Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den mars 2003.

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den 24-25 mars 2003."

Transkript

1 Rapport efter seminariet om Hållbart friluftsliv hållet i Stockholm den mars 2003.

2 Innehåll Förord 4 Inledning Eva Bjernudd, ordförande FRISAM 6 Lars Erik Liljelund, generaldirektör Naturvårdsverket 6 Gunnar Zettersten, ordförande i Nordiska Ministerrådets grupp 8 för Natur-, Friluftsliv- och Kulturmiljö. Ideologiska/etiska aspekter på friluftsliv Friluftsliv som världens räddare Øjsten Dahle, styrelseleder DNT 11 Hur ser verkligheten ut? Vad ägnar sig det nordiska folket åt? Danmark, Ida Sloth-Bonnevier, Friluftsrådet 15 Finland, Olli Ojala och Björn Holmberg 17 Island, Elin Björk Jóhannesdóttir 19 Norge, Inger Lise Skarstein 21 Sverige, Ulf Silvander 23 Varför ägnar vi oss åt friluftsliv? Thorben Lundø, naturvejleder hos KFUM-spejdernes center 25 "Houens Odde". Hur kan föreningarna bidra till en hållbar utveckling? Stefan Nyström, Generalsekreterare, Sportfiskarna i Sverige. 31 Jan Eriksen, Direktør, Friluftsrådet i Danmark. 34 Grupparbeten/Dialogverkstäder 38 Är friluftslivet i sig förenligt med en hållbar utveckling? Inledning vad är hållbart Lars Drake, Naturvårdsverket. 42 Miljömärkning, ett medel för att nå målet? Svanen och miljömärkning av övernattningar Carin Karlsson, SIS Miljömärkning AB 46

3 Praktisk erfarenhet av miljömärkning Tomas Bergenfeldt, Ekoturismföreningen 48 Bente Mortensen, Dansk Golf Union 50 Grupparbeten/Dialogverkstäder 55 Bilaga 1, Inbjudan och program till konferensen 57 Bilaga 2, Deltagarförteckning 61

4 Förord Rubriken på detta nordiska seminarium som finansierats av Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för natur- och kulturmiljö samt friluftsliv och arrangerats av FRISAM (friluftsorganisationer i samverkan) är Hållbart friluftsliv. Anledningen till att genomföra detta seminarium har varit den koppling som man kan se mellan friluftsliv och hållbar utveckling - det man en gång lärt sig att älska, värnar man om i andra sammanhang. Genom friluftsliv skapas en förståelse för miljön och naturen. Kan vi utnyttja detta i den nordiska strategin för hållbar utveckling? En annan fråga som belystes under seminariet är om friluftslivet som företeelse är uthålligt. Nordbor som fotvandrar i Nepal eller skogsvandrar i närområdet vid hemmet kan vara två liknande aktiviteter, men miljöpåverkan från dessa är väldigt olika. Vi har en lång tradition av friluftsliv i Norden, men under senare år har konkurrensen om uppmärksamhet såväl hos medborgarna, medierna som politikerna blivit allt hårdare. Utvecklingen av friluftspolitiken har inte varit lika i de Nordiska länderna. Norge och Danmark står starka med en stabil organisation och en etablerad friluftspolitik emedan övriga delar av Norden inte har kommit lika långt. Seminariet måste dock ses som en milstolpe för de Nordiska ideella friluftsorganisationerna. Det är första gången som samtliga nordiska länders friluftsorganisationer finns representerade på samma möte. Seminariet blev också välbesökt med ca.70 deltagare såväl dag 1 som dag 2. För att kunna genomföra seminariet bildades en planeringsgrupp med representanter från Nordiska ministerrådets arbetsgrupp och representanter för friluftsorganisationerna i samtliga nordiska länder. Gruppen har haft följande sammansättning: Gunnar Zettersten NMR:s arbetsgrupp Arne Bono-Andersen NMR:s arbetsgrupp Elín Björk Jóhannesdóttir Ferðafélag Íslands Harlad Tronvik FRIFO Ida Sloth Bonnevie Friluftsrådet Olli Ojala Suomen Latu Ulf Silvander FRISAM Sammankallande har varit Ulf Silvander, FRISAM. Gruppen har haft ett möte, på Gardemoen den 20 november 2002 samt ett antal kontakter via E- post. Denna redovisning har ambitionen att kunna ges ut, men rapporteringen från de olika föredragen har varit varierande, från endast OH-bilder till färdiga artiklar.

5 Med denna slutrapport vill FRISAM tacka för förtroendet att arrangera detta seminarium och samtidigt flagga för att detta var det första av en serie på tre seminarier, där det nästa planeras att hållas i Finland under våren 2004 med rubriken Folkhälsa och friluftsliv. Hägersten i maj 2003 Ulf Silvander Generalsekreterare FRISAM

6 Eva Bjernudd, ordförande i FRISAM samt Lars Erik Liljelund, Generaldirektör för Naturvårdsverket Inledning Eva Bjernudd inledde seminariet med att hälsa alla välkomna och tackade Nordiska Ministerrådets grupp för Natur-, Friluftsliv- och Kulturmiljö för att FRISAM fått förtroendet för att genomföra denna konferens. Därefter lämnade hon över ordet till Naturvårdsverkets Generaldirektör, Lars-Erik Liljelund. I Sveriges ordförandeprogram för det nordiska regeringssamarbetet 2003 sägs inledningsvis att Norden skall vara en föregångare i Europa och i världen för hållbar utveckling. Vidare åberopas programmet från 1998 där det bl.a. sades att Norden bör gemensamt kunna göra mer för att främja utvecklingen av renare teknologi och att utveckla hållbara konsumtionsmönster. Jag vill också betona sambandet mellan Miljö och hälsa - där friluftslivet i alla nordiska länder utgör en väsentlig faktor. Många studier visar att vistelse i natur ger inte minst en bättre mental hälsa. Den nordiska passfriheten från 1955 och allemansrätten i Norden har tillsammans medfört att nordbor sedan lång tid varit vana att obehindrade röra sig fritt i varandras länder. Utvecklingen mot ett Hållbart samhälle - Brundtlandskommissionens och Riokonventionens välkända teser - innebär att alla verksamheter i samhället måste medverka för att uppnå det hållbara samhället. Något som alla nordiska länder ställt upp på i sina olika handlingsprogram. Den svenska regeringen uttrycker sig på följande sätt i sin skrivelse till riksdagen från 2002 En samlad naturvårdspolitik: att nyttjande av naturen genom friluftsliv och turism bör ske på ett långsiktigt hållbart sätt och inom den ram som olika bevarandemål sätter. I skrivelsen sägs mycket annat av intresse för friluftslivet exempelvis : - Att friluftslivet är en hörnsten inom natur- och kulturmiljövården. - Att naturvården består av två grundläggande element i naturvården nämligen att upprätthålla fungerande ekosystem och att upprätthålla goda förutsättningar för friluftsliv och rika naturupplevelser i den svenska naturen. - Att bevarad biologisk mångfald är en grundläggande förutsättning för friluftsliv och naturupplevelser. Omvänt utgör friluftslivet grund för många människors kontakt med och känsla för naturen och därmed i förlängningen för ett engagemang för naturen. - Att friluftsliv har stor betydelse för folkhälsan, bidrar till livskvalitet och ger en social dimension till naturvården.

7 Det innebär att konferensens fråga Vad är hållbart friluftsliv? i högsta grad är relevant. På vår fritid skall vi alla utveckla ett beteende som medverkar till skapande av ett hållbart samhälle. Jag ser därför fram emot att få ta del av konferensens resultat. Är mina fisketurer till Kolahalvön möjliga i framtiden eller får jag endast ro ut till mina fiskegrund i Stockholms innerskärgård? Kan jag delta i Vasaloppet eller måste jag bara åka skidor på hemmabanorna? Jag begär inte att Ni skall lösa mina samvetsfrågor men vad Ni kommer fram till kommer sannolikt uppmärksammas i debatten om vår livsstil. Att leva som vi lär är en slogan som jag plockat in i den vision som gäller för Naturvårdsverkets verksamhet och den bör ju kunna användas också i det här sammanhanget. Jag skall avsluta med några goda nyheter från svensk horisont som kan bidra till utvecklande av just ett hållbart friluftsliv. Bildandet av ett Friluftsråd. Regeringen avser att tillsätta ett Friluftsråd bestående av representanter från myndigheter, organisationer och forskare. Rådet kommer att vara administrativt knutet till verket och förutom att fördela det statliga stödet till de ideella friluftslivsorganisationerna skall rådet allmänt verka för att utveckla friluftslivet Regeringen har i naturvårdskrivelsen annonserat att man med start år 2004 kommer att inrätta ett särskilt anslag till stöd för kommunal naturvård. Det kan bli ett kraftfullt verktyg för kommunerna att säkerställa mark för friluftsliv. Att ge den tätortsnära naturen ett bättre skydd är också en uppgift för att uppnå riksdagens miljökvalitetsmål En god bebyggd miljö. Nu gäller det för oss att hjälpa till så att alla kommuner prioriterar skyddet av våra närmaste smultronställen och undanröjer alla hinder för att verkligen kunna nyttja dem för friluftsliv. Sist men inte minst ser jag tillkomsten av ett förnyat och starkt FRISAM - paraplyorganisationen för det ideella friluftslivet i Sverige- som ett uttryck för att friluftslivet har fått en renässans i Sverige.

8 Gunnar Zettersten, ordförande i Nordiska Ministerrådets grupp för Natur-, Friluftsliv- och Kulturmiljö (NFK). Friluftslivet - en del av miljörörelsen Vad är NFK? Enligt det nordiska miljöhandlingsprogrammet skall NFK syssla med Biologisk mångfald och genetiska resurser, med landskapet och kulturmiljön och med friluftslivet. Idag berättar jag bara om våra insatser för friluftslivet. Från NFK:s sida har vi längtat efter de här dagarna. Vi hoppas att de skall leda fram till att friluftsfrågorna lyfts fram ytterligare i det nordiska samarbetet. Konferensen är det första i en serie nordiska seminarier som vi önskar genomföra. Nästa kanske kommer att koncentreras kring Hälsa och friluftsliv och ett tredje om Tätortsnära natur. NFK:s uppgift: Det övergripande målet är att säkerställa ett friluftsliv som bygger på principen om hållbar utveckling och säkerställa en natur för befolkningens hälsa och trivsel De specifika målen är - att främja den fria tillgången till naturen med hänsyn till det traditionella friluftslivet som bygger på allemansrätten - att främja den turism som bygger på de naturgivna förutsättningarna under hänsynstagande till lokalbefolkningens villkor De aktiviteter vi skall inrikta oss på under den nuvarande planeringsperioden är - att utarbeta underlag för bättre förvaltning av skyddade områden med avseende på friluftslivet och ökad tillgång till naturen - att sprida kunskap om naturen och lokalbefolkningens villkor och om naturens tillgänglighet och - att utarbeta kriterier för miljömärkning Vad har NFK gjort En av de mest stimulerande arbetsuppgifterna jag haft under åren är de nordiska samarbetsprojekten. Mitt första uppdrag kom om hotade arter i Norden och sedan 1982 har jag medverkat i flertalet projekt som handlat om friluftslivet. Jag skall bara nämna några insatser som har relevans för dagens seminarium a. Seminariet 1984 om Friluftsorganisationernas roll: Mötet på Kongskilde friluftsgård var en milstolpe i den nordiska friluftpolitiken. Med danska Friluftsrådet som riktmärke uppmanades alla andra länder att tillskapa ett motsvarande Friluftsråd. I Norge lyckades det nästan omgående medan Sverige först förra året fick ett FRISAM med makt. Även i Finland och Island har motsvarande samverkan mellan de ideella organisationerna sparkat igång. Att NFK har bett FRISAM att arrangera dagens konferens är ett bevis på att NFK önskar utvidga samverkan med de ideella organisationerna.

9 b. Tätortsnära rekreation - flera produkter - den senaste Natur og friluftsliv i byens naermiljö från c. Allemansrätten - flera produkter om allemansrätten generellt i våra länder men också en specialprodukt om Motor i Natur och en om campingbilar och husvagnar. d. Ekoturism i Norden från Där tar vi upp frågan om miljömärkning av ekoturistiska arrangemang och om etiska regler för utövaren. Vad vill vi åstadkomma? Sveriges riksdag har fastställt 15 miljökvalitetsmål för hur vårt samhälle skall utvecklas för att uppnå långsiktig hållbarhet. Exempelvis Storslagna fjäll, Levande skogar och en God bebyggd miljö. Om vi skall lyckas måste alla aktörer i samhället inrikta sig mot dessa mål Det innebär att också friluftslivets många aktörer måste dra sina stora strån till stacken. Jag har tre krav på er; - Att ni arbetar för att den tätortsnära miljön skyddas. - Att alla friluftsarrangemang och aktörer miljöcertifieras. - Att ni utfärdar etiska regler för deltagarna i era arrangemang. A. Värna de tätortsnära grönområdena I det här sällskapet behöver jag inte orda om behovet av att säkerställa tätortsnära grönområden det finns tillräcklig forskning härom. Jag skall bara säga följande: Befolkningskoncentrationen till vissa områden och regioner kommer med all säkerhet att fortsätta. Nya grupper av barn och ungdomar riskerar att växa upp utan att de erbjudits möjlighet till naturupplevelser eller friluftsliv. Samtidigt är fysisk inaktivitet, såväl bland barn och ungdomar som bland vuxna, ett växande folkhälsoproblem. Denna utveckling medför att den tätortsnära naturen och naturvården får en allt större betydelse för att kunna svara mot människornas behov av grönområden - inom rimligt avstånd från bostäder - för friluftsliv, fritidsfiske och svamp- och bärplockning eller andra naturupplevelser. Här kan friluftsrörelsen spela en nyckelroll genom att aktivt kämpa för att de områden som idag utsätts för ett hot verkligen bevaras. Exempelvis utgör de 8 miljoner danskar som tillhör Friluftsrådet en maktfaktor i samhällsplaneringen som nu måste använda sin kraft för att bevara de tätortsnära grönområdena. B. Miljöledningssystem och varför behövs det? I morgon får vi flera timmars genomgång av miljöledningssystem varför jag inte föregriper vad som då skall sägas. Jag begränsar mig till att säga att "ett miljöledningssystem ska omfatta allt vad vi gör i vårt dagliga arbete, som berör, påverkar eller kan påverka samt miljömål som beskriver vad företaget eller organisationen ska uppnå med sitt miljöarbete. Därefter utarbetas en handlingsplan. Svenska ekoturismföreningen har visat att det går att ordna ett miljömärkningssystem för ekoturistiska arrangörer och arrangemang. Vi får höra om det imorgon. Det är ett varumärke för ekoturism, som borgar för såväl etiska värden som för hög upplevelsekvalitet.

10 Märkningen syftar till att sporra upplevelseturismföretagare att ännu bättre miljöanpassa, lokalförankra och kvalitetssäkra sina produkter, genom att i gengäld få tillgång till den effektivare marknadsföring som ett erkänt varumärke kan ge. På så vis bidrar märkningen samtidigt till naturskydd, miljöanpassning och värn av kulturvärden, i kombination med en sund lokal ekonomisk utveckling. Jag anser att Friluftsrörelsen med sina många förbund skall påbörja ett arbete för att miljöcertifiera sina arrangemang. Det skulle ytterligare lyfta fram friluftslivet i Norden som världsledande i etiska frågor. C. Etiska regler för friluftsutövaren Till sist är det utövarens uppträdande som styr om vi skall kunna uppnå ett hållbart samhälle. Utan en respektfyll attityd från utövarens sida hjälper det föga att arrangörerna uppfyller sina villkor. Därför anser jag att friluftsrörelsen också bör arbeta för att tillskapa ett batteri av etiska regler för utövaren. I det nordiska miljöarbetet har jag varit med om att ta fram etiska regler för ekoturister. De går att omsätta till friluftslivet Som ekoturist lovar jag - att uppträda varsamt vid mitt möte med natur, kultur och människor. - att skaffa mig kunskaper om mitt besöksmål innan resan dit, om naturen, kulturen och de människor som bor där - att genom kunskap utveckla min medvetenhet om värdena i skyddade områden och behovet att vårda dem - att acceptera de gränser naturvården ställer upp för bevarande och vård av olika områden - att anpassa mig efter de lokala sedvanor som gäller på besöksorten exempelvis när det gäller allemansrätt, allmänt uppträdande, mat- och dryckesvanor och klädsel - att minimera kraven på komfort om det riskerar att öka miljöbelastningen - att alltid välja det mest miljövänliga alternativet när det gäller transporter, förpackningar, aktiviteter o.dyl. - att aldrig lämna något icke biologiskt avfall i naturen - att vid behov anlita ledarledda turer vid besök i nationalparker och naturreservat och därvid välja grupper med få deltagare - att vid studier av djur i deras naturliga omgivning alltid hålla mig på behörigt avstånd, aldrig skilja ungar från deras föräldrar och aldrig förfölja djur - att i görligaste mån stödja lokal produktion vid köp av souvenirer, mat och dryck eller bruksföremål - att ledorden för mitt uppträdande bör vara INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA.

11 Øjsten Dahle ordförande, Den Norske Turistforening Ideologiska/etiska aspekter på friluftsliv eller Hva tilbyr friluftsliv i en ikke-hållbar verden? Problemet med bærekraftig utvickling er at man forsøker å redde mye mer enn miljøet, og problemet med diagnosen er at man ikke problematiserer systempremisserne. De fleste problemer er utilsiktede konsekvenser av bevisste, -og i hovedsak hederlige ønsker om å skape goder. Tilleggsproblem når konsekvenser forskyves i tid og rom. Dessuten er det ett fundamentalt problem at individer mangler evne till å se sin egen virksomhet som en trussel mot det kollektive fellesskap. Kollektiv rasjonalitet er en forutsetning for overlevelse og bærekraftig utvickling. Fenomener som svekker muligheter for styrning o Systemtvang o Uvitenhet o Likegyldighet Friluftsliv en vei mot bærekraftig forbruk På det stadium den internasjonale debatten befinner seg synes en avmaterialisering av samfundsutvicklingen å avtegne seg ickke bare som ønskelig men påkrevet. I det perspektivet vil opplevelse med beskjeden ressursinnsats være et ønskemål. Friluftsliv er ett svar. Friluftsliv, helse og trivsel Det er logisk, - og ansvarig -, at miljørelaterete helseproblemer gis mye oppmerksamhet. Men det er ikke noe mindre logisk, - og minst like ansvarig -, å gi oppmerksomhet til miljørelaterete helsegoder. Friluftsliv er ett svar. Friluftsliv i forhold til utvicklingstrekk Urbanisering Kommersialisering av fritid Friluftsliv er svaret

12 FRILUFTSLIVET Sannsyndig samfunnsutvikling Individ fokusert Tingrike og tidfattige Overtallige valmuligheter, konkurranse om fritid Surtesamfunn Utfordringer for friluftslivet Fortsatt arealpress Oppvekst miljøret for barn magert, passivisering Begynnende fysisk forfall Jakt på spenning i et uspennende samfunn Alene foreldre uten kapasitet og overskudd til å stimulere friluftsintresse Myndigheternes svar Friluftsliv er et strategiskt virkemiddel for å fremme miljøbevissthet, men Sikring av biologisk mangfold er høyere prioriteret enn friluftsliv, og Forventet fortsatte budsjett begrensninger resulterer i fokus på alt annet enn friluftsliv. Grøn Turisme Grøn = Miljøvennlig Miljøvennlig = Respekt for naturens tålegrenser Tålegrense = Belastningsnivå som permanent forandrer den natur vi vil oppleve Naturopplevelse = Utfodring til et moderne halvdødt sanseapparat, aktiv egeninsats en nødvendig forutsetning. Opplevelseturisme må utvikles i et langsaktig perspektiv i samarbeid med naturen og i tålmodig forvissning om at verdien av det utilgjengelise bare stiger. Naturvern er en erkjennelse om at naturen må beskyttes. Mot hvem? Mot oss selv naturligtvis. Mennesket og natur er på kollisjonskurs Fjellet og skogen er levene inspirasjonskilder! Friluftsliv er overskuddsliv i naturen.

13 Hva er ekte naturopplevelser? Vi har lykkes når alle kan oppleve friluftslivet og naturopplevelsen som eksklusiv, når alle kan oppleve å være alene med naturen, - og på talefot. Stillhet er verneverdig I Norge er friluftslivtradisjonen ideologisk forankret i det enkle friluftsliv med beskjeden fysisk tilretteleggning og moderat ressursbruk. Moderne tilrettelegging kan karakteriseres som naturnær småskala turisme. Det er naturligvis ikke noe syndig i å tjene pengar, men her i landet er ikke allemansretten til salgs! Allemanstetten Enestående skandinavisk praksis Må beskyttes med nebb & klør, -overivrige reiselivsbedrifter må ikke forsøke å tjene penger på retten til å ferdes fritt, og dermed undergrave selve grunnlaget for ferdselsretten. Norsk friluftslivspolitik, - og dermed grunnlaget for allemansretten-, er basert på det enkelte friluftsliv med minimum tilretteleggning og ressursbruk.

14 Friluftsliv aktiv samarbeitsarena Konklusjoner Friluftslivstradisjonen i Norden må bevares som integrert del av kulturmiljøet Tradisjonelt friluftsliv undergraves av øket kjøpekraft og sivilisasjonspress Åpenbart at ukontrollert turisme truser naturen Naturen må ikke bli idrettsarena, - eller varemesse Bærekraftig forvaltning av natur- og kulturverdier enorm utfordring

15 Ida Sloth Bonnevie, Friluftsrådet, Danmark Hvilken udbredelse har friluftslivet i Danmark? Måske er der behov for at sige, at vi definerer friluftsliv anderledes, idet vi også regner lufteturen med hunden, at cykle til arbejde osv. med. Det vil sige dagligdags aktiviteter. Friluftsaktiviteter og udeliv i parkerne tæller med, og livet i kolonihaven betyder meget. Men i modsætning til de øvrige nordiske lande, bør det måske også med, at kyst- og strandliv spiller en meget stor rolle for danskerne, fordi vi har så let adgang til vore kyster og strande. Naturvejlederne har hvert år omkring danskere med på deres guidede ture. Og det er også et udtryk for, at folk gerne vil ud og gerne vil vide mere om naturen og sammenhænge mellem mennesker, miljø og natur. Sundhedsstyrelsen laver i midten af maj en kampagneuge for fysisk aktivitet med henblik på at aktivere de 12 procent af befolkningen, som er fysisk mest inaktive. Budskaberne er; en halv times fysisk aktivitet om dagen gør en forskel, det behøver ikke være besværligt og det gør en forskel her og nu. Sundhedsmæssigt er det med henblik på at nedsætte risikoen for hjerte- og karsygdomme, diabetes, og andre typiske livsstils/velfærdssygdomme. Friluftsliv opfylder alle tre budskaber. Hvilke aktiviteter er i toppen og er der nogle væsentlige ændringer i aktivitetsniveauet? Samtidig ser vi i disse år en meget stor vækst blandt efterskoler, der tilbyder friluftsliv til unge. Mere actionpræget, men også med fokus på de traditionelle nordiske friluftsfærdigheder. Om vinteren drager et meget stort antal danskere til udlandet for at stå på ski. En undersøgelse, der har kigget på danskernes friluftsliv i to perioder 1976/77 og 1993/94 konkluderer, at der generelt er sket den ændring, at folk opholder sig oftere i naturen, men i kortere tid ad gangen og tættere på boligen. Samtidig er der ikke sket nogen markant ændring i befolkningens ønske til skovene/naturens udformning. Det er dog Friluftsrådets opfattelse, at det organiserede friluftsliv igennem en årrække har oplevet problemer i at tiltrække nye medlemmer. Hvor danskerne før i tiden havde tradition for en høj grad af organisationstilknytning er dette en tendens som de unge i højere grad er ved at gå væk fra. Hvilke værdier/motiver ligger hovedsageligt som baggrund for at udøve friluftsliv? En undersøgelse foretaget af forskerne Berit C. Kaae og Lene Møller Madsen peger på at Der er fem hovedmotiver til at besøge naturen. De vigtigste er naturoplevelser, fred og ro samt styrkelse af familiebånd, mens motion og især social stimulering og selvudfoldelse er af mindre betydning som motiver for naturbesøg. Det er således en række både oplevelsesmæssige, frihedsmæssige, sociale og fysiske/motionsmæssige behov, som folk søger at få dækket gennem naturbesøg. Naturen i Danmark er derimod kun i begrænset omfang et sted, man tager hen for at møde nye mennesker eller afprøve sine egne evner/kræfter.

16 Hvad er hovedudfordringen i forhold til det ideologiske grundlag? Der findes to hovedudfordringer i forhold til danskernes friluftsliv på både det organiserede og det uorganiserede plan. Dels er der de mange konflikter, der opstår imellem de stille naturoplevelser, som den almene befolkning vægter højt, og den stigende udøvelse af ekstremsport eller støjende aktiviteter som fx moto-cross, jetski eller lignende. Den anden udfordring ligger i at få fat på de gruppe, der normalt ikke optræder blandt både det organiserede og det uorganiserede friluftsfolk. Her tænkes bl.a. på den store gruppe af nydanskere der ikke på den samme måde dyrker friluftslivet på egen hånd i naturen, men ofte tager til stranden eller i skoven i forbindelse med en udflugt med storfamilien.

17 Olli Ojala, Suomen Latu och Björn Holmberg, Konditionsfrämjandet Aktuellt om friluftslivets förutsättningar i Finland Finland har drygt 5 miljoner invånare och en yta på något över km 2. Finlands natur erbjuder goda möjligheter till friluftslivet. Skogen, skärgården, myrarna, insjölandskapet ( de tusen sjöars land ; ca 10 procent av arealen består av vatten) och fjälltrakterna trots att fjällen i det finska Lappland inte är jämförbara med Kölen tillsammans med en med europeiska mått blygsam befolkningstäthet utgör en väldig naturlig resurs för friluftslivet. Allemansrätten och samhällets åtgärder för att trygga naturskydds- och rekreationsområden bidrar till att bereda friluftsfolket utmärkta möjligheter till rekreation i naturen. Även naturturismen drar stor nytta av allt detta. Naturskyddsområdena bland dem Finlands snart 40 nationalparker - och Norra Finlands vildmarksområden har en avgörande betydelse för friluftslivet på avstånd från vardagsmiljön. Klimatet gör vinteraktiviteterna mycket viktiga men under sommarhalvåret frodas båtlivet i de mosaiklandskap av mark och vatten som i havsskärgården domineras av vatten men inom Insjö- Finland av land. Enligt den nyaste inventeringen av motionsaktiviteter uppger två tredjedelar av fullvuxna finländare att de motionerar tre gånger om veckan. I verkligheten är det dock bara något över hälften som från hälsans synvinkel motionerar tillräckligt även om finländaren tycker om att motionera. Enligt 26 procent av motionärerna är det lättrafikleder som är den viktigaste motionsplatsen. Friluftsleder är viktigast för 21 procent. Den överlägset mest populära motionsgrenen är gång. Näst kommer cykling och skidning. Bland de tio mest populära grenarna finns även jogging och stavgång. Skidningens popularitet växer sedan Ridning och kanotning växer anmärkningsvärt kraftigt men ryms ännu inte bland de tio mest populär grenarna, I den riksomfattande inventeringen av rekreation i naturen är resultaten något annorlunda därför att i den räknades till deltagare alla som enligt uppgift hade idkat en viss motionsgren minst en gång om året. Deltagarnas andel av befolkningen blir således större än i inventeringen Siffrorna för t. ex. kanotning var i den förra inventeringen tio gånger större än i den senare. De mest populära formerna för rekreation i det fria är enligt denna inventering gång, bad i naturliga vatten, stugliv, bärplockning, cykling, fiske, skidning och svampplockning. I friluftsaktiviteter tyr tre av fyra finländare sig till allemansrätten, två av fem rör sig på kommunernas friluftsområden och en av fem på statsägda friluftsområden. Suomen Latus projekt SULKA 3 bestod i ett slags syneförrättning av kommunernas friluftsområden och -leder och deras övriga arrangemang för och stöd till friluftslivet. Det är 1 Inventering av fullvuxna människors motionsaktiviteter (Aikuisliikunta; Finlands Idrotts publikationsserie 5/02) 2 Riksomfattande inventering av rekreation i naturen [Sievänen, T. (red.): Luonnon virkistyskäytön valtakunnallinen inventointi (LVVI); Skogsforskningsinstitutet 2001] 3 SULKA (Ulkoilumahdollisuudet Suomen kunnissa; Suomen Latu 2002); slutrapporten om förutsättningarna för friluftslivet i Finlands kommuner

18 uppenbart att underhållet av friluftsanläggningarna ofta är bristfälligt. Suomen Latus rekommendationer på basis av projektet är följande - Allemansrätten är den viktigaste förutsättningen för friluftslivet. - Kommunerna bär huvudansvaret för möjligheterna för närrekreation. - Samarbetet mellan myndigheterna måste förstärkas. - Frivilliga organisationer bör sporras och stödas i deras verksamhet till förmån för medborgarnas möjligheter till friluftsliv. - Friluftslivets finansiering bör tryggas. - Byggandet för friluftslivet och själva verksamheten bör bedrivas i samklang med bärkraftig utveckling. - Forskningen bör producera tidsenlig information om medborgarnas behov av och möjligheter till friluftsliv. Programmet för utveckling av rekreation i det fria och naturturism 4 vilket tagits fram av miljöministeriet går ut på bl. a. att förtydliga och samordna det ansvar som olika aktörer har, att förbättra förutsättningarna för verksamhet i det fria och att bibehålla friluftsanläggningarnas attraktionskraft. En stor uppmärksamhet har på sistone riktats på motionens och därmed också friluftslivets betydelse för hälsan, t. ex. på de befolkningsgrupper som inte motionerar tillräckligt och som har den största nyttan av ökad motion 5,6. Finländarna motionerar inte tillräckligt även om motioneringen ökar i Finland vilket dock bara gäller för vuxna. Mindre än hälften av vuxenbefolkningen motionerar tillräckligt med tanke på hälsan. Även om fritidsmotionen bland den finländska vuxenbefolkningen har ökat har den dagliga motionen i samband med arbetsresor och annan vardagsmotion minskat. Endast en tredjedel av barnen motionerar tillräckligt med tanke på en sund uppväxt. Till och med en femtedel av åringarna är helt passiva vad gäller motion. Enligt regeringsprogrammet skall framför allt motion som främjar hälsan och som stöder barns och ungas uppväxt stödas. Finland saknar tills vidare ett samarbetsorgan för friluftslivet och dess organisationer. Av dessa är Suomen Latu ( latu = skidspår) störst. Suomen Latu grundades 1938 och har över medlemmar med ett ökande medlemsantal. Konditionsfrämjandet verkar inom det Svenska Finland 4 Program för utveckling av rekreation i det fria och naturturism (Luonnon virkistyskäyttö 2000; miljöministeriet 2002) 5 Hälsa och motion i statsrådets (regeringens) principbeslut den 17 maj 2001 om Folkhälsoprogrammet Hälsa Statsrådets (regeringens) principbeslut den 18 april 2002 om utvecklandet av hälsofrämjande motion

19 Elin Björk, Ferðafélags Íslands Friluftslivet i Island Jag heter Elin Björk och kommer från Island, där jag arbetar som föreståndare för den isländska turistföreningen. Ni som är här har säkert arbetat eller varit aktiva inom friluftslivsområdet i många år och jämfört med er faller jag säkert i gruppen nybörjare eftersom jag har bara har arbetat inom området sedan i höstas. Jag har därför stor förhoppning om att lära mig många nya saker från er här på konferensen. Men om jag är nybörjare så kan man också gruppera friluftsliv på Island på samma sätt. Jag tror att jag kan påstå att friluftsliv som vi känner det i dag endast har existerats på Island i några decennier. Kanske 70 eller högst 80 år. Även om Island har varit bebott sedan 874, i över elva hundra år, så har det inte varit vanligt bland folk att vandra bara för vandrandens skull tills helt nyligen. Man klättrade inte berg eller gick några längre sträck utan att der fanns mening med det eller utan att det absolut behövde göras. Man gjorde det till exempel därför att man letade efter får eller efter försvunna människor eller bara därför att det var nödvändigt att man tog sig mellan två byar av en eller annan orsak. Att bara vandra för vandrandens skull förekom alltså inte. Det var slöseri med tid och pengar och därför var det bara några få konstiga människor som gjorde något så meningslöst och dumt. Den isländska turistföreningen fyllde 75 år förra året, dvs. år Av detta kan man förstå att det visst fanns människor på Island som kunde njuta av livet ute i det fria. Dessa var dock få i början, som jag redan har sagt. I dag räknas föreningens medlemmar till ca Det tycker jag att är ganska mycket, de har dock blivit färre och färre dom sista åren. Det som håller på att hända i Island är att motordrivet friluftsliv (om man kan kalla det så) blir mer och mer populärt. Det finns många klubbar på Island för dom som har interesse för stora ombyggda jeepar! Och intresset för dessa bara ökar och ökar. Der finns också stort intresse för snöscooters i Island och ägandet av såna ökar hela tiden. All denna trafik har på många ställen förstört den känsliga vildmarken och tyvärr har Isländsk lagstiftning inte taget på detta problem på något reellt sätt. Men nu har man dock börjat diskutera stängning av vissa områden för all motortrafik inte bara p.g.a. vildmarken men också p.g.a. allt buller som följer motordrivna fordon på ställen där man vill mest av allt ha fred och stillhet. På Island har man har även på alvar börjat värdera om det inte är dags att ta avgift för tillträde till de mest populära turistställen. Till exempel Geysir och Gullfoss. Detta kommer säkert inte att uppskattas i Island där man er van till att kunna åka var som helst och når som helst, utan att någon bryr sig. Allt detta låter inte så bra men jag har, tack och lov, positiva påståenden också. Det handlar alltså inte bara om motordriven friluftsliv. Intresset för att ta sig ut och vandra har ökat en hel del också.

20 Nu finns det bildats grupper av människor över hela landet som kring ett gemensamt intresse d.v.s. vandra i naturen. Vi på Turistföreningen träffar dom varenda dag. Det finns dock ännu stora möjligheter för att få ännu fler ut att vandra i naturen. Syftet eller meningen med den Isländska Turistföreningen är först och främst att få folk till att ta sig ut och röra sig i naturen, lära sig att känna den och uppskatta och inte minst, att värna om den. Jag gläder mig till att kunna lägga all min kraft de närmsta åren för att uppnå detta syfte. Tack.

21 Inger Lise Skarstein, Friluftslivets fellesorganisasjon Presentasjon fra Norge 1. Presentasjonen gjøres på vegne av Friluftslivets fellesorganisasjon, FRIFO, som er en paraplyorganisasjon for de 12 største friluftslivsorganisasjonene i landet, og Friluftsrådenes Landsforbund, FL, som er en sammenslutning av 17 interkommunale råd. Innledningsvis nevnes at friluftslivstradisjonene i Norge er langvarige og svært sterke. De er sett som en viktig del av vår kulturarv. Det norske parlamentet, Stortinget, har både i 1988 og i 2002, debattert friluftslivet på grunnlag av egne stortingsmeldinger fra Regjeringen. Gjennom behandlingen i Stortinget er det vedtatt følgende strategisk mål: Alle skal ha anledning til å drive friluftsliv som helsefremmende, trivselsskapende og miljøvennlig aktivitet i nærmiljøet og i naturen ellers. For at alle skal ha mulighet må vi ha areal for utøvelse av friluftslivet i nærområdene og i større naturområder. Strandsonen er blitt et konfliktområde med mange privatiseringstiltak. Det er viktig at friluftslivorganisasjonene er aktive i å påvirke bruken av arealene. Opprettelsen av et Forum for natur og friluftsliv i hvert fylke i Norge er et virkemiddel i denne sammenheng. Det er friluftsliv og naturvernorg, som står bak opprettelsen. 2. Friluftslivet har en sterk forankring i den norske befolkning både hva gjelder interesse, verdi og faktisk utøving. Undersøkelser viser at ca. 80 % av befolkningen utøver friluftsliv jevnlig. Av den voksne befolkningen deltok 90 % i minst en av de mest tradisjonelle friluftslivsaktivitetene i Undersøkelser viser videre at % er enige om at friluftsliv fører til at folk får positive verdier og at friluftsliv er en naturlig del av barneoppdragelsen. Det er ingen klare tegn til rekrutteringssvikt hos den yngre generasjonen. Det er imidlertid en viss bekymring over den påvirkning stillesittende aktiviteter som pc og video/tv har på barn og unge og deres fysiske aktivitet/helse. Her blir videre forskning viktig. FRIFO arrangerte i november 2002 en forskningskonferanse, hvor det ble fokusert på sammenhengen mellom friluftsliv og helse. Det er utgitt en rapport fra konferansen, som kan bestilles hos FRIFO. 3. Undersøkelser viser at av de tradisjonelle friluftslivsaktivitetene så er det fotturer og skiturer som er på topp. Det er også mange som fisker og sykler i naturen. En undersøkelse om aktiviteter i forhold til utdanning viser at antall utøvere øker i takt med høyere utdanning.

22 Når det gjelder aktivitetsutviklingen, så er det særlig sykkelturer i naturomgivelser som har økt kraftig i 90-årene. I det internasjonale Fjellenes År 2002 opplevde Den Norske Turistforening en klar økning av fotturister i fjellet. Dette er i samsvar med generell trend de senere år. Bær og soppturer (høsting) viser størst nedgang, særlig blant ungdom. Som nevnt ovenfor, skjer det en gradvis endring i måten ungdommen utøver friluftslivet på. De yngre synes å være på veg bort fra det tradisjonelle friluftslivet med vekt på naturopplevelsen, til et mer moderne, prestasjonsorientert eller sportslig preget friluftsliv. Denne tendensen til mer actionpregede aktiviteter er viktig å fange opp for friluftslivsorganisasjonene. I denne sammenheng er det gledelig å konstatere at flere av friluftslivsorganisasjonene i Norge har hatt en medlemsøkning, som også relaterer seg til barn og ungdom. Her kan nevnes Den Norske Turistforenings satsing på Barnas Turlag, Jeger og fiskerforbundets satsing på Fiskeklubben, og speiderorg. og 4 H, som satser mer og mer på friluftsliv. Det har også vært en økning i antall kommuner, som er med i interkommunale råd tilsluttet FL. 4. Undersøkelser om den norske turkulturen viser at det først og fremst er de kontemplative verdiene som er drivkraften for nordmenn til å komme seg ut i naturen. Over 80 % oppgir å oppleve naturens stillhet og fred, komme ut i frisk natur og vekk fra støy, forurensning, mas og stress som motiv. Sosiale og fysiske motiv har også mye å si. Undersøkelsene viser at fangst, høsting og samling, og særlig spenning, har langt mindre betydning. Verdiene på topp står sterkt, men den økende individualiseringen i samfunnet og det endrede aktivitetsmønsteret hos ungdommen, kan på sikt medføre en viss forskyvning eksempelvis i forhold til spenningsmotivet. 5. Gjeldende friluftslivspolitikk legger til grunn følgende definisjon på friluftsliv: opphold og fysisk aktivitet i friluft i fritiden med sikte på miljøforandring og naturopplevelse. Målsettingen er å fremme det enkle og naturvennlige friluftslivet. I forhold til dette utgangspunktet og de tidligere nevnte verdier/motiver for å utøve friluftsliv, er det i hvert fall følgende utfordringer: det moderne samfunnets krav til og kommersielle aktørers interesse for moderne og kostbart utstyr og tilrettelegging den gradvise endringen i retning av mer actionpregede aktiviteter blant ungdommen slitasje på naturgrunnlaget kampen om arealene økende motorisert ferdsel ( det er et generelt forbud mot motorisert ferdsel i utmark, men kommunene kan gi dispensasjon for kjøring i næringssammenheng) helse og friluftsliv Friluftslivsorganisasjonene og friluftslivsmyndighetene i Norge vil møte disse utfordringene på en aktiv måte, til beste for dagens og morgendagens friluftslivsutøvere og for et bærekraftig friluftsliv.

23 Ulf Silvander, FRISAM Hur ser verkligheten ut - Sverige Vilken utbredning har friluftslivet? SCB:s (Statistiska Central Byrån) statistik visar på att intresset för att ströva i skog och mark varit konstant lågt för yngre personer år och dessutom i avtagande sedan mitten av 1970-talet. Intresset stiger dock med åldern. Ser man till FRISAMs medlemmar kan man konstatera att medlemsantalet sjunkit successivt under de senaste decenniet, men att antalet medlemmar har börjat öka igen under de senaste två åren. Någon totalstatistik över friluftsaktiviteter i Sverige finns inte, men SCB:s statistik tar upp vandringar i skog och mark samt fritidsfiske. Ca 80 % av svenskarna vandrar minst en gång per år i skog och mark och ca 30 % mer än 20 gånger. 45 % av alla män fritidsfiskar minst en gång per år, medan endast ca 20 % av kvinnorna gör detsamma. 20 % av männen fiskar mer än 5 gånger per år och ca 10 % av kvinnorna gör detta Vilka aktiviteter är mest populära? Av tidigare framgår att det enkla promenaderna är den aktivitet som drar mest. Många nyare aktiviteter har under de senare åren attraherat deltagare t.ex. mountin bike och stavgång. Procentuellt sett har förmodligen klättring och speleologi (grottkrypning) ökat mest, men dessa intressen är numerärt låga. En annan tendens som man kan skönja är att olika intressen kombineras på ett nytt sätt. Man ägnar sig t.ex. åt vandring och ornitolog (fågelskådning). Men ingen aktivitet är så stor som de enkla promenaderna. Vilka värderingar/motiv ligger till grund för att utöva friluftsliv? Klas Sandell menar att man kan skilja på två olika motiv för friluftaktiviteter. Det ena är att se friluftslivet som en metod, det andra att se friluftslivet som ett mål i sig. Friluftslivet som metod är att utnyttja friluftsliv som en miljöpedagogik i skolan, barnomsorgen och organisationer. Att se friluftsliv som ett mål i sig med alla de livskvalitéer de representerar är förmodligen det gemene man tänker på i första hand. Man kan se det som en dimension av livskvalitet som det moderna urbaniserade samhället inte kan erbjuda, det handlar om materiell enkelhet i kombination med känslomässiga upplevelser av skönhet och känslan att ingå i en större helhet. Detta berör ofta existentiella frågor om vem man är, varför man finns och varför livet är värt att leva en snarast andlig dimension. En annan indelning utgör följande tre dimensioner: - Miljö och hälsa dvs. det är ur fysiologisk synvinkel nyttigt att ägna sig åt friluftsliv (metod). - Avkoppling dvs. det är även ur psykologisk synvinkel nyttigt att ägna sig år friluftsliv (metod). - Omväxling dvs. vi behöver omväxling mot den dagliga sysselsättningen (mål). Man kan dela in friluftslivet i tre stilar (enl. Sandell). Dominans stilen aktiviteten står i fokus, dominera/behärska naturen, specialdesignat äventyrsland, man kan anpassa naturen till behoven (äventyrsbad, klätterväggar, skidbackar)

24 Aktiva anpassningsstilen anpassning till de lokala landskapets karaktärsdrag, årstid etc. Landskapet ses som en hembygd där man verkar och bor och friluftsliv blir en av flera aspekter på ortens mångbrukslandskap (eko-turism, hållbar naturturism). Passiva anpassningsstilen ett musealt perspektiv, anpassning till det lokala landskapet. Olika kulturella sevärdheter och natursevärdeheter skyddas besöks och betraktas, ofta tillfälligt besök. Vad är utmaningarna i förhållande till den ideologiska grundsynen Jag ser här två huvudskiljelinjer. Det ena är det icke motorburna friluftslivet kontra det motorburna. Det andra är sportifieringen av friluftslivet. I det planerade friluftsrådet vid Naturvårdsverket kommer det enkla, naturnära och långsiktigt hållbara friluftslivet att kunna ges ekonomiskt stöd från stadsanslaget. Det är alltså regeringens uppfattning att det är detta friluftsliv som skall gynnas, medan övrigt friluftsliv inte kan omfattas av bidragssystemet. Mycket av det nyare friluftslivet, ja ibland kanske vi inte ens vill kalla det friluftsliv, kommer då inte att kunna omfattas av denna karakteristik. Oftast är det de motorburna aktiviteterna som kommer i konflikt med andra aktiviteter. Kanske främst snö- och vattenskotrar i förhållande till andra aktiviteter. Är det då motorn som sådan eller är det de oväsen som denna typ av friluftsliv ofta för med sig som är orsaken till konflikten? Den anda utmaningen som jag ser är sportifieringen /prestationskravet vid friluftsliv. Vi ser att fler och fler, främst yngre, attraheras av det sportifierade friluftslivet. Frågan är hur traditionella vi skall vara i vår syn på friluftsliv? Skall friluftsliv som innehåller moment av prestationskrav ses som sämre eller t.o.m. inte omfattas av definitionen friluftsliv? Inom FRISAMs medlemsskara finns flera organisationer som helt eller delvis ägnar sig åt aktiviteter med prestationskrav. Är det i så fall prestationen människa mot människa som är tabu, eller är det även prestationen människa mot natur som skall omfattas av prestationsförbudet?

25 Thorben Lundø, naturvejleder KFUM-spejdernes center "Houens Odde". Hvorfor beskæftige sig med friluftsliv At arbejde med friluftsliv kan forklares på utallige måde. Oftenst er en opdragende, pædagogisk vinkel ikke tænkt ind, som et bærende element i begrundelsen. Nedenstående er et bud på, hvorledes en friluftspædagogik rækker udover kendskab til naturen, formidling af samme og udvikling af en miljøbevisthed. Fremmedgørelse og friluftspædagogik. Megen pædagogisk opmærksomhed er ofret på at tilrettelægge en indsats ud fra en samfundsbetinget livssituation. Diskussioner om pædagogisk målsætning, metode og indsatsområde har fyldt hos de professionelle undervisere, lærere, vejledere, instruktører og pædagoger. Visse grundlæggende menneskelige forudsætninger har ofte fået en mere ubetydende rolle, hvorved afgørende mekanismer er udeladt i overvejelserne. Imidlertid synes netop en række personlighedsfæstede forhold at betyde mere, end hidtil tillagt, hvorfor det er nærværende bogs ærinde at pege på en række sammenhænge, der er nødvendige for at forstå de mellemmenneskelige relationer bedre - og give det pædagogiske afsæt, at der vises vej til en forebyggelse, en indsats, som forholder sig til disse forudsætninger og arbejder der ud fra. Præmisser Med fare for at skrive selvindlysende og selvfølgeligt, ar der en række forudsætninger, som nødvendigvis må ridses op, før forståelsen for, hvad man kan beskrive som en friluftspædagogik, er mulig. Udviklen af de elementer, som netop denne arbejdsform rummer, er afhængig af det beskrevne samfundssyn og netop denne opfattelse af udviklingen og de elementer, som er betydende herfor. Fremmedgørelse er et centralt begreb i denne opfattelse, og for at forstå betydningen heraf, må en række velkendte mekanismer i organisationen af samfundet sættes på plads. Specialiseringen i samfundet Vi lever i en tid, hvor kravet om uddannelse og kvalificering er stærkt voksende. Man kan snart ikke forestille sig en rolle eller en beskæftigelse i samfundet, uden at en eller anden form for formel autorisation er påkrævet. Dette er selvfølgelig udtryk for den såkaldt høje grad af civilisation, som er kendetegnet for vort højteknologiske informationssamfund. Ønsket om kontrol, indsigt og indflydelse på alle livets detaljer har resulteret i en stadig større og mere uoverskuelig mængde af forordninger, regler og konstruktioner, som bliver mere og mere komplekse - og derved uforståelige for den enkelte. Flere skal sætte sig ind i mere, uden at der vurderes på det rimelige og fornuftige heri. Udviklingen egen energi synes at styre sig selv, og hvad der kunne have været en menneskelig kontrol over livet, er blevet det modsatte.

26 Hvad der for nogen tid siden engang var enkelt og indlysende, er i dag blevet indhyllet i mange lag af konstruktioner, der hver for sig er sket i den bedste overbevisning, men for hvert lag har ført forståelsen væk fra det centrale, fra kernen i hvad spørgsmål, det nu måtte handle om. En betydelig energi er således lagt i disse ændrede opgavefordelinger, i den hellige hensigt at forbedre og effektivisere arbejdsbyrden, og i forsøget på at skabe ligelighed, en slags misforstået retfærdighed, er der omkring hele samfundsopbygningen skabt et komplekst system af reglementer, som selv den enkleste arbejdsopgave er bundet til. Et andet hensyn er ønsket om at gøre tingene mere bekvemme, så der for den enkelte skabes mere fri tid, frit råderum til selvbesluttede gøremål, det være sig nye og andre arbejdsopgaver - eller selve nydelsen af det bekvemme, mageligheden ved hjælp af tidens mangesidede underholdningstilbud. Men såvel en øget arbejdsindsats eller et øget fritidsforbrug i underholdningslivet rummer begge optrækkeri på den almindelige vareomsætning, og produktioner, som man i et livskvalitativt og et måske mere nøgternt "overlevelses" synspunkt kun vanskeligt kan retfærdiggøre. Fælles for den stigende kompleksitet, den øgede specialisering og den isolerede frie tid i bekvemmelighedens verden er den stadigt stigende fremmedgørelse og afstand til den personlige forståelse af selve livet og dets indhold. Fremmedgørelse, når uddannelse og beskæftigelse stiller så store krav til specialisering, at overblikket, den almene viden tabes. Fremmedgørelse, når samfundet indrettes med stadig større net af regler på så mange områder, at selv specialiserede regelkendere ikke kan gennemskue sammenhæng og bevare konsekvens og undgå selvmodsigelser og "huller". Fremmedgørelse, når individets forskellige gøremål opsplittes i "nødvendigheder" på f.eks. job, og "behageligheder" i den frie tid, hvor det er underholdningens illusioner, fantasiernes drømmeverdener og "tomgang" i forbruget af tid og energi, der er kendetegnende. Den stigende fremmedgørelse i livets gøremål og engagementer er central i forståelsen af udviklingen og de handlemuligheder, vi har til påvirkning og ændring. Afgørende for at forstå fremmedgørelsen er vor tids forsøg på at skabe ensartethed, skabe udglatning, fjerne modsætninger og undgå ekstremer. Intet får lov til at være rigtig exceptionelt og intet er helt ringe. Men med en elementær filosofisk tilgang, må man jo slå fast, at intet kan erkendes i sig selv, men lever alene i kraft af dets modsætning: lys-mørke, liv-død, varme-kulde, beskæftiget-ledig, hadetelsket, sulten-mæt o.s.v. Så når udviklingen går mod ophævelsen af modsætningerne, fjernes erkendelsesgrundlaget også - og i sidste ende også individets mulighed for og evne til handling. En af forudsætningerne er en stigende ansvarsberøvelse. Individet oplever mere og mere, at andre tager hånd om den enkeltes liv med dertil hørende problemstillinger. Det gælder såvel områder, hvor "man skal nyde", som hvor "man skal yde". Og et af virkemidlerne i ansvarsberøvelsen er den øgede kompleksitet - en anden er passivisering. Som borger i det moderne samfund skal den enkelte yde sit bidrag i form af en arbejdsindsats, og af den en betydelig afregning til fællesskabet i form af en bred vifte af afgifter, som på mere og mere

27 finurlig måde beregnes og indkasseres af en offentlig forvaltning. Til de fælles ydelser i form af den komplekse, højteknologiske informationssamfunds mange ydelser og anlæg: uddannelse, sundhed, socialt sikkerhedsnet, trafikale anlæg og anden infrastruktur o.s.v. Men i og med at beregningerne er indviklede, kan de færreste overskue alle facetter af sin personlige indretning omkring f.eks. egen økonomi, og endnu mindre bevare et overblik over hvorledes fællesskabet, det offentlige mv. forvalter ens bidrag. Ganske vist er den vestlige verden af europæisk kultur baseret på et repræsentativt demokrati, som imidlertid også er sat sammen efter ikke helt gennemskuelige principper. Nok kan man sige, at det politiske apparat er enkelt nok: via medlemskab i en partiforening er vejen kort til den faktisk folkevalgte beslutningstagere, men når præcise spørgsmål skal drøftes fordunkles beslutningsvejen, og de faktiske beslutningstagere fortoner, ja hele beslutningsvejen og -processen bliver uigennemsigtig. Fremmedgørelsen får udtryk i "politikerlede" og fremmedgørelsen får næring i en passiv erlæggelse af såvel direkte og indirekte afgifter m.m. Friluftspædagogikken Når en pædagogik skal tilrettelægges med henblik på at skabe overblik, indlevelse og forståelse, der kan minimere fremmedgørelsen, er den enkelhed og sammenhæng, der kan skabes i naturen, i friluftslivet en af de mest åbenbare veje til målet. I netop friluftslivet åbnes der for at samle livets elementer, og tingene bliver til i egen nødvendighed. Motivation kommer ud denne nødvendighed, og konsekvenser bliver udløst prompte. Friluftsliv er selvfølgelig mange ting, og alene den vifte som Friluftsrådet samler af friluftsorganisationer vidner om bredden og de mange forskellige opfattelser og interesser. Friluftslivet rummer højteknologiske engagementer og i øvrigt egentlige fremmedgørende aktiviteter, - og det rummer de naturnære, forenklede, livsbekræftende kvaliteter, hvoraf den egentlige friluftspædagogik udspringer. Hvis engagementet rummer en faglig fordybelse i en aktivitetsform, hvor selve aktiviteten bliver central og løsrevet fra en bredere sammenhæng, er værdien mindre betydende. Det ejerforhold til aktiviteten, dens råderum og manglende hensyn til andre udfoldelser skaber konfliktflader og rummer store muligheder for diskussioner om hver aktivitets egen berettigelse og herlighed, fremfor bekymring om friluftslivets egentlige: nærhed, natur- og livsforståelse, samvær og mening. Og til friluftslivets mere ekstreme udfoldelser hører konkurrenceformerne, hvor netop fokus på aktiviteten isoleret har den samme fremmedgørende koncentration om emnet, som friluftspædagogikken ellers skulle bearbejde. Friluftslivsaktiviteter ændrer ingenting, om det er aktivitet for dets egen skyld, for færdighederne, og den påvirkning af indstilling, livsførelse, moral, livskvalitet, der er mulighed for, går tabt - hvor det jo netop er friluftslivets egentlige ærinde at skabe tilhørsforhold, overblik, livsforståelse og en etisk, respektfuld, tolerant og menneskelig tilgang til dette at være menneske i verden, at forvalte vor klode. Det er klart, at selve det at skulle leve og virke "derude", i naturen, fordrer nogle færdigheder og kræver nogle kundskaber, men i en friluftspædagogisk sammenhæng bliver sådanne aldrig målet i sig selv - de er alene midlerne, hvormed friluftslivet formidles, hvormed holdninger introduceres, diskuteres, bearbejdes. Færdigheder og kundskaber i aktiviteterne er midlerne, hvormed dannelsen

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN 1) Velkommen a. En Lille navne leg 2) Dagsorden godkendes 3) Referater godkendes a. Referat fra NSK ordinærmøde sept 2012 i København b.

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR KUNSKAPSSTADEN MALMÖ FÖRELIGGANDE RAPPORT ÄR EN SAMMANFATTNING av det löpande utvecklingsarbetet kring Malmö som kunskapsstad.

Læs mere

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Innehållsförteckning Inledning/förord 2

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede.

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0306 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21263834 Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling?

Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Forelæsning 231a Fremgangsrig, langsigtet udvikling? Mette Andresen er leder af NAVIMAT, Nationalt Videncenter for Matematikdidaktik, i Danmark. www.navimat.dk Inledning I selve foredraget på Biennalen

Læs mere

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015 Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg 20. april 2015 Tid: kl 9.00 11.30 Sted: Øresundshuset, Nørregade 7B, lokale 5, København Deltagere: Politikere: Hanna Thomé, Malmö stad Annika Román, Helsingborg

Læs mere

A. Kommunikationsplan

A. Kommunikationsplan A. Kommunikationsplan Kreativ Metapols kommmunikationsplan: 1. Målsætning Kreativ Metapols målsætning er at kommunikere netværkets tværfaglige og -regionale idegrundlag og platform ud til eksterne samarbejdspartnere

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste

Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste Fredag 22. august kl. 9 10.30 Sektionsmøde Konfliktløsning i familieretten hensynet til barnets bedste (Se siderne 243-260 i Bind I) Referent:

Læs mere

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Lördagen den 20. augusti 2005 kl. 10:00 Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? (plenarmöte) Debattledare: Høyesteretsdommer

Læs mere

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte

Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Gjeldssanering i Norden - status, perspektiv og gjensidig anerkjennelse - seksjonsmøte Referenten, dommer Lars Lindencrone Petersen, Danmark: Jeg har ikke tænkt mig slavisk at gennemgå det papir, der danner

Læs mere

Velkommen til Sommerstevnet. 28.juni 6.juli

Velkommen til Sommerstevnet. 28.juni 6.juli Velkommen til Sommerstevnet. 28.juni 6.juli Sommerstevnet 2014 Side 1 Rytterne har ordet! Sommerstevnet arrangeres den først uken i juli. Stevnet strekker seg over en periode på 9 dager. Uten frivillig

Læs mere

Nordisk Ministerråds samlede virksomhed. Årsrapport 2014

Nordisk Ministerråds samlede virksomhed. Årsrapport 2014 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 ANP 2015:767 Nordisk Ministerråds samlede virksomhed Årsrapport 2014 ISBN 978-92-893-4322-0

Læs mere

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2013 HELSINGØR, internat på KONVENTUM/LO-Skolen 2. & 3. OKTOBER 2013 Museerne

Læs mere

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år?

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år? Hvordan skal Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid Öresunds regionen se ud om 30 år? Indhold År 2040, en omväldsbild Henrik Persson, fremtidsforsker och forfatter Der var engang

Læs mere

Den nordiske skolen fins den?

Den nordiske skolen fins den? Nikolaj Frydensbjerg Elf og Peter Kaspersen (red.) Den nordiske skolen fins den? Didaktiske diskurser og dilemmaer i skandinaviske morsmålsfag NOVUS FORLAG Den nordiske skolen fins den? Den nordiske skolen

Læs mere

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark

Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde. Franchising. Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark Torsdag den 23. august 1990 kl. 14:00 Sektionsmøde Franchising Referat: Del I, s. 387. Debatleder: Departementschef Poul Lundbæk Andersen, Danmark 400 Talere: Debatlederen, departementschef Poul Lundbæk

Læs mere

Några aktuella böcker om barn/unga och media

Några aktuella böcker om barn/unga och media Ny litteratur 107 Några aktuella böcker om barn/unga och media Unge, medier og modernitet pejlinger i et foranderligt landskab Kirsten Drotner, København, Borgen, 1999, 279 p., (Skriftserie fra Center

Læs mere

evejledning vejledning i det virtuelle rum

evejledning vejledning i det virtuelle rum evejledning vejledning i det virtuelle rum 11. April 2011 2 Hvad er evejledning? Et landsdækkende vejledningstilbud med lang åbningstid! Anvender udelukkende digitale medier i kontakten med de vejledningssøgende

Læs mere

7JOUBHF %BOTL SvenskB 1

7JOUBHF %BOTL SvenskB 1 Svensk 1 8x 3x 2x 6x 2x 3.2 x 13mm 6x 6x 4.8 x 38mm Ø 6.4 mm 10x 4 x 16mm! 2 1 4 X Ø 8 mm x6 X = Y - 162-650-900 2 m MIN 685 m X MAX 1085 mm 162 mm 650 mm 4.8 x 38 mm 900 mm 5 3 6 1 4.8 x 38 mm 2 3 Y 7

Læs mere

Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier

Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier Unge, køn og pornografi i Norden. Kvalitative studier TemaNord 2006:545 Unge, køn og pornografi i Norden Kvalitative studier TemaNord 2006:545 Nordisk Ministerråd, København 2007 ISBN 92-893-1354-4 Trykk:

Læs mere

Spørsmål og svar - MyTeam

Spørsmål og svar - MyTeam Spørsmål og svar - MyTeam Efkon AB 2010-2013 Mange tak till den danske oversættelse af Michael Neergaard, Næstved/Herlufsholm Håndbold. 1. SPØRGSMÅL OG SVAR... 2 1.1. VI VILL SNABBT VETA HUR MÅNGA SOM

Læs mere

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 1 INDLEDNING Öresundskomiteen blev etableret i 1993 og har gennem årene udviklet sig. Men formålet er det samme i dag som dengang: at

Læs mere

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter

VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING. Måla ansikten Mal ansigter VÄGLEDNING/VEJLEDNING/VEILEDNING Måla ansikten Mal ansigter 600309 Måla ansikten Mal ansigter SE Du kan enkelt måla ansikten på vaddkulor, träkulor och knappformar med pennor eller pensel och hobbyfärger.

Læs mere

Handlingsplan 2014 til at implementere strategi for nordisk samarbejde på social- og sundhedsområdet

Handlingsplan 2014 til at implementere strategi for nordisk samarbejde på social- og sundhedsområdet Handlingsplan til at implementere strategi for nordisk samarbejde på social- og sundhedsområdet INLEDNING Strategin för nordiskt samarbete på social- och hälsoområdet har fyra mål: 1. Säkra social trygghet

Læs mere

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 OPEN DAYS 2012 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET DANMARK Midtjylland NordDanmark Öresund Region Syddanmark Vejle Sjælland INDEX I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 Midtjylland 3

Læs mere

Hvor mange er sikret parkeringsplads ved arbejdet i vore store byer?

Hvor mange er sikret parkeringsplads ved arbejdet i vore store byer? NOAH-Trafik Nørrebrogade 39 2200 København N www.trafikbogen.dk noahtrafik@noah.d København den 13. marts 2012 Til Folketingets Transportudvalg og Skatte- og afgiftsudvalg Danske bilister sparer årlig

Læs mere

Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll

Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll Papers Framtidens Konstförening - en nordisk konferens Malmö 23-24 november 2013 Innehåll Distansutbildning på nätet... av Sveriges Konstföreningar distrikt Gävleborg (SE)...2 Konstföreningen i förorten...

Læs mere

Faglig rapport for NordVu-projektet

Faglig rapport for NordVu-projektet Faglig rapport for NordVu-projektet projekt nr. 02036 Side 1 1 HOVEDKONKLUSION 4 2 BAGGRUND 5 3 FAGLIG SAMMENDRAG 6 3.1 PÆDAGOGISKE OVERVEJELSER 7 4 TEST AF VÆRKTØJER 8 4.1 FØRSTE TESTFORLØB 9 4.2 ANDEN

Læs mere

FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN

FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN Kurt Klaudi Klausen og Per Selle (red.) FRIVILLIG ORGANISERING I NORDEN TANO og Jurist- og Økonomiforbundets Forlag Indhold Forord 11 Kapittel 1 Frivillig organisering i Norden 13 Kurt Klaudi Klausen og

Læs mere

Børn, unge og medier

Børn, unge og medier Børn, unge og medier Nordiske forskningsperspektiver Redaktör Christa Lykke Christensen NORDICOM Nordicom informerar om medieforskning NORDICOMS uppgift är att sprida kunskap om medie- och kommunikationsforskningen

Læs mere

FOREBYGGENDE INDSATSER OVER FOR FAMILIER I RISIKO FOR SOCIAL MARGINALISERING

FOREBYGGENDE INDSATSER OVER FOR FAMILIER I RISIKO FOR SOCIAL MARGINALISERING FOREBYGGENDE INDSATSER OVER FOR FAMILIER I RISIKO FOR SOCIAL MARGINALISERING RAPPORT FRA DIALOGSEMINAR DEN 5. MAJ 2010 OPLÆG TIL DEN SOCIALE TEMADEBAT PÅ MØDET FOR MINSTERRÅDET FOR SOCIAL OG HELSE DEN

Læs mere

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet.

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. MARC NEWSON FOR Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. Godt design har altid handlet om tidsløse produkter... som har en følelse af kvalitet. MARC NEWSON SMEG-INTE

Læs mere

Isoler med PAROC Løsuld

Isoler med PAROC Løsuld Isoler med PAROC Løsuld November August 2010 1 Indholdsfortegnelse Isolera enkelt, enkelt effektivt...3 og miljømæssigt korrekt med Paroc Løsuld............. 3 Sänkta uppvärmningskostnader...4 Med Paroc

Læs mere

Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School

Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School Referat av SSØ-möte den 8 februari 2006 vid Copenhagen Business School Dagordning Formalia 1 Velkomst og navnerunde 2 Valg af dirigent og referent 3 Godkendelse af dagsorden 4 Referat fra forrige møde

Læs mere

Evaluering af Korta programmet

Evaluering af Korta programmet UFL-rapport Nr 2007:01 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Evaluering af Korta programmet En læreruddannelse på Göteborgs Universitet Vibe Aarkrog Danmarks Pædagogiske

Læs mere

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden

Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden Ingólfur V. Gíslason och Guðný Björk Eydal (red.) TemaNord 2010:595 Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i Norden TemaNord 2010:595

Læs mere

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen

ØRESUNDSREGIONEN ERFARINGER FRA BILAGSDEL. Interviews med udvalgte projekter i Øresundsregionen - RESULTAT OCH MÖJLIGHETER ØRESUNDSREGIONENS ARBEJDSMARKEDSPOLITISKE RÅD Öresundskomiteen DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling ERFARINGER FRA ØRESUNDSREGIONEN Interviews med udvalgte

Læs mere

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne Tilmelding Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger (FBBB) arrangerer - i samarbejde med Københavns kommune og Sustainable Bussines

Læs mere

Benchmarkingaf Facilities Management

Benchmarkingaf Facilities Management Benchmarkingaf Facilities Management DFM Benchmarking medlemsmøde 18. marts 2010 Agenda FM trends FM Benchmarking Afrunding og spørgsmål 2 Nogle af de største udfordringer vores kunder har lige nu Strategi

Læs mere

resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi

resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi ANTAGEN MAJ 2010 VEDTAGET MAJ 2010 2 indhold 4 forord 6 bakgrund 8 vision og strategi 12 öresundsregionens största utmaningar och strategiska satsningar

Læs mere

3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE. Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden?

3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE. Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden? 3. møtedag onsdag 25. august PLENARMØTE Behandling av emnet: Behövs ändringar i gällande regler om äkta makars förmögenhetsförhållanden? Bilag VI Advokat SIGRID BECKMAN Herr ordförande, mina herrar och

Læs mere

Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion

Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn till lagval och jurisdiktion Fredagen den 16 augusti 2002 kl. 15.00 Sektionsmöte Konsumentens ställning inom e-handeln - särskilt med hänsyn

Læs mere

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network UNIVERSITETET & BYEN hvidbog fra ncn seminar Juni 2009 nordic city network nordic city network Chairman for Nordic City Network: christer larsson urban planning director malmö city tel +46 40 34 22 98

Læs mere

Helst skal man have en god barndom

Helst skal man have en god barndom Helst skal man have en god barndom 2. Nordiske Konference Om Sårbare Børn København, Hotel Park inn, den 28. og 29.maj 2015 1. nordiske konference om sårbare børn og unge blev afholdt i Oslo i maj 2009.

Læs mere

Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Indhold:

Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Indhold: Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Deltagere fra universiteterne i Vilnius, Åbo og Helsingfors. Redigeret af kursusleder Karin

Læs mere

Et arbejdsliv i bevægelse - Projektskitser til et Skandinavisk KASK projekt. Brian Kjær Andreasen

Et arbejdsliv i bevægelse - Projektskitser til et Skandinavisk KASK projekt. Brian Kjær Andreasen Et arbejdsliv i bevægelse - Projektskitser til et Skandinavisk KASK projekt Brian Kjær Andreasen Livet & arbejdslivet konventionel visdom om det arbejdende menneske og livets faser Barndom/ungdom 1. Første

Læs mere

QUICKGUIDE GATEWAY D-35

QUICKGUIDE GATEWAY D-35 QUICKGUIDE GATEWAY D-35 DANSK Tillykke med dit nye mobile bredbånd Med Gateway D-35 får du pålidelig og overlegen geografisk dækning kombineret med gode datahastigheder over hele Norden, nemlig Net 1s

Læs mere

Perspektiver på det gode børneliv. - En fælles skole- og dagtilbudspolitik for de 0-16 årige

Perspektiver på det gode børneliv. - En fælles skole- og dagtilbudspolitik for de 0-16 årige Perspektiver på det gode børneliv - En fælles skole- og dagtilbudspolitik for de 0-16 årige Perspektiver på det gode børneliv - En fælles skole- og dagtilbudspolitik for de 0-16 årige Den fælles politik

Læs mere

MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013

MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013 MEDIA RESEARCH Øresund 13. juni 2013 Forskelle og ligheder mellem skånske og danske mediers dækning af Øresunds regionen 2002 2012 FORSKELLE OG LIGHEDER MELLEM SKÅNSKE OG DANSKE MEDIERS DÆKNING AF ØRESUNDSREGIONEN

Læs mere

Arbejdsdokument. Sammenskrivning af arbejdspakkeaktiviteter pr. ultimo november 2010

Arbejdsdokument. Sammenskrivning af arbejdspakkeaktiviteter pr. ultimo november 2010 Arbejdsdokument Sammenskrivning af arbejdspakkeaktiviteter pr. ultimo november 2010 Aktivitet 1.1 Metodutveckling för kompetensförsörjning Trollhättan Kommun. Rapport: Uppstartsworkshop aktivitet 1.1 Göteborg

Læs mere

DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015

DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015 DÖVBLINDPERSONAL KURSKATALOG 2015 KURSKATALOG FÖR DÖVBLINDPERSONAL 2015 Utgiven av Nordens Välfärdscenter www.nordicwelfare.org maj 2015 Ansvarig utgivare: Ewa Persson Göransson Grafisk produktion: Victoria

Læs mere

redaktör karin arvidsson

redaktör karin arvidsson kristin clemet åke daun ingibjörg s. gísladóttir bertel haarder eeva kuuskoski jon kvist stefán olafsson jukka pekkarinen marie simonsen benedikte thorsteinsson gunnar wetterberg redaktör karin arvidsson

Læs mere

Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps. Korpsnytt. Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014

Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps. Korpsnytt. Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014 Infoblad for Frelsesarmeen, Tromsø korps Korpsnytt Nr 1. 1 15. jan. - 30. april 2014 Se, Herren lever! Salig morgenstund! Mørkets makter bever. Trygg er troens grunn. Jubelropet runger: Frelseren er her!

Læs mere

Et godt ældreliv med kombineret sansetab

Et godt ældreliv med kombineret sansetab Et godt ældreliv med kombineret sansetab Nordens Velfærdscenter Inspirationshefte 1 2 Et godt ældreliv med kombineret sansetab Udgivet af Nordens Velfærdscenter www.nordicwelfare.org marts 2013 Redaktør:

Læs mere

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning

KØRESTOLEN BOGOTA RULLSTOL BOGOTA. Brugsanvisning. Bruksanvisning DK SE KØRESTOLEN BOGOTA Brugsanvisning RULLSTOL BOGOTA Bruksanvisning DK Ryglænshøjde: 43 cm Højde i alt: 92 cm Længde i alt: 97 cm Bredde i alt: 63,5 cm foldet ud Bredde i alt: 27 cm sammenfoldet Egenvægt:

Læs mere

Lokal Agenda 21 i Arktis

Lokal Agenda 21 i Arktis Lokal Agenda 21 i Arktis Ett samarbetsprojekt mellan Ísafjörður kommun i Island, Longyearbyen på Svalbard och Sisimiut kommun i Grönland ANP 2005:702 Lokal Agenda 21 i Arktis ANP 2005:702 Nordiska ministerrådet,

Læs mere

MINDERNES BRO MINNENAS BRO

MINDERNES BRO MINNENAS BRO MINDERNES BRO MINNENAS BRO M I N D E R N E S B R O 1 2 M I N N E N A S B R O MINDERNES BRO øjebliksbilleder fra livet i 1920- og 30erne MINNENAS BRO - ögonblicksbilder från 1920- och 30-talet M I N D E

Læs mere

KULTUR FOR LIVET 2011. Nordisk konference om kultur, sundhed og livskvalitet forskning, praksis og dialog

KULTUR FOR LIVET 2011. Nordisk konference om kultur, sundhed og livskvalitet forskning, praksis og dialog KULTUR FOR LIVET 2011 Nordisk konference om kultur, sundhed og livskvalitet forskning, praksis og dialog MALMØ 6. 7. OKTOBER 2011 Velkommen til to interessante dage i Skåne! Der findes i dag mange gode

Læs mere

3 Øresundsregionens. 5 Workshop i Tornio- fremtid til debat. Haparanda om arbejdsmarked på tværs af grænsen. Interreg-seminar fokus på erhvervsområdet

3 Øresundsregionens. 5 Workshop i Tornio- fremtid til debat. Haparanda om arbejdsmarked på tværs af grænsen. Interreg-seminar fokus på erhvervsområdet I N F O R M A T I O N F R Å N Ö R E S U N D S K O M I T E E N N U M M E R 1. 2 0 0 4 3 Øresundsregionens fremtid til debat 5 Workshop i Tornio- Haparanda om arbejdsmarked på tværs af grænsen 6 Interreg-seminar

Læs mere

www.cfufilmogtv.dk Tema: Fag: Dansk, norsk som nabosprog Målgruppe: 2. 4. klasse Titel: Verdens beste SFO, 7 x 21 min. Vejledning Lærer/elev

www.cfufilmogtv.dk Tema: Fag: Dansk, norsk som nabosprog Målgruppe: 2. 4. klasse Titel: Verdens beste SFO, 7 x 21 min. Vejledning Lærer/elev Billederne i den pædagogiske vejledning er fra tv-udsendelserne Verdens beste SFO Norsk humoristisk børne-tv-serie om livet i en SFO. Serie i 7 dele, hver episode varer 21 min. Episoderne er: 1. Ingen

Læs mere

C A U T I O N 5 / 2 0 1 1. Amager Strandvej 418 / 2770 Kastrup / Tlf 3251 5111 / Fax: 3251 0071 / E-mail: cau@cau.dk / www.cau.dk

C A U T I O N 5 / 2 0 1 1. Amager Strandvej 418 / 2770 Kastrup / Tlf 3251 5111 / Fax: 3251 0071 / E-mail: cau@cau.dk / www.cau.dk C A U T I O N 5 / 2 0 1 1 Amager Strandvej 418 / 2770 Kastrup / Tlf 3251 5111 / Fax: 3251 0071 / E-mail: cau@cau.dk / www.cau.dk L E D E R Involvering og engagement Af Mikkel R. Hansen Jul og nytår nærmer

Læs mere

Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi

Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi Öresundsregionen Ett center for miljövänlig teknologi I Øresundsregionen arbejdes der seriøst og ambitiøst mod en grøn fremtid Med denne lille folder vil vi gerne vise nogle eksempler på, hvor seriøst

Læs mere

Landinspektøruddannelsen rekrutteringsudfordringen

Landinspektøruddannelsen rekrutteringsudfordringen [Prognosinstitutet beräknar att det årliga rekryteringsbehovet, trots svängningarna i antalet examinerade, under hela perioden fram till 2025 blir mindre än det årliga antal som examineras] [betyder det

Læs mere

NBO. Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22

NBO. Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22 NBO Til styremøte 20. juni, Island: EU og ICA 2011-06-22 Det europeiske semester samordning av økonomisk politikk Januar: Annual Growth survey (forsl. til prioriteringer fra EU-kom) Mars: Prioriteringer

Læs mere

ReflexZoner 3-2015. Förbundstidning för SFRF:s medlemmar

ReflexZoner 3-2015. Förbundstidning för SFRF:s medlemmar ReflexZoner 3-2015 Förbundstidning för SFRF:s medlemmar zonterapi.nu Styrelsemöte i Boberg, Falkenberg 9-11 oktober Christina J. välkomnar oss på fredag eftermiddag och vi ska jobba med bl.a. Fortbildningsdagarna!

Læs mere

Side 7 Smart Cities-løsninger: Ny innovationsplatform for alvor i gang

Side 7 Smart Cities-løsninger: Ny innovationsplatform for alvor i gang ÖRESUNDSBREV SEPTEMBER 2012 Side 3 Life science: Massachusetts og Øresundsregionen indgår samarbejde Side 7 Smart Cities-løsninger: Ny innovationsplatform for alvor i gang Side 11 Fremtiden: Ungdommen

Læs mere

2/2010. Tegnet af Jørn Villumsen. Bragt i Politiken 12. marts 2010

2/2010. Tegnet af Jørn Villumsen. Bragt i Politiken 12. marts 2010 2/2010 Tegnet af Jørn Villumsen. Bragt i Politiken 12. marts 2010 medlemsblad for Cabin Attendants Union Kopiering tilladt med oplysning af kilde Layout og Tryk Rosenberg Bogtryk A/S, Tlf. 44 97 37 37

Læs mere

AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA

AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA AFDÆKNINGS SYSTEM TIL EVENT ARENA Flere og flere sportsfaciliteter, anvendes til andre aktiviteter end sport. For at gøre dette muligt, kræves mobile gulve der hurtigt og nemt forvandler din stadion til

Læs mere

Med tre uger tilbage inden udviklerne har deadline,

Med tre uger tilbage inden udviklerne har deadline, Nyhedsbrev Arbejdet med app en fortsat side 2 Nyt system til bestilling af guidede ture side 3 Stort potentiale for lystfiskeri ved Skjern Å side 4 Et nærmere kig på hjemmesiden visitfegen side 5 Lokal

Læs mere

Bravo SB5700 Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning

Bravo SB5700 Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning Bravo SB5700 1 2 3 4 5 6 SV DA NO Bruksanvisning Brugsanvisning Bruksanvisning SV Gratulerar! Du har köpt ett modernt porttelefonsystem från Bewator som uppfyller de krav som kan ställas på ett lättanvänt

Læs mere

Ære og Konflikt - Metoder og muligheder i arbejdet med æresrelaterede konflikter

Ære og Konflikt - Metoder og muligheder i arbejdet med æresrelaterede konflikter Ære og Konflikt Ære og Konflikt - Metoder og muligheder i arbejdet med æresrelaterede konflikter Artikler samlet på baggrund af konferencen Ære og Konflikt i efteråret 2013. Indhold Forord 3 Af Lene Johanneson,

Læs mere

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie

Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Lean och medarbetarskap En korrelationsstudie Rune JJ Brand Andreas Larsson Kandidatuppsats vt 2012 Handledare: Johan Bertlett Sammanfattning Syftet med denna studie var att

Læs mere

Öresundsfestival The Copenhagen-Malmö Music Connection

Öresundsfestival The Copenhagen-Malmö Music Connection Att. Københavns Kommune Hermed ansøgning om tilskud på 500.000 til afholdelse af Öresundsfestival 2013 Öresundsfestival The Copenhagen-Malmö Music Connection Vision (på svensk) Att inom tre år bygga upp

Læs mere

THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011

THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011 THINK TANK Report SkanKomp Aktivitet 1.2 Kompetensmäklarutbildning Workshop 2 How to do 23-25 august 2011 info@groupsystems.com Raw data from the Think Tank sessions carried out on august 25 th 2011 Varberg,

Læs mere

Öresundsregionen 2045

Öresundsregionen 2045 ÖRIB Öresundsregionens Infrastruktur og Byudvikling Öresundsregionen 2045 Scenarier för trafik och byutveckling Januari 2007 Medverkande Projektledning Charlotte Lindström Annette Klysner Emma Kvistberg

Læs mere

Etik i markedsanalyse via Sociale Medier

Etik i markedsanalyse via Sociale Medier Etik i markedsanalyse via Sociale Medier IDÉ OG GENNEMFØRELSE SKISMA? Traditionel MR...a solution to a lack of information fokusgrupper f2f telefon (CATI) mystery shopping pen & paper etnografi offline

Læs mere

1. Udgangspunkt versus endelig resultat (se også bilag 1): Udgangspunktet for

1. Udgangspunkt versus endelig resultat (se også bilag 1): Udgangspunktet for Evaluering af Den perfekte skilsmisse En co-produktion mellem FST, UR og DR, med DR som hovedproducent (4 x 28:30 min.) Else Bro Thuestad sept.07, DR Kristina Thomsen (NRK) evaluerer programmerne som udenforstående

Læs mere

SKANDINAVISK INNOVATIONSKULTUR. En berättelse om möten, mentorskap och utveckling

SKANDINAVISK INNOVATIONSKULTUR. En berättelse om möten, mentorskap och utveckling SKANDINAVISK INNOVATIONSKULTUR En berättelse om möten, mentorskap och utveckling AU HERNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1. Skandinavisk Innovationskultur En berättelse om möten,

Læs mere

VARFÖR? www.skeppshult.se. Skeppshultcykeln AB, 333 93 Skeppshult. Telefon 0371-368 00

VARFÖR? www.skeppshult.se. Skeppshultcykeln AB, 333 93 Skeppshult. Telefon 0371-368 00 Nr. 4. juni - juli 2010 Visst är den fin? Steel är inte bara en vanlig cykel som vi plockat bort skärmarna på, utan en helt ny modell ifrån grunden. 9 eller 18 växlar. Eller 8 växlar med inkapslat nav.

Læs mere

Du bor i din naboby Morsø kommune i fremtiden. Jesper Bo Jensen Ph.d., Fremtidsforsker

Du bor i din naboby Morsø kommune i fremtiden. Jesper Bo Jensen Ph.d., Fremtidsforsker Du bor i din naboby Morsø kommune i fremtiden Jesper Bo Jensen Ph.d., Fremtidsforsker Privat forbrug (Gennemsnitlig stigning 2,66% p.a.) Mængdeindeks 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1846 1857

Læs mere

05 Intro. INTERVIEWS 14 DannerS RÅDGIVNING OG KRISECENTER 18 Formand for Dansk Socialrådgiverforening

05 Intro. INTERVIEWS 14 DannerS RÅDGIVNING OG KRISECENTER 18 Formand for Dansk Socialrådgiverforening 05 Intro INTERVIEWS 14 DannerS RÅDGIVNING OG KRISECENTER 18 Formand for Dansk Socialrådgiverforening Bettina Post 20 Mandeforsker Kenneth Reinicke 22 Lektor i klinisk børnepsykologi Ingrid Leth 24 Kriminalassistent

Læs mere