Lokal Agenda 21 i Arktis

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Lokal Agenda 21 i Arktis"

Transkript

1

2

3 Lokal Agenda 21 i Arktis Ett samarbetsprojekt mellan Ísafjörður kommun i Island, Longyearbyen på Svalbard och Sisimiut kommun i Grönland ANP 2005:702

4 Lokal Agenda 21 i Arktis ANP 2005:702 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2005 ISBN Layout: Publikationsenheten, Nordisk Ministerråd Fler publikationer på Printed in Denmark Nordiska ministerrådet Nordiska rådet Store Strandstræde 18 Store Strandstræde 18 DK-1255 Köpenhamn K DK-1255 Köpenhamn K Telefon (+45) Telefon (+45) Fax (+45) Fax (+45) Det nordiska miljösamarbetet Miljösamarbetet syftar till att förbättra miljön och förebygga problem såväl i Norden som på internationellt plan. Samarbetet leds av Ämbetsmannakommittén för miljövårdsfrågor (ÄK-M). Det omfattar fastställande av gemensamma mål i handlingsplaner, gemensamma projekt, informationsutbyte och insatser för t ex Östeuropa genom Nordic Environmental Finance Corporation (NEFCO). Det nordiska samarbetet Det nordiska samarbetet hör till de äldsta och mest omfattande regionala samarbetsformerna i världen. Samarbetet omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. Det stärker samhörigheten mellan de nordiska länderna med respekt för nationella skillnader och likheter. Samarbetet ger bättre möjligheter att hävda nordiska intressen i omvärlden och främja goda grannförhållanden. Samarbetet formaliserades år 1952 då Nordiska rådet grundades som ett forum för parlamentarikerna och regeringarna i de nordiska länderna. År 1962 ingick de nordiska länderna Helsingforsavtalet, som seden dess har utgjort den grundläggande ramen för det nordiska samarbetet. År 1971 bildades Nordiska ministerrådet som ett formellt forum för samarbete mellan de nordiska regeringarna och den politiska ledningen i de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland.

5 Indhold Förord... 7 Sammanfattning Indledning Baggrund Projektets framgång Beskrivning av de tre deltagande samhällena med hänsyn till Lokal Agenda Ísafjörður kommun Kommunstruktur og demokrati Näringsliv Avfall Avlopp Havets förorening Jakt och biologisk mångfald Naturvård Turism Kulturminner Longyearbyen Kommunestruktur og demokrati Erhvervsliv Affald Afløb Havets forurening Jakt og biologisk mangfold Naturvern Turisme Kulturminner Sisimiut Kommunestruktur og demokrati Erhvervsliv Affald Afløb Havets forurening Jagt og biologisk mangfold Naturvern Turisme Kulturminner...36

6 6 Lokal Agenda 21 i Arktis 3. LA 21 processer i deltagende samfund Ísafjörður kommun Longyearbyen Sisimiut Gemensamma tilltak i samfunden Sisimiutdeklarationen Miljöpris Broschyren Praktiska miljötips Samarbete med andra projekter Slutsatser och rekommendationer Referencer Bilaga 1: Praktiske miljøtips... 49

7 Förord I augusti 2000 startades projektet Lokal Agenda 21 i Arktis med medel från Arktiska styrgruppen som hör under Nordiska Ministerrådets Natur-, friluftsliv- och kulturmiljmiljögrupp (NFK). Den Arktiska styrgruppens uppdrag är att genomföra den nordiska handlingsplanen för att bevara natur och kulturmiljö i Arktis; Grönland, Island och Svalbard. Projektets målsättning är att främja och underlätta arktiska kommuners arbete med handlingsplaner för hållbar utveckling i Arktis enligt kapitel 28 i Riokonventionen (Agenda 21). Lokal Agenda 21 i Arktis är ett samarbetsprojekt mellan Ísafjörður kommun i Island, Sisimiut kommun i Grönland och Longyearbyen på Svalbard. Samhällena har brottats och gör fortfarande med sammaslags problem, för att nämna några, enformigt näringsliv, bortflyttning av invånare och brist på utbildningsmöjligheter. Trots dessa gemensamma problem så är levnadsvillkoren på de tre nordatlantiska öarna på många sätt mycket olika, särskilt mellan Longyearbyen och de övriga samhällen eftersom samhällsstrukturen är helt annorlunda där. De största samarbetsfrågorna är inom miljösektorn, miljövärnpolitiken och turism. Det är där vi kan värkligen dra nytta av varandras erfaringar och undvika dubbelarbete med samarbete och utväxling av information. Projektets resultat presenteras i denna slutrapport. Vi har försökt att systematiskt beskriva och jämföra samma faktorer under LA21 i vart samhälle för sig, dessa faktorer är: kommunstruktur och demokrati, näringsliv, avfall, avlopp, havets förorening, jakt och biologisk mångfald, naturvård, turism och kulturminnen. I slutkapitlet finns lista över projektgruppens rekommendationer som främst riktas mot de lokala styrelserna i de deltagande samhällen. I bilaga 1 finns en miljötipsbrochyr. Den utarbetades i ett samarbete mellan de deltagande samhällen, men publiceringen blev försenad. Det var projektgruppens vurdering på sitt sista möte att det inte var ekonomiskt lönsamt att publicera brochyren eftersom liknande brochyrer har publicerats på nationellt nivå.

8

9 Sammanfattning Denna slutrapport redogör för resultatet av ett projekt som har utarbetats enligt Lokal Agenda 21 som går mot hållbar utveckling, ökat ansvar och medvetande blant almänheten om miljösituationen hemma och i hela världen. För att kunna utarbeta en helhetlig plan enligt Lokal Agenda 21 är det nödvändigt att utarbeta en vurdering av situationen i områden, länder, kontinenter och samla så mycket information som möjligt för att utgöra god grund för framtidens handlingar att bygga på. Detta projekt tar till den Lokala Agendan i det arktiska området, dess särprägel, styrkor och svagheter. För jämförande utvaldes tre samhällen, Ísafjörður-kommun, Sisimiut-kommun och Longyearbyen. Man skulle tro att samhällenas nordliga läge gjorde att livsmönster och samhällsstruktur var likadan. Men med systematisk jämförelse har man dock insett att trots gemensamma drag är samhällena mycket olika och bygger på mycket olika förutsättningar. Samhällsstrukturen är inte den samma. Fast grundnäringen är baserat på utnyttjande av naturresurser så baserar sig den övriga näringen på helt olika förutsättningar. Kulturlivet och kulturtraditioner är mycket olika och invånarsammansättningen håller på att ändras, sårskilt i Ísafjörður kommun, vilket öker ännu mer skilnaderna mellan samhällena. Man försökte beskriva vart samhälle för sig genom beskrivning av speciella faktorer, samhällenas jämförandelse bygger på denna beskrivning. Dessutom har man i rapporten försökt beskriva statusen på Lokal Agenda 21 arbetet i samhällena med det mål att ge förebilder för handlingar enligt LA21. Ísafjörður kommun, Sisimiut kommun och Longyearbyen baserar alla sin tillvaro till stor del på utnyttjande av naturresurser, när det gäller Ísafjörður og Sisimiut för det mesta på fiskeri, men i Longyearbyen på gruvindustri och jagt. Storslagen natur och speciell kultur är samhällenas kännetecken och är blant de största attraktionerna vad gäller turism. Detta utgör de deltagande samfundernas styrka men också deras största svaghet, eftersom yttre villkor kan ändra ekonomiska förhållanden och naturförhållandena totalt. Fisken kan försvinna, naturen är mycket sårbar, folket kan flytta bort och därmed kulturen försvinna. Samhällena är olika vad gäller variation inom näringslivet. Där har Ísafjörður kommun kommit längst av de tre samhällen, ändå brottas den med den största bortflyttningen och konkurrerar hårt med huvudstadsregionen. I alla samhällena prioriterar man förbättring av utbildningstillgångar i hemtrakten, det anses en stor faktor i förbättring av invånarnas

10 10 Lokal Agenda 21 i Arktis livskvalitét. Distansutbildning på högskolenivå är stadigt växande i Ísafjörður kommun och Arktiska Teknologiska Centret i Sisismiut och UNIS på Svalbard bjuder på utbildning på högskolenivå. Sisimiut och Ísafjörður kommun är relativt lika kommuner, gentemot storlek, läge samt sociala- och ekonomiska förhållanden. De har mellan invånare, med en stor by som är ett servicecentrum och där största delen av kommunernas invånare bor. I kommunerna är också några mindre byar som till stor del söker sin service till kommunens största by. Den stora byn i Ísafjörður kommun är Ísafjörður och de mindre byarna är Hnífsdalur, Flateyri, Suðureyri og Þingeyri med runt tusen invånare sammanlagt. Sisimiut är den stora bykärnan i Sisimiut kommun. De myndre byarna är Itilleq, Sarfanguaq och Kangerlussuaq med drygt sjuhundrad invånare sammanlagt. Andra byar omkring Sisimiut har liggeröde. Longyearbyen är olik från Sisimiut och Ísafjörður kommun, den har mycket färre invånare, mellan och den fungerar inte i samma mån som servicecenter för de mindre byarna som Ísafjörður och Sisismiut. Andra fasta bosättningar än Longyearbyen på Svalbard är Ny Ålesund och Barentsburg. Ny Ålesund är huvudcenter för norsk och internationell forskning som har runt 40 invånare, den ligger cirka 160 km från Longyearbyen. Barentsburg är den ryska bosättningen där bor runt 1000 invånare och den ligger circa 80 km från Longyearbyen. De tre samhällenas organisation är olika, Sisimiut kommun och Ísafjörður kommun är traditionella fiskarkommuner och näringslivet är för det mesta grundat på fiskeri och fiskeribaserad industri medan huvudnäringen i Longyearbyen är gruvindustri, tendenser till ett mera omväxlande näringingsliv kan dock ses. I samhällenas största byar finns utbildningsmöjligheter på bl.a. högskolenivå; i Sisimiut i Arktiska Teknologiska Centret, i Ísafjörður kommun i Center för vuxen- och distansutbildning och i Longyearbyen i UNIS. Ökade utbildningsmöjligheter anses som en av de viktigaste politiska frågorna eftersom de anses kunna hindra bortflyttning och gynna växlingsrikt arbetsliv. Turism är växande näringsgren i Sisimiut kommun och Ísafjörður kommun liksom i Longyearbyen och arbetet med turistfrågor i alla samhällen har definerats som en av de viktigaste politiska frågorna, man har också insett hur det är av stor vikt att arbetet med turistfrågorna hålls hand i hand med Lokal Agenda 21 arbetet. Longyearbyen har tills nyligen varit relativt enhetlig beträffande näringslivet och på det sättet olik från Sisimiut kommun och Ísafjörður kommun att näringslivet har baserat sig på gruvindustrin i.st.f. fiskeindustrin. Byns organisation har för det mesta hört under ett företag, Svalbards samfunndrift AS. Först i januari 2002 infördes lokaldemokrati i Longyearbyen medan både Ísafjörður kommun och Sisimiut har en lång demokratisk tradition.

11 Lokal Agenda 21 i Arktis 11 Arbetet med Lokal Agenda 21 i de tre samhällen har kommit lika långt, ännu arbetar man med statusrapport men enligt planerna skall de vara färdiga i detta år, då föreligger att utarbeta handlingsplaner. Ísafjörður är dock det enda samhället som har inarbetat Lokal Agenda 21 i sin kommunstruktur med en anställd som har hand om LA21 arbetet och efter kommunval i Ísafjörður kommun år 2002 grundades en Lokal Agenda 21 kommitté som arbetar endast med frågor inom området. Avfallssitutationen är likadan i alla samhällenarna en del sortering äger rum på alla ställen. Ísafjörður kommun och Sisismiut soterarar avfallet i brännbart och obrännbart avfall, det brännbara bränns i liknande förbränningsstationer och en del av energin återvinns för uppvärming av hushåll i området. Det planeras att utbygga fjärrvärmenät i Sisimiut men liknande planer finns inte i Ísafjörður kommun. I Longyearbyen sorteras avfallet i stor grad och en del avfallet skickas till Norge för återvinning medan en del deponeras på Svalbard och används i fyllningar på ön, det utgör svårigheter vid nedgrävningnen att permafrost är på Svalbard. Det kan påstås att avloppssituationen är bäst i Longyearbyen och i Ísafjörður kommun, men värre i Sisimiut. På grund av havströmmar och djupvatten är havets förtunningseffekter stora i Longyearbyen. Systemet i Ísafjörður kommun bryter mot EU-reglementen eftersom avlopp tömmes i havet utan filtering, men liksom på Svalbard är havets förtunningseffekter stora och undersökningar har visat att förorening som stammar från avlopp är inte stor i hamnarna och havet i kommunen. Samma tömmningsystem finns i Sisimiut, men där är inte alla hushållena kopplade till avloppssystemet som i de övriga kommunerna, allt avlopp tömms ofilterat i havet i Sisimiut, både det som kommer från avloppssystemet och det som kommer från stora plastsäcker som insamlas två gånger varje vecka frå hushåll utrustade med torrtoaletten. Renovering av systemen i kommunerna är dyra och beslut om en renovering har endast träffats i Sisimiut. Havet omkring kommunerna är rent och det är viktigt inte minst för Ísafjörður kommun och Sisimiut kommun att det förblir så med tanke på huvudnäringen fiskeri och fiskeribaserat industri. Naturen i Arktis är mycket sårbar och med hänsyn till det är arbetet med Lokal Agenda 21 ytterst viktigt. Ett av målen med projektet som denna rapport handlar om var att informera almänheten i kommunerna om den lokala agendan, vad den innebär. Resultaten kan inte mätas men det kan påstås att den har väckt diskussion om miljöfrågor vilket är av stor vikt. De tre deltagande samhällen har stora förväntningar till turismen och inte minst till kulturturismens tillväxt. I detta sammanhang inte minst är det av stor vikt att bevara och dokumentera kulturminnen. Sociala förhållanden i de tre deltagande kommunerna är olika. Ísafjörður som är den största byn i Ísafjörður kommun är en typisk nordisk by, där invånarsammansättningen är enhetlig, i de sista åren har dock många invandrare flyttat till kommunen vilket berikar livet och inte minst

12 12 Lokal Agenda 21 i Arktis kulturlivet i byn. Enligt information från Statiska byrån i Island bor nu 300 invandrare i Vestfirðir området och då tar man inte med de utlänningar som har fått medborgarrätt i Island. Longyearbyen särpreglas av stor utbytning på befolkningen, de flesta stannar i byn för att arbeta för en kort period och där är skatterna relativt lägre än på många andra ställen i den nordliga delen av världen för att attrahera arbetskraft till ön. Invånarsammansättningen är enhetlig, de flesta är normänn. I Sisimiut är klassskilnader mellan den danska befolkningen och den grönländska iögonfallande. Mellan 5-10% av befolkningen är av nordiskt ursprung. Dessa är väl utbildade och de arbetar för det mesta inom administrationen. Den nordiska befolkningen bosätter sig i stor grad för en kort period i kommunen. Mellan 90-95% av befolkningen i Sisimiut är inuiter, denna del av befolkningen arbetar i mindre grad inom administration men i dess större grad inom grundnäringen och de bor i kommunen för längre perioder ofta hela sitt liv.

13 1. Indledning 1.1 Baggrund Agenda 21 er et handlingsprogram som blev vedtaget på FN s konferens om miljø og udvikling i Rio 1992, hvor ansvaret for bæredygtig udvikling blev lagt på den almindelige borger. Vi skal tilsammen arbejde for at ændre vore attityder og vores resurskrævende livsstil. Som følge af Riokonferencen er bæredygtighed blevet gjort til et strategisk anliggende, som kræver insats fra alle kræfter i vekselvirkning mellem internationale, nationale og lokale niveauer. I Rio fik hvert eneste samfund i verden den opgave at udarbejde et handlingsplan eller en liste med tiltag for at nærme sig målet om bæredygtig udvikling i det 21. århundred. Kommunestyrelser er ansvarlige for dette arbejde, men de bør udarbejde planerne i samarbejde med indbyggerne, erhvervslivet og de lokale organisationer. Dette plan er det som kaldes Lokal Agenda 21 (LA21). Islandske kommuner begyndte sitt Lokal Agenda arbejde i 1998, lidt senere end f.eks. Norge og Danmark. I forbindelse med arbejdet i Island sattes igang et toårs LA21 samarbejdsprojekt for arktiske samfund. Samfunderne Ísafjörður kommun på Island, Sisimiut i Grønland og Longyearbyen på Svalbard blev valgt som deltagare i dette projekt, som startede i efteråret Projektet udførdes med finansering fra Nordisk Ministerråd, via Natur-, friluftslivs- og kulturmiljøgruppen (NFK), som hører under Embedsmandskommitéen for miljø (EK-M). På oppdrag fra NFK blev der utarbeidet et særligt miljøhandlingsplan for det Arktiske område; Den nordiske handlingsplanen for natur- og kulturmiljøbeskyttelse i Arktis Grønland, Island og Svalbard, som gælder perioden fra 2000 t.o.m Programmet skulle blive et praktiskt redskap for å iverksette målsettninger i Den nordiske miljøstrategi " og i Det arktiske samarbeidsprogrammet av Handlingsplanen blev behandlet og godkjent på de nordiske miljøministrenes (MR-M) møte på Island 23. august Som en del av handlingsplanen blev der defineret fire insatsområder, samt forslag til totalt sytten prosjekt og tiltak indenfor disse områdene. Prosjekt nr. 1 (P1) indenfor innsatsområde I, Arktis som forbilde i det internasjonale arbeidet for en bærekraftig utvikling, skulle enligt handlingsplanen være Lokal Agenda 21 i Arktis. Prosjektet kom igang med deltagelse fra forvaltninger i Island, Grønland og på Svalbard men også med deltagare fra lokalsamfunnene i de respektive land. Prosjektet startet i En prosjektgrupp nedsattes med Stefán Gíslason, koordinatør for Lokal Agenda 21 Island, som prosjektleder. Prosjektgruppen refererer til den arkiske styrgruppe under NFK. EK-M s totalbevilgning til projektet var DKK under to års peri-

14 14 Lokal Agenda 21 i Arktis oden På grund av at to av arbejdesgruppens medlemmer sluttede under 2002 forsinkedes projektet og arbejdsgruppen holdt sit siste møde i majmåned 2003 og slutrapporten blev færdig ved begyndelsen av juli Projektets framgång Projektet Lokal Agenda 21 i Arktis begyndte formelt i august 2000, når projektets sekretær, Fjölnir Ásbjörnsson, blev ansat, føre det havde man udvalgt de deltagende samfund, dvs. Ísafjörður kommun i Island, Sisimiut kommun i Grønland og Longyearbyen på Svalbard. I prosjektgruppen valgdes der to representaner fra enhvert land, en som repræsenterede det deltagende samfunn og en som repræsenterede et landsomfattende forvaltningsorgan. Arbejdsgruppens medlemmer var de følgende: Island: Stefán Gíslason, projektleder, koordinatør for Lokal Agenda 21 i Island, Islands kommunforbund Fjölnir Ásbjörnsson, projektsekretær, theolog, Ísafjörður kommun (til juli 2002) Ingibjörg Jónsdóttir, projektansatt, Ísafjörður kommun (fra maj 2002) Svalbard: Synnøve Lunde, miljørådgiver, Sysselmannen Svalbard Anne-Line Pedersen, biolog og lærer, Longyearbyen lokalstyre, Longyearbyen Grønland: Øystein Slettemark, geograf, Direktoratet for Miljø og Natur, Nuuk Jesper Møller, teknisk chef, Sisimiut kommune (til des. 2002) Elias Larsen, teknisk chef, Sisimiut kommune (fra jan. 2003) Arbejsgruppen holdt fem møder i projektsperioden : 1. møde: Oslo oktober møde: Ísafjörður kommun april møde: Sisimiut kommun juli møde: Stavanger 20. oktober 2001 (i forbindelse med Synergi 21) 5. møde: Longyearbyen, Svalbard, mai 2003

15 Lokal Agenda 21 i Arktis 15 Ísafjörður kommun bidrog med kontorudstyrning for sækreteren samt hade hand om daglig forvaltning relatered til sekretærarbejdet.

16

17 2. Beskrivning av de tre deltagande samhällena med hänsyn till Lokal Agenda Ísafjörður kommun Ísafjörður kommun ligger i Vestfjord området i nord västra Island, på 65 N 19 V. Kommunen etableredas 1996 vid fusioneringen av sex mindre kommuner på norra Vestfjordarna. Dessa kommuner var Ísafjörður by, Suðureyri kommun, Flateyri kommun, Þingeyri kommun, Mosvalla kommun och Mýra kommun. Den nya kommunen är mycket stor och varierande vad gäller sociala, ekonomiska och arbetsmässiga förhållanden. Där finns fem tätorter, Ísafjörður, Hnífsdalur, Suðureyri, Flateyri och Þingeyri. I samma år som sammanslagningen av kommuner ägde rum öppnandes tunnel mellan tre fjordar i kommunen vilket har förstärkt området som ett arbetsområde och som en helhet. Figur 1. Kommuner på Island Isafjörður kommun markerat med svart. Trots kommunens nordliga läge är klimatet relativt milt på grund af Golfströmmen, sommrana är relativt kalla medan vintrarna är varma. Enligt information om perioden varierade medeltemperaturen mellan 0-10 C. Ísafjörður och de andra tätorterna i området ligger mycket nära fruktbara fiskebankar vilket har spelat och spelar fortfarande en stor roll i kommunens tillväxt och utveckling. Ísafjörður som är störst av de fem byarna i kommunen står som ett centrum för transport mellan området

18 18 Lokal Agenda 21 i Arktis och det övriga landet. Den fungerar också som ett servicecentrum för de övriga byarna och glesbygden runt omkring. Ísafjörður är en typisk nordisk by, där invånarsammansättningen är enhetlig. I de sista åren har dock många invandrare flyttat till kommunen vilket berikar livet och inte minst kulturlivet i byn. Enligt information från Statiska byrån i Island bodde vid årsskiftet 2002/2003 knappt 300 invandrare i Ísafjörður kommun, vilket utgör 7,2% av invånarna, då tar man inte med de utlänningar som har fått isländsk medborgarrätt. I desember 2002 var invånarna 4159 varav bor runt 3000 i Ísafjörður och Hnífsdalur och runt 1000 i de övriga byarna, Suðureyri, Flateyri och Þingeyri samt glesbygden Kommunstruktur og demokrati Kommunstyrelsen i Ísafjörður kommun sammanstår af nio medlemmar, som er valda vid kommunval vart fjärde år. Byarna har en lång demokratisk tradition. Det första kommunstyrelseval i Ísafjörður var den 16. juli Då var det endast tjugoen män på röstlängden og deltagelse i valet var 100%. Kommunens uppgifter behandlas i stor grad av byrådet og elva kommunala utskott. Den lokala administrationen delas upp i fyra avdelningar, Avdelningen för almän administration, Avdelningen för budget och ekonomi, Avelningen för miljö, stadsplanering, byggnads- och hamnfrågor och Avdelningen för utbildnings-, familje- och sociala frågor Näringsliv Fiskeri och fiskeribaserad industri är grundnäringarna i Ísafjörður kommun. I allt arbetar 25% män och 4,5% kvinnor inom fiskeri och inom fiskeribaserad industri arbetar 20% män och 27% kvinnor. I Kommunen är starka fiskarbyar, trots det att i de sista åren har man tappat mycket fiskekvote från området. Där fiskas bl.a. torsk, kolja, räkor och flundra. I kommunen tillvärkas också saltfisk (baccalau) och torkad fisk men området är vekt vad gäller fiskearter som sill och lodda. Kommuen ligger nära fruktbara fiskebankar och hamnarna i Ísafjörður kommun kan emotta stora trålare och passagerarfartyg såväl som småbåtar. I de sista fem åren har antalet trålare minskat medan antal småbåtar har ökat. Antal stora fiskfabriker har också minskat i de sista åren men i stället har små fabriker tillkommit.

19 Lokal Agenda 21 i Arktis 19 Figur 2. En damm byggs i Ísafjörður kommun Foto: Fjölnir Ásbjörnsson I Ísafjörður kommun har man nyligen börjat arbeta med projekt inom informationsteknologin. Försäkringsföretag har flyttat projekt till sina filialer och det undersöks nu om fler statliga IT-tjänster kan flyttast till bygden. I kommunen finns ett IT-företag, Snerpa. Företaget sysselsätter sig med projekt inom informationsteknologi och programmering förutom almän kundservice i området. Kommunen verksammar också några utvecklingsföretag inom fiskerinäringen. Där kan nämnas högteknikföretagen 3x Stál och Póls. 3x Stál bjuder på totallösningar i tillverkning av redskap för räko- och fiskefabriker. Póls är ledande i produktion av elektroniska vågar, för det mesta för att använda ombord i trålare och mindre fiskarbåtar. Netagerð Vestfjarða kan också nämnas här, de tillvärkar nät för trålare och mindre fiskarbåtar. Alla dessa företag är verksamma på den internationella marknaden såväl som hemmamarknaden. Ísafjörður är ett utvecklingscenter inom fiskerinäringen. I området är stor kunskap inom området och där har forksnings- och utvecklingsföretag sina filialer, så som Marina Forsknings Institutet och Islands Fiskeri Labaratorium. Det finns några fiske- och räkofabriker samt mindre företag inom sektorn. Mjölkindustri är viktig i kommunen och där finns ett mejeri som förser området med mjölkmat och arbetar också för utvekling av nya produkter. Maskin- och plåtfabriker finns på flera ställen i kommunen. Byggnadsindustri och snickerier skaffar många jobb, byggnadsföretag arbetar med både nybyggande, restaurering och underhåll av huser. Ísafjörður är ett handlings- och servicecentrum för norra Vestfjordarna. I kommunen finns många arbeten inom offentliga sektorn, s.s. inom administration, hälsovård där ligger regionsjukhuset, skolor, musikskolor, polisväsenet, vid stadens angelägenheter och inom skatteväsenet. Där finns flera fastighetsmäklare, jurister och bankar, en arkitekt, flera konstnärer och kompositörer för att nämna något. Ett utvecklingscenter öppnades år 1999 i Ísafjörður. Målet med ett sådant utvecklingscenter är att öka samarbete och bilda ett nätverk mellan

20 20 Lokal Agenda 21 i Arktis institutioner och företag inom forsknings-, utvecklings- och arbetssektorna i Vestfjordarna och mellan Vestfjordarna och det övriga landet. Inom centret finns följande parter: Vestfjordarnas utvecklingscenter (inom arbetslivet), Marina Forsknings Institutet och Islands Fiskeri Labaratorium, Vestfjordarnas Arbetsförmedling, Vestfjordarnas Kommunförening, Multikultur- och informationscentret och Center för säker- arbetsmiljö, dessutom är Center för vuxenutbildning och distansutbildning nära förknippad med utvecklingscentret. I nabokommuen Bolungarvík finns Vestfjordarnas Naturhistoriska Institut som också är nära förknippad med Utvecklingscentret. En lokaltidning utkommer en gång i veckan, den har också hemsida som uppdateras med nya nyheter flera gånger varje dag. Lokalradion har sin verksamhet i Ísafjörður. Ett gymnasium har funnits i Ísafjörður sedan Där finns det möjligheter för vidareutbildning, både till studenteksamen och olika typer yrkesutbildning. Vuxenutbildning och distansutbildning är en av de stora faktorerna som anses kunna hindra bortflyttning från landsbygden till huvudstaden, den ger folk möjlighet till utbildning i hemtrakten. I Ísafjörður kommun kan man nu studera på många linjer på högskolnivå, t.ex. inom hälsovårdlinje och lärarlinje. Erbjudandet av distansutbildningsmöjligheter kommer i de nästa åren att öka ännu mer och det är mycket positivt för glesbygden. Figur 3. Barn på daghem i Ísafjörður kommun. Foto: Rúnar Óli Karlsson Avfall I Ísafjörður kommun sorteras avfall i två kategorier, brännbart och obrännbart. Brännbart avfall insamlas en gång per vecka och förs till förbränningsanläggningen Funi och energin återvinns och brukas till husvärmning av ett bykvarter. Det obrännbara avfallet insamlas sex gånger i året. Papper och glas återvinns inte i kommunen, men tomflaskor av glasoch plast samt aluminiumburkar kan returneras för pant, tom-flaskorna skickas till huvudstadsregionen för återvinning.

21 Lokal Agenda 21 i Arktis 21 Förorening från den moderna förbränningsanläggningen Funi är minimal och undersökningar påvisar att den ligger långt under begränsningar. Ísafjörður kommun är den enda ägaren av anläggningen och där förbränns allt brännbart avfall från kommunen samt nabokommunen Bolungarvík. Varje år förbränns omkring 2700 ton, 60% er hushållsavfall og 40% er avfall från företag och industri. Avfall som brändes i förbränningsanlägget i år 1999 delas i följande kategorier: hushållsavfall 1485 ton, timmer 297 ton, plast 27 ton, papper 68 ton, blandat avfall 824 ton. Ísafjörður kommun har ett driftstillstånd från Helse og levnedsmiddelstyrelsen (Hollustuvernd) som gäller till 30 november Tillståndet omfattar både avfallsförbränning i förbränningsanlägget Funi och deponering av avfall i Klofningur i Önundarfjörður, under förutsättning att man följer vissa krav om regelmässiga undersökningar av förorening och täckning av avfall. Angående mängd avfall som deponeras har man endast siffror i m³. Året 1999 deponeredes totalt 1846 m³ i Ísafjörður kommun Avlopp Alla hushåll och näringsdrifter i kommunen är kopplade till ett gemensamt avloppssystem som är relativt enkelt, dvs. det har ingen filtering. Trots det är förorening vid avloppsledningarna liten. Det förekommer enstaka avgränsade problem, men havets förtunningseffekt är stor och ingen uppsamling av organiska ämnen äger rum. På grund av EU:s krav om standardiserat utförande av avlopp görs nu undersökningar så att en nogrann beskrivelse av situationen är möjlig för än tillämpningnen av dessa krav utförs. De första undersökningarna tyder på att situationen är god och att liten förorening äger rum Havets förorening Trots havets förtunningseffekt då finns en del förorening i havet särskilt i kommunens hamnar. Föroreningskällorna i kommunens hamnar är huvudsakligen båtars bottenmålning och mindre oljeläckor. En undersökning som gjordes 1993 visade på att förgiftning orsakat av TBT (tribultyltin) finns i skaldjur och snäckor, särskilt nära stora hamnar i Vestfirðir. Musslor som plockas långt ifrån hamnarna kan dock ätas eftersom förtunningseffekten förminskar föroreningen snabbt. Om en större miljöolycka skulle förekomma finns i kommunen en krisgrupp som har ett krisplan att följa, krisgruppen lyder under en gemensam styrelse för hela landet.

22 22 Lokal Agenda 21 i Arktis Jakt och biologisk mångfald Ísafjörður kommun bygger som tidigare sagts sin tillvaro för det mesta på fiskeri (se kap. 2.1 och 2.1.2) men jakt och friluftsliv har alltid utgört en väsentlig del av invånarnas fritidsaktiviteter. I området finns åar där man kan fiska bl.a. lax, öring och forell. Rypa och gäss jagas från höst tills jul och resor till Hornstrandir för att plocka svartfågelns ägg markerar sommarens början för många. Ísafjörður kommun är ett stort och växlingsrikt område, där det finns mångaslags ekosystemer mellan hav och berg. Det finns inte många undersökningar på ekosystemernas mångfold men speciella faktorer har undersökts. Allmänt sett är ekosystemens sammansättning invecklad eftersom förhållanden är svåra, och mycket liten variation i landskap, vattendrag eller betesbelastning kan ha avgörande inflytande på organismers livsvillkor. Stranden växlar från storsteniga stränder på uddarna till sandstränder inne i fjordarna där hittar man diverse algvegetation, fåglar och smådjur. Hård och torr gräsmark kännetecknar området på låglandet i kommunen, troligtvis orsakas det av långvarig bosättning och bete. I de sista åren tyder mycket på att blommor och ljung växer til sig på grund av mindre bete. Mossbeklädd mark har ökat där fruktbarhet är liten. Ursprungliga björkskogar har nästan försvunnit i Vestfjordarna utan innerst i Súgandafjord, Skutulsfjord och dalarna i Dýrafjord och Arnarfjord. All isländsk trädvegetation hittas i dessa skogar utan asp. Vegetation, fågelliv och insekter är växlingsrika i skogarna. Sankmark har minskat på grund av dikning och torvskärning. I Önundarfjord finns dock enastående sankmark och uppe på bergerna finns också sanka områden med rikt fågelliv. I bergernas klippväggar bildas speciella ekosystem, sjöfågel har där sitt hem och fåglarnas gödsel utgör goda förhållanden för många växter. Uppe på bergerna finns litt bevuxna höjder och sänkor, ofta med sjöar och pölar. Där marken är torr finns mossa och ljungväxter. Smådjur och även fiskar lever i sjöarna. Vattenfallen är normalt korta och kalla, därför finns inte mycket liv i dem. Kulturlandskapet, åker, dikad mark och brist på skog är mest påfallande i landskapet och det har också sin påvirkning på biologisk mångfald att man har importerat både växter och djur. Siffror över mängd arter finns inte sammanfattat men i regeln finns få arter på Island jämfört med samma förhållanden på kontinenterna Naturvård I Ísafjörður kommun finns många naturföreteelser som är märkvärdiga och många områden är oberörta. Naturen är mycket sårbar liksom i det hela arktiska området.

23 Lokal Agenda 21 i Arktis 23 I glesbebygda områden så som Ísafjörður kommun är det vanligtvis lätt att värna om naturen. Många områden är så gott som fredlysta av sig själva och landutrymmet är så pass stort att små aktiviteter har inte stora effekter. I situation som denna kan en del risker förekomma, s.s. brist på tillsyn och omfattande naturvårdpolitik. Insamling av data om naturen i Vestfirðir är av stor vikt. Samarbete mellan olika parter och planering är nödvändig för att förminska så mycket som möjligt miljöeffekt som uppstår vid t.ex. vägbyggande, kraftvärksbyggande och ökat turism. Fredlysta områden är områden som är viktigt att konservera på grund av landskap, flora eller fauna. Målet med fredlysning är att förebygga skador. Många områden i Vestfirðir är fredlysta. Den största är Hornstrandir som fredlystes Tillsyn med området har Statens Naturvård. Mycket höga fågelbergar finns i området, räven har där sitt asyl och har blivit mycket tam. Flora och fauna visar att människans påvärkan är liten. Hornstrandir var förr i tiden bebodd och gamla huser används nu som sommarstugor, nya stugor får endast byggas på gamla husgrunder under sträng tillsyn. Turister får endast gå till fots i området och förutom båtar är alla maskindrivna fordon förbjudna Turism Turism och inte minst kulturturism är växande näringsgren i Ísafjörður kommun liksom i hela landet. Kommunen har en person anställd som arbetar både med turistfrågor och Lokal Agenda 21 i kommunen vilket anses som viktigt eftersom samarbete och informationsutväxling mellan dessa sektorer är av stor vikt. En undersökning som gjordes bland turister i Vestfirðir sommaren 2000 visade att det är landskapet och naturen som är kommunens styrka. Stillhet och närhet med oberörd natur, möjligheter till vandring, naturbeskådning på båt och kulturupplevelser attraherar turister till området. Ísafjörður kan motta stora passagerarfartyg och antalet öker stadigt. I kommunen finns många övernattningsmöjligheter, helårshotel, sommarhotel, tältområden och gästgivargårdar. Användning av övernattningsmöjligheter är liten i vintertiden men god i sommarperioden. Flyg mellan Ísafjörður och Reykjavík är två gånger per dag. Busser åker endast om sommaren från början av juni tills slutet av augusti. Ísafjörður kommun ligger inte vid ringvägen vilket förminskar tydligt turistantalet i området.

24 24 Lokal Agenda 21 i Arktis Figur 4. Passagerarfartyg på Skutulsfjord, Ísafjörður kommun Foto: Fjölnir Ásbjörnsson Kulturminner Ísafjörður har en lang historie, byen begynte at vokse efter 1788 da handelsmonopol ophævedes i Island. Selvfølgelig findes der i og omkring byen mange kulturminner. Men det er kun i de sidste år at indbyggerne har opdaget at kulturminner kan have betydning og værdi. Interessen for kulturminner går sammen med voksende interesse for kulturturisme. I kommunen findes masser af minner vedrørende fiskeri i de sidste århundrede, blandt andet gamle sømændslejre og ruinerede fabrikker. I kommunens statusvurdering for Lokal Agenda 21 lægges vægt på katalogisering af kulturminner. Information om huser som er fredet og har kulturel betydning samles i kommunen. I Hornstrandir findes der øde landsbygder og tomme huser der nutids jordbrug aldrig hold sit intog. I 1952 flyttede den sidste indbygger fra Hornstrandir. Området er fredlyst og kan kun tiltrædes til fods. De mest synlige kulturminner i Ísafjörður kommun er Edinborgarhuset fra år 1907 og Neðstikaupstaður, en gruppe af huser som hører til Vestfirdir bygdmuseum (Byggðasafn Vestfjarða). Gruppen sammenstår af fire huser, handlingshuset fra , faktorshuset fra 1765, tjærehuset fra 1736 og tårnhuset fra Alle huserne er lavet af tømmer. Huserne er fredet fra De er en popular attraktion både for turister og indbyggere i kommunen. Neðstikaupstaður er den ældste husgruppe på Island. I huserne er kulturhistorien udstillet og koblet til moderne kulturaktiviteter.

25 Lokal Agenda 21 i Arktis 25 Figur 5. Neðstikaupstaður Foto: Fjölnir Ásbjörnsson Den 1 januari 2002 var enligt Statens husfredlysningskommitté (Húsafriðunarnefnd ríkisins) 20 hus i Ísafjörður kommun totalt fredlysta, dessutom finns det några som endast är fredlysta till ytan. 2.2 Longyearbyen Longyearbyen ligger på N. Tross den nordlige beliggenheten er klima relativt mildt sammenlignet med områder på samme breddegrad. Middeltemperaturen varierer fra -14 grader C om vinteren til +6 grader C om sommeren. Nedbørsmessig kan Svalbard kalles en arktisk ørken med en årsnedbør på millimeter. Det er midnattssol i Longyearbyen fra 20. april til 23. august, og mørketid (totalt mørke hele døgnet) fra november til februar. Longyearbyen er det norske hovedsete på Svalbard og har omkring innbyggere. Figur 6. Longyearbyen, Svalbard Foto: Anne-Line Pedersen

26 26 Lokal Agenda 21 i Arktis Kommunestruktur og demokrati På Svalbard er det i dag ingen kommuner. Longyearbyen er det eneste norske lokalsamfunn, dersom en ser bort fra Ny-Ålesund som kan betegnes mer som enn forskningsstasjon, selv om det bor omkring 40 personer der fast. I Longyearbyen bor det mennesker. Dessuden har man på Svalbard et russiskt samfund, Barentsburg, som ikke omfattes af denne beskrivelse. Sysselmannen er den norske regjeringens stedlige representant på øya, med miljøvern-, politi- og administrasjonsavdeling. Fra ble det innført utvidet lokaldemokrati i Longyearbyen. Det tidligere folkevalgte organet Svalbardrådet, skiftet navn til Longyearbyen lokalstyre og overtok ansvaret for Svalbard Samfunnsdrift AS (SSD) og de tjenester dette selskapet utfører. Dette dreier seg om oppgaver som blant annet produksjon og distribusjon av elektrisk kraft og fjernvarme, vannforsyning, avfallshåndtering, renovasjon, arealplanlegging, barnehager, kino og bibliotek. Det ble også overført noe myndighet fra Sysselmannen, f eks innenfor barnevern. Tidligere var Svalbardrådet stort sett et rådgivende organ. Når det gjelder miljøvern, er myndigheten tillagt Sysselmannen. Skole og kirke er direkte statlig styrt. På sikt vurderes det hvorvidt også skole skal overføres til lokalstyret. Det lokale sykehuset er underlagt sykehuset i Tromsø. De geografiske grensene for Longyearbyen lokalstyres myndighet er begrenset til Longyearbyen arealplanområde Erhvervsliv Samfunnet er tuftet på gruveindustrien. I dag foregår imidlertid det meste av kullutvinningen i Svea omtrent 6 mil sør for Longyearbyen. Rundt i alle dalsider av byen er det utvunnet kull. I dag står også offentlig virksomhet, forskning, høyere utdanning og turisme for mange arbeidsplasser. Befolkningen er relativt ung i gjennomsnitt, da Longyearbyen ikke er et livsløpssamfunn.

27 Lokal Agenda 21 i Arktis 27 Figur 7. Lekende barn over Longyearbyen Foto: Sysselmannen på Svalbard Affald Avfallshåndteringen i Longyearbyen blir utført av SSD. Det er lagt opp til et system der forbrukeren selv bringer sitt avfall til oppsamlingscontainere som er satt opp rundt i byen. Ved disse containerne er det også satt opp containere for sortering av avfall. De fraksjonene som sorteres ut er: papp og papir, aluminiumsbokser, glass og plast. Det som blir sortert ut blir transportert til fastlandet for gjenvinning. Glass blir oppbevart på Svalbard for senere gjenbruk som isolasjon etc. Spesielt miljøfarlig avfall blir sortert fra for gjenvinning eller destruksjon på fastlandet. Restavfallet blir deponert i fylling i Longyearbyen Afløb All bolig- og næringsbebyggelse i Longyearbyen er knyttet til et felles avløpssystem. Det er utløp i Adventfjorden på 20 meters dyp. Det er ikke noen form for rensing på utslippet, fordi resipienten er god og har stor utskifting Havets forurening Havområdene ved Svalbard er generelt rene og uten nevneverdig forurensning. Det er imidlertid funnet miljøgiftkonsentrasjoner som tyder på at forurensning kommer langvegs fra med luft- og havstrømmer også til arktiske strøk. Svalbard tilføres også mindre mengder forurensning fra lokale kilder i forbindelse med den daglige aktiviteten i bosettingene. Men som nevnt i avsnittet om avløp, så er det små mengder som resipienten kan ta i mot.

28 28 Lokal Agenda 21 i Arktis Jakt og biologisk mangfold Jakt og fangstmannslivet har lang tradisjon på Svalbard. I dag er det få som livnærer seg fra denne virksomheten. Det er mulig å jakte blant annet sel, rev, gås, rype og rein. En stor del av Svalbards befolkning har jakt som friluftssyssel. Med hensyn til det biologiske mangfoldet, er et viktig kjennetegn på forholdene ved Svalbard at det er få arter, men mange individer. Dette er et særskilt kjennetegn i fuglefjellene. Under fuglefjellene er det en spesielt rik vegetasjon på grunn av gjødslingseffekten fra fuglene. Det varme vannet fra Golfstrømmen har god innvirkning på klima på Svalbard og det er mildere der enn for andre områder som ligger like langt mot nord. Store deler av landskapet er dekket av evig is, elvegrus, morener og blokkmark uten vegetasjon, men det finnes også artsrik heivegetasjon. Med hensyn til innslag av lavere organismer, insekter, moser og lav er kunnskapen om dette mangelfull Naturvern Svalbardmiljøloven ble vedtatt av Stortinget 12. juni Loven og forskriftene gjelder fra 1. juli Denne har i seg nye regler om viktige miljøspørsmål på Svalbard. Loven har flere forskrifter knyttet til seg som utdyper lovens intensjon. Svalbardmiljøloven samler og oppdaterer miljøregelverket for Svalbard. Loven inneholder blant annet regler om forurensning og avfallshåndtering, artsforvaltning og vern av områder, hytter og kulturminner, arealplanlegging og regler om ferdsel. Svalbardmiljøloven har til formål å opprettholde et tilnærmet uberørt miljø på Svalbard. Et overordet prinsipp er at alle som oppholder seg på øygruppen skal vise hensyn og opptre varsomt slik at naturmiljø og kulturminner ikke blir unødig skadet eller forstyrret Turisme Det har vært en sterk vekst i reiselivsnæringen de siste årene, aktivitetene er i stor grad knyttet til naturopplevelser. De fleste turistene har Longyearbyen som utgangspunkt for Svalbardbesøket. Der er en rekke overnattings- og bespisningsbedrifter, flere turoperatører, utleiefirmaer, transportselskaper og suvenirbutikker. Det finnes også en campingplass rett utenfor byen.

29 Lokal Agenda 21 i Arktis 29 Figur 8. Barna på solfestdagen i Longyearbyen 8. mars Foto: Sysselmannen på Svalbard Om vinteren tilbys snøskuterturer, isgrotting, hundeslede- og skiturer. Om sommeren tilbys blant annet fotturer og kajakk-/båtturer. Det kommer dessuten en rekke cruisefartøyer til Svalbard, hvorav mange anløper Longyearbyen. Regjeringen ønsker å legge til rette for en miljømessig og sikkerhetsmessig forsvarlig turisme på Svalbard. Dette arbeidet følges blant annet opp ved en reiselivskonsulent hos Sysselmannen Kulturminner Menneskenes kjente bruk av Svalbard strekker seg over de siste 400 år. Kulturminnene er fortellende spor etter menneskene i fortiden. I Svalbardmiljøloven er kulturminner definert slik: spor etter menneskelig virksomhet i fortiden i eller over jorden, i sjøen, i sjøbunnen og i vassdrag, herunder byggverk og anlegg av en hver art. De er viktige kunnskapskilder og element til opplevelsen og formidlingen av landskap og historie. På Svalbard er kulturminnene relativt få og sårbare. Eksempel på kulturminner på Svalbard er fangstasjoner, graver, hustufter og tidlig industrielle anlegg fra mineralutvinning. Mangelen på kontinuitet i Svalbardsamfunnet fører til at det fins lite kunnskap om kulturminnene utover det som er skrevet ned. På Svalbard er kulturminnene gitt et særskilt strengt vern. Alle kulturminner fra 1945 eller tidligere er automatisk fredet. I tillegg kan det treffes vedtak om fredning av yngre kulturminner når særlige grunner foreligger. I Svalbardmiljøloven er det overordnete prinsipp for kulturminnene: Svalbards kulturminner skal vernes og ivaretas som en del av Svalbards kulturarv og identitet og som et ledd i en helhetlig miljøforvaltning. Kulturminnene og deres nære omgivelser er sårbare. Naturlige prosesser som vindslitasje, råte og erosjon og isbjørnbesøk bryter over tid kulturminnene ned og kan til og med fjerne dem helt på relativt kort tid f.eks som følge av kysterosjon. Dette er en naturlig utvikling som det for mange kulturminner verken er praktisk mulig eller ønskelig å sette inn tiltak mot. For enkelte kulturminner som er av særskilt stor eller opplevelsesmessig verdi kan det settes inn tiltak for å motvirke dette.

30 30 Lokal Agenda 21 i Arktis Figur 9. Soloppgang i oktober over Longyearbyen. I framgrunnen fredet kulturminne; taubane. Foto: Sysselmannen på Svalbard I motsettning til kulturminner på det norske fastlandet hvor truselbildet først og fremst er utbygging er den økende ferdselen til mer fjerntliggende områder et voksende problem. Bevaring av kulturminner knyttet til industriell virksomhet fra tallet representer en annen type utfordring. Det er viktig å ta vare på sporene etter den virksomheten som skapte de faste bosetningene, som dokumentasjon på denne delene av Svalbardshistorie. De er ofte store og dominerende objekter som preger kulturmiljø og landskap. Disse kulturminnene ligger i tilknyttning til bosetningene, og kan gi identitet for tettstedets utvikling. På en annen side representerer disse kulturminnene betydelige naturinngrep og omfatter ofte store mengder etterlatenskaper som en skjemmende forsøpling av landskapet. De store tekniske anleggene har også ofte spor av miljøgifter, opprydding etter industriell virksomhet må derfor ivareta hensynet både til naturvern og kulturhistorie. Noen kulturminner er fortsatt i bruk. Miljøet i Ny-Ålesund er den største samlingen med fredete bygninger på Svalbard, bygninger som må være i bruk som del av stedets bygningsmasse langt fram i framtida, noe som krever tilpasning og systematisk vedlikehold. Kulturminnevernet på Svalbard er en del av et samlet miljøvern og har som mål å sikre kulturminner og kulturmiljøer som en ressurs og som grunnlag for opplevelse av historisk kontinuitet, kulturhistorisk og arkitektonisk mangfold og gjenkjennelse og tilhørighet i hverdagen i tråd med en bærekraftig utvikling. Kulturminner og kulturmiljøer skal forvaltes ut fra en samlet livsløpsbetraktning. Det skal legges vekt på de miljøog ressursmessige fordelene ved ombruk framfor bygging av nytt. 2.3 Sisimiut Sisimiut ligger på Grønlands vestkyst 100 km nord for polarcirkelen. Klimatet er arktiskt med temperaturer ned til -35ºC om vinteren og op til +20ºC om sommeren. Kommunen sammenstår af fire byer, Sisimiut er

31 Lokal Agenda 21 i Arktis 31 størst av disse og fungerer som et tjenestecentrum for omgivingen. Tidligere var der fler bygder omkring Sisimiut. I 1948 var der i Sisimiutkommune ni beboede steder inklusive Sisimiut by. I 1976 var der kun de tre mindre bygder tilbage, som der er i dag: Sarfannguaq, Itilleq og Kangerlussuaq. Figur10. I Sisimiut bygger man gärna på klippor Foto: Fjölnir Ásbjörnsson Sisimiut er Grønlands nordligste by med isfri havn i vinterperioden og den sydligste med hundeslædekørsel med grønlandske hunde. Byen sprider sig over et stort område fordi marken er klippig og hård. Kommunens indbyggere var den 1 januar 2002, deraf i Sisimiut, 485 i Kangerlussuaq, 136 i Itilleq og 117 i Sarfannguaq. Bygdernes økonomiske grundlag bygger på fiskeri og fangst. Hver bygd har faciliteter til at indhandle, hvad der fiskes og fanges. Desuden findes der elværk, butik, børnehave, sygeplejestation med en sundhedsmedhjælper og tandklinik. Der bor ikke nogen læge eller tandlæge fast, men de kommer jævnligt på bygdebesøg. Kangerlussuaq Kangerlussuaq betyder på grønlandsk den lange fjord, (Søndre Strømfjord på dansk). Fjorden er 185 km lang og Kangerlussuaq Lufthavn er placeret i bunden af den, ca. 60 km nord for polarcirklen. Kangerlussuaq er indfalds-porten til Grønland. For lufttrafikken, både til Danmark og intern i Grønland, er Kangerlussuaq et vigtigt trafikknudepunkt. Ca. 80% af alle rejsende til, fra og i Grønland passerer igennem her. Allerede uden for lufthavnen er der et rikt dyreliv. Der kan en bl.a. se moskusokser, rensdyr, polarræve, falke, ørne, ravne og noget af verdens kraftigste nordlys i vinterhalvåret. I Kangerlussuaq finder man den letteste adgang til den grønlandske indlandsis. Den 25 km lange vej fra Kangerlussuaq til indlandsisen kan tilbagelægges enten i bil, på cykel, på hest eller til fods.

32 32 Lokal Agenda 21 i Arktis Itilleq Itilleq som betyder lavningen ligger 49 km. syd for Sisimiut på en lille ø ved mundingen af Itilleq Fjord. Itilleq blev i 1847 udsted. Bygden lå oprindeligt på øen, der afgrænser Itilleqs havn mod vest, ca. 1 km. vest for bygdens nuværende beliggenhed. På øen findes der ikke ferskvand, derfor er der for nogle år siden bygget et osmoseanlæg, der omdanner saltvand til ferskvand. Før I tiden hentede man ferskvand på fastlandet i en pram eller jolle. Sarfannguaq Sarfannguaq som betyder det lille strømsted ligger 43 km øst for Sisimiut i bunden af Amerloq Fjord, på en ø tæt til fastlandet. Bygden blev i 1843 oprettet som anlæg for torskefiskeri, og 1850 blev det udsted med våningshus, mandskabshus og spækhus. Sarfannguaq s vandforsyning er en vandledning og et pumpeværk, som leder vandet til bygden fra en vandsø på fastlandet Kommunestruktur og demokrati Kommunalbestyrelsen sammenstår av tretten medlemmer, mens hver og en bygd har en bygdebestyrelse med tre medlemmer. Bygdebestyerelserne er indbyggernes stemme men har ikke stor magt til at træffe beslutninger. Kommunalbestyerelsen udsætter fire forskellige udvalg, økonomiudvalg, social- og arbejdsmarkedsudvalg, børne- og kulturudvalg og teknikog miljøudvalg. Ved kommunens administration arbejder førre personer. Sisimiut er en velstående kommune med budget på ca 200 MDKK per år, af kommunens årlige indtægter stammer ca 114 MDKK fra komuneskatt og 81 MDKK som bidrag fra Danmark, Grønlands hjemmestyre får en rammebudget fra Danmark og av dette budget går der udjævningsbidrag til hver kommune og cirka 3 MDKK fra selskapskatten. I tillæg til dette får kommunen øremærked støtte fra Danmark og Nuuk til enkelte projekter. Kommunalbestyrelsen søger at få dette ændret til et rammebudget. Dermed ville besluttninger tas i videre grad på hjemmenivå. Uafhængig kommuneadministration påbegynte i I Sisimiut er klasseskilnader mellem den danske befolkning og den grønlandske iøynefallende. Mellem 5-10% af befolkningen er af nordiskt oprindelse. Disse har god uddannelse og arbejder for de meste inom administrationen. Den nordiske befolkning bosætter sig i kommunen i stor grad for en kort periode. Mellem 90-95% af befolkningen i Sisimiut er inuiter, denne del af befolkningen arbejder i mindre grad inom administration. Flertalet indbyggere av inutisk oprindelse arbejder inom grundnæringen og de bor i kommunen for lange perioder, ofte hele sit liv.

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN 1) Velkommen a. En Lille navne leg 2) Dagsorden godkendes 3) Referater godkendes a. Referat fra NSK ordinærmøde sept 2012 i København b.

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

A. Kommunikationsplan

A. Kommunikationsplan A. Kommunikationsplan Kreativ Metapols kommmunikationsplan: 1. Målsætning Kreativ Metapols målsætning er at kommunikere netværkets tværfaglige og -regionale idegrundlag og platform ud til eksterne samarbejdspartnere

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Innehållsförteckning Inledning/förord 2

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

Beslutningsprotokol (med kommentarer fra landene) Embetsmannskomiteen for nordisk utdannings- og forskningssamarbeid FØRSTE MØTE 2007

Beslutningsprotokol (med kommentarer fra landene) Embetsmannskomiteen for nordisk utdannings- og forskningssamarbeid FØRSTE MØTE 2007 NORDISK MINISTERRÅD Beslutningsprotokol (med kommentarer fra landene) EK-U 1/07 23.03.2007/IKA Embetsmannskomiteen for nordisk utdannings- og forskningssamarbeid FØRSTE MØTE 2007 Tid: 7. februar 2007 Sted:

Læs mere

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR KUNSKAPSSTADEN MALMÖ FÖRELIGGANDE RAPPORT ÄR EN SAMMANFATTNING av det löpande utvecklingsarbetet kring Malmö som kunskapsstad.

Læs mere

2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF

2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF 2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF 4 16 1 Top Selection DK Hvis du ønsker høj kvalitet inden for belysning, kan vi præsentere dig for Massives eksklusive kollektion, TOP SELECTION. Fordele ved TOP SELECTION:

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

Handlingsplan 2014 til at implementere strategi for nordisk samarbejde på social- og sundhedsområdet

Handlingsplan 2014 til at implementere strategi for nordisk samarbejde på social- og sundhedsområdet Handlingsplan til at implementere strategi for nordisk samarbejde på social- og sundhedsområdet INLEDNING Strategin för nordiskt samarbete på social- och hälsoområdet har fyra mål: 1. Säkra social trygghet

Læs mere

Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den 24-25 mars 2003.

Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den 24-25 mars 2003. Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den 24-25 mars 2003. Innehåll Förord 4 Inledning Eva Bjernudd, ordförande FRISAM 6 Lars Erik Liljelund, generaldirektör Naturvårdsverket

Læs mere

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Ingólfur V. Gíslason och Guðný Björk Eydal (red.) TemaNord 2010:595 Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden TemaNord 2010:595

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

Hvor mange er sikret parkeringsplads ved arbejdet i vore store byer?

Hvor mange er sikret parkeringsplads ved arbejdet i vore store byer? NOAH-Trafik Nørrebrogade 39 2200 København N www.trafikbogen.dk noahtrafik@noah.d København den 13. marts 2012 Til Folketingets Transportudvalg og Skatte- og afgiftsudvalg Danske bilister sparer årlig

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Lördagen den 20. augusti 2005 kl. 10:00 Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? (plenarmöte) Debattledare: Høyesteretsdommer

Læs mere

Nordisk Ministerråds samlede virksomhed. Årsrapport 2014

Nordisk Ministerråds samlede virksomhed. Årsrapport 2014 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 ANP 2015:767 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 ISBN 978-92-893-4322-0

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

Den nordiske skolen fins den?

Den nordiske skolen fins den? Nikolaj Frydensbjerg Elf og Peter Kaspersen (red.) Den nordiske skolen fins den? Didaktiske diskurser og dilemmaer i skandinaviske morsmålsfag NOVUS FORLAG Den nordiske skolen fins den? Den nordiske skolen

Læs mere

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015 Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg 20. april 2015 Tid: kl 9.00 11.30 Sted: Øresundshuset, Nørregade 7B, lokale 5, København Deltagere: Politikere: Hanna Thomé, Malmö stad Annika Román, Helsingborg

Læs mere

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne Tilmelding Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger (FBBB) arrangerer - i samarbejde med Københavns kommune og Sustainable Bussines

Læs mere

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år?

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år? Hvordan skal Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid Öresunds regionen se ud om 30 år? Indhold År 2040, en omväldsbild Henrik Persson, fremtidsforsker och forfatter Der var engang

Læs mere

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING Måla ansikten Mal ansigter 600309 Måla ansikten Mal ansigter SE Du kan enkelt måla ansikten på vaddkulor, träkulor och knappformar med pennor eller pensel och hobbyfärger.

Læs mere

resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi

resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi ANTAGEN MAJ 2010 VEDTAGET MAJ 2010 2 indhold 4 forord 6 bakgrund 8 vision og strategi 12 öresundsregionens största utmaningar och strategiska satsningar

Læs mere

Status for bygderne og deres visioner. Oplæg V/ Bygderepræsentanterne - Charlotte Filemonsen Sarfannguit/Itilleq - Tønnes Kreutzmann - Kangaamiut

Status for bygderne og deres visioner. Oplæg V/ Bygderepræsentanterne - Charlotte Filemonsen Sarfannguit/Itilleq - Tønnes Kreutzmann - Kangaamiut Status for bygderne og deres visioner Oplæg V/ Bygderepræsentanterne - Charlotte Filemonsen Sarfannguit/Itilleq - Tønnes Kreutzmann - Kangaamiut Fiskeri/Fangst Før og nu. FØR: - Kombineret fangst og fiskeri

Læs mere

Med tre uger tilbage inden udviklerne har deadline,

Med tre uger tilbage inden udviklerne har deadline, Nyhedsbrev Arbejdet med app en fortsat side 2 Nyt system til bestilling af guidede ture side 3 Stort potentiale for lystfiskeri ved Skjern Å side 4 Et nærmere kig på hjemmesiden visitfegen side 5 Lokal

Læs mere

VESTBY SENTRUM. Felles midtveismøte 20.10.2014 - Tegnestuen Vandkunsten

VESTBY SENTRUM. Felles midtveismøte 20.10.2014 - Tegnestuen Vandkunsten VESTBY SENTRUM Felles midtveismøte 20.10.2014 - Tegnestuen Vandkunsten Placering i regionen OSLO TOG 33 min E6 42 min VESTBY Afstand fra Oslo Fremtidig placering i regionen Holmenkollen 39 min med T-banen

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

Öresundsregionen 2045

Öresundsregionen 2045 ÖRIB Öresundsregionens Infrastruktur og Byudvikling Öresundsregionen 2045 Scenarier för trafik och byutveckling Januari 2007 Medverkande Projektledning Charlotte Lindström Annette Klysner Emma Kvistberg

Læs mere

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 OPEN DAYS 2012 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET DANMARK Midtjylland NordDanmark Öresund Region Syddanmark Vejle Sjælland INDEX I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 Midtjylland 3

Læs mere

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 1 INDLEDNING Öresundskomiteen blev etableret i 1993 og har gennem årene udviklet sig. Men formålet er det samme i dag som dengang: at

Læs mere

Några aktuella böcker om barn/unga och media

Några aktuella böcker om barn/unga och media Ny litteratur 107 Några aktuella böcker om barn/unga och media Unge, medier og modernitet pejlinger i et foranderligt landskab Kirsten Drotner, København, Borgen, 1999, 279 p., (Skriftserie fra Center

Læs mere

THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011

THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011 THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011 info@groupsystems.com Raw data from the Think Tank sessions carried out on august 25 th 2011 Varberg,

Læs mere

Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll

Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll Distansutbildning på nätet... av Sveriges Konstföreningar distrikt Gävleborg (SE)...2 Konstföreningen i förorten...

Læs mere

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2013 HELSINGØR, internat på KONVENTUM/LO-Skolen 2. & 3. OKTOBER 2013 Museerne

Læs mere

Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi

Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi I Øresundsregionen arbejdes der seriøst og ambitiøst mod en grøn fremtid Med denne lille folder vil vi gerne vise nogle eksempler på, hvor seriøst

Læs mere

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network UNIVERSITETET & BYEN hvidbog fra ncn seminar Juni 2009 nordic city network nordic city network Chairman for Nordic City Network: christer larsson urban planning director malmö city tel +46 40 34 22 98

Læs mere

Landinspektøruddannelsen rekrutteringsudfordringen

Landinspektøruddannelsen rekrutteringsudfordringen [Prognosinstitutet beräknar att det årliga rekryteringsbehovet, trots svängningarna i antalet examinerade, under hela perioden fram till 2025 blir mindre än det årliga antal som examineras] [betyder det

Læs mere

AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA

AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA Flere og flere sportsfaciliteter, anvendes til andre aktiviteter end sport. For at gøre dette muligt, kræves mobile gulve der hurtigt og nemt forvandler din stadion til

Læs mere

Bestilling av uniformer: Slik går du frem:

Bestilling av uniformer: Slik går du frem: Bestilling av uniformer: Slik går du frem: Jeg gjør den delen av jobben som går mot Norges Røde Kors. Jeg bistår ikke med å finne rett størrelse. Jeg vedlikeholder en liste som viser hvem som har hvilke

Læs mere

Islands formandskabsprogram í nordisk samarbejde 2004

Islands formandskabsprogram í nordisk samarbejde 2004 Islands formandskabsprogram í nordisk samarbejde 2004 Indholdsfortegnelse Indledning................................. 3 Prioriteringer i Islands formandskabsprogram..... 4 Fly og anden transport i Vestnorden............

Læs mere

Faglig rapport for NordVu-projektet

Faglig rapport for NordVu-projektet Faglig rapport for NordVu-projektet projekt nr. 02036 Side 1 1 HOVEDKONKLUSION 4 2 BAGGRUND 5 3 FAGLIG SAMMENDRAG 6 3.1 PÆDAGOGISKE OVERVEJELSER 7 4 TEST AF VÆRKTØJER 8 4.1 FØRSTE TESTFORLØB 9 4.2 ANDEN

Læs mere

Projekt Frafald i voksenuddannelser Er det et problem eller en gevinst? Projektpartners har varit:

Projekt Frafald i voksenuddannelser Er det et problem eller en gevinst? Projektpartners har varit: Projekt Frafald i voksenuddannelser Er det et problem eller en gevinst? Projektpartners har varit: ViS Axxell FLD VUC IKVO IDAN MIMIR Sverige Finland Danmark Danmark Norge Island Island Projekt Frafald

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede.

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0306 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21263834 Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750

Læs mere

Nordiska ministerrådet. Planer och budget 2014

Nordiska ministerrådet. Planer och budget 2014 Nordiska ministerrådet Planer och budget 2014 Nordiska ministerrådet Planer och budget 2014 Nordiska ministerrådet Planer och budget 2014 ISBN 978-92-893-2665-0 http://dx.doi.org/10.6027/anp2013-778

Læs mere

Foreningen NORDEN. Nordisk Råd i forandring. sammen med samarbejdets og ministerrådets præmisser.

Foreningen NORDEN. Nordisk Råd i forandring. sammen med samarbejdets og ministerrådets præmisser. Foreningen NORDEN Nordisk Råd i forandring Foreningen NORDEN i Danmark har længe haft et ønske om, at få det nordiske samarbejde struktureret, så det i højere grad kommer til at afspejle dagens udfordringer,

Læs mere

NBO. Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22

NBO. Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22 NBO Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22 Det europeiske semester samordning av økonomisk politikk Januar: Annual Growth survey (forsl. til prioriteringer fra EU-kom) Mars: Prioriteringer

Læs mere

Best sammen om kompetanse og rekruttering

Best sammen om kompetanse og rekruttering Best sammen om kompetanse og rekruttering Hanne Børrestuen, KS og Anne K Grimsrud, ressursgruppa Nettverksamling, Kompetanse Nord 14.-15. november Kommunen som framtidig arbeidsplass Sentral betydning

Læs mere

NORDISKE ARBEJDSPAPIRER N O R D I C W O R K I N G P A P E R S

NORDISKE ARBEJDSPAPIRER N O R D I C W O R K I N G P A P E R S Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org NORDISKE ARBEJDSPAPIRER N O R D I C W O R K I N G P A P E R S Forslag til Nordisk Ministerråds Planer og budget 2014 Fremlagt af Generalsekretæren 3.

Læs mere

101nm.qxp 25-05-2010 16:08 Side 1 NORDISK MUSEOLOGI 2010 1. Forord

101nm.qxp 25-05-2010 16:08 Side 1 NORDISK MUSEOLOGI 2010 1. Forord 101nm.qxp 25-05-2010 16:08 Side 1 NORDISK MUSEOLOGI 2010 1 Forord Forordet er skrevet af redaktionsmedlemmet for Island, Sigurjon Baldur Hafsteinsson, der har været medredaktør på hele numret. Ane Hejlskov

Læs mere

JÄMSTÄLLDHETSREDOGÖRELSE TILL NORDISKA RÅDET

JÄMSTÄLLDHETSREDOGÖRELSE TILL NORDISKA RÅDET DOKUMENT 12/2013: JÄMSTÄLLDHETSREDOGÖRELSE TILL NORDISKA RÅDET 2013 Nordiska rådet (NR) har bett Nordiska ministerrådet (NMR) att rapportera om arbetet med jämställdhetsintegrering i det nordiska samarbetet.

Læs mere

NORDISKT SAMARBETE för hushållsvetenskap

NORDISKT SAMARBETE för hushållsvetenskap NORDISKT SAMARBETE för hushållsvetenskap 1909 1959 1989 2009 Historik utgiven av Nordisk Samarbetskommitté för hushållsvetenskap Karin Hjälmeskog, Jette Benn, Annbjørg Lindbäck, Anna-Maria Niskanen och

Læs mere

Spørsmål og svar - MyTeam

Spørsmål og svar - MyTeam Spørsmål og svar - MyTeam Efkon AB 2010-2013 Mange tak till den danske oversættelse af Michael Neergaard, Næstved/Herlufsholm Håndbold. 1. SPØRGSMÅL OG SVAR... 2 1.1. VI VILL SNABBT VETA HUR MÅNGA SOM

Læs mere

PINNGORTITALERIFFIK GRØNLANDS NATURINSTITUT P.O.BOX 570, DK-3900 NUUK TEL (+299) 36 12 00 / FAX (+299) 36 12 12

PINNGORTITALERIFFIK GRØNLANDS NATURINSTITUT P.O.BOX 570, DK-3900 NUUK TEL (+299) 36 12 00 / FAX (+299) 36 12 12 PINNGORTITALERIFFIK GRØNLANDS NATURINSTITUT P.O.BOX 57, DK-39 NUUK TEL (+299) 36 12 / FAX (+299) 36 12 12 Til: Departementet for Fiskeri, Fangst & Landbrug Styrelse for Fiskeri, Fangst & Landbrug Departamentet

Læs mere

ÖRESUNDSKOMITEEN. Sekretariat. Öresundskomiteens medlemmar är. Ekonomiskt stöd från Nordiska Ministerrådet

ÖRESUNDSKOMITEEN. Sekretariat. Öresundskomiteens medlemmar är. Ekonomiskt stöd från Nordiska Ministerrådet ÅRSMAGASIN ÖRESUNDSKOMITEEN Svenska och danska politiker på båda sidor av Öresund beslutade att etablera Öresunds - komiteen som ett forum för frivilligt politiskt samarbete 1993. Kommittén är en politisk

Læs mere

MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013

MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013 MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013 Forskelle og ligheder mellem skånske og danske mediers dækning af Øresunds regionen 2002 2012 FORSKELLE OG LIGHEDER MELLEM SKÅNSKE OG DANSKE MEDIERS DÆKNING AF ØRESUNDSREGIONEN

Læs mere

Bravo SB5700 Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning

Bravo SB5700 Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning Bravo SB5700 1 2 3 4 5 6 SV DA NO Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning SV Gratulerar! Du har köpt ett modernt porttelefonsystem från Bewator som uppfyller de krav som kan ställas på ett lättanvänt

Læs mere

3 Øresundsregionens. 5 Workshop i Tornio- fremtid til debat. Haparanda om arbejdsmarked på tværs af grænsen. Interreg-seminar fokus på erhvervsområdet

3 Øresundsregionens. 5 Workshop i Tornio- fremtid til debat. Haparanda om arbejdsmarked på tværs af grænsen. Interreg-seminar fokus på erhvervsområdet I N F O R M A T I O N F R Å N Ö R E S U N D S K O M I T E E N N U M M E R 1. 2 0 0 4 3 Øresundsregionens fremtid til debat 5 Workshop i Tornio- Haparanda om arbejdsmarked på tværs af grænsen 6 Interreg-seminar

Læs mere

Isoler med PAROC Løsuld

Isoler med PAROC Løsuld Isoler med PAROC Løsuld November August 2010 1 Indholdsfortegnelse Isolera enkelt, enkelt effektivt...3 og miljømæssigt korrekt med Paroc Løsuld............. 3 Sänkta uppvärmningskostnader...4 Med Paroc

Læs mere

zense DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Lyskilde L1 Dansk - Svenska DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE

zense DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Lyskilde L1 Dansk - Svenska DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE DIN-modul m. Relæ Model DSR-0716 Dansk - Svenska zense DK Ver 2.1 1 - ANVENDELSE DIN-modulet er en zense enhed som benyttes til at styre en 230 VAC lampe, motor el. lign. Enheden kan ikke benyttes selvstændigt,

Læs mere

DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015

DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015 DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015 KURSKATALOG FÖR DÖVBLINDPERSONAL 2015 Utgiven av Nordens Välfärdscenter www.nordicwelfare.org maj 2015 Ansvarig utgivare: Ewa Persson Göransson Grafisk produktion: Victoria

Læs mere

FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN

FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN Kurt Klaudi Klausen og Per Selle (red.) FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN TANO og Jurist- og Økonomiforbundets Forlag Indhold Forord 11 Kapittel 1 Frivillig organisering i Norden 13 Kurt Klaudi Klausen og

Læs mere

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet.

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. MARC NEWSON FOR Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. Godt design har altid handlet om tidsløse produkter... som har en følelse af kvalitet. MARC NEWSON SMEG-INTE

Læs mere

Kl. 10.00 Velkomst Mogens Kornbo formand for DFM netværk byder velkommen. Ordstyrer: Birgitte Dyrvig Carlsson, næstformand i DFM netværk

Kl. 10.00 Velkomst Mogens Kornbo formand for DFM netværk byder velkommen. Ordstyrer: Birgitte Dyrvig Carlsson, næstformand i DFM netværk Torsdag den 26. januar 2006 kl. 10.00 Kl. 10.00 Velkomst Mogens Kornbo formand for DFM netværk byder velkommen Ordstyrer: Kl. 10.15 Effektiv kvalitet i infrastruktur til facilitering af samfundet Jesper

Læs mere

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning DK SE KØRESTOLEN BOGOTA Brugsanvisning RULLSTOL BOGOTA Bruksanvisning DK Ryglænshøjde: 43 cm Højde i alt: 92 cm Længde i alt: 97 cm Bredde i alt: 63,5 cm foldet ud Bredde i alt: 27 cm sammenfoldet Egenvægt:

Læs mere

Vellykket konference

Vellykket konference GRÄNSLÖSA NYHETER FRÅN INTERREG IV A ÖRESUND - KATTEGAT - SKAGERRAK 2011/APRIL Vellykket konference Projekter, resultater og fremtiden - Projektkonference 23 og 24. marts 2011 Flere end 300 mennesker,

Læs mere

är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.

är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. Planer och budget 2013 ISBN 978-92-893-2447-2 http://dx.doi.org/10.6027/anp2012-775 ANP 2012:775 Nordiska ministerrådet 2012 Tryck: Scanprint as Layout: Scanprint as Upplaga: 600 Omslag: Scanprint as Printed

Læs mere

USA... 7. Kina... 11. Side 2 af 12

USA... 7. Kina... 11. Side 2 af 12 3. De 5 lande Hæfte 3 De 5 lande Danmark... 3 Grønland... 5 USA... 7 Maldiverne... 9 Kina... 11 Side 2 af 12 Danmark Klimaet bliver som i Nordfrankrig. Det betyder, at der kan dyrkes vin m.m. Men voldsommere

Læs mere

En nordisk undersøgelse af recidiv blandt klienter i kriminalforsorgen

En nordisk undersøgelse af recidiv blandt klienter i kriminalforsorgen Retur En nordisk undersøgelse af recidiv blandt klienter i kriminalforsorgen Retur En nordisk undersøgelse af recidiv blandt klienter i kriminalforsorgen Hans Monrad Graunbøl Bo Kielstrup Marja-Liisa Muiluvuori

Læs mere

Citat med følgende kildeangivelse tilladt: Foreløbige resultater fra Den arktiske Levevilkårsundersøgelse, SLiCA - 2006.

Citat med følgende kildeangivelse tilladt: Foreløbige resultater fra Den arktiske Levevilkårsundersøgelse, SLiCA - 2006. PPP-kopier vedrørende Den Arktiske Levevilkårsundersøgelse, SLiCA er omdelt i forbindelse med forelæsning på Midtgrønlands GU, Nuuk - 5. december 2006. Citat med følgende kildeangivelse tilladt: Foreløbige

Læs mere

hindringer, udfordringer muligheder Øresundsmodellen

hindringer, udfordringer muligheder Øresundsmodellen 33 udfordringer hindringer, og muligheder Øresundsmodellen 2010 2 04 07 13 Kapitel 1. Kapitel 2. INDHOLD Forord ØRUS - en sammanhållen och varierad arbetsmarknad Øresundsmodellen - beskrivelse af projektet

Læs mere

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Referenten, dommer Lars Lindencrone Petersen, Danmark: Jeg har ikke tænkt mig slavisk at gennemgå det papir, der danner

Læs mere

Mødet afholdtes: mandag den 24. februar 2014, kl 10.00 14.00. SWARCO Technology ApS Sivlandvænget 15 5260 Odense S

Mødet afholdtes: mandag den 24. februar 2014, kl 10.00 14.00. SWARCO Technology ApS Sivlandvænget 15 5260 Odense S NVF-ITS DK Mødereferat af 3. mar. 2014 1 (6) NVF-ITS-DK UDVALGSMØDE NR. 2014/1 Mødet afholdtes: mandag den 24. februar 2014, kl 10.00 14.00 Sted: SWARCO Technology ApS Sivlandvænget 15 5260 Odense S Mødeorganisator:

Læs mere

Nordiska ministerrådet. Planer och budget 2015

Nordiska ministerrådet. Planer och budget 2015 Nordiska ministerrådet Planer och budget 2015 Nordiska ministerrådet Planer och budget 2015 ANP 2014:769 Nordiska ministerrådet Planer och budget 2015 ISBN 978-92-893-3866-0 http://dx.doi.org/10.6027/anp2014-769

Læs mere

40 år for et frit Norden

40 år for et frit Norden 39. årgang - nr. 1-2011 39. årgang nr. 2-4 Nytår 2011/12 40 år for et frit Norden tilslutte sig EU, stillede det kampen for et nordisk alternativ i en ny situation. Argumenterne stod umiddelbart svagere,

Læs mere

FJORDENS DAG 2014 SPONSORSAMARBEJDE

FJORDENS DAG 2014 SPONSORSAMARBEJDE FJORDENS DAG 2014 SPONSORSAMARBEJDE DET ER HELT NATURLIGT at bidrage til Fjordens Dag Siden 1991 har Fjordens Dag sat fokus på miljøet i de fynske fjordområder. I dag er Fjordens Dag et af Danmarks største

Læs mere

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie Rune JJ Brand Andreas Larsson Kandidatuppsats vt 2012 Handledare: Johan Bertlett Sammanfattning Syftet med denna studie var att

Læs mere

NÄRINGSLIVETS ÖRESUNDSINDEX

NÄRINGSLIVETS ÖRESUNDSINDEX Øresund Industri & Handelskammare ERHVERVSLIVETS ØRESUNDSINDEKS NÄRINGSLIVETS ÖRESUNDSINDEX 21 HVOR LANGT ER INTEGRATIONEN NÅET? RAPPORT UDARBEJDET FOR ØRESUND INDUSTRI & HANDELSKAMMARE MAJ 21 KOLOFON

Læs mere

Color Chart 2015 - Facadebeklædning - Fasadekledning - Fasadbeklädnad. Feb 2015 2.105 DK, NO, SE

Color Chart 2015 - Facadebeklædning - Fasadekledning - Fasadbeklädnad. Feb 2015 2.105 DK, NO, SE Color Chart 2015 - Facadebeklædning - Fasadekledning - Fasadbeklädnad Feb 2015 2.105 DK, NO, SE [tectiva] Facadeplade af homogent gennemfarvet fibercement. Se produktdatablad eller prisliste for størrelser.

Læs mere

Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps. Korpsnytt. Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014

Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps. Korpsnytt. Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014 Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps Korpsnytt Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014 Se, Herren lever! Salig morgenstund! Mørkets makter bever. Trygg er troens grunn. Jubelropet runger: Frelseren er her!

Læs mere

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen - RESULTAT OCH MÖJLIGHETER ØRESUNDSREGIONENS ARBEJDSMARKEDSPOLITISKE RÅD Öresundskomiteen DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling ERFARINGER FRA ØRESUNDSREGIONEN Interviews med udvalgte

Læs mere

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde Franchising Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark 400 Talere: Debatlederen, departementschef Poul Lundbæk

Læs mere

Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School

Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School Dagordning Formalia 1 Velkomst og navnerunde 2 Valg af dirigent og referent 3 Godkendelse af dagsorden 4 Referat fra forrige møde

Læs mere

FOREBYGGENDE INDSATSER OVER FOR FAMILIER I RISIKO FOR SOCIAL MARGINALISERING

FOREBYGGENDE INDSATSER OVER FOR FAMILIER I RISIKO FOR SOCIAL MARGINALISERING FOREBYGGENDE INDSATSER OVER FOR FAMILIER I RISIKO FOR SOCIAL MARGINALISERING RAPPORT FRA DIALOGSEMINAR DEN 5. MAJ 2010 OPLÆG TIL DEN SOCIALE TEMADEBAT PÅ MØDET FOR MINSTERRÅDET FOR SOCIAL OG HELSE DEN

Læs mere

Premiere Velkommen til det første nummer af InterNytt - et dugfriskt nyhedsbrev for Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak- programmet.

Premiere Velkommen til det første nummer af InterNytt - et dugfriskt nyhedsbrev for Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak- programmet. GRÄNSLÖSA NYHETER FRÅN INTERREG IV A ÖRESUND - KATTEGAT - SKAGERRAK 2008/DECEMBER Premiere Velkommen til det første nummer af InterNytt - et dugfriskt nyhedsbrev for Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak-

Læs mere

QUICKGUIDE GATEWAY D-35

QUICKGUIDE GATEWAY D-35 QUICKGUIDE GATEWAY D-35 DANSK Tillykke med dit nye mobile bredbånd Med Gateway D-35 får du pålidelig og overlegen geografisk dækning kombineret med gode datahastigheder over hele Norden, nemlig Net 1s

Læs mere

ReflexZoner 3-2015. Förbundstidning för SFRF:s medlemmar

ReflexZoner 3-2015. Förbundstidning för SFRF:s medlemmar ReflexZoner 3-2015 Förbundstidning för SFRF:s medlemmar zonterapi.nu Styrelsemöte i Boberg, Falkenberg 9-11 oktober Christina J. välkomnar oss på fredag eftermiddag och vi ska jobba med bl.a. Fortbildningsdagarna!

Læs mere

evejledning vejledning i det virtuelle rum

evejledning vejledning i det virtuelle rum evejledning vejledning i det virtuelle rum 11. April 2011 2 Hvad er evejledning? Et landsdækkende vejledningstilbud med lang åbningstid! Anvender udelukkende digitale medier i kontakten med de vejledningssøgende

Læs mere