Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan 2013

Transkript

1 Flerårig strategi for implementering af ÖRUS og handlingsplan

2 INDLEDNING Öresundskomiteen blev etableret i 1993 og har gennem årene udviklet sig. Men formålet er det samme i dag som dengang: at fremme integrationen mellem den svenske og danske side af sundet til gavn for borgere og virksomheder i hele regionen. Komiteens arbejde er hjulpet på vej af en række ydre og indre omstændigheder, ikke mindst åbningen af Øresundsbron i 2000 og velvilje fra den svenske og danske stat samt EU. I takt med udviklingen er behovene imidlertid også blevet større. Der er derfor behov for, at komiteens indsats styrkes. Det kan gøres ved, at komiteen ikke blot peger på problemer og muligheder, men også medvirker til at løse problemer og at indfri mulighederne i samspil med alle relevante aktører. Komiteen skal med andre ord blive mere handlingsorienteret. Derudover er der behov for en styrkelse af komiteens analytiske kræfter. Komiteen udfører i dag analyser gennem eller sammen med andre aktører. Og det skal vi blive ved med. Men komiteen skal blive bedre til at sætte dagsordener og til at indlejre den viden, som analyserne giver, i organisationen. Der er også behov for, at komiteen vurderer sin informationsindsats for at sikre, at den rigtige information på den mest effektive måde når ud til de rigtige målgrupper. Öresundskomiteen har ultimo 2011 fået tilladelse til igen at deltage i Interreg-projekter, og tanken er at udnytte denne mulighed der, hvor komiteen har en prioriteret og strategisk interesse. Men først og fremmest er der stærkt behov for at styrke den økonomiske vækst. Selv om vi på begge sider af sundet forhåbentligt har overstået de værste dele af finanskrisen, udestår en vigtig udfordring med at skaffe vækst og arbejdspladser i et Europa, som vil være præget af offentlige gældsproblemer og en stigende global konkurrence i en del år. Der er derfor behov for mere innovation, for bedre udnyttelse af regionens kreative kompetencer, for et langt mere integreret arbejdsmarked og for en styrket infrastruktur dvs. netop de indsatsområder, som vores strategi for Øresund, ÖRUS, rummer. Der er også behov for en styrket kulturel indsats, som på sigt kan understøtte en fælles identitet for borgerne i regionen. At gøre Øresundsregionen til vækstlokomotiv for hele Skandinavien og at skabe en Øresundsidentitet kan ikke gøres på kort tid det kræver et langt, sejt træk. Handlingsplanen for 2013 er derfor kombineret med strategiske målsætninger for udmøntning af ÖRUS på 3-4-årigt sigt. 2

3 VIDEN OG INNOVATION Flerårigt sigte Anvendelse af og udveksling af viden mellem vidensinstitutioner og erhvervsliv er vigtig for skabelsen af vækst og arbejdspladser. På begge sider af Øresund arbejdes der for at fremme samspillet mellem universiteter og erhvervsliv. Alligevel er regionens virksomheder ikke innovative nok. Effekten af forsknings- og innovationsindsatsen på virksomheder måles blandt andet gennem EU s CIS-undersøgelser (Community Innovation Surveys). De nyeste CIS-tal er fra Her fremgår det at andelen af omsætningen, der stammer fra innovation er lav i både Sverige og Danmark sammenlignet med EU27. For Danmark var tallet i ,4 pct., mens det var Sverige var 9,2 pct. I EU27 var tallet i gennemsnit 13,3 pct. (Eurostat). Udnyt kompetencerne på tværs af Sundet Det er et problem, at vi i Øresundsregionen ikke udnytter vi hinandens styrker indenfor viden og innovation godt nok. Tværtimod har området snarere tabt noget af pusten med nedlæggelse af Øresund Science Region og Øresundsuniversitetet. Nedlæggelsen har skabt et tomrum. Der er behov for nye initiativer, og her kan Öresundskomiteen gøre en forskel. Det er dog vigtigt, at nye aktiviteter tænkes grundigt igennem, så tidligere strukturelle problemer som eksempelvis konkurrencen mellem de enkelte universiteter samt udfordringer i relation til national lovgivning og finansiering inddrages. Samtidig er et godt samarbejde en forudsætning for, at vi fortsat kan trække investeringer og forskningsmidler til regionen. Det er centralt at sammentænke nye initiativer med de projekter, der allerede er sat i gang for at udnytte de grænseregionale fordele. I alt er der 26 projekter i gang om viden og innovation i Øresundsregionen. Projekterne er navnlig finansieret af INTERREG IVA. Projekterne omfatter eksempelvis klyngeinitiativer, universitetssamarbejde samt entreprenørskab og innovation. Eksempler på projekter er: Medicon Valley En lifescience region i verdensklasse, der er et nyt Interreg projekt. Projektet skal skabe en ny vision for Medicon Valley og markedsføre regionen. En vigtig del af projektet et også at styrke klyngens internationale relationer. Øresund Materials Innovation Community, (ØMIC fase 2), hvor målet er at bygge et stærkt og dynamisk materialevidenskabeligt innovationsmiljø i Øresundsregionen. ESS og MAX IV På den svenske side af Øresund arbejder TITA projektet for at støtte den regionale og erhvervsmæssige udvikling i forbindelse med ESS og MAXIV etableringen. Også på den danske side af Øresund arbejdes der på at forberede integrationen af forskningsanlæggene med regionens vidensinstitutioner og erhvervsliv. Det er vigtigt at sikre en overordnet øresundsregional planlægning og koordinering omkring integrationen af ESS og MAXIV. 3

4 Få studerende på tværs af Sundet En anden udfordring er, at antallet af studerende, der læser kurser eller hele universitetsuddannelser på den anden side af Øresund, er lavt. En barriere er de danske meritregler. En anden og ny barriere er de studieafgifter, der er indført i Reglerne rammer svenske studerende, der ønsker at læse enkelte fag i Danmark. Antallet af studerende, der modtog studiestøtte til en videregående uddannelse på den anden side af Sundet i Øresundsregionen, var under personer i Der er ikke lavet opgørelser over antallet, der tog enkeltstående kurser. Der er i alt ca studerende på videregående uddannelser i Øresundsregionen. (TendensØresund 2010) De flerårige målsætninger er: At forskningen (målt på anvendelse og kvalitet) indenfor flere af regionens kerneområder er blandt de bedste i Europa. 1 Kerneområderne er lifescience, cleantech, IKT, materialevidenskab og fødevarer. At en stigende andel af studerende i området har taget fag på den anden side af Sundet. At regionens virksomheder har fået forbedret deres innovationsrate gennem bedre udnyttelse af viden og erfaringerne på begge sider af Sundet. 2 Forslag til initiativer i 2013: Komiteen vil tage initiativ til at støtte de erhvervsmæssige muligheder for anvendelse af ESS og MAXIV på øresundsregionalt niveau. I løbet af 2012 skal det afklares, hvordan komiteen bedst støtter dette. Komiteen vil opdatere og udvikle detaljeret statistisk til analyser af de erhvervsmæssige øresundsregionale styrkeområder. Komiteen vil fremme samarbejdet mellem regionens universiteter. Komiteen vil fremme et eller to nye klyngeinitiativer. Det søges afklaret i løbet af 2012 på hvilke områder, der vil være størst øresundsregional merværdi. Alle ovennævnte initiativer vil tage udgangspunkt i et nært og tæt samarbejde med medlemsorganisationerne. 1 Dette er en kompleks analyse. Men relevante indikatorer kan være antallet af universiteter fra regionen, der er i top i JTU top100 verdensliga for akademisk forskning. Et kvantitativt mål for den industribaserede forskning er eksempelvis antal patenter indgivet indenfor kerneområderne. 2 Dette måles nationalt med brug af Eurostats analyse af virksomheders innovationsrate (CIS). Om muligt vil vi bruge regionale CIS tal. 4

5 KLIMA OG CLEANTECH Flerårigt sigte Klima og bæredygtig udvikling er ikke udpeget som selvstændigt temaområde i ØRUS, men udgør et tværgående emneområde. Området er centralt som løsning på både den globale klimaudfordring og som en måde at skabe arbejdspladser på. Visionen er, at Øresundsregionen i 2020 skal være Europas mest klimasmarte region. Både den svenske og den danske del af Øresundsregionen er præget af styrkepositioner indenfor klima og cleantech. Begge sider rummer initiativer indenfor sol, vind, biobrændsel etc. Sydsverige er præget af en lang række både strategiske og konkrete tiltag. Vigtigt er eksempelvis Lund Universitet og de ca. 250 cleantech-virksomheder i Skåne. På den anden side af Sundet er den Østdanske cleantech klynge i 2010 opgjort til at omfatte 522 virksomheder med samlet omkring medarbejdere. Endvidere er der på den danske side en lang række centrale vidensinstitutioner. (Baseret på en analyse udført af Cowi for Öresundskomiteen og andre aktører). Men kompetencerne er ikke ens. Eksempelvis er vindmøller højt prioriteret på den danske side. I Skåne er der mere fokus på biobrændsler. Den øresundsregionale merværdi ligger i at udnytte de forskellige kompetencer. Der er i denne strukturfondsperiode sat 15 projekter i gang med dette formål. Eksempler på projekter er Øresund Ecomobility og Energy Øresund. Den flerårige målsætning er: Øresundsregionen er i 2020 Europas mest klimasmarte region målt på udviklingen i CO 2 -udslippet i forhold til BRP, eksporten af cleantech produkter samt etableringen af nye cleantech virksomheder. Forslag til initiativer i 2013: I 2012 gennemfører Öresundskomiteen en analyse af mulighederne og merværdien ved at arbejde sammen om klima og cleantech. Analysen skal resultere i konkrete anbefalinger og projektforslag. Indsatsen i 2013 baseres på disse anbefalinger. At koordinere en fælles strategisk indsats for at tiltrække Expo 2022 til regionen. Expo 2022 kan medvirke til at synliggøre regionens kompetencer. Samtidig kan Expo 2022 fungere som løftestang for udvikling af kompetencerne. Öresundskomiteens rolle kunne også være at bidrage med viden til en ansøgning. Produktionen af statistik om klima- og cleantech gennem Interreg projektet ØRESTAT III. Eksempelvis om regionens CO 2- udledning og den økonomiske betydning af regionens cleantech virksomheder. 5

6 KULTUR OG OPLEVELSER Flerårigt sigte Øresundsregionen har et stort kulturelt potentiale, som skal udnyttes bedre end hidtil. Vi har forudsætninger for i højere grad end i dag at placere os på det europæiske kulturelle landkort som en region med et dynamisk og mangfoldigt kulturliv. Kultur er et stærkt redskab til at skabe sammenhængskraft og identitet i Øresundsregionen. Det er derfor vigtigt at øge forståelsen for den kulturelle mangfoldighed i regionen. Vi bør også øge kendskabet til hinandens kultur og sprog, bl.a. gennem bedre muligheder for at se dansk TV i Skåne og svensk TV i Danmark. På dette område er udviklingen desværre gået den forkerte vej i de sidste år. En vigtig forudsætning for samvær og kulturel udveksling er selvsagt sprogforståelse, og på længere sigt kan øget sprogkendskab være et mål for komiteens arbejde. Der er også fokus på kulturområdet i bred forstand både I EU, i begge vores lande på statsligt niveau og på regionalt og kommunalt niveau, i spørgsmålet om at udvikle erhvervskompetencer. Disse kompetencer kan både være afsæt for nye arbejdspladser i kreative brancher og en kilde til innovation i resten af erhvervslivet. ÖRUS peger på: Global synlighed event, Kultur for, med og af børn og unge Oplevelsesøkonomi og kreative brancher. Sekretariatet vil i de kommende år arbejde med alle tre prioriteter. Kulturområdet er det eneste område i Øresundskomiteen, der har sit eget, politiske arbejdsudvalg. Dette udvalg vil også fremover være tæt involveret i udviklingsarbejdet. De flerårige målsætninger er: Som kulturregion bliver Øresundsområdet et stadig mere integreret kulturmarked målt ved den andel af kulturbesøg, som sker på tværs af Sundet i forhold til kulturbesøg på egen side Beskæftigelsen i kultur- og oplevelseserhvervene i Øresundsområdet stiger i de kommende år. Komiteen vil bl.a. igangsætte initiativer på følgende områder i de kommende år: Eventstrategi for Øresundsregionen Med vedtagelsen af Eventstrategi for Øresundsregionen i Öresundskomiteen den 27. april 2012 vil der være skabt grundlag for at indlede et tættere samarbejde om store elitesportsbegivenheder og internationale mesterskaber på højt niveau. Breddeidrætten er imidlertid også en vigtig kulturintegrator, ikke mindst for børn og unge. Derfor suppleres eventstrategien med en ansøgning til et Interreg-projekt, der skal belyse barrierer og muligheder for at etablere regelmæssige turneringer over Sundet under udvalgte idrætsforbund ikke mindst på børne- og ungeområdet. Øresund Event Center, der netop er etableret 1. februar 2012, skal være operatør på de fleste opgaver. Øresundskomiteen vil især lægge vægt på: At rammebetingelserne for store sports- og kulturevents i regionen forbedres 6

7 At betingelserne for et sammenhængende kulturarbejdsmarked i Øresund forbedres At der udvikles fælles systemer til markedsføring, billetsalg og et sammenhængende offentligt transportsystem, der gør det muligt for borgerne at besøge regionens kulturinstitutioner At følge udviklingen af den grænseregionale publikumsdynamik via indsamling af statistik til øresundsdatabasen Örestat. Kommunesamarbejde i Øresund Arbejdsgruppen for kultur og fritid har i november 2011 givet sekretariatet i opdrag at undersøge mulighederne for en øresundsregional kulturaftale som et supplement til især Kulturaftalen i Hovedstadsregionen, KulturPlan Skåne samt øvrige Kulturaftaler på Sjælland. Strategien er, ved hjælp af midler fra Interregprogrammet over de næste to år, at kortlægge ønsker og muligheder for at udfylde en sådan aftale. Kultur for, med og af børn og unge Kultur for børn og unge er et tema som søges implementeret gennem den øresundsregionale kulturaftale. Oplevelsesøkonomi og andre kreative brancher Oplevelsesøkonomisk vækst, innovation baseret på kultur samt øget samarbejde mellem kultur- og erhvervsliv er et centralt indsatsområde. Et eksempel herpå er samspil mellem kulturinstitutioner og kreative virksomheder om udvikling af nye samarbejdsmodeller og anvendelsen af nye teknologier, som vil blive søgt fremmet via et Interreg-projekt. Det vil også være oplagt for vores region at udnytte den fokus, EU-Kommissionen har på oplevelseserhvervene og andre kreative brancher både hvad angår rammebetingelser og økonomisk vækst samt for iværksætteri på området. Med vedtagelsen af EU- Kommissionens nye kulturprogram Et kreativt Europa (for perioden ) satses der således på en udvikling af Europas kreative sektor med et budget på over 1 mia. euro. Det vil i den forbindelse være en god ide at bygge relationer til EU-Kommissionens nye European Creative Industry Alliance. Øresundskomiteen vil især lægge vægt på at bidrage til at skabe rammebetingelser, der kan understøtte produktudvikling og iværksætteri i de kreative brancher. Komiteen vil endvidere udbygge arbejdet med at lave statistik for erhvervsaktiviterne på kulturområdet samt lave målinger af kendskabet til sprog og kulturbesøg. 7

8 Forslag til initiativer i 2013: Komiteen vil etablere et innovationsnetværk for forskningsinstitutioner, kulturinstitutioner og kreative brancher og sammen med andre aktører arrangere en international konference om ny teknologi og oplevelsesdesign. Komiteen vil som en del af arbejdet med den bilaterale kulturaftale arrangere en konference om et fælles kulturarbejdsmarked i Øresund. Komiteen vil i samarbejde med kommunerne arrangere Kulturens Motionsdag for børn og unge i Øresund. 8

9 ARBETSMARKNAD Flerårig sikt När bron öppnade lyftes visionen om en gemensam arbetsmarknad där företag och medborgare fritt skulle kunna röra sig över nationsgränserna. Den fasta förbindelsen skulle bidra till att minska arbetslösheten i regionen. Den gemensamma arbetsmarknaden skulle också bidra till att skapa samhällekonomiska vinster. Därmed skulle tillväxten öka i såväl regionen som för de båda nationalstaterna. Sedan bron öppnade har pendlingen över Sundet ökat från till nästan idag. De senaste åren har antalet pendlare minskat något som en följd av lågkonjunkturen. Öresundsbrons svenska pendlare har sedan år 2000 gett ett ökat tillskott till den danska ekonomin. Enbart under 2010 skapade pendlingen 5,5 miljarder DKK i ekonomisk tillväxt för det danska samhället. Samtidigt sparade de svenska a-kassorna 1,5 miljarder SEK i ersättningar om året. Om man jämför Öresundsregionen med andra gränsregioner i världen visar det sig att det finns potential för en ännu starkare integration i denna region. En region där pendlingen går åt båda håll beroende på vilka sektorer som saknar arbetskraft och utifrån utbud och efterfråga av kompetens. På längre sikt kommer ett skattesystem som gynnar integrationen främja detta ännu mer. Den bästa måttstocken för arbetsmarknadsintegration är antalet pendlare över Sundet. Det är oklart och osäkert hur mycket pendlingen kommer att öka de kommande åren. I en prognos från TendensØresund räknar man med en fördubbling av antalet pendlare fram till För att en sådan ökning ska komma till stånd krävs det ett antal politiska beslut på nationell nivå för att lösa de gränshinder som hämmar integrationen över Sundet. Dessa beslut är ännu inte tagna. På mellanlångsikt (3-4 år) är det knappast sannolikt med en ökning av pendlandet med mer än procent- detta under förutsättning att antalet gränshinder minskar och att informationsinsatserna utvecklas så att medborgarna på båda sidor Sundet upplever det mere enkelt att hantera exempelvis skatte- och pensionsregler. Sex gränshinder har lösts sedan Öresundskomiteens rapport 33 hinder, utmaningar och möjligheter - presenterades i juli Detta kan jämföras med att det löstes 16 hinder under perioden dvs. två om året. Under de kommande åren kommer Öresundskomiteen att fortsätta arbetet med att nedbryta gränshinder. Detta görs bland annat utifrån de identifierade gränshinder som finns dokumenterade i denna rapport. I vil komiteen bla prioritere samtidigt arbejde i de to lande, revalidering og autorisationer. Öresundskomiteen ska arbeta tätt och strategiskt tillsammans med kommitténs gränshindersarbetsgrupp, Gränshinderforum och de båda regeringarnas nordiska samarbetsministrar. De fleråriga målsättningarna är: Att 3-4 gränshinder tas bort om året. Att arbetsmarknaden på båda sidor Sundet blir integrerat så mycket att pendlingen fram till 2016 ökar med minst 10%, vilket betyder en ökning till minst

10 Tillväxtanalyser Tillväxtanalysen ska vara ett instrument i gränshindersarbetet. Den ska dessutom bidra till att sätta öresundsfrågorna på den nationella agendan i de båda nationalstaterna. Lösningsorienterade seminarier Att aktivt bryta ned gränshinder genom lösningsorienterade seminarier riktade till berörda parter över nationsgränsen. Arrangemangen ska ske i samarbete med Gränshinderforum. Socialförsäkrings- arbetsmarknads- och skattefrågor är relevanta ämnen att fokusera på. Näringslivsnätverk Att verka för att utveckla ett näringslivsnätverk. Detta nätverk ska bl.a. bestå av direktörer från de internationella storföretagen och de kreativa näringarna i Öresundsregionen. Företagen ska få möjlighet till att vara med och påverka utvecklingen av arbetsmarknaden i regionen. Detta ska ske genom att de får möjlighet delta i diskussioner om regionens utveckling. Därmed har de möjlighet att aktivt bidra till att driva gränshindersfrågorna till nationell nivå. Detta nätverk ska verka långsiktigt och bidra till att företagen blir delaktiga i integrationen och utvecklingen av en gemensam region. Säkra och vidarutveckla informationstjänsterna till medborgare och företag i Öresundsregionen Att aktivt bidra till vidareutvecklingen av informationstjänsten Øresunddirekt och Øresunddirektbusiness. Därmed säkras synligheten av arbetsmarknaden och regler och ramar för arbetssökande och arbetsgivare på båda sidor Sundet. Säkra arbetskraftsförsörjningen i Öresundregionen Att aktivt verka för att säkra den framtida arbetskraftsförsörjningen. Genom att bli bättre att behålla arbetskraften i regionen och attrahera kvalificerad arbetskraft från utlandet. Man ska dessutom säkra att de som står utanför arbetsmarknaden i Öresundsregionen ges möjlighet att komma in. Ungdomar och dess framtid är ett område som kommer vara viktigt att fokusera på under denna period. Öresundskomiteen kommer under denna period att utveckla en framtidspanel som kan fungera som ett verktyg för att möta denna typ av utmaningar. Förslag till initiativ för 2013: Att arrangera 1-2 lösningsorienterade gränshindersseminarier tillsammans med Gränshindersforum. Att arrangera 1-2 möten om relevanta näringslivsfrågor för Öresundsregionen med Näringslivsnätverket. 10

11 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET Fleråriga mål Öresundskomiteens fokus de kommande åren är att fortsätta arbetet med att samordna regionala aktörer kring infrastrukturfrågor. Sekretariatet ska också skapa nätverk mellan relevanta nationella och regionala myndigheter i Sverige och Danmark. Detta är centralt för att lyfta Öresundsregionens prioriteringar på en nationell nivå. Avsikten är också att öka bevakningen av det europeiska transportperspektivet. Arbetet samordnas bland annat av arbetsgruppen av tjänstemän från medlemsorganisationerna, som koordineras av sekretariatet. Gruppen följer också arbetet inom ÖRUS-området tillgänglighet och mobilitet. Samordning sker också med andra externa aktörer. Det fleråriga målet inom detta område är att: Öka förståelsen hos aktörer och beslutstagare i Sverige och Danmark för att tillgänglighet och mobilitet är avgörande för global konkurrenskraft. Öka förståelsen för att trafikplanering och investering måste ske i ett europeiskt perspektiv. Främja den inomregionala tillgängligheten för att stärka Öresundsregionen som en sammanhållen arbetsmarknads- och bostadsregion. Politiska prioriteringar De politiskt prioriterade frågorna i ÖRUS är sedan tidigare HH-förbindelsen, Kastrups utveckling, höghastighetståg till Öresund via Kastrup, tillgänglighet i hela Öresundsregionen och Fehmarn Bält-förbindelsens utveckling. En fast HH-förbindelse är införd i den svenska nationella planeringen. Området kräver dock vidare insatser både i Sverige och Danmark. Sekretariatet kommer därför att tillsammans med andra aktörer medverka till att väcka opinion för behovet av en HHförbindelse. Detta sker bland annat genom samarbete med HH-gruppen. Även Kastrups utveckling prioriteras i ÖRUS. Detta drivs genom Global Connected och via opinionsbildning för höghastighetsbanor till Kastrup. I samverkan med andra aktörer bildar sekretariatet också opinion för att knyta samman Kastrup och de nordiska huvudstäderna med höghastighetsbanor, och vidare ut till Europa via Fehmarn Bält. Sekretariatet koordinerar därför sitt arbete med relevanta projekt och bevakar aktuella utredningar i Sverige och Danmark. Inomregional tillgänglighet Tillgängligheten i Öresundsregionen ska stärkas genom att göra det så enkelt som möjligt för medborgare att färdas i regionen. Ett gemensamt pendlarkort och gemensamma betalningssystem, som gäller i hela Öresundsregionen, vore en stark signal om en sammanhållen storstadsregion. Tillgång till Internet och mobiltelefoni när man nyttjar kollektivtrafiken i Öresundsregionen är också en viktig fråga för att göra kollektivtrafiken konkurrenskraftig. TEN-T och EU-arbete Interreg-projektet IBU Öresund har bidragit till att skapa en bättre förståelse för Öresundsregionen i ett europeiskt transportperspektiv. Detta är viktigt att bevaka vidare. 11

12 Under kan Öresundskomiteens medlemsorganisationer enligt policyprogrammet TEN-T ta del av nationell EU-finansiering via Connecting Europe Facility Detta inkluderar att bygga saknade länkar och avveckla flaskhalsar, främst i gränsregioner. Det kommer därför att bli viktigt för Öresundskomiteens sekretariat att i samverkan med medlemsorganisationernas EU-kontor i Bryssel följa arbetet på EU-nivå framöver. Gröna transporter Sekretariatet ska förbättra sin samverkan med gröna transportinitiativ, så som Green STRING Corridor-projektet och Interreg-projektet COINCO II. Vidare är det också viktigt för sekretariatet att bevaka diskussionen och utvecklingen kring en förbindelse i korridoren mellan Helsingørmotorvägen och Køge. Detta är ett relevant led för HH-förbindelsen, och kan också presentera en trafiklösning för att leda trafik utanför Köpenhamn. DSA och STRING Vidare är det viktigt att främja Fehmarn Bält-förbindelsens utveckling. Öresundskomiteens sekretariat ska därför samverka med det nya STRING-sekretariatet. Det nyetablerade sekretariatet arbetar för den strategiska och politiska utvecklingen av Fehmarn Bältförbindelsen i STRING-området. Samarbete inom ramen för DSA (Den Skandinaviska Arenan) är också viktigt inom detta område. Förutom att ett flertal förtroendeutvalda i Öresundskomiteen ingår i DSA:s styrelse och STRING:s politiska ledning, så ingår Öresundskomiteens sekretariat i DSA:s sekretariat och STRING:s Steering Group av tjänstemän. Utveckla infrastruktursamarbetet inom den Nordiska Triangeln Sekretariatet ska fortsätta att knyta kontakter med viktiga aktörer inom ramen för den Nordiska Triangeln. Hittills har samarbetet med Göteborg/Oslo-regionen varit starkare och därför bör kontakter även knytas till Mälardals- och Stockholmsregionen. På sikt är visionen att våra nordiska huvudstäder ska vara ihopbunda med spårbundna höghastighetsbanor. Förslag till initiativ 2013: Ta initiativ till att centrala riksdagsmedlemmar och folketingsmedlemmar inom trafikområdet träffas. Utveckla samarbetet med huvudstadsregionerna inom den Nordiska Triangeln. Utöka vår samverkan med DSA och STRING i den politiska intressebevakningen och kommunikationsarbetet. 12

13 POLITISK INTRESSEBEVAKNING Flerårig sikt Nyckeln till ett effektivt arbete är att Öresundskomiteen samverkar med andra befintliga aktörer som arbetar för att nå samma mål som pekas ut i handingsplanen. Detta gäller inte minst kommuner och regioner i Öresundsregionen. Kommande år bör även fokus läggas på att utveckla samarbetet med olika näringslivsorganisationer på båda sidor av Sundet. Efter valet till Folketinget 2011 har sekretariatet arbetat planmässigt för att stärka kännedomen om Öresundskomiteen och våra prioriterade frågor bland nationella politiker i Danmark. Detta arbete kommer att fortsätta under kommande år. Interreg-medel är ett mycket viktigt verktyg för att skapa konkreta projekt för att nå målen i ÖRUS. Det är därför avgörande att Öresundsregionens aktörer samlas kring ett program för perioden som kan understödja regionens tillväxt. Det fleråriga målet är: att Öresundskomiteen skall vara en naturlig auktoritet med stor trovärdighet och kännedom i båda våra länder. Ambitionen är att vi ska ha större genomslagskraft än organisationer med samma resurser. Återkommande aktiviteter under kommande år: Folkemødet på Bornholm Sekretariatet ska fortsatt utveckla Öresundshuset på Folkemødet på Bornholm. Vi samverkar där med våra medlemmar kring seminarium och andra aktiviteter. Arrangemanget är viktigt för att etablera Öresundskomiteen som en stark aktör i den danska politiska debatten. Almedalsveckan i Visby Öresundshuset i Almedalen ska fortsätta att utvecklas. Fokus är att få ännu bättre spets i seminarierna med nationella representanter. Vi har skapat en plattform där flera aktörer gemensamt samverkar för att driva opinionsarbete på nationell nivå i Sverige. Arbetet med Öresundshuset i Almedalen ska även fortsätta under kommande år för att ha en långsiktighet i opinionsbildningen. Stärkta kontaktnät med riksdags- och folketingsledamöter Sekretariatet skall fortsätta utveckla och underhålla kontaktnät med parlamentariker på nationell dansk och svensk nivå. Möten mellan danska och svenska parlamentariker ska arrangeras. Öresundskomiteen i Bryssel Sekretariatet ska fortsätta med att bygga ut kontaktnätet i Bryssel. Inte minst via flera av våra medlemmars kontor i Bryssel. Ett nätverksarbete emellan dessa Brysselkontor ska fortsätta. En strategi för att peka ut prioriterade frågor att driva på europeisk nivå ska tas fram. 13

14 Kongresser och konferenser Sekretariatet ska delta på nationella politiska kongresser i såväl Sverige som Danmark. Även vid andra större konferenser som är politiskt prioriterade ska vi vara representerade. Öresundstinget Vårt Öresundsting arrangeras årligen och ska användas i vårt opinionsbildande arbete. Tidpunkten bör dock beaktas under kommande år så att inte konferensen riskerar krocka med valrörelser i Danmark (november 2013) och i Sverige (september 2014). Förslag till initiativ i 2013: Vi behöver ta fram en plan för att underhålla och utveckla vårt kontaktnät på nationell nivå i Stockholm och Köpenhamn. Detta ska ske i samverkan med medlemsorganisationerna. Syftet är även att bistå nationella parlamentariker och tjänstemän med kunskapsunderlag och information. Sverige är ordförande för Nordiska Ministerrådet 2013, vilket vi ska använda som möjlighet att fokusera på Öresundsregionen som positivt exempel. 14

15 KOMMUNIKATION Flerårigt sigte Kendskabet til Øresundsregionen som mere end en geografisk betegnelse og Öresundskomiteens arbejde er for lille. Interessen for Øresundsspørgsmål er lav i de nationale parlamenter. Manglen på kendskab og interesse er en hæmsko for komiteens arbejde. Målet er derfor at gøre øresundsspørgsmål synlige i hele Danmark og i hele Sverige. Det er også et mål at gøre Öresundskomiteen mere synlig og derved styrke den som platform for komiteens medlemmer i medier og i debatter. Der bør både stræbes efter et større folkeligt kendskab til Øresund og efter større kendskab til og interesse for Øresundsspørgsmål hos beslutningstagere i den offentlige og den private sektor. For at nå disse mål skal informationsindsatsen nytænkes og der børsatses på nye kommunikationsformer og sociale medier. Informationsindsatsen skal selvsagt gå hånd i hånd med den politiske interessevaretagelse og komiteens øvrige arbejde. Som grundlag for en styrket kommunikationsindsats foreslås det at lave en kendskabsanalyse i løbet af Analysen skal afdække kendskabet til Øresundsspørgsmål og til Öresundskomiteen i det politiske landsskab samt blandt regionens borgere. Analysen skal bruges som grundlag for en langsigtet kommunikationsstrategi, som skal sikre at der er en sammenhæng mellem de budskaber komiteen sender ud, og det faktiske kendskab der er til regionen og dens styrker, muligheder og udfordringer. Kanaler og aktiviteter Det politiske arbejde i Öresundskomiteen, forretningsudvalget og i Kulturudvalget skal gøres synlig for offentligheden. Det sker inden for rammen af forskellige kanaler som kan deles ind i 7 hovedkategorier: 1. Arrangementer Almedalen, Folkemødet, Tinget, Öresundskomiteen i Bruxelles, politiske kongresser, Ambassader i Stockholm, mm. 2. Dags- og fagpressen Sekretariatet understøtter formandskabet, forretningsudvalget Öresundskomiteen og udvalg i forhold til kommunikation med pressen. Pressekontakten målrettes mod de for sagen mest relevante medier på begge sider af Sundet. 3. Trykt materiale og annoncering Info-materiale om komiteen, publikationer, rapporter. 4. Netværk Kommunikationsindsatsen samtænkes med de netværk Öresundskomiteen medvirker i: Forum for Markedsføring, AEBR, DSA, STRING. 5. Analyse og dokumentation Komiteen udfører analyser sammen med andre aktører, bl. a omkring Tendens Øresund som udkommer hvert andet år. I 2013 vil sekretariatet være ansvarlig for opdateringen af 15

16 Med helt nye nøgletal har Öresundskomiteen et godt værktøj til at servicere politikere, pressen og borgere og skabe større synlighed, debat og ikke mindst legitimitet for Öresundskomiteen, som den instans man skal kontakte, hvis man vil have opdateret øresundsstatistik Öresundskomiteens hjemmeside er en vigtig kanal i kommunikationsarbejdet og den er et værktøj der kan skabe identitet omkring komiteen og Øresundsspørgsmålene. 7. Sociale medier Udviklingen med de sociale medier og brugen af ny teknologi i kommunikationen er eksploderet de senere år. Öresundskomiteen ønsker at følge med denne udvikling og teste mulighederne for at markere sig i mediebilledet på nye måder. Fx kan kan filmediet benyttes og i stedet for trykt materiale laves der film, som lægges på hjemmesiden og YouTube, og fx korte klip, hvor Öresundskomiteens politikere udtaler sig om deres vision for Øresundsregionen eller interviews med relevante ministre. Der skal laves en strategi for brugen af sociale medier, så Öresundskomiteen kan arbejde mere målrettet med digitale medier. 16