Projekt Frafald i voksenuddannelser Er det et problem eller en gevinst? Projektpartners har varit:

Transkript

1 Projekt Frafald i voksenuddannelser Er det et problem eller en gevinst? Projektpartners har varit: ViS Axxell FLD VUC IKVO IDAN MIMIR Sverige Finland Danmark Danmark Norge Island Island

2 Projekt Frafald i voksenuddannelser 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Nationella analyser... 5 Danmark... 5 Finland... 7 Läroavtalsutbildning... 7 Island... 7 Resultater fra netundersøgelsen... 7 Norge... 9 Om deltakerne Skolebakgrunn Organisering av opplæringen Årsaker til at de begynte på studiet Hvorfor sluttet deltakerne?... 9 Sverige Finns det positiva avbrott? Intervju delen Danmark VUC Sprogcentre Finland Vad gör läroavtalsbyrån/teoriskolan för att eventuellt förhindra ett avbrott? Island Norge Sverige Bilagor Bilaga 1 Alla Bilaga 2 Danmark Bilaga 3 Finland Bilaga 4 Island Bilaga 5 Norge Bilaga 6 Sverige Projekt Frafald i voksenuddannelser 3

4 Bakgrund Nordisk netværk for formel voksenuddannelse fik i 2011 bevilliget midler fra Nordplus Voksen til at undersøge frafald blandt eleverne på voksenuddannelsesinstitutioner i Norden. For voksne på voksenuddannelsesinstitutionerne er der mange udfordringer i det moderne globale samfund. Mange har erhvervsarbejde og familie og andre faktorer, som kan øve indflydelse på deres muligheder for at fuldføre deres undervisning i basisfærdighederne. Det kan være både positivt og negativt, fordi det kan indebære afbrud af uddannelsesforløb, men også kan indebære brug og udvikling af realkompetencer. Netværket har gennemført en spørgeskemaundersøgelse blandt tidligere elever. I undersøgelsen er de tidligere elever blevet bedt om at svare på nogle faktuelle spørgsmål vedrørende køn; nationalitet; alder; uddannelsesbaggrund og arbejde og spørgsmål vedrørende studieform fuldtids eller deltids samt om de har deltaget i uddannelse på uddannelsesinstitutionen, som fjernundervisning eller flex. Alle disse spørgsmål er baggrundsmateriale set i forhold til, hvorfor eleverne er stoppet. Årsagerne til eleverne er stoppet er opdelt i personlige årsager såsom sygdom, flytning, familiære årsager m.m. eller årsager, der har en direkte sammenhæng med uddannelsesinstitutionen såsom utilfredshed med lærerne, forkert niveau, dårligt socialt klima i klassen m.m. Via undersøgelsen har Nordisk Netværk for voksenuddannelsen modtaget i alt besvarelser. Disse fordeler sig på følgende måde: Danmark 484 Norge 86 Sverige 31 (Till detta kommer statistik från tre storstadsområdena som omfattar totalt 852 avbrott, huvudsakligen från Sfi) Finland 0 (Till detta kommer annan information som omfattar 49 studieavbrott under tre år vid Axxell Island 78 Projekt Frafald i voksenuddannelser 4

5 Nationella analyser Danmark Som nævnt ovenfor er der afgivet i alt 484 besvarelser i Danmark. Disse fordeler sig med 92% fra elever på sprogcentrene og kun 8% fra VUC elever. Fordelt på kommuner bor 5% af respondenterne i kommuner med mindre end indbyggere, 54% i kommuner med mellem og indbyggere og de øvrige i byer med over indbyggere. 44% af besvarelserne kommer fra mænd og 56% fra kvinder. Aldersmæssigt er der flest respondenter i alderen år i alt 35% befinder sig indenfor denne aldersklasse. Den næststørste gruppe er de årige, mens den gruppe der er lavest repræsenteret er gruppen over 60 år. I undersøgelsen bliver respondenterne bedt om at oplyse om de kommer fra et nordisk land, et europæisk land eller et ikke europæisk land. 11% af respondenterne kommer fra nordiske lande inkl. Danmark. 43% af respondenterne er fra lande i Europa og 46% kommer fra ikke-europæiske lande. Disse tal har naturligvis en sammenhæng med fordelingen af respondenter på de to uddannelsesformer. Når kun 8% er elever fra VUC og de øvrige fra sprogcentrene vil det naturligvis slå igennem i en statistik, hvor man spørger til folk nationalitet. Respondenterne er også blevet bedt om at oplyse hvilken uddannelsesbaggrund de har. Her svarer 32% at de kun har, hvad der svarer til folkeskolen, 21% har en gymnasial uddannelse, 16% har en erhvervsuddannelse og 24% har en mellemlang eller længere videregående uddannelse. 35 respondenter svarer, at de slet ikke har nogen uddannelse. Dette kan selvfølgelig skyldes, at der blandt de mange respondenter, er analfabeter, men det kan også handle om, at eleverne ikke har forstået formuleringen af spørgsmålet. Langt hovedparten af eleverne deltager i undervisning med fysisk fremmøde på en uddannelsesinstitution. Det er kun 5%, der angiver, at de enten bliver undervist via fjernundervisning eller via flex-uddannelse. Af samtlige respondenter oplyser 51%, at de har arbejde, heraf arbejder 69% på fuldtid. 49% af respondenterne er ledige. Over halvdelen af respondenterne er ifølge ovenstående i arbejde, hvilket også afspejler sig i elevernes deltagelse i undervisningen, hvor kun 39% deltager i fuldtidsundervisning, mens de øvrige 61% modtager undervisning som deltidsstuderende. Eleverne blev også spurgt om, hvorfor de uddanner sig. Langt hovedparten i alt 52% svarer, at de gør det efter eget ønske. 16% efter krav fra Jobcentret eller kommunen, mens 6% angiver, at de uddanner sig for at få adgang til videreuddannelse. Projekt Frafald i voksenuddannelser 5

6 Som nævnt var baggrunden for undersøgelsen et ønske om at se på, hvorfor elever stopper, inden de har færdiggjort uddannelsen. og se nærmere på, om alle udmeldelser var et problem eller man også kunne tale om en gevinst Der var i alt 473 elever, som besvarede spørgsmålene omkring ophør. 90% angiver, at de er stoppet af personlige årsager og kun 10% angiver årsager, som direkte kan henføres til uddannelsesinstitutionen. Af de 90% er 31% stoppet på grund af, at de har fået nyt job, hvilket må betragtes som en gevinst. 13% er stoppet, fordi de er flyttet til en anden kommune og 7% har skiftet til en anden uddannelse. 10% angiver, som nævnt ovenfor, at de er stoppet af årsager, der har en direkte sammenhæng til uddannelsesinstitutionen. Det er ganske få elever, så derfor er det svært at tegne et validt billede af årsagerne, dog ser det ud til at manglende motivation spiller en stor rolle. Projekt Frafald i voksenuddannelser 6

7 Finland I Finland finns möjlighet att finansiera vuxenutbildning via bl.a. statsandelsfinansiering, via arbetskraftsmyndigheterna samt via läroavtal. Inom denna undersökning har vi valt att lyfta fram läroavtaslutbildningen eftersom den åläggs av myndigheterna att lämna in statistik på avbrott i utbildningen. Tre läroavtalsbyråer är tillfrågade varav två har gett in uppgifter. Statistiksiffrorna är sammanfogade från svarande. Läroavtalsutbildning Läroavtalet är ett tidsbundet arbetsavtal. Utbildningen baserar sig på ett individuellt studieprogram och består av arbetsundervisning på arbetsplatsen och teoretisk utbildning hos en yrkesutbildare. Lärotiden varierar, beroende på examen och tidigare kunnande, mellan 4 månader och 4 år. Läroavtalsutbildningen leder till samma yrkesinriktade examina som den utbildning som ordnas i läroanstalterna. Läroavtalsutbildningen erbjuder också möjligheter till tilläggsutbildning. Läroavtalsbyråerna och -myndigheterna gör uppföljning på avbrotten i studierna. För att studera på läroavtal innebär alltid ett i kraft varande arbetsavtal. Initiativet till att studera på läroavtal kommer från studerande eller arbetsgivare som då kontaktar läroavtalsbyrån. Även då en person kontaktar en teoriutbildare för att få information om olika utbildningsalternativ kan skolan hänvisa till läroavtal som en möjlighet till studier. Läroavtalsbyråerna följer upp antalet avbrott och orsak till dem inom grund, yrkes- och specialyrkesexamen inom det fristående examenssystemet i Finland. Avbrotten noteras bl.a. under rubriker som: under prövotid, (ett läroavtal har en prövotid på fyra månader om inget annat överenskoms) 13 avbrott, studerandes eget initiativ, enhälligt (läroavtalsbyrån, arbetsgivaren och studerande kommer enhälligt överens om att avbryta läroavtalet) 15, arbetsgivarens initiativ, arbetsavtalslagen och avbrott av annan grund 15. Ett avbrott inom läroavtal betyder inte genast att det är negativt för den studerande eftersom det kan handla om t.ex. byte av arbetsplats eller byte av teoriutbildare. I intervjun framkom även att ett avbrott i studier på läroavtal är negativt om det resulterar i att studerande blir arbetslös, dvs. utan arbete eller studier, övriga räknas som positiva. Sedan bör även den frågan ställas att hur sanningsenligt svarar studerande gällande orsak till avbrott? Exempel En läroavtalsbyrå hade under året 2012, 718 läroavtal i kraft varav 52 avbrott som blir 7,2 %. Följande läroavtalsbyrå hade 2012, 270 läroavtal i kraft varav 23 avbrott som blir 9 %. Island Den islandske undersøgelse var todelt: I. Spørgeskema undersøgelse på nettet blandt forrige elever og II. spørgeskemaundersøgelser på 6 voksenundervisningsinstitutioner. Resultater fra netundersøgelsen 54% af besvarelserne kommer fra forrige elever i faguddannelsen og 46% fra voksenuddannelsen. Fordelt på kommuner bor 18% af respondenterne i kommuner med Projekt Frafald i voksenuddannelser 7

8 mindre end indbyggere, 31% i kommuner med mellem og indbyggere og de øvrige i byer over indbyggere. 57% af besvarelserne kommer fra mænd og 43% fra kvinder. Aldersmæssigt er de fleste i alderen år, i alt 38%. Den næststørste gruppe er i alderen år, 27% mens den gruppe der er lavest repræsenteret er gruppen over 60 år. De fleste deltagere stammer fra Island, 93%, 5% kommer fra et andet europæisk land og 2% kommer fra uden Europa. 10% af respondenterne har ikke fuldført grundskoleuddannelse. 52% har kun grundskoleuddannelse, 14% har gymnasial uddannelse, 18% har erhvervsuddannelse, 5% har universitetsuddannelse. 65% har fuldtidsarbejde, 9% har deltidsarbejde og 26% er ledige. Da eleverne blev spurgt hvorfor de uddannede sig svarede 57% at de havde gjort det efter eget ønske, 13% for at forbedre sig på arbejdet, 13% for at forberede sig for videre uddannelse, 5% efter krav fra jobcentret og 115 af andre årsager. 1 deltager havde begyndt på grund av hans/hendes arbejdsgivers ønske. Som grund til at de havde stoppet uddannelsen svarede langt de fleste, 30%, personlige årsager. 20% stoppede på grund af dårlig økonomi. 13% stoppede på grund af helbredsmæssige årsager eller familiære forhold. 19% stoppede på grund af forskellige årsaget tilknyttede til skolen, t. ex. fravisning, dårlig karakter eller at de vekslede skole. 8% stoppede siden de ikke fik lærlingekontrakt eller deres kontrakt blev ophævet. Resten havde fået arbejde eller var flyttet til en anden kommune. Af dem som stoppede på grund af årsager tilknyttet til skolen er den hyppigste forklaring manglende motivation. Læse- og skrivevanskeligheder samt talblinde (dyscalculia) er fremkommer også som årsag hos forholdsvis mange. Af dem som stopper af personlige årsager giver ret mange ikke mere oplysninger vedrørende det. Projekt Frafald i voksenuddannelser 8

9 Norge Om deltakerne. Fra Norge har vi registrert data fra 86 deltakere i voksenopplæring. Hovedtyngden litt over 50% var deltakere i Norskopplæring. Den andre store gruppen ca,40% var deltakere i yrkesopplæring, kurs mot fagbrev. I denne siste gruppen var de aller fleste etnisk norske, mens samtlige i den andre store gruppen var innvandrere, flertallet fra land utenfor EU/EØS, kun 6 fra europeiske land. Deltakerne har et stort aldersspenn, 7 var under 20 år (disse var innvandrere som fulgte norskopplæring eller grunnskole for voksne. Ellers sprer de seg på alle alderstrinn, med litt færre andel på og over 60. Skolebakgrunn. Som nevnt gikk flertallet på enten yrkesutdanning eller språkopplæring. 9 deltakere fulgte grunnskole for voksne. De som gikk på språkopplæring fordelte seg med 16 på spor 1 (ingen eller liten skolebakgrunn), 12 på spor 2 (grunnskole eller tilsvarende fra hjemlandet) og 14 på spor 3 (videregående eller høyere utdanning). Deltakerne på yrkesutdanningen hadde stort sett fullført grunnskole. Registreringene foregikk stort sett i små og mellomstore kommuner. Organisering av opplæringen. Deltakerne på norskopplæring var stort sett heldagselever, mens yrkeselevene for det meste hadde deltidsstudium Noen hadde lønnet arbeide på deltid, mens 65% av det totale antallet ikke var i lønnet arbeide. For de som fulgte opplæring i yrkesfag var opplæringen organisert som deltidsstudium og som fleksibel ordning, mens språkopplæringen stort sett var heltids og i egne skolelokaler. Årsaker til at de begynte på studiet. De fleste deltakerne har blitt anbefalt å begynne av ulike instanser. Rekrutteringen til yrkesstudiene skjedde stort sett etter anbefaling fra NAV, mens de fleste innvandrerne på språkopplæring var henvist av flyktningetjenesten. Dette skyltes at de har hatt rett og eller plikt til norskopplæring. Noen med kun plikt har søkt seg inn frivillig og måtte betale for opplærlingen. Hvorfor sluttet deltakerne? Her ser vi stor spredning. Personlige årsaker er det som oppgis av flest deltakere (29%). På spørsmål om hvilke personlige grunner oppgir 6 stk. manglende motivasjon, en enkelt svarer at de ikke forstår meningen eller at forventningene ikke samsvarte med skoletilbudet. De aller fleste har svart andre grunner som ikke er spesifiserte. For mange var det snakk om problemer i familien, f.eks. at de hadde mange barn som trengte pass, eller at mannen i huset nektet kvinnene å fortsette norskopplæringen etter at de obligatoriske timene var fullført. For en del var det snakk om psykiske problemer, ofte av en slik art at det ikke ga grunnlag for sykemelding. Andre årsaker som er krysset av for mange er: Flyttet til annen kommune (18%), sluttet fordi de har fått jobb (13%), sykdom og barnefødsel med henholdsvis 11% og 9%. Kun 5 deltakere Projekt Frafald i voksenuddannelser 9

10 oppgir grunner som skyldes skolen. Dette skyldes enten at undervisningen har feil nivå eller at de ikke var fornøyd med praksis. 5 oppgir at de sluttet av økonomiske årsaker. Dette viser at rammebetingelsene (økonomi, forhold ved skolen osv.) ikke har vært avgjørende for deltakerne når de har sluttet. Det ser ut til at det er lite skolene kan gjøre for å hindre eller eliminere frafallene. Årsakene har ligget hos den enkelte som naturlige forklaringer, sykdom, barnefødsler, flytting til annen skole eller annen kommune osv. Relativt mange har sluttet fordi de har fått jobb, noe som jo er målet med utdanningen. Dette er viktige observasjoner siden det ofte blir hevdet fra myndighetenes side at det er for stort frafall i voksenopplæringen og at vi som driver denne får følelsen av å gjøre en dårlig jobb. Det er en svakhet med undersøkelsen at den ikke viser frafallet målt mot hvilket skoleslag de går på. Det er derfor vanskelig å si noe om noen årsaker er mer fremtredende enn andre på de ulike studiene. Gjøvik Projekt Frafald i voksenuddannelser 10

11 Sverige Mot bakgrund av att det i Sverige visade sig vara så svårt att få in information om studieavbrott känns det meningslöst att försöka dra några slutsatser enbart utifrån de 31 rapporterade avbrotten som i den svenska undersökningen nästa uteslutande gäller avbrott från gymnasiala studier. Däremot har vi fått i avbrottstatistik som bara gäller Sfi från Stockholm nordost (KCNO) och Södertälje samt en avbrottsstudie som Göteborg genomförde 2012 av studerande på gymnasial nivå. Utifrån detta samlade material kan man ändå våga sig på att påstå att det föreligger några tydliga indikationer. Om vi högst ovetenskapligt slår samman alla uppgifter så har vi totalt fått information om cirka 3150 studieavbrott varav drygt 2400 rör avbrott från gymnasiala studier i framför allt Göteborg medan de återstående drygt 700 avbrotten rör avbrott från Sfi i Södertälje och KCNO. Stockholm och Södertälje har använt liknande system för avbrottskoder. AF1 AF10 Södertälje Eleven har gjort avbrott/studieuppehåll pga arbete eller långtidspraktik Eleven har gått över till annan utbildningsanordnare (ej sfi) utan att ha godkänts i sfi KCNO Eleven har gjort avbrott/studieuppehåll p.g.a. arbete eller långtidspraktik Eleven har gått över till annan utbildningsanordnare (ej sfi) utan att ha godkänts i sfi AF2 Eleven har flyttat till annan kommun Eleven har flyttat till en annan kommun G AF3 Eleven har avslutat kursen men inte Eleven har avslutat kursen men inte nått I nått upp till målen för betyget godkänd. Eleven har erhållit intyg upp till nivån för betyget godkänd och erhållit intyg AF4 Eleven har uteblivit från Eleven har uteblivit av annan orsak än M undervisningen av okänd anledning tidigare nämnda AF5 Eleven har uteblivit av annan orsak än tidigare nämnda Eleven har uteblivit av annan orsak än tidigare nämnda M AF6 AF8 AF9 AT1 AT10 Eleven har gjort avbrott på grund av graviditet/barnledighet eller problem med barnomsorg Eleven har gjort avbrott på grund av sjukdom Eleven har inte beviljats uppehållstillstånd och har lämnat landet eller har återvänt till hemlandet av andra skäl Eleven har gjort avbrott/studieuppehåll pga arbete eller långtidspraktik Eleven har gått över till annan utbildningsanordnare (ej sfi) utan att ha godkänts i sfi Eleven har gjort avbrott/studieuppehåll p.g.a. graviditet/barnledighet Eleven har gjort avbrott/studieuppehåll p.g.a. sjukdom Eleven har inte beviljats uppehållstillstånd och har lämnat landet eller har återvänt till hemlandet av andra skäl Eleven har gjort avbrott/studieuppehåll p.g.a. arbete eller långtidspraktik Eleven har gått över till annan utbildningsanordnare (ej sfi) utan att ha godkänts i sfi AT2 Eleven har flyttat till annan kommun Eleven har flyttat till en annan kommun G AT3 Eleven har avslutat kursen men inte nått upp till målen för betyget godkänd. Eleven har erhållit intyg Eleven har avslutat kursen men inte nått upp till nivån för betyget godkänd och erhållit intyg AT4 AT5 Eleven har uteblivit från undervisningen av okänd anledning Eleven har uteblivit av annan orsak än tidigare nämnda Eleven har uteblivit av annan orsak än tidigare nämnda Eleven har uteblivit av annan orsak än tidigare nämnda A Y Q S U A Y M M AT6 Eleven har gjort avbrott på grund av graviditet/barnledighet eller problem med barnomsorg Eleven har gjort avbrott/studieuppehåll p.g.a. graviditet/barnledighet Q Projekt Frafald i voksenuddannelser 11

12 AT8 K Eleven har gjort avbrott på grund av sjukdom Eleven har uteblivit från undervisningen av okänd anledning Eleven har gjort avbrott/studieuppehåll p.g.a. sjukdom Eleven har uteblivit från undervisningen av okänd anledning S K Även Göteborgsundersökningen har avbrottsorsaker som i långa stycken överensstämmer med dessa så om vi med lite milt tvång för samman all inkommen information i en förenklad tabell där vi sorterat bort helt eller nästan helt oanvända avbrottskoder får vi fram följande ganska överskådliga tabell: Orsak Projekt KCNO Södertälje Göteborg Arbete eller praktik Avlutat kurs med intyg 0 55 Annan anordnare Annan kommun Sjukdom Barnledighet Andra/okända skäl Utifrån Göteborgsrapporten har vi extrapolerat siffrorna i urvalsundersökningen till antal av hela den undersökta populationen. Om vi fortfarande helt ovetenskapligt fortsätter att förenkla kan man göra följande sammanställning: Orsak Antal Procent Arbete eller praktik ,5 Studier i annan regi 108 3,5 Andra yttre orsaker ,0 Okända orsaker ,0 Div kända orsaker ,0 Även om det är ett litet material så kan man dra slutsatsen att en betydande andel (mer än 25%) av alla avbrott innebär övergång till arbete eller till studier i annan form. Av övriga orsaker finns det många som ar kopplade till sådant som händer i den vuxenstuderandens liv. Det kan t.ex. handla om flyttning, sjukdom, barnledighet, ändrade arbetstider m.m. I en större undersökning som gjordes vid vuxenutbildningen i Stockholm för några år sedan visade det sig att endast ett mycket begränsat antal avbrottsorsaker var kopplade till utbildningsarrangören och framförallt på ett sådant sätt att de var möjliga att påverka inom tillgängliga ekonomiska ramar. Både studerande och personal fick i en enkät föreslå åtgärder som man trodde skulle kunna minska studieavbrotten. Här följer några citat från den undersökningen. Mindre klasser kan naturligtvis bidra, Mindre grupper skulle lösa många problem inte minst pedagogiska. Undervisningen skulle lättare kunna individanpassas och eleven få större chans att klara studiemålen. Projekt Frafald i voksenuddannelser 12

13 Förkunskapstester, Genom test (framför allt i matematik) och sedan uppföljning med samtal, kan få eleven att byta grupp! Personlig kontakt med elever med frånvaro.. Uppföljning, Kontinuerliga uppföljningssamtal och skriftliga utvärderingar. Att hinna se elevernas behov, uppmuntran. Studiestöd i olika former. Fler kuratorer/syv som eleverna kan konsultera., Bättre studievägledning! Mer samarbete mellan lärare och SYV. Här tror jag man skulle kunna göra mycket. Studievägledare med specialkunskaper om t ex invandrare/flyktingars situation, behov av komplettering, samarbete med arbetsförmedlingen. Stöd till de studerande i att utveckla sin studieteknik Finns det positiva avbrott? För utbildningsanordnare är avbrott i allmänhet negativa. I många kommuner baseras tilldelningen av pengar på det antal studerande som fullföljer utbildningen. Ibland görs mätningen vid flera tillfällen under utbildningens gång och utbildningsanordnaren får då betalt för den tid som kursdeltagaren varit inskriven. I några få fall kan man dock tänka sig att avbrott kan gynna utbildningsarrangören. Ett exempel på detta skulle kunna vara då en undervisningsgrupp är så stor att man måste överväga att dela den i två grupper. Hur ser det då ut ur kursdeltagarens perspektiv? Troligen går det här att finna flera typer av avbrott som i någon mening kan vara positiva för individen. Här följer en lista över de vanligaste. 1)Den studerande får ett arbete. Om huvudsyftet med studierna varit att förbättra sin situation på arbetsmarknaden måste denna situation uppfattas positivt 2)Den studerande kommer till insikt om att den påbörjade utbildningen inte passar ihop med den framtida studieinriktningen. 3)Den studerande kommer till insikt om att tidpunkten för studierna var mindre lämplig och planerar att återuppta studierna senare (t.ex. då ekonomin är bättre, då barnen blivit äldre eller då de yttre studievillkoren är mera gynnsamma.) 4)Den studerande kommer till insikt om att hon/han har så stora brister i de förkunskaper som är nödvändiga att det tveklöst skulle leda till ett icke godkänt betyg då kursen avslutas. 5)Den studerande får, sedan kursen påbörjats en studieplats på en annan utbildning som hon/han uppfattar som mera attraktiv. 6)Den studerande kommer till insikt om att kursen/utbildningen innehållsmässigt inte motsvarar de förväntningar man haft Projekt Frafald i voksenuddannelser 13

14 Övriga avbrottstyper som inte passar in i ovanstående kategorier kan nog genomgående uppfattas som negativa både för den studerande och för utbildningsarrangören. Projekt Frafald i voksenuddannelser 14

15 Intervju delen Danmark Som en del af projektet Frafald i voksenuddannelser - er det et problem eller en gevinst? skulle projektdeltagerne undersøge, hvile tiltag de enkelte institutioner i hvert land tager for at forhindre frafald. For at afdække dette på en ensartet måde i alle de nordiske lande blev der lavet en interviewguide, som repræsentanterne fra de enkelte lande har taget udgangspunkt i (vedlagt som bilag). VUC Denne del af rapporten omhandler de tiltag, der er taget på tre forskellige VUC er i Danmark. Interviewet omhandlede institutionen som helhed, vejledningen, lærerens rolle, tiltag i klasserne og den enkelte kursist. Alle tre centre har en nedskrevet frafaldspolitik, som er godkendt de enkelte centres samarbejdsudvalg og i bestyrelserne. De tre centre informerer kursisterne om den krævede studieaktivitet via velkomstbreve og via hjemmesider. På medarbejderside orienterer to af centrene via pædagogiske dage, som afholdes to gange årligt og den sidste afholder studieaktivitetsmøder mellem ledere og lærere tre til fire gange årligt. Desuden indgår orientering om studieaktivitet og de handlinger, der er forbundet dermed, ved alle centre som en del af intro-programmet for nye medarbejdere. Alle centre har en procedure, når en kursist udebliver fra undervisning. Overordnet sker der følgende, når kursisten udebliver: 1. Læreren kontakter kursisten telefonisk eller hvis dette ikke er muligt via mail. Hvis dette ikke hjælper - 2. indberettes kursisten til vejledningen, som indkalder til samtale. Hvis dette ikke hjælper - 3. får kursisten en skriftlig advarsel, som også kan indeholde et varsel om stop af studiestøtte. Hvis dette ikke hjælper - 4. får kursisten 2. advarsel via brev. Hvis dette ikke hjælper - 5. stoppes studiestøtten og kursisten udmeldes. Der er forskel på tidshorisonten i ovenstående. Ved en institution indberetter lærerne studieaktivitet en gang månedlig et andet sted skal lærerne indberette, hvis en kursist har været borte to på hinanden følgende dage. Kursisterne har alle steder mulighed for at følge deres fremmøde/studieaktivitet via forskellige elektroniske platforme. En af centrene benytter sig af advarselslamper grønt for ok gul for betænkelig rød for alarmerende. Projekt Frafald i voksenuddannelser 15

16 Alle centre har fastansatte vejledere, der arbejder med opfølgning på studieaktivitet og fremmøde og alle centre har en afdelingsleder, der har det overordnede ansvar for vejledningen og tager sig af eventuelle klagesager. Ved to af centrene er det vejlederne, der rent praktisk udmelder kursister, som ikke er studieaktive, mens dette arbejde ved det tredje center udføres af studiecheferne efter indstilling fra vejlederne. Alle centre har aftaler med andre myndigheder om meddelelse om frafald for kursister, som er underlagt disse myndigheder. På alle centre fører lærerne fremmødeprotokol. To steder foregår dette elektronisk og i det sidste tilfælde bruges en papirbaseret udgave, som efterfølgende tastes af en sekretær. På en af centrene er arbejdet med opfølgning på studieaktiviteten på de enkelte hold systematiseret i forhold til indberetninger til ledelsen. Ledelsen modtager hver måned en opgørelse over antallet af røde kursister fordelt på den enkelte lærer, og hvis disse tal giver anledning til bemærkninger, indkaldes læreren til et møde med ledelsen. Centrene har en forskellig tilgang til arbejdet med det sociale ansvar på holdene. Et center arrangerer workshops i nye klasser hvor der arbejdes med, hvordan kursisterne kan støtte hinanden et andet center arbejder med kursist til kursist mentorer og det tredje center arbejder med faste kontaktpersoner i forhold til den enkelte kursist. En del af arbejdet med at sikre de sociale relationer på holdene er lagt ud til den enkelte lærer eller til det team, der arbejder med en bestemt gruppe af kursister eller på et enkelt center til en fastansat socialrådgiver. Sprogcentre Som en del af projektet Frafald i voksenuddannelser - er det et problem eller en gevinst? skulle projektdeltagerne undersøge, hvilke tiltag de enkelte institutioner i hvert land tager for at forhindre frafald. For at afdække dette på en ensartet måde i alle de nordiske lande blev der lavet en interviewguide, som repræsentanterne fra de enkelte lande har taget udgangspunkt i. Denne del af rapporten omhandler de tiltag, der er taget på tre forskellige sprogcentre i Danmark. Interviewet omhandlede institutionen som helhed, vejledningen, lærerens rolle, tiltag i klasserne og den enkelte kursist. Projekt Frafald i voksenuddannelser 16

17 Har sprogcentret en frafaldspolitik? Kun et sprogcenter har en nedskreven frafaldspolitik, mens alle tre har en frafaldsprocedure. Hvordan er medarbejderne orienteret om dette? To sprogcentre har procedurerne liggende på deres intranet og orienterer jævnligt på møder, et sprogcenter orienterer på møder. Hvordan er kursisterne orienteret om dette? Alle tre sprogcentre orienterer kursisterne ved visitationssamtalen inden kursusstart. På et sprogcenter besøger en vejleder holdet to gange om året for at repetere reglerne. På et sprogcenter lægges fremmødeoversigter til lærerne, som skal gennemgå dem med kursisterne. På et sprogcenter orienteres kursisterne på intra og ved opslag. Hvor ofte informeres medarbejdere, kursister og lærere om frafaldspolitiken? På et sprogcenter orienteres lærerne løbende på intranet. På et sprogcenter bliver det løbende taget op på fælles teammøder og pædagogiske møder. På et sprogcenter orienteres løbende til alle medarbejdere og kursister. På et sprogcenter får kursisterne hver måned en opgørelse over fraværsprocent. Findes en fast procedure, når en kursist udebliver fra undervisningen? På et sprogcenter kontakter læreren kursisten pr. brev/telefonisk efter en uges fravær. På et sprogcenter sendes fraværsbreve, hvis kursisten ikke er mødt to gange i træk og ikke har meddelt fravær. På et sprogcenter sendes en sms efter tre dages ikke meddelt fravær. Desuden sender to sprogcentre fraværsmail eller laver anden kontakt ved lavt fremmøde. Har sprogcentret specielt ansatte medarbejdere, som tager sig af fravær/opfølgning? På alle tre sprogcentre er det en del af lærernes og vejledernes arbejdsopgave, samt en sekretariatsfunktion. Har sprogcentret aftale med myndigheder ift. meddelelse om/ opfølgning på frafald? Alle tre sprogcentre orienterer kommunerne/opdragsgiverne. Findes der en overordnet procedure, hvis en kursist udebliver fra undervisningen? På et sprogcenter udmeldes kursister, der ikke har været fremmødt en måned med et brev. På et sprogcenter kontaktes kursisten pr. brev/telefonisk og der suppleres med en samtale for at finde en løsning. På et sprogcenter sendes fraværsbreve efter to dages udeblivelse uden varsel. Projekt Frafald i voksenuddannelser 17

18 Hvem har kompetencen til at bortvise/udmelde kursister, der ikke møder? På et sprogcenter udmelder sekretariatet automatisk ved en måneds udeblivelse. På et sprogcenter har vejledere/rådgivere og ledelsen kompetencen. På et sprogcenter er det sekretariatet og ledelsen. Hvordan er vejlederne/rådgiverne involveret i forhold til fravær og frafald? På alle tre sprogcentre er vejlederne involveret sammen med andre personalegrupper. Hvordan synliggøres kursistfravær for læreren? På alle tre sprogcentre kan og skal lærerne følge kursistfravær på dagbøger. På et sprogcenter modtager læreren fremmødeoversigter en gang om måneden. Har læreren et specifikt ansvar for bestemte kursister? På alle tre sprogcentre har lærerne eller lærerteamet ansvar for kursister på deres hold. Hvad forventes det af læreren, når en kursist viser tegn, som senere kan blive til frafald? På to sprogcentre snakker læreren med kursisten. På et sprogcenter kontakter læreren andre medarbejdergrupper, som handler på det. Følger lederen op på hvor meget fravær/frafald der er på den enkelte lærers hold? På et sprogcenter følger lederen ikke op. På et sprogcenter følger lederen ikke systematisk op. På et sprogcenter følger lederen op. Arbejdes der blandt kursister med socialt ansvar? Nej, på ingen af sprogcentrene. Har nye kursister en kontaktkursist/ en buddy? Nej, på ingen af sprogcentrene. Arbejdes der med socialt tilhørsforhold på holdet? På alle tre sprogcentre afholdes sociale arrangementer på skolen mindst to gange årligt, og generelt er det lærerens opgave at skabe et godt læringsmiljø på det enkelte hold. Hvordan synliggøres fravær for kursisten? På et sprogcenter kan kursisten se sit fravær elektronisk. På et sprogcenter informeres kursisten ved breve og mails. På et sprogcenter gennemgår læreren fremmøder en gang pr. måned. Projekt Frafald i voksenuddannelser 18

19 Hvilke tiltag tages der ved fravær og frafald? På alle tre sprogcentre kontaktes kursisten, der afholdes i særlige tilfælde samtaler med kursisten og relevante myndigheder, og kommunerne orienteres en gang om måneden. Projekt Frafald i voksenuddannelser 19

20 Finland Vad gör läroavtalsbyrån/teoriskolan för att eventuellt förhindra ett avbrott? "Vi har kommit överens med läroanstalterna att de kontaktar oss om studerande inte meddelar frånvaro, då kan vi ta kontakt och reda ut vad som ligger bakom. Vi har konstaterat att de som avbryter utbildningen börjar så att de först har frånvaro från teorin och sedan när de lämnar efter så avbryter de. Vi informerar att de kan få eventuell extra handledning, förlängning av lärotiden för att komma ifatt och slutföra studierna. Det kan också vara så att det är bråttom på arbetsplatsen och arbetsgivaren inte ger studerande möjlighet att delta i de teoretiska studierna, och då påminner vi arbetsgivaren om att han/hon förbundit sig att arrangera tid för studierna. Försöker också hålla kontakt med parterna, utöver utvärderingen av utbildningen som de gör två gånger i året. Om utvärderingar lämnas ogjorda tar vi kontakt för det är ett tecken på att något inte är som det skall vara." Är ett avbrott alltid negativt för den studerande? Beskriv gärna. "Nej, vi anser att negativa avbrott är de som resulterar i att studerande blir arbetslös, dvs. utan arbete eller studier, övriga är positiva." Projekt Frafald i voksenuddannelser 20