Institute of Animal Science, Aarhus Universitet, og Carsten Ørting Andersen, Grøn Omsorg

Læs mere

GIVE IT. SOME ENGlISH1. Hedwig

GIVE IT. SOME ENGlISH1. Hedwig Doth Ernst Jacobsen og Henriette BETH Brigham GIVE IT SOME ENGlISH1 Hedwig Give It Some English I 2014 Doth Ernst Jacobsen og Henriette Beth Brigham og Forlaget Hedwig Sat med Calibri og Futura Grafisk

Læs mere

Etik i markedsanalyse via Sociale Medier

Etik i markedsanalyse via Sociale Medier Etik i markedsanalyse via Sociale Medier IDÉ OG GENNEMFØRELSE SKISMA? Traditionel MR...a solution to a lack of information fokusgrupper f2f telefon (CATI) mystery shopping pen & paper etnografi offline

Læs mere

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING Måla ansikten Mal ansigter 600309 Måla ansikten Mal ansigter SE Du kan enkelt måla ansikten på vaddkulor, träkulor och knappformar med pennor eller pensel och hobbyfärger.

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

evejledning vejledning i det virtuelle rum

evejledning vejledning i det virtuelle rum evejledning vejledning i det virtuelle rum 11. April 2011 2 Hvad er evejledning? Et landsdækkende vejledningstilbud med lang åbningstid! Anvender udelukkende digitale medier i kontakten med de vejledningssøgende

Læs mere

Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov

Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov 195 Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 9.30 Gruppdiskussion Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov Referat, se bilaga 10 (del II, s. 113) Debattledare: afdelingschef ANDERS TROLDBORG, Danmark

Læs mere

& DATA METODE. Indhold i dette nummer: DDA Nyt nr. 94 2008. Persondataloven regler og praksis for god databehandlingsskik

& DATA METODE. Indhold i dette nummer: DDA Nyt nr. 94 2008. Persondataloven regler og praksis for god databehandlingsskik METODE & DATA Nr. 94 2008 Dan s k Data Ar k i v DDA Nyt nr. 94 2008 METODE & DATA Indhold i dette nummer: Persondataloven regler og praksis for god databehandlingsskik Att förena kvalitativa data och samhällsvetenskapliga

Læs mere

Fängelseforskning Imprisonment. NSfK:s 46th Research Seminar. Rørvig, Denmark 2004. Scandinavian Research Council for Criminology

Fängelseforskning Imprisonment. NSfK:s 46th Research Seminar. Rørvig, Denmark 2004. Scandinavian Research Council for Criminology Fängelseforskning Imprisonment NSfK:s 46th Research Seminar Rørvig, Denmark 2004 Scandinavian Research Council for Criminology Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Innehållsförteckning Table of Contents

Læs mere

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Referenten, dommer Lars Lindencrone Petersen, Danmark: Jeg har ikke tænkt mig slavisk at gennemgå det papir, der danner

Læs mere

DANSKE STUDIER UDGIVNE AF GUNNAR KNUDSEN OG MARIUS KRISTENSEN FOR UNIVERSITETSJUBILÆETS DANSKE SAMFUND

DANSKE STUDIER UDGIVNE AF GUNNAR KNUDSEN OG MARIUS KRISTENSEN FOR UNIVERSITETSJUBILÆETS DANSKE SAMFUND DANSKE STUDIER UDGIVNE AF GUNNAR KNUDSEN OG MARIUS KRISTENSEN 1939 FOR UNIVERSITETSJUBILÆETS DANSKE SAMFUND KØBENHAVN GYLDENDALSKE BOGHANDEL NORDISK FORLAG INDHOLD BRITA FELLANDER, Anna Michelsen och J.

Læs mere

Literacy et begreb med store konsekvenser. Klara Korsgaard

Literacy et begreb med store konsekvenser. Klara Korsgaard Literacy et begreb med store konsekvenser Klara Korsgaard At læse er en kognitiv færdighed at kunne anvende en kognitiv færdighed i en social kontekst at kunne anvende en kognitiv færdighed i en social

Læs mere

Årg. 85 2009 Häfte 2 FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN. Bokessä om Dagens Nyheter. Årg.

Årg. 85 2009 Häfte 2 FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN. Bokessä om Dagens Nyheter. Årg. NORDISK TIDSKRIFT 2009 2015 HÄFTE 2 FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN c Georg Nordisk Brandes säkerhet och Christian Nya prövningar: Krohg Hagar c Karin Olssons Söder

Læs mere

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network UNIVERSITETET & BYEN hvidbog fra ncn seminar Juni 2009 nordic city network nordic city network Chairman for Nordic City Network: christer larsson urban planning director malmö city tel +46 40 34 22 98

Læs mere

Evaluering af Korta programmet

Evaluering af Korta programmet UFL-rapport Nr 2007:01 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Evaluering af Korta programmet En læreruddannelse på Göteborgs Universitet Vibe Aarkrog Danmarks Pædagogiske

Læs mere

How Al-Anon Works - for Families & Friends of Alcoholics. Pris: kr. 130,00 Ikke på lager i øjeblikket Vare nr. 74 Produktkode: B-22.

How Al-Anon Works - for Families & Friends of Alcoholics. Pris: kr. 130,00 Ikke på lager i øjeblikket Vare nr. 74 Produktkode: B-22. Bøger på engelsk How Al-Anon Works - for Families & Friends of Alcoholics Al-Anons grundbog på engelsk, der indfører os i Al- Anon programmet. Om Al-Anons historie, om forståelse af os selv og alkoholismen.

Læs mere

Nyhedsbrev 15 Februar 2008

Nyhedsbrev 15 Februar 2008 Nyhedsbrev 15 Februar 2008 FTU Boghandel Halmstadgade 6, 8200 Århus N Tlf: 86 10 03 38 / Mail:ftu@ats.dk / Inet: www.ftu.dk Hvem er FTU Boghandel? FTU Boghandel er en specialboghandel indenfor teknik,

Læs mere

Spørsmål og svar - MyTeam

Spørsmål og svar - MyTeam Spørsmål og svar - MyTeam Efkon AB 2010-2013 Mange tak till den danske oversættelse af Michael Neergaard, Næstved/Herlufsholm Håndbold. 1. SPØRGSMÅL OG SVAR... 2 1.1. VI VILL SNABBT VETA HUR MÅNGA SOM

Læs mere

Information Systems ICT. Welcome to. Autumn Meeting Oct 2013, Copenhagen(DK)

Information Systems ICT. Welcome to. Autumn Meeting Oct 2013, Copenhagen(DK) Information Systems ICT Welcome to Autumn Meeting Oct 2013, Copenhagen(DK) Agenda Autumn Meeting 2013 Thursday 24:th of October 10:00 Velkomst. Status fra formanden og gennemgang af program for høstmødet

Læs mere

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Ingólfur V. Gíslason och Guðný Björk Eydal (red.) TemaNord 2010:595 Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden TemaNord 2010:595

Læs mere

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 1 INDLEDNING Öresundskomiteen blev etableret i 1993 og har gennem årene udviklet sig. Men formålet er det samme i dag som dengang: at

Læs mere

Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll

Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll Distansutbildning på nätet... av Sveriges Konstföreningar distrikt Gävleborg (SE)...2 Konstföreningen i förorten...

Læs mere

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling?

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Mette Andresen er leder af NAVIMAT, Nationalt Videncenter for Matematikdidaktik, i Danmark. www.navimat.dk Inledning I selve foredraget på Biennalen

Læs mere

UFM-IT and its administrative systems

UFM-IT and its administrative systems UFM-IT and its administrative systems Vis hjælpelin placering af o 1. Højre klik u Gitter og hjæ 2. Sæt hak ve Vis tegnehjæ 3. Sæt hak ve og Fastgør o 4. Vælg OK ens titel, etc menulinjen, ed / Sidefod

Læs mere

Skoleunderstöttende insatser för udsatte börn

Skoleunderstöttende insatser för udsatte börn Skoleunderstöttende insatser för udsatte börn Bo Vinnerljung Professor i socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamisbrug fra 20 års alderen opdelt efter socioøkonomisk

Læs mere

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 OPEN DAYS 2012 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET DANMARK Midtjylland NordDanmark Öresund Region Syddanmark Vejle Sjælland INDEX I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 Midtjylland 3

Læs mere

DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015

DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015 DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015 KURSKATALOG FÖR DÖVBLINDPERSONAL 2015 Utgiven av Nordens Välfärdscenter www.nordicwelfare.org maj 2015 Ansvarig utgivare: Ewa Persson Göransson Grafisk produktion: Victoria

Læs mere

Department meeting, 31 October 2012

Department meeting, 31 October 2012 Department meeting, 31 October 2012 Introduction and presentation of programme (by CT) Presentation and discussion of budget/fc 3 2012 and budget 2013 (by Martha Berdiin, Head of Finance, BSS) Presentation

Læs mere

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen - RESULTAT OCH MÖJLIGHETER ØRESUNDSREGIONENS ARBEJDSMARKEDSPOLITISKE RÅD Öresundskomiteen DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling ERFARINGER FRA ØRESUNDSREGIONEN Interviews med udvalgte

Læs mere

Europaudvalget 2013-14 EUU Alm.del Bilag 575 Offentligt

Europaudvalget 2013-14 EUU Alm.del Bilag 575 Offentligt Europaudvalget 2013-14 EUU Alm.del Bilag 575 Offentligt Kære folketingsmedlem, medlem af Europaudvalget Hver gang vi har haft EU parlamentsvalg har det lydt: nu skal vi have borgerne til at interessere

Læs mere

Bibliotekets besøg i Stockholm med Biblioteksledernetværket Oktober 2014.

Bibliotekets besøg i Stockholm med Biblioteksledernetværket Oktober 2014. Bibliotekets besøg i Stockholm med Biblioteksledernetværket Oktober 2014. Biblioteket Kongelige Tekniske Höjskola Velankommet til Stockholm mandag middag mødes vi foran biblioteket ved Kongelig Tekniske

Læs mere

Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Indhold:

Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Indhold: Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Deltagere fra universiteterne i Vilnius, Åbo og Helsingfors. Redigeret af kursusleder Karin

Læs mere

30.9.2013. DENVER 82x82x200cm. www.bathdeluxe.com

30.9.2013. DENVER 82x82x200cm. www.bathdeluxe.com 30.9.2013 DENVER 82x82x200cm www.bathdeluxe.com DENVER A C D E F G H E D I B bakglas är vändbara (höger/vänster) Glas bagvæggene er vendbare (højre/venstre) Tack för att du har valt vår produkt. Vi försökte

Læs mere

Som mentalt og moralsk problem

Som mentalt og moralsk problem Rasmus Vincentz 'Klimaproblemerne - hvad rager det mig?' Rasmus Vincentz - November 2010 - Som mentalt og moralsk problem Som problem for vores videnskablige verdensbillede Som problem med økonomisk system

Læs mere

MINDERNES BRO MINNENAS BRO

MINDERNES BRO MINNENAS BRO MINDERNES BRO MINNENAS BRO M I N D E R N E S B R O 1 2 M I N N E N A S B R O MINDERNES BRO øjebliksbilleder fra livet i 1920- og 30erne MINNENAS BRO - ögonblicksbilder från 1920- och 30-talet M I N D E

Læs mere

Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier

Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier TemaNord 2006:545 Unge, køn og pornografi i Norden Kvalitative studier TemaNord 2006:545 Nordisk Ministerråd, København 2007 ISBN 92-893-1354-4 Trykk:

Læs mere

Overblik Program 17. nov

Overblik Program 17. nov Overblik Program 17. nov Oplæg, diskussion og sketchnoting af artikler Pencils before pixels, Drawing as... og Learning as reflective conversation... Intro til markers Øvelser: Formundersøgelser & idegenerering

Læs mere

Nyhedsmail, april 2014 (scroll down for English version)

Nyhedsmail, april 2014 (scroll down for English version) Nyhedsmail, april 2014 (scroll down for English version) Kære Omdeler Forår og påske står for døren, og helligdagene i forbindelse med påsken betyder ændringer i omdelingen. Derudover kan du blandt andet

Læs mere

Et lille specialforbund står i 2018 som vært for en af de største sportsbegivenheder nogensinde i Danmark.

Et lille specialforbund står i 2018 som vært for en af de største sportsbegivenheder nogensinde i Danmark. IDAN KONFERENCE VEJEN 24. NOVEMBER 2014 Et lille specialforbund står i 2018 som vært for en af de største sportsbegivenheder nogensinde i Danmark. Hvordan vil Unionen bruge VM i ishockey som løftestang

Læs mere

7JOUBHF %BOTL SvenskB 1

7JOUBHF %BOTL SvenskB 1 Svensk 1 8x 3x 2x 6x 2x 3.2 x 13mm 6x 6x 4.8 x 38mm Ø 6.4 mm 10x 4 x 16mm! 2 1 4 X Ø 8 mm x6 X = Y - 162-650-900 2 m MIN 685 m X MAX 1085 mm 162 mm 650 mm 4.8 x 38 mm 900 mm 5 3 6 1 4.8 x 38 mm 2 3 Y 7

Læs mere

Nordisk Ministerråds samlede virksomhed. Årsrapport 2014

Nordisk Ministerråds samlede virksomhed. Årsrapport 2014 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 ANP 2015:767 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 ISBN 978-92-893-4322-0

Læs mere

3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE. Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden?

3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE. Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden? 3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden? Bilag VI Advokat SIGRID BECKMAN Herr ordförande, mina herrar och

Læs mere

Baltic Development Forum

Baltic Development Forum Baltic Development Forum 1 Intelligent Water Management in Cities and Companies developing and implementing innovative solutions to help achieve this objective. Hans-Martin Friis Møller Market and Development

Læs mere

Ære og Konflikt - Metoder og muligheder i arbejdet med æresrelaterede konflikter

Ære og Konflikt - Metoder og muligheder i arbejdet med æresrelaterede konflikter Ære og Konflikt Ære og Konflikt - Metoder og muligheder i arbejdet med æresrelaterede konflikter Artikler samlet på baggrund af konferencen Ære og Konflikt i efteråret 2013. Indhold Forord 3 Af Lene Johanneson,

Læs mere

ESKILTUNA FREDERICIA KRISTI- ANSAND LILLESTRÖM LINKÖ- PING LUND NORRKÖPING GÖ- TEBORG STAVANGER TROMSÖ TRONDHEIM UMEÅ UPPSALA JUBILEUMSSKRIFT

ESKILTUNA FREDERICIA KRISTI- ANSAND LILLESTRÖM LINKÖ- PING LUND NORRKÖPING GÖ- TEBORG STAVANGER TROMSÖ TRONDHEIM UMEÅ UPPSALA JUBILEUMSSKRIFT ALBORG AARHUS SKILTUNA FREDERI- CIA KRISTIANSAND LIL- LESTRÖM LINKÖPING LUND NORRKÖPING GÖTEBORG STAVANG- ER TROMSÖ TROND- HEIM UMEÅ UPPSALA VASA SÖNDERBORG MAL- MÖ ODENSE AALBORG AARHUS ESKILTUNA FRE-

Læs mere

Art. 25-960 Art. 25-961

Art. 25-960 Art. 25-961 Bruksanvisning Svart kabel (-) Röd kabel (+) IN Vit kabel (-) UT LED UPP UPP-knapp LED NER NER-knapp Ett lätt tryck på UPP-knappen gör att ljuset i lampan ökar till den senast valda ljusstyrkan. LED UPP

Læs mere

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie Rune JJ Brand Andreas Larsson Kandidatuppsats vt 2012 Handledare: Johan Bertlett Sammanfattning Syftet med denna studie var att

Læs mere

Hvilke typer koder findes der?

Hvilke typer koder findes der? Introduktion Hvilke typer koder findes der? Responsmekanismer og benchmark ifht. sms. Øg din ROI på din medieinvestering Hvad er det der bygger bro efter din kunde har scannet kode Payment / Salg Promotion

Læs mere

Tidsskrift for Religionslærerforeningen for Gymnasiet og HF. Religion. 2013 nr. 1 maj

Tidsskrift for Religionslærerforeningen for Gymnasiet og HF. Religion. 2013 nr. 1 maj Tidsskrift for Religionslærerforeningen for Gymnasiet og HF Religion 2013 nr. 1 maj Bidragsyderne. Redaktøren har ret til at bringe artikler fra Religion på foreningens hjemmeside. Kopi og anden gengivelse

Læs mere

MITT ISLAND. Pris från 9.995:- per person

MITT ISLAND. Pris från 9.995:- per person Nr. 2. mar. - apr. - 2011 MITT ISLAND Veckoresa till Island sommaren 2011. Vi upplever valar, sprutande gejsrar, vattenfall och bad i varma källor. Detta har genom åren varit vår absolut populäraste resa,

Læs mere

Børn, unge og medier

Børn, unge og medier Børn, unge og medier Nordiske forskningsperspektiver Redaktör Christa Lykke Christensen NORDICOM Nordicom informerar om medieforskning NORDICOMS uppgift är att sprida kunskap om medie- och kommunikationsforskningen

Læs mere

A. Kommunikationsplan

A. Kommunikationsplan A. Kommunikationsplan Kreativ Metapols kommmunikationsplan: 1. Målsætning Kreativ Metapols målsætning er at kommunikere netværkets tværfaglige og -regionale idegrundlag og platform ud til eksterne samarbejdspartnere

Læs mere