DOKUMENT 15. Redegørelse om opfølgningen på Sprogdeklarationen (baseret på landerapporter) Nordisk Råd

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "DOKUMENT 15. Redegørelse om opfølgningen på Sprogdeklarationen (baseret på landerapporter) Nordisk Råd"

Transkript

1 DOKUMENT 15 Redegørelse om opfølgningen på Sprogdeklarationen (baseret på landerapporter) Den 1. november 2006 vedtog Ministerrådet for Uddannelse og Forskning (MR-U), Deklaration om nordisk sprogpolitik, herefter benævnt Sprogdeklarationen. Embedsmandskomitéen for Uddannelse og Forskning (EK-U) besluttede i 2008, at status for opfølgningen af Sprogdeklarationen gøres hvert andet år (på ulige år). Den første landerapportering blev således fremlagt i 2009 på s session. Denne landerapportering, som er den anden i rækken, præsenteres på denne session i EK-U har stadfæstet, at ansvaret for opfølgningen af Sprogdeklarationen er national. Landerapporterne findes i bilag 1. Bestillingen til landene og Færøerne, Grønland og Åland fremgår af bilag 2. I bilag 2 er hovedindholdet i Sprogdeklarationen gengivet. Se Sprogdeklarationen som publikation her: På de følgende sider præsenteres eksempler på nationale tiltag på sprogområdet. Disse er så vidt muligt formuleret kortfattet. For en fyldestgørende rapportering henvises der til bilag 1. Spørgsmål om sprogforståelse og sprogkundskab 1.A: Indsæt de bestemmelser som fastsætter reglerne i undervisningen i skandinaviske sprog (dansk, norsk og svensk) på både folkeskoleniveau (grundskole) og gymnasieniveau. Dette så det bliver muligt at sammenligne læreplanerne på tværs af lande. (Det kan fx stilles op således: Kompetansemål etter 7. årstrinn: Eleven skal kunne lese enkle litterære tekster på svensk og dansk og gjengi innholdet.) Side 1 af 28

2 1.B: Er undervisningen i skandinaviske sprog blevet styrket på både folkeskoleniveau og gymnasieniveau siden den seneste afrapportering i 2009? (Er der fx indført nye læreplaner med relevans for dette emne eller gennemført andre relevante tiltag som på fx læreruddannelserne?) 1.C: Hvordan sikrer relevante myndigheder sig, at læreplanerne der omhandler undervisning i skandinaviske sprog på både folkeskole og gymnasieniveau bliver fulgt? Danmark: Der er fastsat fælles nationale mål for faget dansk i folkeskolen. Målene er senest ændret i Læreplanerne i de gymnasiale uddannelser er senest blevet ajourført pr. august Finland: I marts 2011 blev der nedsat en arbejdsgruppe for udviklingen af undervisningen i det svenske sprog. Færøerne: Der er indført nye læreplaner i 2011 for alle fag i folkeskolen. Der indgår kompetencemål, som lærer og elever skal arbejde hen imod. På den måde kan man sige, at undervisningen i skandinaviske sprog er styrket i og med at de nu indgår direkte som kompetencemål, samtidig som de indgår i evalueringen og de endelige prøver. Grønland: Det grønlandske Sprogsekretariat, Oqaasileriffik, har udviklet en grønlandsk/dansk og dansk/grønlandsk ordbog til mobiltelefon, som kan hentes fra hjemmesiden: ilmobiltelefon Island: Nye læreplaner for alle skoletrin er blevet taget i brug sommeren 2011, og i folkeskolen lægges der lidt større vægt på sprog end før. Norge: I kompetencemålene i læreplanen i norsk er nordisk eller dansk og svensk med på alle trin, hvor der er formuleret kompetencemål, bortset fra på Vg1/1.trin på videregående. Kunnskapsdepartementet har gennem Spørring til Skole-Norge 2010 kortlagt, hvordan kompetencemålene i læreplanerne følges op når det gælder nabosprogsforståelse. Sverige: I efteråret 2011 blev der indført nye læreplaner med nye kursusplaner i folkeskolen og modsvarende skoleformer. Det nordiske perspektiv er vel belyst i de nye læreplaner. I efteråret 2011 blev der også inført nye læreplaner og nye emneplaner for gymnasieskolen. Statens Skolverk har udarbejdet sider på nettet, som skal være en støtte til lærerne i deres arbejde med nordiske sprog. Målgruppen er de som skal undervise i dansk og norsk indenfor emnet Svensk i folkeskolen og i gymnasiet. Se: /sprak/nordiska_sprak Spørgsmål om parallelsproglighed 2.A: Har de højere uddannelsesinstitutioner (universiteter, högskolor, yrkeshögskolor) indført parallelsprogsstrategier, som gør det muligt at anvende Nordens samfundsbærende sprog og engelsk parallelt som videnskabelige sprog på disse steder (på alle fakulteter og på alle niveauer)? Side 2 af 28

3 2.B: Hvis dette er sket, hvilke højere uddannelsesinstitutioner er der så tale om, hvornår har de indført en parallelsprogsstrategi, og hvad er hovedindholdet i denne sprogstrategi? Danmark: Der henvises til landerapporten fra Finland: I Finland blev en ny universitetslov indført i De fleste universiteter i Finland har de seneste år indført, eller er i gang med at indføre, principper for sin sprogpolitik. Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland udgav en sprogpolitisk handlingsplan, hvor det anbefales, at udenlandske professorer som får faste ansættelser skal have undervisning i finsk eller svensk, således at vedkommende kan følge med i debatten omkring sit felt. Færøerne: På de færøske højere uddannelsesinstitutioner foregår undervisningen generelt på færøsk. Der findes ingen formaliseret parallelsprogstrategi, men der bliver generelt praktiseret en pragmatisk løsning til spørgsmålet omkring parallelsproglighed. I tilfælde fx, hvor underviseren ikke er fra Færøerne, forgår undervisning på dansk, norsk, svensk eller engelsk. Kan en studerende ikke færøsk, har man generelt samme pragmatiske løsning, hvor undervisningen foregår på et sprog, som alle kan forstå. Grønland: I Grønland har Ilisimatusarfik (Grønlands Universitet) fastlagt en sprogpolitik i 2011, hvori det blandt andet indgår, at Ilisimatusarfik er kendetegnet ved at bruge tre sprog i undervisning og forskningsformidling; grønlandsk, dansk og engelsk. Dette indgår også i Ilisimatusarfiks strategi 2011, hvori det er præciseret, at de nævnte tre sprog er arbejdssprog. Island: Det mest almindelige undervisningssprog er islandsk til trods for at kurser, eller i nogle tilfælde hele kursuslinjer, foregår på engelsk. Hvad angår forskning er islandsk det mest almindelige forskningssprog, men det engelske sprogs status bliver mere og mere betydningsfuldt. Norge: Stadig flere universiteter og højere uddannelsesinstitutioner har vedtaget en sprogpolitik indenfor højere uddannelse og forskning. I 2009 blev universiteterne og de højere uddannelsesinstitutioner pålagt ansvaret for at vedligeholde og udvikle norsk fagsprog. Dette er en vigtig placering af ansvar, og lovændringen er vigtig for realiseringen af sprogpolitiske mål. Både i Oslo og i Bergen er der planer om at oprette et sprogcenter på universiteterne. Språkrådet vurderer om der skal gennemføres en større undersøgelse af sprog i pensum på universiteter og højere uddannelsesinstitutioner i nær fremtid, på basis af forundersøgelser igangsat i Sverige: Den 1. juli 2009 trådte en sproglov i kraft i Sverige. Sprogloven indeholder blandt andet bestemmelser om anvendelse af sprog i offentlig virksomhed. Spørgsmål om mangesprogethed og flersprogethed 3: Hvilke tiltag anvendes for at sikre og udvikle, at alle minoritetssprog kan fortsætte med at eksistere? Side 3 af 28

4 Danmark: Der henvises til landerapporten fra Finland: Elever med samisk, romani og fremmede sprog som modersmål kan få undervisning i deres modersmål. I 2010 nedsatte Undervisnings- og kulturministeriet en arbejdsgruppe for en revitalisering af de samiske sprog i Finland. Et sprogpolitisk program for tegnsprog i Finland udkom 2010 i samarbejde mellem Forskningscentralen för de inhemska språken och Finlands Dövas Förbund rf. Færøerne: Undervisnings-, forsknings- og kulturministeren har fremlagt et lovforslag om et Sprognævn. I lovforslaget er der lagt op til, at Sprognævnet behandler og drager konklusioner i sprogspørgsmål. Grønland: Inatsisartut i Grønland vedtog i 2010 en lov om sprogpolitik. Det grønlandske sprog er det officielle sprog, det danske sprog kan anvendes i offentlige forhold, og engelsk og andre fremmedsprog anvendes i det omfang, der er behov herfor. Befolkningen skal have mulighed for at styrke deres sproglige kompetencer, hvad enten det drejer sig om grønlandsk, dansk, engelsk eller andre sprog. Island: Med loven om folkeskole og videregående skole fra 2008 er der bestemmelser om modtagelse og oplæring af elever som har et andet modersmål end islandsk. I 2011 trådte en lov i kraft på Alþingi om det islandske sprogs stilling og om islandsk som tegnsprog, som siger, at det islandske tegnsprog er første sprog til de der har brug for at benytte sproget til ytring og kommunikation og deres børn. Med den lov står det islandske tegnsprog på lige fod med islandsk i al kommunikation. Norge: I forbindelse med læreruddannelsesreformen i Norge er der etableret en egen forskrift for samisk folkeskolelæreruddannelse: Forskrift om rammeplan for de samiske folkeskolelæreruddannelser for trin og trin gjort gældende fra Sametinget har været konsulteret i forbindelse med læreruddannelsesreformen og fastsættelse af forskrifter. Sverige: Der er indført en ny lov om nationale minoriteter og minoritetssprog fra den 1. januar 2010 samt sprogloven fra den 1. juli Retten til modersmålsstøtte i forskolen for børn med et andet modersmål skrives ind i en ny skolelov. Den reviderede læreplan for folkeskolen trådte i kraft den 1. juli Den løfter de nationale minoriteter tydeligere frem. Institutet för språk och folkminnen får til opgave at fordele et statsbidrag for revitalisering af de nationale minoritetssprog på 3,5 millioner kroner. Spørgsmål om Norden som en sproglig foregangsregion 4: Hvilke tiltag er der foretaget for at gøre Norden førende inden for arbejdet med klarsprog (at myndigheder henvender sig til borgere i et klart og forståeligt sprog)? Danmark: Der henvises til landerapporten fra Finland: Forskningscentralen för de inhemska språken (Focis) har i årene haft flere projekter, som har bidraget til bedre Side 4 af 28

5 sprog blandt embedsmænd. Hvad angår det svenske sprog i Finland pågår der et omfattende treårigt samarbejdsprojekt mellem Focis og Kommunförbundet. Færøerne: Betænkningen Málmørk fra 2007 indeholder en række anbefalinger, heriblandt at fastsætte sprogpolitikker i offentlige ministerier, institutioner osv. Intentionen er at iværksætte anbefalinger over en årrække. Grønland: Ilisimatusarfik (Grønlands Universitet) har planer om at etablere en translatøruddannelse på professionsbachelor-niveau. Etablering af translatøruddannelse vil muliggøre oversættelse af tekster og dokumenter, der er skrevet på dansk kancellisprog til et klart og forståeligt sprog på grønlandsk. Island: Tekst og tale skal i forbindelse med statens og kommunernes arbejde (eller på deres vegne) være af god kvalitet, enkelt og klart. Det fremgår, at offentligheden skal kunne forstå det sprog der anvendes i direktiver, domme og beslutninger fra myndigheder. Klarsprog er ikke udelukkende i tekst men også i tale. Norge: I 2009 opprettet Fornyings- og administrasjonsdepartementet et toårigt projekt (nu frem til 2013) Klart språk i staten. Målet med projektet er at øge opmærksomheden om klarsprog i statsforvaltningen og lægge til rette for at statslige virksomheder kan forbedre sproget i sin skriftlige kommunikation med indbyggerne. Kunnskapsdepartementet (KD) startede et klarsprogsprojekt i Fra 2011 er der igangsat et nyt delprojekt som skal styrke arbejdet med at forbedre sproget i love og regler. Utdanningsdirektoratet har i 2011 lagt sine netsider om blandt andet med tanke på klarsprogsarbejdet (http://www.udir.no/). I tillæg har direktoratet sendt sine ledere på klarsprogskursus. Sverige: De tre vigtigste faktorer for det svenske klarsprogsarbejde er i korthed: Klarsprogsarbejdet begyndte på højeste niveau og fik støtte oppefra, at Sverige nu har en sprogpolitik, en sproglov og en sprogmyndighed med ansvar for at gennemføre sprogpolitikken, og endelig at der findes personer med den rigtige kompetence, som kan drive klarsprogsarbejdet. I sprogloven fra den 1. juli 2009 trådte, står der i den såkaldte klarsprogsparagraf, at sproget i offentlig virksomhed skal plejes, være enkelt og forståeligt. Språkrådet har lavet en test på nettet; Klarspråkstesten, som giver besked om hvorvidt en tekst er til at forstå eller ej. Side 5 af 28

6 Bilag 1 - Landerapporter 2011 Spørgsmål om sprogforståelse og sprogkundskab 1.A: Indsæt de bestemmelser som fastsætter reglerne i undervisningen i skandinaviske sprog (dansk, norsk og svensk) på både folkeskoleniveau (grundskole) og gymnasieniveau. Dette så det bliver muligt at sammenligne læreplanerne på tværs af lande. (Det kan fx stilles op således: Kompetansemål etter 7. årstrinn: Eleven skal kunne lese enkle litterære tekster på svensk og dansk og gjengi innholdet.) 1.B: Er undervisningen i skandinaviske sprog blevet styrket på både folkeskoleniveau og gymnasieniveau siden den seneste afrapportering i 2009? (Er der fx indført nye læreplaner med relevans for dette emne eller gennemført andre relevante tiltag som på fx læreruddannelserne?) 1.C: Hvordan sikrer relevante myndigheder sig, at læreplanerne der omhandler undervisning i skandinaviske sprog på både folkeskole og gymnasieniveau bliver fulgt? Danmark 1. A: I Danmark er der fastsat fælles nationale mål for faget dansk i folkeskolen. Målene angiver, hvad undervisningen skal lede frem mod, at eleverne har tilegnet sig af kundskaber og færdigheder på bestemte klassetrin 2., 4., 6., og 9. klassetrin og ved afslutningen af undervisningen i 9. eller 10. klassetrin. Målene er senest ændret i Målene fremgår af bekendtgørelse nr. 748 af 13. juli 2009 om formål, trinog slutmål for folkeskolens fag og emner (Fælles Mål). Formålsbestemmelsen for faget dansk angiver i stk. 3.: Undervisningen skal give eleverne adgang til de skandinaviske sprog og det nordiske kulturfællesskab. Slutmål og trinmål for faget dansk angiver: Undervisningen skal lede frem mod, at eleverne har tilegnet sig kundskaber og færdigheder, der sætter dem i stand til at: Inden for temaet - Det talte sprog Slutmål efter 9. og 10. klasse: Lytte til norsk og svensk med forståelse. Trinmål: Efter 2. klasse: Forstå enkle norske og svenske ord og udtryk Efter 4. klasse: Forstå enkle norske og svenske tekster og andre udtryksformer Efter 6. klasse: Forstå lette norske og svenske tekster og andre udtryksformer og kende til nogle ligheder og forskelle mellem nabosprogene Efter 9. klasse: Forstå norsk og svensk i store træk og have kendskab til ligheder og forskelle mellem nabosprogene. Inden for temaet - Det skrevne sprog (læse) Slutmål efter 9. og 10. klasse Læse norske og svenske tekster med forståelse Side 6 af 28

7 Trinmål: Efter 2. klasse: Læse lette norske og svenske ord og sætninger Efter 4. klasse. Læse lette og korte norske og svenske tekster Efter 6. klasse: Læse lette norske og svenske tekster Efter 9. klasse. Læse norske og svenske tekster Inden for temaet - Sprog, litteratur og kommunikation Slutmål efter 9. og 10. klasse: Indgå i et mange-sproget samfund og tilegne sig andre sprog. Trinmål Efter 2. klasse: Forstå at der er mange sprog, og at de rummer forskellige udtryksmuligheder Efter 4. klasse: Iagttage forskelle og ligheder i sprog fra forskellige kulturer Efter 6. klasse: Forstå samspillet mellem sprog og kultur og betydningen af sproglig mangfoldighed Efter 9. klasse: Udvikle sproglig og kulturel kompetence til brug i en globaliseret verden. Læreplanerne i de gymnasiale uddannelser er senest blevet ajourført pr. august Dansk i forhold til det nordiske sprogfællesskab er specifikt udtrykt i kernestoffet i læreplanerne for danskfaget på alle gymnasiale uddannelser. I stx-, hf- og htx-uddannelserne fremgår det, at "norske og svenske tekster på originalsprog" indgår, mens det i hhx-uddannelsen fremgår, at "oversatte og nordiske tekster" (det vil igen sige på originalsprog) indgår. Almen sprogforståelse i stx-uddannelsen danner bro til grundskolen ("Fælles mål") og er starten på det systematiske arbejde med sprog (både dansk og fremmedsprog), som karakteriserer gymnasiet. Den sproglige viden og bevidsthed, som opbygges gennem almen sprogforståelse og arbejdet i dansk og fremmedsprog gennem hele gymnasieforløbet er studieforberedende til videregående uddannelser. I hhx-uddannelsen indgår danskfaget sammen med fremmedsprogene i kultur- og sprogområdet (studieområdets del 1), der beskæftiger sig med grundlæggende viden om sprog og om sammenhængen mellem sprog, kultur og kommunikation. I htx-uddannelsen indgår sprog og kommunikation med det formål, at eleverne udvikler deres sproglige og kommunikative indsigt og erfaring, mundtligt og skriftligt, med henblik på at tilegne sig viden og formidle resultater, holdninger og vurderinger. I den seneste landerapport beskrives faget dansk som andetsprog på grundskoleniveau. Et tilsvarende fag med egen skriftlig prøve kører som forsøg på hf (både enkeltfag og som del af en hel hf-uddannelse, hvor det erstatter et almindeligt dansk A). 1.B: Danske forlag og producenter udgiver løbende materialer til undervisningen i de skandinaviske sprog. Det fremmer interessen og motivationen hos lærerne og styrker undervisningen. Der er i perioden nu uddannet 35 danske sprogpiloter, der kan rådgive om nabosprogsundervisning. Side 7 af 28

8 Danmark er initiativtager til et nyt tiltag under den nordiske biblioteksuge i uge 46, hvor klasser fra Norden fælles skal beskæftige sig med nabosprogene. 1.C: Folkeskolen er en kommunal opgave. Den enkelte skoles leder har inden for rammerne af lovgivningen, kommunalbestyrelsens og skolebestyrelsens beslutninger ansvaret for undervisningens kvalitet i henhold til folkeskolens formål. Det er skolelederens og i sidste ende kommunalbestyrelsens ansvar at sikre, at lovgivningen bliver overholdt. Finland 1.A: Utöver modersmålet ska det ingå minst två andra språk (A1 och B1) i grundskolan. Dessutom kan skolorna ordna frivillig undervisning i språk (A2 och B2). Av de obligatoriska språkstudierna ska ett språk vara antingen finska eller svenska. A1-språken omfattar minst 16 årsveckotimmar medan B1-språken omfattar minst sex årsveckotimmar. De första språkstudierna, det så kallade A1-språket, inleds senast i klass tre. Undervisning i det andra obligatoriska, det så kallade B1-språket, inleds i klass sju. Finskspråkiga elever kan inleda sina språkstudier i svenska, och svenskspråkiga elever sina språkstudier i finska redan i första klassen ifall skolan frivilligt valt att erbjuda denna språkundervisning. Eleverna kan med andra ord både välja när språkstudierna i det andra inhemska språket inleds och hur omfattande studierna ska vara. 1.B: Gällande undervisningen i svenska i de finskspråkiga skolorna har man under de senaste åren satt igång ett antal projekt för att göra svenska mera attraktiv bland de finskspråkiga ungdomarna. Av de pågående projekten är det viktigaste Svenska nu. Projektet arbetar för bättre och motiverande svenskundervisning i Finland, förmedlar svensk ungdomskultur och levande möten med det svenska språket till och inom Finland samt vill bidra till att unga upprätthåller flera språk parallellt. "Svenska nu" vill erbjuda ett nordiskt alternativ till anglosaxiska kulturen genom att sammanföra elever med svensk kultur från Sverige och Finland. Målet är att göra svenska språket levande, stöda svensklärare och bredda kulturutbudet i skolan genom att organisera turneér med författare, regissörer, musiker och filmföreställningar. "Svenska nu" vill uppmuntra ungdomar till att använda svenskan och visa att svenskan inte bara är nyttig utan också rolig. Se närmare om "Svenska nu": En arbetsgrupp för utvecklingen av undervisningen i det svenska språket tillsattes i mars Arbetsgruppens uppgift är att utvärdera omfattningen av undervisningen i det svenska språket och undervisningsorganiseringen på de olika utbildningsstadierna utgående från de svenskspråkigas språkliga rättigheter i grundlagen och språklagen. Andra uppgifter gruppen har är att reda ut olika alternativ för organisering av undervisning i svenska i den grundläggande utbildningen, komma upp med förlag på hur man kan förbättra undervisningen och inlärningen i svenska på alla utbildningsstadier samt att bortsett från de tidigare förslagen även komma upp med andra nödvändiga förslag för att säkra den språkliga jämställdheten. 1.C: Kommunerna är skyldiga att anordna grundläggande utbildning för barnen inom kommunens område. De kommunala skolmyndigheterna kan också anordna utbildning på andra stadier. Inom kommunen svarar skolnämnden eller någon annan av kommunen utsedd nämnd för anordnandet av utbildningstjänsterna. Kommunens skol- eller utbildningsverk svarar för planering, beredning och verkställande av utbildningsfrågor i enlighet med Side 8 af 28

9 nämndens beslut. Varje skola och läroanstalt har en rektor som svarar för dess verksamhet. Utbildningsanordnarnas verksamhet styrs av de mål som anges i lagstiftningen och av läroplansgrunderna. Läroplaner kan godkännas t.ex. kommun- eller skolvis. Utbildningsanordnaren bör utvärdera sin utbildning och bedöma vilken verkan den har samt delta i extern utvärdering av sin verksamhet. För den externa utvärderingen har undervisnings- och kulturministeriet ett särskilt råd för utbildningsutvärdering, som organiserar utvärderingsverksamheten som ett nätverk mellan universiteten, Utbildningsstyrelsen och andra utvärderingsexperter. Ministeriet kan också ge en enskild utvärdering i uppdrag åt någon annan än rådet för utbildningsutvärdering. Færøerne 1.A: Færøerne har i 2011 fået nye læreplaner for alle fag i folkeskolen. Faget dansk starter fremdeles i folkeskolens 3. klasse. Undervisningen i færøske skoler foregår på færøsk, men der er i hjemmestyreloven fastsat, at dansk skal læres godt og grundigt. Det er noteret i flere sammenhænge, at færøske børn med deres kendskab til færøsk og dansk, har en god forståelse for og kundskab om skandinaviske sprog. Kompetencemål i færøsk efter 6. årstrin: Eleven kan påvise kundskab til vores nordiske nabosprog, især islandsk og norsk. Kompetence mål efter 9. årstrin a) eleven kan påvise slægtskab mellem færøsk og de andre nordiske sprog, især islandsk og norsk, b) eleven kan påvise kundskab til vores nordiske nabosprog, især islandsk og færøsk, både på skrift og i tale. I faget dansk er de samme kompetencemål gældende for svensk. 1.B: Undervisningen i skandinaviske sprog er ikke blevet styrket specielt siden seneste afrapportering i Nye læreplaner er indført for folkeskolen fra august 2011, hvor der indgår kompetencemål, som lærer og elever skal arbejde hen imod. På den måde kan man sige, at undervisningen i skandinaviske sprog er styrket i og med at de nu indgår direkte som kompetencemål, samtidig som de indgår i evalueringen og de endelige prøver. 1.C: I og med at undervisningen i skandinaviske sprog indgår som kærneområde i fagene færøsk og dansk, foruden som direkte kompetencemål i begge fag, og at dette fremtræder klart i de nye læreplaner for både folkeskole og gymnasium, som skolerne er forpligtede at forholde sig til, vil undervisningen i skandinaviske sprog blive sikret både i folkeskole og i gymnasium. Grønland 1.A: Folkeskoleområdet: I Landstingsforordning nr. 8 af 21. maj 2002 om folkeskolen har folkeskolerne mulighed for at få undervisning i nabosprogforståelsen i yngste- og ældste trin. Der er udarbejdet læringsmål i læreplanerne om nabosprogsundervisning, hvor der gives mulighed for undervisning om blandt andet vestnordiske relationer. Gymnasieområdet: Dansk på højeste niveau, A-niveau, er obligatorisk i den nuværende lovgivning fra 2006 på alle 3 gymnasiale uddannelser, der er i Grønland. Herunder den almene gymnasiale uddannelse (GU), den erhvervsgymnasiale højere handelseksamen (hhx) og den erhvervsgymnasiale højere Side 9 af 28

10 tekniske eksamen (htx). Faget placerer sig et sted mellem modersmål og fremmedsprog, og er både et færdighedsfag, et kulturfag og et vidensfag. 1.B: Inatsisartut behandler under sin efterårssamling 2011 forslag til Inatsisartutlov om den gymnasiale uddannelse. Gymnasieområdet blev hjemtaget med virkning fra 1. januar 2009, og det er derfor først nu, at Grønland selv fastsætter regler om den gymnasiale uddannelse. Lovforslaget indeholder bl.a. en styrkelse af den sproglige dimension af gymnasieuddannelsen ved at fastslå, at der i alle fag skal anvendes en andetsprogspædagogisk tilgang til undervisningen. Dette indebærer, at både elevernes grønlandske modersmål og deres (oftest) danske andetsprog gøres til genstand for øget opmærksomhed og træning. Det grønlandske Sprogsekretariat, Oqaasileriffik, har desuden udviklet en grønlandsk/dansk og dansk/grønlandsk ordbog til mobiltelefon, som frit kan downloades fra sekretariatets hjemmeside. Gymnasierne benytter sig ofte af s uddannelsesprogram Nordplus, til at arrangere studie- og uvekslingsbesøg. Eksempelvis har elever fra Qeqqani Ilinniarnertuunngorniarfik/Midtgrønlands Gymnasium i år besøgt og haft besøg af samiske elever fra Karasjok i Nordnorge, hvor temaet for elevernes fælles arbejde var problematikken vedrørende majoritets/minoritetssprog. 1.C: Generelt bliver undervisningen efter læreplanerne i det enkelte fag, herunder også de fag, der omhandler skandinaviske sprog, sikret ved prøver og eksamener med censorer. Herudover skal den enkelte underviser udarbejde undervisningsbeskrivelser, således at elever, andre lærere, censorer, rektorer og andre kan orientere sig i undervisningsforløbene for de enkelte klasser og hold. Island 1.A: I det islandske skolesystem er dansk obligatorisk som det andre fremmede språket i grunnskolen. De som har kunnskaper i norsk eller svensk kan lære dem i stedet for dansk. Derimot er dansk ikke lenger obligatorisk i den videregående skole. Som noen av målene i norsk og svensk ved sluttet av grunnskolen kan nevnes: Eleven skal kunne lese all vanlig tekst til nytte og glede for seg selv, skal kunne forstå muntlig tale når det snakkes om hverdagslige saker, kunne forstå hovedinnholdet i muntlig berettelse og samtal om saker som passer til elevens alder. Mål som disse er ikke satt opp på samme måte i læreplanen for dansk som bygger bl.a. på den Europeiske språkmappe. Sommeren 2011 ble nye læreplaner tatt i bruk og man bruker nå kompetansemål i enkelte fag i den videregående skole. Noen tradisjonell læreplan er ikke gitt ut av departementet. Ansvaret for læreplanen flyttes nå til hver enkelt skole og de skal komme med ideer om hvordan studielinjene er sammensatte angående faglig innhold, system i opplæring og undervisning etc. På den måten får hver enkelt skole økte muligheter til å bygge opp en skole som passer bedre til elevenes behov, nærsamfunnet og arbeidslivet. Departementet må derimot erkjenne hver enkelt studielinje. 1.B: Nye læreplaner for alle skoletrinn ble tatt i bruk sommeren I grunnkapittel, som er det samme for alle skoletrinn, beskrives 6 grunnelementer. Fremmede språk finnes ikke blant disse 6 grunnelementer men ett av dem er lesning. I læreplan for grunnskolen legger man trotts det litt større vekt på språk en før. Læreplanen for den videregående skole går ut fra Side 10 af 28

11 kompetansemål innom 9 områder og et av dem er lesning, ytring og kommunikasjon i fremmede språk som alle videregående skoler må oppfylle. 1.C: Skolene utverderes regelbundet for å se om de følger læreplanen og det gjelder også undervisningen i fremmede språk. Dessuten evaluerer departementet enkelte skoler og hvordan de oppfyller læreplanens mål. Norge 1.A: I formålet for læreplanen i norsk hovedmål står følgende om nordiske språk: Norsk språk og kultur utvikles i en situasjon preget av kulturelt mangfold og internasjonalisering, i samspill med nordiske nabospråk og minoritetsspråk i Norge og med impulser fra engelsk. Hovedområdet språk og kultur dreier seg blant annet om norsk og nordisk språk- og tekstkultur, men med internasjonale perspektiver. I kompetansemålene i læreplanen i norsk er nordisk eller dansk og svensk med på alle trinn der det er formulert kompetansemål, bortsett fra på Vg1/1.trinn i videregående: Etter 4.trinn: Forstå noe svensk og dansk tale Etter 7.trinn: Lese enkle litterære tekster på svensk og dansk og gjengi innholdet Etter 10.trinn: Forstå og gjengi informasjon fra svensk og dansk dagligtale Lese og gjengi innholdet i et utvalg tekster på svensk og dansk Vg2/2.trinn i videregående opplæring: Gjøre rede for likheter og forskjeller mellom de nordiske språkene og mellom norrønt og moderne norsk språk Gjøre rede for et utvalg nordiske tekster i oversettelse og i original Vg3/3.trinn i videregående opplæring: Beskrive og sammenligne de nordiske lands språksituasjon og språkpolitikk Kunnskapsdepartementet har gjennom Spørring til Skole-Norge 2010 kartlagt hvordan kompetansemålene i læreplanene følges opp når det gjelder nabospråkforståelse. Skoleeiere, skoleledere og lærere har bidratt i denne kartleggingen, som viser at disse målene følges opp, men ikke er høyt prioritert. Kartleggingen vil bli fulgt opp i fremtidige spørringer. 1.B: Grunnskole og videregående opplæring: Undervisningen er ikke særskilt styrket etter Det har ikke skjedd endringer i omfanget av nordisk etter Utdanningsdirektoratet har fått i oppdrag fra Kunnskapsdepartementet å gå igjennom og revidere de gjennomgående læreplanene i fellesfag. De reviderte læreplanene skal tre i kraft fra 1. august Det ligger ikke eksplisitt i oppdraget at omfanget av kompetansemålene eller undervisningen i skandinaviske språk skal styrkes. Side 11 af 28

12 Lærerutdanning: Reformen i lærerutdanning har resultert i to nye utdanninger som kvalifiserer for undervisning i grunnskolen, Grunnskolelærerutdanning for trinn og Grunnskolelærerutdanning for trinn. I forskriften 1 finner vi følgende under felles læringsutbyttebeskrivelse under ferdigheter: mestrer norsk muntlig, norsk skriftlig både bokmål og nynorsk, og kan bruke språket på en kvalifisert måte i profesjonssammenheng kan bidra til å styrke internasjonale og flerkulturelle dimensjoner ved skolens arbeid og bidra til forståelse for samenes status som urfolk I de nasjonale retningslinjene 2 er skandinaviske språk omtalt under norskfaget: (læringsutbyttebeskrivelse for Norsk 1, trinn, obligatorisk i studiet) kan leggje til rette for møte med tekstar på dansk og svensk, både munnlege og skriftlege, og samiske og utanlandske tekstar i omsetjing (læringsutbyttebeskrivelse for Norsk 1, trinn, valgfag i studiet) har kunnskap om svensk, dansk og samisk og kjennskap til andre nordiske språk og nasjonale minoritetsspråk Samisk lærerutdanning er underlagt egen forskrift, se svar på spørsmål 3. Lærerutdanning i og på samisk tilbys nå som før ved Samisk høgskole. Undervisningen skjer i hovedsak på nord-samisk, men det skal være mulig å ta lærerutdanning med særlig vekt på nordsamisk, lulesamisk og sørsamisk språk og kultur. Høgskolene i Bodø og Nord-Trøndelag har ansvaret for å gi undervisning i henholdsvis lulesamisk og sørsamisk språk og kultur som del av lærerutdanning eller som videreutdanning. Samisk høgskole har det nasjonale ansvaret for samisk lærerutdanning og for å koordinere nettverksbygging med de andre høgskolene. Sametinget har vært konsultert i forbindelse med lærerutdanningsreformen og fastsettelse av forskrifter. 1.C: Det er skoleeier (kommuner, fylkeskommuner) som har ansvar for at opplæringen blir gitt i tråd med læreplanverket. Læreplanene er forskrifter og styrer innholdet i opplæringen. Det betyr at elevene skal ha opplæring i de kompetansemålene som inngår i læreplanen, det vil si også i dansk, svensk og nordisk. Hvor mye tid som blir brukt til opplæring på dette området, er det skolen ved rektor/lærerne som bestemmer. Sverige Nordiska språk berörs i kursplanerna i svenska i såväl grund- som gymnasieskolan. Hösten 2011 infördes nya läroplaner med nya kursplaner i grundskolan och motsvarande skolformer. I kursplanerna har ett centralt innehåll införts som anger vad lärarna ska undervisa om. Det nordiska perspektivet är väl belyst i de nya läroplanerna. I del 1, som motsvarar tidigare läroplan, återfinns ett kunskapsmål om att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken. I det centrala innehållet i kursplanen i svenska i årskurs 7-9 anges att lärarna bl.a. ska undervisa om språkbruk i aererutdanningen_1_7_trinn.pdf og ererutdanningen_5_10_trinn.pdf Side 12 af 28

13 Sverige och Norden och några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan språken. Hösten 2011 infördes också ny läroplan och nya ämnesplaner för gymnasieskolan. I den nya läroplanen finns det Nordiska perspektivet belyst i kunskapsmålen som insikter i centrala delar av det nordiska kulturarvet och att kunna bedöma skeenden ur nordiskt perspektiv. I gymnasieskolans nya ämnesplan för Svenska finns som centralt innehåll i kursen Svenska 2 bl.a. Dansk och norsk skönlitteratur delvis på originalspråk och Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter. Statens Skolverk har tagit fram en webbplats som ska vara ett stöd till lärarna i deras arbete med nordiska språk. Målgruppen är de som ska undervisa i danska och norska inom ämnet Svenska i grundskolan och i gymnasieskolan. Skolverket har skapat en samlingsplats med länkar, information och inspirationsmaterial. Webbplatsen är en del i den nordiska språkkampanj som pågår Se: nordiska_sprak Spørgsmål om parallelsproglighed 2.A: Har de højere uddannelsesinstitutioner (universiteter, högskolor, yrkeshögskolor) indført parallelsprogsstrategier, som gør det muligt at anvende Nordens samfundsbærende sprog og engelsk parallelt som videnskabelige sprog på disse steder (på alle fakulteter og på alle niveauer)? 2.B: Hvis dette er sket, hvilke højere uddannelsesinstitutioner er der så tale om, hvornår har de indført en parallelsprogsstrategi, og hvad er hovedindholdet i denne sprogstrategi? Danmark Der er ikke sket ændringer i forhold til det, der står i rapporten fra Finland 2.A: Finland stiftade en ny universitetslag I lagen konstateras följande; "Undervisnings- och examensspråken vid Helsingfors universitet, Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin och Teaterhögskolan är finska och svenska. På undervisnings- och examensspråken vid Aalto-universitetet tillämpas på motsvarande sätt bestämmelserna i 9 i universitetslagen (645/1997) om undervisnings- och examensspråken vid de universitet som bildar nämnda universitet. Undervisnings- och examensspråket vid Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan samt Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet är svenska. Undervisnings- och examensspråket vid de övriga universiteten är finska. Ett universitet kan besluta att också andra språk än de undervisnings- och examensspråk som anges i 1 mom. används som undervisnings- och examensspråk och i studieprestationerna." De flesta universitet i Finland har under de senaste åren tagit fram eller håller på att ta fram principer för sin språkpolitik. Utgångspunkten har varit å ena sidan de nationella behoven och å andra sidan trycket som internationalisering av utbildningen för med sig. Universiteten Aalto-universitetet anger sig vara ett trespråkigt universitet (finska-svenska-engelska); engelskan syns inte så här tydligt i strategier Side 13 af 28

14 som de andra universiteten har, men engelskan har ändå i det fakto lyfts fram som det språk på vilket internationaliseringen i praktiken sker. Finland har haft en relativt stark tradition av att ha separata utbildningsprogram på engelska, och har inte haft i den mån parallellspråkliga modeller som till exempel Sverige och Danmark. Diskussionen har under de senaste tiderna tangerat kring behovet av att skapa mera kontaktytor mellan dessa utbildningar. Det finns också ett behov av att förbättra studenternas kunskaper i främmande språk, speciellt i engelskan, samtidigt som det skall värnas om att de förblir kompetenta på att göra och diskutera sin utbildning och forskning på våra egna språk. För yrkeshögskolesektorns del kan konstateras följande: Fem yrkeshögskolor har en officiell språkstrategi. I flesta yrkeshögskolor finns det ingen särskild strategi, utan språkfrågor ses i samband med internationaliseringsplanerna i överlag och med språkutbildningsbehov. Engelskans ställning är relativt stark även där. Mycket diskuterar man behovet av bättre språkkunskaper speciellt i engelskan hos de finländska studerandena. Diskussionen har även tangerat kring de utländska studenternas skolgång och behovet av att erbjuda utbildning i finska el. svenska för att bidra till att de utländska studenterna efter utbildningen kan stanna och jobba i Finland. Två yrkeshögskolor är officiellt tvåspråkiga (finska-svenska): Vasa och Mellersta Österbottens högskolor. Dessa tillsammans med de svenskspråkiga yrkeshögskolorna Arcada och Novia bär ett speciellt ansvar för att förstärka Finlands tvåspråkighet genom att erbjuda arbetsmarknadsrelevant utbildning på svenska och genom det trygga tillgången på svenskspråkig arbetskraft, speciellt inom sådana branscher som är av betydelse för den svensktalande befolkningens behov och rättigheter. 2.B: Åtminstone Helsingfors universitet, Aalto-univrsitet, Jyväskylä universitet, Svenska handelshögskolan och föredetta Universitet i Joensuu (sammanslutet med universitet i Kuopio till Östra Finlands universitet) har språkstrategier. Helsingfors universitet skriver i sin strategi att internationalisering av undervisning och forskning förutsätter aktiv verksamhet på främmande språk. Den engelskspråkiga utbildningen ska understöda universitetets utbildningsmål, men ska inte rubba ställningen av våra nationalspråk. Det förutsätts dock inte direkt att all undervisningspersonal ska kunna finska eller svenska, vilket på sikt kan påverka undervisningsutbudet på egna språk. Helsingfors universitet fastställer i sin strategi en vilja om att försäkra nationalspråkens ställning i undervisning och forskning samtidigt som man utvecklar flerspråklighet och utökar parallellspråklighet inom universitetet. Aalto-universitetet skriver i sin strategi att undervisningen i de inhemska språken ska förbättras och att engelskan lyfts upp till samma nivå som finskan och svenskan. Det är viktigt med utökat samspel mellan inhemska och utländska studenter och det har talats om behovet av utvidgade utbildningsmöjligheter på magisternivå på engelska. Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland gav ut ett språkpolitiskt handlingsplan (Auli Hakulinen mm. 2009) där man ger en rekommendation om att utländska professorer som får fast anställning ska få undervisning i finska eller svenska så att han/hon kan följa med den allmänna debatten kring sitt läroämne. Det rekommenderas också pro gradu-avhandlingar fortsättningsvis ska i första hand skrivas på nationella språk. Om avhandlingen är skriven på engelska, ska den innehålla en finsk/svensk resume. Det påpekas också att det är viktigt att det fortsätt- Side 14 af 28

15 ningsvis finns incitament att skriva vetenskapliga texter på egna språk. Det är värt att notera att rekommendationerna dock inte är bindande för universiteten. Færøerne På de færøske højere uddannelsesinstitutioner er undervisningen generelt på færøsk. Der findes ingen formaliseret parallelsprogstrategi, men der bliver generelt praktiseret en pragmatisk løsning til spørgsmålet omkring parallelsproglighed. I tilfælde fx, hvor underviseren ikke er fra Færøerne, forgår undervisning på dansk/skandinavisk eller engelsk. Hvis der er en studerende, som ikke kan færøsk, har man generelt samme pragmatiske løsning, hvor undervisningen foregår på et sprog, som alle kan forstå. På universitet bliver der jævnligt arrangeret sommerkurser i færøsk på skandinavisk og engelsk. Til eksaminer kan den studerende som regel frit vælge, på hvilket sprog (færøsk, skandinavisk eller engelsk) eksamenen, både skriftlig og mundtlig, skal foregå. I henhold til BSc-opgaver sker det, at der bliver opmuntret til at skrive på engelsk for på den måde at nå et bredere modtagergrundlag. Grønland Ilisimatusarfik (Grønlands Universitet) har på baggrund af reglerne herom i inatsisartutlov nr. 7 af 19. maj 2010 om sprogpolitik fastlagt en sprogpolitik i 2011, hvori bl.a. indgår, at Ilisimatusarfik er kendetegnet ved at bruge 3 sprog: grønlandsk, dansk og engelsk, i undervisning og forskningsformidling. Dette indgår også i Ilisimatusarfiks strategi 2011, hvori det er præciseret, at de nævnte 3 sprog er arbejdssprog. Der henvises i øvrigt til besvarelsen i landerapporten fra 2009 for så vidt angår eksamensaflæggelse. Island Enligt lag nr. 63/2006 har alla universitet och høgskolor på Island en oberoende och självständig status vad gäller inre styre och organisering av undervisning, forskning och förvaltning av vederbörande institutioner. Det innebär att universitet och högskolor kan själva bestämma vilket språk de använder i undervisning. Inga skolor har dock infört en heltäckande parallellspråkstrategi. Det vanligaste undervisningsspråket är isländska trots att kurser, eller i vissa tillfällen hela kurslinjer förgår på engelska. När det gäller forskning så är isländska det mest vanliga forskningsspråket men engelskans status blir alltmer betydande. Det finns även fakulteter som ställer krav om att forskning presenteras på engelska på forskarutbildningen. Mycket tyder på att de nordiska språkens betydelse har förminskad inom universitetsvärlden på Island. Norge 2.A: Innenfor høyere utdanning og forskning har stadig flere universiteter og høyskoler vedtatt en egen språkpolitikk. I 2009 ble universitetene og høyskolene pålagt ansvaret for å vedlikeholde og utvikle norsk fagspråk. Dette er en viktig plassering av ansvar, og lovendringen var viktig for realiseringen av språkpolitiske mål. Universitets- og høgskolerådet arbeider med å konkretisere hvordan institusjonene skal ivareta det ansvaret for norsk terminologi og fagspråk som de nylig har fått. Utviklingen vil bli fulgt opp. Side 15 af 28

16 Den vitenskapelige publiseringen på norsk øker i absolutte tall, men går tilbake sammenliknet med publisering på engelsk, som øker mye sterkere. For språkbruk i høyere undervisning er det ingen nye opplysninger. Når det gjelder pensumlitteratur, vurderer Språkrådet å gjennomføre en større undersøkelse av språk i pensum i universitets- og høgskolesektoren i nær framtid, på basis av forundersøkelser igangsatt i (Kilde: Språkstatus , Språkrådet 2011) 2.B: I 2006 fikk Universitetet i Oslo laget en intern utredning om språkpolitikk i universitets- og høgskolesektoren. Samme år kom Universitets- og høgskolerådet med en nasjonal utredning, publisert som generelle anbefalinger i I 2007 ble spørsmålet også utredet ved Universitetet i Bergen, som samme år vedtok en språkpolitikk for sin egen del. Tilsvarende vedtak fulgte så ved Universitetet i Tromsø (2007), Universitetet for miljø og biovitenskap (2007), Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (2009) og Universitetet i Stavanger (2009). I 2010 har også Universitetet i Oslo vedtatt en språkpolitikk. Også Norges Handelshøyskole (2010) og Høgskolen i Oslo (2009) har vedtatt egen språkpolitikk. Det går igjen i de institusjonelle språkpolitikkene at norsk er hovedspråket, og at en ellers skal ha en parallellspråklig praksis, slik dette er definert i den nordiske språkdeklarasjonen. Både i Oslo og i Bergen er det planer om å opprette et eget språksenter på universitetene. I var engelsk utlyst som undervisningsspråk på 19 prosent av alle mastergradsprogrammer i Norge, og 27 prosent av studentene var registrert på disse programmene. I 2010 er det ikke gjort nye studier av undervisningsspråket, ifølge vår kilde. (Kilde: Språkstatus 2011, Språkrådet 2011) Sverige Den svenska uppfattningen är att globalisering i grunden är positivt, liksom internationaliseringen av högskolan. Globaliseringen har konsekvenser för språkens användning bland annat i utbildning och forskning. Sverige ser positivt på ett ökat utbyte av såväl studenter som lärare. I sådana fall är det självklart att utbildningen hålls på lämpligt språk. I forskarvärlden är såväl forskarrörligheten som det internationella samarbetet högt, vilket är positivt, dock medför detta att ett stort antal forskare inte kan huvudspråket. Lärosätenas information till allmänheten bör rimligen formuleras efter den målgrupp informationen riktar sig till och härmed på lämpligt språk. Det finns t.ex. en skillnad på populärvetenskap som avses att läsas av allmänheten och forskningsarbete som är avsett att läsas av forskarsamhället. Användning av huvudspråket innebär inte per automatik att vetandet förmedlas till allmänheten. Sverige har ställt sig bakom språkdeklarationens intentioner när det gäller parallellspråk men är inte beredd att reglera vad universitet och högskolor ska göra i frågan. Sveriges utgångspunkt är att det är de självständiga lärosätena som själva avgör hur de vill arbeta med parallellspråk. Den 1 juli 2009 trädde en språklag (2009:600) i kraft i Sverige. Språklagen innehåller bl.a. bestämmelser om språkanvändning i offentlig verksamhet. Lagens stadgar att svenska är huvudspråk i Sverige (4 ). Som 3 Side 16 af 28

17 huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och ska kunna användas inom alla samhällsområden (5 ). Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas (6 ). Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska (10 ). Detta innebär att beslut som fattas vid statliga universitet och högskolor måste finnas översatta till svenska. I detta ingår t.ex. kursplaner, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär. När det gäller högre utbildning och forskning anfördes i propositionen Språk för alla - Förslag till språklag (prop. 2008/09:153) att de internationaliseringssträvanden som kommit till uttryck i bl.a. propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) är en viktig faktor som måste vägas in när myndigheter, t.ex. universitet och högskolor, ska tillämpa språklagens bestämmelser. Vidare anfördes att "inom vissa sektorer förutsätter verksamheten att andra språk kan användas". Överlag anser Sverige att möjligheten för studenter och lärare att få bättre språkfärdigheter både när det gäller huvudspråk och andra språk är mycket goda och Sverige vill inte styra formerna för lärosätenas arbete med detta. Spørgsmål om mangesprogethed og flersprogethed 3: Hvilke tiltag anvendes for at sikre og udvikle, at alle minoritetssprog kan fortsætte med at eksistere? Danmark Der er ikke sket ændringer i forhold til det, der står i rapporten fra Finland En utbildningsanordnare som har elever med något annat språk än finska eller svenska som modersmål har rätt att ansöka om statsunderstöd för att ordna kompletterande undervisning enligt Undervisningsministeriets förordning (1777/2009). Statsunderstödet betalas för tre undervisningstimmar per vecka per kalkylerad grupp på fyra elever, för undervisning i finska eller svenska som andra språk för elever med ett främmande språk som modersmål och för annat stöd på deras eget modersmål. Berättigade till det här stödet är elever med främmande språk som modersmål vars deltagande i sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) inleddes för högst sex år sedan och som inte behärskar finska eller svenska på en nivå som motsvarar kunskaperna i modersmålet hos en finsk- eller svenskspråkig elev i motsvarande ålder. Om det i läroanstalten inte ordnas undervisning i modersmålet för elever med samiska, romani och främmande språk som modersmål, kan ett särskilt understöd för nämnda undervisning betalas. Statsunderstöd betalas för 2 undervisningstimmar i veckan per kalkylerad grupp med fyra elever. Om utbildningsanordnaren har färre än fyra elever med samiska eller romani som modersmål kan minimistorleken på den kalkylerade gruppen vara två elever. Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i fjol en arbetsgrupp för en revitalisering av de samiska språken i Finland. Arbetsgruppen har som Side 17 af 28

18 uppgift att bedömma de samiska språkens ställning idag och effekten av tidigaregjorda stödåtgärder och göra ett handlingsplan som syftar till att förbättra språkens fortlevnad med en långsiktig och holistisk plan. Arbetet blir färdigt före utgången av året. För teckenspråkets del kan vi notera följande: Ett språkpolitiskt program för teckenspråken i Finland utkom 2010 i samarbete mellan Forskningscentralen för de inhemska språken (bl.a. teckenspråksnämnden) och Finlands Dövas Förbund rf. Programmets syfte är att stärka det finska och det finlandssvenska teckenspråkens ställning i enlighet med vad grundlagens 17 3 mom. stipulerar om teckenspråkigas rättigheter. Bland programmets rekommendationer finns stiftandet av en teckenspråkslag, tillsättandet av en delegation för teckenspråksärenden, säkerställandet av basservice för teckenspråkiga och finansiering för forskning i de två språken, och tillämpning av FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Justitieministeriet tillsatte efter det språkpolitiska programmets publicering en arbetsgrupp som resulterade i betänkandet 24/2011 "Viittomakielisten kielelliset oikeudet" (språkliga rättigheter av personer som använder teckenspråket) där många brister i lagstiftning och tolkningen av den påvisades. Det finlandssvenska teckenspråket lyfts fram som ett speciellt hotat språk som utan effektiva åtgärder och en heltäckande strategi hotas försvinna inom 10 år. De finlandssvenska teckenspråkanvändare är mycket utsatta eftersom utbildningsmöjligheterna och tolktjänst på det egna språket är bristfällig eller inte finns att tillgå, och språket heller inte erkänns i Finlands språklagstiftning. I Finlands regeringsprogram 2011 ges minoritetsspråk ink. teckenspråket en speciell fokus - här följer citat ur programmet: (---) Avsikten är att under regeringsperioden ratificera ILO-konvention nr 169 om ursprungsfolk och FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. (---) Tillgodoseendet av de teckenspråkigas rättigheter utvecklas och möjligheterna att stifta en teckenspråkslag utreds. (---) En nationell språkstrategi läggs upp. Strategin ska definiera målen och tillvägagångssätten i syfte att göra den nationella språkresursen mångsidigare. Vid utvecklandet av den nationella språkresursen fäster man särskild uppmärksamhet vid samiskans, romanins och teckenspråkets ställning. (---) Social- och hälsovårdstjänster på teckenspråk ska utvecklas. De tolktjänster som FPA ordnar ska utvecklas. Færøerne Den færøske undervisnings-, forsknings- og kulturminister har fremlagt et lovforslag om sprognævn. I lovforslaget er der lagt op til, at sprognævnet behandler og drager konklusioner i sprogspørgsmål. Grønland Besvarelsen af spørgsmålene vedr. C) mangesprogethed og flersprogethed og D) Norden som en sproglig foregangsregion, er sket på baggrund af modtaget bidrag hertil fra Departementet for Familie, Kultur, Kirke og Ligestilling, hvorunder sprog ressortmæssigt henhører. Inatsisartut vedtog i 2010 Inatsisartutlov nr. 7 af 19. maj 2010 om sprogpolitik. Overvejelserne bag loven tager udgangspunkt i, at det grønlandske sprog er det officielle sprog. Det danske sprog kan anvendes i offentlige forhold, og engelsk og andre fremmedsprog anvendes i det omfang, Side 18 af 28

19 der er behov herfor. Formålet med loven er at sikre klare rammer for landets sprogpolitik, herunder om sproglig integration. Ved sproglig integration forstås fjernelse af sprogbarrierer og styrkelse af sprogtilegnelsen med henblik på at forbedre mulighederne for borgernes deltagelse i samfundet og styrkelse af den grønlandske fællesskabsfølelse og identitet. Befolkningen skal have mulighed for at styrke deres sproglige kompetencer, hvad enten det drejer sig om grønlandsk, dansk, engelsk eller andre sprog. Naalakkersuisut agter at fremlægge et ændringsforslag til Inatsisartutloven om sprogpolitik til Inatsisartuts forårssamling På nuværende tidspunkt er Naalakkersuisut i gang med en afdækning af, hvilke muligheder der er i forhold til at påbyde virksomheder, at deres annoncer og andet skriftligt materiale, der udsendes til forbrugerne på dansk, også skal skrives på grønlandsk. Island Med loven om grunn- og videregående skole fra 2008 ble det satt bestemmelser om mottaking og opplæring av elever som har ett annet modersmål en islandsk. Der finnes bestemmelser om opplæring i islandsk som et annet språk og skolen kan nå evaluere elevens modersmål som en del av grunnopplæringen eller den videregående opplæring. I 2011 trådte i kraft en lov på Alþingi om det islandske språks stilling og om islandsk som tegnspråk. Om tegnspråket sies bl.a. i loven: Det islandske tegnspråk er det første språket til dem som behøver å bruke det til ytring og kommunikasjon og deres barn. Med den loven står det islandske tegnspråk på like fot med islandsk i all kommunikasjon. Man sikter på at de islendinger som behøver kan lære seg islandsk tegnspråk uten hinder og bruke det når det kreves i det daglige liv slik at de kan kalle det sitt modersmål. Norge I forbindelse med lærerutdanningsreformen er det etablert en egen forskrift for samisk grunnskolelærerutdanning: Forskrift om rammeplan for de samiske grunnskolelærerutdanningene for trinn og trinn 4, gjort gjeldende fra 2010 av. Det er også vedtatt nasjonale retningslinjer for disse utdanningene 5. Sametinget har vært konsultert i forbindelse med lærerutdanningsreformen og fastsettelse av forskrifter. Sverige Lag (2009:274) om nationella minoriteter och minoritetsspråk från 1 januari 2010 samt språklagen (2009:600) från 1 juli Länsstyrelsen i Stockholm har fått ansvaret för uppföljning av minoritetslagen och kommer årligen ut med en rapport som sammanfattar tillämpningen av lagen i förvaltningsområdena. Institutet för språk och folkminnen har ansvaret för uppföljning av språklagen. Skolverket och Skolinspektionen med flera myndigheter ska under en treårsperiod följa upp, analysera och redovisa sina insatser utifrån minoritetspolitikens mål. Utöver de lärosäten som har det nationella ansvaret för att erbjuda utbildning i de fem nationella minoritetsspråken som listades i den förra rapporten 6, ska ett lärosäte läggas till för finska: unnskolelaererutdanningene.pdf 6 Från rapporten 2009: Den svenska regeringen har i regleringsbrev för universitet och högskolor gett uppdrag till olika lärosäten att varje läsår erbjuda utbildning i de fem minoritetsspråken: Side 19 af 28

20 Uppsala universitet. Luleå universitet har regeringens uppdrag att anordna lärarutbildning med inriktning mot finska. Högskoleverket har i uppdrag att föreslå åtgärder för hur Sverige på ett bättre sätt kan uppfylla åtagandena i Europarådets minoritetskonventioner när det gäller tillgång på lärare som kan undervisa i och på de nationella minoritetsspråken. I uppdraget ingår att göra en översyn av högskoleutbildningar i nationella minoritetsspråk samt beakta förekommande goda exempel och erfarenheter från hur andra europeiska länder har arbetat och arbetar för att tillförsäkra tillgång på lärare som kan undervisa i och på nationella minoritetsspråk. Uppdraget ska redovisas i slutet av oktober En ändring i regeringsformen gjordes 1 januari Ändring i regeringsformens första kapitel, 2 Tidigare lydelse Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla sitt eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Från och med 1 jan 2011: Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla sitt eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Ändringarna är som ni ser att man lagt till Det samiska folket och i inledningen av meningen samt att ordet bör har bytts ut mot ordet ska. Bakgrunden är att man i förarbetena anser att den nya lydelsen bättre speglar Sveriges åtaganden enligt ramkonventionen, dvs. främjandet är inte valbart utan tvingande därmed ordet ska. Rätten till modersmålsstöd i förskolan för barn med annat modersmål skrivs in i nya skollagen (kap 25) Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr11). Den reviderade läroplanen för grundskolan trädde i kraft 1 juli Den lyfter fram de nationella minoriteterna tydligare. Ett av de övergripande kunskapsmålen är att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. I kursplanerna lyfts de nationella minoriteterna fram i ämnena svenska, historia och samhällskunskap. Enligt kursplanen i svenska ska undervisningen bl.a. bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med de nationella minoritetsspråken i Sverige. Exempelvis är minoritetsspråkens ställning i samhället en del av det centrala innehållet i svenska i årskurs 7-9. Syftet med undervisningen i ämnet historia är enligt grundskolans kursplan att eleverna bl.a. ska få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. En del av det centrala innehållet i årskurs 7-9 är historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. Linköpings universitet: Romani chib Lunds universitet: Jiddisch Stockholms universitet: Finska Umeå universitet: Meänkieli och samiska Side 20 af 28

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling?

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Mette Andresen er leder af NAVIMAT, Nationalt Videncenter for Matematikdidaktik, i Danmark. www.navimat.dk Inledning I selve foredraget på Biennalen

Læs mere

Sprog til tiden en sprogpolitisk status for det danske sprog

Sprog til tiden en sprogpolitisk status for det danske sprog Sprog til tiden en sprogpolitisk status for det danske sprog Af Mia Steen Johnsen I de seneste 10 år er sprog, sprogbrug og sprogpolitik for alvor kommet på den politiske dagsorden i Danmark, og emnerne

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

Håller språken ihop Norden?

Håller språken ihop Norden? Debatoplæg til seminaret Håller språken ihop Norden? Arrangeret af Språkförsvaret den 21. oktober 2009 i Stockholm om det nordiske sprogfællesskab Af Jørgen Christian Wind Nielsen Sprogligt og kulturelt

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

Beslutningsprotokol (med kommentarer fra landene) Embetsmannskomiteen for nordisk utdannings- og forskningssamarbeid FØRSTE MØTE 2007

Beslutningsprotokol (med kommentarer fra landene) Embetsmannskomiteen for nordisk utdannings- og forskningssamarbeid FØRSTE MØTE 2007 NORDISK MINISTERRÅD Beslutningsprotokol (med kommentarer fra landene) EK-U 1/07 23.03.2007/IKA Embetsmannskomiteen for nordisk utdannings- og forskningssamarbeid FØRSTE MØTE 2007 Tid: 7. februar 2007 Sted:

Læs mere

Skolesystemer og styredokumenter i de nordiske lande

Skolesystemer og styredokumenter i de nordiske lande Skolesystemer og styredokumenter i de nordiske lande Tillæg til bogen Den nordiske skolen fins den? Redigeret af Nikolaj Frydensbjerg Elf og Peter Kaspersen, 2012, Oslo: Novus. Tillægget er udgivet af

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN 1) Velkommen a. En Lille navne leg 2) Dagsorden godkendes 3) Referater godkendes a. Referat fra NSK ordinærmøde sept 2012 i København b.

Læs mere

A. Kommunikationsplan

A. Kommunikationsplan A. Kommunikationsplan Kreativ Metapols kommmunikationsplan: 1. Målsætning Kreativ Metapols målsætning er at kommunikere netværkets tværfaglige og -regionale idegrundlag og platform ud til eksterne samarbejdspartnere

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

Sprogpolitik for RUC

Sprogpolitik for RUC ROSKILDE UNIVERSITETSCENTER Rektoratet Notat Sprogpolitik for RUC DATO/REFERENCE JOURNALNUMMER 11. januar 2006/HTJ 2006-00-015/0001 I Roskilde Universitetscenters strategiplan for 2005-2010 fastslås det

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011

THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011 THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011 info@groupsystems.com Raw data from the Think Tank sessions carried out on august 25 th 2011 Varberg,

Læs mere

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Fredag 22. august kl. 9 10.30 Sektionsmøde Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste (Se siderne 243-260 i Bind I) Referent:

Læs mere

DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015

DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015 DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015 KURSKATALOG FÖR DÖVBLINDPERSONAL 2015 Utgiven av Nordens Välfärdscenter www.nordicwelfare.org maj 2015 Ansvarig utgivare: Ewa Persson Göransson Grafisk produktion: Victoria

Læs mere

Bilag om undervisning i fremmedsprog 1

Bilag om undervisning i fremmedsprog 1 DANMARK I DEN GLOBALE ØKONOMI 22.11.2005 SEKRETARIATET FOR MINISTERUDVALGET Prins Jørgens Gård 11, 1218 København K Telefon 33 92 33 00 - Fax 33 11 16 65 Bilag om undervisning i fremmedsprog 1 I det følgende

Læs mere

Nordisk sprogforståelse i skolen erfaringer fra projektet Nordiske sprogpiloter

Nordisk sprogforståelse i skolen erfaringer fra projektet Nordiske sprogpiloter Nordisk sprogforståelse i skolen erfaringer fra projektet Nordiske sprogpiloter Lis Madsen, projektleder Nordiske sprogpiloter, programchef for Læreruddannelsen i Professionshøjskolen UCC Skolen og lærerne

Læs mere

Grønlandsk som begynder- og andetsprog A. 1. Fagets rolle

Grønlandsk som begynder- og andetsprog A. 1. Fagets rolle Grønlandsk som begynder- og andetsprog A 1. Fagets rolle Grønlandsk som begynder- og andetsprog A er et færdighedsfag, et vidensfag og et kulturfag, der beskæftiger sig med grønlandsk sprog og kultur.

Læs mere

Spørsmål og svar - MyTeam

Spørsmål og svar - MyTeam Spørsmål og svar - MyTeam Efkon AB 2010-2013 Mange tak till den danske oversættelse af Michael Neergaard, Næstved/Herlufsholm Håndbold. 1. SPØRGSMÅL OG SVAR... 2 1.1. VI VILL SNABBT VETA HUR MÅNGA SOM

Læs mere

Hjemmestyrets bekendtgørelse nr. 2 af 9. januar 2009 om evaluering og dokumentation i folkeskolen

Hjemmestyrets bekendtgørelse nr. 2 af 9. januar 2009 om evaluering og dokumentation i folkeskolen Hjemmestyrets bekendtgørelse nr. 2 af 9. januar 2009 om evaluering og dokumentation i folkeskolen I henhold til 17, stk. 4, og 18, stk. 1-3, i landstingsforordning nr. 8 af 21. maj 2002 om folkeskolen,

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

Introduktion til sprogprofilerne: sprog- og kulturkompetencer fra grundskolen til arbejdspladsen. v. adjunkt Petra Daryai-Hansen

Introduktion til sprogprofilerne: sprog- og kulturkompetencer fra grundskolen til arbejdspladsen. v. adjunkt Petra Daryai-Hansen Introduktion til sprogprofilerne: sprog- og kulturkompetencer fra grundskolen til arbejdspladsen v. adjunkt Petra Daryai-Hansen REPT/FREPA Flersprogede og interkulturelle kompetencer: deskriptorer og undervisningsmateriale

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

Program NORDISK TALENTKONFERENCE 2014. Sådan kommer vi i gang med talentarbejdet i Norden!

Program NORDISK TALENTKONFERENCE 2014. Sådan kommer vi i gang med talentarbejdet i Norden! Program NORDISK TALENTKONFERENCE 2014 Sådan kommer vi i gang med talentarbejdet i Norden! Konferencen har fokus på udvikling af konkrete talentprojekter, opbygning af talentmiljøer på skolerne, samt udarbejdelse

Læs mere

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2013 HELSINGØR, internat på KONVENTUM/LO-Skolen 2. & 3. OKTOBER 2013 Museerne

Læs mere

Notat om dansk sprogpolitik

Notat om dansk sprogpolitik Notat om dansk sprogpolitik Baggrund: Dansk Sprognævn vedtog i 2003 en 4-punkts-plan for en dansk sprogpolitik. Nedenstående notat er en opfølgning på planen i lyset af de erfaringer som er høstet siden

Læs mere

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne Tilmelding Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger (FBBB) arrangerer - i samarbejde med Københavns kommune og Sustainable Bussines

Læs mere

Engelsk på langs. Spørgeskemaundersøgelse blandt elever på gymnasiale uddannelser Gennemført af NIRAS Konsulenterne fra februar til april 2005

Engelsk på langs. Spørgeskemaundersøgelse blandt elever på gymnasiale uddannelser Gennemført af NIRAS Konsulenterne fra februar til april 2005 Engelsk på langs Spørgeskemaundersøgelse blandt elever på gymnasiale uddannelser Gennemført af NIRAS Konsulenterne fra februar til april 2005 DANMARKS EVALUERINGSINSTITUT Engelsk på langs Spørgeskemaundersøgelse

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Indhold:

Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Indhold: Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Deltagere fra universiteterne i Vilnius, Åbo og Helsingfors. Redigeret af kursusleder Karin

Læs mere

Bilag om struktur, indhold og styring i de erhvervsrettede ungdomsuddannelser i Norge, Sverige og Finland 1

Bilag om struktur, indhold og styring i de erhvervsrettede ungdomsuddannelser i Norge, Sverige og Finland 1 DANMARK I DEN GLOBALE ØKONOMI SEKRETARIATET FOR MINISTERUDVALGET Prins Jørgens Gård 11, 1218 København K Telefon 33 92 33 00 - Fax 33 11 16 65 Bilag om struktur, indhold og styring i de erhvervsrettede

Læs mere

Perspektiver i systematisk begrebsarbejde. Sabine Kirchmeier-Andersen sabine@dsn.dk

Perspektiver i systematisk begrebsarbejde. Sabine Kirchmeier-Andersen sabine@dsn.dk Perspektiver i systematisk begrebsarbejde Sabine Kirchmeier-Andersen sabine@dsn.dk Oversigt 1. Truslen fra engelsk 2. Behov for andre sprog 3. Brug af sproglove eller sprogregulerende bestemmelser? 4.

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

Invitation til Faglig udvikling I Praksis (FIP) i engelsk på hf

Invitation til Faglig udvikling I Praksis (FIP) i engelsk på hf Invitation til Faglig udvikling I Praksis (FIP) i engelsk på hf Engelskfaget udvikler sig i disse år som konsekvens af sprogets stadig større udbredelse som lingua franca i den digitaliserede og globaliserede

Læs mere

Sproglærerforeningens Sprogpolitik 2015

Sproglærerforeningens Sprogpolitik 2015 Sproglærerforeningens Sprogpolitik 2015 INDHOLDSOVERSIGT: 01 Indledning 02 Rammer for undervisningen i fremmedsprog 03 Fremmedsprog i andre sammenhænge 04 Internationalisering og interkulturel kompetence

Læs mere

Kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningssystemene i Norden

Kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningssystemene i Norden Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org Kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningssystemene i Norden Bakgrunn og begrepsinnhold basert på politisk initiering og strategivalg Kreativitet,

Læs mere

Tirsdag, den 9. juni 2015:

Tirsdag, den 9. juni 2015: Tirsdag, den 9. juni 2015: Kursus i terminologiarbejde Árnagarður, lokale 101. 9:00 9:30 Registrering og kaffe 9:30-12:00 Kursus i terminologiarbejde 12:00 13:00 Lunch 13:00 14:30 Kursus i terminologiarbejde

Læs mere

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR KUNSKAPSSTADEN MALMÖ FÖRELIGGANDE RAPPORT ÄR EN SAMMANFATTNING av det löpande utvecklingsarbetet kring Malmö som kunskapsstad.

Læs mere

De grønlandske gymnasiale uddannelser EN SUCCESHISTORIE

De grønlandske gymnasiale uddannelser EN SUCCESHISTORIE De grønlandske gymnasiale uddannelser EN SUCCESHISTORIE GUX Nuuk 53 lærere 10 spor i 2014 21 klasser 487 elever pr. 1. august 2014 GUX Aasiaat 35 lærere 9 spor i 2014 20 klasser 425 elever pr. 1. august

Læs mere

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde Franchising Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark 400 Talere: Debatlederen, departementschef Poul Lundbæk

Læs mere

Understøttende undervisning

Understøttende undervisning Understøttende undervisning Almindelige bemærkninger til temaindgangen der vedrører understøttende undervisning: 2.1.2. Understøttende undervisning Med den foreslåede understøttende undervisning indføres

Læs mere

evejledning vejledning i det virtuelle rum

evejledning vejledning i det virtuelle rum evejledning vejledning i det virtuelle rum 11. April 2011 2 Hvad er evejledning? Et landsdækkende vejledningstilbud med lang åbningstid! Anvender udelukkende digitale medier i kontakten med de vejledningssøgende

Læs mere

Literacy et begreb med store konsekvenser. Klara Korsgaard

Literacy et begreb med store konsekvenser. Klara Korsgaard Literacy et begreb med store konsekvenser Klara Korsgaard At læse er en kognitiv færdighed at kunne anvende en kognitiv færdighed i en social kontekst at kunne anvende en kognitiv færdighed i en social

Læs mere

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING Måla ansikten Mal ansigter 600309 Måla ansikten Mal ansigter SE Du kan enkelt måla ansikten på vaddkulor, träkulor och knappformar med pennor eller pensel och hobbyfärger.

Læs mere

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Innehållsförteckning Inledning/förord 2

Læs mere

De nordiske sprog og engelsk ved nordiske universiteter, højskoler og andre højere læreanstalter

De nordiske sprog og engelsk ved nordiske universiteter, højskoler og andre højere læreanstalter De nordiske sprog og engelsk ved nordiske universiteter, højskoler og andre højere læreanstalter af Pia Jarvad Indhold Indledning National sprogpolitik Hvad er nu engelsk, og hvad er dansk/svensk/norsk

Læs mere

Skuup netværket for sprog- og kulturmøder i uddannelse, undervisning og pædagogisk praksis

Skuup netværket for sprog- og kulturmøder i uddannelse, undervisning og pædagogisk praksis Nyhedsbrev, juni 2012 Skuup netværket for sprog- og kulturmøder i uddannelse, undervisning og pædagogisk praksis Hermed nyhedsbrev for juni måned. GOD LÆSELYST! Du er velkommen til at videresende dette

Læs mere

Några aktuella böcker om barn/unga och media

Några aktuella böcker om barn/unga och media Ny litteratur 107 Några aktuella böcker om barn/unga och media Unge, medier og modernitet pejlinger i et foranderligt landskab Kirsten Drotner, København, Borgen, 1999, 279 p., (Skriftserie fra Center

Læs mere

Politik for anvendelse af dansk og engelsk som arbejdssprog ved Syddansk Universitet Januar 2014

Politik for anvendelse af dansk og engelsk som arbejdssprog ved Syddansk Universitet Januar 2014 Politik for anvendelse af dansk og engelsk som arbejdssprog ved Syddansk Universitet Januar 2014 Syddansk Universitet er et internationalt orienteret universitet, som ønsker at tiltrække og fastholde såvel

Læs mere

Sproglig internationalisering og academic English. Anne Holmen Professor i parallelsproglighed. www.cip.ku.dk +45 35 32 86 39 cip@hum.ku.

Sproglig internationalisering og academic English. Anne Holmen Professor i parallelsproglighed. www.cip.ku.dk +45 35 32 86 39 cip@hum.ku. Sproglig internationalisering og academic English Anne Holmen Professor i parallelsproglighed Forelæsning 1 Internationalisering og sprogpolitik på universitetet 1. Baggrund for CIP 2. Parallelsproglighed

Læs mere

Engelsk som undervisningssprog på nordiske universiteter hvordan gør man?

Engelsk som undervisningssprog på nordiske universiteter hvordan gør man? Engelsk som undervisningssprog på nordiske universiteter hvordan gør man? Engelska som undervisningsspråk på nordiska universitet hur gör man? Erfaringer og anbefalinger fra netværket for parallelsproglige

Læs mere

Projekt Frafald i voksenuddannelser Er det et problem eller en gevinst? Projektpartners har varit:

Projekt Frafald i voksenuddannelser Er det et problem eller en gevinst? Projektpartners har varit: Projekt Frafald i voksenuddannelser Er det et problem eller en gevinst? Projektpartners har varit: ViS Axxell FLD VUC IKVO IDAN MIMIR Sverige Finland Danmark Danmark Norge Island Island Projekt Frafald

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

Når vi forbereder et nyt emne eller område vælger vi de metoder, materialer og evalueringsformer, der egner sig bedst til forløbet.

Når vi forbereder et nyt emne eller område vælger vi de metoder, materialer og evalueringsformer, der egner sig bedst til forløbet. DANSK Delmål for fagene generelt. Al vores undervisning hviler på de i Principper for skole & undervisning beskrevne områder (- metoder, materialevalg, evaluering og elevens personlige alsidige udvikling),

Læs mere

INATSISARTUT. Selvstyrelovens sprogbestemmelse forbyder ikke anvendelsen af dansk i Inatsisartut

INATSISARTUT. Selvstyrelovens sprogbestemmelse forbyder ikke anvendelsen af dansk i Inatsisartut INATSISARTUT Medlemmerne af Inatsisartut Dato: 23. marts 2015 J.nr.: 01.82-00064 Selvstyrelovens sprogbestemmelse forbyder ikke anvendelsen af dansk i Inatsisartut Formandskabet har fået udarbejdet et

Læs mere

Indholdsplan for Engelsk FS10+

Indholdsplan for Engelsk FS10+ Indholdsplan for Engelsk FS10+ Intro: På engelsk FS10+ holdene tales der engelsk hele tiden, bortset fra når vi arbejder med grammatik. Det forventes, at eleverne har et højt engagement i faget, at de

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede.

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0306 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21263834 Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750

Læs mere

Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov

Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov 195 Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 9.30 Gruppdiskussion Stiftelser och fonder utveckling och lagstiftningsbehov Referat, se bilaga 10 (del II, s. 113) Debattledare: afdelingschef ANDERS TROLDBORG, Danmark

Læs mere

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015 Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg 20. april 2015 Tid: kl 9.00 11.30 Sted: Øresundshuset, Nørregade 7B, lokale 5, København Deltagere: Politikere: Hanna Thomé, Malmö stad Annika Román, Helsingborg

Læs mere

FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN

FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN Kurt Klaudi Klausen og Per Selle (red.) FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN TANO og Jurist- og Økonomiforbundets Forlag Indhold Forord 11 Kapittel 1 Frivillig organisering i Norden 13 Kurt Klaudi Klausen og

Læs mere

It og eksamen i de gymnasiale uddannelser. 2. februar 2012 Sags nr.: 099.48K.311

It og eksamen i de gymnasiale uddannelser. 2. februar 2012 Sags nr.: 099.48K.311 Kvalitets- og Tilsynsstyrelsen Frederiksholms Kanal 25 1220 København K Tlf. 3392 5000 Fax 3392 5567 E-mail ktst@ktst.dk www.ktst.dk CVR nr. 29634750 It og eksamen i de gymnasiale uddannelser Indledning

Læs mere

Sproget dansk og lærernes tilgang til danskundervisning i Grønland

Sproget dansk og lærernes tilgang til danskundervisning i Grønland Sproget dansk og lærernes tilgang til danskundervisning i Grønland Historisk dokumenteret oversigt over sprog og undervisningssprog Lov/forordning Sprogfag Undervisningssprog 1905 11Grønlandsk 5 b: Uddannede

Læs mere

Kommissorium. Dato 01.10.2002. Ref pmj. Jnr 2001-41-16. Side 1/5

Kommissorium. Dato 01.10.2002. Ref pmj. Jnr 2001-41-16. Side 1/5 Kommissorium Evaluering af den internationale dimension i folkeskolen Lærerne i folkeskolen har gennem mange år haft til opgave at undervise i internationale forhold. Det er sket med udgangspunkt i gældende

Læs mere

Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll

Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll Distansutbildning på nätet... av Sveriges Konstföreningar distrikt Gävleborg (SE)...2 Konstföreningen i förorten...

Læs mere

DEBATTEN. TEMA: dansk eller engelsk. om undervisningsmidler

DEBATTEN. TEMA: dansk eller engelsk. om undervisningsmidler DEBATTEN om undervisningsmidler 9. oktober 2006 no. 3 TEMA: dansk eller engelsk Dårligere resultater på engelsk Danske lærebøger til danske studerende Engelsk som Danmarks officielle andetsprog Vil vi

Læs mere

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen - RESULTAT OCH MÖJLIGHETER ØRESUNDSREGIONENS ARBEJDSMARKEDSPOLITISKE RÅD Öresundskomiteen DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling ERFARINGER FRA ØRESUNDSREGIONEN Interviews med udvalgte

Læs mere

Hvor parallelt. Om parallellspråkighet på Nordens universitet

Hvor parallelt. Om parallellspråkighet på Nordens universitet Hvor parallelt Om parallellspråkighet på Nordens universitet De nordiska universiteten har med ett The omhuldat aim of this ord text is to report on the status Denne of research så träffande about the

Læs mere

Handlingsplan 2014 til at implementere strategi for nordisk samarbejde på social- og sundhedsområdet

Handlingsplan 2014 til at implementere strategi for nordisk samarbejde på social- og sundhedsområdet Handlingsplan til at implementere strategi for nordisk samarbejde på social- og sundhedsområdet INLEDNING Strategin för nordiskt samarbete på social- och hälsoområdet har fyra mål: 1. Säkra social trygghet

Læs mere

Den nordiske skolen fins den?

Den nordiske skolen fins den? Nikolaj Frydensbjerg Elf og Peter Kaspersen (red.) Den nordiske skolen fins den? Didaktiske diskurser og dilemmaer i skandinaviske morsmålsfag NOVUS FORLAG Den nordiske skolen fins den? Den nordiske skolen

Læs mere

Lønns- og arbeidsvilkår for utenlandske arbeidstakere i de nordiske landene tilsyn og kontroll for å hindre sosial dumping

Lønns- og arbeidsvilkår for utenlandske arbeidstakere i de nordiske landene tilsyn og kontroll for å hindre sosial dumping Lønns- og arbeidsvilkår for utenlandske arbeidstakere i de nordiske landene tilsyn og kontroll for å hindre sosial dumping Innspill til diskusjon til møte i Nordisk Ministerråd for Arbeidsliv 10. oktober

Læs mere

Dansk som andetsprog og sproglig udvikling

Dansk som andetsprog og sproglig udvikling Dansk som andetsprog og sproglig udvikling Målgruppe: Lærere i sprogstøttecentre og modtagerklasser, lærere med tosprogede børn i klasserne samt andre interesserede Tid: 23. april kl. 15-17.30 Sted: Medborgerhuset

Læs mere

Bekendtgørelse om introduktionskurser og brobygning til Ungdomsuddannelserne

Bekendtgørelse om introduktionskurser og brobygning til Ungdomsuddannelserne Undervisningsministeriet 27. maj 2014 Udkast Bekendtgørelse om introduktionskurser og brobygning til Ungdomsuddannelserne I medfør af 10 g i lov om vejledning om valg af uddannelse og erhverv samt pligt

Læs mere

Resumé TALIS 2013. OECD s lærer- og lederundersøgelse

Resumé TALIS 2013. OECD s lærer- og lederundersøgelse Resumé TALIS 2013 OECD s lærer- og lederundersøgelse KAPITEL 1 Resumé Hvad er TALIS 2013? TALIS er OECD s internationale undersøgelse af forhold i og omkring undervisningen i grundskolen og på ungdomsuddannelser.

Læs mere

Kvalitetssikringssystem for Silkeborg Gymnasium

Kvalitetssikringssystem for Silkeborg Gymnasium Kvalitetssikringssystem for Silkeborg Gymnasium 1. Organisering af Silkeborg Gymnasium Skolens ledelse består af rektor og fem uddannelseschefer. Rektor varetager den overordnede ledelse og er ansvarlig

Læs mere

FOREBYGGENDE INDSATSER OVER FOR FAMILIER I RISIKO FOR SOCIAL MARGINALISERING

FOREBYGGENDE INDSATSER OVER FOR FAMILIER I RISIKO FOR SOCIAL MARGINALISERING FOREBYGGENDE INDSATSER OVER FOR FAMILIER I RISIKO FOR SOCIAL MARGINALISERING RAPPORT FRA DIALOGSEMINAR DEN 5. MAJ 2010 OPLÆG TIL DEN SOCIALE TEMADEBAT PÅ MØDET FOR MINSTERRÅDET FOR SOCIAL OG HELSE DEN

Læs mere

CENTER FOR NATIONAL VEJLEDNING EKSAMENSHÅNDBOG

CENTER FOR NATIONAL VEJLEDNING EKSAMENSHÅNDBOG CENTER FOR NATIONAL VEJLEDNING EKSAMENSHÅNDBOG MARTS 2015 S i d e 1 6 FORORD Formålet med denne eksamenshåndbog er at medvirke til at afklare de mange spørgsmål, du kan have til eksamen. Vi vil gerne skabe

Læs mere

CENTER FOR NATIONAL VEJLEDNING EKSAMENSHÅNDBOG

CENTER FOR NATIONAL VEJLEDNING EKSAMENSHÅNDBOG CENTER FOR NATIONAL VEJLEDNING EKSAMENSHÅNDBOG MARTS 2015 S i d e 1 6 FORORD Formålet med denne eksamenshåndbog er at medvirke til at afklare de mange spørgsmål, du kan have til eksamen. Vi vil gerne skabe

Læs mere

Uddannelsesplanen 2009 - Hvad handler den om?

Uddannelsesplanen 2009 - Hvad handler den om? Uddannelsesplanen 2009 - Hvad handler den om? - Hvad sker der? Uddannelsesplanen hedder den plan, som Landstinget vedtog i 2005. Planen viser en masse konkrete initiativer, der skal styrke uddannelse.

Læs mere

Idræt fra at lave noget til at lære noget

Idræt fra at lave noget til at lære noget Idræt fra at lave noget til at lære noget Børn, idræt og skole Brøndby Oktober 2006 Børge Koch, bfk@cvusonderjylland.dk Evaluering kan være mange ting IDRÆT FORMÅL Formålet med evalueringen var at identificere

Læs mere

UURS Ungdommens Uddannelsesvejledning Region Sjælland Lærerhæfte

UURS Ungdommens Uddannelsesvejledning Region Sjælland Lærerhæfte Kørekort til ungdomsuddannelserne UURS Ungdommens Uddannelsesvejledning Region Sjælland Lærerhæfte 1 Forord Kære klasselærer. UURS ( UU Region Sjælland) har udarbejdet et materiale til dig og din klasse.

Læs mere

Evaluering af Korta programmet

Evaluering af Korta programmet UFL-rapport Nr 2007:01 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Evaluering af Korta programmet En læreruddannelse på Göteborgs Universitet Vibe Aarkrog Danmarks Pædagogiske

Læs mere

Nordisk kvalitetssikring av høyere utdanning Studie 2

Nordisk kvalitetssikring av høyere utdanning Studie 2 Nordisk kvalitetssikring av høyere utdanning Studie 2 Muligheter for gjensidig godkjenning og økt samarbeid Bjørn Stensaker og Trine Danø NIFU STEP TemaNord 2006:575 Nordisk kvalitetssikring av høyere

Læs mere

National strategi for fremmedsprog Humaniora Citater og tal

National strategi for fremmedsprog Humaniora Citater og tal National strategi for fremmedsprog Forbundet Kommunikation og Sprogs faglige område, beskrevet på grundlag af uddannelser, omfatter dele af hovedområdet humaniora og dele af samfundsvidenskab. På samfundsvidenskab

Læs mere

Løbende evaluering i kommuner

Løbende evaluering i kommuner Angående Resultater af en spørgeskemaundersøgelse EVA har gennemført en spørgeskemaundersøgelse om løbende evaluering i større danske kommuner. Dette notat præsenterer hovedresultaterne af undersøgelsen.

Læs mere

Rektormøde 2014 Status på engelsk og tysk stx/hf

Rektormøde 2014 Status på engelsk og tysk stx/hf 1. Højreklik et sted i det grå 2. Rektormøde 2014 Status på engelsk og tysk stx/hf Hanne Kær Pedersen / Bente Hansen Vælg "Gitter og 3. Vælg "Vis hjælpelinjer på Side 1 1. Højreklik et sted i det grå 2.

Læs mere

QUICKGUIDE GATEWAY D-35

QUICKGUIDE GATEWAY D-35 QUICKGUIDE GATEWAY D-35 DANSK Tillykke med dit nye mobile bredbånd Med Gateway D-35 får du pålidelig og overlegen geografisk dækning kombineret med gode datahastigheder over hele Norden, nemlig Net 1s

Læs mere

NIF TILLÆG TIL LÆRINGSMÅL ENGELSK

NIF TILLÆG TIL LÆRINGSMÅL ENGELSK NIF TILLÆG TIL LÆRINGSMÅL ENGELSK JUNI 2014 Engelsk på Nuuk Internationale Friskole Vi underviser i engelsk på alle klassetrin (1.-10. klasse). Formålet med undervisningen i engelsk er, at eleverne tilegner

Læs mere

3.4 TERRITORIER MED SÄRSKILD STATSRÄTTSLIG

3.4 TERRITORIER MED SÄRSKILD STATSRÄTTSLIG 3.4 TERRITORIER MED SÄRSKILD STATSRÄTTSLIG STATUS 3.4.1 FORVALTNING I GRØNLAND. MELLEM NATIONALSTAT OG KOMMUNE. ANNE SKORKJÆR BINDERKRANTZ Et ofte overset aspekt i nordisk forvaltningsforskning drejer

Læs mere

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 1 INDLEDNING Öresundskomiteen blev etableret i 1993 og har gennem årene udviklet sig. Men formålet er det samme i dag som dengang: at

Læs mere

Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps. Korpsnytt. Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014

Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps. Korpsnytt. Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014 Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps Korpsnytt Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014 Se, Herren lever! Salig morgenstund! Mørkets makter bever. Trygg er troens grunn. Jubelropet runger: Frelseren er her!

Læs mere

Et arbejdsliv i bevægelse - Projektskitser til et Skandinavisk KASK projekt. Brian Kjær Andreasen

Et arbejdsliv i bevægelse - Projektskitser til et Skandinavisk KASK projekt. Brian Kjær Andreasen Et arbejdsliv i bevægelse - Projektskitser til et Skandinavisk KASK projekt Brian Kjær Andreasen Livet & arbejdslivet konventionel visdom om det arbejdende menneske og livets faser Barndom/ungdom 1. Første

Læs mere

Tysk begyndersprog A hhx, juni 2010

Tysk begyndersprog A hhx, juni 2010 Bilag 26 Tysk begyndersprog A hhx, juni 2010 1. Identitet og formål 1.1. Identitet Tysk er et færdighedsfag, et vidensfag og et kulturfag, og de forskellige sider af faget betinger hinanden gensidigt.

Læs mere