Norsk register Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler Arverett. Testament Avtalerett, alminnelig Bankrett

Transkript

1 1 Norsk register Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler... 7 Arverett. Testament... 8 Avtalerett, alminnelig... 9 Avtalers inngåelse og gyldighet... 9 Tolking. Forutsetninger... 9 Lempning. Endrede forhold... 9 Bankrett Ekspropriasjon. Rådighetsinnskrenkninger Erstatningsrett, utenfor kontrakt (Erstatning i kontrakt, se det enkelte kontraktsforhold) Familierett Barn og foreldre. Samværsrett. Barnevern. Adopsjon Ekteskap. Skilsmisse Farskap Formuesforhold mellom ektefeller. Skifte. Uskiftet bo Samboerforhold Forsikringsrett Immaterialrett Design Firma Fotografier Opphavsrett Patent Varemerker Internasjonal privatrett. Lovvalg (verneting, se prosess) Internasjonal markedsrett (EU, EF, EØS) (konkurranserett, se eget punkt) Konkurranserett Konkurs. Akkord. Gjeldsforhandling. Insolvens Kontraktsrett, særskilte kontraktsforhold Entreprise. Anbud Franchise Garanti. Kausjon Gaver Kjøp av fast eiendom Kjøp av løsøre Leie. Leasing Lån. Forvaring Mellommenn. Agenter. Meglere. Kommisjonærer Tjenesteytelser Transportrett. Luftrett. Sjørett. Spedisjon Likestilling mellom kjønnene Markedsføringsrett Menneskerettigheter Miljørett Offentlig rett Forvaltning Kommunalrett Statsforfatning Pant, factoring og annen sikkerhetsrett. Stansningsrett Passivitet Pengekravsrett Cesjon Condictio indebiti... 25

2 2 Foreldelse Gjeldsbrev. Verdipapir. Betalingsmidler Motregning Regress. Tilbakesøking Renter Personrett Navnerett Personvern Umyndige Privatlivets fred Prosess Bevis. Bevisbyrde Habilitet Partsevne. Rettslig interesse Rettskraft. Litispendens Sikkerhetsstillelse Straffeprosess, særlige spørsmål Tvangsfullbyrdelse. Midlertidig forføyning. Arrest Verneting. Domsmyndighet Vitner Voldgift Andre spørsmål Samerett. Minoritetsvern Selskapsrett. Sammenslutninger. Foreninger Aksjeselskaper Andre sammenslutninger Sosialrett. Helsevern. Trygderett Strafferett Tingsrett Eiendomsrett. Bruksrett Forkjøpsrett. Løsningsrett Godtroerverv Inkorporasjon Naboforhold Sameie Vindikasjon Tinglysing. Registrering Utdanning Utvisning. Fremmedrett... 32

3 3 Dansk register Aftaleret, almindelig... 9 Aftalers indgåelse og gyldighed... 9 Fortolkning. Forudsætninger... 9 Lempelse. Ændrede forhold... 9 Ansættelses- og arbejdsret... 7 Arveret... 8 Bankret Ekspropriation. Rådighedsindskrænkninger Erstatning udenfor kontraktforhold (Erstatning i kontrakt, se kontraktret, de enkelte kontraktforhold) Familieret Børn og forældre. Samvær. Børneværn. Adoption Ægteskab. Skilsmisse Faderskab Formueforholdet mellem ægtefæller. Skifte. Uskiftet bo Samlivsforhold Forsikringsret Immaterialret Design Firma Patenter Varemærker International markedsret (EU, EF, EØS) (se også konkurrenceret) International privatret. Lovvalg (værneting, se retspleje) Konkurrenceret Konkurs- og anden isolvensret (herunder insolvens, akkord og gælds sanering) Kontraktret, enkelte kontraktforhold Entreprise. Udbud Franchise Garanti. Kaution Gaver Køb af fast ejendom Køb af løsøre Leje. Leasing Lån. Forvaring Mellemmænd (Agenter, Mæglere. Kommissionærer) Tjenesteydelser Transportret Ligestilling mellem kønnene. Kønsdiskrimination Markedsføringsret Menneskerettigheder Miljøret Offentlig ret Forvaltingsret Kommunalret Statsforfatning Pant, tilbageholdsret og anden sikkerhedsret. Factoring Passivitet Pengekrav Cession Condictio indebiti Forældelse... 25

4 4 Gældsbreve. Værdipapirer. Betalingsmidler Modregning Regres. Tilbagesøgning Renter Personret Navneret Personværn Umyndige Privatlivets fred Retspleje Bevis. Bevisbyrde Habilitet Partsevne. Retlig interesse Retskraft. Litispendens Sikkerhedsstillelse Strafferetspleje, særlige spørgsmål Tvangsfuldbyrdelse, herunder udlæg, fogedforbud og arrest Værneting. Domsmyndighed Vidner Voldgift Andre spørgsmål Sameret. Minoritetsvern Selskabsret. Sammenslutninger. Foreninger Aktieselskaber Andre sammenslutninger Socialret. Sundhedsret Strafferet Tingsret Ejendomsret. Brugsret Forkøbsret. Overtagelsesret God tro. Ekstinktion Inkorporation Naboforhold Sameje Vindikation Tinglysing. Registrering Uddannelse Udvisning. Udlændingeret... 32

5 5 Svensk register Arbets- och tjänstemannarätt. Arbetsmiljö. Kollektivavtal... 7 Arvsrätt. Testamente... 8 Associationsrätt. Sammanslutningar. Föreningar Aktiebolag Andra sammanslutningar Avtalsrätt, allmän... 9 Avtals ingående och giltighet... 9 Tolkning. Förutsättningar... 9 Jämkning. Ändrade förhållanden... 9 Bankrätt Expropriation. Rådighetsinskränkningar Familjerätt Barn och föräldrar. Vårdnaden om barn. Umgängesrätt. Adoption Faderskap Makars förmögenhetsförhållande. Skifte. Oskiftat bo Samboförhållanden Äktenskap. Äktenskapsskillnad Försäkringsrätt Immaterialrätt Design Firma Patent Varumärke Internationell privaträtt. Lagval (forum, se process) Internationell marknadsrätt (EU, EG, EEG) (konkurrensrätt, se egen punkt) Jämställdhet mellan könen Konkurrensrätt Konkurs. Ackord. Insolvens Kontraktsrätt, särskilda kontraktsförhållanden Entreprenad. Anbud Franchise Garanti. Borgen Gåva Hyra. Leasing Köp av fast egendom Köp av lös egendom Lån. Förvaring Mellanmen. Agenter. Mäklare. Kommissionär Tjänsteprestationer Transporträtt. Lufträtt. Sjörätt. Spedition Kungörelse. Registrering Marknadsföring Miljörätt Mänskliga rättigheter Offentlig rätt Förvaltning Kommunalrätt Statsförfattning Pant, factoring och annan säkerhetsrätt. Stoppningsrätt Passivitet Penningkrav Cession... 25

6 6 Condictio indebiti Kvittning Preskription Regress. Återbetalning Ränta Skuldebrev. Värdepapper. Betalningsmedel Personrätt Integritet Namnrätt Omyndighet Privatlivets helgd Process Bevis. Bevisbörda Exekution. Interimistiska förordnanden. Häktning Forum. Domstols behörighet Jäv Rättslig handlingsförmåga. Rättsligt intresse Rättskraft. Litispendens Skiljedom Ställande av säkerhet Straffprocess, särskilda spörsmål Vittne Annet Samerätt. Minoritetskydd Sakrätt Äganderätt. Nyttjanderätt Förköpsrätt. Lösningsrätt Godtrosförvärv Inkorporation Grannelag Samäganderätt Vindikation Skadestånd utom kontraktsförhållanden (skadestånd i kontraktsföhållanden, se det enskilda kontraktsförhållandet) Socialrätt. Hälsovård. Pension Straffrätt Utbildning Utvisning. Asyl. Flyktingar... 32

7 7 DOMSREFERAT 2005 første halvår Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler. 1. DHR Dom UfR 2005 s Arbejdsret. Aftaleret. Jagerpilot i flyvevåbnet bundet af tjenestepligterklæring Jagerpilot i flyvevåbnet havde i 1987 som 19-årig afgivet en tjenestepligterklæring, hvorefter han skulle gennemgå pilotuddannelse i flyvevåbnet og forrette tjeneste, til han fyldte 33 år, dvs. i 13 år og 6 måneder. Han blev efter eget ønske med henblik på ansættelse i luftfartsselskab afskediget i 1999 på et tidspunkt, hvor der efter tjenestepligterklæringen manglede 17 måneders gavntjeneste. Tjenestepligten var led i en generel ordning fastsat med hjemmel i lov efter forhandling med de berørte personaleorganisationer, og der var derfor ikke grundlag for at tilsidesætte tjenestepligterklæringen efter aftalelovens ugyldighedsregler. Ved fratræden i utide skulle piloten herefter betale erstatning til forsvaret, og denne blev fastsat til DKK ud fra en opgørelse af uddannelsesomkostninger på DKK og 17 måneders tabt gavntjeneste efter endt uddannelse ud af 109,6 måneder ved opfyldelse af tjenestepligterklæringen. 2. DHR Dom UfR 2005 s Arbejdsret. Menneskerettigheder. Tørklædebegrundet afskedigelse. Efter at have været ansat i et supermarked i 5 år meddelte en kvinde, at hun fremover af religiøse grunde ville bære et hovedtørklæde i strid med virksomhedens beklædningsreglement, hvis tørklædeforbud ansås for objektivt begrundet i hensynet til arbejdets udførelse. Kvindens deraf følgende afskedigelse ansås ikke for ulovlig forskelsbehandling eller i strid med EMK art. 9 om religionsfrihed. 3. DHR Dom UfR 2005 s Markedsføring. Loyalitetspligt. En ansat salgschef i et firma, der solgte eksklusive hårprodukter til frisører, og en anden ansat i firmaet opsagde den 29. juni 2001 deres stillinger med fratræden 31. juli Den 1. august 2001 startede de to fratrådte i fællesskab en ny virksomhed i konkurrence med deres tidligere arbejdsgiver, som krævede erstatning af den fratrådte salgschef under anbringende af, at han allerede i foråret 2001, hvor hans omsætning lå væsentligt under den budgetterede, havde planlagt at starte konkurrerende virksomhed, hvilket havde påvirket hans arbejdsindsats negativt. Højesteret fandt det ikke godtgjort, at den tidligere arbejdsgiver havde lidt noget tab som følge af handlinger, der måtte stride mod salgschefens loyalitetspligt over for firmaet under hans ansættelse. 4. FHD HD:2005:29 Arbetsrätt. Arbetsavtal. Arbetslön. Ändring av villkor i arbetsavtal. Ett bolag, som tidigare idkat busstrafik med långvariga kontrakt, hade efter att kollektivtrafiken blivit konkurrensutsatt förlorat en anbudstävling och gått miste om marknadsandelar Bolaget ansågs ha haft rätt att utöver verkställda uppsägningar ensidigt sänka verkstadspersonalens löner med åberopande av ekonomiska uppsägningsgrunder. Det gällde ett lönetillägg som vunnit hävd som arbetsvillkor. HD konstaterade att arbetsgivaren enligt HD:s tidigare praxis kan anses ha rätt att ensidigt sänka löner om denna åtgärd tillsammans med övriga saneringsåtgärder är nödvändig för att garantera företagets fortsatta verksamhetsförutsättningar och om lönen inte understiger minimilönerna i kollektivavtalet. Se HD:1996:89, HD 1997:83.

8 8 5. FHD HD:2005:34 Arbets- och tjänstemannarätt - Entledigande från domartjänst Fråga om förutsättningarna för entledigande av domare från sin tjänst på grund av förlust av arbetsförmåga kan inte bedömas enbart på grund av läkarutlåtanden. (Ärendet har refererats på svenska i finlex) StatstjänstemannaL 46 2 mom 6. FHD HD:2005:50 Arbetsrätt. Konkurrensförbud En produktchef var anställd vid ett bolag som idkade handelshusverksamhet. Till produktchefens arbetsavtal hänförde sig ett avtal om konkurrensförbud. Till följd av överlåtelse av rörelsen övergick produktchefen i ett annat bolags tjänst. Även om den ursprungliga arbetsgivaren hade haft i 16 a (724/1990) arbetsavtalslagen förutsatta synnerligen vägande skäl att ingå ett konkurrensförbudsavtal, var avtalet giltigt i förhållande till den som övertog rörelsen endast om även denna hade i nämnda stadgande förutsatta synnerligen vägande skäl att hålla avtalet i kraft. ArbetsavtalsL 16 a (724/1990) 7. NHR Dom Rt s. 518 Arbeidsrett. Avskjed Etter en konkret vurdering ble arbeidstakers urettmessige bruk av arbeidsgivers dataanlegg til nedlasting av pornografi, ikke ansett som grunnlag for avskjed eller oppsigelse. Arbeidsgiver hadde i lang tid kjent til forholdet uten å reagere. 8. NHR Dom Rt s. 826 Arbeidsrett. Midlertidig ansettelse. Erstatning A arbeidet på et lager som «ekstrahjelp ved behov», hvor varigheten av ansettelsesforholdet og arbeidstiden var angitt å være «behovsrelatert» med gjensidig oppsigelsestid en måned. Avtalen ble likestilt med en ulovlig avtale om midlertidig ansettelse, og A ble tilkjent erstatning etter de regler som gjelder slike tilfeller, jf. arbeidsmiljøloven 58A. Arverett. Testament 9. FHD Dom HD:2005:6 Arvsrätt. Testamente. Tolkning av testamente. Boutredning. I ett inbördes äganderättstestamente mellan makarna A och B fanns ett subsidiärt förordnande. Änkan A sålde en fastighet som hon erhållit genom testamentet och som tillhört den först avlidne maken. Köpeskillingen placerade hon i obligationer. Änkan ansågs ha rätt att i sitt eget testamente förordna om obligationerna. A:s bo hade överlåtits till förvaltning av boutredningsman. Rätten hade även förordnat en skiftesman. Boutredning samt skifte var således samtidigt anhängiga. Det var inte entydigt om A i sitt testamente hade avsett att ge vissa personer ställning som universella testamentstagare eller legatarier. Flere omständigheter talade för att de var legatarie. Legatariernas rättigheter skall utredas och verkställas i boutredningen före arvskiftet. Eftersom boutredningsmannen vägrat att verkställa legatariernas rättigheter hade de rätt att få dem utredda och verkställda genom talan mot boet. 10. FHD HD:2005:40 Arvsrätt. Familjerätt. Makars förmögenhetsförhållanden. Boutredning Boutredningsmannen i X:s dödsbo krävde betalning av X:s änka B för dödsboets fordran på henne. Eftersom det för boutredningen var nödvändigt att driva in dödsboets fordran ålades B att betala fordran till dödsboet, fastän hon eventuellt skulle komma att få utjämning vid avvittringen (bodelningen). ÄB 19 kap 12 1 mom (40/1965) och 16 1 mom

9 9 11. SHD Beslut NJA 2005 s. 295 Testamente. Klander av testamente. Laglott. Ändring av talan. Ett i mål om klander av testamente framställt andrahandsyrkande om jämkning för utfående av laglott har ansetts inte utgöra en ändring av talan i den mening som avses i 13 kap. 3 rättegångsbalken. Lagrum: 13 kap. 3 rättegångsbalken samt 14 kap. 5 och 7 kap. 3 ärvdabalken. Jfr Nord Domss nr 2/2004 ref nr 32 (s. 13). 12. SHD Dom NJA 2005 s. 309 Testamente. Arvskifte. Efterarv Ett som arvskifte benämnt avtal mellan en efterlevande make och makarnas enda barn, tillika efterarvinge enligt testamente, ansågs inte innebära att barnet avstått från sin rätt till efterarv. Lagrum: 9 kap. 5 äktenskapsbalken och 3 kap. 2 ärvdabalken. 13. SHD Beslut NJA 2005 s. 400 Arvsavstående. Arvskifte. Efterarv. Vid makes död har den efterlevande maken avstått från sin rätt vid arvskiftet till förmån för den avlidne makens barn. Barnen, som vid den efterlevande makens död saknade rätt till efterarv, ansågs inte arvsberättigade i den mening som avses i 3 kap. 8 ärvdabalken. Diss. Lagrum: 3 kap. 2 och 8, 18 kap. 1 och 19 kap. 1 ärvdabalken. Jfr Nord. Domss s Avtalerett, alminnelig Avtalers inngåelse og gyldighet 14. DHR Dom UfR 2005 s Aftaleret. Ugyldighed. På et tidspunkt, hvor en banks økonomi var så dårlig, at banklovgivningens betingelser for at drive bankvirksomhed ikke var opfyldt, udbød banken et obligationslån til optagelse af ansvarlig indskudskapital. Tegningsaftalerne blev tilsidesat som ugyldige af flertallet med henvisning til aftalelovens 36 om urimelige aftaler, mens mindretallet begrundede resultatet med urigtige forudsætninger. Se dom nr 100, NHR Dom Rt s. 268 Tolking. Forutsetninger 15. FHD HD:2005:39 Skadestånd utom kontraktsförhållanden. Förlikning. Avtal A hade begått brott mot B. I ett förlikningsförfarande hade A och B skriftligt kommit överens att A skulle erlägga skadestånd 250 euro inom viss tid. Enligt avtalet hade B inga krav efter det att A hade erlagt skadeståndet. A försummade att betala den överenskomna summan. I en senare rättegång krävde B skadestånd euro. A motsatte sig kravet till den del det översteg det belopp man hade avtalat om. HD konstaterade att A hade väsentligt brutit mot avtalet och att B hade rätt att kräva full ersättning för skadan. Beloppet fastställdes i enlighet med de lägre domstolarna till euro. Lempning. Endrede forhold

10 10 Bankrett 16. DHR Dom UfR s Finanslån. Rentemarginforhøjelse. En bank fandtes at have givet tilsagn om at yde et finanslån til et projekt omfattende bygning af tre skibe i hele projektets 20-årige løbetid, hvorfor der var tale om et låneforhold, som banken ikke til enhver tid kunne sige op. Der var fra starten aftalt en margin på 0,75 % p.a., og banken havde ikke forbeholdt sig at kunne ændre denne sats. Marginen måtte derfor anses for fast og kunne ikke forhøjes af banken, heller ikke med henvisning til bankens almindelige forretningsbetingelser. Ekspropriasjon. Rådighetsinnskrenkninger. 17. NHR Dom Rt s. 607 Ekspropriasjon. Verdsettelse. EMK.EØS Som vilkår for å få erverve en konsesjonspliktig fritidseiendom ble kjøperen pålagt å videreselge en del av eiendommen til staten for å tilgodese friluftsinteresser. Vederlaget ble fastsatt ved skjønn etter omsetningsverdien uten at det ble tatt hensyn til verditap påført resteiendommen. Høyesterett fant at konsesjonsvilkåret ikke var et ekspropriasjonsinngrep som ga krav på full erstatning etter Grunnloven 105 eller ekspropriasjonsloven, og at EMK protokoll 1 art. 1 i utgangspunktet ikke beskyttet retten til å erverve eiendom. Dissens 4-1. Konsesjonsvilkåret og erstatningsutmålingen kunne ikke karakteriseres som uforutsigbart eller vilkårlig. Det forelå ingen grenseoverskridende elementer som kunne bringe EØS-retten til anvendelse, og anførsler bygget på prinsippet om fri bevegelighet av kapital og ikke-diskriminering førte ikke fram. Erstatningsrett, utenfor kontrakt (Erstatning i kontrakt, se det enkelte kontraktsforhold) 18. DHR Dom UfR 2005 s Erstatning uden for kontrakt. Ansvar for tab påført det offentlige ved falsk politianmeldelse. Ved at indgive falske anmeldelser understøttet af falske beviser blev A anset for årsag til og erstatningsansvarlig for, at nogle personer blev anholdt og varetægtsfængslet med urette, så det offentlige måtte betale DKK i tortgodtgørelse og erstatning for tabt arbejdsfortjeneste m.v. til disse personer og DKK i salær til deres forsvarere. A blev dømt til at erstatte det offentlige tabet på DKK DHR Dom UfR 2005 s Erstatning uden for kontrakt. Tjenesteydelse og personskade. Rist på en overfladebrønd på en gårdsplads var ikke fastgjort, hvorfor den skred, da A trådte på den. A faldt og kom til skade. Den entreprenør, som havde etableret brønden, havde handlet uforsvarligt ved ikke at fastgøre risten og var derfor erstatningsansvarlig for personskaden som følge af faldet. Der var i relation til forældelse tale om ansvar for fejl ved en håndværksmæssig tjenesteydelse, ikke om ansvar for en defekt ved en leveret løsøregenstand. 20. DHR Dom UfR 2005 s Erstatningsret. Personskade. Som følge af en lægefejl i 1994 blev en person invalideret og døde i Méngodtgørelse og erstatning for erhvervsevnetab blev ikke nedsat på grund af dødsfaldet 5 år efter fejlen, heller ikke under hensyn til, at erstatningen tilfaldt afdødes ægtefælle, der samtidig blev tilkendt forsørgertabserstatning (dissens).

11 DHR Dom UfR 2005 s Erstatningsret. Tagpapreparation. Reparatør af tagpap opvarmede tagpappet med en gasflamme, som antændte tagkonstruktionen, hvorved der opstod brand med omfattende skader på ejendommen. Reparatøren havde ikke udvist fornøden omhu og forsigtighed og var derfor erstatningsansvarlig (dissens). 22. DHR Dom UfR 2005 s Erstatningsret. Produktansvar. En skrotningsvirksomhed modtog kabelskrot, hvis plastik efter udtagning af kabler blev omdannet til granulat, som normalt blev anvendt til fremstilling af skiltefødder og gulvbelægning. Efter aftale med ejeren af en ridebane, der var til erhvervsmæssig anvendelse, blev et parti granulat udlagt på ridebanen. Det skete uden tilladelse fra miljømyndighederne, som krævede granulatet fjernet og deponeret. Højesteret fandt, at både skrotningsvirksomheden og ridebaneejeren havde handlet uforsvarligt ved uden tilladelse og uden nærmere undersøgelse at have udlagt granulatet på ridebanen, og at de derfor burde deles om at afholde udgifterne ved deponeringen. Ridebaneejerens krav på refusion kunne ikke anses for omfattet af produktansvarsregler og de hertil knyttede forældelsesregler, som det ville være forældet efter. Se dom nr 15, FHD HD:2005: FHD HD:2005:66 Skadestånd utanför kontraktsförhållande. Offentligt samfunds skadeståndsansvar. Ersättningsgill skada Polisen hade underlåtit att inom rimlig tid slutföra en förundersökning i ett ärende som gällde körning under påverkan av rusmedel. Ett temporärt körförbud som utfärdats av en polisman för den misstänkta A hade fortgått i nästan fyra år. A ansågs ha lidit ekonomisk skada på grund av den olägenhet som förlusten av körrätt medfört. Staten ålades att utge ersättning till A för olägenheten. SkL 5 kap FHD HD:2005:72 Skadestånd utom kontraktsföhållanden. Ersättning för olagligt anhållen. Uppenbart ogrundat yrkande. Process A, som hade fått sitt uppehälle genom prostitution, hade varit förhindrad att utöva denna verksamhet medan hon var häktad. Med stöd av lagen om ersättning av statens medel som till följd av frihetsberövande skall betalas till oskyldigt häktad eller dömd krävde A ersättning för detta inkomstbortfall. Prostitution anses enligt rättsordningen strida mot god sed. Rättshandlingar och avtalsvillkor som strider mot god sed har allmänt ansetts vara ogiltiga och krav som baserar sig på sådana kan inte verkställas och åtnjuter inte heller eljest rättsskydd. Yrkandet var således uppenbart ogrundat och talan fick genast förkastas utan att stämning utfärdades. (Omröstn.) RB 5 kap 6 2 mom 25. IHR DOM Nr. 280/2004 Erstatning uden for kontraktforhold. Legemsbeskadigelse. R fandtes ansvarlig for skade som A pådrog sig da et halvtag som var blevet anbragt på et torv i Reykjaviks centrum faldt ned. G havde fået tilladelse hos politiet til at holde et musikunderholdningsprogram på torvet og tilladelse fra R til at bruge torvet. Halvtaget som bestod af en jernkonstruktion og var beklædt med blå sejldug, var placeret over en scene som fandtes på torvet. Det var muligt at komme op på halvtaget af et sideliggende spisested og derfra op på halvtaget. Denne gang havde nogle unge som fulgte med i festivalet, klatret op på taget og ud på halvtaget. Da gav jernkonstruktionen sig med de følger at den forreste del af den faldt ned. A som stod under halvtaget fik et hovedstød og snitsår i hovedet foruden at forstuve nakken og ryggen. Det fandtes at ved opførelse af anlæg og andre indret-

12 12 ninger, som specielt er udfærdiget til brug ved forskellige slagt større sammenkomster, sådan som på dette torv, måtte man huske på tilbøjeligheden hos børn og unge at komme så tæt som muligt på artisterne og finde en plads hvorfra de bedst kunne se. Det var en nem sag at komme ud på halvtaget. I betragtning af disse forhold var det betænkeligt at lade halvtaget blive stående, når scenen under var ikke i brug, og andre scener blev brugt. Det havde været muligt at tage halvtaget ned uden støre besvær og fuld grund til at gøre det i de få tilfælde hvor forlystelser foregik på andre scener og store folkemængder var samlet sammen. Ved ikke at take halvtaget ned denne gang var der opstået en farlig situation på stedet og denne risiko var forudsigelig. Sikkerheden for personer var derfor ikke så tryg som påkrævet. Selv om en del af skylden kan lægges på de unge, som var impliceret, for A s skade, så fandtes den også at skyldes uagtsomhed fra R s side. I henhold til dette var erstatningsansvar lagt på R for A s skade. Derimod fandtes G ikke at bære noget ansvar for A s skade. 26. IHR DOM Nr. 360/2004 Grundloven. Boligens ukrænkelighed. Børneværn. Forvaltningsakt. Børneværnsmyndighederne havde i en årerække haft opsyn med A og hendes søn B og de havde efter Højesterets mening brugt alle tilgængelige midler for at hjælpe A ved opdragelsen af drengen, men hun var psykisk belastet. I januar 2001 traf børneværnsnævnet afgørelse om at anbringe B i et behandlingshjem. I lyset af begrundet mistanke om B s selvmordstanker og på baggrund af den erfaring den havde af kontakten med A, fandt nævnet at det ikke var nødvendigt at meddele hende om den påtænkte anbringelse. Retten fandt at nævnet havde haft pligt til at gribe hurtigt ind i hændelsesforløbet og godkendte dets skøn om at B på dette tidspunkt havde været i sådan overhængende fare at man måtte tage ind i hjemmet hos A uden først at indhente hendes samtykke. På baggrund af dette blev A s krav om erstatning for tort ikke taget til følge. 27. IHR DOM Nr. 380/2004 Erstatning. Produktansvar. Lægemidler. M blev alvorlig syg på grund af bivirkninger efter at hun havde anvendt lægemidlet Lamictal i året 2000 og hendes varige mén blev vurderet 50% og hendes erhvervsevnetab 65%. I sagen kræver hun erstatning fra G og L in solidum på det grundlag at selskaberne bærer objektivt ansvar for hendes skade i henhold til lov nr. 25/1991 om produktansvar, samt i henhold til culpareglen. Under sagens procedure i herredsretten blev dens genstand opdelt, og i dette afsnit behandles kun spørgsmålet om erstatningspligten hos G og L. G var indehaver af markedsføringstilladelsen i Island af det omtalte lægemiddel og havde desuden påtaget sig bestemte andre opgaver som var knyttet til lægemidlets omsætning. L importerede lægemidlet og distribuerede det til datailhandlerne i henhold til en aftale med den udenlandske producent. Det fandtes at begge selskaberne havde hver for sig deltaget i import og omsætning af lægemidlet, idet virksomheden hos dem var en forudsætning for at lægemidlet blev solgt på markedet. Det blev lagt til grund at begge selskaberne var at anse som dets producenter i forståelsen af 4, stk. 2 i lov nr. 25/1991. Desuden forelå at de bivirkninger som opstod hos M, var kendte og var blevet registreret i det farmaceutiske specialitetsregister. Informationen som M fik med lægemidlet Lamictal var ikke så udførlig som bestemmelser i administrative forskrifter forudsatte og havde desuden ikke været på det islandske sprog. Det fandtes derfor at lægemidlet led af defekt i den forstand som 5 i lov nr. 25/1991 tillægger begrebet. Det fandtes ikke påvist at der var sket en fejltagelse i diagnosen af M s sygdom eller at M hadde selv medvirket til sin skade. G og L fandtes herefter at hæfte solidarisk for M s skade på grundlag af lov nr. 25/1991 om produktansvar. Se dom nr 40, NHR Dom Rt s NHR Dom Rt s. 65 Erstatning utenfor kontrakt. Objektivt ansvar. Brudd på kabel Et nettselskap eier av overføringsnett for elektrisk kraft ble påført tap som følge av at en entreprenør ved sprengning ødela en av selskapets strømførende kabler. Reparasjon av kabelen ble dekket av entreprenørens forsikringsselskap. Nettselskapets krav om dekning av

13 13 såkalt KILE-kostnad på ca kr ble imidlertid bestridt. KILE-kostnaden (Kvalitetsjusterte inntektsrammer ved Ikke Levert Energi) er en offentlig fastsatt ordning som medfører at netteiere ved strømbrudd påføres en kostnad som beregnes i forhold til antall berørte sluttbrukere. Selv om de økte kostnadene skyldtes en offentlig regulering en ny type økonomisk tap var det ikke grunn til å fravike vanlig erstatningsutmåling sammenlikning av skadelidtes økonomiske situasjon før og etter skaden. Forsikringsselskapets innvending om at KILE-kostnaden må sidestilles med et tredjemannstap (noe som normalt ikke erstattes), førte heller ikke fram, selv om ordningen kunne sies å overføre sluttbrukernes tap til nettselskapet. Dissens NHR Dom Rt s. 104 Erstatning. Oppreisning. Sinnsyk skadevolder En person som var psykotisk (paranoid schizofren) på gjerningstidspunktet, ble dømt til tvungent psykisk helsevern for drapsforsøk med kniv mot sikkerhetsvakt på et hotell. Fornærmete ble påført varig medisinsk invaliditet på 20 % og varig psykisk minsteinvaliditet på 25 % og framsatte krav om oppreisning (erstatning for ikke økonomisk skade). Etter skadeserstatningsloven 1-3 kan en sinnsyk pålegges erstatningsansvar etter en rimelighetsvurdering. Høyesterett la til grunn at det også gjelder oppreisning. Etter 3-5 kan oppreisning tilstås ved forsettlig eller grovt uaktsom skade på person. Skadevolder hadde i dette tilfelle påført skaden forsettlig i lovens forstand. Selv om den skadegjørende handlingen alene skyldtes sinnsykdommen som medførte at han ikke hadde evne til realistisk å vurdere sitt forhold til omverdenen, og han dessuten hadde meget begrenset økonomisk evne, tilkjente Høyesterett oppreisning med kr Det forhold at skadelidte kan få dekket krav på erstatning og oppreisning gjennom voldsoffererstatningsloven ble ikke tillagt betydning. Dissens 3-2. Mindretallet viste blant annet til at oppreisning er reservert for tilfeller hvor skadevolderen er sterkt å bebreide og stemte for frifinnelse. 30. NHR Dom Rt s. 887 Erstatningsrett. Avkortning En 17 1/2 år gammel jente ble hardt skadet (medisinsk invaliditet 48 %, 100 % uføretrygdet), da en bil i stor fart kjørte av veien. Høyesterett fant at skadelidte ved ikke å benytte bilbelte hadde utvist en uaktsomhet som etter sin art tilsa avkortning. På grunn av skadens omfang og sjåførens grovt uaktsomme kjøring som var den dominerende skadeårsak, ble erstatningen likevel ikke redusert. 31. NHR Dom Rt s. 901 Erstatningsrett. Lempning av erstatningsansvar Spørsmål om lempning av erstatningsansvar for omfattende skade ved forsettlig framkalt bombeeksplosjon, jf. skadeserstatningsloven 5-2. Regresskrav fra forsikringsselskaper på 285 M kr. Det var ikke grunnlag for å lempe ansvaret. Det dreidde seg om en planlagt handling hvor hensikten var å ødelegge. Familierett Barn og foreldre. Samværsrett. Barnevern. Adopsjon 32. FHD HD:2005:60 Familjerätt. Barn och föräldrar. Underhåll för barn. Återbäring av obehörig vinst Underhållsbidrag som betalats som ett engångsbelopp men senare visat sig sakna grund kunde förordnas att återbäras även till den del det erlagda beloppet hänförde sig till tiden före anhängiggörandet av talan. 33. FHD HD:2005:64 Familjerätt. Adoption. Process En man hade adopterat sin sambos minderåriga dotter. Till följd av lagstadgandena om adoptivförhållanden medförde detta dock att modern miste vårdnaden om barnet.

14 14 Adoptionen hade byggt på ett misstag angående innehållet i lagen. Eftersom adoptionen inte var förenlig med barnets bästa återbröts beslutet om fastställande av adoptionen. AdoptionsL 1, 2 1 mom, 6 2 mom, 12 RB 31 kap 7 1 mom 4 punkten 34. NHR Dom Rt s. 624 Barnevern. Omsorgsovertakelse Høyesterett opprettholdt vedtak om omsorgsovertakelse av fysisk funksjonshemmet jente som på domstidspunktet var 13 1/2 år. Det ble blant annet lagt vekt på jentas standpunkt, mors mangelfulle evne til positivt samarbeid med støtteapparat og at dette handlingsmønsteret kunne ha negativ innvirkning på datterens forhold til omsorgspersoner. Mor fikk begrenset samværsrett. 35. NHR Dom Rt s. 682 Familierett. Samværsrett. Daglig omsorg Selv om jente på 10 år ønsket å bo hos mor, ble far tilkjent den daglige omsorgen. Denne løsningen ga best mulighet for stabilitet og kontakt med foreldrene. Ekteskap. Skilsmisse Farskap Formuesforhold mellom ektefeller. Skifte. Uskiftet bo Samboerforhold Forsikringsrett 36. DHR Dom UfR 2005 s Forsikringsret. Ansvarsforsikring. Sikkerhedsforholdsregel. En entreprenørvirksomhed, der udførte jordarbejde, havde en erhvervsansvarsforsikring, som betingede dækning af skader ved jordarbejder af, at sikrede inden jordarbejdets påbegyndelse bl.a. hos myndigheder og ledningsejere havde undersøgt, hvor eventuelle kabler og underjordiske ledninger er anbragt. Virksomheden havde antaget en graveentreprenør til at udføre jordboring, og graveentreprenøren havde over for virksomheden påtaget sig at undersøge, om der var kabler i jorden. Ved boring skete der skade på elkabler. Skaden var ikke dækket under forsikringen. Den nævnte betingelse var en sikkerhedsforskrift, hvorefter virksomheden selv skulle undersøge, hvilket ikke var sket, og det var ikke godtgjort, at tilsidesættelse af forskriften ikke var årsag til skaden. Forsikringsselskabet blev derfor frifundet for at dække skaden. 37. NHR Dom Rt s. 769 Erstatningsrett. Forsikringsrett. Regress A ble påført skade ved bilulykke og fikk erstatning av bilens trafikkforsikringsselskap B. Skaden var også etter sin art omfattet av en ulykkesforsikring hos C tegnet av As arbeidsgiver. C søkte regress hos B som i sin tur gjorde fradrag for regressbeløpet i skadeoppgjøret med A. A anførte at regressretten bare kunne gjøres gjeldende innenfor rammen av den enkelte erstatningspost i skadeoppgjøret, men fikk ikke medhold. Høyesterett kom til at det kunne kreves regress for alle ytelser utløst av ulykken innenfor rammen av den ansvarlige skadevolders totale ansvar, jf. skadeserstatningsloven 3-7 nr. 3.

15 15 Immaterialrett Design 38. SHD Dom NJA 2005 s. 180 Mönsterintrång. Bestämmande av intrångsersättning. Målet gällde tillämpning av den s.k. bevislättnadsregeln i 35 kap.5 rättegångsbalken och den s.k. hjälpregeln i 36 andra meningen mönsterskyddslagen (1970:485), Enligt förstnämnda lagrum får rätten uppskatta skada till skäligt belopp, om det är fråga om en inträffad skada och full bevisning inte alls eller endast med svårighet kan föras. I den föreliggande tvisten ansåg Högsta domstolen att förutsättningar för tillämpning av bevislättnadsregeln saknades. Vid tillämpning av hjälpregeln i 36 andra meningen mönsterskyddslagen fann Högsta domstolen att skadeståndsbeloppet med hänsyn till omständigheterna borde bestämmas med försiktighet. Lagrum: 5 och 36 mönsterskyddslagen (1970:485) och 35 kap.5 rättegångsbalken. Firma. Fotografier Opphavsrett 39. FHD HD:2005:43 Immaterialrätt. Upphovsrätt En lärobok i språk innehöll en textdel och en separat ordlista. Ett bolag hade utan samtycke av dem som hade upphovsrätt till boken kopierat ordlistan på maskinläsbara disketter och börjat marknadsföra disketterna. Bolaget ansågs genom sitt förfarande ha kränkt upphovsrätten. UpphovsrättsL NHR Dom Rt s. 41 Opphavsrett. Tilgjengeliggjøring av musikkverk på Internett Saken gjaldt krav på erstatning i medhold av åndsverkloven 55 for utlegging av lenker på Internett til beskyttete musikkverk i mp3-format. Høyesterett tok ikke stilling til om utleggingen av lenker var å anse som tilgjengeliggjøring, jf. åndsverkloven 2. Lenkingen ble imidlertid vurdert som erstatningsbetingende medvirkning til opplasternes ulovlige tilgjengeliggjøring av musikken, jf. 55 jf. 54 bokstav a og d jf. 45. Erstatningsansvar ble pålagt for tap påført plateprodusenter og artister. Patent Varemerker 41. DHR Dom UfR 2005 s 1291 Immaterialret. Varemærker. «Jutlandoor» krænkelse af «Jutlandia Døre». 42. DHR UfR 2005 s Immaterialret. Varemærker. Ordene «tele» og «data» anset for almindeligt benyttede betegnelser for varer og tjenesteydelser i den branche, to virksomheder begge drev virksomhed indenfor. Den ene virksomheds benyttelse af disse ord i sit figurmærke kunne derfor ikke hindre den anden virksomheds benyttelse af de samme ord i sit figurmærke.

16 DHR Dom UfR 2005 s Immaterialret. Varemærker. Lampefirma havde i en årrække brugt navnet «Oslo» for en serie lamper til indendørs belysning. Den herved etablerede varemærkeret ansås for krænket ved, at et andet firma gav sig til at markedsføre lamper til udendørs belysning under det identiske navn «Oslo». 44. IHR DOM Nr. 471/2004 Varemærke. G havde fået varemærket CELEBRA registreret her i landet i året 1998 i henhold til 16 i lov nr. 45/1997 om varemærker for bestemte varer i klasse 5 ifølge den internationale klassifikation for varer og tjenesteydelser. I året 2001 ansøgte PE om registrering af varemærket CELERA for varer i nogle klasser, heriblandt samme varer i klasse 5 som den tidligere registrering af CELEBRA omfattede. G gjorde indsigelser over for registreringen angående varer i klasse 5, og herefter udslettede Patent- og varemærkestyrelsen denne registrering. Ankenævnet for immaterielle rettigheder på det industrielle område stadfæstede denne afgørelse ved kendelse. PE anlagde sag mod G og nedlagde påstand om principalt at ankenævnets afgørelse blev omstødt, og at det påkendtes at registrering af varemærket CELERA skulle bevare sin gyldighed hvad angår varer i klasse 5. Subsidiært krævede han at den førnævnte kendelse blev ændret således at registreringen af varemærket CELERA skulle bevare sin gyldighed angående receptpligtige præparater i klasse 5. Herredsrettens retsafgørelse blev stadfæstet om at der var for stor risiko for forveksling af varemærkerne, jf 14, stk. 1 i lov nr. 45/1997. Derfor blev G frifundet af krav fra PE. Internasjonal privatrett. Lovvalg (verneting, se prosess) Se kjennelse nr 91, DHR Kendelse UfR 2005 s Internasjonal markedsrett (EU, EF, EØS) (konkurranserett, se eget punkt) 45. DHR Dom UfR 2005 s International markedsret. Konkurrence. DSB (De Danske Statsbaner), der i 1980 erne var en statsvirksomhed, som bl.a. drev en række færgeruter, herunder Rødby-Puttgarden, og ejede bl.a. Rødby Havn og Gedser Havn, havde fra 1985 til 1987 som ejer af Gedser Havn opkrævet havneafgifter af et færgeselskab, der besejlede ruten Gedser-Travemünde. Færgeselskabet havde krav på tilbagebetaling af den del af havneafgiften, som var opkrævet i strid med EØF-traktatens artikel 95 (nu artikel 90). DSB havde endvidere som offentlig virksomhed og ejer af havnen indtaget en dominerende stilling på markedet for havnetjenesteydelser til færgetransport over Østersøen mellem Danmark og Tyskland og misbrugt denne stilling til at anvende ulige vilkår for ydelser af samme værdi mellem færgeselskabet på den ene side og DSB og Deutsche Bundesbahn på den anden side, jf. EØF-traktatens artikel 90, jf. artikel 86 (nu artikel 86, jf. artikel 82). Færgeselskabet havde derfor krav på tilbagebetaling af havneafgifterne i det omfang, de faktisk indebar anvendelse af ulige vilkår og ikke var overvæltet på kunderne. 46. NHR Dom Rt s. 597 Sivilprosess. Rettslig interesse. EØS Et utenlandsk selskap ble pålagt plikt til å betale arbeidsgiveravgift til folketrygden uten at de ansatte var omfattet av et korresponderende medlemskap i folketrygden. Selskapet og tre av de ansatte anla sak med påstand om at pålegget om å betale arbeidsgiveravgift var ugyldig. Spørsmål om EØS-retten ga de ansatte søksmålsrett med påstand om at vedtaket var en restriksjon av den frie bevegelighet i strid med EØS-avtalen art. 28. Saken ble avvist for de tre ansattes vedkommende. Uttalt at effektivitetsdoktrinen ikke utelukker at nasjonale pro-

17 17 sessregler kan stille krav til saksøkerens tilknytning til saken. Det ble vist til at de ansatte ved å kreve medlemskap i folketrygden kunne få prøvd spørsmålet om forskjellsbehandling med hensyn til trygderettigheter er i strid med art. 28. Se beslut nr 79, SHD Beslut NJA 2005 s. 3 Konkurranserett Konkurs. Akkord. Gjeldsforhandling. Insolvens 47. FHD HD:2005:36 Konkurs. Företagsinteckning En företagsinteckning ansågs omfatta även den egendom, som anskaffats till konkursboet efter det borgenärerna fortsatt gäldenärens affärsverksamhet. Se HD:1976-II SHD Dom NJA 2005 s. 11 Konkurs, Försäkringsbolag. Företagshypotek. Aktiebolag. Efter det att ett bolag försatts i konkurs har ett ömsesidigt försäkringsbolag, där konkursbolaget var försäkringstagare, fördelat återbäringsmedel till bolaget. Beloppet ansågs inte omfattat av företagshypotek enligt lagen (1984:649) om företagshypotek. (Jfr NJA 1982 s. 900 och 1997 s. 759) Lagrum: 2 kap. 1 första stycket lagen (1984:649) om företagshypotek. Jfr Nord. Domss s Se beslut nr 84, SHD Beslut NJA 2005 s SHD Dom NJA 2005 s. 443 Målet gällde frågor om konkursförvaltares skadeståndsskyldighet för underlåtenhet att väcka talan om återvinning och för underlåtenhet att höra särskilt berörd borgenär (staten) i återvinningsfrågan. - Beträffande underlåtenheten att väcka återvinningstalan ansågs konkursförvaltaren inte ha åsidosatt sina plikter som konkursförvaltare på ett sådant sätt att hon skulle ha ådragit sig skadeståndsskyldighet redan genom att underlåta att väcka sådan talan. Däremot ansågs konkursförvaltaren genom att inte höra staten som särskilt berörd borgenär i återvinningsfrågan ha varit oaktsam vid fullgörandet av sitt förvaltaruppdrag och skyldig att ersätta skada som uppkommit som en adekvat följd av hennes oaktsamhet. Diss. Lagrum: 4 kap. 5, 7 kap. 10 och 17 kap. 1 konkurslagen (1987:672). Jfr Nord. Domss s. 232 och Nord. Domss.nr 1/2002 ref nr 43 (s.16). 50. SHD Beslut NJA 2005 s. 554 Resning. Konkurs. En borgenärs behörighet att ansöka om konkurs har grundats på en icke lagakraftvunnen dom varigenom konkursborgenärens fordran fastställts. Efter det att konkursen avslutats har domen ändrats i högre instans varvid sökandens fordringsanspråk ogillats. Detta har inte ansetts påverka sökandens behörighet i konkursärendet. Med beaktande av konkursbouppteckningen och förvaltarberättelsen har det inte ansetts sannolikt att den nya domen i fordringsmålet skulle ha lett till annat resultat vid insolvensbedömningen. Resningsansökningen har därför avslagits. Dissens. Lagrum: 58 kap. 1 rättegångsbalken samt 2 kap. 6 konkurslagen (1987:672).

18 18 Kontraktsrett, særskilte kontraktsforhold Entreprise. Anbud. 51. NHR Dom Rt s. 788 Kontraktsrett. Entreprise Tvist om ansvar for «merkostnader» påløpt etter at driften av tunnellanlegg under Oslofjorden måtte legges om som følge av uforutsette løsmasser i tunnelltraséen. Høyesterett la til grunn at begrepet «merkostnader» omfattet forskjellen mellom faktisk påkrevde kostnader som følge av forhold byggherren svarer for og beregnete kostnader ved drift uten slike forhold. 52. SHD Dom NJA 2005 s. 205 Entreprenad. Takpris. Löpande räkning. Bevisbörda. En konsument har i tvist med en näringsidkare ansetts ha bevisbördan för uppgiften att ett avtal om entreprenad på löpande räkning innefattat ett s.k. takpris. Målet avgjort av Högsta domstolen i dess helhet. Lagrum: 36 konsumenttjänstlagen (1985:716) och 35 konsumentköplagen (1990:932) Jfr Nord. Domss s. 342 och 1989 s. 265 samt Nord. Domss. 1/2002 ref nr 116 (s.30). Franchise Garanti. Kausjon 53. DHR Dom UfR 2005 s Betalingsgaranti. Tidsbegrænsning. Et selskabs garanti for en købers betaling af leverancer fra en sælger indeholdt en tidsbegrænsning, som måtte forstås som alene gående på forpligtelsens genstand, medmindre der var klare holdepunkter for, at tidsbegrænsningen angik forpligtelsens varighed. Garantien dækkede derfor leverancer faktureret i garantiperioden, også selv om kravet først blev rejst efter dennes udløb. 54. SHD Dom NJA 2005 s.44 Borgen. Aktiebolag. Konkurs. Preskription. Ett aktiebolag som gått i konkurs och enligt bolagsrättsliga regler upplösts efter konkursens avslutande har varit gäldenär i ett fordringsförhållande. Bolagets upplösning ansågs inte inverka på borgensansvaret för fordringen. Regeln i 8 andra stycket preskriptionslagen (1981:130) om accessorisk preskription av fordran på grund av borgen ansågs inte tillämplig när gäldenärsbolaget upplösts innan fordringen preskriberats mot bolaget. Lagrum: 10 kap. 9 handelsbalken och 8 2 st. preskriptionslagen (1981:130). Gaver 55. NHR Dom Rt s. 878 Gave. Arverett. Personrett En aldersdement kvinne ga ca. 1,3 M kr til sine nærmeste slektninger fettere og kusiner. Erklæringen om gaven var undertegnet også av hjelpeverge og av overformynderen. Giveren døde kort etter, og boet tilfalt i samsvar med et gjensidig testament hennes og før avdøde ektemanns slekt med en halvpart hver. Mannens slekt anla sak med påstand om at gaven var ugyldig fordi giveren led av en alvorlig sinnslidelse, men fikk ikke medhold. Høyesterett la til grunn at gaven virket naturlig, og fant ikke årsakssammenheng mellom giverens aldersdemens og gaven som bestod av midler arvet fra giverens bror som var død kort før. Retten tok ikke stilling til om giveren led av en alvorlig sinnslidelse. Det forhold at en av gavemottakerne opptråtte som hjelpeverge, medførte ikke ugyldighet.

19 19 Kjøp av fast eiendom 56. NHR Dom Rt s. 87 Kjøp av fast eiendom. Erstatning ved opplysningssvikt. Meglers ansvar Høyesterett la til grunn at selger og megler var solidarisk ansvarlige overfor kjøper for kjøpers økonomiske tap på grunn av mangelfulle opplysninger ved eiendomssalg. Meglerselskapet erkjente ansvar på culpagrunnlag, men anførte at deres ansvar var subsidiært i forhold til selgerens, men fikk ikke medhold. At kjøperen hadde inngått forlik med selgeren og frafalt å gjøre ytterligere krav gjeldende mot ham, avskar i utgangspunktet ikke meglerens regresskrav mot selgeren. Kjøp av løsøre 57. NHR Dom Rt s. 257 Kjøpsrett. Heving. Erstatning for indirekte tap Det forelå hevningsrett for kjøp av et hårfjerningsapparat, idet markedsføringen feilaktig ga inntrykk av at det var effektivt på alle hårfarger, jf. kjøpsloven 18 første ledd. Mangelen ble ansett vesentlig, jf. 39, i forhold til det kjøperen var forespeilet. Hevningsretten var ikke tapt på grunn av sen reklamasjon. Mangelen ved hårfjerningsapparatet gjorde at også det samtidige kjøp av et massasjeapparat kunne heves på grunn av kjøpenes nære indre sammenheng. Kjøperen ble tilkjent erstatning for sitt indirekte tap omsetningssvikt idet hårfjerningsapparatet manglet egenskaper som måtte anses tilsikret, 40 tredje ledd jf. 67 annet ledd bokstav a og b. 58. NHR Dom Rt s. 480 Kjøpsrett. Heving Spørsmål om underleverandørs krav på eiendomsrett til salgstingen ga kjøper adgang til å heve kjøpet. Etter kjøpsloven 41 tredje ledd likestilles en pretendert rettighet med en fastslått rettsmangel med mindre kravet er «klart ugrunnet». Høyesterett la til grunn at det er situasjonen på tidspunktet da det er aktuelt å gjøre misligholdsbeføyelsen gjeldende, som er avgjørende. Høyesterett ga hevningsrett, og uttalte at når 41 tredje ledd kommer til anvendelse, får ikke vilkåret i 39 første ledd om vesentlig kontraktsbrudd stor selvstendig betydning. Selgeren ble tilkjent vederlag for kjøpers nytte av salgstingen, jf. 65 første ledd. Leie. Leasing 59. SHD Dom den 18 mars NJA 2005 s. 142 Leasing. Återkrav. Avtalsvillkor som ger leasegivare rätt att ändra avgift vid ränteändring avseende den egna finansieringen har ansetts medföra skyldighet att sänka avgiften vid räntesänkning. Sedan avtalet överlåtits, har leasetagaren ansetts ha rätt till återkrav mot förvärvaren för överlåtarens överdebiteringar. Lagrum: 27 lagen (1936:81) om skuldebrev. Jfr Nord. Domss s Lån. Forvaring Mellommenn. Agenter. Meglere. Kommisjonærer. 60. DHR Dom UfR 2005 s Forhandlerkontrakt. Ophævelse. En bilforhandler var efter forhandlerkontrakten med importøren forpligtet til omhyggeligt at udføre alle de arbejder, der forlangtes af importøren i forbindelse med tilbagekaldelsesaktioner. I forbindelse med en indkaldelseskampagne vedrørende bremserør blev der til forhandleren indleveret en bil, der skulle have alle bremserørene udskiftet. Forhandleren købte bilen af kunden, solgte den uden at have udskiftet bremserørene til

20 20 en brugtvognsforretning, som lovede at skifte bremserørene, og indberettede til importøren, at bremserørene var udskiftet. Da importøren blev bekendt med forløbet, ophævede denne forhandlerkontrakten, hvilket fandtes berettiget. 61. NHR Dom Rt s. 507 Kontraktsrett. Eiendomsmegling. Internasjonal privatrett En norsk eiendomsmegler fikk i oppdrag å selge en eiendom i Sverige. Eiendommen ble ikke solgt i oppdragsperioden, men et bud ble akseptert innen sperrefristen løp ut. Kontrakt ble inngått etter utløpet av sperrefristen, og spørsmålet i saken var om handel i relasjon til eiendomsmeglingsloven 4-2 var kommet i stand innen sperrefristen. Partene var enige om at kjøpsavtalen ble regulert av svensk rett som krever at avtale om kjøp av fast eiendom sluttes gjennom skriftlig avtale. Høyesterett kom til at bindende avtale da ikke var inngått innen sperrefristens utløp, og at megleren derfor ikke hadde krav på provisjon. Se dom nr 56, NHR Dom Rt s. 87 Tjenesteytelser 62. DHR Dom UfR 2005 s Legal opinion. Advokatansvar. Til brug for udbud af et investeringsprojekt afgav en advokat en «legal opinion». Efter dennes indhold måtte det have stået enhver læser klart, at advokaten ikke afgav nogen garanti over for uretmæssige dispositioner, men utvetydigt fraskrev sig ansvaret for eventuelt svigagtigt forhold fra sælgers side. Advokaten var herefter ikke erstatningsansvarlig for investorers tab som følge af sælgers svigagtige forhold. Transportrett. Luftrett. Sjørett. Spedisjon. 63. DHR Dom UfR 2005 s Transportret. Fragtføreransvar. CMR. Fragtfører var ansvarlig for tab opstået ved røveri af lastvogn i Italien i 2000 under et ophold på et ubevogtet sted ved motorvejen mellem Rom og Napoli. Chaufføren havde til det italienske politi forklaret, at han holdt pause for at spise og hvile sig. Under retssagen i første instans forklarede han, at opholdet skyldtes et ondartet mavetilfælde. Han døde i 2003 af cancer med udgangspunkt i galdegangene. Udtalt, at der forelå bevisstrid om omstændighederne ved opholdet det ubevogtede sted, som måtte komme fragtføreren til skade ved anvendelse af CMR-loven. Det var herefter ikke godtgjort, at godsets bortkomst skyldtes forhold, som ikke kunne være undgået. 64. DHR Dom UfR 2005 s Transportret. Fragtføreransvar. NSAB 85. Under transport af varer blev godset stjålet fra bilen, da den i weekenden var parkeret på en terminal. NSAB 85 var aftalt, og dennes 4, stk. 2, måtte forstås således, at alene forsæt afskærer speditøren fra at påberåbe sig ansvarsbegrænsningen i 21, litra a. Det var ikke godtgjort, at tyveriet var begået af medarbejdere hos vognmanden eller af andre personer, som vognmanden og dermed fragtføreren hæfter for, eller at skaden på anden måde var forvoldt af disse virksomheder eller nogen, de hæfter for, med forsæt. Ansvarsbegrænsningen kunne derfor påberåbes af såvel fragtfører over for transportkøber som vognmand over for fragtfører. 65. FHD HD:2005:77 Skadestånd. Kontraktsrätt. Transportavtal. Vårdslöshet En chaufför som skulle köra en värdefull last från Finland till Milano hade anlänt till Italien från Schweiz och stannat för matrast på orten Pessano con Bornago. Han hade ca kl 19 lämnat lastbilen på en obevakad parkeringsplats nära den restaurant där han åt sin middag. Kl