Norsk register Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler Arverett. Testament Avtalerett, alminnelig Bankrett

Transkript

1 Norsk register Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler... 7 Arverett. Testament... 8 Avtalerett, alminnelig... 8 Avtalers inngåelse og gyldighet... 8 Tolking. Forutsetninger... 9 Lempning. Endrede forhold... 9 Bankrett Ekspropriasjon. Rådighetsinnskrenkninger Erstatningsrett, utenfor kontrakt (Erstatning i kontrakt, se det enkelte kontraktsforhold) Familierett Barn og foreldre. Samværsrett. Barnevern. Adopsjon Ekteskap. Skilsmisse Farskap Formuesforhold mellom ektefeller. Skifte. Uskiftet bo Samboerforhold Forsikringsrett Immaterialrett Firma Fotografier Opphavsrett Patent Varemerker Internasjonal privatrett. Lovvalg (verneting, se prosess) Internasjonal markedsrett (EU, EF, EØS) (konkurranserett, se eget punkt) Konkurranserett Konkurs. Akkord. Gjeldsforhandling. Insolvens Kontraktsrett, særskilte kontraktsforhold Entreprise. Anbud Franchise Garanti. Kausjon Gaver Kjøp av fast eiendom Kjøp av løsøre Leie. Leasing Lån. Forvaring Mellommenn. Agenter. Meglere. Kommisjonærer Tjenesteytelser Transportrett. Luftrett. Sjørett. Spedisjon Likestilling mellom kjønnene Markedsføringsrett Menneskerettigheter Miljørett Offentlig rett Forvaltning Kommunalrett Statsforfatning Pant, factoring og annen sikkerhetsrett. Stansningsrett Passivitet Pengekravsrett Cesjon Condictio indebiti Foreldelse Gjeldsbrev. Verdipapir. Betalingsmidler

2 2 Motregning Regress. Tilbakesøking Renter Personrett Navnerett Personvern Umyndige Privatlivets fred Prosess Bevis. Bevisbyrde Habilitet Partsevne. Rettslig interesse Rettskraft. Litispendens Sikkerhetsstillelse Straffeprosess, særlige spørsmål Tvangsfullbyrdelse. Midlertidig forføyning. Arrest Verneting. Domsmyndighet. Brussel- og Luganokonvensjonen Vitner Voldgift Andre spørsmål Samerett. Minoritetsvern Selskapsrett. Sammenslutninger. Foreninger Aksjeselskaper Andre sammenslutninger Sosialrett. Helsevern. Trygderett Strafferett Tingsrett Eiendomsrett. Bruksrett Forkjøpsrett. Løsningsrett Godtroerverv Inkorporasjon Naboforhold Sameie Vindikasjon Tinglysing. Registrering Utdanning Utvisning. Fremmedrett... 29

3 Dansk register 3 Aftaleret, almindelig... 8 Aftalers indgåelse og gyldighed... 8 Fortolkning. Forudsætninger... 9 Lempelse. Ændrede forhold... 9 Ansættelses- og arbejdsret... 7 Arveret... 8 Bankret... 9 Ekspropriation. Rådighedsindskrænkninger... 9 Erstatning udenfor kontraktforhold (Erstatning i kontrakt, se kontraktret, de enkelte kontraktforhold)... 9 Familieret Børn og forældre. Samvær. Børneværn. Adoption Ægteskab. Skilsmisse Faderskab Formueforholdet mellem ægtefæller. Skifte. Uskiftet bo Samlivsforhold Forsikringsret Immaterialret Firma Patenter Varemærker International markedsret (EU, EF, EØS) (se også konkurrenceret) International privatret. Lovvalg (værneting, se retspleje) Konkurrenceret Konkurs- og anden isolvensret (herunder insolvens, akkord og gælds sanering) Kontraktret, enkelte kontraktforhold Entreprise. Udbud Franchise Garanti. Kaution Gaver Køb af fast ejendom Køb af løsøre Leje. Leasing Lån. Forvaring Mellemmænd (Agenter, Mæglere. Kommissionærer) Tjenesteydelser Transportret Ligestilling mellem kønnene. Kønsdiskrimination Markedsføringsret Menneskerettigheder Miljøret Offentlig ret Forvaltingsret Kommunalret Statsforfatning Pant, tilbageholdsret og anden sikkerhedsret. Factoring Passivitet Pengekrav Cession Condictio indebiti Forældelse Gældsbreve. Værdipapirer. Betalingsmidler... 23

4 4 Modregning Regres. Tilbagesøgning Renter Personret Navneret Personværn Umyndige Privatlivets fred Retspleje Bevis. Bevisbyrde Habilitet Partsevne. Retlig interesse Retskraft. Litispendens Sikkerhedsstillelse Strafferetspleje, særlige spørgsmål Tvangsfuldbyrdelse, herunder udlæg, fogedforbud og arrest Værneting. Domsmyndighed. Bruxelles- og Luganokonventionen Vidner Voldgift Andre spørgsmål Sameret. Minoritetsvern Selskabsret. Sammenslutninger. Foreninger Aktieselskaber Andre sammenslutninger Socialret. Sundhedsret Strafferet Tingsret Ejendomsret. Brugsret Forkøbsret. Overtagelsesret God tro. Ekstinktion Inkorporation Naboforhold Sameje Vindikation Tinglysing. Registrering Uddannelse Udvisning. Udlændingeret... 28

5 Svensk register 5 Arbets- och tjänstemannarätt. Arbetsmiljö. Kollektivavtal... 7 Arvsrätt. Testamente... 8 Associationsrätt. Sammanslutningar. Föreningar Aktiebolag Andra sammanslutningar Avtalsrätt, allmän... 8 Avtals ingående och giltighet... 8 Tolkning. Förutsättningar... 9 Jämkning. Ändrade förhållanden... 9 Bankrätt... 9 Expropriation. Rådighetsinskränkningar... 9 Familjerätt Barn och föräldrar. Vårdnaden om barn. Umgängesrätt. Adoption Faderskap Makars förmögenhetsförhållande. Skifte. Oskiftat bo Samboförhållanden Äktenskap. Äktenskapsskillnad Försäkringsrätt Immaterialrätt Firma Patent Varumärke Internationell privaträtt. Lagval (forum, se process) Internationell marknadsrätt (EU, EG, EEG) (konkurrensrätt, se egen punkt) Jämställdhet mellan könen Konkurrensrätt Konkurs. Ackord. Insolvens Kontraktsrätt, särskilda kontraktsförhållanden Entreprenad. Anbud Franchise Garanti. Borgen Gåva Köp av fast egendom Hyra. Leasing Köp av lös egendom Lån. Förvaring Mellanman. Agenter. Mäklare. Kommissionär Tjänsteprestationer Transporträtt. Lufträtt. Sjörätt. Spedition Kungörelse. Registrering Marknadsföring Miljörätt Mänskliga rättigheter Offentlig rätt Förvaltning Kommunalrätt Statsförfattning Pant, factoring och annan säkerhetsrätt. Stoppningsrätt Passivitet Penningkrav Cession Condictio indebiti... 22

6 6 Kvittning Preskription Regress. Återbetalning Ränta Skuldebrev. Värdepapper. Betalningsmedel Personrätt Integritet Namnrätt Omyndighet Privatlivets helgd Process Bevis. Bevisbörda Exekution. Interimistiska förordnanden. Häktning Forum. Domstols behörighet. Brüssel- och Luganokonventionen Jäv Rättslig handlingsförmåga. Rättsligt intresse Rättskraft. Litispendens Skiljedom Ställande av säkerhet Straffprocess, särskilda spörsmål Vittne Annet Samerätt. Minoritetskydd Sakrätt Äganderätt. Nyttjanderätt Förköpsrätt. Lösningsrätt Godtrosförvärv Inkorporation Grannelag Samäganderätt Vindikation Skadestånd utom kontraktsförhållanden (skadestånd i kontraktsföhållanden, se det enskilda kontraktsförhållandet)... 9 Socialrätt. Hälsovård. Pension Straffrätt Utbildning Utvisning. Asyl. Flyktingar... 28

7 DOMSREFERAT 2004 annet halvår 7 Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler. 1. DHR Dom UfR 2005 s. 578 Ansættelsesret. Urimelig afskedigelse. En teletekniker tog hårdt fat i en kollega og skubbede denne bagud, da kollegaen blandede sig i hans arbejde, selv om han gentagne gange havde frabedt sig dette. Uden at virksomheden gav teleteknikeren mulighed for at udtale sig om et passerede, blev han bortvist med den begrundelse, at han havde slået og truet kollegaen. For Højesteret var det ubestridt, at bortvisningen var uberettiget. Højesteret fandt, at heller ikke opsigelse med sædvanligt varsel ville være rimeligt begrundet i det udviste forhold. En advarsel, eventuelt kombineret med omplacering, ville have været en mere passende og tilstrækkelig reaktion. Ved udmålingen af godtgørelsen for usaglig afskedigelse blev der taget hensyn til, at teknikeren havde 19 års anciennitet i virksomheden, og at denne havde besluttet at bortvise uden at have udvist fornøden omhu med hensyn til at få sagen bedst muligt belyst. 2. DHR Dom UfR 2005 s. 616 Arbejds- og tjenestemandsret. Forvaltningsret. Udtalt, at et ansættelsesforhold i det offentlige forligsmæssigt kan bringes endeligt til ophør ved indgåelse af en aftale om fratræden, og at en sådan aftale ikke kan anfægtes med henvisning til tilsidesættelse af forvaltningsprocessuelle regler om notatpligt, partshøring og begrundelse. Sagen angik en fratrædelsesaftale indgået under medvirken af en tjenestemands fagforening med en kommune, der havde optrådt som loyal aftalepart, til fuld og endelig afgørelse, og der var ikke oplyst omstændigheder, som gav grundlag for aftaleretlig tilsidesættelse af afkaldet på at rejse yderligere krav. 3. DHR Dom UfR 2005 s. 622 Arbejds- og tjenestemandsret. Forvaltningsret. Lignende udtalelser om fratrædelsesaftale i det offentlige som i dommen afsagt samme dag trykt i UfR 2005 s DHR Dom UfR 2005 s. 886 Arbejdsret. Afskedigelse. Udtalt, at det «er et almindeligt ansættelsesretligt princip, at rimeligheden af en afskedigelse skal vurderes ud fra forholdene på opsigelsestidspunktet». 5. FHD HD:2004:103 Arbetsrätt. Lönsättning. Lika behandling. Överlåtelse av rörelse. Ett bolag hade tillämpat en annorlunda beräkningsgrund för att bestämma lönen för A än för andra arbetstagare som utförde likadant arbete men som trätt i bolagets tjänst i samband med en överlåtelse av en rörelse år Av denna orsak hade A:s lön blivit lägre än de så kallade gamla arbetstagarnas löner. Fråga om bolaget hade haft godtagbara skäl till sitt förfarande. Så ansågs vara fallet. ArbetsavtalsL 17 3 mom. (611/1986) 6. FHD HD:2004:133 Arbetsrätt. Diskriminering Två dotterbolag hade fusionerats med moderbolaget. Arbetstagarna i dotterbolagen (flygpiloter) hade övergått i moderbolagets tjänst. Piloterna i de skilda bolagen tillhörde skilda arbetstagarföreningar. Piloternas tjänsteålder efter övergången i moderbolagets tjänst hade fastställts enligt kriterier som berodde på anställningstiden hos moderbolaget men inte på anställningstiden hos dotterbolagen. Fråga om arbetsgivaren utan fog hade gett arbetstagare i dotterbolagen en annan ställning än den de arbetstagare hade, som redan varit anställda hos honom beroende på vilken arbetstagarförening arbetstagarna tillhörde.

8 8 Arbetsgivarens förfarande ansågs innebära diskriminering. (Dissens 3-2 om grunderna.) L om arbetsavtal 17 3 mom. (611/1986) 7. NHRDom Rt s Arbeidsrett. Avtale om omplassering En hjelpepleier/miljøarbeider inngikk avtale om omplassering til en annen hjelpepleierstilling i kommunen. Avtalen ble inngått etter en episode med bruk av tvang overfor en psykisk utviklingshemmet klient. Episoden var etter Høyesteretts vurdering en klar overtredelse av sosialtjenesteloven. Det var ikke grunnlag for å kritisere kommunens framgangsmåte. Avtalens innhold ga ikke grunnlag for tilsidesettelse etter avtaleloven 36. Arverett. Testament 8. IHR Dom Nr. 465/2004 Kære. Skifte af dødsbo. Arveafgift. Beskatning. Overgangsbestemmelser. Dissens. Sysselmandens i Reykjavíks bestemmelse af arveafgift blev omtvistet. Arveladeren afgik ved døden den 29. december 2003 og arvingerne fik bevilling den 16. februar 2004 til privat skifte af hans dødsbo. En boopgørelse blev indgivet til sysselmanden den 13. april På dette tidspunkt var gældende lov nr. 83/1984 om arveafgift. Den 26. marts blev en ny lov vedtaget om samme emne og den blev kundgjort den 31. s.m. Den nye lov indeholdt i 21 en bestemmelse om at loven skulle træde i kraft den 1. april 2004 og finde anvendelse på skifte af dødsboer efter de personer, som døde denne dag eller senere. Endvidere blev det fremhævet at fra samme tidspunkt ophævedes lov nr. 83/1984. Højesteret konkluderede at ifølge den direkte ordlyd i bestemmelsen havde den 13. april 2004 ikke været gældende nogen lovgivning om betaling af arveafgift efter de personer som var afgået ved døden inden den 1. april Dette kunne ikke ændres på, selv om lovgivningsmagtens mening eventuelt havde været at anordne dette anderledes, eftersom 40 i grundloven fastslår at ingen skat kan pålægges uden ved lov. Det fandtes derfor at sysselmanden ikke havde haft lovhjemmel til at bestemme arveafgiften hos arvingerne i henhold til den anførte boopgørelse, idet der ikke på dette tidspunkt var trådt i kraft en provisorisk lovbestemmelse til ændring af lov nr. 14/2004, der blev indført med vedtagelse af lov nr. 15/2005, hvor det blev foreskrevet at bestemmelserne i lov nr. 83/1984 skulle finde anvendelse på skifte af dødsboer efter de personer, som var afgået ved døden inden den 1. april Sysselmandens afgørelse blev derfor annulleret og det blev fastslået at arvingerne ikke skulle betale nogen som helst arveafgift af arven fra det omtalte dødsbo. Dissens. 9. SHD Beslut NJA 2004 s. 529 Boutredningsman. I dödsbo förordnad boutredningsman ansågs inte böra entledigas på ansökan av dödsbodelägarna när mot dödsboet gjordes gällande anspråk som var tvistiga. Lagrum: 19 kap. 6 ärvdabalken. Jfr Nord. Domss. nummer 1/2003 ref nr 9 (s. 8). Avtalerett, alminnelig Avtalers inngåelse og gyldighet 10. NHRDom Rt s Avtalerett. Ugyldig kjøpsavtale (mot lov og ærbarhet) Selger og kjøper av konsesjonspliktig landbrukseiendom avtalte at kjøper skulle betale et hemmelig tillegg til den offisielle kjøpesummen. Ved tvist om betaling av tillegget reiste selgeren sak om dette. Høyesterett fant at tilleggsavtalen var ugyldig, da den stred mot lov og ærbarhet, jf. NL Landbruksmyndighetene varslet at de ville vurdere ny behandling av konsesjonssøknaden dersom tilleggsbeløpet ble betalt.

9 11. SHD Dom NJA 2004 s. 682 Avtals ogiltighet. Lagstridig handling. Entreprenad. Skäligt belopp. Fast pris. Löpande räkning. Svartjobb. Kvittolöst arbete. Den som träffat avtal med annan om arbete som skulle utföras åt denne för visst pris, vilket förutsatt att kvitto inte skulle lämnas och att intäkterna inte skulle deklareras, har inte ansetts vara berättigad att påfordra betalning för arbetet med högre skäligt belopp, när kvitto krävts. Jfr Nord. Domss s. 53 och Nord. Domss. nummer 1/2003 ref nr 11 (s. 9). 12. SHD Dom NJA 2004 s. 862 Acceptfrist. Avtal. Prisavdrag. Tomträtt. Makarna A och makarna B var parter i ett mål vid en tingsrätt angående prisavdrag på grund av fel i tomträtt. Under förlikningsförhandlingar avgav makarna A ett anbud innebärande att makarna B skulle utge visst belopp till dem. Makarna B avslog anbudet och avgav i samband därmed ett eget anbud innebärande att de skulle erlägga ett väsentligt lägre belopp till makarna A.Dessa meddelade att de inte godtog anbudet utan efterlyste ett högre anbud. Makarna B skickade genom ombud lördagen den 25 mars 2000 ett meddelande per telefax till makarna A:s ombud att anbudet på det lägre belopp som makarna B erbjudit kvarstod. På grund av semester fick A:s ombud inte del av anbudet förrän den 4 april. Han skickade det vidare till makarna A, som troligtvis nåddes av ombudets besked den 6 april. Den 18 april skickade makarna A, genom sitt ombud, ett telefaxmeddelande enligt vilket de accepterade anbudet. Makarna B meddelade den 20 april att accepten avvisades såsom för sent inkommen. Högsta domstolen ansåg att acceptfristen, huvudsakligen bestående i betänketid, på drygt tre veckor med hänsyn till omständigheterna var längre än vad makarna B, när de avgav anbudet, skäligen kunde ha beräknat gå åt för att besvara anbudet. Makarna A:s accept hade därför kommit makarna B till handa efter det att acceptfristen enligt 3 avtalslagen hade gått ut, varför något avtal inte kunde anses ha ingåtts. Lagrum: 3 avtalslagen (1915:218). Tolking. Forutsetninger 13. NHRDom Rt s Selskapsrett. Aksjekjøp Overdrageren av aksjer i et boligselskap ble ikke godkjent av selskapets styre. Vedtaket om nektelse ble senere omgjort. Ut fra en tolking av kontrakten lest i sammenheng med aksjeloven 4-17 første ledd kom Høyesterett til at styrets vedtak om nektelse ikke alene medførte bortfall av kjøpekontrakten. På grunnlag av den ulovfestete lojalitetsplikten i kontraktsforhold, som partene ikke kunne avtale seg bort fra, måtte kjøper gi selger en sjanse til å få styrets godkjennelse før kontrakten ble krevet bortfalt. Dissens 3-2. Lempning. Endrede forhold 14. DHR Dom UfR 2004 s. 2894/2 Aftaleret. Konkurrenceklausul. Lempelse af konventionalbod. To personer, der gennem fælles selskaber havde drevet virksomhed med frysehuse, spedition og transport, indgik aftale om opdeling af selskaberne og en konkurrenceklausul, hvorefter A var uberettiget til at beskæftige sig med drift af frysehuse, mens B var uberettiget til direkte eller indirekte at beskæftige sig med speditions- og transportvirksomhed under enhver form. «For hver gang overtrædelse finder sted», skulle der betales en konventionalbod på DKK. Ved arrangement af 4 transporter havde B i 4 tilfælde overtrådt konkurrenceklausulen. Det fandtes uklart, hvad der var ment med «hver overtrædelse», og en bod af den nævnte størrelse skulle dække mange forskellige former for overtrædelse af konkurrenceklausulen. Det var endvidere uklart, i hvilket omfang overtrædelserne havde 9

10 10 haft betydning for A s indtjeningsmuligheder. Konventionalboden for de 4 forhold blev herefter nedsat efter aftalelovens 36 til kr. Bankrett Ekspropriasjon. Rådighetsinnskrenkninger. Se dom nr 68, DHR Dom UfR 2004 s DHR Dom UfR 2004 s Ekspropriation. Erstatningsudmåling. Et areal i en kommune på Færøerne var udlagt til bådehuse. I 1979 blev det af kommunen ved ændring af en byggevedtægt besluttet at udvide havnen med bl.a. dette areal. Ekspropriationen skete i I mellemtiden havde kommunen foretaget udsprængning, planering og vejanlæg og andre arbejder, som i væsentligt omfang havde øget arealets egnethed til og dermed værdi som bådehusgrund. Denne værdistigning havde ejeren ikke krav på at få erstattet. 16. DHR Dom UfR 2005 s. 590 Ekspropriation. Forventningsværdi. Der var grundlag for en forventning om, at et landbrugsareal i en ikke fjern fremtid ville kunne anvendes til erhvervsbyggeri. Den økonomiske værdi af denne forventning skulle tages i betragtning ved udmålingen af erstatningen for afståelse i 2000 af arealet til et motorvejsanlæg, selv om den 7 år tidligere tagne beslutning om og efterhånden mere detaljerede planlægning af dette motorvejsanlæg indebar, at det med stadig større sikkerhed måtte forudses, at arealet skulle eksproprieres til anlægget og derfor ikke ville kunne anvendes til erhvervsbyggeri. Erstatningsrett, utenfor kontrakt (Erstatning i kontrakt, se det enkelte kontraktsforhold) 17. FHD HD:2004:85 Process. Interimistiska förordnanden. Skadestånd. Skadestånd till följd av säkringsåtgärd. A hade varit misstänkt för grova bedrägerier och andra brott. Egendom tillhörande A hade på begäran av förundersökningsledaren belagts med kvarstad för säkerställande av målsäganden B:s ersättningsanspråk. B hade i förundersökningen ställt krav på kvarstad och, sedan A överklagat beslutet om kvarstad, i sitt bemötande i hovrätten yrkat att det skulle stå fast. Fråga om B var skyldig att ersätta A för skada som eventuellt orsakats A genom kvarstad. Ansågs att sökandet av kvarstad var en tjänsteåtgärd av förundersökningsmyndighetern och att målsäganden B trots ovannämnda åtgärder inte ådrog sig skadeståndsskyldighet gentemot A. TvångsmedelsL 3 kap. 2 2 mom. 18. FHD HD:2004:92 Skadestånd utom kontraktsförhållanden. Ersättning för olagligt anhållen eller häktad. Tingsrätten hade dömt en person (A), som varit anhållen och häktad, till två år fängelse och förordnat att han fortfarande skulle hållas häktad. Hovrätten förkastade åtalet. A hade innan tingsrättens dom gavs försökt fly från domstolens sammanträde och i samband med detta begått brott. Han hade också flytt från en fångtransport och ännu efter att tingsrätten givit sin dom på nytt försökt fly. Fråga om A hade rätt att för tiden efter flyktförsöken få ersättning av staten för lidande till följd av frihetsberövandet. Med hänsyn till omständigheterna ansågs A ha rätt till ersättning.

11 19. NHRDom Rt s Erstatningsrett. Erstatning for tapt eierinntekt i aksjeselskap Hovedaksjonæren som også var den viktigste arbeidstaker i et aksjeselskap, ble skadet i en trafikkulykke. Skadevolderens forsikringsselskap erkjente ansvar for tapte lønnsinntekter. Høyesteretts flertall fant at skadelidte ikke kunne kreve erstatning for tapt eierinntekt i form av aksjeutbytte som følge av at skaden reduserte selskapets inntekter. Dissens 3-2. Heller ikke selskapet kunne kreve erstatning for tapte inntekter. 20. NHRDom Rt s Erstatningsrett. Mobbing. Arbeidsgivers ansvar En arbeidstaker påsto at mobbing på arbeidsplassen hadde gjort ham 100 % ufør på grunn av depresjon. Høyesterett fant etter konkret bevisvurdering at det ikke forelå erstatningsbetingende uaktsomhet hos arbeidsgiveren, og frifant arbeidsgiveren for erstatningsansvar, jf. skadeserstatningsloven SHD Dom NJA 2004 s. 566 Trafikskadeersättning. Vägverket har ansetts inte berättigat till trafikskadeersättning för kostnader avseende vissa åtgärder som utförts på allmän väg efter en trafikolycka. Dissens, dock endast i fråga om motiveringen. Lagrum: 8, 9 och 11 trafikskadelagen (1975:1410), 5 kap.7 skadeståndslagen (1972:207) samt 26 väglagen (1971:948). 22. SHD Dom NJA 2004 s. 609 Trafikskadeersättning. Allmän förmögenhetsskada. Den som var brukare, men inte ägare, av fordon som skadats i följd av trafik med motordrivet fordon har i visst fall inte ansetts vara berättigad till trafikskadeersättning för allmän förmögenhetsskada. Lagrum: 9 trafikskadelagen (1975:1410) och 5 kap.7 skadeståndslagen (1972:207). 23. SHD Dom NJA 2004 s. 662 Skadestånd utom kontraktsförhållanden. EES-avtalet. EES-avtalet har genom sitt genomförande i svensk rätt ansetts utgöra en självständig grund för statens skyldighet att ersätta enskilda för skador som vållats dem genom sådana överträdelser av skyldigheterna enligt EES-avtalet som kan tillskrivas staten. Dissens. Lagrum: 3 kap. 7 skadeståndslagen (1972:207), 2 lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) samt p. 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Familierett Barn og foreldre. Samværsrett. Barnevern. Adopsjon 24. DHR Dom UfR 2004 s Familieret. Samværsret. Nægtelse af samværsret for fader, mens børnesagkyndig undersøgelse stod på, var sagligt velbegrundet i faderens forhold og ikke i strid med EMRK art. 8. At afgørelsen byggede på den fejlagtige opfattelse, at bestemmelserne om samværsret i svensk hovrättsdom ikke var gældende i Danmark, kunne ikke medføre afgørelsens ugyldighed, da afgørelsen var velbegrundet i de udviste forhold. 25. DHR Dom UfR 2005 s. 363 Familieret. Forældremyndighed. Forældremyndighed over 7-årig pige efter skilsmisse tillagt faderen. Begge forældre var velegnede til at varetage forældremyndigheden. Uanset hvem af forældrene der fik forældremyndigheden, ville pigen kunne forblive i vante omgivelser og bevare en tæt kontakt med 11

12 12 sin lillesøster, som moderen havde forældremyndigheden over. Faderen ville imidlertid bedst kunne sikre, at hun bevarede en nær tilknytning til begge forældre. 26. FHD HD:2004:76 Familjerätt. Barn och föräldrar. Återlämnande av barn. Haagkonventionen. En finsk moder hade olovligen underlåtit att efter sommarvistelse i Finland återlämna sina och sin tidigare makes gemensamma barn, i åldern 12 och 9 år, till Förenta Staterna, där barnen var bosatta. Fråga om det förelåg hinder mot återlämnande på grund av att barnen motsatt sig återlämnandet. Framhölls att ett avgörande om återlämnande av barn inte har att göra med frågan om hur vårdnanden, barnets boende eller umgängesrätten borde regleras för framtiden. Ansågs att barnens åsikt i detta fall inte kunde tillmätas betydelse som hinder mot återlämnande, dels med hänsyn till att barnen inte kunde antas ha rätt uppfattning om vad återlämnande innebär/inte innebär, dels med hänsyn till att utredningen inte pålitligt utvisade att barnens inställning grundade sig på deras egen fria vilja. Art. 13(2) Haagkonventionen om civila aspekter av olagligt internationellt bortförande av barn, L angående vårdnad om barn och umgängesrätt 34 1 mom. 3 p. Se dom nr 86, FHD HD:2004: FHD HD:2004:118 Familjerätt. Föräldra och barn. Umgängesrätt. Enligt ett förordnande som hovrätten givit fick ett fyra år gammalt barn träffa sin far om barnet så önskade. Eftersom avgörandet inte var förenligt med barnets bästa och inte verkställbart återförvisades ärendet till hovrätten för att behandlas på nytt. 28. FHD HD:2004:129 Familjerätt. Barn och föräldrar. Återlämnande av barn. Verkställighet. Haagkonventionen. Högsta domstolen hade vid beslut (HD:2004:76) om återlämnande av barn som olovligen kvarhållits i Finland ansett att barnens åsikt inte utgjorde hinder mot återlämnande. Fråga bl.a. om barnens vilja eller dess betydelse kunde omprövas i samband med verkställighet av domstolens förornande om att barnen skulle återlämnas. Ansågs att sådan omprövning endast kunde ske ifall en väsentlig förändring skett i de relevanta omständigheterna. Då så inte var fallet förordnades att verkställandet av Högsta domstolens beslut om återlämnande skulle slutföras. (Dissens 4-1 om grunderna.) L om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt 21, 33 3 mom., L angående vårdnad om barn och umgängesrätt 46, UtsökningsL 10 kap 1 1 mom. Se dom nr 74, IHR Dom Nr. 1/2004 Se kjennelse nr 61, NHRKjennelse Rt s NHRDom Rt s Overprøving av vedtak om omsorgsovertagelse av barn Fylkesnemndas vedtak om å overta omsorgen for en pike som nå var 7 1/2 år gammel og som hadde vært i fosterhjem i tre år, ble opprettholdt. Ved tilbakeføring til foreldrene ville det være fare for skadevirkninger av betydning på lengre sikt. Foreldrene fikk rett til samvær med overnatting en helg hver fjerde uke.

13 13 Ekteskap. Skilsmisse Farskap Formuesforhold mellom ektefeller. Skifte. Uskiftet bo 30. FHD HD:2004:104 Familjerätt. Äktenskap. Äktenskapsskillnad. Underhåll till make. Makarnas äktenskap hade varat i 16 år. Hustrun hade inte arbetat utanför hemmet under denna tid, vilket bl.a. berott på det äldsta barnets sjukdom och att mannens tidvis arbetat utomlands. Mannen ansågs skyldig att betala underhållsbidrag till hustrun under betänketiden för äktenskapsskillnad, men inte efter det äktenskapet blivit upplöst genom äktenskapsskillnad. ÄktenskapsL 46 1 mom., 47, 48 1 mom. 31. FHD HD:2004:107 Särskilda kontraktsförhållanden. Överlåtelse av fast egendom. Formen för fastighetsöverlåtelse. Äktenskap En änka, som hade giftorätt i sin makes egendom, överlät enligt ett gåvobrev sin ägarandel i sin makes dödsbo, som enbart omfattade en fastighet. Eftersom bodelning inte hade förrättats och något beslut om sättet att betala utjämning således inte hade bestämts, ägde änkan inte ännu vid tidpunkten för gåvan ens någon kvotdel av dödsboets fastighet. Föremål för överlåtelsen var endast änkans rätt att med stöd av giftorätt få utjämning av makens arvingar. Gåvobrevet behövde således inte upprättas i den form som föreskrivs i 2 kap. 1 jordabalken. (Dissens 4-1 om grunderna). Jordabalken 2 kap. 1, 4 kap. 2 1 mom., ÄktenskapsL mom. Samboerforhold 32. SHD Beslut NJA 2004 s. 542 Fastighet. Samboförhållande. Bodelning. På en fastighet, som inte förvärvats för sambors gemensamma boende, hade senare under samboförhållandets bestånd till en befintlig byggnad uppförts en tillbyggnad, avsedd för sådant ändamål. Varken tillbyggnaden, hela byggnaden eller fastigheten ansågs utgöra sådan egendom som kunde vara föremål för bodelning enligt lagen om sambors gemensamma hem. Lagrum: 2 och 5 lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem samt 2 kap. 1 jordabalken och 7 kap. 4 äktenskapsbalken. Jfr Nord. Domss s. 84 och 1996 s. 338 (samt NJA 1966 s. 509 och NJA 2000 s. 521). Forsikringsrett 33. FHD HD:2004:99 Försäkringsrätt. Olycksfallsersättning. Patientskada. Orsakssamband. Konkurrerande skadeorsaker. A hade hoppat ned på marken från förarsitsen i en traktor och skadat vänstra foten. Senare hade man upptäckt att båtbenet brutits och splittrats samt konstaterat en Charcot -ledutveckling i foten. A sökte ersättning på grund av olycksfallsförsäkring. Fråga om vilken andel olycksfallet, A:s diabetes och försenad diagnos hade i uppkomsten av fotskadan. Bristfällig röntgenundersökning och därpå följande felaktig instruktion till patienten samt försenad diagnos av båtbensbrottet ansågs ha varit väsentliga orsaker till att obotlig Charcotledutveckling uppstått i often. Följaktligen fråga om ersättning skulle utgå ur olycksfallsförsäkring. Utgående från en bedömning av förhållandet mellan olycksfallsförsäkring och patienskadelagens ersättningssystem ansågs att A ändå hade rätt till ersättning för skadan på grund av olycksfallsförsäkringen.

14 NHRDom Rt s Skadeforsikring. Avkortning. Identifikasjon Under pengetransport utført av et transportselskap med verditransportforsikring og ansvarsforsikring, ble det ranet 3,5 M kroner tilhørende to sparebanker. På grunn av uaktsomhet hos transportselskapet var vilkåret for avkortning/bortfall av erstatning oppfylt overfor transportselskapet, jf. FAL 4-8. Høyesterett fant at det var avtalt gyldig forsikringsrettslig identifikasjon av sparebankene og transportselskapet, FAL 4-11 og avtaleloven 36, og frifant forsikringsselskapet for bankenes krav på erstatning. 35. NHRDom Rt s Forsikringsrett. Regress mellom forsikringsselskaper. Grov uaktsomhet En skolebrann var forårsaket av at en 15-årig gutt hadde fyrt av en kinaputt med en lighter han hadde fått låne av en tilstedeværende 16-årig gutt. Guttene var ansvarsforsikret, og spørsmålet var om skolens forsikringsselskap kunne kreve regress fra guttenes forsikringsselskap, jf. skadeserstatningsloven 4-3 og forsikringsavtaleloven 7-6. Høyesterett fant at begge guttene hadde opptrådt grovt uaktsomt, og at regresskravene måtte føre fram. Et mindretall fant at den eldre gutten ikke hadde vært grovt uaktsom. Dissens SHD Dom NJA 2004 s. 534 Försäkringsavtal. Företagsinteckning. Bank. Tolkning av försäkringsavtal. Till säkerhet för en kredit som en bank beviljat ett handelsbolag hade banken säkerhet i bl.a företagshypotek. I målet uppkom fråga huruvida banken, såsom innehavare av företagshypotek, enligt försäkringsavtalet hade en självständig rätt till försäkringsersättningen som innebar att försäkringsbolaget mot banken inte kunde åberopa att försäkringstagaren själv framkallat försäkringsfallet. Domstolarna fann att banken inte hade någon sådan självständig rätt. Lagrum: 18, 36 och 54 lagen (1927:77) om försäkringsavtal. Jfr Nord. Domss s. 300 och 1992 s. 485 samt NJA 2001 s Immaterialrett Firma. Fotografier Opphavsrett 37. DHR Dom UfR 2004 s Ophavsret. Arrangementsbeskyttelse. Oplysninger om igangværende fodboldkampe. Højesteret fastslog i 1982 (UfR 1982 s. 179/2), at Dansk Boldspil-Union som arrangør af fodboldkampe kunne modsætte sig, at der i radio og TV bringes oplysninger om forløbet af samtidigt spillede fodboldkampe før kampenes afslutning, uanset hvorledes oplysningerne er tilvejebragt. Højesteret fastslog nu, at denne arrangementsbeskyttelse ikke kunne udstrækkes til at omfatte viderebringelse af oplysninger om stillingsresultater, målscorere m.v. i igangværende fodboldkampe, når oplysningerne herom er indhentet fra tv-transmissioner, radioreportager, internetsider eller andre kilder, hvor de er offentliggjort af eller aftale med arrangøren.

15 15 Patent Varemerker 38. IHR Dom Nr. 206/2004 Varemærke. Firma. Dagbøder. Den danske medicinale virksomhed Pharma Nord ApS som havde solgt sin produkter, bl.a. vitaminer og kosttilskud her i landet siden 1988, havde fået varemærket Pharma Nord registreret i 1994 for alle varer i vareklassen for bl.a. medicin, vitaminer og kosttilskud. Efter at P A/S startede at bruge firmanavnet PharmaNor i året 2002, og fik det registreret som varemærke i vareklasse for annonceringsvirksomhed, reklamer m.v. krævede Pharma Nord ApS at P A/S holdt op med at bruge navnet. Parterne var uenige om hvor vidtstrakt beskyttelse varemærket hos P A/S nyder overfor varemærket hos Pharma Nord ApS. Hoveddelen af virksomheden hos P A/S bestod i import og engrossalg af medicin, hvorimod Pharma Nord ApS ikke solgte medicin her i landet. Dets varer blev solgt i apoteker samt i almindelige forretninger. Der blev henvist til at Pharma Nord ApS var indehaver af et registreret varemærke som omfattede alle klasser af medicin og at det beskyttede ham mod uhjemlet brug hos P A/S af navnet i sin virksomhed. Det fandtes godtgjort at varemærkelovens betingelser var opfyldt om at brug af navnet omfattede lignende eller samme slags varer eller tjenesteydelser som varemærkeretten omfattede. Der fandtes endvidere at foreligge en forvekslingsrisiko, idet begge firmaer solgte deres varer til apoteker. Betingelserne i varemærkelovens 4, stk. 1 fandtes at være opfyldt og det konkluderedes at P A/S var uberettiget til at bruge navnet PharmaNor i sin erhvervsvirksomhed. 39. NHRDom Rt s Varemerke. Domenenavn Bruken av domenenavnet «volvoimport.no» krenket det registrerte varemerket Volvo, jf. varemerkeloven 4 og 6 og relevant praksis. Internasjonal privatrett. Lovvalg (verneting, se prosess) 40. DHR Kendelse UfR 2004 s Eneforhandleraftale. Værnetingsklausul. Dansk eneforhandler kunne i medfør af EF-domskonventions art. 5, stk. 1, anlægge sag mod leverandøren - en tysk virksomhed - i Danmark. En værnetingsklausul i eneforhandlingsaftalen fraveg ikke med fornøden sikkerhed lovens ordning. Internasjonal markedsrett (EU, EF, EØS) (konkurranserett, se eget punkt) Konkurranserett 41. SHD Utslag NJA 2004 s. 804 Konkurrens. Europeiska gemenskapen. Förhandsavgörande. Ett villkor i ett standarsavtal, som tillkommit som ett resultat av ett påstått föbjudet samordnat förfarande, har inte ansetts ogiltigt enligt 7 konkurrenslagen när villkoret tagits in i ett följdavtal med tredje man. Ett förhandsavgörande enligt artikel 234 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ansågs inte behöva inhämtas. Lagrum: 6 och 7 konkurrenslagen (1993:20), 36 avtalslagen (1915:218), artikel 81 och artikel 234 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen.

16 16 Konkurs. Akkord. Gjeldsforhandling. Insolvens 42. DHR Dom UfR 2005 s. 181 Konkurs. Spørgsmål om pant for gammel gæld. Et holdningselskab kautionerede for et legetøjsfirmas kassekredit i en bank mod at få fakturatransport i henhold til gældsbrevslovens 31 i legetøjsfirmaets kundefordringer. Kassekreditten og selvskyldnerkautionen var oprindeligt på 1,8 mio. DKK, men begge dele blev over årene forhøjet til 2,5 mio. DKK. Ordningen fungerede sådan, at legetøjsfirmaets kunder betalte til kautionisten, som straks overførte de indbetalte fakturabeløb til legetøjsfirmaets kassekredit. Da legetøjsfirmaet gik konkurs, opstod der tvist mellem konkursboet og kautionisten om retten til kundeindbetalinger i henhold til denunciationer foretaget i omstødelsesperioden - om der forelå sikkerhedsstillelse for gammel gæld. Højesteret udtalte, at panteretten i kravene i henhold til de enkelte fakturaer først er etableret ved transportpåtegningerne på fakturaerne og sikret ved meddelelse herom til debitorerne. «I en sag som den foreliggende med såvel vekslende kredit som vekslende sikkerhedsstillelse må omstødelsesperioden betragtes som en enhed, således at udviklingen i den samlede gæld og sikkerhedsstillelse i perioden sammenlignes. Kun i det omfang, kreditor inden for omstødelsesfristen har modtaget sikkerhed for et beløb, der overstiger den samtidige gældsstiftelse kan sikkerheden anses for tilsagt for gammel gæld.» Beregningen heraf skulle ske på grundlag af kredittens og sikkerhedens størrelse ved omstødelsesperiodens begyndelse og konkursdagen («fristdagen»). Ved den konkrete udmøntning heraf - og fastsættelsen af beviskravene - delte rettens vej sig i et flertal på 3 dommere, som ikke fandt det «godtgjort, at der i omstødelsesperioden er sket sikkerhedsstillelse for gammel gæld», mens 2 dommere ud fra de foreliggende taloplysninger fandt det «ubetænkeligt at lægge til grund», at kautionistens risiko var blevet reduceret med et betydeligt beløb i perioden. 43. FHD HD:2004:69 Konkurs. Återvinning till konkursbo. Skaderekvisit. Koncern. Mellan bolag som ingick i samma försäkringskoncern hade bolag A:s skuld till bolag B säkrats genom kreditförsäkring från bolag C. Senare hade bolag C sålts till en utomstående ägare. I samband med denna transaktion hade bolag B befriat bolag C från ansvaret p.g.a. kreditförsäkringen. Efter det bolaget B försatts i konkurs väckte konkursboet återvinningstalan eftersom befriandet av C från ansvaret för B:s fordringar skett utan vederlag. Motparten bestred talan med åberopande av att skaderekvisitet för återvinning inte var uppfyllt, eftersom försäljningen av bolag C och den därmed sammanhängande ansvarsbefrielsen för C hade medfört ekonomiska fördelar för hela koncernen och även för bolag B. Det som anförts ansågs inte innebära att skaderekvisitet inte uppfyllts. Återvinningstalan godkändes. L om återvinning till konkursbo 6 1 mom., 6 3 mom. 44. FHD HD:2004:77 Konkurs. Återvinning till konkursbo. Konkursgäldenären hade före konkursen sålt ett parti aktier i ett bolag till en närstående till ett nominellt pris. Konkursboet yrkade på återvinning av aktierna på grund av att överlåtelsen hade egenskap av gåva. Motparten hävdade att aktierna vid köpet varit värdelösa. Fråga om de grunder på vilka det sålda aktiepartiets värde skulle bestämmas. Ansågs att det avkastningsvärde käranden åberopat inte kunde tillmätas avgörande betydelse bl.a. på grund av bolagets relativt korta verksamhetstid före köpet. Å andra sidan konstaterades att det värde som svaranden åberopat grundade sig på likvidationsvärdet av bolagets enskilda tillgångar men att detta inte kunde anses motsvara aktiernas substansvärde i going concern. Återvinning godkändes. (Dissens 4-1 i fråga om återvninningsbeloppet.) L om återvinning till konkursbo 6, 8.

17 45. FHD HD:2004:115 Insolvens. Företagssanering. Återvinning vid saneringsförfarande. Koncernbidrag. Ett moderbolag hade gett koncernbidrag till ett dotterbolag som det ägde nästan helt, i syfte att täcka dotterbolagets finansieringsbehov. Sedermera inleddes ett saneringsförfarande för moderbolaget och dotterbolaget försattes i konkurs. Utredaren i moderbolagets saneringsförfarande yrkade på återvinning av koncernbidraget. Fråga om koncernbidraget kunde betraktas som gåva och förordnas återgå i samband med företagssaneringen som gällde moderbolaget. Dotterbolagets konkursbo ansågs inte ha visat att moderbolaget skulle ha erhållit vederlag för de koncernbidrag som det gett till dotterbolaget. Bidraget förordnades återgå. L om återvinning till konkursbo 3 2 mom. 1 punkten, 6 1 mom., 8, L om sanering av företag SHD Beslut NJA 2004 s. 777 Konkurs. Abandonering. En konkursförvaltare ansågs ha haft rätt att avstå (abandonera) egendom till förmån för konkursgäldenären. Konkursförvaltaren ansågs vid sådant förhållande ha haft rätt att återta beslutet. Lagrum: 3 kap. 3 och 7 kap. 8 konkurslagen (1987:672). 47. SHD Beslut NJA 2004 s. 888 Konkurs. Rättegångsfel. En hovrätts underlåtenhet i ett mål om försättande i konkurs att låta gäldenären få del av skatteverkets svarsskrivelse och konkursförvaltarens yttrande har ansetts utgöra ett rättegångsfel av sådant slag att det kunnat antas ha inverkat på målets utgång. Gäldenären bereddes tillfälle att i Högsta domstolen bemöta innehållet i handlingarna. Med hänsyn till omständig- heterna ansågs felet härigenom ha blivit avhjälpt. Kontraktsrett, særskilte kontraktsforhold Entreprise. Anbud. Franchise Garanti. Kausjon Gaver Kjøp av fast eiendom 48. DHR Dom UfR 2005 s Køb af fast ejendom. Forkøbsret. Vanhjemmel. Ved indgåelse af købsaftale om en fast ejendom var køber bekendt med, at kommunen havde tinglyst forkøbsret til ejendommen. Salget var derfor med forbehold af, at kommunen ikke udnyttede sin forkøbsret, og køber havde ikke krav på erstatning for vanhjemmel, fordi handlen ikke kunne gennemføres, idet kommunen gjorde forkøbsretten gældende. 49. FHD HD:2004:78 Kontraktsrätt, särskilda kontraktsförhållanden. Köp av fast egendom. Fel. Prisavdrag. Makarna A och B hade köpt av C en villafastighet. Av köpebrevet framgick att fuktskador konstaterats på byggnaden och att köparen gjorts medveten om att den närmare omfattningen av skadorna eller konsekvenserna av dem inte utretts. Vidare innehöll köpebrevet en klausul som uteslöt säljarens ansvar för fuktskador på byggnaden. Senare hade man konstaterat att huset var behäftat med betydande byggnadsfel, vilka var orsaken till att fuktskador uppkommit. Fråga om friskrivningsklausulens inverkan på köparens rätt att 17

18 18 kräva prisavdrag på grund av nämnda byggnadsfel. Ansågs att friskrivningsklausulen inte uteslöt ansvar för säljaren på grund av de konstaterade felen i byggnadens konstruktion och prisavdrag medgavs. Fråga även om byggnadens värde till följd av utförda reparationsarbetena stigit så att värdestegringen skulle beaktas vid bestämmandet av prisavdraget. Ansågs att reparationen inte innebar sådan förlängning av byggnadens livstid eller kvalitet som skulle beaktas vid bedömningen av prisavdragets belopp. JB 2 kap 9, 17, 22. Se dom nr 31, FHD HD:2004: FHD HD:2004:124 Särskilda kontraktsförhållanden. Köp av fast egendom. Tolkning av köpevillkor. En fastighet hade köpts för uppförande av ett köpcentrum. I köpebrevet hade priset lämnats att bero av våningsytans storlek enligt den detaljplan som skulle fastställas av kommunen. Fråga om hur prisvillkoret, i synnerhet hänvisningen till våningsyta, skulle tolkas beträffande en galleria samt parkeringshallen och vissa accessoriska utrymmen som tilläts enligt bestämmelserna i planen. Eftersom parterna inte definierat vad som skulle avses med våningsyta ansågs tolkningen böra utgå från den innebörd begreppet hade i byggnadslagstiftningen. Således ansågs att gallerians yta skulle beaktas som våningsyta, men däremot inte parkeringshallen eller de accessoriska utrymmena. (Delvis dissens 4-1.) Kjøp av løsøre 51. FHD HD:2004:123 Avtalsrätt. Konsumentskydd. Kontroll av oskäliga avtalsvillkor. Garanti. Ändringssökande i beslut av marknadsdomstolen. Ett bolag hade gett en begränsad garanti för de mobiltelefoner det tillverkade. Enligt avtalsvillkoren gick garantin ut på att produkten, då den för första gången såldes till den slutliga köparen, inte hade material- eller konstruktionsfel och inte heller brister till följd av arbetets kvalitet. Tillverkaren skulle under garantitiden reparera den felaktiga produkten eller ersätta den med en annan produkt. Enligt ett villkor i garantiutfästelsen svarade bolaget dock inte för indirekta skador eller kostnader. Fråga om den begränsade garantin som bolaget givit för sin produkt skulle anses vara en i 5 kap. 20 konsumentskyddslagen avsedd särskild utfästelse, enligt vilken säljaren enligt detta lagrum skulle vara skyldig att ersätta även den indirekta skada köparen lidit till följd av fel i varan. Garantin ansågs inte utgöra sådan särskild utfästelse. Fråga även om det inskränkande villkoret i garantin beträffande indirekta skador skulle förbjudas enligt 3 kap. 1 konsumentskyddslagen, eftersom det inte angavs att säljarens ansvar enligt tvingande bestämmelser i 5 kap. konsumentskyddslagen omfattade även indirekta skador ifall av vårdslöshet (culpa) hos säljaren. Grunder för förbud ansågs inte föreligga, då det framgick av villkoren att garantin inte uteslöt eller inskränkte några rättigheter som följer av tvingande lagstiftning. KonsumentskyddsL 3 kap 1, 5 kap. 20. Leie. Leasing 52. DHR Kendelse UfR 2005 s. 668 Lejeret. Mangler ved det lejede. Modregning i lejen med afholdt udgift til selvafhjælpning. En lejlighed var udlejet med opvaskemaskine. Udlejer havde vedligeholdelsespligten, herunder pligten til om nødvendigt at foretage udskiftning. Maskinen gik i stykker. En af lejer hidkaldt montør anbefalede udskiftning for knap DKK i stedet for en reparation, der ville koste ca DKK, da vaskemaskinen var gammel. Med videregivelse af disse oplysninger krævede lejer afhjælpning af udlejer inden en vis frist. Udlejer reagerede ikke, og lejer foretog herefter udskiftning og modregnede udgiften i lejen, hvorefter udlejer ophævede lejemålet. Højesteret fandt (med stemmerne 4-1) denne ophævelse uberettiget, idet lejer havde været berettiget til udskiftning, da udlejer ikke havde reageret på den nærmere begrundede opfordring til at foretage afhjælpning ved reparation eller udskiftning. Eksis-

19 tensen og størrelsen af lejers refusionskrav havde endvidere den fornødne klarhed til, at kravet kunne anvendes til modregning i udlejers krav på betaling af leje. 53. SHD Beslut NJA 2004 s. 641 Hyra. Deposition. Hyresgäst ansågs berättigad att efter ställande av säkerhet - hos länsstyrelsen deponera hyresbelopp för påstådd motfordran på hyresvärden utan närmare prövning om sökanden hade fog för sitt påstående att han var berättigad till avdrag för sin motfordran. Lagrum: 12 kap. 21 jordabalken Lån. Forvaring 54. DHR Dom UfR 2005 s. 295 Kontraktret. Lån. En flyvehistorisk forening indgik med flyvevåbnet aftale om lån af et udfaset jagerfly - uden beregning og uden tidsbegrænsning - bl.a. på vilkår, at foreningen, der ville bruge flyet til bl.a. flyopvisninger, skulle afholde alle drifts- og vedligeholdelsesudgifter. Da foreningen ikke betalte nogle brændstofregninger, ophævede flyvevåbnet låneaftalen og afskar foreningen fra at bruge flyet. Ophævelsen fandtes uberettiget, da betaling af brændstofregningerne ikke var knyttet til låneaftalen på en sådan måde, at manglende brændstofbetaling udgjorde misligholdelse af låneaftalen. Låneaftalen var derfor fortsat i kraft, og foreningen havde krav på at få udleveret flyet. Mellommenn. Agenter. Meglere. Kommisjonærer. 55. DHR Dom UfR 2004 s Kontraktret. Vederlag til rejseagent. SAS var bundet af en aftale mellem et rejsebureau og IATA til at yde et rejseagentvederlag, som gav fuld kompensation for det arbejde, agenten ydede til luftfartsselskabet. Efter i en årrække at have ydet vederlag i form af provision gik SAS over til «nettoprissætning», hvorefter SAS ikke længere betalte vederlag til agenturet i form af provision, men ved eget salg til slutkunder lagde et gebyr til nettoprisen, som agenturet skulle betale. Højesteret fastslog, at omlægningen ikke var i strid med IATA-aftalen. Nettoprissætningen indebar, at agenterne i forhold til SAS egne salgspriser opnåede en rabat, og at SAS herved ydede vederlag i overensstemmelse med IATA-aftalen. 56. DHR Dom UfR 2005 s. 735 Handelsagent. Godtgørelse og provision i forbindelse med opsigelse. Handelsagent havde krav på godtgørelse ved agenturgivers opsigelse, men ikke krav på provision af aftale indgået efter opsigelsesperiodens udløb, da der i agenturaftalen udtømmende var gjort op med retten til provision af salgsaftaler indgået eller opfyldt efter agenturforholdets ophør. Tjenesteytelser 57. NHRDom Rt s Erstatning for mangelfull prosjektering av molo. Lempning Et rådgivende ingeniørfirma var i lagmannsretten dømt til å betale ca. 31 M kroner i erstatning for mangelfull prosjektering ved bygging av en molo. Høyesteretts flertall kom til at skadelidte måtte bære en tredel av tapet, jf. skadeserstatningsloven 5-2. Tapet var ekstraordinært stort og langt over det påregnelige, og begge parter måtte anses ansvarlige. Dissens

20 20 Transportrett. Luftrett. Sjørett. Spedisjon. 58. DHR Dom UfR 2005 s. 960 Transportret. En maskine blev under transport fra Danmark til England beskadiget. Ifølge en indhentet skønserklæring er det almindeligt, at der ikke er løfteangivelse på maskingods, der transporteres med lastbil fra Danmark til England, og som håndteres med palleløfter og gaffeltruck. Højesteret fandt «ikke grundlag for at fastslå, at det forhold, at godset var uden løftemarkeringer, kan anses for mangelfuld indpakning som angivet i CMR-lovens 25, stk. 1, litra b, uanset at der kunne ske omladning under transporten». Fragtføreren var derfor ikke ansvarsfri. 59. NHRDom Rt s Sjørett. Bergelønn Et tankskip fikk maskinproblemer og ba et skip i nærheten om assistanse. Tankskipet ble slept i to timer og førtifem minutter mens feilen ble utbedret. Det var ikke inngått avtale om bergning. Høyesterett fant at det ikke forelå rett til bergelønn, da skipet ikke var i fare, sjøloven 441a). Likestilling mellom kjønnene Markedsføringsrett Menneskerettigheter 60. NHRKjennelse Rt s Strafferett. Sedelighetsforbrytelse. Uskyldspresumsjonen Straffeloven 195 setter straff for seksuell omgang med barn under 14 år. Tredje ledd lyder:"villfarelse om alder utelukker ikke skyld." I dommen behandles spørsmålet om denne regelen strider mot uskyldspresumsjonen i EMK art. 6 nr. 2. Høyesterett tok ikke standpunkt til spørsmålet, idet lagmannsrettens dom ble opphevet på annet grunnlag. (Spørsmålet vil komme opp for Høyesterett på ny i 2005.) 61. NHRKjennelse Rt s Barnevern. Institusjonsplassering hindrer ikke senere straffeforfølgning En 17 år gammel gutt ble dømt til institusjonsplassering etter barnevernloven Forbudet mot gjentatt straffeforfølgning i EMK protokoll 7 art 4 var ikke til hinder for senere straffesak. Straffesaken ble ansett ikke å gjelde samme forhold. 62. NHRKjennelse Rt s Straffeprosess. Kildevern. Ytringsfrihet To journalister hadde publisert en rekke artikler om dørvakter ved utesteder og deres tilknytning til kriminalitet og kriminelle miljøer. Artiklene inneholdt uttalelser tillagt politikilder. Det ble iverksatt etterforskning for å få klarlagt eventuelle brudd på politiets taushetsplikt, noe som var en viktig samfunnsinteresse. Under henvisning til praksis etter EMK art. 10 om ytringsfrihet, og fordi reportasjene var i ytringsfrihetens kjerneområde, hvor kildevernet er nær absolutt, ble journalistene ikke pålagt å oppgi sine kilder, straffeloven NHRDom Rt s Strafferett. Forbudet mot dobbeltstraff Departementets vedtak om midlertidig bortfall av kjøperregistrering etter lov 24. juni 1994 om registrering som kjøper av fisk i første hånd av råfisk ble ansett å være truffet som ledd i straffeforfølgning og stengte for senere straffesak for de forhold som lå til grunn for vedtaket, EMK protokoll 7 art. 4.