Børn, unge og medier

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Børn, unge og medier"

Transkript

1 Børn, unge og medier Nordiske forskningsperspektiver Redaktör Christa Lykke Christensen NORDICOM

2 Nordicom informerar om medieforskning NORDICOMS uppgift är att sprida kunskap om medie- och kommunikationsforskningen i de nordiska länderna. Genom olika nationella och nordiska kanaler förmedlar Nordicom kunskap om forskningen och dess resultat till forskare, studenter, beslutsfattare, mediepraktiker, journalister, informatörer, lärare och övriga intresserade. Nordicom arbetar för att göra nordisk medie- och kommunikationsforskning känd i andra länder samt förmedlar kontakter mellan nordiska och internationella forskningsmiljöer. Nordicom dokumenterar medieutvecklingen i de nordiska länderna. Denna informationsservice riktar sig till brukare inte bara i Norden utan också i Europa och övriga världen. Utarbetande av jämförande nordisk mediestatistik utgör kärnan i detta arbete. Nordicom svarar, på uppdrag av UNESCO, för The International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen, vars uppgift är att informera brukargrupper i olika delar av världen om nyvunnen kunskap på området. Nordicoms verksamhet bedrivs både på nordisk och nationell nivå. Den nordiska samordningen finansieras av Nordiska Ministerrådet. NORDICOM Göteborgs universitet, Box 713, Göteborg Tel: 031/ Fax: 031/ , E-post:

3 Børn, unge og medier

4 Børn, unge og medier Nordiske forskningsperspektiver Redaktör Christa Lykke Christensen NORDICOM

5 NORDICOM Göteborg University 1999 Box 713, SE Göteborg phone , fax , Editor: Ulla Carlsson Cover: Roger Palmqvist Printing: Livréna, Kungälv 1999 ISSN ISBN

6 Indhold Ulla Carlsson Förord 7 Christa Lykke Christensen Introduktion 9 Ulrika Sjöberg Att leva i cyberspace En studie om hur yngre svenska tonåringar använder och upplever Internet 13 Ulla Johnsson-Smaragdi och Annelis Jönsson Skolans problembarn. Medier och uppväxtmiljö 35 Ebba Sundin Barns tankar om en lokal morgontidning i Sverige 57 Ingegerd Rydin Från Goddag flickor och pojkar til Hej alla barn Barnet i svensk radio og tv under 1900-talet 69 Jette Rygaard Fjernsyn og identitet i et bikulturelt samfund De åriges TV-præferencer i Nuuk, Grønland 95 Birgit Kleist Pedersen Medieprofil blandt årige i Nuuk, Grønland Et pilotprojekt med fokus på videobrug og filmpræferencer 125 Gudbjörg Hildur Kolbeins The Effects of Family Cohesion and Tension on Icelandic Adolescents Motivations and Viewing of Television Programs 153 Thorbjörn Broddason A Wasted Miracle? Literacy and the New Media 175 Karin Hake Barneperspektivet en forskningsstrategi 193 5

7 6 INTRODUKTION Elise Seip Tønnesen Tolkningsberedskab Norske barns forståelse for tekst i fjernsyn og bok 209 Karen Klitgaard Povlsen Tekst og reception: Beverly Hills i Danmark 227 Christa Lykke Christensen Forståelse og tolkning af moderne billedmedier om danske gymnasieelevers billedoplevelser 243 Jesper Olesen Børns mediebrug et spørgsmål om kompetence 263 Carsten Jessen Computerspil og legekultur en skitse til tolkningsramme 277 Birgitte Holm Sørensen Når børn producerer i multimedier 291 Forfattere 305

8 INTRODUKTION FORORD 7 Förord Ett nytt medielandskap och en ny medieordning håller på att växa fram. Vi ser stora förändringar både i den offentliga och den privata mediekulturen. Informationen flödar allt friare, allt mer utan bindning till tid och rum, och utbudet blir allt mer omfattande på grund av nya medieteknologier. Vi talar om fragmentering, diversifiering och individualisering. Det handlar om en intensiv och genomträngande mediekultur. Det är ingen överdrift att fastslå att de mest utsatta i denna mediernas värld är barnen. De förändringar vi kan se i medieordningen påverkar i hög grad barnens levnadsförhållanden och vardagskultur. För många barn är kultur idag huvudsakligen elektroniskt förmedlad kultur. Mediernas innehåll väcker viktiga frågor. Från många håll uttryckts farhågor om mediernas, inte minst televisionens och de nya medieteknologiernas, negativa inflytande på barn och ungdomar. Under de senaste decennierna har det genomförts många undersökningar om mediernas roll och påverkan på barn och unga. Forskare i de nordiska länderna har varit framgångsrika inom området. Forskningsprojekten var många under 1970-talet men sedan inträffade en stagnation under 1980-talet. Därför är det glädjande att notera att forskningsintresset för barn/ungdomar och medier under senare år återigen har ökat. Det nya framväxande medielandskapet ställer nya och viktiga frågor. För att stärka och utveckla forskningsområdet i Norden bildade ett antal forskare för några år sedan nätverket Barn, unga och medier (BUM). Nordicoms primära uppgift är att förmedla kunskap om den nordiska medieforskningen och dess resultat till olika brukargrupper. Genom en rad olika kanaler tidskrifter, böcker, rapporter, statistiska översikter, databaser söker Nordicom fullgöra sitt uppdrag. Sedan ett par år tillbaka har Nordicom också ett UNESCO-uppdrag att etablera ett International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen. När BUM för något år sedan hörde av sig till Nordicom om ett samarbete kring utgivningen av en nordisk antologi om barn, unga och medier vari en rad olika aktuella perspektiv inom forskningsområdet skulle redovisas var det mot den bakgrunden självklart för Nordicom att medverka till att denna bok färdigställdes. Nu när boken föreligger är det är min förhoppning att boken skall vara till nytta för många olika kategorier av läsare samt stimulera till ny forskning. Göteborg i juni 1999 Ulla Carlsson Föreståndare Nordicom 7

9 8 INTRODUKTION

10 INTRODUKTION 9 Børn, unge og medier Nordiske forskningsperspektiver M edier har i dag en central betydning i børns og unges hverdag. Medieformidlet viden og medieformidlede oplevelser udgør centrale elementer i både børnehaven, skolen og fritiden. Således forekommer medieforskning med et børne- og ungdomsperspektiv mere relevant end nogen sinde. Ikke blot er børn og unge i dag vokset op med mange medier; Medierne fylder også tidsmæssigt meget i deres hverdagsliv. Ikke blot er børn og unge flittige brugere af samtlige medier; Medierne er også fuldt integrerede i deres hverdag og udgør, på trods af deres upåfaldende og selvfølgelige tilstedeværelse, både en særlig kvalitet og en særlig kulturel dimension i deres tilværelse. Skal man anlægge et tidssvarende medieforskningsperspektiv på børns og unges mediekultur, må man nødvendigvis betragte denne kultur ud fra et helhedsorienteret perspektiv. Det vil sige, at refleksionen over det enkelte medies betydning for børn og unge ikke kan stå alene, men må integreres i et samlet perspektiv på alle medier. Det enkelte medie har naturligvis særskilt betydning, men sådan som børn og unge i dag integrerer brugen af samtlige medier i en bred mediebrugs-kultur, må der tages højde for, at dén rolle, det enkelte medie spiller, også får sin betydning og funktion, direkte eller indirekte, i samspillet med de øvrige medier. Det er sjældent muligt for den enkelte forsker at beskæftige sig indgående med mange medier, deres indbyrdes relationer og betydning for børn og unge. Kontakten til andre medieforskere er vigtig, således at den gensidige faglige erfaringsudveksling kan bidrage til at skabe det helhedsperspektiv, som den individuelle forsker har brug for som platform for sin egen ofte mere specifikt orienterede forskning. Denne antologi beskæftiger sig fra forskellige tilgangsvinkler med forholdet mellem børn, unge og medier. Antologien udspringer af det nordiske forskernetværk Børn, unge, medier, (BUM), financieret af NorFa De enkelte artikler præsenterer aspekter af de faglige diskussioner, som er foregået i netværkets regi, hvorfor antologien kan betragtes som en erfaringsopsamling på det nordiske samarbejde. Bidragene beskæftiger sig med forholdet mellem børn, unge og medier, set ud fra et grønlandsk, et islandsk, et norsk, et svensk og et dansk perspektiv. Selv om de beskæftiger sig med enkelte medier og deres betydning i forhold til børn og unge, ligger det som en forudsætning for hvert enkelt bidrag, at mediebrug og medieoplevelser skal forståes i et integreret perspektiv med samtlige medier og med den kultur, børn og unge i øvrigt er del af. Antologien er, ud fra både et medieforsknings- og et børne- og ungdomsperspektiv, tværvidenskabelig. Forfatterne arbejder med baggrund i forskellige 9

11 10 INTRODUKTION fagområder, der har udgangspunkt i både humanistiske og samfundsvidenskabelige fagtraditioner, men medieperspektivet på børn og unge er det styrende, enten det drejer sig om børns og unges brug og oplevelse af trykte, audiovisuelle eller elektroniske medier. Karakteristisk for bidragene og for den forskningsudveksling, som er gået forud i netværkets regi, er tilnærmelsen imellem de kvantitative og kvalitative tilgange til emneområdet. Netværket har øget kendskabet til andre metoder specielt inden for receptionsstudierne. Ikke blot er de overvejende kvantitativt orienterede forskere blevet mere opmærksomme på værdien af kvalitative metoder; Også de humanistiske, kvalitativt orienterede forskere har bevæget sig ind på det hidtil nærmest tabubelagte område, de kvantitative studier en trafik, som også gør sig gældende for medieforskningen generelt. Denne gensidige, metodiske åbenhed og lydhørhed har været frugtbar i forskernetværkets arbejde og afspejler sig også i dele af denne antologi. En anden tendens, som også gør sig gældende generelt i medieforskningen, er en tilbagevenden til teksten. I receptionsforskningen har man til tider glemt selve mediet og dets udsagn til fordel for de sociale og kulturelle vilkår, der forbinder sig med brugen af medierne. En tilbagevenden til teksten er ikke udtryk for gentagelse af et traditionelt tekst- og fagsyn, men for en reaktualisering af det standpunkt, at teksten også må have en betydning, når det drejer sig om formidling og forståelse af diverse medieformidlede udsagn; At det altså ikke er ligegyldigt, hvad børn og unge ser i tv, hvilke bøger de læser og hvilke slags computerspil, de er optagede af. Som receptionsforsker må man have viden om teksten; Det stiller så i næste omgang krav om, at blikket også på et analytisk niveau rettes mod mediebrugerens forståelse og oplevelse af teksten ud fra fx kognitive og ideologisk diskursive tilgange. Antologien kan i overvejende grad betragtes som et bidrag til receptionsforskningen. Med udgangspunkt i medierne: avisen, fjernsynet, videoafspilleren, bogen, radioen og computeren, beskæftiger den sig med, dels i hvilket omfang børn og unge i Norden anvender disse medier, dels hvad de bruger dem til, hvordan og i hvilke situationer. Ikke mindst forsøger artiklerne at komme med svar på, hvordan de forskellige medier opleves og integreres af børn og unge i deres hverdagsliv, dvs. sætter fokus på kulturelle aspekter af børns og unges mediebrug. Bla. belyses, hvordan kommercielle amerikanske tv-programmer recipieres i en nordisk sammenhæng. Antologien rummer endvidere bidrag, som sætter fokus på især radio og tv s konstruktion af synet på børn og unge, sådan som det har udviklet sig gennem det 20. århundrede, ligesom den rummer bidrag, der metodisk diskuterer problemer i forbindelse med at anlægge et børneperspektiv. Som helhed gør antologien opmærksom på, at nutidens børn og unge både udgør en særlig gruppe af medie-brugere og -fortolkere, men også at de tilhører en generation, for hvem mange og forskellige medier betragtes som en ganske naturlig del af hverdagen. At medierne efterhånden udgør en selvfølgelig realitet for børn og unge, gør det desto mere interessant både at studere

12 INTRODUKTION 11 mediernes overordnede, fælles-kulturelle og diskursive betydning og deres mere differentierede betydning, set ud fra fx kognitive, sociale, uddannelsesmæssige, alders- og kønsmæssige betragtninger. Hermed bidrager antologien også til diskussionen af, hvilket potentiale medierne evt. kan udgøre og hvilken rolle, vi mener, medierne skal have i fremtiden. København i juni 1999 Redaktør Christa Lykke Christensen

13 8 INTRODUKTION

14 ATT LEVA I CYBERSPACE 13 Att leva i Cyberspace En studie om hur yngre svenska tonåringar använder och upplever Internet ULRIKA SJÖBERG Det virtuella samhället, cyberspace, cyborg, cyberpunk, cybertid är exempel på ord som blommat upp under de senaste åren i ett försök att beteckna den elektroniska världen, och därmed fånga innebörden av hur det är att leva i västvärlden, i slutet av 1900-talet. Jones (1997) definierar cyberspace enligt följande: CMC (computer-mediated communication) not only structures social relations, it is the space within which the relations occur and the tool that individuals use to enter that space. It is more than the context within which social relations occur it is commented on and imaginatively constructed by symbolic processes initiated and maintained by individuals and groups (Jones, 1997, s. 16). Den föränderliga mediemiljön som idag omger oss beskrivs oftast med siffror i form av tillgång, användningsområde och antal minuter som ett visst medium utnyttjas hade cirka 30% av svenska barn och ungdomar i åldern 7-16 tillgång till Internet hemma (Johnsson-Smaragdi, 1998). Samma studie visade också att 60% (av samtliga undersökta) använde sig av mediet någon gång. Siffrorna visar klart att Internet har börjat sitt intåg i de svenska hemmen, och det med raska steg. Denna artikel vill sätta statistiska data i ett bredare sammanhang, utifrån ungdomarnas egna beskrivningar och upplevelser av Internet. Vid en tidpunkt då nya interaktiva digitala medier är på väg in i svenska hem är det väsentligt att erhålla kunskap om hur barn förstår och tolkar deras medierelaterade aktiviteter. Det talas om hur massmedia naturaliseras in i våra hem, en process som fullbordas när ett medium vunnit mottagarens tid och rum (Reimer, 1993). Metod och urval Denna artikel är ett resultat av ett pågående europeiskt komparativt forskningsprojekt Children, Young People and the Changing Media Environment, som leds av Dr. Sonia Livingstone och Dr. George Gaskell på Department of Social Psychology vid London School of Economics and Political Science. Projektet betonar de skärmbaserade elektroniska medierna, hur dessa tolkas och integreras i det vardagliga livet, och hur medierna i sin tur påverkar den 13

15 14 ULRIKA SJÖBERG enskilde individen, familjen och samhället. Förutom Storbritannien och Sverige deltar Danmark, Finland, Holland, Tyskland, Belgien (Flandern), Schweiz, Frankrike, Italien, Spanien och Israel (Livingstone & Gaskell, 1995a, 1995b). Det internationella projektet består i huvuddrag av fyra successiva faser: pilotstudie, enkät, intervjuer och fokuserade gruppdiskussioner, och den slutliga komparativa analysen. Den svenska datainsamlingen (kvantitativa fasen) ägde rum i april-juni 1997, och omfattade elever, i åldern 7-16, från Malmö, Göteborg, Lödöse, Karlstad, Hällefors, Stockholm och Vagnhärad. Urvalet är inte strikt representativt i den meningen att det kan sägas spegla Sverige i sin helhet utan ska snarare ses som en studie av flera enskilda städer/ orter. Dessa har valts ut för att de erbjuder en bred empirisk bas, såväl i socioekonomiskt hänseende, som genom att de speglar både storstad/landsbygd. Genom Statistiska centralbyråns kommunfakta erhölls information om varje kommuns/stadsdels struktur gällande befolkning, antal utländska medborgare, arbetslösa, medelinkomst, andel socialbidragstagare och antal invånare med eftergymnasial utbildning. Samtliga länder i projektet har täckt in de fyra åldersgrupperna 6/7, 9/10, 12/13 och 15/16. I oktober/november 1997 påbörjades den kvalitativa fasen. Sammanlagt gjordes 28 intervjuer, både i grupp och enskilt, på Gärdesskolan, Dammfriskolan och Rosengårdsskolan i Malmö. Ytterligare intervjuer (14 st) gjordes i april 1998 på Fornbyskolan och Hedebyskolan i Vagnhärad. Intervjugruppen bestod av fem personer (för åk 1, fyra personer) och samtalen varade mellan 40 och 60 minuter. Tjejer och killar intervjuades separat. Efter gruppintervjun valdes en elev ut för att intervjuas enskilt om hans eller hennes vardagsstruktur, och mediernas roll i denna. Denna artikel baseras på de intervjuer som gjordes med elever i åldern 12-13, sammanlagt 20 personer. Anledningarna är flera till att just denna åldersgrupp belyses. Medan de yngre barnen inte har tillräcklig kunskap och förmåga att utnyttja olika typer av media, har åringarna (på grund av kognitiv utveckling etc.) inte liknande svårigheter. Det var hos de äldre tonåringarna (15/16 år) som de s k datafreaksen fanns (oftast killar), och några tjejer i denna åldersgrupp undrade också varför vi inte använder skrivmaskinen längre. Något som kan visa på en viss främmande inställning till mediet. Denna könsskillnad återspeglas inte i den utvalda åldersgruppen, en indikering på att Internet börjar bli ett familjärt medium som, mer eller mindre omedvetet, invävs i våra vardagliga rutiner. Ett annat skäl till att åringar föreföll intressanta är att de befinner sig i en period i sina liv som kan ses som en övergång från barndom till ungdom, där identitet och livsstil blir nyckelbegrepp. Ett ökat intresse för det motsatta könet är också märkbart under denna period. Eftersom barnet får mer och mer i veckopeng ökar hans eller hennes materiella resurser, och dess roll som oberoende konsument. I en undersökning, gjord av dåvarande Sparbanken, visade det sig att den genomsnittliga veckopengen är runt 20 kronor upp till nio år för att sedan, i års åldern, öka till cirka 40 kr (Institutet för privatekonomi, 1997). Föräldrarna börjar även ge sitt barn

16 ATT LEVA I CYBERSPACE 15 mer frihet, dels att fatta egna beslut men också att röra sig mer obehindrat mellan olika platser. Detta bekräftades i vår enkätundersökning, där barnen med ökad ålder får mer frihet att gå vart de vill, 64% (9/10 år) respektive 73% (15/16 år). Internet som medium Vart man än går kan man höra eller läsa om Internet, världens största nätverk av datorer. Ett datanätverk är en uppsättning länkade datorer som kommunicerar, skickar meddelanden och information sinsemellan. Redan 1994 var mer än av dessa nätverk anslutna till Internet, en siffra som givetvis ökar för varje dag. Dessa nätverk involverar miljontals datorer, dataterminaler och användare (Kent, 1994). Över 25 miljoner människor uppskattades 1996 kommunicera via Internet (Morris & Ogan, 1996). Den som loggar in sig på Internet kan förutom att erhålla fakta från olika statliga arkiv, databaser, bibliotekskataloger etc., få information om nästan vilket ämne som helst. Här finns även datafiler innehållande fotografier, ljudklipp och rörliga bilder. Genom att utnyttja elektronisk post kan användaren kommunicera med i stort sett vem som helst som är ansluten till nätet (Kent, 1994). Morris och Ogan (1996) ger en bra insikt i hur Internet både skiljer sig och liknar de traditionella medierna. Med dess mångfasetterande innehåll och funktioner omfattar Internet en mängd olika kommunikationsformer såsom World Wide Web pages, Usenet Groups och . Innehållet på Internet varierar längst ett kontinuum, alltifrån traditionella journalistiska nyhetsartiklar, regelbundet utgivna av en nyhetsredaktion, till sporadiska samtal via en av Internets många chatgrupper. Mottagarna av dessa meddelanden kan likaväl vara en enda person som det kan vara miljontals (Morris & Ogan, 1996). Internet dess logik Altheide (1985) och Altheide & Snow (1979, 1991) förser oss med ett användbart verktyg genom att uppmärksamma logiken hos ett specifikt medium. Denna medialogik påverkar hur ett visst innehåll struktureras och bearbetas. Hur mycket utrymme lämnas till publikens egna upplevelser och konsumtion? Vilken kulturell kompetens krävs för att tillgodogöra sig ett visst medieinnehåll? (Dahlgren, 1996). Dahlgren (1996, s. 5) definierar medialogik som refers to the particular institutionally structured features of a medium, the ensemble of technical and organisational attributes which impact on what gets represented in the medium and how it gets done. Medialogik består av den process genom vilken medier presenterar och överför information, och inkluderar såväl själva mediet i sig som dess format. Med det senare avses hur ett medieinnehåll är organi-

17 16 ULRIKA SJÖBERG serat, dess framställning, dess fokus eller betoning på vissa egenskaper etc. Detta format utgör en referensram inom vilken innehållet presenteras och tolkas. I den vardagliga mediekonsumtionen sker denna process ofta omedvetet. Till exempel klassificerar TV-publiken automatiskt vad som räknas till underhållning, dokumentär eller nyhet, och vad man därmed förväntar sig av ett visst program (Altheide & Snow, 1979). Begreppet medialogik hjälper oss att studera Internet i förhållande till andra medier. Dahlgren (1996) nämner fem inbördes relaterade aspekter: multimedia, hypertext, interaktivitet, arkivalisk och virtuell, vilka kan sägas utgöra kärnan av cyberspace, och dess logik. Multimedia och den ökade digitaliseringen innebär att text, ljud, bilder översätts i en gemensam digital form. Även om det huvudsakliga innehållet på Internet baseras på text eller stillbilder blir det alltmer vanligt med ljudklipp och rörliga bilder. Med hypertext menas att Internet (t ex World Wide Web, diverse sökverktyg), skiljer sig från den traditionella linjära texten genom att den förra består av associerande länkar. Genom att klicka på ett nyckelord i texten länkas användaren vidare till andra relevanta texter. Läsaren kan därmed göra sina egna kombinationer av texter, ofta från olika källor. Den tredje aspekten är att Internet tillåter interaktivitet mellan innehåll och användare. Interaktivitet förutsätter tvåvägskommunikation där förhållandet mellan användare och medieinnehåll karakteriseras av ömsesidighet och utbyte av roller. Det är användaren själv som kontrollerar tidpunkten för kommunikationsprocessen och dess innehåll (Livingstone & Gaskell, 1995a). Genom dess höga grad av interaktivitet inbjuder Internet användaren till en mer aktiv involvering med innehållet. Användaren kan lägga till önskvärd information till nuvarande innehåll, lagra material för senare bruk, välja tidpunkt etc. (Williams et al., 1988). Internet har även en arkivalisk funktion genom att användaren får tillgång till olika databaser som bland annat kan utnyttjas för att söka, jämföra och strukturera information. Det finns även databaser (t ex FT Profile) som utgör ett slags centrallager för diverse filer och mjukvaror/program. Med virtuell verklighet är det fysiska avståndet ett minne blott. Med hjälp av multimedia och hypertext kan de rums- och tidsmässigt virtuellt formgivna elementen efterlikna dess motsvarighet i verkliga livet. Även om Internet delar möjligheten med att minska avstånd och tid med andra medier (telefon, radio, TV) kan människor via nätet delta i diskussioner och samtal samtidigt, och vara socialt interaktiva oberoende av var användaren befinner sig för tillfället och när kommunikationen äger rum (Dahlgren, 1996). Williams et al., (1988) nämner förutom interaktivitet även de-massification och asynchroneity som kännetecknande för Internet. Den förra innebär att Internet erbjuder varje enskild användare olika typer av information. Exempel på denna individualisering är Internets menysystem från vilken användaren kan välja den slags information eller nyhetsgrupp som han eller hon är intresserad av, eller möjligheten att skapa sitt eget personliga paket via en on-line service. Med asynchroneity menas att individen kan utbyta medde-

18 ATT LEVA I CYBERSPACE 17 landen när det är mest lämpligt. Användaren får därigenom ökad kontroll över tidpunkten, till exempel behöver inte parterna kommunicera samtidigt, och personligt schema kan skapas (Williams et al, 1985; Rogers, 1986; Williams et al., 1988). Tillgång och användning Nedanstående resultat baseras på en enkätundersökningen bland elever och sätter ramen för själva artikeln. Förutom att vi får kunskap om var Internet har setts eller använts får vi veta vad åringar använder Internet till och hur ofta det används, fördelat på kön, familjens socioekonomiska status (SES) 1 (låg, mellan, hög) och typ av område 2 (storstad, mindre stad, landsbygd). Eftersom åldern är en avgörande faktor vid användningen av medier (Brown, Cramond & Wilde, 1974) är det intressant att se om den aktuella åldersgruppen skiljer sig (eller inte skiljer sig) från de tre övriga åldersgrupperna (6/7, 9/10, 15/16). Tabell 1 visar tydligt att svenska yngre tonåringar har sett eller använt Internet på en mängd olika platser, om inte hemma så hos en kompis, på föräldrarnas arbetsplats, i skolan, eller på biblioteket. Under alternativet någon annanstans nämndes bland annat datakurs, Telia, släktingar, dataaffär, fritidsgård, praktikplats, granne. Det är i skolan som de flesta kommer i kontakt med Internet med undantag av killarna i mellan och hög SES-grupp som oftast har sett eller använt Internet hos en kompis eller hemma. Det sistnämnda gäller även för tjejer tillhörande den högre SES-gruppen. Det är främst killarna, i alla åldersgrupper, som sett eller använt Internet hos en kamrat, en eventuell indikation på att mediet blivit ett sätt att umgås på eller i alla fall att Internet gärna används när man träffas. Vad gäller i skolan, på biblioteket och någon annanstans har tjejerna i mellan och låg SES-grupp högre värde jämfört med killarna. Till exempel har 79% av tjejerna i mellan SES-grupp sett eller använt Internet i skolan, motsvarande siffra för killarna är 41%, vilket visar på skolans betydelse för jämlikhet och Internetanvändning. Ju högre SES familjen tilldelas desto större är sannolikheten att Internet har setts eller använts hemma och/eller på föräldrarnas arbetsplats. Det är både tjejer och killar i storstäderna som mest kommer i kontakt med Internet hemma. För åringar i mindre städer och på landsbygden intar skolan en central plats för denna kontakt. Detta gäller även för biblioteket men dock endast för tjejerna. Det är tonåringarna på landsbygden som oftast har sett eller använt Internet någon annanstans. Att Cyberspace café endast skulle vara ett storstads-fenomen stöds inte av våra resultat. Det är snarare killarna som använder denna form av café, såväl boende i storstaden som på landsorten.

19 18 ULRIKA SJÖBERG TABELL 1: Var har Internet setts eller använts? (familjens SES fördelat på kön, %) Familjens SES Låg Mellan Hög Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor (18) (16) (54) (48) (36) (39) Hemma På föräldrarnas arbetsplats Hemma hos en kamrat I skolan På ett Cybercafé På biblioteket Någon annanstans För alla fyra åldersgrupper är det mest populärt att surfa och bläddra på Internet, något som ökar ju äldre barnet blir. Om vi studerar åringarna mer ingående med hänsyn till familjens SES (se tabell 2) ser vi att just surfa/bläddra har den högsta procentsatsen oavsett grupptillhörighet, med undantag av tjejerna i den lägre SES-gruppen som använder Internet för diverse chatgrupper. Om vi drar paralleller till Rubins forskning om TV-tittandet (1984,1985) ger detta intrycket av ett rituellt användande som kan jämföras med zapping. Men många av de yngre tonåringarna letar även efter information, eller besöker websidor, något som antyder ett mer instrumentellt användande, där medieinnhållet utnyttjas ändamålsenligt. Medan man gärna surfar och letar information med ökad ålder, visar spel på det motsatta förhållandet. I åldern 6/7 spelar 56% av pojkarna och 64% av flickorna, för åldersgruppen 15/16 är siffrorna 35% respektive 11%. Flickorna i åldern 6/7 spelar flitigast medan det i de äldre åldersgrupperna är pojkarna. Även om det är killarna (i åldern 12/13) som spelar mest i alla SES-grupper är siffran högst (53%) i den högre SES-gruppen. Att delta i chatgrupper är den enda funktionen som används flitigast av tjejerna i alla SES-grupper. Däremot verkar nyhetsgrupper vara av föga intresse för såväl killar som tjejer, även om intresset ökar för killar i den högre SESgruppen. Det är också denna grupp av killar som gärna utformar sina egna websidor. Från och med 12 års ålder utnyttjas alltmer. Det är åringarna från den högre SES-gruppen som använder denna möjlighet mest. Killarna, antingen boende i storstad, mindre stad eller landsort, utnyttjar Internet ungefär lika mycket för att surfa, kopiera material, leta efter information/besöka websidor. Det är dock killarna på landsbygden som använder mest. Tjejerna, å andra sidan, uppvisar ett mer splittrat användnings-

20 ATT LEVA I CYBERSPACE 19 mönster, även om alla, oavsett områdetyp letar efter information på nätet. Det är tjejerna i storstaden som surfar, kopierar material och skickar . Förutom att surfa och bläddra på nätet föredrar tjejerna på landsbygden att spela. TABELL 2: Vad används Internet till? (familjens SES fördelat på kön, %) Familjens SES Låg Mellan Hög Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor (15) (16) (53) (41) (35) (35) Surfa/bläddra Ladda ner program & material Spel Chatgrupper Nyhetsgrupper Leta efter information/ Besöka websidor /E-post Göra egna websidor Generellt kan vi säga att ju äldre man blir desto oftare används Internet, vanligtvis 1 gång i veckan. Att inte fler av de yngre barnen använder Internet är inte överraskande med tanke på att det krävs, förutom en viss baskunskap om datorer, en förmåga att kunna använda olika sökverktyg, vara informerad om olika databaser etc. Även om barnet i fråga har kunskap i själva användandet möts han eller hon av många engelska texter på nätet, vilket kan försvåra tillgängligheten av information. Brown, Cramond och Wilde (1974) talar bland annat om att huruvida en person använder ett medium eller inte bestäms delvis av hans eller hennes läskunnighet, förståelse för grammatiska regler, och förmåga att tolka innehållet. Oberoende av SES-tillhörighet är det killarna, i åldersgruppen år, som använder Internet oftast, med undantag av de tjejer i låg SES-grupp vilka utnyttjar mediet 2-3 dagar i veckan (se tabell 3). Men det är fler killar (i den högre SES-gruppen) som använder Internet mer än 4 dagar i veckan. För tjejerna återfinns dessa höganvändare i mellan SES-gruppen. Det är även denna grupp bland tjejerna som har det högsta medelvärdet (1,07), vilket kan jämföras med 1,86 för killarna i den högre SES-gruppen. Det är både killarna och tjejerna i storstäderna som använder Internet oftast, 1,64 respektive 1,19 gånger i veckan.

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier

Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier TemaNord 2006:545 Unge, køn og pornografi i Norden Kvalitative studier TemaNord 2006:545 Nordisk Ministerråd, København 2007 ISBN 92-893-1354-4 Trykk:

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2013 HELSINGØR, internat på KONVENTUM/LO-Skolen 2. & 3. OKTOBER 2013 Museerne

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede.

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0306 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21263834 Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

Några aktuella böcker om barn/unga och media

Några aktuella böcker om barn/unga och media Ny litteratur 107 Några aktuella böcker om barn/unga och media Unge, medier og modernitet pejlinger i et foranderligt landskab Kirsten Drotner, København, Borgen, 1999, 279 p., (Skriftserie fra Center

Læs mere

Spørsmål og svar - MyTeam

Spørsmål og svar - MyTeam Spørsmål og svar - MyTeam Efkon AB 2010-2013 Mange tak till den danske oversættelse af Michael Neergaard, Næstved/Herlufsholm Håndbold. 1. SPØRGSMÅL OG SVAR... 2 1.1. VI VILL SNABBT VETA HUR MÅNGA SOM

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR KUNSKAPSSTADEN MALMÖ FÖRELIGGANDE RAPPORT ÄR EN SAMMANFATTNING av det löpande utvecklingsarbetet kring Malmö som kunskapsstad.

Læs mere

Etik i markedsanalyse via Sociale Medier

Etik i markedsanalyse via Sociale Medier Etik i markedsanalyse via Sociale Medier IDÉ OG GENNEMFØRELSE SKISMA? Traditionel MR...a solution to a lack of information fokusgrupper f2f telefon (CATI) mystery shopping pen & paper etnografi offline

Læs mere

QUICKGUIDE GATEWAY D-35

QUICKGUIDE GATEWAY D-35 QUICKGUIDE GATEWAY D-35 DANSK Tillykke med dit nye mobile bredbånd Med Gateway D-35 får du pålidelig og overlegen geografisk dækning kombineret med gode datahastigheder over hele Norden, nemlig Net 1s

Læs mere

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN 1) Velkommen a. En Lille navne leg 2) Dagsorden godkendes 3) Referater godkendes a. Referat fra NSK ordinærmøde sept 2012 i København b.

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

Den nordiske skolen fins den?

Den nordiske skolen fins den? Nikolaj Frydensbjerg Elf og Peter Kaspersen (red.) Den nordiske skolen fins den? Didaktiske diskurser og dilemmaer i skandinaviske morsmålsfag NOVUS FORLAG Den nordiske skolen fins den? Den nordiske skolen

Læs mere

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Fredag 22. august kl. 9 10.30 Sektionsmøde Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste (Se siderne 243-260 i Bind I) Referent:

Læs mere

Literacy et begreb med store konsekvenser. Klara Korsgaard

Literacy et begreb med store konsekvenser. Klara Korsgaard Literacy et begreb med store konsekvenser Klara Korsgaard At læse er en kognitiv færdighed at kunne anvende en kognitiv færdighed i en social kontekst at kunne anvende en kognitiv færdighed i en social

Læs mere

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling?

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Mette Andresen er leder af NAVIMAT, Nationalt Videncenter for Matematikdidaktik, i Danmark. www.navimat.dk Inledning I selve foredraget på Biennalen

Læs mere

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING Måla ansikten Mal ansigter 600309 Måla ansikten Mal ansigter SE Du kan enkelt måla ansikten på vaddkulor, träkulor och knappformar med pennor eller pensel och hobbyfärger.

Læs mere

& DATA METODE. Indhold i dette nummer: DDA Nyt nr. 94 2008. Persondataloven regler og praksis for god databehandlingsskik

& DATA METODE. Indhold i dette nummer: DDA Nyt nr. 94 2008. Persondataloven regler og praksis for god databehandlingsskik METODE & DATA Nr. 94 2008 Dan s k Data Ar k i v DDA Nyt nr. 94 2008 METODE & DATA Indhold i dette nummer: Persondataloven regler og praksis for god databehandlingsskik Att förena kvalitativa data och samhällsvetenskapliga

Læs mere

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet.

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. MARC NEWSON FOR Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. Godt design har altid handlet om tidsløse produkter... som har en følelse af kvalitet. MARC NEWSON SMEG-INTE

Læs mere

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde Franchising Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark 400 Talere: Debatlederen, departementschef Poul Lundbæk

Læs mere

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Ingólfur V. Gíslason och Guðný Björk Eydal (red.) TemaNord 2010:595 Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden TemaNord 2010:595

Læs mere

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning DK SE KØRESTOLEN BOGOTA Brugsanvisning RULLSTOL BOGOTA Bruksanvisning DK Ryglænshøjde: 43 cm Højde i alt: 92 cm Længde i alt: 97 cm Bredde i alt: 63,5 cm foldet ud Bredde i alt: 27 cm sammenfoldet Egenvægt:

Læs mere

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Referenten, dommer Lars Lindencrone Petersen, Danmark: Jeg har ikke tænkt mig slavisk at gennemgå det papir, der danner

Læs mere

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Innehållsförteckning Inledning/förord 2

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

Bibliotekets besøg i Stockholm med Biblioteksledernetværket Oktober 2014.

Bibliotekets besøg i Stockholm med Biblioteksledernetværket Oktober 2014. Bibliotekets besøg i Stockholm med Biblioteksledernetværket Oktober 2014. Biblioteket Kongelige Tekniske Höjskola Velankommet til Stockholm mandag middag mødes vi foran biblioteket ved Kongelig Tekniske

Læs mere

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie Rune JJ Brand Andreas Larsson Kandidatuppsats vt 2012 Handledare: Johan Bertlett Sammanfattning Syftet med denna studie var att

Læs mere

MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013

MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013 MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013 Forskelle og ligheder mellem skånske og danske mediers dækning af Øresunds regionen 2002 2012 FORSKELLE OG LIGHEDER MELLEM SKÅNSKE OG DANSKE MEDIERS DÆKNING AF ØRESUNDSREGIONEN

Læs mere

Imported by: Aspiria Nonfood GmbH Harksheider Straße 3 D-22399 Hamburg. Cykelhjelm. Brugsvejledning

Imported by: Aspiria Nonfood GmbH Harksheider Straße 3 D-22399 Hamburg. Cykelhjelm. Brugsvejledning Imported by: Aspiria Nonfood GmbH Harksheider Straße 3 D-22399 Hamburg Cykelhjelm Brugsvejledning Brugsvejledning Stort tillykke med købet af denne cykelhjelm. Den er udelukkende designet til privat, ikke-kommerciel

Læs mere

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network UNIVERSITETET & BYEN hvidbog fra ncn seminar Juni 2009 nordic city network nordic city network Chairman for Nordic City Network: christer larsson urban planning director malmö city tel +46 40 34 22 98

Læs mere

Med tre uger tilbage inden udviklerne har deadline,

Med tre uger tilbage inden udviklerne har deadline, Nyhedsbrev Arbejdet med app en fortsat side 2 Nyt system til bestilling af guidede ture side 3 Stort potentiale for lystfiskeri ved Skjern Å side 4 Et nærmere kig på hjemmesiden visitfegen side 5 Lokal

Læs mere

Skoleunderstöttende insatser för udsatte börn

Skoleunderstöttende insatser för udsatte börn Skoleunderstöttende insatser för udsatte börn Bo Vinnerljung Professor i socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamisbrug fra 20 års alderen opdelt efter socioøkonomisk

Læs mere

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Lördagen den 20. augusti 2005 kl. 10:00 Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? (plenarmöte) Debattledare: Høyesteretsdommer

Læs mere

Et godt ældreliv med kombineret sansetab

Et godt ældreliv med kombineret sansetab Et godt ældreliv med kombineret sansetab Nordens Velfærdscenter Inspirationshefte 1 2 Et godt ældreliv med kombineret sansetab Udgivet af Nordens Velfærdscenter www.nordicwelfare.org marts 2013 Redaktør:

Læs mere

Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School

Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School Dagordning Formalia 1 Velkomst og navnerunde 2 Valg af dirigent og referent 3 Godkendelse af dagsorden 4 Referat fra forrige møde

Læs mere

THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011

THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011 THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011 info@groupsystems.com Raw data from the Think Tank sessions carried out on august 25 th 2011 Varberg,

Læs mere

Evaluering af Korta programmet

Evaluering af Korta programmet UFL-rapport Nr 2007:01 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Evaluering af Korta programmet En læreruddannelse på Göteborgs Universitet Vibe Aarkrog Danmarks Pædagogiske

Læs mere

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år?

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år? Hvordan skal Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid Öresunds regionen se ud om 30 år? Indhold År 2040, en omväldsbild Henrik Persson, fremtidsforsker och forfatter Der var engang

Læs mere

MINDERNES BRO MINNENAS BRO

MINDERNES BRO MINNENAS BRO MINDERNES BRO MINNENAS BRO M I N D E R N E S B R O 1 2 M I N N E N A S B R O MINDERNES BRO øjebliksbilleder fra livet i 1920- og 30erne MINNENAS BRO - ögonblicksbilder från 1920- och 30-talet M I N D E

Læs mere

Kærlig hilsen Peer. Förenade Care tog över äldreomsorgen!

Kærlig hilsen Peer. Förenade Care tog över äldreomsorgen! Service Posten Nr 3. 54. årgang April 2013 Påsketid er ferietid i Forene Service Så kommer påsken med årets første samlede fridage. Denne første miniferie er altid der, hvor man begynder med alle de gøremål,

Læs mere

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015 Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg 20. april 2015 Tid: kl 9.00 11.30 Sted: Øresundshuset, Nørregade 7B, lokale 5, København Deltagere: Politikere: Hanna Thomé, Malmö stad Annika Román, Helsingborg

Læs mere

zense PC-BOKS Model PLM-211OULT Dansk - Svenska DK /Ver 1.2

zense PC-BOKS Model PLM-211OULT Dansk - Svenska DK /Ver 1.2 Dansk - Svenska zense PC-BOKS Model PLM-211OULT DK /Ver 1.2 1 - ANVENDELSE PC-boksen er en zense enhed der bruges til at programmere zense systemet med. PC-boksen benyttes samme med PC-programmet Zense

Læs mere

7JOUBHF %BOTL SvenskB 1

7JOUBHF %BOTL SvenskB 1 Svensk 1 8x 3x 2x 6x 2x 3.2 x 13mm 6x 6x 4.8 x 38mm Ø 6.4 mm 10x 4 x 16mm! 2 1 4 X Ø 8 mm x6 X = Y - 162-650-900 2 m MIN 685 m X MAX 1085 mm 162 mm 650 mm 4.8 x 38 mm 900 mm 5 3 6 1 4.8 x 38 mm 2 3 Y 7

Læs mere

1. Udgangspunkt versus endelig resultat (se også bilag 1): Udgangspunktet for

1. Udgangspunkt versus endelig resultat (se også bilag 1): Udgangspunktet for Evaluering af Den perfekte skilsmisse En co-produktion mellem FST, UR og DR, med DR som hovedproducent (4 x 28:30 min.) Else Bro Thuestad sept.07, DR Kristina Thomsen (NRK) evaluerer programmerne som udenforstående

Læs mere

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 OPEN DAYS 2012 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET DANMARK Midtjylland NordDanmark Öresund Region Syddanmark Vejle Sjælland INDEX I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 Midtjylland 3

Læs mere

A. Kommunikationsplan

A. Kommunikationsplan A. Kommunikationsplan Kreativ Metapols kommmunikationsplan: 1. Målsætning Kreativ Metapols målsætning er at kommunikere netværkets tværfaglige og -regionale idegrundlag og platform ud til eksterne samarbejdspartnere

Læs mere

ESKILTUNA FREDERICIA KRISTI- ANSAND LILLESTRÖM LINKÖ- PING LUND NORRKÖPING GÖ- TEBORG STAVANGER TROMSÖ TRONDHEIM UMEÅ UPPSALA JUBILEUMSSKRIFT

ESKILTUNA FREDERICIA KRISTI- ANSAND LILLESTRÖM LINKÖ- PING LUND NORRKÖPING GÖ- TEBORG STAVANGER TROMSÖ TRONDHEIM UMEÅ UPPSALA JUBILEUMSSKRIFT ALBORG AARHUS SKILTUNA FREDERI- CIA KRISTIANSAND LIL- LESTRÖM LINKÖPING LUND NORRKÖPING GÖTEBORG STAVANG- ER TROMSÖ TROND- HEIM UMEÅ UPPSALA VASA SÖNDERBORG MAL- MÖ ODENSE AALBORG AARHUS ESKILTUNA FRE-

Læs mere

CONTENTS QUICK START

CONTENTS QUICK START TABLE OF CONTENTS 3 8 13 18 23 2 QUICK START GUIDE 3 1 Buy a SIM card and disable its PIN using your mobile phone. PIN OFF 2 A Insert the SIM to AirPatrol. B Use the power adapter to connect your AirPatrol

Læs mere

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne Tilmelding Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger (FBBB) arrangerer - i samarbejde med Københavns kommune og Sustainable Bussines

Læs mere

C A U T I O N 5 / 2 0 1 1. Amager Strandvej 418 / 2770 Kastrup / Tlf 3251 5111 / Fax: 3251 0071 / E-mail: cau@cau.dk / www.cau.dk

C A U T I O N 5 / 2 0 1 1. Amager Strandvej 418 / 2770 Kastrup / Tlf 3251 5111 / Fax: 3251 0071 / E-mail: cau@cau.dk / www.cau.dk C A U T I O N 5 / 2 0 1 1 Amager Strandvej 418 / 2770 Kastrup / Tlf 3251 5111 / Fax: 3251 0071 / E-mail: cau@cau.dk / www.cau.dk L E D E R Involvering og engagement Af Mikkel R. Hansen Jul og nytår nærmer

Læs mere

Den er samtidig tilgængelig i elektronisk form på www.joboresund.com

Den er samtidig tilgængelig i elektronisk form på www.joboresund.com J O B Ö R E S U N D Ledernes Hovedorganisation, Ledarna og AS/3 ønsker med denne publikation at sætte fokus på nogle af de spørgsmål, der rejser sig i forbindelse med det nye arbejdsmarked i Øresundsregionen.

Læs mere

evejledning vejledning i det virtuelle rum

evejledning vejledning i det virtuelle rum evejledning vejledning i det virtuelle rum 11. April 2011 2 Hvad er evejledning? Et landsdækkende vejledningstilbud med lang åbningstid! Anvender udelukkende digitale medier i kontakten med de vejledningssøgende

Læs mere

Landinspektøruddannelsen rekrutteringsudfordringen

Landinspektøruddannelsen rekrutteringsudfordringen [Prognosinstitutet beräknar att det årliga rekryteringsbehovet, trots svängningarna i antalet examinerade, under hela perioden fram till 2025 blir mindre än det årliga antal som examineras] [betyder det

Læs mere

Vellykket konference

Vellykket konference GRÄNSLÖSA NYHETER FRÅN INTERREG IV A ÖRESUND - KATTEGAT - SKAGERRAK 2011/APRIL Vellykket konference Projekter, resultater og fremtiden - Projektkonference 23 og 24. marts 2011 Flere end 300 mennesker,

Læs mere

Hvem er vi? Af Poul. Der er indtil nu 32 medlemmer, og fremmødte hver dag varierer fra 3 til 8 medlemmer.

Hvem er vi? Af Poul. Der er indtil nu 32 medlemmer, og fremmødte hver dag varierer fra 3 til 8 medlemmer. Kære læser af Fontænen på toppen, Sommeren 2011 går snart på hæld, og du har lige nu taget hul på første nummer af vores månedsblad fra Fontænehuset Frederikshavn. Vores blad har været nogen tid undervejs,

Læs mere

05 Intro. INTERVIEWS 14 DannerS RÅDGIVNING OG KRISECENTER 18 Formand for Dansk Socialrådgiverforening

05 Intro. INTERVIEWS 14 DannerS RÅDGIVNING OG KRISECENTER 18 Formand for Dansk Socialrådgiverforening 05 Intro INTERVIEWS 14 DannerS RÅDGIVNING OG KRISECENTER 18 Formand for Dansk Socialrådgiverforening Bettina Post 20 Mandeforsker Kenneth Reinicke 22 Lektor i klinisk børnepsykologi Ingrid Leth 24 Kriminalassistent

Læs mere

Organisering av teamet. Vanlig sammensetning. Kommunikasjon i teamet

Organisering av teamet. Vanlig sammensetning. Kommunikasjon i teamet Nordisk Nettverksmøte Nevrorehabilitering 3./4. september 2015 Sunnaas sykehus, Oslo /Norge Tværfaglig rehabilitering i Danmark - med udgangspunkt i Klinik for Traumatisk Hjerneskade Rigshospitalet Klinik

Læs mere

ARBEJDSRAPPORT. fra studietur 5-8 april 2005 til 2 grænseregioner i EU:

ARBEJDSRAPPORT. fra studietur 5-8 april 2005 til 2 grænseregioner i EU: ARBEJDSRAPPORT fra studietur 5-8 april 2005 til 2 grænseregioner i EU: Euregio Scheldemond (Belgien og Nederlandene) og Euregio Maas-Rijn (Belgien, Nederlandene og Tyskland) Helsingborg maj 2005 ARBEJDSRAPPORT

Læs mere

Dagordning Möte den 25 april, kl 15 Studenterrådet, Københavns universitet

Dagordning Möte den 25 april, kl 15 Studenterrådet, Københavns universitet Dagordning Möte den 25 april, kl 15 Studenterrådet, Københavns universitet Ärende Formalia 1 Velkomst og navnerunde 2 Valg af dirigent og referent 3 Godkendelse af dagsorden 4 Referat fra forrige møde

Læs mere

Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion

Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion Fredagen den 16 augusti 2002 kl. 15.00 Sektionsmöte Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn

Læs mere

2/2010. Tegnet af Jørn Villumsen. Bragt i Politiken 12. marts 2010

2/2010. Tegnet af Jørn Villumsen. Bragt i Politiken 12. marts 2010 2/2010 Tegnet af Jørn Villumsen. Bragt i Politiken 12. marts 2010 medlemsblad for Cabin Attendants Union Kopiering tilladt med oplysning af kilde Layout og Tryk Rosenberg Bogtryk A/S, Tlf. 44 97 37 37

Læs mere

Bilag. Resume. Side 1 af 12

Bilag. Resume. Side 1 af 12 Bilag Resume I denne opgave, lægges der fokus på unge og ensomhed gennem sociale medier. Vi har i denne opgave valgt at benytte Facebook som det sociale medie vi ligger fokus på, da det er det største

Læs mere

Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov

Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov 195 Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 9.30 Gruppdiskussion Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov Referat, se bilaga 10 (del II, s. 113) Debattledare: afdelingschef ANDERS TROLDBORG, Danmark

Læs mere

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen - RESULTAT OCH MÖJLIGHETER ØRESUNDSREGIONENS ARBEJDSMARKEDSPOLITISKE RÅD Öresundskomiteen DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling ERFARINGER FRA ØRESUNDSREGIONEN Interviews med udvalgte

Læs mere

Nr. 45-46 August-September 2007. Ayn Rand. 100 + 50 år: Ayn Rand sätter hjärtan i brand Matias Svensson

Nr. 45-46 August-September 2007. Ayn Rand. 100 + 50 år: Ayn Rand sätter hjärtan i brand Matias Svensson August-September 2007 Ayn Rand 100 + 50 år: Ayn Rand sätter hjärtan i brand Matias Svensson Hvad der skete, efter lyset gik ud Otto Brøns-Petersen Om Ayn Rands Hymne Nicolai Heering Hymne uddrag Ayn Rand

Læs mere

Et arbejdsliv i bevægelse - Projektskitser til et Skandinavisk KASK projekt. Brian Kjær Andreasen

Et arbejdsliv i bevægelse - Projektskitser til et Skandinavisk KASK projekt. Brian Kjær Andreasen Et arbejdsliv i bevægelse - Projektskitser til et Skandinavisk KASK projekt Brian Kjær Andreasen Livet & arbejdslivet konventionel visdom om det arbejdende menneske og livets faser Barndom/ungdom 1. Første

Læs mere

101nm.qxp 25-05-2010 16:08 Side 1 NORDISK MUSEOLOGI 2010 1. Forord

101nm.qxp 25-05-2010 16:08 Side 1 NORDISK MUSEOLOGI 2010 1. Forord 101nm.qxp 25-05-2010 16:08 Side 1 NORDISK MUSEOLOGI 2010 1 Forord Forordet er skrevet af redaktionsmedlemmet for Island, Sigurjon Baldur Hafsteinsson, der har været medredaktør på hele numret. Ane Hejlskov

Læs mere

Förändrat familjemönster - finns det behov av nya regler om egendomsordning och arv?

Förändrat familjemönster - finns det behov av nya regler om egendomsordning och arv? Förändrat familjemönster - finns det behov av nya regler om egendomsordning och arv? Torsdagen den 15 augusti 2002 kl. 13.30 Sektionsmöte Förändrat familjemönster - finns det behov av nya regler om egendomsordning

Læs mere

3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE. Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden?

3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE. Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden? 3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden? Bilag VI Advokat SIGRID BECKMAN Herr ordförande, mina herrar och

Læs mere

Color Chart 2015 - Facadebeklædning - Fasadekledning - Fasadbeklädnad. Feb 2015 2.105 DK, NO, SE

Color Chart 2015 - Facadebeklædning - Fasadekledning - Fasadbeklädnad. Feb 2015 2.105 DK, NO, SE Color Chart 2015 - Facadebeklædning - Fasadekledning - Fasadbeklädnad Feb 2015 2.105 DK, NO, SE [tectiva] Facadeplade af homogent gennemfarvet fibercement. Se produktdatablad eller prisliste for størrelser.

Læs mere

PCTV Hybrid Tuner Kit for Windows Vista

PCTV Hybrid Tuner Kit for Windows Vista PCTV Hybrid Tuner Kit for Windows Vista Installationsvejledning Snabbstartsguide 2007 Pinnacle Systems, Inc. 8420-00070-01 R1 Pakken indeholder USB 2.0 TV Tuner Stick Fjernbetjening PCTV Installations

Læs mere

zense DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Lyskilde L1 Dansk - Svenska DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE

zense DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Lyskilde L1 Dansk - Svenska DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Dansk - Svenska zense DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE DIN-modulet er en zense enhed som benyttes til at styre en 230 VAC lampe, motor el. lign. Enheden kan ikke benyttes selvstændigt,

Læs mere

AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA

AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA Flere og flere sportsfaciliteter, anvendes til andre aktiviteter end sport. For at gøre dette muligt, kræves mobile gulve der hurtigt og nemt forvandler din stadion til

Læs mere

Nordisk Ministerråds samlede virksomhed. Årsrapport 2014

Nordisk Ministerråds samlede virksomhed. Årsrapport 2014 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 ANP 2015:767 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 ISBN 978-92-893-4322-0

Læs mere

SignalTEK CT Dansk/norsk manual Side 3-14 Svensk manual Sida 16-26 DK: 63 98 932 708 SE: 42 008 45 NO: 80 627 59 EAN: 5706445471447

SignalTEK CT Dansk/norsk manual Side 3-14 Svensk manual Sida 16-26 DK: 63 98 932 708 SE: 42 008 45 NO: 80 627 59 EAN: 5706445471447 SignalTEK CT Dansk/norsk manual Side 3-14 Svensk manual Sida 16-26 DK: 63 98 932 708 SE: 42 008 45 NO: 80 627 59 EAN: 5706445471447 Indhold Dansk/Norsk brugermanual... 3 Sikkerhedsinformation... 3 Introduktion...

Læs mere

3 Øresundsregionens. 5 Workshop i Tornio- fremtid til debat. Haparanda om arbejdsmarked på tværs af grænsen. Interreg-seminar fokus på erhvervsområdet

3 Øresundsregionens. 5 Workshop i Tornio- fremtid til debat. Haparanda om arbejdsmarked på tværs af grænsen. Interreg-seminar fokus på erhvervsområdet I N F O R M A T I O N F R Å N Ö R E S U N D S K O M I T E E N N U M M E R 1. 2 0 0 4 3 Øresundsregionens fremtid til debat 5 Workshop i Tornio- Haparanda om arbejdsmarked på tværs af grænsen 6 Interreg-seminar

Læs mere

Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi

Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi I Øresundsregionen arbejdes der seriøst og ambitiøst mod en grøn fremtid Med denne lille folder vil vi gerne vise nogle eksempler på, hvor seriøst

Læs mere

10 år. Jubilæumsjuniorkursus Kvægdyrlæge i praksis Jubileumsjuniorkurs för veterinärer med nötpraktik

10 år. Jubilæumsjuniorkursus Kvægdyrlæge i praksis Jubileumsjuniorkurs för veterinärer med nötpraktik Kursustilbud Kurserbjudande Jubilæumsjuniorkursus Kvægdyrlæge i praksis Jubileumsjuniorkurs för veterinärer med nötpraktik 10 år Indblik Utveckling Inspiration Nätverk Insikt Udveksling Inspiration Netværk

Læs mere

Ære og Konflikt - Metoder og muligheder i arbejdet med æresrelaterede konflikter

Ære og Konflikt - Metoder og muligheder i arbejdet med æresrelaterede konflikter Ære og Konflikt Ære og Konflikt - Metoder og muligheder i arbejdet med æresrelaterede konflikter Artikler samlet på baggrund af konferencen Ære og Konflikt i efteråret 2013. Indhold Forord 3 Af Lene Johanneson,

Læs mere

Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Indhold:

Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Indhold: Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Deltagere fra universiteterne i Vilnius, Åbo og Helsingfors. Redigeret af kursusleder Karin

Læs mere

Isoler med PAROC Løsuld

Isoler med PAROC Løsuld Isoler med PAROC Løsuld November August 2010 1 Indholdsfortegnelse Isolera enkelt, enkelt effektivt...3 og miljømæssigt korrekt med Paroc Løsuld............. 3 Sänkta uppvärmningskostnader...4 Med Paroc

Læs mere

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 1 INDLEDNING Öresundskomiteen blev etableret i 1993 og har gennem årene udviklet sig. Men formålet er det samme i dag som dengang: at

Læs mere

Behov og udfordringer for kulturinstitutioner i relation til markedsføring og publikumsudvikling Øresundsregionalt samarbejde

Behov og udfordringer for kulturinstitutioner i relation til markedsføring og publikumsudvikling Øresundsregionalt samarbejde Behov og udfordringer for kulturinstitutioner i relation til markedsføring og publikumsudvikling Øresundsregionalt samarbejde Opsamling fra seminaret afholdt den 14. december 2010 på Helsingborgs Konserthus

Læs mere

Høringsbidrag, 10 marts 2004. Hvad er det vi udsættes for af elektromagnetisk stråling? Jørgen Bach Andersen, Aalborg Universitet

Høringsbidrag, 10 marts 2004. Hvad er det vi udsættes for af elektromagnetisk stråling? Jørgen Bach Andersen, Aalborg Universitet Høringsbidrag, 10 marts 2004. Hvad er det vi udsættes for af elektromagnetisk stråling? Jørgen Bach Andersen, Aalborg Universitet 1. Hvad er strålingen fra mobilmaster og hvordan måles den? Grundlæggende

Læs mere

Tirsdag, den 9. juni 2015:

Tirsdag, den 9. juni 2015: Tirsdag, den 9. juni 2015: Kursus i terminologiarbejde Árnagarður, lokale 101. 9:00 9:30 Registrering og kaffe 9:30-12:00 Kursus i terminologiarbejde 12:00 13:00 Lunch 13:00 14:30 Kursus i terminologiarbejde

Læs mere

VIDEN OM LÆ NING Nr. 13 2013 Tema: Kære genre hvem er du?

VIDEN OM LÆ NING Nr. 13 2013 Tema: Kære genre hvem er du? Nr. 13 2013 Tema: Kære genre hvem er du? Den kulturella texten: format och genre side 6 Hvad er genre i genrepædagogikken? side 20 Genrer betyder de noget i praksis? side 40 Kære Genre hvem er du? En morgen

Læs mere