Fängelseforskning Imprisonment. NSfK:s 46th Research Seminar. Rørvig, Denmark Scandinavian Research Council for Criminology

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Fängelseforskning Imprisonment. NSfK:s 46th Research Seminar. Rørvig, Denmark 2004. Scandinavian Research Council for Criminology"

Transkript

1 Fängelseforskning Imprisonment NSfK:s 46th Research Seminar Rørvig, Denmark 2004 Scandinavian Research Council for Criminology Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

2 Innehållsförteckning Table of Contents Behandlingstankens återkomst Från psykoanalys till kognitiv beteendeterapi...3 Residential treatment of antisocial behaviour...21 Att förebygga mord och dråp...29 Strafudmåling i voldtægtssager - Højesteretsdomme i perioden Resultater fra evalueringen af den danske offerrådgivningsordning...43 Kriminalpolitikken og udviklingen i fangebefolkningen aktuelle tendenser Danmark...53 Historisk perspektiv på institusjonsbehandling av unge lovbrytere The day of release from prison...68 Crimes committed while on prison leave - a contentious issue in Sweden...80 Den islandske befolknings syn på forbrydelser Fångarna, fängelserna och samhället...95 Risken med riskbedömningar...98 Confronted by institutionalised practices:structural homologies between recruits training and prison staff practice in Nigeria Debatten om omsorg i fengsel Finnish professional criminals in the 1990s Intoxicant related small group violence Ungdomssanktionen en dom til struktureret kontrolleret socialpædagogisk behandling Et socialt eksperiment Kriminalpolitiken och utvecklingen i fångtalet -aktuella tendenser i Finland Foreigners in within Icelandic Prisons - a staff perspective Politiske og centraladministrative beslutninger og udviklingen i fangebefolkningen i Grønland Studying Youth Residential Care - some methodological remarks Fängelser och kriminella nätverk. Två svenska pilotstudier Violence, Power, and Vulnerability: Evidence from Prison What prisoners tells us about their social-and health status The Mare Balticum Prison Project. Living Conditions in Swedish and Finnish Prisons Repeat Burglary in the Private Danish Home Changing Ethnic Relations in a Finnish prison: a Case Study of Helsinki Prison Utveckling och spänningar inom missbrukarrehabilitering i fängelset i Finland - ett terapeutiskt samhälle och en rusmedelsfri avdelning som exemplen Risikovurderinger og idømmelse af ubetinget fængsel Lusia päihteittä - Multicultural Substance Abuse and HIV/AIDS Prevention Program in Prison Fangers retssikkerhed Index List of participants

3 Behandlingstankens återkomst Från psykoanalys till kognitiv beteendeterapi 1 Andersson, Robert Den intagne är en resurs i framtidens kriminalvård. På Östragården känner den intagne ett människovärde genom att mötas med insikt och REVANSCH. Han känner att hans resurser (människan bakom brottet) finns och kan tillföra verksamheten utveckling, både sig själv som individ och Östragården som helhet återigen den lärande organisationen. Måldokument. KVA Östragård. Inledning 1820 upptäcks återfallsbrottslingen genom statistiska undersökningar av fångpopulationen (Hacking 1991). Allt sedan dess har kriminalvetenskaperna kämpat med att lösa det problem de själva skapat hur minskar man återfallen? Genom olika epistemologier, tekniker för att registrera, kodifiera och analysera har man försökt lösa detta problem. Vi har gått från Lombrosos kriminalantropologi, som sökte svaret genom att analysera kroppens geografi, via rasbiologier, Chicagoskolan, kontrollteoretiker till dagens teorier om rutinaktiviteter och kognitiv terapi. Genomgående har det handlat om epistemologier som kategoriserat, kodifierat och ordnat beteenden så att det går att mäta dem olika tekniker för att se och olika tekniker för inskriptioner. Det handlar alltså om en kunskap som genom sin epistemologi och metodologi har skapat ett subjekt brottslingen. Foucault (1987: ) påvisar hur kriminalvården sedan dess början alltid reformerats utifrån sina egna grundprinciper, som aldrig går utanför fängelseregimens naturliga status och funktion. Trots att fängelset var ett misslyckande som brottspreventiv taktik redan från cellstraffets införande. De sju principerna för reform för att uppnå effektiva fängelser är enligt Foucault: (i) fängelsestraffets huvudsakliga uppgift är att förändra brottslingens beteende och den dömdes förbättring är straffets huvudsakliga syfte; (ii) fångarna bör isoleras eller åtminstone fördelas efter brottets svårighetsgrad, men framför allt efter sin ålder och läggning, efter den korrektionsteknik man avser att begagna och de olika faserna i den förvandling de genomgår; (iii) strafftidens förlopp och längd bör kunna anpassas efter 1 Detta paper är ett preliminär utkast för att jag skall få överblick över området och mina tankar. Papret är inspirerat av och använder sig av det arbete Kenneth Petersson gjort om svensk kriminalvård, Fängelset och den liberala fantasin: En studie om rekonstruktionen av det moraliska subjektet inom svensk kriminalvård. 3

4 fångarnas individualitet, efter de resultat man uppnår, framsteg och återfall; 2 (iv) arbetet bör utgöra ett av de väsentligaste inslagen i fångarnas förvandling och successiva återinpassning i samhället; (v) fångens uppfostran är för myndigheterna på en gång en oundgänglig försiktighetsåtgärd i samhällets intresse och en förpliktelse gentemot den fångne; (vi) fängelsets förvaltning skall åtminstone till en del kontrolleras och ombesörjas av en specialiserad personal som äger de moraliska och tekniska förutsättningarna för att vaka över individernas rätta utveckling; (vii) på fängelsevistelsen bör följa en kontroll- och hjälpverksamhet ända tills den f d fången är definitivt återanpassad. Även om inte alla dessa reformeringsprinciper är synliga i detta paper finns det inte heller något nytt som går utanpå dessa principer som alltså formulerades redan i början på 1800-talet. Min generella utgångspunkt i detta paper är att maktutövning och disciplinering så som den kommer till uttryck i kriminalpolitiken, och i det här fallet kriminalvården, endast utgör en reproduktion av de maktens mekanismer i termer av disciplinering och kontroll som finns i samhället i stort. Fängelset, vad är det annat än en lite striktare kasern, en litet hårdare skola, en litet dystrare verkstad? Som jag ser det är det omöjligt att separera de mål och önskningar som används för att styra samhället i stort från de mål och önskningar som styr kriminalpolitiken. De mentaliteter och föreställningar som genomsyrar kriminalpolitiken och kriminalvården kanske är de skarpaste formuleringarna av den rådande styrningsrationaliteten, men det handlar om samma ideal som för samhället i stort. Vi skall alltså inte räkna med att finna sätt att göra saker på inom kriminalvården som inte finns i samhället i stort. Vi skall inte heller tro att det är ett annat subjekt som man försöker skapa inom kriminalvården, det är samma! Detta paper har sitt fokus på den nya epistemologi som har ersatt psykoanalysens och psykiatrins behandlande och friskställande epistemologi. Tanken är alltså att i papret undersöka de kunskapsmodeller som informerar den nya behandlingstanken. Det rör sig om en ny problemställning som tar sin utgångspunkt i en ny samhällspedagogik och ett nytt sätt att styra hela samhället det livslånga lärandet. Den problemställning som utkristalliserar sig i det livslånga lärandet förskjuter fokus med eventuella behandlingsinsatser från ett totalt lösande av ett problem till ett handskande av problem. Det handlar om att genom ett 2 Den svenske justitieministern Bodström har framför att han vill införa möjligheten att styra strafftiden efter fångens uppförande. 4

5 livslångt lärande lära sig känna igen och handskas med problem för att kunna undvika dessa genom olika tekniker som alla har sin grund i dels ett risktänkande, dels en individuell bekännelseteknik som har sin grund i den katolska bikten (Beronius 1991; Petersson 2002). Bakgrund Min teoretiska modell bygger på de tankar om styrandet och maktutövningens utformning som Foucault (1991a, b & c) utvecklade runt begreppet governmentalité (hädanefter benämnt styrningsrationalitet). Styrningsrationalitetsperspektivet går ut på att undersöka styrandet och ordnandet av mänskligt liv och samvaro hur vi styr våra liv och hur vi blir styrda i våra liv. Perspektivet handlar om att synliggöra faktorer som ingår i styrandet som vi vanligen tar för givna och låter bli att problematisera. Utgångspunkten är att politisk rationalitet handlar om att etablera problem och dessa problem, som politiken erbjuder sig själv som lösningen på, lokaliseras i samhället eller hos befolkningen. Styrningsrationalitetsperspektivet handlar om att analysera de processer som inramar befolkningen i en trygghetsapparat, bestående av militär, polis, diplomatkår och säkerhetstjänster, rättsväsende, straffsystem, men även vård, omsorg och skola. Hultqvist och Petersson (1995:26) säger om begreppet governmentality att det: bidrar med ett generellt sökljus, utan att specificera detaljerna i synfältet vilket är en uppgift för den konkreta nutidshistoriska undersökningen. ( ) Governmentality syftar med andra ord på det förhållandet att maktutövning alltid och i alla sammanhang korresponderar mot en inställning eller ett förhållningssätt till det som ska styras eller påverkas, ja vi skulle rent av vilja benämna denna inställning en förhandsinställning. Språket är ur ett styrningsrationalitetsperspektiv inte en fråga om betydelser utan olika sätt att göra världen begriplig och användbar och där domäner som marknaden och familjen konstitueras för att sedan göras mottagliga för interventioner såväl från administratörer, politiker, myndigheter och experter som dem som befolkar dessa domäner, dvs. fabrikschefer, föräldrar och andra (Rose 1995a: 47). Individualiseringsvetenskapernas epistemologier historiskt sätt Individualiseringsvetenskaperna har en tämligen ung historia, men deras betydelse för den verklighet vi lever i nu är utomordentligt stor. Själva uppdelningen av samhället i individer 5

6 istället för exempelvis stånd hänger intimt ihop med naturvetenskapernas upptäckt av atomen och själva begreppet individ är ett latinskt synonym till ordet atom (Liedman 1998:33). Därefter har studiet av individen vuxit fram. Som Foucault framhållit i flera av sina arbeten sker det under och 1800-talet något betydelse fullt genom framväxten av det han benämner humanvetenskaperna. I samverkan med makten utvecklas en kunskap om människor som tidigare inte funnits, en kunskap som är avgörande för det nya sättet att handskas med det Foucault (1991a) benämner befolkningsproblemet. De maktformeringar som växer fram genom demokratiseringen är starkt bundna till en kunskap om det som skall styras, nämligen befolkningen och medborgarna. Här är kriminalvetenskapernas uppkomst, samtida med uppkomsten av fängelset och avgörande i skapade subjektet för fängelsestraffet, brottslingen. 3 Kriminalvetenskaperna är en av de mer inflytelserika individualiseringsvetenskaperna. De epistemologier, praktiker och tekniker som följt i straffsystemets kölvatten har med sina kriminalvetenskapliga arkitekter legitimerat och möjliggjort att straffandet fortsatt i sina inkörda spår. Individualiseringsvetenskapernas epistemologi har till stor del legat till grund för hur vi förstått individen och dennes beteende och har därigenom konstituerat och skapat subjektet för maktutövning. Dessa epistemologier har fungerat som normproducerande, utifrån vilka man har kartlagt och bedömt aspekter av mänskligt beteende som fram till dess betraktats som tillfälliga och oförutsägbara. Genom dessa kunskapsformer har beteenden kunna bedömas i termer av konformitet och avvikelse och de normer som upprättats har gjort det möjligt att kodifiera, rangordna, mäta och jämföra mänskligt beteende. Individualiseringsvetenskaperna har skapat perceptionsscheman över mänskligt beteende för att därigenom möjliggöra registrering av detaljer i det mänskliga beteendet. Detta gjorde att dessa handlingar blev både synliga och föremål för kunskap de blev identifierbara och 3 Foucault (1987: 353) säger att: (j)ag påstår inte att de humanistiska vetenskaperna (d.v.s. de vetenskaper som studerar människan, förf. kommentar) har uppstått ur fängelset. Men de har kunnat formas och få den oerhörda kunskapsteoretiska verkan vi känner till, beror på att de burits av en ny, specifik maktmodalitet: en viss kroppens politik, ett visst sätt att göra anhopningen av människor fogliga och nyttiga. För detta krävdes att definierade relationer till vetandet infördes i maktförhållandena; det behövdes en teknik för att väva samman underkuvande och objektivering; det innebar nya individualiseringsprocesser. Fängelsernas nätverk utgör en stomme för en sådan kombination av makt och vetande, som historiskt sett gjort de humanistiska vetenskaperna möjliga. 6

7 registrerbara utifrån det raster av sociala koder som begreppen konformitet och avvikelse börjat sprida över det sociala livet (Rose 1995b). Individualiseringsvetenskaperna innefattar vad man skulle kunna benämna visualiseringstekniker de möjliggör ett seende av det som är deras studieobjekt. 4 Med andra ord kan man säga att den kunskap som dessa vetenskaper producerar egentligen är ett producerande av vad som kommit att tolkas som naturliga kategorier som brottslingar, avvikare, ungdomar, svagsinta och problemfamiljer. Den kunskap som dessa vetenskaper producerar skapar alltså de subjekt som det blir statens och dess myndigheters uppgift att styra, handha och kontrollera. Den första formen av visualiseringsteknik för registrering av människors skillnader som producerades inom de psykologiska vetenskaperna framställde kroppens yta som det fält där psykologiska patologier kunde utläsas och observeras. Här har vi bland annat Lombrosos studier av homo criminalis. Genom att använda kroppens yttre proportioner och karaktäristika trodde man sig kunna studera det patologiska subjektet. Tanken var att via den visualiserade kroppen systematiskt kartlägga osynliga mentala karaktäristika. Efter ett tag blev det dock uppenbart att olika förmågor och särdrag som påverkade skolresultat, kriminalitet och andra avvikelser inte kunde utläsas på kroppens yta. Studiet av kroppens yta hade alltså inte löst de gåtor som behövdes lösas för att nå framgång i skolornas, fängelsernas, arméernas sökande efter det fogliga subjektet. En ny psykologisk epistemologi tog sig an denna uppgift och då speciellt frågan om den sinnesslöe och speciellt det sinnesslöa barnet. Den sinnesslöe var besläktad med den prostituerade, den tuberkulossjuke, den vansinnige, den arbetsskygga, lösdrivaren och vällustingen samtliga exempel på en degenererad konstitution (Rose 1995b: 179). Intelligenstester var också det första verktyg för visualisering som denna nya psykologi utvecklade. Utvecklandet av detta verktyg hängde samman med införandet av allmän skolgång i England och Frankrike och 4 Rose (1995b: 177) menar att individen trädde in i ett kunskapsfält, inte på grund av ett abstrakt språng in i den filosofiska fantasin, utan genom den byråkratiska dokumentationens jordnära operationer. Individualiseringsvetenskaperna utgick från befintliga tekniska rutiner för registrering, använde dem och transformerade dem till systematiska instrument för en inskription av identiteter: det var tekniker som förmådde översätta den mänskliga själens egenskaper, kapaciteter och energier till materiella former bilder, kartor, diagram, mått. 7

8 upptäckten av problemet med det sinnesslöa barnet (Rose 1995a). 5 Den sinnesslöe utgjorde ett hot mot samhället och det behövdes verktyg för att kunna identifiera denne. Normalkurvan blev ett annat viktigt verktyg genom att: individuella skillnader kunde göras plausibla genom en enkel inskriptionsakt: kumulativa jämförelser kombinerades med den figur som gällde för populationens norm eller medeltal; och då de framställdes i diagramform kom de att anta normalkurvans eleganta kontur (Rose 1995b: 181). Detta innebar att populationens intellektuella förmågor kunde konstrueras i en enkel dimension vars fluktuation genom populationen styrdes av precisa lagar, där dugligheten hos varje subjekt kunde fixeras i termer av dess position på den aktuella kurvan. Resultatet blev att de intellektuella förmågornas variation reducerades till en ordningsproblematik begriplig genom dess normalisering i en varaktig och förutsägbar tvådimensionell framställning (Rose 1995b: 181). Väl framme runt mellankrigstiden hade individualiseringsvetenskaperna befäst sin position i samhällets maskineri. Vetenskapsmannen var den givna experten i det demokratiska samhället, en samhällsingenjör, som likt den naturvetenskapligt skolade ingenjören använder sina hållfasthetskalkyler och ekvationer, tar till sina egna kalkyler och ekvationer över vansinnet och avvikelse för att räkna ut det riktiga tillvägagångssättet. Denna position, med sin positivistiska vetenskapsoptimistiska rationalitet, kom att nå sin höjdpunkt på 1950-talet, och sin ände vid 1960-talets slut. Från Freuds psykoanalys, över Bleulers psykiatri till Skinners behaviorism finns det gemensamma grundförutsättningar: För det första relationen Läkare patient; för det andra vetenskapernas möjlighetspotential, vetenskapsoptimismen; för det tredje samhällets förgivet tagande, dvs. relationen samhälle och stat som en enda storhet som samverkar mot gemensamma mål. I allt detta ligger skapandet av ett politiskt och medborgerligt subjekt som utgjorde grunden till, samt var det rådande under den så kallade välfärdsstatens styrningsrationalitet. Under det sena 1960-talet växte en stark kritik fram mot för det första den vetenskapsoptimism som varit välfärdsstatens legitimitet, för det andra mot det rättvisa i 5 Skolan som problem i lokaliserandet av avvikelse eller åtgärd mot avvikelse kvarstår i dagsläget. Detta kommer till uttryck i den önskan som finns hos de flesta prediktionsforskare om att hitta tidigare och tidigare faktorer för prediktion. Ett annat exempel ger David Perry, chef för What works på Home Office, som upptäckt att mellan 40 till 60 procent av hans klienter har en 7-årings läsförmåga. 8

9 välfärdsstaten och framför allt dess institutioner. Inom kriminologin är detta fenomen känt som dels critical criminology, dels behandlingskritiken. Denna kritik av kriminalpolitiken var central för de förändringar som inträffat från 1970-talet till i dag (Andersson 2002). Denna kritik har, tillsammans med den förändrade styrningsrationalitet som den hjälpte fram, utgjort fundamentet i de förändringar som gjorts i den nya behandlingstankens epistemologi. Borta är vetenskapsoptimismen och möjligheten till storskaliga vetenskapliga lösningar på problem universallösningarnas tid är förbi. Borta är därför också den allvetande experten och sålunda även relationen Läkare patient. I dess ställe har ett möte av jämlikar kommit, där den vetenskapliga kunskapen bytts ut mot en kunskap baserad på sund förnuft. Borta är också samhällets förgivet tagande, numera handlar det om community eller lokalsamhället, det handlar om lokala lösningar på lokala problem. Den nya behandlingstankens uppgift är att tillsammans med andra vetenskapliga praktiker skapa ett nytt subjekt för maktutövningen den förståndige och ansvarsfulle medborgaren. Den nya epistemologin Så fort som kritiken mot det som vanligen kallas behandlingstanken slagit igenom tidigt 1970-tal påbörjades en utveckling av de verktyg som använts av behandlingsteknikerna. Tankarna kring selektiv inkapacitering är ett exempel på hur man snabbt reagerade på kritiken om oförmågan att göra de intagna friska med expertis. Selektiv inkapacitering tar avstånd från alla rehabiliteringsanspråk det man istället kan göra är att ta reda på vilka som kommer att återfalla i brott. 6 Även kognitiv terapi förutsätter minskade anspråk gällande vetenskaplig optimism utgångspunkten är att lära ut olika tekniker för att lära sig handskas med sina problem. 7 I en kognitiv terapi är det terapeutens uppgift att leverera tekniker för att individen skall kunna bryta sönder negativa tankescheman. Kognitiv terapi bygger, kanske i ännu högre grad än klassisk psykoanalys, på metodologiska modeller som är beroende av kontextuella normativa föreställningar som omsätts i begrepp som bristande självkontroll, hög impulsivitet och 6 Vilket man egentligen inte kan p.g.a. alla falsk positiva och falsk negativa. 7 Söker man på orden kognitiv terapi i LIBRIS databasen får man 160 träffar. De två första titlarna är från 1969 och fram till 1985 rör det sig om totalt 14 titlar, där efter slår det till och det stora flertalet titlar är från 1990 och framåt. De ämnen som berörs är allt från ätstörningar, spelberoende, kroniska depressioner, tinitus, schizofreni och allmänt välbefinnande. 9

10 oförmåga att se konsekvenserna av ens handlingar. Avvikande beteende är helt enkelt ett uttryck av bristande personliga färdigheter. Istället för universella lösningar bygger dessa idéer på att producera kontextuella lösningar, vetenskapernas anspråk går alltså från det universella svaret till det partikulära, de kausala faktorerna är bara kausala givet ett antal partikulära och kontextuella begränsningar. Här framstår rutin aktivitetsteorin som ett utmärkt exempel, teorins svar på varför brott begås är helt kontextuell, samtidigt som den är universellt tillämbar bara man tar hänsyn till den specifika kontexten. 8 Det viktiga med dessa nya teorier är dock att de i sin kontextualitet blir använda som universella lösningar. Teorierna fungerar som universallösningar på grund av sin lösa och odefinierade struktur teorierna är egentligen innehållslösa. En annan viktig orsak är nog att de fungerar så att man i den tillämpade situation på nytt får uppfinna sitt undersökningsobjekt, teorierna ger bara vaga konturer som den praktiska verksamheten får fylla. Man skulle kunna jämföra dem med ett av den nuvarande politikens främsta verktyg måldokument. Jag kommer nu att gå igenom några företeelser som jag menar är grundläggande i den nya epistemologin, det handlar om dess anti-expert utgångspunkt; självförvaltning som styrningsrationalitet; betydelsen av bekännelsen och självdiagonsticerandets praktik; och föreställningen om att den nya behandlingstanken, till skillnad från den gamla, är en evidensbaserad metod som bygger på att ta fram fungerande program utifrån empiri. Anti-expert Ett fundament i den nya behandlingstanken är dess anti-expert grund. Med detta inte sagt att det inte är experter som tagit fram kunskapen, vad det handlar om är snarare relationen forskning praktisk tillämpning. Det är den egna erfarenheten och framför allt tillvaratagandet av den egna erfarenheten som ger den praktiskt tillämpbara kunskapen. Både hos den intagne, som skall lära sig beakta riskerna i sin egen livsföring utifrån att denne 8 I och för sig är rutin aktivitetsteorin helt trivial, dess prediktionsförmåga säger inte mer än att regnar det så regnar det. Även om vi vet om vilka molnformationer och dylikt som orsakar regn är det inte mycket mer vi kan göra än att klä oss rätt! 10

11 lär sig känna igen och förstå sitt beteende och vårdarens erfarenheter av att ha liknande problem som den som skall vårdas. Borta är den över den krassa verkligheten stående forskaren, som ger direktiv från sitt verklighetsfrånvända laboratorium. Den nya behandlingstanken har helt enkelt en mer verklighetstillvänd kunskap. Den erfarenhetsbaserade kunskapen har formen av möte igenkännande bekännelse. Grunden för den är; Jag har varit där, jag vet hur det är eller hur det ser ut. Sålunda var det viktigt vilken typ av missbruk som behandlingspersonalen tagit sig ur. Man måste underlätta för patienten att identifiera sig med personalen. För en missbrukare är det en bragd att ta sig ur missbruk, att stått utanför samhället och återtagit sin position inom samhällets ramar. De som arbetade hos oss hade tagit sig ur missbruk de besatt kunskaper om hur man gjorde det och stod modell för inlärning av ett nytt, bättre liv. De gav hopp. 9 Här finns alltså inte utrymme för expertens över den vanliga människans trancenderande kunskap. Kunskapen är ett sunt förnuft som uppstår ur bekännelsen ett bekännande av hur det verkligen är. Detta sunda förnuftets epistemologi har fått stort genomslag inom den svenska kriminalpolitiken i stort genom begreppet det allmänna rättsmedvetandet (Andersson 2002). Och detta erkännande av den vardagliga erfarenhetens kunskap har tagit sig uttryck i olika frivilligorganisationer som Farsor på stan, Non Fighting generation och Lugna gatan, praktiker som alla bygger på detta erfarna sunda förnuft. Själen som kroppens fängelse självförvaltning som styrningsrationalitet Man kan, för att tala med Michel Foucault, säga att själen är kroppens fängelse. Detta kan exemplifieras med en enkel pedagogik som bland annat kommer till uttryck i den i barnuppfostran vanliga sloganen sätt gränser och väx! Det moderna samhället bygger på en disciplineringsprocess som skall omvandla de utifrån komna kraven på beteende till ett krav som kommer inifrån i form av självdisciplin. 10 Som exempel på detta har vi ett begrepp som blivit stort inom kriminologin socialiseringsprocessen. Uppfostran handlar nästan uteslutande om att lära människan att sätta upp stängsel kring sina spontana viljor för att de 9 Stefansson citerad i Kenneth Petersson (2002: 11). 10 Jag hade nu under våren en student på grundkursen i kriminologi som menade att alla brott begås på grund av en moralisk slapphet hos dem som begår dem. 11

12 skall passa ihop med andra. En viktig del i den nya epistemologi är hur dessa gränser är tillgängliga. Tidigare skulle experten via botandet lära ut och tillgängliggöra dessa gränser. Ett botande som hade sin grund i den kunskapsmässiga överlägsenheten hos experten som låg inbyggd i den läkare patient relation som var tillgängliggörandets grundförutsättning. Den bekännelseprocess som låg till grund för den psykoanalytiska epistemologins byggde alltså på en hierarkisk relation och därigenom hierarkisk övervakning. Det nya tillgängliggörandet av gränser sker via bekännelsen mötestekniken. I detta ligger också en horisontal istället för hierarkisk övervakning. Grundläggande i denna behandlingstankens nya epistemologi är att behandlingen skall lära de intagna subjekten att skapa sitt eget fängelse genom att lära sig självkontroll. Kenneth Petersson (2002: 56) uttrycker det så här: Det faller liksom på den intagnes lott att lyckas eller misslyckas med detta att förse sig med murar och staket inom sig själv. Den intagne måste inför sig själv rita upp ett fungerande fängelse, vars omarkerade gränser styr honom att mentalt vakta på varje steg. Man måste helt enkelt göra det öppna fängelset till en del av sig själv. Själva kärnan i kognitiv terapi är ju att avvikande beteende uppstår på grund av brister och tillkortakommanden i det egna tänkandet och självkontrollen. Detta är inget nytt inom kriminologin, kontrollteoretikerna bygger på liknande resonemang. Kontrollteorier är också en teoriform som framför allt utvecklats efter den så kallade behandlingskritiken. Det viktigaste verktyget i tillämpande av självkontroll är det som benämns riskanalys och riskhantering. Självkontrollen tycks gå ut på att man hela tiden skall göra riskanalyser av sitt eget beteende som man lär sig känna igen genom bekännelsen. I detta ligger en aspekt av det livslånga lärandet, man måste hela tiden lära känna sig själv och ens tillkortakommanden igen och igen. Även om denna idé om självreformation inte är ny, utan går igen i allt från bikten till Auburnsystemets tysta fångar, är det mötet med de egna tillkorta kommandena, inte de av Gud eller annan auktoritet givna reglerna, som är viktigt. En evidensbaserad metod Nytt i epistemologin är också teknikerna mätbarhet och utvärdering. Dessa är de tekniker som behandlingskritikerna förde in i sin kritik av behandlingstanken (allt från Christies studier av 12

13 alkoholisthem på 1950-talet till Kühlhorns studie av Sundsvallsprojektet). 11 Ett andra led i detta är formulerandet av det man menar vara konkreta mål som är just utvärderingsbara. Detta innebär att förskjuta målet med vetenskap till ett oerhört praktiskt plan, det blir återigen samhällsingenjörer som istället för hållfasthetsläror har utvärderingstekniker till sitt förfogande. Man minskar helt enkelt ner målsättningarna med vetenskap predicerar ja, kurera nej! Handskas med ja, lösa nej! Ser man exempelvis till hur David Perry 12, chef för What works på Home Office, framställer sin verksamhet framstår utvärdering av drivna kriminalvårdsprojekt som något nytt. Evidensbaserad verksamhet beskrivs som något nytt och radikalt. Bland annat säger Perry att man ackrediterar projekten innan de drivs i större skala. Det ekonomiska språket, med marknads- och efterfråganstänkande är oerhört starkt i de beskrivningar Perry ger. Cost/benefit-analyser, investeringar i kriminalvård, att England skall bli världsledande inom kriminalvård, att det handlar om att designa och implementera kriminalvård. Tittar man dock närmar på vad som detta med evidenssäkring handlar om i praktiken tycks det i mycket liten skala om hur mycket återfallen minskar, vilket är huvudsyftet för verksamheten, och betydligt mer saker som är lättare att utvärdera som personalens förmåga att genomföra olika program. Relevant är att övervakarna övervakas lika mycket genom att man evidenssäkrar uppställda kvalitetskrav ifråga om att kunna förmedla programmen, och utvärderar utförandet av programmen av personalen. Därför förvånar det inte när Perry säger: Vi började göra bedömningar av vår egen personal. Vi ville inte att de skulle ha samma kognitiva problem som de kriminella, ifall de skulle leda program. Vi började alltså med att söka brister hos vår personal och fann en hel del hos många av dem (KVS 2002: 58). Dessa bedömningar har nu införts som standard vid nyrekrytering. 11 Att utvärdera och komma fram till att tidigare åtgärder inte fungerar är inget nytt så har det sett ut genom fängelsets hela historia. Vad som är nytt är flertalet forskare inom detta fält verkligen tror att de och inge andra har jobbat så noggrant. På en konferens om What Works, den tredje, som KVV anordnar (What Works III, KVS 2002) presentera McGuire vad han anser som stora rön in What Works forskningen, rön som för den som har kännedom om general deterrence-debatt från 1950-talet och framåt måste se som yesterdays news. 12 Det Perry säger är hämtat från en konferens om What Works, den tredje, som KVS anordnar (What Works III, KVS 2002). 13

14 Den moderna bestraffningsapparaten har sedan sin födelse runt sekelskiftet tal inneburit utvecklandet av nya professioner som poliser och vetenskaper som kriminologin. Socionomutbildningen infördes i Sverige på grund av att man ville ha professionella som skötte bland annat frivården (Svensson 2001). Socialarbetaren är alltså ett led i den övervakningsapparat som utvecklades. När Perry då framhåller att den klassiske socialarbetaren inte fungerar i den nya kriminalvården förvånar det inte. Inte heller förvånar det att han har önskemål om en ny högskoleutbildning för den nya kriminalvården en kriminalvård som skall handla om att arbeta mer med att lära ut och utbilda. En viktig del i behandlandet av brottslighet har varit kategoriseringar, på ett sätt kan man säga att vad de olika delarna av bestraffningsapparaten egentligen gjort sedan dess uppkomst är att skapa olika kategorier för att kunna överblicka och handskas med fenomenet. Låg-, mellan- eller högriskbrottslingar uppdelningen är klassisk och bland annat Frans von Liszt utvecklade liknande kategoriseringsmodeller. 13 Intressant med dessa kategoriseringar i hög-, mellan- och lågrisk är språket, för oss i Sverige, som styrts till en ny pensionspolitik har stött på formuleringarna låg-, mellan- och högrisk tidigare, när vi lärt oss välja pensionssparfonder. Det handlar om ett ekonomiskt språk och som vägledning finns risktänkandet och cost/benefit-analyser. Perry menar också att en revolutionerande förändring som genomförts i England är att man förflyttat insatserna från högriskgruppen till mellanriskgruppen. Simon och Feeleys (1992) resonemang om den nya penologin (the new penology) framträder starkt i vad Perry säger. Bekännelsen och självdiagonsticerandets praktik Det är ett krav för att få stanna kvar i programmet att personen pratar om återfallet i gruppen och av gruppen och gruppledarna får hjälp att analysera och bearbeta det som skett. Syftet är att alla skall lära sig något av detta, såväl den som återfallit som gruppen. Att tillsammans med gruppen analysera återfallet kan till den det berör ge en djupare kunskap om dennes relation till alkohol och luckra upp en del av förnekandet När frivården växte fram i Sverige blev det direkt utmärkande för det hjälparbete som utvecklades att man började jämföra och kategorisera olika fångar. Tjänstemannens uppgift var t.ex. att urskilja vilka fångar som man skulle inrikta sin verksamhet på. Främst var det fångar som visat prov på anpassning och som rekommenderats av fängelsets ledning som var föremål för hjälpinsatser. Ett viktigt kriterium för att få hjälp var att de frigivna själva skulle vilja ha hjälp. De hjälpbehövande blev på så sätt allt mer väldefinierade, där vissa ansågs vara värda hjälpen och andra inte (Wahlgren 2002). 14 Sefbom (1999), citerad ur Petersson

15 Den nya praktiken till skillnad från psykoanalysens praktiker av botande handlar om lärandet och erkännandet via bekännelse. Som grundmodell i de olika påverkansprogram gällande missbruk som finns inom svensk kriminalvård är Anonyma Alkoholisters tankemodeller en huvudsaklig inspiration (Petersson 2002). Vad man säger sig sträva bort från i svensk kriminalvård är vedergällning, passivitet och hjälplöshet, tanken är att man bör komma bort från ovanifrån införda direktiv och dikterade förändringsbehov skeenden som man menar leder till underkuvelse. Vad man vill nå är självbestämmande, självreglerade val och man anser sig nå ditt hän genom att uppmuntra inaktiva att bli aktiva, självmotiverade och det man vill betona är samarbete och interaktiv kommunikation. Det handlar om att via självbekännelsen få det styrda subjektet att producera sanningen om sig själv (Petersson 2002: 68 ff.). Vad man vill uppnå är självrannsakelse och Petersson (Ibid.) uttrycker det så att: I grund och botten är det denna omfattande bekännelseprocedur inom svensk kriminalpolitik som ligger till grund för den samtidiga iscensättningen av det goda livet. Men denna procedur är ingen isolerad företeelse utan inom den svenska kriminalvårdspraktiska sfären sker en översättning som länkar denna till de samhälleliga förändringar som berör föreställningar om det politiska subjektet. Det intressanta är att den nya behandlingstanken baseras på en normaliseringsprocess som liknar den självdisciplinering som vi andra skall utföra man förflyttar övervakningen utifrån och in. Detta kan bara göras samtidigt som kraven på de normala ökas kontinuerligt de är ju vi som är de egentliga adressaterna. Detta märks eftersom den avancerade liberalismen helt och hållet bygger på ett större individuellt ansvar. 15 Kollektiva ansvarslösningar från välfärdsstaten tycks vara allt utom önskvärt. 16 Differentiering, kategorisering och normalisering Precis som det alltid varit i fängelsets historia handlar den nya behandlingstanken om att producera normaliserande sanktioner. Något som däremot är nytt, så vitt jag vet, är att Kriminalvårdsverket menar på att det i deras verksamhet finns personer som inte går att 15 För en analys och beskrivning av hur en avancerad liberalism allt mer kommit att styra svensk kriminalpolitik se Andersson (2002). 16 När Sveriges statsminister uttalade sig efter mordet på utrikesministern Anna Lindh talade han om detta som ett hotet mot det öppna samhället. The Open society and its Enemies är Karl Popper klassiska försvar av den liberala ideologi och det tycks talande när en socialdemokratisk statsminister i Sverige år 2003 använder denna formulering. 15

16 normalisera. Man säger också att riktiga fängelser är till för just dessa obotliga. En central kritik som framfördes från de s.k. nordiska nyklassicisterna mot behandlingstanken på talet var att den hade lett fram till så många olika sanktionsformer, rättssystemet var så differentierat, att principen om likhet inför lagen, proportionalitetsprincipen, samt förutsägbarhetsprincipen var hotade (Andersson 2002) 17. Vad vi kan se i dagens Sverige är att antalet differentierande sanktioner återigen ökar kraftigt. Vi har fått diverse normaliserande program som rattfällan, men även nya sanktioner som elektronisk övervakning med fotboja och samhällstjänst. Speciellt frågan om intensivövervakning med elektronisk fotboja är intressant eftersom förslag nu väckts om att intensivövervakning även skall användas vid villkorlig frigivning från långa fängelsestraff (proposition 2000/01:76), något man benämner ett back-door system (SOU 1995:91). Argumentet är att back-door systemet skulle innebära en möjlighet till gradvis utslussning från längre fängelsestraff som skulle underlätta övergången till ett liv i frihet. Dock tycks huvudtanken vara den att detta skulle innebära att kriminalvården skulle ha mycket god kontroll över att, som man uttrycker det, den dömde uppfyller sina förpliktelser (prop. 2000/01:76). 18 Även den nya epistemologin är alltså beroende av kategoriseringar som differentierar de som skall åtgärdas. Förmågan att kategorisera och differentiera brottslingar kanske är kriminalvetenskapernas viktigaste uppgift i och största insats för att producera en fungerande kriminalpolitiken. På ett sätt skulle man reducera de kriminalpolitiska debatter som förts under fängelsets historia till frågor om hur man mest vetenskapligt kategoriserar och differentierar brottslingar. Avslutande reflektioner Den moderna bestraffningsapparaten har allt sedan Benthams panopticon byggt på seendet att se, övervaka, disciplinera och självdisciplinera. Det är den kunskap/epistemologi som 17 Regleringen av intensivövervakning strider mot dessa principer. För det första är det inte domstolen som beslutar om fotboja utan kriminalvårdsmyndigheterna (Jareborg & Zila 2000). För det andra skall faktorer som utgår från subjektets personliga situation (att denne har bostad och ordnad sysselsättning, samt att subjektet själv får betala den kostnad övervakningen innebär) påverka huruvida någon får undergå intensivövervakning (Brå 1999:14). Sanktionsformen har också inneburit att fängelsepopulation blivit mer belastad och homogen (Nilsson 2002:35 ff.). 18 Viljan att differentiera påföljdssystemet tycks kunna leda tillbaka till en situation som liknar den som rådde under den gamla behandlingstanken, numera kombinerat med ett risktänkande vilket framträder när kriminalvårdsstyrelsen menar att (i) takt med att flera alternativa påföljder skapas framstår personutredningen ännu viktigare, inte minst för att ge underlag för val av lämplig påföljd (KVS 1999:64). 16

17 informerat dessa seendeprocesser som har förändrats över tid. Den nya behandlingstanken rör sig kring axel av seende och igenkännande, mötet seendet igenkännandet bekännelsen. Behandlingen bygger på att den intagne skall, genom bekännelsen som uppstår i det igenkännande mötet, diagnostisera sig själv (bekänna sina fel) så att denne kan lära sig de tekniker som finns för att handskas med problem. I den avancerade liberalismens styrningsrationalitet har man till stor del bytt ut den hierarkiska övervakningen mot en horisontal övervakning vi övervakar oss själva och andra i högre utsträckning. Detta kommer till uttryck inom svensk kriminalvård i just användandet av självbekännelsen som en styrningspraktik. Något som dock är nytt i den nya behandlingstanken i relation till den gamla är att subjektet har en fri vilja inte ur filosofisk synvinkel, utan ur ett moraliskt perspektiv. Denna fria vilja bygger på att varje person som befinner sig inom den sammanslutning av fria subjekt som samhället anses vara, sammansatt under samhällskontraktets logik, har därigenom, d.v.s. den frivilliga närvaron, en fri vilja. Vi är alltså medborgare under ett samhällskontrakt av fri moralisk vilja, detta är alltså ett styrandets antagande som följer på styranderationaliteten. Eftersom subjektet har en fri vilja kan det inte botas som i den gamla behandlingstanken. Utan det handlar om att nå en insikt om sig själv som moraliskt ansvarigt subjekt. Denna insikt nås genom bekännelsen av sina fel och brister varvid subjektet, genom lärandet, kan lära sig handskas med sina egna brister och tillkortakommanden. Det är här som det livslånga lärandet kommer in, lärandet är en evig process, den har inget slut, igen slutexamination i t.ex. läkarens friskförklaring, vi måste hela tiden visa att vi är dugliga politiska subjekt genom att ta vårt ansvar. Fri vilja och frihet är synonymt i den avancerade liberalismen och därför har alla en fri vilja eftersom de har frihet men friheten handlar om att göra de rätta valen byggd på ett fritt intag av instanser som lär ut denna frihet, exempelvis den fria och oreglerade marknaden. Vi styrs alltså genom frihet. Men det handlar om att göra de rätta valen du är bara fri så länge du gör de rätta valen, men du är alltid moraliskt ansvarig för dina val oavsett om de påverkas av socioekonomiska strukturer eller mentala tillkortakommanden. Denna syn på den fria viljan 17

18 tar sig uttryck i rättssystemets bedömningar, numera tycks även fullständigt sinnessjuka vara moraliskt ansvariga för sina handlingar och kan därför dömas till straff. 19 Varför är då den nya behandlingsideologin så intressant? Därför att den ligger i fas med de styrningspraktiker och disciplineringstekniker som utvecklats i samhället i stort. Behandlingstankens nya epistemologi bygger på de föreställningar och mentaliteter som ligger till grund för den nya styrningsrationalitet som numera tillämpas på de flesta av samhällets områden. Behandlingstankens nya epistemologi är viktig eftersom den, precis som andra nya praktiker och tekniker, syftar till att skapa ett nytt subjekt för styrandet the prudent citizen. Vi behöver i dagens västländer inte alla människor. De olika styrningspraktiker som utvecklats inom den avancerade liberalismen och i skapandet av den ansvarskännande medborgaren handlar om att sortera ut de användbara. Men (b)evekelsegrunderna för denna ansvarsordning i varande är, som bekant, en förhoppning om ökad demokrati, dvs. förverkligandet av förlorade eller aldrig realiserade demokratiska och mänskliga värden (Petersson 2002:15). Jag avslutar detta paper med ett citat ur den omfattande demokratiutredning som genomfördes runt millennieskiftet (SOU 2000:1, s. 20): Medborgarna måste ges autonomi för att var för sig och i olika slag av gemensam självförvaltning i största möjliga utsträckning själva ordna sina liv. Den offentliga maktutövningen får inte klä av medborgarna denna vilja att ha kontroll över och ta ansvar för sina liv. Oavsiktligt kan detta dessvärre bli följden om stat och kommun övertar, inlemmar eller alltför okänsligt försöker styra verksamheter som medborgarna själva initierar eller organiserar. Man kan aldrig befria en människa från hennes självansvar. Varje människa måste känna ansvar för fler än sig själv. I princip måste därför varje tecken på att medborgare själva vill ta ansvar hälsas positivt. 19 Ett exempel här är frågan om Anna Lindhs mördares sinnesförmågor. Det tycks mig en omöjlig tanke att han skulle ha bedömts som sinnessjuk eftersom de moraliska implikationerna av detta hade varit svår förklarliga i dagens svenska samhälle. 18

19 Referenslista: Andersson, R (2002), Kriminalpolitikens väsen, Avhandlingsserie nr. 10, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Beronius, M (1991), Genealogi och sociologi: Nietsche, Foucault och den sociala analysen, Stockholm/Stenhag: Symposion. Brå-rapport 1999:4, Intensivövervakning med elektronisk kontroll. En utvärdering av 1997 och 1998 års riksomfattande försöksverksamhet, Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Burcell, G, Gordon, C & Miller, P (red.) (1991), The Foucault effect: Studies in governmentality, Chicago: University of Chicago Press. Feeley, M & Simon, J (1992), The new penology: Notes on the emerging strategy of corrections and its implications, Criminology, vol. 30, s Foucault, M (1987), Övervakning och straff, Lund: Arkiv. Foucault, M (1991a), Governmentality, i Burcell, G & Gordon, C & Miller, P (red.), The Foucault effect: Studies in governmentality, Chicago: University of Chicago press. Foucault, M (1991b), Politics and the study of discourse, i Burcell, G & Gordon, C & Miller, P (red.), The Foucault effect: Studies in governmentality, Chicago: University of Chicago press. Foucault, M (1991c), Questions of method, i Burcell, G & Gordon, C & Miller, P (red.), The Foucault effect: Studies in governmentality, Chicago: University of Chicago press. Hacking, I, (1991), How should we do the history of statistics?, i Burcell, G Gordon, C & Miller, P (red.), The Foucault Effect: Studies in governmentality, Chicago: University of Chicago press. Hultqvist, K & Peterson, K (red.) (1995), Foucault: Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik, Stockholm: HLS förlag. Jareborg, N & Zila, J (2000), Straffrättens påföljdslära, Stockholm: Nordstedts Juridik. KVS 1999, Med sikte på framtiden: En debattskrift om framtidens kriminalvård, Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen. KVS 2002, What works III: Referat från den redje What works konferensen i svensk kriminalvård, Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen. Liedman, S-E (1998), Mellan det triviala och det outsägliga: blad ur humanioras och samhällsvetenskapernas historia, Göteborg: Daidalos. Nilsson, A (2002), Fånge i marginalen: Uppväxtvillkor, levnadsförhållanden och återfall i brott bland fångar, Avhandlingsserie nr. 8, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 19

20 Petersson, K (2002), Fängelset och den liberala fantasin: En studie om rekonstruktionen av det moraliska subjektet inom svensk kriminalvård, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Campus Norrköping, ITUFinstitutionen för tematisk utbildning och forskning. Prop. 2000/01:76, Från anstalt till frihet. Rose, N (1995a), Politisk styrning, auktoritet och expertis i den avancerade liberalismen, i, Hultqvist, K & Peterson, K (red.), Foucault: Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik, Stockholm: HLS förlag. Rose, N (1995b), Psykologens blick, i, Hultqvist, K & Peterson, K (red.), Foucault: Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik, Stockholm: HLS förlag. SOU 1995:91, Ett reformerat straffsystem, Betänkande av Straffsystemkommittén. SOU 2000:1, En uthållig demokrati: Politik för folkstyre på 2000-talet, Betänkande av Demokratiutredningen. 20

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Torstedskolen-6a-3 Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Torstedskolen

Læs mere

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN Roskilde Universitet Varför är det en bra idé? Om du åker på utbyte till Malmö University kan

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens 2012

FIRST LEGO League. Horsens 2012 FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Extremeteam Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hattingskolen Type

Læs mere

FIRST LEGO League. Göteborg 2012

FIRST LEGO League. Göteborg 2012 FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget WIZ Vi kommer fra HISINGS BACKA Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 5 gutter. Vi representerer Skälltorpsskolan Type

Læs mere

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Alebo info@alebo.se http://www.alebo.se 180 km 2h 55 min Starts: Alebo Pensionat, Södra vägen, Unnaryd, Sweden Ends: Södra vägen 53, Unnaryd, Sweden Start Point:

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget 8 innovation hold 1 Vi kommer fra Odense C Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Sct. Hans Skole

Læs mere

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3 FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget Frede 3 Vi kommer fra Sorø Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 3 jenter og 4 gutter. Vi representerer Frederiksberg Sole Type lag:

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

FIRST LEGO League. Herning 2012

FIRST LEGO League. Herning 2012 FIRST LEGO League Herning 2012 Presentasjon av laget Hammerum Skole Swagger Vi kommer fra Herning Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hammerum

Læs mere

Øjnene, der ser. - sanseintegration eller ADHD. Professionshøjskolen UCC, Psykomotorikuddannelsen

Øjnene, der ser. - sanseintegration eller ADHD. Professionshøjskolen UCC, Psykomotorikuddannelsen Øjnene, der ser - sanseintegration eller ADHD Professionshøjskolen UCC, Psykomotorikuddannelsen Professionsbachelorprojekt i afspændingspædagogik og psykomotorik af: Anne Marie Thureby Horn Sfp o623 Vejleder:

Læs mere

Nordisk Allkunst Danmark 2015

Nordisk Allkunst Danmark 2015 Nordisk Allkunst Danmark 2015 K unst I dræt K ultur F E S T I V A L Fuglsøcentret 22-26 juni 2015 NYHEDSBREV NR. 3 Nordisk Allkunst Danmark 2015 Indhold: Velkommen fra projektgruppen (Sonny) side 3 Vennesmykker

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

Domestic violence - violence against women by men

Domestic violence - violence against women by men ICASS 22 26 august 2008 Nuuk Domestic violence - violence against women by men Mariekathrine Poppel Email: mkp@ii.uni.gl Ilisimatusarfik University of Greenland Violence: : a concern in the Arctic? Artic

Læs mere

Vores mange brugere på musskema.dk er rigtig gode til at komme med kvalificerede ønsker og behov.

Vores mange brugere på musskema.dk er rigtig gode til at komme med kvalificerede ønsker og behov. På dansk/in Danish: Aarhus d. 10. januar 2013/ the 10 th of January 2013 Kære alle Chefer i MUS-regi! Vores mange brugere på musskema.dk er rigtig gode til at komme med kvalificerede ønsker og behov. Og

Læs mere

Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8

Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8 Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8 Bilag: 5 Bilag nr. 5 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kära medarbetare Vänligen besvara detta frågeformulär så att vi kan förbättra insatserna

Læs mere

Engelsk. Niveau C. De Merkantile Erhvervsuddannelser September 2005. Casebaseret eksamen. www.jysk.dk og www.jysk.com.

Engelsk. Niveau C. De Merkantile Erhvervsuddannelser September 2005. Casebaseret eksamen. www.jysk.dk og www.jysk.com. 052430_EngelskC 08/09/05 13:29 Side 1 De Merkantile Erhvervsuddannelser September 2005 Side 1 af 4 sider Casebaseret eksamen Engelsk Niveau C www.jysk.dk og www.jysk.com Indhold: Opgave 1 Presentation

Læs mere

bab.la Fraser: Personlig hilsen Svensk-Svensk

bab.la Fraser: Personlig hilsen Svensk-Svensk hilsen : ægteskab Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till er båda

Læs mere

FIRST LEGO League. Herning 2012

FIRST LEGO League. Herning 2012 FIRST LEGO League Herning 2012 Presentasjon av laget Twix's Mean Machines Vi kommer fra Haderup Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 4 jenter og 2 gutter. Vi representerer Haderup Skole

Læs mere

AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO

AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2013-0308 Klageren: XX 671 93 Arvika, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

Medinddragelse af patienter i forskningsprocessen. Hanne Konradsen Lektor, Karolinska Institutet Stockholm

Medinddragelse af patienter i forskningsprocessen. Hanne Konradsen Lektor, Karolinska Institutet Stockholm Medinddragelse af patienter i forskningsprocessen Hanne Konradsen Lektor, Karolinska Institutet Stockholm Værdi eller politisk korrekt (formentlig krav i fremtidige fondsansøgninger) Hurtigere, effektivere,

Læs mere

FIRST LEGO League. Västerås 2012

FIRST LEGO League. Västerås 2012 FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Grandma s Cookies Vi kommer fra Västerås Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 11 jenter og 10 gutter. Vi representerer Internationella

Læs mere

Engelsk. Niveau D. De Merkantile Erhvervsuddannelser September Casebaseret eksamen. og

Engelsk. Niveau D. De Merkantile Erhvervsuddannelser September Casebaseret eksamen.  og 052431_EngelskD 08/09/05 13:29 Side 1 De Merkantile Erhvervsuddannelser September 2005 Side 1 af 4 sider Casebaseret eksamen Engelsk Niveau D www.jysk.dk og www.jysk.com Indhold: Opgave 1 Presentation

Læs mere

Bilag. Resume. Side 1 af 12

Bilag. Resume. Side 1 af 12 Bilag Resume I denne opgave, lægges der fokus på unge og ensomhed gennem sociale medier. Vi har i denne opgave valgt at benytte Facebook som det sociale medie vi ligger fokus på, da det er det største

Læs mere

FIRST LEGO League. Århus 2012

FIRST LEGO League. Århus 2012 FIRST LEGO League Århus 2012 Presentasjon av laget old people wanna rock all the way Vi kommer fra Lystrup Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 2. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 2. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget 8 innovation hold 2 Vi kommer fra Odense C Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 2 gutter. Vi representerer Sct. Hans Skole

Læs mere

Utvärdering av PraktikSwapØresund

Utvärdering av PraktikSwapØresund Utvärdering av PraktikSwapØresund Framtagen av: Instituttet for Fremtidsforskning 2005 EUROPEISKA UNIONEN Detta projekt är delfinansierat genom INTEREEG IIIA Öresundsregionen Indhold Forord...6 1. Indledning...7

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

FIRST LEGO League. Sorø 2012

FIRST LEGO League. Sorø 2012 FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget LF-Chama-Lama-Daba-Daba-Ding-Dong Vi kommer fra Slagelse Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 14 gutter. Vi representerer

Læs mere

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg?

Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? Invitation til konference Sig ja til det sunde! Hvilken rolle kan kunst og kultur spille i pleje og omsorg? CBS Frederiksberg, tirsdag den 8.marts 2011 Intro Du skal være hjertelig velkommen til at deltage

Læs mere

att verka för nolltolerans för narkotikahandel i Norden, där polis, tull och myndigheter har olika strategier för att genomföra detta

att verka för nolltolerans för narkotikahandel i Norden, där polis, tull och myndigheter har olika strategier för att genomföra detta BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsförslag om gemensam nordisk kraftsamling mot narkotika 1. Udvalgets forslag foreslår, at att verka för nolltolerans för narkotikahandel i Norden,

Læs mere

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER

MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER MUSUND 2009 KREATIVITET & MUSEER Arbejdsgruppen for netværket MUSUND - Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2009 København, Dansk Design Center http://www.ddc.dk/ 21 & 22 OKTOBER 2009 Kreativitet

Læs mere

RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige

RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige Page 1 of 9 RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige Fra: (nakkedraget@hotmail.com) Sendt: 25. april 2009 07:46:27 Til: bock.jakt@spray.se Hej lars Din deadlines er lang overskredet og jeg har

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens 2012

FIRST LEGO League. Horsens 2012 FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Team Grande Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Torstedskolen Type

Læs mere

Exklusiv-Hauben GUTMANN GmbH Mühlacker Straße 77 D-75417 Mühlacker Tel +49 (0)7041-882 0 Fax +49 (0)7041-468 82 info@gutmann-exklusiv.

Exklusiv-Hauben GUTMANN GmbH Mühlacker Straße 77 D-75417 Mühlacker Tel +49 (0)7041-882 0 Fax +49 (0)7041-468 82 info@gutmann-exklusiv. Exklusiv-Hauben GUTMANN GmbH Mühlacker Straße 77 D-75417 Mühlacker Tel +49 (0)7041-882 0 Fax +49 (0)7041-468 82 info@gutmann-exklusiv.eu www.gutmann-exklusiv.eu Ceiling Der findes emfang - og så findes

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

1 2 3 1 2 3 1 NO: Brukertips GymMats TRENING Ved bruk av Abilica GymMats til trening anbefales det, av hygeniske årsaker, å benytte et håndkle som underlag oppå matten. Mattene kan også brukes i vann

Læs mere

Konkurrence: Fra best practice til innovative practice. Odense, 6 december 2010

Konkurrence: Fra best practice til innovative practice. Odense, 6 december 2010 Konkurrence: Fra best practice til innovative practice Odense, 6 december 2010 (MR-U) i strategiperioden 2011 2013: vidareutveckla nordisk samarbete inom utbildning, forskning och innovation Ett kunnigt

Læs mere

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk hilsen : ægteskab Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres. Vi vill gratulera

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport.

Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport. Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport. 13 april 2015 Agenda Mars/ April 2015 13-14 April Transportutskottet sammanträder 17 April IRU General Assembly,

Læs mere

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1

Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Land 1. Aktuellt läge 2. Kort historik 3. Statistik över åldersgrupper 4. Tillgänglighet 1 Danmark Finland Begrebet fritidsinstitution benyttes her som fælles betegnelse for fritidshjem og skolefritidsordninger

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

Elite sports stadium requirements - views from Danish municipalities

Elite sports stadium requirements - views from Danish municipalities Elite sports stadium requirements - views from Danish municipalities JENS ALM Ph.d. student Malmö University jens.alm@mah.se Analyst Danish Institute for Sports Studies jens.alm@idan.dk Background Definitions

Læs mere

Velfærdsteknologi i det nordiske samarbejde Seniorrådgiver Dennis C. Søndergård, Nordens Velfærdscenter

Velfærdsteknologi i det nordiske samarbejde Seniorrådgiver Dennis C. Søndergård, Nordens Velfærdscenter TROMSØ 2015 Velfærdsteknologi i det nordiske samarbejde Seniorrådgiver Dennis C. Søndergård, Nordens Velfærdscenter 18-06-2015 Nordic Centre for Welfare and Social Issues 1 Nordisk Ministerråd Blandt verdens

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti Limpistol Limpistol Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af dit nye værktøj, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter, før du tager det i brug. Vi anbefaler

Læs mere

WC 2015. a Nordic cooperation. in Herning Denmark. www.vm2015.com. 2013-11-01 Timo Rajasaari

WC 2015. a Nordic cooperation. in Herning Denmark. www.vm2015.com. 2013-11-01 Timo Rajasaari WC 2015 in Herning Denmark 2013-11-01 Timo Rajasaari a Nordic cooperation www.vm2015.com NIF Nordisk Islandshestforbund Even Hedland, Chairman, Norge Haraldur Þórarinsson, Island Magnus Tiderman, Finland

Læs mere

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Sundbornsligan Vi kommer fra Sundborn Snittalderen på våre deltakere er 10 år Laget består av 5 jenter og 7 gutter. Vi representerer Sundbornsskolan

Læs mere

Managing stakeholders on major projects. - Learnings from Odense Letbane. Benthe Vestergård Communication director Odense Letbane P/S

Managing stakeholders on major projects. - Learnings from Odense Letbane. Benthe Vestergård Communication director Odense Letbane P/S Managing stakeholders on major projects - Learnings from Odense Letbane Benthe Vestergård Communication director Odense Letbane P/S Light Rail Day, Bergen 15 November 2016 Slide om Odense Nedenstående

Læs mere

Fri rörlighet och funktionshinder

Fri rörlighet och funktionshinder Fri rörlighet och funktionshinder 13. Oktober Nordatlantens Brygge Det grænseløse Norden og dets begrænsninger, København 2015 1 Statsministerdeklaration fra 2013 Oktober 2013 udsendte de nordiske statsministre

Læs mere

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer Kompetens för en global vinnarregion Møde for de nordiske samråd for folkeoplysning 11. Januar 2007, Tallinn Arne Carlsen och Ingegerd Green Hållbar välfärd i en globaliserad och digitaliserad värld.??????

Læs mere

FIRST LEGO League. Gentofte 2012. Josefine Kogstad Ingeman-Petersen

FIRST LEGO League. Gentofte 2012. Josefine Kogstad Ingeman-Petersen FIRST LEGO League Gentofte 2012 Presentasjon av laget Team Rolator Vi kommer fra Søborg Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer Gladsaxe skole Type

Læs mere

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE

Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE Panduro Hobbys FÄRGSKOLA FARVE/FARGESKOLE 602053 SE Information om färgskolan Färgskolan är en introduktion till färgernas spännande värld. Den innehåller en kortfattad beskrivning av vad färg är, hur

Læs mere

Bedømmelse af klinisk retningslinje foretaget af Enhed for Sygeplejeforskning og Evidensbasering Titel (forfatter)

Bedømmelse af klinisk retningslinje foretaget af Enhed for Sygeplejeforskning og Evidensbasering Titel (forfatter) Bedømmelse af klinisk retningslinje foretaget af Enhed for Sygeplejeforskning og Evidensbasering Titel (forfatter) Link til retningslinjen Resumé Formål Fagmålgruppe Anbefalinger Patientmålgruppe Implementering

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede.

Kontrolafgift på 750 kr. for forevisning af ugyldigt JoJo-kort, idet kvittering for betalingen manglede. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0306 Klageren: XX Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21263834 Klagen vedrører: Kontrolafgift på 750

Læs mere

En historisk kritik af skolematematikken

En historisk kritik af skolematematikken 103 En historisk kritik af skolematematikken Hans Christian Hansen, Professionshøjskolen UCC Anmeldelse Sverker Lundin: Skolans matematik. En kritisk analys av den svenska skolmatematikens förhistoria,

Læs mere

Measuring the Impact of Bicycle Marketing Messages. Thomas Krag Mobility Advice Trafikdage i Aalborg, 27.08.2013

Measuring the Impact of Bicycle Marketing Messages. Thomas Krag Mobility Advice Trafikdage i Aalborg, 27.08.2013 Measuring the Impact of Bicycle Marketing Messages Thomas Krag Mobility Advice Trafikdage i Aalborg, 27.08.2013 The challenge Compare The pilot pictures The choice The survey technique Only one picture

Læs mere

Trolling Master Bornholm 2015

Trolling Master Bornholm 2015 Trolling Master Bornholm 2015 (English version further down) Panorama billede fra starten den første dag i 2014 Michael Koldtoft fra Trolling Centrum har brugt lidt tid på at arbejde med billederne fra

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

Sprog i Norden 1979. Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat

Sprog i Norden 1979. Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat 1979 Sprog i Norden 1979 Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat Redaktion: Henrik Galberg Jacobsen (Danmark), Mikael Reuter (Finland), Ståle Løland (Norge), Catharina Gri.inbaum

Læs mere

OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025

OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025 OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025 ØRESUNDSREGIONEN 2025 OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD FRA RUNDBORDSSAMTALER Foråret 2008 besluttede Öresundskomiteen at iværksætte et visionsarbejde som

Læs mere

Small Autonomous Devices in civil Engineering. Uses and requirements. By Peter H. Møller Rambøll

Small Autonomous Devices in civil Engineering. Uses and requirements. By Peter H. Møller Rambøll Small Autonomous Devices in civil Engineering Uses and requirements By Peter H. Møller Rambøll BACKGROUND My Background 20+ years within evaluation of condition and renovation of concrete structures Last

Læs mere

FIRST LEGO League. Västerås Superseniorerna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Västerås Superseniorerna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Superseniorerna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Lindboskolan

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet.

Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. MARC NEWSON FOR Bra design har alltid handlat om tidlösa produkter som har en känsla av kvalitet. Godt design har altid handlet om tidsløse produkter... som har en følelse af kvalitet. MARC NEWSON SMEG-INTE

Læs mere

Spørsmål og svar - MyTeam

Spørsmål og svar - MyTeam Spørsmål og svar - MyTeam Efkon AB 2010-2013 Mange tak till den danske oversættelse af Michael Neergaard, Næstved/Herlufsholm Håndbold. 1. SPØRGSMÅL OG SVAR... 2 1.1. VI VILL SNABBT VETA HUR MÅNGA SOM

Læs mere

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Sarpsborg 25 november 2014 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak?

Læs mere

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund

REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG. Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund REMINDER MUSUND 2013 MUSEERNES SPROG Arbejdsgruppen for netværket MUSUND Museer omkring Øresund indbyder til MUSUND-seminar 2013 HELSINGØR, internat på KONVENTUM/LO-Skolen 2. & 3. OKTOBER 2013 Museerne

Læs mere

Trolling Master Bornholm 2016 Nyhedsbrev nr. 7

Trolling Master Bornholm 2016 Nyhedsbrev nr. 7 Trolling Master Bornholm 2016 Nyhedsbrev nr. 7 English version further down Så var det omsider fiskevejr En af dem, der kom på vandet i en af hullerne, mellem den hårde vestenvind var Lejf K. Pedersen,

Læs mere

LYLE- LYMFEKRÆFT & LEUKÆMI

LYLE- LYMFEKRÆFT & LEUKÆMI Nyhedsbrev marts 2008 Nyheder fra LYLE Indlæg uden underskrift er skrevet af Louise Aagaard Nielsen. Du kan i dette nummer læse om: Foredraget d. 28. februar Foredraget d. 28. februar 2008 Kantinen i Kræftens

Læs mere

Sustainable use of pesticides on Danish golf courses

Sustainable use of pesticides on Danish golf courses Indsæt nyt billede: Sustainable use of pesticides on Danish golf courses Anita Fjelsted - Danish EPA Ministry of the Environment 27 May 2015 - STERF The Danish Environmental Protection Agency 450 employees

Læs mere

SLINGTRAINER Vejledning Instruktioner DK SE

SLINGTRAINER Vejledning Instruktioner DK SE SE DK SLINGTRAINER Vejledning Instruktioner SE DK DANSK VEJLEDNING SLINGTRAINER 3 GENERELT TILSIGTET BRUG Dette udstyr er designet til privat brug og må ikke bruges til kommercielle, medicinske eller

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

12.5-18 MPT 12.5-20 MPT 325 / 70-18 AS Inpressningsdjup. Bredd maskin / vänd Bredde maskine / drejet mm. Offset

12.5-18 MPT 12.5-20 MPT 325 / 70-18 AS Inpressningsdjup. Bredd maskin / vänd Bredde maskine / drejet mm. Offset 12.5-18 MPT 12.5-20 MPT 325 / 70-18 AS e e e 1140 (Axel / aksel K75) 1140 (Axel / aksel K90) 1160 (Axel / aksel K80, T80) 1160 (Axel / aksel T94) 1240 CX35 LP (Axel / aksel K80, T80) (Axel / aksel K90)

Læs mere

GOKART. Brugsanvisning Bruksanvisning. Importeret af Harald Nyborg A/S. Model: CT008 Best.nr. 8197

GOKART. Brugsanvisning Bruksanvisning. Importeret af Harald Nyborg A/S. Model: CT008 Best.nr. 8197 GOKART Importeret af Harald Nyborg A/S Brugsanvisning Bruksanvisning Model: CT008 Best.nr. 8197 Tillykke med deres nye gokart! De bedes læse denne brugsanvisning grundigt, før De samler gokarten eller

Læs mere

From innovation to market

From innovation to market Nupark Accelerace From innovation to market Public money Accelerace VC Private Equity Stock market Available capital BA 2 What is Nupark Accelerace Hands-on investment and business developmentprograms

Læs mere

Financial Literacy among 5-7 years old children

Financial Literacy among 5-7 years old children Financial Literacy among 5-7 years old children -based on a market research survey among the parents in Denmark, Sweden, Norway, Finland, Northern Ireland and Republic of Ireland Page 1 Purpose of the

Læs mere

Kvant Eksamen December 2010 3 timer med hjælpemidler. 1 Hvad er en continuous variable? Giv 2 illustrationer.

Kvant Eksamen December 2010 3 timer med hjælpemidler. 1 Hvad er en continuous variable? Giv 2 illustrationer. Kvant Eksamen December 2010 3 timer med hjælpemidler 1 Hvad er en continuous variable? Giv 2 illustrationer. What is a continuous variable? Give two illustrations. 2 Hvorfor kan man bedre drage konklusioner

Læs mere

applies equally to HRT and tibolone this should be made clear by replacing HRT with HRT or tibolone in the tibolone SmPC.

applies equally to HRT and tibolone this should be made clear by replacing HRT with HRT or tibolone in the tibolone SmPC. Annex I English wording to be implemented SmPC The texts of the 3 rd revision of the Core SPC for HRT products, as published on the CMD(h) website, should be included in the SmPC. Where a statement in

Læs mere

Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet

Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet Del-hovedemne 2014-2015 Billedet kan ikke vises. Computeren har muligvis ikke Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde på årsmødet 2014 - Baggrund

Læs mere

Den Motiverende Samtale

Den Motiverende Samtale Den Motiverende Samtale Gå-hjem møde Nye perspektiver i Den Motiverende Samtale 1. december 2010 Formål Få inspiration, få ideer samt skabe interesse for at videreudvikle Den Motiverende Samtale Præsentere

Læs mere

Brug byen! / Använd staden!

Brug byen! / Använd staden! dzidzo.dk Brug byen! / Använd staden! Evaluering Billede Bus Passing Stig Nygaard Brug byen! / Använd staden! Evalueringsrapport efter pilotprojekt Resume Pilotprojektet Brug byen! (se tekstboks) er blevet

Læs mere

Appendix 1: Interview guide Maria og Kristian Lundgaard-Karlshøj, Ausumgaard

Appendix 1: Interview guide Maria og Kristian Lundgaard-Karlshøj, Ausumgaard Appendix 1: Interview guide Maria og Kristian Lundgaard-Karlshøj, Ausumgaard Fortæl om Ausumgaard s historie Der er hele tiden snak om værdier, men hvad er det for nogle værdier? uddyb forklar definer

Læs mere

Etter løslatelsen. Rapport fra NSfKs 23. kontaktseminar oktober 2009, Fakse Ladeplads, Danmark. Nordisk samarbeidsråd for kriminologi

Etter løslatelsen. Rapport fra NSfKs 23. kontaktseminar oktober 2009, Fakse Ladeplads, Danmark. Nordisk samarbeidsråd for kriminologi Etter løslatelsen Rapport fra NSfKs 23. kontaktseminar 5.-7. oktober 2009, Fakse Ladeplads, Danmark Nordisk samarbeidsråd for kriminologi Scandinavian Research Council for Criminology 2 Denne seminarrapporten

Læs mere

GUIDE TIL BREVSKRIVNING

GUIDE TIL BREVSKRIVNING GUIDE TIL BREVSKRIVNING APPELBREVE Formålet med at skrive et appelbrev er at få modtageren til at overholde menneskerettighederne. Det er en god idé at lægge vægt på modtagerens forpligtelser over for

Læs mere

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com 10.7.2014 65x94cm LAREDO 90cm www.bathdeluxe.com LAREDO 90cm Delar / Dele 23 28 39 2 x (Ø8 x 35mm) 2 x (Ø5 x 58mm) 1 x (400 x 100 x 15mm) 94 65 Verktyg / Verktøj Ø8mm SILIKONE Tack för att du valt vår

Læs mere

Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken

Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken Bilag til Slutrapport: Kommentarer til statistikken www.oresundskompass.org 14 integrationsindikatorer Projektet Regionala analyser Øresundskompass har under projektperioden februari 2002 till februari

Læs mere

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor.

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor. BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger 1. s forslag foreslår, at at vedtage EU-strategien for 2. Baggrund Den svenske delegation

Læs mere

NO: Knebøy. SE: Knäböj. DK: Knæbøjning

NO: Knebøy. SE: Knäböj. DK: Knæbøjning 1 NO: Knebøy Trener: Forside lår og setemuskulatur Vekter Her er det store muskler som trenes så legg på godt med vekter. Det skal være sånn at du så vidt orker å gjennomføre de siste repetisjonene. Antagelig

Læs mere

Trolling Master Bornholm 2016 Nyhedsbrev nr. 8

Trolling Master Bornholm 2016 Nyhedsbrev nr. 8 Trolling Master Bornholm 2016 Nyhedsbrev nr. 8 English version further down Der bliver landet fisk men ikke mange Her er det Johnny Nielsen, Søløven, fra Tejn, som i denne uge fangede 13,0 kg nord for

Læs mere

Kort A. Tidsbegrænset EF/EØS-opholdsbevis (anvendes til EF/EØS-statsborgere) (Card A. Temporary EU/EEA residence permit used for EU/EEA nationals)

Kort A. Tidsbegrænset EF/EØS-opholdsbevis (anvendes til EF/EØS-statsborgere) (Card A. Temporary EU/EEA residence permit used for EU/EEA nationals) DENMARK Residence cards EF/EØS opholdskort (EU/EEA residence card) (title on card) Kort A. Tidsbegrænset EF/EØS-opholdsbevis (anvendes til EF/EØS-statsborgere) (Card A. Temporary EU/EEA residence permit

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn 2012. Carl Rau Gutt 10 år 0 kirstine pedersen Jente 11 år 0 esther poulsen Jente 11 år 0 Lise Jørgensen Jente 11 år 0

FIRST LEGO League. Fyn 2012. Carl Rau Gutt 10 år 0 kirstine pedersen Jente 11 år 0 esther poulsen Jente 11 år 0 Lise Jørgensen Jente 11 år 0 FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget Biz 2 Vi kommer fra Aarup Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer Aarupskolen Type lag: Skolelag

Læs mere

Vind i Øresund. John Eli Nielsen, DTU. Olof Samuelsson, LTH. Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM)

Vind i Øresund. John Eli Nielsen, DTU. Olof Samuelsson, LTH. Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM) Vind i Øresund John Eli Nielsen, DTU Olof Samuelsson, LTH Styregruppemødet den 23. november 2009 (DTU-IMM) Vind i Øresund - Agenda John Eli Nielsen 1. Baggrund 2. Overordnet mål 3. Emneområder 4. Tyngdepunkt

Læs mere

FIKTIONALITET I LITTERATUR

FIKTIONALITET I LITTERATUR KNUD ROMER, KARL OVE KNAUSGÅRD OG JONAS HASSEN KHEMIRI præsen TATION VÆRKER I GRÅZONEN IKKE-fiktion Fiktion Selvbiografi, dokumentar Etik (moral) Roman Æstetik (kunst, nydelse) 2 VÆRKER I GRÅZONEN Genrer:

Læs mere

Information Systems ICT. Welcome to. Autumn Meeting Oct 2013, Copenhagen(DK)

Information Systems ICT. Welcome to. Autumn Meeting Oct 2013, Copenhagen(DK) Information Systems ICT Welcome to Autumn Meeting Oct 2013, Copenhagen(DK) Agenda Autumn Meeting 2013 Thursday 24:th of October 10:00 Velkomst. Status fra formanden og gennemgang af program for høstmødet

Læs mere

CDIO CONCEIVE, DESIGN, IMPLEMENT, OPERATE - ELLER - UDDANNELSE PÅ INGENIØROMRÅDET

CDIO CONCEIVE, DESIGN, IMPLEMENT, OPERATE - ELLER - UDDANNELSE PÅ INGENIØROMRÅDET 22. NOVEMBER 2012 CDIO CONCEIVE, DESIGN, IMPLEMENT, OPERATE - ELLER - UDDANNELSE PÅ INGENIØROMRÅDET JENS BENNEDSEN INGENIØRDOCENT, LEDER CDL CDL cdio Dev lab HVORFOR? Personlige og sociale kompetencer

Læs mere

esd-guide.eu Hvordan får vi alle de studerende med os? Vad är inkluderande respektive exkluderande? Hvad menes der med en bæredygtig udvikling?

esd-guide.eu Hvordan får vi alle de studerende med os? Vad är inkluderande respektive exkluderande? Hvad menes der med en bæredygtig udvikling? Hvordan får vi alle de studerende med os? Vad är inkluderande respektive exkluderande? Hvad menes der med en bæredygtig udvikling? Hur skiljer sig elevernas förhållningssätt till lärande, mellan Danmark

Læs mere

Juridisk Forskning Jurist- og Økonomforbundets Forlag 2002

Juridisk Forskning Jurist- og Økonomforbundets Forlag 2002 Juridisk Forskning Jurist- og Økonomforbundets Forlag 2002 Forord I midten af 1980 erne steg kravene til de institutioner, som varetog juridiske uddannelser som det f.eks. kom til udtryk ved etableringen

Læs mere