Innhold Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler. Arverett. Testament Avtalerett, alminnelig Bankrett

Transkript

1 1 Innhold Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler Arverett. Testament Avtalerett, alminnelig Avtalers inngåelse og gyldighet Lempning. Endrede forhold Tolking. Forutsetninger Bankrett Diskriminering. Likestilling Ekspropriasjon. Rådighetsinnskrenkninger Erstatningsrett, utenfor kontrakt (Erstatning i kontrakt, se det enkelte kontraktsforhold) Familierett Barn og foreldre. Samværsrett. Barnevern. Adopsjon Ekteskap. Skilsmisse Farskap Formuesforhold mellom ektefeller. Skifte. Uskiftet bo Samboerforhold Forbrukerrett Forsikringsrett Immaterialrett Design Firma Opphavsrett Patent Varemerker Annet Internasjonal markedsrett (EU, EF, EØS) (konkurranserett, se eget punkt).. 17 Internasjonal privatrett. Lovvalg (verneting, se prosess) Konkurranserett Konkurs. Akkord. Gjeldsforhandling. Insolvens Kontraktsrett, særskilte kontraktsforhold Anbud. Entreprise. Offentlige anskaffelser Franchise Garanti. Kausjon Gaver Kjøp av fast eiendom Kjøp av løsøre Leie. Leasing Lån. Forvaring Mellommenn. Agenter. Meglere. Kommisjonærer Tjenesteytelser Transportrett. Luftrett. Sjørett. Spedisjon Markedsføringsrett Menneskerettigheter Miljørett Offentlig rett Forvaltning Kommunalrett Statsforfatning Pant, factoring og annen sikkerhetsrett. Stansningsrett Passivitet Pengekravsrett Cesjon

2 2 Condictio indebiti Foreldelse Gjeldsbrev. Verdipapir. Betalingsmidler Motregning Regress. Tilbakesøking Renter Personrett Navnerett Personvern Umyndige Privatlivets fred Prosess Bevis. Bevisbyrde Habilitet Partsevne. Rettslig interesse Rettskraft. Litispendens Sikkerhetsstillelse Straffeprosess, særlige spørsmål Tvangsfullbyrdelse. Midlertidig forføyning. Arrest Verneting. Domsmyndighet Vitner Voldgift Andre spørsmål Samerett. Minoritetsvern Selskapsrett. Sammenslutninger. Foreninger Aksjeselskaper Andre sammenslutninger Sosialrett. Helsevern. Trygderett Strafferett Tingsrett Eiendomsrett. Bruksrett Forkjøpsrett. Løsningsrett Godtroerverv Inkorporasjon Naboforhold Sameie Tinglysing. Registrering Vindikasjon Utdanning Utvisning. Fremmedrett

3 3 Dansk register Aftaleret, almindelig... 9 Aftalers indgåelse og gyldighed... 9 Fortolkning. Forudsætninger Lempelse. Ændrede forhold... 9 Ansættelses- og arbejdsret. Arbeidsmiljø. Kollektive overenskomster... 7 Arveret. Testamente... 8 Bankret Diskriminering. Ligestilling Ekspropriation. Rådighedsindskrænkninger Erstatning udenfor kontraktforhold (Erstatning i kontrakt, se kontraktret, de enkelte kontraktforhold) Familieret Børn og forældre. Samvær. Børneværn. Adoption Faderskab Formueforholdet mellem ægtefæller. Skifte. Uskiftet bo Samlivsforhold Ægteskab. Skilsmisse Forbrugerret Forsikringsret Immaterialret Design Firma Patenter Varemærker Andet International markedsret (EU, EF, EØS) (se også konkurrenceret) International privatret. Lovvalg (værneting, se retspleje) Konkurrenceret Konkurs- og anden isolvensret (herunder insolvens, akkord og gælds sanering) Kontraktret, enkelte kontraktforhold Franchise Garanti. Kaution Gaver Køb af fast ejendom Køb af løsøre Leje. Leasing Lån. Forvaring Mellemmænd (Agenter, Mæglere. Kommissionærer) Tjenesteydelser Transportret. Luftret. Søret. Spedition Udbud. Entreprise. Offentlige indkøb Markedsføringsret Menneskerettigheder Miljøret Offentlig ret Forvaltingsret Kommunalret Statsforfatning Pant, factoring og anden sikkerhedsret. Tilbageholdsret Passivitet Pengekrav Cession... 26

4 4 Condictio indebiti Forældelse Gældsbreve. Værdipapirer. Betalingsmidler Modregning Regres. Tilbagesøgning Renter Personret Navneret Personværn Umyndige Privatlivets fred Retspleje Bevis. Bevisbyrde Habilitet Partsevne. Retlig interesse Retskraft. Litispendens Sikkerhedsstillelse Strafferetspleje, særlige spørgsmål Tvangsfuldbyrdelse, herunder udlæg, fogedforbud og arrest Værneting. Domsmyndighed Vidner Voldgift Andre spørgsmål Sameret. Minoritetsvern Selskabsret. Sammenslutninger. Foreninger Aktieselskaber Andre sammenslutninger Socialret. Sundhedsret Strafferet Tingsret Ejendomsret. Brugsret Forkøbsret. Overtagelsesret God tro. Ekstinktion Inkorporation Naboforhold Sameje Tinglysing. Registrering Vindikation Uddannelse Udvisning. Udlændingeret... 33

5 5 Svensk register Arbets- och tjänstemannarätt. Arbetsmiljö. Kollektivavtal... 7 Arvsrätt. Testamente... 8 Associationsrätt. Sammanslutningar. Föreningar Aktiebolag Andra sammanslutningar Avtalsrätt, allmän... 9 Avtals ingående och giltighet... 9 Jämkning. Ändrade förhållanden... 9 Tolkning. Förutsättningar Bankrätt Diskriminering. Jämställdhet Expropriation. Rådighetsinskränkningar Familjerätt Barn och föräldrar. Vårdnaden om barn. Umgängesrätt. Adoption Faderskap Makars förmögenhetsförhållande. Skifte. Oskiftat bo Samboförhållanden Äktenskap. Äktenskapsskillnad Försäkringsrätt Immaterialrätt Design Firma Patent Varumärke Annat Internationell marknadsrätt (EU, EG, EEG) (konkurrensrätt, se egen punkt) Internationell privaträtt. Lagval (forum, se process) Konkurrensrätt Konkurs. Ackord. Insolvens Konsumenträtt Kontraktsrätt, särskilda kontraktsförhållanden Anbud. Entreprenad. Offentlig upphandling Franchise Garanti. Borgen Gåva Hyra. Leasing Köp av fast egendom Köp av lös egendom Lån. Förvaring Mellanmen. Agenter. Mäklare. Kommissionär Tjänsteprestationer Transporträtt. Lufträtt. Sjörätt. Spedition Marknadsföring Miljörätt Mänskliga rättigheter Offentlig rätt Förvaltning Kommunalrätt Statsförfattning Pant, factoring och annan säkerhetsrätt. Stoppningsrätt Passivitet... 26

6 6 Penningkrav Cession Condictio indebiti Kvittning Preskription Regress. Återbetalning Ränta Skuldebrev. Värdepapper. Betalningsmedel Personrätt Integritet Namnrätt Omyndighet Privatlivets helgd Process Bevis. Bevisbörda Exekution. Interimistiska förordnanden. Häktning Forum. Domstols behörighet Jäv Rättslig handlingsförmåga. Rättsligt intresse Rättskraft. Litispendens Skiljedom Ställande av säkerhet Straffprocess, särskilda spörsmål Vittne Annet Samerätt. Minoritetskydd Sakrätt Äganderätt. Nyttjanderätt Förköpsrätt. Lösningsrätt Godtrosförvärv Grannelag Inkorporation Kungorelse. Registrering Samäganderätt Vindikation Skadestånd utom kontraktsförhållanden (skadestånd i kontraktsföhållanden, se det enskilda kontraktsförhållandet) Socialrätt. Hälsovård. Pension Straffrätt Utbildning Utvisning. Asyl. Flyktingar... 33

7 7 DOMSREFERAT 2007 første halvår Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler Se dom nr. 33 DHR Dom UfR 2007 s. 213 og DHR Dom UfR 2007 side 1263 Ansættelsesret. Tilbagekaldelse af opsigelse. Efter et følelsesladet bestyrelsesmøde i et aktieselskab var der senere samme dag en telefonsamtale mellem selskabets formand og direktør, hvorunder direktøren opsagde sin stilling. Han trak imidlertid opsigelsen tilbage dagen efter, hvor den endnu ikke havde virket bestemmende på selskabets handlemåde. Selskabet fandtes efter omstændighederne uberettiget til at holde direktøren fast på opsigelsen. 2. DHR Dom UfR 2007 side 1764 Ansættelsesret. Afskedigelse. Under kørsel som buschauffør blev en tjenestemandsansat buschauffør forulempet af en gruppe unge, som spyttede på ham og stjal hans pung med byttepenge. Da han nogle dage senere uden for tjeneste traf en 14-årig dreng, som han mente havde været med i gruppen, slog han drengen flere gange i hovedet og truede efterfølgende 3 andre med en kniv. For dette voldsforhold fik han en dom på 40 dages fængsel, som gjordes betinget med vilkår om 60 timers samfundstjeneste. Da kommunen blev bekendt med dommen, blev han afskediget med en måneds varsel og opsat pension. Højesteret fandt denne afskedigelse med et kortere varsel end det normale berettiget. Den udøvede vold havde en sådan tilknytning til hans arbejde som buschauffør, at der ikke var grundlag for at anfægte kommunens skøn, hvorefter han ikke kunne fortsætte som buschauffør. Forholdet var endvidere så groft, at der heller ikke var grundlag for at anfægte kommunens vurdering, hvorefter han ikke længere var egnet til at bestride nogen stilling som tjenestemand ved kommunen, som derfor ikke havde pligt til at undersøge mulighederne for en omplacering. Se dom nr. 77, DHR Dom UfR 2007 side FHD KKO:2007:12 Arbetsrätt. Uppsägning av arbetsavtal Bangårdskonduktör A som över 30 år varit anställd av Statsjärnvägarnas Ab hade under sin fritid gjort sig skyldig till grovt rattfylleri och därför varaktigt avstängts från tågsäkerhetsuppgifter och senare sagts upp. Utredning över gärningsförhållandena eller det dömda straffet hade inte företetts i målet. Bolaget ansågs inte ha haft grund att säga upp A:s arbetsavtal utan att reda ut om uppsägningen kunde undvikas genom att A placerades i annat arbete. Jfr. KKO:2000:77 ArbAvtL 7 kap 2 4. FHD KKO:2007:50 Arbetsrätt. Ogiltigt avtalsvillkor Ett villkor hade tagits in i ett skriftligt arbetsavtal medan arbetsförhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren pågick. Enligt villkoret hade parterna inte efter det avtalet undertecknats några anspråk på varandra med anledning av arbetsförhållandet för tiden innan avtalet undertecknades. Avtalsvillkoret var med stöd av 39 1 mom. arbetstidslagen ogiltigt till den del arbetstagarens ersättningar enligt arbetstidslagen minskades. (Omröstn.) ArbetstidsL 39 1 mom Se dom nr. 18, IHR Dom den 8. marts Nr. 315/2006.

8 8 5. IHR Dom Nr. 647/2006. Statstjenestemand. Stillingsnedlæggelse. Opsigelse. Offentlig forvaltning. S havde i årevis været ansat som edb-medarbejder hos L da han fik meddelelse om at hans stilling var blevet nedlagt på grund af ændringer i forvaltningens organisation. I begrundelsen for opsigelsen blev der henvist til at S s arbejdsområde havde været bestemte computer-systemer og at det havde været planlagt at holde op med at bruge disse systemer. Det fandtes at beslutning om hvilken tjenestemand skulle opsiges i forbindelse med rationalisering måtte i princippet ligge hos L, men den måtte dog ikke gå ud over forvaltningsrettens grundprincipper, herunder lovmæssighedsprincippet. Hvis nogen har været ansat til bestemte arbejdsopgaver, kan det i denne forbindelse være tilstrækkeligt at begrunde opsigelsen med at der ikke længere er behov for at nogen varetager disse arbejdsopgaver. Har den ansatte derimod haft et ansættelsesområde over en bestemt periode, er det utilstrækkeligt kun at tage i betragtning hvorvidt opgaverne reduceres eller ophører, og da må man i tillæg foretage et yderligere skøn af hans kvalifikationer sammenlignet med andres kvalifikationer. Det ansås at S hverken var blevet ansat til at arbejde ved eller at hans ansættelsesområde skulle være beskæftiget med disse computersystemer, som L opgav i sin begrundelse at ikke længere skulle bruges. Det fandtes derfor at det havde været nødvendigt for L at foretage yderligere skøn af S s kvalifikationer, inden beslutningen om opsigelsen blev truffet. Eftersom dette skøn ikke blev foretaget ansås beslutningen for at have været mangelfuld. Det blev anerkendt at L ikke havde været i sin ret til at opsige S stillingen på det grundlag som det blev gjort på. 6. NHR Kjæremålsutvalg Kjennelse Rt s. 816 Erstatningsrett. Konkurranseklausul. Bevisbyrde Etter fratredelsen handlet en tidligere kreativ leder i strid med en konkurranseklausul inntatt i arbeidsavtalen. Høyesterett fant ikke grunn til å fravike utgangspunktet om at det er skadelidte som må godtgjøre årsakssammenheng mellom brudd på konkurranseklausulen og eventuelt økonomisk tap. Den tidligere ansattes uaktsomme opptreden ble ikke ansett å gi grunnlag for berikelseskrav for selskapet.. Arverett. Testament 7. FHD KKO:2007:21 Arvsrätt. Testamente I sitt testamente hade A förordnat att hennes kvarlåtenskap i första hand och med full äganderätt skulle tillfalla hennes son B och efter B:s frånfälle dennes bröstarvingar samt att B:s maka C inte hade giftorätt i egendomen. Efter A:s frånfälle och kort före sin död överlät B största delen av sin egendom som gåva till C. B:s son yrkade att C måtte förpliktas att återbära värdet av den egendom som B överlåtit till henne. HD konstaterade bl.a följande: Stadgandena i 3 kap. 3 och 12 kap. 1 ärvdabalken kunde inte tillämpas då de endast gäller situationer där testatorns make är testamentstagare i första hand. Betydelsen av det subsidiära förordnandet skall bedömas utgående från testamentet i dess helhet och testatorns därav framgående vilja. Förordnandet utgjorde inte hinder för B att under sin livstid överlåta nämnda egendom men han skulle inte ha kunnat förordna om egendomen genom testamente. B hade vid tiden för överlåtelserna lidit av en sjukdom som ledde till hans död. HD kom till den slutsatsen att donationerna hade skett i syfte att kringgå testamenteringsförbudet. Genom donationerna hade A:s vilja till en stor del omintetgjorts. Den skrivna lagen innehåller inga bestämmelser om återbärande av en gåva eller dess värde i ett fall som detta. Det är dock klart att rättsordningen inte skyddar ett förfarande som betyder kringgående av testamenteringsförbud. C som inte kunde anses ha varit i god tro förpliktades att återbära värdet av egendomen.

9 9 8. NHR Dom Rt s. 16 Arverett. Tolking av testament Avdøde begrenset ved testament en livsarvings pliktdel til lovens minimum, jf. arveloven 29. Etter tolking av testamentet i lys av arvelaters vilje kom Høyesterett til at også avdødes (hittil ukjente) formue i utlandet var omfattet av testamentets begrensninger. Se dom nr. 31, NHR Dom Rt s. 776 Se beslut nr. 85, SHD Beslut NJA 2007 s SHD Beslut NJA 2007 s. 410 Testamente. Testamentsexekutor. Boutredningsman. Enbart den omständigheten att en testamentsexekutor biträtt även arvlåtarens sambo med upprättande av testamente har inte ansetts utgöra skäl mot att testamentsexekutorn förordnas som boutredningsman. Lagrum: 19 kap 3 ärvdabalken. Avtalerett, alminnelig Avtalers inngåelse og gyldighet 10. DHR Dom UfR 2007 side 2048 Aftaleret. Lovregulering og ugyldighed. Et vilkår i en lejekontrakt om et erhvervslejemål, som ved aftalens indgåelse var ugyldigt som stridende mod en beskyttelsespræceptiv lovbestemmelse, blev ikke gyldigt ved ophævelse af lovbestemmelsen. 11. FHD KKO:2007:18 Avtalsrätt. Rättshandlings ogiltighet. Process. Saklegitimation. Vid köp av ett jordområde av B hade A, för det fall att hon önskade överlåta jordområdet, förbundit sig att erbjuda de i köpebrevet närmare angivna anhöriga till B att lösa in fastigheten. A hade senare ingått ett avtal om jordlega med C, enligt vilket A upplät den ifrågavarande fastigheten för 100 år på lega till C. D, som var en i köpebrevet avsedd anhörig till B, väckte talan mot A och C och yrkade att legoavtalet skulle förklaras ogiltigt på grunder om vilka stadgas i lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Tingsrätten samt hovrätten avvisade D:s yrkande då D inte var part i legoavtalet. D:s yrkande grundade sig på att syftet med avtalsarrangemanget varit att kränka D:s på inlösningsklausulen baserade rättigheter och att C hade svikligen förlett A att ingå avtalet samt utnyttjat den sjukliga A:s oförstånd och av C beroende ställning. Enlig D var omständigheterna vid avtalets tillkomst sådana att det skulle strida mot tro och heder om C med vetskap om dem skulle åberopa rättshandlingen. HD konstaterade att D:s talan förutsätter att den eventuella ogiltigheten av legoavtalet prövas enligt lagen om rättshandlingar på förmögenhetens område. Målet återförvisades till tingsrätten. Se dom nr. 33, FHD KKO:2007:39 Se dom nr. 72, NHR Dom Rt s. 651 Lempning. Endrede forhold Se dom nr. 65, NHR Dom Rt s. 431 Se dom nr. 54, NHR Dom Rt s. 862

10 10 Tolking. Forutsetninger 12. FHD KKO:2007:62 Straffrätt. Underlåtenhetsbrott. Bostadsaktiebolag.Styrelsemedlems ansvar. Avtalsrätt En person som hade uträttat ett ärende i en byggnad som ägdes av ett bostadsaktiebolag hade avlidit då ett isblock hade fallit från taket och träffat honom i huvudet. Aktiebolaget hade ingått ett avtal om skötseln av fastigheten med ett servicebolag. I avtalet, som i övrigt var rätt detaljerat, hade inte intagits någon bestämmelse om att avlägsna snö och is från taket eller att hålla taket under uppsikt. Enligt HD var det motiverat att förutsätta att då ett bolags styrelse har för avsikt att med avtal överföra ansvaret för tillsyn och rengöring av fastighetens tak på ett servicebolag skall detta genomföras på ett sätt som inte lämnar oklarhet angående frågan vem som ansvarar för att snö- och isförhållandena står under uppsikt och vem som är skyldig att vidta nödvändiga åtgärder för att förekomma fara och skada. Då ansvaret inte tydligt överförts på servicebolaget var det bostadsaktiebolagets skyldighet att tillse att taket vid behov rengjordes. Ordföranden för bostadsaktiebolagets styrelse dömdes för dödsvållande då bolagets pliktelser hade försummats. Bankrett Se dom nr. 49, DHR Dom UfR 2007 side DHR Dom UfR 2007 side 2228 Bankret. Godkendelse af overførsler. Et selskab havde en indlånskonto i et pengeinstitut, hvorfra der blev foretaget en række overførsler på foranledning af en medarbejder i selskabets bogholderi med tiltrædelse fra et bestyrelsesmedlem. Under henvisning til, at overførslerne var sket i strid med selskabets tegningsregler og bankfuldmagten, krævede selskabet, at pengeinstituttet skulle genindsætte de overførte beløb på kontoen. Højesteret fastslog, at det af de generelle vilkår for erhvervskunder, som var gældende for selskabets engagement, udtrykkeligt fremgik, at kunden er forpligtet til at gennemgå kontoudskrifter straks ved modtagelsen og til at reklamere over for banken, hvis der er posteringer, kunden ikke kan vedkende sig. I umiddelbar forbindelse med de foretagne pengeoverførsler blev der tilsendt selskabet meddelelse om overførslerne. Selskabet gjorde ikke i forbindelse hermed indsigelse over for pengeinstituttet i anledning af overførslerne. Under disse omstændigheder måtte overførslerne anses for i hvert fald efterfølgende at være godkendt af selskabet. Diskriminering. Likestilling Ekspropriasjon. Rådighetsinnskrenkninger 14. NHR Dom Rt 2007 s. 464 Ekspropriasjon. Høyspentanlegg. Tålegrense I skjønn om erstatning til grunneierne ved anlegg av et høyspent overføringsanlegg fant Høyesterett at det ikke var grunnlag for erstatning. Magnetfelt på 0,4 micro Tesla eller mer i bolighus overskrider ikke tålegrensen i granneloven 2. Det ble ikke gitt erstatning for tapte utbyggingsmuligheter som følge av magnetfeltpåvirkning.

11 11 Erstatningsrett, utenfor kontrakt (Erstatning i kontrakt, se det enkelte kontraktsforhold) 15. DHR Dom UfR 2007 side 1199 Produktansvar. Hønsefoder. Ikke godtgjort, at forøget dødelighed som følge af Sudden Death Syndrome (SDS) i hønseflok var forårsaget af foder. 16. DHR Dom UfR 2007 side 1562 Erstatningsret. Erstatning for tabt arbejdsfortjeneste til skadelidt barns mor. Nogle uger efter at være fejlbehandlet døde et barn. Moderen havde i denne periode i et vist omfang begrænset sit arbejde for at passe barnet. Om adgangen for moderen til at få erstatning for tabt arbejdsfortjeneste for denne periode, udtalte Højesteret, at der må lægges vægt på, at det efter almindelige erstatningsretlige regler som udgangspunkt ikke kan pålægges den erstatningsansvarlige at erstatte tab, der påføres andre end den direkte skadelidte, og at der ikke var tilstrækkeligt grundlag for at fravige dette udgangspunkt i det foreliggende tilfælde. Om erstatning for tabt arbejdsfortjeneste for tiden efter barnets død udtalte Højesteret, at dette beroede på, om moderen kan siges at have lidt personskade i form af en psykisk lidelse, og om der er grundlag for at pålægge Patientforsikringen at betale erstatning herfor. I hidtidig erstatningspraksis er der tilkendt erstatning for psykisk skade i tilfælde, hvor den pågældende selv er blevet påført fysisk skade eller har været i fare herfor. Det kan ikke udelukkes, at der også i visse tilfælde kan blive tale om at tilkende erstatning for psykisk skade, eksempelvis i tilfælde, hvor en person overværer, at en nærtstående bliver dræbt ved en ulykke. Det må imidlertid efter Højesterets opfattelse være en betingelse, at den pågældende er blevet påført en egentlig psykisk lidelse, som rækker ud over sorg og savn. Denne betingelse kan ikke anses for opfyldt i den foreliggende sag. Se dom nr. 46, FHD KKO:2007: IHR Dom Nr. 120/2006. Erstatning. Alkoholholdige drikkevarer. Omsætning. Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde. EFTA-Domstolen. Vin-agenten K krævede erstatning fra den islandske stat I på grund af økonomisk tab som han mente at have lidt på grund af ÁTVR s (Statens Vin- og tobaksmonopol ) monopol på import og en gros distribuering af alkoholholdige drikkevarer efter at EØS-aftalen trådte i kraft den 1. januar Han påberåbte sig at i medfør af aftalens 11 og 16 burde I have truffet foranstaltninger for at afskaffe det omtalte monopol inden aftalen trådte i kraft, men det blev ikke gjort før end med en lov som trådte i kraft den 1. december 1995 eller 23 måneder senere. I gjorde gældende at K ikke havde påvist sit tab på grund af at han ikke havde måttet selv importere og engros- distribuere i det nævnte tidsrum eller at have påvist årsagsforbindelse imellem eventuel skade og tilregnelig handling. Ved afgørelsen af K s påstand kunne det ikke undgås at gennemgå hvordan han faktisk havde benyttet tilladelsen til at importere og engros-distribuere alkoholholdige drikkevarer i løbet af de første 23 måneder efter at det blev tilladt den 1. december Det forelå at det kun drejede sig om ringe import hos K i året 1996, med undtagelse af et bestemt mærke, men dette billede havde ændret sig noget i året Det blev udtalt at der ikke fandtes noget som helst som tydede på at K allerede i årene 1994 og 1995 ville være gået i gang med import af alle de mærker af alkoholholdige drikkevarer som han havde agentur for eller fik agentur for i dette tidsrum, og det blev lagt til grund at dette ville være sket i samme tempo som det faktisk blev efter 1. december K nedlagde i sagen principal påstand og subsidiær påstand som byggede på hans egen beregninger af hans tab, men af nærmere anførte grunde fandtes de uholdbare. K s mere subsidiære påstand og mest subsidiære påstande blev begrundet ved skønserklæringer fra udmeldte skønsmænd, men med disse fandtes det ikke godtgjort at han havde lidt skade på grund af ÁTVR s førnævnte monopol som ikke blev afskaffet før end den 1. december I henhold til det anførte fandtes K ikke at have godtgjort at han havde lidt skade af den anførte grund.

12 12 Se dom nr. 81, IHR Dom Nr. 278/ IHR Dom den 8. marts Nr. 315/2006. Erhvervssygdom. Forurening. Syn og skøn. Erstatning. H var ansat i endoskopi-enheden i Landakotshospitalet fra 1988 til 1996, og i samme afdeling i Reykjavík Kommunes Hospital fra det tidspunkt frem til den 13. november Under sit arbejde behøvede hun at bruge desinfektionsmidlet glutaraldehyd for at rengøre de optiske instrumenter. H krævede erstatning fra den islandske stat idet hun mente at hun var blevet udsat for uforsigtig behandling af glutaraldehyd på hospitalerne hvilket medførte at hun pådrog sig astma og derved blev hun uarbejdsdygtig. Udmeldte skønsmænd og overskønsmænd mente at H havde pådraget sig erhverssydom og at glutaraldehydforgiftning var den mest sandsynlige årsag til sygdommen. I Højesterets dom blev der henvist til regler nr. 401/1989 om forureningssgrænser og tiltag for at reducere forurening på arbejdspladsen og regler nr. 496/1996 om brug af kemiske produkter på arbejdspladsen, som trådte i kraft den 1. januar 1997 og det fandtes at ledelsen på hospitalerne ikke havde godtgjort at de havde opfyldt deres pligter ifølge reglerne. I belysning af dette blev bevisbyrden lagt på I at påvise at forholdene på endoskopi-enhederne havde været fyldestgørende på tidspunktet da H var ansat der, at forureningen på grund af glutaraldehyd havde ligget under de mindste tilladelige værdier og at behandlingen af dette kemiske rensemiddel på Reykjavík Kommunes Sygehus havde opfyldt kravene i regler nr. 496/1996. Det fandtes at det ikke lykkedes I at påvise dette, hvorefter han blev fundet erstatningspligtig for H s skade. Erhvervsevnetab samt varigt mén blev i overskønserklæringen fastsat 15% og denne konklusion blev lagt til grund i Højesterets dom. 19. NHR Dom Rt s. 158 Erstatning. Psykisk skade. Adekvans Høyesterett fant at det forelå årsakssammenheng mellom en bilulykke og den etterfølgende psykiske skade. Skaden og utviklingen av denne var imidlertid for avledet og ekstraordinær i forhold til trafikkulykken til at kravet om adekvans var oppfylt 20. NHR Dom Rt s. 172 Erstatningsrett. Arbeidsulykke. Adekvans En elektriker falt ned fra en lift og utviklet senere paranoid schizofreni. Høyesterett fant etter en konkret vurdering at sinnslidelsen var en så upåregnelig fjern og indirekte følge av ulykken at det ikke var rimelig å knytte ansvar til den. 21. NHR Dom Rt s. 425 Erstatningsrett. Tapt spillegevinst En spiller ble forhindret fra å inngå veddemål ved travløp på grunn av uriktig opplysning om hvordan bongene skulle merkes. Bongene ble avvist av Totomaten. Høyesterett kom til at det ved spill og veddemål ikke var grunn til å gi oppfyllelsesinteressen erstatningsrettslig vern. Verken prevensjons- eller reparasjonshensynet taler for at spillarrangøren bør holdes ansvarlig for økonomisk tap som skyldes at spilleren blir hindret i å inngå veddemål. 22. SHD Beslut NJA 2007 s. 295 Skadestånd utom kontraktsförhållande. Beslut i fråga som hänskjutits av tingsrätt till prövning av HD. Staten kan åläggas att betala skadestånd, utöver enligt vad som följer av skadeståndslagen (1972:207) och lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, i den mån det behövs för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 5.5 i Europakonventionen. Lagrum: Artikel 5.5 i Europakonventionen. 23. SHD Dom NJA 2007 s. 461 Skadestånd utom kontraktsförhållande. Trafikolycka. Inkomstförlust. En person som skadats i en trafikolycka och då varit arbetslös har erhållit ersättning för inkomstförlust beräknad utifrån en högre inkomst än han hade som arbetslös eftersom han

13 13 gjort sannolikt att han skulle ha fått denna högre inkomst om skadan inte hade inträffat. Lagrum: 5 kap 1 skadeståndslagen (1972:207) och 9 trafikskadelagen (1975;1410), Familierett Barn og foreldre. Samværsrett. Barnevern. Adopsjon 24. DHR Kendelse UfR 2007 side 1205 Udlevering af barn til far i andet land. Et i 1999 gift par fik i april 2000 et barn og flyttede med dette i oktober 2000 til Australien. Frem til den 17. februar 2004 boede familien sammen i Australien begge forældre havde arbejde og havde en almindelig dagligdag. Forældrene aftalte bistået af hver deres advokat den 16. februar 2004 for Family Court of Australia, at moderen kunne tage ophold i Danmark med barnet fra den 17. februar 2004 til den 1. maj Efter denne dato var moderens tilbageholdelse af barnet i Danmark ikke længere lovlig i henhold til aftalen, og moderen havde ikke i kraft af det aftalte, midlertidige ophold i Danmark skiftet bopæl fra Australien til Danmark i børnebortførelseslovgivningens forstand. Faderen havde derfor krav på at få barnet tilbagegivet. 25. NHR Kjæremålsutvalg Kjennelse Rt s. 350 Familierett. Tilbakelevering av barn. Etter samlivsbrudd tok mor med seg datter til sitt hjemland Nord-Irland. Etter datterens sommerferie hos faren returnerte ikke faren datteren. Selv om det ikke var gitt formell melding om flytting la kjæremålsutvalget til grunn at far hadde samtykket i at mor og barn reiste til utlandet, og at datteren hadde bosted hos mor da hun besøkte faren. Faren hadde derfor plikt til å tilbakeføre barnet, jf. barnebortføringsloven, lov nr 72/ NHR Dom Rt s. 376 Familierett. Fast bosted for barn Under henvisning til prinsippet om barnets beste kom Høyesterett til at gutt på 12 år og jente på 9 år skulle ha fast bosted hos mor. Det ble lagt avgjørende vekt på barnas ønsker. Barneloven 48 jf NHR Dom Rt s. 967 Familierett. Samværsrett Samværsrett for far til ni år gammel datter som han aldri hadde bodd sammen med. Han var blitt nektet samværsrett fordi dette ville forverre mors helsetilstand og dermed redusere hennes omsorgsevne. Høyesterett fant at det skulle opprettes en samværsordning og viste blant annet til barneloven 48 første ledd, 42 første ledd og 43 første ledd tredje punktum. Sakkyndig erklæring. 28. SHD Beslut NJA 2007 s. 382 Vårdnad om barn. Gemensam vårdnad. Samarbetssvårigheter. Huvudfrågan i målet var om föräldrarnas samarbetssvårigheter var sådana att detta uteslöt att de hade gemensam vårdnad om en dotter, född Föräldrarnas samarbetsproblem ansågs vara av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte kunde anses bäst för barnet. Vårdnaden anförtroddes därför modern ensam. Lagrum: 6 kap 2 a och 5 föräldrabalken Jfr Nord. Domss. nummer1/2007 ref nr 26 (s. 12). Ekteskap. Skilsmisse Se kjennelse nr. 84, NHR Kjæremålsutvalg Rt s Farskap Formuesforhold mellom ektefeller. Skifte. Uskiftet bo

14 FHD KKO:2007:13 Familjerätt. Makars förmögenhetsförhållande. Skifte. Underhåll Vid avvittring (bodelning) som förrättades av skiftesman yrkade ena maken ersättning för den nytta som den andra maken erhållit då denna under äktenskapsskillnadens betänketid ensam fått bo i den bostad som makarna ägde gemensamt. Eftersom yrkandet ansågs gälla underhåll för make under äktenskapet var yrkandet inte ett ärende som skulle behandlas vid avvittringen. 30. FHD KKO:2007:59 Äktenskap. Skifte. Kommanditbolag. Negativt eget kapital. I A:s tillgångar ingick den ansvariga bolagsmannens andel i ett kommanditbolag, vars skulder översteg dess tillgångar och vars egna kapital var negativt bland annat på grund av A:s privatuttag. Det belopp av bolagets skulder som A sannolikt skulle vara tvungen att svara för ansågs utgöra sådan A:s gäld som skulle täckas i avvittringen (bodelningen) mellan A och hans maka B. Beloppet som skulle täckas uppskattades inte utgående från bolagets negativa egna kapital utan, då bolaget saknade avkastningsvärde, genom att jämföra bolagets till gängse värde uppskattade tillgångar med dess skulder. Samboerforhold 31. NHR Dom Rt s. 776 Arverett. Samlivsavtale. Livs- og dødsdisposisjoner Avtale som regulerte eierforholdene til et samboerpars felles eiendeler, innebar en realitet for avtalepartene. Avtalen ble ansett for å være en livsdisposisjon, og den brøt da ikke med arvelovens pliktdelsarv for livsarvinger og krevde ikke testaments form. Manglende tinglysing av overdragelse av fast eiendom og manglende gjennomføring i partenes selvangivelse ble ikke tillagt betydning. Dissens 4-1 Forbrukerrett Se dom nr. 60, FHD KKO:2007:6 Se beslut nr. 61, SHD Beslut NJA 2007 s. 501 Forsikringsrett 32. FHD KKO:2007:23 Försäkringsrätt En förare av en personbil hade väjt för en älg med påföljd att han förlorat kontrollen över bilen och åkt av vägen varvid bilen hade skadats. Enligt villkoren för bilens delkaskoförsäkring skulle endast sådan sakskada ersättas som förorsakats av en sammanstötning med ett hjortdjur. En skada som orsakats av väjning för älg ansågs inte vara en i 32 1 mom. försäkringslagen avsedd räddningsåtgärd i syfte att hindra skada. Försäkringsbolaget var inte därför skyldigt att som en i 61 försäkringslagen avsedd räddningskostnad ersätta den skada på bilen som hade uppkommit då den åkt av vägen. (Omröstn.) Se dom nr. 46, FHD KKO:2007: FHD KKO:2007:39 Försäkringsrätt. Ansvarsförsäkring. Den skadelidandes direkta talerätt. Avtalsrätt. Skiljeavtals bindande verkan. Process. Skiljeförfarande. Sjörätt. Dispasch A hade i närheten av en farled hållit på att stiga ombord på sin motorbåt då ett passerande fartyg förorsakat en vågvall. A hade fallit överbord mellan båten och kajen och skadats. A

15 15 hade i tingsrätten yrkat på skadestånd av befälhavaren och rederiet. Under processen blev rederiet försatt i konkurs som avskrevs på grund av bristande tillgångar. Rederiet hade ansvarsförsäkring i ett norskt försäkringsbolag G. A krävde att G skulle erlägga försäkringsersättningen till honom själv pga en sk direkt talerätt. Han yrkade på utredning hos dispaschören. G bestred dispaschörens kompetens med hänvisning till sina allmänna avtalsvillkor enligt vilka avgörande av tvister skall ske i skiljeförfarande i Oslo. A var bunden av dessa villkor när han grundade sina yrkanden på försäkringen. HD konstaterade att enligt försäkringsvillkoren skulle tvisterna mellan G och rederiet avgjöras enligt norsk lag. Frågan om vilken lag som skulle tillämpas angående skiljeklausulen bestämdes inte ovillkorligen i enlighet med huvudavtalet. I detta fall har inte överenskommits om vilken lag som skall tillämpas skiljeklausulen. Enär man hade bestämt Oslo som plats för skiljeförfarandet och man i försäkringsavtalet skulle tillämpa norsk lag är det befogat att även skiljeklausulen bedöms enligt norsk lag. I norsk lagstiftning tas inte direkt ställning till om försäkringsbolaget har rätt att åberopa skiljeklausulen emot den skadelidande. Som utgångspunkt har dock ansetts att den skadelidande inte kan få bättre rätt mot forsäkringsbolaget än den försäkrade skulle ha. Vid bedömningen av frågan fäste HD uppmärksamhet vid den principen att en part kan åberopa skiljeklausulen även mot en sådan tredje till vilken den andra partens rättigheter övergått. HD ansåg att G hade rätt att åberopa skiljeklausulen. Dispaschören var inte behörig att uppgöra dispasch mellan A och G. 34. NHR Dom Rt s. 877 Forsikringsrett. Regresskrav mellom forsikringsselskaper. Foreldelse Høyesterett fant at varslingsregelen i forsikringsavtaleloven 8-6 tredje ledd ikke får anvendelse mellom forsikringsselskaper i en regressrunde. Se beslut nr. 93 SHD Beslut NJA 2007 s. 482 Immaterialrett Design Firma Opphavsrett 35. DHR Dom UfR 2007 side 1581 Ophavsret. Offentlig fremførelse. En affaldsvirksomhed have installeret tv-apparater og radio- og cd-afspillere i kontorer og værksteder med plads op til 21 medarbejdere, i motionsrum med plads til 3-4 medarbejdere og i lastbiler med plads til 2-3 medarbejdere. Godt 800 medarbejdere havde mulighed for at lytte til musik via disse apparater. At virksomheden stillede apparaterne til rådighed, var ikke i sig selv fremførelse af musikværker. Afspilning i lastbilerne skete kun for en eller nogle ansatte og var derfor ikke offentlig fremførelse. For apparaterne i lokalerne gjaldt det samme, da ingen af dem kunne aflyttes samtidig af mindst 40 ansatte, hvilket efter forarbejderne til ophavsretsloven og praksis er grænsen for, at fremførelse i en erhvervsvirksomhed finder sted for en større kreds, som ellers må anses for ikke-offentlig. Patent 36. DHR Dom UfR 2007 side 1219 Patentkrænkelse. Godtgørelse. En opfinder fik patent på et system til ammoniakbehandling af halmballer. Maskinstationer, som anvendte patentkrænkende maskineri i ond tro, skulle til opfinderen betale en godtgørelse svarende til en passende licensafgift. Denne afgift skulle som udgangspunkt fastsættes

16 16 til, hvad opfinderen kunne godtgøre, at han ud fra markedsforholdene med rimelighed ville have forlangt. Licensafgiften skulle herefter fastsættes ud fra den markedsmæssige værdi af fordelen for en maskinstation ved at kunne benytte maskineri med opfindelsen i stedet for andet maskineri. I mangel af nærmere oplysninger til bedømmelse heraf måtte licensafgiften fastsættes skønsmæssigt ud fra den i perioden behandlede mængde halm og den markedsmæssige værdi af denne behandling. Afgiften blev skønsmæssigt fastsat til 5 % af omsætningen. 37. DHR Dom UfR 2007 side 2199 Patentret. Krænkelse. Et patent på et værkstedsmøbel var ikke krænket af et værkstedsmøbel, som ikke indeholdt de elementer, der kendetegnede opfindelsen. Varemerker 38. DHR Dom UfR 2007 side 1477 Varemærker. Forvekslelighed. Varemærket SIMPLY var ikke til hinder for varemærket SIMPLE WISH. Der var tale om almindelige engelske ord med deraf følgende svag beskyttelse. Mærkerne var forskellige visuelt, lydmæssigt og forståelsesmæssigt. Der var derfor ikke risiko for forveksling, heller ikke for kunder til damebeklædning i store størrelser. 39. DHR Dom UfR 2007 side 1896 Varemærkeret. Goodwilludnyttelse. Varemærket Fishermanns Friend for halspastiller fandtes at være velkendt i Danmark. Det var desuden blevet almindeligt, at såkaldte vodka shots mærke- og smagsmæssigt knyttede an til en bestemt pastil mv., og et vodkafirma valgte at sælge vodka shot under navnet Fisherman. Fisherman måtte anses for det dominerende element i varemærket Fisherman s Friend, og forbrugerne måtte antages i vidt omfang at ville sætte Fisherman vodka shot i forbindelse med halspastillen Fisherman s Friend. Det blev derfor forbudt vodkafirmaet at anvende navnet Fisherman for vodka, idet dette indebar en utilbørlig udnyttelse af goodwill knyttet til varemærket Fisherman s Friend. 40. DHR Dom UfR 2007 side 2042 Varemærkeret. Opgivelse ved brugsophør. Et varemærke var taget i brug i 1930 erne og var i brug i hvert fald i 1998, og der var ikke med fornøden sikkerhed grundlag for at fastslå, at brugen var således ophørt, at varemærket var til fri bemægtigelse. 41. DHR Dom UfR 2007 side 2393 Varemærkeret. Artsbetegnelse. En bank havde ikke eneret til at anvende betegnelsen Lokalbanken, der er en artsbetegnelse. Se beslut nr. 92, SHD Beslut NJA 2007 s SHD Dom NJA 2007 s. 431 Varumärke. Mobiltelefontillbehör. Förhandsavgörande. Vite. Import. En person har importerat mobiltelefontillbehör som varit märkta med det svenska varumärket och gemenskapsvarumärket Nokia och därmed gjort intrång i dessa varumärken. Sedan förhandsavgörande från EG-domstolen inhämtats har importören meddelats ett vitessanktionerat förbud mot import av på detta sätt märkta mobiltelefontillbehör. Lagrum : 37 b (före den 1 juli a ) och 66 varumärkeslagen (1960:644) samt artilkel 98 rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken. Annet 43. DHR Dom UfR 2007 side 951

17 17 Immaterialret. Produktefterligning. Formgivningen af nogle lamper var ikke udtryk for en selvstændig, original og kunstnerisk indsats, og lamperne var derfor ikke ophavsretligt beskyttede. Nogle af lamperne havde uanset at der lå en indsats i udformningen slet ikke noget særpræg og var derfor ikke beskyttet mod efterligning. Nogle andre havde sådant særpræg, at de var beskyttet mod slaviske eller nærgående efterligninger, men de påtalte lamper var ikke sådanne efterligninger. 44. DHR Dom UfR 2007 side 1857 Markedsret. Internetdomænenavn. United Parcel Service of America Inc. er en verdensomspændende pakke- og forsendelsesvirksomhed, som gennem mange år har anvendt navnet United Parcel Service og forkortelsen UPS som koncernens brand. Selskabet har siden 1978 haft UPS registreret som varemærke i Danmark og har siden 1986 drevet virksomhed i Danmark gennem et datterselskab, der anvender UPS i markedsføring og som kendetegn. I 1999 registrerede en personligt drevet datavirksomhed domænenavnet Datavirksomheden registrerede i øvrigt i ca. 200 domænenavne, herunder domain-salg.dk. Ifølge datavirksomheden var registreringen af sket med henblik på produktion og salg af anlæg for nødstrømsforsyning, der kaldes ups som forkortelse for Interruptable Power Supply - noget skridt til realisering heraf var imidlertid ikke taget. Højesteret pålagde datavirksomheden at overdrage retten til domænenavnet til United Parcel Service. Datavirksomheden havde ikke nogen anerkendelsesværdig interesse i at opretholde registrering af det inaktive domænenavn, mens United Parcel havde et klart behov for at tage det i brug. Internasjonal markedsrett (EU, EF, EØS) (konkurranserett, se eget punkt) 45. FHD KKO:2007:11 Europarätt. Straffrätt. Smuggling Tullmyndigheterna hittade i en lastbil som anlänt till Finland från Tyskland närmare liter klar vätska i flaskor. Vätskan som påståtts vara sesamolja visade sig vara ren sprit. Som sprit betraktas ett ämne som innehåller mer än 80 volymprocent etylalkohol och som inte är denaturerad. Det i alkohollagen föreskrivna systemet, som förutsätter ett särskilt tillstånd för införsel till landet av sprit från en annan stat inom Europeiska gemenskapen, stod inte i strid med gemenskapsrätten. Något hinder som hade föranletts av Europeiska gemenskapens rätt förelåg således inte att med stöd av 82 och 87 alkohollagen (459/1968) döma svarandena till straff för yrkesmässig smuggling av alkoholhaltigt ämne, då de utan tillstånd infört sprit i landet. EG-domstolens förhandsavgörande (Dom , C-434/04) 46. FHD KKO:2007:34 Extraordinärt ändringssökande - Återbrytande av dom i tvistemål Europarätt. Trafikförsäkring B, som varit passagerare i en bil som framförts av en berusad person, hade förorsakats person- och egendomsskador till följd av att fordonet använts i trafik. Med en dom som vunnit laga kraft hade föraren ålagts att till B betala skadestånd, som på basis av B:s medverkan hade jämkats till hälften. Ersättningen till B hade inte förordnats att utgå från bilens trafikförsäkring eftersom B varit medveten om chaufförens berusade tillstånd. B ansökte om återbrytande (opphevelse) av domen med hänvisning till EG-domstolens tolkningspraxis gällande trafikförsäkringsdirektiven. Att helt förvägra B rätten till ersättning ansågs oproportionerligt begränsa B:s rätt till trafikförsäkringsskydd, varför domen till denna del ansågs grunda sig på uppenbart oriktig tillämpning av 7 trafikförsäkringslagen. Ansökan om återbrytande av domen bifölls och

18 18 den ersättning som föraren hade ålagts att betala till B fastställdes att utgå från trafikförsäkringen. (Omröstn.) Se dom nr. 17, IHR Dom Nr. 120/ NHR Dom Rt s EØS-rett. Saken gjaldt spørsmålet om en lovendring som ga Norsk Tipping AS enerett til å drive utbetalingsautomater for pengespill måtte settes til side som stridende mot artiklene 31 og 36 i EØS-avtalens hoveddel, jf. EØS-loven av om forrang for EØS-retten. Problemstillingen var særlig om innføring av automatmonopol ga mulighet for en mer effektiv bekjempelse av spilleavhengighet mv. enn en offentlig regulering av det private, konsesjonsbaserte automatmarkedet med mange operatører og organisasjoner. Høyesterett la til grunn EFTA-domstolens vurderinger og subsumsjon i traktatbruddsak ESA mot Norge, avsagt og kom på det grunnlag til at staten måtte frifinnes. Uttalelser om EFTAdomstolens prøvingsintensitet i saker av denne karakter. 48. SHD Dom NJA 2007 s. 227 Regeringsformen. Legalitetsprincipen. Tullplikt. EG-förordning. Bestämmelsen i 8 smugglingslagen om tull, skatt eller annan avgift har befunnits tilllämplig i fråga om en i EG-förordningen nr (EG) 1470/2001 föreskriven antidumpningstull. Det har ansetts förenligt med Regeringsformens bestämmelser om normgivning och med legalitetsprincipen att straffbestämmelsen såvitt gäller tullplikten fått sitt innehåll utfyllt av föreskrifter i en EG-förordning. Undandragande av pålagor som avses i den nämnda förordningen har bedömts rikta sig mot det allmänna. Även fråga om EG-förordningen utgör en in casu-lagstiftning. Lagrum: 2 kap 8 och 12, 18 kap 19, 10 kap 5 0ch 11 kap 8 Regeringsformen, 1 tredje stycket lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, 8 lagen (2000:1225) 0m straff för smuggling, lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, tullagen (2000:1281), flera EEG-förordningar, artiklarna 133, 135, 249 och EG-fördraget, artikel VI i det Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT 1994), Avtalet om tillämpning av artikel VI, samt WTO-avtalet den 15 april 1994 om ursprungsregler. Se dom nr. 42, SHD Dom NJA 2007 s. 431 Internasjonal privatrett. Lovvalg (verneting, se prosess) Se dom nr. 33 FHD KKO:2007:39 Konkurranserett Se dom nr. 87, IHR Dom Nr. 92/2007 Konkurs. Akkord. Gjeldsforhandling. Insolvens Se dom nr. 76, DHR Dom UfR 2007 side DHR Dom UfR 2007 side 1240 Konkurs. Omstødelse af delvis kassekreditindfrielse. En bank havde gennem en årrække været en virksomheds eneste bankforbindelse. Banken vidste ved årsskiftet , at virksomheden havde likviditetsproblemer, og at dets øko-

19 19 nomiske situation var usikker. Banken blev den 15. januar 2004 orienteret om, at der som led i rekonstruktionsforhandlinger med en tysk kunde om kapitalindskud og en akkordordning skulle ske betaling af 2 gange EUR. Den 16. januar 2004 overførte kunden EUR til virksomhedens kassekredit i banken, som senere samme dag nedskrev kassekredittens maksimum til kontoens aktuelle saldo. Virksomheden indgav herefter konkursbegæring. Højesteret fandt, at overførslen til banken og nedskrivningen af kassekreditten måtte ses under ét og indebar en indfrielse af en del af virksomhedens gæld til banken. Denne betaling af gæld fremtrådte ikke som ordinær, og konkursboet fik derfor medhold i, at der skulle ske omstødelse. Se dom nr. 57, FHD KKO:2007:43 Se dom nr. 98, NHR Dom Rt s SHD Beslut NJA 2007 s. 280 Konkurs. Efterutdelning. Preskription. En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara av obligationsrättslig karaktär och därför inte falla inom tillämpningsområdet för preskriptionslagen (1981:130). Lagrum: 11 kap 12, 18 och konkurslagen (1987:672) samt 2, 5, 7 och 11 preskriptionslagen (1981:130). 51. SHD Beslut NJA 2007 s. 413 Aktiebolag. Inkråmsöverlåtelse. Lösöre. Insolvens. Konkurs. Sakrättsligt skydd. Inkråmet (innmaten) och firman har överlåtits från ett aktiebolag till ett annat, vilka haft en gemensam representant. Det överlåtande bolagets rådighet över tillgångarna har ändå ansetts avskuren, och detta har ansetts vara tillräckligt för att ge det förvärvande bolaget skydd mot överlåtarens borgenärer. Lagrum: 1 och 4 lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låtit i säljarens vård kvarbliva, 22 lagen (1936:81) om skuldebrev, 4 kap 5 konkurslagen (1987:672). Kontraktsrett, særskilte kontraktsforhold Anbud. Entreprise. Offentlige anskaffelser 52. DHR Dom UfR 2007 side 2106 Udbudsret. Ligebehandling. Erstatningsansvar. Ikke sagligt begrundet forskelsbehandling af en tilbudsgiver i forhold til de øvrige tilbudsgivere ved offentligt trafikselskabs offentlige udbud af busdrift var i strid med grundprincippet om ligebehandling i EU-forsyningsvirksomhedsdirektivet og erstatningsansvarspådragende. 53. FHD KKO:2007:5 Kontraktsrätt. Byggnadsentreprenad Då en entreprenör hade lämnat sitt entreprenadanbud hade han valt det billigare av de två golvalternativ som angetts i beställarens byggnadsbeskrivning. Byggherren hade avsett ett golv enligt det dyrare alternativet, vilket enligt honom framgått ur entreprenadhandlingarna. HD konstaterade att entreprenören pga planeringsdokumenten och förhandlingarna med fog kunnat utgå från att det fanns till buds två alternativ. Enär orsaken till oklarheten hänförde sig till planeringshandlingarna som byggherren svarade för ansågs det

20 20 genomförda dyrare alternativet vara ett sådant tilläggs- och ändringsarbete som entreprenören hade rätt att få ersättning för. 54. NHR Dom Rt s. 862 Kontraktsrett. Entreprise. Lempning av dagmulkt. Ved oppføring av bolighus var monteringen av en peis mangelfull, og det ble inngått avtale om retting. Rettefristen ble ikke overholdt, og det ble tvist om utmålingen av dagmulkt for fristoversittelsen. Høyesterett kom til at det måtte skje en vesentlig reduksjon av dagmulktbeløpet og halverte beløpet. Dissens NHR Dom Rt s. 983 Kontraktsrett. Anbud. Erstatning for positiv kontraktsinteresse Anbudskonkurranse omfattet av regelverket for offentlige anskaffelser. Vinnende anbud skulle vært avvist fordi det ikke oppfylte kravet om bankgaranti. Det var begått vesentlige feil i anbudskonkurransen, blant annet var det rolleblanding mellom lederne i den virksomhet som innhentet anbudene og det selskap som ble tildelt oppdraget. Det var sannsynlighetsovervekt for at saksøker ville blitt tildelt oppdraget dersom feilen ikke var begått, og saksøker ble tilkjent erstatning for den positive kontraktsinteressen. Dissens 3-2. Franchise Garanti. Kausjon 56. FHD KKO:2007:16 Kontraktsrätt. Borgen. Penningkrav. Preskription För ett aktiebolags skuld hade ställts borgen. Aktiebolaget hade senare med stöd av 24 handelsregisterlagen avförts ur registret. Avförandet ur registret medförde inte att huvudgäldens preskriptionstid skulle ha slutat löpa. Då borgenären inte före preskriptionstidens utgång hade avbrutit huvudgäldens preskription och då preskriptionen inte heller på annan grund avbrutits gick borgensmannen fri från sitt ansvar. HandelsregisterL FHD KKO:2007:43 Kontraktsrätt. Borgen. Penningkrav. Preskription. En borgensman hade ställt proprieborgen för ett aktiebolags fordran och bolaget hade sedermera försatts i konkurs. I konkursdomen fastställdes att fordran skulle betalas. Borgen hade inte upphört att gälla på den grunden att preskriptionen av huvudförbindelsen inte längre hade avbrutits gentemot aktiebolaget efter att bolaget i och med konkursförfarandet hade avslutat sin verksamhet och med stöd av lag upplösts. Gaver Kjøp av fast eiendom 58. FHD KKO:2007:8 Kontraktsrätt. Fastighetsköp. Prisnedsättning A som hade köpt en fastighet av B hade efter att han upptäckt ett kvalitetsfel i fastigheten sålt den vidare med förlust. Härefter hade B ålagts att till A erlägga prisnedsättning på grund av dolt fel. B var inte skyldig att ersätta A för förmedlingsarvodet till den fastighetsmäklare som A anlitat i samband med vidareförsäljningen 59. SHD Dom NJA 2006 s. 86 Köp av fast egendom. Fel i fastighet, Fastighetsmäklare. Köpare av fastighet har ansetts berättigad att åberopa ett fel (betydande buller från motorcrossbana) som säljaren känt till men inte upplyst köparen om, trots att köparen bort upptäcka felet.