Royal Arctic Line. 58 Ukiaq efterår 2013

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Royal Arctic Line. 58 Ukiaq efterår 2013"

Transkript

1 58 Ukiaq efterår 2013

2 Imarisai Indhold 03 Siulequt Forord 04 Issittumi imaatigut angalaneq 06 Arktisk sejllads 08 Umiarsualiviup isikkiviginnerpaaffia 10 Havnens bedste udsigt 12 Akisussaassuseqartumik toqqaaneq 14 Det ansvarlige valg 16 CSR pingaaruteqarpoq 17 CSR er vigtigt for hele samfundet 18 Suli annertunerusumik sunniuteqarsinnaavugut 19 Vi kan få endnu større gennemslagskraft 20 Umiarsualivimmi nuannisartitsineq Havnefester 22 Umiartortutut inuuneq 24 Livets som sømand 26 Nassiussatit poortorluakkit 27 Pak dit gods forsvarligt 30 Nassiussalerisunut pisortaq Godsforvalter Naqitaq A/S-imit saqqummersinneqartarpoq Bladet udgives af A/S Akeqanngitsumik pisartagaqarusukkuit allaannassaatit Gratis abonnement kan bestilles på Akisus. aaqqissuisoq/ansvarsh. red.: Jakob Strøm Aaqqis./Red.: Irene Jeppson Aaqqis. naammassivoq/red. afsluttet: September 2013 Layout: Tegnestuen Tita Naqiterisoq/Tryk: Formula A/S Nutserisoq/Oversættelse: Ann-Britta Jeppson Naqiterneqartut amerlassausiat/ Oplag Saqqaa Forside: p umiarsuaatai issittumut aamma niuernermi piumasaqaatinut, Kalaallit Nunaata ilisarnaatigisaanut, immikkut ilusilersugaapput. Umiarsuit quliupput taakku immikkut tamarmik suliassaminnut immikkut ilusilersorneqarsimallutik. s flåde er designet til de arktiske og markedsmæssige betingelser, som kendetegner Grønland. Flåden består af ti skibe, der hver især er specialdesignet til deres opgave. Foto: Lars Svankjær Asseq qupp. 2-3/Foto side 2-3: Lars Svankjær A/S Postboks Nuuk Oqarasuaat / Tlf Fax marketing@ral.gl 2

3 Kiisami suut tamarmik iluatsilerpat? Upernaap ulapiffiusup kingorna aasarpoq. Aasarlu Royal Arctic Linemut qanoq ittuua. Ukiut qulit sinnerlugit periarfissat tamarluinnaasa atorlugit tikkuussisarpugut Nunatsinni umiarsualivik anginerusoq aamma containerinut uninngatitsivik pilertornarnerusoq pisariaqartinneqartoq, aamma taanna Nuummiissasoq tassa nuna tamakkerlugu iluaqutaaniassammat. Maannakkut upperaarput umiarsualiviup piviusun ngor nissaa. Naalakkersuisut IA-kkut siuttoralugit tunngaviusumik aalajangersaapput umiarsualivik nutaaq sananeqassasoq. Naalakkersuisut nutaat Siumukkut siuttoralugit aalajangersaapput umiarsualivik sananeqassasoq, Namminersorlutik Oqartussat pigissagaat aamma 2016-imi naammassineqariissasoq. Uanga taamatut aalajangersaaneq assorsuaq nuannaarutigaara. Nuna tamakkerlugu pilertornartumik assartuinissamik qulakkeerinninniaraanni taava umiarsualivik nutaaliaq aamma pilertornartoq pisariaqarpoq, tassa nassiussat amerlassusiisa annertunerpaaffigisaanni. Tamanna Nuummiippoq Nunatsinnut usit 40 procentingajaat tamaanga pisarmata. Uagut assorsuaq qi lanaaraarput periarfissanik nutaanik atuinissarput inuiaqatigiinnut tamanut ilua qu taasumik. Isertugaataanngilaq uagut mi pissangalluta Nuummi umiarsualiviup allineqarnissaanut aalajangiinissaq utaq qisimagatsigu. Tamatuminnga minnerun ngitsumik pissangassutaasimavoq Nunatsinni assartuinermut atugassat umiarsuit nutaat sumi sananeqarnissaat? Royal Arcticimik aalajangersimasumik atuartartut suna matumani pineriga. Ukioq ataasinngulerpoq Tysklandimi P&S Werften akiligassaminik akilersuinerminut unitsitsimmat, umiarsualiorfimmi Royal Arctic Linep umiarsu aatissai tallimat sanaartorneqaleruttortut. Taamanili umi arsualiorfimmik nutaamik nassaarnissaq ilungersoqaluta sulissutigisimavarput maannakkullu tamanna iluatsippoq. Umiarsualiorfik Remontova Polenimi Gdanskimiittoq isumaqatigiissummik atsioqatigiiffigaarput. Isumaqatigiissut tunngavigalugu umiarsuit nutaat 2015-imi ukiup aaffaani siullermi tunniunneqassapput. Tamanna assorsuaq qilanaarivarput. Tassa aalajangiinerit siunissami ukiuni amerlasuuni nunamut iluaqutaasussat pillugit taamatut naatsumik nalunaaruteqarlunga Royal Arcticip normuanik matuminnga atuarluarnissannik kissaappakkit. Saqqummersitami matu mani annertuumik qitiutipparput uagut inuiaqatigiinni akisussaaqataanermut sulia qarnerput CSR. Suliaq pingaa ruteqartoq uagut mi assut asuliunngitsutut isigaarput inuiaqatigiinnut akisussaassuseqarnermut tunngatillugu suliffeqarfitsinnut ilusilersue qataasoq -llu pilersaarusiorneranut ilaatinneqarluni niuertorpalaartumillu iliuusiulluni pitsaasoq. Atuarluarisi. Inussiarnersumik inuulluaqqusillunga Jens Andersen Falder brikkerne endelig på plads? Et udfordrende forår, hvor to store brikker har været i spil, er blevet til sommer. Og hvilken sommer. I rigtig mange år har vi arbejdet på at få anlagt en større, mere effektiv, og ikke mindst sikker containerterminal. Set med logistik- og økonomi øjne har det ligeledes været oplagt at en sådan havn bør ligge i Nuuk. Nu tror vi på at havnen bliver en realitet. Det tidligere Naalakkersuisut med IA for bordenden nåede at tage en principbeslutning om en ny havn. Det ny og nuværende Naalakkersuisut med Siumut i spidsen har genovervejet og fastholdt at havnen skal bygges, at Selvstyret skal eje den, og at den skal stå færdig i Jeg glæder mig meget over den beslutning. For at sikre hele landet en effektiv infrastruktur er det nødvendigt med en moderne og effektiv havn der hvor gods mængderne er størst. Det er de i Nuuk, hvor godt 40 procent at godset til Grønland ender. Vi ser i den grad frem til at benytte de nye muligheder til gavn for hele samfundet. Det er ingen hemmelighed at vi i har ventet i spænding på beslutningen om havneudvidelse i Nuuk. Mindst ligeså meget spænding har der været om, hvor skal de nye skibe til Grønlands infrastruktur bygges? For et lille års tid siden gik P&S Werften i Tyskland i betalingsstandsning, mens værftet var i fuld gang med at bygge fem nye skibe til. Siden har vi arbejdet på at finde et nyt værft, og det arbejde har nu båret frugt. Vi har skrevet kontrakt med værftet Remontova i Gdansk i Polen. I henhold til kontrakten leveres de nye skibe i løbet af Det ser vi meget frem til. Så med den korte melding om to beslutninger der kommer landet til gavn i mange år frem, vil jeg ønske dig god fornøjelse med dette nummer af Royal Arctic. Denne gang har bladet meget fokus på vores arbejde med samfundsansvar - CSR. En vigtig opgave, som vi tager alvorligt i CSR har medført struktur i selskabets arbej de med samfundsansvar, og indgår i dag som en del af strategiarbejdet i ofte viser det sig nem lig at det også forretningsmæssigt er rigtig sund fornuft. God læselyst. Med venlig hilsen Jens Andersen 3

4 All. Irene Jeppson Asseq Lars Svankjær - Tonny Olsen Issittumi imaatigut angalaneq - unamm Nunat tamat akornanni issittumi imaatigut maleruagassaliornissat suliarine qarnerisa 2014-imi naammassineqarnissaat naatsorsuutigineqarpoq 2016-imi akuersissutigineqarlutik - Isumaqatigiinniarnerit sivitsortoorput tamannalu pissutigalugu piffissaq sivisulaartoq ingerlassaaq issittumi maleruagassat atuutilertinneqarnissaannut, imarsiornermut ins pektør Allan Idd Jensen oqarpoq. mi atorfeqarpoq Danmarks Rederiforeningimilu issittumut tunngatillugu suleqatigiissitami siulittaasuulluni. Issittumi maleruagassaq (polarkoden) taassaavoq nunat tamat akornanni maleruagassiat, taakku umiarsuarni avannaarsuani issittumi imaluunniit sikuiuitsumi kujallermi a ngalatillutik eqqortittussaavaat. Umiarsuit sumiiffinni taak kunani angalasut nalorninartunik arlaqartunik naammattuugassaqarput. Tassaasinnaasunik sila ajornera imaluunniit imaani sikuusumi imaluunniit sikoqartumi angalanermik misilittagaqannginneq. Issittumi maleruagassaq SOLAS-imut ilassutaavoq, tassani imarsiornermi isumannaallisaanermik isumaqatigiissut pineqarpoq. Tassani ilaatigut pineqarput umiarsuit sana neqarnerat, annanniutitigut atortut, ikuallattoornermi qat serutit, usinik navianartunik passussineq, attaveqaatigitigut atortut ilaalu ilanngullugit. Isumaqatigiissut piler sine qarpoq Titanicip umiunerata kingorna. - SOLAS-imi suut tamarmik matussuserneqarput tamanna pissutigalugu issittumi maleruagassat ilanngunniarneqarput. Maleruagassani ilaatinneqassapput avannaarsuata issittup aamma sikuiuitsup kujalliup imartaani angalanerni isumannaallisaanermut aamma avatangiisinut tunngatillugu piumasaqaatit, ilaatinneqassallutillu umiarsuit sananeqaataannut aamma atortuinut piumasaqaatit arlaqartut, Allan Idd Jensen oqarpoq. - Issittup imartaani angalatilluni qanoq iliornissamut arlalinnik piareersaateqartoqartariaqarpoq. Sila assut ajorsin naavoq aamma sumiiffiit akuttunngitsumik inuilaajusarput. Ajutoortoqassappat annaassiniarnermut periarfissat ungasittarput taamaattumillu umiarsuit assersuutigalugu tas sanngaannartumik pisinnaasunut, nunamit ikiorneqartinnatik piareersimasariaqarput, tamatumani ikkarlinneq imaluunniit mingutsitsineq ilaapput. - Unamminartoq alla tassaasinnaavoq ukiup ingerlanerani piffissap ilaani ulloq unnuarlu qaamasarpoq piffissanilu allani ulloq unnuarlu taartarluni. - Taamatuttaaq Kalaallit Nunaata eqqaata ilaa suli uuttortarneqanngilaq. Qanoq iliortoqarsinnaava soorlu assersuutigalugu ajutoortoqarnissaa pinaveersaartinniarlugu. Tassaapput ilaatigut sammisat tamakku issittumi maleruagassanut atatillugu oqaluuserineqartut ilaat. Umiarsuit sikusiornissamut qajannaallisakkat Isumaqatigiinniutigineqartut ilagivaattaaq umiarsuit sikusiornissamut qajannaallisagaanngitsut avannaarsuani issittup imartaani aamma sikuiuitsup kujalliup imartaanni a ngalasinnaassanersut. Sikusiornissamut qajannaallisaaneq tassaavoq piumasaqaat umiarsuit qanoq ninngutiginissaannut tassa sikup issussusia aalajangersimasoq imaluunni imaatigut sikoqartukkut angalasinnaanissaminnut. - Aasaanerani imartaqartarpoq sikoqanngitsunik. Umiarsuit sikusiornissamut qajannaallisagaanngitsut avannaarsuani issittup imartaani aamma sikuiuitsup kujalliup imartaanni angalanissaminnut akuerisaajunnaarpata, taava tamatuma kingunerissavaa umiarsuit assartuutit imaluunniit umiarsuit takornarianik angallassisartut, sikusiornissamut qajannaallisarneqarsimanngitsut, Kalaallit Nunaannut a ngalaqqusaajunnaarnerat. Uanga isumaqarpunga kukkunerussasoq imaatigut taamatut angalasinnaaneq inerteqqutigilivissallugu. - Imaatigut angalanissaq pissutsit tunngavigalugit pilersaarusiorneqarsinnaavoq. Ukiummi ingerlanerani piffissap ilaa sikoqanngivittarpoq, Allan Idd Jensen oqarpoq. Allan Idd Jensen 41-nik ukioqartoq Nunatsinni inun ngorpoq peroriartorlunilu. Ilinniarnertuunngorniarluni atuareernermi kingorna Danmarkimut ilinniariartorluni aallarpoq. Lauritzenimi umiarsuarmi aquttussatut ilinniagaqarluni aallartippoq imilu mut nuulluni. Peqataaffigisaasa ilagaat Tunumi containerersulernissamut suliniutip 2000-imi naammassineqarnera imi niuvoq Aalborgimilu sulilerluni miilli issittumi maleruagassat suliarilerpai maannakkullu Danmarks Rederiforeningimi issittumik maleruagassat pillugit suleqatigiissitami siulittaasuuvoq. 4

5 illernartorujussuaq Allan Idd Jensen 5

6 Af Irene Jeppson Foto Jakob Strøm Arktisk sejlads - en stor udfordring Den internationale regulering for arktisk sejlads forventes at blive færdigudarbejdet i 2014 og godkendt i Forhandlingerne trækker ud og derfor går der et stykke tid inden polarkoden bliver implementeret, siger nautisk inspektør Allan Idd Jensen. Han er ansat i Royal Arctic Line og er formand for polarkodegruppen i Danmarks Rederiforening. Polarkoden er et særligt internationalt regelsæt, som skibe skal opfylde, når de sejler i arktiske eller antarktiske farvande. Skibe der sejler i disse områder er udsat for en række risici. Det kan være dårlige vejrforhold eller manglende erfaring med at sejle i is eller isfyldt farvand. Polarkoden er et supplement til SOLAS som er en konvention der handler om sikkerhed til søs. Den vedrører blandt andet skibets konstruktion, redningsmidler, brandbekæmpelse, håndtering af farligt gods, kommunikationsudstyr og så videre. Konventionen blev til efter Titanic s forlis. - SOLAS dækker ikke det hele og derfor vil man supplere med en polarkode. Koden kommer til at indeholde nogle krav til sikkerhed og miljø i de arktiske og antarktiske farvande og indeholde en række tekniske krav til skibenes konstruktion og udstyr, siger Allan Idd Jensen. - Man er nødt til at tage nogle forholdsregler når man sejler i arktiske farvande. Vejrforholdene kan være ekstreme og områderne er ofte øde. Hvis uheldet er ude, er der langt til redningsfaciliteterne og derfor skal skibene være klar til at kunne håndtere pludseligt opstået hændelser uden assis 6

7 41-årige Allan Idd Jensen er født og opvokset i Grønland. Efter endt gymnasiel uddannelse tog han til Danmark for at uddanne sig. Han startede som styrmandselev hos J. Lauritzen og kom til i Han var blandt andet med til at afslutte et projekt om containeriseringen af Østgrønland i I 2003 gik han i land og fik arbejde i Aalborg. Han har siden 2010, som en del af sit arbejde, arbejdet med polarkoden og han er i dag formand for polarkodegruppen i Danmarks rederiforening. tance fra land. Det kunne være grundstødning eller forurening. - En anden udfordring kan være, at der på nogle tidspunkter af året kan være meget lyst hele døgnet og på andre tidspunkter mørkt hele døgnet. Det er også noget man skal være opmærksom på. - Der findes også områder ved Grønland som ikke er målt op. Hvad kan man gøre for at undgå, at der eksempelvis sker ulykker? Det er blandt de emner der bliver drøftet i forbindelse med polarkoden. Isforstærkede skibe Der forhandles endvidere om, hvorvidt skibe der ikke har isklasse, må sejle i arktis og antarktis. En isklasse er en standard for skibes styrke til at sejle i en given istykkelse eller isfyldt farvand. - I sommermånederne kan der være farvandsområder, der stort set er isfrie. Hvis skibe der ikke har isklasse ikke længere kan få lov til at sejle i arktis og antarktis, vil det betyde, at handelsskibe og krydstogtskibe, som ikke er isklasset, bliver udelukket fra at sejle til Grønland. Jeg synes det vil være forkert helt generelt at bandlyse den form for sejlads. - Man kan planlægge sejladsen efter forholdene. Der er jo tidspunkter på året hvor det er isfrit, siger Allan Idd Jensen. 7

8 Allattoq Isabella Frenning Willis Asseq Qillaq Møller Hansen - Umiarsualiviup isikkiviginnerpaaffia Nuummi terminalimi sulisut ullormi nalinginnaasumik suliffiusumi containerit 171-it nuuppaat Nalunaaqutaq pingasunngulersoq sulisut bussiat Nuummi umiarsualivimmut apuuppoq terminalimilu sulisut niullugit. Sapaatit akunneri allortarlugit ullukkut unnukkullu nikittaallutik sulisarput, holdimilu uani sapaatip akunnerani sulisussat 14-iusut pingasuniit aqqarnup tungaanut sulisarput. Ulloq naallugu allaffimmi sulereerpunga, umiarsuilli qanoq usingiarneqarlutillu usilersorneqartarnersut takorusullugit suliartoqataanissannut akuerisaasimavunga. Naak maajip qaammataaniikkaluarluta suli nillerpoq, taamaattumik qarlinnik sullisinik orange-nik kavaajamillu isumannaallisaammik fleece-talimmik atorsimavunga. Umiarsualivimmi quimut pigatta aamma niaquarnaveeqqummik sungaartumik aaqqatinillu sullisinik gumminik tunisippunga. Eqqartuilaariarlutik aalajangerput Mikael Johansen kraanimut ilagissagiga. Ukiut 20-it sinnerlugit kraanilerisuusimavoq, taamaattumillu suliani nalunngil luarlugit. Umiarsuaq suliassarput siulleq tassaavoq Mary Arctica. Umiarsualivikkut Mikael ikaaqatigivara, umiarsuarmullu qaqigatta kraanip matuata tungaanut ingerlavugut. Kamippaat isumannaallisaatit atorlugit kraanip majuartarfii savimerngit tutigakkit eqqaalerpara qullasissumiileraangama nangiatsattarlunga puigorsimallugu. Majuartarfikkut majualerluta tigummilluarpunga ammullu qiviarnaveersaarlunga. Marloriarlunga niaqora qilaanut saviminermut aportippara eqqarsaatigilerlugulu angutit uanniit marloriaammik anginerusut qanoq ilillutik maaniissinnaasarnersut. Qujanartumilli niaqorortinnaveeqqut atorakku, taamaanngikkaluarpat annernarsimassagunaraluaqaaq. Majuarnitta naggataani motoori timmisartutut nipitutigisoq sanioqqupparput. Kraanilli initaanut matu oqorsarluagaavoq, matugaannilu motoorip nipaa ingerlaannaq tusarsaajunnaartarpoq. Kraanip illuusartaanut apuukkatta neriuutigaara portunerata uissanngutippallaassanngikkaanga. Qujanartu milli taamaalinngilanga, sivisuumillu majuarnerup ki nguneraa umiarsualivik tamakkerlugu isikkivissuaq. Ma lunnarpoq kraanip illuusartaa inummut ataasiinnarmut ilusilersugaasoq, taamaakkaluartorli inissilluarnikkut mar luulluta taqqamunga inissippugut. Mikael aquttarfimmut ingippoq issiaviullu ornavaffianiittut joysticks-it tigullugit. Siulliup kraani aquppaa, aappaatalu naatittarfik qummut ammullu aqullugu. Mikael-itut sungiussisima gaanni joysticks-it ataatsikkut atorneqarsinnaapput, taa maalillunilu kraani sukkanerusumik ingerlatinneqarsinnaalluni. Suleqatigiinneq Nikittaalluni suliartortartut siulliit umiarsuarmik usingiarlutik aallartereersimapput, aallartikkattalu containerit 20-iinnaat kiserngorupput. Tamanna pivoq Mikael-ip utsivimmiit containerinik tulattarfimmut kivitsinerasigut, tassanilu kalmarip aariarlugit aallaruttarpai suleqatit umiarsuup qaavaniittut containerit parnaarsaataannik piiaanerini. Parnaarsaatit containerit teqeqquini atorneqartarput containerit kusanartumik qaleriiaarneqarsinnaaniassammata mallertillugulu uppissinnaajunnaarlutik. Containerit niooqqareeratsigit, containerinik allanik 45-runik umiarsuarmut ilaallutik ingerlaqqittussanik usilersugassaqarpugut. Tamanna usingiarnitta killormoortungajaanik ingerlapparput, taamaallaalli massakkut kivitsiinnarata aammattaaq containerit umiarsuarmi inissiffissaannut inissinneqarnissaat isumagissavarput. Tamannali kraanimik aqutsisup isumagisanngilaa, kisiannili sule qataata umiarsuup qaavani walkie talkie-lerluni kraanimik aqutsisup containerit umiarsuarmi sumut inississanerai aquttarlugu. Tamanna pilersaarusiap annertuup malinnerasigut containerit oqimaassusaat, angissusaat, sumut ingerlanissaat, innaallagialerneqarnissaallu eqqarsaatigalugit ingerlanneqartarpoq. Mary usilersoreeratsigu neriffissanngorpoq, kantiinamiillu ammukaratta Irena Arctica-mi sulisussanngorpugut. Kraanianut majuaratta Mary-mut majuarnitsinniit allaaneruallaanngilaq, kisianni Mikael oqarpoq umiarsuit taakku marluk kraanii assigiinngitsorujussuusut. Maryp kraanii portunerullutillu sukkanerupput, kisianni Mikael oqaluttuarpoq Irena-mi kraanit atorlugit akunnermut containerit 30 %-imik amerlanerusut nuussinnaallugit t aakku orrajaallisikkuminarnerusarmata. Suliaq nalunartoq Mikael-ip kraani misileqqulluinnarpaa, kisiannili kukkuguma suleqammik ajoqusiinissara ernumassutigaara. Atortummi oqimaatsut atorlugit sulivugut, oqimaatsunillu kivitsisarluta. Taamaattorli ersuutip, containerip kivinnissaanut atortup, parnaaqqanera aammalu containerip nuna 8

9 Mikael Johansen mi taamaallaat uninngatillugu kabelillu oqimaassuseqarunnaaraangata aatsaat ammarneqarsinnaanera takutimmagu upperilerpara. Aquttarfimmut ingippunga mianersortun nguamillu joystick-it marluk kraanimik qanoq ingerlatitsisarnersut misileralerlugu. Kalmarip containeri talittarfimmut ilivaa, uangalu ersuut containerip kivinnissaanut atorneqartartoq qulaanut inissinniarsarivara, parnaarsaatit ikkuppata ki vis sinnaalerniassagakku. Saviminersuaq 6 meterinik takitigisoq Mikael-ip ajornanngippasittumik aquttarneraniit nalunarneruvoq, siullermeerlu nga tallimassaaneerlungaluunniit misiliigaluarama iluatsinngilara. Naggataatigulli containerip tigunissaa iluatsippoq. Assaa, nassiussassat 15 tonsit silaannakkut nuullugillu usilersortarfimmut inissikkaanni nukittoorsuartut misiginaq. Containerit arlallit sungiusarfigereerlugit nassiussassat talittarfimmi amerliartulerput, kalma rilerisummi uanga Irena Arctica-mut ilioraaninniit sukkanerullutik aallertarput. Soorunalimi piffissaq sivisunerusoq sungiusarnikuugamik suk ka nerupput, aalajangerpungalu kraani Mikael-imut tun niuteqqinniarlugu, piffissaq eqqor lugu angerlarniassagatta. Unnuup ingerlanerani containerit 64-it Irena Arctica-miit niuagut, 41-llu ikillugit. Sulisunut bussi aqqaninngulersoq umiarsualivimmut utermat holdip containerit katillugit 171-it nuussimavaat. Mary Aasiannut ingerlaqqereerpoq, Irena Arcticalu unnueriarluni aqagu ullaakkut sulisussat takkuppata naammassillugu usilersorneqassaaq. 9

10 Af Isabella Frenning Willis Foto Qillaq Møller Hansen Havnens bedste udsigt På en almindelig arbejdsdag flyttede terminalarbejderne i Nuuk 171 containere Klokken lidt i tre kører personalebussen ind på havnen i Nuuk og sætter terminalarbejderne af. De har skiftevis dagvagter i én uge og aftenvagter den næste, og i denne uge er de 14 der arbejder på holdet fra 15 til 23. Jeg har fået lov til at komme med dem på arbejde for at se hvordan det går for sig når skibene bliver lastet og losset. Selvom det er maj er det stadig koldt, så jeg har lånt et par orange arbejdsbukser og en sikkerhedsjakke med fleecefor. Da vi kommer ned i havneskuret får jeg også en skrig gul hjelm og et sæt arbejdshandsker med gummibelægning. Efter lidt diskussion frem og tilbage bliver de enige om, at jeg skal med Mikael Johansen op i kranen. Han har kørt kran i snart 20 år. Første skib vi skal arbejde på er Mary Arctica. Jeg går hen over pladsen sammen med Mikael og op på dækket med retning mod krandøren. Da min sikkerhedssko rammer første trin på metalstigen op til kranhuset slår det mig, at jeg helt har glemt at jeg har højdeskræk. På vej op ad de i alt tre stiger holder jeg godt fast og prøver på at lade være med at kigge ned. To gange slår jeg hovedet op i metalloftet, og undrer mig lidt over hvordan mænd der er dobbelt så store som mig manøvrerer rundt her. Under alle omstændigheder er det godt jeg har den hårde hjem på, for ellers havde det nok gjort ret ondt. Sidste del af klatreturen går forbi kranmotoren, der brøler som en jetjager. Døren til kranhuset er dog grundigt isoleret, og lyden af motoren forsvinder så snart man lukker den til. Da vi når op i kranhuset krydser jeg fingre for at højden ikke vil gøre mig alt for svimmel. Det bliver jeg heldigvis ikke, og belønningen for den lange klatretur er en fantastisk udsigt over hele havnen. Det er tydeligt at kranhuset kun er designet til at rumme en enkelt person ad gangen, men med lidt snilde får vi alligevel klemt os sammen derinde. Mikael sætter sig til rette i førersædet og tager fat om de to joysticks på armlænene. Det ene styrer kranbommen mens det andet firer krogen op og ned. Hvis man er rutineret som Mikael kan man bruge begge joysticks samtidig, så kranen bevæger sig hurtigere. Terminalarbejde er teamwork Det andet skiftehold har allerede været i gang med at losse skibet, så da vi starter, er der kun 20 containere tilbage der skal tages af. Det foregår ved at Mikael løfter en container fra lastrummet ned på kajen, hvor en kalmar henter den og kører den væk, mens kollegaerne på dækket fjerner låseklodserne (twistlocks) fra containeren, der har stået neden under. Låsene bruges i containernes hjørner, så de kan stables pænt, og ikke vælter selvom der måske er høje bølger. Da vi har taget containerne af, er der også 45 containere der skal lastes og videre med skibet. Det foregår næsten omvendt af hvordan vi lossede, bortset fra at vi nu ikke bare skal løfte, men også sørge for at containerne bliver stillet det rigtige sted på skibet. Det er faktisk ikke kranføreren selv, men kollegaen med walkie-talkien nede på dækket, der styrer hvor på skibet kranføreren skal sætte containerne. Det gør han ud fra en omfattende plan, der både ta ger hensyn til containernes vægt, størrelse, hvor de skal hen, og om de skal sluttes til strøm eller ej. Efter vi har lastet Mary er det spisetid, og da vi kommer ned fra kantinen skal vi arbejde på Irena Arctica. Klatreturen op i kranen er ikke så meget anderledes end på Mary, men Mikael siger, at der er stor forskel på kranerne på de to skibe. Teknisk set er Marys kraner både højere og hurtigere. Mikael mener, at han kan flytte flere containere i timen med kranerne på Irena, fordi de er lettere at stabilisere. Mange tons i luften Mikael insisterer på at jeg skal prøve at køre kranen, men jeg er bekymret for at komme til at skade en kollega, hvis jeg gør noget forkert. Det er jo både tungt materiel vi arbejder med og tunge ting, vi flytter rundt på. Han får mig alligevel overbevist da han viser, hvordan containerågets låsemekanisme kun kan udløses når containeren står stille på jorden og der ikke er nogen belastning på kablerne. Så jeg sætter mig i førersædet og prøver forsigtigt at finde ud af hvordan de to joysticks bevæger kranen rundt. En kalmar stiller en container frem på kajen, og jeg forsøger at få åget placeret på toppen af den, så låsene kan tage fat og jeg kan løfte den. Det er ikke så let at styre det seks meter lange løfteåg som det ser ud når Mikael gør det, og der er hverken bid i første eller femte forsøg. Til sidst lykkes det dog at fange containeren, og hold op, hvor føler man sig stærk, når man lige flytter 15 tons gods rundt i luften og lister på plads i lastrummet. Efter at have øvet mig på et par containere begynder godset at hobe sig op på kajen, for kalmarførerne er meget 10

11 hurtigere til at hente det, end jeg er til at løfte det på plads på Irena Arctica. De har selvfølgelig også haft længere tid til at øve sig, men jeg beslutter mig alligevel for at overlade kranen til Mikael igen, så vi kan komme hjem til tiden og ikke forsinker ope rationen unødigt. I aftenens løb tager vi 64 containere af Irena Arctica, og sætter 41 på. Da personalebussen ruller ind på pladsen lidt i elleve har holdet flyttet 171 containere i alt. Mary er sejlet videre mod Aasiaat, mens Irena Arctica skal ligge natten over og lastes færdig af skifteholdet der kommer næste morgen. Mikael Johansen 11

12 Allattoq Jakob Strøm Asseq Lars Svankjær Akisussaassuseqartumik toqqaaneq p maannakkut nunatsinni suliffeqarfiit pingajuattut aamma namminersorlutik oqartussat 100 procentimik pigisaattut siullertut UN Global Compact atsiorpaa. Tamanna sioqqullugu ukiuni arlaqartuni inuiaqatigiinni akisussaaqataanermik suliaqarnermi katersuineq aamma tulleriissaarineq sulissutigineqarput - Siullerpaamik UN Global Compact tusaqqaarakku taanna sunaanersoq ilisimasaqarfiginngilluinnarpara. Kisianni qujanaqaaq google pigineqarmata, taamaalillunga pilertortumik tunngavilersukkanik apeqquteqarsinnaalerpunga. Pisortaaneq Jens Andersen apersorneqarnermini uummatini attorlugu illarpoq. Naapeqatigiippugut Royal Arctic Linep inuiaqatigiinni akisussaaqataanermik suliaqarneranut aamma CSR Greenlandimi peqataaneranut tunngaviusut oqaluttuassartaannik saqqummiussinissaq siunertaralugu. - Uanga eqqaamasakka malillugit oqaatsit inuiaqatigiinni akisussaaqataaneq imaluunniit CSR aallartikkatta atunngilagut. Uagut tassaavugut Air Greenlandimi, Grønlandsbankenimi, Kompetencekompagnimi pisortat aamma uanga. Aallaavigisarput tassaavoq iliuuserisassanik arlaqartunik ataqatigiissaarinissaq, ingammik ilinniartitaanermut tunngatillugu. Assigiinngissuteqangaatsiarpugut kisianni qularnaarsinnaasarput tassaavoq iliuuserisatta ilaat CSRitut isigineqarsinnaasut kisianni sumilluunniit tulleriissaarinermik suliaqarsimanata. Takusinnaavarput tamatta immikkut arlalinnik tapertaasunik ilanngussaqartarluta. Tassalumi taamaalinerani apeqqut tassaaginnalerpoq: Ataatsimoorlutami arlaannik iluartitsinissaq misilikkutsigu, taava qanoq angusaqarsinnaavugut? Suliap tamatuma, ukiup tulliuttup ingerlanerani ataatsimiinnerit qulit ingerlanneqareersut, kinguneraa CSR Green landimik pilersitsineq, Jens Andersen nassuiaavoq. Eqqortumik ikiorneqarneq Kalaallit Nunaanni Sulisitsisut Peqatigiiffiat aamma suliffeqarfiit Anne Mette Christiansenimit ullumikkut Deloitte Sustainabilitymik piginneqataasoq taamanikkullu namminersorluni CSR-imut siunnersortitut ingerlatsisoq aallartitsiniarnermik ikiorneqarput - Kisianni eqqortumik ikiorteqarneq iluaqutaalluni Kalaallit Nunaat, suliffeqarfiit iliuuserisassaannut tunngatillugu, maligassiuisunut ilannguppoq tamatumalu minnerpaamik ukiumik ataatsimik sipaaruteqartippaatigut. Tassa tamatigut ingerlariaqqiffissaqanngitsumut pilersugullu piffissaq eqqorlugu unitsinneqartarpugut. Tamanna annertuumik iluaqutaasimavoq, mi pisortaq oqarpoq. Illiniliortoqarpoq Suliffeqarfinnut pingaaruteqarsimavoq eqqortumik ingerlasoqarnissaa. Unammillernertummi suliffeqarfimmit suliffeqarfimmut sanilliunneqarsinnaalluarput, soorlu assersuutigalugu ilinniartitaanermut tunngasut. - Tassa inuusuttut ilinniartitaanerannut tapertaanerput annertuneruppat taava periarfissaqarnerussaagut suliffeqarfitsinnik ineriartortitsinissamut, aamma maanimiunik sulisussarsiortarnissaq isumagalutigu. Oqartoqarsinnaavoq tamatumani imminuinnaq eqqarsaatigineq kisianni piviusumik tamatumani pineqartoq taamaappoq, tamannalu suliffeqarfimmut, inuusuttunut aamma inuiaqatigiinnut iluaqutaassaaq. Tamannalumi pitsalluinnartumik isumaqarpoq, pisortaq oqarpoq sikisarlunilu. Ullumikkut mi inuiaqatigiinni akisussaaqataanermik suliaqarneq ilinniartitaanermut tunngasunit annertunerujussuuvoq. Suliffeqarfiup siunissamut pilersaarutaasa ilagaat taakkulu sammisat tassaapput sullivimmi avatangiisit aamma isumannaallisaaneq, inuit pisinnaatitaaffii, ileqqorlunnermik akiuiniarneq aamma avatangiisit sunnerneqartarnerat. Tamatuma kinnguneraa uuttortaasarnerit aamma paasissutissat amerlanerusut tamannalu pitsaasuuvoq. Assersuutit ilagaat orsussamik atuineq. - Uagut tamatigut aningaasaqarneq eqqarsaatigalugu i makkut angalanermi misileraajuarpugut aamma piffissami sivisuumi orsussamik atuinerput nakkutigalugu, kisianni maannakkut pisoq tassaavoq CSR-imullu tunngassuteqartuni tamani taamaappoq tassa sapinngisamik suna tamaat uuttortarniarlugu misilittarparput. Taava piviusumik takusinnaavarput pitsaanerusumik ingerlasoqarnersoq imaluunniit ajorneruleriartornersoq imaluunniimmi ineriartorneq uagut eqqarsaatigisatsitut ingerlanersoq. Taamaattoqanngippallu taava tamanna sumiissusersisinnaavarput iluarsillugulu. Utertinneqarsinnaajunnaarpoq Ukiuni kingulliunerusuni inuiaqatigiinni akisussaaqataanermi suliaqarneq annertuumik qitiutinneqarpoq. Taamaattumik tassa soorlu nutaarsiatut ineriartornertut allarpassuartut tammaannarnissaa navianartorsiorsinnaavoq tassa qitiutitsineq nutaamut saatsinneqarpat. Kisianni: - Uanga sapiiserlunga oqarniarpunga CSR inuiaqatigiinnut pitsaasuuvoq tassa ataatsimut isiginnilluni iliuutsitut. 12

13 Kisianni aammattaaq imaalluinnarpoq iluanaaruteqarniarnermut pitsaalluinnartuuvoq. Tamanna kukkunerusutut isigineqassanngilaq taamaattuminguna aamma tamanna siunissamut pilersaarutitsinnut ilaasoq. Taamaattumik Jens Andersenip annilaangatiginngilaa qitiutitsinerup peerunnissaa. - Uanga isumaqarpunga peerunnavianngitsoq. Tassa tamatuma isummamigut sunniuteqassusia ima annertugaaq peerussinnaanani. Imaassinnaavoq ima ineriartortigisoq suliffeqarfimmi ingerlatsinermut ilaavittutut ilanngutsinneqartoq, tamatumalu kingunerisaanik massakkutut oqaluuserivallaarunnaaripput. Kisianni suliffeqarfiit aamma inuiaqatigiit ataatsimoorlutik suliassanik ingerlatsisarnerat tamanna peerunnavianngilaq, Jens Andersen oqarpoq. Tamatumunngalumi UN Global Compact assersuutissaqqittorujussuuvoq. - UN Global Compactimut attuumassuteqarnitsigut taava imaappoq ukiumut ataasiarluta nalunaarusiortassasugut, tassani pineqarlutik ineriartornerput tunngaviusunut qulinut naleqqiullugu. Tamanna uuttortalissavarput kiisalu ineriartorumaarpoq. Uanga attaveqarfigisartakkama akornanni inuit oqaloqatigigaangakkit tusartarpara UN Global Compactimut peqataanermu ukiut siulliit marlussuit sakkortusinnaasartut, tassa sammisaqarfiit amerlasuut uuttorneqartartussaammata aamma uppernarsaasersor neqarlutik. Kisianni ulluinnarni ingerlanermut ilaalersarpoq taava iluaqutissat pilersarput. Tassa suliffeqarfimmi namminermi soorlu assersuutigalugu atuineq nakkutigigaanni, kisianni aammattaaq avammut sullittakkatsinnut, piginnittutsinnut aamma siunissami sulisussatsinnut tunngatillugu. FN-ip inuiaqatigiinni akisussaassuseqarnermut tunngavissai qulit Inuit pisinnaatitaaffii Suliffeqarfiit tapersersortariaqarpaat aamma ataqqisariaqarpaat nunat assigiinngitsut akornanni inuit pisinnaatitaaffiisut nalunaarutit aamma nammineq qulakkeerlugu inuit pisinnaatitaaffiisa unioqqutinneqarnerannut peqataannginnissartik. Suliffeqarfiit kattuffeqarnissamut kiffaanngissuseqarneq attatiinnartariaqarpaat aamma piviusumik akueralugu ataatsimoortumik isumaqatigiinniartoqarsinnaanera, tapersersorlugu pinngitsaaliissummik sulisitsinerit suulluunniit suujunnaarsinneqarnissaat, tapersersorlugu piviusumik meeqqat sulisinneqartarnerisa atorunnaarsinneqarnissaat aamma sulinermi aamma atorfeqartitaanermi atugassarititaasutigut kinaassusersiornerup suujunnaarsinneqarnissaa. Avatangiisit Suliffeqarfiit tapersersortariaqarpaat avatangiisinut tunngatillugu unamminartunik mianersortumik iliuuseqartarnissaq, iliuuseqarfigissallugu avatangiisinut tunngatillugu akisussaassuseqarnerup annertunerulernissaata siuarsarneqarnissaa aamma teknologiit avatangiisinut mingutsitsinngitsut ineriartortinneqarnissaannut aamma siammartinnissaannut kaammattuisuussalluni. Ileqqorlunnernik akiuineq Suliffeqarfiit ileqqorlunnerit suulluunniit tamaasa akiortariaqarpaat tamatumunnga ilanngullugit pinngitsaaliilluni akiliisitsiniarnerit aamma akiliilluni peqquserlutsitsinerit. CSR Greenland pilersinneqarpoq Air Greenlandimit, GrønlandsBANKENimit, Grønlands Arbejdsgiverforeningimit, Royal Arctic Linemit aamma KompetenceKompagnietimit oktobari 2010-imi. Siunertaavoq Kalaallit Nunaanni unammilligassat annertuunut saaffiginniffissaqarnissaq, suleqatigiinnerit pitsaasut aamma atorluarsinnaasut pilersinniarlugit aamma suliaqarfinni assigiinngitsuni oqaloqatigiittarnissat. CSR Greenland ullumikkut suliffeqarfinnik 35-nik ilaasortaqarpoq. Annertunerusumik atuarit uani 13

14 Af Jakob Strøm Foto Lars Svankjær Det ansvarlige valg har nu som den tredje grønlandske virksomhed og første 100 procent selvstyreejede underskrevet UN Global Compact. Forud ligger flere års arbejde med at samle og strømline arbejdet med samfundsansvar - Da jeg første gang hørte om UN Global Compact, der ane de jeg ikke hvad det var. Men så er det jo godt at man har google, så jeg var hurtigt i stand til at stille kvalificerede spørgsmål. Administrerende direktør Jens Andersen griner hjerteligt under interviewet. Vi har sat hinanden stævne for at sætte ord på baggrunden for s engagement i arbejdet med samfundsansvar og i CSR Greenland. - Som jeg husker det, brugte vi ikke ord som samfundsansvar eller CSR på da vi gik i gang. Og vi, det var direktørerne fra Air Greenland, Grønlandsbanken, Kompetencekompagniet, og så mig. Vores udgangspunkt var, at vi ville koordinere en række indsatser, og det var især på uddannelsessiden. Der var en del forskel på os, men vi kunne konstatere at der var en del af det vi gjorde der kunne betragtes som CSR men vi havde det slet ikke struktureret. Vi kunne se at vi hver især bidrog med nogle ting. Så det lå egentlig lige for at spørge: Hvis vi nu går sammen, og prøver at flytte på nogle ting sammen, hvor langt kan vi så nå? - Det arbejde, og godt ti møder i løbet af det næste års tid, førte til dannelsen af CSR Greenland, forklarer Jens Andersen. Rette hjælp Grønlands Arbejdsgiverforening og virksomhederne fik hjælp af Anne Mette Christiansen i dag partner i Deloitte Sustainability og på det tidspunkt selvstændig CSR-konsulent med at komme i gang - Det at have den rette hjælp har været med til at bringe os bringe os langt på kort tid. - Hver gang vi var på vej ud i en blindgyde, blev vi stoppet i tide. Det har været en stor hjælp, lyder det fra Royal Arctic Lines direktør. Sporet lagt Det var vigtigt for virksomhederne at få arbejdet på rette spor. Udfordringerne er nemlig meget sammenlignelige fra virksomhed til virksomhed. For eksempel på uddannelsesområdet. - Jo mere vi bidrager til at sørge for at de unge mennes ker får en uddannelse, jo bedre vil vi være i stand til selv at udvikle vores virksomheder, og sørge for at vi kan rekruttere lokalt. Man kan sige det er egoistisk, men det er reelt det der ligger i det, og det er godt både for virksomheden, for de unge mennesker og for samfundet. Og det giver jo rigtig god mening, siger direktøren og nikker. I dag dækker s arbejde med samfundsansvar meget mere end uddannelsesområdet. Det er en del af virksomhedens overordnede strategi, og dækker områder som arbejdsmiljø og sikkerhed, menneskerettig heder, antikorruption og miljøbelastning. Det betyder flere målinger og data og det giver god mening. Brændstofforbrug er et eksempel. - Vi har jo altid forsøgt at sejle økonomisk og længe holdt øje med brændstofforbruget, men det som sker nu og det er jo det der sker på hele CSR-fronten det er at vi forsøger at måle på de ting som giver mening. Så kan vi rent faktisk se, om det går bedre eller dårligere eller om der sker den udvikling vi godt kunne tænke os. Og hvis ikke, så kan vi adressere det og i fællesskab rette til. Kommet for at blive Arbejdet med samfundsansvar har fået meget fokus gennem de senere år. Dermed er der som med mange andre trends en risiko for at det kan forsvinde igen, når fokus skifter til noget nyt. Men: - Jeg vil vove den påstand, at CSR er rigtig udmærket til samfundet til en holistisk tilgang. Men det er dælme også rigtig udmærket rent kommercielt. Det skal man ikke tage fejl af, og derfor er det en del af vores strategi. Derfor er Jens Andersen ikke nervøs for at fokus forsvinder. CSR Greenland blev stiftet i oktober 2010 af Air Greenland, GrønlandsBANKEN, Grønlands Arbejdsgiverforening, Royal Arc tic Line og KompetenceKompagniet. Målet er at adressere nogle af de store udfordringer i Grønland, at få skabt gode og nyt tige partnerskaber og dialoger på tværs af sektorer. CSR Greenland har i dag 35 medlemsvirksomheder. Læs mere på 14

15 FN s ti principper for samfundsansvar Menneskerettigheder Virksomheder bør støtte og respektere beskyttelsen af internationalt erklærede menneskerettigheder og sikre sig, at de ikke medvirker til krænkelse af menneskerettighederne. Virksomheder bør opretholde organisationsfrihed og effektivt a nerkende retten til kollektiv forhandling, støtte udryddelse af alle former for tvangsarbejde, støtte effektiv afskaffelse af børnearbejde, og eliminere diskrimination i arbejds- og ansættelsesforhold. Miljø Virksomheder bør støtte en forsigtighedstilgang til miljømæssige udfordringer, tage initiativ til at fremme større miljømæssig ansvarlighed, og tilskynde udvikling og spredning af miljøvenlige teknologier. Anti-korruption Virksomheder bør modarbejde alle former for korruption, her under afpresning og bestikkelse. - Jeg tror ikke det går væk. Det giver simpelthen for meget mening til at forsvinde igen. Det kan være det udvikler sig så meget at det bliver en helt inkorporeret del af det at drive virksomhed, og at vi dermed ikke snakker helt så meget om det. Men arbejdet med at virksomheder og samfund er fælles om nogle opgaver, det forsvinder ikke, siger Jens Andersen. Og det er UN Global Compact et udmærket eksempel på. - Med vores tilknytning til UN Global Compact er det jo sådan at vi skal rapportere en gang om året i forhold til vores udvikling målt mod de ti principper. Det begynder vi at måle på, og så udvikler det sig. Når jeg taler med folk i mit netværk så kan man høre, at de første par år med UN Global Compact kan godt føles lidt hårde fordi mange områder skal måles og dokumenteres. Men så bliver det en del af hverdagen, og så kommer gevinsterne. Både indadtil når der holdes øje med for eksempel forbruget men også udadtil i forholdet til vores kunder, vores ejere og vores fremtidige medarbejdere. Billedtekster: - Jo mere vi bidrager til at sørge for at de unge mennesker får en uddannelse, jo bedre vil vi være i stand til selv at udvikle vores virksomheder, og sørge for at vi kan rekruttere lokalt, siger direktør i, Jens Andersen. I dag dækker s arbejde med samfundsansvar meget mere end uddannelsesområdet. Det handler også om arbejdsmiljø og sikkerhed, menneskerettigheder, antikorruption og miljøbelastning. 15

16 Allattoq/Af Irene Jeppson Asseq/Foto Irene Jeppson Suli annertunerusumik sunniuteqarsinnaavugut CSR Greenland suliniutinik amerlasuunik ingerlataqarpoq, sulili suliffeqarfiit amerlanerusut suleqatigilerusullugit - Ingerlalluarnitsinnik ajornartorsiuteqarpugut, tassalu maannakkut kivissinnaasatsinniit suli amerlanerusunik su liniutinik CSR-imut tunngasunik pissanganartunik ineriartortitsisinnaagatta. Taamaattumik suli amerlanerusunik ilaasortaqalerusuppugut nutaanillu suleqateqalerluta, suli niutit suli amerlanerusut naammassisinnaalerniassagatsi git, Kalaallit Nunaanni CSR-imi siulittaasoq, Brian Buus Pedersen oqarpoq. CSR Greenland 2010-mi pilersinneqarpoq ullumikkullu 35- inik ilaasortaqarluni. - Tamatta inuiaqatigiinnut akisussaaqataavugut, ataatsimoorlutalu kivitseqatigiittussaavugut. Inuiaqatigiit pitsaasumik ineriartunngippata suliffeqarfiit ingerlalluarsinnaanngillat. Inuiaqatigiillu siuariartortitsiniarunik ineriartortitsiniarunillu suliffeqar fiit ingerlalluartut pisariaqartippaat. - CSR Greenland CSR-imik suliaqarnermini suli annertunerusumik sunniuteqarsinnaavoq amerlanerusunik ilaa sorta qalernikkut aammalu pisortanik, kattuffinnillu kaju missutsiminnik sulisunik nukittuumik suleqateqalernikkut. Aammattaaq Brian Buus Pedersen paasissutissiivoq CSR Greenland 1. august suliniutinik ingerlatsisussamik ator fi nitsitsisoq, taanna ilaatigut CSR-ip namminersortunik, kommuninik aammalu kattuffinnik kajumissutsiminnik su lisunit ingerlanneqartunik suleqateqarnissamut suliniu tip nutaap ineriartortinnissaanut peqataassaaq taakkulu naammassillugit. - Kalaallit Nunaanni Namminersorlutik Oqartussat su leqatiginissaannut marlunnik isumaqatigiissuteqareerpugut, maannakkorpiarlu naatsorsuutigaarput Qeqqata Kom munea aamma Kommune Kujalleq suleqatigilissallugit. Kivitseqatigiinneq aamma isumaqarpoq pisortat nammineerlutik CSR-imut tunngasunik eqqarsaateqassasut i nuus sutissarsiortullu suleqatigalugit. Maannamut suleqatigiinnissamut isuma tigulluarneqarsimavoq, inuiaqati giin nilu akisussaaqataaneq pillugu oqalliffimmi Forum for sam fundsansvar -imi Naalakkersuisut nutaat peqatigalugit su leqatigiinnerup ineriartorteqqinnissaa qilanaarivarput. Kattuffinnut kajumissutsiminnik sulisunut tunngatillugu CSR Greenland kingullertigut WWF-ip suliffeqarfiillu qulingiluat akornanni suleqatigiilernissamut akunnermi liuttuuvoq. Suliniut ukiuni pingasuni ingerlanneqassaaq taaguuteqassallunilu Clean Greenland Green Companies taassumalu Kalaallit Nunaanni suliffeqarfiit kattuffiillu avatangiisit pillugit siunissamut pilersaarusiaat pillugit aqutseriaaseq nukittorsassavaat. Suliffeqarfiit avatangii sinik mingutsitsineranik annikillisaanissaq siunertaavoq. Ataatsimoorluta allanngueqatigiissinnaavugut Kisianni sooq CSR taama pingaaruteqartigaa? - Kalaallit Nunaanni inuiaqatigiinni ataatsimoorluta allan ngueqatigiissinnaagatta. Sapinngisamik amerlanerpaanik peqataatitaqassaagut. Soorlu assersuutigalugu suliffeqar fimmi avatangiisit isumannaallisaanerlu, ilinniartitaaneq piginnaasanillu ineriartortitsineq il.il. nukittorsarneqarnissaannut suliffeqarfiit qanoq iliuuseqarsinnaappat? Kalaallit Nunaanni sanngiinnerusunut i nitussuseq annertunerusoq pilersinniarlugu suliffissaaleqinerlu appartinniarlugu suliffeqarfiit qanoq iliuuseqarsinnaappat? Suliffeqarfiit peqqissutsimut ilanngussaqarniarlutik qanoq iliuuseqarsinnaappat? - Isummat pissusilersuutitsinnik aqutsisut sunnerniassavagut annertunerusumillu isiginneriaaseqalernissaq ilikkarlugu. Sumut iluaqutaassagami avatangiiseq eqqiluinnerusoq takorloorutsigu suliffitsinnilu angerlarsimaffitsinnilu eqqagassat toqunartullillu pinngortitamut eqqaannartarutsigit, Brian Buus Pedersen aperivoq. - Tunngaviusumik iluamik pissusilersunngikkutta, nioq qu tissanik pisiumajunnaarnikkut suliffeqarfiit sullitanit pillarneqassapput. Imaluunniit iluamik pissusilersunnginneq arlaatigut kingu neqartinneqassaaq. Taamaattumik aam ma piffissaq ungasinnerusoq isigalugu naleqartitanik pilersitsinissamut CSR tunngassuteqarpoq. CSR Greenland-ip siunertaraa Kalaallit Nunaanni CSR-ip suliniutai siuarsassallugit tassuunatigullu Kalaallit Nunaanni suliffeqarfiit piginnaasaat nukittorsassallugit. Taa maalilluni suliffeqarfiit inuiaqatigiit pitsaanerulernissaannut tunniusseqataasinnaapput sulilu annertunerusumik suliffeqarfiit kattuffiillu kajumissutsiminnik sulisut peqa taanerisigut. - CSR suliffeqarfinnut inuiaqatigiinnullu ataatsimut na leqartitanik pilersitsinissamut tunngavoq. Assersuutigalugu sulisunut akisussaaffeqarlutit pissusilersunngikkuit ineriartornissaannillu periarfissillugit, taava annertuumik ajornartorsiuteqarputit. Sutigut assigiinngitsorpassuartigut aamma taamaappoq. Akisussaaffeqartutut pissuseqanngikkuit taava suliffeqarfiutit illillu inuiaqatigiinni pitsaasumik ineriartornissamut aporfiussaasi. Suliffeqarfiit paasissavaat inuiaqatigiinni ineriartorneq unitsinneqarsinnaammat suliffeqarfiup suliallu sunniutigisinnaasai pitsaanngitsut sianiginngikkaanni iliuuseqarfigalugillu. CSR-illi tungaatigut iliuuseqarneq malunniuteqarluassappat, tamatta ma ligassiuisariaqarpugut ataatsimoorlutalu suliassanik kivitseqatigiilluta, Brian Buus Pedersen oqarpoq. - Akisussaassuseqartutut pissuseqanngikkuit taava suliffe qarfiutit illillu inuiaqatigiinni pitsaasumik ineriartornissamut aporfiussaasi, Brian Buus Pedersen oqarpoq. - Hvis du ikke opfører dig ansvarligt så står både din virksomhed og du selv i vejen for en god samfundsudvikling, siger Brian Buus Pedersen. 16

17 Vi kan få endnu større gennemslagskraft CSR Greenland har gang i mange projekter, men vil gerne have endnu flere virksomheder med i arbejdet - Vi har et succesproblem, og det er, at vi kan udvikle flere spændende CSR-projekter, end vi lige nu har ressourcer til at løfte. Derfor vil vi gerne have flere medlemmer og indgå i nye partnerskaber, så vi kan få flere projekter fulgt til dørs, siger formanden for CSR i Grønland, Brian Buus Pedersen. CSR Greenland blev stiftet i 2010 og har i dag 35 med lemmer. - Vi har alle et ansvar overfor det samfund vi lever i, og vi skal løfte i flok. Virksomhederne kan ikke få succes, hvis samfundet ikke udvikler sig positivt. Og samfundet har brug for succesfulde virksomheder for at skabe vækst og udvikling. - CSR Greenland kan skabe endnu større gennemslags kraft i CSR-arbejdet, både ved at tiltrække flere medlemmer og ved at indgå i stærke partnerskaber med det offentlige og de frivillige organisationer. Brian Buus Pedersen oplyser, at CSR Greenland desuden pr. 1. august har ansat en projektleder, der blandt andet skal være med til at udvikle nye CSR-partnerskabsprojekter med selvstyret, kom munerne og de frivillige organisationer og følge dem til dørs. - Vi har allerede to partnerskabsaftaler med Grønlands Selvstyre, og vi har lige nu forventninger om at indgå i nye samarbejder med Qeqqata Kommunea og Kommune Kujalleq. Det at løfte i flok betyder også, at det offentlige selv skal tænke i CSRbaner og samarbejde med erhvervslivet. Indtil videre er idéen om samarbejde blevet rigtigt godt modtaget, og vi ser frem til i et Forum for samfundsan svar at videreudvikle samarbejdet med det nye Naalakkersuisut. I forhold til de frivillige organisationer har CSR Greenland som noget af det seneste været partnerskabsformidler mellem WWF og ni virksomheder. Det sker i et 3-årigt projekt, som under titlen Clean Greenland Green Companies skal styrke de grønlandske virksomheder og organisationers strategiske miljøledelse. Formålet er at mindske virksomhedernes miljøbelastning. Sammen kan vi gøre en forskel Men hvorfor er CSR så vigtig? - Fordi vi sammen kan gøre en forskel i det grønlandske samfund. Vi skal have så mange med som muligt. Hvad kan virksomhederne eksempelvis gøre for at styrke arbejds miljø og sikkerhed, uddannelse og kompetenceudvikling m.v.? Hvad kan virksomhederne gøre for at skabe mere rummelighed i forhold til de svage og for at reducere ledigheden i Grønland? Hvad kan virksomhederne gøre for at bidrage til sundheden? - Vi skal påvirke de holdninger som styrer vores adfærd og lære at tænke i større perspektiver. Hvad nytter det at drømme om et renere miljø, hvis vi både på vores arbejds pladser og privat efterlader affald og giftstoffer i naturen, spørger Brian Buus Pedersen. - Hvis vi ikke opfører os grundlæggende ordentligt, så ender det med, at kunderne straffer virksomhederne ved ikke at ville købe deres produkter. Eller at vi blot ender med at skulle betale regningen for dum adfærd på anden måde. Derfor handler CSR også om, hvad der i det lange løb skaber værdi for virksomheden. CSR Greenlands formål er at fremme CSR-agendaen i Grønland og styrke de grønlandske virksomheders kompetencer på området. På den måde kan virksomhederne bidrage til et bedre samfund - og med endnu større effekt, når også de offentlige arbejdspladser og de frivillige orga nisationer deltager. - CSR handler om at skabe fælles værdi for virksomheden og for samfundet. Hvis du for eksempel ikke opfører dig ansvarligt overfor dine medarbejdere og giver dem udviklingsmuligheder, så har du et stort problem. Det er det samme på rigtigt mange områder. Hvis du ikke opfører dig ansvarligt så står både din virksomhed og du selv i vejen for en god samfundsudvikling. Virksomhederne skal forstå, at de faktisk kan bremse samfundsudviklingen, hvis de ikke er opmærksomme på de mulige negative effekter af deres forretninger og aktiviteter og gør noget ved det. Men for at indsatsen på CSR-området skal batte noget, så må vi alle være gode eksempler og løfte opgaver i fælles skab, siger Brian Buus Pedersen. 17

18 Umiarsualivinni nuannanneq p inuuissiornera Aalborgimi sullitanut tamanut, qaaqqusanut, suleqatigisartakkanut sulisunullu kaffillernikkut kaagillernikkullu nalliuttorsiutigineqarpoq. Havnefester I Aalborg blev s fødselsdag fejret med kage og kaffe til alle kunder, gæster, samarbejdspartnere og medarbejdere. 18

19 Allattoq/Af Irene Jeppson Asseq/Foto 19

20 Umiarsualivinni nuannanneq p ukiuni 20-ni nalliuttorsiornera augustimi malunnartinniarnqarpoq. Innuttaasut umiarsualivimmut nuannisariartinneqarput ilaatigut kaffi, tii, kaagit, saftillu sassaalliutigineqarlutik meeqqanullu kakiugassanik agguaasoqarluni. Havnefester I august blev s 20-års fødselsdag fejret med familievenlige havnefester. Befolkningen blev inviteret til hyggeligt samvær på havnen. Der blev serveret kaffe, te, kager, saftevand og tatoveringer til børnene. 20

Nuuk den 12. november 2012

Nuuk den 12. november 2012 Nuuk den 12. november 2012 Nye ska(eregler er et alvorligt benspænd for lokale virksomheder Europas højeste selskabsskat suppleres i nyt lovforslag af forringede afskrivningsregler, der risikerer at bremse

Læs mere

Akiitsut amerligaluttuinnarput Namminermini tamanna tupinnanngilaq aamma tupinnartuliaanngilaq, aasit taamatut innuttaasut tassa pisuupput, uanga qujaannarpunga aamma tigorusunngilara pisuutitaaneq manna

Læs mere

AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015

AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015 AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015 Piffissami nal. ak./tidspunkt.: Eqimattani oqaloqatigiinneq / Samtalerunde kl. 9.00 9.30 Kisimiilluni

Læs mere

Nutaarsiassaaleqiffik qaangiuppoq (IB) Aasaanera nutaarsiassaaleqiffiusartuuvoq. Inuit sulinngiffeqartarput, sorpassuit uninngasarput aamma naalakkersuinermik suliallit akornanni. Taamaammat nutaarsiassani

Læs mere

kujataamlu Q-offset Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq Naqiterisoq / Udgives af:

kujataamlu Q-offset Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq Naqiterisoq / Udgives af: Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq All.: Jørgen Wæver Johansen, Siumut, Kommune Kujallermi borgmesteri Siullermik Naalakkersuisut nersualaarusuppakka aalajangiiffigisassaq imaannaanngitsoq, nuannarineqanngitsussaasorlu,

Læs mere

37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat.

37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat. Inuussutissarsiornermut Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Erhverv og Arbejdsmarked Inatsisartuni ilaasortamut Isak Hammond-imut, Inuit Ataqatigiit 37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi

Læs mere

AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser. Najoqqutassaq pillugu inatsisiliorneq

AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser. Najoqqutassaq pillugu inatsisiliorneq AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser Meeqqat sulisinneqartarneranni ajornerpaatut taaneqartartunik inerteqquteqartitsinissaq aammalu

Læs mere

Inuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Rettevejledning samfundsfag 2014

Inuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Rettevejledning samfundsfag 2014 Inuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Naqqiinissamut ilitsersuutinut atuuttoq. Rettevejledning samfundsfag 2014 Apeqqutit/immikkoortut tamarmik karakterimik annerpaamik nalilerneqarsinnaanngillat.

Læs mere

Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik

Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik Ulloq: 17-01-2014 Brev nr.: 14-11-0001-0016 Journal nr.: 25.02.02 Sagsbehandler: grni Tlf.: (+299)

Læs mere

2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI

2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI KALAALLIT NUNAANNI NAMMINERSORLUTIK OQARTUSSAT GRØNLANDS SELVSTYRE 2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT

Læs mere

Nr. 51 upernaaq Forår 2011

Nr. 51 upernaaq Forår 2011 Nr. 51 upernaaq Forår 2011 Imarisai Indhold 03 Piffissaq ungasissoq eqqarsaatigalugu aamma pisariaqartumik iluarsiineq En langsigtet og nødvendig løsning 04 mut & Royal Arctic Bygdeservicemut umiarsuit

Læs mere

Ataatsimik siumut alloriarneq - marlunnillu kingumut alloriaqqilluni Isumaliunngikkaluarpunga ukioq 2012 Kommunal bestyrelsemut qinersineq inissereersoq aammalu aallartereersoq ima eqqarsassallunga, (1

Læs mere

Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni. Vejledning indførsel af biler

Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni. Vejledning indførsel af biler Namminersornerullutik Oqartussat Grønlands Hjemmestyre Akileraartarnermut Pisortaqarfik Skattedirektoratet Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni Vejledning indførsel af biler 26. marts 2007 Ilitsersuut Biilinik

Læs mere

kujataamlu Q-offset Qujanaq silarput eqqarsaatigigakku! Naqiterisoq / Udgives af:

kujataamlu Q-offset Qujanaq silarput eqqarsaatigigakku! Naqiterisoq / Udgives af: Earth Hour nunarsuarmi silaannaap allanngoriartornera pillugu paasisitsiniaanerit annersaraat. Ukiumut ataasiartumik nal. akunnerani nunarsuarmi tamarmi inuit milliuunilikkaat suliffeqarfiillu tuusinntilikkaat

Læs mere

Cairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT

Cairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT Cairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT CAIRN KALAALLIT NUNAANNI Cairn Energy PLC EUROPAMI UULIAQARNERANIK GASSEQARNERANILLU MISISSUISARTUT TUNISASSIORTULLU PITUTTORSIMANNGITSUT ANNERIT ILAGAAT. Nittartagarput

Læs mere

Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq

Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa Isumassarsissutissanngorluni oqallissaarutitut saqqummiussaq KANUKOKA-seminar:Samarbejde på børn- og ungeområdet 08-12-2011 1 Oqallissaaraluni saqqummiussap

Læs mere

UPA 2007/30, 33 aamma 32-ip siullermeerneqareernerisa kingorna apeqquteqaatinut

UPA 2007/30, 33 aamma 32-ip siullermeerneqareernerisa kingorna apeqquteqaatinut Inatsisartut Akileraartarnermut Akileraarusiisarnermullu Ataatsimiititaliaat Maani Nuummi ulloq 15. marts 2007 UPA 2007/30, 33 aamma 32-ip siullermeerneqareernerisa kingorna apeqquteqaatinut akissuteqaatit

Læs mere

EQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ

EQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ 1 EQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ Ulloq 11. november 2013 Eqqartuussisoqarfik Sermersuumi sulialiami sul.all.no.

Læs mere

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd kujataa syd Aqqaluaq Egede Narsaq 226976 aqqaluaq@ia.gl aqqaluaq.ia.gl Bena Olsen Nanortalik 490218 613978 bena@ia.gl bena.ia.gl Kujataani Inuit Ataqatigiit

Læs mere

Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut

Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut 8. september 2008. Nalunaarut nr. 900. Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut Matumuuna danskit naalagaaffianni innuttaasut il.il. passeqartarnerannik inatsit

Læs mere

Kalaallit Nunaata Radioa 1. Kalaallit Nunaata Radioa. Ukiumoortumik nalunaarut 2005

Kalaallit Nunaata Radioa 1. Kalaallit Nunaata Radioa. Ukiumoortumik nalunaarut 2005 Kalaallit Nunaata Radioa 1 Kalaallit Nunaata Radioa Ukiumoortumik nalunaarut 2005 Kalaallit Nunaata Radioa 2 Imai Qupp. Suliffeqarfik pillugu paasissutissat 3 Pisortat nalunaarusiaat 4 Siulersuisut pisortaanerullu

Læs mere

Inuttut alloriarneq annertooq Allattoq: Kirstine Kreutzmann Imminut nalikitsutut isigineq, ajortussarsiorneq, kukkunersiuineq, tatiginnginneq, nalornineq, inuunermilu nuanniilliuuteqartuarneq. Soormi kinaassuserput

Læs mere

kujataamlu Q-offset Udfører alt arbejde inden for: Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS

kujataamlu Q-offset Udfører alt arbejde inden for: Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Maani illoqarfimmi avatangiisinut tunngasut qanoq iliuuseqarfigineqarnissaannut soqutiginninnernut qujanaq. Kommunimut suaarutigisat akissuteqarfiginiassarissavara.

Læs mere

2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT FORSLAG TIL

2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT FORSLAG TIL KALAALLIT NUNAANNI NAMMINERSORLUTIK OQARTUSSAT GRØNLANDS SELVSTYRE 2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI FORSLAG TIL NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT

Læs mere

Kontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk. www.mejlbyefterskole.

Kontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk. www.mejlbyefterskole. 1 Kontakt Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk Forstander: Gyrite Andersen gyrite.andersen2@mejlby-eft.dk Viceforstander: Jørn Frank

Læs mere

Nr. 52 ukiaq efterår 2011

Nr. 52 ukiaq efterår 2011 Nr. 52 ukiaq efterår 2011 Imarisai Indhold Lars Svankær 03 Siulequt Forord 04 Sapinngisarput tamaat apuunniartarpugut 05 Vi gør hvad vi kan for at nå frem 06 Pissanganeq maannakkut aallartippoq 08 Nerverne

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 10. oktober 2014 Nunatta Eqqartuusissuuneqarfianit suliami sul.nr. C 013/14

Læs mere

UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013

UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013 UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013 NUNATTA ALLAGAATEQARFIA GRØNLANDS NATIONALARKIV Nunatta Katersugaasivia Allagaateqarfialu Grønlands Nationalmuseum og Arkiv P.O. Box 1090, GL-3900 Nuuk

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 10. oktober 2014 Nunatta Eqqartuusissuuneqarfianit suliami sul.nr. C 013/14

Læs mere

NR. 31 AASAQ SOMMER 2005

NR. 31 AASAQ SOMMER 2005 NR. 31 AASAQ SOMMER 2005 Sisimanngorneq 27. apriili 2005 Royal Arctic Line A/S-imi ataatsimeersuartoqarpoq. Uani takuneqarsinnaapput ataatsimeersuarnerup kingorna siulersuisut. Saamerlernit: Gerhardt Petersen,

Læs mere

Nr. 38 Upernaaq Forår 2007

Nr. 38 Upernaaq Forår 2007 Nr. 38 Upernaaq Forår 2007 u Lars Svankjær Alice Clasen Nuummi Royal Arctic Linep qullersaqarfiani sulisoqarnermut immikkoortortaqarfimmi sulisuuvoq. Alice umiarsuuaatileqatigiiffimmi allaffimmiutut ilinniarsimavoq,

Læs mere

Nr. 55 aasaq sommer 2012

Nr. 55 aasaq sommer 2012 Nr. 55 aasaq sommer 2012 Imarisai Indhold Lars Svankjær 03 Siulequt Forord 04 Nunanik allanik niueqateqarneruneq 05 Mere samhandel med udlandet 06 Aqutsisutut ilinniartitaaneq uisitsivoq 08 Lederuddannelse

Læs mere

TUNINIAGAQ - angallat meqqia MASTER 740 HT Nuna Advokater v/advokat Charlotte Pedersen-ip toqukkut qimagussimasoq Kaj Olsen Egede sinnerlugu pigisai makkua tuniniarpai: Angallat meqqia Master 740 HT Inissaqarluartoq,

Læs mere

Royal Arctic Line. 57 Upernaaq Forår 2013

Royal Arctic Line. 57 Upernaaq Forår 2013 Royal Arctic Line 57 Upernaaq Forår 2013 Imarisai Indhold 03 Siulequt Forord 04 Containerit nunatsinnut tulluarsakkat 05 Containere bygget til grønlandske forhold 06 Umiarsuarmi isumannaatsumi unnuakkut

Læs mere

Nr. 45 Ukioq vinter 2008

Nr. 45 Ukioq vinter 2008 Nr. 45 Ukioq vinter 2008 Michael Erfurth u atuakkamik Fra Trangraven til Langerak -mik taaguteqartumik saqqummersitsivoq, tamatumunnga pissutaavoq Grønlandshavnenip ammarneqarneraniit ukiut 35-nngornerat.

Læs mere

Nr. 49 AASAQ SOMMER 2010

Nr. 49 AASAQ SOMMER 2010 Nr. 49 AASAQ SOMMER 2010 Ole G. Jensen Umiarsuaq Hans Hedtoft assilillugu sananeqarpoq M/S Hans Hedtoftip umiuneraniit ukiut 50-it qaangiunnerannut atatillugu Kommuni Kujalleq aalajangerpoq umiarsuup sananeqarnerani

Læs mere

Ilulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut.

Ilulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut. Ilulissani Atuartunik oqaloqatiginnittartut. Ilulissani atuartunik oqaloqatiginnittartumik 1. januar 2003-mi atorfinitsitisoqaqqaarpoq inummik ataatsimik, atorfinittullu atuarfiit arfiniliusut tassa illoqarfimmi

Læs mere

Ineriartorneq, atugarissaarneq naleqartitallu

Ineriartorneq, atugarissaarneq naleqartitallu Ineriartorneq, atugarissaarneq naleqartitallu Danmark-ip 2015-mi Nunani Avannarlerni Ministerit Siunnersuisooqatigiivini siulitaasuutitaqarnissaanni suliniutissanut najoqqutassiaq 2 ineriartorneq, atugarissaarneq

Læs mere

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Sisamanngorneq, marsip 13-ianni 2014, nal. 10.00 Oqaasileriffiup ataatsimiittarfiani. Peqataasut: Carl Chr.Olsen, Eva M.Thomassen, Stephen Heilmann, Karl Møller aamma Katti

Læs mere

Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene

Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut Vi skal passe på fangstdyrene - en pjece til børn om bæredygtig udnyttelse Sooq uumasut pinngortitarlu paarissavavut

Læs mere

Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV

Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV Vedtaget på generalforsamlingen Ataatsimeersuarnermi akuersissutigineqarpoq 13. maj 1997 13. maj 1997 Med ændringer 19. maj 1998 Allannguuteqartinneqarlutik

Læs mere

Isumasioqatigiinneq Nuummi pisussaq novembarip 23-ani 24-anilu 2009

Isumasioqatigiinneq Nuummi pisussaq novembarip 23-ani 24-anilu 2009 Najoqqutassaagallartoq Tentativt program Isumasioqatigiinneq Nuummi pisussaq novembarip 23-ani 24-anilu 2009 Kalaallit Nunaanni Inuttut pisinnaatitaaffiit Nunallu inoqqaavisa pisinnaatitaaffii Seminar

Læs mere

Nr. 47 aasaq Sommer 2009

Nr. 47 aasaq Sommer 2009 Nr. 47 aasaq Sommer 2009 Ananias Olsen s ilisarnaataa eqitaaneqartoq. Asseq p iluani assiliinermik unammisitsinerani 2009-mi upernaakkut ingerlanneqartumi ajugaasuuvoq. Assiliisuuvoq Ananias Olsen, Qaqortoq.

Læs mere

2. Naalakkersuisunut ilaasortat Naalakkersuisunut ilaasortat tamanna kissaatigunikku akeqanngitsumik oqarasuaateqartinneqassapput.

2. Naalakkersuisunut ilaasortat Naalakkersuisunut ilaasortat tamanna kissaatigunikku akeqanngitsumik oqarasuaateqartinneqassapput. Namminersornerullutik Oqartussat Naalakkersuisut Allattoqarfiat Aqutsinermut Allattoqarfik J.nr. 21.16+1999 Ulloq 18. januar 1999 Qitiusumik allattoqarfimmi oqarasuaatit angallattakkat angerlarsimaffimmilu

Læs mere

Maannakkut issiavutit PISPSavisiia siulleq tigummillugu.

Maannakkut issiavutit PISPSavisiia siulleq tigummillugu. PISPSavisiia 1. udgave, februar 2013 PI/SPS den nye bygning 10. januar 2013, Anita & Stinnanguaq Maannakkut issiavutit PISPSavisiia siulleq tigummillugu. Aviisi qaammammut ataasiarluni saqqummertassaaq

Læs mere

Imm./Punkt 119. Siull. / 1. beh. 15/10 Aappass. / 2. beh. 19/11 Pingajuss. / 3. beh. 30/11

Imm./Punkt 119. Siull. / 1. beh. 15/10 Aappass. / 2. beh. 19/11 Pingajuss. / 3. beh. 30/11 Inatsisartut Allattoqarfiat 25. november 2015 Bureauet for Inatsisartut 2015-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2015 ************* Imm./Punkt 2. Ullormut oqaluuserisassanut nassuiaat. Redegørelse

Læs mere

INATSISARTUT OG DEMOKRATI

INATSISARTUT OG DEMOKRATI INATSISARTUT OG DEMOKRATI Om parlamentarisk demokrati i Grønland for børn Se denne historie som film: www.ina.gl/boern Udgivet af Bureau for Inatsisartut Januar 2015 Tegninger: Christian Rex, Deluxus Studio

Læs mere

Nr. 41 Ukioq Vinter 2007/2008

Nr. 41 Ukioq Vinter 2007/2008 Nr. 41 Ukioq Vinter 2007/2008 Lars Svankjær u Assartugalerisoq Frederik Samuelsen Mary Arcticap aquttarfiani Aasiaat umiarsualivianni. Frederik maannakkut Pajuttaammi matrosiuvoq. Terminalarbejder Frederik

Læs mere

Skal du flytte til Danmark. Danmarkimut nuulerpit? Isumaliuteqarpilluunniit? Eller overvejer du at flytte?

Skal du flytte til Danmark. Danmarkimut nuulerpit? Isumaliuteqarpilluunniit? Eller overvejer du at flytte? Danmarkimut nuulerpit? Isumaliuteqarpilluunniit? Skal du flytte til Danmark Eller overvejer du at flytte? Ilaqutariinnermut Inatsisinillu Atuutsitsinermut Naalakkersuisoqarfik Departementet for Familie

Læs mere

S trin-imiit nutaarsiassat Qupp. 2 Kigutilerisarfimmiit. Qupp. 9. Nyheder fra trin S Fra tandklinikken s. 9. Issuaanerit nuannersut Qupp.

S trin-imiit nutaarsiassat Qupp. 2 Kigutilerisarfimmiit. Qupp. 9. Nyheder fra trin S Fra tandklinikken s. 9. Issuaanerit nuannersut Qupp. Nanortallip atuarfia INUUNEQ ILINNIARFIUVOQ IGALAAQ ΙTunngavilerneqarpoq 2015Ι nr.3ι 27. MARTS 2015 Ι IGALAAQ Ι Nutaarsiassat atuartunut, angajoqqaanut, atuarfimmilu atuisunut. Sap. akunnerata tulliani

Læs mere

Inuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen

Inuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen Inuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen Tlf.: 70 1234 www.banken.gl j u u n i / j u n i 2 0 1 0 Pitsaanerusumik Siunnersuineq Suliffeqarfinnut karsip ammasarfigai 10.00 14.00 Erhvervskassen holder

Læs mere

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd Kangia/kitaa vest/øst Adolf Holm 491160 ado@ia.gl ado.ia.gl Nunarput nutaaq ataatsimoorneq nutaaq Kitaani Kangianilu Inuit Ataqatigiit Nuummi februarip 23-niit

Læs mere

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Pingasunngorneq, oktobarip 8-anni 2014, nal.13.00 Oqaasileriffimmi. Peqataasut: Carl Chr.Olsen, Eva M.Thomassen aamma Katti Frederiksen. Peqataasinnaanatik nalunaartut: Stephen

Læs mere

SERMERSUUP EQQARTUUSSIVIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA

SERMERSUUP EQQARTUUSSIVIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA SERMERSUUP EQQARTUUSSIVIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA Bilag K-10 Ulloq 30. aggusti 2014 Ittoqqortoormiit Eqqartuussivianit suliami suliassat allattorsimaffiini no. SER-ILL-KS 0031-2014

Læs mere

Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015

Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015 Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015 Fællesforeningen INUIT årsberetning 2015 Ukiumoortumik nalunaarut Ataatsimeersuarneq 2015: Ukiumoortumik ataatsimeersuarneq pivoq

Læs mere

Nr. 35 Aasaq Sommer 2006

Nr. 35 Aasaq Sommer 2006 Nr. 35 Aasaq Sommer 2006 Line A/S-imi ataatsimeersuarneq Line A/S-imi ataatsimeersuarnermi pingasunngornermi apriilip ulluisa 26-anni 2006 siulittaasutut tunuartoq Jørgen A. Høy ilaatigut ima oqarpoq:

Læs mere

Nr. 56 Ukioq Vinter 2012

Nr. 56 Ukioq Vinter 2012 Nr. 56 Ukioq Vinter 2012 Lars Svankjær Imarisai Indhold 04 Sullissineq sukkanerusoq utaqqinerlu sivikinnerusoq 05 Hurtigere ekspedition og mindre ventetid 06 Suliaqarfik nutaaq unamminartut nutaat 08 Ny

Læs mere

Doris Jakobsen stiller nye spørgsmål til Camp Century

Doris Jakobsen stiller nye spørgsmål til Camp Century TUSAGASSIUTINUT NALUNAARUT PRESSEMEDDELELSE 14. januar 2014 Doris Jakobsen stiller nye spørgsmål til Camp Century Som en reaktion på det intetsigende svar, som Udenrigsministeren i sidste uge fremsendte

Læs mere

2012-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2012 ************

2012-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2012 ************ Inatsisartut Allattoqarfiat 9. oktober 2012 Bureau for Inatsisartut 2012-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2012 ************ Imm./Punkt 155. Siull. / 1. beh. 6/11 Nunatsinni avatangiisinut aningaasaateqarfimmik

Læs mere

Nr. 42 Upernaaq forår 2008

Nr. 42 Upernaaq forår 2008 Nr. 42 Upernaaq forår 2008 Peter Barfoed u Nuummi umiarsualivik ullaakkut decembarip 23-ani 2007 Havnen i Nuuk om morgenen den 23. december 2007 Naqitaq Royal Arctic Royal Arctic Line A/S-imit saqqummersinneqartarpoq.

Læs mere

Errorsisarfiit pillugit apeqqutinut nassiunneqartunut qujanaq. Matuma kinguliani apeqqutit issuarneqarput, akissutinik malitseqartinneqarlutik.

Errorsisarfiit pillugit apeqqutinut nassiunneqartunut qujanaq. Matuma kinguliani apeqqutit issuarneqarput, akissutinik malitseqartinneqarlutik. Ineqarnermut, Sanaartornermut Attaveqaqatigiinnermullu Naalakkersuisoq Naalakkersuisoq for Bolig, Byggeri og Infrastruktur Inatsisartuni ilaasortaq Suka K. Frederiksen, Siumut 37 naapertorlugu apeqquteqaammut,

Læs mere

Nr. 50 ukioq Vinter 2010

Nr. 50 ukioq Vinter 2010 Nr. 50 ukioq Vinter 2010 Imarisai Indhold 02 Saqqummersittagaq nr. 50 atuarluariuk 03 God fornøjelse med blad nr. 50 04 Kujataanut angalaneq 06 Sydgrønlandstur 08 The Tall Ship Races 10 Angalaneq puigunaatsoq

Læs mere

UMIAQ Fynimi Kalaallit Peqatigiiffiat - Grønlænderforening på Fyn Uk. 37. årg. Nr. 4 Oktober 2009

UMIAQ Fynimi Kalaallit Peqatigiiffiat - Grønlænderforening på Fyn Uk. 37. årg. Nr. 4 Oktober 2009 UMIAQ Fynimi Kalaallit Peqatigiiffiat - Grønlænderforening på Fyn Uk. 37. årg. Nr. 4 Oktober 2009 Kalaallit Nunaanneersunik oqaluttuarsinnaavit Kalaallit oqaluttuaatitoqaanneersinnaapput, oqaluttuat ilumuunngitsut

Læs mere

2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************

2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************ Inatsisartut Allattoqarfiat 26. april 2012 Bureauet for Inatsisartut 2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************ Imm./Punkt 30. Siull. / 1. beh. 13/4 Aappass. / 2. beh. 30/4 Pingajuss.

Læs mere

CSR Politik for Intervare A/S

CSR Politik for Intervare A/S CSR Politik for Intervare A/S 1 Indhold Indledning... 3 FN Global Compact... 3 Menneskerettigheder... 3 Arbejdstagerrettigheder... 4 Miljø... 4 Antikorruption... 4 Forhold til samarbejdspartnere... 4 Afslutning...

Læs mere

Samfundsansvar (CSR) og sammenhæng til arbejdsmiljøarbejdet. VELKOMMEN

Samfundsansvar (CSR) og sammenhæng til arbejdsmiljøarbejdet. VELKOMMEN 19. november 2012 Samfundsansvar (CSR) og sammenhæng til arbejdsmiljøarbejdet. VELKOMMEN Hvad indeholder samfundsansvar (CSR)? Dagsorden: UN Global Compact ISO 26000/DS 49000 * Regeringens handlingsplan

Læs mere

Din erhvervsbank. Suliffiutilittut aningaaseriviit. GrønlandsBANKENs erhvervsafdeling GTE & GV GTE & GV

Din erhvervsbank. Suliffiutilittut aningaaseriviit. GrønlandsBANKENs erhvervsafdeling GTE & GV GTE & GV Din erhvervsbank GrønlandsBANKENs erhvervsafdeling At starte en ny virksomhed GTE & GV GrønlandsBANKEN-ip inuussutissarsiornermut immikkoortortaqarfia Suliffeqarfimmik nutaamik aallartitsineq GTE & GV

Læs mere

Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument

Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut Ungdomsparlamentets slutdokument 2015-imi Inuusuttut Inatsisartuisa qulequttatut pingaarnertut sammivaat Inuusuttut suliffissaaleqinerat: Inuusuttut

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 29. decembari 2014 Kalaallit Nunaanni Eqqartuussisuuneqarfimmit suliami

Læs mere

Oqaluuserisassat / Dagsorden:

Oqaluuserisassat / Dagsorden: Oqaluuserisassat / Dagsorden: Ataatsimiinnerup ammarneqarnera (IMM. / DOP 1) Mødets åbning Ullormut oqaluuserisassanut nassuiaat (IMM. / DOP 2) Redegørelse for dagsordenen Eqimattak / Gruppe 1: (IMM. /

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 9. januar 2015 Nunatta Eqqartuussisuuneqarfianit suliami sul.all.no. K

Læs mere

CSR 2016 REDEGØRELSE FOR SAMFUNDSANSVAR

CSR 2016 REDEGØRELSE FOR SAMFUNDSANSVAR CSR 2016 REDEGØRELSE FOR SAMFUNDSANSVAR REDEGØRELSE FOR HARTMANNS SAMFUNDSANSVAR Hartmanns er en virksomhed, der har som kernekompetence at skabe positive forandringer for organisationer og mennesker på

Læs mere

Pisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger. Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Ilulissat 24.

Pisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger. Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Ilulissat 24. Pisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Ilulissat 24. maj 2014 Nuna tamakkerlugu sanaartortoqassaaq Byggeriet skal spredes over hele

Læs mere

Ilinniartuutivut piginnaanikippallaarput!

Ilinniartuutivut piginnaanikippallaarput! KALAALLIT NUNAANI SULISITSISUT PEQATIGIIFFIATA ATUAGASSIAA GRØNLANDS ERHVERVS MEDLEMSBLAD Nr. 26 december 2015 Ajutuunnginnermi ikioqquneq: Ilinniartuutivut piginnaanikippallaarput! Qupp. 8 Nødråb: Vores

Læs mere

Annuller servicekontrakten for passagerbefordring i Sydgrønland!

Annuller servicekontrakten for passagerbefordring i Sydgrønland! Åbent svarbrev til: Medlem af Naalakkersuisut for Bolig, Byggeri og Infrastruktur, Knud Kristiansen Med kopi til: Formand for Naalakkersuisut, Kim Kielsen Annuller servicekontrakten for passagerbefordring

Læs mere

NNPAN ip London Mining ip Isuani Nuup eqqaani atuilernissamut qinnuteqaataanut tusrniaanermut akissutaa

NNPAN ip London Mining ip Isuani Nuup eqqaani atuilernissamut qinnuteqaataanut tusrniaanermut akissutaa Sendt: 25. oktober 2012 10:20 Til: Frants Torp Madsen; Officiel post til Bureau of Minerals and Petroleum Emne: NNPANs høringssvar vedr. London Minings ansøgning om udnyttelsestilladelse ved Isua, Nuuk

Læs mere

Aatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen

Aatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen Aatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen Qaarsummi sulisutut Minesvend Maskiinamik ingerlatitsisutullu Maskineentreprenør Ilinniarneq Uddannelsen 1 Ilinniagassaq nutaaq pissanganartoq Aatsitassanik

Læs mere

Kommuneqarfik Sermersooq Borgmesterip Allatseqarfia Borgmestersekretariatet

Kommuneqarfik Sermersooq Borgmesterip Allatseqarfia Borgmestersekretariatet Kommuneqarfik Sermersooq Borgmesterip Allatseqarfia Borgmestersekretariatet Ulloq / Dato : 15. 01. 2014 Brevnr.: 14.11.01.007 Journal nr. 02.02.09 Sull./Sagsbeh.: STUL Tlf.: 367001 Mail:stul@sermersooq.gl

Læs mere

Virksomheders samfundsansvar

Virksomheders samfundsansvar Virksomheders samfundsansvar Virksomheder kan gøre en god forretning ved at arbejde målrettet med sociale og miljømæssige hensyn og samtidige bidrage til at løse nationale og globale samfundsmæssige udfordringer

Læs mere

Inuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen

Inuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen Inuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen Tlf.: 70 1234 www.banken.gl N O V E M b a r i / N O V E M B E R 2 0 1 0 SR Naqinninnguit pingasut pingaarutilerujussuit Tre små bogstaver med stor betydning

Læs mere

Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit

Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit Saqqummersitamik sammisaqarneq meeqqat atuarfianni meeqqanut angilaartunut angajullernullu atuartitsissutini inuiaqatigiilerinermi

Læs mere

CSR en styrke for danske virksomheder i udlandet

CSR en styrke for danske virksomheder i udlandet CSR en styrke for danske virksomheder i udlandet Innovation X Carole Welton Kaagaard CSR Adviser IFU IFU Investeringsfonden for udviklingslande IFU er en selvejende statslig fond etableret i 1967 Invester

Læs mere

COPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY (CSR) EVALUERING AF ENERGISELSKABERNES ENERGISPAREINDSATS FOR AFTALEPERIODEN 2013-2015

COPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY (CSR) EVALUERING AF ENERGISELSKABERNES ENERGISPAREINDSATS FOR AFTALEPERIODEN 2013-2015 COPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY (CSR) EVALUERING AF ENERGISELSKABERNES ENERGISPAREINDSATS FOR AFTALEPERIODEN 2013-2015 1 Indholdsfortegnelse 1. Generelle krav... 3 1.1. Menneskerettigheder... 3 1.2. Arbejdstagerrettigheder...

Læs mere

NR. 30 UPERNAAQ FORÅR 2005

NR. 30 UPERNAAQ FORÅR 2005 NR. 30 UPERNAAQ FORÅR 2005 Januaarimi assiliinermut unammisitsinermi Thomas Dolby ajugaavoq una asseq 'Pajuttaat' Skagenimi amutsivimmiittoq ajugaassutigalugu. Thomas Dolby vandt fotokonkurrencen i januar

Læs mere

05F 2012-imut ukiumoortumik naatsorsuutit iluarsisat

05F 2012-imut ukiumoortumik naatsorsuutit iluarsisat Kommuneqarfik Sermersooq Borgmesterip Allattoqarfia Borgmestersekretariatet Kommunalbestyrelsip ulloq 26. novembari 2013 ataatsimiinneranit sagsudskrifti Sagsudskrift fra Kommunalbestyrelsesmøde den 26.

Læs mere

Nammineq annoraaliorit Sy en anorak

Nammineq annoraaliorit Sy en anorak Nammineq annoraaliorit Sy en anorak Siulequt 1950-ikkut qiteqqunneranni realskolimi atuarluta nunaleruteqarpugut 1920-ikkut aallartinneranni naqinneqarsimasumik, Sofie Petersenimillu allanneqarsimasumik.

Læs mere

Nassitsissummik, mellembølge-kkut nassitsissummut atorunnaarsinneqartumut taartissamik pilersitsinissaq pillugu nassuiaat

Nassitsissummik, mellembølge-kkut nassitsissummut atorunnaarsinneqartumut taartissamik pilersitsinissaq pillugu nassuiaat Nassitsissummik, mellembølge-kkut nassitsissummut atorunnaarsinneqartumut taartissamik pilersitsinissaq pillugu nassuiaat Sags nr. 2012-063627 Dok.nr. 1039192 Udarbejdet af: Departementet for Boliger,

Læs mere

Qaqortoq Elektronikservice ApS Postboks 67 - Telefon 64 21 18 - Fax 64 12 71. Installation / reparation af skibselektronik, tv, radio etc

Qaqortoq Elektronikservice ApS Postboks 67 - Telefon 64 21 18 - Fax 64 12 71. Installation / reparation af skibselektronik, tv, radio etc Atuarfik nang. Allattut ilaata tikkuarpaa atuartut inortuisarnerat, piareersimanatik takkuttarnerat, sinippiarsimanatik ullaakkorsiutitorsimanatilluunniit atuarfiliartarnerat tunngaviatigut ajornartorsiutaasoq.

Læs mere

Ineqarneq pillugu Maalaaruteqartarfiup 2013-imut ukiumoortumik nalunaarusiaa Boligklagenævnets årsberetning 2013

Ineqarneq pillugu Maalaaruteqartarfiup 2013-imut ukiumoortumik nalunaarusiaa Boligklagenævnets årsberetning 2013 2014-094345 Ineqarneq pillugu Maalaaruteqartarfiup 2013-imut ukiumoortumik nalunaarusiaa Boligklagenævnets årsberetning 2013 Årsberetning Boligklagenævnet 2013 / Ukiumoortumik naatsorsuutit Ineqarnermi

Læs mere

Holmris CSR politik. Holmris A/S er et familieejet firma, som gennem tre generationer har leveret møbler til det danske bolig- og projektmarked.

Holmris CSR politik. Holmris A/S er et familieejet firma, som gennem tre generationer har leveret møbler til det danske bolig- og projektmarked. CSR politik Corporate Social Responsibility (CSR) står for virksomhedens sociale ansvar og er udtryk for de frivillige politikker, virksomheden har sat op for etisk og social ansvarlighed i forhold til

Læs mere

www.skolenkullorsuaq.gl

www.skolenkullorsuaq.gl Ilinniartitsisoq nr. 3 2008 - Marts Siorapalummi seqineq nuisoq - Solfest i Siorapaluk Saamup Atuarfianit Fra Saamup Atuarfia Side. 10-11 www.skolenkullorsuaq.gl Nunap assinga qiviartaraangakku takusinnaasarpara

Læs mere

Årlig rapport til FN s Global Compact 2012 ARDEJDSTAGERRETTIGHEDER MENNESKERETTIGHEDER ANTI-KORRUPTION MILJØ

Årlig rapport til FN s Global Compact 2012 ARDEJDSTAGERRETTIGHEDER MENNESKERETTIGHEDER ANTI-KORRUPTION MILJØ MENNESKERETTIGHEDER ARDEJDSTAGERRETTIGHEDER MILJØ ANTI-KORRUPTION INDHOLD Forside side 1 Indholdsfortegnelse side 2 Brev fra Adm. Direktør, Vikargruppen side 3 Menneskerettigheder side 4 Arbejdstagerrettigheder

Læs mere

CSR Indledning Det formelle grundlag. Advokat Jesper Laage Kjeldsen

CSR Indledning Det formelle grundlag. Advokat Jesper Laage Kjeldsen CSR Indledning Det formelle grundlag Advokat Jesper Laage Kjeldsen Indledning 2 Stikord/spørgsmål: Samfundsansvar styrke konkurrenceevne forretningsdreven supplerer kerneforretning indsats passer ind i

Læs mere

Kujataani saarullinniartoqarsinnaalissaaq Der åbnes for torskefiskeri i Sydgrønland Tusagassiorfinnut nalunaarut Naalakkersuisut immikkut akuersissuteqarlutik kujataata avataani apriilip 1-anit maajip

Læs mere

Kalaallit Nunaata Radioa. Ukiumoortumik nalunaarut 2004

Kalaallit Nunaata Radioa. Ukiumoortumik nalunaarut 2004 Kalaallit Nunaata Radioa Ukiumoortumik nalunaarut 2004 Kalaallit Nunaata Radioa Imai Suliffeqarfik pillugu paasissutissat 1 Pisortat nalunaarusiaat 2 Siulersuisut pisortaanerullu oqaaseqaataat 13 Kukkunersiuisut

Læs mere

Ningiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen Oqarasuaat/Mobil: 559340. Nittartagaq/Hjemmeside: www.qiajuk.com

Ningiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen Oqarasuaat/Mobil: 559340. Nittartagaq/Hjemmeside: www.qiajuk.com Qiajuk Studio piffissaq qitiffissaq nutaaq aallartippaat! Ny dansesæson begynder hos Qiajuk Studio! Kissarneqqortuunnguaq Vandsøvej 10 (i Nuuk Fysioterapi- mi) 3900 Nuuk Ningiu/Ejer: Ruth Montgomery- Andersen

Læs mere

Appa News nr. 1 2012. Appaaraq Aasiaat... 2. Umiatsiamik pisinissat eqqarsaatigaajuk? Drømmer du om at købe båd?... 6

Appa News nr. 1 2012. Appaaraq Aasiaat... 2. Umiatsiamik pisinissat eqqarsaatigaajuk? Drømmer du om at købe båd?... 6 Appa News nr. 1 2012 Tlf.: 70 1234 www.banken.gl Appaaraq Aasiaat.................. 2 Umiatsiamik pisinissat eqqarsaatigaajuk? Drømmer du om at købe båd?............. 6 Nunami allamiinnermini Nunarput

Læs mere

Qaqortup Timersortarfia. Halinspektør

Qaqortup Timersortarfia. Halinspektør Qaqortup Timersortarfia Halinspektør Qaqortup Timersortarfia søger halinspektør til ansættelse 1. januar 2016 eller snarest. Qaqortup Timersortarfia er en selvejende institution. Det forventes at du: Har

Læs mere

Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument

Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut Ungdomsparlamentets slutdokument 2013-imi Inuusuttut Inatsisartuisa qulequttatut pingaarnertut sammivaat Oqaatsitigut piginnaasassavut eqqarsaatigalugit

Læs mere

Godthåb. Miljøforbedringer i Grønland. Nuuk. KalaaIlit Nunaani najugaqarfmni pltsanngorsaanent

Godthåb. Miljøforbedringer i Grønland. Nuuk. KalaaIlit Nunaani najugaqarfmni pltsanngorsaanent KalaaIlit Nunaani najugaqarfmni pltsanngorsaanent BUR-mit tapiiffigineqarlutik ukiuni kingullerni najoruminarsaangrit marluk nunatsinni ingerlanneqarsimapput. Tunuliaqutaasut assigiissimapput. Tassa, 60-kkut

Læs mere