14. Konference om Leksikografi i Norden. 30. maj 2. juni 2017 Reykjavík. Abstracts

Transkript

1 14. Konference om Leksikografi i Norden 30. maj 2. juni 2017 Reykjavík Abstracts Nordisk forening for leksikografi & Árni Magnússon-instituttet for islandske studier 0

2 Plenumforelæsninger Bolette Sandford Pedersen Nordisk Forskningsinstitut, København Semantisk processering på basis af leksikografisk viden Intelligent teknologi står foran det helt store gennembrud, og semantisk processering udgør en vigtig komponent i denne omvæltning. Med semantisk processering tænker vi på systemer der maskinelt kan udtrække og behandle viden fra tekst og talt sprog ved fx at entydiggøre ord i en kontekst og automatisk og beregne hvem der gør hvad, hvor og hvornår. I mit foredrag vil jeg argumentere for vigtigheden af at den viden vi repræsenterer og genererer i de leksikografiske miljøer gøres egnet til og tilgængelig for brug i teknologien; herunder særligt i systemer med kunstig intelligens. Jeg vil argumentere for hvorfor det er særlig vigtigt at vi i de relativt små sprogsamfund som de nordiske er bevidste om dette fokus på udnyttelse og tilgængeliggørelse. Ved NFL-konferencen i København 2015 præsenterede vi (Center for Sprogteknologi på Københavns Universitet og Det Danske Sprog- og Litteraturselskab) de første foreløbige resultater af det forskningsprojekt vi sammen har arbejdet på de senere år, og hvor et vigtigt mål har været at udvikle et semantisk opmærket korpus til brug for maskinlæring hvor opmærkningen tager udgangspunkt i leksikografisk viden fra eksisterende ordbøger. Ved NFL 2017 vil jeg drage nogle mere overordnede konklusioner på projektet og anlægge kursen for det videre arbejde. Jón Hilmar Jónsson Árni Magnússon-instituttet for islandske studier, Reykjavík ÍSLENSKT ORÐANET: Tekstbasert kartlegging og presentasjon av leksikalske relasjoner Nå når 20 år er gått fra utgivelsen av Nordisk leksikografisk ordbok, kan vi konstatere at fremveksten av den digitale ordboken har hatt en revolusjonerende effekt på ordboksarbeid og i flere henseender endret og utvidet leksikografiens innhold og karakter. Dette gjelder mange sentrale områder alt fra materialeinnsamling og databehandling til struktureringen av ordboksteksten. Tradisjonelle kriterier for typologisk klassifisering av ordbøker gjelder ikke lenger, bl.a. fordi det er blitt enklere å forene ulike brukerbehov og tilby varierende synsvinkler til en leksikografisk beskrivelse. De ulike informasjonstyper er ikke strikt adskilt og kan opptre i et aktivt samspill i ordboksteksten. Selve hovedbegrepet lemma har også fått et nytt innhold og en mer omfattende funksjon. Denne omveltningen blir spesielt merkbar når det dreier seg om et ordboksverk som opprinnelig ble utformet som en trykt ordbok, og som senere har utviklet seg og påtatt seg nye funksjoner som en ordbok i digital form. Íslenskt orðanet ( som nylig er utkommet i en sterkt revidert og utvidet utgave, har en utviklingshistorie som går tilbake til midten av 1980-årene. I den første fasen gjaldt oppmerksomheten spesielt ordforbind- 1

3 elser og konstruksjoner, senere kom det begrepsmessige aspektet inn i bildet, og dermed ble det også aktuelt å kartlegge samspillet mellom de syntagmatiske og semantiske relasjonene. Betydningsbærende ordforbindelser setter et sterkt preg på ordnettets lemmaliste der de blir behandlet og analysert på samme måte som ettordslemmaer. Semantisk analyse og klassifisering står i fokus for den leksikografiske beskrivelsen der kollokasjoner og især parataktiske forbindelser avslører semantiske relasjoner. Analysen bygger i hovedsak på faktisk ordbruk i Nasjonalbibliotekets store digitale tekstsamling ( med tekster fra islandske aviser og tidsskrifter samt et grammatisk tagget korpus ( med tekster fra perioden etter Begrepsklassifiseringen dekker hovedparten av lemmabestanden der de enkelte lemmaer gir tilgang til og oversikt over ordtilfanget til det aktuelle begrepet, og en relasjonsanalyse generer en liste med krysshenvisninger til beslektede begreper. Grammatisk tagging av samtlige flerordslemmaer gir dessuten grunnlag for klassifisering etter struktur og konstruksjonsmønster. Ved analysen av de leksikografiske data blir det lagt særlig vekt på å kartlegge de enkelte lemmaenes plassering i forhold til semantisk beslektede lemmaer og gi innsikt i deres semantiske nærhet. Denne analysen utdyper en tradisjonell synonymgruppering og gir den et mer dynamisk preg. I foredraget blir Íslenskt orðanet presentert med henblikk på hvordan en digital ordbok kan bygges opp av ulike komponenter som ved en omfattende analyse og markering blir koblet sammen til en dynamisk helhet. Matthew Whelpton Islands universitet, Reykjavík The Variability of Semantic Categories An Experiment in Extensional Semantics The question of how naming practices relate to concepts on the one hand and the natural organisation of the world on the other is an enduring topic of controversy and debate in a number of fields, including philosophy, psychology, linguistics and anthropology. Is naming more strongly conditioned by properties of the external environment (Berlin, 1992; Hunn, 1977), innate concepts (Fodor, 1975) or semiotic properties of the linguistic system (Sapir, 1912, 1929; Whorf, 1956)? Are abstract terms more variable than concrete terms (Gentner, 1981; Gentner & Boroditsky, 2001) or open class terms more variable than closed class terms (Haspelmath, 2003; Landau & Jackendoff, 1993; Talmy, 1983)? The Evolution of Semantic Systems (EoSS) project (Majid, Jordan, & Dunn, 2011) sought to address such issues by collecting naming data from 50 Indo-European languages, using a fixed stimulus array covering four domains: colours (attributes), body parts (parts), containers (objects), and spatial relations (relations). Results for the Germanic subgroup of languages (Majid, Jordan, & Dunn, 2015) shows the least naming variation for colours and body parts and the most for spatial prepositions, with container naming in the middle. In this lecture I review three studies relating to the EoSS data for Icelandic. Berthele et al. (2015) argue that the coding of spatial information cannot be adequately assessed without including spatial information encoded in the verb as well as the preposition. They find a sharp difference between Frisian, which tends to encode spatial manner information on the verb, and Icelandic which tends to elaborate spatial orientation information using complex prepositions. Container naming is well-known to show a great deal of variability (Ameel, Malt, Storms, & Van Assche, 2009; Malt, Sloman, Gennari, Shi, & Wang, 1999), as also confirmed in the EoSS results. Taking up a hypothesis by Malt and her colleagues (Malt et al., 2003, p. 35; Malt and Majid, 2013, p. 588) that the morphology of a language can have an influence on the placement 2

4 of extensional boundaries within a lexical domain, Whelpton et al. (2015) compare container naming in Icelandic and Dutch. They demonstrate that the Dutch diminutive -(t)je favours a cut between small items versus others, whereas Icelandic, which does not use the diminutive in this domain, favours a cut between large items and others. However, unlike Malt, they find no evidence that the diminutive produces a proliferation of terms and/or fine-grained nesting within the extensional domain. Nor, surprisingly, are diminutive terms associated with their own prototypical exemplar. Extending the EoSS work on colour terms, data was collected for Icelandic Sign Language (Colour in Context project) and for North American Icelandic and North American English (Heritage Language, Linguistic Change and Cultural Identity project), allowing the comparison of colour naming in two typologically unrelated languages in the same cultural environment and two historically related languages developing in different environments. In keeping with the EoSS findings, all the languages are found to be strongly statistically correlated in colour naming, despite a range of interesting variations in salient colour terms and formal naming strategies. The picture that emerges is one of strong neuro-psychological constraints on colour naming, structured variation in spatial relation naming which is sensitive to typological factors, and relatively free naming of containers which can be influenced not only by cultural factors but also by linguistic differences such as morphological productivity. References Ameel, E., Malt, B. C., Storms, G., & Van Assche, F. (2009). Semantic convergence in the bilingual lexicon. Journal of Memory and Language, 60(2), Berlin, B. (1992). Ethnobiological Classification: Principles of Categorization of Plants and Animals in Traditional Societies. Princeton, N.J: Princeton University Press. Berthele, R., Whelpton, M., Næss, Å., & Duijff, P. (2015). Static spatial descriptions in five Germanic languages. Language Sciences, 49, Fodor, J. A. (1975). The Language of Thought. New York: Crowell. Gentner, D. (1981). Some interesting differences between verbs and nouns. Cognition and Brain Theory, 4(2), Gentner, D., & Boroditsky, L. (2001). Individuation, relativity, and early word learning. In Language acquisition and conceptual development (pp ). Cambridge: Cambridge University Press. Retrieved from Haspelmath, M. (2003). The geometry of grammatical meaning: semantic maps and cross-linguistic comparison. In M. Tomasello (Ed.), The New Psychology of Language: Cognitive and Functional Approaches to Language Structure (Vol. 2, pp ). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. Hunn, E. S. (1977). Tzelta Folk Zoology: The Classification of Discontinuities in Nature. New York: Academic Press. Landau, B., & Jackendoff, R. (1993). Whence and whither in spatial language and spatial cognition? Behavioral and Brain Sciences, 16(2), Majid, A., Jordan, F., & Dunn, M. (2011). Evolution of Semantic Systems Procedures Manual. Nijmegen: Max Planck Institute for Psycholinguistics. Majid, A., Jordan, F., & Dunn, M. (2015). Semantic systems in closely related languages. Language Sciences, 49, Malt, B. C., Sloman, S. A., Gennari, S., Shi, M., & Wang, Y. (1999). Knowing versus Naming: Similarity and the Linguistic Categorization of Artifacts. Journal of Memory and Language, 40(2), Sapir, E. (1912). Language and Environment. American Anthropologist, 14(2), Sapir, E. (1929). The Status of Linguistics as a Science. Language, 5(4), Talmy, L. (1983). How language structures space. In H. L. Pick Jr. & L. P. Acredolo (Eds.), Spatial Orientation: Theory, Research and Application. New York: Plenum Press. Retrieved from Whelpton, M., Guðmundsdóttir Beck, þórhalla, & Jordan, F. M. (2015). The semantics and morphology of household container names in Icelandic and Dutch. Language Sciences, 49, Whorf, B. L. (1956). Science and linguistics. In S. Chase & J. B. Carroll (Eds.), Language, Thought, and Reality: Selected Writings of Benjamin Lee Whorf (pp ). New York: MIT Press. 3

5 Forelæsninger i parallelle sessioner Anna Helga Hannesdóttir & Benjamin Lyngfelt Göteborgs universitet, Göteborg Kontrastiv konstruktionsgrammatik och tvåspråkig lexikografi Inom konstruktionsgrammatiken fokuseras bl.a. mönster som varken är rent lexikala eller rent syntaktiska och därför tenderar att försummas i både ordböcker och grammatikor. Vid Göteborgs universitet utvecklas en databas med beskrivningar av svenska konstruktionsmönster. Detta s.k. konstruktikon är avsett för såväl språkteknologisk som manuell analys och beskrivning. Konstruktikonet är fritt tillgängligt via Språkbanken. Konstruktionsgrammatikens relevans för enspråkig lexikografi och konstruktioners beskrivning i svenska ordböcker har diskuterats bl.a. av Lyngfelt & Sköldberg (2013) och Blensenius (u.u.). I ett kontrastivt perspektiv har de svenska konstruktionsmönstren relaterats till engelska motsvarigheter (Bäckström et al. 2014). En jämförelse mellan svenska konstruktionsmönster, såsom de beskrivs i konstruktikonet, och isländska visar att en del svenska konstruktioner har direkta ekvivalenter i isländskan. Den grammatiska och semantiska strukturen är parallell i de båda språken liksom utrymmet för lexikalisk variation. I föredraget ges exempel på konstruktionsmönster som är gemensamma för båda språken och på hur sådana mönster redovisas i den isländsk svenska nätordboken Islex.se. Vidare diskuteras hur ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv inom tvåspråkig lexikografi kan bidra till att stringenta ekvivalensrelationer kan upprättas mellan enheter som inte nödvändigtvis är lexikaliskt ekvivalenta. Litteratur Blensenius, Kristian u.u. Valens- eller konstruktionsuppgifter: redovisningar av aspektuella konstruktioner i några svenska ordböcker och i en dansk. Bäckström, Linnéa, Benjamin Lyngfelt & Emma Sköldberg Towards interlingual constructicography. I: Constructions and Frames 6.1: Lyngfelt, Benjamin & Emma Sköldberg Lexikon och konstruktikon ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv på lexikografi. I: LexicoNordica 20: Svenskt konstruktikon: < Ann-Kristin Hult Lexikaliska institutet, Institutionen för svenska språket, Göteborg Användningen av en inlärningsordbok på nätet fallet Lexins svenska lexikon I mitt föredrag ämnar jag redogöra för resultaten från ett nyligen avslutat avhandlingsprojekt om användningen av Lexins svenska lexikon (2011), LSL, (Hult 2016). LSL är en enspråkig inlärningsordbok för nybörjare i svenska och en del av det större projektet Lexin. Det innehåller förutom LSL ett tjugotal tvåspråkiga lexikon mellan svenska och större invandrarspråk i Sverige (Beijer & Fre Woldu 1997). Lexin-ordböckerna har sedan början av 2000-talet funnits fritt tillgängliga på internet i webbportalen Lexin på nätet ( Förlagan utgörs emellertid av ordböcker i tryckt format. Undersökningen har genomförts genom en kombination av metoder loggfilsanalys, webbaserat frågeformulär samt länkning av loggfilsdata och enkätdata. Syftet med studien har varit att undersöka användningen av LSL, granska vilka det är som använder LSL samt näranalysera 4

6 enskilda informanters sökbeteende. De tre delsyftena har i sin tur bildat utgångspunkt för tre delstudier: 1) kvantitativ analys av lexikonuppslagningar och navigeringsval (klickningar) på ordbokens webbsida, 2) kvantitativ/kvalitativ enkätstudie om användarna och deras användning av LSL och 3) kvalitativa näranalyser av några enskilda informanter och deras aktiviteter på webbsidan. LSL genomgick relativt nyligen en omfattande revidering och studien baseras på material från både före och efter denna omarbetning. Genom en kombination av metoder kan en mer komplett och nyanserad bild av faktisk ordboksanvändning uppnås (jfr Lew 2002:268, Tarp 2008:27). Min studie är ett exempel på hur en sådan kombinatorisk undersökning kan genomföras. De olika metoderna genererar resultat som kompletterar varandra och detta har gett en mer rättvisande beskrivning av användningen av Lexins svenska lexikon. Litteratur Beijer, Mai & Kiros Fre Woldu Detta är LEXIN. Lexikon för invandrare. Lägesbeskrivning våren Stockholm: Skolverket. Hult, Ann-Kristin Ordboksanvändning på nätet. En undersökning av användningen av Lexins svenska lexikon. (Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 27.) Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Lew, Robert Questionnaires in dictionary use research: A reexamination. In: Braasch, Anna & Claus Povlsen (eds), Proceedings of the Tenth EURALEX International Congress. EURALEX 2002, Copenhagen, Denmark, August Vol. 1. Copenhagen: Center for Sprogteknologi, Copenhagen University, s Lexins svenska lexikon [Svenska ord] uppl. < Hämtat 4 februari Tarp, Sven Kan brugerundersøgelser overhoved afdække brugernes leksikografiske behov? LexicoNordica 15, s Ari Páll Kristinsson Árni Magnússon-instituttet for islandske studier, Reykjavík Holdninger og formål påvirker brugen af (fremmed)sproglige resurser: behandling af statsnavne i en offentlig statsnavnefortegnelse Der findes let tilgængelige sproglige resurser angående statsnavne i verden, f.eks. De Forenede Staters liste over selvstændige stater (udarbejdet af ekspertgruppen UNGEGN), derudover f.eks. ISO-standarden nr , Wikipedia, atlasser m.m. Når en fortegnelse over statsnavne har som funktion at standardisere sprogbrugen i tekster på et bestemt sprog, må der tages hensyn til forskellige synspunkter og principper der har at gøre med sproghistorie, harmoni, transskriberingsmetoder, og sågar en tradition for oversættelser af fremmede statsnavne, m.m. Her kan der let opstå uoverensstemmelse og diskrepans i behandlingen af enkelte statsnavne. I dette indlæg beskrives udarbejdelsen af en opdateret fortegnelse over rekommendarede statsnavne i islandske tekster, i regi af en samarbejdsgruppe med medlemmer fra Islandsk statistisk bureau, Udenrigsministeriet, Árni Magnússon-instituttet for islandsske studier, Islandsk Sprognævn og Islands Radio. De forskellige holdninger og hensigt blandt samarbejdsgruppens aktører beskrives kort, og også selve resultatet af arbejdet, dvs. en offentlig fortegnelse over statsnavne ( 2015). I indlægget beskrives der først og fremmest hvordan forskellige meninger og formål påvirker vurdingen af de principper der må overvejes, og evt. fører til paradoksale resultater f.eks. princippet om hensyn til etablerede former i ældre tekster vs. princippet om hensyn til internationale former og genuine former af statsnavne. Hertil kommer der spørgsmål om forskellig grad af ortografisk tilpasning, metoder ved transskription af navne, og sågar eventuelle oversættelser. Som eksempler på de forskellige løsninger i islandsk kan f.eks. nævnes navne som Nýja-Sjáland (e. New Zealand); Mósambík (port. Moçambique) og dobbeltformer som Fílabeinsströndin, Côte d Ivoire (jf. d. Elfenbenskysten, Côte d Ivoire). 5

7 Asgerd Gudiksen & Henrik Hovmark Nordisk Forskningsinstitut, København Ømålsordbogen som leksikografisk og sproglig resurse Som et led i omstillingen til databasebaseret produktion er Ømålsordbogens hidtil udkomne, trykte bind bind 1 11, ca. halvdelen af ordbogen blevet digitaliseret og er nu tilgængelige som én, søgbar xml-fil som kan tilgås via ordbogens redigeringsværktøj. Det giver helt nye muligheder for at bruge materialet som leksikografisk og sproglig resurse, både internt på redaktionen og eksternt. Først og fremmest giver digitaliseringen mulighed for flere og mere systematiske søgninger. Det har fx hidtil været et problem at belæg på den samme flerordsforbindelse ofte har været placeret under flere opslagsord i seddelsamlingen og derfor er blevet behandlet flere gange i ordbogen og hvad værre er: undertiden uden alle tilgængelige belæg. Med det nye søgeværktøj kan man hurtigt overskue hvor en flerordsforbindelse (evt. allerede) optræder i de trykte bind og dermed foretage en mere konsekvent redaktion. Basen er minimalt opmærket efter skriftsnit. Det er oplagt at udnytte dette ved visning og søgning i en evt. fremtidig netpublicering, men desuden vil opmærkningen formentlig kunne udnyttes til at tilkoble seddelmaterialet til basen, når den igangværende digitalisering af sedlerne er afsluttet. Den nye base udgør også en ny indgang til ordbogens sproglige og kulturhistoriske oplysninger i bredere forstand. Endelig vil basen give mulighed for at udbygge og forbedre ordbogens omfattende referencesystem. Det kommer især til udtryk i de såkaldte leksikonafsnit med etnologisk-kulturelt indhold og i organiseringen i hovedsynonymer og synonymkredse inden for det landbrugsfaglige område. Ordbogens nye resurser vil muliggøre at også emner der ikke tidligere har været systematisk gennemgået, kan behandles systematisk. Aurelija Griskeviciene Vilnius University, Vilnius Norskhet sett fra litauisk perspektiv Innholdet i tospråklige ordbøker avhenger av to kulturelle kontekster. Leksikografi, spesielt tospråklig leksikografi, overskrider ofte språkvitenskapens grenser, og ordboksforfattere må ofte samtidig med lingvistisk informasjon presentere en fremmed kultur for brukerne av målspråket og/eller kildespråket. Jeg vil ta utgangspunkt i ekvivalensproblemet i tospråklige ordbøker og analysere begreper som ikke har ekvivalenter i målspråket og dermed krever forskjellige strategier. Fenomenet nullekvivalens har fått mye oppmerksomhet i leksikografisk teori og praksis: man har definert flere kategorier av oppslagsord som mangler en ekvivalent i målspråket, og forskjellige alternativer til løsning av problemet har vært diskutert (Pažūsis 2014, , Svensen 2004, ). Nullekvivalensproblemet er relevant ikke bare for leksikografer, men også for leksikologer, oversettere, andrespråkslærere for alle som har kjennskap til en annen kultur og ønsker å formidle den til brukergrupper som ikke kjenner den. Jeg vil analysere alle forekomstene av nullekvivalens (leksemer som matpakkekjører, spiseplikt, språkstrid, pytt-i-panne, pensjonspoeng, vestavær) mellom norsk og litauisk i Norsk-litauisk ordbok (NLO). Ordboka inneholder ca oppslagsord med ca. 360 tilfeller av nullekvivalens. Jeg vil presentere de typene norske oppslagsord som ikke har ekvivalenter i litauisk, analysere oversetternes og redaktørenes valg (encyklopediske forklaringer, oversettelseslån, språklige nydannelser, omtrentlige ekvivalenter eller kombinasjon av flere oversettelsesstrategier), vise kvantitative data om løsningene og diskutere hva NLO gjennom nullekvivalens 6

8 avslører om de to kulturene hvilke likheter og forskjeller i livssyn og begrepsdannelse som kommer fram. Referanser Svensén, Bo (2004): Handbok i lexikografi. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Pažūsis, Lionginas (2014): Kalba ir vertimas. Vilnius: Lodvila Ágústa Þorbergsdóttir Árni Magnússon-instituttet for islandske studier, Reykjavík Termbankens forskellige resurser Idéen om at oprette en termbank, hvor islandske termer skulle findes på ét sted, blev først udtrykt i 1979, men den blev ikke realiseret før end i slutningen af 1997 da Orðabanki Íslenskrar málstöðvar (Islandsk Sprogsekretariats Ordbank, herefter: termbanken) blev lanceret. Oprettelse af en termbank er en stor udfordring på mange måder, ikke mindst hvad angår indhold. I termbanken findes der forskellige terminologiske samlinger fra flere kilder. I mit foredrag gør jeg rede for deres oprindelse, hvem har lavet disse samlinger og hvem har ophavsretten til dem. Jeg ser på den indre struktur, hvilke informationer tages med i de enkelte samlinger og vurderer, om disse forskellige resurser danner en helhed. Er termbankens indhold vidtrækkende nok? Findes der terminologiske samlinger i de fleste fag og kan man finde termlister som overlapper hinanden og berører samme område? Har termbanken formået at indfri de store forventninger da den blev oprettet, fx kvalitetssikring og koordinering af termer? Stoler brugere på termbanken når de leder efter termer? Jeg vil gøre rede for udviklingen og den nuværende situation. Bodil Rosqvist & Bo-A. Wendt Svenska Akademiens ordboksredaktion, Lund Gammalt projekt och nya resurser SAOB:s hantering av nytillkomna elektroniska textmängder Liksom alla andra stora historiska ordboksprojekt som startades i Europa på 1800-talet grundar sig Svenska Akademiens ordbok (SAOB) på språkprov som är manuellt och selektivt excerperade från autentiska texter och arkiverade i lappformat. I dag beräknas det insamlade materialet bestå av knappt 9 miljoner språkprov. I en tid med ständigt ökad tillgänglighet av databehandlat textmaterial måste detta betraktas som en förhållandevis liten korpus. Nya möjligheter har öppnat sig när det gäller att förankra lexikalisk analys och beskrivning i det autentiska språkbruket. Emellertid innebär tillgången till nya digitala resurser också att vi lexikografer ställs inför metodiska problem. Dels gäller det materialets hanterlighet med avseende på omfång vid den semantiska analys som i en historisk ordbok oftare än annars rör sig i hittills oprövad terräng. Dels gäller det den genrebredd och den kronologiska (diakrona och synkrona) bredd som är grundläggande för en historisk ordbok, där man på förhand inte vet vilka ord som över huvud taget funnits eller vilka användningar ett i och för sig känt ord en gång i tiden har kunnat ha. Vi kommer i vårt föredrag att diskutera dels hur SAOB:s redaktion har valt att hantera förhållandet att vårt excerptmaterial numera så lätt kan kompletteras med (vissa typer av) digitalt sökbart material, dels hur vi när arbetet med en reviderad andra upplaga (i digital form) inleds skall ställa oss till frågan om vilket material denna revision skall grunda sig på. 7

9 Carina Nilstun Kunnskapsforlaget, Oslo Når breen kalver leksikalisering av bøyde former Når man arbeider seg systematisk gjennom ordforrådet i et språk, kommer man stadig borti tilfeller på ord som ved konversjon er dannet av en bøyd form. Særlig gjelder dette partisipper (spennende (verb i presens partisipp) > adjektiv, utsøkt (verb i perfektum partisipp) > adjektiv), men også genusbøyning (snart (adjektiv, nøytrum) > adverb), kasusbøyning (brokades (genitiv av substantiv) > adjektiv, midtvinters (genitiv av substantiv) > adverb) og gradbøyde former (ytterligere (adjektiv i komparativ) > adjektiv/adverb). Disse ordene er da på samme tid bøyd form i ett paradigme og grunnform i et annet. I leksikologien kan dette betraktes som en mulighet, en av to lesninger, mens vi i leksikografien må ta stilling til når en bøyd form skal behandles som en ny grunnform. Grunnformen (med sitt paradigme) er enheten vi arbeider med som leksikografer. Etter hvilke kriterier skal en bøyd form analyseres også som egen grunnform? Korpusbelegg og frekvens er ikke nok. Siden det i disse tilfellene er fullstendig sammenfall i form, må det ligge en analyse og en forståelse i bunnen, en tolkning av materialet. Finnes det i nordisk leksikografi og leksikologi noen praktiske veivisere for å vurdere leksikalisering i konkrete tilfeller? Caroline Sandström Institutet för de inhemska språken, Helsingfors Finlandssvenska dialektordböcker i ljuset av insamlat material De svenska dialekterna i Finland dokumenterades under början av 1900-talet i dialektordböcker över svenskan i Finland och Baltikum. De mest omfattande är H. Vendells Ordbok över de östsvenska dialekterna ( ; ca uppslagsord) och V.E.V. Wessmans Samling av ord ur östsvenska folkmål ( ; ca uppslagsord). Mindre, regionalt begränsade finländska ordböcker över svenska sockendialekter gavs ut på talen. Ordbelägg från Svenskfinland ingick också i J.E. Rietz Svenskt dialektlexikon Ordbok öfver svenska allmogespråket ( ) som kom ut i Sverige. Vid Institutet för de inhemska språken pågår redigering av Ordbok över Finlands svenska folkmål, som planeras omfatta ca uppslagsord. Redigeringsarbetet inleddes på talet. Ordboken bygger på material som började samlas in på 1860-talet. Från slutet av talet kompletterades och utvidgades arkivmaterialet systematiskt genom uppteckningar i fält. När inspelningstekniken på talen gav nya möjligheter gjordes inspelningar, som transkriberades och excerperades för ordboken. Ordbokens första häfte publicerades 1976; under åren utkom fyra tryckta band. Från och med 2013 publiceras verket också på nätet; se I mitt föredrag diskuterar jag utifrån jämförelser mellan Ordbok över Finlands svenska folkmål och tidigare dialektordböcker hur tillväxten av arkivmaterial, men också teoretisk medvetenhet om skillnader mellan grammatiska mönster i tal och skrift gör Ordbok över Finlands svenska folkmål mer vederhäftig och mångsidig när det gäller uppgifter om ordens utbredning, böjning och användningsmönster. I synnerhet i fråga syntaktisk variation, eftersom ordboken innehåller talrika exempel som belyser detta. 8

10 Carsten Hansen & Jakob Steensig Copenhagen University & Aarhus University Ord i samtaler findes de? Der eksisterer to projekter i Danmark der udforsker alment samtalesprog, ét med en grammatisk tilgang, DanTIN (Danish Talk-In-Interaction) (samtalegrammatik.dk), og ét med en leksikografisk tilgang, Ordbog over Dansk Talesprog (ODT). Projekterne deler dogmet om samtaleelementernes interaktionelle forankring, og de har derudover teoretiske og metodiske ligheder såsom korpusfundering og multimodalitet. Begge vil bryde med den skriftsprogsbaserede sprogbeskrivelses hegemoni og via en nytænkning ikke bare af det leksikografiske lemmabegreb (ODT) men af selve det skriftsprogsbaserede leksembegreb bidrage til en konsekvent lydbaseret tilgang til ytringens elementer. Metodisk rejser der sig mindst to spørgsmål som en leksikografi og en grammatik der vil tage samtalesproget alvorligt, må forholde sig til: (1) Hvor går grænserne for et leksem? Er fx jojo eller nåja ét eller to leksemer? Man kan ikke bruge mellemrum som kriterium, og af metodiske årsager løser det ikke problemet at spørge sprogbrugerne. (2) Er en streng af lyd udtalt med to forskellige intonationsmønstre det samme leksem, fx okay udtalt med henholdsvis stigende og faldende intonation? I foredraget vil vi med udgangspunkt i en eksemplarisk multimodal sekvens fra det offentligt tilgængelige korpus af autentiske samtaledata Samtalebanken demonstrere hvordan vi teoretisk og metodisk nytænker den traditionelle opfattelse af arbejdsdelingen mellem grammatik og ordbog, hvor grammatikken fokuserer på det generelle og ordbogen det specielle. I foredraget vil vi samtidig give et bud på brugen af lyd- og videooptagelser, transskription samt anden annotation. Det fælles foredrag er et udtryk for de igangværende bestræbelser på at integrere DanTIN og ODT i et nyt og innovativt fælles projekt: samtalesprog. Christian-Emil Smith Ore & Oddrun Grønvik ILN, Universitetet I Oslo Bokmål og nynorsk samindeksert Metaordboka som verktøy for jamføring og utforsking av ordtilfang Anten ein ser bokmål og nynorsk som to ulike, men nærskylde, skriftmål eller som to ulike skriftlege uttrykk for norsk talemål, så utgjer dei til saman den skriftspråklege ramma som folk i Noreg lever innanfor. Dette er også uttrykt i ordboksportalen ordbok.uib.no, der om lag 80 % av søkja går til både Bokmålsordboka og Nynorskordboka, ikkje den eine eller den andre. Dersom ein skal få eit sannferdig bilete av korleis tilhøve mellom dei to skriftmåla er, må ein jamføra dei ord for ord. Slik jamføring kan gje eit langt meir nøyaktig bilete av kva som er sams og kva som er ulikt i bokmål og nynorsk. Språksamlingane ved UiB har eit verktøy som tillet jamføring på ordnivå Metaordboka. Metaordboka er brukt til å indeksera dei nynorske språksamlingane sidan Metaordboka er ein formindeks. Homografseparering og anna semantisk inndeling ligg i dei innlenka ordbøkene. Men Metaordboka tillet indeksering av tilfang med a) språkform (bokmål og nynorsk), b) fleire oppslag for kvar, c) normeringsstatus, d) datering av status. Det er dermed mogleg å byggja inn eit historisk formregister per oppslagsord ved å kopla til leksikalske resursar også for bokmål. Som ein test av potensialet i Metaordboka for jamføring av bokmål og nynorsk er fleire bokmålskjelder, blant andre Bokmålsordboka (2005) og Nyordsmaterialet (ekserpt hovudsakleg frå ) kopla til Metaordboka. I innlegget vil vi drøfta metoden som er brukt, førebelse resultat og forskingspotensial. 9

11 Litteratur Grønvik, Oddrun (2016). Vitskaplegheit og samfunnsrelevans for store ordboksverk. I: Gudiksen og Hovmark (red.), 2016: Nordiske Studier i Leksikografi 13. Rapport fra 13. Konference om Leksikografi i Norden maj København, s Ore, Christian-Emil (1999). Metaordboken et rammeverk for Norsk Ordbok. I: Gellerstam et al. (red.) 2001: Nordiska studier i lexikografi 5. Rapport från Konferens om Lexikografi i Norden maj Göteborg, s Ore, Christian-Emil Smith (2012). Nettordbøker og Norsk Ordbok hvordan etablere en vitenskapelig nettordbok, I: Birgit Eaker; Lennart Larsson & Anki Mattisson (red.), Nordiska studier i lexikografi 11. Rapport från Konferensen om lexikografi i Norden, Lund maj Nordisk forening for leksikografi, s Ellert Johannsson & Simonetta Battista Nordisk Forskningsinstitut, København Middelaldertekster som sproglig ressource Ordbog over det norrøne prosasprog (ONP) er et ordbogsprojekt under Nordisk forskningsinstitut ved Københavns Universitet. ONP registrerer ordforrådet i de oldnordiske prosatekster, som er overleveret i norske og islandske håndskrifter fra ca til slutningen af middelalderen. En oprindelig planlagt trykt publikation på 13 bind blev indstillet i 2004 efter at 3. bind var udkommet. Kort derefter blev både udgivet og uudgivet ordbogsmateriale gjort tilgængeligt online. Ordbogsmaterialet bliver løbende udvidet og digitaludgaven er under konstant udvikling. ONPs kildemateriale består af middelaldertekster, både tekstudgaver og uudgivne middelalderhåndskrifter. Ifølge ONPs redaktionelle principper skal ordbogens materiale genspejle originalkilden så nøjagtigt som muligt, hvilket betyder at citaterne ikke er normaliserede. ONP forsøger at give et bredt syn på hele periodens ordforråd med repræsentative eksempler fra alle bevarede tekstgenrer og eksempler på alle kendte ord. I denne præsentation vil vi give et overblik over ONPs kildemateriale og principperne som er blevet brugt ved excerpering af tekster. Vi diskuterer ONPs citatsamling, hvordan den dækker adskillige tekstgenrer, tidsperioder og oprindelsessteder. Vi gør rede for håndtering af forskellige teksttyper og hvordan citatsamlingen fortsat vokser og ændres. Vi viser ordbogsmaterialet på nettet og demonstrerer, hvilke muligheder brugeren har for at fordybe sig i kildematerialet, fx forskellige slags søgemuligheder, linking til diverse ekstra informationer, adgang til ordbogscitater i større sammenhæng, visning af scannede citatsedler og nærmere oplysninger om håndskrifter. Til slut vil vi diskutere mulighederne ved videreudviklingen af ONP-online fx hvordan indtastet kildemateriale kan bruges som korpus og hvordan moderne elektroniske tekstudgaver vil kunne supplere eller integreres i ONPs database. Emma Sköldberg & Lena Wenner Institutionen för svenska språket, Göteborg & Institutet för språk och folkminnen, Uppsala Amatörlexikografiska insatser på sajten Folkmun.se I vårt föredrag presenteras sajten Folkmun.se, en nätbaserad ordbok vars innehåll tillkommit genom s.k. crowdsourcing. Ordboken startades 2007 och innehåller i dagsläget närmare uppslagsord. Användargenerade sajter, som Folkmun.se, är viktiga för att de behandlar ord som av olika skäl inte tas upp i traditionella ordböcker. Många av orden i Folkmun.se är dialektord eller rena slangord, men även så kallade runda ord är vanligt förekommande. Dessa sajter fyller också en funktion hos gemene man eftersom de bekräftar att ett visst ord existerar. Vi intresserar oss för hur Folkmun.se utvecklats över tid, med särskilt fokus på bidragsgivarna 10

12 och deras roll i denna utveckling. Vi har tillgång till den databas som ligger till grund för sajten och där all information sparas. I databasen finns förutom uppslagsorden med betydelseangivelser och etiketter (slang, dialekt o.s.v.) också information om när orden skickades in, under vilken signatur de har infogats och om de är synliga på sajten eller ej. Vi har valt att närstudera tio signaturer och kartlägga deras bidrag sedan sajten startades. På så vis kan vi besvara frågor som rör eventuella mönster i bidragsgivandet och vilka faktorer som tycks trigga att ett ord läggs in eller en artikel vidareutvecklas. Vår studie visar att många av bidragsgivarna tycks ha ett genuint intresse för ord, vad de betyder och hur de används. Något som också stimulerar bidragsgivandet är att användarna direkt ser resultat på webben. Håkan Jansson Högskolan Väst, Trollhättan Som du söker får du svar! En jämförelse mellan fyra nordiska standardkorpusar med avseende på sökmöjligheter och svar Allt sedan Svensk Ordbok (1986) och Collins COBUILD English Dictionary (1987) är det kutym att ta stöd i korpus vid utarbetande av ordböcker. De nordiska korpusar som står till buds skiljer sig dock åt när det gäller förhållandevis viktiga parametrar som aktualitet, storlek och taggning. Detta bidrag avser att undersöka hur de nämnda skillnaderna tar sig uttryck och vilka konsekvenser de kan ha vid olika sökningar. I detta bidrag undersöks fyra nordiska standardkorpusar den danska KorpusDK, den isländska Mörkuð íslensk málheild (MÍM), den norska Norsk aviskorpus och den svenska Korp. De fyra korpusarna skiljer sig så tillvida att två den danska och den isländska är förhållandevis små med 56 och 25 miljoner löpord, medan de andra två innehåller mer är 30 gånger så många ord. I gengäld avser de båda mindre korpusarna att vara i olika grad balanserade, där den isländska även innehåller talspråk. Genom sökningar med sökord som sonderar begränsningar och styrkor hos de olika korpusarna, ges en bild av hur korpusarnas konstruktion och omfång på påverkar vad som står att finna i dem och vad som kan undersökas med deras hjälp. Helga Hilmisdóttir & Marjakaisa Matthíasson Árni Magnússon-instituttet for islandske studier & Helsinki universitet Naturbundna uppslagsord i den isländsk-finska nätordboken ISLEX Islex är en nätbaserad, flerspråkig ordbok där isländska utgör källspråk och danska, färiska, bokmål, nynorska och svenska utgör målspråk. För tillfället utarbetas även en finsk version av ordboken och det är denna version som står i fokus i vårt föredrag. Det finska språket tillhör en annan språkfamilj än de övriga språken i Islex vilket betyder att den finska versionen ibland kräver egna lösningar (se Hilmisdóttir och Martola 2016). I det här föredraget kommer vi att fokusera på naturbundna uppslagsord: ord som tillhör de semantiska kategorierna klimat och landskap. Gemensamt för dessa kategorier är att de har en stark lokal förankring och valet av uppslagsord styrs av isländska förhållanden. En sökning av det semantiska fältet vind ger t.ex. 111 olika uppslagsord som bl.a. beskriver hur stark vinden är och varifrån det blåser. Syftet med studien är att lyfta fram och diskutera naturbundna ord i ordböcker mellan obesläktade språk. Vilka problem uppstår när man arbetar med språk som är förankrade i olika geografiska miljöer? Har finskan t.ex. det ordförråd som behövs för att beskriva isländsk natur? 11

13 Finns det en tendens till att man använder samma ekvivalenter för olika uppslagsord? Om det är fallet, vad kan vi göra för att förbättra ordboken? Litteratur Hilmisdóttir, Helga & Nina Martola Flerspråkig lexikografi och obseläktade språk erfarenheter från finska Islex. Nordiske studier i leksikografi 13, s Henrik Hovmark Nordisk Forskningsinstitut, København Udflytning som formidlingsstrategi i ordbøger I ordbøger er det almindeligt at oplysninger der gælder for flere enheder kun gives én gang, fx formelle oplysninger om ordklasse o.l. i artiklens begyndelse: spat s amer. gruff spat s amer. dask > spat s amer. 1 gruff 2 dask Fænomenet er beskrevet som udflytning (Svensén 2004: ). I eksemplet spat er informationerne s amer. flyttet ud til et øvre overskriftsniveau, og brugeren skal kunne afkode at disse oplysninger nedarves hierarkisk til de følgende underinddelinger. I andre tilfælde nedarves information mellem sideordnede enheder, fx betydningsdefinitioner udfyldt med ds ( det samme, fx Ømålsordbogen: give sig an med ngn ds ): Her kan det være uklart for brugeren hvad ds refererer til. Efterstillet udflytning kan også være problematisk. I Ømålsordbogen kan geografisk udbredelse fx udtrykkes: S, M, L-Fa(alm), hvor indholdet i parentesen ( alm(indeligt) ) gælder for alle foranstillede forkortelser (Sjælland, Møn, Lolland-Falster). Brugeren skal altså kunne vide at kommaet efter S ikke afslutter en enhed, men at S hører sammen med (alm). Udflytning kan blive særlig problematisk når ældre, trykte ordbøger med lineær informationsorganisering og udstrakt informationskomprimering vha. udflytning/nedarvning omsættes til databaserede ordbøger: Søgninger i databasen kræver i højere grad at informationerne gives eksplicit ved hver enhed (Grønvik 2016: 44) betydningsdefinitionen ds vil fx være ufyldestgørende. Udflytning ses dog også i elektroniske ordbøger (fx foranstillede bøjningsoplysninger). Jeg vil i dette foredrag diskutere udflytning som komprimeringstype og formidlingsstrategi i ordbøger, og i hvor høj grad en vellykket udflytning afhænger af forhåndskendskab til konventionaliserede typer af informationsorganisering. Henrik Køhler Simonsen and Patrick Leroyer Copenhagen Business School, København & Aarhus University, Århus Sprogressourcer kontra ordbøger: hvad er bedst? Årets tema ved den 14. NFL-konference omhandler ordbøger og sproglige ressourcer, ikke alene som råmateriale til ordbøger, men som supplement til disse: Sproglige resurser bruges ikke kun som råstof til leksikografiske værker, men sigter endvidere på den almene bruger som kan anvende dem direkte som kildemateriale og hjælpemiddel i tillæg til traditionelle ordbøger. I dette bidrag går vi et skridt videre. Vi undersøger, hvorvidt sproglige ressourcer kan erstatte ordbøger. Da leksikografi i teori og praksis oplever en voldsom transformation, vil vi gerne diskutere, hvorvidt ordbogen er ved at miste sin betydning på grund af ændrede behov, ny 12

14 teknologi, eller fordi folk ikke længere har brug (eller føler, de har brug) for den. Med andre ord: gør ordbøger en forskel? Vi vil præsentere resultaterne af et pilotforsøg, hvor to hold studerende fik til opgave at oversætte en tekst, og producere en tekst på fremmedsproget ud fra oplæg. Det ene hold fik adgang til ordbøger, mens det andet hold kun måtte bruge sprogressourcer på nettet. Vi undersøgte brugen af ordbøger og om hvorvidt disse har en målbar effekt på kvaliteten af de producerede tekster. Er der forskelle i processen og resultaterne mellem de, der anvendte ordbøger og de, der brugte sprogressourcer? Resultaterne viser, at ordbøger blev brugt til at oversætte med og læse korrektur. Resultaterne viser også, at brugen af sproglige ressourcer førte til samme kvalitet. Eksperimentet er dog kun tentativt og der er brug for mere forskning i brugen af og i ikke-brugen af ordbøger. Jonas Jensen, Lars Trap-Jensen, Henrik Lorentzen, Sanni Nimb & Mette Marie Møller Svendsen Det Danske Sprog- og Litteraturselskab, København Thaipiger, muskelhunde og fulde svenskere: nedsættende ord, stereotyper og ligestilling i Den Danske Ordbog Nogle mennesker er præget af fordomme, chauvinisme og racisme, og det kommer til udtryk i deres sprogbrug. Stereotype forestillinger afspejles naturligvis også når sprogbrugen registreres i et korpus. En korpusbaseret ordbog som Den Danske Ordbog må derfor jævnlig forholde sig til fordomsfuld og stereotyp sprogbrug og manglende ligestilling. Er det acceptabelt, måske ligefrem en pligt, for redaktøren at rette op på den sproglige uretfærdighed selvom han derved gør vold på virkeligheden? Eller bør den hårdnakkede deskriptivist tværtimod videregive den sproglige virkelighed sådan som den er, også når hun ikke bryder sig om den? Og hvilke ubevidste fordomme ligger vi selv under for når vi beskriver og udvælger eksempler? Spørgsmålet er om det overhovedet lader sig gøre at forholde sig neutralt registrerende til de, også for redaktører, følelsesmæssigt og værdipolitisk ladede dele af sproget. I dette foredrag redegør vi for principperne bag og behandlingen af nedsættende sprogbrug og sproglig ligestilling i Den Danske Ordbog. Vi ser især på lemmaselektion, definitionspraksis, sprogbrugsmarkører og citatudvalg, og vi diskuterer hvad sammensætningen af et korpus betyder for den virkelighed ordbogen videregiver. Endelig forholder vi os kritisk til egen praksis gennem tiden og peger på mulige forbedringer. Jóhannes B. Sigtryggsson Árni Magnússon-instituttet for islandske studier, Reykjavík Den islandske retskrivningsordbog og nye islandske skrivregler En ny udgave af den offentlige islandske retskrivningsordbog, Stafsetningarorðabókin, blev udgivet på webportalen málið.is i november Den største nyhed i denne udgave er systematiske henvisninger i lemmaer til relevante paragrafer i nye officielle skrivregler (Ritreglur) som blev annonceret af kulturministeriet i august Henvisninger til paragrafer i skrivreglerne styrker ordbogens rolle som den officielle retskrivningsordbog og skelner den fra andre islandske-islandske ordboger. Det hjælper også med at sprede viden om skrivreglerne. Nogle eksempler om henvisninger til paragrafer i reglerne ses her: enn þá (sjá í Ritreglum), kúrdíska -n kúrdísku (sjá í Ritreglum). 13

15 Ifølge lovene om islandsk sprog og islandsk tegnsprog, nr. 61/2011 og ældre lov skal Íslensk málnefnd (Islandsk sprognævn) udgive skrivregler som annonceres af kulturministeriet. Arbjedet med de nye regler startede allerede i 2009 og var altid tanken at de skulle danne en enhed med en ny version af Stafsetningarorðabókin som udgives af Árni Magnússon-instituttet i islandske studier. Jeg deltog i begge disse projekter, Stafsetningarorðabókin (som hovedredaktør) og skrivreglerne (som medlem af en arbejdsgrubbe), og vil gøre rede for arbejdet ved dem og hvordan disse forskellige projekter påvirkede hinanden. Jeg vil også diskutere gavnet af det at have et nært forhold mellem en retskrivningordbog og skrivregler. Jørgen Schack Dansk Sprognævn, København Perfektum participium og ordklassen adjektiver I nordisk grammatisk tradition inddeles ordene i ordklasser efter tre kriterier: betydning, bøjning og syntaktisk funktion. For grammatikeren er spørgsmålet om ordklasseinddeling et nok så interessant teoretisk problem. For ordbogsredaktøren er dette spørgsmål et påtrængende praktisk problem. Ikke nok med at der kan være tvivl om hvilken ordklasseangivelse et opslagsord skal forsynes med; det kan også være svært at afgøre om en given leksikalsk størrelse skal opføres som et selvstændigt opslagsord, eller om den skal regnes for en form af et andet opslagsord. I foredraget vil jeg med udgangspunkt i den ovennævnte problemstilling diskutere forholdet mellem ordformen perfektum participium og ordklassen adjektiv. Foredraget handler om forholdene i dansk, men der vil løbende være sideblik til svensk og norsk. Man kan skelne mellem (a) former som altovervejende har verbal betydning, og (b) former som derudover kan have en rent egenskabsangivende betydning, dvs. en betydning som ikke vækker forestilling om en agens og/eller en overgang fra én tilstand til en anden. Om en form er af type (a) eller af type (b), afhænger af den verbalstamme som den er dannet af. I dansk har forskellen i betydning bøjningsmæssige implikationer. Former af type (a) optræder i ubøjet form (supinum) i en forbindelse som fx målene er nået/*nåede. Former af type (b) kan optræde i ubøjet form, fx gulvene er lakeret (supinum), eller i bøjet form, fx gulvene er lakerede (adjektivisk prædikativ). Kandidater til selvstændige opslagsord (adjektiver) i ordbøgerne skal derfor søges blandt de verbalstammer der kan danne former af type (b). Kristine Eide Kunnskapsforlaget, Oslo Syntaktiske opplysninger i ettspråklige ordbøker med en gruppe intransitive verb som eksempel I dette innlegget tar jeg for meg noen grammatiske egenskaper ved intransitive verb som jeg mener kan og bør vises i ordbøker, og diskuterer på hvilken måte de best kan dokumenteres ved søk i elektroniske korpus og hvordan de kan presenteres. På norsk vil noen intransitive verb kunne opptre i presenteringssetninger med formelt subjekt (1,2,3), mens andre ikke kan (4). Noen verb er avhengige av bundet adverbial når de brukes i slike konstruksjoner (5, 6) (1) Det kom en mann i går (2) Det ringte en mann i går 14

16 (3) Det knuste et vindu under flyttingen av drivhuset (4) *Det leste en mann på bussen (5) *Det arbeidet en mann i går (6) Det arbeidet en mann på åkeren Norsk har dessuten endret seg i løpet av de siste 100 årene. Vi ser et generasjonsskille mellom dem som godtar aktive setninger som (7) og dem som ikke gjør det, og som heller bruker en passiv konstruksjon som i (8). (7) Vinduet knuste (8) Vinduet ble knust Det er et gjennomgående trekk ved mange ordbøker at slik informasjon ikke gis eksplisitt, selv om den er viktig for korrekt språkbruk og (i hvert fall tilsynelatende) er leksikalsk betinget og dermed relevant for ordbøker. I dette innlegget vil jeg ta for meg en del slike verb på norsk, og diskutere hvordan denne type opplysninger om intransitive verb kan fanges opp i et elektronisk korpus og hvordan de kan inkorporeres i en nyere ordbok. Lars Brink Bagsværd Adjektiv eller adverbium? Vi må have orden i ordklasserne. Jeg agter at løse det gamle stridsspørgsmål, om smukt, fint etc. i sætninger som De danser smukt Han spiller fint er adverbier (afledt med -t af adjektiver), eller de er adjektiver i neutrumsform brugt adverbielt. I min folkeskoletid lærte jeg, at de var adverbier, hvorimod min universitetslærer, Erik Hansen, docerede, at det var bedst at analysere dem som neutrums-adjektiver (i nævnte funktion). Professionelle grammatikere deler vist overvejende Erik Hansens standpunkt, men Galberg Jacobsen regner dem for adverbier. (»Dansk Sprogbrug«1996 p. 126). Spørgsmålet har leksikografisk betydning. Hvis ovennævnte smukt er et adverbium, er det et andet ord end smuk og skal have sin egen artikel, hvorved alle eksempler på adverbiet fjernes fra artiklen smuk. I modsat fald samles alt under smuk adj. Spørgsmålet løses ved en granskning af forskellen mellem bøjningsmorfemer og afledningsmorfemer. Rodmorfemet (smuk-) har ganske den samme betydning i de to funktioner; altså må det være en betydningsanalyse af morfemet -t, der afgør spørgsmålet. Lennart Larsson Svenska Akademiens ordbok, Uppsala Får flickor vara vildbasare? Om könstillhörighet och genus hos Dalin och i SAOL I mitt föredrag kommer jag med utgångspunkt i orden vildbasare och vildhjärna att diskutera hur A.F. Dalins Ordbok över svenska språket ( ) och de olika utgåvorna av SAOL (1874 ) hanterar problemet med könstillhörigheten hos personbetecknande substantivs referenter. Frågan är inte bara vilka könstillhörigheter som anges i ordböckerna (och i vilken utsträckning detta stämmer överens med det faktiska språkbruket) utan också hur könstillhörigheterna kommer till uttryck: vid sidan av (de i SAOL:s tidigare utgåvor mycket sparsamt förekommande) betydelseförklaringarna handlar det också om genusangivelserna. I såväl Dalins ordbok som i de sju första utgåvorna av SAOL upprätthölls fortfarande det traditionella (och redan då föråldrade) grammatiska tregenussystemet med maskulinum, femininum och neutrum (först i SAOL 8 15