SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET"

Transkript

1 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET VATTNINGSBEHOV OCH NÄRINGSTILLFÖRSEL Föredrag presenterade vid NJF-seminarium nr 151 Landskrona, 1-3 augusti 1989 Sammanställt av Ragnar Persson och Atle Wredin Seminarium arrangerat av Nordiske Jordbrugsforskeres Forening Sektion III - Hagebruk Sektion VIII - Kulturteknikk Institutionen för markvetenskap Avdelningsmeddelande 89:7 Avdelningen för lantbrukets hydroteknik Uppsala 1989 ISSN ISBN

2 SVERIGES LANTBRUI(SUNIVERSITET VATTNINGSBEHOV OCH NÄRINGSTILLFÖRSEL Föredrag presenterade vid NJF-seminarium nr 151 Landskrona, 1-3 augusti 1989 Sammanställt av Ragnar Persson och Atle Wredin Seminarium arrangerat av Nordiske Jordbrugsforskeres Forening Sektion 111- Hagebruk Sektion VIII - Kulturteknikk Institutionen för markvetenskap Avdelningsmeddelande 89:7 Avdelningen för lantbrukets hydroteknik Uppsala 1989 ISSN ISBN

3 FÖRORD NJF-s sektion III - trädgård och sektion VIII - kulturteknik avhöll l till 3 augusti 1989 ett seminarium med titeln "Vattningsbehov och näringstillförsel". Seminariet arrangerades gemensamt av arbetsgruppen för grönsaker inom sektion III och arbetsgruppen för bevattning inom sektion VII I. Målet var att ur olika infallsvinklar belysa resurssnål användning av växtnäring och vatten. Bättre anpassning av bevattningen med hänsyn till väderlek, markfuktighet och gröda liksom möjligheter att förbättra växtnäringsutnyttjandet var frågor som skulle diskuteras. I dessa teman inkluderas energi- och vattensnål bevattningsteknik (rampbevattning) samt teknik för och effekter av kombinerad vattenoch näringstillförsel. Målet beskrevs i inledningsanförandet som hölls av sektionsordf. i sekt. VIII, statsagronom Harry Linner. Han betecknade seminariets ämnesfält som högaktuellt mot bakgrund av den gångna odlingssäsongens torka och de restriktioner beträffande vattenuttag som givits i vissa områden. Debatten om näringsläckage aktualiserar också frågor om förbättrad styrning av och teknik för såväl bevattning som gödsling. Seminariet samlade ett 70-tal deltagare (18 från Danmark, 6 från Finland, 9 från Norge och 39 från Sverige) varav ungefär hälften hade huvudintresset inriktat mot grönsaker och den andra hälften mot jordbruksgrödor. För att tillgodose de olika inriktningarna kunde deltagarna under två av sessionerna välja bland två parallella program efter intresse. Förutom sammanlagt 26 föredrag omfattade programmet en skärmutställning på nämnda teman samt exkursioner. Under exkursionerna demonstrerades rampbevattningsteknik och bevattningsförsök. Därtill besöktes lantbrukare/grönsaksodlare som satsat på ny och spännande teknik. Seminariet avslutades med en paneldebatt över ämnet "Resursutnyttjande och föroreningsrisker vid gödsling och bevattning". I debatten återknöts till flera av seminariets föredrag. Behovet av forskning kring frågor om vatten- och växtnäringsutnyttjande poängterades liksom behovet av att forskningsresultat förs ut och kan utnyttjas. Föredragen vid seminariet bedöms ha intresse i en vidare krets varför det förtryck som utdelades till seminariedel tagarna här utges inom ramen för en publikation. Författarna har efter seminariet haft möjlighet att göra justeringar och tillägg till sina uppsatser. Ragnar Persson och Atle Wredin

4

5 INNEHÄLL PROGRAM 7 FÖREDRAG: Grödornas vattenhushållning Waldemar Johansson 9 F0lsomme stadier for vandstress V. Overgaard Mogensen 23 hos forskellige afgr0der Plant water relations, approaches Christian R. Jensen 45 and measurements Water budget of an agricultural field - measuring techniques Martti Heikinheimo 65 used in a Finnish experiment Valg av vanningsstrategi til Hugh Riley 73 ulike vekster: korn, potet, gul rot og l0k Computation of crop water Tuomo Karvonen 89 balance: micro-computer based programs for teaching and research MARKVAND Et EDB-baseret van-. Finn Plauborg 97 dingsstyrningssystem Naeringsvatning - teknikk og Kristian Kongsrud 105 muligheter Dys-rampbevattning i jämförelse Sven-Erik Svensson 111 med spridarbevattning Ett flexibelt system för dator- Jan Parsby 115 styrd tillförsel av vatten och näring Ulike jordbruksveksters potensielle vassforbruk F0lsomme stadier for t0rkestress hos jorbruksvekster Byg og aerters t0rke f0lsomhed i forskellige vaekstfaser Vanding i saedskiftet Loevmaessigheder for plantebevoksningers optagelse af naeringsstoffer fra jord og gennem deres blade växt- och jordanalys för växtnäringsstyrning Einar Myhr 117 Hugh Riley 125 Uffe J0rgensen 1 41 Annette Andersen 151 Niels Erik Nielsen 161 Hans-Ivar Svensson 193 5

6 G0dskning efter N-min.-metoden Teknik för växtnäringsbevattning Möjligheter till bättre växtnäringsutnyttjande vid radgödsling i grönsaker G0dskning av gr0nsager på basis av N-min metoden Balansräkning av växtnäringstillförseln till frilandsgrönsaker Delt gj0dsling og tilleggsgj0dsling til korn. Avling, kvalitet og avrenning Samspill med naeringstilgang i forbindelse med vanningsfors0k Styrning av kvävegivan i bevattnad potatis Vekselvirkning mellem kaliumg0dskning og vanding i byg Vanding og g0dskning af vinterhvede DELTAGARLISTA Hans S. 0stergaard 197 Göte Bertilsson 199 Gunnar Erlandsson 203 J0rn Nygaard S0rensen 209 Margareta Magnusson 219 Hans Stabbetorp 225 Egil Ekeberg 237 Harry Linner 245 Mathias Andersen 251 Ejvind Hejlesen

7 P R O G R A M NJF-seminarium nr 151 VATTNINGS BEHOV OCH NÄRINGSTILLFÖRSEL Tisdag /8 Registrering och kaffe Seminariets öppnande Grödornas vattenhushållning. Professor Waldernar Johansson(S) F~lsomme stadier for vandstress hos forskellige afgr~or. Lektor V. Overgaard Mogensen (DK) Paus Plant water relations, approaches and measurements. Lektor Christian R. Jensen (DK) Water budget of an agricultural field - measuring technigues used in a Finnish experiment. Agrometeorolog Martti Heikinheimo(SF) Lunch Valg av vannings strategi til ulike vekster:korn, potet,gulrot og l~. Forsker Hugh Riley (N) Computation of crop water balance:micro-computer based programs for teaching and research. Forskare Tuomo Karvonen (SF) MARKVAND Et EDB-baseret vandingsstyrnings system. Forsker Finn Plauborg Kaffe Presentation av skärmutställning Separata program för sektion III och VIII Sektion III Naeringsvatning - teknikk og muligheter. Forsker Kristian Kongsrud(N: Dys-rampbevattning i jämförelse med spridarbevattning. Civ.ing. Sven-Erik Svensson (S) Ett flexibelt system för datorstyrd tillförsel av vatten och näring. Forskningsingenjör Jan Parsby (0) Sektion VIII Ulike jordbruksveksters potensiella vassforbruk. Professor Einar Myhr (N) F~lsomme stadier for t~rkestress hos jorbruksvekster. Forsker Hugh Riley (N) Byg og aerters t~rkef~lsomhed i forskellige vaekstfaser. Forsker Uffe J~rgensen (DK) Vanding i saedskiftet. Forsker Annette Andersen (DK) GEMENSAM MIDDAG 7

8 Onsdag 2/8 Heldagsexkursion enligt speciellt program Torsdag Middag 3/8 Lovmaessigheder for plantebevoksningers optagelse af naeringsstoffer fra jord og gennem deres blade. Professor Niels Erik Nielsen (DK) Växt- och jordanalys för växtnäringsstyrning. Agr. lic. Hans-Ivar Svensson (S) ~skrling efter N-min.-metoden. Konsulent Hans S. 0stergaard (DK) Teknik för växtnäringsbevattning. AgrD Göte Bertilsson (S) Kaffe Separata program för sektion III och VIII Sektion III Möjligheter till bättre växtnäringsutnyttjande vid radgödsling i grönsaker. Försöksledare Gunnar Erlandsson (S) ~skning av gr~nsager på basis av N-min metoden. Forsker J~rn Nygaard S~rensen (DK) Balansräkning av växtnäringstillförseln till frilandsgrönsaker. Försöksledare Margareta Magnusson (S) Diskussion Sektion VIII Delt gj~sling og tilleggsgj~sling til korn. Avling, kvalitet og avrenning. Forsker Hans Stabbetorp Samspill med naeringstilgang i forbindelse med vanningsfors~. Forsker Egil Ekeberg (N) Styrning av kvävegivan i bevattnad potatis. Statsagroncm Harry Linner (S) Vekselvirkning mellem kaliumg~skning og vanding l Forsker Mathias Andersen (DK) byg Vanding og g~skning af vinterhvede. Forsker Ejvind Hejlesen (DK) Lunch Paneldebatt: Resursutnyttjande och föroreningsrisker vid gödsling och bevattning Kaffe 8

9 Waldemar Johansson lnst. för markvetenskap Sveriges lantbruksuniversitet S Uppsala GRÖDORNAS VATTENHUSHÄLLNlNG l n l e d n i n g En grödas upptagning, utnyttjande och avgivning (förlust) av vatten under en tidsperiod definierar dess vattenhushållning under perioden ifråga. Hur stor vattenmängd som omsättes per tidsenhet, och till en obetydlig del inlagras i grödan, beror av de meteorologiska betingelserna, av grödans (växternas) egenskaper och av fuktighetsförhållandena i rotzonen. l det följande skall jag översiktligt belysa hur olika faktorer inverkar på vattenupptagningen i rotzonen, på avdunstningen från mark och bestånd (evapotranspirationen) samt på nyttjandegraden av det vatten som tillföres rotzonen. Meteorologiska betingelser för avdunstning från mark och bestånd Avdunstning från en yta förutsätter kontinuerlig tillförsel av energi för ångbildning, förekomst av vatten vid ytan och lägre ångtryck invid densamma än i luften ovanför samt borttransport av vattenånga genom diffusion och/eller konvektion. Tillförseln av energi och bortförseln av vattenånga bestämmes i huvudsak av meteorologiska faktorer; av instrålning, vindhastighet och luftens torrhet. Luftens torrhet bestämmes av luftfuktighet och temperatur. Tillförseln av vatten från rotzonen till en beståndsyta beror av markens och beståndets (växternas) egenskaper. Vattentillflödet underifrån till en bar markyta beror av markens egenskaper och av grundvattenytans djup. För varje typ av avdunstande yta har man sålunda ett tak för avdunstningens storlek per tidsperiod. Detta gränsvärde är i huvudsak bestämt av de meteorologiska betingelserna och det nås när tillgången eller tillflödet av vatten till ytan icke är begränsande. Man kan med Hillel (1980) tala om "atmospheric evaporitivity" eller "evaporative demand of the atmosphere". På svenska kan vi tala om evaporitivitet eller luftens (atmosfärens) vattenupptagande förmåga. Vanligare men mindre beskrivande begrepp är potentiell evaporation och potentiell evapotranspiration. Generellt kan evaporitiviteten (potentiella evaporationen, potentiella eva- 9

10 potranspirationen etc) skrivas på formen Evaporitivitet (l) där qe = tillgänglig energi för avdunstning och/eller transpiration f(v) = funktion av vindhastigheten v e m = luftens mättnads ångtryck e = luftens aktuella ångtryck a och b = koefficienter Den tillgängliga energin qe för ångbildning är bestämt av uttrycket (2) där qn q(l-r) + qb = strålningsbalans qs värmeflöde till mark och bestånd qe värmeflöde till luften qp energiflöde för fotosyntes qa energiflöde till omgivningen q globalstrålning r = albedo qb = långvågig nettoutstrålning I ekvation 2 ingår en term (qa) för det horisontella energiutbytet med omgivningen. Denna s.k. advektion kan ha stor inverkan på avdunstningen eller evapotranspirationen i de yttre delarna av ett homogent område liksom t.ex. för vattenbortgången från olika delytor inom ett glest busk- eller trädbestånd. Energiåtgången för fotosyntes (qp) kan normalt försummas jämfört med övriga termer i ekvation 2. Kan även advektionen qa försummas får ekvationen 2 formen (3) Detta är en ekvation för en strålningsbestämd eller "lokal" energibalans, då energiflödet för fotosyntes försummas. Den gäller för vindstilla förhål- 10

11 landen samt för delytor inom ett ytmässigt homogent område, vilka ej påverkas av horisontellt energiutbyte med utanförliggande områden. Avdunstnin~sbe~repp Vid analys och diskussion om avdunstningen från mark och bestånd har man, enligt min uppfattning, behov av följande begrepp: l. Potentiell evaporation. Ep = möjlig avdunstning/tidsenhet - från en tänkt eller given yta - med hänsyn till de meteorologiska betingelserna. Ep utgör ett mått på evaporitiviteten och kan mätas med avdunstningsmätare eller beräknas på basis av meteorologiska data. En mätares utformning, egenskaper och exposition påverkar mätvärdenas storlek. Olika beräkningsmetoder ger också sällan likstora värden under samma betingelser. 2. Potentiell evapotranspiration. ET = avdunstning/tidsenhet från en central yta inom ett vidsträckt område med kort, grönt, växande bestånd, som helt täcker markytan och är välförsörjt med vatten. Definitionen svarar mot Penman's (1948) för potentiell transpiration. Om ET beräknas på basis av meteorologiska data och utan beaktande av värmeflöde till mark och bestånd, blir det ett meteorologiskt bestämt mått likvärt med potentiell evaporation Ep. ET är mindre än avdunstningen från en fri vattenyta som följd av att en grön beståndsyta har högre albedovärde än vattenytor. 3. Maximal evapotranspiration. E max = avdunstning/tidsenhet från mark och bestånd vid - för vattenupptagning och transpiration - optimal vattentillgång i rotzonen. (4) där k är en gröd- eller ytfaktor, som normal t ==::. l, O. Koefficienten k varierar med grödans utvecklingsstadium, främst med dess täckningsgrad av markytan, färg och ytstruktur. Doorenbos & Kassam (1979) redovisar k-värden för 25 mer eller mindre vanliga grödor i världens jordbruk. Erbenbeck (1982) har angett värden för några i Norden odlade grödor. 4. Aktuell eller verkli~ evapotranspiration. E ning från mark och bestånd. aktuell (verklig) avdunst- (5) 11

12 E bestämmes av väderlek/klimat (Ep), av egenskaper hos mark och/eller bestånd samt av vattentillgång/vattentillflöde. En principbild över avdunstningen under vegetationsperioden från olika typer av ytan ges i fig.l. Diagrammet i figuren illustrerar också skillnaderna mellan olika avdunstningsbegrepp. Bilden i fig.l blir i stort sett densamma för växlande väderleksförhållanden, om man längs den vertikala axeln avsätter värden på kvoten E/Ep eller E/ET' Kurvorna 4 och 5 kommer då att illustrera Emax/Ep eller Emax/ET' Relationen mellan linjerna/kurvorna kan emellertid då bli något annorlunda än i figuren beroende på olika relativ inverkan av skilda meteorologiska faktorer på olika ytor och i olika skeden. Fig.l. Principbild över avdunstning/ evapotranspiration under vegetationsperioden från olika ytor. Förutsättning: Lika väderlek alla dagar. 11 :1 $ l. Avdunstningsmätare med fri vattenyta fritt placerad ovanför mark/bestånd 2. Fri vattenyta 3. Bar ständigt fuktig markyta 4. Växande grön gräsmatta centralt belägen i en stor gräsyta och välförsörjd med vatten. 5. Vårsäd välförsörjd med vatten. Torr eller relativt torr markyta. 6. Vårsäd tidvis ej välförsörjd med vatten. Torr eller relativt torr markyta. I fig.2 illustreras hur kvoten EmaxlEp i princip förändras under vegetationsperioden för vall, vårsäd och potatis. r.m, :f, -,--.".,-,... _----"""...,----'- Fig.2. Kvot EmaxlEp för vall, vårsäd och potatis. Principbild. Förutsättning: Torr eller relativt torr markyta. 12.,,&M D... '--... ' '--'-, ",-ffi". ",-ptt. litj6ii 31ft

13 Inverkan av fukti~hetsförhållanden m.m. i rotzonen på vattenupptagnin~ och evapotranspiration. Att transpirationen hos en växt eller gröda i regel avtar när vatteninnehållet i rotzonen minskar (vattnets bindningstryck ökar) från ett fältkapacitets- eller dräneringsjämviktsvärde till vissningsgränsen, synes numera vara allmänt accepterat. Sambandet mellan transpiration och markfuktighet beror dock b1.a. av jordens textur och struktur, gröda och rottäthet samt, i hög grad, av de meteorologiska betingelserna. Ett klassiskt exempel på väderlekens inverkan utgör de resultat (fig.3) som Denmead & Shaw (1962) redovisat från försök med majs i lysimetrar (diameter 45 cm, djup 60 cm). Jordarten var en mjälig mellanlera (si1ty c1ay loam). Fig.3. Kvot E/Ep mellan verklig evapotranspiration E och potentiell evaporation Ep som funktion av mängden växttillgängligt vatten i rotzonen vid tre värden på Ep. Från Denmead & Shaw (1962) (Ep = E vid fältkapacitet). Denmead & Shaw's (1962) försök visar att vid lågt värde på Ep (= svalt och fuktigt väder) har transpirationsströmmen kunnat bibehållas på samma nivå tills i närheten av vissningsgränsen. Vid högt värde på Ep (= varmt och torrt väder) har däremot transpirationen börjat reduceras redan strax under fältkapacitetsvärdet. Indirekt framgår av figuren att transpirationen vid en viss markfuktighet kan vara högre vid fuktigt väder än vid torrt. För en lättare jord, med större andel av det växttillgängliga vattnet lösare bundet än i en mellanlera, kan man räkna med att uttorkningen kan gå relativt längre än i fig.3 innan transpirationen börjar begränsas. Ju flera aktiva rötter som genomväver rotzonen, desto kortare blir medelavståndet för vattentransport och desto längre kan uttorkningen gå innan transpirationen börjar begränsas. Skillnaden i rottäthet påverkar därför samband sådana som i fig.3. Ett exempel ges i fig.4. 13

14 Fig 4. Verklig evapotranspiration E vid konstant potentiell evaporation som funktion av rotzonens vatteninnehåll vid olika rottäthet. Efter resultat från teoretisk analys av eowan (1965). Ensidigare driftsformer och förändrad maskinteknik har medfört att en stor del av våra odlade jordar fått sämre struktur och fysikaliska egenskaper under de senaste årtiondena. Det gäller i första hand lerjordar och deras matjord. Detta bör bl.a. ha medfört sämre betingelser för rotutveckling, vatten- och näringsupptagning. Försämras markens struktur finns därtill risk för att den biologiska vissningsgränsen ökar och att därför mängden åtkomligt vatten minskar. Resultat från markfysikaliska undersökningar under senare tid pekar på en sådan förändring på en del lerjordar. Ett illustrativt exempel på hur skrymdensitet (täthet, packningsgrad) och struktur (aggregatstorlek) inverkar på den biologiska vissningsgränsens storlek ges i fig.5. Den horisontella delen för varje kurva och dess streckade förlängning svarar mot den fysikaliska vissningsgränsen (150 m vp).!iolo{/iik Y;SSlIings-!TÖm Vllcls-~ ta Z4 ZIJ, ~!lv luo ~/9 ttill/u'b.. ~f,. 0., i" tl. il, {, tl 1brr.shymtltn$;/~1 I Fig.5. Inverkan av skrymdensitet (täthet) och aggregatstorlek på den biologiska vissningsgränsen. Från Wiklert (1964). 14

15 l. Hel jordpropp. Höjd 10 cm, diameter 7 cm, volym 385 cm Vertikalt delad propp. Två lika delar (aggregat). Volym/aggregat: 192 cm Vertikalt och horisontellt delad propp. Fyra lika aggregat. Volym/aggregat: 96 cm Två vertikala och två horisontella snitt. 12 lika aggregat. Volym/aggregat: 32 cm Tre vertikala och tre horisontella snitt. 24 lika aggregat. Volym/aggregat: 16 cm Fyra vertikala och fyra horisontella snitt. 40 lika aggregat. Volym/ aggregat: 10 cm 3. Avdunstningen från bar markyta varierar med jordens ledningsförmåga för vatten (vatteninnehållet) och med väderleksförhållandena. Fig.6 ger exempel på hur kvoten mellan verklig avdunstning E och potentiell evaporation Ep beror av markens vatteninnehåll för två jordarter. Liknande samband har redovisats av andra författare. Ett typiskt fenomen är att den relativa avdunstningen E/Ep minskar starkt inom ett ganska smalt vattenhaltsområde. Det gäller särskilt för lätta jordar. E/Ep för bar mark synes vidare inte påverkas lika starkt av skillnader i väderleksförhållanden (differenser i Ep) som den relativa vattenavgången från växande bestånd (fig.3). Lo Fig.6. Kvot E/Ep mellan verklig avdunstning E från bar mark och potentiell evaporation Ep som funktion av markens vatteninnehåll vid två värden på Ep. Efter Holmes & Robertson (1962). O~v.~Y ~~~k- Jordar med stort inslag av finmo och/eller grovmjäla och därför med god ledningsförmåga i omättat tillstånd bör ge samband som ligger till vänster om lerjordens i fig.6. Evapotranspiration och växtproduktion Det råder ett nära samband mellan utflödet av vattenånga genom klyvöppningarna hos växter och inflödet av koldioxid. En begränsning av transpirationen medför en reducering av koldioxidintaget och därmed av fotosyntesen 15

16 och tillväxten. Teoretiskt bör det därför finnas en stark korrelation mellan vegetativ tillväxt under en period och kvoten E/Ep för perioden ifråga. Detta har också bekräftats i en rad försök och undersökningar bl.a. av Johansson (1974) och Linner (1984). Kvoten E/Ep kan således betraktas och användas som ett tillväxtindex. Den kan också användas som ett mått på betingelserna för grödors vattenförsörjning t.ex. vid analys av kväveeffekter. Exempel härpå har getts av Kyllingsbaek & Simmelsgaard (1986). Det skall dock understrykas att man inte kan räkna med någon starkare korrelation mellan tillväxt eller avkastning och E/Ep' om bördighets- och gödslingsnivån är olika, om grödan avgripes av sjukdomar eller skadedjur eller om andra faktorer såsom t.ex. baljväxtandelen i vall, liggsäd eller dåligt skördeväder påverkar grödan. Eftersom vattenavgången från ett växande bestånd, som mer eller mindre helt täcker markytan, i stort sett endast beror av väderleken och av fuktighetsförhållandena i rotzonen, så är evapotranspirationen per ytenhet i stort sett oberoende av hur bra eller dålig grödan är. Experimentellt belägg för detta ges i tabell l. Tabell l. Evapotranspiration vid olika kvävegivor. Från Kjellerup (1983) och Simmelsgaard (1985). kvävenivå o N l N = normal l~ N Mullrik sandig mol); korn, 2 år klöver-gräsvall, korn N-gödsling, kg/ha O 179 Medelskörd torrs., dtjha Evapotranspiration, mm Mullhaltig moig lättlera 2 ) korn, 2 år rödsvingelvall, höstvete N-gödsling, kgjha Medelskörd torrs., dtjha Evapotranspiration, mm O l) 60 cm effektivt rotdjup mm tillgängligt vatten 2) 100 cm -"- 160 mm - II _ Den genomsnittligt något ökade evapotranspirationen för stigande kvävegivare och skördar kan vara en följd av ett något djupare och bättre utvecklat 16

17 rotsystem. Vad nyss sagts och exemplifierats innebär att produktionen per enhet vatten ökar med stigande avkastning. Åtgärder som bidrar till högre skörd per ytenhet, såsom en allsidig näringstillgång, medför således ökad växtproduktion per enhet förbrukat vatten. Se fig.7! I vårt klimat är produktionen per enhet förbrukat vatten genom evapotranspiration normalt större än inom varmare och torrare områden. PRODUK TION 3. z. EVAPt>TIlAAIN'IIUTlOII Fig. 7. Samband mellan evapotranspiration och växtproduktion vid tre bördighets- eller växtnäringsnivåer. l = lägst, 3 = högst nivå. Från Irrigation, drainage och salinity (1973). Anpassning av vattenmängder och intensitet vid bevattning En hög nyttjandegrad av tillfört vatten och en hög produktion per enhet vatten förutsätter en god anpassning av bevattningen med hänsyn till grödans vattenbehov, till markens egenskaper som vattenhållande och vattenledande system samt till väderleken, helst till de närmaste kommande dagarnas eller den närmaste veckans. Några problem främst rörande markens egenskaper skall här tas upp. Ytavrinning bör undvikas. Intensiteten vid vattentillförsel bör därför ej överstiga markens infiltrerbarhet (infiltrationskapacitet). I en någorlunda homogen jord rör sig det vatten som tränger ner i marken, nedåt både under och efter bevattningen. Nedträngningsförloppet kan pågå i flera dygn men är vanligen i stort sett avslutat inom ett par dygn vid normala bevattningsmängder. En för låg bevattningsgiva med hänsyn till den aktuella kapaciteten att kvarhålla vatten i rotzonen medför att hela kapaciteten inte blir utnyttjad. En för låg vattengiva kan också medföra risk för relativt stora förluster genom avdunstning direkt från markytan samt, speciellt på sandjordar, långsam nedträngning och risk för syrebrist. Tillförsel av för stor vattenmängd med hänsyn till kapacitetsutrymmet innebär att en del vatten med näringsämnen kommer att rinna av från rotzonen. 17

18 Under torrperioder kan uttorkningen i markens övre del gå längre än till vissningsgränsen genom avdunstning från markytan. Denna uttorkning kan bli störst på jordar med hög vissningsgräns. Andersson & Wiklert (1960) har flera exempel från lerjordar vid Ultuna, där vissningsgränsen underskridits med mm efter en torrperiod. I fig.8 ges ett exempel från egna undersökningar. Bevattning på denna plats den 11 augusti 1959 skulle ha medfört att 29 mm av tillfört vatten blivit så hårt bundet att det ej kunnat utnytttjas av grödan. Uttorkningen före bevattning bör ej tillåtas gå längre än till vissningsgränsen i någon del av rotzonen. Den streckade kurvan i fig.8. utgör en sådan nedre gräns. Fig.8. Upptorkning längre än o till vissningsgränsen. Exempel från betesvall på styv lera. n = porositet, W v = biologisk vissningsgräns. lo (DO JJjup,ttrr Det är sällan möjligt att i vårt klimat helt undvika ökad avrinning från rotzonen under vegetationsperioden vid bevattning även vid bästa anpassning av bevattningstidpunkter och - mängder till mark, gröda och väderlek. I första hand beror detta på regn en kort tid efter bevattningstillfällen. Ojämn spridning och ojämnheter i markegenskaper kan också bidra till ökad avrinning. I tabell 2 redovisas resultat från simulering rörande bl.a. avrinning i samband med bevattning för olika magasin för växttillgängligt vatten och tre grödor. Medelbevattningen per år var mm för vall, mm för potatis och mm för vårsäd. 18

19 Tabell 2. Genomsnittlig avrinning per bevattning. Uppsala Efter beräkningar av Johansson (1974). Magasin. mm, för växttillgängligt vatten Bev. mm/gång Procentuell avrinning Vall Potatis Vårsäd Resultaten i tabell 2 visar att den procentuella avrinningen per bevattning i genomsnitt blir minst för den gröda (vårsäd), som vattnas under vår/försommarjhögsommar, då medelnederbörden är lägst, blir störst för grödor, vilka som t.ex. potatis, vattnas under eftersommaren och förhösten, då nederbörden är större och den potentiella evaporationen lägre, är relativt lite beroende av storleken på magasinen för växttillgängligt vatten. Bennetzen (1978) och J~rgensen (1979) redovisar avrinningsförluster i samband med bevattning av samma storleksordning som i tabell 2. Avdunstningen direkt från markytan, då denna ej är mer eller mindre helt täckt av gröda, kan bli relativt stor, särskilt på jordar med stort inslag av mo och mjäla. Sådana vattenförluster kan starkt försämra betingelserna för groning och för de unga plantornas tillväxt. I försök med vårsäd i lysimetrar med jord i ostörd lagring (höjd 40 cm, diameter 30 cm), som genomförts vid avdelningen för hydroteknik, har avdunstningen direkt från markytan på våren reducerats med upp till ca 10 mm vid höjning av mullhalten från 2-3 % till 4-5 % i ytskiktet (ca 3 cm) samt med upp till 25 mm vid halmtäckning med ca kgjha. Det är min uppfattning att ökad uppmärksamhet bör ägnas problemen med avdunstnig direkt från markytan vid bevattning. Bevattningsstrategin för att nå hög produktion per enhet tillfört vatten och samtidigt minimera avrinningen och därmed näringsutlakningen från rot zonen bör vara följande 19

20 För vår - högsommar/varma och torra perioder Bevattning vid relativt ringa uttömning av rot zonens magasin för växttillgängligt vatten (rotzonsmagasinet). Vattenmängden per bevattning anpassas så att rotzonsmagasinet blir helt fyllt eller något överfyllt. För eftersommar - höst/svala och fuktiga perioder Bevattning vid relativt långt gående uttömning av rotzonsmagasinet. Vattenmängden per bevattning anpassas så att rotzonsmagasinet ej blir helt fyllt. Referenser Andersson, S.& Wiklert, P Markfysikaliska undersökningar i odlad jord. XI. Studier av några markprofiler på U1tuna egendom. Grundförbättring 12. Specia1nr 3, 195 s. Bennetzen, F Vandbalance og kvaelstofbalance ved optimal planteproduktion, 3. Modeller og resultater. Tidsskr. P1anteav1 82: eowan, I.R Transport of water in the soil-plant-atmosphere system. J. app1. Eco1. 2, Denmead, O.T.& Shaw, R.H Availabi1ity of soil water to plants as affected by soi1 moisture content and meteoro1ogica1 conditions. Agron. J. 54, Dooenbos, J.& Kassam, A.H Yie1d responses to water. FAO Irrigation and drainage paper 33, 182 s. Erpenbeck, J.M Irrigation scheduling. Avd. för lantbrukets hydroteknik. Rapport 127, 135 s. Hillel, D Applications of Soi1 Physics. Academic Press. N.Y., 385 s. Holmes, R.M.& Robertson, G.W A modulated soi1 moisture budget. Mon. Weath. Rev. Wash. 87, Irrigation, drainage and salinity An international sourcebook. FAO/ Unesco, 510 s. Johansson, W Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data. Grundförbättring 26, J~rgensen, V P1anternes vandforbrug, k1imaforho1d og planteproduktion. Tidsskr. Planteavl 83, Kjel1erup, V Kvaelstofg~dskningens indf1yde1se på draenvandets indhold af nitratkvaelstof Statens P1anteavlsfors~g 85, Meddelelse nr. 1736, 4 s. 20

21 Kyllingsbaek, A.& Simmelsgaard, S.E Kvaelstofudnyttelse og kvaelstoftab på sandjord. Tidsskr. Planteavl. Specialserie. Beretning nr. S Linner, H Markfuktighetens inflytande på evapotranspiration, tillväxt, näringsupptagning, avkastning och kvalitet hos potatis. Avd. för lantbrukets hydroteknik. Rapport 142, 153 s. Penman, H.L Natural evaporation from open water, bare soi1 and grass. Proc. R. Soc. Ser. A 193, Simmelsgaard, S.E Vandbalance og kvaelstofudvaskning på 4 jordtyper. II. Vandbalance, actua1 fordampning og afstr~mning ti1 draen og undergrund. Tidsskr. Planteavl 89, Wiklert, P Studier av vissningsgränsen. Grundförbättring 17,

22

23 V. Overgaard Mogensen Institut for Kulturteknik og Planteernrering Den Kgl. Veterinrer- og Landboh0jskole Agrovej 10, DK Taastrup F0LSOMME STADIER FOR VAND STRESS HOS FORSKELLIGE AFGR0DER I mange vandingsfors0g og i mange modeller vedr0rende planteproduktion og vandforsyning, eller vandforbrug, antages afgr0demes f0lsombed overfor vandstress at vc:ere ens gennem hele udviklingsforl0bet. Der foreligger efterhånden en del resultater for forskellige afgr0der, der viser, at t0rkef0lsombeden afhc:enger af afgr0dens udvikling. For en del afgr0der påvirkes afgr0dens struktur og kvalitet mere end selve t0rstofudbyttet. Ved Institut for Kulturteknik og Planteemc:ering ved Landboh0jskolen i Danmark er der foretaget unders0gelser i grc:es, vårbyg, vårhvede og kartofler. Nc:ervc:erende artikel bygger i vc:esentlig grad på resultateme fra disse unders0gelser. Det skal indledningsvis bemc:erkes, at for både efterårssåede og forårssåede afgr0der er rodzonekapaciteten tiltagende i 10bet af sommeren, efterhånden som roddybde og rodtc:ethed tiltager. Under markforhold udl0ses vandstress hos planterne derfor ved et mindre deficit i rodzonen tidligt i vc:ekstsc:esonen end senere. T0rke på et så tidligt tidspunkt, at spiring af fr0ene påvirkes, kan forårsage betydelige udbyttetab, men skal ikke omtales yderligere her. Er en afgr0des vandforsyning tilstrc:ekkelig til, at dens vc:ekst og udvikling ikke hc:emmes, lider den ikke af vandmangel eller vandstress, og yderlig forbedring af dens vandforsyning er ikke n0dvendig. Den skade en afgr0de lider under t0rke afhc:enger både af, hvor kraftig et vands tress den udsc:ettes for, og i hvor lang tid t0rken varer. Da der ikke findes et entydigt kvantitativt udtryk for vands tress, er det vanskeligt at afg0re, om kraftig kortvarig stress skader mere end svag langvarig stress, eller omvendt. Når der arbejdes under markforhold, krc:ever brugbare stressmålinger på planterne en stor arbejdsindsats og kan derfor kun gennemf0res i forbindelse med specielle unders0gelser. Det skyldes store jordbundsvariationer i vandforsyningen på det samme areal, og store variationer med tiden, indenfor korte tidsintervaller, fra 1/2 time og ned tii få minutter. Der krc:eves derfor et så stort antal målinger, at de for praktiske formål normalt ikke lader sig gennemf0re. 23

24 Udvikling af vandstress under markforhold Under markforhold må der anvendes målemetoder, der i st0rre eller mindre udstrrekning integrerer over tid og areal, eller måler på et emne med så stor konservatisme, at store korttidsvariationer undgås. Som eksempel på udviklingen af t0rke i en afgr0de anvendes en bygafgr0de ved skridningens begyndelse. Dette er i fig. 1 vist med forskellige parametre. I forhold tii bladvandspotentialet af den optimalt vandede afgr0de begyndte bladvandspotentialet af den udt0rrede afgr0de at falde 18. juni ved et vandindhold i jorden på 50 mm, hvilket svarer tii et jordvandspotential på -200 kpa (-2 bar). Den relative evapotranspiratio~ ET aletnbegyndte at fal de ved et vandindhold i jorden på 65 mm svarende tii et jordvandspotential på -100 kpa. Da jordens vandindhold ved markkapacitet og visnegrrensen var henholdsvis 130 og 30 mm, svarer det til, at denne bygafgr0de ved skridningens begyndelse kunne udnytte ca. 2/3 af det plantetilgrengelige vand uden nedgang i relativ evapotranspiratio~ (Mogensen 1980). c:t 4OOO Q.. ~ _~-3000 o += c (1) o el, -g ~ O... "'O Ö.L:. "'O -c u - _c E~ el, "'O E UJ I--t/) c 40 -(1) 0"'0 l--... UJO -, 20 O B a...- D 0--- Cjrv---<:T.'t! \ I I..."Yl "- A \.--.., ~---+\ ~~--~to 10 \ETa/ETm 'o..... I'.,.,,...ri' Juni a..... 'q i \. V.\ SOl 20 i i \ \ \ b..~ Figur 1: Eksempel på udvikling af t0rke i vårbyg. A er jordvandspotential, B er bladvandspotential af optimalt vandet afgn~de, C er bladvandspotential af afgn~de med tiitagende vands tress. SW er jordens vandindhold og SD er antailet af stress dage. (Efter Mogensen 1980). 30 Juli 24

25 Mål for vandstress under markforhold Da faldet i relativevapotranspiration begyndte ved et h0jere indhold af vand i jorden end faldet i bladvandspotentialet gjorde, er det konkluderet, at relativ evapotranspiration er et f0lsommere udtryk for t0rkestress, end bladvandspotentialet er. Det resultat kan forklares ud fra eksistensen af et kritisk bladvandspotential (Denmead and Millar, 1976). De fandt, at ved et svagt vandstress under h0j evapotranspiration fal der ledningsevnen i bladet og dermed transpirationen til et sådant niveau, at bladvandspotentialet forhindres i at falde under det kritiske niveau. Det er dog vist, at tilvreksten i bladareal reduceres tidligere end nedgang i transpirationen kan registreres, fig. 2. Det betyder at heller ikke relativ evapotranspiration er en tilstrrekkelig f0lsom parameter til registrering af t0rkestress under markforhold, (Imtiyaz et al. 1982) ~ Q6 w... ::!. 0.4 w 0.2 o -t....,, o'..,... 0,...,... ". o '...,. \,, '.. '\ 0 '00,,,,,,, o' ~~~~~~~~~~~~~--~o Maj Juni Juli Aug. Sept <l: J > 0.4 c; Q) a::: 0.2 Figur 2: Relativevapotranspiration (punkter) og relativ bladarealindeks (kvadrater) hos vårhvede med tiltagende vandstress. Markfors0g (Efter Imtiaz et al. 1982). I unders0gelser, der er udf0rt ved Institut for Kulturteknik og Planteernrering, er jordens vandindhold målt ved anvendelse af neutronspredning. Evapotranspirationen er da beregnet ud fra disse målinger samt nedb0r, vanding og afstr0mning. Ud fra evapotranspirationen fra de enkelte fors0gsled kan relativ evapotranspiration, ET a/et m, og relativ evapotranspirationsdeficit, 1-ET a/et m, beregnes. (For definitioner, se ligning (1». Under en t0rkeperiode er afgn~dens vandstress tiltagende med jordens udt0rring, fig. 1. For at integrere virkningen af det tiltagende vandstress over tiden beregnes antallet af stress dage af ligning (1). 25

26 SD = f[(l - ETa/ETm)t]dt (1) hvor SD = antallet af stress dage. ETa = evapotranspirationen fra en given afgn~de. ETm = evapotranspirationen fra en tilsvarende afgr0de, der ikke på noget tidspunkt har v~ret udsat for vandstress. t = tiden. Som parameter tii beskrivelse af afgr0ders vandstatus anvendes både jordens vandindhold, absolut og relativevapotranspiration, samt relativ evapotranspirationsdeficit og antailet af stress dage. På figureme 3 og 4 er t0rkeperiodeme karakteriseret ved angivelse af antailet af stress dage. Reelt burde transpirationen indgå i stedet for evapotranspirationen, men under markforhold kan transpiration og evaporation ikke adskilles. Under forhold med lille bladareal kan anvendelse af evapotranspiration give anledning tii betydelige fejl, is~r når jordoverfladen er våd. Med tiltagende bladareal bliver fejlen mindre. Grres I en gr~smarkafgr0de er det afgr0dens blad - og st~ngelm~ngde, der udnyttes, idet afhugning senes t foretages ved begyndende blomstring. V~kstm~ssigt holdes afgr0den således i den vegetative fase. I fors0g med almindeligt rajgr~s (Lolium perenne, L cv. "Pax I/Jtofte S65'J tilf0rt 780 kg N/ha og optimal vandet blev der i f0rste sl~t fundet en vandudnyttelse på 71 kg gr~st0rstof ha -1 mm -1, tabell, mod ca. 35 i de tre sidste sl~t. Vandudnyttelsen. afh~nger af kv~lstoftilf0rsel, tabel 2. Ved en kv~lstoftilf0rsel på 780 kg N/ha var vandudnyttelsen for hele v~kstperioden 40 kg t0rstof ha -1 mm -1, men kun 12 ved en tilf0rsel på 24 kg N/ha. Tabel 1. T0rstofproduktion og vandudnyttelse ved optimal vanding af almindeligt rajgr~s 1976 (efter Jensen, 1980). Sl~t nr. Sl~t T0rstof- Vand- Vanddato udbytte, forbrug udnyttelse kg/ha mm kg/(hamm)

27 Tabel 2. Betydningen af kv~lstoftilf0rslen på t0rstofudbytttet og vandudnyttelsen i almindeligt rajgr~s i hele v~kstperioden (efter Jensen 1980). kg N/ha T0rstof kg/ha kg t0rstof/(ha mm) For alle kv~lstofniveauer var vandudnyttelsen aftagende med tiden i v~kstperioden. Det skyldes, at forholdet mellem respiration og bruttoproduktion 0ges med tiden, hvilket igen skyldes faseforskydningen mellem globalstråling og temperatur, d.v.s. at temperaturen i for hold tii indstrålingen er h0jere i eftersommeren end i forsommeren (Jensen 1980). Ovenstående resultater stammer fra parceller, der var velforsynet med vand i hele v~kstperioden. Tilsvarende st0rrelsesorden af vandudnyttelse fandtes i parceller, der var udsat for t0rke en del af v~kstperioden (Jensen 1980). Korn En kornafgr0des v~kst, udvikling og udbytte afh~nger i h0j grad af. afgr0dens vandforsyning. Rigelig vandtilf0rsel i forbindelse med st~rk kv~lstofg0dskning forårsager kraftig v~kst af blade og st~ngel med risiko for tidlig leje til f0lge. Betydningen af t0rke for udvikling og udbytte af forskellige kornarter er unders0gt ved forskellige udviklingsstadier. Den generelle virkning er ens for alle kornarter og vii her blive illustreret med resultater fra vårhvede (Triticum aestivum, L. cv. ''Sappo'') og vårbyg (Hordeum distichum, L. cv. 'Zitta''). I lysimeterfors0g på H0jbakkegård i Tåstrup er udf0rt unders0gelser over enkelte t0rkeperioders virkning på udvikling og udbytte af vårbyg og vårhvede. Med und tagels e af referenceledet, der blev vandet optimalt hele v~kstperioden, blev de forskellige fors0gsled hver påf0rt en enkelt t0rkeperiode. T0rkeperioderne, der påf0rtes de enkelte fors0gsled på forskellige tidspunkter, blev afsluttet, umiddelbart f0r det plante- tilg~ngelige vand var opbrugt. T0rke, der forekommer og afsluttes inden skridningens begyndelse, forårsager genv~kst. De nye skud, (sene skud, gr0nskud), fremkommer efter skridningens afslutning. Jo tidligere i v~kstperioden t0rkeperioden forekommer, jo flere sene skud dannes. De sene skud mod ner ca. 2 uger senere end de normale skud, og forsinker således h0sten i to uger. Dette kan besv~rligg0re h0sten, forh0je risikoen for kernetab fra de normale skud og for0ge t0rringsomkostningerne. 27

28 M fig. 3 og 4 fremgår det, at kerneudbyttet af de normale skud blev reduceret mest ved tidligt forekommende t0rke. De sene skud har bidraget vresentligt til både halm - og kerneudbyttet. En del af den vrekst, der tabtes under t0rkeperioden, er således vundet igen ved en ca. to ugers forlrengelse af vrekstperioden. Efter modning af de sene skud er udbyttereduktionen af samme st0rrelsesorden som for t0rke på et senere tidspunkt. Tages den forsinkede h0st i betragtning, hvilket i praksis kan medf0re tab af kerner og for0gede h0st - og t0rringsomkostninger, må det konstateres, at tidlig forekommende t0rke, d.v.s. f0r skridningen, normalt betyder st0rre 0konomisk tab end senere forekommende t0rke. 12 fl) 10 ca >- "'C 8 fl) 6 fl) CD 4 en 2 O "'C ! 0.2 >- CD O > :;:::.!!! 1.0 CD c: I Grain+Straw B D CJ' \0. Grain C D cc)... =.- ca c GO;: Oi5-O'... b, D May June I July Days after emergence 100 Figur 3: Antal stress dage i t0rkeperiodeme og relativ udbytte efter vandstress under forskellige udviklingsstadier. Punkterne er afsat på tidspunktet for t0rkeperiodens afslutning. Udfyldte cirkler er normale skud, kvadrater er sene skud og trekanter er både normale og sene skud. Vårbyg i lysimetre

29 10 Antal stress dage O A to~ ' ~o-o tr-6 ~ ~o Kerne og halj/o CiI : Q2 fr.. o " \ o,, "O B ~ O~~~--~~I--~-L~~~I--~~I--~~ > 1. 0, , :g Kerne ~ c """"- -(, 6, / /,0. oc "o "',\ o C \ O~~~~~~I ~~';~ ~~I~~~I ~L~ O I Maj Juni 1 Juli August Dage efter tremspiring 120 I Figur 4: Antal stress dage i t0rkeperioderne og relativ udbytte efter vandstress under forskellige udviklingsstadier. Punkterne er afsat på tidspunktet for t0rkeperiodens afslutning. Cirkler er normale skud, kvadrater er sene skud og trekanter er både normale og sene skud. Vårhvede i lysimetre (Efter Mogensen et al. 1985). En t0rkeperiode omkring blomstring og skridning har forårsaget den st0rste udbyttenedgang. Af fig. 5 og 6 fremgår det, at t0rken på dette tidspunkt f0rst og fremmest har reduceret antallet af aks/m 2 og i mindre grad antal kerner pr. aks. For hvede har kernevregten kun vreret lidt påvirket, dog med en tendens til store kerner efter t0rke under skridningen, hvor der var få kerner. Rvor der i byggen var t0rke f0r skridningen, var kernevregten st0rre end for afgr0den ud en t0rke, fig. 5. Det skyldes, at der var relativ få kerner. 29

30 1.6,..--_...L--L----'----'L-..L.---i' , UJ i o ~_t_ '---'-----'-' L..---'--..L----' C 1.2 o c. 1 ~ E 0.8!:-_A~ 0.4 A 8 A DA ~,..-1J-a :E 0.4 Q'tl \ / B el) \0 Grains ear ~ O~~ '---'-----'~... -L..- ' L_~ o 1.2 UJ el) D ~0.8 (O > ~ (O C Grains/m 2 ~ O~--'--L-~-~~~~-L-~_~~ c: 1.2 A A ~_A.A-- - I A o o o--ri' o o Grain weight OL..-~-L..-~-L-~ L_~ ~~~ May June I July I Days after emergence Figur 5: Relative vrerdier af ydelseskomponenter efter vands tress på forskellige tidspunkter. Punkterne er afsat på tidspunktet for t0rkeperiodens afslutning. Udfyldte cirkler er normale skud, kvadrater er sene skud og trekanter er både normale og sene skud. Vårbyg i lysimetre

31 I- Q2 A ~ I I I C , , -E r- Kerner laks o~ ~ QB ~-G-n-O--- o ~,~ a.... E b, o Q4r,, ~ en B \ C1I O,I I I \,,.!!! ~ "C er... ~",.-- O -ej ~ ~ 0.6 ~~ fij 02 C... 0, > I I' I I I ~ 1.0 r Kerner 1m 2-6 ~ ~ t.2~ ,.~... ~ QB o::: KernevC!gt 04 ro O I l O 20 I Maj --'- I 40 Juni I 60 BO I Juli Dage efter fremspiring I I I lod 120 August Fig. 6: Relative v(erdier af ydelseskomponenter efter vandstress på forskellige tidspunkter. Punkterne er afsat på tidspunktet for t0rkeperiodens afslutning. Cirkler er normale skud, kvadrater er sene skud og trekanter er både normale og sene skud. Vårhvede i lysimetre (Efter Mogensen et al. 1985). 31

32 Efter t~rke under den vegetative del af v~ksten er kemev~ksten af byg vist i fig. 7. Den tidsm~ssige forskydning mellem hovedskud, 1. og 2. sideskud og i s~rdeleshed de sene skud ses tydeligt. Gol C... Gol...:lr:: ~ 40 -el E - ~ 20 Gol C... ~ Hovedskud o l.sideskud 2. sideskud o Sene skud Juni ~ ----o / ~t;..-o o / o. / -... ~--.tj IM""" ~ 2' 0/0 o/i / at! o./ II / l' o II / l: o / 'd /' I : ~o:~/... ~... ",,, LJ... ~.. --;AI'- 15 Juli o Aug. Fig. 7: Kemev~ksten hos de enkelte skud hos vårbyg efter t~rke under den vegetative v~kst. 15 Det v~sent1ige bidrag til kemeydelsen, som skyldes de sene skud, fig. 3 og 4, er i form af små kemer, fig. 5-7, specielt for byg. For små kemer udg~r skalleme en relativ st~rre del end for store kemer. De små kemer fra de sene skud bidrager således til en kvalitetsforringelse af kemeudbyttet. Efter t~rke under blomstring (F) var kemev~ksten hos vårhvede, mg keme- l dag-l, st~rre end for den fuldt vandede afgr~de (R), fig. 8 A På grund af f~rre kemer var ydelsestilv~ksten, g m- 2 dag-l, dog mindre, fig.8b. For t~rke under kemefyldningen (G) var både kemev~ksten og ydelsestilv~ksten st~rre end for den fuldt vandede afgr~de indtil det plantetilg~ngelige vand var opbrugt, så standsede v~ksten, fig. 8. For den fuldt vandede afgr~de varede kemev~kstperioden ca. 1 uge l~ngere, hvorfor udbyttet blev st~rre end for fors~gsledet med t~rke under kemefyldningen. Den st~rre v~ksthastighed for t~rke under kemefyldningen i forhold til den fuldt vandede afgr~de skyldes dels en h~jere translokering, dels at en st~rre del af assimilaterne transporteres til kememe og dels en h~jere afgr~detemperatur, (Mogensen 1985). 32

33 J u I i August 40 r ~------~ ~~ en 30 E -en fl! > QJ C... QJ ~ O R N O--~ G E -en QJ Vl QJ -o 200 >. QJ c... QJ ~ 6--6 F F 100 G vandet B O Dage efter fremspiring Fig. 8: Kernevregten af hovedskud (A) og kerneydelsen af hovedskud + f0rste sideskud (B) af vårhvede. Begge dele som funktion af tiden. R er reference, G er t0rke under kernefyldningen og F er t0rke under blomstring. Pile angiver afslutning af t0rke - perioden ved vanding. (Efter Mogensen 1985). Under t0rke påvirkes nreringsstofoptagelsen. For vårbyg og vårhvede viser fig. 9 og 10 det relative indhold af nitrogen (N), kalium (K) og fosfor (P) ved h0st. For alle tidspunkter for t0rke var nreringsstofoptagelsen reduceret. Efter t0rke under den vegetative vrekst er der sket en betydelig nreringsstofoptagelse i de sene skud. 33

34 , c 01.- c '- == 0 - cd:'= 1.2 t--_--l--l-_...i l...j..----ll , 1.0 N ~ 0.8 c <!J 0.6 E <!J 0.4 <!J ~ 1.2~ , E 1.0 K ~ 0.8 'ö 0.6 Ul c 0.2 J o E 1.2r A , --..~-- <!J O 8 A A ~.---'. >../ d 1.0- P -_ A ~ 0.6!D_i u O., Q) 0.4 O... a: 0.2 O 'b O~~-~~--~~--~~--~~--~ ~ ~ May June I July I Days af ter emergence Fig. 9: Relative vrerdier af plantenreringsstoffeme N, P og K h0stet i keme og strå af vårbyg som funktion af tidspunktet for afslutning af vandstress i de enkelte fors0gsled. 34

35 ~ ~ 0.6 W X ~ 0.4 <-' Z ii: o el)!: O el) ~ 1.0 Z W :::I W...J 0.8 W... Z W II... ~ O "" el)... Z :;, O :::I 0.6 0,4 0.2 O ~ w 1.0 > ~...J W a: NITROGEN NORMAL+LATE TILLERS Q- 'U, TREATMENT 2 POTASSIUM TREATMENT 1 : KG HA-' ",r::?- \ ' 'tr" 5 NORMAL TILLERS VI---s;:z NOAMAL+LATE TILLERS "" TREATMENT 2 TREATMENT 1: KG HA-' \7.. 6 s NORMAL TILLERS 0.2 O O PHOSPHORUS TREATMENT, : 24.' KG HA-' OAYS MAY JUNE JULY AUGUST Fig. 10: Relative vrerdier af plantenreringsstoffeme N, P og K h0stet i keme og strå af vårhvede som funktion af tidspunktet for afslutning af vandstress i de enkelte fors0gsled. (Efter Jensen og Mogensen 1984). Kartofler Ved dyrkning af kartofler (Solanum tuberosum, L.) er det de friske knolde, altså den reproduktive del af afgr0den, der anvendes. Det er almindelig kendt, at kartofler er srerdeles t0rkef01somme. T0rke under knoldvreksten efterfulgt af nedb0r, forårsager revnedannelse og genvrekst af knoldene, hvilket nedsretter deres handelsvrerdi. 35

36 Kartofler er en afgr0de, hvor kvaliteten af udbyttet er en vresentlig 0konomisk faktor. En kartoffelafgr0des t0rkef0lsomhed skal derfor vurderes på grundlag af både udbyttets st0rrelse og kvalitet. Betydningen af tidspunktet for forekomst af t0rke er unders0gt af Dragland (1978), Josefsen (1979) og J0rgensen (1984). T0rke f0r begyndende knolddannelse (f0r midten af juni) forsinker knoldvreksten, men foregår optagningen i 10bet af september synes udbyttet ikke påvirket. For sorter, der tages op f0r vreksten er afsluttet, kan tidlig t0rke medf0re udbyttetab (Dragland 1978). T0rke under knolddannelsen (sidste halvdel af juni) kan medf0re et udbyttetab på 10-20%. T0rke under den f0rste del af knoldvreksten (f0rste 2-3 uger af juli) kan reducere udbyttet med op tii 60%. Ved senere forekommende t0rke er udbyttetabet mindre, fig. 11 og tabell. (Dragland 1978 og Josefsen 1979). T0rke under knolddannelsen medf0rer at der dannes frerre knolde, hvilket kan medf0re, at en relativ mindre del af udbyttet findes i knoldst0rrelserne mm og en st0rre del i st0rrelserne og over 60 mm, (J0rgensen 1984). T0rke under knoldvreksten reducerer knoldst0rrelsen, så en st0rre procentdel af knoldudbyttet forekommer i st0rrelserne mm og og en mindre del i st0rrelserne mm og > 60 mm, tabel 3. Knoldda nnelse KnoldvCEkst / - u el. 100M r ~.~--r----6~ ' <li~80 -->....o -g 60 "O o c.x. 40 > -o Gol 20 o:: l:l. " \ ' ~., l:l. / 6 \ 6 / \ / /..,~~ l:l. OL-~-L_L L-L-~~~-L~~~~~~~~~~~~ Ju ni Juli Aug. Sept. Fig. 11: Relativt knoldudbytte af Bintje kartofler i lysimetre 1978 i relation tii tidspunkt for forekomst af vandstress. Punkter er i forhold tii t0rkeperiodens begyndelse, og trekanter er i forhold tii dens slutning. (Efter Josefsen 1979). 36

37 Tabel3. Udbytte, hkg/ha, antal knolde pr. plant e og knoldst0rrelsesfordeling i vregt pct., ved t0rke på forskellige udviklingsstadier af kartoffelsorten Bintje i (Efter Josefsen 1979). Tidspunkt Antal Udbytte Knoldst0rrelse, mm for t0rke knolde < >60 1. Ingen t0rke Knolddannelse og f0rste 4 ugerunder knoldvrekst uger midt i knoldvrekstperioden Sidste 3 uger af knoldvrekst - perioden Modning Der forekom genvrekst af nresten alle knolde, og ca. 25% af knoldene havde revnedannelser. 3. Der forekom genvrekst af ca. 25% af knoldene, og 4% af knoldene havde revnedannelse. 1, 2, 3 og 4. Vanding efter at knoldene var udvokset fremmede angreb af rodfiltsvamp. 1, 2, 3 og 4. Ved rigelig vandforsyning frem til begyndelsen af juli hvor knoldvreksten var godt igang, forekom ingen angreb af skurv. Ved t0rke under knolddannelse og den f0rste del af knoldvreksten forekommer revnedannelse og genvrekst af knoldene, når vandforsyningen igen bedres. T0rke under knolddannelsen fremmer angreb af skurv, hvorimod angreb af rodfiltsvamp synes at tiltage ved vanding efter, at knoldene er udvokset. I forhold til intensiv vanding er der en for0get tendens tii udkogning ved t0rke under knolddannelsen, men mindre udkogning ved t0rke under knoidvreksten. T0rke under knoldvreksten medf0rer 0get m0rkfarvning efter kogning. 37

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING Måla ansikten Mal ansigter 600309 Måla ansikten Mal ansigter SE Du kan enkelt måla ansikten på vaddkulor, träkulor och knappformar med pennor eller pensel och hobbyfärger.

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

Bibliografiska uppgifter för Potatisbladmögel allt svårare att bekämpa? Erfarenheter från Danmark

Bibliografiska uppgifter för Potatisbladmögel allt svårare att bekämpa? Erfarenheter från Danmark Bibliografiska uppgifter för Potatisbladmögel allt svårare att bekämpa? Erfarenheter från Danmark Författare Nielsen B. Utgivningsår Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet.

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. MARC NEWSON FOR Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. Godt design har altid handlet om tidsløse produkter... som har en følelse af kvalitet. MARC NEWSON SMEG-INTE

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

Dyrkning af hindbær i substrat

Dyrkning af hindbær i substrat Dyrkning af hindbær i substrat v/nauja Lisa Jensen fra GartneriRådgivningen A/S Dyrkning af hindbær i substrat Hindbærproduktion i DK Baggrund for brug af substrat og tunneler Plantetype Tjek af råvandskvalitet

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning DK SE KØRESTOLEN BOGOTA Brugsanvisning RULLSTOL BOGOTA Bruksanvisning DK Ryglænshøjde: 43 cm Højde i alt: 92 cm Længde i alt: 97 cm Bredde i alt: 63,5 cm foldet ud Bredde i alt: 27 cm sammenfoldet Egenvægt:

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

Color Chart 2015 - Facadebeklædning - Fasadekledning - Fasadbeklädnad. Feb 2015 2.105 DK, NO, SE

Color Chart 2015 - Facadebeklædning - Fasadekledning - Fasadbeklädnad. Feb 2015 2.105 DK, NO, SE Color Chart 2015 - Facadebeklædning - Fasadekledning - Fasadbeklädnad Feb 2015 2.105 DK, NO, SE [tectiva] Facadeplade af homogent gennemfarvet fibercement. Se produktdatablad eller prisliste for størrelser.

Læs mere

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Innehållsförteckning Inledning/förord 2

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

TEST AF DK-MODELLENS RODZONEMODUL

TEST AF DK-MODELLENS RODZONEMODUL TEST AF DK-MODELLENS RODZONEMODUL Britt S.B. Christensen og Hans Jørgen Henriksen, Hydrologisk afdeling, GEUS Indledning Med henblik på at validere DK-modellens rodzonemodul sammenlignes data fra rodzonemodulet

Læs mere

3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE. Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden?

3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE. Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden? 3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden? Bilag VI Advokat SIGRID BECKMAN Herr ordförande, mina herrar och

Læs mere

Erfaringer fra 2011 og. strategier for planteværn 2012

Erfaringer fra 2011 og. strategier for planteværn 2012 Erfaringer fra 2011 og strategier for planteværn 2012 Ved Ditte Clausen Korn: Disposition Svampesprøjtning i hvede, inkl. hvedebladplet Sadelgalmyg Raps: Erfaringer med angreb af glimmerbøsser i 2011 Nye

Læs mere

AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA

AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA Flere og flere sportsfaciliteter, anvendes til andre aktiviteter end sport. For at gøre dette muligt, kræves mobile gulve der hurtigt og nemt forvandler din stadion til

Læs mere

DANISH METEOROLOGICAL INSTITUTE MINISTRY OF TRANSPORT TECHNICAL REPORT 01-19 KLIMAGRID - DANMARK

DANISH METEOROLOGICAL INSTITUTE MINISTRY OF TRANSPORT TECHNICAL REPORT 01-19 KLIMAGRID - DANMARK DANISH METEOROLOGICAL INSTITUTE MINISTRY OF TRANSPORT TECHNICAL REPORT 01-19 KLIMAGRID - DANMARK Sammenligning af potentiel fordampning beregnet ud fra Makkinks formel og den modificerede Penman formel

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

Avlermøde AKS Højt udbytte Helt enkelt

Avlermøde AKS Højt udbytte Helt enkelt Avlermøde AKS Højt udbytte Helt enkelt Jan Baunsgaard Pedersen, BJ-Agro Høje udbytter I melkartofler der får du som regel det udbytte du fortjener Udbyttet afhænger af en lang række faktorer. Jo flere

Læs mere

Aktivt brug af efterafgrøder i svinesædskiftet

Aktivt brug af efterafgrøder i svinesædskiftet Aktivt brug af efterafgrøder i svinesædskiftet af Claus Østergaard, Økologisk Landsforening Formål og baggrund Formålet med at etablere efterafgrøder er at mindske næringsstoftabet fra marken med græssende

Læs mere

planteværn Vejledning i

planteværn Vejledning i Vejledning i planteværn 2014 redigeret af JENS ERIK JENSEN PETER KRYGER JENSEN LISE NISTRUP JØRGENSEN GHITA CORDSEN NIELSEN STIG FEODOR NIELSEN KLAUS PAASKE POUL HENNING PETERSEN TRINEXAPAC-ETHYL Middelnavn,

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede.

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0306 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21263834 Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF

2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF 2009 Selection THE EXCLUSIVE LINE OF 4 16 1 Top Selection DK Hvis du ønsker høj kvalitet inden for belysning, kan vi præsentere dig for Massives eksklusive kollektion, TOP SELECTION. Fordele ved TOP SELECTION:

Læs mere

Isoler med PAROC Løsuld

Isoler med PAROC Løsuld Isoler med PAROC Løsuld November August 2010 1 Indholdsfortegnelse Isolera enkelt, enkelt effektivt...3 og miljømæssigt korrekt med Paroc Løsuld............. 3 Sänkta uppvärmningskostnader...4 Med Paroc

Læs mere

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR KUNSKAPSSTADEN MALMÖ FÖRELIGGANDE RAPPORT ÄR EN SAMMANFATTNING av det löpande utvecklingsarbetet kring Malmö som kunskapsstad.

Læs mere

Kløvergræs-grøngødning som omdrejningspunkt

Kløvergræs-grøngødning som omdrejningspunkt Kløvergræs-grøngødning som omdrejningspunkt Den gunstige effekt af kløvergræs i sædskiftet afhænger meget etableringen kløvergræsset, og det kommer bl.a. an på valg af efterafgrøder og gødskningsstrategi

Læs mere

Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov

Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov 195 Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 9.30 Gruppdiskussion Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov Referat, se bilaga 10 (del II, s. 113) Debattledare: afdelingschef ANDERS TROLDBORG, Danmark

Læs mere

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN 1) Velkommen a. En Lille navne leg 2) Dagsorden godkendes 3) Referater godkendes a. Referat fra NSK ordinærmøde sept 2012 i København b.

Læs mere

evejledning vejledning i det virtuelle rum

evejledning vejledning i det virtuelle rum evejledning vejledning i det virtuelle rum 11. April 2011 2 Hvad er evejledning? Et landsdækkende vejledningstilbud med lang åbningstid! Anvender udelukkende digitale medier i kontakten med de vejledningssøgende

Læs mere

Trafiksikkerheds Forum 2011 i Helsinki

Trafiksikkerheds Forum 2011 i Helsinki Helsingør Kommune - Politik- Det politiske liv - Opgørelser af udgifter ved seminar... Side 1 af 2 Trafiksikkerheds Forum 2011 i Helsinki Regnskab Deltagere: Trafiksikkerhedsrådet: Erling Hansen Bente

Læs mere

Spørsmål og svar - MyTeam

Spørsmål og svar - MyTeam Spørsmål og svar - MyTeam Efkon AB 2010-2013 Mange tak till den danske oversættelse af Michael Neergaard, Næstved/Herlufsholm Håndbold. 1. SPØRGSMÅL OG SVAR... 2 1.1. VI VILL SNABBT VETA HUR MÅNGA SOM

Læs mere

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Fredag 22. august kl. 9 10.30 Sektionsmøde Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste (Se siderne 243-260 i Bind I) Referent:

Læs mere

QUICKGUIDE GATEWAY D-35

QUICKGUIDE GATEWAY D-35 QUICKGUIDE GATEWAY D-35 DANSK Tillykke med dit nye mobile bredbånd Med Gateway D-35 får du pålidelig og overlegen geografisk dækning kombineret med gode datahastigheder over hele Norden, nemlig Net 1s

Læs mere

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Ingólfur V. Gíslason och Guðný Björk Eydal (red.) TemaNord 2010:595 Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden TemaNord 2010:595

Læs mere

Måling og simulering af vandindhold og vandtransport i umættet zone på lokal skala

Måling og simulering af vandindhold og vandtransport i umættet zone på lokal skala Måling og simulering af vandindhold og vandtransport i umættet zone på lokal skala ULLA LYNGS LADEKARL Ladekarl, U.L. 2005 11 21: Måling og simulering af vandindhold og vandtransport i umættet zone på

Læs mere

Børn, unge og medier

Børn, unge og medier Børn, unge og medier Nordiske forskningsperspektiver Redaktör Christa Lykke Christensen NORDICOM Nordicom informerar om medieforskning NORDICOMS uppgift är att sprida kunskap om medie- och kommunikationsforskningen

Læs mere

7JOUBHF %BOTL SvenskB 1

7JOUBHF %BOTL SvenskB 1 Svensk 1 8x 3x 2x 6x 2x 3.2 x 13mm 6x 6x 4.8 x 38mm Ø 6.4 mm 10x 4 x 16mm! 2 1 4 X Ø 8 mm x6 X = Y - 162-650-900 2 m MIN 685 m X MAX 1085 mm 162 mm 650 mm 4.8 x 38 mm 900 mm 5 3 6 1 4.8 x 38 mm 2 3 Y 7

Læs mere

Mdt. lse ved renoveri altanudvidelse

Mdt. lse ved renoveri altanudvidelse Ejefeningen Slettehageej 23, 25, ZT Ekstadinæ genealfsamling d. 26111 200S BLAG A2 Side 1 af 3 'e Mdt. lse ed enei altanudidelse Fælleslån (Banktån) ndiiduel Realkediilån Entepisesum Ansl. Stiftelsesmk.

Læs mere

Hvad kendetegner økologiske mælkeproduktion med høj jordrente?

Hvad kendetegner økologiske mælkeproduktion med høj jordrente? Hvad kendetegner økologiske mælkeproduktion med høj jordrente? Noget tyder på at økologiske mælkeproducenter med god jord bør i højere grad gå efter synergienerne mellem mælkeproduktion og salgsafgrøder

Læs mere

Herudover deltog borgmester Morten Slotved 1 den f0rste 1/2 time af

Herudover deltog borgmester Morten Slotved 1 den f0rste 1/2 time af Notat Redegorelse for styrir2gsdialogm0de den 1- oktober 2013 mellem Andelsboligforeningen H0rsholm BCokkedaB og H0rsiioim Kommune Redeg0relsen er udarbejdet i forlabngelse af styringsdialogm0det den 1.

Læs mere

Jabo Wood Products AB ref till ritningsnummer 1152 sida 1(2)

Jabo Wood Products AB ref till ritningsnummer 1152 sida 1(2) JABO FLEX 10 (Svenska 2014-11-13) LEVERANSBESKRIVNING TAK Råspont 17, fribärande takstolar, vindskivor 21 x 120, takfotsbrädor 21 x 95. Taklutning ca 20 o. YTTERVÄGG 12st väggmoduler, varav 2st passmoduler

Læs mere

Rapport vedrørende græsrodsforskningsprojekt: Sprøjtning med mælk til bekæmpelse af meldug

Rapport vedrørende græsrodsforskningsprojekt: Sprøjtning med mælk til bekæmpelse af meldug Rapport vedrørende græsrodsforskningsprojekt: Sprøjtning med mælk til bekæmpelse af meldug Ringe den 25.oktober 2001 J.nr.93S-2462-Å00-00891 Ved Freddy Madsen, Nørhavegård, Rudkøbing og økologikonsulent

Læs mere

GOLFSVERIGE.DK. Dansk oversigt over svenske golfbaner

GOLFSVERIGE.DK. Dansk oversigt over svenske golfbaner GOLFSVERIGE.DK Dansk oversigt over svenske golfbaner Få op til 3 tilbud på din golftur til Sverige Over 135 svenske golfbaner - på dansk Vælg mellem mere end 100 golfpakker Vasatorps TC www.golfno1.se

Læs mere

Dansk Mini Racing Union. Vognreglement. 1:32 Open 1:24 Production S16D 1:24 Open X12

Dansk Mini Racing Union. Vognreglement. 1:32 Open 1:24 Production S16D 1:24 Open X12 Dansk Mini Racing Union 2009 Vognreglement 1:32 Open 1:24 Production S16D 1:24 Open X12 VOGNREGLEMENT GENERELLE REGLER 1. TYPER Der skelnes mellem følgende minracing-typer; A) SLOT-RACING Kendetegnes ved

Læs mere

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling?

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Mette Andresen er leder af NAVIMAT, Nationalt Videncenter for Matematikdidaktik, i Danmark. www.navimat.dk Inledning I selve foredraget på Biennalen

Læs mere

AARHUS UNIVERSITET. 07. November 2013. Høje Dexter-tal i Øst Danmark - skal vi bekymre os? René Gislum Institut for Agroøkologi.

AARHUS UNIVERSITET. 07. November 2013. Høje Dexter-tal i Øst Danmark - skal vi bekymre os? René Gislum Institut for Agroøkologi. Høje Dexter-tal i Øst Danmark - skal vi bekymre os? Institut for Agroøkologi Frø Dexterindeks Dexterindeks: Forhold mellem ler- og organisk kulstof. Dexterindeks >10 indikerer kritisk lavt organisk kulstofindhold.

Læs mere

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie Rune JJ Brand Andreas Larsson Kandidatuppsats vt 2012 Handledare: Johan Bertlett Sammanfattning Syftet med denna studie var att

Læs mere

Stødmærker i Kartofler 2003

Stødmærker i Kartofler 2003 Stødmærker i Kartofler 3 Poul Erik Lærke (DJF-Foulum), Fin Trosborg (Estrella) og Ingolf Sørensen (Flensted) Korrespondance til PoulE.Laerke@agrsci.dk Stødfølsomhed (%) 26 24 22 18 16 14 12 8 3 6 9 1 15

Læs mere

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2013 HELSINGØR, internat på KONVENTUM/LO-Skolen 2. & 3. OKTOBER 2013 Museerne

Læs mere

Hvad koster Grøn Vækst produktionslandmanden?

Hvad koster Grøn Vækst produktionslandmanden? Hvad koster Grøn Vækst produktionslandmanden? Med indførelse af de tiltag, der er vedtaget i Grøn Vækst i juni 2009 og Grøn Vækst 2,0 i 2010 påvirkes danske landmænds konkurrenceevne generelt negativt,

Læs mere

Høringsbidrag, 10 marts 2004. Hvad er det vi udsættes for af elektromagnetisk stråling? Jørgen Bach Andersen, Aalborg Universitet

Høringsbidrag, 10 marts 2004. Hvad er det vi udsættes for af elektromagnetisk stråling? Jørgen Bach Andersen, Aalborg Universitet Høringsbidrag, 10 marts 2004. Hvad er det vi udsættes for af elektromagnetisk stråling? Jørgen Bach Andersen, Aalborg Universitet 1. Hvad er strålingen fra mobilmaster og hvordan måles den? Grundlæggende

Læs mere

Variabel- sammenhænge

Variabel- sammenhænge Variabel- sammenhænge 2008 Karsten Juul Dette hæfte kan bruges som start på undervisningen i variabelsammenhænge for st og hf. Indhold 1. Hvordan viser en tabel sammenhængen mellem to variable?... 1 2.

Læs mere

Værdisætning af kulstofbinding i jord hvad betyder det for udbytter og dyrkningsegenskaber? Sander Bruun

Værdisætning af kulstofbinding i jord hvad betyder det for udbytter og dyrkningsegenskaber? Sander Bruun Værdisætning af kulstofbinding i jord hvad betyder det for udbytter og dyrkningsegenskaber? Sander Bruun sab@life.ku.dk Jordens organiske materiale på tværs af Europa Organisk materiale indhold (%) Ingen

Læs mere

Vejen til et godt resultat i 2015

Vejen til et godt resultat i 2015 1 Vejen til et godt resultat i 2015 Lang vækstsæson gav høje udbytter I 2014 2014 bød på: Tidlig såning Mild vinter Meget nedbør i maj Den tidlige såning var den væsentlige grund til de høje udbytter Begrænsningerne

Læs mere

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde Franchising Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark 400 Talere: Debatlederen, departementschef Poul Lundbæk

Læs mere

ANDRA MÖTESDAGEN. SEKTION I. Under ordförandeskap av professor USSING behandlades ämnet:

ANDRA MÖTESDAGEN. SEKTION I. Under ordförandeskap av professor USSING behandlades ämnet: ANDRA MÖTESDAGEN. Fredagen den 2i augusti 1951 kl. 10 f. m. Förhandlingarna fördes å två sektioner. Sektion I sammanträdde i Konserthusets lilla sal och sektion II i dess stora sal. SEKTION I. Under ordförandeskap

Læs mere

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne Tilmelding Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger (FBBB) arrangerer - i samarbejde med Københavns kommune og Sustainable Bussines

Læs mere

Nr. 2 maj 2013. Motto: Under Dannebrog Marineforeningen s Kongens Lyngby Afdeling stiftet 4. april 1944 MEDLEMSBREV

Nr. 2 maj 2013. Motto: Under Dannebrog Marineforeningen s Kongens Lyngby Afdeling stiftet 4. april 1944 MEDLEMSBREV Nr. 2 maj 2013 Motto: Under Dannebrog Marineforeningen s Kongens Lyngby Afdeling stiftet 4. april 1944 MEDLEMSBREV Billeder fra sendemandsmødet i København 26.- 28. april 2013 Hjemmeside: www.kongens-lyngby-marineforening.dk

Læs mere

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år?

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år? Hvordan skal Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid Öresunds regionen se ud om 30 år? Indhold År 2040, en omväldsbild Henrik Persson, fremtidsforsker och forfatter Der var engang

Læs mere

TIL GAVN FOR GARTNERE. Gødevanding i jordbær på flere niveauer Hvor begynder man henne? v/nauja Lisa Jensen fra GartneriRådgivningen A/S

TIL GAVN FOR GARTNERE. Gødevanding i jordbær på flere niveauer Hvor begynder man henne? v/nauja Lisa Jensen fra GartneriRådgivningen A/S Gødevanding i jordbær på flere niveauer Hvor begynder man henne? v/nauja Lisa Jensen fra GartneriRådgivningen A/S 1. Råvandsanalyse Første skridt er at få sendt en vandprøve af sit vandingsvand af sted

Læs mere

30.9.2013. DENVER 82x82x200cm. www.bathdeluxe.com

30.9.2013. DENVER 82x82x200cm. www.bathdeluxe.com 30.9.2013 DENVER 82x82x200cm www.bathdeluxe.com DENVER A C D E F G H E D I B bakglas är vändbara (höger/vänster) Glas bagvæggene er vendbare (højre/venstre) Tack för att du har valt vår produkt. Vi försökte

Læs mere

matx.dk Differentialregning Dennis Pipenbring

matx.dk Differentialregning Dennis Pipenbring mat.dk Differentialregning Dennis Pipenbring 0. december 00 Indold Differentialregning 3. Grænseværdi............................. 3. Kontinuitet.............................. 8 Differentialkvotienten

Læs mere

Med tre uger tilbage inden udviklerne har deadline,

Med tre uger tilbage inden udviklerne har deadline, Nyhedsbrev Arbejdet med app en fortsat side 2 Nyt system til bestilling af guidede ture side 3 Stort potentiale for lystfiskeri ved Skjern Å side 4 Et nærmere kig på hjemmesiden visitfegen side 5 Lokal

Læs mere

Taxameteret som kontrolinstrument

Taxameteret som kontrolinstrument Taxameteret som kontrolinstrument Kvalitetssikring, kontrol og teknologi inden for erhvervsmæssig personbefordring et internationalt perspektiv 18. august 2014 Mikkel Schiøtz, Finn Frogne A/S. Finn Frogne

Læs mere

Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier

Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier TemaNord 2006:545 Unge, køn og pornografi i Norden Kvalitative studier TemaNord 2006:545 Nordisk Ministerråd, København 2007 ISBN 92-893-1354-4 Trykk:

Læs mere

6. TEST betyder; ro 2000 meter så hurtigt som muligt, for at måle dine forbedringer.

6. TEST betyder; ro 2000 meter så hurtigt som muligt, for at måle dine forbedringer. Brug Pace Guiden for at få det bedste ud af træningsprogrammer i de forskellige træningsområder. Find din aktuelle 2000 meter tid i venstre kolonne, se på tværs for at finde din Pace i hvert område. Når

Læs mere

Skoleunderstöttende insatser för udsatte börn

Skoleunderstöttende insatser för udsatte börn Skoleunderstöttende insatser för udsatte börn Bo Vinnerljung Professor i socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamisbrug fra 20 års alderen opdelt efter socioøkonomisk

Læs mere

Dan Gødning. Behold kvælstoffet i marken!

Dan Gødning. Behold kvælstoffet i marken! Dan Gødning Behold kvælstoffet i marken! Råvareforsyning og produktion Sortiment Kvælstoftab Agrotain Anbefalinger vedr. udbringning Opbevaring Hjemmeside Hvordan produceres gødning I Gas 450 C 200 atm

Læs mere

Dyrkningsvejledning. Avl af egne læggekartofler

Dyrkningsvejledning. Avl af egne læggekartofler Dyrkningsvejledning Avl af egne læggekartofler 2 Dyrkningsvejledning læggekartofler Indhold En krævende produktion...3 Lovens krav...4 Et sundt udgangspunkt...4 Før lægning...5 Lægning... 6 Speciel gødskning...

Læs mere

Vand til markvanding. Søren Kolind Hvid Videncentret for Landbrug

Vand til markvanding. Søren Kolind Hvid Videncentret for Landbrug Vand til markvanding Søren Kolind Hvid Videncentret for Landbrug Emner Markvanding i Danmark Markvandingsbehov i 25 år Økonomi i markvanding Vandføring i vandløb Fremtidig regulering 2... Markvanding i

Læs mere

Kan biogas gøre økologisk jordbrug CO 2 neutral og vil det have indflydelse på jordens indhold af humus?

Kan biogas gøre økologisk jordbrug CO 2 neutral og vil det have indflydelse på jordens indhold af humus? Kan biogas gøre økologisk jordbrug CO 2 neutral og vil det have indflydelse på jordens indhold af humus? Dr. Kurt Möller Institute of Crop Science Plant Nutrition Universität Hohenheim (Oversat til dansk

Læs mere

Vejledningen nævnt i udbudsbekendtgørelsens punkt VI.3) forventes offentliggjort på www.bygst.dk ultimo uge 4 eller primo uge 5.

Vejledningen nævnt i udbudsbekendtgørelsens punkt VI.3) forventes offentliggjort på www.bygst.dk ultimo uge 4 eller primo uge 5. SPØRGSMÅL/SVAR NBB Delaftaler Spørgsmål/svar til prækvalifikation Rev. 5. februar 2014 Juridisk Center MARAL Indledende bemærkninger Bygningsstyrelsen har modtaget flere henvendelser omkring modtagelse

Læs mere

Imported by: Aspiria Nonfood GmbH Harksheider Straße 3 D-22399 Hamburg. Cykelhjelm. Brugsvejledning

Imported by: Aspiria Nonfood GmbH Harksheider Straße 3 D-22399 Hamburg. Cykelhjelm. Brugsvejledning Imported by: Aspiria Nonfood GmbH Harksheider Straße 3 D-22399 Hamburg Cykelhjelm Brugsvejledning Brugsvejledning Stort tillykke med købet af denne cykelhjelm. Den er udelukkende designet til privat, ikke-kommerciel

Læs mere

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Lördagen den 20. augusti 2005 kl. 10:00 Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? (plenarmöte) Debattledare: Høyesteretsdommer

Læs mere

Resultater med bekæmpelse af tidsler og blandede rodukrudstbestande

Resultater med bekæmpelse af tidsler og blandede rodukrudstbestande Temadag om rodukrudt på Nilles Kro, 4 Oktober, 2013 Resultater med bekæmpelse af tidsler og blandede rodukrudstbestande Institut for Agroøkologi Aarhus Universitet Forskningscenter Flakkebjerg DK-4200

Læs mere

Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 130 2009. Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press

Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 130 2009. Svenska Litteratursällskapet. I distribution: Swedish Science Press Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 130 2009 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson

Læs mere

A. Kommunikationsplan

A. Kommunikationsplan A. Kommunikationsplan Kreativ Metapols kommmunikationsplan: 1. Målsætning Kreativ Metapols målsætning er at kommunikere netværkets tværfaglige og -regionale idegrundlag og platform ud til eksterne samarbejdspartnere

Læs mere

BILAGSBIND TIL SBI-RAPPORT 315. Boligmarkedet i Øresundsregionen

BILAGSBIND TIL SBI-RAPPORT 315. Boligmarkedet i Øresundsregionen BILAGSBIND TIL SBI-RAPPORT 315 Boligmarkedet i Øresundsregionen STATENS BYGGEFORSKNINGSINSTITUT OG INSTITUTET FÖR BOSTADSFORSKNING 1999 Indhold INDHOLD...2 1. BOSTADSMARKNAD OCH BOSTADSPOLITIK I SVERIGE...5

Læs mere

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen - RESULTAT OCH MÖJLIGHETER ØRESUNDSREGIONENS ARBEJDSMARKEDSPOLITISKE RÅD Öresundskomiteen DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling ERFARINGER FRA ØRESUNDSREGIONEN Interviews med udvalgte

Læs mere

Komplette pakkeløsninger til holdtræning

Komplette pakkeløsninger til holdtræning Komplette pakkeløsninger til holdtræning Jeres fremgang vores passion Vores passion, viden og erfaring handler om én ting: holdtræning. Og vi er 100 % fokuserede på at give dig og dine instruktører den

Læs mere

Bibliografiska uppgifter för Kvælstofstrategier i vinterhvede

Bibliografiska uppgifter för Kvælstofstrategier i vinterhvede Bibliografiska uppgifter för Kvælstofstrategier i vinterhvede Författare Rase Christensen D. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten Utgivare SLU, Fakulteten för landskapsplanering,

Læs mere

Bryd frem mit hjertes trang at lindre

Bryd frem mit hjertes trang at lindre Bryd lad frem n mt tet hj for tes hæng Bryd frem mt hjtes trang at lndre trang me at re ln hn dre, dre sol, stol; du ar me synd res dag mn nd gang tl vor nå de Sv.Hv.Nelsen Februar 2005 lad lad den d k

Læs mere

Jabo Wood Products AB ref till ritningsnummer 1167 sida 1(2)

Jabo Wood Products AB ref till ritningsnummer 1167 sida 1(2) TOFTALYCKAN 10 N (Svenska 2014-10-16) LEVERANSBESKRIVNING TAK Råspont 17, takåsar 43 x 145. Dubbla vindskivor 21 x 120. Taklutning ca 18 o. YTTERVÄGG Liggande svansjöpanel 14 x 120, reglar 34 x 70. Prefabricerade

Læs mere

ORDIIUER GENERALFORSAMLING

ORDIIUER GENERALFORSAMLING Grundejerfrengen 18 Naesby Strand Til grundejerfrengens medlemmer; N^sby Strand, den 8. juli 2012. Hermed dkaldes til RIIUR GNRALFRSAMLING Lrdag den 28. juli 2012 kl. 16.00 i teltet a Grassgangen 11. Husk

Læs mere

Side 7 Smart Cities-løsninger: Ny innovationsplatform for alvor i gang

Side 7 Smart Cities-løsninger: Ny innovationsplatform for alvor i gang ÖRESUNDSBREV SEPTEMBER 2012 Side 3 Life science: Massachusetts og Øresundsregionen indgår samarbejde Side 7 Smart Cities-løsninger: Ny innovationsplatform for alvor i gang Side 11 Fremtiden: Ungdommen

Læs mere

Grundejerforeningen Overgardsparken Vedtregter

Grundejerforeningen Overgardsparken Vedtregter 1 Foreningens navn, omrc'~de og hjemsted. Foreningens navn er Grundejerforeningen Overgardsparken og omfatter delomrade II i R0nde kommunes lokalplan nr. 60. Grundejerforeningen har hjemsted i Syddjurs

Læs mere

Hvilken betydning kan de globale megatrends have for dansk landbrug og udviklingen i landdistrikterne?

Hvilken betydning kan de globale megatrends have for dansk landbrug og udviklingen i landdistrikterne? Udvalget for Landdistrikter og Øer 2012-13 (Omtryk - 25-09-2013 - Powerpoint præsentation fra foretrædet den 24/9-13 vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 199 Offentligt Sustainable Agriculture Hvilken betydning

Læs mere

Krydderurter udvikling af en stabil økologisk gødning i flydende og fastform

Krydderurter udvikling af en stabil økologisk gødning i flydende og fastform Slutrapport for græsrodsprojektet Krydderurter udvikling af en stabil økologisk gødning i flydende og fastform Gartneriet Vestjysk Krydderurter ApS Aksel Bruun, Mosebyvej 49, Mejrup 7500 Holstebro Journal

Læs mere