PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö. PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö"

Transkript

1 PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö PLATTFORM FÖR Kunskapsstaden Malmö

2 PLATTFORM FÖR KUNSKAPSSTADEN MALMÖ FÖRELIGGANDE RAPPORT ÄR EN SAMMANFATTNING av det löpande utvecklingsarbetet kring Malmö som kunskapsstad. Beställare av arbetet är Malmö stad tillsammans med Malmö högskola genom rektor Lennart Olausson och stadsdirektör Inger Nilsson med arkitekten Per Riisum som extern dialogledare, idé- och kunskapsförmedlare. Arbetet har sedan bedrivits i en strategigrupp bestående av stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, näringslivsdirektör Björn Bergman, utvecklingschef Christer Persson, konsult Mats Olsson, rektor Lennart Olausson, förvaltningschef Kjell Gunnarsson, vice rektor Eva Engqvist. Syftet har varit att introducera och skapa en beskrivningsmodell för kunskapsstaden generellt men också en modell specifikt för kunskapsstaden Malmö. Och då även försöka komma med konkreta förslag på utvecklingsidéer, teman, ansatser mm med grund i de internationella tendenser som finns inom området. Beskrivningsmodellen tar sin utgångspunkt i den värdebaserade planeringsideologin till skillnad från den mera traditionellt fysiska. Normerade för stadsutvecklingen blir då uttryck som öppenhet, social inklusion, tolerans, mångfald, politiskt ledarskap, experimenterande stadsplanering, värden som skall stötta och främja en mänsklig samvaro, samverkan, ekonomisk tillväxt osv. Med andra ord värden som också är synonyma med Malmös stads ambitioner om att skapa en hållbar och attraktiv stad. Centrala begrepp är här - ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet Det handlar främst om att staden skall förmedla de värderingar som främjar möten och kunskapsutbyte. Kunskapsstaden och dess medborgare skall präglas av en innovationskultur som innefattar alla aspekter av ett attraktivt stadsliv det kulturella, det sociala, det organisatoriska och det ekonomiska. Rapporten inleds med en presentation av kunskapsstaden Malmö, där det också görs en idémässig genomgång av olika skolor på området. Därefter presenterar Per Riisum utvecklingen av en plattform för kunskapsstaden Malmö. Per Riisum kommer senare att presentera en sammanfattning av de rekommenderade utvecklingslinjer för Malmö som kommit fram i det pågående utvecklingsprojektet Universitetsholmen med omgivningar. Malmö i maj 2008 För strategigruppen Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 1

3 2 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ Platform: Status og Program sid : Per Riisom, Skaarup & Jespersen Svensk sammanfattning sid 3 17: Philip Tanimura Layout/Tryck: Malmö Stadsbyggnadskontor, maj 2008

4 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ svensk sammanfattning Vad är kunskapsstaden? Kunskapsstaden har under de senaste åren varit ett ofta förekommande begrepp i samhällsplaneringen. Termen är ett samlingsnamn för det fokusskifte som skett inom näringslivet och i förlängning staden under de senaste åren. Där ekonomin tidigare var råvarubaserad har det nu skett ett skifte till en kunskapsbaserad ekonomi. Ett företags förmåga att överleva och skapa tillväxt är idag till stor del beroende av deras förmåga att kontinuerligt kunna skapa innovation en extremt kunskapsberoende process. Medan de industriella företagen tenderade att lokalisera nära t ex en viktig råvarukälla väljer dagens företag istället att placera sina kontor på platser där det finns gott om kreativa och innovativa människor. En följd av detta har blivit att städernas strävar efter och konkurrerar om att bli kunskapsstäder platser som uppmuntrar innovation och lockar till sig kreativa människor och företag. För att vara en lyckad kunskapsstad räcker det inte att endast ha ett företagsvänligt klimat, man måste även kunna erbjuda en attraktiv och stimulerande stadsmiljö där kreativa människor trivs och vill arbeta och bo. Denna aspekt av kunskapsstaden är minst lika viktig som företagsklimatet och det har visats från studier i USA att den är nödvändig för att bli en konkurrenskraftig kunskapsstad. Innovation och kreativitet påverkas positivt av ett fritt kunskapsutbyte mellan människor från olika bakgrunder. En lyckad kunskapsstad präglas således av en tolerant och öppen attityd som främjar sådana möten och kunskapsutbyten. Utmaningar för kunskapssamhället Den sociala utvecklingen. Det finns i dagens Malmö en tendens till ökade klyftor mellan de välbärgade och de mindre resursstarka delarna av befolkningen. Förutom att i sig självt vara negativa tendenser kan dessa klyftor potentiellt skapa motsättningar och social oro som har en negativ inverkan på kunskapssamhället. Ett högprioriterat mål för kunskapsstaden bör därför vara att arbeta KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 3

5 för social integration och välfärd för alla medborgare. Den politiska utvecklingen. Om vissa sociala grupper känner sig hotade av samhällets utveckling kan det skapa en grogrund för t.ex. främlingsfientliga eller reaktionära politiska åsikter som har en negativ effekt på den attityd av öppenhet och tolerans som främjar kunskapssamhället. Man bör därför arbeta för att motverka sådana tendenser. Nya typer av företag i staden. De nya, kunskapsbaserade företagen har andra förutsättningar och kräver helt andra typer av infrastrukturer än de gamla industriella företagen. Staden måste kunna anpassa sig och skapa dessa förhållanden för att kunna bli konkurrenskraftiga kunskapsstäder. Funktionalitetsproblem i större städer. Städer som på allt för kort tid lockar till sig många nya invånare kan få en del medföljande problem: o Trängselproblem med för mycket trafik och försämrad framkomlighet. o En efterfrågan på bostäder som överstiger utbudet och leder till kraftigt höjda bostadskostnader. På längre sikt kan det leda till att varken företag eller människor har råd att lokalisera eller bo i staden. o Miljöproblem i anknytning till trängsel och ökad trafik. Förändringar i stadsstrukturen. Kunskapssamhället ställer krav på vissa förändringar i stadsstrukturen: o Gamla industri- och hamnområden kan omvandlas till nya bostäder och kontorslokaler som är bättre anpassade till kunskapsstaden. I Malmö har vi Västra Hamnen med Bo01 och Universitetsholmen som exempel. o En ökad press på stadens centrala delar där det närmast sker en spontan utveckling av kunskaps- 4 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

6 staden. Stadscentrum kan ses som ett självgående laboratorium för kunskapsutveckling och dess mekanismer är viktiga att förstå och inkorporera i stadsplaneringen. o Bostadsbehovet förändras i takt med att staden utvecklas mot en kunskapsbaserad identitet. Dagens familjestrukturer ser annorlunda ut med fler ensamboende och nya familjekonstellationer. Många eftersträvar även att bo centralt för att ha nära tillgång till kulturliv, restauranter och caféer. Detta leder till en annorlunda efterfrågan på bostäder som staden måste kunna tillgodose. Vad präglar innovativ verksamhet? All innovativ verksamhet tenderar att karakteriseras av vissa gemensamma drag. Vi presenterar här sju punkter som präglar innovativ verksamhet: 1. Ett radikalt kursskifte. De förhållanden som präglar utvecklingen inom innovativa företag bygger på mycket radikala idéer, principer och lösningar. Detta kan även gälla deras fysiska utformning av kontor och byggnader. 2. Kunskapsspridning. Kunskap är det viktigaste råmaterialet hos innovativa verksamheter. Det är mycket viktigt att de tar till vara all tillgänglig kunskap och etablerar en kultur av kunskapsspridning inom företaget. Alla förhållanden i företaget, fysiska såväl som sociala och organisationsmässiga, bör främja kunskapsspridning. Även relationer med anställda på andra företag är viktigt för innovativa företag: ju fler relationer och kontakter de har, desto mer innovation kommer att skapas. 3. Open Innovation. Innovativa företag präglas ofta av en mycket hög grad av öppenhet både inom företaget och gentemot allmänheten och andra företag. En sådan öppenhet främjar kunskapsutbyte. Den höga graden av öppenhet har en stor KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 5

7 inverkan både på den fysiska och organisatoriska utformningen av företaget. Fysiskt sett innebär det t.ex. att byggnadernas planlösningar ska vara öppna och tillgängliga för allmänheten och andra företags anställda. Organisatoriskt innebär det en öppenhet för samarbete över företagsgränser. 4. Samarbete med kunder, medborgare och samhället. De allra mest innovativa företagen involverar både kunder och andra människor i den innovativa verksamheten, vilket än en gång innebär att företaget bör vara öppet och tillgängligt för allmänheten. Fysiskt sett kan detta främjas av att man kombinerar företagslokaler med allmänna ytor där icke-anställda kan vistas. 5. Företagskultur, ramar och performance. Det räcker inte att officiella ramar och regler för ett bestämt beteende har etablerats inom ett företag, man måste även se till att de efterföljs. Därför är det viktigt att ha en ledning som aktivt ser till att dessa ramar följs och används inom företaget. Det kan även innefatta att de anställda utbildas i hur ramarna ska användas. Fysiskt sett kan det t.ex. främjas genom synliggörande av värderingar i miljön. 6. En kulturellt stimulerande atmosfär och tydligt markerade värden manifesterade i rummet. Det är viktigt för innovativa verksamheter att ha en företagskultur som bygger på värderingar. Det handlar om saker som kreativitet, tolerans, öppenhet mm. Sådana värderingar främjar kunskapsbaserad utveckling. Dessa värderingar bör tydligt avspeglas i företagets fysiska miljö i planlösning, möblering och dekorering. De anställda ska kunna känna att deras arbetsmiljö utstrålar dessa ideal och värderingar. Företagen bör försöka skapa en kulturellt stimulerande atmosfär som inspirerar till kreativt arbete. 6 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

8 7. Attraktiv arbetsplats. Företagen bör erbjuda en attraktiv arbetsplats som lockar till sig innovativ och duktig arbetskraft. Det är viktigt att kunna locka till sig de kreativa begåvningarna eftersom det visats att de kan bidra till ett företags innovativa kraft med en faktor på tio. Att erbjuda en attraktiv arbetsplats handlar om allt från den fysiska miljön till företagskulturen och de fritidsaktiviteter som företaget kan erbjuda. Vilka strategier bör användas för att främja kunskapsstaden? Eftersom kunskapsstadens behov och villkor till viss del skiljer sig från de industribaserade städerna ställer den vissa krav på en något annorlunda stadsplanering. Det handlar främst om att staden ska förmedla de värderingar som främjar möten och kunskapsutbyte som öppenhet, tolerans och mångfald. Kunskapsstaden och dess medborgare ska präglas av en innovationskultur som innefattar alla aspekter av stadslivet: det kulturella, det sociala, det organisatoriska och det ekonomiska. Hur denna kultur konkret förmedlas i stadsrummet kan självklart variera från stad till stad det finns inga exakta riktlinjer för hur man fysiskt ska planera en kunskapsstad, det handlar om att utifrån sin egen stads specifika förhållanden skapa en miljö som främjar kunskapsutbyte. Urban Resource Development är en KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 7

9 strategi som effektivt kan användas för att planera kunskapsstaden. Denna strategi koncentrerar sig på att främst använda de redan existerande miljöerna i staden och utveckla dem till att bli positiva kunskapsmiljöer. Processen ska vara ett partnerskapssamarbete mellan invånare, politiker, näringsliv och stadsplanerare. Inom litteraturen om kunskapsstaden finns det en del olika skolor angående vilka strategier som bör användas för att utvecklas till att bli en kunskapsstad. Vi presenterar här i korthet tre olika skolor och kombinerar sedan dessa tre skolor till en enda förenad strategi. Cultural Planning. Cultural Planning bygger på att varje stad bör använda och bygga vidare på de positiva och unika kvalitéer de innehar för att skapa en attraktiv miljö. Istället för att sträva efter utslätad homogenitet bör varje stad istället koncentrera sig på att ta till vara de specifika lokala karaktärsdragen. Det finns enligt Cultural Planning skolan inte ett utan många olika sätt att bli en kunskapsstad. Exempel på städer som använt Cultural Planning strategin är Barcelona och Montréal. Creative Class. En av de mest kända böckerna om fenomenet kunskapsstaden är Richard Floridas Creative Class. I denna bok lägger han fram teorin om den nya kreativa klassen som representerar en ny typ av anställd som arbetar inom kreativa yrken. Florida estimerar att denna grupp idag utgör ca 30 procent av arbetsmarknaden i USA. Den kreativa klassen eftersträvar inte bara att arbeta i företag som är stimulerande och intressanta, de vill även bo i städer som erbjuder ett rikt kulturliv, en livlig atmosfär och en tolerant miljö. För att städerna ska kunna konkurrera om arbetskraften (och i förlängning företagen) räcker det alltså inte att de erbjuder ett företagsvänligt 8 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

10 klimat, de måste även ha en attraktiv och spännande stadsmiljö. Floridas statistiska underlag visar tydligt att det är de städer som erbjuder alla dessa delar av pusslet som lyckats främst som kunskapsstäder medan de som t.ex. enbart koncentrerat sig på att locka företag inte har lyckats lika väl. Genom att kombinera dessa tre skolor kan man finna en bra utgångspunkt för nya idéer om hur man ska planera för och främja kunskapsstaden. Vår modell av denna fusion innehåller tre aspekter: värderingar, dimensioner och redskap. Se figuren nedan. Knowledge Based Development. Knowledge Based Development understryker vikten av stadens fysiska och funktionella struktur för främjandet av kunskapsstaden. Kunskapsstaden karakteriseras, som vi nämnt, av ett klimat som uppmuntrar till kunskapsdelning och möten mellan människor. Enligt KBD teorin är det avgörande att staden skapar allmänna ytor som blir spännande och stimulerande mötesplatser där folk från olika bakgrunder kan träffas och idéer kan utbytas. Även lokaliseringsmönstret för bostäder, företag institutioner mm har stor betydelse för hur effektiv kunskapsdelningen blir. KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 9

11 Värderingar. Det finns många exempel på stadsprojekt som har som mål att skapa ekonomisk, teknologisk eller annan utveckling, men det gör dem inte nödvändigtvis till kunskapsstadsprojekt. Vad som utmärker planering för kunskapsstaden är att den måste vara grundad i värderingar. Dessa värderingar måste sedan realiseras i värdebaserad stadsplanering. Det handlar om att staden ska utstråla en atmosfär av tolerans, social inkludering, mångfald och öppenhet. Dessa är värderingar som främjar kunskapsstadens tre dimensioner: kultur, attraktivitet och innovation. Dimensioner. Kunskapsstadens tre dimensioner nämndes i det föregående stycket. Det är stadsrummets uppgift att fungera som en mediator och förmedlare av dessa dimensioner d.v.s. en attraktiv miljö, en atmosfär av tolerans och öppenhet samt en miljö som sporrar innovation. Redskap. De redskap som skall användas för att uppnå dessa mål och värderingar i staden är: Urban Governance ledning och samarbete; Urban Strategies visioner om kunskapsstaden och strategier för innovation samt Urban Design den fysiska planeringen och omvandlingen av stadsrummet för att anpassa den till kunskapsstaden. Experimentell Stadsplanering Eftersom vår kunskap och förståelse av kunskapsstaden fortfarande är i sin linda finns det ännu inga färdiga precisa recept för hur man ska planera för den. Först om år kan man kanske räkna med att ha någon sorts överblick över lämpliga planeringsstrategier för att främja kunskapsstaden. Fram till dess får man helt enkelt experimentera och använda sig av innovativ stadsplanering för att försöka hitta fungerande koncept. Vikten av universitet för kunskapsstaden Universitet och högskolor är mycket viktiga motorer för en kunskapsstads utveckling. De fungerar som 10 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

12 ett nav som lockar till sig unga och duktiga människor, blir mötesplats och idébank för kunskapsutbyte samt knyter kontakter med näringsliv och politiker för utveckling av nya koncept och produkter. Nästan alla av de främsta kunskapsstäder som existerar idag som San Fransisco, Seattle och Boston har ett eller flera universitet som varit mycket viktiga för stadens utveckling. I fallet Silicon Valley var t.ex. lokaliseringsvalet en direkt konsekvens av att grundarna av de tidiga datorföretagen var studenter vid närliggande Stanford. Det är vanligt att kunskapsintensiva företag idag väljer att lokalisera i städer med bra universitet för att de erbjuder en stor tillgång av unga, välutbildade medarbetare. Man kan alltså säga att ett universitet är en grundläggande förutsättning för att bli en framgångsrik kunskapsstad. Samtidigt räcker det inte att ha ett bra universitet för att garanteras vara en framgångsrik kunskapsstad. Man måste även som stad se till att erbjuda en attraktiv stadsmiljö så att de studenter som finns på universitet vill stanna även efter att de tagit sin examen. Richard Floridas studier från USA visar att det finns många exempel på städer som har bra universitet men inte lyckats behålla sina studenter efter examen och därmed förlorat mycket av den kunskapsresurs som fanns tillgänglig i staden. Det är alltså viktigt dels att universitetet har mycket kontakter med resten av stadens näringsliv och institutioner och dels att som stad kunna erbjuda mer som lockar än en god utbildning. MALMÖS STATUS SOM KUNSKAPSSTAD Bakgrund Malmö har under 1990-talet genomgått en stor för- KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 11

13 ändring från en klassisk industristad till en modern, mångkulturell stad som alltmer sätter fokus på kunskap. Denna förändring var mer eller mindre nödvändig då Malmö under hela 1980-talet genomgick en ekonomisk kris där industrier lades ner och arbeten försvann från staden. I början av 1990-talet var situationen förvärrad och arbetslösheten hade stigit till 16 procent. Malmö genomgick en identitetskris och det var tydligt att staden behövde en kursändring som skulle tillföra en ny riktning, identitet och energi. En viktig vändpunkt kom genom beslutet att bygga en fast förbindelse över Öresund. Detta skapade en vision om en ny identitet för Malmö bl.a. i Öresundsregionen och förhållandet till Köpenhamn startade en visionsprocess för Malmö som innebar en nytändning med en rad nya förhållningssätt, visioner, projekt, samarbetsprocesser och kommunikationsformer utgavs Vision Malmö 2015, ett visionsdokument innehållande sex olika punkter: Den 12 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

14 nära staden, Den gröna och blå staden, Kulturstaden, Bostadsorten, Näringslivsstaden och Kunskapsstaden. Samtidigt initieras två stora visionsprojekt för Malmö: byggnaden av Malmö Högskola och bomässan Bo01 i Västra Hamnen. Den senare delen av 1990-talet innebär ett uppsving för Malmö med ett omvandlat näringsliv där IT, Telekom och bioteknik branscherna har växt starkt. Den goda utvecklingen i Öresundsregionen och Högskolan tillför även till den positiva andan. Ekonomiska institutioner såsom finans- och försäkringsbolag, revisionsbyråer och bostadsinstitut har sedan mitten av 1990-talet växt med hela 40 procent. Malmö har nu vänt sin utveckling från stagnerad industristad till en modern stad med framtidstro. Även utseendemässigt har staden fått ett ansiktslyft genom stadsförnyelseprojekt och nya områden som Bo01. Där Kockumskranen tidigare varit Malmös landmärke ett slags monument till industristaden är Turning Torsos lätt identifierbara profil nu Malmös mest kända byggnad. Detta symboliska byte representerar väl Malmös utveckling och förändring. För att vidare utveckla Malmö som kunskapsstad är det viktigt att fokusera på följande utvecklingsområden. Stadsutveckling. Stadsrummet skapar de fysiska förutsättningarna för kunskapsstaden och är således KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 13

15 mycket viktig. Malmö har gjort ett omfattande arbete för att bli en mer attraktiv stad och det har utan tvekan bidragit till stadens framgång och energiinjektion. Man har arbetat med den så viktiga värdebaserade stadsplaneringen som bygger på mångfald och social inkludering vilket gett positiva resultat. Det är viktigt att Malmö i framtiden fortsätter planera efter dessa ideal och kanske i ännu högre grad försöker planera för miljöer som främjar möten och kunskapsutbyten. Särskilda utmaningar: Att bidra mer direkt till att lösa sociala och välfärdsmässiga problem. Att utveckla Västra Hamnen som kunskapsstadsdel. Att utveckla UMAS, samarbetet med ISU-forskningen och det regionala samarbetet. Att satsa på ny infrastruktur, regionutvidgning och nya bostadsområden. Att styrka Malmös konkurrenskraft på bostadsmarknaden inom Öresundsregionen genom att erbjuda kustnära bostadsområden. Att stärka Malmös profil. Att utveckla staden som mötesplats Att utveckla de yttre stadsområdena Att förnya planeringsfilsosofier, metoder och lösningar. Att skapa större politisk förståelse för sammanhanget mellan kunskapsstaden och nödvändiga planeringsprojekt. Näringsliv. Det är självklart viktigt att en kunskapsstad ska ha en stark position inom den kunskapsbaserade ekonomin. Malmö har under de senaste tio åren lyckats med att skapa minst lika många nya jobb inom nya, mer kunskapsbaserade områden än vad som förlorades under industrinedläggningarna. Dock anses ännu inte näringslivet vara starkt nog och bör vidareutvecklas. Särskilda utmaningar: Att förankra den nya näringslivspolitiken hos sta- 14 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

16 dens företag. Att utveckla det regionala samarbetet med Lund och Köpenhamn Att skapa starka, näringslivsfrämjande partnerskap. Att involvera näringslivet i hela Malmös utveckling. Att uppmuntra verksamheter att utnyttja de befintliga urbana resurserna (t.ex. Malmö Högskola). Att utveckla stadsrummet som katalysator för möten, kunskapsdelning och upplevelser Utbildning. Malmö Högskola har varit och är mycket viktig för Malmös utveckling som kunskapsstad. Dels för dess konkreta bidrag i form av forskning, utbildning, mötesplats och samverkan med näringsliv och institutioner och dels för dess påverkan av den mentala bilden av Malmö. Högskolan representerar det nya, kunskapsbaserade Malmö och kommer att fungera som en motor för stadens fortsatta utveckling. För en fortsatt god utveckling bör Högskolan vara en samhällsengagerande skola som dels erbjuder utbildningar det finns stora behov för och dels arbetar tvärvetenskapligt i avseende av forskning, utbildning och andra aktiviteter. Särskilda utmaningar: Att utveckla Malmö Högskola att bli ett stadsrum snarare än lösryckta byggnader. Att Malmö Högskolas roll som mötesplats för alla i Malmö stärks. Att bidra till integrationen. Att stärka forskningen. Att stärka Malmö Högskola både nationellt och internationellt. Att uppsamla, evaluera, vidareutveckla och förmedla kännedom om kunskapsstaden. Välfärd för alla. I en stad som Malmö där nästan 40 procent av befolkningen har utländsk bakgrund blir aspekter som integration och social inkludering speciellt viktiga. Att ha en stad med färre sociala klyftor KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 15

17 inverkar positivt på kunskapsstadens ideal om tolerans och kunskapsutbyte. Det är därför viktigt att Malmö arbetar hårt med dessa frågor. Särskilda utmaningar: Att lägga särskild vikt vid partnerskapsarbete inom ramen för Välfärd För Alla. Målet om att arbeta för integration och minskade ekonomiska klyftor måste integreras i alla aspekter av politik och planering istället för att endast behandlas som en separat målsättning. Att skapa en omfattande mötesplatsstrategi som omfattar föreningar, institutioner, organisationer, stadsdelar och stadsrum. Att förankra visionen om Välfärd För Alla hos en mängd partners för att kunna utföra konkreta insatser inom en mängd olika områden. Att det offentliga rummet planeras med särskild omtanke för att främja möten mellan olika grupper av människor. Kultur och konst. Kultur har en mycket viktig roll i kunskapsstaden. En kunskapsstad bör ha ett rikt och inspirerande kulturliv som gör staden till en attraktiv och rolig plats att bo i. Kulturen bidrar till en allmänt stimulerande och kreativ atmosfär i staden. De mindre gräsrotsaktiviteterna som gallerier, musikcaféer, ateljéer och mindre teatrar är i detta avseende minst lika viktiga som större, mer etablerade kulturscener som Stadsteatern och Konserthuset. Särskilda utmaningar: Att etablera en ny övergripande kulturstrategi som skapar ett dynamiskt samspel mellan politiker, institutioner och gräsrotsaktiviteter. Att aktivt involvera och mobilisera de unga i kulturlivet. Att involvera näringslivet i kulturlivet. 16 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

18 Strategier för fysisk planering av kunskapsstaden Den fysiska planeringen av kunskapsstaden kommer inte i lika hög grad som tidigare stadsplanering att präglas av en övergripande syn på den samlade stadsstrukturen när det gäller att utveckla de urbana resurserna. Istället blir det mer fokus på mer småskaliga områden och stadsrum (mikrovärldar) och vad dessa specifika områden har för förutsättningar som kan utvecklas och förbättras för att möta kunskapsstadens ideal. För varje område måste man först förstå, kartlägga och kombinera de resurser som redan existerar detta gäller alla aspekter av området såsom miljö, invånare, institutioner och verksamheter. Sedan detta är gjort kan man utveckla de existerande resurserna och lägga till nya för att tillsammans försöka skapa en helhet som ger mervärde och utlöser en positiv synergieffekt i området. Än en gång är vikten av den värdebaserade planeringen väsentlig att understryka. Staden måste både planeras med värden i avsikt samt effektivt kunna förmedla dessa värden till stadens invånare. Det finns tre olika typer av värderingar som är viktiga att ta hänsyn till i planeringen: historiska värderingar som präglat Malmö, de värden av öppenhet och tolerans som präglar kunskapsstaden samt de specifikt nordiska värderingarna som t ex liten maktdistans och jämlikhet. Att planera för en framgångsrik kunskapsstad är inte lätt och kommer förmodligen kräva ganska stora mått av kreativitet och experimentlusta från planerarnas sida. Eftersom varje stad har olika förutsättningar måste även planeringen vara specifik för varje stad. Det gäller att hitta just de lösningar som specifikt fungerar i ens egen stad. KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 17

19 18 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

20 PLATFORM:STATUSOG PROGRAM 1. FORORD Denne arbejdsrapport er et produkt af løbende drøftelser om Malmö som kundskabsstad i en strategigruppe med repræsentanter for Malmö Stad og Malmö Højskole. Strategigruppen har haft følgende medlemmer: Malmö Stadskontor: Björn Bergman - Näringslivsdirektør Christer Larsson - Stadsbyggnadsdirektör Christer Persson - Utvecklingsansvarig Mats Olsson - Konsulent for Malmö Stad Malmö Högskole: Lennart Olaussen Rektor Eva Engqvist - Vicerektor Ingrid Gustavsson - Planlægningschef Kjell Gunnarsson Förvaltningschef Konsulent Skaarup & Jespersen: Per Riisom Hanne Beier Sørensen Drøftelserne i Strategigruppen har haft til formål gradvist at opbygge en fælles forståelse af en platform for - kundskabsstaden i almindelighed og af Malmö som kundskabsstad i særdeleshed. Sigtet med denne platform er at danne et grundlag for at fortsætte Malmös udvikling som kundskabsstad og pege på konkrete temaer og stadsdele, der bør tages fat på. Til brug for Strategigruppens drøftelser har der løbende været udarbejdet en række arbejdsnotater af konsulenten, af medlemmer af gruppen, gennem interviews osv. Disse arbejdsnotater er en form for dokumentation af gruppens drøftelser og arbejde og ønskes (i en lettere bearbejdet form) bevaret i denne rapport. Gruppen har dermed ønsket at bevare disse arbejdsnotater pga. deres foreløbige, søgende, idébetonede og stedvist fabulerende karakter som inspiration for det videre arbejde. Denne rapport - platformen fremtræder derfor som en samling af arbejdsnotater grupperet i 4 kapitler, således som det fremgår af indholdsfortegnelsen. Der vil naturligvis forekomme gentagelser og overlapninger i en således sammensat tekst. Hvert af disse kapitler indledes (bortset fra dette forord) med en sammenfatning af de arbejdsnotater, der findes i det pågældende kapitel. Forordet og disse kapitelsammenfatninger kan læses for sig, som en kortfattet oversigt over platformens indhold. --- KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 19

21 Det skal understreges, at platformen skal ses som et foreløbigt bud på (teser om) kundskabsstaden og på, hvordan Malmö kan videreudvikles som kundskabsstad. Dette indebærer, at der er behov for en fortsat og løbende udvikling af forestillingerne om kundskabsstaden, af Malmö som kundskabsstad og at en del af denne udvikling skal foregå gennem eksperimenterende stadsudvikling i Malmö. Denne rapport peger på flere stadsområder i Malmö for en sådan stadsudvikling, blandt andet Universitetsholmen og i forbindelse med det kommende Mediacluster. Det er også væsentligt at fremhæve, at Malmö på mange måder allerede er en velfungerende kundskabsstad. Det skyldes blandt andet den omfattende, vedholdende og ambitiøse indsats, der har været gennemført siden begyndelsen af 1990 erne for at udvikle Malmö stad og lokalsamfund som et nutidigt, postindustrielt samfund. Platformen indeholder en tolkning af hele denne indsats og udvikling set fra kundskabsstadens perspektiv og det er givet, at Malmös videreudvikling som kundskabsstad skal finde sted på grundlag af de særlige træk, værdier og kvaliteter, der netop karakteriserer Malmö. Blandt disse træk er forandringsparathed, antiautoritet og entreprenørånd. Rapportens bud er, at Malmö er så at sige er godt på vej mod at være en fuldgyldig kundskabsstad og at der derfor skal gennemføres en betydelig indsats i de kommende år. Malmö skønnes som kundskabsstad at være foran mange andre städer i den nordeuropæiske region. Denne førerstilling bør opretholdes, hvilket betyder, at den nødvendige indsats for at videreudvikle Malmö som kundskabsstad må gå hurtigere end i de fleste andre städer, der måske vil bruge de næste år til denne udvikling. Det går ikke i Malmö. Her skal udviklingen gennemføres på kortere sigte, måske indenfor de næste år. --- Platformen sætter fokus på stadsudvikling, men ser også på Malmö Højskole, erhvervslivsudvikling, kultur og velfærd (for alle). --- Med hensyn til teserne om kundskabsstaden kan der indledningsvist være grund til at fremhæve to aspekter. De to aspekter er: værdibaseret stadsudvikling og social kapital. Værdibaseret stadsudvikling. Hvis man skal fremhæve det mest afgørende træk ved kundskabssta- 20 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

22 den frem for andre træk må det være, at kundskabsstaden skal være baseret på nutidige værdier som mangfoldighed, tolerance, åbenhed, tværkulturelt samvirke osv. Men ikke alene skal f.eks. stadsrummet være baseret på sådanne værdier, stadsrummet skal også formidle disse værdier til mennesker. Et godt eksempel herpå i Malmö er BO01, der fremtræder som et menneskevarmt, tiltrækkende stadsrum, hvor mennesker fra alle stadsdele, kulturer og indkomstgrupper tiltrækkes og mødes. Stadsrummet skal med andre ord være kulturbærende. Social kapital. Denne platforms teser om kundskabsstaden hviler til dels på en intuitiv og eksempelbaseret opfattelse af, hvad der eventuelt karakteriserer en kundskabsstad. Det fremgår af en ofte citeret international antologi: Knowledge Cities, Francesco Carrillo, 2006, at vor kundskab om kundskabsstaden endnu er meget begrænset og karakteriseret af manglende erfaringer og forskning og at vi derfor befinder os i en prækonceptuel fase, når det drejer sig om kundskabsstaden. Der er i flg. denne antologi tale om et helt nyt frembrydende fagligt felt under dannelse. En dannelse, der skal understøttes af en tværfaglig dialog, hvor mange fagområder kan bidrage med egne særlige indfaldsvinkler. Det forekommer i den forbindelse som begrebet om social kapital (Se figur side 40) kan være et væsentligt bidrag til en mere begrebslig funderet forestilling om kundskabsstaden. Spørgsmålet har været berørt i Strategigruppen, men har dog ligget udenfor rammerne af dette arbejde og denne platform. Det betyder imidlertid, at begrebet om social kapital bør vies betydelig interesse i det videre arbejde med Malmö som kundskabsstad. Eventuelt i formen: urban kapital! --- Afslutningsvis skal der gøres opmærksom på, at der foregår et forarbejde i Malmö Stad i forbindelse med revisionen af Översigtsplanen under betegnelsen Malmö Denne rapport indeholder som sagt 5 kapitler og nogle bilag. KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 21

23 Kapitel 1: Er dette forord. Kapitel 2: Malmö , beskriver i hovedtræk, den udvikling og indsats, der er gjort i Malmö siden industrisamfundet så at sige brød sammen i begyndelsen af 1990 erne. En indsats, der i forhold til tilsvarende initiativer i andre städer i den nordeuropæiske region, ganske enkelt må anses for at være enestående. Det har medført, at mange andre städer ser Malmö som et forbillede og her søger inspiration til egen videreudvikling. I slutningen af kapitlet redegøres kort for det konkrete visionsarbejde der blev udviklet og søsat i Malmö i mellem 1995 og Afslutningsvis evalueres gennemførelsen og resultaterne af dette visionsprogram. Kapitel 3: Teser om kundskabsstaden, giver et omfattende, komplekst og foreløbigt bud på, hvad kundskabsstaden er for en størrelse. Disse teser er dannet gennem en fusion af flere eksisterende skoler om kundskabsstaden og er fremstillet i ved en trekantet figur, der søger at fastholde kundskabsstadens forskellige aspekter, dimensioner og værdier i et komplekst billede. Kapitel 4: Status og perspektiver som kundskabsstad, søger dels at give et billede af, hvor langt Malmö er udviklet som kundskabsstad og hvilke perspektiver, der i den sammenhæng er for en række centrale sektorer i Malmö: stadsudvikling, erhvervsudvikling, kultur, universitet og velfærd (for alle). Dette afsnit er til dels baseret på kvalitative interviews med centrale nøglepersoner. Der kan være behov for en mere grundlæggende analyse af disse spørgsmål i det videre arbejde. Kapitel 5: Program for Malmö som kundskabsstad, beskriver på baggrund af de foregående kapitler nogle overordnede principper og fremhæver en række stadsområder med et særligt potentiale for udvikling af kundskabsstad miljøer. Det drejer sig som nævnt blandt andet om Universitetsholmen og Mediacluster. 22 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

24 SUPPLEMENT TIL FORORD Siden platformen for Malmø som kundskabsstad udkom marts 2008, er der løbet en del vand i stranden. Vi har valgt at skrive et supplement til dette, der kortfattet redegøre for de vigtigste nye overvejelser og elementer 1. Begrebet kundskabsstad Det er en almindelig opfattelse, at begrebet kundskabsstad ikke er tilstrækkeligt godt. Det forekommer at være eksklusivt og elitært og det kan synes kun at vedrøre den mindre del af samfundet, der har at gøre med produktion og anvendelse af kundskab at gøre. Desuden har samfundet altid været funderet på en eller anden form for kundskab. Selvom man kan sige, at kundskab har fået en ny og omfattende betydning i det moderne samfund, så forekommer begrebet heller ikke i en historisk sammenhæng at være præcist nok. Når begrebet alligevel har været benyttet i platformen, så skyldes det for det første, at begrebet anvendes i den globale diskussion om moderne stadsudvikling og for det andet fordi det endnu ikke er lykkedes at finde på et bedre begreb. Alternative udtryk for kundskabsstaden kan være stadsudvikling i kundskabssamfundet, the next city, den moderne stad og lignende. Diskussionen af begrebet kundskabsstaden har gennem det seneste årstid alligevel ført til nogen nydannelse. For det første er begrebet holdbar udvikling søgt integreret i teserne og modellen om kundskabsstadsen (jf. afsnittet nedenfor), som et overordnet udtryk for de værdier, der skal være udgangspunkt for stadsudviklingen. For det andet er spørgsmålet om demokrati og folkelighed blevet drøftet. Demokratiet vedrører blandt andet respekten for og samlivet med de andre og har derfor med de humanistiske værdier at gøre. Med udtrykket folkelighed påpeges, at alle skal være med i samfundets udvikling og rummer derved en inkluderende dimension. Man kunne måske derved erstatte begrebet kundskabsstaden med udtrykket den demokratiske stad, den humanistiske stad eller den holdbare stad. Men også disse begreber kan kritiseres for at være enten for almene eller for afgrænsede. Hvor kommer f.eks. den erhvervsmæssige dimension ind i billedet? Den der handler om kundskabsdeling, innovation, produktudvikling, virksomhedsudvikling, økonomisk tilvækst og velstand! Et udtryk, som på en måde dækker alle kundskabsstadens aspekter og dimensioner er Connecting People, idet dette udtryk henviser til humanistiske 1 Se blandt andet materiale på Nordic City Network og om Universitetsholmen i Malmø. KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 23

25 værdier, kulturel atmosfære, social inklusion, kundskabsdeling og det gode menneskeklima. Det menneskelige rum - mødesteder I 2007 var menneskeheden nået dertil, at de fleste mennesker på jorden lever i städer. Homo Urbanus! I den forbindelse spaltes det menneskelige rum i to sammenhørende dele: samvær/netværk og stadsrum. Begge dele er forbundet med begrebet mødesteder, hvor der skal være adgang for alle. Såvel netværket som stadsrummet skal være åbent, inkluderende, give anerkendelse af den enkelte og af alle befolkningsgrupper. Her skal fællesskabet kunne udfolde sig i almen folkelighed og være en ramme omkring engagement, samvær, samarbejde og demokrati. Social kapital I det gamle forord blev det antydet, at begrebet social kapital kunne være et vigtigt element i kundskabsstaden, men det blev ikke foldet ud. Betydningen af social kapital for kundskabsstaden er til gengæld blevet udviklet i det forgangne år og det redegøres der for i dette afsnit. Social kapital er værdien af gode netværk og velfungerende relationer mellem mennesker, det vil sige mellem virksomheder, institutioner, borgere, foreninger, myndigheder osv. Velfungerende relationer fremmer kundskabsdeling, innovation, social inklusion og menneskeligt samvær. I bogen Social kapital, der udkom i Danmark i 2006, beskrives social kapital netop som værdien af velfungerende netværk. Social kapital måles i tillid. Det vil sige, at der er tillid mellem mennesker: ét ord er ét ord og én mand er én mand. Man stoler på hinanden og har ikke behov for at sikre sig mod at blive snydt og bedraget i modsætning til forholdene i et mistillidssamfund. Ifølge bogen ligger de nordiske lande i toppen på verdensplan mht. tillid, Denne tillid eller den sociale kapital - kan forklare ¼ af et lands eller en stads økonomiske niveau. Social kapital er altså også rigtig mange penge værd og bør derfor være genstand for stadsudvikling og stadsplanlægning. Den høje beholdning af social kapital i de nordiske lande er et resultat blandt andet af de forskellige folkelige bevægelser i 1800/1900- tallet og videre frem. Feks. folkehøjskolerne, andelsbevægelsen, fagbevægelsen, idrætsbevægelserne, velfærdssamfundet, kvindebevægelsen osv. Der er tale om sociale innovationer, der har forandret og fornyet samfundet ved, at mennesker har taget skæbnen i deres egen hånd. 24 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

26 Det bør være et selvstændigt mål for stadsudvikling og planlægning at forøge og anvende social kapital i en stad. For nylig skrev en amerikansk forsker, Lawrence E. Harrison, en kronik i den danske avis Politiken, at de nordiske lande er Verdensmestre i fremskridt. Han fremhæver de velfungerende velfærdssamfund, som efter hans opfattelse har rod i særlige nordiske værdier som er indrammet af en særlig nordisk kultur. Nordisk Råd udgav i 2005 en rapport om nordiske vinderværdier. Den undersøger, hvad Norden skal leve af i en global verden med benhård konkurrence blandt andet fra en række nye industrinationer som Kina og Indien. Heri beskrives 8 særlige værdier, som feks. lav magtdistance, tillid, hensyntagen til naturen, høj grad af lighed osv. Disse værdier beskrives som grundlag for unikke innovationer, som er uden konkurrence og som derfor kan danne grundlag for konkurrencekraft på det globale marked. Det er vinderværdier! Tor Nørretranders udsendte i 2006: Civilisation 2.0 om det nye netværkssamfund. Når netværksdannelsen når et vist niveau af indbyrdes forbundenhed, træder dette netværk ind i en faseforskydning. Når netværket opnår et vist niveau af kompleksitet, så finder der et kvantespring sted. Når et netværk forbinder næsten alle enheder, aktører eller knudepunkter, så udløses et energispring, der fremmer kreativitet, kundskabsdeling, innovation, social integration, effektivitet og økonomisk udbytte. På samme måde: Når hidtil ikke forbundne mindre og lokale netværk kobles sammen i ét stort og sammenhængende netværk, foregår der et spring fremad. Det er det, der har fundet sted f.eks. i dansk film i gennem de seneste 10 år og som har udløst en kreativ eksplosion i den danske filmverden (Zentropa). Urban kapital Urban kapital blev kort nævnt i det gamle forord og her omtalt som et specialtilfælde af social kapital. I mellemtiden er dette begreb blevet bedre forstået. Svarende til den sociale kapital skal urban kapital forstås som værdien og så direkte økonomisk af det urbane, dvs. de urbane ressourcer, dvs. de særlige urbane kvaliteter, faciliteter og andet, der er knyttet til stadsmæssighed og kompleks urbanitet. De urbane ressourcer omfatter alt, hvad der har betydning for en virksomhed, en institution eller et menneske, når det overvejer, hvor den/det ønsker at slå sig ned, dvs. lokalisere sig i stadsstrukturen. Det handler om lokalisering i det urbane rum. En undersøgelse viser, at hvor 75% af Malmøs ar- KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 25

27 bejdspladser i 1990 var lokaliserede i egentlige erhvervsområder, så er 75% af arbejdspladserne i 2005 placeret i midtbyen eller tilsvarende urbane komplekse stadsområder. Man må spørge: Hvad er det der sker? En forklaring er forbundet med det forhold, at der i 1990 eksisterede relativt få, men meget store industrivirksomheder, så er disse i 2005 blevet erstattet af mange flere og mindre kundskabsbaserede, innovative virksomheder. Et andet element i forklaringen er, at mange innovative virksomheder har behov for at lokalisere sig i stadsområder, der har høj stadskvalitet, attraktive urbane ressourcer og et komplekst og mangfoldigt stadsmiljø. Samtaler med ledere af innovative virksomheder i Malmø viser, at stadskvalitet mv. er en afgørende forudsætning for at de kan tiltrække og fastholde, de talentfulde medarbejdere, de har brug for, for at kunne fungere som en innovativ organisation og tjene penge. Og at stadskvalitet mv. også er afgørende for virksomhedens profil, image, konkurrenceevne, inspiration og innovation og for at kunne signalere de værdier, som de ønsker at stå for. Medarbejdere går til lunch ude i staden ikke blot for at blive mætte, men for at blive inspirerede og får ideer! Mange nye kreative virksomheder lægger mere vægt på de særlige urbane lokaliseringskvaliteter, end gamle virksomheder, der lægger mere vægt på parkeringsmuligheder, god plads, billige lokale og tilgængelighed. De nye foretrækker urbanitet og vil gerne betale merprisen for den rette lokalisering og for stadskvalitet. Problemet er, at dette forhold næsten er ukendt. Man kan tale om en skjult indsigt. Selvom mange ledere kan svare klart på spørgsmål om betydningen af urbanitet, er det ikke noget, man taler særligt om. Der er dermed tale om meget væsentlige behov både for den enkelte virksomhed og for lokalsamfundet som ikke imødekommes i større omfang og som ikke på nogen gennemgribende måde præger det erhvervsog institutionsbyggeri, der opføres eller de stadsmiljøer og arealer, der udvikles. Det er altså behov for en bevidstgørelse om disse forholds afgørende betydning og en systematisk indsats på at forøge og udnytte urban kapital til gavn for alle. Behovet for urban kapital får vidtrækkende betydning for såvel byggeriets nærmere udformning, som for stadsrummet det offentlige rum - og for stadsstrukturen. Alle disse elementer skal udformes og anvendes på en måde, der understøtter og fremme relationer mellem alle. 26 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

28 Bygningers ydervægge, åbninger mod gaderummet, stueetager og tagetager mv. skal udformes, så de fremmer samspil, dialog, samarbejde og fungerer som mødesteder. Det samme gælder stadens rum og struktur. Gaderummet skal kunne fungere som et slags enzym, der fremmer kundskabsdeling, menneskeligt samvær og social integration mv. Det meste af det eksisterende og igangværende byggeri og stadsudvikling er ikke præget af denne tankegang og det medfører destruktion af urban kapital. Lukkede facader og selvforsynende kontorpaladser er som autistiske enheder i stadsrummet. Det hæmmer kundskabsdeling, innovation, tilvækst, samvær og folkelighed og er derfor til stor skade. Eksperter siger, at den samlokalisering, der karakteriserer en forskerpark, hvor virksomheder, forskningsinstitutioner og uddannelsesinstitutioner ligger i samme miljø med god indbyrdes tilgængelighed, giver en merværdi for de medvirkende parter på mindst 100 %. Hvis dette også gælder kundskabsstaden, så er den potentielle merværdi for de involverede altså også 100 % eller mere. Der er virkelig noget at komme efter! Værdibaseret stadsudvikling og social og urban kapital Sammenhængen mellem social og urban kapital rummer to aspekter. For det første kan et stadsrum med et højt niveau af urban kapital understøtte og fremme områdets sociale kapital. Og omvendt vil et højt niveau af social kapital fremme anvendelsen og forøgelsen af den urbane kapital. For det andet er humanistiske værdier et redskab, der kan bruges til at skabe, forøge og udnytte såvel social som urban kapital i et stadsområde. Når man i byggeri og stadsudvikling bygger på og udtrykker de humanistiske værdier, stemninger og indtryk, så virker stadsområdet stimulerende for mængden af social og urban kapital og dermed på samvær, social inklusion, innovation, glæde, fornøjelse, økonomisk tilvækst og sjov i gaden. Teser om kundskabsstaden - modellen Den oprindelige illustration af en model for kundskabsstaden, der er vist i platformen, er blevet udviklet og blevet mere kompleks, som følge af de løbende drøftelser og debatter gennem det seneste år. Modellen er i øvrigt dannet som en fusion af forskellige skoler, der handler om kundskabsstaden KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 27

29 osv. Det drejer sig især om tre tilgange: cultural planning, den kreative klasse og innovationsfaget. Modellen, der fortsat skal betragtes som en foreløbig antagelse, der er under udvikling, viser følgende. Det helt centrale for kundskabsstaden (og for byggeri) er, at den bygger på og formidler værdier (stemninger, inspiration, atmosfære og menneskelighed) til mennesker. Det inderste cirkelslag rummer de afgørende værdier, der består af humanistiske værdier som: mangfoldighed, åbenhed, inklusion (at alle skal være med), tolerance osv. samt demokrati og holdbar udvikling. Disse værdier skal gennemsyre stadsmiljøet og netværksdannelsen. Den indre trekant illustrerer tre væsentlige dimensioner, der skal sætte sit præg på kundskabsstaden, herunder på stadens netværk. Det er den kulturelle atmosfære, der også rummer den sociale inklusion. Det er det attraktive miljø med rummelige stadsrum, arkitektur og det gode menneskeklima. Og det er den innovative dimension, der skal finde udtryk såvel i en innovationsfremmende stadsstruktur, stadsrum som i nye bygningsformer. Når de humanistiske værdier udtrykker sig gennem de tre dimensioner i stadsrummet og i netværk, så opbygges social og urban kapital, der er illustreret ved det yderste cirkelslag i modellen. Universitetsholmen UniverCity of Malmø Siden platformens fremkomst i 2007 er den indgået i forskellige sammenhænge. Dels har den været grundlag for samtaler og foredrag om Malmø som kundskabsstad, dels danner den grundlag for et igangværende pilotprojekt: Universitetsholmen værdibaseret stadsudvikling og udvikling af de urbane ressourcer. Pilotprojektet omfatter geografisk Universitets- 28 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

30 holmen med omgivelser, dvs. et større stadsområde, og indeholder på nuværende tidspunkt følgende elementer: en kortlægning af aktører (virksomheder, institutioner, foreninger, butikker og miljøer). Malmø Højskole er en af de væsentligste aktører i området. Man vil se, at der befinder sig overraskende mange innovative og kreative aktører i området, og det må derforantages at være et meget stort ikke udnyttet potentiale for innovative netværk og kundskabsstadsmiljøer, en værdianalyse i udvalgte stadsrum i området, der søger at kortlægge niveauet og arten af de værdimæssige udtryk og de tre dimensioner: kulturel atmosfære, innovation og attraktivitet, i disse stadsrum, en interviewanalyse med udvalgte innovative virksomheder, institutioner og organisationer for at klarlægge deres udnyttelse af og behov for urbane kvaliteter, forslag til videreudvikling af de enkelte analyserede stadssrum, der planlægges en workshop for alle aktører, der skal føre til et nyt partnerskab for udvikling af en kundskabsstad på Universitetsholmen (med omgivelser). I forbindelse med platformen er peget på en række andre stadsområder i Malmø, der som Universitetsholmen kan udvikles som kundskabsstadsområder. Det er blandt andet: Chokoladebrikken, UMAS, Norra Sorgenfri, Västre Hamnen m.fl. Der kunne være en ide i at udarbejde en eksempelsamling over eksisterende kundskabsstadsmiljøer i Malmø. Disse eksisterende stadsmiljøer skal karakteriseres og beskrives og der kan redegøres for, hvorledes de enkelte miljøer kan videreudvikles. Stadsplanlægningens vigtigste opgaver Stadsplanlægningens vigtigste opgave er at udvikle de eksisterende urbane ressourcer og netværk i Malmø med det hovedsigte at forøge beholdningen af social og urban kapital til gavn for alle. For at fremme 1) kundskabsdeling, innovation, beskæftigelse og økonomisk tilvækst, 2) menneskeligt samvær og inklusion, 3) demokrati og folkelighed og 4) livskvalitet, velstand og velfærd. Politisk lederskab og forvaltning af social og urban kapital Den væsentligste afgørende forudsætning for at udvikle en attraktiv kundskabsstad (urban kapital) og et dynamisk netværk (social kapital) er et markant po- KUNSKAPSSTADEN MALMÖ 29

31 litisk lederskab, der formulerer og formidler visioner og målsætninger til alle de parter i Malmø, der skal medvirke. Det politiske lederskab skal coache partnerskaber, der omfatter mange offentlige og private aktører. Stadsudvikling er en pengemaskine Erfaringer og den gennemførte interviewundersøgelse med innovative virksomheder i Malmø viser at stadsudvikling er en pengemaskine. For det første fremkalder offentlige investeringer i stadsmiljøet i vid forstand næsten som en naturlov private investeringer i bygninger, nye forretninger og andre aktiviteter i de efterfølgende år. Denne sammenhæng kan man prøve at udnytte proaktivt ved at søge at koordinere offentlige og private investeringer tids- og indholdsmæssigt. For det andet fører offentlige investeringer i stadsmiljøet meget ofte til værdistigninger i omkringliggende bygninger til gavn for ejeren. For det tredje fører alle investeringer til en udvikling af de urbane ressourcer og dermed de lokaliseringsfordele, der især har værdi for innovative virksomheder, institutioner og organisationer med flere. Dette giver anledning til merværdi, økonomisk tilvækst, bedre evne til at tiltrække talent, bedre image osv. 30 KUNSKAPSSTADEN MALMÖ

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN Roskilde Universitet Varför är det en bra idé? Om du åker på utbyte till Malmö University kan

Læs mere

OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025

OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025 OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025 ØRESUNDSREGIONEN 2025 OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD FRA RUNDBORDSSAMTALER Foråret 2008 besluttede Öresundskomiteen at iværksætte et visionsarbejde som

Læs mere

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer Kompetens för en global vinnarregion Møde for de nordiske samråd for folkeoplysning 11. Januar 2007, Tallinn Arne Carlsen och Ingegerd Green Hållbar välfärd i en globaliserad och digitaliserad värld.??????

Læs mere

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Sarpsborg 25 november 2014 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak?

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

A. Kommunikationsplan

A. Kommunikationsplan A. Kommunikationsplan Kreativ Metapols kommmunikationsplan: 1. Målsætning Kreativ Metapols målsætning er at kommunikere netværkets tværfaglige og -regionale idegrundlag og platform ud til eksterne samarbejdspartnere

Læs mere

Tromsö centrum for arktisk udvikling og førende kundskabsby i Norden

Tromsö centrum for arktisk udvikling og førende kundskabsby i Norden Tromsö centrum for arktisk udvikling og førende kundskabsby i Norden UniverCity Byen som universitet Universitetet som by PER RIISOM/Gehl Architects/NordicCityNetwork Kommuneplan Planstrategi Bypolitik

Læs mere

Konkurrence: Fra best practice til innovative practice. Odense, 6 december 2010

Konkurrence: Fra best practice til innovative practice. Odense, 6 december 2010 Konkurrence: Fra best practice til innovative practice Odense, 6 december 2010 (MR-U) i strategiperioden 2011 2013: vidareutveckla nordisk samarbete inom utbildning, forskning och innovation Ett kunnigt

Læs mere

DET 4. STADSRUM. værdibaseret stadsudvikling UNIVERSITETSHOLMEN SOM KUNDSKABSSTAD. Et forprojekt

DET 4. STADSRUM. værdibaseret stadsudvikling UNIVERSITETSHOLMEN SOM KUNDSKABSSTAD. Et forprojekt DET 4. STADSRUM UNIVERSITETSHOLMEN SOM KUNDSKABSSTAD Et forprojekt værdibaseret stadsudvikling INDHOLDSFORTEGNELSE forord 3 1. intro marts 2010 5 2. SAMMEnfatninG: DET 4. STADSRUM OG VÆRDIBASERET STADSUDVIKLING

Læs mere

DET 4. STADSRUM. værdibaseret stadsudvikling UNIVERSITETSHOLMEN SOM KUNDSKABSSTAD. Et forprojekt

DET 4. STADSRUM. værdibaseret stadsudvikling UNIVERSITETSHOLMEN SOM KUNDSKABSSTAD. Et forprojekt DET 4. STADSRUM UNIVERSITETSHOLMEN SOM KUNDSKABSSTAD Et forprojekt værdibaseret stadsudvikling forord Kunskapsstaden Malmö är ett projekt som framhäver humanistiska värden och hållbar utveckling som centrala

Læs mere

The Line. Connecting People!

The Line. Connecting People! The Line Connecting People! Nye urbane virksomheder og institutioner Ny urban virksomheds- og arbejdskultur Nye medarbejder netværk på kryds og tværs Nye attraktive arbejdspladser og innovative miljøer

Læs mere

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network

UNIVERSITETET & BYEN. hvidbog fra ncn seminar Juni 2009. nordic city network UNIVERSITETET & BYEN hvidbog fra ncn seminar Juni 2009 nordic city network nordic city network Chairman for Nordic City Network: christer larsson urban planning director malmö city tel +46 40 34 22 98

Læs mere

Virksomhetsplan 2016 2018

Virksomhetsplan 2016 2018 Virksomhetsplan 2016 2018 Mission Det nordiske speiderfellesskap er til for å skape muligheter for samarbeide, erfaringsutveksling og forståelse for den nordiske kultur. Vision Spejder möter scout betyder

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

Nordisk Allkunst Danmark 2015

Nordisk Allkunst Danmark 2015 Nordisk Allkunst Danmark 2015 K unst I dræt K ultur F E S T I V A L Fuglsøcentret 22-26 juni 2015 NYHEDSBREV NR. 3 Nordisk Allkunst Danmark 2015 Indhold: Velkommen fra projektgruppen (Sonny) side 3 Vennesmykker

Læs mere

Öresundsregionen i ögonhöjd

Öresundsregionen i ögonhöjd Strukturbild 2.0 18. juni 2010 Helle Søholt, Partner & Managing Director Öresundsregionen i ögonhöjd 1Introduktion 2Redskap: 3Afprövning Öresundsregionen i ögonhöjd: En argumentation for at byrummene er

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

Nordisk Ministerråd Strategier og politik

Nordisk Ministerråd Strategier og politik Strategier og politik Bente Stærk Levnedsmiddelrådgiver, cand.brom. Reykjavik 28. januar 2005 Hvad er Norden? Fem länder Danmark Finland Island Norge Sverige och de tre självstyrande områdena Färöarna

Læs mere

Evaluering af projekt Bygherredialog om bæredygtig byudvikling. Projektdeltagere fra Malmø stad og Københavns Kommune har bidraget til evalueringen.

Evaluering af projekt Bygherredialog om bæredygtig byudvikling. Projektdeltagere fra Malmø stad og Københavns Kommune har bidraget til evalueringen. Evaluering af projekt Bygherredialog om bæredygtig byudvikling Projektdeltagere fra Malmø stad og Københavns Kommune har bidraget til evalueringen. Projektet er gennemført indenfor den afsatte tid med

Læs mere

Nyt byliv Bjørvika, 7 år senere v. Ewa Westermark

Nyt byliv Bjørvika, 7 år senere v. Ewa Westermark Nyt byliv Bjørvika, 7 år senere v. Ewa Westermark Gehl Architects Gehl Architects arbejder for at skabe byer som er - levende - sunde -bæredygtige -attraktive -trygge for hermed at forbedre livskvaliteten

Læs mere

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Innehållsförteckning Inledning/förord 2

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

Vind i Øresund. John Eli Nielsen, DTU. Olof Samuelsson, LTH. Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM)

Vind i Øresund. John Eli Nielsen, DTU. Olof Samuelsson, LTH. Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM) Vind i Øresund John Eli Nielsen, DTU Olof Samuelsson, LTH Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM) Vind i Øresund - Agenda John Eli Nielsen 1. Baggrund 2. Overordnet mål 3. Emneområder 4. Tyngdepunkt

Læs mere

Nordisk Ministerråd. Kultur i Norden. Torgny Sandgren, Seniorrådgivare Nordiska Ministerrådets Sekretariat. tosa@norden.org

Nordisk Ministerråd. Kultur i Norden. Torgny Sandgren, Seniorrådgivare Nordiska Ministerrådets Sekretariat. tosa@norden.org Kultur i Norden Torgny Sandgren, Seniorrådgivare Nordiska Ministerrådets Sekretariat tosa@norden.org 1 Agenda Det nordiska samarbetet Nordiskt samarbetet kring kultur Bidrag till kommuner Kunskap om möjligheter

Læs mere

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Danmark Finland Begrebet fritidsinstitution benyttes her som fælles betegnelse for fritidshjem og skolefritidsordninger

Læs mere

Bæredygtig mobilitet i Øresundsregionen

Bæredygtig mobilitet i Øresundsregionen Bæredygtig mobilitet i Øresundsregionen Med åbningen af Øresundsbroen blev der for alvor sat skub i udviklingen, integrationen og mobiliteten i Øresundsregionen. For også i fremtiden at kunne sikre høj

Læs mere

Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet

Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet Del-hovedemne 2014-2015 Billedet kan ikke vises. Computeren har muligvis ikke Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet 2014 - Baggrund

Læs mere

Brug byen / Använd staden

Brug byen / Använd staden Brug byen / Använd staden Lærervejledning og introduktion. Analyse af bygninger og byrum for 3.-5.klasse. Undervisningsmaterialet indeholder en introduktion til at arbejde med arkitektur i undervisningen

Læs mere

Forskning. For innovation og iværksætteri

Forskning. For innovation og iværksætteri Forskning For innovation og iværksætteri Viden er det fremmeste grundlag for civilisation, kultur, samfund og erhvervsliv. Grundlæggende, langsigtede vidensopbygning kræver en fri, uafhængig og kritisk

Læs mere

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015

Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg. 20. april 2015 Referat fra møde i Öresundskomiteens Kulturudvalg 20. april 2015 Tid: kl 9.00 11.30 Sted: Øresundshuset, Nørregade 7B, lokale 5, København Deltagere: Politikere: Hanna Thomé, Malmö stad Annika Román, Helsingborg

Læs mere

Innovationsbarometeret FoU chefer i Sverige og Danmark. August 2013

Innovationsbarometeret FoU chefer i Sverige og Danmark. August 2013 Innovationsbarometeret FoU chefer i Sverige og Danmark August 2013 Om Innovationsbarometeret I alt 100 FoU-chefer i Sverige og Danmark, 50 i hvert land, blev bedt om at svare på en række spørgsmål vedr.

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens 2012

FIRST LEGO League. Horsens 2012 FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Team Grande Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Torstedskolen Type

Læs mere

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Alebo info@alebo.se http://www.alebo.se 180 km 2h 55 min Starts: Alebo Pensionat, Södra vägen, Unnaryd, Sweden Ends: Södra vägen 53, Unnaryd, Sweden Start Point:

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne

klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne klima tilpasning Temadag i københavn 20. marts 2013 i danmark og skåne Tilmelding Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger (FBBB) arrangerer - i samarbejde med Københavns kommune og Sustainable Bussines

Læs mere

Framtidens järnväg i Helsingborg

Framtidens järnväg i Helsingborg Framtidens järnväg i Helsingborg - stadsutveckling och expansion mot Helsingør Civilingeniør Sten Hansen Planeringschef Håkan Lindström Trafikdage i Aalborg 2006-08-29 Dagens præsentation Håkan Stadsutveckling

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

ESKILTUNA FREDERICIA KRISTI- ANSAND LILLESTRÖM LINKÖ- PING LUND NORRKÖPING GÖ- TEBORG STAVANGER TROMSÖ TRONDHEIM UMEÅ UPPSALA JUBILEUMSSKRIFT

ESKILTUNA FREDERICIA KRISTI- ANSAND LILLESTRÖM LINKÖ- PING LUND NORRKÖPING GÖ- TEBORG STAVANGER TROMSÖ TRONDHEIM UMEÅ UPPSALA JUBILEUMSSKRIFT ALBORG AARHUS SKILTUNA FREDERI- CIA KRISTIANSAND LIL- LESTRÖM LINKÖPING LUND NORRKÖPING GÖTEBORG STAVANG- ER TROMSÖ TROND- HEIM UMEÅ UPPSALA VASA SÖNDERBORG MAL- MÖ ODENSE AALBORG AARHUS ESKILTUNA FRE-

Læs mere

FIRST LEGO League. Gentofte 2012. Josefine Kogstad Ingeman-Petersen

FIRST LEGO League. Gentofte 2012. Josefine Kogstad Ingeman-Petersen FIRST LEGO League Gentofte 2012 Presentasjon av laget Team Rolator Vi kommer fra Søborg Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer Gladsaxe skole Type

Læs mere

Utvärdering av PraktikSwapØresund

Utvärdering av PraktikSwapØresund Utvärdering av PraktikSwapØresund Framtagen av: Instituttet for Fremtidsforskning 2005 EUROPEISKA UNIONEN Detta projekt är delfinansierat genom INTEREEG IIIA Öresundsregionen Indhold Forord...6 1. Indledning...7

Læs mere

Brug byen! / Använd staden!

Brug byen! / Använd staden! dzidzo.dk Brug byen! / Använd staden! Evaluering Billede Bus Passing Stig Nygaard Brug byen! / Använd staden! Evalueringsrapport efter pilotprojekt Resume Pilotprojektet Brug byen! (se tekstboks) er blevet

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn 2012. Carl Rau Gutt 10 år 0 kirstine pedersen Jente 11 år 0 esther poulsen Jente 11 år 0 Lise Jørgensen Jente 11 år 0

FIRST LEGO League. Fyn 2012. Carl Rau Gutt 10 år 0 kirstine pedersen Jente 11 år 0 esther poulsen Jente 11 år 0 Lise Jørgensen Jente 11 år 0 FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget Biz 2 Vi kommer fra Aarup Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer Aarupskolen Type lag: Skolelag

Læs mere

Hvad vil du forandre?

Hvad vil du forandre? Hvad vil du forandre? Kick-off Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 www.interreg-oks.eu #interregoks Kick Off Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 VARMT VÄLKOMNA! Eriksbergshallen i Göteborg

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

VÆRDIGRUNDLAG FOR. Multimediehuset

VÆRDIGRUNDLAG FOR. Multimediehuset VÆRDIGRUNDLAG FOR Multimediehuset Århus Kommune Borgerservice og Biblioteker Værdigrundlag for Multimediehuset Århus Kommune Borgerservice og Biblioteker Udarbejdet i samarbejde med NIRAS Konsulenterne

Læs mere

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet.

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. MARC NEWSON FOR Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. Godt design har altid handlet om tidsløse produkter... som har en følelse af kvalitet. MARC NEWSON SMEG-INTE

Læs mere

i Århus 12 16 november 2012

i Århus 12 16 november 2012 i Århus 12 16 november 2012 MÅNDAGEN den 12 november Ankomst till hotell för deltagare från Sverige och Norge ca kl 14:30. Eftermiddagssmörgås och kaffe eller te. Deltagare från Danmark anländer direkt

Læs mere

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år?

Hvordan skal. Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid. Öresunds regionen se ud om 30 år? Hvordan skal Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid Öresunds regionen se ud om 30 år? Indhold År 2040, en omväldsbild Henrik Persson, fremtidsforsker och forfatter Der var engang

Læs mere

Kultur- og værdibaseret boligbyggeri

Kultur- og værdibaseret boligbyggeri Kultur- og værdibaseret boligbyggeri Det 4. byrum: mellemrummet! Eksempler fra Malmø og København Hvad er kultur- og værdibaseret boligbyggeri? Betydningen af den franske revolution for den moderne samfundsudvikilng?

Læs mere

Delebilisme som alternativ til privatbilismen

Delebilisme som alternativ til privatbilismen Delebilisme som alternativ til privatbilismen Privatbilismens naturlov? Der er mange, der forbinder stigningen i bilejerskabet, som en naturlov, der hænger sammen med et samfund i vækst. Denne tese er

Læs mere

Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8

Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8 Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8 Bilag: 5 Bilag nr. 5 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kära medarbetare Vänligen besvara detta frågeformulär så att vi kan förbättra insatserna

Læs mere

En sammanbunden stad 2035. Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020

En sammanbunden stad 2035. Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord 3 4 Vision Helsingör och Helsingborg en sammanbunden stad 2035 Vi ska udvikle HH-området i forhold til

Læs mere

resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi

resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi ANTAGEN MAJ 2010 VEDTAGET MAJ 2010 2 indhold 4 forord 6 bakgrund 8 vision og strategi 12 öresundsregionens största utmaningar och strategiska satsningar

Læs mere

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk hilsen : ægteskab Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres. Vi vill gratulera

Læs mere

KØGE EN KULTURBY EN KULTURSTRATEGI ÉN AFSTEMNING MED TIDLIGERE PLANER OG EN OPDATERING EN TILPASNING TIL VIRKELIGHEDEN OG ET REALITETSTJEK

KØGE EN KULTURBY EN KULTURSTRATEGI ÉN AFSTEMNING MED TIDLIGERE PLANER OG EN OPDATERING EN TILPASNING TIL VIRKELIGHEDEN OG ET REALITETSTJEK KØGE EN KULTURBY EN KULTURSTRATEGI ÉN AFSTEMNING MED TIDLIGERE PLANER OG EN OPDATERING EN TILPASNING TIL VIRKELIGHEDEN OG ET REALITETSTJEK EN FASTHOLDELSE AF ALT DET DER GÅR GODT OG EN HURTIG SCANNING

Læs mere

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012

INDEX. I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 OPEN DAYS 2012 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET DANMARK Midtjylland NordDanmark Öresund Region Syddanmark Vejle Sjælland INDEX I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2012 Midtjylland 3

Læs mere

Vand og Affald. Virksomhedsstrategi

Vand og Affald. Virksomhedsstrategi Vand og Affald 2012 2016 Virksomhedsstrategi forord Vand og Affalds virksomhedsstrategi 2012 2016 er blevet til i samarbejde med virksomhedens medarbejdere, ledelse og bestyrelse. I løbet af 2011 er der

Læs mere

Kultur- og Fritidspolitik

Kultur- og Fritidspolitik Kultur- og Fritidspolitik Nordfyns Kommune Revideret den 15. august 2014 Dokument nr. 480-2014-852344 Sags nr. 480-2013-36230 Indhold FORORD... 2 INDLEDNING... 3 VISIONEN... 4 VÆRDIER... 5 NORDFYNS KOMMUNE

Læs mere

CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling

CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling Teknik Ekonomi Miljö TEM utför konsultuppdrag, bedriver tvärvetenskaplig miljöforskning och håller utbildningar, allt inom hållbarhetsområdet.

Læs mere

Frederikshavn Kommune. Politik for frivilligt socialt arbejde 2014-2018

Frederikshavn Kommune. Politik for frivilligt socialt arbejde 2014-2018 Frederikshavn Kommune Politik for frivilligt socialt arbejde 2014-2018 Indledning FÆLLES pejlemærker Bærende principper Tænkes sammen med 4 5 8 10 Indledning Frederikshavn Kommune er fyldt med frivillige

Læs mere

LOGO1TH_LS_POSr d. By- og Udviklingsforvaltningen Nytorv 11 6000 Kolding Tlf. 7979 7979

LOGO1TH_LS_POSr d. By- og Udviklingsforvaltningen Nytorv 11 6000 Kolding Tlf. 7979 7979 LOGO1TH_LS_POSr d By- og Udviklingsforvaltningen Nytorv 11 6000 Kolding Tlf. 7979 7979 KULTURUDVALGETS Politiske fokusområder 2014-2015 Mødesteder og midlertidighed Kultur er fyrtårne og fysiske rammer.

Læs mere

Byer i 21 årh. - hvordan?

Byer i 21 årh. - hvordan? Byer i 21 årh. - hvordan? Camilla van Deurs, Arkitekt M.A.A., PhD Associate Partner Gehl Architects Program Del 1 10-10:15 Velkomst v. kommunen 10:15-11 Byrummets funktioner og udfordringer i det 21. Århundrede

Læs mere

Vision på Hummeltofteskolen Hvem er vi?

Vision på Hummeltofteskolen Hvem er vi? Vision på Hummeltofteskolen Hvem er vi? VSON: DYBDE, BEVÆGELSE & BREDDE Hummeltofteskolen er et aktivt fællesskab, hvor elever, lærere, pædagoger og forældre bringer viden, kompetencer og relationer i

Læs mere

PROJEKTEVALUERING. Fra vision til lokalt engagement Udbredelse og formidling af lokale energistrategimål

PROJEKTEVALUERING. Fra vision til lokalt engagement Udbredelse og formidling af lokale energistrategimål PROJEKTEVALUERING Fra vision til lokalt engagement Udbredelse og formidling af lokale energistrategimål Strategi for bæredygtig udvikling i Norden 2009-2012 projekt nr. 80362, journal nr. 08-02436 Indhold

Læs mere

UDKAST TIL ERHVERVSPOLITIK

UDKAST TIL ERHVERVSPOLITIK UDKAST TIL ERHVERVSPOLITIK INDLEDNING Vordingborg Kommunes erhvervspolitik danner den overordnede ramme for kommunens arbejde med erhvervsudvikling og skal medvirke til at virkeliggøre Kommunalbestyrelsens

Læs mere

Vestegnen i udvikling byer i bevægelse. Fælles udviklingsperspektiv til Vestegnskommunernes kommuneplanstrategier

Vestegnen i udvikling byer i bevægelse. Fælles udviklingsperspektiv til Vestegnskommunernes kommuneplanstrategier Vestegnen i udvikling byer i bevægelse Fælles udviklingsperspektiv til Vestegnskommunernes kommuneplanstrategier 15. oktober 2007 Vestegnen i udvikling byer i bevægelse På Vestegnen er der lang tradition

Læs mere

Politik for Kulturhovedstad 2017

Politik for Kulturhovedstad 2017 Politik for Kulturhovedstad 2017 Vision Hvordan kan vi medvirke til, at lokale kunst- og kulturmiljøer bidrager endnu mere offensivt og værdsættes for deres kompetencer og bidrag til den samlede udvikling

Læs mere

Ledelse i frivillige sociale foreninger DEBATOPLÆG. Rådet for Frivilligt Socialt Arbejde, marts 2008 3...

Ledelse i frivillige sociale foreninger DEBATOPLÆG. Rådet for Frivilligt Socialt Arbejde, marts 2008 3... Ledelse i frivillige sociale foreninger DEBATOPLÆG Rådet for Frivilligt Socialt Arbejde, marts 2008 1 2 3... Ledelse i frivillige sociale foreninger Vi vil som frivillige sociale foreninger gerne bidrage

Læs mere

Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken

Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken www.oresundskompass.org 14 integrationsindikatorer Projektet Regionala analyser Øresundskompass har under projektperioden februari 2002 till februari

Læs mere

Referat af projektkoordineringsmøde den 25. januar 2007 på Miljøcenter Århus

Referat af projektkoordineringsmøde den 25. januar 2007 på Miljøcenter Århus Referat af projektkoordineringsmøde den 25. januar 2007 på Miljøcenter Århus Til stede: Henrik Skovgård, Irene Wiborg og Uffe Jørgensen (referent) 1. Godkendelse af referat Godkendt. 2. Task 1.1. Har Henrik

Læs mere

DAGTILBUDSPOLITIK 2015-2018 HOLSTEBRO KOMMUNE

DAGTILBUDSPOLITIK 2015-2018 HOLSTEBRO KOMMUNE DAGTILBUDSPOLITIK 2015-2018 HOLSTEBRO KOMMUNE Indhold Indledning 3 Formål for dagtilbud 4 Dagtilbudspolitikken i Holstebro Kommune 5 Det anerkendende dagtilbud 6 Visioner for dagtilbuddene i Holstebro

Læs mere

Förord. Juni 2005. Birger Olofsson Direktör Öresundskomiteen

Förord. Juni 2005. Birger Olofsson Direktör Öresundskomiteen Förord Jämställdhet - ligestilling mellem kvinder og mænd - är en viktig demokratifråga. Målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden

Læs mere

Visioner, missioner og værdigrundlag i de 50 største virksomheder i Danmark

Visioner, missioner og værdigrundlag i de 50 største virksomheder i Danmark KAPITEL 1 Visioner, missioner og værdigrundlag i de 50 største virksomheder i Danmark Kapitel 1. Visioner, missioner og værdigrundlag... Virksomheder har brug for gode visioner. Strategisk ledelseskommunikation

Læs mere

GOKART. Brugsanvisning Bruksanvisning. Importeret af Harald Nyborg A/S. Model: CT008 Best.nr. 8197

GOKART. Brugsanvisning Bruksanvisning. Importeret af Harald Nyborg A/S. Model: CT008 Best.nr. 8197 GOKART Importeret af Harald Nyborg A/S Brugsanvisning Bruksanvisning Model: CT008 Best.nr. 8197 Tillykke med deres nye gokart! De bedes læse denne brugsanvisning grundigt, før De samler gokarten eller

Læs mere

UDVALGSPOLITIK FOR PLAN- OG BOLIGUDVALGET 2014-2018

UDVALGSPOLITIK FOR PLAN- OG BOLIGUDVALGET 2014-2018 UDVALGSPOLITIK FOR PLAN- OG BOLIGUDVALGET 2014-2018 Fokusområder 2016-2017 UDVALGSPOLITIK FOR PLAN OG BOLIGUDVALGET 2014 BAGGRUND Denne udvalgspolitik for Plan- og Boligudvalget er skabt i fællesskab af

Læs mere

Öresundsregionen 2045

Öresundsregionen 2045 ÖRIB Öresundsregionens Infrastruktur og Byudvikling Öresundsregionen 2045 Scenarier för trafik och byutveckling Januari 2007 Medverkande Projektledning Charlotte Lindström Annette Klysner Emma Kvistberg

Læs mere

Lær det er din fremtid

Lær det er din fremtid Skolepolitiske mål 2008 2011 Børn og Ungeforvaltningen den 2.1.2008 Lær det er din fremtid Forord Demokratisk proces Furesø Kommune udsender hermed skolepolitik for perioden 2008 2011 til alle forældre

Læs mere

Perspektiver på det gode børneliv. - En fælles skole- og dagtilbudspolitik for de 0-16 årige

Perspektiver på det gode børneliv. - En fælles skole- og dagtilbudspolitik for de 0-16 årige Perspektiver på det gode børneliv - En fælles skole- og dagtilbudspolitik for de 0-16 årige Perspektiver på det gode børneliv - En fælles skole- og dagtilbudspolitik for de 0-16 årige Den fælles politik

Læs mere

GLOBALISERINGEN TVINGER OS TIL AT TÆNKE REGIONALT -side 2

GLOBALISERINGEN TVINGER OS TIL AT TÆNKE REGIONALT -side 2 I N F O R M A T I O N F R Å N Ö R E S U N D S K O M I T E E N GLOBALISERINGEN TVINGER OS TIL AT TÆNKE REGIONALT -side 2 Træk erhvervslivet ud til lokalsamfundet -side 5 Samspillet mellem delområderne er

Læs mere

Strategi-plan 2020: På vej mod "Uddannelse i verdensklasse - med hverdagen som grundstof"

Strategi-plan 2020: På vej mod Uddannelse i verdensklasse - med hverdagen som grundstof Strategi-plan 2020: På vej mod "Uddannelse i verdensklasse - med hverdagen som grundstof" Strategi-plan 2020: På vej mod "Uddannelse i verdensklasse - med hverdagen som grundstof" Skolens VISION for 2020

Læs mere

Exklusiv-Hauben GUTMANN GmbH Mühlacker Straße 77 D-75417 Mühlacker Tel +49 (0)7041-882 0 Fax +49 (0)7041-468 82 info@gutmann-exklusiv.

Exklusiv-Hauben GUTMANN GmbH Mühlacker Straße 77 D-75417 Mühlacker Tel +49 (0)7041-882 0 Fax +49 (0)7041-468 82 info@gutmann-exklusiv. Exklusiv-Hauben GUTMANN GmbH Mühlacker Straße 77 D-75417 Mühlacker Tel +49 (0)7041-882 0 Fax +49 (0)7041-468 82 info@gutmann-exklusiv.eu www.gutmann-exklusiv.eu Ceiling Der findes emfang - og så findes

Læs mere

FIKTIONALITET I LITTERATUR

FIKTIONALITET I LITTERATUR KNUD ROMER, KARL OVE KNAUSGÅRD OG JONAS HASSEN KHEMIRI præsen TATION VÆRKER I GRÅZONEN IKKE-fiktion Fiktion Selvbiografi, dokumentar Etik (moral) Roman Æstetik (kunst, nydelse) 2 VÆRKER I GRÅZONEN Genrer:

Læs mere

Ledelsesgrundlag Ringsted Kommune. 4. udkast, 25. marts 2009

Ledelsesgrundlag Ringsted Kommune. 4. udkast, 25. marts 2009 Ledelsesgrundlag Ringsted Kommune 4. udkast, 25. marts 2009 Dato Kære leder Hvad skal jeg med et ledelsesgrundlag? vil du måske tænke. I dette ledelsesgrundlag beskriver vi hvad vi i Ringsted Kommune vil

Læs mere

16. januar 2008. Gælder fra. Håndbog for rejsende mod en endnu bedre arbejdsplads. Bedste arbejdsplads. Rummelighed Fleksibilitet Læring.

16. januar 2008. Gælder fra. Håndbog for rejsende mod en endnu bedre arbejdsplads. Bedste arbejdsplads. Rummelighed Fleksibilitet Læring. P Proceslinien Start Ledere Medarbejdere Rummelighed Fleksibilitet Læring Udvikling Sundhed Trivsel Bedste arbejdsplads Gælder fra 16. januar 2008 Den nye personalepolitik 2008 Håndbog for rejsende mod

Læs mere

Fri rörlighet och funktionshinder

Fri rörlighet och funktionshinder Fri rörlighet och funktionshinder 13. Oktober Nordatlantens Brygge Det grænseløse Norden og dets begrænsninger, København 2015 1 Statsministerdeklaration fra 2013 Oktober 2013 udsendte de nordiske statsministre

Læs mere

resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi

resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi resundsregional UdviklingsStrategi/ UtvecklingsStrategi Öresundskomiteen er en politisk platform for Øresundsregionen. Komiteen består af Region Skåne, Malmö stad, Lunds kommun, Landskrona stad, Helsingborgs

Læs mere

SAMMEN OM VÆKST OG ARBEJDSPLADSER

SAMMEN OM VÆKST OG ARBEJDSPLADSER KØBENHAVNS KOMMUNE SAMMEN OM VÆKST OG ARBEJDSPLADSER - ET ERHVERVSVENLIGT KØBENHAVN FORSLAG TIL KØBENHAVNS KOMMUNES ERHVERVS- OG VÆKSTPOLITIK FORORD Københavns Erhvervsråd består af repræsentanter fra

Læs mere

EN PROGRESSIV STORBYHØJSKOLE I DIALOG MED KØBENHAVN, NORDEN OG VERDEN

EN PROGRESSIV STORBYHØJSKOLE I DIALOG MED KØBENHAVN, NORDEN OG VERDEN VORES VISION DET VI DRØMMER OM AT OPNÅ VISION EN PROGRESSIV STORBYHØJSKOLE I DIALOG MED KØBENHAVN, NORDEN OG VERDEN > at være et førende ud- og dannelsessted for unge fra hele Norden > at fremme den interkulturelle

Læs mere

Sprog i Norden 1979. Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat

Sprog i Norden 1979. Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat 1979 Sprog i Norden 1979 Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat Redaktion: Henrik Galberg Jacobsen (Danmark), Mikael Reuter (Finland), Ståle Løland (Norge), Catharina Gri.inbaum

Læs mere

KULTUR OG OPLEVELSER. Kultur og kreativitet er vigtige faktorer for den enkeltes udvikling, for samfundets sammenhængskraft og for økonomisk

KULTUR OG OPLEVELSER. Kultur og kreativitet er vigtige faktorer for den enkeltes udvikling, for samfundets sammenhængskraft og for økonomisk 40 KULTUR OG OPLEVELSER KULTUR Kultur og kreativitet er vigtige faktorer for den enkeltes udvikling, for samfundets sammenhængskraft og for økonomisk vækst. José Manuel Barroso, formand for Europakommissionen

Læs mere

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013

Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013 1 INDLEDNING Öresundskomiteen blev etableret i 1993 og har gennem årene udviklet sig. Men formålet er det samme i dag som dengang: at

Læs mere

Vi vil være bedre Skolepolitik 2014-2017

Vi vil være bedre Skolepolitik 2014-2017 Vi vil være bedre Skolepolitik 2014-2017 Indhold Vi vil være bedre Læring i fokus Læring, motivation og trivsel Hoved og hænder Hjertet med Form og fornyelse Viden og samarbejde Fordi verden venter 3 6

Læs mere

UDVIKLING AF DETAILHANDLEN I AALBORG MIDTBY

UDVIKLING AF DETAILHANDLEN I AALBORG MIDTBY UDVIKLING AF DETAILHANDLEN I AALBORG MIDTBY STRATEGI OG HANDLINGSPLAN 2016-2018 Hvordan fortsætter vi den stærke udvikling og griber mulighederne i udviklingen af en attraktiv detailhandel i Aalborg? 1

Læs mere