SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET"

Transkript

1 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET VATTNINGSBEHOV OCH NÄRINGSTILLFÖRSEL Föredrag presenterade vid NJF-seminarium nr 151 Landskrona, 1-3 augusti 1989 Sammanställt av Ragnar Persson och Atle Wredin Seminarium arrangerat av Nordiske Jordbrugsforskeres Forening Sektion III - Hagebruk Sektion VIII - Kulturteknikk Institutionen för markvetenskap Avdelningsmeddelande 89:7 Avdelningen för lantbrukets hydroteknik Uppsala 1989 ISSN ISBN

2 SVERIGES LANTBRUI(SUNIVERSITET VATTNINGSBEHOV OCH NÄRINGSTILLFÖRSEL Föredrag presenterade vid NJF-seminarium nr 151 Landskrona, 1-3 augusti 1989 Sammanställt av Ragnar Persson och Atle Wredin Seminarium arrangerat av Nordiske Jordbrugsforskeres Forening Sektion 111- Hagebruk Sektion VIII - Kulturteknikk Institutionen för markvetenskap Avdelningsmeddelande 89:7 Avdelningen för lantbrukets hydroteknik Uppsala 1989 ISSN ISBN

3 FÖRORD NJF-s sektion III - trädgård och sektion VIII - kulturteknik avhöll l till 3 augusti 1989 ett seminarium med titeln "Vattningsbehov och näringstillförsel". Seminariet arrangerades gemensamt av arbetsgruppen för grönsaker inom sektion III och arbetsgruppen för bevattning inom sektion VII I. Målet var att ur olika infallsvinklar belysa resurssnål användning av växtnäring och vatten. Bättre anpassning av bevattningen med hänsyn till väderlek, markfuktighet och gröda liksom möjligheter att förbättra växtnäringsutnyttjandet var frågor som skulle diskuteras. I dessa teman inkluderas energi- och vattensnål bevattningsteknik (rampbevattning) samt teknik för och effekter av kombinerad vattenoch näringstillförsel. Målet beskrevs i inledningsanförandet som hölls av sektionsordf. i sekt. VIII, statsagronom Harry Linner. Han betecknade seminariets ämnesfält som högaktuellt mot bakgrund av den gångna odlingssäsongens torka och de restriktioner beträffande vattenuttag som givits i vissa områden. Debatten om näringsläckage aktualiserar också frågor om förbättrad styrning av och teknik för såväl bevattning som gödsling. Seminariet samlade ett 70-tal deltagare (18 från Danmark, 6 från Finland, 9 från Norge och 39 från Sverige) varav ungefär hälften hade huvudintresset inriktat mot grönsaker och den andra hälften mot jordbruksgrödor. För att tillgodose de olika inriktningarna kunde deltagarna under två av sessionerna välja bland två parallella program efter intresse. Förutom sammanlagt 26 föredrag omfattade programmet en skärmutställning på nämnda teman samt exkursioner. Under exkursionerna demonstrerades rampbevattningsteknik och bevattningsförsök. Därtill besöktes lantbrukare/grönsaksodlare som satsat på ny och spännande teknik. Seminariet avslutades med en paneldebatt över ämnet "Resursutnyttjande och föroreningsrisker vid gödsling och bevattning". I debatten återknöts till flera av seminariets föredrag. Behovet av forskning kring frågor om vatten- och växtnäringsutnyttjande poängterades liksom behovet av att forskningsresultat förs ut och kan utnyttjas. Föredragen vid seminariet bedöms ha intresse i en vidare krets varför det förtryck som utdelades till seminariedel tagarna här utges inom ramen för en publikation. Författarna har efter seminariet haft möjlighet att göra justeringar och tillägg till sina uppsatser. Ragnar Persson och Atle Wredin

4

5 INNEHÄLL PROGRAM 7 FÖREDRAG: Grödornas vattenhushållning Waldemar Johansson 9 F0lsomme stadier for vandstress V. Overgaard Mogensen 23 hos forskellige afgr0der Plant water relations, approaches Christian R. Jensen 45 and measurements Water budget of an agricultural field - measuring techniques Martti Heikinheimo 65 used in a Finnish experiment Valg av vanningsstrategi til Hugh Riley 73 ulike vekster: korn, potet, gul rot og l0k Computation of crop water Tuomo Karvonen 89 balance: micro-computer based programs for teaching and research MARKVAND Et EDB-baseret van-. Finn Plauborg 97 dingsstyrningssystem Naeringsvatning - teknikk og Kristian Kongsrud 105 muligheter Dys-rampbevattning i jämförelse Sven-Erik Svensson 111 med spridarbevattning Ett flexibelt system för dator- Jan Parsby 115 styrd tillförsel av vatten och näring Ulike jordbruksveksters potensielle vassforbruk F0lsomme stadier for t0rkestress hos jorbruksvekster Byg og aerters t0rke f0lsomhed i forskellige vaekstfaser Vanding i saedskiftet Loevmaessigheder for plantebevoksningers optagelse af naeringsstoffer fra jord og gennem deres blade växt- och jordanalys för växtnäringsstyrning Einar Myhr 117 Hugh Riley 125 Uffe J0rgensen 1 41 Annette Andersen 151 Niels Erik Nielsen 161 Hans-Ivar Svensson 193 5

6 G0dskning efter N-min.-metoden Teknik för växtnäringsbevattning Möjligheter till bättre växtnäringsutnyttjande vid radgödsling i grönsaker G0dskning av gr0nsager på basis av N-min metoden Balansräkning av växtnäringstillförseln till frilandsgrönsaker Delt gj0dsling og tilleggsgj0dsling til korn. Avling, kvalitet og avrenning Samspill med naeringstilgang i forbindelse med vanningsfors0k Styrning av kvävegivan i bevattnad potatis Vekselvirkning mellem kaliumg0dskning og vanding i byg Vanding og g0dskning af vinterhvede DELTAGARLISTA Hans S. 0stergaard 197 Göte Bertilsson 199 Gunnar Erlandsson 203 J0rn Nygaard S0rensen 209 Margareta Magnusson 219 Hans Stabbetorp 225 Egil Ekeberg 237 Harry Linner 245 Mathias Andersen 251 Ejvind Hejlesen

7 P R O G R A M NJF-seminarium nr 151 VATTNINGS BEHOV OCH NÄRINGSTILLFÖRSEL Tisdag /8 Registrering och kaffe Seminariets öppnande Grödornas vattenhushållning. Professor Waldernar Johansson(S) F~lsomme stadier for vandstress hos forskellige afgr~or. Lektor V. Overgaard Mogensen (DK) Paus Plant water relations, approaches and measurements. Lektor Christian R. Jensen (DK) Water budget of an agricultural field - measuring technigues used in a Finnish experiment. Agrometeorolog Martti Heikinheimo(SF) Lunch Valg av vannings strategi til ulike vekster:korn, potet,gulrot og l~. Forsker Hugh Riley (N) Computation of crop water balance:micro-computer based programs for teaching and research. Forskare Tuomo Karvonen (SF) MARKVAND Et EDB-baseret vandingsstyrnings system. Forsker Finn Plauborg Kaffe Presentation av skärmutställning Separata program för sektion III och VIII Sektion III Naeringsvatning - teknikk og muligheter. Forsker Kristian Kongsrud(N: Dys-rampbevattning i jämförelse med spridarbevattning. Civ.ing. Sven-Erik Svensson (S) Ett flexibelt system för datorstyrd tillförsel av vatten och näring. Forskningsingenjör Jan Parsby (0) Sektion VIII Ulike jordbruksveksters potensiella vassforbruk. Professor Einar Myhr (N) F~lsomme stadier for t~rkestress hos jorbruksvekster. Forsker Hugh Riley (N) Byg og aerters t~rkef~lsomhed i forskellige vaekstfaser. Forsker Uffe J~rgensen (DK) Vanding i saedskiftet. Forsker Annette Andersen (DK) GEMENSAM MIDDAG 7

8 Onsdag 2/8 Heldagsexkursion enligt speciellt program Torsdag Middag 3/8 Lovmaessigheder for plantebevoksningers optagelse af naeringsstoffer fra jord og gennem deres blade. Professor Niels Erik Nielsen (DK) Växt- och jordanalys för växtnäringsstyrning. Agr. lic. Hans-Ivar Svensson (S) ~skrling efter N-min.-metoden. Konsulent Hans S. 0stergaard (DK) Teknik för växtnäringsbevattning. AgrD Göte Bertilsson (S) Kaffe Separata program för sektion III och VIII Sektion III Möjligheter till bättre växtnäringsutnyttjande vid radgödsling i grönsaker. Försöksledare Gunnar Erlandsson (S) ~skning av gr~nsager på basis av N-min metoden. Forsker J~rn Nygaard S~rensen (DK) Balansräkning av växtnäringstillförseln till frilandsgrönsaker. Försöksledare Margareta Magnusson (S) Diskussion Sektion VIII Delt gj~sling og tilleggsgj~sling til korn. Avling, kvalitet og avrenning. Forsker Hans Stabbetorp Samspill med naeringstilgang i forbindelse med vanningsfors~. Forsker Egil Ekeberg (N) Styrning av kvävegivan i bevattnad potatis. Statsagroncm Harry Linner (S) Vekselvirkning mellem kaliumg~skning og vanding l Forsker Mathias Andersen (DK) byg Vanding og g~skning af vinterhvede. Forsker Ejvind Hejlesen (DK) Lunch Paneldebatt: Resursutnyttjande och föroreningsrisker vid gödsling och bevattning Kaffe 8

9 Waldemar Johansson lnst. för markvetenskap Sveriges lantbruksuniversitet S Uppsala GRÖDORNAS VATTENHUSHÄLLNlNG l n l e d n i n g En grödas upptagning, utnyttjande och avgivning (förlust) av vatten under en tidsperiod definierar dess vattenhushållning under perioden ifråga. Hur stor vattenmängd som omsättes per tidsenhet, och till en obetydlig del inlagras i grödan, beror av de meteorologiska betingelserna, av grödans (växternas) egenskaper och av fuktighetsförhållandena i rotzonen. l det följande skall jag översiktligt belysa hur olika faktorer inverkar på vattenupptagningen i rotzonen, på avdunstningen från mark och bestånd (evapotranspirationen) samt på nyttjandegraden av det vatten som tillföres rotzonen. Meteorologiska betingelser för avdunstning från mark och bestånd Avdunstning från en yta förutsätter kontinuerlig tillförsel av energi för ångbildning, förekomst av vatten vid ytan och lägre ångtryck invid densamma än i luften ovanför samt borttransport av vattenånga genom diffusion och/eller konvektion. Tillförseln av energi och bortförseln av vattenånga bestämmes i huvudsak av meteorologiska faktorer; av instrålning, vindhastighet och luftens torrhet. Luftens torrhet bestämmes av luftfuktighet och temperatur. Tillförseln av vatten från rotzonen till en beståndsyta beror av markens och beståndets (växternas) egenskaper. Vattentillflödet underifrån till en bar markyta beror av markens egenskaper och av grundvattenytans djup. För varje typ av avdunstande yta har man sålunda ett tak för avdunstningens storlek per tidsperiod. Detta gränsvärde är i huvudsak bestämt av de meteorologiska betingelserna och det nås när tillgången eller tillflödet av vatten till ytan icke är begränsande. Man kan med Hillel (1980) tala om "atmospheric evaporitivity" eller "evaporative demand of the atmosphere". På svenska kan vi tala om evaporitivitet eller luftens (atmosfärens) vattenupptagande förmåga. Vanligare men mindre beskrivande begrepp är potentiell evaporation och potentiell evapotranspiration. Generellt kan evaporitiviteten (potentiella evaporationen, potentiella eva- 9

10 potranspirationen etc) skrivas på formen Evaporitivitet (l) där qe = tillgänglig energi för avdunstning och/eller transpiration f(v) = funktion av vindhastigheten v e m = luftens mättnads ångtryck e = luftens aktuella ångtryck a och b = koefficienter Den tillgängliga energin qe för ångbildning är bestämt av uttrycket (2) där qn q(l-r) + qb = strålningsbalans qs värmeflöde till mark och bestånd qe värmeflöde till luften qp energiflöde för fotosyntes qa energiflöde till omgivningen q globalstrålning r = albedo qb = långvågig nettoutstrålning I ekvation 2 ingår en term (qa) för det horisontella energiutbytet med omgivningen. Denna s.k. advektion kan ha stor inverkan på avdunstningen eller evapotranspirationen i de yttre delarna av ett homogent område liksom t.ex. för vattenbortgången från olika delytor inom ett glest busk- eller trädbestånd. Energiåtgången för fotosyntes (qp) kan normalt försummas jämfört med övriga termer i ekvation 2. Kan även advektionen qa försummas får ekvationen 2 formen (3) Detta är en ekvation för en strålningsbestämd eller "lokal" energibalans, då energiflödet för fotosyntes försummas. Den gäller för vindstilla förhål- 10

11 landen samt för delytor inom ett ytmässigt homogent område, vilka ej påverkas av horisontellt energiutbyte med utanförliggande områden. Avdunstnin~sbe~repp Vid analys och diskussion om avdunstningen från mark och bestånd har man, enligt min uppfattning, behov av följande begrepp: l. Potentiell evaporation. Ep = möjlig avdunstning/tidsenhet - från en tänkt eller given yta - med hänsyn till de meteorologiska betingelserna. Ep utgör ett mått på evaporitiviteten och kan mätas med avdunstningsmätare eller beräknas på basis av meteorologiska data. En mätares utformning, egenskaper och exposition påverkar mätvärdenas storlek. Olika beräkningsmetoder ger också sällan likstora värden under samma betingelser. 2. Potentiell evapotranspiration. ET = avdunstning/tidsenhet från en central yta inom ett vidsträckt område med kort, grönt, växande bestånd, som helt täcker markytan och är välförsörjt med vatten. Definitionen svarar mot Penman's (1948) för potentiell transpiration. Om ET beräknas på basis av meteorologiska data och utan beaktande av värmeflöde till mark och bestånd, blir det ett meteorologiskt bestämt mått likvärt med potentiell evaporation Ep. ET är mindre än avdunstningen från en fri vattenyta som följd av att en grön beståndsyta har högre albedovärde än vattenytor. 3. Maximal evapotranspiration. E max = avdunstning/tidsenhet från mark och bestånd vid - för vattenupptagning och transpiration - optimal vattentillgång i rotzonen. (4) där k är en gröd- eller ytfaktor, som normal t ==::. l, O. Koefficienten k varierar med grödans utvecklingsstadium, främst med dess täckningsgrad av markytan, färg och ytstruktur. Doorenbos & Kassam (1979) redovisar k-värden för 25 mer eller mindre vanliga grödor i världens jordbruk. Erbenbeck (1982) har angett värden för några i Norden odlade grödor. 4. Aktuell eller verkli~ evapotranspiration. E ning från mark och bestånd. aktuell (verklig) avdunst- (5) 11

12 E bestämmes av väderlek/klimat (Ep), av egenskaper hos mark och/eller bestånd samt av vattentillgång/vattentillflöde. En principbild över avdunstningen under vegetationsperioden från olika typer av ytan ges i fig.l. Diagrammet i figuren illustrerar också skillnaderna mellan olika avdunstningsbegrepp. Bilden i fig.l blir i stort sett densamma för växlande väderleksförhållanden, om man längs den vertikala axeln avsätter värden på kvoten E/Ep eller E/ET' Kurvorna 4 och 5 kommer då att illustrera Emax/Ep eller Emax/ET' Relationen mellan linjerna/kurvorna kan emellertid då bli något annorlunda än i figuren beroende på olika relativ inverkan av skilda meteorologiska faktorer på olika ytor och i olika skeden. Fig.l. Principbild över avdunstning/ evapotranspiration under vegetationsperioden från olika ytor. Förutsättning: Lika väderlek alla dagar. 11 :1 $ l. Avdunstningsmätare med fri vattenyta fritt placerad ovanför mark/bestånd 2. Fri vattenyta 3. Bar ständigt fuktig markyta 4. Växande grön gräsmatta centralt belägen i en stor gräsyta och välförsörjd med vatten. 5. Vårsäd välförsörjd med vatten. Torr eller relativt torr markyta. 6. Vårsäd tidvis ej välförsörjd med vatten. Torr eller relativt torr markyta. I fig.2 illustreras hur kvoten EmaxlEp i princip förändras under vegetationsperioden för vall, vårsäd och potatis. r.m, :f, -,--.".,-,... _----"""...,----'- Fig.2. Kvot EmaxlEp för vall, vårsäd och potatis. Principbild. Förutsättning: Torr eller relativt torr markyta. 12.,,&M D... '--... ' '--'-, ",-ffi". ",-ptt. litj6ii 31ft

13 Inverkan av fukti~hetsförhållanden m.m. i rotzonen på vattenupptagnin~ och evapotranspiration. Att transpirationen hos en växt eller gröda i regel avtar när vatteninnehållet i rotzonen minskar (vattnets bindningstryck ökar) från ett fältkapacitets- eller dräneringsjämviktsvärde till vissningsgränsen, synes numera vara allmänt accepterat. Sambandet mellan transpiration och markfuktighet beror dock b1.a. av jordens textur och struktur, gröda och rottäthet samt, i hög grad, av de meteorologiska betingelserna. Ett klassiskt exempel på väderlekens inverkan utgör de resultat (fig.3) som Denmead & Shaw (1962) redovisat från försök med majs i lysimetrar (diameter 45 cm, djup 60 cm). Jordarten var en mjälig mellanlera (si1ty c1ay loam). Fig.3. Kvot E/Ep mellan verklig evapotranspiration E och potentiell evaporation Ep som funktion av mängden växttillgängligt vatten i rotzonen vid tre värden på Ep. Från Denmead & Shaw (1962) (Ep = E vid fältkapacitet). Denmead & Shaw's (1962) försök visar att vid lågt värde på Ep (= svalt och fuktigt väder) har transpirationsströmmen kunnat bibehållas på samma nivå tills i närheten av vissningsgränsen. Vid högt värde på Ep (= varmt och torrt väder) har däremot transpirationen börjat reduceras redan strax under fältkapacitetsvärdet. Indirekt framgår av figuren att transpirationen vid en viss markfuktighet kan vara högre vid fuktigt väder än vid torrt. För en lättare jord, med större andel av det växttillgängliga vattnet lösare bundet än i en mellanlera, kan man räkna med att uttorkningen kan gå relativt längre än i fig.3 innan transpirationen börjar begränsas. Ju flera aktiva rötter som genomväver rotzonen, desto kortare blir medelavståndet för vattentransport och desto längre kan uttorkningen gå innan transpirationen börjar begränsas. Skillnaden i rottäthet påverkar därför samband sådana som i fig.3. Ett exempel ges i fig.4. 13

14 Fig 4. Verklig evapotranspiration E vid konstant potentiell evaporation som funktion av rotzonens vatteninnehåll vid olika rottäthet. Efter resultat från teoretisk analys av eowan (1965). Ensidigare driftsformer och förändrad maskinteknik har medfört att en stor del av våra odlade jordar fått sämre struktur och fysikaliska egenskaper under de senaste årtiondena. Det gäller i första hand lerjordar och deras matjord. Detta bör bl.a. ha medfört sämre betingelser för rotutveckling, vatten- och näringsupptagning. Försämras markens struktur finns därtill risk för att den biologiska vissningsgränsen ökar och att därför mängden åtkomligt vatten minskar. Resultat från markfysikaliska undersökningar under senare tid pekar på en sådan förändring på en del lerjordar. Ett illustrativt exempel på hur skrymdensitet (täthet, packningsgrad) och struktur (aggregatstorlek) inverkar på den biologiska vissningsgränsens storlek ges i fig.5. Den horisontella delen för varje kurva och dess streckade förlängning svarar mot den fysikaliska vissningsgränsen (150 m vp).!iolo{/iik Y;SSlIings-!TÖm Vllcls-~ ta Z4 ZIJ, ~!lv luo ~/9 ttill/u'b.. ~f,. 0., i" tl. il, {, tl 1brr.shymtltn$;/~1 I Fig.5. Inverkan av skrymdensitet (täthet) och aggregatstorlek på den biologiska vissningsgränsen. Från Wiklert (1964). 14

15 l. Hel jordpropp. Höjd 10 cm, diameter 7 cm, volym 385 cm Vertikalt delad propp. Två lika delar (aggregat). Volym/aggregat: 192 cm Vertikalt och horisontellt delad propp. Fyra lika aggregat. Volym/aggregat: 96 cm Två vertikala och två horisontella snitt. 12 lika aggregat. Volym/aggregat: 32 cm Tre vertikala och tre horisontella snitt. 24 lika aggregat. Volym/aggregat: 16 cm Fyra vertikala och fyra horisontella snitt. 40 lika aggregat. Volym/ aggregat: 10 cm 3. Avdunstningen från bar markyta varierar med jordens ledningsförmåga för vatten (vatteninnehållet) och med väderleksförhållandena. Fig.6 ger exempel på hur kvoten mellan verklig avdunstning E och potentiell evaporation Ep beror av markens vatteninnehåll för två jordarter. Liknande samband har redovisats av andra författare. Ett typiskt fenomen är att den relativa avdunstningen E/Ep minskar starkt inom ett ganska smalt vattenhaltsområde. Det gäller särskilt för lätta jordar. E/Ep för bar mark synes vidare inte påverkas lika starkt av skillnader i väderleksförhållanden (differenser i Ep) som den relativa vattenavgången från växande bestånd (fig.3). Lo Fig.6. Kvot E/Ep mellan verklig avdunstning E från bar mark och potentiell evaporation Ep som funktion av markens vatteninnehåll vid två värden på Ep. Efter Holmes & Robertson (1962). O~v.~Y ~~~k- Jordar med stort inslag av finmo och/eller grovmjäla och därför med god ledningsförmåga i omättat tillstånd bör ge samband som ligger till vänster om lerjordens i fig.6. Evapotranspiration och växtproduktion Det råder ett nära samband mellan utflödet av vattenånga genom klyvöppningarna hos växter och inflödet av koldioxid. En begränsning av transpirationen medför en reducering av koldioxidintaget och därmed av fotosyntesen 15

16 och tillväxten. Teoretiskt bör det därför finnas en stark korrelation mellan vegetativ tillväxt under en period och kvoten E/Ep för perioden ifråga. Detta har också bekräftats i en rad försök och undersökningar bl.a. av Johansson (1974) och Linner (1984). Kvoten E/Ep kan således betraktas och användas som ett tillväxtindex. Den kan också användas som ett mått på betingelserna för grödors vattenförsörjning t.ex. vid analys av kväveeffekter. Exempel härpå har getts av Kyllingsbaek & Simmelsgaard (1986). Det skall dock understrykas att man inte kan räkna med någon starkare korrelation mellan tillväxt eller avkastning och E/Ep' om bördighets- och gödslingsnivån är olika, om grödan avgripes av sjukdomar eller skadedjur eller om andra faktorer såsom t.ex. baljväxtandelen i vall, liggsäd eller dåligt skördeväder påverkar grödan. Eftersom vattenavgången från ett växande bestånd, som mer eller mindre helt täcker markytan, i stort sett endast beror av väderleken och av fuktighetsförhållandena i rotzonen, så är evapotranspirationen per ytenhet i stort sett oberoende av hur bra eller dålig grödan är. Experimentellt belägg för detta ges i tabell l. Tabell l. Evapotranspiration vid olika kvävegivor. Från Kjellerup (1983) och Simmelsgaard (1985). kvävenivå o N l N = normal l~ N Mullrik sandig mol); korn, 2 år klöver-gräsvall, korn N-gödsling, kg/ha O 179 Medelskörd torrs., dtjha Evapotranspiration, mm Mullhaltig moig lättlera 2 ) korn, 2 år rödsvingelvall, höstvete N-gödsling, kgjha Medelskörd torrs., dtjha Evapotranspiration, mm O l) 60 cm effektivt rotdjup mm tillgängligt vatten 2) 100 cm -"- 160 mm - II _ Den genomsnittligt något ökade evapotranspirationen för stigande kvävegivare och skördar kan vara en följd av ett något djupare och bättre utvecklat 16

17 rotsystem. Vad nyss sagts och exemplifierats innebär att produktionen per enhet vatten ökar med stigande avkastning. Åtgärder som bidrar till högre skörd per ytenhet, såsom en allsidig näringstillgång, medför således ökad växtproduktion per enhet förbrukat vatten. Se fig.7! I vårt klimat är produktionen per enhet förbrukat vatten genom evapotranspiration normalt större än inom varmare och torrare områden. PRODUK TION 3. z. EVAPt>TIlAAIN'IIUTlOII Fig. 7. Samband mellan evapotranspiration och växtproduktion vid tre bördighets- eller växtnäringsnivåer. l = lägst, 3 = högst nivå. Från Irrigation, drainage och salinity (1973). Anpassning av vattenmängder och intensitet vid bevattning En hög nyttjandegrad av tillfört vatten och en hög produktion per enhet vatten förutsätter en god anpassning av bevattningen med hänsyn till grödans vattenbehov, till markens egenskaper som vattenhållande och vattenledande system samt till väderleken, helst till de närmaste kommande dagarnas eller den närmaste veckans. Några problem främst rörande markens egenskaper skall här tas upp. Ytavrinning bör undvikas. Intensiteten vid vattentillförsel bör därför ej överstiga markens infiltrerbarhet (infiltrationskapacitet). I en någorlunda homogen jord rör sig det vatten som tränger ner i marken, nedåt både under och efter bevattningen. Nedträngningsförloppet kan pågå i flera dygn men är vanligen i stort sett avslutat inom ett par dygn vid normala bevattningsmängder. En för låg bevattningsgiva med hänsyn till den aktuella kapaciteten att kvarhålla vatten i rotzonen medför att hela kapaciteten inte blir utnyttjad. En för låg vattengiva kan också medföra risk för relativt stora förluster genom avdunstning direkt från markytan samt, speciellt på sandjordar, långsam nedträngning och risk för syrebrist. Tillförsel av för stor vattenmängd med hänsyn till kapacitetsutrymmet innebär att en del vatten med näringsämnen kommer att rinna av från rotzonen. 17

18 Under torrperioder kan uttorkningen i markens övre del gå längre än till vissningsgränsen genom avdunstning från markytan. Denna uttorkning kan bli störst på jordar med hög vissningsgräns. Andersson & Wiklert (1960) har flera exempel från lerjordar vid Ultuna, där vissningsgränsen underskridits med mm efter en torrperiod. I fig.8 ges ett exempel från egna undersökningar. Bevattning på denna plats den 11 augusti 1959 skulle ha medfört att 29 mm av tillfört vatten blivit så hårt bundet att det ej kunnat utnytttjas av grödan. Uttorkningen före bevattning bör ej tillåtas gå längre än till vissningsgränsen i någon del av rotzonen. Den streckade kurvan i fig.8. utgör en sådan nedre gräns. Fig.8. Upptorkning längre än o till vissningsgränsen. Exempel från betesvall på styv lera. n = porositet, W v = biologisk vissningsgräns. lo (DO JJjup,ttrr Det är sällan möjligt att i vårt klimat helt undvika ökad avrinning från rotzonen under vegetationsperioden vid bevattning även vid bästa anpassning av bevattningstidpunkter och - mängder till mark, gröda och väderlek. I första hand beror detta på regn en kort tid efter bevattningstillfällen. Ojämn spridning och ojämnheter i markegenskaper kan också bidra till ökad avrinning. I tabell 2 redovisas resultat från simulering rörande bl.a. avrinning i samband med bevattning för olika magasin för växttillgängligt vatten och tre grödor. Medelbevattningen per år var mm för vall, mm för potatis och mm för vårsäd. 18

19 Tabell 2. Genomsnittlig avrinning per bevattning. Uppsala Efter beräkningar av Johansson (1974). Magasin. mm, för växttillgängligt vatten Bev. mm/gång Procentuell avrinning Vall Potatis Vårsäd Resultaten i tabell 2 visar att den procentuella avrinningen per bevattning i genomsnitt blir minst för den gröda (vårsäd), som vattnas under vår/försommarjhögsommar, då medelnederbörden är lägst, blir störst för grödor, vilka som t.ex. potatis, vattnas under eftersommaren och förhösten, då nederbörden är större och den potentiella evaporationen lägre, är relativt lite beroende av storleken på magasinen för växttillgängligt vatten. Bennetzen (1978) och J~rgensen (1979) redovisar avrinningsförluster i samband med bevattning av samma storleksordning som i tabell 2. Avdunstningen direkt från markytan, då denna ej är mer eller mindre helt täckt av gröda, kan bli relativt stor, särskilt på jordar med stort inslag av mo och mjäla. Sådana vattenförluster kan starkt försämra betingelserna för groning och för de unga plantornas tillväxt. I försök med vårsäd i lysimetrar med jord i ostörd lagring (höjd 40 cm, diameter 30 cm), som genomförts vid avdelningen för hydroteknik, har avdunstningen direkt från markytan på våren reducerats med upp till ca 10 mm vid höjning av mullhalten från 2-3 % till 4-5 % i ytskiktet (ca 3 cm) samt med upp till 25 mm vid halmtäckning med ca kgjha. Det är min uppfattning att ökad uppmärksamhet bör ägnas problemen med avdunstnig direkt från markytan vid bevattning. Bevattningsstrategin för att nå hög produktion per enhet tillfört vatten och samtidigt minimera avrinningen och därmed näringsutlakningen från rot zonen bör vara följande 19

20 För vår - högsommar/varma och torra perioder Bevattning vid relativt ringa uttömning av rot zonens magasin för växttillgängligt vatten (rotzonsmagasinet). Vattenmängden per bevattning anpassas så att rotzonsmagasinet blir helt fyllt eller något överfyllt. För eftersommar - höst/svala och fuktiga perioder Bevattning vid relativt långt gående uttömning av rotzonsmagasinet. Vattenmängden per bevattning anpassas så att rotzonsmagasinet ej blir helt fyllt. Referenser Andersson, S.& Wiklert, P Markfysikaliska undersökningar i odlad jord. XI. Studier av några markprofiler på U1tuna egendom. Grundförbättring 12. Specia1nr 3, 195 s. Bennetzen, F Vandbalance og kvaelstofbalance ved optimal planteproduktion, 3. Modeller og resultater. Tidsskr. P1anteav1 82: eowan, I.R Transport of water in the soil-plant-atmosphere system. J. app1. Eco1. 2, Denmead, O.T.& Shaw, R.H Availabi1ity of soil water to plants as affected by soi1 moisture content and meteoro1ogica1 conditions. Agron. J. 54, Dooenbos, J.& Kassam, A.H Yie1d responses to water. FAO Irrigation and drainage paper 33, 182 s. Erpenbeck, J.M Irrigation scheduling. Avd. för lantbrukets hydroteknik. Rapport 127, 135 s. Hillel, D Applications of Soi1 Physics. Academic Press. N.Y., 385 s. Holmes, R.M.& Robertson, G.W A modulated soi1 moisture budget. Mon. Weath. Rev. Wash. 87, Irrigation, drainage and salinity An international sourcebook. FAO/ Unesco, 510 s. Johansson, W Metod för beräkning av vatteninnehåll och vattenomsättning i odlad jord med ledning av meteorologiska data. Grundförbättring 26, J~rgensen, V P1anternes vandforbrug, k1imaforho1d og planteproduktion. Tidsskr. Planteavl 83, Kjel1erup, V Kvaelstofg~dskningens indf1yde1se på draenvandets indhold af nitratkvaelstof Statens P1anteavlsfors~g 85, Meddelelse nr. 1736, 4 s. 20

21 Kyllingsbaek, A.& Simmelsgaard, S.E Kvaelstofudnyttelse og kvaelstoftab på sandjord. Tidsskr. Planteavl. Specialserie. Beretning nr. S Linner, H Markfuktighetens inflytande på evapotranspiration, tillväxt, näringsupptagning, avkastning och kvalitet hos potatis. Avd. för lantbrukets hydroteknik. Rapport 142, 153 s. Penman, H.L Natural evaporation from open water, bare soi1 and grass. Proc. R. Soc. Ser. A 193, Simmelsgaard, S.E Vandbalance og kvaelstofudvaskning på 4 jordtyper. II. Vandbalance, actua1 fordampning og afstr~mning ti1 draen og undergrund. Tidsskr. Planteavl 89, Wiklert, P Studier av vissningsgränsen. Grundförbättring 17,

22

23 V. Overgaard Mogensen Institut for Kulturteknik og Planteernrering Den Kgl. Veterinrer- og Landboh0jskole Agrovej 10, DK Taastrup F0LSOMME STADIER FOR VAND STRESS HOS FORSKELLIGE AFGR0DER I mange vandingsfors0g og i mange modeller vedr0rende planteproduktion og vandforsyning, eller vandforbrug, antages afgr0demes f0lsombed overfor vandstress at vc:ere ens gennem hele udviklingsforl0bet. Der foreligger efterhånden en del resultater for forskellige afgr0der, der viser, at t0rkef0lsombeden afhc:enger af afgr0dens udvikling. For en del afgr0der påvirkes afgr0dens struktur og kvalitet mere end selve t0rstofudbyttet. Ved Institut for Kulturteknik og Planteemc:ering ved Landboh0jskolen i Danmark er der foretaget unders0gelser i grc:es, vårbyg, vårhvede og kartofler. Nc:ervc:erende artikel bygger i vc:esentlig grad på resultateme fra disse unders0gelser. Det skal indledningsvis bemc:erkes, at for både efterårssåede og forårssåede afgr0der er rodzonekapaciteten tiltagende i 10bet af sommeren, efterhånden som roddybde og rodtc:ethed tiltager. Under markforhold udl0ses vandstress hos planterne derfor ved et mindre deficit i rodzonen tidligt i vc:ekstsc:esonen end senere. T0rke på et så tidligt tidspunkt, at spiring af fr0ene påvirkes, kan forårsage betydelige udbyttetab, men skal ikke omtales yderligere her. Er en afgr0des vandforsyning tilstrc:ekkelig til, at dens vc:ekst og udvikling ikke hc:emmes, lider den ikke af vandmangel eller vandstress, og yderlig forbedring af dens vandforsyning er ikke n0dvendig. Den skade en afgr0de lider under t0rke afhc:enger både af, hvor kraftig et vands tress den udsc:ettes for, og i hvor lang tid t0rken varer. Da der ikke findes et entydigt kvantitativt udtryk for vands tress, er det vanskeligt at afg0re, om kraftig kortvarig stress skader mere end svag langvarig stress, eller omvendt. Når der arbejdes under markforhold, krc:ever brugbare stressmålinger på planterne en stor arbejdsindsats og kan derfor kun gennemf0res i forbindelse med specielle unders0gelser. Det skyldes store jordbundsvariationer i vandforsyningen på det samme areal, og store variationer med tiden, indenfor korte tidsintervaller, fra 1/2 time og ned tii få minutter. Der krc:eves derfor et så stort antal målinger, at de for praktiske formål normalt ikke lader sig gennemf0re. 23

24 Udvikling af vandstress under markforhold Under markforhold må der anvendes målemetoder, der i st0rre eller mindre udstrrekning integrerer over tid og areal, eller måler på et emne med så stor konservatisme, at store korttidsvariationer undgås. Som eksempel på udviklingen af t0rke i en afgr0de anvendes en bygafgr0de ved skridningens begyndelse. Dette er i fig. 1 vist med forskellige parametre. I forhold tii bladvandspotentialet af den optimalt vandede afgr0de begyndte bladvandspotentialet af den udt0rrede afgr0de at falde 18. juni ved et vandindhold i jorden på 50 mm, hvilket svarer tii et jordvandspotential på -200 kpa (-2 bar). Den relative evapotranspiratio~ ET aletnbegyndte at fal de ved et vandindhold i jorden på 65 mm svarende tii et jordvandspotential på -100 kpa. Da jordens vandindhold ved markkapacitet og visnegrrensen var henholdsvis 130 og 30 mm, svarer det til, at denne bygafgr0de ved skridningens begyndelse kunne udnytte ca. 2/3 af det plantetilgrengelige vand uden nedgang i relativ evapotranspiratio~ (Mogensen 1980). c:t 4OOO Q.. ~ _~-3000 o += c (1) o el, -g ~ O... "'O Ö.L:. "'O -c u - _c E~ el, "'O E UJ I--t/) c 40 -(1) 0"'0 l--... UJO -, 20 O B a...- D 0--- Cjrv---<:T.'t! \ I I..."Yl "- A \.--.., ~---+\ ~~--~to 10 \ETa/ETm 'o..... I'.,.,,...ri' Juni a..... 'q i \. V.\ SOl 20 i i \ \ \ b..~ Figur 1: Eksempel på udvikling af t0rke i vårbyg. A er jordvandspotential, B er bladvandspotential af optimalt vandet afgn~de, C er bladvandspotential af afgn~de med tiitagende vands tress. SW er jordens vandindhold og SD er antailet af stress dage. (Efter Mogensen 1980). 30 Juli 24

25 Mål for vandstress under markforhold Da faldet i relativevapotranspiration begyndte ved et h0jere indhold af vand i jorden end faldet i bladvandspotentialet gjorde, er det konkluderet, at relativ evapotranspiration er et f0lsommere udtryk for t0rkestress, end bladvandspotentialet er. Det resultat kan forklares ud fra eksistensen af et kritisk bladvandspotential (Denmead and Millar, 1976). De fandt, at ved et svagt vandstress under h0j evapotranspiration fal der ledningsevnen i bladet og dermed transpirationen til et sådant niveau, at bladvandspotentialet forhindres i at falde under det kritiske niveau. Det er dog vist, at tilvreksten i bladareal reduceres tidligere end nedgang i transpirationen kan registreres, fig. 2. Det betyder at heller ikke relativ evapotranspiration er en tilstrrekkelig f0lsom parameter til registrering af t0rkestress under markforhold, (Imtiyaz et al. 1982) ~ Q6 w... ::!. 0.4 w 0.2 o -t....,, o'..,... 0,...,... ". o '...,. \,, '.. '\ 0 '00,,,,,,, o' ~~~~~~~~~~~~~--~o Maj Juni Juli Aug. Sept <l: J > 0.4 c; Q) a::: 0.2 Figur 2: Relativevapotranspiration (punkter) og relativ bladarealindeks (kvadrater) hos vårhvede med tiltagende vandstress. Markfors0g (Efter Imtiaz et al. 1982). I unders0gelser, der er udf0rt ved Institut for Kulturteknik og Planteernrering, er jordens vandindhold målt ved anvendelse af neutronspredning. Evapotranspirationen er da beregnet ud fra disse målinger samt nedb0r, vanding og afstr0mning. Ud fra evapotranspirationen fra de enkelte fors0gsled kan relativ evapotranspiration, ET a/et m, og relativ evapotranspirationsdeficit, 1-ET a/et m, beregnes. (For definitioner, se ligning (1». Under en t0rkeperiode er afgn~dens vandstress tiltagende med jordens udt0rring, fig. 1. For at integrere virkningen af det tiltagende vandstress over tiden beregnes antallet af stress dage af ligning (1). 25

26 SD = f[(l - ETa/ETm)t]dt (1) hvor SD = antallet af stress dage. ETa = evapotranspirationen fra en given afgn~de. ETm = evapotranspirationen fra en tilsvarende afgr0de, der ikke på noget tidspunkt har v~ret udsat for vandstress. t = tiden. Som parameter tii beskrivelse af afgr0ders vandstatus anvendes både jordens vandindhold, absolut og relativevapotranspiration, samt relativ evapotranspirationsdeficit og antailet af stress dage. På figureme 3 og 4 er t0rkeperiodeme karakteriseret ved angivelse af antailet af stress dage. Reelt burde transpirationen indgå i stedet for evapotranspirationen, men under markforhold kan transpiration og evaporation ikke adskilles. Under forhold med lille bladareal kan anvendelse af evapotranspiration give anledning tii betydelige fejl, is~r når jordoverfladen er våd. Med tiltagende bladareal bliver fejlen mindre. Grres I en gr~smarkafgr0de er det afgr0dens blad - og st~ngelm~ngde, der udnyttes, idet afhugning senes t foretages ved begyndende blomstring. V~kstm~ssigt holdes afgr0den således i den vegetative fase. I fors0g med almindeligt rajgr~s (Lolium perenne, L cv. "Pax I/Jtofte S65'J tilf0rt 780 kg N/ha og optimal vandet blev der i f0rste sl~t fundet en vandudnyttelse på 71 kg gr~st0rstof ha -1 mm -1, tabell, mod ca. 35 i de tre sidste sl~t. Vandudnyttelsen. afh~nger af kv~lstoftilf0rsel, tabel 2. Ved en kv~lstoftilf0rsel på 780 kg N/ha var vandudnyttelsen for hele v~kstperioden 40 kg t0rstof ha -1 mm -1, men kun 12 ved en tilf0rsel på 24 kg N/ha. Tabel 1. T0rstofproduktion og vandudnyttelse ved optimal vanding af almindeligt rajgr~s 1976 (efter Jensen, 1980). Sl~t nr. Sl~t T0rstof- Vand- Vanddato udbytte, forbrug udnyttelse kg/ha mm kg/(hamm)

27 Tabel 2. Betydningen af kv~lstoftilf0rslen på t0rstofudbytttet og vandudnyttelsen i almindeligt rajgr~s i hele v~kstperioden (efter Jensen 1980). kg N/ha T0rstof kg/ha kg t0rstof/(ha mm) For alle kv~lstofniveauer var vandudnyttelsen aftagende med tiden i v~kstperioden. Det skyldes, at forholdet mellem respiration og bruttoproduktion 0ges med tiden, hvilket igen skyldes faseforskydningen mellem globalstråling og temperatur, d.v.s. at temperaturen i for hold tii indstrålingen er h0jere i eftersommeren end i forsommeren (Jensen 1980). Ovenstående resultater stammer fra parceller, der var velforsynet med vand i hele v~kstperioden. Tilsvarende st0rrelsesorden af vandudnyttelse fandtes i parceller, der var udsat for t0rke en del af v~kstperioden (Jensen 1980). Korn En kornafgr0des v~kst, udvikling og udbytte afh~nger i h0j grad af. afgr0dens vandforsyning. Rigelig vandtilf0rsel i forbindelse med st~rk kv~lstofg0dskning forårsager kraftig v~kst af blade og st~ngel med risiko for tidlig leje til f0lge. Betydningen af t0rke for udvikling og udbytte af forskellige kornarter er unders0gt ved forskellige udviklingsstadier. Den generelle virkning er ens for alle kornarter og vii her blive illustreret med resultater fra vårhvede (Triticum aestivum, L. cv. ''Sappo'') og vårbyg (Hordeum distichum, L. cv. 'Zitta''). I lysimeterfors0g på H0jbakkegård i Tåstrup er udf0rt unders0gelser over enkelte t0rkeperioders virkning på udvikling og udbytte af vårbyg og vårhvede. Med und tagels e af referenceledet, der blev vandet optimalt hele v~kstperioden, blev de forskellige fors0gsled hver påf0rt en enkelt t0rkeperiode. T0rkeperioderne, der påf0rtes de enkelte fors0gsled på forskellige tidspunkter, blev afsluttet, umiddelbart f0r det plante- tilg~ngelige vand var opbrugt. T0rke, der forekommer og afsluttes inden skridningens begyndelse, forårsager genv~kst. De nye skud, (sene skud, gr0nskud), fremkommer efter skridningens afslutning. Jo tidligere i v~kstperioden t0rkeperioden forekommer, jo flere sene skud dannes. De sene skud mod ner ca. 2 uger senere end de normale skud, og forsinker således h0sten i to uger. Dette kan besv~rligg0re h0sten, forh0je risikoen for kernetab fra de normale skud og for0ge t0rringsomkostningerne. 27

28 M fig. 3 og 4 fremgår det, at kerneudbyttet af de normale skud blev reduceret mest ved tidligt forekommende t0rke. De sene skud har bidraget vresentligt til både halm - og kerneudbyttet. En del af den vrekst, der tabtes under t0rkeperioden, er således vundet igen ved en ca. to ugers forlrengelse af vrekstperioden. Efter modning af de sene skud er udbyttereduktionen af samme st0rrelsesorden som for t0rke på et senere tidspunkt. Tages den forsinkede h0st i betragtning, hvilket i praksis kan medf0re tab af kerner og for0gede h0st - og t0rringsomkostninger, må det konstateres, at tidlig forekommende t0rke, d.v.s. f0r skridningen, normalt betyder st0rre 0konomisk tab end senere forekommende t0rke. 12 fl) 10 ca >- "'C 8 fl) 6 fl) CD 4 en 2 O "'C ! 0.2 >- CD O > :;:::.!!! 1.0 CD c: I Grain+Straw B D CJ' \0. Grain C D cc)... =.- ca c GO;: Oi5-O'... b, D May June I July Days after emergence 100 Figur 3: Antal stress dage i t0rkeperiodeme og relativ udbytte efter vandstress under forskellige udviklingsstadier. Punkterne er afsat på tidspunktet for t0rkeperiodens afslutning. Udfyldte cirkler er normale skud, kvadrater er sene skud og trekanter er både normale og sene skud. Vårbyg i lysimetre

29 10 Antal stress dage O A to~ ' ~o-o tr-6 ~ ~o Kerne og halj/o CiI : Q2 fr.. o " \ o,, "O B ~ O~~~--~~I--~-L~~~I--~~I--~~ > 1. 0, , :g Kerne ~ c """"- -(, 6, / /,0. oc "o "',\ o C \ O~~~~~~I ~~';~ ~~I~~~I ~L~ O I Maj Juni 1 Juli August Dage efter tremspiring 120 I Figur 4: Antal stress dage i t0rkeperioderne og relativ udbytte efter vandstress under forskellige udviklingsstadier. Punkterne er afsat på tidspunktet for t0rkeperiodens afslutning. Cirkler er normale skud, kvadrater er sene skud og trekanter er både normale og sene skud. Vårhvede i lysimetre (Efter Mogensen et al. 1985). En t0rkeperiode omkring blomstring og skridning har forårsaget den st0rste udbyttenedgang. Af fig. 5 og 6 fremgår det, at t0rken på dette tidspunkt f0rst og fremmest har reduceret antallet af aks/m 2 og i mindre grad antal kerner pr. aks. For hvede har kernevregten kun vreret lidt påvirket, dog med en tendens til store kerner efter t0rke under skridningen, hvor der var få kerner. Rvor der i byggen var t0rke f0r skridningen, var kernevregten st0rre end for afgr0den ud en t0rke, fig. 5. Det skyldes, at der var relativ få kerner. 29

30 1.6,..--_...L--L----'----'L-..L.---i' , UJ i o ~_t_ '---'-----'-' L..---'--..L----' C 1.2 o c. 1 ~ E 0.8!:-_A~ 0.4 A 8 A DA ~,..-1J-a :E 0.4 Q'tl \ / B el) \0 Grains ear ~ O~~ '---'-----'~... -L..- ' L_~ o 1.2 UJ el) D ~0.8 (O > ~ (O C Grains/m 2 ~ O~--'--L-~-~~~~-L-~_~~ c: 1.2 A A ~_A.A-- - I A o o o--ri' o o Grain weight OL..-~-L..-~-L-~ L_~ ~~~ May June I July I Days after emergence Figur 5: Relative vrerdier af ydelseskomponenter efter vands tress på forskellige tidspunkter. Punkterne er afsat på tidspunktet for t0rkeperiodens afslutning. Udfyldte cirkler er normale skud, kvadrater er sene skud og trekanter er både normale og sene skud. Vårbyg i lysimetre

31 I- Q2 A ~ I I I C , , -E r- Kerner laks o~ ~ QB ~-G-n-O--- o ~,~ a.... E b, o Q4r,, ~ en B \ C1I O,I I I \,,.!!! ~ "C er... ~",.-- O -ej ~ ~ 0.6 ~~ fij 02 C... 0, > I I' I I I ~ 1.0 r Kerner 1m 2-6 ~ ~ t.2~ ,.~... ~ QB o::: KernevC!gt 04 ro O I l O 20 I Maj --'- I 40 Juni I 60 BO I Juli Dage efter fremspiring I I I lod 120 August Fig. 6: Relative v(erdier af ydelseskomponenter efter vandstress på forskellige tidspunkter. Punkterne er afsat på tidspunktet for t0rkeperiodens afslutning. Cirkler er normale skud, kvadrater er sene skud og trekanter er både normale og sene skud. Vårhvede i lysimetre (Efter Mogensen et al. 1985). 31

32 Efter t~rke under den vegetative del af v~ksten er kemev~ksten af byg vist i fig. 7. Den tidsm~ssige forskydning mellem hovedskud, 1. og 2. sideskud og i s~rdeleshed de sene skud ses tydeligt. Gol C... Gol...:lr:: ~ 40 -el E - ~ 20 Gol C... ~ Hovedskud o l.sideskud 2. sideskud o Sene skud Juni ~ ----o / ~t;..-o o / o. / -... ~--.tj IM""" ~ 2' 0/0 o/i / at! o./ II / l' o II / l: o / 'd /' I : ~o:~/... ~... ",,, LJ... ~.. --;AI'- 15 Juli o Aug. Fig. 7: Kemev~ksten hos de enkelte skud hos vårbyg efter t~rke under den vegetative v~kst. 15 Det v~sent1ige bidrag til kemeydelsen, som skyldes de sene skud, fig. 3 og 4, er i form af små kemer, fig. 5-7, specielt for byg. For små kemer udg~r skalleme en relativ st~rre del end for store kemer. De små kemer fra de sene skud bidrager således til en kvalitetsforringelse af kemeudbyttet. Efter t~rke under blomstring (F) var kemev~ksten hos vårhvede, mg keme- l dag-l, st~rre end for den fuldt vandede afgr~de (R), fig. 8 A På grund af f~rre kemer var ydelsestilv~ksten, g m- 2 dag-l, dog mindre, fig.8b. For t~rke under kemefyldningen (G) var både kemev~ksten og ydelsestilv~ksten st~rre end for den fuldt vandede afgr~de indtil det plantetilg~ngelige vand var opbrugt, så standsede v~ksten, fig. 8. For den fuldt vandede afgr~de varede kemev~kstperioden ca. 1 uge l~ngere, hvorfor udbyttet blev st~rre end for fors~gsledet med t~rke under kemefyldningen. Den st~rre v~ksthastighed for t~rke under kemefyldningen i forhold til den fuldt vandede afgr~de skyldes dels en h~jere translokering, dels at en st~rre del af assimilaterne transporteres til kememe og dels en h~jere afgr~detemperatur, (Mogensen 1985). 32

33 J u I i August 40 r ~------~ ~~ en 30 E -en fl! > QJ C... QJ ~ O R N O--~ G E -en QJ Vl QJ -o 200 >. QJ c... QJ ~ 6--6 F F 100 G vandet B O Dage efter fremspiring Fig. 8: Kernevregten af hovedskud (A) og kerneydelsen af hovedskud + f0rste sideskud (B) af vårhvede. Begge dele som funktion af tiden. R er reference, G er t0rke under kernefyldningen og F er t0rke under blomstring. Pile angiver afslutning af t0rke - perioden ved vanding. (Efter Mogensen 1985). Under t0rke påvirkes nreringsstofoptagelsen. For vårbyg og vårhvede viser fig. 9 og 10 det relative indhold af nitrogen (N), kalium (K) og fosfor (P) ved h0st. For alle tidspunkter for t0rke var nreringsstofoptagelsen reduceret. Efter t0rke under den vegetative vrekst er der sket en betydelig nreringsstofoptagelse i de sene skud. 33

34 , c 01.- c '- == 0 - cd:'= 1.2 t--_--l--l-_...i l...j..----ll , 1.0 N ~ 0.8 c <!J 0.6 E <!J 0.4 <!J ~ 1.2~ , E 1.0 K ~ 0.8 'ö 0.6 Ul c 0.2 J o E 1.2r A , --..~-- <!J O 8 A A ~.---'. >../ d 1.0- P -_ A ~ 0.6!D_i u O., Q) 0.4 O... a: 0.2 O 'b O~~-~~--~~--~~--~~--~ ~ ~ May June I July I Days af ter emergence Fig. 9: Relative vrerdier af plantenreringsstoffeme N, P og K h0stet i keme og strå af vårbyg som funktion af tidspunktet for afslutning af vandstress i de enkelte fors0gsled. 34

35 ~ ~ 0.6 W X ~ 0.4 <-' Z ii: o el)!: O el) ~ 1.0 Z W :::I W...J 0.8 W... Z W II... ~ O "" el)... Z :;, O :::I 0.6 0,4 0.2 O ~ w 1.0 > ~...J W a: NITROGEN NORMAL+LATE TILLERS Q- 'U, TREATMENT 2 POTASSIUM TREATMENT 1 : KG HA-' ",r::?- \ ' 'tr" 5 NORMAL TILLERS VI---s;:z NOAMAL+LATE TILLERS "" TREATMENT 2 TREATMENT 1: KG HA-' \7.. 6 s NORMAL TILLERS 0.2 O O PHOSPHORUS TREATMENT, : 24.' KG HA-' OAYS MAY JUNE JULY AUGUST Fig. 10: Relative vrerdier af plantenreringsstoffeme N, P og K h0stet i keme og strå af vårhvede som funktion af tidspunktet for afslutning af vandstress i de enkelte fors0gsled. (Efter Jensen og Mogensen 1984). Kartofler Ved dyrkning af kartofler (Solanum tuberosum, L.) er det de friske knolde, altså den reproduktive del af afgr0den, der anvendes. Det er almindelig kendt, at kartofler er srerdeles t0rkef01somme. T0rke under knoldvreksten efterfulgt af nedb0r, forårsager revnedannelse og genvrekst af knoldene, hvilket nedsretter deres handelsvrerdi. 35

36 Kartofler er en afgr0de, hvor kvaliteten af udbyttet er en vresentlig 0konomisk faktor. En kartoffelafgr0des t0rkef0lsomhed skal derfor vurderes på grundlag af både udbyttets st0rrelse og kvalitet. Betydningen af tidspunktet for forekomst af t0rke er unders0gt af Dragland (1978), Josefsen (1979) og J0rgensen (1984). T0rke f0r begyndende knolddannelse (f0r midten af juni) forsinker knoldvreksten, men foregår optagningen i 10bet af september synes udbyttet ikke påvirket. For sorter, der tages op f0r vreksten er afsluttet, kan tidlig t0rke medf0re udbyttetab (Dragland 1978). T0rke under knolddannelsen (sidste halvdel af juni) kan medf0re et udbyttetab på 10-20%. T0rke under den f0rste del af knoldvreksten (f0rste 2-3 uger af juli) kan reducere udbyttet med op tii 60%. Ved senere forekommende t0rke er udbyttetabet mindre, fig. 11 og tabell. (Dragland 1978 og Josefsen 1979). T0rke under knolddannelsen medf0rer at der dannes frerre knolde, hvilket kan medf0re, at en relativ mindre del af udbyttet findes i knoldst0rrelserne mm og en st0rre del i st0rrelserne og over 60 mm, (J0rgensen 1984). T0rke under knoldvreksten reducerer knoldst0rrelsen, så en st0rre procentdel af knoldudbyttet forekommer i st0rrelserne mm og og en mindre del i st0rrelserne mm og > 60 mm, tabel 3. Knoldda nnelse KnoldvCEkst / - u el. 100M r ~.~--r----6~ ' <li~80 -->....o -g 60 "O o c.x. 40 > -o Gol 20 o:: l:l. " \ ' ~., l:l. / 6 \ 6 / \ / /..,~~ l:l. OL-~-L_L L-L-~~~-L~~~~~~~~~~~~ Ju ni Juli Aug. Sept. Fig. 11: Relativt knoldudbytte af Bintje kartofler i lysimetre 1978 i relation tii tidspunkt for forekomst af vandstress. Punkter er i forhold tii t0rkeperiodens begyndelse, og trekanter er i forhold tii dens slutning. (Efter Josefsen 1979). 36

37 Tabel3. Udbytte, hkg/ha, antal knolde pr. plant e og knoldst0rrelsesfordeling i vregt pct., ved t0rke på forskellige udviklingsstadier af kartoffelsorten Bintje i (Efter Josefsen 1979). Tidspunkt Antal Udbytte Knoldst0rrelse, mm for t0rke knolde < >60 1. Ingen t0rke Knolddannelse og f0rste 4 ugerunder knoldvrekst uger midt i knoldvrekstperioden Sidste 3 uger af knoldvrekst - perioden Modning Der forekom genvrekst af nresten alle knolde, og ca. 25% af knoldene havde revnedannelser. 3. Der forekom genvrekst af ca. 25% af knoldene, og 4% af knoldene havde revnedannelse. 1, 2, 3 og 4. Vanding efter at knoldene var udvokset fremmede angreb af rodfiltsvamp. 1, 2, 3 og 4. Ved rigelig vandforsyning frem til begyndelsen af juli hvor knoldvreksten var godt igang, forekom ingen angreb af skurv. Ved t0rke under knolddannelse og den f0rste del af knoldvreksten forekommer revnedannelse og genvrekst af knoldene, når vandforsyningen igen bedres. T0rke under knolddannelsen fremmer angreb af skurv, hvorimod angreb af rodfiltsvamp synes at tiltage ved vanding efter, at knoldene er udvokset. I forhold til intensiv vanding er der en for0get tendens tii udkogning ved t0rke under knolddannelsen, men mindre udkogning ved t0rke under knoidvreksten. T0rke under knoldvreksten medf0rer 0get m0rkfarvning efter kogning. 37

Hvad gør man for at reducere kvælstofudvaskningen i Danmark

Hvad gør man for at reducere kvælstofudvaskningen i Danmark K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 141:4, 22 Hvad gør man for at reducere kvælstofudvaskningen i Danmark LEIF KNUDSEN Landskonsulent Landbrugets Rådgivningscenter Danmark Baggrund Kvælstofudvaskningen fra

Læs mere

FAUPE Forbedring af Afgrødernes Udbytte og Produktionsmæssige Egenskaber

FAUPE Forbedring af Afgrødernes Udbytte og Produktionsmæssige Egenskaber K Ø B E N H A V N S U N I V E R S I T ET D E T N A T U R - O G B I O V I D E N S K A B E L I G E F A K U L T E T FAUPE Forbedring af Afgrødernes Udbytte og Produktionsmæssige Egenskaber Markforsøg generelt

Læs mere

Hvordan og hvornår reagerer afgrøderne på vandoverskud? Specialkonsulent Janne Aalborg Nielsen Planteproduktion

Hvordan og hvornår reagerer afgrøderne på vandoverskud? Specialkonsulent Janne Aalborg Nielsen Planteproduktion Hvordan og hvornår reagerer afgrøderne på vandoverskud? Specialkonsulent Janne Aalborg Nielsen Planteproduktion Fotos: Erik Skov Nielsen, Dansk Landbrug Sydhavsøerne 2... Vi vil gerne give svar Hvor mange

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

Referat af projektkoordineringsmøde den 25. januar 2007 på Miljøcenter Århus

Referat af projektkoordineringsmøde den 25. januar 2007 på Miljøcenter Århus Referat af projektkoordineringsmøde den 25. januar 2007 på Miljøcenter Århus Til stede: Henrik Skovgård, Irene Wiborg og Uffe Jørgensen (referent) 1. Godkendelse af referat Godkendt. 2. Task 1.1. Har Henrik

Læs mere

Afvandingens betydning for planteproduktionen

Afvandingens betydning for planteproduktionen Afvandingens betydning for planteproduktionen Specialkonsulent Janne Aalborg Nielsen VFL Konference om vandløb og vandråd 10. april 2014 Hotel Comwell, Kolding Naturerhverv.dk Ministeriet for Fødevarer,

Læs mere

Hundegræs til frø. Jordbund. Markplan/sædskifte. Etablering

Hundegræs til frø. Jordbund. Markplan/sædskifte. Etablering Side 1 af 5 Hundegræs til frø Formålet med dyrkning af hundegræs er et stort frøudbytte med en høj spireprocent, og frø som er fri for ukrudt. Hundegræs er langsom i udvikling i udlægsåret, hvorimod den

Læs mere

Teknisk rapport 09-08 Tørkeindeks version 1.0 - metodebeskrivelse

Teknisk rapport 09-08 Tørkeindeks version 1.0 - metodebeskrivelse 09-08 Tørkeindeks version 1.0 - metodebeskrivelse Mikael Scharling og Kenan Vilic København 2009 www.dmi.dk/dmi/tr09-08 side 1 af 9 Kolofon Serietitel: Teknisk rapport 09-08 Titel: Tørkeindeks version

Læs mere

Vandingsvejledning Ajourført den 9. marts 2004

Vandingsvejledning Ajourført den 9. marts 2004 Vandingsvejledning Ajourført den 9. marts 2004 Indledning Markvanding kan give store merudbytter, bedre kvalitet og større dyrkningssikkerhed, hvis vandingen styres rigtigt. Manglende styring af vandingen

Læs mere

3. marts 2011. Afrapportering 2010. Titel: Miljøoptimerede dyrkningsstrategier i kartofler

3. marts 2011. Afrapportering 2010. Titel: Miljøoptimerede dyrkningsstrategier i kartofler 3. marts 2011 Afrapportering 2010 Titel: Miljøoptimerede dyrkningsstrategier i kartofler Projektet består af to delprojekter: 1. Effekten af kemisk og mekanisk ukrudtsbekæmpelse 2. Betydning af klortilførsel

Læs mere

At beskære eller ikke at beskære

At beskære eller ikke at beskære At beskære eller ikke at beskære At beskære eller ikke at beskære Frit efter Shakespeare Ingrid og hendes træ En historie fra det virkelige liv i Sverige Palle Kristoffersen Landskabsarkitekt, Ph.D Slotsgartner

Læs mere

i Århus 12 16 november 2012

i Århus 12 16 november 2012 i Århus 12 16 november 2012 MÅNDAGEN den 12 november Ankomst till hotell för deltagare från Sverige och Norge ca kl 14:30. Eftermiddagssmörgås och kaffe eller te. Deltagare från Danmark anländer direkt

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING Måla ansikten Mal ansigter 600309 Måla ansikten Mal ansigter SE Du kan enkelt måla ansikten på vaddkulor, träkulor och knappformar med pennor eller pensel och hobbyfärger.

Læs mere

Efterafgrøder strategier

Efterafgrøder strategier PowerPoint foredragene fra kurset den 29. februar kan lastes ned på forsøksringene i Vestfold sine nettsider. Foredragene kan brukes videre om du innhenter tillatelse fra forfatterne. Kontakt kari.bysveen@lfr.no

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

Efterafgrøder. Lovgivning. Hvor og hvornår. Arter af efterafgrøder

Efterafgrøder. Lovgivning. Hvor og hvornår. Arter af efterafgrøder Side 1 af 6 Efterafgrøder Ved efterafgrøder forstås her afgrøder, der dyrkes med henblik på nedmuldning i jorden. Efterafgrøderne dyrkes primært for at reducere tab af specielt kvælstof, svovl og på sandjord

Læs mere

FIRST LEGO League. Göteborg 2012

FIRST LEGO League. Göteborg 2012 FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget WIZ Vi kommer fra HISINGS BACKA Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 5 gutter. Vi representerer Skälltorpsskolan Type

Læs mere

23. marts Afrapportering Titel. Betydning af klortilførsel for kvaliteten af spisekartofler

23. marts Afrapportering Titel. Betydning af klortilførsel for kvaliteten af spisekartofler 23. marts 2011 Afrapportering 2010 Titel. Betydning af klortilførsel for kvaliteten af spisekartofler Projektansvarlig og deltagere. Landskonsulent Lars Bødker Videncentret for landbrug, e-mail: lab@vfl.dk

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

Vanding. Vandingsregnskab

Vanding. Vandingsregnskab Side 1 af 6 Vanding Markvanding kan give store merudbytter, bedre kvalitet og større dyrkningssikkerhed, hvis den styres rigtigt. Manglende styring af vandingen vil medføre spild af grundvandsresurser,

Læs mere

Strategier i matematik. - hvordan?

Strategier i matematik. - hvordan? Strategier i matematik - hvordan? Hvad har i læst? 2 Hvad er strategier i matematik, og hvorfor er de vigtige? I Fælles Mål er der ekstra fokus på regnestrategier, og derfor skal de læringsmål, der formuleres,

Læs mere

GOKART. Brugsanvisning Bruksanvisning. Importeret af Harald Nyborg A/S. Model: CT008 Best.nr. 8197

GOKART. Brugsanvisning Bruksanvisning. Importeret af Harald Nyborg A/S. Model: CT008 Best.nr. 8197 GOKART Importeret af Harald Nyborg A/S Brugsanvisning Bruksanvisning Model: CT008 Best.nr. 8197 Tillykke med deres nye gokart! De bedes læse denne brugsanvisning grundigt, før De samler gokarten eller

Læs mere

Bibliografiska uppgifter för Potatisbladmögel allt svårare att bekämpa? Erfarenheter från Danmark

Bibliografiska uppgifter för Potatisbladmögel allt svårare att bekämpa? Erfarenheter från Danmark Bibliografiska uppgifter för Potatisbladmögel allt svårare att bekämpa? Erfarenheter från Danmark Författare Nielsen B. Utgivningsår Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Læs mere

Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt 1

Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt 1 Bibliografiska uppgifter för Nye men dyre nicheprodukter: Bønner og chili i tunnelhuse Författare Utgivningsår 00 Kristensen H.L., Bjørn G.K. Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden

Læs mere

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN Roskilde Universitet Varför är det en bra idé? Om du åker på utbyte till Malmö University kan

Læs mere

Strandsvingel til frøavl

Strandsvingel til frøavl Side 1 af 5 Strandsvingel til frøavl Markplan/sædskifte Til frøavl lykkes strandsvingel bedst på gode lermuldede jorder og svære lerjorder, men den kan også dyrkes på lidt lettere jorder. Vanding kan medvirke

Læs mere

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor.

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor. BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger 1. s forslag foreslår, at at vedtage EU-strategien for 2. Baggrund Den svenske delegation

Læs mere

Producentsammenslutningen Det Økologiske Akademi. Dyrkning af korn til foder og konsum og frøgræs

Producentsammenslutningen Det Økologiske Akademi. Dyrkning af korn til foder og konsum og frøgræs Producentsammenslutningen Det Økologiske Akademi Dyrkning af korn til foder og konsum og frøgræs Korn til foder og konsum Havre Vårbyg Vårhvede Vårtriticale Rug Vintertriticale Vinterhvede (Spelt, emmer,

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

Seneste erfaringer med korndyrkning fra praksis og forsøg. v/ Morten Haastrup

Seneste erfaringer med korndyrkning fra praksis og forsøg. v/ Morten Haastrup Seneste erfaringer med korndyrkning fra praksis og forsøg v/ Morten Haastrup Agenda Såtid og udsædsmængde i vinterhvede Sen såning af arterne Kvælstoftildelingsstrategi i vinterhvede Kvælstoftildelingsstrategi

Læs mere

Sådan styres kvælstofressourcen

Sådan styres kvælstofressourcen Sådan styres kvælstofressourcen - modellering af økologisk sædskifte med EUrotate modellen Kristian Thorup-Kristensen Depatment of Horticulture Faculty of Agricultural Sciences University of Aarhus Plante

Læs mere

Efterafgrøder i Danmark. Efterafgrøder i Danmark. Kan en efterafgrøde fange 100 kg N/ha? 2008-09-30. Vandmiljøplaner

Efterafgrøder i Danmark. Efterafgrøder i Danmark. Kan en efterafgrøde fange 100 kg N/ha? 2008-09-30. Vandmiljøplaner Kan en efterafgrøde fange 1 kg N/ha? Arter N tilgængelighed Eftervirkning Kristian Thorup-Kristensen DJF Århus Universitet September 28 Efterafgrøder i Danmark Vandmiljøplaner 8 til 14% af kornareal rug,

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Torstedskolen-6a-3 Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Torstedskolen

Læs mere

zense DIN-modul for svagstrøms input Model MIR-2130 Dansk - Svenska DK Ver 1.1 Zense MIR2130 ID110024000 1 - ANVENDELSE 6 - TILSLUTNINGSDIAGRAM

zense DIN-modul for svagstrøms input Model MIR-2130 Dansk - Svenska DK Ver 1.1 Zense MIR2130 ID110024000 1 - ANVENDELSE 6 - TILSLUTNINGSDIAGRAM Dansk - Svenska zense DIN-modul for svagstrøms input Model MIR-2130 DK Ver 1.1 1 - ANVENDELSE DIN-modulet er en zense enhed som benyttes til at modtage input fra svagstrøms tryk eller egnet sensor. Enheden

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens 2012

FIRST LEGO League. Horsens 2012 FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Extremeteam Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hattingskolen Type

Læs mere

12.5-18 MPT 12.5-20 MPT 325 / 70-18 AS Inpressningsdjup. Bredd maskin / vänd Bredde maskine / drejet mm. Offset

12.5-18 MPT 12.5-20 MPT 325 / 70-18 AS Inpressningsdjup. Bredd maskin / vänd Bredde maskine / drejet mm. Offset 12.5-18 MPT 12.5-20 MPT 325 / 70-18 AS e e e 1140 (Axel / aksel K75) 1140 (Axel / aksel K90) 1160 (Axel / aksel K80, T80) 1160 (Axel / aksel T94) 1240 CX35 LP (Axel / aksel K80, T80) (Axel / aksel K90)

Læs mere

NYHED. Nye muligheder for tidlig vækstregulering med Moddus Start

NYHED. Nye muligheder for tidlig vækstregulering med Moddus Start NYHED Nye muligheder for tidlig vækstregulering med Moddus Start TM Ny formulering nye muligheder Moddus Start er udviklet specielt til tidlig brug om foråret. Midlet kan anvendes allerede fra stadie 25

Læs mere

AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO

AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2013-0308 Klageren: XX 671 93 Arvika, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

FIRST LEGO League. Västerås 2012

FIRST LEGO League. Västerås 2012 FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Grandma s Cookies Vi kommer fra Västerås Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 11 jenter og 10 gutter. Vi representerer Internationella

Læs mere

Nordvest og Nordøst Passagen

Nordvest og Nordøst Passagen Nordvest og Nordøst Passagen - en realistisk genvej? Maritime Danmark, 17/1 2011 Vice President, SKULD Copenhagen Michael Boje-Larsen Index Introduktion Nordvest og Nordøst Passagen Regelsæt Tankespil

Læs mere

Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet

Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet Del-hovedemne 2014-2015 Billedet kan ikke vises. Computeren har muligvis ikke Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet 2014 - Baggrund

Læs mere

Model 77737. Brugsanvisning Bruksanvisning

Model 77737. Brugsanvisning Bruksanvisning Model 77737 Brugsanvisning Bruksanvisning HÅNLIPPER Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af din nye håndklipper, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter,

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget 8 innovation hold 1 Vi kommer fra Odense C Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Sct. Hans Skole

Læs mere

Hvor meget vand bruger græsset?

Hvor meget vand bruger græsset? A r t i k e l T e m a vertikalskæring, topdressing og andre plejemetoder Hvor meget vand bruger græsset? Det nordiske forskningsprojekt Fordampning og underskudsvanding af græs på golfbaner havde sin første

Læs mere

Hvad betyder kvælstofoverskuddet?

Hvad betyder kvælstofoverskuddet? Hvordan kan udvaskningen og belastningen af vandmiljøet yderligere reduceres? Det antages ofte, at kvælstofudvaskningen bestemmes af, hvor meget der gødes med, eller hvor stort overskuddet er. Langvarige

Læs mere

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com 10.7.2014 65x94cm LAREDO 90cm www.bathdeluxe.com LAREDO 90cm Delar / Dele 23 28 39 2 x (Ø8 x 35mm) 2 x (Ø5 x 58mm) 1 x (400 x 100 x 15mm) 94 65 Verktyg / Verktøj Ø8mm SILIKONE Tack för att du valt vår

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

TATION. Problemstillinger. Humus overset faktor i jordens potentiale. Other issues. Kulstof og jordens fuktioner. Hvad gør jordens kulstof for os?

TATION. Problemstillinger. Humus overset faktor i jordens potentiale. Other issues. Kulstof og jordens fuktioner. Hvad gør jordens kulstof for os? Humus overset faktor i jordens potentiale Professor Jørgen E. Olesen Problemstillinger Ændringer i jordens kulstof påvirker klimabelastning (positivt eller negativt) Jordens kulstof påvirker jordens funktion

Læs mere

vägledning / vejledning / veiledning Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull

vägledning / vejledning / veiledning Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull vägledning / vejledning / veiledning 600313 Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull Du behöver Konstsiden (fodertyg) Merinoull Gammal handduk Resårband Dänkflaska Torktumlare Börja

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

Kan vi med hjälp av bättre rotutveckling, en varierad växtföljd och användning av fånggrödor bevara mullhalt och ekosystemtjänster i

Kan vi med hjälp av bättre rotutveckling, en varierad växtföljd och användning av fånggrödor bevara mullhalt och ekosystemtjänster i Kan vi med hjälp av bättre rotutveckling, en varierad växtföljd och användning av fånggrödor bevara mullhalt och ekosystemtjänster i spannmålsdominerade odlingssystem Organisk stof i kornsædskifter Lange

Læs mere

Utvärdering av PraktikSwapØresund

Utvärdering av PraktikSwapØresund Utvärdering av PraktikSwapØresund Framtagen av: Instituttet for Fremtidsforskning 2005 EUROPEISKA UNIONEN Detta projekt är delfinansierat genom INTEREEG IIIA Öresundsregionen Indhold Forord...6 1. Indledning...7

Læs mere

Testboy 70 Dansk/norsk manual Side 3-4 Svensk manual Sida 5-6

Testboy 70 Dansk/norsk manual Side 3-4 Svensk manual Sida 5-6 Testboy 70 Dansk/norsk manual Side 3-4 Svensk manual Sida 5-6 El-nummer: 6398402149 EAN-nummer: 5706445620067 Indhold Dansk/Norsk manual... 3 Indledning... 3 Kendetegn... 3 Måleprocedure/Måleprossedyre...

Læs mere

Rodentilalt godt. Rødder, kvælstof, vand og sædskifte. Kristian Thorup-Kristensen KU-PLEN AgroPro 25. januar 2017

Rodentilalt godt. Rødder, kvælstof, vand og sædskifte. Kristian Thorup-Kristensen KU-PLEN AgroPro 25. januar 2017 Rodentilalt godt Rødder, kvælstof, vand og sædskifte Kristian Thorup-Kristensen KU-PLEN AgroPro 25. januar 2017 29/01/2017 2 Emner Afgrøders rødder generelt, - vækst og funktion Rødder og kvælstofoptagelse

Læs mere

7962_KK_UVN_0914.indd 1 2014-11-06 09:41:06

7962_KK_UVN_0914.indd 1 2014-11-06 09:41:06 7962_KK_UVN_0914.indd 1 2014-11-06 09:41:06 Bruksanvisning svenska... sida 7 17 Brugsanvisning dansk... side 18 29 Bruksanvisning norsk... side 30 41 Käyttöohjeet suomi...sivu 42 53 Instruction manual

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

Gødskning af stivelseskartofler. Kasper K. Jensen SAGRO kartofler

Gødskning af stivelseskartofler. Kasper K. Jensen SAGRO kartofler Gødskning af stivelseskartofler Kasper K. Jensen SAGRO kartofler Gødskning af stivelseskartofler Det handler om balance Minimumsloven Kvælstof Væsentlig bestanddel (protein, klorofyl) Afgørende for knoldudbyttet

Læs mere

SEMET 11390-0104 XB 50/180. Bruksanvisning Handdriven sickmaskin. Brugsanvisning Håndbetjent sikkemaskine

SEMET 11390-0104 XB 50/180. Bruksanvisning Handdriven sickmaskin. Brugsanvisning Håndbetjent sikkemaskine SEMET SE DK Bruksanvisning Handdriven sickmaskin Brugsanvisning Håndbetjent sikkemaskine 11390-0104 XB 50/180 1. BESKRIVNING OCH ANVÄNDNING AV MASKINEN Maskinen är avsedd för falsning, krympning, rundning,

Læs mere

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3 FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget Frede 3 Vi kommer fra Sorø Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 3 jenter og 4 gutter. Vi representerer Frederiksberg Sole Type lag:

Læs mere

Grøn Viden. Vejret i vækståret September August DJF Markbrug nr. 334 oktober 2009

Grøn Viden. Vejret i vækståret September August DJF Markbrug nr. 334 oktober 2009 Grøn Viden Vejret i vækståret September 2008 - August 2009 DJF Markbrug nr. 334 oktober 2009 2 det jordbrugsvidenskabelige VEJRET I VÆKSTÅRET 2008-2009 Vækståret som helhed var lunt og solrigt. Middeltemperaturen

Læs mere

Gødskning og ukrudtsbekæmpelse i sukkerroer. Andreas Østergaard DLG

Gødskning og ukrudtsbekæmpelse i sukkerroer. Andreas Østergaard DLG Gødskning og ukrudtsbekæmpelse i sukkerroer Andreas Østergaard DLG P og K balance i vinterhvede 2009 100 80 60 Bortførsel incl. Halm 40 Kg pr. ha 20 0-20 Fosfor Kalium Tilførsel i handelsgødning i DK i

Læs mere

Hvad betyder rodudviklingen for udbyttet - og hvad fremmer god rodudvikling

Hvad betyder rodudviklingen for udbyttet - og hvad fremmer god rodudvikling FACUTLY OF SCIENCE Institut for Plante- og Miljøvidenskab Hvad betyder rodudviklingen for udbyttet - og hvad fremmer god rodudvikling Kristian Thorup-Kristensen Irene Skovby Rasmussen Dorte Bodin Dresbøll

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for manglende zone på Øresundsbillet Malmø(A)- Kastrup/ København C (F+L)

Kontrolafgift på 750 kr. for manglende zone på Øresundsbillet Malmø(A)- Kastrup/ København C (F+L) AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2012-0180 Klageren: XX Malmø, Sverige Indklagede: Metro Service A/S Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750 kr. for manglende zone på Øresundsbillet

Læs mere

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer Kompetens för en global vinnarregion Møde for de nordiske samråd for folkeoplysning 11. Januar 2007, Tallinn Arne Carlsen och Ingegerd Green Hållbar välfärd i en globaliserad och digitaliserad värld.??????

Læs mere

Dyrkning af hindbær i substrat

Dyrkning af hindbær i substrat Dyrkning af hindbær i substrat v/nauja Lisa Jensen fra GartneriRådgivningen A/S Dyrkning af hindbær i substrat Hindbærproduktion i DK Baggrund for brug af substrat og tunneler Plantetype Tjek af råvandskvalitet

Læs mere

Nordisk som mål blålys eller nordlys?

Nordisk som mål blålys eller nordlys? S I S TE U T K AL L E L SE TI L DE T N O R DI S KE S P R Å KFE LLE SSKAP E T? Nordisk som mål blålys eller nordlys? Foto: Merete Stensby Hovedbudskabet i denne artikel er at undervisningen i talesprog

Læs mere

Agertidsler - biologi og bekæmpelse

Agertidsler - biologi og bekæmpelse Agertidsler - biologi og bekæmpelse Ph.d. stud. og forsker Rikke Klith Jensen Forskningscenter Flakkebjerg E-mail: RikkeK.Jensen@.Jensen@agrsci.dk 100 Vinterhvede Vårhvede Vårbyg Havre Relativt udbytte

Læs mere

Økologiske sædskifter til KORNPRODUKTION

Økologiske sædskifter til KORNPRODUKTION Forskningscenter for Økologisk Jordbrug Økologiske sædskifter til KORNPRODUKTION Økologisk jordbrug er afhængig af et frugtbart samspil mellem jord, afgrøder og husdyr. Sammensætningen af sædskiftet er

Læs mere

TP 20 96-15. www.ifosanitar.com

TP 20 96-15. www.ifosanitar.com TP 20 96-15 0392983 SE Pump DK Pumpe 1670318 www.ifosanitar.com SE Montering av elpump för Ifö Solid duschkabiner. Karet Bestäm enl. fig på vilket ben pumpenheten skall fästas för att dess avlopp skall

Læs mere

600207 Tips & Idéer. Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd

600207 Tips & Idéer. Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd 600207 Tips & Idéer Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd SV Stelt halsband med pärlor, 38 cm 150 cm lackerad koppartråd eller silvertråd 925, diam.

Læs mere

Klipning af plæne De bedste klipperesultater får du ved at overlappe på den afklippede bane.

Klipning af plæne De bedste klipperesultater får du ved at overlappe på den afklippede bane. Cylinderplæneklipper SELEKTA 38 brugervejledning Læs denne manual omhyggelig før brug. Følg sikkerhedsinstruktionerne. Opbevar denne manual til senere brug/reference. Sikkerhed - Pas på klipperens skarpe

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens 2012

FIRST LEGO League. Horsens 2012 FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Team Grande Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Torstedskolen Type

Læs mere

KVÆLSTOFGØDNING 15 MED S, FE OG MN. OPLØSNING. KVÄVEGÖDNING15 MED S, FE OG MN. LÖSNING.

KVÆLSTOFGØDNING 15 MED S, FE OG MN. OPLØSNING. KVÄVEGÖDNING15 MED S, FE OG MN. LÖSNING. IRON MAX KVÆLSTOFGØDNING 15 MED S, FE OG MN. OPLØSNING. KVÄVEGÖDNING15 MED S, FE OG MN. LÖSNING. Ryst grundigt før brug. Omskakas ordentligt före användning Garanteret nettovægt/nettovikt: 13,40 kg (10

Læs mere

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet.

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. MARC NEWSON FOR Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. Godt design har altid handlet om tidsløse produkter... som har en følelse af kvalitet. MARC NEWSON SMEG-INTE

Læs mere

Disposition. Reducerat jordbearbetning. Reducerat jordbearbetning. Hur ser ekonomien ut i reducerade jordbearbetningssystem? Mange definitioner:

Disposition. Reducerat jordbearbetning. Reducerat jordbearbetning. Hur ser ekonomien ut i reducerade jordbearbetningssystem? Mange definitioner: Disposition Hur ser ekonomien ut i reducerade jordbearbetningssystem? Jens Erik Ørum Fødevareøkonomisk Institut, LIFE - KU og Elly Møller Hansen, DJF - Århus Universitet Hvad er reduceret jordbearbetning

Læs mere

Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare

Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare Morten Blomhøj Här behandlas hur ett didaktiskt kontrakt utvecklas och vilka konsekvenser detta har för arbetet i en klass. Sedan följer en redogörelse för

Læs mere

FIRST LEGO League. Århus 2012

FIRST LEGO League. Århus 2012 FIRST LEGO League Århus 2012 Presentasjon av laget old people wanna rock all the way Vi kommer fra Lystrup Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer

Læs mere

Udbud af indsamling af dagrenovation med mobilsug i Københavns Kommune og Frederiksberg Kommune

Udbud af indsamling af dagrenovation med mobilsug i Københavns Kommune og Frederiksberg Kommune Teknik- og Miljøforvaltningen 31. marts 2017 Sagsnr.: 2016-0248025 Dokument: 2016-0248025-15 Sagsbehandler Iben Carlsen Svarskrivelse nr. 2 Udbud af indsamling af dagrenovation med mobilsug i Københavns

Læs mere

University of Copenhagen. Økonomiske konsekvenser af udmøntning af kvælstofprognosen Jacobsen, Brian H.; Ørum, Jens Erik. Publication date: 2012

University of Copenhagen. Økonomiske konsekvenser af udmøntning af kvælstofprognosen Jacobsen, Brian H.; Ørum, Jens Erik. Publication date: 2012 university of copenhagen University of Copenhagen Økonomiske konsekvenser af udmøntning af kvælstofprognosen Jacobsen, Brian H.; Ørum, Jens Erik Publication date: 2012 Document Version Også kaldet Forlagets

Læs mere

Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken

Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken www.oresundskompass.org 14 integrationsindikatorer Projektet Regionala analyser Øresundskompass har under projektperioden februari 2002 till februari

Læs mere

Virksomhetsplan 2016 2018

Virksomhetsplan 2016 2018 Virksomhetsplan 2016 2018 Mission Det nordiske speiderfellesskap er til for å skape muligheter for samarbeide, erfaringsutveksling og forståelse for den nordiske kultur. Vision Spejder möter scout betyder

Læs mere

Tips & Idéer. Modellark till fyra väskor/mønsterark til fire tasker/vesker

Tips & Idéer. Modellark till fyra väskor/mønsterark til fire tasker/vesker Tips & Idéer Modellark till fyra väskor/mønsterark til fire tasker/vesker 600711 SE Påsväska Tygåtgång: Yttertyg 50x100 cm Fodertyg + snedslå 100x140 cm Vliselin 100x25 cm Mönster (sid 6) Måtten på mönstret

Læs mere

Remote Sensing til estimering af nedbør og fordampning

Remote Sensing til estimering af nedbør og fordampning Remote Sensing til estimering af nedbør og fordampning Mads Olander Rasmussen Remote Sensing & GIS Expert GRAS A/S How can remote sensing assist assessment of hydrological resources? -with special focus

Læs mere

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti Limpistol Limpistol Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af dit nye værktøj, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter, før du tager det i brug. Vi anbefaler

Læs mere

Tips & Idéer. Smycken av merinoull Smykker af merinould/smykker av merinoull

Tips & Idéer. Smycken av merinoull Smykker af merinould/smykker av merinoull Tips & Idéer Smycken av merinoull Smykker af merinould/smykker av merinoull 600308 SE Det är lätt och roligt att göra smycken av merinoull och det blir fint att kombinera ullsmyckena med smyckepärlor,

Læs mere

Brug byen / Använd staden

Brug byen / Använd staden Brug byen / Använd staden Lærervejledning og introduktion. Analyse af bygninger og byrum for 3.-5.klasse. Undervisningsmaterialet indeholder en introduktion til at arbejde med arkitektur i undervisningen

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

Tidlig vækstregulering med Moddus Start. Erfaringer Martin Clausen, Senior Field Expert, Syngenta

Tidlig vækstregulering med Moddus Start. Erfaringer Martin Clausen, Senior Field Expert, Syngenta Tidlig vækstregulering med Moddus Start. Erfaringer 2015 Martin Clausen, Senior Field Expert, Syngenta 250 g/l Trinexapac Må anvendes tidligt fra BBCH 25 i korn og fra stadie 30 i frøgræs Påvirker planters

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn 2012. Carl Rau Gutt 10 år 0 kirstine pedersen Jente 11 år 0 esther poulsen Jente 11 år 0 Lise Jørgensen Jente 11 år 0

FIRST LEGO League. Fyn 2012. Carl Rau Gutt 10 år 0 kirstine pedersen Jente 11 år 0 esther poulsen Jente 11 år 0 Lise Jørgensen Jente 11 år 0 FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget Biz 2 Vi kommer fra Aarup Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer Aarupskolen Type lag: Skolelag

Læs mere

Hvor sker nitratudvaskning?

Hvor sker nitratudvaskning? Hvor sker nitratudvaskning? Landovervågningsoplande 2010 Muligheder for reduktion af udvaskningen, kg N pr. ha Tiltag Vinterhvede efter korn, halm fjernet Referenceudvaskning 50 Efterafgrøde -25 Mellemafgrøde

Læs mere

Supplement til BBCH skala for korn (vintersæd) i de tidlige stadier

Supplement til BBCH skala for korn (vintersæd) i de tidlige stadier Markbrug nr. 263 Oktober 2002 Supplement til BBCH skala for korn (vintersæd) i de tidlige stadier Kamilla Jentoft Fertin, Afdeling for Plantebeskyttelse, Forskningscenter Flakkebjerg Ministeriet for Fødevarer,

Læs mere

Dyrkningsvejledning. Avl af pulverkartofler

Dyrkningsvejledning. Avl af pulverkartofler Dyrkningsvejledning Avl af pulverkartofler 2 Dyrkningsvejledning pulverkartofler Indhold Specifikke krav...3 Udsædsmateriale & lægning...4 Gødskning...4 Vanding er vigtig... 6 Ensartet afmodning... 6 Nænsom

Læs mere

PAKKEREJSE-ANKENÆVNET

PAKKEREJSE-ANKENÆVNET PAKKEREJSE-ANKENÆVNET K E N D E L S E i sag nr. afsagt den 13. december 2016 ****************************** KLAGER [K] (4 personer) SALGSBUREAU ARRANGØR [B] [B] REJSEMÅL Prag, Tjekkiet. 28.4.-1.5.2016.

Læs mere

Skiverod, hjerterod eller pælerod

Skiverod, hjerterod eller pælerod Træernes skjulte halvdel III Skiverod, hjerterod eller pælerod Den genetiske styring af rodsystemernes struktur er meget stærk. Dog modificeres rodarkitekturen ofte stærkt af miljøet hvor især jordbund

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling

CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling Teknik Ekonomi Miljö TEM utför konsultuppdrag, bedriver tvärvetenskaplig miljöforskning och håller utbildningar, allt inom hållbarhetsområdet.

Læs mere

Udfasning af Konventionel gødning og halm. i økologisk jordbrug. Niels Tvedegaard

Udfasning af Konventionel gødning og halm. i økologisk jordbrug. Niels Tvedegaard Udfasning af Konventionel gødning og halm i økologisk jordbrug Niels Tvedegaard Import af konventionel gødning 4.200 tons N Svarer til i gns. 24 kg N pr hektar Mælkeproducenter importerer næsten lige så

Læs mere

Optimal styring af vandingen i majs og græs

Optimal styring af vandingen i majs og græs Bilag til Grovfoderseminar 2004 Arrangeret af Dansk Landbrugsrådgivning Optimal styring af vandingen i majs og græs Af Erik Sandal, Dansk Landbrugsrådgivning, Landscentret, Planteavl - 1 - Optimal styring

Læs mere