KALAALLIT NUNAANNI MEEQQAT INUUSUTTULLU PILLUGIT KISITSISITIGUT PAASISSUTISSAT STATISTIK OM BØRN OG UNGE I GRØNLAND
|
|
- Caroline Davidsen
- 7 år siden
- Visninger:
Transkript
1 KALAALLIT NUNAANNI MEEQQAT INUUSUTTULLU PILLUGIT KISITSISITIGUT PAASISSUTISSAT STATISTIK OM BØRN OG UNGE I GRØNLAND
2
3 KALAALLIT NUNAANNI MEEQQAT INUUSUTTULLU PILLUGIT KISITSISITIGUT PAASISSUTISSAT STATISTIK OM BØRN OG UNGE I GRØNLAND Udgivet af VIDENSCENTER OM BØRN OG UNGE SEPTEMBER 2003 med støtte fra NUNA FONDEN & FORENINGEN GRØNLANDSKE BØRN Grafisk produktion: Info Design Aps 3
4 Imai Indhold 1. Siulequt Innuttaasut ukiumikkut agguataarnerannik paasissutissat Aningaasaqarneq Ilinniagaqarneq Peqqinneq Atornerluineq Pinerluuteqarneq Meeqqat inuusuttullu ulloq unnuarlu paaqqinnittarfinniittut Forord Demografiske oplysninger Økonomi Uddannelse Sundhed Misbrug Kriminalitet Børn og unge på døgninstitutioner
5 1. Siulequt 1. Forord Meqqat inuusuttullu pillugit ilisimasaqarfiup naqitakkut matumuuna Kalaallit Nunaanni meeqqat inuusuttullu inuuniarnerminni atugaat pillugit atituumik oqallinnissamut tunngaviliiniarpoq, ilisimasat uppernarsarneqarsimasut tunuliaqutaralugit. Videnscenter om Børn og Unge ønsker, med denne publikation, at give grundlag for en bred debat, om børn og unges levevilkår i Grønland, på baggrund af dokumenteret viden. Naqitaq imaqarpoq meeqqat inuusuttullu pillugit kisitsisitigut paasissutissanik, Kalaallit Nunaanni oqartussaasunit qitiusunit arlalinnit kiisalu Naatsorsueqqissaartarfimmit pissarsiarineqarsimasunik. Matumani meeqqatut inuusuttutullu pineqarput 0-miit 24-inut ukiullit. Tabel-inik titartakkanillu katersanik makkunannga saqqummersitsinermut siunertaavoq piviusunik aallaaveqarluni meeqqat inuusuttullu qanoq inissisimanerannik naliliisinnaanissaq. Meeqqat inuusuttullu pillugit ilisimasaqarfiup neriuutigaa naqitaq manna peqataassasoq meeqqat inuusuttullu Kalaallit Nunaanni inuuniarnermi atugaasa annertunerusumik apeqquserneqarnerannut, kiisalu qitiusumik sumiiffinnilu oqartussaasut piumasaqarfigineqassasut meeqqat inuusuttullu inuuniarnermi atugaasa pitsaanerusumik qulaajarneqarnissaannik malinnaaffiginerisigullu paasissutissarsiorfigiuarnissaannik. Meeqqat inuusuttullu pillugit ilisimasaqarfiup pilersaarutigaa meeqqat inuusuttullu pillugit kisitsisitigut paasissutissanik uumatut ittunik ukioq allortarlugu saqqummersitsisarnissaq, innuttaasut periarfissikkumallugit Kalaallit Nunaanni meeqqat inuusuttullu inuuniarnerminni atugarisaasa ineriartornerannik malinnaanissaannut. Tabelit titartakkallu atorneqartut saqqummersitsinerni tamani nutarterneqarsimasassapput, taamaasilluni piffissap ingerlanerani sanilliussinissamut tunngavissaqartassalluni. Siunertaavortaaq naqitap massuma siunissami saqqummersinneqartarnerani annertusineqartarnissaa nutaanik immikkut ittunik sammisaqarfilinnik, sammisassanik toqqarneqarsimasunik qulaajaanertalinnik. Meeqqat inuusuttullu pillugit ilisimasaqarfiup nuannaarutigissavaa quppersakkap matuma imai atorsinnaassusaallu pillugit atuartartunit nalunaarfigineqartarnissaq. Naqitaq quppersagaq una aamma atuarneqarsinnaavoq Meeqqat inuusuttullu pillugit ilisimasaqarfiup nittartagaani uani: Publikationen indeholder statistiske oplysninger om børn og unge, indhentet fra forskellige centrale myndigheder i Grønland samt Grønlands Statistik. Børn og unge defineres her som aldersgruppen mellem 0 24 år. Formålet med denne samling af tabeller og figurer er, at få et konkret udgangspunkt, for at se, hvordan det står til på børn og ungeområdet. Videnscenter om Børn og Unge håber, at publikationen vil være medvirkende til, at der stilles yderligere spørgsmål til børn og unges levevilkår i Grønland, samt stilles krav til centrale og lokale myndigheder om bedre belysning og monitering (d.v.s. overvågning over tid med systematiseret og tilbagevendende indsamling af data), af børn og unges levevilkår. Videnscenter om Børn og Unge har planer om udgivelse af en børn og unge statistik som denne hvert andet år, for at give offentlighed muligheden for at følge udviklingen indenfor børn og unges levevilkår i Grønland. De anvendte tabeller og figurer vil blive opdateret ved hver udgivelse, således at der dannes grundlag for sammenligninger over tid. Intentionen er også, at udvide publikationen i de fremtidige udgaver med nye specialtemaer, der belyser udvalgte områder. Videnscentet om Børn og Unge vil være glad for tilbagemeldinger fra læserne med hensyn til indholdet og brugsværdien af denne pjece. Denne publikationen kan også læses på Videnscenter om Børn og Unges hjemmeside på: Mette Lund Ataqatigiissaarisoq Mette Lund Projektkoordinator 3
6 2. Innuttaasut ukiumikkut agguataarnerannik paasissutissat 2. Demografiske oplysninger Kalaallit Nunaanni innuttaasut 1. januar 2003-mi iupput, taakkunannga meeqqat inuusuttullu 25-it inorlugit ukiullit iullutik. Tassa imaappoq, Kalaallit Nunaanni meeqqat inuusuttullu innuttaasut tamarmiusut 40 %-eraat. Siusinnerusukkulli meeqqat inuusuttullu suli amerlanerusimapput: 1977-imi meeqqat inuusuttullu innuttaasut tamarmiusut 55 pct.-eringajassimavaat. TITARTAK- KAMI 1-imi takutinneqarpoq 1977-imiit 2013-mut meeqqat inuusuttullu innuttaasunit tamarmiusunit qanoq amerlatigisarsimanerat miit takutinneqarpoq Kalaallit Nunaanni innuttaasut qanoq agguataarsimanissaannik naatsorsuutigineqartut, innuttaasunillu tamakkunannga meeqqat inuusuttullu qanoq amerlatigissangatinneqarnersut. Piffissami tamatumani inunngortartut ukiumut 885 aamma 1257 akornanni nikerartarsimapput, ukiunili kingullerni ukiumut it inortarsimallugit. Inunngortartut ukiuni kingullerni ikileriarsimanerat pissuteqanngilaq arnat ikinnerusunik qitornartaartalernerannik, pissuteqarlunili arnat qitornartaarsinnaasut ikileriarsimanerannik. Den grønlandske befolkning udgør 1. januar personer og af dem er børn og unge under 25 år. Det betyder, at 40 pct. af befolkningen i Grønland er børn og unge. Denne andel har dog været endnu højere: i 1977 udgjorde børn og unge næsten 55 pct. af befolkningen. I FIGUR 1 vises udviklingen i børn og unges andel af den samlede befolkning fra 1977 til Fra 2004 er det vist hvordan befolkningen i Grønland forventes at udvikle sig, og hvor stor en andel børn og unge vil udgøre af denne befolkning. Fødselstallet har i perioden været svingende mellem 885 og 1257, men har de senere år ligget under pr. år. De sidste års nedgange i fødselstallet er ikke sket som følge af et fald i fertiliteten (fødsler pr kvinder), men som følge af, at der er blevet færre kvinder i de fødedygtige aldre. TITARTAGAQ / FIGUR 1 Meeqqat inuusuttullu innuttaasunit tamarmiusunit qanoq amerlatiginerat, Børns og unges andel af den samlede befolkning, Innuttaasunit pct-i/pct. af befolkningen Ukioq/År Paasisaqarfik: Ukiuni 1987-imiit 2003-imut 1. januarimi Kalaallit Nunaanni innuttaasut, Naatsorsueqqissaartarfik Kilde: Grønlands Befolkning 1. januar, årgangene , Grønlands Statistik 4
7 1960-ikkunni inunngortartorpassuit maanna ima utoqqalisimatigaat, meeqqatut inuusuttutullu taaneqarsinnaajunnaarlutik ikkunni inunngortartut ikittut maanna meeraapput inuusuttuullutillu, taamaasillunilu meeqqat inuusuttullu innuttaasunut tamarmiusunut sanilliullugit amerlassusaat ikileriarsimallutik. Naatsorsuutigineqarpoq ukiuni tulliuttuni qulini meeqqat inuusuttullu innuttaasunut tamarmiusunut sanilliullugit amerlassusaat 38 pct-imut appariassasut. TITARTAKKAMI 2-mi takutinneqarpoq 1977-imi niviarsiaqqat nukappiaqqallu amerlassusaat 2013-imi qanoq amerlatiginissaannut naatsorsuutigisamut sanilliullugit. De store årgange fra 1960 erne er nu rykket så langt op i pyramiden, at de ikke længere er talt med som børn og unge. Det er nu de små årgange fra 1980 erne der er børn og unge og dermed er der sket et fald i andelen af børn og unge set i forhold til den samlede befolkning. I de næste 10 år forventes det, at andelen af børn og unge vil falde til 38 pct. af den samlede befolkning. I FIGUR 2 er vist antallet af piger og drenge i 1977 stillet op imod de forventede antal i TITARTAGAQ / FIGUR 2 Niviarsiaqqat nukappiaqqallu amerlassusaat 1.januar 1977 aammalu 2013-imi Antallet af piger og drenge 1.januar 1977 og 2013 Ukiui Alder Niviarsiaqqat/Piger 1977 Niviarsiaqqat/Piger Nukappiaqqat/Drenge 1977 Nukappiaqqat/Drenge Amerl./Antal Paasisaqarfik: 1987-imi 2003-milu 1. januarimi Kalaallit Nunaanni innuttaasut, Natsorsueqqissaartarfik Kilde: Grønlands Befolkning 1. januar, 1987 og 2003, Grønlands Statistik Amerl./Antal 5
8 Nukappiaqqat niviarsiaqqallu 0-miit 4-nut ukiullit 1977-imiit imut amerleriarsimapput, ukioqqortussutsini allani meeqqat inuusuttullu ikileriarsimasut, niviarsiaqqani nukappiaqqanilu. TABEL 1-imi takutinneqarpoq illoqarfinni nunaqarfinnilu meeqqat agguataarsimanerat. Meeqqat inuusuttullu tamarmiusut 82 pct.-ii 1. januar 2003-mi illoqarfinni najugaqarsimapput. Antallet af drenge og piger mellem 0 og 4 år er steget fra til 2.013, mens antallet af børn og unge er faldet i alle andre aldersgrupper for både piger og drenge. I TABEL 1 vises fordelingen af børn i henholdsvis byer og bygder. 82 pct. af hele gruppen af børn og unge bor 1. januar 2003 i en by. TABEL 1 Meeqqat inuusuttullu amerlassusaat illoqarfinnut nunaqarfinnullu agguataarlugit, Antallet af børn og unge fordelt på byer og bygder, Nuna tamakkerlugu/ Hele landet I alt Illoqarfiit/Byer I alt Nunaqarfiit/ Bygder I alt Paasisaqarfik: Naatsorsueqqissaartarfik, 1. januar 2003-mi Kalaallit Nunaanni innuttaasut Kilde: Grønlands Statistik, Grønlands Befolkning 1. januar 2003 Ukioqqortussutsit ataasiakkaat qiviaraanni illoqarfinni nunaqarfinnilu meeqqat amerlassusaat nikerarput: Nukarlerpaani pct.-t nunaqarfinni najugaqarput, meeqqani inuusuttunilu ukioqqortussutsini tamani ataatsimut 18 pct.-isut. Tamatumunnga pissutaavoq nunaqarfinni arnat illoqarfimmiuninngarnit amerlanerusunik qitornartaartarmata. Nunaqarfinni meeqqat inuusuttullu ukioqqortusiartortillugit meeqqanut inuusuttunullu illoqarfimmiuniittunut sanilliullugit ikiliartorput. Tamatumunnga pissutaapput illoqarfinnut nutserarnerit, qularnanngitsumik ilinniariarluni suliffissarsiorlunilu. Ses der nærmere på hver enkelt aldersgruppe, varierer andelene der bor i byer henholdsvis bygder: I de yngste aldre bor pct. i bygder mod 18 pct. for alle børn og unge. Dette skyldes at der fødes flere børn pr. kvinde i bygderne i forhold til byerne. Efterhånden som børnene og de unge i bygderne bliver ældre bliver de færre og færre i forhold til antallet af børn og unge i byerne. Det skyldes en flytning mod byerne, formodentlig efter uddannelse og arbejde. 6
9 2000-imi inoqutigiit it (inoqutigiit tamarmiusut 40 pct.-ii) meerartaqarsimapput. Nalinginnaanerpaasimavoq inoqutigiinni ataatsini ataatsimik meerartaqarneq, meerarlu taanna inersimasunik marlunnik najugaqateqartarpoq. Meeraq inersimasumik ataasiinnarmik najugaqateqarsimappat taanna arnaagajuppoq. Inoqutigiinni taamaallaat 263-ini angut meeqqamik ataatsimik arlalinnilluunniit najugaqateqartarpoq, arnallu meeqqamik ataatsimik arlalinnilluunniit najugaqateqartut iusimapput. TABEL 2 takuuk. I 2000 var der husstande (40 pct. af det samlede antal husstande), hvor der boede børn. Det mest almindelige var, at der boede et barn i husstanden, og at dette barn boede sammen med 2 voksne. Hvis barnet kun boede med én voksen var den voksne typisk kvinde. Kun i 263 husstande boede én mand alene med 1 eller flere børn, mens det tilsvarende tal for husstande med én kvinde alene med 1 eller flere børn var Se TABEL 2. TABEL 2 Inoqutigiiaani assigiinngitsuni meeqqat amerlassusaat, 2000 Antallet af børn i forskellige husstandsstyper, 2000 Inoqutigiit / Husstande med: Meeqqat katillugit / Børn ialt: meerartaqanngitsut / 0 børn ataatsimik meerartallit / 1 barn marlunnnik meerartallit / 2 børn pingasunik amerlanerusunilluunniit meerartallit / 3 eller flere børn inersimasut marluk meerartaqanngitsut / 2 voksne og 0 børn inersimasut marluk meerarlu ataaseq / 2 voksne og 1 barn inersimasut marluk meeqqallu marluk / 2 voksne og 2 børn inersimasut marluk meeqqallu pingasut amerlanerusulluunnit / 2 voksne og 3 eller flere børn arnaq inersimasoq ataaseq meeraqanngitsoq / 1 voksen kvinde og 0 børn arnaq inersimasoq meerarlu ataaseq/ 1 voksen kvinde og 1 barn 639 arnaq inersimasoq meeqqallu marluk / 1 voksen kvinde og 2 børn 355 arnaq inersimasoq meeqqallu pingasut amerlanerusulluunniit / 1 voksen kvinde og 3 eller flere børn 187 angut inersimasoq meeraqanngitsoq / 1 voksen mand og 0 børn angut inersimasoq meerarlu ataaseq / 1 voksen mand og 1 barn 169 angut inersimasoq meeqqallu marluk / 1 voksen mand og 2 børn 79 angut inersimasoq meeqqallu pingasut amerlanerusulluunniit / 1 voksen mand og 3 eller flere børn 15 Paasisaqarfik: 1999-imi 2000-imilu Kalaallit Nunaanni aningaasarsiat, Naatsorsueqqissaartarfik Kilde: Indkomster i Grønland 1999 og 2000, Grønlands Statistik. 7
10 Qanoq nutserartigineq TABEL 3-mi takuneqarsinnaavoq. Tassani takuneqarsinnaavoq meeqqat inuusuttullu tamarmiusut ilaat qanoq amerlatigisut 1. januar 2002-imi ukioq ataaseq ukiullu tallimat kommuniminniiginnarsimasut. Takuneqarsinnaavoq ukiup ataatsip ingerlareernerani Sisimiuniiginnartut ikinnerpaasut: 1. januar 2001-imi Sisimiuni najugaqarsimasut 82 pct.-iisa missaaat 1. januar 2002-mi suli Sisimiuni najugaqarsimapput. Illoqarfimminni najugaqaannartut Qaanaami amerlanerpaapput 96-pct.-iusimallutik. Villigheden til at flytte kan man få et fingerpeg om i TABEL 3. Her er opgjort hvor stor en andel af børn og unge der 1.januar 2002 boede i samme kommune, som de gjorde for hhv. 1 og 5 år siden. Det er i Sisimiut vi ser den laveste andel efter ét år: Ca. 82 pct. af de personer der boede i Sisimiut 1. januar 2001 boede stadig i Sisimiut 1. januar Den højeste andel observeres i Qaanaaq, hvor andelen var 96 pct. TABEL 3 Meeqqat inuusuttullu tamarmiusut ilaat qanoq amerlatigisut 1. januar 2002-mi kommuniminniiginnarsimasut, ukioq ataatseq ukiullu tallimat kingumut qiviassagaanni Andel børn og unge med bopæl i kommunen 1.januar 2002 og for hhv. 1 år og 5 år siden Ukioq ataaseq sioqqulluguli kommunimi najugaqarsimasut Bopæl i kommunen for 1 år siden Ukiut tallimat sioq. kom. najuga. Bopæl i kommunen for 5 år siden Nanortalik 93,9 91,3 93,8 93,3 92,4 86,1 85,4 85,7 88,1 87,1 Qaqortoq 84,3 85,1 87,8 84,8 84,6 71,1 70,5 70,0 69,2 70,6 Narsaq 88,2 88,5 85,1 89,8 85,7 74,9 70,4 70,3 74,5 73,9 Ivittuut 63,3 32,4 50,0 60,9 36,0 7,4 8,3 4,0 10,0 8,7 Paamiut 89,2 90,8 88,3 88,5 90,0 84,5 86,5 87,1 85,7 83,1a Nuuk 86,0 85,5 84,9 85,3 85,5 69,3 68,7 68,1 67,6 68,9 Maniitsoq 91,9 92,6 92,4 88,7 90,9 86,0 86,9 84,7 82,5 83,8 Sisimiut 87,0 89,2 87,4 88,7 81,9 75,9 75,2 76,5 77,1 71,1 Kangatsiaq 94,2 94,8 93,3 91,5 92,1 90,4 92,9 90,3 88,7 89,0 Aasiaat 85,5 84,8 85,3 82,4 86,4 75,9 70,5 68,8 67,4 68,9 Qasigiannguit 95,4 88,6 91,1 90,2 87,4 87,5 86,5 83,6 82,2 83,3 Ilulissat 89,6 89,3 89,0 89,0 85,2 81,1 79,8 78,0 78,2 75,4 Qeqertarsuaq 91,3 91,4 89,1 90,3 89,0 85,5 84,3 82,9 80,1 79,2 Uummannaq 94,2 94,2 93,3 91,8 92,3 86,2 85,1 86,2 86,5 88,2 Upernavik 96,5 95,4 94,3 95,9 94,3 92,2 92,4 92,7 93,0 93,1 Qaanaaq 94,3 93,0 94,2 95,6 96,0 91,8 90,6 91,7 92,7 95,5 Ammassalik 94,8 95,4 95,5 95,0 94,7 92,3 92,0 92,2 93,8 91,6 Ittoqqortoormiit 88,0 91,2 94,9 93,9 94,1 85,6 84,6 90,4 87,8 85,9 Paasisaqarfik: Qarasaasiakkut paasissutissaateqarfik SULIAQ, Inuussutissarsiornermut Pisortaqarfik Kilde: SULIAQ-databasen, Direktoratet for Erhverv 8
11 Nunanut allanut nuuttartut inuusuttuunerupput: Tamakkua Danmarkimut ilinniariartarput, tamannalu malunnarnerpaavoq inut ukiullit aamma inut ukiullit akornanni, tassa qiviaraanni Kalaallit Nunaannut nuuttartut Kalaallit Nunaanniillu aallartartut agguataarnerat. TITARTAGAQ 3 takuuk. Det er primært de unge, der flytter ud af landet: De skal i gang med en uddannelse i Danmark og det afspejler sig i at det klart er aldersgrupperne år og år, der er flest af, når man ser på ud og indvandringerne til/fra Grønland. Se FIGUR 3. TITARTAGAQ / FIGUR 3 Meeqqat inuusuttullu nunatsinnit aallartartut nunatsinnullu nuuttartut amerlassusaat, 2001 Antallet af børn og unge der ind- og udvandrer, 2001 Amerl. / Antal Nunanit allanit nuuttut / Indvandringer Nunanut allanut nuuttut / Udvandringer Nuuttut aallartullu kat. / Nettovandringer Ukiui / Alder Paasisaqarfik: Naatsorsueqqissaartarfik, Innuttaasut nutserarnerat 2001 Kilde: Grønlands Statistik, Befolkningens bevægelser
12 Meeqqat angajoqqaavisalu nuuttarnerat toqqaannanngikkaluamik aamma takussutissaqarpoq. TABEL 4-mi naatsorsorneqarsimavoq meeqqat inuusuttullu Kalaallit Nunaanni inunngorsimasut qanoq amerlatigisut Danmarkimi najugaqarnersut. Børnenes og deres forældres flytninger kan også aflæses indirekte. I TABEL 4 er det opgjort, hvor mange børn og unge der bor i Danmark, men som er født i Grønland. TABEL 4 Meeqqat Kalaallit Nunaanni inunngorsimasut Danmarkimi najugallit amerlassusaat, Antal børn født i Grønland, bosiddende i Danmark, jan jan jan jan jan 2003 Katill. Nukap. Niviars. Katill. Nukap. Niviars. Katill. Nukap. Niviars. Katill. Nukap. Niviars. Katill. Nukap. Niviars. Ukiui/Alder I alt Drenge Piger I alt Drenge Piger I alt Drenge Piger I alt Drenge Piger I alt Drenge Piger Katill./I alt Paasisaqarfik: Danmarks Statistik aamma Naatsorsueqqissaartarfik, Kalaallit Nunaanni innuttaasut 2003 Kilde: Danmarks Statistik og Grønlands Statistik, Grønlands Befolkning 1. januar
13 3. Aningaasaqarneq 3. Økonomi Meeqqat inuuniarnermi atugarisaat aalajangerneqarnersaasarput inersimasut aningaasarsiaannit. Inuusuttullu inuuniarnermi atugarisaaat aalajangerneqarsinnaasarput nammineq aningaasarsiaannit sunillu sammisaqarnerannit. Ilaqutariit aningaasarsiaannik naatsorsuisoqarsimanngimmat atorneqarsimapput inoqutigiit, akileraarutit akilereerlugit aningaasarsiaat. Børns levestandard er først og fremmest bestemt af de voksnes indkomst. De unges levestandard kan derimod være bestemt af egen indkomst og beskæftigelse. Da der ikke findes indkomst opgjort på familier, benyttes her husstandens indkomst efter skat. TITARTAGAQ / FIGUR 4 Akileraarutit akilereerlugit inoqutigiit amerlanerpaamik aningaasarsiaat, 2000 Maksimal husstandsindkomst efter skat, 2000 Kroner Anigaasarsiat Indkomst Inoqutigiit meeraqanngitsut / Husstande med 0 børn Inoqutigiit ataatsimik meerartallit / Husstande med 1 barn Inoqutigiit marlunnik meerartallit / Husstande med 2 børn Inoqutigiit pingasunik amerlanerusunilluunniit meerartallit / Husstande med 3 eller flere børn Inoqutigiit Husstande 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Oqaas.: Tabelimi ilanngunneqarsimanngillat isumaginninnermit tapiissutit akileraaruteqaataanngitsut, soorlu suliffissaaleqinermi annertussusileriikkanik ikiorsiissutit, napparsimanermi/ajutoornermi annertussusileriikkanik ikiorsiissutit, pisariaqavissuinnarnik ikiorsiissutit, pisariaqartitsineq naapertorlugu ikiorsiissutit annertusisat, ataasiartumik ikiorsiissutit. Paasisaqarfik: imi aningaasarsianut kisitsisitigut takussutissat, Naatsorsueqqissaartarfik Anm.: Der er i tabellen ikke taget højde for de ikke-skattepligtige sociale ydelser, så som takstmæssig hjælp, trangsvurderet hjælp, udvidet trangsvurderet hjælp, engangshjæl, udvidet behovsvurderet hjælp. Kilde: Indkomststatistik , Grønlands Statistik. TITARTAKKAMI 4-mi takuneqarsinnavoq inoqutigiit ataatsimik meerartallit 50 pct.-ii ukiumut akileraarutit peereerlugit kr.-it I FIGUR 4 ses, at 50 pct. af husstandene med 1 barn tjente under kr. efter skat om året, mens det 11
14 inorlugit aningaasarsiaqartut, inoqutigiit marlunnik meerartallit kr.-it missaannik aningaasarsiaqartarlutik kiisalu 3-nik amerlanerusunilluunniit meerartallit aningaasarsiaat kr.-it missaanniittut. Inoqutigiit assigiinngitsut tamakkua aningaasarsiaat imatorsuaq assigiinngissuteqanngillat. Aningaasarsiat pillugit kisitsitigut takussutissiami ikiorsiissutit akileraaruteqaataasussaanngitsut ilanngunneqarsimanngimmata TABEL 5-imi takutinneqarput 1996-imiit 2001-imut ikiorsiissutinut akileraaruteqaataasussaanngitsunut aningaasartuutit tamarmiusut. Ikiorsiissutinut tamakkununnga aningaasartuutit 1996-imiit 2000-ip tungaanut ikiliartorsimapput imi aningaasartuutit tamarmiusut amerleriaqqipput. tilsvarende tal for husstande med 2 børn var ca kr. og for husstande med 3 eller flere børn var beløbet ca kr. Der var ikke stor forskel mellem de 3 grupper. Da der i indkomststatistikken ikke er medtaget ikkeskattepligtige ydelser, er der i TABEL 5 vist de samlede udgifter til ikke-skattepligtige ydelser i perioden Udgifterne til disse ydelser har været faldende fra 1996 til I 2001 steg de samlede udgifter igen. TABEL 5 Ikiorsiissutit akileraaniteqaataasussaanngitsut, suussusaannut agguataarlugit (millioner kr.), Ikke skattepligtige ydelser fordelt på ydelsestype (millioner kr.), Ikiorsiissutit katill. Ydelser i alt 132,4 124,2 124,8 117,1 112,1 129,6 Suliffissaaleqinermi annertussusileriikkanik ikiorsiissutit Takstmæssig hjælp ved arbejdsløshed 21,8 20,9 21,5 18,4 17,7 22,1 Napparsimanermi/ajutoornermi annertussusileriikkanik ikiorsiissutit Takstmæssig hjælp ved sygdom/ulykke 5,9 5,9 5,8 5,4 6,4 6,3 Pisariaqavissuinnarnik ikiorsiissutit Trangsvurderet hjælp 87,3 78,1 80,3 76,8 72,9 83,2 Pisariaqartitsineq naapertorlugu ikiorsiissutit annertusisat Udvidet behovsvurderet hjælp 11 11,5 9,3 7,9 7,4 8,7 Ataasiartumik ikiorsiissutit Engangshjælp 6,4 7,8 7,9 8,6 7,7 9,3 Paasisaqarfik: 1996-imiit 2001-imut ikiorsiissutinik pisartagalinnit aningaasatigut takussutissat pingaarnerit Kilde: Modtagere af sociale ydelser økonomiske nøgletal Suliffissaaleqisut naatsorsorneqarneranni nunatsinni illoqarfiit kisimik naatsorsuiffigineqarsimapput, taamaallaallu ilanngunneqarsimallutik inuit suliffissaaleqinermik attorneqartut. Tamatumani pineqarput kikkut tamarmik, suliffissarsiorlutik suliffissarsiuussisarfinnut saaffiginnissimasut. TABEL 6-imi takuneqarsinnaavoq 15-iniit 19-inut aammalu 20-niit 24-nut ukiullit suliffissaaleqinermik attorneqarsimasut procentinngorlugit kommuninut agguataarsimanerat. Ledighedsstatistikken dækker kun byerne i Grønland og her kigges der kun på de personer, der har været berørt af ledighed. Dette begreb dækker alle der har henvendt sig til arbejdsmarkedskontoret som arbejdssøgende. I TABEL 6 ses hvor mange procent, der har været berørt af ledighed i aldrene og år fordelt på kommuner. 12
15 Tupaallannanngitsumik suliffissaaleqinermik attorneqarsimasut 20- niit 24-nut ukiullit 15-iniit 19-inut ukiulinninngarnit amerlanerungaatsiarput. Tamatumunnga soorunami pissutaavoq 15-iniit 19-inut ukiullit amerlanersaat suli atuarmata ilinniagaqarlutilluunniit. Tabelimi takuneqarsinnaavoq inuusuttut suliffissaaleqinermik eqqorneqarsimasut Qaanaami amerlanerpaajusut. Ikke overraskende er den procent, der har været berørt af ledighed væsentlig højere blandt de årige i forhold til gruppen af årige. Dette hænger naturligt sammen med, at en større andel af de årige stadig gik i skole eller var på uddannelse. I tabellen ses, at andelen af unge der har været berørt af ledighed, har været størst i Qaanaaq. TABEL 6 Suliffissaaleqineq arnanut/angutinut ukioqqortussutsinullu agguataarneri, Ledigheden, fordelt på alder og køn i pct., Ukiui / Alder: Ukioq / År: Nanortalik Arnat / kvinder 2,1 1,0 7,1 7,8 Angutit / Mænd 5,2 4,7 17,3 13,7 Qaqortoq Arnat / kvinder 3,9 2,0 7,3 7,5 Angutit / Mænd 2,6 3,5 10,2 9,9 Narsaq Arnat / Kvinder 4,3 4,6 14,2 19,9 Angutit / Mænd 7,0 5,4 11,7 18,2 Paamiut Arnat / Kvinder 11,1 7,5 26,5 31,4 Angutit / Mænd 7,9 5,4 13,1 13,9 Nuuk Arnat / Kvinder 1,7 1,6 3,0 3,8 Angutit / Mænd 1,9 2,3 4,6 5,4 Maniitsoq Arnat / Kvinder 6,8 8,8 16,4 15,9 Angutit / Mænd 4,7 7,4 14,4 10,8 Sisimiut Arnat / Kvinder 10,8 8,5 12,4 12,6 Angutit / Mænd 6,9 6,5 11,5 11,5 Kangaatsiaq Arnat / Kvinder 8,3 4,8 25,6 19,8 Angutit / Mænd 11,8 7,1 11,8 21,4 Aasiaat Arnat / Kvinder 6,1 6,4 11,5 14,7 Angutit / Mænd 3,9 5,7 13,5 13,6 Qasigiannguit Arnat / Kvinder 8,3 8,2 8,8 20,7 Angutit / Mænd 1,8 3,4 16,5 16,2 Ilulissat Arnat / Kvinder 4,0 7,3 9,3 10,4 Angutit / Mænd 4,7 7,9 4,5 8,4 Qeqertarsuaq Arnat / Kvinder 9,7 2,2 16,7 20,2 Angutit / Mænd 5,3 10,5 10,0 15,8 Uummannaq Arnat / Kvinder 16,9 12,2 22,7 20,0 Angutit / Mænd 10,8 10,9 11,9 12,4 Upernavik Arnat / Kvinder 9,5 10,1 14,2 14,7 Angutit / Mænd 5,9 7,5 8,8 11,1 Qaanaaq Arnat / Kvinder 12,8 27,9 17,3 27,2 Angutit / Mænd 11,7 23,8 26,4 45,8 Tasiilaq Arnat / Kvinder 14,6 9,7 25,9 25,5 Angutit / Mænd 6,4 6,5 20,9 15,6 Ittoqqortoormiut Arnat / Kvinder 8,3 6,9 13,9 11,8 Angutit / Mænd 3,9 1,5 9,0 14,1 Paasisaqarfik: 2000-imi suliffissaaleqisut, 2001-imi suliffissaaleqisut, Naatsorsueqqissaartarfik Kilde: Ledigheden 2000, Ledigheden 2001, Grønlands Statistik, 13
16 4. Ilinniartitaaneq 4. Uddannelse Nunatsinni meeqqat atuarfianni meeqqat atuartut ukiumi atuarfiusumi 2000/2001-imi meeqqat iupput. Taakkunannga 1927-it nunaqarfiit atuarfiini illu illoqarfiit atuarfiini atuartuupput. Atuartut kommunikkaarlugit agguataarnerat TABEL 7-mi takuneqarsinnaavoq. Antallet af børn i den grønlandske folkeskole var i skoleåret 2000/2001 på Heraf gik i en bygdeskole og i en byskole. Fordelingen af eleverne på kommuner kan ses i TABEL 7. TABEL 7 Meeqqat atuarfianni atuartut illoqarfinnut nunaqarfinnullu agguataarneri, Antallet af elever i folkeskolen fordelt på byer og bygder, I alt Atuarfeqarfik / Skoledistrikt klasse klasse Specialklasse klasse Nanortalik Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Qaqortoq Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Narsaq Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Ivittuut Station Paamiut Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Nuuk Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Maniitsoq Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Sisimiut Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Kangaatsiaq Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Aasiaat Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Qasigiannguit Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Ilulissat Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Qeqertarsuaq Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Uummannaq Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Upernavik Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Qaanaaq Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Ammassalik Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Illoqqortoormiut Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Katillugit / Ialt 2000/ Illoqarfik / By Nunaqarfiit / Bygder Tamalaat / Diverse Paasisaqarfik: Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat , KIIIP. Kilde: Folkeskolen i Grønland , KIIIP. 14
17 Klassini angajullerni atuartut nalinginnaasumik atuartitaaneq imaluunniit annertusisamik atuartitaaneq toqqartarpaat. Ukiuni kingullerni 10. klassini nalinginnaasumik annertusisamillu atuartut amerlaqatigiiginnangajattarsimapput. 11. klassinut atatillugu nikerarnerulaarput.. TABEL 8 takuuk. Eleverne vælger i de ældste klasser om de vil gå på den almene linie eller om de ønsker at gå på udvidet linie. De sidste år har der været næsten lige mange, der i 10. klasse valgte almen som udvidet linie, mens andelene var lidt mere svingende for 11. klasse. Se TABEL 8. TABEL 8 Nalinginnaasumik annertusisamillu atuartut agguataarnerat, 1998/ /2001 Fordeling af elever til almen og udvidet linie, 1998/ / / / /2001 Amerl./Antal Pct. Amerl./Antal Pct. Amerl./Antal Pct. Naliginnaasumik atuartut (FSA) Almen linie (FSA) 10. klasse klasse Annertusisamik atuartut (FSUA) Udvidet linie (FSUA) 10. klasse klasse Paasisaqarfik: Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat (1998/1999), Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat , Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat , KIIIPTabel 8. Fordelingen af elever til almen og udvidet linie, 1998/ /2001 Kilde: Folkeskolen i Grønland (1998/1999), Folkeskolen i Grønland 1999/2000, Folkeskolen i Grønland 2000/2001, KIIIP Atuartut ukiumi atuarfiusumi 2000/2001-imi meeqqat atuarfiannit soraarummeernermi angusaat TABEL 9-mi takuneqarsinnaapput. Annertusisamik atuartut nalinginnaasumik atuartuninngarnit agguaqatigiissillugu karakterigissaarnerupput. Assigiinngissut tamanna fagimi dansk-imi annersaavoq. Tamatigungajak naliginnaasumik annertusisamillu atuartut ukiumut karateririsaat soraarummeernermi karakteririsaannit qaffasinnerusarput. Elevernes resultater ved folkeskolens afgangsprøver i skoleåret 2000/2001 ses i TABEL 9. Eleverne på udvidet linie opnåede gennemsnitligt højere karakterer end eleverne på almen linie. Denne forskel er størst i faget dansk. Der gives på begge linier næsten altid en højere årskarakter end eksamenskarakter uanset faget. 15
18 TABEL imi nalinginnaasumik annertusisamillu atuartut angusaasa naligiisinneqarnerat. Sammenligning af resultaterne for Almen og udvidet linie, Kalaallit Nunaat tamakkerlugu / Hele Grønland Kal. Oqaasii Qall. oqaasii Tul. oqaasii Matematik Fysik/kemi Grønlandsk Dansk Engelsk Matematik Fysik/kemi A U A U A U A U A U Ukiumut karakterit agguaqatigiisinneqarnerat Gennemsnitlig årskarakter Kukkunaveersaarneq / Retstavning 8,1 9,2 6,1 8, ,6 8,7 - - Allattariarsorneq / Skriftlig fremstilling 7,4 8,4 6,0 7,8-7,4 7,4 8,1 - - Oqaluttariarsorneq / Mundtlig 7,8 8,6 6,5 8,1 6,5 7,8-8,0 7,0 7,9 Soraarummeernermi karakterit agguaqatigiisinneqarnerat Gennemsnitlig prøvekarakter Kukkunaveersaarneq / Retstavning 7,3 8,9 5,5 8, ,3 9,1 - - Allattariarsorneq / Skriftlig fremstilling 6,9 7,8 5,9 7,3-6,7 7,8 8,0 - - Oqaluttariarsorneq / Mundtlig 7,7 8,8 6,5 8,3 5,9 7,6-7,8 6,8 7,2 Ukiumut soraarummernermilu karakterit assigiinngissusaat Forskel på årskarakter og prøvekarakter Kukkunaveersaarneq / Retstavning -0,8-0,3-0,5 0, ,2 0,4 - - Allattariarsorneq / Skriftlig fremstilling -0,5-0,6-0,1-0,5 - -0,7 0,4-0,0 - - Oqaluttariarsorneq / Mundtlig -0,1 0,2 0,0 0,2-0,5-0,2 - -0,2-0,2-0,7 Oqaas.: karakterit assigiinngitsut tabel 9-mi takutinneqartut nunamut tamarmut agguaqatigiissillugu karakteriupput. Atuarfiit ilaanni ukiumut karakterit soraarummeernermilu karakterit naleqatigiinnerusarput, aammali atuarfeqarpoq nikinganerusunik karaktereqarfiusunik. Taamaasilluni nikingassutit paasineqartut annertoorujussuupput. Paasisaqarfik: Naliliisarfik, Inerisaavik. Anm: de forskelle på karakterer, der vises i tabel 9 er et gennemsnit for hele landet. Der vil være skoler hvor forskellene mellem års- og eksamenskaraktererne er mindre, men der er også skoler hvor forskellen er større. På den baggrund er den observerede forskel ganske stor. Kilde: Evalueringsafdelingen, Inerisaavik. Ukiuni atuarfiusuni 1998/ /2001-ini atuarfimmi piareersarfiusumi ilinniartitsisut aammalu kalaallit oqaasii atorlugit kalaallillu oqaasiinik ilinniartitsisinnaasut annikitsumik amerleriarsimapput: 533-iniit 549-nut. Atuarfimmi piareersarfiusumi ilinniartitsisut aammalu kalaallit oqaasii atorlugit kalaallillu oqaasiinik ilinniartitsisinnaanngitsut aalajaatsumik 200 missaanniittarsimapput. TABEL 10 takuuk. I skoleårene 1998/ /2001 var antallet af forskolelærere og lærere der kunne undervise i og på grønlandsk steget svagt: fra 533 til 549. Antallet af forskolelærere og lærere der ikke kunne undervise i og på grønlandsk har ligget stabilt på ca Se TABEL
19 TABEL 10 Ilinniartitsisut ilinniarsimanerat, 1998/ /2001 Lærernes uddannelse, 1998/ /2001 Kalaallit oqaasii atorlugit kalaallillu oqaasiinik ilinniartitsisinnaasut Undervisere der kan undervise i og på grønlandsk Atuarfimmi piareersarfiusumi ilinniartitsisut / Forskolelærere Ilinniartitsisut / Lærere Timelærerit / Timelærere Kalaallit oqaasii atorlugit kalaallillu oqaasiinik ilinniartitsisinnaanngitsut Undervisere der ikke kan undervise i og på grønlandsk Atuarfimmi piareersarfiusumi ilinniartitsisut / Forskolelærere Ilinniartitsisut / Lærere Timelærerit / Timelærere Paasisaqarfik: Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat (1998/1999), Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat , Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat , KIIIP Kilde: Folkeskolen i Grønland (1998/1999), Folkeskolen i Grønland , Folkeskolen i Grønland 2000/2001, KIIIP Nunaqarfinni amerlanertigut meeqqat atuarfiannit soraarummeernissaq periarfissaaneq ajorpoq taamaattumillu atuartut nunaqarfimmiut atuarfimmut qaninnerpaamut soraarummeerfigisinnaasaannut atuariartortinneqartarput. Taakku meeqqat atuarfianni atuarnerminnik naammassinninniarnerminni tamatigut skolehjemmini najugaqartarput. Meeqqat taakku taaneqartarput nerisaqarfiutigisumi atuartut. Nerisaqarfiutigisumi atuartut Nanortalimmi, Upernavimmi Tasiilamilu inissinneqarsimasut ukiumi atuarfiusumi 2000/2001-imi taamatut atuartut 40 pct.-erisimavaat. Tamanna pissusissamisuuginnarpoq, tassa illoqarfiit taakkua nunaqarfippassuaqarmata. TABEL 11 takuuk. I bygderne er det oftest ikke muligt at gøre folkeskolen færdig med afgangsprøve, og derfor sendes bygdeelever til den nærmeste beliggende skole, hvor det er muligt at tage en afgangsprøve. Mens børnene gør deres folkeskoleundervisning færdig bor de primært på skolehjem. Børnene kaldes kostplacerede elever. De kostplacerede elever i Nanortalik, Upernavik og Tasiilaq udgjorde næsten 40 pct. af alle kostplacerede elever i skoleåret 2000/2001. Det er ganske naturligt, da man her har mange bygder. Se TABEL
20 TABEL 11 Nerisaqarfiutigisumi atuartut 1996/ /2001-imi amerlassusaat Antallet af kostplacerede elever, 1996/ / Nanortalik Qaqortoq Narsaq Qassiarsuk Paamiut Nuuk Maniitsoq Sisimiut Aasiaat Ilulissat Ummannaq Upernavik Avanersuaq Tasiilaq Ado Lynge skolen Oqaas.: Ukiumi atuarfiusumi 1997/1998-imi kisitsisit pissarsiarineqarsinnaasimanngillat. Paasisaqarfik: Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat 1994/ / /1997 (1995/ / /1998), Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat 1997/1998 (1998/1999), Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat 1999/2000, Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat 2000/2001, KIIIP Anm.: Det har ikke været muligt at få tal for skoleåret 1997/1998. Kilde: Folkeskolen i Grønland 1994/ / /1997 (1995/ / /1998), Folkeskolen i Grønland 1997/1998 (1998/1999), Folkeskolen i Grønland 1999/2000, Folkeskolen i Grønland 2000/2001, KIIIP Meeqqat immikkut ittumik aamma annertusisamik immikkut ittumik atuartinneqartartut ukiuni atuarfiusuni 1999/2000-imi amma 2000/2001-imi ukiumut 1000-iusarput. 2000/2001-imi nunatsinni meeqqat atuarfianni atuartut tamarmiusut 10 pct.-ii immikkut ittumik atuartinneqartarput. Meeqqat nalinginnaasumik immikkut ittumik atuartinneqartut ukiuni atuarfiusuni 1999/2000-imi aamma 2000/2001-imi immikkut atuartinneqartut tamarmiusut 60 pct.-eraat. TABEL 12 takuuk. Det samlede antal børn der modtog specialundervisning og vidtgående specialundervisning lå på over 1000 børn om året i skoleårene 1999/2000 og 2000/2001. I 2000/2001 var det 10 pct. af det samlede antal elever i den grønlandske folkeskole, der modtog specialundervisning. Antallet af børn der modtog almindelig specialundervisning udgjorde i skoleårene 1999/2000 og 2000/2001 godt 60 pct. af den samlede specialundervisning. Se TABEL
21 TABEL 12 Meeqqat immikkut ittumik aamma annertusisamik immikkut ittumik atuartinneqartut amerlassusaat, 1999/ /2001 Antal børn under almindelig og vidtgående specialundervisning, 1999/ / / /2001 Naliginnaasumik immikkut atuartitsinneqartut amerlasusaat Antal elever der modtager almindelig specialundervisning Annertusisamik immikkut atuartitsinneqartut amerlasusaat Antal elever der modtager vidtgående specialundervisning Atuartumut ataatsimut akunnerit atorneqarsimasut amerlasusaat Antal timer pr. elev i folkeskolen Paasisaqarfik: Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat 1999/2000, Kalaallit Nunaanni Meeqqat Atuarfiat 2000/2001, KIIIP Kilde: Folkeskolen i Grønland 1999/2000, Folkeskolen i Grønland 2000/2001, KIIIP Ilinniartitsisut immikkut ittumik atuartinneqartunik atuartitsisartut qiviaraanni, Kalaallit Nunaanni 2001-imi immikkut ittumik atuartitsisarneq pillugu Svenningsenip Hyhnellu kisitsisitigut pissutsillu qanoq innerinik misissuinerminni paasivaat annertusisamik immikkut ittumik atuartitsisartut tamarmiusut 5 pct.-ii ilassutaasumik perorsaanermik ilinniagaqarsimasut annertusisamillu immikkut ittumik atuartitsisartut tamarmiusut 25 pct.-ii ilinniartitsisutut ilinniagaqarsimanngitsut. Meeqqat annertusisamik immikkut ittumik atuartinneqartartut ilinniartitsisunik, meeqqap nalinginnaasumik ineriartornerannik aammalu meeqqanik ilikkarsinnaassuttimikkut innarluutaqertunik atuartitsinissamik ilisimasalinnik pisariaqartitsipput. Tamanna tunngavilagulu Svenningsen Hyhnelu inerniliipput meeqqat atuarfinni sumiginnarneqartut ammattaarli ilinniartitsisut sumiginnarneqartartut qinnuigineqarlutik immikkut ilinniarsimaffiginngisaaminnik atuartsitinermik ingerlatsittinissaannik. Ukiumut atuarfiusumut imut Avannaani Siunnersuisarfimmit aammalu ukiumut atuarfiusumut imut Kujataani Siunnersuisarfimmit paasissutissat naapertorlugit, atuartut annertusisamik immikkut ittumik atuartinneqartartut 40 pct.-iisa missat peroriartornerminni atugassarisimasatik tamakkiisumik ilaannakortumilluunniit pissutigalugit ajornartorsiuteqartutut nalilerneqarput. Svenningsen aamma Hyhnep apeqquserpaat meeqqat tamakkua peroriartornermikkut atugaqarnerlussimanerat ikiorserniarlugu atuarfimmit pisariaqartumik qanoq annertutigisumik ikiorserneqarsimanersut, aammalu atuartut tamakkua annertusisamik immikkut ittumik atuartitassavittut eqqarsaatigineqarsimanersut (Svenningsen og Hyhne, 2001) Ses der på lærerne i specialundervisningssammenhæng finder Svenningsen og Hyhne i en kvantitativ og kvalitativ undersøgelse og analyse af specialundervisningen i Grønland 2001, at 5 pct. af samtlige lærere i den vidtgående specialundervisning har en supplerende socialpædagogisk uddannelse, mens 25 pct. af samtlige lærere i den vidtgående specialundervisning ingen læreruddannelse har. Børn der modtager vidtgående specialundervisning har brug for lærere, der har kendskab til det almindelige barns udvikling og til børn med store indlæringshandicap. På den baggrund konkluderer Svenningsen og Hyhne at børnene svigtes i skolen, men også at man svigter lærerne ved at bede dem påtage sig en opgave, som de ikke har de faglige forudsætninger for at kunne gennemføre. I henhold til oplysninger fra PPR-nord for skoleåret og fra PPR-syd for skoleåret , kan omkring 40 pct. af eleverne der modtager vidtgående specialundervisning karakteriseres som elever, hvis vanskeligheder helt eller delvist kan henføres til deres opvækstvilkår Svenningsen og Hyhne stiller spørgsmålstegn ved, i hvilken udtrækning disse børn får den nødvendige hjælp i skolen til at kompensere for deres opvækstvilkår og, hvorvidt denne elevgruppe oprindeligt er tænkt omfattet af vidtgående specialundervisning. (Svenningsen og Hyhne, 2001) 19
22 5. Peqqinneq 5. Sundhed TABEL 13-imi takutinneqarput ernisarnerit amerlassusaasa ineriartornerat aammalu arnat inut aamma inut ukiullit ukioqqortussuseq malillugu naartusut amerlassusaat. Ukioqqortussuseq malillugu naartusut amerlassusaasigut takutinneqarpoq ukioqqortussutsini taakkunani arnat iugaaangata qassit meerartaartarnersut. Ukiuni 1997-imiit 2001-imut arnat 15 aamma 19 akornanni ukiullit iugaangata 41,2 aamma 62,4 akornanni amerlassusillit qitornartaartarsimapput. Sanilliunneqassaaq niviarsiaqqat inik ukiullit iugaangata 20,8 aamma 54,7 akornanni naartuersittarsimasut, taakkualu tassaallutik arnat ikkaaraanni ukioqqortussutsini ikinnerpaanik naartuersittoqartarsimasut. TABEL 14 takuuk. TABEL 13 viser udviklingen i antallet af fødsler og aldersbetingede fertilitetsrater for piger i aldrene og år. Den aldersbetingede fertilitetsrate beskriver hvor mange børn kvinder i aldersgruppen har fået. I årene fra 1997 til 2001 er der født mellem 41,2 og 62,4 børn pr piger mellem 15 og 19 år. Til sammenligning blev der foretaget mellem 20,8 og 54,7 aborter pr kvinder mellem 14 og 15 år, som er den gruppe med det laveste antal aborter pr kvinder. Se TABEL 14. TABEL 13 Inunngortartut inik aamma inik ukiulinnik anaanallit kiisalu ukioqqortussutsinilu meerartartarnerit, Fødsler af mødre i alderensgrupperne og år samt de aldersbetingede fertilitetsrater, Ukioq / År: Ukiui / Alder: Meeqqat amerlassusaat Antal børn 92,0 281,0 88,0 248,0 77,0 246,0 117,0 254,0 123,0 281,0 Ukioqartussutsini qitornartaarsinnaassutsip annertussusii Aldersbetinget fertilitetsrate 51,1 181,9 47,4 161,4 41,2 155,2 61,0 154,9 62,4 166,3 Taakkunannga siullermik erninerit Heraf 1. fødsel 46,7 137,9 44,1 117,1 40,1 115,4 54,7 106,1 56,8 109,5 Taakkunannga aappassaanik erninerit Heraf 2. fødsel 4,4 33,7 2,7 33,2 1,1 32,2 5,7 38,4 5,6 42,0 Taakkunannga pingajussaanik erninerit Heraf 3. fødsel 0,0 9,1 0,5 9,8-6,3 0,0 6,7-11,8 Taakkunannga sisamassaanik taassumalu kingorna erninerit Heraf 4 og efterflg. fødsel 0,0 1,3 0,0 1,3-1,3 0,5 3,7-3,0 Paasisaqarfik: Naatsorsueqqissaartarfik, Innuttaasut nikerarnerat, ukiuni Kilde: Grønlands Statistik, Befolkningens Bevægelser, årgangene akornanni ukiullit naartusarnerat taamatut ukioqqortussusilinnut nunanut allaniittunut sanilliukkaanni amerlasoorujussuupput: Danmarkimi 2000-imi niviarsiaqqat taamatut ukiullit iugaangata 7,8-t qitornartaartarput. Kalaallit Nunaanni ukiut 1997-ip aamma 2001-p akornanni niviarsiaqqat iugaangata ikinnerpaaffiusuni inunngorsimapput 41,2-it. Nunat nunatsinnisut inissisimasut tassaapput Bulgaria, Romania, Rusland aamma Slovakia. (Statistisk Årbog 2002, Danmarks Statistik). Sammenlignes fertiliteten for de årige med fertiliteten hos samme gruppe i andre lande er den meget høj: I Danmark blev der født 7,8 børn pr piger i Det laveste tal i Grønland mellem 1997 og 2001 var 41,2 børn pr piger. De lande der ligger på samme niveau som Grønland er Bulgarien, Rumænien, Rusland og Slovakiet. (Statistisk Årbog 2002, Danmarks Statistik) 20
23 TABEL 14 Naartuersittarnerit ukioqqortussutsinilu naartuersittarnerit, Aborter og aldersbetingede abortrater Naartuersittarnerit amerlassusaat Katill. Ukioqqartussutsini Katill. naartuersittarnerit Ukioqqartussutsini naartuersittarnerit Antal aborter I alt Abortrater Samlet abortrate Ukiui/Alder ,7 107,3 114,1 133,9 107, ,5 117,7 139,6 162,0 122, ,3 102,4 146,9 125,1 102, ,8 97,2 155,8 167,5 119, ,7 137,9 113,3 132,6 109,7 Paasisaqarfik: Naatsorsueqqissaartarfik aamma Peqqinnissaqarfimmik Nakkutilliisoqarfik, Ukiumoortumik Kisitsisitigut Paasissutissat 2001/2002 Kilde: Grønlands Statistik og Embedslægeinstitutionen, Statistisk Årbog 2001/ inik aamma inik ukiullit akornanni kinguaassisuutitigut nappaatit amerlassusaat ataani TABEL 15-imi takuneqarsinnaavoq. Antallet af anmeldte kønssygdomme blandt de årige og de årige ses i TABEL 15. TABEL 15 Gonorrertut, syfilisertut chlamydiartullu, Anmeldte tilfælde af gonnorre, syfilis og chlamydia, Gonorrémik nappaatillit nalunaarutigineqartut / Anmeldte gonoretilfælde Ukiui / Alder: Mænd Kvinder Mænd Kvinder Syfilisimik nappaatillit nalunaarutigineqartut / Anmeldte syfilistilfælde Chlamydiamik nappaatillit nalunaarutigineqartut / Anmeldte chlamydiatilfælde Paasisaqarfik: Peqqinnissaqarfimmik Nakkutilliisoqarfik / Kilde: Embedslægeinstitutionen Chlamydiamik gonorrimillu nappaatillit ukiuni kingullerni tallimani amerliartorsimapput. chlamydiamik tunillatsissimasutut nalunaarutigineqarnersaasarput arnat inuusuttut 15 aamma 19 akornanni ukiullit. Antallet af anmeldte chlamydia og gonore-tilfælde har været stigende gennem de seneste 5 år. Det er de unge piger mellem 15 og 19 år, der hyppigst er registreret som smittet med chlamydia. 21
24 15-24-inut ukiullit 2001-imi gonorertut 410-iusimapput - Danmarkimi innuttaasuni 5 miillioninik sinnilinni ukioq taanna gonorertut 309-t nalunaarsorneqarsimapput. Inuusuttuaqqat taamak amerlatigisut naartuersittarmata kinguaassiuusitigullu nappaateqartarmata ilimanarpoq naartunissamut nappaatipilunnullu akiuussutissanik atuinermik isiginninneq allanngorsimanngitsoq naak ukiuni kingullerni arlaleriarluni paasisitsiniaasoqartarsimagaluartoq. Antallet af gonore-tilfælde var for de årige samlet på 410 i 2001 blandt hele den danske befolkning på over 5 millioner mennesker blev der registreret 309 tilfælde samme år. De høje tal for aborter og kønssygdomme blandt de helt unge tyder på, at der ikke er sket en holdningsændring til brugen af prævention på trods af flere kampagner de senere år. TITARTAGAQ / FIGUR 5 Inunngortut iugaangata naalungiarsuit toqusut amerlassusaat, Spædbørnsdødeligheden pr levendefødte, Amerl./Antal 35 Nukappiaqqat / Drenge Niviarsiaqqat / Piger Ukioq/År Paasisaqarfik: Naatsorsueqqissaartarfik, Innuttaasut Nikerarnerat 2001 Kilde: Grønlands Statistik, Befolkningens Bevægelser Naalungiarsuit toqusartut 2001-imi uumallutik inunngortut iugaangata 10,7-iusimapput. Tamanna nunanut allanut sanilliukkaanni Kalaallit Nunaanni toqusartut Europap kitaani toqusartunit amerlanerupput (Europami uumallutik inunngortut iugaangataa tallimat toqusarput), Europalli kangiani inunngortut iugaangata toqusut agguaqatigiissillugu 14-iusarput. TITARTAKKAMI 5-imi naalungiarsuit nukappiaqqat niviarsiaqqallu imut toqusartut amerlassusaat takutinneqarpoq. Naalungiarsuit toqusartut 1998-imiit ikiliartorsimapput, sulili nikerartarlutik. Niviarsiaqqat nukappiaqqallu toqusartut sanilliukkaanni takuneqarsinnaavoq ukiumi inuuffimmi siullermi niviarsiaqqat toqusartut Spædbørnsdødeligheden var i 2001 på 10,7 dødsfald pr levendefødte. Sammenligner man dette niveau med andre lande, ligger Grønland over niveauet for Vesteuropa (Her er spædbørnsdødeligheden på 5 dødsfald pr levendefødte), men under spædbørnsdødeligheden for Østeuropa hvor der gennemsnitligt dør 14 pr levendefødte. I FIGUR 5 er spædbørnsdødeligheden vist for drenge og piger Dødeligheden for spædbørn har generelt været faldende fra 1998, men er stadig svingende. Sammenlignes dødeligheden for henholds-
KALAALLIT NUNAANNI MEEQQAT INUUSUTTULLU PILLUGIT KISITSISITIGUT PAASISSUTISSAT 2005 STATISTIK OM BØRN OG UNGE I GRØNLAND 2005
KALAALLIT NUNAANNI MEEQQAT INUUSUTTULLU PILLUGIT KISITSISITIGUT PAASISSUTISSAT 2005 STATISTIK OM BØRN OG UNGE I GRØNLAND 2005 Meeqqat Inuusuttullu Pillugit Ilisimasaqarfik Videnscenter om Børn og Unge
Læs mereKalaallit Nunaanni meeqqat inuusuttullu pillugit kisitsisitigut tikkuussissutit Nøgletal om børn og unge i Grønland
Kalaallit Nunaanni meeqqat inuusuttullu pillugit kisitsisitigut tikkuussissutit Nøgletal om børn og unge i Grønland 2011 TIPS OG LOTTOMIDLERNE Meeqqat Inuusuttullu Pillugit Ilisimasaqarfik Videnscenter
Læs mereSiunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq
Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa Isumassarsissutissanngorluni oqallissaarutitut saqqummiussaq KANUKOKA-seminar:Samarbejde på børn- og ungeområdet 08-12-2011 1 Oqallissaaraluni saqqummiussap
Læs mereKapitel 5. Husstandsorienteret indkomststatistik
Kapitel 5. Husstandsorienteret indkomststatistik Tabel 5.1 a Gennemsnitlig husstandsindkomst (brutto) fordelt på deciler, 2002 Antal 1. decil 2. decil 3. decil 4. decil 5. decil 6. decil 7. decil 8. decil
Læs mereKalaallit Nunaanni Naatsorsueqqissaartarfik BEFOLKNING. Antal levendefødte og antal døde Kilde: Danmarks Statistik og Grønlands Statistik.
Kalaallit Nunaanni Naatsorsueqqissaartarfik Opgørelser fra Grønlands Statistik 1999:3 BEFOLKNING Fertilitetsudviklingen i Grønland 1971-1998 Indledning Grønland har i de sidste 50 år gennemlevet store
Læs mereKalaallit Nunaanni meeqqat inuusuttullu pillugit kisitsisitigut paasissutissat Statistik om børn og unge i Grønland
Kalaallit Nunaanni meeqqat inuusuttullu pillugit kisitsisitigut paasissutissat Statistik om børn og unge i Grønland 2007-2008 Tips og lottomidlerne Meeqqat Inuusuttullu Pillugit Ilisimasaqarfik Videnscenter
Læs mereBefolkningens bevægelser 2006
Befolkning 2007:3 Befolkningens bevægelser 2006 Indholdsfortegnelse Indholdsfortegnelse... 2 1. Befolkningsudvikling... 3 Figur 1 Befolkningstilvækst, fødselsoverskud og nettovandring pr. 1.000 indbyggere
Læs mereBEFOLKNING. Kalaallit Nunaanni Naatsorsueqqissaartarfik. Opgørelser fra Grønlands Statistik 1998:2. Befolkningsprognoser 1998.
Kalaallit Nunaanni Naatsorsueqqissaartarfik Opgørelser fra Grønlands Statistik 1998:2 BEFOLKNING Befolkningsprognoser 1998. Revideret udgave I denne publikation offentliggøres en række hovedresultater
Læs mereNye tal i statistikbanken
Nye tal i statistikbanken Arbejdsmarked 2011:1 Flere ledige i byerne Flere personer der er berørt af ledighed og medio ledighed Figur 1. Antallet af berørte af ledighed i byerne var i gennemsnit pr. måned
Læs mereKapitali 9. KRÆFTI/CANCER
Kapitali 9. KRÆFTI/CANCER Paasissutissat, ukiumoortumik nalunaarummut matumunnga tunngaviutinneqartut tassaapput Danmarkimi Cancerregisteret i Sundhedsstyrelsenimiit piffissami 200-miit 20-mut paasissutissat.
Læs mereKalaallit Nunaanni meeqqat inuusuttullu pillugit kisitsisitigut tikkuussissutit Nøgletal om børn og unge i Grønland
Kalaallit Nunaanni meeqqat inuusuttullu pillugit kisitsisitigut tikkuussissutit Nøgletal om børn og unge i Grønland 2009 Tips og lottomidlerne Meeqqat Inuusuttullu Pillugit Ilisimasaqarfik Videnscenter
Læs mereKapitel 2. Indblik i indkomstniveauet og indkomstfordelingen i Grønland
Kapitel 2. Indblik i indkomstniveauet og indkomstfordelingen i Grønland Oversigt 2.1. Udviklingen i personlige indkomster og skatter mv. 1993-2002. 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Mio.
Læs mere2014 statistisk årbog
2014 statistisk årbog 1. december 2014 1. Førskoleinstitutioner og folkeskolen Førskoleinstitutioner og folkeskolen Daginstitutions- og skoleområdet hører under Departementet for Uddannelse, Forskning
Læs mere2015 statistisk årbog
2015 statistisk årbog 1. Førskoleinstitutioner og folkeskolen Førskoleinstitutioner og folkeskolen Daginstitutions- og skoleområdet hører under Departementet for Uddannelse, Forskning og Nordisk Samarbejde.
Læs mereKapitel 3. FØDSELSSTATISTIK
Kapitel 3. FØDSELSSTATISTIK I 2006 blev registreret 845 fødte med 832 fødsler (13 sæt tvillinger). Dette svarer til en fødselsrate på 57,2 fødsler pr. 1.000 kvinder i alderen 1549 år. Dette er et lille
Læs mereIsertitat, atuineq akillu. Indkomster, forbrug og priser
Isertitat, atuineq akillu Indkomster, forbrug og priser Kapitalimi matumani isertitaqarnermi annertussutsit ineriartornerlu, nioqqutissianik sullissinermillu atuinerit taakkualu akii allaaserineqarput.
Læs mere2013 statistisk årbog
2013 statistisk årbog 1. Førskoleinstitutioner og folkeskolen Førskoleinstitutioner og folkeskolen Daginstitutions- og skoleområdet hører under Departementet for Uddannelse, Forskning og Nordisk Samarbejde.
Læs mereKvalitets-rapport for skoler / skoleåret 2013/14. Kulusumi Alivarpi. Atuarfiup aqqa /skolens navn 986973, 986975, kulusumi.alivarpi@attat.
Kulusumi Alivarpi Atuarfiup aqqa /skolens navn 986973, 986975, kulusumi.alivarpi@attat.gl Atuarfiup/skolens telefonnr., faxnr. og e-mailadresse 3915 Kulusuk Atuarfiup/skolens postadresse Kulusuk Illoqarfik/By
Læs mereKontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk. www.mejlbyefterskole.
1 Kontakt Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk Forstander: Gyrite Andersen gyrite.andersen2@mejlby-eft.dk Viceforstander: Jørn Frank
Læs mere2016 statistisk årbog
2016 statistisk årbog 1. Førskoleinstitutioner og folkeskolen Førskoleinstitutioner og folkeskolen Daginstitutions- og skoleområdet hører under Departementet for Uddannelse, Forskning og Nordisk Samarbejde.
Læs mereBefolkningsbevægelser 2000
Befolkningsbevægelser 2000 Forord Ansvaret for og produktion af al officiel befolkningsstatistik blev fra og med statistikåret 1993 overtaget af Grønlands Statistik. Samtidig er datagrundlaget for Grønlands
Læs mereAkunnittarfinni unnuisartut 6. februaari 2017
Akunnittarfinni unnuisartut 6. februaari 2017 2016-imi akunnittarfinni unnuisut 2016-imi akunnittarfinni unnuisut Akunnittarfinni unnuinerit 240.631-usimapput 2015-imut sanilliullugu 10,1 pct.-inik amerlatsissimallutik
Læs mereKapitel 6 Personorienteret indkomststatistik baseret på skattepligtig indkomst
Kapitel 6 Personorienteret statistik baseret på skattepligtig Tabel 6.1 a Gennemsnitlige skattepligtige er for skatteansættelser fordelt på kommuner, 1992-2002 Kr. Hele landet... 135.803 135.233 136.322
Læs mereGrønlands befolkning 1. januar 2006
Befolkningsstatistik 2006:1 Grønlands befolkning 1. januar 2006 Indholdsfortegnelse Del 1... 1 Forord... 4 Befolkning pr. 1. januar 2006... 5 Oversigt 1 Grønlands befolkning pr. 1. januar 1996-2006...
Læs mereLedigheden i byerne i 2010. Stigning i antallet af arbejdsløse i 2010
Arbejdsmarked 2011:1 Ledigheden i byerne i 2010 Stigning i antallet af arbejdsløse i 2010 Stigning i antallet af medio ledige og i antallet af berørte af ledighed Antallet af medio ledige i byerne var
Læs mereFakta om Maniitsoq 2011
Greenland Development A/S Fakta om Maniitsoq 2011 Statistisk gennemgang af Maniitsoq og dets nærliggende bygder, opdateret med 2011 tal. Maj 2011 [2] Indledning Sidste år blev dette faktablad udgivet første
Læs mereMeeqqat inuusuttullu paaqqutarineqarnissamut, atuarfimmut aamma sunngiffimmi sammisassaqartitsinernut periarfissaat
SAMMISAQ 2005 Meeqqat inuusuttullu paaqqutarineqarnissamut, atuarfimmut aamma sunngiffimmi sammisassaqartitsinernut periarfissaat TEMA 2005 Børn og unges adgang til pasning, skole og fritidsaktiviteter
Læs mereNye tal i Statistikbanken
Nye tal i Statistikbanken 2011:2 28. juni 2011 Ledigheden i byerne i 1. kvartal 2011 Antallet af ledige steg i forhold til 1. kvartal 2010 Figur 1. I 1. kvartal 2011 var 3.073 personer i gennemsnit pr.
Læs mereDepartementet for Sociale Anliggender og Justitsområdets oversættelse fra engelsk til dansk vedrørende Grønland
Departementet for Sociale Anliggender og Justitsområdets oversættelse fra engelsk til dansk vedrørende Grønland Bilag 4. List of issues, ad 15(c): Børn og unge, der misbruger alkohol og stoffer, Grønland
Læs mereIlaqutariit inuuniarnerminni atugarisaat 2004 Familiers levevilkår 2004
Ilaqutariit inuuniarnerminni atugarisaat 2004 Familiers levevilkår 2004 Kisitsisit qulaajaanertallit Kommenteret statistik MIPI - Meeqqat Inuusuttullu Pillugit Ilisimasaqarfik MIPI - Videnscenter om Børn
Læs mereSocialstatistik. Modtagere af offentlige Pensioner 2014
Socialstatistik Modtagere af offentlige Pensioner 2014 Grundbeløb i december måned 2011-2014 Indhold 1. Indledning... 3 2. Modtagere af pensioner i december i årene 2011-2014... 4 3. Tilgang- og afgang
Læs mereManiitsumi 2007-2009-mi peqqissuseq pillugu allakkiaq
Maniitsumi 2007-2009-mi peqqissuseq pillugu allakkiaq Peter Bjerregaard Ilanngussisoralugit Inger Katrine Dahl-Petersen, Christina Viskum Lytken Larsen, Birgit Niclasen, Anni Brit Sternhagen Nielsen, Cecilia
Læs mereKapitel 3. FØDSELSSTATISTIK
Kapitel 3. FØDSELSSTATISTIK I 2004 blev antallet af fødsler 901, således at fødselsraten blev 62,7 fødsler pr. 1.000 kvinder i alderen 1549 år. Fødselstallet er ikke valideret. Der forekom 4 dødfødsler.
Læs mereTunuliaqutat pillugit allakiat pingasut Geografii, Najugaqafiit ineriatorneri kiisalu Naleqqiussinerillu
Hele landet Kullorsuaq (bygd) Andel Tunuliaqutat pillugit allakiat pingasut Geografii, Najugaqafiit ineriatorneri kiisalu Naleqqiussinerillu Klaus Georg Hansen Pilersaarusiornermi pisortaq 217-mi akimoortumik
Læs mereBoliger. Tilgangen af boliger , bestanden af boliger pr. 1. januar 2004 samt det beregnede behov for boliger 2004:1
Boliger 2004:1 Tilgangen af boliger 1999-2003, bestanden af boliger pr. 1. januar 2004 samt det beregnede behov for boliger Flere nye boliger i 2003 end i 2002 Tilgangen af boliger i 2003 Perioden 1999-2003
Læs mereIlulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut.
Ilulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut. Ilulissani atuartunik oqaloqatiginnittartumik 1. januar 2003-mi atorfinitsitisoqaqqaarpoq inummik ataatsimik, atorfinittullu atuarfiit arfiniliusut tassa illoqarfimmi
Læs mereIlisimatitsissut Notat
Kultureqarnermut, Ilinniartitaanermut, Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke Ilisimatitsissut Notat Uunga Til Assinga uunga
Læs merekalaallit danmarkimi najugallit kisitsisitigut paassissutissat pillugit quppersagaq
atlantikup avannaani suleqatigiit The North Atlantic Group in the Danish Parliament Den Nordatlantiske Gruppe i Folketinget Norðuratlantsbólkurin á Fólkatingi kalaallit danmarkimi najugallit kisitsisitigut
Læs mereCairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT
Cairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT CAIRN KALAALLIT NUNAANNI Cairn Energy PLC EUROPAMI UULIAQARNERANIK GASSEQARNERANILLU MISISSUISARTUT TUNISASSIORTULLU PITUTTORSIMANNGITSUT ANNERIT ILAGAAT. Nittartagarput
Læs mereINUUNERITTA. Ukiumoortumik nalunaarusiaq 2006-2007
PAARISA Ilaqutariinnermut Pitssaaliuinermullu Aqutsisoqarfik/Familie og Forebyggelsesstyrelsen Ilaqutariinnermut Peqqissutsimullu Naalakkersuisoqarfik /Departement for Familie og Sundhed Namminersornerullutik
Læs mereGrønlands Befolkning 1. januar 2004
Befolkningsstatistik 2004:1 Grønlands Befolkning 1. januar 2004 Indholdsfortegnelse Del 1.............................................................. 1 Forord............................................................
Læs mere37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat.
Inuussutissarsiornermut Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Erhverv og Arbejdsmarked Inatsisartuni ilaasortamut Isak Hammond-imut, Inuit Ataqatigiit 37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi
Læs merePisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger. Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Ilulissat 24.
Pisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Ilulissat 24. maj 2014 Nuna tamakkerlugu sanaartortoqassaaq Byggeriet skal spredes over hele
Læs mereBoligstatistik 2010:2. Boligstatistik
Boligstatistik 2010:2 Boligstatistik 2009 Indholdsfortegnelse Tekst Side Indholdsfortegnelse... 2 Tilgangen af boliger for året 2009 3 Figur 1 Byggeriet af boliger fordelt på byer og bygder 1999-2009...
Læs mereKapitel 3. FØDSELSSTATISTIK
Kapitel 3. FØDSELSSTATISTIK Efter et fald i fødselstallet gennem de senere år, steg fødselstallet for 2001 til 939 fra 887 i 2000. Fødselsraten steg tilsvarende fra 62,7 i 2000 til 66,3 i 2001 pr. 1000
Læs mereBoligsikring. Modtagere af Boligsikring i december
Boligsikring Modtagere af Boligsikring i december I nærværende statistik opgøres en husstand som boligsikringsmodtager, hvis summen af registrerede boligsikringsbetalinger til personerne i hustanden er
Læs mereMIO-p meeqqat inuusuttullu pillugit. MIO s viden om børn og unge. Nalunaarusiat misissuinerillu 2004-2014 Rapporter og undersøgelser 2004-2014
MIO-p meeqqat inuusuttullu pillugit ilisimasai MIO s viden om børn og unge Nalunaarusiat misissuinerillu 2004-2014 Rapporter og undersøgelser 2004-2014 Allaaserinnittut Tekst Clara Klint Jentzsch Aaqqissuisut
Læs mereDanskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut
8. september 2008. Nalunaarut nr. 900. Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut Matumuuna danskit naalagaaffianni innuttaasut il.il. passeqartarnerannik inatsit
Læs mereEQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ
1 EQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ Ulloq 11. november 2013 Eqqartuussisoqarfik Sermersuumi sulialiami sul.all.no.
Læs mereKapitel 3. FØDSELSSTATISTIK
Kapitel 3. FØDSELSSTATISTIK I 2003 faldt antallet af fødsler til 891, således at fødselsraten blev den lavest målte indenfor de sidste 25 år, nemlig 62,2 fødsler pr 1.000 kvinder i alderen 1549 år. Der
Læs mereTilgangen af boliger og boligbestand Flest nye boliger finansieres med 10/40/50 1 -ordningen
Boliger 2006:1 Tilgangen af boliger og boligbestand 2005 Flest nye boliger finansieres med 10/40/50 1 -ordningen 192 nye boliger flest i storbyerne Der var en tilgang på 192 boliger sidste år. Af disse
Læs mereNuuk den 12. november 2012
Nuuk den 12. november 2012 Nye ska(eregler er et alvorligt benspænd for lokale virksomheder Europas højeste selskabsskat suppleres i nyt lovforslag af forringede afskrivningsregler, der risikerer at bremse
Læs mereInnuttaasut 2016-imiit 2040-mut. Ukiuni tulliuttuni 24-ni inuit ikiliartussapput utoqqasaajunerulissallutillu
Innuttaasut Innuttaasut 2016-imiit 2040-mut Ukiuni tulliuttuni 24-ni inuit ikiliartussapput utoqqasaajunerulissallutillu Ukiuni tulliuttuni 24-ni inuit ikiliartussapput utoqqasaajunerulissallutillu Ukiuni
Læs mereMalugineqassaaq nakkutilliineq (censur) - qitiusumit censoriutitaqarnermi - atuaqatigiinnut
INAARUTAASUMIK NALILIINEQ AFSLUTTENDE EVALUERING Samtlige prøveafholdende skoler Samtlige skoleforvaltninger Samtlige beskikkede censorer til de mundtlige prøver Ulloq/dato Allat/init. Journal nr. Brev
Læs mereSilarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit
Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit Saqqummersitamik sammisaqarneq meeqqat atuarfianni meeqqanut angilaartunut angajullernullu atuartitsissutini inuiaqatigiilerinermi
Læs mereBoligstatistik 2010:1. Boligstatistik 2008
Boligstatistik 2010:1 Boligstatistik 2008 Indholdsfortegnelse Tekst Side Indholdsfortegnelse... 2 Figur 1 Tilgangen af boliger og bestanden 2008... 3 Datagrundlaget... 4 Hovedresultater... 5 Tabel 1 Tilgangen
Læs mereIndhandling af sælskind fordelt på arter, for perioden i stk. Indhandling af sælskind fordelt på arter, for perioden i stk.
Fiskeri og fangst 2001:1 Indhandlinger af sælskind for perioden 1988-1998 Figur 1 Indhandling af sælskind fordelt på arter, for perioden 1988-1998 i stk. Stk 50.000 45.000 40.000 35.000 30.000 25.000 20.000
Læs mereKalaallit Nunaanni Naatsorsueqqissaartarfik
Kalaallit Nunaanni Naatsorsueqqissaartarfik Opgørelser fra Grønlands Statistik 1999:1 BOLIGER Tilgangen af boliger 1994-1998, Boligbestanden pr. 1. 1.1999 og Beregning af boligbehov Indholdsfortegnelse
Læs merePisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger. Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Pressemøde 27.
Pisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Pressemøde 27. maj 2014 Sanaartukkat Anlæg Sanaartornerluttoqaraangat kukkussutinut amigaatinullu
Læs mereKapitel 4. PROVOKEREDE ABORTER
Kapitel 4. PROVOKEREDE ABORTER Antallet af foretagne legale aborter steg fra 821 i 22 til 869 i 23. Abortraten pr 1. 15-49-årige kvinder var således 6,7. Antallet af aborter har gennem de sidste 15 år
Læs mereSocialstatistik. Modtagere af sociale ydelser 2004 2006:1. 1. Udviklingen i antallet af modtagere af udvalgte sociale ydelser 1999-2004
Socialstatistik 2006:1 Modtagere af sociale ydelser 2004 1. Udviklingen i antallet af modtagere af udvalgte sociale ydelser 1999-2004 Figur 1 Udviklingen i antallet af modtagere af udvalgte sociale ydelser
Læs mereNarhvalsfangst per bestand kvoteår 2016
Narhvalsfangst per bestand kvoteår 2016 Qaanaaq fangst Kvote Etah 0 5 Qaanaaq 63 98 Melville Bugt Bestand fangst Kvote#* Savissivik 11 18 Upernavik 79 52 Resterende kvote 90 70 #49 til erhversfangere,
Læs merePAARISA s årsopgørelse for Børne-Ungetelefonen 2008
PAARISA s årsopgørelse for Børne-Ungetelefonen 2008 Denne statistiske undersøgelse er lavet på baggrund af de rådgivningssamtaler, der er foretaget på Børne-Ungetelefonen i 2008. Det er kun de samtaler,
Læs mereSocialstatistik. Modtagere af sociale ydelser 2003 2004:3. 1. Udviklingen i antallet af modtagere af udvalgte sociale ydelser 1998-2003
Socialstatistik 2004:3 Modtagere af sociale ydelser 2003 1. Udviklingen i antallet af modtagere af udvalgte sociale ydelser 1998-2003 Figur 1 Udviklingen i antallet af modtagere af udvalgte sociale ydelser
Læs mereSocialstatistik. Modtagere af sociale ydelser :1. 1. Udviklingen i antallet af modtagere af udvalgte sociale ydelser
Socialstatistik 2004:1 Modtagere af sociale ydelser 1997-2002 1. Udviklingen i antallet af modtagere af udvalgte sociale ydelser 1997-2002 Figur 1 Udviklingen i antallet af modtagere af udvalgte sociale
Læs mere2013 statistisk årbog
2013 statistisk årbog Befolkningen 1. Størrelse og vækst Størrelse og vækst Der bor 56.370 personer i Grønland (pr 1. januar 2013), hvilket har været befolkningens samlede størrelse +/ 1000 personer igennem
Læs mereArbejdsmarked. Ledigheden :1. Flere ledige i 2003 end i 2002
Arbejdsmarked 2004:1 Ledigheden 2003 Flere ledige i 2003 end i 2002 Ledigheden i Grønland har gennem de sidste fire år været stigende. I 2003 er ledigheden foreløbig toppet. Dette kan læses i denne publikation.
Læs mereUKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013
UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013 NUNATTA ALLAGAATEQARFIA GRØNLANDS NATIONALARKIV Nunatta Katersugaasivia Allagaateqarfialu Grønlands Nationalmuseum og Arkiv P.O. Box 1090, GL-3900 Nuuk
Læs mereNUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET
NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 29. decembari 2014 Kalaallit Nunaanni Eqqartuussisuuneqarfimmit suliami
Læs mereKommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik
Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik Ulloq: 17-01-2014 Brev nr.: 14-11-0001-0016 Journal nr.: 25.02.02 Sagsbehandler: grni Tlf.: (+299)
Læs mereIndkomster og indkomstfordeling i Grønland 2007
Indkomster og indkomstfordeling i Grønland 2007 Arbejdspapir Juli 2010 Indholdsfortegnelse EXECUTIVE SUMMARY...2 INDLEDNING...7 1. INDKOMSTNIVEAUET I GRØNLAND...8 2. INDKOMSTFORDELINGEN I GRØNLAND...20
Læs mereAtualernissaq sioqqullugu paaqqinnittarfiit. meeqqallu atuarfii Førskoleinstitutioner og folkeskolen
Atualernissaq sioqqullugu paaqqinnittarfiit meeqqallu atuarfii Førskoleinstitutioner og folkeskolen Ulluunerani paaqqinnittarfiit atuarfeqarnerlu Kultureqarnermut, Ilinniartitaanermut, Ilisimatusarnermut
Læs mere2014-imut missingersuut
2014-imut missingersuut Kommuneqarfik Sermersuumit ineriartorneq qulakkeerneqarniarpoq inissialiortitsisoqarlunilu, innuttaasunut sullissineq ajornerulersinngikkaluarlugu. Naalakkersuisut Kommuneqarfik
Læs mereInuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument
Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut Ungdomsparlamentets slutdokument 2013-imi Inuusuttut Inatsisartuisa qulequttatut pingaarnertut sammivaat Oqaatsitigut piginnaasassavut eqqarsaatigalugit
Læs mereErrorsisarfiit pillugit apeqqutinut nassiunneqartunut qujanaq. Matuma kinguliani apeqqutit issuarneqarput, akissutinik malitseqartinneqarlutik.
Ineqarnermut, Sanaartornermut Attaveqaqatigiinnermullu Naalakkersuisoq Naalakkersuisoq for Bolig, Byggeri og Infrastruktur Inatsisartuni ilaasortaq Suka K. Frederiksen, Siumut 37 naapertorlugu apeqquteqaammut,
Læs mereMeeqqat atuarfii pillugi suliniutit Tiltag vedr. folkeskoler. Qeqqata Kommunia
Meeqqat atuarfii pillugi suliniutit Tiltag vedr. folkeskoler Qeqqata Kommunia Suliniutit / Tiltag Atuarfimmut ataqqinninnerup annertusarneqarnissaa Peqanngittarnerit/ inortuisarnerit millisarneqarnissaat
Læs merekujataamlu Q-offset Udfører alt arbejde inden for: Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS
Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Maani illoqarfimmi avatangiisinut tunngasut qanoq iliuuseqarfigineqarnissaannut soqutiginninnernut qujanaq. Kommunimut suaarutigisat akissuteqarfiginiassarissavara.
Læs mereBefolkning. Prognose for Nuup kommunea 2003-2013. Rekvireret opgave
Befolkning Rekvireret opgave Prognose for Nuup kommunea 2003-2013 Hermed offentliggøres en række hovedresultater fra Grønlands Statistiks prognose for Nuup kommunea 2003 2013. Prognosen offentliggøres
Læs mereKapitel 3. FØDSELSSTATISTIK
Kapitel 3. FØDSELSSTATISTIK I 2005 blev antallet af registrerede 890 nyfødte ved 882 fødsler (8 tvillinger). Dette svarer til en fødselsrate på 61,4 fødsler pr. 1.000 kvinder i alderen 1549 år. Dette er
Læs mereKapitel 3. FØDSELSSTATISTIK
Kapitel 3. FØDSELSSTATISTIK I 2011 blev der registreret 810 fødsler (9 tvillinger, 1 trilling, 821 fødte). Dette svarer til en fødselsrate på 57,3 fødsler pr. 1.000 kvinder i alderen 15-49 år. I 2012 blev
Læs mereArbejdsmarked 31. januar 2017
Arbejdsmarked 31. januar 2017 Ledighed og arbejdsstyrke 2015 I kapitel 1 præsenteres nogle af de væsentligste ledighedsopgørelser dannet ud fra Grønlands Statistiks ledighedsregister. De anvendte opgørelsesmetoder
Læs mere- Pikkorissartinneqarsimasunik pissarsianik suleqatinut ingerlatitseqqittarneq piumasaqataasariaqarpoq
Gruppe nr. 1 fredag eftermiddag Gruppearbejde / nr.: 1 Ordstyrer: Kirsten Lyberth Referent: Bitten Heilmann Fremlægger: Efraim Olsen Pikkorissartarnerit/ilinniarsimanerit: - Pikkorissarnerpassuit atorluarneqarnerusariaqarput
Læs mereSocialstatistikken skal bestå af tre hovedområder:
Socialstatistik 22:1 Modtagere af sociale ydelser økonomiske nøgletal 1999-2 Indholdsfortegnelse 1. Indledning 2. Udgifter til sociale ydelser 1999-2 3. Modtagere af sociale ydelser 1999-2 4. Berettigelsesgrundlag
Læs mereBeskæftigelsen i Grønland 2003
Arbejdsmarked 2005:1 Beskæftigelsen i Grønland 2003 Indholdsfortegnelse Beskæftigelsen i Grønland i 2003........................................ 4 Et lille fald i den samlede beskæftigelse i 2003............................
Læs merePiniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene
Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut Vi skal passe på fangstdyrene - en pjece til børn om bæredygtig udnyttelse Sooq uumasut pinngortitarlu paarissavavut
Læs mereAkiitsut amerligaluttuinnarput Namminermini tamanna tupinnanngilaq aamma tupinnartuliaanngilaq, aasit taamatut innuttaasut tassa pisuupput, uanga qujaannarpunga aamma tigorusunngilara pisuutitaaneq manna
Læs mereAtaasiinnarmut akia Stykpris. Aningaasartuutaasariaqartut Budget Suna/Post. Qassit Antal. 750 kr. 5 stk. 3.750 kr. Unnuineq / Ophold Suna/Post
Immersuinissamut ilitsersuut Vejledning Una ilitsersuutaavoq tapiissutinik inooqatigiinnut suliniutinut qanoq qinnuteqassanersutit. Qinnuteqaammut immersugassaq immersunnginnerani misissorluaqquneqarpoq.
Læs mereBefolkningsbevægelser indenfor Grønland
Økonomisk Råd Aningaasaqarnermut Siunnersuisoqatigiit Befolkningsbevægelser indenfor Grønland Teknisk baggrundsnotat 2013-01 Befolkningsbevægelser inden for Grønland 1 Indledning og konklusioner Nærværende
Læs merewww.skolenkullorsuaq.gl
Ilinniartitsisoq nr. 3 2008 - Marts Siorapalummi seqineq nuisoq - Solfest i Siorapaluk Saamup Atuarfianit Fra Saamup Atuarfia Side. 10-11 www.skolenkullorsuaq.gl Nunap assinga qiviartaraangakku takusinnaasarpara
Læs mereFiskeri og fangst. Indhandling og slagtning af pattedyr Indhold
Fiskeri og fangst Indhandling og slagtning af pattedyr 2014 Indhold Metode... 2 Indhandlinger mv.... 2 Tabel 1. Indhandling af sælskind, 2011-2014...3 Tabel 2. Indhandling af sælskind fordelt på by og
Læs mereImigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit
Imigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutit Timinni assigiinngitsunik imigassartoruit ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutit
Læs mereAEU-2 Matematik - problemregningsdel.
NAMMINERSORLUTIK OQARTUSSAT/GRØNLANDS SELVSTYRE/GREENLAND HOME RULE AEU-2 Matematik - problemregningsdel. Piffissami nal. Ak./Tidspunkt.: 09.00 11.30 Ulloq misilitsiffik/dato: Sisamanngorneq/Onsdag den
Læs mereNakuuserneq aaqqiissutaanngilaq Vold er ikke løsningen
Nakuuserneq aaqqiissutaanngilaq Vold er ikke løsningen KALAALLIT NUNAATSINNI ANNERSAARNEQ VOLD I GRØNLAND 2 5. N O V E M B E R 2 0 0 9 B O D I L K A R L S H Ø J P O U L S E N Inuusuttut Inatsisartui Ungdomsparlamentet
Læs mereImai. Indhold. PI Paasissutissat / Information. Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik. Naqiterisoq / Tryk : Aaqqisuisut / Redaktion :
1 PI Paasissutissat / Information Saqqummersitsisoq / Udgives af : Inerisaavik Postboks 1610 3900 Nuuk Naqiterisoq / Tryk : Inerisaavik PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu atuagassiaq
Læs mereSådan bruger du. internettet. elevrapport. MIO s undersøgelse af børns brug af internettet og sociale medier
Sådan bruger du internettet elevrapport MIO s undersøgelse af børns brug af internettet og sociale medier Indhold 3 Forord 4 Hvem, hvad og hvorfor? 4 Mange tak for hjælpen! 5 Hvem deltog i undersøgelsen?
Læs mereNutaarsiassaaleqiffik qaangiuppoq (IB) Aasaanera nutaarsiassaaleqiffiusartuuvoq. Inuit sulinngiffeqartarput, sorpassuit uninngasarput aamma naalakkersuinermik suliallit akornanni. Taamaammat nutaarsiassani
Læs mereINATSISARTUT OG DEMOKRATI
INATSISARTUT OG DEMOKRATI Om parlamentarisk demokrati i Grønland for børn Se denne historie som film: www.ina.gl/boern Udgivet af Bureau for Inatsisartut Januar 2015 Tegninger: Christian Rex, Deluxus Studio
Læs mereKalaallit Nunaanni Naatsorsueqqissaartarfik. Hotelovernatningsstatistikken 1998. Antal registrerede hotelovernatninger 1997 og 1998 18.411 15.
Kalaallit Nunaanni Naatsorsueqqissaartarfik Opgørelser fra Grønlands Statistik 1998:3 TURISME Endelige tal Figur 1 Denne publikation indeholder de endelige tal for hotelovernatningerne i Grønland 1998.
Læs merePensionisiaqartitsivinnut nunani allaniittunut akiliutit akileraaruserneqartarnerat pillugu ilisimatitsissut
Aningaasaqarnermut Akileraartarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Finanser og Skatter Akileraartarnermut Aqutsisoqarfik Skattestyrelsen Pensionisiaqartitsivinnut nunani allaniittunut akiliutit
Læs mere2016 statistisk årbog
2016 statistisk årbog Befolkningen 1. Størrelse og vækst Størrelse og vækst Der bor 55.847 personer i (pr 1. januar 2016), hvilket har været befolkningens samlede størrelse +/- 1000 personer igennem de
Læs mere