piumassuseqarnerunissaq Samfundets viljestyrke SammisaqTema >> Meeqqat pisariaqartitaallubørn og deres behov

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "piumassuseqarnerunissaq Samfundets viljestyrke SammisaqTema >> Meeqqat pisariaqartitaallubørn og deres behov"

Transkript

1 U k i a q e f t e r å r Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet Inuiaqatigiinni piumassuseqarnerunissaq Samfundets viljestyrke SammisaqTema >> Meeqqat pisariaqartitaallubørn og deres behov Oqaloqatigiinneq pingaaruteqarpoq Samtale er vigtig Ataatsimoorneq, ataqqinninneq naapertuuttunillu killilersuineq Fællesskab, respekt og rimelige grænser Ilaqutariinni perorsaanermi pingaartitat Værdier i familiens opdragelse Erseqqissumik meeqqanut killiliineq At sætte klare grænser Anaanama aterimmagu qujagaara Min yndling fordi han er opkaldt efter min mor Ilaqutariittut sammisaqaqatigiinneq Familiesammenhold

2 Ilaqutariinnut atuagassiaq SILA saqqummersinneqartarpoq PAARISA-mit, Peqqissutsimut Pisortaqarfik. Familiemagasinet SILA udgives af PAARISA, Direktoratet for Sundhed. Atuagassiaq ukiumut marloriarluni saqqummersinneqartarpoq. Magasinet udgives to gange årligt. Atuagassiap imai tigulaariffigineqarsinnaapput suminngaanneersuunerat erseqqissumik nalunaarneqarpat. Magasinets indhold kan citeres med tydelig kildeangivelse. Kontakt SILA attaveqarfigisinnaavat Tlf Fax: SILA, PAARISA, Box 1160, 3900 Nuuk Aaqqissuisut - Redaktion Pauline L. Abelsen, Nukaraq Eugenius Atuakkiorfik A/S Sofie Jessen, PAARISA Akisussaasoq - Ansvarshavende Bodil Karlshøj Poulsen, PAARISA Ilioqqaasoq ilusilersuisorlu Layout og tilrettelægning Tegnestuen TITA, Nina Spore Kreutzmann Naqinneqarfia - tryk Nørhaven A/S Nalunaarsimanngikkaangat Atuakkiorfik imaluunniit TITA assiliisuusarput. Når fotografen ikke er angivet, er fotoet taget af Atuakkiorfik eller Tegnestuen TITA Amerlassusii - oplag ISSN Pisartagaqarneq - abonnement Kalaallit Nunaat/Grønland 75 kr. Nunani Avannarlerni/Norden 95 kr. Apersuinermi atuartartulluunniit allaaserisaanni isummat saqqummiunneqartut, atsiorneqarsimasut atsiorneqarsimanngitsulluunniit aaqqissuisoqarfiup pisortaqarfiullu akisussaaffigisinnaanngilaat. Meninger og holdninger, der kommer til udtryk i interviews eller i læser-indlæg, signerede eller usignerede, er ikke nødvendigvis redaktionens eller direktoratets opfattelser, og derfor ikke kan gøres ansvarlig herfor. Meeqqat angajoqqaamik qanoq inuuneqarnerannut tarrarsuutitullusooq ittarput. Timersortaruit meeqqat aamma timersortalissaaq. Mersortaruit meeqqatit mersortalissapput. Pujortartaruit meeqqavit ilaarniassavaatsit. Persuttaasaruit meeqqatit aamma persuttaasalersinnaapput. Angajoqqaatut isumaqaqqajaasarunarpugut meeqqavut oqaatiinnarlugit inertiinnarlugillu perorsarsinnaallugit. Kisianni amerlasoorpassuit paasisarpaat taamaaliorneq naammanngitsoq, qitornatsinnummi aamma maligassiuisuusariaqarpugut. Assersuutigiinnarlugu meeqqat pujortartarlersimappat illillu pujortartaraluarlutit pujortartarnera unitsikkusukkukku, iluaqutaanavianngilaq inerterlugulu nassuiaakkaluarukku pujortartarneq peqqinnanngitsuummat unitsittariaqaraa. Oqaaseq kimeqarnerusarpoq illit nammineq qanoq iliornikkut maligassiuisinnaaguit. Qitornatta inersimasunngoreerlutik angusaqarluarlutik namminneq ilaqutsiulerpata imaluunniit iluatsitsinngitsoorlutik inuttut atugarliulerpata uagut angajoqqaatut perorsaanitta maligassiuinittalu kingunerigajuttarpaat. Oqarsinnaanngikkaluarpugut angajoqqaat kisimik akisussaasut meeqqamik inersimasutut qanoq ittunngortarnerannut, kisianni angajoqqaat taakkuuvugut inunnit allanit meeqqatsinnut sunniuteqarluarsinnaasut. Minnerunngitsumillu angajoqqaajuvugut qitornatsinnut asanninnermik tunniussaqarnitsigut misigissutsit tungaasigut ineriartortitsinissamut allanit tamanit periarfissagissaarnersaasugut. Angajoqqaatut perorsaanitsigut akisussaaffigaarput meeqqatta timikkut, tarnikkut anersaakkullu avatangiisilersornerisigut siunissami meeqqat ilaqutariillu inuunissaat tunngavilersorluassallutigit, meeqqat ilaqutariillu peqqissumik nukittuumillu ineriartussappata. Barnet er som et spejl til forældrenes livførelse. Dyrker du idræt, vil dit barn også dyrke idræt. Kan du lide at sy, vil dine børn også lære at sy. Er du ryger, vil dine børn også blive rygere. Er du voldelig, så vil dine børn også udøve vold mod andre. Vi tænker nogen gange, at det måske er nok at moralisere og skælde ud i opdragelsen af børnene. Men de fleste opdager med tiden at dette slet ikke er nok; vi skal også være gode rollemodeller for vore børn. Det vil for eksempel være svært for dig at snakke dit barn fra at ryge hvis du selv stadigvæk er ryger. Dine ord vil have meget mere vægt, hvis du kan være et godt eksempel for dit barn. Når vore børn som voksne selv danner familie eller oplever nederlag og modgang er det meget ofte resultatet af vores opdragelse og et spejlbillede af vores egen levevis. Selv om man ikke kan lægge al ansvaret for børnenes levevis som voksne over på forældrenes skuldre, kan vi ikke komme uden om, at forældrene har haft de bedste muligheder for at gøre en indflydelse på børnenes opvækst og liv. Ikke mindst skal vi ikke glemme, at vi som forældrene kan give og vise vore børn kærlighed og dermed udvikle deres følelsesliv. Hvis vi skal sikre børnene og familierne en tryg og sund fremtid, er det vores ansvar som forældre at give børnene trygge omgivelser både fysisk, psykisk og mentalt. SAQQAA / FORSIDE: Leiff Josefsen ImaiIndhold Erseqqissumik meeqqanut killiliineq 12 At sætte klare grænser 14 Oqaloqatigiinneq pingaaruteqarpoq 3 Samtale er vigtig 3 Ataatsimoorneq, ataqqinninneq naapertuuttunillu killilersuineq 4 Fællesskab, respekt og rimelige grænser 6 Ilaqutariinni perorsaanermi pingaartitat 8 Værdier i familiens opdragelse 10 Anaanama aterimmagu qujagaara 16 Min yndling fordi han er opkaldt efter min mor 18 Inuiaqatigiinni piumassuseqarnerunissaq 20 Samfundets viljestyrke 22 Ilaqutariittut sammisaqaqatigiinneq 24 Familiesammenhold 24

3 Allattoq / Af Paneeraq Siegstad Assiliisoq / Fotos af Arne Frigaard Munk Arne Oqaloqatigiinneq pingaaruteqarpoq Taamaanngippat paatsooqatigiinnerit pisinnaapput - Perorsaanermi oqaloqatigiinnissaq pingaaruteqaqaaq, Hilda aallartippoq nangillunilu. -Siullermik imaattaraluarpunga torersaaniaraangama ilaquttakka angerlarsimatinnagit pisarlunga, soorlu meeqqat aneeqqullugit iniminniitsillugilluunniit. Taava ippullugu ulapissuataartaraluarpunga, naggataatigullu qasullunga immaqa isumalullunga ilakka ikiuutinngimmata pisuutissinnaallugit. Massakkulli ilikkarpara ikioqatigiilluta ullut ilaanni torersaaffeqartarluta, akisussaaffiit agguaattarpakka kina erruissava, kina sanissava støvsugerluniluunniit, kinalu igassava. Nerriviliorneq nukarlequtitta akisussaaffigerusuttarpaa aammami nuannareqaa, Hilda oqaluttuarpoq. Samtale er vigtig Ellers opstår der misforståelser - Samtale er et vigtigt element i opdragelsen, indleder Hilda og fortsætter: -I starten var det ellers sådan, at jeg ryddede op, når min familie ikke var hjemme, for eksempel at bede børnene om at lege ude eller være på deres værelser. Jeg gjorde rent på livet løs med sved på panden, og til sidst var jeg træt og blev sur, fordi de andre ikke hjalp til og kunne give dem skylden. Nu har jeg lært, at vi kan hjælpes ad med at gøre rent på bestemte rengøringsdage, hvor jeg udstak pligter om, hvem der skal vaske op, hvem der skal feje eller støvsuge samt hvem der skal lave mad. Vores yngste har til sin store glæde ansvar for borddækning, fortæller Hilda. 3

4 naapertuuttunillu killilersuineq Ataatsimoorneq, ataqqinninneq Aappariit Louise aamma Peter Petersen meeqqamik quliusut perorsarnerat kingumut qiviarpaat Allattoq assiliisorlu: Alice Sørensen Aappariit ullumikkut kinguaarpassuaqarput, 21-nik ernutaqarput 14-inillu ernutaqqiuteqarlutik, ilaqutariit nalliut sivisunerusumik najorusullugit, suliunnaarpunga. Aatsaat ilaqutariinnitsinnut tulluuppallaanngimmata, meeqqallu tuni Louisep Piitallu illuanni tungujortumi Nuummi Saqqarlermiittumi katersuuttarput. tut ilinnialerpunga, Louise oqarpoq. nukarleq børnehaveklassimi aallartimmat ilinniartitsisu Louisap ernuttani Aviaja 12-inik ukiulik ikiortigalugu kaffisorfissanik piareersaajutigaluni oqalulerpoq: angajoqqaamik arlaannik ilaqartuaannarnissaat, pingaar - Qulakkeerniartuaannarsimavarput qitornatta tamatigut - Katersuukkaangatta 50-it 60-illu akornanniittarpugut. tumik arlarput aallassagaangat. Sumiluunniit qaqugukkulluunniit saaffiginnissinnaanertik ikioqqusinnaanertillu ili Katersuunneq pingaartittuaannarsimavarput. Qitornavut mikigallarmata pingaartissimavarput piffissat soorlu neriffissat eqqorlugit takkuttarnissaat, taamasillutik piffissimajuarniassammassuksamik eqquilluni takkunissaq kisiat ilikkarnagu katersuunnermi ullormut pisimasunik eqqartueqatigiinnissaq ilik - Soorunami meeqqat imminnut sinngagisarsimapput, Atueqqittarneq sinngaattaannerillu karniassammassuk, Louise kaffimik kuioraajutigaluni oqaluttuarpoq nangillunilu. - Kisianni imatorsuaq ajornartorsiutaanngitsumik, isuma Louise qungujulluni eqqaakuluppoq. - Nerinerup nalaani ullormut misigisat immikkuullarissut qatigiissitsiniaaneq saammarsaanerlu atorlugit qaangiuttarput tamakkumi angajoqqaat tamarmik eqqaamassa eqqartorneqartarput, ilaatigullu meeqqat arlaannik ikiugassaagangata isumaqatigiissutigineqartarlutik. vaat. Meeqqat ilaasa ilatik nutaanik pisaarangasa usorisarpaat, taava oqaluttuuttarpavut sooq angajulliit atisaat - Perorsaanitsinni pingaartitatta allat ilagaat ikioqatigiinneq, meeqqat pisassatik annikikkaluit suliarisarpaat, soorlu erruineq, torersaaneq qatanngutinillu nukarlernik paartunngitsumik nutaanik pisaartinneqartarput. kingornutissaneraat - paasisarpaallumi. Tamarmilli akutsineq, Peter Petersen ilaliivoq. Louisep eqqaamalluagaasa ilagaat, ernerat angajulleq Kristian atuariartorumajunnaaraluallarmat. - Ataqqinninneq aamma pingaartut ilagaat, qitornatsinnut paasitinniarsimavarput ataqqineqarniaraanni aamma inuit - Kammalaataasa ilaat cykelitaarsimariarmat usorulluni allat ataqqineqartariaqartut, Louisa meeqqat mikinerisa atuariartorumajunnaallarmat arpallunga malersortariaqarsimavara, angutaat angalammat. Eqqaamasat taa nalaanni piffissaq annerpaaq angerlarsimalluni illumik meeqqanillu paarsisimasoq oqarpoq. maattut ullumikkut qungujulaarutigisinnaavakka taamani - Taamaammat ullumikkut malugisarparput qitornavut ilaatigut qasunalaarsinnaasaraluartut, Louise oqarpoq erseqqissarlugulu ernertik piumasaminik cykelitaartoq ataa taakkulu kinguaavi inoqatiminnik ataqqinnittuusut, minnerunngitsumillu ilaqutariit utoqqartaannik, assullu ilaqutariittut ataatsimuualaarnissamik pingaartitaqartut ta tikeqqimmat. pingaartumik nalliuttuni, aappariit oqaluttuarput. Killit Malinneqaqqusanik naalassinnaaneq killilersorneqarnerlu Anaanap asanninnera Louisep Piitallu qitornaasa peroriartornerminni nalerarisimavaattaaq. Peter Petersen meeqqat mikineranni ilinniartitsisutut sulivoq unnukkullu inuusuttut ornittagaanni sulisarluni. Meeqqat qulit, Marie, Kirsten, Kristian, Kista, Vivi, Peter, Jakob, Louise oqaluttuarpoq nangillunilu, - suleqatima ilaanni si - Killissat napertuuttuusariaqarput ingasappallaaratik, Isak, Naja aamma Erik 1954-imi, 1956-imi, 1957-imi, unnersoqqulluni aperaanga meeqqami unnukkut angerlarnissami killissaminik qaangiisarnera qanoq iliuuseqarfigis 1959-imi, 1961-imi, 1962-imi, 1963-imi, 1965-imi, imi 1969-imilu inunngortut Louisep angerlarsimalluni perorsarpai, ulapittarsimassaqaarlumi. paralu killinga siusippallaartoq, meeqqat allat suli angersanerlugu, aperaaralu qassinut killeqartinneraa. Paasiler - Qitornatta anaanamik asanninnera qanilaarnerallu pigiuaannarsimavaat, taannaasimavormi ilaqutariinni ataat - Isumaqarpunga qitornatsinnik killilersuisarnerput naalaqqajanngitsut angerlartinniartarsimagaa. simoorfiusoq, Peter tulluusimaarluni nuliani isigalugu pertuuttarsimammat tamanna annerusumik ajornartorsiutigisimanngikkipput. oqarpoq. - Sisamassaat Kista ataasileeqqammersoq sulileraluarpunga, ilaatigut pisiniarfinni, kisianni piffissat suliffiusut kussaasarput, uagut perorsaanitta nalaani - Ullumikkut meeqqat unnuarsuaq tikillugu aneertut ta taamaattoqan 4

5 Nammineq pigisaq/privat foto Louise Peter qitornaallu tulleriiarnatik inissisimasut: Marie, Kirsten, Kristian, Kista, Vivi, Peter, Jakob, Isak, Naja aamma Erik, ernutaat angajulleq Jørgen 1985-imi apersortimmat assilisaq. Louise og Peters børn i vilkårlig rækkefølge; Marie, Kirsten, Kristian, Kista, Vivi, Peter, Jakob, Isak, Naja og Erik. Billedet blev taget 1985 da ægteparrets ældste barnebarn Jørgen blev konfirmeret. ngilaq. Meeqqatta killilerneqartarsimanertik nammineq perorsaanerminni atorpaat, tassami qitornatta unnuarsuaq tikillugu meeqqaminnik aneersitsineq atortorinngilaat, Peter oqarpoq. Ilinniarneq sunngiffimmilu sammisat Angajoqqaat perorsaanerminni pingaartissimasaasa ilagaat meeqqamik ilinniagaqarnissaat sunngiffimminnilu peqqinnartumik sammisaqarnissaat. - Peqqinnartumik sammisaqarnissaat pingaartissimavarput, taamaattumik sunngiffimmi timersornermik sammisaqartarsimapput, Louise oqarpoq nangillunilu. - Sapinngisatsinnik qitornatta ilinniagaqarnissaat anguniarsimavarput, siunissami imminnut ilaquttaminnillu pilersuinissaat pillugu. Ataatsip HF-ernini unitsikkaluarpaa, kaammattorlugu isumaqatigiissuteqarfigaarput kingusinnerusukkut ilinniarnini nangissagaa taamaaliorporlumi. Ullumikkut Louisep Piitallu qitornaat tamarmik ilinniagaqarsimapput. Ilaat ilinniartitsisuupput, ilaat mekanikerit, maskinmesterit, ilaallu allaffissornermik namminersortuunermillu ingerlassaqarlutik. - Ullumikkut qitornavut uagutsinnut inuiaqatigiinnulluunniit nanertuutaanatik inooqataapput, Peter oqarpoq. - Taamaammat oqarsinnaagunarpugut, meeqqat amerlagaluaqisut perorsarluarsimallugit, Louise qungujulalluni naggasiivoq. Louise aamma Peter Petersenip perorsaanerminni pingaartitaat 1. Angerlarsimaffik toqqissisimaffiusoq 2. Ulluinnarni pisariaqartitat pingaartut 3. angajoqqaat asanninnerat tunniusimanerallu 4. susassareqatigiinneq ikioqatigiinneq ataatsimoornerlu 5. Ilinniarneq inuiaqatigiinni iluaqutaaneq akuunerlu Killissarititaasut naapertuuttuusariaqarput ingasappallaaratik, aappariit Louise aamma Peter Petersen isumaqarput. Grænserne skal være rimelige, mener ægteparret Louise og Peter Petersen.

6 rimelige grænser Fællesskab, respekt og Ægteparret Louise og Peter Petersen kigger tilbage på opdragelsen af deres ti børn Familien tæller i dag blandt andre 21 børnebørn og 14 oldebørn der i højtiderne samles i Louise og Peter Petersens blå hus i Saqqarliit i Nuuk. - Vi kan tælle op til mennesker i huset, siger Louise Petersen, der ved hjælp af barnebarnet Aviaja på 12 år, har dækket kaffebordet. - Det har været vigtigt for os at være sammen. Da børnene var små, var det vigtigt at de kom til tiderne for eksempel til måltiderne så de kunne lære at passe tiden, men også lige så meget for at vi kunne være sammen og snakke om de ting der er sket i løbet af dagen. Hvis nogen havde været ude for noget usædvanligt eller havde brug for hjælp så blev der snakket om det under måltiderne, siger Louise Petersen mens hun øser op. - Derudover var det vigtigt, at alle hjalp hinanden og opfyldte deres pligter, såsom at vaske op, rydde op eller passe yngre søskende, siger Peter Petersen. - Respekt har også været en vigtig faktor i vores opdragelse de skulle lære, at man får respekt ved at respektere andre, siger Louise, der ud over korte perioder på arbejdsmarkedet, var hjemmegående. - Vi kan mærke at vores børn og deres efterkommere har stor respekt for deres medmennesker og familiens ældste medlemmer. De holder også af, at samles til familiesammenkomster især i højtiderne, siger ægteparret. Tekst og foto: Alice Sørensen Mors kærlighed Mens Peter Petersen arbejdede som lærer og havde aftenarbejde i ungdomsklubben, passede Louise hus og børn. Og med de ti børn: Marie, Kirsten, Kristian, Kista, Vivi, Peter, Jakob, Isak, Naja og Erik, født i henholdsvis 1954, 1956, 1957, 1959, 1961, 1962, 1963, 1965, 1968 og 1969, var der nok at se til. - Børnene har altid haft deres mors kærlighed og omsorg hun har været familiens sande holdepunkt, siger Peter mens han ser stolt på sin kone. - Da vores fjerde barn Kista var et år, begyndte jeg at arbejde, blandt andet i en butik, men arbejdstiderne passede ikke til vores familieliv og jeg ville gerne være mere sammen med børnene, så blev jeg igen husmor på fuld tid indtil den yngste startede i børnehaveklasse, hvorefter jeg startede min uddannelse som lærer, siger Louise. - Vi har altid sørget for, at den ene af os var hjemme, når den anden skulle være væk i længere tid, for eksempel på rejse. De skal vide, hvor de har os og kan til hver en tid få den hjælp de gerne vil have. Genbrug og jalousi - Der har selvfølgelig været søskende-jalousi blandt børnene, erindrer Louise med et smil på læberne. - Men jeg husker intet alvorligt ud over fredsmægling og trøstning noget som alle forældre kender til. Nogle af børnene misundte de der fik nyt tøj, så måtte vi selvfølgelig forklare dem, hvorfor de måtte genbruge de ældre søskendes brugte tøj, og det forstod de. Alle fik dog nyt engang imellem. En episode, som Louise husker tydeligt var dengang, da parrets ældste søn Kristian, nægtede at komme i skole. - En af hans venner havde fået en ny cykel, og han ville ikke i skole før han fik een mage til. Det skete på et tidspunkt hvor Peter var ude og rejse, så jeg måtte løbe rundt efter ham for at kunne sende ham i skole. Det er sådanne episoder som jeg i dag kan more mig over, selvom det til tider kunne være lidt hårdt dengang, siger Louise og forsikrer, at sønnen fik sin cykel, da far kom hjem efter rejsen. Grænser Disciplin og grænser har ligeledes været vigtige pejlemærker for børnene. - Grænserne skal være rimelige, siger Louise og fortsætter, - engang spurgte en kollega mig til råds om, hvad hun skulle gøre, da hendes barn ikke ville gøre som aftalt. Barnet nægtede at komme hjem til tiden om aftenen. Jeg spurgte min kollega, hvad tid barnet skulle være hjemme det viste sig at barnet skulle hjem, lang tid før de andre børn. Jeg tror, at vi har sat nogle rimelige grænser og har derfor ikke haft store problemer med de grænser vi har sat for børnene. 6

7 Privat foto Nammineq pigisaq/privat foto Louise aamma Peter Petersen 1955-imi katipput. Louise og Peter Petersen blev gift i Aviajap aqqaneq-marlunnik ukiullip aataa ilitsersuuppaa qanoq SMS ammarneqartarnersoq. Barnebarnet Aviaja på 12, viser bedstefar hvordan man modtager en SMS. - I dag ser vi børn der leger ude til sent på natten, det var ikke noget vi så ret tit dengang børnene var små. Grænserne er vel noget som børnene har taget med sig, for ingen af vores børnebørn eller oldebørn er ude til langt ude på natten, siger Peter. Uddannelse og fritid For forældreparret har det også været vigtigt, at deres børn fik sig en uddannelse og havde en sund fritidsbeskæftigelse. - Det har været vigtigt, at børnene havde en sund fritidsbeskæftigelse, derfor har sporten også været en del af deres fritid, siger Louise og fortsætter. - Vi har gjort vores bedste for at sikre, at de fik en uddannelse, så de senere i livet kunne forsørge sig selv og deres familie. For eksempel droppede en af dem ud af HF, men vi opmuntrede hende og aftalte med hende, at hun skulle fortsætte sin uddannelse og det gjorde hun. I dag har alle ti børn en uddannede bag sig, nogle som lærere, mekanikere, maskinmester, og andre indenfor administration og som private erhvervsdrivende. - De klarer sig selv i dag og er ikke på nogen måde til last for hverken os eller samfundet, siger Peter. - Så man kan sige at vores opdragelse af vore mange børn er lykkedes, slutter en smilende Louise. Fem vigtige punkter i Louse og Peter Petersens opdragelse af deres børn 1. Et trygt hjem 2. Basale daglige behov 3. Forældrenes kærlighed og hengivenhed 4. Sammenhold og fællesskab 5. Uddannelse at være til gavn og være en del af samfundet 7

8 Meeqqat qitiutillugit perorsaanissaq uatsinnut pingaaruteqarsimavoq. Assersuutigalugu meeqqatta ilisimajuaannarpaat sumiinnersugut saaffigiuaannarsinnaallutalu. Oqartariaqarpunga tamanna assut iluatsissimasoq. Toqqissisimallunga peroriartorpunga ilisimallugu angajoqqaannut saaffiginnittuaannarsinnaallunga. Angerlarsimaffitsinni pissutsit ammasumik oqaluuserisarpagut. Misigissutsit pilersaarutit kissaatigisat allarpassuillu. Maluginiarsimavara nammineersinnaassuseqarnissarput pingaartikkissi. Assersuutigalugu ataatap erseqqissarsimavaa meerartaassagaanni ilinniagaqarsimanissaq, nammineq ineqarneq, nammineq aningaasaqarneq siunissaqarfigisamillu aappaqarnissaq pingaaruteqartut. Ataatarsilu isumaqatigiilluta perorsaavugut. Alliartornissinni killiliisarnitsigut, ataqqinninnitsigut, siunnersuisarnitsigut, akisussaaffilersuisarnitsigullu namminersortuunissarsi anguniarsimavarput. Tapersersorneqartuarnitsigut namminersortuunissarput piviusunngorpoq. Oqaluunneqartartuugutta naalagaaffiginiarneqarluta imaaliussuutit, una qinissavat imaassinnaavoq nammineersinnaassuserput killeqarsimassagaluartoq aammalu oqaasissinnut killormoorniartarsimalluta. Oqaluuttarpatsigulli pitsaanerussangatippara imaasioruit, una pissutigalugu ataqqilluta akisussaaffilerluta tatigalutalu. Siunertariuarparput nammineersinnaalluarnissarsi. Efterskolerlunga angerlarsersuaartunga ataatama oqarfigaanga: Angerlaannanngikkuit pitsaanerussaaq, takussuat naammassigukku qutsavigissavatsigut. Ilumoorporlu, assut qujasarpunga tunniutiinnarnanga naammassisimagakku. 8

9 Allattoq assiliisorlu Simigaq Broberg Oqarfigivatsigittaaq 18-ileereeravit aningaasat efterskolernissarnut atorsimasagut maangaannartussat akiitsorlutit utertittariaqassagitit. Akiitsoqartannginnissarlu pillugu ilinniartinnikuugatsigit nalunngilat qanoq isumaqarnersoq. Ilallugu oqarpugut tullissaani arlaannut ilinniaqqinniaruit uagut akiliunnavianngikkitsigit. Taamaasiorpugut nalunnginnatsigu ilinnut pitsaanerusoq efterskolernerit naammassigukku. Pikkoreqaatillu qinersilluarlutit naammassigavit. Imaallaammi nuannersorpassuarnik pissarsivunga misilittagaqarnerulerlungalu. Eqqaamavara aamma aalakooqqaartunga paasigamma. Oqarputit: Ajunngilaq aalakoorusukkuit ingasattajaarutinngiinnassavat, killissaa nammineq ilinniassavat. Uanga nammineq inuusuttuullunga oqaluttuunneqartarnikuunnginnama nammineq misilittaasariaqartarsimavunga. Taamaattumik meeqqagut pitsaasumut siunnersorusuttarpagut uagut misilittakkagut oqaluttuaralugit. Pingaarpormi paasissallugu imigassaq ajunngitsumik atorlugu nuannersuusoq nammilerlu atuineq aqutassaasoq. Nuannersorpassuit ilagaat mikinitsinniilli asiartarnerput. Taassumap ingerlateqqinnissaa ilissinnut pingaaruteqarsimavoq. Ilaa siorna illit aqqaluit tuttumik pernartippaatit. Naa, nuannaaratta. Qilanaalereerpunga asiaqqinnissatsinnut. Aalisarnissaq, tisanissaq aammalumi nammineerluni panertulinissaq. Soorlu meeraanissinniilli pingaartitagut attattuarumaarisi. Assut nuannerpoq nammineersinnaalluartusi piumassuseqarluartusilu isigalusi. Ilaqutariit: Angajoqqaat meeqqallu pingasut: Pani: Agathe (Aka) Dahl Thorleifsen, 22-nik ukiulik Anaana: Arnavaraq Thorleifsen Dahl, 47-inik ukiulik Ataata: Lars Dahl, 42-nik ukiulik Pani: Regine Dahl Thorleifsen, 23-nik ukiulik Erneq: Nukappiaraq Dahl Thorleifsen, 18-inik ukiulik

10 Tekst og fotos Simigaq Broberg Under vores opdragelse har vi lagt vægt på, at barnet skal være i centrum. Barnet skal hele tiden vide hvor vi som forældre er henne og at han/hun altid kan henvende sig til os. Det kan man vist godt sige er lykkedes. Det har givet mig tryghed. Og den glæde, at vi kan snakke om alting. Vi har snakket åbent om alting derhjemme. Følelser, planer, ønsker - alt der har med os at gøre. Det har altid været jeres mening at gøre os selvstændige. Far har gjort mig bevidst på, at det er godt at have en uddannelse, eget hjem, økonomien i orden og at finde den rette ægtemand før man vælger at få børn. Din far og jeg er enige om opdragelsen. Under jeres opvækst har vi sat grænser, respekteret jer, vejledt jer og ladet jer vokse med ansvar. Vi har handlet således for at forberede jer til voksenlivet. Det har givet os styrke. I ser os som selvstændige personer og med jeres støtte og vejledning er det lykkedes, at gøre os modne og ansvarlige. Hvis I måske havde været dominerende I skal gøre sådan og sådan havde vi muligvis gjort modstand. Men I har altid respekteret os. I siger jeg mener at det er bedst således fordi. Og det lytter vi til. Det var altid vores mål at gøre jer selvstændige. Da jeg startede på efterskole havde jeg meget hjemve og ville hjem. Men far sagde, at det var bedst for mig at blive på efterskolen. Han sagde også, at jeg senere hen 10

11 Familie: Forældre med tre børn Datter: Agathe (Aka) Dahl Thorleifsen, 22 år Mor: Arnavaraq Thorleifsen Dahl, 47 år Far: Lars Dahl, 42 år Datter: Regine Dahl Thorleifsen, 23 år Søn: Nukappiaraq Dahl Thorleifsen, 18 år. vil takke ham for at jeg blev der. Det har han fuldstændig ret i. Hvis du skulle hjem i utide, skulle du tage lån for at betale vores investering tilbage. Vi har lært dig om ikke at skylde penge, så du vidste hvad det betød. Vi sagde også, at det ville være vores sidste investering i din uddannelse hvis du droppede ud. Vi vidste, at det var bedst for dig at færdiggøre efterskoleopholdet. Du valgte det rigtige, det skal du have ros for. Jeg fik en masse oplevelser og lærte en hel del ved at være på efterskolen i den planlagte tid. Kan du huske den dag jeg havde drukket alkohol for første gang? Du sagde, at det er fint at jeg drikker, men det er godt at kende grænsen. Under min opvækst fik jeg ingen vejledning. Jeg var nødt til selv af afprøve grænser. Derfor vejleder vi jer og fortæller jer om vores egne oplevelser. Det er vigtigt, at forstå at man kan nyde alkohol, men man skal kunne styre sig selv. Det er også så dejligt at vi, siden vi var små, har været ude i naturen. Det som I har ført videre til vores familie. Du fik dit første rensdyr sidste år, med din lillebrors hjælp. Vi var så glade den dag. Jeg glæder mig allerede til næste gang vi skal ud i naturen. Jeg vil fiske og tørre mine egne fisk. I har overtaget vores værdier gennem opdragelsen. Det er en stor glæde, at I er selvstændige og ser lyst på fremtiden. 11

12 Meeqqat inuusuttuaqqallu ineriartussagunik inersimasunngornissamullu piareersassagunik pisariaqartippaat paasissallugu iliuuserisinnaasatik killeqartut Ilaqutariinnut oqarasuaatikkut siunnersuivik. Kinaassuseq isertuunneqarsinnaavoq. Oqarasuaat: Ammasarfiit: Marlunngorneq nal. 19:00-21:00 Sisamanngorneq nal. 15:00-17:00 12

13 Allattoq: Simigaq Broberg Assiliisoq: Leiff Josefsen Meeqqat pakkunneqartarnissartik asaneqarnissartillu pisariaqartippaat. Aammali iliuutsimik killeqarnissaat pisariaqartillugu. Meeqqat ilitsersuunneqartariaqarput paasitissallugit pissusilersornerat sumut killeqassanersoq. Inunnut allanut imminullu ataqqinninneq pingaaruteqarmat. Toqqissisimaneq - Meeqqat killiminnik ilisimatinneqarlutillu ilikkarsimasut toqqissisimanerusarput. Meeqqallu killeqanngikkunik angajoqqaaminnik naalagarsiortitsilersinnaapput eqqissiveeruteqqajaanerullutik killissarsiorsinnaallutillu, Naja Lange Uummannap Kommuneani perorsaanermut siunnersorti oqarpoq. - Pisiniarfimmi meeqqamik piumasaqarluni qiasoorneq misigereerpara. Kisianni taamatut pisoqartillugu tunniutiinnannginnissaq pisariaqarpoq. Nipangersinniapallaannarlugu piumasaa tunniukkukku nalunngilara aamma tulliani taamaasissasoq. Kisianni oqarfigigukku naamik nassuiaallugulu sooq naameernerlunga tullissaani ilisimassavaa taamatut iliornini iluaqutaanngitsoq, Dorthe Egede Petersen marlunnut anaanaasoq oqarpoq. Assigiimmik oqariartorfigineqarneq Meeqqat aalajangersimasumut ilaannikkuinnaq akuerineqartarunik ilaannikkullu itigartinneqarlutik nassuiaanneqarnatillu sooq pissutsit taamaannersut toqqissisimanngequtigisinnaavaat. - Angajoqqaatut perorsaanermi isumaqatigiittariaqarpugut killissat sumiissanersut. Taamaasinngikkutta meeqqamut paatsiveerunnarsinnaavoq eqqissiviilliorfiulluni. Soorlu innartarfissaat ikiuuffissat aningaasanilluunniit tunilaartarnissaat isumaqatigiissutigisariaqarpagut. Meeqqap ilikkarniassammagu periarfissarititani qanoq innersut, Dorthe Egede Petersen oqarpoq. Dorthe Egede Petersen Meeqqat periarfississallugit - Angajoqqaat ilaasa killiliisinnaaneq ajornartittarpaat kinguneqartitsinissarlu nalornissutigisinnaasarlugu. Siunertaq nalorninarsinnaavoq meeraq qialerpat nuanniilliulerlunilu. Meeqqamullu pingaaruteqarpoq paasissallugu qanoq iliorsinnaavunga qanorlu ilioqqusaanngilanga. Meeqqat ukiui pissusilersornerilu aallaavigalugit killiliineq aalajangersagassaavoq. Pingaaruteqarporlu eqqissilluni meeqqap ilikkarnissaa periarfissiissutigissallugu, Naja Lange oqarpoq. Meeqqat mikinerit nalinginnaasumik ajortumik isumaqarlutik iliuusereqqusaanngitsunik iliuuseqarneq ajorput, taamatullu ukioqartillugit angajoqqaanit ajattorneqartutut misigitinnaveersaagassaapput. Meeqqap allilaareersup marluk-pingasut missaanniit qummut killigititat misilerarsinnaasarpai, killigititallu uteqqiasumik ataqqinagit pissusilersorpat tamanna meeqqamut kinguneqartinneqartariaqarpoq, itigartitaanerminilu qiagaluaruni kamakkaluaruniluunniit ajunngilaq. Taamaasiornermigut ilikkarumaarpaa killigititat sumiinnersut ataqqisassaasullu. Isigisatik tusaasatillu ilinniutigisarmatigit. 13

14 Hvis børn og unge skal udvikle sig og forberedes til voksenlivet er det vigtigt at de lærer grænserne for deres adfærd. sit nej tilbage og i stedet for at sige ja, bare for at barnet skal holde op med at græde, risikerer man at barnet gør det samme igen senere. Hvis man i modsat retning fastholder sit nej og forklarer barnet, hvorfor afgørelsen er således, vil barnet forstå at handlingen ikke hjælper noget, fortæller Dorthe Egede Petersen, mor til to børn. Enighed omkring grænser Oplever børn, uden at få forklaret hvorfor, forskellige grænser, kan det medføre at barnet bliver forvirret og føler sig utrygt. - Som forældre er vi nødt til at være enige omkring grænserne. Hvis der er uenighed om grænserne i hjemmet vil det påvirke barnet. Det kan resultere i, at barnet er uroligt og bliver krævende, for barnet vil hele tiden sætte forældrene til prøve. For eksempel skal man være enig omkring sengetiden, lommepenge og konsekvenserne af at bryde grænser, siger Dorthe Egede Petersen. Dorthe Egede Petersen Børn har brug for masser af kærlighed og omsorg. Men de har også brug for at lære, at alting har en grænse. Og børn skal have hjælp til at forstå, hvor grænsen går. De skal lære at respektere andre mennesker og sig selv. Tryghed - Børn der har lært deres grænser at kende er ofte mere trygge. I de tilfælde, hvor børn ikke har grænser, kan de komme til at styre forældrene og er ofte grænsesøgende, siger Naja Lange pædagogisk konsulent i Uummannap Kommunea. - Jeg har oplevet at stå i en butik med et grædende barn. Men jeg ved, at man ikke skal give efter når man har sagt nej. Ved at trække Mulighed for at lære - For nogle forældre kan det være svært at sætte grænser og afgøre konsekvenserne. Det kan være svært at se formålet, når barnet græder og er ked af det. Men det er bedst for barnet at vide, hvad man må og hvad man ikke må. Det er også bedst at sætte grænser svarende til alder og handlinger. Det er altid godt at have overblik og give barnet mulighed for at lære grænserne at kende, siger Naja Lange. Normalt vil små børn ikke med vilje handle ondt. Når de er i den alder er det vigtigt, at de ikke føler sig til besvær hos forældrene. Når barnet er lidt ældre, fra omkring 2-3 års alderen, vil hun/han afprøve grænser. Hvis barnet gentagende gange ikke respekterer grænserne, er det vigtigt, at det får en konsekvens for barnet. Hvis barnet ikke får sin vilje og af den grund græder og er ked af det, er det fint at lade barnet græde. Således vil barnet lære, at der er grænser og de skal respekteres. De lærer nemlig af at se og lytte til de voksnes handlinger. 14

15 Af Simigaq Broberg Foto taget af Leiff Josefsen Anonymt familierådgivningstelefon. Telefon: Åbningstid: Tirsdag kl. 19:00-21:00 Torsdag kl. 15:00-17:00 15

16 Anaanama aterimmagu qujagaara Qujagineranut soralussama ernerimmagu anneertuumik aallaaviuvoq, pingaartumillu sakkortusaataalluni anaanama aterimmagu. Kari Abelsenimik ateqarpoq, qulingiluanik ukiulik. 26. December 2007 quliliisussaq. - Qujaginninnera malugitittarpara takugaangakku pakkutilaartuartarakku, aqassullugu, uluaatigullu kunissorlugu. Taama pineqaraangami iluarusuttarpoq. Oqaluuttarlugu: anaanama atinngua Benigne Abelsen aallartippoq. Qimussimik sukkaniuteqataanerani -Qujaginninnera takuneqarsinnaavoq assersuutigalugu Ole Reimerip Atuarfiani qimussimik sukkaniunnerani apuukkaangat paggatsitsisarlunga, aammalu angusanik agguaassinermi najuutsillunga paggatsitsisarlunga. Qimussimillu perusinermi ilaasarlunga, qimmerisai qamutaalu atorlugit. Beningne Abelsen oqaluttuarpoq. Qujagisap qujagineqaraluarluni killilerneqartarnini qanoq tigusarpaa - Qujagigaluaqalugu killilersinnaasarpara arlaannik piumasaqarneratigut, taamalu killilerneqartarnini siullermik nuannarivallaarneq ajoraluarpaa, paasitinniarlugu oqaluuttarneratigullu paasitinneqarami ajunngitsumik inuttaata tiguaa. Benigne Abelsenip qujaginnikkaluaqaluni killiliisarnini oqaluttuaraa, nangipporlu. - Assersuutigisinnaavara ernutartaaratta assut nammineq siulliunini malugitinniartarpaa. Massakkut paasilluarnikuuaa tamaasa asagikka, arlaannaalluunniit imminiiginnarnagu. Isumaqarpunga qujaginnittoqarsinnaasoq paatsiiveerutsitsinngikkaluarluni. Benigne Abelsen oqarpoq. Piukkussisartoq - Nammineq sanaaminik arlaannik piukkussaqariasaarsinnaasarpoq, uannut assut tulluusimaarnartumik.tassuuna takusinnaasarpara qujagineqarnini annertuumik nuannaarutigigaa. Soorlu nalliullunga ujamiliaminik tunimmanga ullorsiualaartillunga ujammit taakku atorusuttarpakka, anaanama atiata sanaarimmagit. Malugisarpara taakku ujammit atortillugit inuttaa assut tulluusimaartartoq, tunniussani atorneqartut takugaangamigit. Benigne Abelsen oqarpoq. Qujagineqarnini qanoq tigusarpaa - Qujagineqarnini malunnartumik ilorrisimaarutigisaraa takuneqarsinnaasarpoq, pingaartumik mikinerugallarami uteqqiattarluni uatsinnut takkuttarluni. Benigne Abelsen oqarpoq nangillunilu. - Ilaatigullu ilorrisimaarnini ilaannarlugu isersimaaleriarluni sinilaartarluni. Arlaleriarlunilu tukkusarluni. Piffissami kingullermi aneernarsinerummat akuttunerusumik takkuttarpoq. - Maani Kitsissuarsunni Ole Reimerip Atuarfiani atuartut juullilernerani sanaaminnik tuniniaagaangamik nammineq sanaaminik pisiniaqqusarpaanga: Ajaqqii pisiassaqarputit. Inequgalugu ilanngutissavara, allap sanaavi pisiarigikka paasillugu allanik nammineq sanaaminik paarlatsikkiartormagit. Kiisalu anereertunga malillunga sanaani kagerullerannguaq pisiarineqanngitsoq pisiariartoqqummagu pisiaraara. Benigne Abelsen inequlluni naggasiivoq. Meeqqat pisariaqartitaat - Asaneqarneq - Killilerneqarneq - Pakkunneqartarneq - Oqaloqatigineqarneq - Paasitinneqartarneq - Attaveqaqateqartarneq 16

17 17

18 18

19 Min yndling fordi han er opkaldt efter min mor Grunden til, at han er min kæledægge er, at han er søn af min nevøs barn, og det forstærkes af, at han er opkaldt efter min mor. Kari Abelsen, ni år gammel. Fylder ti år den 26. december Jeg viser min glæde for ham, at jeg krammer ham, når jeg møder ham, siger kæleord, giver ham mysser på kinden. Det er han glad for. Jeg siger til ham: min mors navnefælle Indleder Benigne Abelsen. Deltagelse i hundeslædevæddeløb -At han er min kæledægge kan for eksempel ses, når der er hundeslædevæddeløb fra Ole Reimerip Atuarfia. Jeg kaster penge i grams, når han kommer i mål, og igen når jeg er tilstede ved præmieoverrækkelserne. Efter løbet kører jeg en runde med hans hunde og slæde. Det er for at vise min glæde over hans præstation og vise alle min kærlighed til min yndling, fortæller Benigne Abelsen. Hvordan tager han sin status -Man kan tydeligt se, at han er godt tilfreds med at være yndling, især da han var yngre, besøgte han os tit, siger Benigne Abelsen og fortsætter. Til tider var han så tilfreds, at han tog sig en lur. Han sov tit hos os. I den sidste tid, hvor vejret er til mere udendørs liv, kommer han sjældnere. Hvordan har han det med at der, trods ynglingsstatus, sættes grænser -Selv om han er min yndlig, er jeg i stand til at sætte grænser for ham, når han ønsker sig noget. I første omgang var han ikke særlig glad for det, men for at få ham til at forstå, snakkede jeg med ham, det forstod han og tog det pænt, fortæller Benigne Abelsen om at sætte grænser for sin yndling og fortsætter. Som eksempel kan jeg nævne, at han ville markere, at han havde første prioritet, da vi fik barnebarn. Nu har han forstået, at jeg elsker dem begge lige meget, og ikke negligerer nogen af dem. Efter min mening, kan man godt have yndlinge uden at de bliver forvirrede af den, siger Benigne Abelsen. Vil give gaver - Når han har lavet noget, synes han, at jeg skal have tingen som gave, og det er jeg meget stolt over. Dermed kan jeg se, at han er meget glad for at være min kæledægge. For eksempel gav han mig til min fødselsdag et halsvedhæng, som han selv havde lavet. Det bruger jeg gerne til festlige lejligheder, fordi min mors navnefælle har lavet det. Jeg kan mærke, at han er stolt, når jeg har det på, siger Benigne Abelsen. - Når eleverne ved Ole Reimerip Atuarfia her i Kitsissuarsuit i forbindelse med julen laver ting til salg, beder han mig om at købe de ting han selv har lavet, og siger: Grandtante, der er noget du skal købe. Jeg skal lige tilføje, at da han på et tidspunkt fandt ud af, at jeg havde købt noget andre havde lavet, kom han hen til mig, og ville have dem byttet med noget, han selv havde lavet. Da jeg var gået, fulgte han efter mig og ville have, at jeg skulle komme tilbage og købe en mini-kagerulle, som ingen havde købt. Det gjorde jeg så, slutter Benigne Abelsen med erindring om, at det var så kært. Børns behov - Kærlighed - At få sat grænser - Kram - At have samtaler - At blive sat ind i sager - At få et netværk 19

20 Inuiaqatigiinni nuiaqa pium - Perorsaaneq sorpassuarnik imaqarpoq ataasiakkaaniit inuiaqatigiinnut. Dorthe Egede Petersen 18-inik ukioqarluni Ilinniarnertuunngorniarfimmi ukiut pingajussaat atuarluni kissaatigalugu panissaarpoq. Kingornali ataataasorlu qimakkamik panini kisermaatilerpaa. - Assoroornartortaqartarsimaqaaq aningaasat, inissaqarniarneq perorsaasutuaanerlu nukissaalatsitsisarsimapput. Siunertaqaramali tunniutiinnarneq ajorpunga, aqqanilinnut ukiulimmut Juliemut ataatsimillu ukiulimmut Miilu-Malimmut anaanaasoq Dorthe Egede Petersen oqarpoq. Tamaviaarsinnaaneq Imminut piumaffigisinnaanertigut siunniussallu anguniartuarneratigut Dorthe ilinniagaqartunngorpoq. Pitsaasumik nuannarisa sartoq assoruulaarluni pitsaanermik anguniagaqarsinnaaneq. Piumassuseqarneq anguniagaqarnerlu soorlu ipisitaaqqasut, inuppassuit asuli inoorusaaginnartut. Taamaattoqartuartillugu takorloornarpoq meeqqanik sumiginnaaneq qanittukkut qaangerneqarnavianngitsoq, Dorthe oqarpoq. Ilanngullugu oqaatigaa inuit amerlagisassaanngitsut meeqqat pitsaanerusumik atugaqarnissaannut assoroorlutik sorsuttut. Kivitseqataallutik anguniagaqarniaraluartut. Nuannersut annertoqutigalugit - Oqaatigiuminaappoq qanoq piumassuseqarnermut saariarsinnaanersugut. Inuit namminneq piumassuseqarneq pigisariaqarpaat. Perorsaalluarnerorusunnermut piumassuseq. piumassus - Pisariaqartippagulli nuannersut nukittoqu mersorlugit. Sinnilimmik nukissaqartutut misigaluta, 29-nik ukiulik Dorthe Egede Petersen oqarpoq. Marlunnut anaanaasup pikkoriffiginerusariaqarsoraa nersualaarinninnissaq. Oqarsinnaaneq pikkorittusi immaqaluunniit pikkorittunga. Eqqarsaatigisassaavortaaq perorsaanermi piumasarisat allanngoriartortuarnerat. Perorsaaneq allanngoriartortoq - Pitsaanerussaaq meeraq apersortoq nassuiaanneqaruni, naalanngissorigaannilu oqaluunneqassaaq sooq taamaasioqqusaannginnersoq, oqaloqatiginninneq sakkugineqartuassaaq, Dorthe Egede Petersen isumaqarpoq. Meeraq ajoqutaasutut initoqutaasutullu misigitillugu nipangersiinnarneqassanngilaq. minillu suliffeqarusukkami. Ullumikkullu tigisarnissaat ajornartorsiutillu oqaluuserisarnissaat. Perorsaanermut nutaanerusumut piumasarisat ernermi angutaalu katissimapput. - Misigisarpara inuiaqatigiinni amigaataatissinnaalissavagut Taamaasiorluta meeqqat salliu pisariaqartitaannillu imqarsinnaanngillat. soorunami tassanngaannaq eqqunne Angajoqqaalli piumassu 20

21 eqarnerunissaq tigiinni assuse seqarnermikkut pitsaasumillu angusaqarumassuseqarnermikkut meeraq imminut tatiginninnermik pikkoriffigisassaanillu siunissami atorsinnaasaanik tunisinnaavaat. Alloriaqqinnissaq - Isumaqarpunga imminut nalligineq takussaavallaartoq. Arlaatigut sumilluunniit ajortumik peroriartorsimagaanni pitsaasumik perorsaalernissaq ajornarsinnaavoq. Taamaattorli meeqqat nuanniitsunik atugaqartinnissaannut utoqqatsissutissaqanngilagut. Nuanniitsut atorsimasat ingerlateqqinnginnissaat angajoqqaat akisussaaffigaat, Dorthe isummersorpoq. Inuiaqatigiittut ingerlariaqqissagaanni ajornartorsiutit ammasumik eqqartorneqarsinnaasariaqarput aammalu nuannersut isiginiarneqarnerusariaqarlutik. Allattoq: Simigaq Broberg Assiliisoq: Leiff Josefsen 21

22 Samfundets v Opdragelse er et stort emne. Der er mulighed for at tage fat på de enkelte familiers måde at opdrage på, men også det fælles i samfundet. Dorthe Egede Petersen var 18-årig studerende i 3. g da hun fik sin ønskedatter. Siden Samfun viljesty hen ophørte parforholdet med faderen, og hun blev alene mor. At kæmpe for noget - Jeg har kæmpet med økonomien, boligen og opdragelsen. Det har ikke været helt nemt. Jeg har dog aldrig opgivet mine mål, fortæller Dorthe Egede Petersen som i dag er mor til 11-årig Julie og et-årig Miilu-Malik. Ved at sætte krav til sig selv og kæmpe for sine mål opnåede Dorthe en uddannelse. Det er meget vigtigt for hende at have en uddannelse og et job som hun er glad for. I dag er hun lykkeligt gift med sin søns far. - Desværre oplever jeg, at der er mangel på 22

23 iljestyrke viljen til at opnå bedre vilkår. Det er som om folk ikke kan komme videre, de mangler mod til at opnå ting. Det virker som om at folk bare lever videre uden rigtig at involvere sig i samfundet. Hvis det ikke ændrer sig, er ud kan være mere opmærksomme på børnenes behov, udfylde forældrerollen bedre og have mere overskud i hverdagen, fortæller Dorthe Egede Petersen. Moderen til to børn påpeger, at det er vigtigt være fokus på barnets stimulering og læring. Kravene til opdragelsen skal selvfølgelig implementeres. Dertil er det centralt, at forældrene har vilje og mod til, at give deres barn selvtillid og selvstændighed, noget som er sigterne for bekæmpelse af omsorgsvigt ikke dets rke gode, mener 29-årig Dorthe Egede Petersen. Hun tilføjer at en mindre del af befolkningen kæmper hårdt for at forbedre vilkårene for børn og unge. De er ellers villige til at ofre sig og forbedre forholdende. Men det store flertal mangler viljen til at kæmpe for bedre forhold. Fremhæve de positive - Det er svært at sige hvordan befolknings vilje skal styrkes. De enkelte personer må selv have det i sig. - Men vi har brug for at fremhæve positive oplevelser og erfaringer, og finde styrken i dem. Vi har også brug for at snakke åbent om problemerne. Jeg mener, at vi således at rose hinanden. At kunne sige Du er dygtigt til opdragelse eller at rose sig selv Jeg er god til at opdrage. Som opdrager og som samfund er det vigtigt, at være opmærksom på kravene til opdragelsen. Andre krav til opdragelsen Det er altid bedst at snakke med barnet med udgangspunkt i hans/hendes søgen efter viden og opmærksomhed. I de tilfælde, hvor man finder at barnets handlinger er uacceptable, skal man forklare, hvorfor barnet ikke skal handle på denne måde, siger Dorthe Egede Petersen. Det er også vigtigt at undgå, at barnet føler at stå i vejen og være til besvær. Der skal meget værdigfuldt for fremtiden. Det næste skridt - Jeg mener, at der er for megen selvmedlidenhed. Det kan godt være svært at opdrage, hvis egen barndom er fyldt med smerte. Men jeg mener ikke, det er en undskyldning for ikke at tage vare på sine børn. Det er forældrenes opgave at give deres barn en god start, fortæller Dorthe. For at tage det næste skridt er det vigtigt at snakke om problemerne samt at se på de positive sider. Af: Simigaq Broberg Foto: Leiff Josefsen 23

24 Saaffik Ilulissat Tallimap kingorna. Efter kl Ammasarfii ataa. - sisa. nal talli. - sap. nal Åbent man. - tors. kl fre. - søn. kl Piareersimasut / Beredskabstelefonen Imminornissamik pinaveersaartitsineq Selvmordsforebyggelse Nuuk Ullut tamaasa ukioq naallugu nal ammasarpoq Åbningstid hverdag året rundt kl Kisimiinngilatit Sisimiut Suliffiup avataani. Efter arbejdstid Qarajaq Aasiaat / Tusaannga Ilulissat / Ulluinnarni ammasarpoq nal Weekendeni tall. nal.16-miit - ataa. nal. 8-mut. Åbent hverdage: kl Weekendåben fre. kl til man. kl. 8. AIDS-IMIK PAASINIAAVIK AIDSLINIEN Ammasarpoq ataa. sisa.-lu nal Åbent mandag og torsdag kl Qanigisariittut siunnersuiffik Anonym familierådgivning Nuuk Ammasarpoq marl. nal sisa. nal Sianerneq akeqanngilaq Sinerissamit tamarmit sianerfigineqarsinnaavoq Sianersinnaapput: - Ilaqutariit meerartallit - angajoqqaanngorlaat - meeqqanik perorsaanermik nalornissuteqartut Ilaqutariittut sammisaqaqatigiinneq Tamanna ilaqutariinnut nukittorsaataasarpoq Åben for rådgivning tirs. kl tors. kl Det er gratis for dig Mulighed for opkald fra hele kysten Hvem kan ringe: - Familier med børn - Nybagte forældre - Ved tvivl/usikkerhed om opdragelse Allattoq Paneeraq Siegstad Ittoqqortoormiuni innuttaasut amerlasuut qimmillit, snescooterillit firehjulerillilluunniit nunaqarfiusimasoq Uunarteq sunngiffimminni ornittagarilluartarpaat. Illut aaqqissorlugit aasarsiortarfinngortinneqarsimapput, imaluunniit oqaatigisinnaagunarpagut asiartarfiliarineqarsimapput. - Uunartimi piniagassat sikup sinaavani najorneqartarput, tamannalu ilaqutariittut peqqinnartumik inuuneqarnermut assut nukittorsaataasarpoq. Illuutillit sapaatip akunnera naanersiorlugu taakaniittarput, illoqarfimmi imertut illullu iluaniiginnarneq qimalaarlugu aallaartoqartarluni, Hilda oqarpoq. Ilaqutariittut sammisaqaqatigiinnermut nuannersumut aallaaviulluartoq Hilda oqaluttuarpoq, namminneq illuutiminnukaraangamik sammisarpaat meeqqat angajoqqaallu imminnut piffissaqarfiginerat. Pisuttuarneq, aalisariarneq, piniakkanik qamajartoqatigiinneq. Pisallu suliarinerat soorlu qanoq uullisoqartarpa, nikkuliortarpat igasoqartarpa il.il. ataatsimoorlutik perorsaanerup ilaatut aalluttarlugit. ALLAFFIGITIGUT SILA atuagassiaavoq atuartartut peqatigalugit ineriartortikkusutarput. Taamaattumik pisariaqartipparput atuartartut isumaannik tusarlerneqartarnissarput. SILA-p ilusaa, imai siunissamilu imarisinnaasai pillugit allaffigisinnaavatsigut uunga: sila@gh.gl SKRIV TIL OS SILA er et magasin, som vi gerne vil udvikle i dialog med læserne. Derfor vil vi opfordre jer til at skrive til os om magasinets form, indhold og hvad det kan tage op i de næstkommende numre. Skriv til redaktionen på sila@gh.gl Arne Frigaard Munk Familiesammenhold Styrker familielivet Af Paneeraq Siegstad SILA-mi ukiaru saqqummersussami sammineqassaaq: eqqiluisaarneq Temaet for efterårets nummer af SILA bliver: Hygiejne SILA ilaqutariinnut atuagassiamut ateritinneqarpoq; sila isumaqartinneqarpoq inuup siluarsuaanik, silamik avatingiisigisatsinnik aamma silaqassutsitsinnik ersernerullunilu kimeqassutsitsinnut. Silap ersersittarpai silarsuarput aamma avatangiisitsinni sila, aammali oqaaseq isumaqarpoq isumassutsimik silaqassutsimillu. SILA er navnet på familiemagasinet; sila betyder både universet, vejret og forstand og er udtryk for energier. Sila udtrykker både verden og vejret omkring os, samtidig med at betydningen af ordet også går indad mod vores forstand og intellekt. Mange borgere i Ittoqqortoormiit ynder i deres fritid at tage på udflugt til den nedlagte bygd Uunarteq. Turen dertil foregår med slædehunde, snescootere eller firehjulstrækkere. Mange af de gamle huse er renoveret og anvendes som sommerboliger. -Fangstdyrene holder til ved iskanten ud for Uunarteq, at opleve dette syn styrker et sundt familieliv. De, der har huse, kommer dertil i weekenderne, væk fra drikkeriet i byen og væk fra det evige indendørsliv, siger Hilda. Hilda fortæller, at det er roden til et godt familiesammenhold. Når familien er i Uunarteq har forældre og børn tid til hinanden og til fælles oplevelser. - Der er vandreture, fiskeri og udkikken efter fangstdyr. En del af den fælles opdragelse er at lære bearbejdning af fangsten, tørring af kød og madlavning af de selvfangede produkter.

Anaanariit Mor og datter... Isummakkut aalajaatsuuneq pingaarnerpaajuvoq At fastholde synspunkter er vigtigt

Anaanariit Mor og datter... Isummakkut aalajaatsuuneq pingaarnerpaajuvoq At fastholde synspunkter er vigtigt u k i a q e f t e r å r 2 0 0 6 P a a r i s a Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet SammisaqTema P e r o r s a a n e q inuunermi nuannersumi Opdragelse - det gode liv Randi Petersen... Meerartaarnerit

Læs mere

Akiitsut amerligaluttuinnarput Namminermini tamanna tupinnanngilaq aamma tupinnartuliaanngilaq, aasit taamatut innuttaasut tassa pisuupput, uanga qujaannarpunga aamma tigorusunngilara pisuutitaaneq manna

Læs mere

I l a q u t a r i i n n e q a a p p a r i i n n e r l u. U p e r n a a q f o r å r 2 0 0 7

I l a q u t a r i i n n e q a a p p a r i i n n e r l u. U p e r n a a q f o r å r 2 0 0 7 U p e r n a a q f o r å r 2 0 0 7 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet SammisaqTema I l a q u t a r i i n n e q a a p p a r i i n n e r l u Familie og parforhold Ullutsinni aappariit oqartussaaqatigiinnerupput

Læs mere

Sammisaq >> Inuiaqatigiit eqeersimaartut Tema >> Et aktivt samfund. Immikkut saqqummersitaq ekstra 2009 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet

Sammisaq >> Inuiaqatigiit eqeersimaartut Tema >> Et aktivt samfund. Immikkut saqqummersitaq ekstra 2009 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet Immikkut saqqummersitaq ekstra 2009 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet Sammisaq >> Inuiaqatigiit eqeersimaartut Tema >> Et aktivt samfund Kinguaariit akornanni ataqqeqatigiinneq Respekt generationerne

Læs mere

SMIL MED HELE GEBISSET DET SMITTER! KIGUTITIT TAKUTILLUGIT QUNGUJUGIT QUNGUJUTSITSISARPOQ! Peqqissimissanngilagut

SMIL MED HELE GEBISSET DET SMITTER! KIGUTITIT TAKUTILLUGIT QUNGUJUGIT QUNGUJUTSITSISARPOQ! Peqqissimissanngilagut I N U U S U T T U N U T A T U A G A S S I A Q * U N G D O M S M A G A S I N E T IMMIKKUT SAQQUMMERSITAQ * EKSTRA * nr. 2 Upernaaq Forår 2007 PAARISA SMIL MED HELE GEBISSET DET SMITTER! KIGUTITIT TAKUTILLUGIT

Læs mere

Nutaarsiassaaleqiffik qaangiuppoq (IB) Aasaanera nutaarsiassaaleqiffiusartuuvoq. Inuit sulinngiffeqartarput, sorpassuit uninngasarput aamma naalakkersuinermik suliallit akornanni. Taamaammat nutaarsiassani

Læs mere

inuusuttut A n a a n a t SammisaqTema [ EKSTRA ]

inuusuttut A n a a n a t SammisaqTema [ EKSTRA ] [ EKSTRA ] u p e r n a a q F o r å r 2 0 0 6 P a a r i s a I l a q u t a r i i n n u t a t u a g a s s i a q Fa m i l i e m a g a s i n e t SammisaqTema t A n a a n a t inuusuttut Unge mødre Ilaqutariinnut

Læs mere

S trin-imiit nutaarsiassat Qupp. 2 Kigutilerisarfimmiit. Qupp. 9. Nyheder fra trin S Fra tandklinikken s. 9. Issuaanerit nuannersut Qupp.

S trin-imiit nutaarsiassat Qupp. 2 Kigutilerisarfimmiit. Qupp. 9. Nyheder fra trin S Fra tandklinikken s. 9. Issuaanerit nuannersut Qupp. Nanortallip atuarfia INUUNEQ ILINNIARFIUVOQ IGALAAQ ΙTunngavilerneqarpoq 2015Ι nr.3ι 27. MARTS 2015 Ι IGALAAQ Ι Nutaarsiassat atuartunut, angajoqqaanut, atuarfimmilu atuisunut. Sap. akunnerata tulliani

Læs mere

Forslag til rosende/anerkendende sætninger

Forslag til rosende/anerkendende sætninger 1. Jeg elsker dig for den, du er, ikke kun for det, du gør 2. Jeg elsker din form for humor, ingen får mig til at grine som dig 3. Du har sådan et godt hjerte 4. Jeg elsker at være sammen med dig! 5. Du

Læs mere

Kontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk. www.mejlbyefterskole.

Kontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk. www.mejlbyefterskole. 1 Kontakt Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk Forstander: Gyrite Andersen gyrite.andersen2@mejlby-eft.dk Viceforstander: Jørn Frank

Læs mere

Ivaaq. inuuneq imigassartaqanngitsoq et liv uden alkohol

Ivaaq. inuuneq imigassartaqanngitsoq et liv uden alkohol INUK 2_lk 27/03/03 15:54 Side 1 nr. 2 upernaaq - forår 2003 paarisa Inuutilluni imertariaqarpoq! Man må drikke mens man lever! Imigassaq ooqattaaqqaarakku ajoq! Pinligt at være fuld første gang! Ivaaq

Læs mere

Tak for alt mor. Anaana pereersunut qujanaq ANGAJOQQAAT AVITTARNERAT AJUNNGILAQ OK, AT FORÆLDRE SKILLES. Bebbie 11-nik ukioqartoq arnaa toquvoq:

Tak for alt mor. Anaana pereersunut qujanaq ANGAJOQQAAT AVITTARNERAT AJUNNGILAQ OK, AT FORÆLDRE SKILLES. Bebbie 11-nik ukioqartoq arnaa toquvoq: nr. 1 upernaaq forår 2005 paarisa Bebbie 11-nik ukioqartoq arnaa toquvoq: Anaana pereersunut qujanaq Bebbie var 11 år, da hendes mor døde: Tak for alt mor Tarnip pissusiinik ilisimasalik: Tamatta ajornartorsiutinik

Læs mere

Imigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit

Imigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutit Timinni assigiinngitsunik imigassartoruit ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutit

Læs mere

BILLEDE 001 Elina, 16 år fra Rusland

BILLEDE 001 Elina, 16 år fra Rusland BILLEDE 001 Elina, 16 år fra Rusland Er det en veninde, som ikke er her mere? Jeg er meget ked af det, det er Nurzan, og hun skal tage af sted Vi har været sammen siden begyndelsen, også på det første

Læs mere

TAL MED EN VOKSEN. hvis din mor eller far tit kommer til at drikke for meget

TAL MED EN VOKSEN. hvis din mor eller far tit kommer til at drikke for meget TAL MED EN VOKSEN hvis din mor eller far tit kommer til at drikke for meget Historien om en helt Sanne er 14 år. Hun må klare mange ting selv. Hun må ofte selv stå op om morgenen og få sine søskende op

Læs mere

Børnerapport 3 Juni 2007. Opdragelse 2007. En undersøgelse i Børnerådets Børne- og Ungepanel

Børnerapport 3 Juni 2007. Opdragelse 2007. En undersøgelse i Børnerådets Børne- og Ungepanel Børnerapport 3 Juni 2007 Opdragelse 2007 En undersøgelse i Børnerådets Børne- og Ungepanel Kære medlem af Børne- og Ungepanelet Her er den tredje børnerapport fra Børnerådet til dig. Rapporten handler

Læs mere

Ilulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut.

Ilulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut. Ilulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut. Ilulissani atuartunik oqaloqatiginnittartumik 1. januar 2003-mi atorfinitsitisoqaqqaarpoq inummik ataatsimik, atorfinittullu atuarfiit arfiniliusut tassa illoqarfimmi

Læs mere

tal med en voksen hvis du synes, at din mor eller far drikker for meget

tal med en voksen hvis du synes, at din mor eller far drikker for meget tal med en voksen hvis du synes, at din mor eller far drikker for meget Historien om en helt Sanne er 14 år. Hun må klare mange ting selv. Hun må ofte selv stå op om morgenen og få sine søskende op og

Læs mere

Imminut tatigaluni anguniakkani angusarpai

Imminut tatigaluni anguniakkani angusarpai UPERNAAQ FORÅR 2005 PAARISA SAMMISAQTEMA NAKKARSAASARNEQ J A N T E L O V E N Imminut tatigaluni anguniakkani angusarpai Suliffimmik piginneqataaffia ukiumut 30 mio. kr-t angullugit kaaviiaartitaqartarpoq

Læs mere

Isumaginninnermut Naalakkersuisoqarfik Departementet for Sociale Anliggender

Isumaginninnermut Naalakkersuisoqarfik Departementet for Sociale Anliggender Isumaginninnermut Naalakkersuisoqarfik Departementet for Sociale Anliggender Februar 2010 Til dig som bor hos plejefamilie 6-12 år Februar 2010 Udgivet af: Grønlands Selvstyre 2010 Departementet for Sociale

Læs mere

KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT. Når der er sket et seksuelt overgreb

KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT. Når der er sket et seksuelt overgreb KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Når der er sket et seksuelt overgreb 2 3 KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Paasillugu pasitsaasineqarpalluunniit meerarisaq

Læs mere

Peter får hjælp til at styre sin ADHD

Peter får hjælp til at styre sin ADHD Peter får hjælp til at styre sin ADHD Skrevet og tegnet af: Jan og Rikke Have Odgaard Rikke og Jan Have Odgaard, har konsulentfirmaet JHO Consult De arbejder som konsulenter på hele det specalpædagogiske

Læs mere

Ikiaroorusullutik pigisatik tuniniarsinnaasarpaat Sælger gerne ejendele for at kunne ryge hash. Ikiaroornartoq Hash Rusmidlet hash

Ikiaroorusullutik pigisatik tuniniarsinnaasarpaat Sælger gerne ejendele for at kunne ryge hash. Ikiaroornartoq Hash Rusmidlet hash I n u u s u t t u n u t at uag a s s i aq U n g d o m s m ag a s i n e t nr. 1 Upernaaq Forår 2009 PAARISA Ikiaroornartoq Hash Rusmidlet hash Aanngajaarniutinik atuinani inuuneq nuannersoq Et sundt liv

Læs mere

Pitsaasumik eqqarsarit

Pitsaasumik eqqarsarit nr. 2 ukiaq efterår 2004 paarisa Kalaaleq nukittooq En sej grønlænder 11-nik ukioqarluni kræfteqalerpoq, anigorluguli Fik konstateret kræft som 11-årig, men vandt over sygdommen Lene & Jensinnguaq: Tænk

Læs mere

Aviâja. Tage. Birthennguaq. Nicolai. Inaluk. Jensigne. Chresten. Ane. Ujuunnguaq

Aviâja. Tage. Birthennguaq. Nicolai. Inaluk. Jensigne. Chresten. Ane. Ujuunnguaq Aviâja Tage Birthennguaq Nicolai Inaluk Jensigne Chresten Ane Ujuunnguaq Anaanama eqqaaneqarnera ataqqinartuuli... 6 Æret være min mors minde... 18 Tage saqqummerpoq... 31 Jeg stod frem... 36 Asasaqqaara

Læs mere

Anita og Ruth var venner jeg siger var, fordi der skete så meget i deres forhold siden hen, så. Og det er bl.a. noget af det, som det her handler om.

Anita og Ruth var venner jeg siger var, fordi der skete så meget i deres forhold siden hen, så. Og det er bl.a. noget af det, som det her handler om. Historien om Anita og Ruth Anita og Ruth var venner jeg siger var, fordi der skete så meget i deres forhold siden hen, så. Og det er bl.a. noget af det, som det her handler om. Anita og Ruth. Da de var

Læs mere

Kammagiitta...! Lad os være venner...! Qinngasaarisarneq nikassaaneruvoq Det er nedværdigende at mobbe

Kammagiitta...! Lad os være venner...! Qinngasaarisarneq nikassaaneruvoq Det er nedværdigende at mobbe I n u u s u t t u n u t at uag a s s i aq U n g d o m s m ag a s i n e t nr. 1 Upernaaq Forår 2008 PAARISA Qinngasaarisarneq nikassaaneruvoq Det er nedværdigende at mobbe Qinngasaarisarneq inuusuttuaqqanut

Læs mere

S: Mest for min egen. Jeg går i hvert fald i skole for min egen.

S: Mest for min egen. Jeg går i hvert fald i skole for min egen. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Notater fra pilotinterview med Sofus 8. Klasse Introduktion af Eva.

Læs mere

Kalaallit Nunaanni ukunani ikiorneqarsinnaavutit:

Kalaallit Nunaanni ukunani ikiorneqarsinnaavutit: Kalaallit Nunaanni ukunani ikiorneqarsinnaavutit: Kal. Nunaanni tamanit attavigineqarsinnaasut: Sianerfigineri akeqanngillat, kikkulluunniit sianersinnaapput. Kinaassutsit isertuussinnaavat. Siunnersuisarfiit

Læs mere

Ataatsimik siumut alloriarneq - marlunnillu kingumut alloriaqqilluni Isumaliunngikkaluarpunga ukioq 2012 Kommunal bestyrelsemut qinersineq inissereersoq aammalu aallartereersoq ima eqqarsassallunga, (1

Læs mere

Timikkut eqqiluisaarneq Kropshygiejne. Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet. U p e r n a a q f o r å r 2 0 0 8

Timikkut eqqiluisaarneq Kropshygiejne. Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet. U p e r n a a q f o r å r 2 0 0 8 U p e r n a a q f o r å r 2 0 0 8 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet Timikkut eqqiluisaarneq Kropshygiejne SammisaqTema EqqiluisaarneqHygiejne Errorluartarneq Nalaatsornerinnarmik TB-erlunga paasivara

Læs mere

SammisaqTema Avalanneq At flytte hjemmefra. Niaqornaarsummiit Aasiannut Fra Niaqornaarsuk til Aasiaat

SammisaqTema Avalanneq At flytte hjemmefra. Niaqornaarsummiit Aasiannut Fra Niaqornaarsuk til Aasiaat I n u u s u t t u n u t a t u a g a s s i a q * U n g d o m s m a g a s i n e t Immikkut saqqummersitaq * Ekstra * X-tra Upernaaq Forår 2008 PAARISA Allat aamma angerlarsertarput Alle de andre havde også

Læs mere

Ilinniartitsinerup aaqqissugaanerani ataqatigiissuseq. Sammenhæng ng i uddannelsessystemet

Ilinniartitsinerup aaqqissugaanerani ataqatigiissuseq. Sammenhæng ng i uddannelsessystemet Ilinniartitsinerup aaqqissugaanerani ataqatigiissuseq Sammenhæng ng i uddannelsessystemet Inerisaavik Inerisaaviup pilersinnerani anguniakkat ilagivaat: Iliniartitsisut atuartullu ataasiakkaat iluaqutissaannik

Læs mere

kujataamlu Q-offset Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq Naqiterisoq / Udgives af:

kujataamlu Q-offset Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq Naqiterisoq / Udgives af: Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq All.: Jørgen Wæver Johansen, Siumut, Kommune Kujallermi borgmesteri Siullermik Naalakkersuisut nersualaarusuppakka aalajangiiffigisassaq imaannaanngitsoq, nuannarineqanngitsussaasorlu,

Læs mere

Prøve i Dansk 1. Skriftlig del. Læseforståelse 1. November-december 2015. Tekst- og opgavehæfte. Delprøve 1: Opgave 1 Opgave 2 Opgave 3

Prøve i Dansk 1. Skriftlig del. Læseforståelse 1. November-december 2015. Tekst- og opgavehæfte. Delprøve 1: Opgave 1 Opgave 2 Opgave 3 Prøve i Dansk 1 November-december 2015 Skriftlig del Læseforståelse 1 Tekst- og opgavehæfte Delprøve 1: Opgave 1 Opgave 2 Opgave 3 Hjælpemidler: Ingen Tid: 60 minutter Udfyldes af prøvedeltageren Navn

Læs mere

Lektiebogen. Samtaler med børn og voksne om lektielæsning

Lektiebogen. Samtaler med børn og voksne om lektielæsning Lektiebogen Samtaler med børn og voksne om lektielæsning Forord Herværende pjece er produceret med støtte fra Undervisningsministeriets tips- og lottomidler. Pjecen er blevet til via samtaler med børn,

Læs mere

TIMERSORNEQ & NERISASSAT SPORT & MAD HÆNGER SAMMEN ATAQATIGIIPPUT. H 2 O pitsaanerpaavoq H 2 O er bedst

TIMERSORNEQ & NERISASSAT SPORT & MAD HÆNGER SAMMEN ATAQATIGIIPPUT. H 2 O pitsaanerpaavoq H 2 O er bedst IN U US U T T U N U T AT UAG AS S IAQ U N G D O MS MAG AS IN E T nr. 2 ukiaq efterår 2005 paarisa KRISTIAN & NAJA MARIE TIMERSORNEQ & NERISASSAT ATAQATIGIIPPUT SPORT & MAD HÆNGER SAMMEN Ë Ë Peqqinneq pillugu

Læs mere

Bilag 6: Transskription af interview med Laura

Bilag 6: Transskription af interview med Laura Bilag 6: Transskription af interview med Laura Interviewet indledes med, at der oplyses om, hvad projektet handler om i grove træk, anonymitet, at Laura til enhver tid kan sige, hvis der er spørgsmål,

Læs mere

www.skolenkullorsuaq.gl

www.skolenkullorsuaq.gl Ilinniartitsisoq nr. 3 2008 - Marts Siorapalummi seqineq nuisoq - Solfest i Siorapaluk Saamup Atuarfianit Fra Saamup Atuarfia Side. 10-11 www.skolenkullorsuaq.gl Nunap assinga qiviartaraangakku takusinnaasarpara

Læs mere

Aningaasanoorajuttuuneq Ludomani

Aningaasanoorajuttuuneq Ludomani U k i a q e f t e r å r 2 0 0 8 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet SammisaqTema Aningaasanoorajuttuuneq Ludomani Nallukattarneq Aningaasanoorajuttuuneq inuiaqatigiit ajornartorsiutigaat Katsorsartinnerma

Læs mere

Det blev vinter det blev vår mange gange.

Det blev vinter det blev vår mange gange. 1 Hortensia Der var engang den yndigste lille pige. De første mange måneder af hendes liv, levede hun i en blomst. Den skærmede hende og varmede hende. Hun blev født en solrig majdag, hvor anemonerne lige

Læs mere

SAMARBEJDE OM UDVIKLING AF FREMTIDENS PLEJE & OMSORG

SAMARBEJDE OM UDVIKLING AF FREMTIDENS PLEJE & OMSORG SAMARBEJDE OM UDVIKLING AF FREMTIDENS PLEJE & OMSORG 5. April 2011 Fremtidens Plejehjem som levende laboratorium Njalsgade 106,2 5. april 2011.COM DK2300 Kbh. S info@copenhagenlivinglab.com +45 2023 2205

Læs mere

Inuttut alloriarneq annertooq Allattoq: Kirstine Kreutzmann Imminut nalikitsutut isigineq, ajortussarsiorneq, kukkunersiuineq, tatiginnginneq, nalornineq, inuunermilu nuanniilliuuteqartuarneq. Soormi kinaassuserput

Læs mere

Sebastian og Skytsånden

Sebastian og Skytsånden 1 Sebastian og Skytsånden af Jan Erhardt Jensen Sebastian lå i sin seng - for han var ikke rask og havde slet ikke lyst til at lege. Mor var blevet hjemme fra arbejde, og hun havde siddet længe hos ham,

Læs mere

Men lidt om de problematikker, vi vil møde i den nærmeste fremtid. Vi skal finde en løsning til hvordan hun kan komme frem og tilbage til skolen.

Men lidt om de problematikker, vi vil møde i den nærmeste fremtid. Vi skal finde en løsning til hvordan hun kan komme frem og tilbage til skolen. Fra: Rita Vinter Emne: Sarah Dato: 7. okt. 2014 kl. 21.59.33 CEST Til: Janni Lærke Clausen Hej Janni. Jeg vil lige fortælle lidt om Sarah, inden du møder

Læs mere

Et liv med Turners Syndrom

Et liv med Turners Syndrom Et liv med Turners Syndrom Hvordan er det at leve med Turner Syndrom, og hvordan det var at få det at vide dengang diagnosen blev stillet. Måske kan andre nikke genkendende til flere af tingene, og andre

Læs mere

Om et liv som mor, kvinde og ægtefælle i en familie med en søn med muskelsvind, der er flyttet hjemmefra

Om et liv som mor, kvinde og ægtefælle i en familie med en søn med muskelsvind, der er flyttet hjemmefra Artikel fra Muskelkraft nr. 5, 1997 Voksne drenges mødre Om et liv som mor, kvinde og ægtefælle i en familie med en søn med muskelsvind, der er flyttet hjemmefra Af Jørgen Jeppesen Birthe Svendsen og Birthe

Læs mere

Isumaalunnermi uuttuut. Bekymringsbarometer

Isumaalunnermi uuttuut. Bekymringsbarometer 1 Isumaalunnermi uuttuut Bekymringsbarometer Nalinginnaasumik ingerlassaaq Nammineq aaqqiivigineqassaaq Generel indsats - Klares i det daglige rum Ajortoqarunarpoq Ikiorteqarluni aaqqiivigineqassaaq Risiko

Læs mere

Thomas Ernst - Skuespiller

Thomas Ernst - Skuespiller Thomas Ernst - Skuespiller Det er tirsdag, sidst på eftermiddagen, da jeg er på vej til min aftale med den unge skuespiller Thomas Ernst. Da jeg går ned af Blågårdsgade i København, støder jeg ind i Thomas

Læs mere

Værdighed den røde tråd i ældreplejen

Værdighed den røde tråd i ældreplejen Værdighed den røde tråd i ældreplejen Gerontologisk Selskabs Årsmøde 2015 Summemøde 2 min. Hvad er værdig ældrepleje for dig? Opsamling i plenum 1 Se nærmere til Hvad ser du søster her i min stue? En gammel,

Læs mere

In u us u t t u n u t at uag as s iaq U n g d o ms mag as in e t

In u us u t t u n u t at uag as s iaq U n g d o ms mag as in e t In u us u t t u n u t at uag as s iaq U n g d o ms mag as in e t nr. 1 upernaaq - forår 2006 paarisa Angajoqqaatit oqaloqatigisakkit Snak med dine forældre Inuusuttuuneq paatsiveqanngiffik Pissarsiffiusarpoq

Læs mere

Tusagassiorfinnut nalunaarut Pressemeddelelse

Tusagassiorfinnut nalunaarut Pressemeddelelse Tusagassiorfinnut nalunaarut Pressemeddelelse Meeqqat inersimasut pissusilersornerinut assiliisarput aamma pimmatiginninnernut (mobning). 22-04-2016 Kusananngitsunik pissusilersorluni politikkikkut oqallinnermi

Læs mere

Side 3.. skindet. historien om Esau og Jakob.

Side 3.. skindet. historien om Esau og Jakob. Side 3 skindet historien om Esau og Jakob 1 Spark i maven 4 2 Esau og Jakob 6 3 Den ældste søn 8 4 Arven 10 5 Maden 12 6 Esau gav arven væk 14 7 Esaus hånd 16 8 Jakobs mor 20 9 Skindet 22 10 Jakob løj

Læs mere

Du er klog som en bog, Sofie!

Du er klog som en bog, Sofie! Du er klog som en bog, Sofie! Denne bog handler om, hvordan det er at have problemer med opmærksomhed og med at koncentrere sig. Man kan godt have problemer med begge dele, men på forskellig måde. Bogen

Læs mere

Du er klog som en bog, Sofie!

Du er klog som en bog, Sofie! Du er klog som en bog, Sofie! Denne bog handler om, hvordan det er at have problemer med opmærksomhed og med at koncentrere sig. Man kan godt have problemer med begge dele, men på forskellig måde. Bogen

Læs mere

Bilag: Efterskolerejser i et dannelsesperspektiv. Spørgeskemaundersøgelse blandt alle elever på Ranum Efterskole

Bilag: Efterskolerejser i et dannelsesperspektiv. Spørgeskemaundersøgelse blandt alle elever på Ranum Efterskole Bilag: Efterskolerejser i et dannelsesperspektiv Spørgeskemaundersøgelse blandt alle elever på Ranum Efterskole Undersøgelse af elevernes forventninger og selvopfattelse forud for deres rejse. Hvor gammel

Læs mere

Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik

Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik Ulloq: 17-01-2014 Brev nr.: 14-11-0001-0016 Journal nr.: 25.02.02 Sagsbehandler: grni Tlf.: (+299)

Læs mere

6 grunde til at du skal tænke på dig selv

6 grunde til at du skal tænke på dig selv 6 grunde til at du skal tænke på dig selv Grund nr. 1 Ellers risikerer du at blive fysisk syg, få stress, blive udbrændt, deprimeret, komme til at lide af søvnløshed og miste sociale relationer Undersøgelser

Læs mere

Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene

Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut Vi skal passe på fangstdyrene - en pjece til børn om bæredygtig udnyttelse Sooq uumasut pinngortitarlu paarissavavut

Læs mere

Uanga timigalu, Mig og min krop

Uanga timigalu, Mig og min krop In u us u t t u n u t at uag as s iaq U n g d o ms mag as in e t Uanga timigalu, Mig og min krop nr. 2 ukiaq - efterår 2006 paarisa Akisussaassuseqarneq nuannersuuvoq Det er fedt at have et ansvar Iggu

Læs mere

Nalaataq akuerigaanni nukittunarnerusarpoq At acceptere sin situation giver styrke

Nalaataq akuerigaanni nukittunarnerusarpoq At acceptere sin situation giver styrke SILA 1_2004_lene_18.03 22/03/04 10:39 Side 1 TEMA sammisaq UPERNAAQ FORÅR 2004 PAARISA Inuuneq nuannersoq DET GODE LIV Nalaataq akuerigaanni nukittunarnerusarpoq At acceptere sin situation giver styrke

Læs mere

Sammenligningsniveau 1: Landsplan - Klassetrin ( Alle ) - Antal besvarelser: 30603

Sammenligningsniveau 1: Landsplan - Klassetrin ( Alle ) - Antal besvarelser: 30603 RAPPORT Rapport for Ungeprofilundersøgelsen inkl. SSP-del SKOLEÅR 2015/2016 OMRÅDE Ungeprofilundersøgelsen MÅLGRUPPE Udskoling (7. - 9. klasse) UNDERSØGELSE Ungeprofilundersøgelsen 2015 - Fredericia GRUNDLAG

Læs mere

Middagsstunden på legepladsen i Kløverløkken 2014

Middagsstunden på legepladsen i Kløverløkken 2014 Middagsstunden på legepladsen i Kløverløkken 2014 I Kløverløkken indgår pædagogiske aktiviteter som en del af det pædagogiske arbejde. I 2012/2013 har vi i børnehavegrupperne haft fokus på børnenes sociale

Læs mere

Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq

Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa Isumassarsissutissanngorluni oqallissaarutitut saqqummiussaq KANUKOKA-seminar:Samarbejde på børn- og ungeområdet 08-12-2011 1 Oqallissaaraluni saqqummiussap

Læs mere

Tal med en voksen hvis du synes, at din mor eller far drikker for meget

Tal med en voksen hvis du synes, at din mor eller far drikker for meget Tal med en voksen hvis du synes, at din mor eller far drikker for meget 1 Historien om en helt Sanne er 14 år. Hun må klare mange ting selv. Hun må ofte selv stå op om morgenen og få sine søskende op og

Læs mere

Transskription af interview Jette

Transskription af interview Jette 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Transskription af interview Jette I= interviewer I2= anden interviewer P= pædagog Jette I: Vi vil egentlig gerne starte

Læs mere

Børnehave i Changzhou, Kina

Børnehave i Changzhou, Kina Nicolai Hjortnæs Madsen PS11315 Nicolaimadsen88@live.dk 3. Praktik 1. September 2014 23. Januar 2015 Institutionens navn: Soong Ching Ling International Kindergarten. Det er en børnehave med aldersgruppen

Læs mere

Julie Berthelsen. grønlands popstar kalaallit popstariat. inuunermik kipisitsivunga et liv afbrydes

Julie Berthelsen. grønlands popstar kalaallit popstariat. inuunermik kipisitsivunga et liv afbrydes nr. 1 januar 2003 paarisa inuunermik kipisitsivunga et liv afbrydes naartunaveersaatit præventionsguide tissannermik maleruutiinnartarput de kan ikke modstå deres lyst til sex Julie Berthelsen grønlands

Læs mere

37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat.

37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat. Inuussutissarsiornermut Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Erhverv og Arbejdsmarked Inatsisartuni ilaasortamut Isak Hammond-imut, Inuit Ataqatigiit 37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi

Læs mere

Julie Berthelsen. grønlands popstar kalaallit popstariat. inuunermik kipisitsivunga et liv afbrydes

Julie Berthelsen. grønlands popstar kalaallit popstariat. inuunermik kipisitsivunga et liv afbrydes nr. 1 januar 2003 paarisa inuunermik kipisitsivunga et liv afbrydes naartunaveersaatit præventionsguide tissannermik maleruutiinnartarput de kan ikke modstå deres lyst til sex Julie Berthelsen grønlands

Læs mere

Mamaaqaaq ooqattaaqqikkusunngilaralu Det smagte hæsligt og jeg fik ikke lyst til at gøre det igen

Mamaaqaaq ooqattaaqqikkusunngilaralu Det smagte hæsligt og jeg fik ikke lyst til at gøre det igen I n u u s u t t u n u t at uag a s s i aq U n g d o m s m ag a s i n e t Pujortartarneq Rygning nr. 2 Ukiaq Efterår 2007 PAARISA Kakkaqigatta Vi er så seje Pujortassaarniaritsi Stop rygning Mamaaqaaq ooqattaaqqikkusunngilaralu

Læs mere

Selvevaluering foretaget i juni 2014 af skoleåret 2013/14.

Selvevaluering foretaget i juni 2014 af skoleåret 2013/14. Selvevaluering foretaget i juni 2014 af skoleåret 2013/14. Her på skolen er vi meget interesserede i at tilbyde den bedst mulige undervisning, trivsel og service til vores elever og jer som forældre. Derfor

Læs mere

Rollespil Projektsamarbejde Instruktioner til mødeleder

Rollespil Projektsamarbejde Instruktioner til mødeleder Instruktioner til mødeleder Introduktion Med dette rollespil træner I det lærte i lektionen Hjælp en kollega i konflikt. Der skal medvirke to personer, der skal spille henholdsvis Christian og Bente, hvor

Læs mere

5 selvkærlige vaner. - en enkelt guide til mere overskud. Til dig, der gerne vil vide, hvordan selvkærlighed kan give dig mere overskud i hverdagen

5 selvkærlige vaner. - en enkelt guide til mere overskud. Til dig, der gerne vil vide, hvordan selvkærlighed kan give dig mere overskud i hverdagen 5 selvkærlige vaner - en enkelt guide til mere overskud Til dig, der gerne vil vide, hvordan selvkærlighed kan give dig mere overskud i hverdagen Birgitte Hansen Copyright 2013 Birgitte Hansen, all rights

Læs mere

Tunniutiinnarneq naluaat

Tunniutiinnarneq naluaat SILA 1_2003 26/03/03 9:55 Side 1 TEMA sammisaq Naartulersoortarneq U P E R N A AQ F O R Å R 2 0 0 3 PA A R I S A Tunniutiinnarneq naluaat DE GIVER ALDRIG OP UØNSKET GRAVIDITET Panigiit akioriittut MOR

Læs mere

Pujortarnerup ameq utoqqalisittarpaa. Rygning ælder huden

Pujortarnerup ameq utoqqalisittarpaa. Rygning ælder huden Pujortarnerup ameq utoqqalisittarpaa Pujortarneq ammip utoqqalisarneranut peqqutaasarpoq amerlanerusunillu eqingasuliisarluni pujortartanngitsunut naleqqiullugu. Tamanna pissuteqarpoq, ilaatigut pujortartarnerup

Læs mere

Sila. Toqqissisimaneq pingaarnersaavoq Vigtigst er trygheden. sammisaq. Imerajuttut illuatungeriittut Aktiv alkoholiker kontra passiv alkoholiker

Sila. Toqqissisimaneq pingaarnersaavoq Vigtigst er trygheden. sammisaq. Imerajuttut illuatungeriittut Aktiv alkoholiker kontra passiv alkoholiker Sila U K I A Q E F T E R Å R 2 0 0 3 P A A R I S A TEMA sammisaq Aalakoornartoq ALKOHOL Toqqissisimaneq pingaarnersaavoq Vigtigst er trygheden Imerajuttut illuatungeriittut Aktiv alkoholiker kontra passiv

Læs mere

Spørgeskema. Unge 16-18 år. (Dansk)

Spørgeskema. Unge 16-18 år. (Dansk) Spørgeskema Unge 16-18 år (Dansk) Kære 16-18- årige din opfattelse, Godt at vide: Hvordan gør du? Eksempel: 15. Hvor stor en del af året bor du i dit boligområde? Hvad får du ud af det? 1 Først et par

Læs mere

Bonusmor: Et liv med dit barn og mit barn

Bonusmor: Et liv med dit barn og mit barn Bonusmor: Et liv med dit barn og mit barn Et liv med dit barn og mit barn er langtfra uden konflikter. Og tabuerne er svære at bryde Af Susanne Johansson, 30. september 2012 03 Bonusmor med skyld på 06

Læs mere

N: Jeg hedder Nina og jeg er 13 år gammel. Jeg har været frivillig et år.

N: Jeg hedder Nina og jeg er 13 år gammel. Jeg har været frivillig et år. Interview Fokusgruppe med instruktører i alderen - år 0 0 0 0 Introduktionsrunde: I: Vil I starte med at præsentere jer i forhold til hvad I hedder, hvor gamle I er og hvor lang tid I har været frivillige

Læs mere

Faxe Kondi Cup 2015-mut tikilluaritsi. Velkommen til Faxe Kondi Cup 2015

Faxe Kondi Cup 2015-mut tikilluaritsi. Velkommen til Faxe Kondi Cup 2015 Faxe Kondi Cup 2015-mut tikilluaritsi Faxe Kondi Cup 2015 ukiut 24-issaat ingerlanneqarnissaanut arsartartut, sungiusaasut aqutsisut, isiginnaariat, aningaasaliisut, dommerit aammalu ikiuuttut tamarmik

Læs mere

Interview med K, medhjælper i Hotel Sidesporets restaurantkøkken

Interview med K, medhjælper i Hotel Sidesporets restaurantkøkken BILAG H Interview med K, medhjælper i Hotel Sidesporets restaurantkøkken Informanten var udvalgt af Sidesporets leder. Interviewet blev afholdt af afhandlingens forfattere. Interview gennemført d. 24.09.2015

Læs mere

gang om måneden ca. og indberetter til Told og Skat og sender noget til revisoren, når det er tid til det og sådan noget. Det er sådan set dagen.

gang om måneden ca. og indberetter til Told og Skat og sender noget til revisoren, når det er tid til det og sådan noget. Det er sådan set dagen. Bilag E - Lisbeth 0000 Benjamin: Yes, men det første jeg godt kunne tænke mig at høre dig fortælle mig lidt om, det er en almindelig hverdag hvor arbejde indgår. Så hvad laver du i løbet af en almindelig

Læs mere

Konfirmationer 2014. Salmer: 478, 29, 369 / 68, 192 v1,3,7, 70. Tekster: Ps.8 og Mt.18.21-35 ...

Konfirmationer 2014. Salmer: 478, 29, 369 / 68, 192 v1,3,7, 70. Tekster: Ps.8 og Mt.18.21-35 ... 1 Konfirmationer 2014.... Salmer: 478, 29, 369 / 68, 192 v1,3,7, 70. Tekster: Ps.8 og Mt.18.21-35 Gud, tak for, at du har vist os kærligheden, som det aller vigtigste i livet. Giv os troen og håbet og

Læs mere

Toqqissisimannginneq misigiunnaarpaa Føler ikke længere utryghed

Toqqissisimannginneq misigiunnaarpaa Føler ikke længere utryghed Inuusuttunut atuagassiaq Ungdomsmagasinet Inuk Xtra Upernaaq Forår 2010 PAARISA Paasisat siunnersuutillu Fakta og gode råd Iminngikkaluarluni qitittoqarsinnaavoq Man kan sagtens danse uden at drikke Angajoqqaat

Læs mere

Et ønske gik i opfyldelse

Et ønske gik i opfyldelse Et ønske gik i opfyldelse Tre måneder er gået, siden Bjørn, Sara og Pernille besluttede at køre deres forældregruppe videre på egen hånd. I dag ser fremtiden lysere ud end meget længe Når man sender et

Læs mere

Mikropuljefonden IKIOQATIGIITTA-mut qinnuteqaat. Mikropuljefonden IKIOQATIGIITTA Ansøgningsskema

Mikropuljefonden IKIOQATIGIITTA-mut qinnuteqaat. Mikropuljefonden IKIOQATIGIITTA Ansøgningsskema TAKUUK!/ BEMÆRK! Immersuinnginnermi ilitsersuut atuaruk! Læs vejledning før udfyldelse! Mikropuljefonden IKIOQATIGIITTA-mut qinnuteqaat Mikropuljefonden IKIOQATIGIITTA Ansøgningsskema 1. Qinnuteqartoq/Ansøger

Læs mere

Du er klog som en bog, Sofie!

Du er klog som en bog, Sofie! Du er klog som en bog, Sofie! Denne bog handler om, hvordan det er at have problemer med opmærksomhed og med at koncentrere sig. Man kan godt have problemer med begge dele, men på forskellig måde. Bogen

Læs mere

0 SPOR: DREAMS OF A GOOD LIFE 00:00:00:00 00:00:00:08. 1 Frem for alt vil jeg bare 10:01:08:05 10:01:13:2 studere, så meget som muligt.

0 SPOR: DREAMS OF A GOOD LIFE 00:00:00:00 00:00:00:08. 1 Frem for alt vil jeg bare 10:01:08:05 10:01:13:2 studere, så meget som muligt. 0 SPOR: DREAMS OF A GOOD LIFE 00:00:00:00 00:00:00:08 1 Frem for alt vil jeg bare 10:01:08:05 10:01:13:2 studere, så meget som muligt. 2 Tjene penge og leve godt. Det var 10:01:14:00 10:01:20:0 min drøm.

Læs mere

Kursusmappe. HippHopp. Uge 8. Emne: Familie og arbejde HIPPY. Baseret på førskoleprogrammet HippHopp Uge 8 Emne: Familie og arbejde side 1

Kursusmappe. HippHopp. Uge 8. Emne: Familie og arbejde HIPPY. Baseret på førskoleprogrammet HippHopp Uge 8 Emne: Familie og arbejde side 1 Uge 8 Emne: Familie og arbejde Kursusmappe Baseret på førskoleprogrammet HippHopp Uge 8 Emne: Familie og arbejde side 1 HIPPY HippHopp Uge8_familie.indd 1 06/07/10 11.25 Uge 8 l Familie og arbejde Ved

Læs mere

Børnepanelrapport nr. 1: 2012. Det gode børneliv BØRNERÅDETS BØRNE- OG UNGEPANEL

Børnepanelrapport nr. 1: 2012. Det gode børneliv BØRNERÅDETS BØRNE- OG UNGEPANEL Børnepanelrapport nr. 1: 2012 Det gode børneliv BØRNERÅDETS BØRNE- OG UNGEPANEL 1 Kære læser Hvad er et godt liv for børn i Danmark? Det vil vi rigtig gerne vide i Børnerådet. For hvis vi ved det, kan

Læs mere

Lyset peger på dig. Du kan gøre en forskel!

Lyset peger på dig. Du kan gøre en forskel! Lyset peger på dig Du kan gøre en forskel! Hvis I har brug for hjælp Børne- og ungetelefonen 134 Åbningstid: Alle ugens dage kl. 19.00-21.00. Som led i forebyggelsen af selvmord og seksuelt misbrug af

Læs mere

Sila. Toqqissisimaneq pingaarnersaavoq Vigtigst er trygheden. sammisaq. Imerajuttut illuatungeriittut Aktiv alkoholiker kontra passiv alkoholiker

Sila. Toqqissisimaneq pingaarnersaavoq Vigtigst er trygheden. sammisaq. Imerajuttut illuatungeriittut Aktiv alkoholiker kontra passiv alkoholiker Sila U K I A Q E F T E R Å R 2 0 0 3 P A A R I S A TEMA sammisaq Aalakoornartoq ALKOHOL Toqqissisimaneq pingaarnersaavoq Vigtigst er trygheden Imerajuttut illuatungeriittut Aktiv alkoholiker kontra passiv

Læs mere

Isumassuineq Uummarinnarpoq

Isumassuineq Uummarinnarpoq Der er i omsorgen Isumassuineq Uummarinnarpoq Ilagiit akornanni pisariaqartitsisunut isumassuisunut katuffeqatigiit pillugu 2 VÆRESTEDER Væresteder eller sognets dagligstue bliver ofte stedet, hvor voksne

Læs mere

Sammisaq Aappariinneq Tema Parforhold. Upernaaq forrår 2 0 1 0 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet

Sammisaq Aappariinneq Tema Parforhold. Upernaaq forrår 2 0 1 0 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet Upernaaq forrår 2 0 1 0 Ilaqutariinnut atuagassiaq Familiemagasinet Sammisaq Aappariinneq Tema Parforhold Inuuneq erligisara annaavara Jeg mistede det liv, som jeg holdt af Atoqatigiinnermut tunngasut

Læs mere

Find værdierne og prioriteringer i dit liv

Find værdierne og prioriteringer i dit liv værdierne og prioriteringer familie karriere oplevelser tryghed frihed nærvær venskaber kærlighed fritid balance - og skab det liv du drømmer om Værktøjet er udarbejdet af Institut for krisehåndtering

Læs mere

Historien om en håndværksvirksomhed

Historien om en håndværksvirksomhed Velkommen til historien om Solvang VVS At det blev Solvang VVS som skulle blive omdrejningspunktet i denne historie var på ingen måde planlagt, idet den ligesågodt kunne være skrevet med udgangspunkt i

Læs mere

Jeg har min Gud til at se mig

Jeg har min Gud til at se mig Jeg har min Gud til at se mig Denne tekst er egnet som læsetekst fra 5. klasse og op. Tahrir fortæller om at være muslimsk pige i et dansk samfund. Jeg kom til Danmark fra Irak lige på det tidspunkt, hvor

Læs mere

Pause fra mor. Kære Henny

Pause fra mor. Kære Henny Pause fra mor Kære Henny Jeg er kørt fuldstændig fast og ved ikke, hvad jeg skal gøre. Jeg er har to voksne børn, en søn og en datter. Min søn, som er den ældste, har jeg et helt ukompliceret forhold til.

Læs mere

Den studerendes afsluttende evaluering af praktikken Praktikperiode: 1/2 2012-24/8 2012 Generelt:

Den studerendes afsluttende evaluering af praktikken Praktikperiode: 1/2 2012-24/8 2012 Generelt: Den studerendes afsluttende evaluering af praktikken Praktikperiode: 1/2 2012-24/8 2012 Generelt: 1. Hvordan har jeg oplevet mit første besøg i afdelingen før praktikstart? Inden besøget i Østerhåb har

Læs mere