LEDER INNHOLD. Børs og katedral

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "LEDER INNHOLD. Børs og katedral"

Transkript

1 LEDER Børs og katedral Publisering av tidsskrifter og bøker befinner seg i spenningsfeltet mellom børs og katedral. Nordiske Sosionomforbunds Samarbeidskomité (NSSK) som eier tidsskriftet Nordisk Sosialt Arbeid, har i lengre tid drøftet en nedleggelse av tidsskriftet, og skal om kort tid ta sin endelige beslutning. Argumentasjonen for en nedleggelse er primært av økonomisk karakter. I det siste året er det godt opp nye stier mellom eier NSSK, Universitetsforlaget som utgiver og hovedredaksjonen for tidsskriftet som har effektivisert samarbeidet. Dette vil på sikt redusere kostnadene. Et annet argument for å innstille tidsskriftet, er at publisering på de nordiske språk er vanskelig i forhold til leservennlighet spesielt i Finland og på Island. Språket er en utfordring i alt nordisk samarbeid. I februar var de fem nordiske redaktørene samlet i Oslo for blant annet å drøfte dette spørsmålet. Publisering på engelsk kan være et fremtidig alternativ. Alle de artikler, temahefter og debattinnlegg som er publisert i Nordisk Sosialt Arbeid i over 23 år viser med all tydelighet at tidsskriftet har spilt en viktig rolle i utviklingen av sosialt arbeid i Norden. Jeg vil innstendig oppfordre NSSK til å se de langsiktige perspektivene, til å se utover børsens tallkolonner når den nå skal fatte sin beslutning. Tidsskriftet Nordisk Sosialt Arbeid har fortsatt en viktig rolle å spille i den fremtidige utviklingen av faget, og det er løsningsalternativer på de utfordringer vi nå står overfor! Vi ønsker alle våre lesere en god sommer! Jòna Hafdis Einarsson Hovedredaktør for Nordisk Sosialt Arbeid INNHOLD mona sandbæk 98 Barn i hjelpeapparatet kompetente og sårbare aktører Barns dagsorden blir sjelden etterspurt når voksne setter i verk hjelpetiltak. kerstin söderholm carpelan 110 & anne hermodsson ADAD och utvecklingen av ett dokumentationssystem för ungdomar kris clarke 124 Invisible in plain sight - cultural diversity in Finnish multicultural vocational social care education. jens ineland 138 Barn till föräldrar med utvecklingsstörning komplicerade frågor kräver komplicerade svar steen bengstsson 149 Kommunestørrelsens betydning for sociale opgaveløsninger. bokanmeldelser 156 nytt fra norden 175 bøker til redaksjonen 187 kalender

2 Mona Sandbæk Barn i hjelpeapparatet kompetente og sårbare aktører MONA SANDBÆK Dr polit i sosialt arbeid. Forskningsleder ved NOVA The past decades have brought about a significant change in the way children are perceived, with the sociology of childhood a major contribution in enhancing the view of children as agents. The concept of child agency is discussed in the Introduction, while the empirical part of the article is based on interviews with 24 children who have been in contact with child welfare and protection, school counselling or the child psychiatric clinic. The interviews show that only to a limited extent are children treated as actors by the services. In addition, they identify ways by which children s influence can be increased. This is done first through paying more attention to the child s own agenda for everyday life and, second, by regarding information more as a two-way process where adults must make an effort to inform the child adequately, but also to listen to the child s own perceptions of the problems and their solutions. Key words agency agenda child welfare services information passing NORDISK SOSIALT ARBEID NR VOL 24 SIDE Universitetsforlaget no 98

3 barn i hjelpeapparatet kompetente og sårbare aktører Barndomssosiologiens aktørbegrep Det er flere innfallsvinkler til den teoretiske debatten som foregår om barndom. Jeg velger å starte med noen sosiologiske perspektiver fordi den nye barndomssosiologien har bidratt med omdiskuterte, men viktige, innspill til forståelsen av barn og barndom. Barndomssosiologene tar som utgangspunkt at barn er aktive i kraft av seg selv. De imiterer ikke bare voksne, men er handlende subjekter som konstruerer sin sosiale virkelighet og er som voksne også handlende vesener som tar initiativ til ulike handlinger (Qvortrup 1994, s.3: Wartofsky 1981:199). Da barndomssosiologene lanserte sitt alternative paradigme i midten av 1990 årene, ble det framstilt som en motsats til utviklingspsykologien. James and Prout (1997 [1990]) hevdet for eksempel at utviklingspsykologien beskrev barn som passive vesener som har behov som voksne skal definere og fylle, at den brukte biologiske fakta for å forklare sosiale forhold ved barndommen og at den betraktet utvikling som universell og overså kulturens betydning. Deres eget paradigme bygger som allerede nevnt på at barn er aktive og at de sosialiseres gjennom å tilhøre en spesiell kultur på et spesielt tidspunkt i historien. Videre ser de barndom som en sosial konstruksjon i den forstand at barndom som institusjon skaper en fortolkende ramme for å forstå menneskenes første leveår. De setter med andre ord betydningen av kultur opp mot et syn på utvikling som universell. Et syn på barn som aktive i konstruksjonen av sine egne sosiale liv, settes opp mot et syn på barn som passive mottakere. Denne dikotomiseringen var nyttig for å markere barndomssosiologenes alternative paradigme og for å skape debatt, men er ikke nødvendigvis verken dekkende eller fruktbar i det lange løp. Det kan hevdes at utviklingspsykologien har forlatt synet på barn som passive. Også innen psykologien har flere retninger, som for eksempel kulturpsykologien, beveget seg bort fra den oppfatningen at barns utvikling styres av universelle lover, og over mot å se barnet i den konteksten det befinner seg. Etter min vurdering er det grunnlag for å si at det, i hvert fall på overflaten, er enighet på tvers av profesjonelle skillelinjer om et syn på barn som sosiale aktører. De er ikke bare mottakere, men bidragsytende og handlende individer. Men et syn på barn som aktører, er ikke et trylleformular som gir oss svar på hvordan vi skal forstå eller forholde oss til barn. Tvert i mot reiser det nye utfordringer. Med utgangspunkt i en definisjon av barn som handlende subjekter som tar egne initiativ, stiller Jens Qvortrup(1994) spørsmål ved hva som da er forskjellen mellom barn og voksne i et ontologisk perspektiv, nemlig som levende vesener. Han bruker alder som eksempel for ytterligere å problematisere forskjellene mellom voksne og barn, og stiller spørsmål ved om alder kan rettferdiggjøre den ulike behandlingen av barn og voksne. Han er kritisk til at alder, på samme måte som kjønn eller rase, sier noe substansielt om en person, eller gir opplysninger som karakteriserer hele personen. Hvis vi sier at et barn er seks år, vil mange mene at de vet veldig mye om dette barnet, ut fra tankegangen om at barns utvikling er universell og følger samme mønster. Hvis 99.no

4 mona sandbæk den eneste opplysningen vi har om en person, er at vedkommende er 50 år, vil de færreste mene at de vet mye om denne personen. Forfatterne spør hvorfor vi tror at seks åringer er så mye likere enn 50 åringer. Spørsmålet kan også ses som en konkretisering av kritikken om at utvikling er universell. Poenget med resonnementet er ikke å benekte det asymmetriske maktforholdet mellom voksne og barn. Barns avhengighet av voksne er del av den virkeligheten som definerer barndom. Nettopp fordi barn er avhengige av voksne, er det viktig å rette oppmerksomheten mot hvordan voksne håndterer denne avhengigheten. Ofte rettferdiggjøres voksnes utøvelse av makt ved henvisning til barns behov for beskyttelse. Dette kan være reelt nok, men kan være vanskelig å skille fra paternalisme. Paternalisme kan defineres som makt som utøves til den annens beste. Voksne beskytter barn under henvisning til at det er til deres eget beste, men ofte tjener det voksnes egne interesser. Lansdown (1995) argumenterer for at prinsippet om å legge barnets beste til grunn er ikke nødvendigvis bare er en fordel for barn. Det kan være et kraftfullt verktøy i voksnes hender, som kan bli brukt for å rettferdiggjøre en hver handling og til å overprøve barns ønsker og følelser. Hun hevder også at det er ekstremt vanskelig for voksne å vite hva som er til det beste for et barn. Et syn på barn som aktører utfordrer voksnes forestillinger om hva barn kan, og ofte viser det seg at de kan mer enn vi antar. Videre utfordrer det forestillingen om hva voksne vet, for eksempel at vi alltid vet barns beste. Det stiller forhåpentligvis også et spørsmålstegn ved voksnes rett til å utøve makt over barn og til å handle på deres vegne. Voksne vil fortsatt måtte handle på vegne av barn i mange sammenhenger, men kanskje ikke så ofte som vi tror, og når vi må det, kanskje med mer ydmykhet og mindre skråsikkerhet! Samtidig kan et syn på barn som aktører også innebære noen farer. Jeg vil bruke rettigheter som eksempel. Barns rettigheter Et syn på barn som selvstendige individer, har blitt langt mer vanlig. Dette gjenspeiles blant annet i den stadig økte vektleggingen av barns rettigheter både i nasjonal og internasjonal lovgivning. Men også praktiseringen av rettigheter har flere sider, og her har det foregått en debatt blant barndomssosiologene. Brannen og O Brien (1995) har stilt seg kritiske til en for ensidig fremheving av barns rettigheter. Med rettigheter følger ansvar, og ansvaret kan bli for stort. De hevder at rettighetstankegangen kan være uheldig fordi den kan underkommunisere at barn ikke bare har rett til å bli betraktet som uavhengige individer, men at de også har rett til tilhørighet, til å være avhengige og til å motta omsorg. En for ensidig vektlegging av rettigheter knyttet til individer kan bidra til å skille barn fra sine familier, dette ved at hvert familiemedlem får sine rettigheter, og disse rettighetene stiller dem opp mot hverandre. Dette kan være uheldig for barn, som faktisk er avhengige av sine voksne omsorgspersoner. De mener at barn trenger å få oppjustert sin status og sine rettigheter i familien, ikke rettigheter.no 100

5 barn i hjelpeapparatet kompetente og sårbare aktører Illustrasjonsfoto A.Schiøll som atskiller dem fra familien. Utfordringen blir å fremme et rettighetsbegrep som rommer avhengighet, omsorg og respekt. Lansdown (1995) har formulert dette på en god måte når hun sier at hovedkonflikten ikke nødvendigvis går mellom foreldres og barns rettigheter, men mellom barnets rett til å bli beskyttet og barnets rett til å bli hørt. Det vanskelige dilemmaet mellom barns rett til deltakelse og retten til beskyttelse, kommer jeg tilbake til i avslutningen av artikkelen. Barn som klienter Som et empirisk eksempel vil jeg bruke deler av avhandlingsarbeidet mitt Barn og foreldre som sosiale aktører i møte med hjelpetjenester 1 (Sandbæk 2002). Her vil jeg kun redegjøre for den delen av empirien som benyttes i denne artikkelen, nemlig intervjuer med 24 barn om deres erfaringer med hjelpetjenester som Pedagogisk Psykologisk tjeneste, Barneverntjenesten og Barne- og ungdomspsykiatrisk poliklinikk. Undersøkelsen omfattet intervjuer med foresatte til 60 barn. Disse foresatte samtykket 1 Arbeidet bygger på to ulike datakilder, en kohort og en klientundersøkelse. Kohortundersøkelsen omfattet spørreskjemaer til barn som gikk i fjerde (n = 410) eller sjuende klasse (n = 438) og deres foreldre og lærere om risikoforhold og kompetanse i barnas liv. Klientundersøkelsen besto av semi-strukturerte intervjuer med foreldre (60) og barn (24) som hadde vært i kontakt med Pedagogisk-psykologisk tjeneste, Barneverntjenesten eller Barne- og ungdomspsykiatrisk poliklinikk. Nærmere redegjørelse for design og metode finnes i kapittel 2 i rapporten: Barn og foreldre som sosiale aktører i møte med hjelpetjenester. NOVA rapport 14/ no

6 mona sandbæk til intervju på vegne av 26 barn. To av barna ville ikke delta, og utvalget besto dermed av 24 barn. Denne frafallsprosessen er drøftet nærmere i en egen artikkel (Sandbæk 1999 a). I utvalget var det 20 gutter og fire jenter, i alderen fra 11 til 14 år, med gjennomsnittsalder 12,5. Barna hadde primært hatt kontakt med Pedagogisk-psykologisk tjeneste (10) Barneverntjenesten (9) og Barne- og ungdomspsykiatrisk poliklinikk (5) i 1992, men 50 av barna hadde brukt mer enn en av disse tjenestene, og flere hadde også vært i kontakt med andre helse- eller sosiale tjenester. Barnas problemer var heterogene og strakk seg fra det som ble kalt MBD Minimal Brain Dysfunction til familiære problemer og konflikter. Hovedvekten lå imidlertid på faglige eller sosiale problemer knyttet til skolen. De 24 barna levde i ulike familie konstellasjoner. 10 barn bodde sammen med begge foreldrene sine (41,7 prosent), seks (25 prosent) bodde alene med moren sin, tre med sin far (12,5 prosent), fire (16,7 prosent) med fosterforeldre og et barn (4,2 prosent) bodde i en institusjon. Sammenliknet med de 60 barna som dannet grunnlaget for foreldreintervjuene, var det blant disse 24 barna noen flere gutter enn jenter, PPT var noe underrepresentert, færre bodde med begge foreldrene, og en større andel bodde i fosterhjem eller institusjon. Intervjuene omfattet barnas dagligliv, livshendelser og deres erfaringer med hjelpetjenestene. Spørsmål om hverdagserfaringer ble ivaretatt gjennom en norsk oversettelse av John og Quinton s Child and Adolescent Functioning and Environment Schedule (1991). Spørsmål om livshendelser var basert på en oversatt versjon av Goodyer s The Children s Life Events Check List (1990) som inneholdt både negative og positive livshendelser. Spørsmål om kontakten med hjelpetjenestene ble utformet av forskerne i prosjektet. Alle intervjuene ble utført i familienes hjem, bortsett fra to. Et fant sted på skolen og et på den institusjonen hvor barnet bodde. Fokus for analysene var de fenomenene som kom fram i intervjuene, mer enn det antall barn som erfarte dem. Der det var mulig ble erfaringene deres kvantifisert i form av enkle tabeller (Sandbæk 1999b), mens de åpne spørsmålene ble analysert i tråd med grounded teoris kvalitative koding som innebærer at kategoriene utvikles med utgangspunkt i dataene (Glaser og Strauss 1967, Charmaz 1995). Jeg vil framheve tre forhold fra de kvalitative analysene; betydningen av barnas egen dagsorden, om barna vet hva som foregår og i hvilken grad deres egen kunnskap etterspørres. Betydningen av barnas egen dagsorden. Det framsto som et viktig anliggende for barna at hjelpetiltakene var tilpasset hverdagen. De var opptatt av tidspunktet for avtalene og måten kontakten ble tilrettelagt på. Dersom kontakten foregikk i skoletiden, opplevde mange at de skilte seg ut på en ubehagelig måte ved stadig å måtte forlate undervisningen. Hvis møtene fant sted på ettermiddagen, kolliderte de ofte med andre fritidsaktiviteter eller samvær med venner. Valg av tidspunkt var derfor et vanskelig spørsmål. For noen førte det faktisk til at.no 102

7 barn i hjelpeapparatet kompetente og sårbare aktører de aktivt prøvde å avvikle kontakten. En av guttene som bodde alene med faren sin, fikk besøk av en hjemkonsulent etter skolen flere dager i uka for å skape struktur i tilværelsen hans. Han klaget over at han måtte hjem til henne, når de andre guttene dro ut for å spille fotball. Hun var grei nok, men likevel hadde han fått presset igjennom at ordningen skulle opphøre, og han gledet seg til å dra ut med de andre etter skolen! Barnas ønsker om ikke å skille seg ut på skolen, kan ses som et uttrykk for at de vil skjule hjelpebehovene sine og dermed som et forsøk på passing i Goffmans (1975 [1963]) terminologi. Goffman hevdet at det å bli oppfattet som normal, har så store fordeler at de fleste som har et trekk eller befinner seg i en situasjon som kan oppfattes som stigmatiserende, før eller siden vil forsøke å holde dette skjult. Passing er med andre ord Goffmans betegnelse på å ville skjule noe som omgivelsene oppfatter som et avvik. Det kan ha vært elementer av å ville skjule problemene sine hos disse barna, men min tolkning er at et vel så viktig anliggende var å hindre at de voksenpålagte tiltakene gikk ut over deres egen «dagsorden», som sjelden så ut til å bli etterspurt. Barnas dagsorden kom til uttrykk gjennom svarene deres på spørsmål om hverdagen og om fritidsaktiviteter og hobbyer som betydde noe for dem. Denne dagsordenen besto av deres egne interesser og prioriteringer, og tydeliggjorde barna som aktører i sine egne hverdagsliv. De ønsket at hjelpetiltakene skulle gli inn i dagliglivet uten å hindre aktivitetene de selv ønsket å bruke tid på, og uten å skille dem ut på en negativ måte fra andre barn. Barnas dagsorden kan neppe styre alle avtaler med hjelpeapparatet, men den kan inngå som en del av forhandlingsgrunnlaget om tilretteleggingen av tiltak. Hjelpetjenestene bør også kjenne til denne dagsordenen, fordi den nettopp tydeliggjør barna som aktører i egne hverdagsliv. Den inneholder videre viktig informasjon om barnas interesser og ønsker som kan inngå i utformingen av hjelpetiltakene. Hjelpetjenestene kan ikke alltid hindre at tiltak synes og kanskje ikke en gang alltid hindre at de virker stigmatiserende. Barna kan imidlertid forberedes på å møte ulike reaksjoner, og voksne kan lytte til barnas egne tanker om hvordan kontakten best kan legges til rette. Vet barna hva som foregår? På samme måte som flere andre undersøkelser, viste disse intervjuene at i underkant av halvparten av barna hadde liten eller ingen informasjon om kontakten med hjelpetjenestene. Mangelen på informasjon kom blant annet til uttrykk gjennom barnas uklare forestillinger om hvorfor kontakten var kommet i stand og hva den dreide seg om. Når vi stilte spørsmålet om kontakten hadde hjulpet, svarte mange uforstående: For hva da? De visste rett og slett ikke hva som var hensikten. En forklaring kunne være at de ikke ville snakke med intervjuerne om det, men det er grunn til å tro at mange av dem faktisk ikke var informert. Denne konklusjonen ble forsterket av at foreldrene i intervjuene ga uttrykk for at de syntes det det var vanskelig å vite hva de skulle si. Det var ikke slik at de ikke hadde tenkt over dette med informasjon. Tvert i 103.no

8 mona sandbæk mot hadde mange foreldre grublet mye over dette spørsmålet, men var usikre på hva de skulle formidle. De var redde for at dersom de var tydelige ble barnas eller familiens problemer større i barnas øyne. De var også engstelige for at dersom de selv var åpne, ville barna også være det og fortelle om problemene til venner og bekjente, og dermed lettere sette seg i en situasjon hvor de ble ertet. Foreldrenes framstilling av dilemmaene var nesten overraskende lik Goffmans (1975[1963]) drøfting av hvorfor foreldre kan ønske å skjule barns stigma. If the child is informed about himself at school age, it is felt he may not be strong enough pscyhologically to bear the news, and in addition may tactlessly disclose these facts about himself to those who need not know. On the other hand, if he is kept too long in the dark, then he will not be prepared for what is to happen to him and, moreover, may be informed about his condition by strangers who have no reason to take the time and care required to present the facts in a constructive, hopeful light. (Goffman 1975:113). Dilemmaene som Goffman presenterer, handler på den ene siden om hvorvidt barna tåler sannheten og om de er i stand til å vurdere hvem de eventuelt skal dele den med. På den andre siden uroen over at dersom foreldrene ikke forteller det selv, kan barna få informasjon på en uheldig måte fra andre kilder, kanskje i uventede situasjoner. Flere foreldre uttrykte ønske om å diskutere disse avveiningene med hjelpetjenestene, men de syntes ikke at hjelpetjenestene hadde hjulpet dem eller grepet fatt i dette temaet. Den manglende informasjonen til barna er neppe et uttrykk for likegyldighet fra foreldrenes eller hjelpetjenestenes side. Jeg tror snarere den gjenspeiler usikkerhet om hvordan de skal møte de dilemmaene som Goffmann har drøftet. Samtidig er det nødvendig å forholde seg til hva som skal sies. Mangel på informasjon om hva som kan forventes av en slik kontakt, kan forsterke frykten og frustrasjonen som det opprinnelige problemet skaper. Det kan også stilles spørsmål ved nytten av kontakter hvor barna ikke er klar over hva som foregår (Williamson og Butler 1995, Triseliotes m.fl. 1998). Etterspørres barnas egen kunnskap? Undersøkelsen viste videre at enda mindre vanlig enn å gi barna informasjon, var det å etterspørre barnas egen kunnskap og vurdering. Barna hadde dermed liten innflytelse over spørsmål som om de trengte hjelp, hva de eventuelt trengte hjelp med eller hvordan denne hjelpen skulle foregå. Det var kun unntaksvis at barna selv var aktive eller ga uttrykk for at de ønsket denne kontakten. Uansett om barna i denne undersøkelsen hadde fått informasjon eller ikke, dannet de seg forestillinger om den situasjonen de befant seg i og hva kontakten dreide seg om. Disse forestillingene kunne gå i helt ulike retninger. Et par barn forbandt for eksempel tilsynelatende ikke kontakten med hjel-.no 104

9 barn i hjelpeapparatet kompetente og sårbare aktører Illustrasjonsfoto peapparatet med problemer overhodet, men med hygge og positive erfaringer. En jente som også hadde hjemkonsulent, stilte seg helt uforstående til at det kunne ha noe med problemer å gjøre å finne en hyggelig dame der når hun kom hjem fra skolen, en som hadde ferdig mat og som hjalp henne med lekser! En gutt så det på samme måten. Å ha en støttekontakt som tok han med på kino eller McDonalds, var overhodet ikke forbundet med problemer, men bare med glede og gode erfaringer. Voksnes informasjon kan lett ødelegge gleden over tiltakene fordi informasjon ofte ses som synonym med problemer og elendighetsforestillinger. En av de jentene som var svært godt informert, opplevde dette til fulle. Hun hatet kontakten med hjelpetjenestene, sa hun, og beskrev saksbehandleren sin som en som halte fram ubehageligheter. Disse uttalelsene bør få voksne til å tenke kritisk over hvordan de informerer, og om informasjon behøver å være bare problemorientert. Et tredje eksempel på hvordan barn konstruerte forestillinger om hjelpetjenestene, var barn som spekulerte over hva (saks-)behandleren syntes det var viktigst å snakke om. En av guttene sa det slik: Vi snakket om stefaren min. Det var det hun ville snakke om! Det hadde gutten antakelig rett i. Det var mistanke om barnemishandling, og barnepsykiateren var absolutt interessert i stefaren. Hensikten med disse eksemplene på barns konstruksjoner, er å vise at uansett om voksne informerer eller ikke, så danner barna seg sine egne bilder som det er viktig for voksne hjelpere å kjenne til. Informasjon er med andre ord ikke bare et spørsmål om å sørge for å gi opplysninger, men også om å etterspørre barnas egen kunnskap og forestillinger. 105.no

10 mona sandbæk Samtidig har også spørsmål om å etterspørre barns kunnskap, sine dilemmaer. Barn som blir bedt om å fortelle hva de ønsker seg, kan bli ekstra skuffet når dette ikke blir tatt hensyn til, for eksempel når det gjelder hvor de vil bo, hos mor eller far, i institusjon eller fosterhjem. Dette kan gi barn en ytterligere følelse av maktesløshet. De har fortalt hva de vil, og så tas det ikke hensyn til! Hva skal da til for at de skal få innflytelse over egne liv? Voksne hjelpere som spør barn, bør tenke nøye over hva de vil bruke kunnskapen til, og så godt det lar seg gjøre klargjøre hva barna kan forvente seg. Et annet problem er at barn som betror seg til eller snakker med voksne, kan oppleve at før de vet ordet av det har deres betroelser ført til en rekke handlinger de selv ikke har noen innvirkning på. Flere forskere har pekt på at mangel på konfidensialitet og redselen for at voksne skal handle på deres vegne dersom de betror seg, hindrer mange barn i å snakke med voksne (Butler og Williamson 1994, Armstrong, Hill og Secker 2000). Informasjon må derfor ses som en ganske komplisert toveis prosess, en dialog, hvor barnet slippes til som aktører med sine refleksjoner, sin individualitet og sin kontekst. Begrensninger og muligheter ved å forstå barn som aktører Med sin understrekning av barn som handlende subjekter som konstruerer sin sosiale virkelighet og som tar initiativ til ulike handlinger, kan barndomssosiologiens aktørbegrep bidra til å sette søkelyset mer systematisk, både på barnas kunnskap og på hvordan de forholder seg til denne kunnskapen. Ethvert begrep rommer både muligheter og begrensninger. Når det gjelder aktørbegrepet vil jeg nevne faren ved å benytte et ensidig aktørbegrep. Jeg vil argumentere sterkt for å legge til grunn en aktørforståelse som ikke bare framstiller barn som selvstendige og uavhengige, men som tar hensyn til at barn også trenger avhengighet og omsorg. Det bør derfor vektlegges en aktørforståelse som både rommer selvstendighet og avhengighet, deltakelse og beskyttelse. En annen fare som først og fremst gjelder klientbarn som aktører i det praktiske sosiale arbeidet, kan være at voksne overlater ansvaret for valg av tiltak til dem selv (Clifton og Hodgons 1997) eller også at de blir tillagt ansvaret for å løse vanskelige konflikter. Parton, Thorpe og Wattam (1997) hevder at den økte villigheten til å lytte til barn, ikke først og fremst er uttrykk for et ønske om å finne fram til deres synspunkter, men for at de skal bidra til å løse konflikter og anklager om overgrep. De fant at barnas egne uttalelser var innhentet oftere i konfliktfylte saker. Parton og hans kollegaer har også stilt seg kritiske til om sosialarbeidere bør oppmuntre barn til å foreta valg som kan føre til brudd i familien. Når barn involveres i beslutningsprosesser må det tas forholdsregler mot å legge for stort ansvar for de endelige avgjørelsene på barnas skuldre, og mot å velge tilnærminger som unødvendig intensiverer konflikter med omsorgsgiverne. Som det påpekes i NOU 2000:12 Barnevernet i Norge, kan dette.no 106

11 barn i hjelpeapparatet kompetente og sårbare aktører gjøres gjennom å informere barna om at de har mulighet, men ikke plikt, til å uttale seg, og gjennom å sikre dem konfidensialitet. Intervjuene med disse 24 barna viste at de hadde synspunkter på og vurderinger av hjelpetjenestene og av hjelperne, men de hadde også sin egen dagsorden og prioriteringer for hverdagslivet for øvrig. Intervjuene viste videre at barn i liten grad slippes til som aktører i møtet med hjelpetjenestene, samtidig som samtalene med barna identifiserte noen muligheter til å gi dem større innflytelse. En innfallsvinkel er å rette større oppmerksomhet mot barnas hverdagsliv og den dagsorden de har for dette dagliglivet. En annen er å se på informasjon som en toveis prosess, hvor de voksne ikke bare bestreber seg på å informere barn, men også på å lytte etter barnas egne konstruksjoner og synspunkter både på problemene og tilretteleggingen av tiltak. Barnas synspunkter kan ikke alltid være avgjørende, men de kan inngå som del av et forhandlingsgrunnlag. Å utforske barnas dagsordenen er en oppgave både for praksis og forskning. For praksis kan slik kunnskap gjøre det lettere både å tilrettelegge kontakten og å finne innholdsmessig gode innfallsvinkler. Også for forskning kan denne dagsordenen være en viktig kilde til ny kunnskap. Når det gjelder barns kontakt med hjelpetjenestene, er det behov for videre utforskning av hva barn selv opplever som problematisk i livene sine, og hvordan de selv ønsker å få hjelp til å håndtere dem. En utforskning av det problematiske, bør imidlertid gå hånd i hånd med også å spørre hva de synes er bra, hva de får til og hva som fungerer. Nilsen (2002) har påpekt at barns kompetanse kan skjules og kontrolleres eller anerkjennes og uttrykkes. Utfordringen, både for praksis og forskning, er å legge til rette slik at barn kan framstå som aktører på en måte som anerkjenner deres kompetanse, men som også ivaretar og respekterer barns sårbarhet og behov for omsorg. 107.no

12 mona sandbæk Referanser Armstrong, Claire, Hill, Malcolm & Secker, Jenny (2000). Young People s Perceptions of Mental Health. Children & Society, 14 (1), Brannen, Julia & O Brien, Margareth (1995). Childhood and the sociological gaze: Paradigms and Paradoxes. Sociology, 29(4), Butler, Ian & Williamsom, Howard (1994). Children speak. Children, Trauma and Social Work. Cardiff: Longman. Charmaz, Kathy (1995). Grounded Theory, In Smith, Jonathan A, Harre,Rom & Langenhove, Luk Van (eds) Rethinking Methods in Psychology. London: Sage Publications Clifton, Jenny & Hodgson, David (1997). Rethinking practice through a children s rights perspective. In C. Cannan, & C. Warren (eds), Social action with children and families: a community development approach to child and family welfare (pp ). London: Routledge. Glaser, Barney G., & Strauss, Anselm L. (1967). The Discovery of Grounded Theory: Strategies for qualitative research. New York: Aldine de Gruyter. Goffman, Erving (1975). Stigma. København: Nordisk Forlag. Goodyer, Ian M. (1990). The Children s brief life events Interview. Cambridge: University of Cambridge. James, Allison, & Prout Alan. (1997 [1990]). Constructing and Reconstructing Childhood. Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood. London: The Falmer Press. John, K., & Quinton, D. (1991). Child and Adolescent functioning and enironment schedule. London: MRC Child Psychiatry Unit. Lansdown, G. (1995). Children s Rights to Participation: a critique. In Christopher Cloke, & Murray Davies (eds), Participation and Empowerment in Child Protection. (pp ). Chichester: John Wiley & Sons. Nilsen, Randi Dyblie. (2000). Metoder og begreper i barndomssosiologiske studier av sosialiseringsprosessen. En diskusjon med utgangspunkt i barnet som sosial aktør. BARN. Nytt Fra Forskning Om Barn i Norge, 18(1-2), NOU 2000:12. Barnevernet i Norge. Tilstandsvurderinger, nye perspektiver og forslag til reformer. Parton, Nigel, Thorpe, David, & Wattam, Corinne (1997). Child Protection. Risk and the moral order. London: Macmillan Press. Qvortrup, Jens (1994). Childhood Matters: An Introduction. In Jens Qvortrup, Marjatta Bardy, Giovanni Sgritta, & Helmut Wintersberger (eds), Childhood Matters. Social Theory, Practice and Policies. (pp. 1-23). Aldershot: Avebury. Qvortrup, Jens, Bardy, Marjatta, Sgritta, Giovanni & Wintersberger, Helmut (1994). Childhood Matters. Social Theory, Practice and Policies. Aldershot: Avebury. Sandbæk, Mona (2002). Barn og foreldre som sosiale aktører i møte med hjelpetjenester. Oslo: Nova rapport 14/02. Sandbæk, Mona (1999a). Adult images of childhood and research on client children. International journal of social research methodology, 2, (3), Sandbæk, Mona (1999b). Children with Problems: Focusing on Everyday Life. Children & Society, 13(2), Triseliotis, John, Borland, Moira, Hill, Malcolm, & Lamberts, Lydia >(1998). Social work supervision of young people. Child and Family Social Work, 3, Williamson, Howard & Butler, Ian (1995). No one ever listens to us: interviewing children and young people. In Christopher Cloke, & Murray Davies (red), Participation and empowerment in child protection. (pp ). Chichester: John Wiley & Sons..no 108

13 Summaries barn i hjelpeapparatet kompetente og sårbare aktører Lapsiasiakkaat kompetentteina ja haavoittuvina toimijoina Lapsuuden sosiologian näkökulmat ovat edesauttaneet selkeyttämään tarkastelukulmaa, jossa lapset nähdään toimijoina. Artikkelin alussa avaan lapsuuden sosiologian toimija-käsitettä sekä tarkastelen tämän käsitteen vahvuuksia ja heikkouksia. Tutkimuksessa on haastateltu 24 lasta, jotka ovat olleet yhteydessä pedagogis-psykologisiin neuvontapalveluihin, lastensuojeluviranomaisiin tai lasten ja nuorten psykiatriseen poliklinikkaan. Tähän aineistoon pohjautuen tarkastelen, missä määrin lapsi on toimijan asemassa tavatessaan ammattiauttajia. Yksi tarkastelukulma, joka selkeyttää lapsen toimijuutta käytännön sosiaalityössä, on antaa riittävästi huomiota sitä päiväjärjestystä kohtaan, joka lapsella itsellään on arkielämälleen. Toinen tapa on nähdä informaatio kaksisuuntaisena prosessina, jossa aikuiset paitsi pyrkivät informoimaan lasta, myös pyrkivät kuuntelemaan lasten omia konstruktioita ja näkemyksiä. Lopuksi argumentoin sellaisen toimija-käsityksen puolesta, jossa on riippuvaisuuden, huolenpidon, osanoton ja suojelun elementtejä. Börn í hlutverki skjólstæðings, sem hæfir og viðkvæmir gerendur. Miklar breytingar hafa átt sér stað hvað varðar sjónarmið varðandi börn innan félgsfræðinnar, sjónarmið gagnvart börnum sem gerendur. Í inngangi greinarinnar gerir M.S. grein fyrir hugtaki barnafélgsfræðinnar og ræðir hún kosti þess og galla. Í greininni fjallar hún um viðtalsrannsókn á 24 börnum sem hafa verið í tengslum við félagsþjónustu, barnavernd, skólasálfræðiráðgjöf eða göngudeildarþjónustu barnageðdeildar. Viðtölin sýna fram á að hvaða marki börn eru meðhöndluð sem gerendur hjá áðurnefndum stofnunum. Niðurstöður viðtalanna gefa einnig innsýn í það hvernig auka má áhrif barna sem gerendur þegar þau njóta aðstoðar. Til þess að gera barnið sýnilegra sem geranda í félagslegri ráðgjöf er í fyrsta lagi mikilvægt að veita athygli daglegum verkefnum barnsins sjálfs. Í öðru lagi að líta á upplýsingar sem tvíleiða ferli, þar sem fullorðnir upplýsa barnið og einnig jafnframt hlusti eftir hugsun og sjónarmiðum barnsins. Í lok greinarinnar ræðir Mona ákveðinn skilning á gerendanum sem snertir annars vegar það að vera háður og umönnun og hins vegar þátttöku og verndun. 109.no

14 Kerstin Söderholm Carpelan och Anne Hermodsson ADAD och utvecklingen av ett dokumentationssystem för ungdomar CARPELAN HERMODSSON KERSTIN SÖDERHOLM CARPELAN socionom, fil dr i socialt arbete. ANNE HERMODSSON socionom, fil dr i socialt arbete. Under senare år har kraven på en kunskapsbaserad vård och behandling inom socialtjänstens område ökat. Systematisk klientdokumentation är en väg att nå dit. Men hur gör man? Den här artikeln berättar om utvecklingen av ett system för klientdokumentation och utvärdering av ungdomsvård. ADAD-intervjun (Adolescent Drug Abuse Diagnosis), är basen i detta system som har utvecklats på Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarig för ett 30-tal behandlingshem för ungdomar. NORDISK SOSIALT ARBEID NR VOL 24 SIDE Universitetsforlaget se 110

15 adad och utvecklingen av ett dokumentationssystem för ungdomar Inledning Statsmakterna har allt tydligare markerat att socialtjänstens insatser och åtgärder i större omfattning måste grundas på forskning och beprövad erfarenhet samt att behandlingsinsatser måste utvärderas så att vi kan uttala oss om vilka effekter de har för klienterna. Tillkomsten av CUS, Centrum för utvärdering av socialt arbete 1993, var ett viktigt steg mot en kunskapsbaserad socialtjänst (Tengvald 1995, 1997). Ett annat exempel på statsmakternas strävan efter kunskapsbaserade insatser är projektet Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten, ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen under perioden (Socialstyrelsen 2003). När Statens institutionsstyrelse SiS bildades 1994 betonades starkt att forskning, utveckling och utvärdering skulle vara centrala delar i myndighetens arbete. Vid Riksdagens revisorers granskning av SiS underströks detta återigen. Det efterlyses en starkare styrning av verksamheten till förmån för evidensbaserade behandlingsmetoder och en mer omfattande uppföljning och utvärdering av behandlingsresultat (Riksdagens revisorers rapport 2002/03:1). Systematisk klientdokumentation och uppföljning är ett viktigt medel för att utveckla en mer kunskapsbaserad vård. Ett större sådant projekt har genomförts inom SiS ungdomsvård. 1 Syftet med den här artikeln är att beskriva utvecklingen av systemet, implementeringsprocessen och att diskutera erfarenheter från snart tio års projektarbete. Frågor som vilka överväganden gjordes, val av instrument, precisering av mål på olika nivåer, organisation och implementering kommer att belysas. Bakgrund Statens institutionsstyrelse, SiS, övertog 1994 ansvaret för de särskilda ungdomshemmen 2 och LVM-hemmen 3. Idag ansvarar SiS för mellan trettio och fyrtio särskilda ungdomshem med drygt 700 platser. Huvudparten av platserna avser långsiktig behandling medan ca en tredjedel avser akuta placeringar och utredningsplaceringar. Merparten av platserna är låsbara och majoriteten av ungdomarna placerade med tvång. Ungefär 1000 ungdomar skrivs in varje år. När SiS bildades avsattes särskilda medel (30 miljoner) för forskning, utveckling och utbildning med syfte att höja kvalitén på vård och behandling. En FoU-enhet med tre forskartjänster inrättades. Bland de centrala uppgifterna ingick att initiera och stödja behandlingsforskning avseende SiS klienter, att stödja utvecklings- och utbildningsprojekt på SiS institutioner samt att initiera klientdokumentationssystem som kunde tillgodose behov och mål på olika nivåer i verksamheten. Det mål som framförallt framhävdes vid SiS start var resultatuppföljning och utvärdering, närmare bestämt hur klienterna utvecklades och om behandlingen visade resultat. Men mål formulerades också på individuell klientnivå. En systematisk dokumentation av varje klient skulle ge bättre underlag för behandlingsplanering och möj- 111.se

16 kerstin söderholm carpelan och anne hermodsson ligheter till dialog med klienten om problem och behov. För den enskilda institutionen handlade det om att få underlag för verksamhetsplanering och utveckling samt erhålla kunskap om och kunna följa upp sina klienter efter avslutad behandling. Målen för SiS som nationell myndighet var att erhålla nationell statistik över klientutveckling samt uppföljningsresultat för klienterna efter avslutad behandling. Ytterligare ett mål var att ge underlag till forskning. Viktiga förutsättningar för valet av instrument var 1) att dokumentationssystemet måste genomföras med befintliga personalresurser, vilket även innefattade personal utan högskoleutbildning 2) att den information som erhölls gav en bred belysning av ungdomarnas livssituation, problem och behov 3) att informationen hämtades direkt från ungdomarna och 4) att instrumentet var utprovat och testat. Den första punkten pekade på vikten av att behandlingspersonalen skull anse dokumentationen som meningsfull och nyttig och inte som en extra arbetsbörda. Som stöd för punkt två fanns omfattande forskning som hade visat att ungdomar som blir föremål för institutionsvård har problem inom flera olika områden som t ex skola, familj, brottslighet och missbruk (Sarnecki 1996). För att behandling ska ge resultat måste insatser riktas mot flera problemområden (Andreassen 2003, Armelius et al 1996, Lardén 2002). Om instrumentet gav bred och relevant information om ungdomarna skulle det också upplevas som mer relevant av personalen. Det tredje kravet sammanhängde med att det i Sverige länge förts en diskussion om att man i alldeles för liten utsträckning tog hänsyn till barns och ungdomars talan och delaktighet när det gällde utredningar och insatser. FN:s konvention om barns rättigheter underströk ytterligare detta behov. Det fjärde kravet var självklart i och med att instrumentet skulle kunna användas för utvärdering och forskning. ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) Det instrument SiS valde och som väl uppfyllde kraven var ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis), som utvecklats i Philadelphia av Friedman och Utada (Friedman & Utada 1989). Precis som ASI (Andreasson et al 1996) kan ADAD användas både som utrednings/ bedömningsinstrument 4 i enskilda klientärenden och som ett utvärderingsinstrument när en uppföljningsintervju genomförs ett år efter avslutad behandling. ADAD innefattar nio olika områden: fysisk hälsa, skolgång, arbete/sysselsättning, fritid och kamrater, familjeförhållanden, psykisk hälsa, kriminalitet, alkohol och narkotika. Det ger därmed en bred belysning av den unges problem och behov med utgångspunkt i befintlig forskning. Förutom de direkta frågorna om den unges situation gör både den unge och intervjuaren en bedömning av problemens svårighetsgrad och behandlingsbehovet inom varje område. Såsom i ASI-intervjun erhålls därmed tre olika skattningsmått för varje område; klientens skattning av sitt problem och klientens skattning av sitt behandlingsbehov samt intervjuarens skattning av den unges behandlingsbehov..se 112

17 adad och utvecklingen av ett dokumentationssystem för ungdomar Illustrasjonsfoto: A.Schiøll ADAD-intervjun är strukturerad och omfattar ca 150 frågor med många underfrågor. Den tar mellan 60 och 120 minuter att genomföra. För uppföljningsintervjuer används ett urval av frågorna som avser den unges aktuella situation. En utbildning av intervjuare rekommenderas och är enligt vår bedömning helt nödvändig. Den instrumenttestning som gjorts visade på god reliabilitet och tillfredsställande validitet (Friedman & Utada 1989). Reliabiliteten har även undersökts för en fransk översättning som testats i Schweiz (Bolognini et al 2001) och för den svenska versionen (Börjesson & Armelius, prel manus) och funnits vara god. ADAD rekommenderas som ett instrument för bedömning och utvärdering av amerikanska departementet för health and human services (1993, 1999). Friedman har genomfört ett antal forskningsprojekt med hjälp av ADAD-intervjun (Friedman et al 1993, Friedman et al 1994, Friedman et al 1998, Friedman et al 1999). Förutom den amerikanska versionen av ADAD, som används av SiS, har på senare år en förkortad version av ADAD, EuroADAD, tagits fram av dr Alfred S. Friedman, Arlene Terras och David Öberg i ett samarbetsprojekt mellan flera länder i Europa. I den versionen har en del områden väsentligt kortats ner och några enstaka frågor har lagts till. Vi kommer att följa utvecklingen av EuroADAD när vi gör våra regelmässiga revisioner så att jämförbarhet kan erhållas med europeiska data. 113.se

18 kerstin söderholm carpelan och anne hermodsson Den svenska versionen av ADAD Den amerikanska originalversionen av ADAD-intervjun översattes av SiS FoU i samråd med dr Alfred Friedman. Grundprincipen för översättningen var att följa den amerikanska versionen så noga som möjligt men att göra en anpassning till svenska förhållanden, där så krävdes. Framförallt i avsnitten om skola, arbete och brottslighet har justeringar genomförts. I andra avsnitt har frågor lagts till, exempelvis frågor som belyser flickors situation och problem. En inledande del har utökats med frågor om socioekonomisk situation, uppväxtförhållanden och tidigare vård och behandling. I såväl ASI som ADAD-intervjun är perioden de senaste trettio dagarna ett viktigt mått i intervjun. Eftersom ungdomar som är föremål för socialtjänstens insatser ofta vistas i olika vårdmiljöer har 30-dgrs måttet kompletterats med andra tidsperioder, t ex brott under det senaste året samt bruk av alkohol och narkotika under en typisk månad under året. Genomförda förändringar och anpassningar har diskuterats och genomförts i samråd med dr Alfred S. Friedman och också granskats av forskare i SiS vetenskapliga råd. Förutom intervjuer vid inskrivning och vid uppföljning som utgår från ADADintervjun har SiS utvecklat en kortare utskrivningsintervju. Den ger information om utskrivningssituation, utskrivningsorsaker och innehåller frågor till den unge om hur han/hon upplevt sin institutionsvistelse. För mer information om ADAD-intervjun se Manual ADAD-intervju (2000) samt Sandahl et al (1998). Utveckling och implementering av ADAD-systemet Att införa ett omfattande dokumentationssystem uppifrån i en organisation kräver en väl utarbetad strategi. Arbetet skulle genomföras av ordinarie behandlingspersonal och inte medge några extra resurser. Samarbetet med institutionerna sågs därför som centralt. Det första steget var att översätta och förankra ADAD-intervjun. Inledande diskussioner hölls med en referensgrupp där ungdomsinstitutioner som arbetat med systematisk dokumentation var representerade. Nästa steg var en pilotstudie med sju institutioner. Syftet var att prova såväl intervjun som organiseringen av arbetet med ADAD. Representanterna från pilotinstitutionerna ingick i en projektgrupp tillsammans med forskare från SiS FoU. Det nära samarbetet, med möten varannan månad, medförde att intervjun kunde testas under processen och språket i intervjun och manualen förbättras. Under utprovningen utfördes ett hundratal intervjuer och erfarenheterna var positiva (Söderholm Carpelan, Hermodsson & Öberg 1997, Söderholm Carpelan 1998). Ungdomarna deltog gärna och lät sig bli intervjuade med ADAD och få bedömdes ha förvrängt informationen. ADAD-intervjun bedömdes ge bra information om den.se 114

19 adad och utvecklingen av ett dokumentationssystem för ungdomar Illustrasjonsfoto: A.Schiøll unge och ett mer allsidigt underlag än ostrukturerade metoder. Den hade därmed ett värde både för utrednings- och behandlingsverksamheten vid ungdomshemmen. Särskilt påtalades värdet av att gå igenom alkohol- och droganvändning, en information som oftast saknas i sociala utredningar. Intervjun visade sig få större gehör bland personalen på behandlingsavdelningar än på utredningsavdelningar. De senare hade oftare färdiga modeller för utredning medan behandlingsavdelningar ofta saknade instrument för behandlingsplanering och såg ADAD som ett stöd i det arbetet. Viktigt var att ADAD-frågan placerades på hög nivå i organisationen och att institutionschefen var positiv och gav sitt stöd till arbetet med ADAD. När ADAD-intervjun skulle införas på alla särskilda ungdomshem 1 januari 1997 var erfarenheterna från provtiden ovärderliga och projektmedarbetarna från provinstitutionerna mycket viktiga. De deltog i utbildningar, fungerade som regionala stödpersoner och modeller för de nytillkomna. Att intervjun prövats i praktiken och fungerat var centralt. Redan under början av 1996 utsåg institutionscheferna utvärderingsansvariga i samråd med FoU. För att förbereda starten samlades de till utbildningskonferenser av SiS FoU. Efter introduktionen av inskrivningsintervjun utvecklades systemet stegvis och institutionerna var involverade i varje steg. Två årliga konferenser var navet i utvecklingen samt ett särskilt informationsblad, ADAD-INFO. Det kortare utskrivningsfor- 115.se

20 kerstin söderholm carpelan och anne hermodsson muläret introducerades 1 jan Samma år påbörjades arbetet med att utprova uppföljningsintervjun och år 2000 introducerades uppföljning för alla institutioner som bedrev behandling. De första åren matades inskrivningsintervjuer in på disketter med hjälp av ett provisoriskt inmatningsprogram. I takt med att systemet växte ökade behovet av att utveckla en central databas och datorstöd i form av användarvänliga inmatningsprogram till de olika formulären. Detta har möjliggjort uttag ur systemet på individnivå i form av textsammanfattningar som kan erhållas automatiskt efter det att intervjun matats in samt skattningsmåtten som diagram. Arbetet med datorstöd påbörjades år I det sammanhanget genomfördes en fördjupad utredning av etiska och juridiska frågeställningar som berörde klientdokumentationen och databasen. Ett ytterligare steg i utvecklingen togs 2003 då en statistikmodul introducerades som innebär att institutionerna kan göra statistik på sina egna klienter. De olika stegen i systemets utveckling 1995 Förarbete, översättning av intervjuformulär. Pilotstudie på sju institutioner, översättning manual påbörjas Utvärderingsansvariga utses, första konferenserna hålls och utbildning påbörjas Införande av ADAD på 33 särskilda ungdomshem. Manual, anvisningar och utbildningsmaterial färdigställs. ADAD-info börjar ges ut Utskrivningsintervju införs. Utveckling av datorstöd påbörjas. Pilotstudie uppföljnings ADAD Uppföljning av behandlingsärenden introduceras i större skala. Revidering av formulär, manual och anvisningar. Datorstöd inskrivning klart. ADAD-rapport publiceras, ungdomar inskrivna år Datorstöd utskrivning och uppföljning klart Statistikmodul implementeras på institutionerna. Utbildningsmaterial revideras. Som framgår har även anvisningar, manual och utbildningsmaterial tagits fram. De har även genomgått smärre revideringar som framförallt handlat om att förtydliga och öka användarvänligheten utifrån erfarenheterna som kom fram under implementeringsprocessen..se 116

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

Helst skal man have en god barndom

Helst skal man have en god barndom Helst skal man have en god barndom 2. Nordiske Konference Om Sårbare Børn København, Hotel Park inn, den 28. og 29.maj 2015 1. nordiske konference om sårbare børn og unge blev afholdt i Oslo i maj 2009.

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

Bilag. Resume. Side 1 af 12

Bilag. Resume. Side 1 af 12 Bilag Resume I denne opgave, lægges der fokus på unge og ensomhed gennem sociale medier. Vi har i denne opgave valgt at benytte Facebook som det sociale medie vi ligger fokus på, da det er det største

Læs mere

www.cfufilmogtv.dk Tema: Fag: Dansk, norsk som nabosprog Målgruppe: 2. 4. klasse Titel: Verdens beste SFO, 7 x 21 min. Vejledning Lærer/elev

www.cfufilmogtv.dk Tema: Fag: Dansk, norsk som nabosprog Målgruppe: 2. 4. klasse Titel: Verdens beste SFO, 7 x 21 min. Vejledning Lærer/elev Billederne i den pædagogiske vejledning er fra tv-udsendelserne Verdens beste SFO Norsk humoristisk børne-tv-serie om livet i en SFO. Serie i 7 dele, hver episode varer 21 min. Episoderne er: 1. Ingen

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

Samhandling og Tverrfaglig kommunikasjon

Samhandling og Tverrfaglig kommunikasjon Samhandling og Tverrfaglig kommunikasjon Opplegg om erfaringer fra Danmark Dere må oversætte.. 1 Dorte s bakgrunn Har arbejdet i 10 år inden for det kommunale område, med bl.a. Kommunesammenlægning, børn,

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

I tillegg til disse kliniske arbeidene bringer vi to mer teoretiske, forskningspregete artikler av to flittige bidragsytere til Matrix:

I tillegg til disse kliniske arbeidene bringer vi to mer teoretiske, forskningspregete artikler av to flittige bidragsytere til Matrix: REDAKSJONELT Matrix har rimeligvis flest lesere i Danmark, selv om det også tidligere var noen få fra andre nordiske land som leste bladet. Etterat tidsskriftet ble nordisk har det vært en del økning av

Læs mere

ÅRGANG 14 Nr. 2 2014. Skolens betydning for den lave andelen av ungdom med innvandrerbakgrunn i lærerutdanningen

ÅRGANG 14 Nr. 2 2014. Skolens betydning for den lave andelen av ungdom med innvandrerbakgrunn i lærerutdanningen ÅRGANG 14 Nr. 2 2014 Skolens betydning for den lave andelen av ungdom med innvandrerbakgrunn i lærerutdanningen Heteronormativitet i kroppsøvingsfaget Veje ind i pengespil: En kvalitativ undersøgelse af

Læs mere

Literacy et begreb med store konsekvenser. Klara Korsgaard

Literacy et begreb med store konsekvenser. Klara Korsgaard Literacy et begreb med store konsekvenser Klara Korsgaard At læse er en kognitiv færdighed at kunne anvende en kognitiv færdighed i en social kontekst at kunne anvende en kognitiv færdighed i en social

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN

FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN Kurt Klaudi Klausen og Per Selle (red.) FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN TANO og Jurist- og Økonomiforbundets Forlag Indhold Forord 11 Kapittel 1 Frivillig organisering i Norden 13 Kurt Klaudi Klausen og

Læs mere

Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps. Korpsnytt. Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014

Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps. Korpsnytt. Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014 Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps Korpsnytt Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014 Se, Herren lever! Salig morgenstund! Mørkets makter bever. Trygg er troens grunn. Jubelropet runger: Frelseren er her!

Læs mere

Nordisk kvalitetssikring av høyere utdanning

Nordisk kvalitetssikring av høyere utdanning ARBEIDSNOTAT 16/2006 Bjørn Stensaker og Trine Danø Nordisk kvalitetssikring av høyere utdanning Muligheter for gjensidig godkjenning og økt samarbeid? NIFU STEP Studier av innovasjon, forskning og utdanning

Læs mere

Koordineret behandlingsindsats ved ADHD hos børn og voksne i Danmark?

Koordineret behandlingsindsats ved ADHD hos børn og voksne i Danmark? Koordineret behandlingsindsats ved ADHD hos børn og voksne i Danmark? Christiansborg 23 sept. 2009 Marianne Breds Geoffroy Speciallæge i psykiatri, PhD form. Dansk Selskab for Klinisk Neuropsykiatri Skal

Læs mere

En skole i bevægelse

En skole i bevægelse sintef19.qxp 04/05/04 15:12 Side 1 Thomas Dahl Lars Klewe Poul Skov En skole i bevægelse Evaluering af satsning på kvalitetsudvikling i den norske grundskole Danmarks Pædagogiske Universitet og SINTEF,

Læs mere

Best sammen om kompetanse og rekruttering

Best sammen om kompetanse og rekruttering Best sammen om kompetanse og rekruttering Hanne Børrestuen, KS og Anne K Grimsrud, ressursgruppa Nettverksamling, Kompetanse Nord 14.-15. november Kommunen som framtidig arbeidsplass Sentral betydning

Læs mere

Den personlige og professionelle dialogen

Den personlige og professionelle dialogen Den personlige og professionelle dialogen ANNE ANDERSEN, GARD OLAV BERGE, ANDERS HELLMAN, SØREN HERTZ, ELISABETH HØYDAHL, JØRN NIELSEN, ASLAUG OPPEDAL, ANNE REGI RING, PELLE SLAGSVOLD, RUNE TVEDTE. Ingress

Læs mere

Bestilling av uniformer: Slik går du frem:

Bestilling av uniformer: Slik går du frem: Bestilling av uniformer: Slik går du frem: Jeg gjør den delen av jobben som går mot Norges Røde Kors. Jeg bistår ikke med å finne rett størrelse. Jeg vedlikeholder en liste som viser hvem som har hvilke

Læs mere

Velkommen til Sommerstevnet. 28.juni 6.juli

Velkommen til Sommerstevnet. 28.juni 6.juli Velkommen til Sommerstevnet. 28.juni 6.juli Sommerstevnet 2014 Side 1 Rytterne har ordet! Sommerstevnet arrangeres den først uken i juli. Stevnet strekker seg over en periode på 9 dager. Uten frivillig

Læs mere

Romania fakta og muligheter

Romania fakta og muligheter Romania fakta og muligheter 1. Fakta om landet (hentet fra Det Danske Misjonsforbunds rapport i 2002) Befolkning: 22,5 millioner. Befolkningssammensætning: Rumænere 89,5 %, Ungarere 7,1 %, Sigøjnere 1,8%,

Læs mere

Kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningssystemene i Norden

Kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningssystemene i Norden Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org Kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningssystemene i Norden Bakgrunn og begrepsinnhold basert på politisk initiering og strategivalg Kreativitet,

Læs mere

Några aktuella böcker om barn/unga och media

Några aktuella böcker om barn/unga och media Ny litteratur 107 Några aktuella böcker om barn/unga och media Unge, medier og modernitet pejlinger i et foranderligt landskab Kirsten Drotner, København, Borgen, 1999, 279 p., (Skriftserie fra Center

Læs mere

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING Måla ansikten Mal ansigter 600309 Måla ansikten Mal ansigter SE Du kan enkelt måla ansikten på vaddkulor, träkulor och knappformar med pennor eller pensel och hobbyfärger.

Læs mere

Torben Justesen - Guvernør 2010 2011, distrikt 1470

Torben Justesen - Guvernør 2010 2011, distrikt 1470 v/dg Torbjørn Akersveen Distrikt 2280 KJENNSKAP TIL ROTARY Kjenner du til eller har du noen gang hørt om organisasjonen Rotary? - %-andel som kjenner til Rotary - Base: 500 Den lave kjennskapen i yngste

Læs mere

Nordisk kvalitetssikring av høyere utdanning Studie 2

Nordisk kvalitetssikring av høyere utdanning Studie 2 Nordisk kvalitetssikring av høyere utdanning Studie 2 Muligheter for gjensidig godkjenning og økt samarbeid Bjørn Stensaker og Trine Danø NIFU STEP TemaNord 2006:575 Nordisk kvalitetssikring av høyere

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

Handlingsplan for støy. Utvidelse av Trondheim Havn Orkanger Versjon 1 Dansk

Handlingsplan for støy. Utvidelse av Trondheim Havn Orkanger Versjon 1 Dansk Handlingsplan for støy Utvidelse av Trondheim Havn Orkanger Versjon 1 Dansk Notat Trondheim Havn UDVIDELSE AF TRONDHEIM HAVN ORKANGER Handlingsplan vedrørende støjforhold 8. oktober 2014 Projekt nr. 217657-01

Læs mere

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN 1) Velkommen a. En Lille navne leg 2) Dagsorden godkendes 3) Referater godkendes a. Referat fra NSK ordinærmøde sept 2012 i København b.

Læs mere

Forskning i socialpædagogik socialpædagogisk forskning?

Forskning i socialpædagogik socialpædagogisk forskning? Forskning i socialpædagogik socialpædagogisk forskning? eller knudramian.pbwiki.com www.regionmidtjylland.dkc Indhold Professionsforskning til problemløsning eller som slagvåben? Hvad er forskning? Hvad

Læs mere

Indkaldelse til bestyrelsesmøde på Støvring Gymnasium d. 12. marts 2013.

Indkaldelse til bestyrelsesmøde på Støvring Gymnasium d. 12. marts 2013. Indkaldelse til bestyrelsesmøde på Støvring Gymnasium d. 12. marts 2013. 1. Godkendelse af dagsorden. 2. Godkendelse af referat fra bestyrelsesmøde 11. december 2012. Vedlagt som bilag 1. 3. Siden sidst:

Læs mere

DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015

DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015 DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015 KURSKATALOG FÖR DÖVBLINDPERSONAL 2015 Utgiven av Nordens Välfärdscenter www.nordicwelfare.org maj 2015 Ansvarig utgivare: Ewa Persson Göransson Grafisk produktion: Victoria

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

Dokument nr. 12:2. (2003-2004) Grunnlovsforslag fra Jens Stoltenberg, Jørgen Kosmo, Carl I. Hagen, Berit Brørby og Kjell Engebretsen

Dokument nr. 12:2. (2003-2004) Grunnlovsforslag fra Jens Stoltenberg, Jørgen Kosmo, Carl I. Hagen, Berit Brørby og Kjell Engebretsen Dokument nr. 12:2 (2003-2004) Grunnlovsforslag fra Jens Stoltenberg, Jørgen Kosmo, Carl I. Hagen, Berit Brørby og Kjell Engebretsen Grunnlovsforslag fra Jens Stoltenberg, Jørgen Kosmo, Carl I. Hagen, Berit

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for manglende stempling af klippekort.

Kontrolafgift på 750 kr. for manglende stempling af klippekort. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2013-0206 Klageren: XX på vegne YY 0590 Oslo, Norge. Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører:

Læs mere

EU vedtager et nyt program, som med 55 millioner EUR skal give børn større sikkerhed på internettet

EU vedtager et nyt program, som med 55 millioner EUR skal give børn større sikkerhed på internettet IP/8/899 Bruxelles, den 9 december 8 EU vedtager et nyt program, som med millioner EUR skal give børn større sikkerhed på internettet EU får et nyt program for forbedring af sikkerheden på internettet

Læs mere

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR KUNSKAPSSTADEN MALMÖ FÖRELIGGANDE RAPPORT ÄR EN SAMMANFATTNING av det löpande utvecklingsarbetet kring Malmö som kunskapsstad.

Læs mere

Isoler med PAROC Løsuld

Isoler med PAROC Løsuld Isoler med PAROC Løsuld November August 2010 1 Indholdsfortegnelse Isolera enkelt, enkelt effektivt...3 og miljømæssigt korrekt med Paroc Løsuld............. 3 Sänkta uppvärmningskostnader...4 Med Paroc

Læs mere

Kommunal akutt døgnenhet (KAD) som læringsarena for medicinstuderende. Ann-Helen Henriksen

Kommunal akutt døgnenhet (KAD) som læringsarena for medicinstuderende. Ann-Helen Henriksen Kommunal akutt døgnenhet (KAD) som læringsarena for medicinstuderende Ann-Helen Henriksen KAD som læringsarena for medicinstuderende Ann-Helen Henriksen Foreløbig rapport 8.juni 2015 Udgivet med støtte

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede.

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0306 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21263834 Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

Den nordiske skolen fins den?

Den nordiske skolen fins den? Nikolaj Frydensbjerg Elf og Peter Kaspersen (red.) Den nordiske skolen fins den? Didaktiske diskurser og dilemmaer i skandinaviske morsmålsfag NOVUS FORLAG Den nordiske skolen fins den? Den nordiske skolen

Læs mere

Rettslige og etiske problemer ved advokaters deltagelse i «flerdisiplinære partnerskap» - seksjonsmøte

Rettslige og etiske problemer ved advokaters deltagelse i «flerdisiplinære partnerskap» - seksjonsmøte Rettslige og etiske problemer ved advokaters deltagelse i «flerdisiplinære partnerskap» - seksjonsmøte Referenten, advokat Niels Fisch-Thomsen, Danmark: Da jeg - for godt ti år siden - første gang hørte

Læs mere

Trolling Master Bornholm 2013

Trolling Master Bornholm 2013 Trolling Master Bornholm 2013 (English version further down) Tilmeldingerne til 2013 I dag nåede vi op på 85 tilmeldte både. Det er stadig lidt lavere end samme tidspunkt sidste år. Tilmeldingen er åben

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

i børnekonventionen kan vi læse

i børnekonventionen kan vi læse Lever vi op til Barnets Ret, hvis vi ved vores hjælp til barnet bidrager til at skille børn fra deres forældre? Oplæg til debat v. Lis Lynge Brønholt i børnekonventionen kan vi læse At vi erindres om,

Læs mere

Trolling Master Bornholm 2013

Trolling Master Bornholm 2013 Trolling Master Bornholm 2013 (English version further down) Tilmeldingerne til 2013 I dag nåede vi op på 77 tilmeldte både. Det er lidt lavere end samme tidspunkt sidste år. Til gengæld er det glædeligt,

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

HVAD SKAL VI BRUGE DE ANDRE TIL? EN SOCIOLOGISK UNDERSØGELSE AF SOCIAL KAPITAL OG SAMMENHÆNGSKRAFT 19-5-2011

HVAD SKAL VI BRUGE DE ANDRE TIL? EN SOCIOLOGISK UNDERSØGELSE AF SOCIAL KAPITAL OG SAMMENHÆNGSKRAFT 19-5-2011 19-5-2011 HVAD SKAL VI BRUGE DE ANDRE TIL? EN SOCIOLOGISK UNDERSØGELSE AF SOCIAL KAPITAL OG SAMMENHÆNGSKRAFT EKSAMENSNUMRE (DDS/KM): 2060/103 2098/97 2043/82 Antal tegn i brødtekst: 119.178 tegn Antal

Læs mere

Trolling Master Bornholm 2013

Trolling Master Bornholm 2013 Trolling Master Bornholm 2013 (English version further down) Tilmeldingen åbner om to uger Mandag den 3. december kl. 8.00 åbner tilmeldingen til Trolling Master Bornholm 2013. Vi har flere tilmeldinger

Læs mere

Blomsten er rød (af Harry Chapin, oversat af Niels Hausgaard)

Blomsten er rød (af Harry Chapin, oversat af Niels Hausgaard) Blomsten er rød (af Harry Chapin, oversat af Niels Hausgaard) På den allerførste skoledag fik de farver og papir. Den lille dreng farved arket fuldt. Han ku bare ik la vær. Og lærerinden sagde: Hvad er

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

Den udvidede dødsulykkesstatistik (DUS) i Danmark - Evaluering af pilotprojektet 2010-2012

Den udvidede dødsulykkesstatistik (DUS) i Danmark - Evaluering af pilotprojektet 2010-2012 Dansk resumé: Den udvidede dødsulykkesstatistik (DUS) i Danmark - Evaluering af pilotprojektet 2010-2012 TØI rapport 1301/2014 Forfattere: Beate Elvebakk, Michael W. J. Sørensen, Terje Assum Oslo 2012

Læs mere

Hvor mange er sikret parkeringsplads ved arbejdet i vore store byer?

Hvor mange er sikret parkeringsplads ved arbejdet i vore store byer? NOAH-Trafik Nørrebrogade 39 2200 København N www.trafikbogen.dk noahtrafik@noah.d København den 13. marts 2012 Til Folketingets Transportudvalg og Skatte- og afgiftsudvalg Danske bilister sparer årlig

Læs mere

www.cfufilmogtv.dk Tema: Pets Fag: Engelsk Målgruppe: 4. klasse Titel: Me and my pet Vejledning Lærer

www.cfufilmogtv.dk Tema: Pets Fag: Engelsk Målgruppe: 4. klasse Titel: Me and my pet Vejledning Lærer Me and my pet My dogs SVTV2, 2011, 5 min. Tekstet på engelsk Me and my pet er en svenskproduceret undervisningsserie til engelsk for børn i 4. klasse, som foregår på engelsk, i engelsktalende lande og

Læs mere

From Human Factors to Human Actors - The Role of Psychology and Human-Computer Interaction Studies in System Design

From Human Factors to Human Actors - The Role of Psychology and Human-Computer Interaction Studies in System Design ? VAD From Human Factors to Human Actors - The Role of Psychology and Human-Computer Interaction Studies in System Design? VEM Skrevet af Liam J. Bannon Director of the IDC and Professor of Computer Science,

Læs mere

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2013 HELSINGØR, internat på KONVENTUM/LO-Skolen 2. & 3. OKTOBER 2013 Museerne

Læs mere

Sansernes Bolig. Boligarkitektur for synsog hørehæmmede. - et Ph.D.projekt. Camilla Ryhl, Ph.D, Arkitekt maa

Sansernes Bolig. Boligarkitektur for synsog hørehæmmede. - et Ph.D.projekt. Camilla Ryhl, Ph.D, Arkitekt maa Sansernes Bolig Boligarkitektur for synsog hørehæmmede - et Ph.D.projekt Camilla Ryhl, Ph.D, Arkitekt maa Professor i universell utforming ved Bergen Arkitektskule, Camilla Ryhl har skrive ei Ph.d avhandling

Læs mere

NBO. Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22

NBO. Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22 NBO Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22 Det europeiske semester samordning av økonomisk politikk Januar: Annual Growth survey (forsl. til prioriteringer fra EU-kom) Mars: Prioriteringer

Læs mere

Fagligt Selskab for Undervisende Sygeplejersker

Fagligt Selskab for Undervisende Sygeplejersker Fagligt Selskab for Undervisende Sygeplejersker NR. 4 23. ÅRGANG 2012 UddaNneLseSnyt konfe rence Tema Kerneværdier i nye rammer side Å lære å utøve sykepleie, - å komme i en negativ 13 læringsprosess.

Læs mere

Hvor er mine runde hjørner?

Hvor er mine runde hjørner? Hvor er mine runde hjørner? Ofte møder vi fortvivlelse blandt kunder, når de ser deres nye flotte site i deres browser og indser, at det ser anderledes ud, i forhold til det design, de godkendte i starten

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

Tilbudspriser ved bestilling

Tilbudspriser ved bestilling Tilbudspriser ved bestilling i nettbutikk! PLastkasser for alle behov Øk effektiviteten med smarte løsninger www.b2b.lis.no Eurokasser Plastkasser tilpasset europaller i størrelse, slik at de utnytter

Læs mere

What s Love Got to Do With It?

What s Love Got to Do With It? What s Love Got to Do With It? Gram Grid Present Continuous Vi sætter verberne i ing-form, når vi vil beskrive at noget er i gang. Der er fire hovedkategorier af ing-form: 1 Den almindelige form (common

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2006:2 Svenska Arkivsamfundet ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING utges av Svenska Arkivsamfundet med stöd av Vetenskapsrådet. REDAKTION huvudredaktiir FK Håkan Lövblad, förste

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

Som mentalt og moralsk problem

Som mentalt og moralsk problem Rasmus Vincentz 'Klimaproblemerne - hvad rager det mig?' Rasmus Vincentz - November 2010 - Som mentalt og moralsk problem Som problem for vores videnskablige verdensbillede Som problem med økonomisk system

Læs mere

Utvärdering av forskningen om vård av unga och vård av missbrukare finansierat av Statens institutionsstyrelse under perioden 1994 2002

Utvärdering av forskningen om vård av unga och vård av missbrukare finansierat av Statens institutionsstyrelse under perioden 1994 2002 Utvärdering av forskningen om vård av unga och vård av missbrukare finansierat av Statens institutionsstyrelse under perioden 1994 2002 Professor Ragnar Hauge Docent Tine Egelund Februari 2004 cçêëâåáåöëê

Læs mere

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Fredag 22. august kl. 9 10.30 Sektionsmøde Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste (Se siderne 243-260 i Bind I) Referent:

Læs mere

Faglig rapport for NordVu-projektet

Faglig rapport for NordVu-projektet Faglig rapport for NordVu-projektet projekt nr. 02036 Side 1 1 HOVEDKONKLUSION 4 2 BAGGRUND 5 3 FAGLIG SAMMENDRAG 6 3.1 PÆDAGOGISKE OVERVEJELSER 7 4 TEST AF VÆRKTØJER 8 4.1 FØRSTE TESTFORLØB 9 4.2 ANDEN

Læs mere

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet.

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. MARC NEWSON FOR Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. Godt design har altid handlet om tidsløse produkter... som har en følelse af kvalitet. MARC NEWSON SMEG-INTE

Læs mere

ungdomsforskning ungdomsforskning Unge og forbrug nr. 4 - december 2002

ungdomsforskning ungdomsforskning Unge og forbrug nr. 4 - december 2002 ungdomsforskning Unge og forbrug nr. 4 - december 2002 Citat på forside Ragnhild Brusdal, artikel side 12, Identitsarbejde i shoppingcentret (frit oversat fra norsk) Udgiver Center for Ungdomsforskning

Læs mere

TIDSSKRIFT FOR NY BANKKULTUR SEPTEMBER

TIDSSKRIFT FOR NY BANKKULTUR SEPTEMBER 2001 TIDSSKRIFT FOR NY BANKKULTUR SEPTEMBER ISSN 1399-7734 Det enkelte individ på vej Kulturskabende Bæredygtig udvikling ISSN 1399-7734 Pengevirke 3-2001 udgives af Merkur, Danmark og Cultura Sparebank,

Læs mere

Århus Slagtehus. Gruppe 4 Kung Fu

Århus Slagtehus. Gruppe 4 Kung Fu Århus Slagtehus Gruppe 4 Kung Fu Mihewi Fürstenwald Marius André Hjelmervik Emil Møller Pedersen Århus Slagtehus A/S blev indviet den 1. september 1895. I 1999 blev Aarhus Offentlige Slagtehus omdannet

Læs mere

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling?

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Mette Andresen er leder af NAVIMAT, Nationalt Videncenter for Matematikdidaktik, i Danmark. www.navimat.dk Inledning I selve foredraget på Biennalen

Læs mere

Etik i markedsanalyse via Sociale Medier

Etik i markedsanalyse via Sociale Medier Etik i markedsanalyse via Sociale Medier IDÉ OG GENNEMFØRELSE SKISMA? Traditionel MR...a solution to a lack of information fokusgrupper f2f telefon (CATI) mystery shopping pen & paper etnografi offline

Læs mere

Vi har den glæde at kunne præsentere et temanummer af Matrix med fokus

Vi har den glæde at kunne præsentere et temanummer af Matrix med fokus Introduktion til temanummer om supervision Matrix 2005; 4, s. 305-308 Jan Nielsen & Johan Näslund gæsteredaktører Vi har den glæde at kunne præsentere et temanummer af Matrix med fokus på bredden og dybden

Læs mere

Om blinde og svagsynede indvandrere og flygtninges informationsbehov. Ukendt land

Om blinde og svagsynede indvandrere og flygtninges informationsbehov. Ukendt land Om blinde og svagsynede indvandrere og flygtninges informationsbehov 1 Ukendt land 2 3 Om blinde og svagsynede indvandrere og flygtninges informationsbehov Dette er en faglig udfordring: Det er bibliotekernes

Læs mere

Nordisk Grunnutdannelse om medfødt døvblindhet Revisjon av Leseplan

Nordisk Grunnutdannelse om medfødt døvblindhet Revisjon av Leseplan Nordisk Grunnutdannelse om medfødt døvblindhet Revisjon av Leseplan Revidert : Inger Rødbroe, Videncenter for Døvblindfødte, Danmark Tonhild Strand Hauge, Regionsenter for døvblinde, Skådalen kompetansesenter,

Læs mere

A. Kommunikationsplan

A. Kommunikationsplan A. Kommunikationsplan Kreativ Metapols kommmunikationsplan: 1. Målsætning Kreativ Metapols målsætning er at kommunikere netværkets tværfaglige og -regionale idegrundlag og platform ud til eksterne samarbejdspartnere

Læs mere

STUDIEGRUPPER 2013 (erfaringsgrupper) ØKONOMI OG LEDELSE. Samling 1 - Økonomi og økonomistyring

STUDIEGRUPPER 2013 (erfaringsgrupper) ØKONOMI OG LEDELSE. Samling 1 - Økonomi og økonomistyring .. STUDIEGRUPPER 2013 (erfaringsgrupper) I ØKONOMI OG LEDELSE Samling 1 - Økonomi og økonomistyring Krav til regnskapsrapportering Hva er viktige tall å forholde seg til Budsjett og budsjettstyring Samling

Læs mere

Beslutningsprotokol (med kommentarer fra landene) Embetsmannskomiteen for nordisk utdannings- og forskningssamarbeid FØRSTE MØTE 2007

Beslutningsprotokol (med kommentarer fra landene) Embetsmannskomiteen for nordisk utdannings- og forskningssamarbeid FØRSTE MØTE 2007 NORDISK MINISTERRÅD Beslutningsprotokol (med kommentarer fra landene) EK-U 1/07 23.03.2007/IKA Embetsmannskomiteen for nordisk utdannings- og forskningssamarbeid FØRSTE MØTE 2007 Tid: 7. februar 2007 Sted:

Læs mere

Jørgen Grubbe Aina Knudsen Torhild Slåtto Sigrún Kristín Magnúsdóttir. Utdanning skaper utvikling. i utkantsområder syrjäseudut.

Jørgen Grubbe Aina Knudsen Torhild Slåtto Sigrún Kristín Magnúsdóttir. Utdanning skaper utvikling. i utkantsområder syrjäseudut. Hróbjartur Árnason Karin Berkö Tiina Front-Tammivirta Jørgen Grubbe Aina Knudsen Torhild Slåtto Sigrún Kristín Magnúsdóttir Utdanning skaper utvikling i glesbygden i glesbygden i utkantsområder syrjäseudut

Læs mere

Hvad er lektier? Og fremmer eller hæmmer lektier elevernes læring? Dorte Østergren-Olsen, cand.pæd. i didaktik, Videreuddannelsen 24.

Hvad er lektier? Og fremmer eller hæmmer lektier elevernes læring? Dorte Østergren-Olsen, cand.pæd. i didaktik, Videreuddannelsen 24. Hvad er lektier? Og fremmer eller hæmmer lektier elevernes læring? Dorte Østergren-Olsen, cand.pæd. i didaktik, Videreuddannelsen 24. januar 2014 Hvad er lektier? Og fremmer eller hæmmer lektier elevernes

Læs mere

2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF

2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF 2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF 4 16 1 Top Selection DK Hvis du ønsker høj kvalitet inden for belysning, kan vi præsentere dig for Massives eksklusive kollektion, TOP SELECTION. Fordele ved TOP SELECTION:

Læs mere

EN KRØNIKE. Fra år 1940 til år 1959. Thorbjørn. familierne. Margrethe og Mathias Berg, Sandefjord og Louise og Odmund Larsen, Sand pr.

EN KRØNIKE. Fra år 1940 til år 1959. Thorbjørn. familierne. Margrethe og Mathias Berg, Sandefjord og Louise og Odmund Larsen, Sand pr. EN KRØNIKE Fra år 1940 til år 1959 Thorbjørn og familierne Margrethe og Mathias Berg, Sandefjord og Louise og Odmund Larsen, Sand pr. Berger ( Bergen 1943 ) Far Thomas Thorbjørn Mor Asta 2 Forord Skæbnen

Læs mere

Umiddelbare kommentarer til Erhvervsministerens redegørelse vedr. CIBOR 27/9-2012 Krull, Lars

Umiddelbare kommentarer til Erhvervsministerens redegørelse vedr. CIBOR 27/9-2012 Krull, Lars Aalborg Universitet Umiddelbare kommentarer til Erhvervsministerens redegørelse vedr. CIBOR 27/9-2012 Krull, Lars Publication date: 2012 Document Version Pre-print (ofte en tidlig version) Link to publication

Læs mere

DEN NORDISKE MAND. 5 programmer om maskulinitet i norden anno 2006

DEN NORDISKE MAND. 5 programmer om maskulinitet i norden anno 2006 DEN NORDISKE MAND 5 programmer om maskulinitet i norden anno 2006 DEN NORDISKE MAND er produceret af DR Undervisning i samarbejde med NRK, FST og UR Nordvision samproduktion Kbh. december 2005. DEN NORDISKE

Læs mere

EVIDENSBASERET COACHING

EVIDENSBASERET COACHING EVIDENSBASERET COACHING - SAMTALER BASERET PÅ DEN BEDST TILGÆNGELIGE VIDEN VED FORMAND FOR SEBC, EBBE LAVENDT STIFTER@SEBC.DK, WWW.EVIDENSBASERETCOACHING.DK Der vil være en times forelæsning efterfulgt

Læs mere

Prospekt. Florida A/S Deleboliger

Prospekt. Florida A/S Deleboliger Prospekt Florida A/S Deleboliger Fantastisk firma feriebolig mulighed Hvad er et køb af bolig som dele ejendom Man siger at en virksomheds vigstigste recurse er medarbejderne derfor skal de belønnes optimalt

Læs mere

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Lördagen den 20. augusti 2005 kl. 10:00 Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? (plenarmöte) Debattledare: Høyesteretsdommer

Læs mere

Vejen til fælles forståelse af nonverbal kommunikation en enkel arbejdsmetode for nærpersoner

Vejen til fælles forståelse af nonverbal kommunikation en enkel arbejdsmetode for nærpersoner Vejen til fælles forståelse af nonverbal kommunikation en enkel arbejdsmetode for nærpersoner Kristiina Björklund Alle mennesker, ja, alle levende væsener indgår i en stadig fortsat, aldrig ophørende kommunikation.

Læs mere

Bravo SB5700 Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning

Bravo SB5700 Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning Bravo SB5700 1 2 3 4 5 6 SV DA NO Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning SV Gratulerar! Du har köpt ett modernt porttelefonsystem från Bewator som uppfyller de krav som kan ställas på ett lättanvänt

Læs mere