Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den mars 2003.

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den 24-25 mars 2003."

Transkript

1 Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den mars 2003.

2 Innehåll Förord 4 Inledning Eva Bjernudd, ordförande FRISAM 6 Lars Erik Liljelund, generaldirektör Naturvårdsverket 6 Gunnar Zettersten, ordförande i Nordiska Ministerrådets grupp 8 för Natur-, Friluftsliv- och Kulturmiljö. Ideologiska/etiska aspekter på friluftsliv Friluftsliv som världens räddare Øjsten Dahle, styrelseleder DNT 11 Hur ser verkligheten ut? Vad ägnar sig det nordiska folket åt? Danmark, Ida Sloth-Bonnevier, Friluftsrådet 15 Finland, Olli Ojala och Björn Holmberg 17 Island, Elin Björk Jóhannesdóttir 19 Norge, Inger Lise Skarstein 21 Sverige, Ulf Silvander 23 Varför ägnar vi oss åt friluftsliv? Thorben Lundø, naturvejleder hos KFUM-spejdernes center 25 "Houens Odde". Hur kan föreningarna bidra till en hållbar utveckling? Stefan Nyström, Generalsekreterare, Sportfiskarna i Sverige. 31 Jan Eriksen, Direktør, Friluftsrådet i Danmark. 34 Grupparbeten/Dialogverkstäder 38 Är friluftslivet i sig förenligt med en hållbar utveckling? Inledning vad är hållbart Lars Drake, Naturvårdsverket. 42 Miljömärkning, ett medel för att nå målet? Svanen och miljömärkning av övernattningar Carin Karlsson, SIS Miljömärkning AB 46

3 Praktisk erfarenhet av miljömärkning Tomas Bergenfeldt, Ekoturismföreningen 48 Bente Mortensen, Dansk Golf Union 50 Grupparbeten/Dialogverkstäder 55 Bilaga 1, Inbjudan och program till konferensen 57 Bilaga 2, Deltagarförteckning 61

4 Förord Rubriken på detta nordiska seminarium som finansierats av Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för natur- och kulturmiljö samt friluftsliv och arrangerats av FRISAM (friluftsorganisationer i samverkan) är Hållbart friluftsliv. Anledningen till att genomföra detta seminarium har varit den koppling som man kan se mellan friluftsliv och hållbar utveckling - det man en gång lärt sig att älska, värnar man om i andra sammanhang. Genom friluftsliv skapas en förståelse för miljön och naturen. Kan vi utnyttja detta i den nordiska strategin för hållbar utveckling? En annan fråga som belystes under seminariet är om friluftslivet som företeelse är uthålligt. Nordbor som fotvandrar i Nepal eller skogsvandrar i närområdet vid hemmet kan vara två liknande aktiviteter, men miljöpåverkan från dessa är väldigt olika. Vi har en lång tradition av friluftsliv i Norden, men under senare år har konkurrensen om uppmärksamhet såväl hos medborgarna, medierna som politikerna blivit allt hårdare. Utvecklingen av friluftspolitiken har inte varit lika i de Nordiska länderna. Norge och Danmark står starka med en stabil organisation och en etablerad friluftspolitik emedan övriga delar av Norden inte har kommit lika långt. Seminariet måste dock ses som en milstolpe för de Nordiska ideella friluftsorganisationerna. Det är första gången som samtliga nordiska länders friluftsorganisationer finns representerade på samma möte. Seminariet blev också välbesökt med ca.70 deltagare såväl dag 1 som dag 2. För att kunna genomföra seminariet bildades en planeringsgrupp med representanter från Nordiska ministerrådets arbetsgrupp och representanter för friluftsorganisationerna i samtliga nordiska länder. Gruppen har haft följande sammansättning: Gunnar Zettersten NMR:s arbetsgrupp Arne Bono-Andersen NMR:s arbetsgrupp Elín Björk Jóhannesdóttir Ferðafélag Íslands Harlad Tronvik FRIFO Ida Sloth Bonnevie Friluftsrådet Olli Ojala Suomen Latu Ulf Silvander FRISAM Sammankallande har varit Ulf Silvander, FRISAM. Gruppen har haft ett möte, på Gardemoen den 20 november 2002 samt ett antal kontakter via E- post. Denna redovisning har ambitionen att kunna ges ut, men rapporteringen från de olika föredragen har varit varierande, från endast OH-bilder till färdiga artiklar.

5 Med denna slutrapport vill FRISAM tacka för förtroendet att arrangera detta seminarium och samtidigt flagga för att detta var det första av en serie på tre seminarier, där det nästa planeras att hållas i Finland under våren 2004 med rubriken Folkhälsa och friluftsliv. Hägersten i maj 2003 Ulf Silvander Generalsekreterare FRISAM

6 Eva Bjernudd, ordförande i FRISAM samt Lars Erik Liljelund, Generaldirektör för Naturvårdsverket Inledning Eva Bjernudd inledde seminariet med att hälsa alla välkomna och tackade Nordiska Ministerrådets grupp för Natur-, Friluftsliv- och Kulturmiljö för att FRISAM fått förtroendet för att genomföra denna konferens. Därefter lämnade hon över ordet till Naturvårdsverkets Generaldirektör, Lars-Erik Liljelund. I Sveriges ordförandeprogram för det nordiska regeringssamarbetet 2003 sägs inledningsvis att Norden skall vara en föregångare i Europa och i världen för hållbar utveckling. Vidare åberopas programmet från 1998 där det bl.a. sades att Norden bör gemensamt kunna göra mer för att främja utvecklingen av renare teknologi och att utveckla hållbara konsumtionsmönster. Jag vill också betona sambandet mellan Miljö och hälsa - där friluftslivet i alla nordiska länder utgör en väsentlig faktor. Många studier visar att vistelse i natur ger inte minst en bättre mental hälsa. Den nordiska passfriheten från 1955 och allemansrätten i Norden har tillsammans medfört att nordbor sedan lång tid varit vana att obehindrade röra sig fritt i varandras länder. Utvecklingen mot ett Hållbart samhälle - Brundtlandskommissionens och Riokonventionens välkända teser - innebär att alla verksamheter i samhället måste medverka för att uppnå det hållbara samhället. Något som alla nordiska länder ställt upp på i sina olika handlingsprogram. Den svenska regeringen uttrycker sig på följande sätt i sin skrivelse till riksdagen från 2002 En samlad naturvårdspolitik: att nyttjande av naturen genom friluftsliv och turism bör ske på ett långsiktigt hållbart sätt och inom den ram som olika bevarandemål sätter. I skrivelsen sägs mycket annat av intresse för friluftslivet exempelvis : - Att friluftslivet är en hörnsten inom natur- och kulturmiljövården. - Att naturvården består av två grundläggande element i naturvården nämligen att upprätthålla fungerande ekosystem och att upprätthålla goda förutsättningar för friluftsliv och rika naturupplevelser i den svenska naturen. - Att bevarad biologisk mångfald är en grundläggande förutsättning för friluftsliv och naturupplevelser. Omvänt utgör friluftslivet grund för många människors kontakt med och känsla för naturen och därmed i förlängningen för ett engagemang för naturen. - Att friluftsliv har stor betydelse för folkhälsan, bidrar till livskvalitet och ger en social dimension till naturvården.

7 Det innebär att konferensens fråga Vad är hållbart friluftsliv? i högsta grad är relevant. På vår fritid skall vi alla utveckla ett beteende som medverkar till skapande av ett hållbart samhälle. Jag ser därför fram emot att få ta del av konferensens resultat. Är mina fisketurer till Kolahalvön möjliga i framtiden eller får jag endast ro ut till mina fiskegrund i Stockholms innerskärgård? Kan jag delta i Vasaloppet eller måste jag bara åka skidor på hemmabanorna? Jag begär inte att Ni skall lösa mina samvetsfrågor men vad Ni kommer fram till kommer sannolikt uppmärksammas i debatten om vår livsstil. Att leva som vi lär är en slogan som jag plockat in i den vision som gäller för Naturvårdsverkets verksamhet och den bör ju kunna användas också i det här sammanhanget. Jag skall avsluta med några goda nyheter från svensk horisont som kan bidra till utvecklande av just ett hållbart friluftsliv. Bildandet av ett Friluftsråd. Regeringen avser att tillsätta ett Friluftsråd bestående av representanter från myndigheter, organisationer och forskare. Rådet kommer att vara administrativt knutet till verket och förutom att fördela det statliga stödet till de ideella friluftslivsorganisationerna skall rådet allmänt verka för att utveckla friluftslivet Regeringen har i naturvårdskrivelsen annonserat att man med start år 2004 kommer att inrätta ett särskilt anslag till stöd för kommunal naturvård. Det kan bli ett kraftfullt verktyg för kommunerna att säkerställa mark för friluftsliv. Att ge den tätortsnära naturen ett bättre skydd är också en uppgift för att uppnå riksdagens miljökvalitetsmål En god bebyggd miljö. Nu gäller det för oss att hjälpa till så att alla kommuner prioriterar skyddet av våra närmaste smultronställen och undanröjer alla hinder för att verkligen kunna nyttja dem för friluftsliv. Sist men inte minst ser jag tillkomsten av ett förnyat och starkt FRISAM - paraplyorganisationen för det ideella friluftslivet i Sverige- som ett uttryck för att friluftslivet har fått en renässans i Sverige.

8 Gunnar Zettersten, ordförande i Nordiska Ministerrådets grupp för Natur-, Friluftsliv- och Kulturmiljö (NFK). Friluftslivet - en del av miljörörelsen Vad är NFK? Enligt det nordiska miljöhandlingsprogrammet skall NFK syssla med Biologisk mångfald och genetiska resurser, med landskapet och kulturmiljön och med friluftslivet. Idag berättar jag bara om våra insatser för friluftslivet. Från NFK:s sida har vi längtat efter de här dagarna. Vi hoppas att de skall leda fram till att friluftsfrågorna lyfts fram ytterligare i det nordiska samarbetet. Konferensen är det första i en serie nordiska seminarier som vi önskar genomföra. Nästa kanske kommer att koncentreras kring Hälsa och friluftsliv och ett tredje om Tätortsnära natur. NFK:s uppgift: Det övergripande målet är att säkerställa ett friluftsliv som bygger på principen om hållbar utveckling och säkerställa en natur för befolkningens hälsa och trivsel De specifika målen är - att främja den fria tillgången till naturen med hänsyn till det traditionella friluftslivet som bygger på allemansrätten - att främja den turism som bygger på de naturgivna förutsättningarna under hänsynstagande till lokalbefolkningens villkor De aktiviteter vi skall inrikta oss på under den nuvarande planeringsperioden är - att utarbeta underlag för bättre förvaltning av skyddade områden med avseende på friluftslivet och ökad tillgång till naturen - att sprida kunskap om naturen och lokalbefolkningens villkor och om naturens tillgänglighet och - att utarbeta kriterier för miljömärkning Vad har NFK gjort En av de mest stimulerande arbetsuppgifterna jag haft under åren är de nordiska samarbetsprojekten. Mitt första uppdrag kom om hotade arter i Norden och sedan 1982 har jag medverkat i flertalet projekt som handlat om friluftslivet. Jag skall bara nämna några insatser som har relevans för dagens seminarium a. Seminariet 1984 om Friluftsorganisationernas roll: Mötet på Kongskilde friluftsgård var en milstolpe i den nordiska friluftpolitiken. Med danska Friluftsrådet som riktmärke uppmanades alla andra länder att tillskapa ett motsvarande Friluftsråd. I Norge lyckades det nästan omgående medan Sverige först förra året fick ett FRISAM med makt. Även i Finland och Island har motsvarande samverkan mellan de ideella organisationerna sparkat igång. Att NFK har bett FRISAM att arrangera dagens konferens är ett bevis på att NFK önskar utvidga samverkan med de ideella organisationerna.

9 b. Tätortsnära rekreation - flera produkter - den senaste Natur og friluftsliv i byens naermiljö från c. Allemansrätten - flera produkter om allemansrätten generellt i våra länder men också en specialprodukt om Motor i Natur och en om campingbilar och husvagnar. d. Ekoturism i Norden från Där tar vi upp frågan om miljömärkning av ekoturistiska arrangemang och om etiska regler för utövaren. Vad vill vi åstadkomma? Sveriges riksdag har fastställt 15 miljökvalitetsmål för hur vårt samhälle skall utvecklas för att uppnå långsiktig hållbarhet. Exempelvis Storslagna fjäll, Levande skogar och en God bebyggd miljö. Om vi skall lyckas måste alla aktörer i samhället inrikta sig mot dessa mål Det innebär att också friluftslivets många aktörer måste dra sina stora strån till stacken. Jag har tre krav på er; - Att ni arbetar för att den tätortsnära miljön skyddas. - Att alla friluftsarrangemang och aktörer miljöcertifieras. - Att ni utfärdar etiska regler för deltagarna i era arrangemang. A. Värna de tätortsnära grönområdena I det här sällskapet behöver jag inte orda om behovet av att säkerställa tätortsnära grönområden det finns tillräcklig forskning härom. Jag skall bara säga följande: Befolkningskoncentrationen till vissa områden och regioner kommer med all säkerhet att fortsätta. Nya grupper av barn och ungdomar riskerar att växa upp utan att de erbjudits möjlighet till naturupplevelser eller friluftsliv. Samtidigt är fysisk inaktivitet, såväl bland barn och ungdomar som bland vuxna, ett växande folkhälsoproblem. Denna utveckling medför att den tätortsnära naturen och naturvården får en allt större betydelse för att kunna svara mot människornas behov av grönområden - inom rimligt avstånd från bostäder - för friluftsliv, fritidsfiske och svamp- och bärplockning eller andra naturupplevelser. Här kan friluftsrörelsen spela en nyckelroll genom att aktivt kämpa för att de områden som idag utsätts för ett hot verkligen bevaras. Exempelvis utgör de 8 miljoner danskar som tillhör Friluftsrådet en maktfaktor i samhällsplaneringen som nu måste använda sin kraft för att bevara de tätortsnära grönområdena. B. Miljöledningssystem och varför behövs det? I morgon får vi flera timmars genomgång av miljöledningssystem varför jag inte föregriper vad som då skall sägas. Jag begränsar mig till att säga att "ett miljöledningssystem ska omfatta allt vad vi gör i vårt dagliga arbete, som berör, påverkar eller kan påverka samt miljömål som beskriver vad företaget eller organisationen ska uppnå med sitt miljöarbete. Därefter utarbetas en handlingsplan. Svenska ekoturismföreningen har visat att det går att ordna ett miljömärkningssystem för ekoturistiska arrangörer och arrangemang. Vi får höra om det imorgon. Det är ett varumärke för ekoturism, som borgar för såväl etiska värden som för hög upplevelsekvalitet.

10 Märkningen syftar till att sporra upplevelseturismföretagare att ännu bättre miljöanpassa, lokalförankra och kvalitetssäkra sina produkter, genom att i gengäld få tillgång till den effektivare marknadsföring som ett erkänt varumärke kan ge. På så vis bidrar märkningen samtidigt till naturskydd, miljöanpassning och värn av kulturvärden, i kombination med en sund lokal ekonomisk utveckling. Jag anser att Friluftsrörelsen med sina många förbund skall påbörja ett arbete för att miljöcertifiera sina arrangemang. Det skulle ytterligare lyfta fram friluftslivet i Norden som världsledande i etiska frågor. C. Etiska regler för friluftsutövaren Till sist är det utövarens uppträdande som styr om vi skall kunna uppnå ett hållbart samhälle. Utan en respektfyll attityd från utövarens sida hjälper det föga att arrangörerna uppfyller sina villkor. Därför anser jag att friluftsrörelsen också bör arbeta för att tillskapa ett batteri av etiska regler för utövaren. I det nordiska miljöarbetet har jag varit med om att ta fram etiska regler för ekoturister. De går att omsätta till friluftslivet Som ekoturist lovar jag - att uppträda varsamt vid mitt möte med natur, kultur och människor. - att skaffa mig kunskaper om mitt besöksmål innan resan dit, om naturen, kulturen och de människor som bor där - att genom kunskap utveckla min medvetenhet om värdena i skyddade områden och behovet att vårda dem - att acceptera de gränser naturvården ställer upp för bevarande och vård av olika områden - att anpassa mig efter de lokala sedvanor som gäller på besöksorten exempelvis när det gäller allemansrätt, allmänt uppträdande, mat- och dryckesvanor och klädsel - att minimera kraven på komfort om det riskerar att öka miljöbelastningen - att alltid välja det mest miljövänliga alternativet när det gäller transporter, förpackningar, aktiviteter o.dyl. - att aldrig lämna något icke biologiskt avfall i naturen - att vid behov anlita ledarledda turer vid besök i nationalparker och naturreservat och därvid välja grupper med få deltagare - att vid studier av djur i deras naturliga omgivning alltid hålla mig på behörigt avstånd, aldrig skilja ungar från deras föräldrar och aldrig förfölja djur - att i görligaste mån stödja lokal produktion vid köp av souvenirer, mat och dryck eller bruksföremål - att ledorden för mitt uppträdande bör vara INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA.

11 Øjsten Dahle ordförande, Den Norske Turistforening Ideologiska/etiska aspekter på friluftsliv eller Hva tilbyr friluftsliv i en ikke-hållbar verden? Problemet med bærekraftig utvickling er at man forsøker å redde mye mer enn miljøet, og problemet med diagnosen er at man ikke problematiserer systempremisserne. De fleste problemer er utilsiktede konsekvenser av bevisste, -og i hovedsak hederlige ønsker om å skape goder. Tilleggsproblem når konsekvenser forskyves i tid og rom. Dessuten er det ett fundamentalt problem at individer mangler evne till å se sin egen virksomhet som en trussel mot det kollektive fellesskap. Kollektiv rasjonalitet er en forutsetning for overlevelse og bærekraftig utvickling. Fenomener som svekker muligheter for styrning o Systemtvang o Uvitenhet o Likegyldighet Friluftsliv en vei mot bærekraftig forbruk På det stadium den internasjonale debatten befinner seg synes en avmaterialisering av samfundsutvicklingen å avtegne seg ickke bare som ønskelig men påkrevet. I det perspektivet vil opplevelse med beskjeden ressursinnsats være et ønskemål. Friluftsliv er ett svar. Friluftsliv, helse og trivsel Det er logisk, - og ansvarig -, at miljørelaterete helseproblemer gis mye oppmerksamhet. Men det er ikke noe mindre logisk, - og minst like ansvarig -, å gi oppmerksomhet til miljørelaterete helsegoder. Friluftsliv er ett svar. Friluftsliv i forhold til utvicklingstrekk Urbanisering Kommersialisering av fritid Friluftsliv er svaret

12 FRILUFTSLIVET Sannsyndig samfunnsutvikling Individ fokusert Tingrike og tidfattige Overtallige valmuligheter, konkurranse om fritid Surtesamfunn Utfordringer for friluftslivet Fortsatt arealpress Oppvekst miljøret for barn magert, passivisering Begynnende fysisk forfall Jakt på spenning i et uspennende samfunn Alene foreldre uten kapasitet og overskudd til å stimulere friluftsintresse Myndigheternes svar Friluftsliv er et strategiskt virkemiddel for å fremme miljøbevissthet, men Sikring av biologisk mangfold er høyere prioriteret enn friluftsliv, og Forventet fortsatte budsjett begrensninger resulterer i fokus på alt annet enn friluftsliv. Grøn Turisme Grøn = Miljøvennlig Miljøvennlig = Respekt for naturens tålegrenser Tålegrense = Belastningsnivå som permanent forandrer den natur vi vil oppleve Naturopplevelse = Utfodring til et moderne halvdødt sanseapparat, aktiv egeninsats en nødvendig forutsetning. Opplevelseturisme må utvikles i et langsaktig perspektiv i samarbeid med naturen og i tålmodig forvissning om at verdien av det utilgjengelise bare stiger. Naturvern er en erkjennelse om at naturen må beskyttes. Mot hvem? Mot oss selv naturligtvis. Mennesket og natur er på kollisjonskurs Fjellet og skogen er levene inspirasjonskilder! Friluftsliv er overskuddsliv i naturen.

13 Hva er ekte naturopplevelser? Vi har lykkes når alle kan oppleve friluftslivet og naturopplevelsen som eksklusiv, når alle kan oppleve å være alene med naturen, - og på talefot. Stillhet er verneverdig I Norge er friluftslivtradisjonen ideologisk forankret i det enkle friluftsliv med beskjeden fysisk tilretteleggning og moderat ressursbruk. Moderne tilrettelegging kan karakteriseres som naturnær småskala turisme. Det er naturligvis ikke noe syndig i å tjene pengar, men her i landet er ikke allemansretten til salgs! Allemanstetten Enestående skandinavisk praksis Må beskyttes med nebb & klør, -overivrige reiselivsbedrifter må ikke forsøke å tjene penger på retten til å ferdes fritt, og dermed undergrave selve grunnlaget for ferdselsretten. Norsk friluftslivspolitik, - og dermed grunnlaget for allemansretten-, er basert på det enkelte friluftsliv med minimum tilretteleggning og ressursbruk.

14 Friluftsliv aktiv samarbeitsarena Konklusjoner Friluftslivstradisjonen i Norden må bevares som integrert del av kulturmiljøet Tradisjonelt friluftsliv undergraves av øket kjøpekraft og sivilisasjonspress Åpenbart at ukontrollert turisme truser naturen Naturen må ikke bli idrettsarena, - eller varemesse Bærekraftig forvaltning av natur- og kulturverdier enorm utfordring

15 Ida Sloth Bonnevie, Friluftsrådet, Danmark Hvilken udbredelse har friluftslivet i Danmark? Måske er der behov for at sige, at vi definerer friluftsliv anderledes, idet vi også regner lufteturen med hunden, at cykle til arbejde osv. med. Det vil sige dagligdags aktiviteter. Friluftsaktiviteter og udeliv i parkerne tæller med, og livet i kolonihaven betyder meget. Men i modsætning til de øvrige nordiske lande, bør det måske også med, at kyst- og strandliv spiller en meget stor rolle for danskerne, fordi vi har så let adgang til vore kyster og strande. Naturvejlederne har hvert år omkring danskere med på deres guidede ture. Og det er også et udtryk for, at folk gerne vil ud og gerne vil vide mere om naturen og sammenhænge mellem mennesker, miljø og natur. Sundhedsstyrelsen laver i midten af maj en kampagneuge for fysisk aktivitet med henblik på at aktivere de 12 procent af befolkningen, som er fysisk mest inaktive. Budskaberne er; en halv times fysisk aktivitet om dagen gør en forskel, det behøver ikke være besværligt og det gør en forskel her og nu. Sundhedsmæssigt er det med henblik på at nedsætte risikoen for hjerte- og karsygdomme, diabetes, og andre typiske livsstils/velfærdssygdomme. Friluftsliv opfylder alle tre budskaber. Hvilke aktiviteter er i toppen og er der nogle væsentlige ændringer i aktivitetsniveauet? Samtidig ser vi i disse år en meget stor vækst blandt efterskoler, der tilbyder friluftsliv til unge. Mere actionpræget, men også med fokus på de traditionelle nordiske friluftsfærdigheder. Om vinteren drager et meget stort antal danskere til udlandet for at stå på ski. En undersøgelse, der har kigget på danskernes friluftsliv i to perioder 1976/77 og 1993/94 konkluderer, at der generelt er sket den ændring, at folk opholder sig oftere i naturen, men i kortere tid ad gangen og tættere på boligen. Samtidig er der ikke sket nogen markant ændring i befolkningens ønske til skovene/naturens udformning. Det er dog Friluftsrådets opfattelse, at det organiserede friluftsliv igennem en årrække har oplevet problemer i at tiltrække nye medlemmer. Hvor danskerne før i tiden havde tradition for en høj grad af organisationstilknytning er dette en tendens som de unge i højere grad er ved at gå væk fra. Hvilke værdier/motiver ligger hovedsageligt som baggrund for at udøve friluftsliv? En undersøgelse foretaget af forskerne Berit C. Kaae og Lene Møller Madsen peger på at Der er fem hovedmotiver til at besøge naturen. De vigtigste er naturoplevelser, fred og ro samt styrkelse af familiebånd, mens motion og især social stimulering og selvudfoldelse er af mindre betydning som motiver for naturbesøg. Det er således en række både oplevelsesmæssige, frihedsmæssige, sociale og fysiske/motionsmæssige behov, som folk søger at få dækket gennem naturbesøg. Naturen i Danmark er derimod kun i begrænset omfang et sted, man tager hen for at møde nye mennesker eller afprøve sine egne evner/kræfter.

16 Hvad er hovedudfordringen i forhold til det ideologiske grundlag? Der findes to hovedudfordringer i forhold til danskernes friluftsliv på både det organiserede og det uorganiserede plan. Dels er der de mange konflikter, der opstår imellem de stille naturoplevelser, som den almene befolkning vægter højt, og den stigende udøvelse af ekstremsport eller støjende aktiviteter som fx moto-cross, jetski eller lignende. Den anden udfordring ligger i at få fat på de gruppe, der normalt ikke optræder blandt både det organiserede og det uorganiserede friluftsfolk. Her tænkes bl.a. på den store gruppe af nydanskere der ikke på den samme måde dyrker friluftslivet på egen hånd i naturen, men ofte tager til stranden eller i skoven i forbindelse med en udflugt med storfamilien.

17 Olli Ojala, Suomen Latu och Björn Holmberg, Konditionsfrämjandet Aktuellt om friluftslivets förutsättningar i Finland Finland har drygt 5 miljoner invånare och en yta på något över km 2. Finlands natur erbjuder goda möjligheter till friluftslivet. Skogen, skärgården, myrarna, insjölandskapet ( de tusen sjöars land ; ca 10 procent av arealen består av vatten) och fjälltrakterna trots att fjällen i det finska Lappland inte är jämförbara med Kölen tillsammans med en med europeiska mått blygsam befolkningstäthet utgör en väldig naturlig resurs för friluftslivet. Allemansrätten och samhällets åtgärder för att trygga naturskydds- och rekreationsområden bidrar till att bereda friluftsfolket utmärkta möjligheter till rekreation i naturen. Även naturturismen drar stor nytta av allt detta. Naturskyddsområdena bland dem Finlands snart 40 nationalparker - och Norra Finlands vildmarksområden har en avgörande betydelse för friluftslivet på avstånd från vardagsmiljön. Klimatet gör vinteraktiviteterna mycket viktiga men under sommarhalvåret frodas båtlivet i de mosaiklandskap av mark och vatten som i havsskärgården domineras av vatten men inom Insjö- Finland av land. Enligt den nyaste inventeringen av motionsaktiviteter uppger två tredjedelar av fullvuxna finländare att de motionerar tre gånger om veckan. I verkligheten är det dock bara något över hälften som från hälsans synvinkel motionerar tillräckligt även om finländaren tycker om att motionera. Enligt 26 procent av motionärerna är det lättrafikleder som är den viktigaste motionsplatsen. Friluftsleder är viktigast för 21 procent. Den överlägset mest populära motionsgrenen är gång. Näst kommer cykling och skidning. Bland de tio mest populära grenarna finns även jogging och stavgång. Skidningens popularitet växer sedan Ridning och kanotning växer anmärkningsvärt kraftigt men ryms ännu inte bland de tio mest populär grenarna, I den riksomfattande inventeringen av rekreation i naturen är resultaten något annorlunda därför att i den räknades till deltagare alla som enligt uppgift hade idkat en viss motionsgren minst en gång om året. Deltagarnas andel av befolkningen blir således större än i inventeringen Siffrorna för t. ex. kanotning var i den förra inventeringen tio gånger större än i den senare. De mest populära formerna för rekreation i det fria är enligt denna inventering gång, bad i naturliga vatten, stugliv, bärplockning, cykling, fiske, skidning och svampplockning. I friluftsaktiviteter tyr tre av fyra finländare sig till allemansrätten, två av fem rör sig på kommunernas friluftsområden och en av fem på statsägda friluftsområden. Suomen Latus projekt SULKA 3 bestod i ett slags syneförrättning av kommunernas friluftsområden och -leder och deras övriga arrangemang för och stöd till friluftslivet. Det är 1 Inventering av fullvuxna människors motionsaktiviteter (Aikuisliikunta; Finlands Idrotts publikationsserie 5/02) 2 Riksomfattande inventering av rekreation i naturen [Sievänen, T. (red.): Luonnon virkistyskäytön valtakunnallinen inventointi (LVVI); Skogsforskningsinstitutet 2001] 3 SULKA (Ulkoilumahdollisuudet Suomen kunnissa; Suomen Latu 2002); slutrapporten om förutsättningarna för friluftslivet i Finlands kommuner

18 uppenbart att underhållet av friluftsanläggningarna ofta är bristfälligt. Suomen Latus rekommendationer på basis av projektet är följande - Allemansrätten är den viktigaste förutsättningen för friluftslivet. - Kommunerna bär huvudansvaret för möjligheterna för närrekreation. - Samarbetet mellan myndigheterna måste förstärkas. - Frivilliga organisationer bör sporras och stödas i deras verksamhet till förmån för medborgarnas möjligheter till friluftsliv. - Friluftslivets finansiering bör tryggas. - Byggandet för friluftslivet och själva verksamheten bör bedrivas i samklang med bärkraftig utveckling. - Forskningen bör producera tidsenlig information om medborgarnas behov av och möjligheter till friluftsliv. Programmet för utveckling av rekreation i det fria och naturturism 4 vilket tagits fram av miljöministeriet går ut på bl. a. att förtydliga och samordna det ansvar som olika aktörer har, att förbättra förutsättningarna för verksamhet i det fria och att bibehålla friluftsanläggningarnas attraktionskraft. En stor uppmärksamhet har på sistone riktats på motionens och därmed också friluftslivets betydelse för hälsan, t. ex. på de befolkningsgrupper som inte motionerar tillräckligt och som har den största nyttan av ökad motion 5,6. Finländarna motionerar inte tillräckligt även om motioneringen ökar i Finland vilket dock bara gäller för vuxna. Mindre än hälften av vuxenbefolkningen motionerar tillräckligt med tanke på hälsan. Även om fritidsmotionen bland den finländska vuxenbefolkningen har ökat har den dagliga motionen i samband med arbetsresor och annan vardagsmotion minskat. Endast en tredjedel av barnen motionerar tillräckligt med tanke på en sund uppväxt. Till och med en femtedel av åringarna är helt passiva vad gäller motion. Enligt regeringsprogrammet skall framför allt motion som främjar hälsan och som stöder barns och ungas uppväxt stödas. Finland saknar tills vidare ett samarbetsorgan för friluftslivet och dess organisationer. Av dessa är Suomen Latu ( latu = skidspår) störst. Suomen Latu grundades 1938 och har över medlemmar med ett ökande medlemsantal. Konditionsfrämjandet verkar inom det Svenska Finland 4 Program för utveckling av rekreation i det fria och naturturism (Luonnon virkistyskäyttö 2000; miljöministeriet 2002) 5 Hälsa och motion i statsrådets (regeringens) principbeslut den 17 maj 2001 om Folkhälsoprogrammet Hälsa Statsrådets (regeringens) principbeslut den 18 april 2002 om utvecklandet av hälsofrämjande motion

19 Elin Björk, Ferðafélags Íslands Friluftslivet i Island Jag heter Elin Björk och kommer från Island, där jag arbetar som föreståndare för den isländska turistföreningen. Ni som är här har säkert arbetat eller varit aktiva inom friluftslivsområdet i många år och jämfört med er faller jag säkert i gruppen nybörjare eftersom jag har bara har arbetat inom området sedan i höstas. Jag har därför stor förhoppning om att lära mig många nya saker från er här på konferensen. Men om jag är nybörjare så kan man också gruppera friluftsliv på Island på samma sätt. Jag tror att jag kan påstå att friluftsliv som vi känner det i dag endast har existerats på Island i några decennier. Kanske 70 eller högst 80 år. Även om Island har varit bebott sedan 874, i över elva hundra år, så har det inte varit vanligt bland folk att vandra bara för vandrandens skull tills helt nyligen. Man klättrade inte berg eller gick några längre sträck utan att der fanns mening med det eller utan att det absolut behövde göras. Man gjorde det till exempel därför att man letade efter får eller efter försvunna människor eller bara därför att det var nödvändigt att man tog sig mellan två byar av en eller annan orsak. Att bara vandra för vandrandens skull förekom alltså inte. Det var slöseri med tid och pengar och därför var det bara några få konstiga människor som gjorde något så meningslöst och dumt. Den isländska turistföreningen fyllde 75 år förra året, dvs. år Av detta kan man förstå att det visst fanns människor på Island som kunde njuta av livet ute i det fria. Dessa var dock få i början, som jag redan har sagt. I dag räknas föreningens medlemmar till ca Det tycker jag att är ganska mycket, de har dock blivit färre och färre dom sista åren. Det som håller på att hända i Island är att motordrivet friluftsliv (om man kan kalla det så) blir mer och mer populärt. Det finns många klubbar på Island för dom som har interesse för stora ombyggda jeepar! Och intresset för dessa bara ökar och ökar. Der finns också stort intresse för snöscooters i Island och ägandet av såna ökar hela tiden. All denna trafik har på många ställen förstört den känsliga vildmarken och tyvärr har Isländsk lagstiftning inte taget på detta problem på något reellt sätt. Men nu har man dock börjat diskutera stängning av vissa områden för all motortrafik inte bara p.g.a. vildmarken men också p.g.a. allt buller som följer motordrivna fordon på ställen där man vill mest av allt ha fred och stillhet. På Island har man har även på alvar börjat värdera om det inte är dags att ta avgift för tillträde till de mest populära turistställen. Till exempel Geysir och Gullfoss. Detta kommer säkert inte att uppskattas i Island där man er van till att kunna åka var som helst och når som helst, utan att någon bryr sig. Allt detta låter inte så bra men jag har, tack och lov, positiva påståenden också. Det handlar alltså inte bara om motordriven friluftsliv. Intresset för att ta sig ut och vandra har ökat en hel del också.

20 Nu finns det bildats grupper av människor över hela landet som kring ett gemensamt intresse d.v.s. vandra i naturen. Vi på Turistföreningen träffar dom varenda dag. Det finns dock ännu stora möjligheter för att få ännu fler ut att vandra i naturen. Syftet eller meningen med den Isländska Turistföreningen är först och främst att få folk till att ta sig ut och röra sig i naturen, lära sig att känna den och uppskatta och inte minst, att värna om den. Jag gläder mig till att kunna lägga all min kraft de närmsta åren för att uppnå detta syfte. Tack.

21 Inger Lise Skarstein, Friluftslivets fellesorganisasjon Presentasjon fra Norge 1. Presentasjonen gjøres på vegne av Friluftslivets fellesorganisasjon, FRIFO, som er en paraplyorganisasjon for de 12 største friluftslivsorganisasjonene i landet, og Friluftsrådenes Landsforbund, FL, som er en sammenslutning av 17 interkommunale råd. Innledningsvis nevnes at friluftslivstradisjonene i Norge er langvarige og svært sterke. De er sett som en viktig del av vår kulturarv. Det norske parlamentet, Stortinget, har både i 1988 og i 2002, debattert friluftslivet på grunnlag av egne stortingsmeldinger fra Regjeringen. Gjennom behandlingen i Stortinget er det vedtatt følgende strategisk mål: Alle skal ha anledning til å drive friluftsliv som helsefremmende, trivselsskapende og miljøvennlig aktivitet i nærmiljøet og i naturen ellers. For at alle skal ha mulighet må vi ha areal for utøvelse av friluftslivet i nærområdene og i større naturområder. Strandsonen er blitt et konfliktområde med mange privatiseringstiltak. Det er viktig at friluftslivorganisasjonene er aktive i å påvirke bruken av arealene. Opprettelsen av et Forum for natur og friluftsliv i hvert fylke i Norge er et virkemiddel i denne sammenheng. Det er friluftsliv og naturvernorg, som står bak opprettelsen. 2. Friluftslivet har en sterk forankring i den norske befolkning både hva gjelder interesse, verdi og faktisk utøving. Undersøkelser viser at ca. 80 % av befolkningen utøver friluftsliv jevnlig. Av den voksne befolkningen deltok 90 % i minst en av de mest tradisjonelle friluftslivsaktivitetene i Undersøkelser viser videre at % er enige om at friluftsliv fører til at folk får positive verdier og at friluftsliv er en naturlig del av barneoppdragelsen. Det er ingen klare tegn til rekrutteringssvikt hos den yngre generasjonen. Det er imidlertid en viss bekymring over den påvirkning stillesittende aktiviteter som pc og video/tv har på barn og unge og deres fysiske aktivitet/helse. Her blir videre forskning viktig. FRIFO arrangerte i november 2002 en forskningskonferanse, hvor det ble fokusert på sammenhengen mellom friluftsliv og helse. Det er utgitt en rapport fra konferansen, som kan bestilles hos FRIFO. 3. Undersøkelser viser at av de tradisjonelle friluftslivsaktivitetene så er det fotturer og skiturer som er på topp. Det er også mange som fisker og sykler i naturen. En undersøkelse om aktiviteter i forhold til utdanning viser at antall utøvere øker i takt med høyere utdanning.

22 Når det gjelder aktivitetsutviklingen, så er det særlig sykkelturer i naturomgivelser som har økt kraftig i 90-årene. I det internasjonale Fjellenes År 2002 opplevde Den Norske Turistforening en klar økning av fotturister i fjellet. Dette er i samsvar med generell trend de senere år. Bær og soppturer (høsting) viser størst nedgang, særlig blant ungdom. Som nevnt ovenfor, skjer det en gradvis endring i måten ungdommen utøver friluftslivet på. De yngre synes å være på veg bort fra det tradisjonelle friluftslivet med vekt på naturopplevelsen, til et mer moderne, prestasjonsorientert eller sportslig preget friluftsliv. Denne tendensen til mer actionpregede aktiviteter er viktig å fange opp for friluftslivsorganisasjonene. I denne sammenheng er det gledelig å konstatere at flere av friluftslivsorganisasjonene i Norge har hatt en medlemsøkning, som også relaterer seg til barn og ungdom. Her kan nevnes Den Norske Turistforenings satsing på Barnas Turlag, Jeger og fiskerforbundets satsing på Fiskeklubben, og speiderorg. og 4 H, som satser mer og mer på friluftsliv. Det har også vært en økning i antall kommuner, som er med i interkommunale råd tilsluttet FL. 4. Undersøkelser om den norske turkulturen viser at det først og fremst er de kontemplative verdiene som er drivkraften for nordmenn til å komme seg ut i naturen. Over 80 % oppgir å oppleve naturens stillhet og fred, komme ut i frisk natur og vekk fra støy, forurensning, mas og stress som motiv. Sosiale og fysiske motiv har også mye å si. Undersøkelsene viser at fangst, høsting og samling, og særlig spenning, har langt mindre betydning. Verdiene på topp står sterkt, men den økende individualiseringen i samfunnet og det endrede aktivitetsmønsteret hos ungdommen, kan på sikt medføre en viss forskyvning eksempelvis i forhold til spenningsmotivet. 5. Gjeldende friluftslivspolitikk legger til grunn følgende definisjon på friluftsliv: opphold og fysisk aktivitet i friluft i fritiden med sikte på miljøforandring og naturopplevelse. Målsettingen er å fremme det enkle og naturvennlige friluftslivet. I forhold til dette utgangspunktet og de tidligere nevnte verdier/motiver for å utøve friluftsliv, er det i hvert fall følgende utfordringer: det moderne samfunnets krav til og kommersielle aktørers interesse for moderne og kostbart utstyr og tilrettelegging den gradvise endringen i retning av mer actionpregede aktiviteter blant ungdommen slitasje på naturgrunnlaget kampen om arealene økende motorisert ferdsel ( det er et generelt forbud mot motorisert ferdsel i utmark, men kommunene kan gi dispensasjon for kjøring i næringssammenheng) helse og friluftsliv Friluftslivsorganisasjonene og friluftslivsmyndighetene i Norge vil møte disse utfordringene på en aktiv måte, til beste for dagens og morgendagens friluftslivsutøvere og for et bærekraftig friluftsliv.

23 Ulf Silvander, FRISAM Hur ser verkligheten ut - Sverige Vilken utbredning har friluftslivet? SCB:s (Statistiska Central Byrån) statistik visar på att intresset för att ströva i skog och mark varit konstant lågt för yngre personer år och dessutom i avtagande sedan mitten av 1970-talet. Intresset stiger dock med åldern. Ser man till FRISAMs medlemmar kan man konstatera att medlemsantalet sjunkit successivt under de senaste decenniet, men att antalet medlemmar har börjat öka igen under de senaste två åren. Någon totalstatistik över friluftsaktiviteter i Sverige finns inte, men SCB:s statistik tar upp vandringar i skog och mark samt fritidsfiske. Ca 80 % av svenskarna vandrar minst en gång per år i skog och mark och ca 30 % mer än 20 gånger. 45 % av alla män fritidsfiskar minst en gång per år, medan endast ca 20 % av kvinnorna gör detsamma. 20 % av männen fiskar mer än 5 gånger per år och ca 10 % av kvinnorna gör detta Vilka aktiviteter är mest populära? Av tidigare framgår att det enkla promenaderna är den aktivitet som drar mest. Många nyare aktiviteter har under de senare åren attraherat deltagare t.ex. mountin bike och stavgång. Procentuellt sett har förmodligen klättring och speleologi (grottkrypning) ökat mest, men dessa intressen är numerärt låga. En annan tendens som man kan skönja är att olika intressen kombineras på ett nytt sätt. Man ägnar sig t.ex. åt vandring och ornitolog (fågelskådning). Men ingen aktivitet är så stor som de enkla promenaderna. Vilka värderingar/motiv ligger till grund för att utöva friluftsliv? Klas Sandell menar att man kan skilja på två olika motiv för friluftaktiviteter. Det ena är att se friluftslivet som en metod, det andra att se friluftslivet som ett mål i sig. Friluftslivet som metod är att utnyttja friluftsliv som en miljöpedagogik i skolan, barnomsorgen och organisationer. Att se friluftsliv som ett mål i sig med alla de livskvalitéer de representerar är förmodligen det gemene man tänker på i första hand. Man kan se det som en dimension av livskvalitet som det moderna urbaniserade samhället inte kan erbjuda, det handlar om materiell enkelhet i kombination med känslomässiga upplevelser av skönhet och känslan att ingå i en större helhet. Detta berör ofta existentiella frågor om vem man är, varför man finns och varför livet är värt att leva en snarast andlig dimension. En annan indelning utgör följande tre dimensioner: - Miljö och hälsa dvs. det är ur fysiologisk synvinkel nyttigt att ägna sig åt friluftsliv (metod). - Avkoppling dvs. det är även ur psykologisk synvinkel nyttigt att ägna sig år friluftsliv (metod). - Omväxling dvs. vi behöver omväxling mot den dagliga sysselsättningen (mål). Man kan dela in friluftslivet i tre stilar (enl. Sandell). Dominans stilen aktiviteten står i fokus, dominera/behärska naturen, specialdesignat äventyrsland, man kan anpassa naturen till behoven (äventyrsbad, klätterväggar, skidbackar)

24 Aktiva anpassningsstilen anpassning till de lokala landskapets karaktärsdrag, årstid etc. Landskapet ses som en hembygd där man verkar och bor och friluftsliv blir en av flera aspekter på ortens mångbrukslandskap (eko-turism, hållbar naturturism). Passiva anpassningsstilen ett musealt perspektiv, anpassning till det lokala landskapet. Olika kulturella sevärdheter och natursevärdeheter skyddas besöks och betraktas, ofta tillfälligt besök. Vad är utmaningarna i förhållande till den ideologiska grundsynen Jag ser här två huvudskiljelinjer. Det ena är det icke motorburna friluftslivet kontra det motorburna. Det andra är sportifieringen av friluftslivet. I det planerade friluftsrådet vid Naturvårdsverket kommer det enkla, naturnära och långsiktigt hållbara friluftslivet att kunna ges ekonomiskt stöd från stadsanslaget. Det är alltså regeringens uppfattning att det är detta friluftsliv som skall gynnas, medan övrigt friluftsliv inte kan omfattas av bidragssystemet. Mycket av det nyare friluftslivet, ja ibland kanske vi inte ens vill kalla det friluftsliv, kommer då inte att kunna omfattas av denna karakteristik. Oftast är det de motorburna aktiviteterna som kommer i konflikt med andra aktiviteter. Kanske främst snö- och vattenskotrar i förhållande till andra aktiviteter. Är det då motorn som sådan eller är det de oväsen som denna typ av friluftsliv ofta för med sig som är orsaken till konflikten? Den anda utmaningen som jag ser är sportifieringen /prestationskravet vid friluftsliv. Vi ser att fler och fler, främst yngre, attraheras av det sportifierade friluftslivet. Frågan är hur traditionella vi skall vara i vår syn på friluftsliv? Skall friluftsliv som innehåller moment av prestationskrav ses som sämre eller t.o.m. inte omfattas av definitionen friluftsliv? Inom FRISAMs medlemsskara finns flera organisationer som helt eller delvis ägnar sig åt aktiviteter med prestationskrav. Är det i så fall prestationen människa mot människa som är tabu, eller är det även prestationen människa mot natur som skall omfattas av prestationsförbudet?

25 Thorben Lundø, naturvejleder KFUM-spejdernes center "Houens Odde". Hvorfor beskæftige sig med friluftsliv At arbejde med friluftsliv kan forklares på utallige måde. Oftenst er en opdragende, pædagogisk vinkel ikke tænkt ind, som et bærende element i begrundelsen. Nedenstående er et bud på, hvorledes en friluftspædagogik rækker udover kendskab til naturen, formidling af samme og udvikling af en miljøbevisthed. Fremmedgørelse og friluftspædagogik. Megen pædagogisk opmærksomhed er ofret på at tilrettelægge en indsats ud fra en samfundsbetinget livssituation. Diskussioner om pædagogisk målsætning, metode og indsatsområde har fyldt hos de professionelle undervisere, lærere, vejledere, instruktører og pædagoger. Visse grundlæggende menneskelige forudsætninger har ofte fået en mere ubetydende rolle, hvorved afgørende mekanismer er udeladt i overvejelserne. Imidlertid synes netop en række personlighedsfæstede forhold at betyde mere, end hidtil tillagt, hvorfor det er nærværende bogs ærinde at pege på en række sammenhænge, der er nødvendige for at forstå de mellemmenneskelige relationer bedre - og give det pædagogiske afsæt, at der vises vej til en forebyggelse, en indsats, som forholder sig til disse forudsætninger og arbejder der ud fra. Præmisser Med fare for at skrive selvindlysende og selvfølgeligt, ar der en række forudsætninger, som nødvendigvis må ridses op, før forståelsen for, hvad man kan beskrive som en friluftspædagogik, er mulig. Udviklen af de elementer, som netop denne arbejdsform rummer, er afhængig af det beskrevne samfundssyn og netop denne opfattelse af udviklingen og de elementer, som er betydende herfor. Fremmedgørelse er et centralt begreb i denne opfattelse, og for at forstå betydningen heraf, må en række velkendte mekanismer i organisationen af samfundet sættes på plads. Specialiseringen i samfundet Vi lever i en tid, hvor kravet om uddannelse og kvalificering er stærkt voksende. Man kan snart ikke forestille sig en rolle eller en beskæftigelse i samfundet, uden at en eller anden form for formel autorisation er påkrævet. Dette er selvfølgelig udtryk for den såkaldt høje grad af civilisation, som er kendetegnet for vort højteknologiske informationssamfund. Ønsket om kontrol, indsigt og indflydelse på alle livets detaljer har resulteret i en stadig større og mere uoverskuelig mængde af forordninger, regler og konstruktioner, som bliver mere og mere komplekse - og derved uforståelige for den enkelte. Flere skal sætte sig ind i mere, uden at der vurderes på det rimelige og fornuftige heri. Udviklingen egen energi synes at styre sig selv, og hvad der kunne have været en menneskelig kontrol over livet, er blevet det modsatte.

26 Hvad der for nogen tid siden engang var enkelt og indlysende, er i dag blevet indhyllet i mange lag af konstruktioner, der hver for sig er sket i den bedste overbevisning, men for hvert lag har ført forståelsen væk fra det centrale, fra kernen i hvad spørgsmål, det nu måtte handle om. En betydelig energi er således lagt i disse ændrede opgavefordelinger, i den hellige hensigt at forbedre og effektivisere arbejdsbyrden, og i forsøget på at skabe ligelighed, en slags misforstået retfærdighed, er der omkring hele samfundsopbygningen skabt et komplekst system af reglementer, som selv den enkleste arbejdsopgave er bundet til. Et andet hensyn er ønsket om at gøre tingene mere bekvemme, så der for den enkelte skabes mere fri tid, frit råderum til selvbesluttede gøremål, det være sig nye og andre arbejdsopgaver - eller selve nydelsen af det bekvemme, mageligheden ved hjælp af tidens mangesidede underholdningstilbud. Men såvel en øget arbejdsindsats eller et øget fritidsforbrug i underholdningslivet rummer begge optrækkeri på den almindelige vareomsætning, og produktioner, som man i et livskvalitativt og et måske mere nøgternt "overlevelses" synspunkt kun vanskeligt kan retfærdiggøre. Fælles for den stigende kompleksitet, den øgede specialisering og den isolerede frie tid i bekvemmelighedens verden er den stadigt stigende fremmedgørelse og afstand til den personlige forståelse af selve livet og dets indhold. Fremmedgørelse, når uddannelse og beskæftigelse stiller så store krav til specialisering, at overblikket, den almene viden tabes. Fremmedgørelse, når samfundet indrettes med stadig større net af regler på så mange områder, at selv specialiserede regelkendere ikke kan gennemskue sammenhæng og bevare konsekvens og undgå selvmodsigelser og "huller". Fremmedgørelse, når individets forskellige gøremål opsplittes i "nødvendigheder" på f.eks. job, og "behageligheder" i den frie tid, hvor det er underholdningens illusioner, fantasiernes drømmeverdener og "tomgang" i forbruget af tid og energi, der er kendetegnende. Den stigende fremmedgørelse i livets gøremål og engagementer er central i forståelsen af udviklingen og de handlemuligheder, vi har til påvirkning og ændring. Afgørende for at forstå fremmedgørelsen er vor tids forsøg på at skabe ensartethed, skabe udglatning, fjerne modsætninger og undgå ekstremer. Intet får lov til at være rigtig exceptionelt og intet er helt ringe. Men med en elementær filosofisk tilgang, må man jo slå fast, at intet kan erkendes i sig selv, men lever alene i kraft af dets modsætning: lys-mørke, liv-død, varme-kulde, beskæftiget-ledig, hadetelsket, sulten-mæt o.s.v. Så når udviklingen går mod ophævelsen af modsætningerne, fjernes erkendelsesgrundlaget også - og i sidste ende også individets mulighed for og evne til handling. En af forudsætningerne er en stigende ansvarsberøvelse. Individet oplever mere og mere, at andre tager hånd om den enkeltes liv med dertil hørende problemstillinger. Det gælder såvel områder, hvor "man skal nyde", som hvor "man skal yde". Og et af virkemidlerne i ansvarsberøvelsen er den øgede kompleksitet - en anden er passivisering. Som borger i det moderne samfund skal den enkelte yde sit bidrag i form af en arbejdsindsats, og af den en betydelig afregning til fællesskabet i form af en bred vifte af afgifter, som på mere og mere

27 finurlig måde beregnes og indkasseres af en offentlig forvaltning. Til de fælles ydelser i form af den komplekse, højteknologiske informationssamfunds mange ydelser og anlæg: uddannelse, sundhed, socialt sikkerhedsnet, trafikale anlæg og anden infrastruktur o.s.v. Men i og med at beregningerne er indviklede, kan de færreste overskue alle facetter af sin personlige indretning omkring f.eks. egen økonomi, og endnu mindre bevare et overblik over hvorledes fællesskabet, det offentlige mv. forvalter ens bidrag. Ganske vist er den vestlige verden af europæisk kultur baseret på et repræsentativt demokrati, som imidlertid også er sat sammen efter ikke helt gennemskuelige principper. Nok kan man sige, at det politiske apparat er enkelt nok: via medlemskab i en partiforening er vejen kort til den faktisk folkevalgte beslutningstagere, men når præcise spørgsmål skal drøftes fordunkles beslutningsvejen, og de faktiske beslutningstagere fortoner, ja hele beslutningsvejen og -processen bliver uigennemsigtig. Fremmedgørelsen får udtryk i "politikerlede" og fremmedgørelsen får næring i en passiv erlæggelse af såvel direkte og indirekte afgifter m.m. Friluftspædagogikken Når en pædagogik skal tilrettelægges med henblik på at skabe overblik, indlevelse og forståelse, der kan minimere fremmedgørelsen, er den enkelhed og sammenhæng, der kan skabes i naturen, i friluftslivet en af de mest åbenbare veje til målet. I netop friluftslivet åbnes der for at samle livets elementer, og tingene bliver til i egen nødvendighed. Motivation kommer ud denne nødvendighed, og konsekvenser bliver udløst prompte. Friluftsliv er selvfølgelig mange ting, og alene den vifte som Friluftsrådet samler af friluftsorganisationer vidner om bredden og de mange forskellige opfattelser og interesser. Friluftslivet rummer højteknologiske engagementer og i øvrigt egentlige fremmedgørende aktiviteter, - og det rummer de naturnære, forenklede, livsbekræftende kvaliteter, hvoraf den egentlige friluftspædagogik udspringer. Hvis engagementet rummer en faglig fordybelse i en aktivitetsform, hvor selve aktiviteten bliver central og løsrevet fra en bredere sammenhæng, er værdien mindre betydende. Det ejerforhold til aktiviteten, dens råderum og manglende hensyn til andre udfoldelser skaber konfliktflader og rummer store muligheder for diskussioner om hver aktivitets egen berettigelse og herlighed, fremfor bekymring om friluftslivets egentlige: nærhed, natur- og livsforståelse, samvær og mening. Og til friluftslivets mere ekstreme udfoldelser hører konkurrenceformerne, hvor netop fokus på aktiviteten isoleret har den samme fremmedgørende koncentration om emnet, som friluftspædagogikken ellers skulle bearbejde. Friluftslivsaktiviteter ændrer ingenting, om det er aktivitet for dets egen skyld, for færdighederne, og den påvirkning af indstilling, livsførelse, moral, livskvalitet, der er mulighed for, går tabt - hvor det jo netop er friluftslivets egentlige ærinde at skabe tilhørsforhold, overblik, livsforståelse og en etisk, respektfuld, tolerant og menneskelig tilgang til dette at være menneske i verden, at forvalte vor klode. Det er klart, at selve det at skulle leve og virke "derude", i naturen, fordrer nogle færdigheder og kræver nogle kundskaber, men i en friluftspædagogisk sammenhæng bliver sådanne aldrig målet i sig selv - de er alene midlerne, hvormed friluftslivet formidles, hvormed holdninger introduceres, diskuteres, bearbejdes. Færdigheder og kundskaber i aktiviteterne er midlerne, hvormed dannelsen

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Danmark Finland Begrebet fritidsinstitution benyttes her som fælles betegnelse for fritidshjem og skolefritidsordninger

Læs mere

Nordisk Allkunst Danmark 2015

Nordisk Allkunst Danmark 2015 Nordisk Allkunst Danmark 2015 K unst I dræt K ultur F E S T I V A L Fuglsøcentret 22-26 juni 2015 NYHEDSBREV NR. 3 Nordisk Allkunst Danmark 2015 Indhold: Velkommen fra projektgruppen (Sonny) side 3 Vennesmykker

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Torstedskolen-6a-3 Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Torstedskolen

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

FIRST LEGO League. Herning 2012

FIRST LEGO League. Herning 2012 FIRST LEGO League Herning 2012 Presentasjon av laget Hammerum Skole Swagger Vi kommer fra Herning Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hammerum

Læs mere

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3 FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget Frede 3 Vi kommer fra Sorø Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 3 jenter og 4 gutter. Vi representerer Frederiksberg Sole Type lag:

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

FIRST LEGO League. Göteborg 2012

FIRST LEGO League. Göteborg 2012 FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget WIZ Vi kommer fra HISINGS BACKA Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 5 gutter. Vi representerer Skälltorpsskolan Type

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens 2012

FIRST LEGO League. Horsens 2012 FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Extremeteam Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hattingskolen Type

Læs mere

Nordisk som mål blålys eller nordlys?

Nordisk som mål blålys eller nordlys? S I S TE U T K AL L E L SE TI L DE T N O R DI S KE S P R Å KFE LLE SSKAP E T? Nordisk som mål blålys eller nordlys? Foto: Merete Stensby Hovedbudskabet i denne artikel er at undervisningen i talesprog

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget 8 innovation hold 1 Vi kommer fra Odense C Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Sct. Hans Skole

Læs mere

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN Roskilde Universitet Varför är det en bra idé? Om du åker på utbyte till Malmö University kan

Læs mere

att verka för nolltolerans för narkotikahandel i Norden, där polis, tull och myndigheter har olika strategier för att genomföra detta

att verka för nolltolerans för narkotikahandel i Norden, där polis, tull och myndigheter har olika strategier för att genomföra detta BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsförslag om gemensam nordisk kraftsamling mot narkotika 1. Udvalgets forslag foreslår, at att verka för nolltolerans för narkotikahandel i Norden,

Læs mere

FIRST LEGO League. Herning 2012

FIRST LEGO League. Herning 2012 FIRST LEGO League Herning 2012 Presentasjon av laget Twix's Mean Machines Vi kommer fra Haderup Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 4 jenter og 2 gutter. Vi representerer Haderup Skole

Læs mere

FIRST LEGO League. Århus 2012

FIRST LEGO League. Århus 2012 FIRST LEGO League Århus 2012 Presentasjon av laget old people wanna rock all the way Vi kommer fra Lystrup Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer

Læs mere

bab.la Fraser: Personlig hilsen Svensk-Svensk

bab.la Fraser: Personlig hilsen Svensk-Svensk hilsen : ægteskab Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till er båda

Læs mere

FIRST LEGO League. Västerås 2012

FIRST LEGO League. Västerås 2012 FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Grandma s Cookies Vi kommer fra Västerås Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 11 jenter og 10 gutter. Vi representerer Internationella

Læs mere

NO: Knebøy. SE: Knäböj. DK: Knæbøjning

NO: Knebøy. SE: Knäböj. DK: Knæbøjning 1 NO: Knebøy Trener: Forside lår og setemuskulatur Vekter Her er det store muskler som trenes så legg på godt med vekter. Det skal være sånn at du så vidt orker å gjennomføre de siste repetisjonene. Antagelig

Læs mere

FIRST LEGO League. Sorø 2012

FIRST LEGO League. Sorø 2012 FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget LF-Chama-Lama-Daba-Daba-Ding-Dong Vi kommer fra Slagelse Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 14 gutter. Vi representerer

Læs mere

Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8

Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8 Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8 Bilag: 5 Bilag nr. 5 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kära medarbetare Vänligen besvara detta frågeformulär så att vi kan förbättra insatserna

Læs mere

FIRST LEGO League. Västerås Superseniorerna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Västerås Superseniorerna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Superseniorerna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Lindboskolan

Læs mere

Mission, vision og samarbejdsgrundlag for samarbejdet mellem spejderne i Norden

Mission, vision og samarbejdsgrundlag for samarbejdet mellem spejderne i Norden Mission, vision og samarbejdsgrundlag for samarbejdet mellem spejderne i Norden Mission Det nordiske speiderfellesskap er til for å skape muligheter for samarbeide, erfaringsutveksling og forståelse for

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

Mer, fler och ännu bättre i Danmark Jan Eriksen, direktør i Friluftsrådet. Jan Eriksen, direktør i Friluftsrådet

Mer, fler och ännu bättre i Danmark Jan Eriksen, direktør i Friluftsrådet. Jan Eriksen, direktør i Friluftsrådet Mer, fler och ännu bättre i Danmark Jan Eriksen, direktør i Friluftsrådet Jan Eriksen, direktør i Friluftsrådet Friluftsrådet kort Oprettet af statsministeren i 1942 Paraply for 90 organisationer indenfor

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

Hvad vil du forandre?

Hvad vil du forandre? Hvad vil du forandre? Kick-off Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 www.interreg-oks.eu #interregoks Kick Off Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 VARMT VÄLKOMNA! Eriksbergshallen i Göteborg

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport.

Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport. Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport. 13 april 2015 Agenda Mars/ April 2015 13-14 April Transportutskottet sammanträder 17 April IRU General Assembly,

Læs mere

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti Limpistol Limpistol Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af dit nye værktøj, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter, før du tager det i brug. Vi anbefaler

Læs mere

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk hilsen : ægteskab Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres. Vi vill gratulera

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer Kompetens för en global vinnarregion Møde for de nordiske samråd for folkeoplysning 11. Januar 2007, Tallinn Arne Carlsen och Ingegerd Green Hållbar välfärd i en globaliserad och digitaliserad värld.??????

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 2. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 2. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget 8 innovation hold 2 Vi kommer fra Odense C Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 2 gutter. Vi representerer Sct. Hans Skole

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

Vad tycker konsumenterna om Nyckelhålet?

Vad tycker konsumenterna om Nyckelhålet? Vad tycker konsumenterna om Nyckelhålet? Kännedom 95 % 98% 96 % 90 % 50 % stämmer väl eller mycket väl Förknippar med hälsosam mat 73 % 84 % 71% 62 % Tillit/seriös märkning 73 % 48% 76% 93 % Gör det lättare

Læs mere

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Sundbornsligan Vi kommer fra Sundborn Snittalderen på våre deltakere er 10 år Laget består av 5 jenter og 7 gutter. Vi representerer Sundbornsskolan

Læs mere

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor.

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor. BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger 1. s forslag foreslår, at at vedtage EU-strategien for 2. Baggrund Den svenske delegation

Læs mere

Virksomhetsplan 2016 2018

Virksomhetsplan 2016 2018 Virksomhetsplan 2016 2018 Mission Det nordiske speiderfellesskap er til for å skape muligheter for samarbeide, erfaringsutveksling og forståelse for den nordiske kultur. Vision Spejder möter scout betyder

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025

OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025 OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025 ØRESUNDSREGIONEN 2025 OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD FRA RUNDBORDSSAMTALER Foråret 2008 besluttede Öresundskomiteen at iværksætte et visionsarbejde som

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

Nordisk Ministerråd Strategier og politik

Nordisk Ministerråd Strategier og politik Strategier og politik Bente Stærk Levnedsmiddelrådgiver, cand.brom. Reykjavik 28. januar 2005 Hvad er Norden? Fem länder Danmark Finland Island Norge Sverige och de tre självstyrande områdena Färöarna

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens 2012

FIRST LEGO League. Horsens 2012 FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Team Grande Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Torstedskolen Type

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

FIRST LEGO League. Gentofte 2012. Josefine Kogstad Ingeman-Petersen

FIRST LEGO League. Gentofte 2012. Josefine Kogstad Ingeman-Petersen FIRST LEGO League Gentofte 2012 Presentasjon av laget Team Rolator Vi kommer fra Søborg Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer Gladsaxe skole Type

Læs mere

NORDISK MINISTERRÅD Sekretariatet MR-K 11002.15.001/04 25.05.2004. GODKENDT referat. Nordisk ministerråd (kulturministrene) Møte 1/2004

NORDISK MINISTERRÅD Sekretariatet MR-K 11002.15.001/04 25.05.2004. GODKENDT referat. Nordisk ministerråd (kulturministrene) Møte 1/2004 NORDISK MINISTERRÅD Sekretariatet MR-K 11002.15.001/04 25.05.2004 GODKENDT referat Nordisk ministerråd (kulturministrene) Møte 1/2004 Tid: Onsdag 24. mars 2004 kl. 13.30 16.00 Sted: København SAKER 1 Godkjenning

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

vägledning / vejledning / veiledning Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull

vägledning / vejledning / veiledning Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull vägledning / vejledning / veiledning 600313 Rutmönstrad merinoull Merino-uld i tern/rutemønstret merinoull Du behöver Konstsiden (fodertyg) Merinoull Gammal handduk Resårband Dänkflaska Torktumlare Börja

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn 2012. Carl Rau Gutt 10 år 0 kirstine pedersen Jente 11 år 0 esther poulsen Jente 11 år 0 Lise Jørgensen Jente 11 år 0

FIRST LEGO League. Fyn 2012. Carl Rau Gutt 10 år 0 kirstine pedersen Jente 11 år 0 esther poulsen Jente 11 år 0 Lise Jørgensen Jente 11 år 0 FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget Biz 2 Vi kommer fra Aarup Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer Aarupskolen Type lag: Skolelag

Læs mere

Utvärdering av PraktikSwapØresund

Utvärdering av PraktikSwapØresund Utvärdering av PraktikSwapØresund Framtagen av: Instituttet for Fremtidsforskning 2005 EUROPEISKA UNIONEN Detta projekt är delfinansierat genom INTEREEG IIIA Öresundsregionen Indhold Forord...6 1. Indledning...7

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

GOKART. Brugsanvisning Bruksanvisning. Importeret af Harald Nyborg A/S. Model: CT008 Best.nr. 8197

GOKART. Brugsanvisning Bruksanvisning. Importeret af Harald Nyborg A/S. Model: CT008 Best.nr. 8197 GOKART Importeret af Harald Nyborg A/S Brugsanvisning Bruksanvisning Model: CT008 Best.nr. 8197 Tillykke med deres nye gokart! De bedes læse denne brugsanvisning grundigt, før De samler gokarten eller

Læs mere

Sprog i Norden 1979. Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat

Sprog i Norden 1979. Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat 1979 Sprog i Norden 1979 Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat Redaktion: Henrik Galberg Jacobsen (Danmark), Mikael Reuter (Finland), Ståle Løland (Norge), Catharina Gri.inbaum

Læs mere

FIKTIONALITET I LITTERATUR

FIKTIONALITET I LITTERATUR KNUD ROMER, KARL OVE KNAUSGÅRD OG JONAS HASSEN KHEMIRI præsen TATION VÆRKER I GRÅZONEN IKKE-fiktion Fiktion Selvbiografi, dokumentar Etik (moral) Roman Æstetik (kunst, nydelse) 2 VÆRKER I GRÅZONEN Genrer:

Læs mere

Brug byen / Använd staden

Brug byen / Använd staden Brug byen / Använd staden Lærervejledning og introduktion. Analyse af bygninger og byrum for 3.-5.klasse. Undervisningsmaterialet indeholder en introduktion til at arbejde med arkitektur i undervisningen

Læs mere

Skruemaskine Skruvdragare

Skruemaskine Skruvdragare Skruemaskine Skruvdragare Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af dit nye værktøj, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter, før du tager det i brug.

Læs mere

FIRST LEGO League. Sorø Frederik Grønbech Kure Ertel

FIRST LEGO League. Sorø Frederik Grønbech Kure Ertel FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget De unge grever Vi kommer fra Greve Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 0 jenter og 6 gutter. Vi representerer Greve Ungdomsskole Type

Læs mere

Nordisk Ministerråd. Kultur i Norden. Torgny Sandgren, Seniorrådgivare Nordiska Ministerrådets Sekretariat. tosa@norden.org

Nordisk Ministerråd. Kultur i Norden. Torgny Sandgren, Seniorrådgivare Nordiska Ministerrådets Sekretariat. tosa@norden.org Kultur i Norden Torgny Sandgren, Seniorrådgivare Nordiska Ministerrådets Sekretariat tosa@norden.org 1 Agenda Det nordiska samarbetet Nordiskt samarbetet kring kultur Bidrag till kommuner Kunskap om möjligheter

Læs mere

Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken

Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken www.oresundskompass.org 14 integrationsindikatorer Projektet Regionala analyser Øresundskompass har under projektperioden februari 2002 till februari

Læs mere

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN 1) Velkommen a. En Lille navne leg 2) Dagsorden godkendes 3) Referater godkendes a. Referat fra NSK ordinærmøde sept 2012 i København b.

Læs mere

RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige

RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige Page 1 of 9 RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige Fra: (nakkedraget@hotmail.com) Sendt: 25. april 2009 07:46:27 Til: bock.jakt@spray.se Hej lars Din deadlines er lang overskredet og jeg har

Læs mere

DK Makramé er en gammel teknik, som har været brugt i flere tusinde år. Teknikken med at knytte makraméknuder

DK Makramé er en gammel teknik, som har været brugt i flere tusinde år. Teknikken med at knytte makraméknuder Makramé SV Makramé är en gammal teknik som använts i flera tusen år. Tekniken att knyta makraméknutar kräver nästan inga redskap alls förutom fingrarna och en makramékrok. Du kan knyta makramé med vilket

Læs mere

PROJEKTEVALUERING. Fra vision til lokalt engagement Udbredelse og formidling af lokale energistrategimål

PROJEKTEVALUERING. Fra vision til lokalt engagement Udbredelse og formidling af lokale energistrategimål PROJEKTEVALUERING Fra vision til lokalt engagement Udbredelse og formidling af lokale energistrategimål Strategi for bæredygtig udvikling i Norden 2009-2012 projekt nr. 80362, journal nr. 08-02436 Indhold

Læs mere

FIRST LEGO League. Herning Christoffer Vestergaard Gutt 16 år 0 Mark Hansen Gutt 15 år 0 Daniel Hampen Lauridsen

FIRST LEGO League. Herning Christoffer Vestergaard Gutt 16 år 0 Mark Hansen Gutt 15 år 0 Daniel Hampen Lauridsen FIRST LEGO League Herning 2012 Presentasjon av laget FLL UngHerning Sønderager Vi kommer fra Herning Snittalderen på våre deltakere er 16 år Laget består av 0 jenter og 8 gutter. Vi representerer Skolen

Læs mere

FIRST LEGO League. Gentofte Gutt 12 år 0 Linus Hjejle Agger Gutt 12 år 0. Malthe Louis Mosegaard Weisdorf Marcus Skovsende Pausbæk

FIRST LEGO League. Gentofte Gutt 12 år 0 Linus Hjejle Agger Gutt 12 år 0. Malthe Louis Mosegaard Weisdorf Marcus Skovsende Pausbæk FIRST LEGO League Gentofte 2012 Presentasjon av laget Danish Sensation Vi kommer fra Hellerup Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 0 jenter og 12 gutter. Vi representerer Dyssegårdsskolen

Læs mere

Indflydelse på egen sundhed. Viborg 1.September 2011 Tine Soulié Handicapidrættens Videnscenter

Indflydelse på egen sundhed. Viborg 1.September 2011 Tine Soulié Handicapidrættens Videnscenter Indflydelse på egen sundhed Viborg 1.September 2011 Tine Soulié Handicapidrættens Videnscenter http://www.handivid.dk Tilpasset idræt og bevægelse TIB Tilpasse idræts og bevægelsesaktiviteter på en måde

Læs mere

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com 10.7.2014 65x94cm LAREDO 90cm www.bathdeluxe.com LAREDO 90cm Delar / Dele 23 28 39 2 x (Ø8 x 35mm) 2 x (Ø5 x 58mm) 1 x (400 x 100 x 15mm) 94 65 Verktyg / Verktøj Ø8mm SILIKONE Tack för att du valt vår

Læs mere

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Alebo info@alebo.se http://www.alebo.se 180 km 2h 55 min Starts: Alebo Pensionat, Södra vägen, Unnaryd, Sweden Ends: Södra vägen 53, Unnaryd, Sweden Start Point:

Læs mere

Nyhedsbrev. @Thomas Olesen, thomas.olesen@ru.rm.dk. Region Midtjylland Ansvarshavende redaktør Thomas Olesen thomas.olesen@ru.rm.

Nyhedsbrev. @Thomas Olesen, thomas.olesen@ru.rm.dk. Region Midtjylland Ansvarshavende redaktør Thomas Olesen thomas.olesen@ru.rm. Nyhedsbrev Marianne Hagel, Sinatur Hotel Skarrildhus, Skjern Å side 2 Claës Ljung och Agnieszka Polak-Ring, Alvhaga Vildmark AB, Sverige side 3 John Simoni, biolog og naturvejleder, Nationalpark Mols Bjerge

Læs mere

600207 Tips & Idéer. Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd

600207 Tips & Idéer. Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd 600207 Tips & Idéer Smycken av metall- och wiretråd Smykker af metal- og wiretråd/smykker av metall- og wiretråd SV Stelt halsband med pärlor, 38 cm 150 cm lackerad koppartråd eller silvertråd 925, diam.

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

Bilagor: Deltagarlista Kommuniké från de nordiska energi-, regional-, och näringsministrarna. Ministererkläring för energi

Bilagor: Deltagarlista Kommuniké från de nordiska energi-, regional-, och näringsministrarna. Ministererkläring för energi REFERAT Nordisk Ministerråd Till MR-NER Från Nordisk Ministerråds sekretariat Ämne Godkänt referat Bodö 2006 Telm+45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 Godkänt referat fra MR-NERs møde den 7.-8. september 2006

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

Fri rörlighet och funktionshinder

Fri rörlighet och funktionshinder Fri rörlighet och funktionshinder 13. Oktober Nordatlantens Brygge Det grænseløse Norden og dets begrænsninger, København 2015 1 Statsministerdeklaration fra 2013 Oktober 2013 udsendte de nordiske statsministre

Læs mere

FIRST LEGO League. Århus 2012

FIRST LEGO League. Århus 2012 FIRST LEGO League Århus 2012 Presentasjon av laget Lego senil City Vi kommer fra Brabrand Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 6 jenter og 8 gutter. Vi representerer Sødalskolen Type

Læs mere

Brug byen! / Använd staden!

Brug byen! / Använd staden! dzidzo.dk Brug byen! / Använd staden! Evaluering Billede Bus Passing Stig Nygaard Brug byen! / Använd staden! Evalueringsrapport efter pilotprojekt Resume Pilotprojektet Brug byen! (se tekstboks) er blevet

Læs mere

evejledning vejledning i det virtuelle rum

evejledning vejledning i det virtuelle rum evejledning vejledning i det virtuelle rum 11. April 2011 2 Hvad er evejledning? Et landsdækkende vejledningstilbud med lang åbningstid! Anvender udelukkende digitale medier i kontakten med de vejledningssøgende

Læs mere

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015 Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg 20. april 2015 Tid: kl 9.00 11.30 Sted: Øresundshuset, Nørregade 7B, lokale 5, København Deltagere: Politikere: Hanna Thomé, Malmö stad Annika Román, Helsingborg

Læs mere

Elevundersøkelen ( >)

Elevundersøkelen ( >) Utvalg Gjennomføring Inviterte Besvarte Svarprosent Prikket Data oppdatert Stokkan ungdomsskole-8. trinn Høst 2013 150 149 99,33 14.01.2014 Stokkan ungdomsskole-9. trinn Høst 2013 143 142 99,30 14.01.2014

Læs mere

Tips & Idéer. Modellark till fyra väskor/mønsterark til fire tasker/vesker

Tips & Idéer. Modellark till fyra väskor/mønsterark til fire tasker/vesker Tips & Idéer Modellark till fyra väskor/mønsterark til fire tasker/vesker 600711 SE Påsväska Tygåtgång: Yttertyg 50x100 cm Fodertyg + snedslå 100x140 cm Vliselin 100x25 cm Mönster (sid 6) Måtten på mönstret

Læs mere

PAKKEREJSE-ANKENÆVNET

PAKKEREJSE-ANKENÆVNET PAKKEREJSE-ANKENÆVNET 1 K E N D E L S E i sag nr. 2015/0043 afsagt den 11. september 2015 ****************************** KLAGER MAO (2 personer) SALGSBUREAU ARRANGØR REJSEMÅL PRIS KLAGEN ANGÅR KRAV Den

Læs mere

Allemandsretten en enestående mulighed

Allemandsretten en enestående mulighed 1 Allemandsretten en enestående mulighed Ikke forstyrre ikke ødelægge Allemandsretten er en fantastisk mulighed for os alle, fordi vi kan bevæge os frit i naturen. Du bruger allemandsretten, når du går

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede.

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0306 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21263834 Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750

Læs mere

FIRST LEGO League. Århus Gutt 15 år 2 Patrick Sievers Jensen Gutt 14 år 0

FIRST LEGO League. Århus Gutt 15 år 2 Patrick Sievers Jensen Gutt 14 år 0 FIRST LEGO League Århus 2012 Presentasjon av laget Eriks Team Vi kommer fra Randers C Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 3 jenter og 5 gutter. Vi representerer Randers Ungdomsskole

Læs mere

At beskære eller ikke at beskære

At beskære eller ikke at beskære At beskære eller ikke at beskære At beskære eller ikke at beskære Frit efter Shakespeare Ingrid og hendes træ En historie fra det virkelige liv i Sverige Palle Kristoffersen Landskabsarkitekt, Ph.D Slotsgartner

Læs mere

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR KUNSKAPSSTADEN MALMÖ FÖRELIGGANDE RAPPORT ÄR EN SAMMANFATTNING av det löpande utvecklingsarbetet kring Malmö som kunskapsstad.

Læs mere

FIRST LEGO League. Gentofte 2012

FIRST LEGO League. Gentofte 2012 FIRST LEGO League Gentofte 2012 Presentasjon av laget De benhårde robotter Vi kommer fra Charlottenlund Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 6 jenter og 6 gutter. Vi representerer Skovgårdsskolen

Læs mere

Adam, Sofia, Erik och Felicia: hej. är det någon där? Adam, Sofia, Erik och Felicia: vi hör er inte. Adam, Sofia, Erik och Felicia: hör ni oss?

Adam, Sofia, Erik och Felicia: hej. är det någon där? Adam, Sofia, Erik och Felicia: vi hör er inte. Adam, Sofia, Erik och Felicia: hör ni oss? Adam, Sofia, Erik och Felicia: hej. är det någon där? Adam, Sofia, Erik och Felicia: vi hör er inte. Adam, Sofia, Erik och Felicia: hör ni oss? gruppe 1950 (4) Martin Louise Claes Signe: nej gruppe 1950

Læs mere

Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet

Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet Del-hovedemne 2014-2015 Billedet kan ikke vises. Computeren har muligvis ikke Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet 2014 - Baggrund

Læs mere

Matematik og matematikbegreber på tværs af grænserne

Matematik og matematikbegreber på tværs af grænserne Matematik og matematikbegreber på tværs af grænserne 0. Titel på fag/emne Matematik 1. Titel på forløb: Mejeriprodukter emballage rumindhold brøk decimaltal og procent. 2. Forfatternavne: Bent Fuglsberg,

Læs mere

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling?

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Mette Andresen er leder af NAVIMAT, Nationalt Videncenter for Matematikdidaktik, i Danmark. www.navimat.dk Inledning I selve foredraget på Biennalen

Læs mere

Mr. Adam Smith Smith's Plastics 8 Crossfield Road Selly Oak Birmingham West Midlands B29 1WQ

Mr. Adam Smith Smith's Plastics 8 Crossfield Road Selly Oak Birmingham West Midlands B29 1WQ - Adresse Mr. J. Rhodes Rhodes & Rhodes Corp. 212 Silverback Drive California Springs CA 92926 Amerikansk adresse format: Vejnummer + Vejnavn Bynavn + forkortelse af staten + Postnummer Mr. Adam Smith

Læs mere

Den inkluderende skole i Danmark Et indsatsområde i alle kommuner Susan Tetler

Den inkluderende skole i Danmark Et indsatsområde i alle kommuner Susan Tetler Den inkluderende skole i Danmark Et indsatsområde i alle kommuner Susan Tetler Professor v/ Aarhus Universitet Gästprofessor v/malmö högskola Susan.Tetler@mah.se Hvorfor al den snak om inklusion? Den stigende

Læs mere

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Sarpsborg 25 november 2014 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak?

Læs mere

Maj/Juni MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtransport.

Maj/Juni MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtransport. Maj/Juni MÅNEDSRAPPORT EU Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtransport. Agenda Maj/juni 2015 17-18 juni 18 juni 18 juni 19 juni 22 juni 24 juni 25 juni ECR konference i Amsterdam CO2

Læs mere

AARHUS 2017 PRES PÅ NORDEN. Tre uger med nye medier og nordisk politik Rute: Aarhus-Helsingfors-Bruxelles.

AARHUS 2017 PRES PÅ NORDEN. Tre uger med nye medier og nordisk politik Rute: Aarhus-Helsingfors-Bruxelles. Tilbud til nordiske journalister AARHUS 2017 PRES PÅ NORDEN Tre uger med nye medier og nordisk politik Rute: Aarhus-Helsingfors-Bruxelles www.njc.dk Aarhus-Helsingfors-Bruxelles Tre ugers tour de force

Læs mere