Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Bilag 1:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Bilag 1:"

Transkript

1 Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Bilag 1: Kommunale casebeskrivelser

2 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder på kommunalt niveau Rapport udarbejdet af Oxford Research A/S for Ministeriet for Børn, Ligestilling, Integration og Sociale Forhold Ligestillingsafdelingen Rapporten er finansieret af Nordisk Ministerråd Udgivelsesår September, 2014 Om Oxford Research Knowledge for a better society Oxford Research er en specialiseret videnvirksomhed med fokus på velfærdsområderne og erhvervs- og regionaludvikling. Oxford Research gennemfører skræddersyede analyser, implementeringsevalueringer og effektevalueringer for offentlige myndigheder, fonde og organisationer i civilsamfundet. Vi rådgiver også om strategiudvikling, faciliterer udviklingsprocesser og formidler vores viden på undervisningsforløb og seminarer. Vi kombinerer akademisk fordybelse, strategisk forståelse og god kommunikation på den måde skaber vi anvendelsesorienteret viden, der kan gøre en forskel. Oxford Research er grundlagt i 1995 og har selskaber i Danmark, Norge, Sverige og Finland. Oxford Research er en del af Oxford Gruppen. Oxford Research A/S Falkoner Alle 20, Frederiksberg C Danmark (+45)

3 Indhold CASEBESKRIVELSER 1 1. BESKÆFTIGELSE, AKTIVERING OG UDDANNELSE Projekt MI-x afklaringsforløb for kvinder med anden etnisk baggrund end dansk i Aarhus Kommune (DK) Om Projekt MI-x i Aarhus Kommune Arbejdet med ligestilling Dokumentation af resultater og effekter Resultater og effekter Hvad kan vi lære af casen? Café Monroe vejledningstilbud for unge mødre i Aarhus Kommune (DK) Om Café Monroe i Aarhus Kommune Arbejdet med ligestilling Dokumentation af resultater og effekter Resultater og effekter Hvad kan vi lære af casen? Ligestillingsindsatsen i Nyborg Kommune med fokus på beskæftigelsesområdet (DK) Om ligestillingsindsatsen i Nyborg Kommune Arbejdet med ligestilling Dokumentation af resultater og effekter Resultater og effekter Hvad kan vi lære af casen? Mænd i omsorgsfag indsats for rekruttering af mænd til omsorgssektoren i Københavns Kommune (DK) Om Mænd i omsorgsfag i Københavns Kommune Arbejdet med ligestilling Dokumentation af resultater og effekter Resultater og effekter Hvad kan vi lære af casen? Menn i helsevesenet indsats for rekruttering og fastholdelse for flere mænd i omsorgssektoren i Trondheim Kommune (NO) Om Menn i helsevesenet i Trondheim Kommune Arbeidet med likestilling Dokumentasjon av resultater og effekter Resultater og effekter Hva kan vi lære av casen? Petra indsats for unge ledige i Vanda Stad (FI) Om Petra i Vanda Stad Jämställdhetsintegreringsarbete Dokumentation av resultat och effekter Resultat och effekter Vad kan vi lära av denna fallstudie? DAGINSTITUTIONS OG SKOLEOMRÅDET Drenge Uddannelse Roskilde: Vejledning og UEA-orientering, Roskilde Kommune (DK) Om Vejledning og UEA-orientering i Roskilde Kommune 39

4 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Arbejdet med ligestilling Dokumentation af resultater og effekter Resultater og effekter Hvad kan vi lære af casen? Förskolan Violen i Örebro (SE) Om förskolan Violen i Örebro Jämställdhetsintegreringsarbete Dokumentation av resultat och effekter Resultat och effekter Vad kan vi lära av denna fallstudie? Jämstall högstadieskola på Tjörn (SE) Om Jämstall högstadieskola på Tjörn Arbetet med jämställdhetsintegrering Dokumentation av resultat och effekter Resultat och effekter Vad kan vi lära av denna fallstudie? Likestillingssatsningen i Bergen Kommune, Barnehager (NO) Om Likestillingssatsningen i Bergen Kommune, Barnehager Arbeidet med likestilling Dokumentasjon av resultater og effekter Resultater og effekter Hva kan vi lære av casen? Likestillingsvurderinger i barnhagene i Kvinesdal kommune (NO) Om Likestillingsvurderinger i barnhagene i Kvinesdal kommune Arbeidet med likestilling Dokumentasjon av resultater og effekter Resultater og effekter Hva kan vi lære av casen? ÆLDREOMRÅDET Gir du et smil? kampagne for ældreområdet i Aalborg Kommune (DK) Om Gir du et smil? i Aalborg Kommune Arbejdet med ligestilling Resultater og effekter Hvad kan vi lære af casen? Jämställd hemtjänst i Botkyrka Kommun (SE) Om Jämställd hemtjänst i Botkyrka Kommun Jämställdhetsintegreringsarbetet Dokumentation av resultat och effekter Resultat och effekter Vad kan vi lära av denna fallstudie? SUNDHED OG FOREBYGGELSE Drenge Uddannelse Roskilde (DUR): Sunde livsstilsvaner Roskilde Kommune (DK) Om Drenge Uddannelse Roskilde (DUR): Sunde livsstilsvaner i Roskilde Kommune Arbejdet med ligestilling Dokumentation af resultater og effekter Resultater og effekter Hvad kan vi lære af casen? 89 3

5 4.2 Sundhed i nærmiljø med særligt fokus på mænd og alkohol Københavns Kommune (DK) Om Sundhed i nærmiljø i Københavns Kommune Arbejdet med ligestilling Resultater og effekter Hvad kan vi lære af casen? Konsekvensbedömning inom missbrukartjänsterna och den förebyggande hälso- och sjukvården i Vanda (FI) (Päihdepalvelujen ja ennaltaehkäisevän terveydenhuollon suvaus Vantaalla) Om Konsekvensbedömning inom missbrukartjänsterna och den förebyggande hälso- och sjukvården i Vanda Jämställdhetsintegreringsarbetat Dokumentation av resultat och effekter Resultat och effekter Vad kan vi lära av denna fallstudie? Jämställd vårdcentral i Hässelby (SE) Om Jämställd vårdcentral i Hässelby Jämställdhetsintegreringsarbetat Dokumentation av resultat och effekter Resultat och effekter Vad kan vi lära av denna fallstudie? BYPLANLÆGNING OG VEJ OG PARK Rum for leg og læring pædagogisk og teknisk modernisering af skoler og dag og fritidstilbud i Aarhus Kommune (DK) Om Rum for leg og læring i Aarhus Kommune Arbejdet med ligestilling Dokumentation af resultater og effekter Resultater og effekter Hvad kan vi lære af casen? Ligestillingsvurdering af Klubhuspuljen i Københavns Kommune (DK) Om Ligestillingsvurdering af Klubhuspuljen i Københavns Kommune Arbejdet med ligestilling Resultater og effekter Hvad kan vi lære af casen? Samhällsplanering inom Den Goda Staden planlægning af kollektiv trafik i Uppsala Kommun (SE) Om Samhällsplanering inom Den Goda Staden i Uppsala Kommun Arbetet med jämställdhetsintegrering Dokumentation av resultat och effekter Resultat och effekter Vad kan vi lära av denna fallstudie? TVÆRGÅENDE Jämlika Landskrona (SE) Om Jämlika Landskrona Jämlikhetsintegreringsarbetat Dokumentation av resultat och effekter 126

6 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Resultat och effekter Vad kan vi lära av denna fallstudie? 128 5

7 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Casebeskrivelser Følgende delrapport indeholder de udvalgte cases i sin fulde længde, som er det datagrundlag, der er forudsætningen for kortlægningens tværgående analyse. Udvælgelsen af serviceområder er sket ud fra fire overordnede kriterier: relevans, erfaring, borgerrettede ydelser samt dokumentation. Det virker umiddelbart mere nærliggende at ligestillingsvurdere på nogle ressortområder frem for andre. Det påpeges fx også i regeringens strategi for ligestillingsvurdering, at det er mere oplagt på områder, hvor kerneopgaverne har mere blød karakter, fx indsatser på social- og sundhedsområdet eller beskæftigelsesområdet i modsætning til indsatser på fx byggeområdet. 1 Et første udvælgelseskriterium har derfor været relevans. Arbejdet med ligestillingsvurderinger i praksis er desuden stadig forholdsvis snævert og uopdyrket fx i Danmark og Norge. 2 Tidligere erfaringer viser, at good practice eller den mest effektfulde ligestillingsvurdering foregår på de ressortområder, hvor der er en volumenmæssig tyngde. Et andet udvælgelseskriterium var således erfaring med ligestillingsvurdering. Et tredje udvælgelseskriterium har været tiltag, som omhandler kommunernes kerneydelser, dvs. de ydelser, som er tættest på borgeren. Et sidste udvælgelseskriterium har været, hvorvidt kommunen har arbejdet med dokumentation af effekterne af de konkrete ligestillingsvurderede tiltag. Dette har dog ikke fungeret som et endegyldigt kriterium, da niveauet for et systematisk arbejde med dette varierer på tværs af Norden. Ud fra disse kriterier er følgende fagområder valgt som udgangspunkt for kortlægningen på kommunalt niveau: Beskæftigelse, aktivering og uddannelse Sundhed og forebyggelse Daginstitution og skole Ældreområdet Byplanlægning og vej & park Nedenfor præsenteres casene inden for hvert fagområde i ovenstående rækkefølge. Casene fremgår på tre sprog: Dansk, norsk og både de svenske og finske cases fremgår på svensk. Dataindsamlingen er gennemført december 2013 februar Den danske Regerings Strategi for Ligestillingsvurdering i det offentlige 2 NGO SHADOW REPORT TO CEDAW 2011 Supplementing and commenting on Norway s 8th Periodic Report on the Implementation of CEDAW (Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women) 1 1

8

9 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 1. Beskæftigelse, aktivering og uddannelse På området for beskæftigelse, aktivering og uddannelse omfatter kortlægningen fire cases fra Danmark og to fra hhv. Finland og Norge. De første to danske cases omhandler konkrete projekter over for hhv. ledige kvinder med anden etnisk baggrund og ledige unge mødre i Aarhus Kommune, hvor målgruppeanalyse har fungeret som en slags ligestillingsvurdering. Den næste danske case omhandler den overordnede ligestillingsindsats i Nyborg Kommune med fokus på beskæftigelsesområdet. De efterfølgende cases fra hhv. Danmark og Norge omhandler begge indsatser i forhold til at tiltrække og fastholde flere mænd til omsorgssektoren den danske er målrettet ledige og uddannelsessøgende mænd i Københavns Kommune, mens den norske er målrettet mænd i Trondheim Kommune. Indsatserne er begge iværksat ud fra et dobbeltsigte en mulighed for større rekrutteringsbase for omsorgssektoren samt mulighed for øget udligning af kønsbalancen i medarbejdergruppen i sektoren. De to indsatser er på vidt forskellige stadier: Hvor man i København stadig er i udviklingsfasen, har man gennemført og forankret den norske indsats. Den finske case omhandler ligestillingsvurdering af den tværgående indsats over for unge ledige i Vanda Stad, hvor der er udviklet en model i forhold til integration af kønsperspektivet i arbejdsformilingens praksis. De forskellige cases illustrerer på forskellig vis, hvordan ligestillingsvurdering af indsatser og projekter foregår mere eller mindre eksplicit og bevidst. Samtidig illustreres via casene, hvordan kønsaspektet indtænkes som overordnet målsætning eller blot som led i enkeltstående projekter. 1.1 PROJEKT MI-X AFKLARINGSFORLØB FOR KVINDER MED ANDEN ETNISK BAGGRUND END DANSK I AARHUS KOMMUNE (DK) Aarhus er Danmarks andenstørste kommune med omkring indbyggere med en lille overvægt af kvinder. 3 Omfanget af fuldtidsledige i procent af arbejdsstyrken var i september ,5 % - herunder hhv. 5,4 % for mænd og 5,6 % for kvinder. 4 Aarhus Kommune har i en længere periode arbejdet med særlige indsatser over for udsatte kontanthjælpsmodtagere. I 2013 er indsatsen blevet målrettet yderligere for at forebygge og reducere antallet af borgere, som bliver tildelt førtidspension. Følgende fremgår af social- og beskæftigelsesforvaltningens budget og strategi 2013: Mange borgere, som i dag risikerer at få tilkendt førtidspension, har typisk meget sammensatte problemer. Derfor er en helhedsorienteret indsats afgørende. For de unge er der behov for ressourceforløb der skal afklare den unges situation og muligheder i forhold til uddannelse og beskæftigelse fremadrettet Om Projekt MI-x i Aarhus Kommune Projekt MI-x er en indsats over for udsatte unge kontanthjælpsmodtagere, nemlig en gruppe af unge kvinder med anden etnisk baggrund med begrænset uddannelse og tilknytning til arbejdsmarkedet. Igennem et vejlednings- og afklaringsforløb er målet, at de bliver mere afklarede vedrørende deres egen situation og muligheder i forhold til først og fremmest uddannelse, men også beskæftigelse fremadrettet. Projektet udføres af Arbejdsmarkedscenter Midt, som ligger under beskæftigelsesforvaltningen og udfører opgaver for jobcentret. Arbejdsmarkedscenter Midt er ansvarlig for unge mellem år. 3 Danmarks statistik, Danmarks statistik, Beskaeftigelsesforvaltningen.pdf, s

10 Projekt MI-x er et eksempel på god praksis i forhold til at identificere en målgruppe, som har brug for en særlig tilrettelagt beskæftigelsesindsats, hvor dels en del af udfordringerne, dels en del af metoden til at løse disse udfordringer er kønsspecifik. Projekt MI-x er et job- og uddannelsesrettet vejledningstilbud for unge årige kvinder med anden etnisk baggrund end dansk, som kører på sit 5. år. Projektet startede som et udviklingsprojekt med støtte fra det daværende Ministerium for Flygtninge, Indvandrere og Integration. MI-x står for mangfoldighed, integration og personlig X-faktor, og projektets formål er øget integration af unge, uddannelsessvage og udstødningstruede kvinder i det danske arbejdsmarked og uddannelsessystem. Målgruppen har behov for en målrettet ekstra støtte til at få og til efterfølgende at fastholde et arbejde eller en uddannelse. Målgruppen er karakteriseret ved massive udfordringer med udgangspunkt i kombinationen mellem kulturel og socioøkonomisk baggrund og køn. Kvinderne er ofte isolerede, da de i høj grad er underlagt social kontrol af deres familiers mandlige medlemmer. Samtidig har de dårlig skolegang, er ofte blevet gift og har fået flere børn i en tidlig alder. Det helt overordnede formål er selvforsørgelse på den lange bane, men da projektet arbejder med en yderst svag målgruppe, er det det primære succeskriterium her og nu, at kvinderne kommer et skridt tættere på uddannelse. Desuden er det formålet, at kvinderne får redskaber til at indgå på lige fod med andre borgere i samfundet og dermed opnår lige muligheder. Her handler det om, at kvinderne opnår et øget medborgerskab og indsigt i deres rettigheder og pligter som borgere i det danske samfund. Desuden at de opnår resultater i forhold til personlige kompetencer (f.eks. at kunne sige fra), helbred og sociale forhold. Projektet består af tre hovedelementer: 1. Et kursuselement med ressourceafdækning, vejledning og undervisning samt mentorordning, som omfatter: PAS-test og PAS-screening med afdækning af personlige ressourcer og muligheder som grundlag for udarbejdelse af plan for målrettet undervisning og træning. At arbejde aktivt med medborgerskab, holdninger, roller og forventninger, ret og pligt samt ligestilling. Via projektet er der udarbejdet et medborgerskabsmodul, som der løbende undervises i. Ligestilling defineres i projektet som lige muligheder for alle, da der ellers ifølge medarbejdere er risiko for, at kvinderne ikke får tilladelse til at deltage af deres familier. Mentorordning og mentormatchning. Oprindeligt var tanken, at deltagerne kunne tilknyttes mentor via Kvinfo s mentornetværk. Det viste sig dog, at mentorerne i Kvinfo s mentorkorps var for højtuddannede og i mindre grad matchede projektets målgruppe. Efterfølgende har man koblet mentorer fra Aarhus Kommunes eget mentorkorps på. Afklaring af helbred og deltagelse i fysisk aktivitet på ugentlig basis. 2. Et jobelement, primært virksomhedspraktik med jobtræning og situationsbestemt undervisning, som omfatter: Arbejdstræning på offentlig eller privat virksomhed Mentorordning etableret på virksomheden Undervisning med udgangspunkt i et konkret behov oplevet af den unge, mentor/arbejdsgiver eller vejleder (samarbejde, konflikthåndtering, sprog, arbejdskultur mv.)

11 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 3. Et udslusningselement med udslusning via jobtræning via lærepladsaftaler på private eller offentlige arbejdspladser eller via plan for uddannelsesstart. Som udgangspunkt har kvinderne mulighed for at være i projektet i 13 uger. En evaluering af projektet i 2010 udarbejdet af Cubion konkluderede dog, at der er et klart behov for længere tid til at arbejde med målgruppen. Målgruppen har som tidligere beskrevet omfattende problemstillinger på de kulturelle-, familiemæssige- og læringsmæssige områder, som kræver en indsats på flere niveauer i længere tid. Der er derfor mulighed for forlængelse, og langt de fleste kvinder er i projektet i mere end 13 uger, medmindre de er gravide og skal på barsel. Der er omkring 25 kvinder i projektet samtidig Arbejdet med ligestilling Projekt MI-x er ikke udviklet på baggrund af en egentlig ligestillingsvurdering, men snarere ud fra en målgruppeanalyse, hvor køn blot er en del af målgruppens karakteristika. Udgangspunktet for iværksættelsen af projekt MIx er, at man i Arbejdsmarkedscenter Midt identificerede en gruppe af unge kvinder med anden etnisk baggrund med en række fælles træk, som faldt igennem deres gængse afklaringsforløb. Disse tilbud kunne ikke rumme denne målgruppe, og der var behov for en særlig indsats. Det var således ikke et systematisk arbejde med kønsopdelt statistik eller anden data, der var baggrunden for, at projektet blev sat i værk. Iværksættelsen var i højere grad baseret på en vurdering fra erfarne og opmærksomme medarbejdere og ledere. Effekten af denne målgruppeanalyse kan dog siges at have direkte ligestillingsmæssige effekter, da en indsats rettet mod kvinder blev i iværksat. Jobcentret ønsker kun én indgang, og det er derfor væsentligt, at tilbuddene kan rumme ALLE unge. Når unge visiteres fra jobcentret, har Arbejdsmarkedscenter Midt ikke mulighed for at afvise dem. Det er derfor Arbejdsmarkedscenter Midts opgave at differentiere indsatserne, så den samme indgang kan rumme alle. Centerchefen præciserer, at det et reflekteret valg, når ledelsesgruppen vælger at igangsætte indsatser kun for det ene køn, fordi det er mere besværligt for jobcentret, da en del af de ledige således ikke kan visiteres til de tilbud. På den måde har målgruppeanalysen været central for udviklingen af denne indsats, hvor køn blev udpeget som en central faktor for indsatsen. Ligestilling Generelt omtales projekt MI-x ikke som et ligestillingsprojekt. Oxford Research vurderer imidlertid, at projektet indeholder tydelige ligestillingsmæssige aspekter både i selve organiseringen af indsatsen og i arbejdet med kvinderne i projektet. For det første er det en indsats kun for kvinder, og både medarbejdere og souschef pointerer netop vigtigheden af dette, da de ellers ikke har mulighed for at arbejde med de problemstillinger, som fylder mest for målgruppen. Disse problemstillinger beskrives som værende relateret til dels det at være kvinde, dels det at være kvinde med en anden etnisk baggrund end dansk, fx kulturforståelser af kønsroller, børneopdragelse, vold, sex mm. Souschefen mener fx, at der snakkes om mænd og familierelationer på en anden måde, end hvis der var mænd til stede. Både medarbejdere og souschef vurderer også, at det er et vigtigt element, da familierne er trygge ved, at der kun er kvinder i indsatsen. Det gør det nemmere i forhold til kvindernes bagland, da kvindernes deltagelse i samfundet i sammenhæng med fremmede mænd er en væsentlig del af udfordringerne. For det andet er der pt. udelukkende kvindelige medarbejdere ansat i projektet. Der har tidligere været en mand ansat i projektet, og medarbejdere påpeger, at hans køn kunne være en barriere for en del af kvinderne. Dog nævner de også, at han, i kraft af sin rolle som underviser, blev opfattet som en anden type mand end deres fædre, brødre, mænd og kærester, hvilket var vigtigt i forhold til at arbejde med målgruppens udfordringer. Oxford Research vurderer, at det ikke er et bevidst valg, at der udelukkende er kvinder ansat, men at det har en betydning i forhold til denne målgruppe. For det tredje indgår ligestillingsproblematikker i en stor del af de problemstillinger og udfordringer, som arbejdes med i projektet. Kernen i projektet er medborgerskab, og herigennem kommer ligestillingsperspektivet især til 5 5

12 udtryk, fordi kvinderne, ved at lære om medborgerskab i Danmark, lærer om ligestilling, da medborgerskab også handler om lige rettigheder og lige pligter. Fx hjælpes kvinderne til at argumentere over for deres familier i forhold til at få en uddannelse. Desuden forsøger man at skubbe til kvindernes forståelse af kønsroller, hvor det oftest kun er kvinden, som kan passe barnet, hente i daginstitution og tage barns sygedag, hvilket er et vigtigt skridt i forhold til at tage en uddannelse og komme ud på arbejdsmarkedet på sigt. Ligestilling er ikke som sådan en overskrift på undervisningen, men indgår løbende i diskussionen af forskellige dilemmaer, som kvinderne står over for. Medarbejderne nævner, at det potentielt kunne være hæmmende for kvindernes deltagelse, hvis ligestilling blev en overskrift, da kvindernes bagland ikke forventes at bakke op om dette. I projektet indgår enkelte tiltag i samarbejde med tilbuddet Dusinet et tilbud, som henvender sig til unge drenge hvor deltagerne træner crossfit sammen. Herudover har de arrangeret en brunch på tværs af de to tilbud, og de er pt. i gang med at arrangere et løb sammen. Det er ikke alle kvinder, som deltager i disse aktiviteter, og nogle deltager, uden deres bagland ved det. Samarbejdet mellem de to tilbud er opstået lidt tilfældigt. Medarbejderne påpeger dog, at det er vigtigt, at kvinderne også kommer ud af det kvindefælleskab, som projektet skaber. Et kvindefællesskab, som på den ene side er en del af, hvorfor projektet lykkes, fordi kvinderne får et nyt netværk, der kan hjælpe dem i fastholdelse i forhold til uddannelse og beskæftigelse, men på den anden side også er med til at fastholde de kønsopdelte strukturer i kvindernes hverdag. I mødet med de unge drenge fra Dusinet er der kommet en del nye dilemmaer frem, som har givet en konstruktiv dialog efterfølgende. Ledelsesmæssig opbakning er essentiel Generelt i beskæftigelsesforvaltningen i Aarhus Kommune har man fokus på ligestilling og ligestillingsvurdering, hvor man fx arbejder med kønsopdelt statistik på ledige. Disse statistikker viser dog ikke signifikante forskelle, så der er endnu ikke blevet handlet på baggrund af disse tal fra centralt hold. Dog nævner centerchefen, at man fx ikke har ligestilling som sådan på dagsordenen til ledelsesmøder. I den overordnede dagsorden i beskæftigelsesforvaltningen er ligestilling forstået som, at alle skal have de samme muligheder. Flere informanter peger på vigtigheden af ledelsesmæssig opbakning på forskellige niveauer i forhold til at have eller fastholde fokus på ligestilling. I beskæftigelsesforvaltningen har direktøren fokus på emnet, og det er også vedtaget, at det skal være en repræsentant for ledelsesgruppen, som sidder i kommunens ligestillingsudvalg. Ligestillingsudvalget har sat flere ting i gang på området, fx at der skulle udpeges ligestillingsambassadører blandt medarbejdere. Dette er dog kun sket i begrænset grad, hvilket skyldes den relativt begrænsede prioritering af ligestillingsområdet overordnet og dermed begrænsede ressourcer til området i forhold til andre områder i kommunen, herunder fx samarbejdet med frivillige og digitalisering. Centerchefen for Arbejdsmarkedscenter Midt har ligeledes fokus på ligestilling generelt, men omtaler det ofte som lige muligheder, inklusion eller mangfoldighed og pointerer, at disse begreber i højere grad vinder genklang blandt hendes medarbejdere. For at få ligestilling på dagsordenen kræver det ifølge centerchefen ledere, der har fokus på ligestilling, fx på hendes ledelsesniveau, men også højere oppe i forvaltningen. Medarbejderne i Projekt MI-x pointerer ligeledes, hvor vigtig centerchefen er for deres arbejde og projektets succes også i forhold til at der er ledelsesmæssig opbakning til kønsspecifikke indsatser. Centerchefen udtrykker følgende, når det handler om, hvordan man som chef kan sætte ligestilling på dagsorden: Man skal gribe dagsordenen og gøre dem til et spørgsmål om ligestilling, men beskæftigelse er ligestilling, om det så handler om civilsamfundet eller teknologi, så kan der sættes fokus på ligestilling Dokumentation af resultater og effekter Udover at projekt MI-x blev evalueret af Cubion i 2010, har Udførerafdelingen i beskæftigelsesforvaltningen i forhold til måling af effekter i over et år (august 2011 august 2012) gennemført progressionsmålinger på borgere i tre tilbud, herunder projekt MI-x.

13 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Udførerafdelingens tilbud retter sig i udstrakt grad mod borgere, som har væsentlige og komplekse problemer ud over ledighed. De har derfor identificeret et behov for at kunne dokumentere effekten af den del af Udførerafdelingens indsats, som ikke på den korte bane kan dokumenteres i form af selvforsørgelse. Her er tale om effekt i form af øget funktionsdygtighed på områder, der er relevante i forhold til at kunne fungere på arbejdsmarkedet eller i uddannelsessystemet. Det kan være resultater i forhold til personlige kompetencer (f.eks. stabilitet og evne til at samarbejde), motivation, helbred og sociale forhold. Progressionsmålingerne består af vejledernes vurderinger af borgerne og borgernes vurdering af sig selv - tre gange i løbet af tilbuddet. Før den endelige udfærdigelse af skemaerne er der afholdt samtaler med medarbejdere på de involverede tilbud, og der er så vidt muligt taget hensyn til de tilbagemeldinger, rettelser og ønsker, der er fremkommet ved disse samtaler. På Projekt Mix blev der for i alt 18 borgere registreret 48 vejledervurderinger. Heraf blev ti borgere registreret med hver tre eller flere målinger. Borgers egenvurdering blev gennemført ved i alt 46 målinger på 18 borgere. Af disse 18 borgere er de ti registreret med hver tre eller fire målinger. På de fleste parametre gik borgere frem både baseret på deres egne vurderinger og vejledernes vurderinger. Datagrundlaget er dog yderst begrænset grundet det lave antal deltagere i projektet, der er derfor ikke lavet en egentlig rapport. Progressionsmålingerne blev afsluttet, da der kom krav om andre målinger fra centralt hold (Ministeriet) Resultater og effekter Projektet blev evalueret i 2010 af Cubion, og evalueringen konkluderede, at projektet overordnet indfriede formålet og opfyldte langt hovedparten af de succeskriterier, som var formuleret i projektansøgningen. Desuden konkluderede evalueringen, at deltagerne udtrykte tilfredshed med forløbet, og at indsatsen havde haft indflydelse på deltagernes udbytte af forløbet på indikatorerne: Kendskab, Viden, Bevidsthed og Handlekraft. Deltagerne følte sig bevidstgjorte om egne ressourcer og styrker i forhold til deres fremadrettede muligheder i relation til arbejde og uddannelse. I forhold til de 34 kursister, som havde gennemført et undervisningsforløb i MI-x i evalueringsperioden, havde 17 været i virksomhedspraktik. En var begyndt i løntilskudsjob og tre i ordinær deltids- eller fuldtidsarbejde. Seks personer var begyndt på ordinær uddannelse, tre var begyndt på uddannelsesforberedende forløb på VUC. To personer var visiteret til anden aktivering, fire stoppet pga. sygdom eller barsel og to udvandret. Disse tal svarer til, at projektets succeskriterier, som er formuleret i nedenstående procentfordelinger, er blevet indfriet: 80 % med realistisk jobplan 80 % heraf starter i virksomhedspraktik 25 % af disse får job 60 % får en uddannelsesplan evt. med FVU eller andre forberedelses- eller brobygningsforløb Udover den konkrete evaluering følger jobcentret med i indsatsens resultater via Arbejdsmarkedscenter Midts opgørelser over, hvor længe kvinderne er i tilbuddet, og hvor de kommer hen efterfølgende. I perioden har der i alt været 137 kvinder igennem forløbet på Projekt MI-x. Den gennemsnitlige opholdstid på MI-x har været 22 uger i perioden, og 11 af de 137 kvinder har deltaget i tilbuddet mere end en gang. Som beskrevet består tilbuddet i afklaring/opkvalificering, herunder virksomhedspraktik, så kvinderne får et bedre kendskab til det danske arbejdsmarked. Der har i perioden været etableret 55 virksomhedspraktikker for kvinderne, mens de har været i tilbuddet. 7 7

14 Jf. nedenstående tabel er 49 af kvinderne blevet sluset ud til forskellige uddannelser og uddannelsesforbedrende tilbud, herunder særligt VUC og EUD. Tre er sluset ud til job og selvforsørgelse, og syv er begyndt i virksomhedsrettede tilbud. Desuden er 75 ophørt af andre årsager, særligt barsel, sygdom eller flyttet til andre tilbud samt flyttet/udvandret. Projektet har således en direkte effekt for lidt over halvdelen (hvis vi ser bort fra de kvinder, som skal på barsel og fraflytterne) i forhold til, at få kvinderne tættere på selvforsørgelse via uddannelse og virksomhedsrettede tilbud. Uddannelser / uddannelsesforberedende tilbud VUC, Enkeltfag 4 VUC, Indgangsår 7 VUC, 9. klasse 6 VUC, 10. klasse 4 VUC, HF 1 Alleskolen 9. klasse 2 HG 4 Klinikassistent 3 Frisøruddannelse 1 Aarhus Tech it-udd 1 Aarhus Tech serviceass. 2 Sosuskolen 3 Daghøjskole ordblinde 1 FVU daghøjskole 1 Idrætsdaghøjskole 2 Familieskole massive problemer 1 Yderligere ikke oplyste 6 Total 49 Job og selvforsørgelse Ordinært arbejde 1

15 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Fravalgt kontanthjælp 2 Total 3 Virksomhedsrettede tilbud Virksomhedspraktik 5 Løntilskud 2 Total 7 Andre ophørsårsager Barsel/graviditetsgener 21 Sygdom 4 Klinik for PTSD 3 Klinik for personlighedsforstyrrelse 1 Udviklingsforløb 2 Ophør pga. massive problemer 1 Udeblevet fra tilbud 4 For dårlige danskkundskaber 1 Udvandret 6 Flyttet 6 Flyttet til andet tilbud 6 Afventer start i andet tilbud 2 Total 57 Centerchefen for Arbejdsmarkedscenter Midt vurderer ligeledes indsatsens resultater for yderst positive og kvaliteten som høj i tilbuddet. På den baggrund er projektet implementeret som en del af driften efter endt projektperiode, forstået som et af de længerevarende tilbud, som Arbejdsmarkedscenter Midt tilbyder. Langt færre i denne målgruppe falder igennem og udsluses til uddannelse, som tallene viser, hvilket medfører en øget ressourceanvendelse på sigt. Medarbejdere og ledelse vurderer desuden, at projektet på sigt vil være med til at øge reel ligestilling mellem kønnene på beskæftigelsesområdet, da indsatsen medfører, at en gruppe af kvinder i højere grad opnår kompetencer, som er bæredygtige i forhold til det omkringliggende samfund samt kommer tættere på uddannelse og arbejdsmarkedet. Både de interviewede ledere og medarbejdere vurderer, at projektet ikke ville have den samme succes, hvis 9 9

16 indsatsen var målrettet begge køn. Indtænkningen af køn som en faktor ved udviklingen af indsatsen har således vist sig at være væsentlig Hvad kan vi lære af casen? I denne case har målgruppeanalyse fungeret som ligestillingsvurdering, hvor man på den baggrund har iværksat en specifik indsats, hvor køn er tænkt ind i forbindelse med både udvikling og implementering. Casen viser, at det over for bestemte målgrupper kan være fremmende, og måske ligefrem nødvendigt, ikke at italesætte ligestilling som ligestilling for at arbejde med emnet og på sigt opnå øget ligestilling. I dette tilfælde en gruppe af kvinder med anden etnisk baggrund, som lever under streng social kontrol, hvor øget ligestilling eller kvindefrigørelse ikke som udgangspunkt påskønnes. Desuden at kønspecifikke tiltag kan skærpe muligheden for sammenhold, og dermed tryghed blandt en målgruppe, som tidligere er faldet ud af de beskæftigelses- og uddannelsestiltag, der har været. Det tydeliggøres i casen, at ligestillingsområdet ikke er øverst på den kommunale dagsorden, hvilket bl.a. andet kommer til udtryk ved tildelingen af få ressourcer til at arbejde med området på det overordnede niveau. Ledelsesopbakning, både overordnet og lokalt, er således væsentlig i forhold til at fremme og fastholde fokus på ligestilling i kommunerne. Kilder Aarhus Kommune, Beskæftigelsesforvaltningen, Udførerafdelingen (2012), Projekt Resultatdokumentation: måling af resultater på vanskeligt dokumenterbare områder Aarhus Kommune, Beskæftigelsesforvaltningen, Udførerafdelingen (2012), Projekt Resultatdokumentation: måling af resultater på vanskeligt dokumenterbare områder: Projekt MI-x delresultater Aarhus Kommune, Beskæftigelsesforvaltningen, borgerdata for deltagere Projekt MI-x perioden Budget og strategi, social- og beskæftigelsesforvaltningen 2013: ter/borgmesterens-afdeling/budget-og-regnskab/budget-2013/bemaerkninger-til-b /social--og- Beskaeftigelsesforvaltningen.pdf, s. 28 Cubion (2010), Projekt MI-x Evaluering af: Unge Kvinder Data, Danmarks statistik, 2013 Hjemmeside projekt MI-x: Interviewpersoner Leder af beskæftigelseschefens sekretariat og medlem af ligestillingsudvalget Aarhus Kommune, Ea Nielsen Centerchef Arbejdsmarkedscenter Midt, Grete Østergaard Souschef Arbejdsmarkedscenter Midt, Helle Friis Projektmedarbejdere Projekt MI-x: Lotte Myhre, Tove Kildahl, Lisbet Bak og Susanne Delmann

17 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 1.2 CAFÉ MONROE VEJLEDNINGSTILBUD FOR UNGE MØDRE I AARHUS KOMMUNE (DK) Aarhus er Danmarks andenstørste kommune med omkring indbyggere med en lille overvægt af kvinder. 6 Omfanget af fuldtidsledige i procent af arbejdsstyrken var i september ,5 %, hhv. 5,4 % for mænd og 5,6 % for kvinder. 7 Aarhus Kommune har i en længere periode arbejdet med særlige indsatser over for udsatte kontanthjælpsmodtagere. I 2013 er indsatsen blevet målrettet yderligere for at forebygge og reducere antallet af borgere, som bliver tildelt førtidspension. Det handler både om borgere med lille tilknytning til arbejdsmarkedet og borgere uden arbejdsmæssige erfaringer. Følgende fremgår af Social- og Beskæftigelsesforvaltningens budget og strategi 2013: Mange borgere, som i dag risikerer at få tilkendt førtidspension, har typisk meget sammensatte problemer. Derfor er en helhedsorienteret indsats afgørende. For de unge er der behov for ressourceforløb der skal afklare den unges situation og muligheder i forhold til uddannelse og beskæftigelse fremadrettet. 8 Café Monroe er en indsats over for udsatte unge kontanthjælpsmodtagere, nemlig en gruppe af unge kvinder, som er mødre eller gravide med begrænset uddannelse og tilknytning til arbejdsmarkedet. Igennem et vejlednings- og opkvalificeringsforløb er målet, at de bliver mere afklarede vedrørende deres egen situation og muligheder i forhold til først og fremmest uddannelse, men også beskæftigelse fremadrettet. Café Monroe er et eksempel på god praksis i forhold til en indsats, som kontinuerligt bliver udviklet og tilpasset, så den matcher behovet blandt en specifik gruppe af kvinder, hvor deres køn i form af tidligt moderskab stiller dem ringere i forhold til uddannelse og beskæftigelse - og dermed hæmmer lige muligheder og vilkår Om Café Monroe i Aarhus Kommune Cafe Monroe er et job- og uddannelsesrettet vejledningstilbud for unge årige mødre eller gravide kvinder. Projektet er et af Aarhus Kommunes flagskibe på ligestillingsområdet. Projektet kører på 18. år og bliver løbende udviklet og justeret i forhold til målgruppen. Cafe Monroes formål er øget inklusion af en gruppe af unge og uddannelsessvage mødre på arbejdsmarkedet og i uddannelsessystemet. Målgruppen har behov for en målrettet ekstra støtte til at få og til efterfølgende at fastholde et arbejde eller en uddannelse. Kvinderne er unge mødre og ofte alenemødre. Desuden kommer de oftest fra belastede hjem, fx misbrugsfamilier eller på anden måde ressourcesvage hjem og har svært ved at få en hverdag som mor og studerende/arbejdende til at hænge sammen. Fælles for målgruppen er ligeledes, at de føler sig isolerede. Den manglende tilknytning til uddannelsessystemet eller arbejdsmarkedet bevirker, at denne gruppe langsomt er blevet sat uden for samfundet. Det helt overordnede formål er selvforsørgelse på den lange bane, men da indsatsen omhandler en yderst svag målgruppe, er det primære succeskriterium her og nu, at kvinderne får identificeret deres faglige og personlige ressourcer som led i at komme et skridt tættere på uddannelse samt får forståelsen af at være medborger. Som del af dette arbejde er det nødvendigt, at kvinderne lærer at få en hverdag til at hænge sammen i forhold til både at have et arbejde/uddanne sig og være mor. Indsatsen består i, at de unge kvinder er med til at drive en frokostcafé, dvs. at de laver mad, servicerer kunder, tæller kasse op og gør rent. Til caféen er der knyttet køkkenfaglige og socialfaglige vejledere, som sikrer en tæt håndholdt indsats, som går på to ben behovet for individuelle hensyn og kravet om gruppebaseret træning og undervisning. Her handler det ifølge medarbejdere om at give kvinderne en række succesoplevelser, som de kan 6 Danmarks statistik, Danmarks statistik, s

18 bygge på fremadrettet. Et tæt tværfagligt samarbejde med sagsbehandlere, jobkonsulenter, UU-vejledere, psykologer og sociallæge samt med virksomheder og uddannelsesinstitutioner sikrer en helhedsorienteret indsats. Kvinderne modtager FVU-undervisning fast og vejledning løbende med udgangspunkt i kvindens jobplan eller uddannelsesplan. Herudover deltager de i virksomhedsbesøg og virksomhedpraktik. Helt konkret er det obligatorisk, at de unge kvinder skal i en to praktikforløb som led i uddannelses- og jobafklaringen. Som udgangspunkt har kvinderne mulighed for at være i projektet i 13 uger. Dog er der mulighed for forlængelse, da målgruppen har omfattende problemstillinger på de helbredsmæssige-, familiemæssige- og læringsmæssige områder, som kræver en indsats på flere niveauer i længere tid. De fleste kvinder er tilknyttet caféen i mere end 13 uger og er i gennemsnit i caféen i et år. Den enkelte kvindes timeantal tilpasses individuelt, og det svinger mellem 15 til 30 timer. Der er omkring kvinder på café Monroe samtidig Arbejdet med ligestilling Café Monroe udspringer af et ligestillingsprojekt Monroes Madder, som blev iværksat for 18 år siden. Projektet eksisterer stadig, men har nu taget navneforandring til Café Monroe. På daværende tidspunkt havde projektet primært fokus på personlig udvikling, hvor Café Monroe i sin nuværende form har et arbejdsmarkedsfokus, herunder fokus på uddannelse som vejen til beskæftigelse. Café Monroe er fortsat et fast tilbud under Arbejdsmarkedscenter Midt, da man har identificeret en gruppe af unge mødre, som har behov for en særlig indsats. Projektet er således ikke udviklet på baggrund af en egentlig ligestillingsvurdering, men snarere ud fra en målgruppeanalyse, hvor køn er en del af målgruppens udfordring i kraft af deres (tidlige) moderskab. Effekten af denne målgruppeanalyse kan dog siges at have direkte ligestillingsmæssige effekter, da en indsats rettet mod kvinder er iværksat. Jobcentret ønsker kun én indgang, og det er derfor væsentligt, at tilbuddene kan rumme ALLE unge. Når unge visiteres fra jobcentret, har Arbejdsmarkedscenter Midt ikke mulighed for at afvise dem. Det er derfor Arbejdsmarkedscenter Midts opgave at differentiere indsatserne, så den samme indgang kan rumme alle. Centerchefen præciserer, at det er et reflekteret valg, når ledelsesgruppen vælger at igangsætte indsatser kun for det ene køn, fordi det er mere besværligt for jobcentret, da en del af de ledige således ikke kan visiteres til de tilbud. På den måde har målgruppeanalysen været central for udviklingen af Café Monroe, hvor køn således blev udpeget som en central faktor for indsatsen. Ligestilling Ligestillingsbegrebet bliver i indsatsen defineret som lige muligheder og inklusion af kvinderne i det omkringliggende samfund. Ligestilling mellem kvinder og mænd er således kun en del af ligestillingsbegrebet i denne sammenhæng. Oxford Research vurderer imidlertid, at projektet indeholder tydelige kønsligestillingsmæssige aspekter både i selve organiseringen af indsatsen og i arbejdet med kvinderne i indsatsen. For det første er det en indsats kun for kvinder, og både medarbejdere og souschef pointerer netop vigtigheden af dette, da der på den måde skabes et frirum fra mænd, som mange af kvinderne ofte har store udfordringer/problemer med. Tilbuddet skaber et forum, der tager hensyn til, at kvinderne er i en særlig situation, hvor dét at være kvinde og mor har væsentlig betydning. Der er fx meget snak om dét at være mor, børneopdragelse og omsorg, da det kan være en udfordring for disse kvinder, da de oftest aldrig har lært, hvad det vil sige at være en god mor grundet deres egen opvækst. Medarbejdere påpeger, at de i deres arbejdsmetoder muligvis er lidt mere omsorgsfulde, end hvis indsatsen også var rettet mod mænd - men at en del af indsatsen netop handler om at lære kvinderne at drage omsorg for deres børn. Igennem indsatsen har de mulighed for at spejle sig i andre, som ligner dem selv og skabe et netværk, hvilket giver dem tryghed til at åbne op, hvilket ikke alle kvinderne har mulighed for andre steder. De får opbakning fra hinanden i dét at være mor, og der er en unik mulighed for snak om børn, familie og mænd generelt. Dette nye netværk og opbakningen hjælper kvinderne i fastholdelse i forhold til uddannelse og beskæftigelse ifølge medarbejderne. For det andet er der udelukkende kvindelige medarbejdere ansat i indsatsen. Dette er et bevidst valg, da medarbejderne vurderer, at frirummet fra mænd, med de fordele beskrevet ovenfor, netop er vigtigt i arbejdet med denne

19 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder gruppe af kvinder. I indsatsen indgår enkelte tiltag i samarbejde med tilbuddet Dusinet et tilbud, som henvender sig til unge drenge hvor deltagerne er sammen om fælles aktiviteter, fx kan kvinderne på Café Monroe få et mandligt føl med i køkkenet. Udgangspunktet for dette samarbejde er, at kvinderne skal udfordres i forhold til at være sammen med mænd på en konstruktiv måde samt få indsigt i det at lære fra sig. Medarbejderne pointerer dog, at kvinderne oftest opfører sig anderledes, når mændene er til stede. For det tredje indgår ligestillingsproblematikker i en stor del af de problemstillinger og udfordringer, som der arbejdes med i indsatsen. Som led i indsatsen forsøger man fx at lære kvinderne, at barnefaderen også er nødt til at hjælpe til, hvis de selv skal have mulighed for fx at starte eller fortsætte uddannelse efter endt barsel. Der arbejdes således med kvindernes forståelse af kønsroller og ligestilling. Ligestilling som sådan er ikke en overskrift i indsatsen, men indgår løbende i arbejdet med kvinderne. Ledelsesmæssig opbakning er essentiel Generelt i beskæftigelsesforvaltningen i Aarhus Kommune har man fokus på ligestilling og ligestillingsvurdering, hvor man fx arbejder med kønsopdelt statistik på ledige. Disse statistikker viser dog ikke signifikante forskelle, så der er endnu ikke blevet handlet på baggrund af disse tal fra centralt hold. Dog nævner centerchefen, at man fx ikke har ligestilling som sådan på dagsordenen til ledelsesmøder. I den overordnede dagsorden i beskæftigelsesforvaltningen er ligestilling forstået som, at alle skal have de samme muligheder. Flere informanter peger på vigtigheden af ledelsesmæssig opbakning på forskellige niveauer i forhold til at have eller fastholde fokus på ligestilling. I beskæftigelsesforvaltningen har direktøren fokus på emnet, og det er også vedtaget at det skal være en repræsentant for ledelsesgruppen, som sidder i kommunens ligestillingsudvalg. Ligestillingsudvalget har sat flere ting i gang på området, fx at der skulle udpeges ligestillingsambassadører blandt medarbejdere. Dette er dog kun sket i begrænset grad, hvilket skyldes den relativt begrænsede prioritering af ligestillingsområdet overordnet og dermed begrænsede ressourcer til området i forhold til andre områder i kommunen, herunder fx samarbejdet med frivillige og digitalisering. Centerchefen for Arbejdsmarkedscenter Midt har ligeledes fokus på ligestilling generelt, men omtaler det ofte som lige muligheder, inklusion eller mangfoldighed og pointerer, at disse begreber i højere grad vinder genklang blandt hendes medarbejdere. For at få ligestilling på dagsordenen kræver det ifølge centerchefen ledere, der har fokus på ligestilling, fx på hendes ledelsesniveau, men også højere oppe i forvaltningen. Hun påpeger, at Cafe Monroe har været i høj kurs hos beskæftigelsesforvaltningen, hvilket har været med til, at det vedvarende er en succes. Medarbejderne på Café Monroe pointerer også, hvor vigtig den ledelsesmæssige opbakning til kønsspecifikke indsatser fra centerchefen og forvaltningen er for deres arbejde og indsatsens succes. Centerchefen udtrykker følgende, når det handler om, hvordan man som chef kan sætte ligestilling på dagsorden: Man skal gribe dagsordenen og gøre dem til et spørgsmål om ligestilling, men beskæftigelse er ligestilling, om det så handler om civilsamfundet eller teknologi, så kan der sættes fokus på ligestilling Dokumentation af resultater og effekter Udførerafdelingen i beskæftigelsesforvaltningen har over et år (august 2011 august 2012) gennemført progressionsmålinger på borgere i tre tilbud, herunder Café Monroe i forhold til måling af indsatsens effekter. Udførerafdelingens tilbud retter sig i udstrakt grad mod borgere, som har væsentlige og komplekse problemer ud over ledighed. De har derfor identificeret et behov for at kunne dokumentere effekten af den del af Udførerafdelingens indsats, som ikke på den korte bane kan dokumenteres i form af selvforsørgelse. Her er tale om effekt i form af øget funktionsdygtighed på områder, der er relevante i forhold til at kunne fungere på arbejdsmarkedet eller i uddannelsessystemet. Det kan være resultater i forhold til personlige kompetencer (f.eks. stabilitet og evne til at samarbejde), motivation, helbred og sociale forhold

20 Progressionsmålingerne består af vejledernes vurderinger af borgerne og borgernes vurdering af sig selv tre gange i løbet af tilbuddet. Før den endelige udfærdigelse af skemaerne er der afholdt samtaler med medarbejdere på de involverede tilbud, og der er så vidt muligt taget hensyn til de tilbagemeldinger, rettelser og ønsker, der er fremkommet ved disse samtaler. På tilbuddet Café Monroe blev der for i alt 14 borgere registreret 34 vejledervurderinger. Heraf blev syv borgere registreret med hver tre eller flere målinger. Borgers egenvurdering blev gennemført ved i alt 33 målinger på 13 borgere. Af disse 13 borgere er de syv registreret med hver tre eller fire målinger. Borgere gik frem i forhold til fx helbreds- og sociale problemer baseret på vejledernes vurderinger, mens der var en række andre parametre fx at møde til tiden, hvor borgere stod stille eller gik lidt tilbage. Datagrundlaget er dog yderst begrænset grundet det lave antal deltagere i indsatsen - det er derfor statistisk usikkert at konkludere på baggrund af disse målinger. Progressionsmålingerne blev desuden afsluttet, da der kom krav om andre målinger fra centralt hold (Ministeriet) Resultater og effekter Jobcentret følger med i indsatsens resultater via Arbejdsmarkedscenter Midts opgørelser over, hvor længe kvinderne er i tilbuddet, og hvor de kommer hen efterfølgende. Men der er ikke foretaget en egentlig evaluering af indsatsen. I perioden har der i alt været 123 kvinder igennem forløbet på Café Monroe. Den gennemsnitlige opholdstid på Monroe har været 23 uger i perioden, og seks af 123 kvinder har deltaget i tilbuddet mere end en gang, ofte fordi de vender tilbage efter endt barsel. Som beskrevet består tilbuddet i afklaring/opkvalificering, herunder virksomhedspraktik, så kvinderne får et bedre kendskab til det danske arbejdsmarked. Der har i perioden været etableret 29 virksomhedspraktikker for kvinderne, mens de har været i tilbuddet. Jf. nedenstående tabel er 29 af kvinderne blevet sluset ud til forskellige uddannelser og uddannelsesforberende tilbud, herunder særligt VUC og FVU. Fire er sluset ud til job og selvforsøgelse, og fem er begyndt i virsomhedsrettede tilbud. Desuden er 77 ophørt af andre årsager, særligt barsel, sygdom eller flyttet til andre tilbud. Projektet har således en direkte effekt for lidt under halvdelen (hvis vi ser bort fra de kvinder, som skal på barsel og fraflyttere) i forhold til at få kvinderne tættere på selvforsøgelse via uddannelse og virksomhedsrettede tilbud. Uddannelser / uddannelsesforberedende tilbud VUC, Indgangsår 3 VUC, 9. klasse 4 VUC, 10. klasse 2 VUC, HF 2 HG, 1-årig 4 Klinikassistent 1 Sosuskolen 4 Ernæringsassistentuddannelsen 1

21 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Samskolen (dansk) 1 FVU 4 Idrætsdaghøjskole 2 Blomsterbinderkursus 1 Total 29 Job og selvforsørgelse Ordinært arbejde 1 Selvforsørgelse 1 Læreplads 1 Pension 1 Total 4 Virksomhedsrettede tilbud Virksomhedspraktik 3 Løntilskud 1 EGU 1 Total 5 Andre ophørsårsager Barsel/graviditetsgener 35 Sygdom 16 Udeblevet 8 Fraflyttet kommunen 4 Manglende danskkundskaber 1 Kulturfokuseret samtaleforløb 1 Flyttet til andet tilbud 8 Center for Angst 1 Ungenetværket

22 Klinik for Personlighedsforstyrrelse 1 Intensiv familiebehandling 1 Total 77 Kvinderne udtrykker selv, at indsatsen er en succes: medarbejderne på Café Monroe har kun fået positive tilbagemeldinger fra kvinderne i indsatsen. Kvinderne pointerer især det sammenhold, som opstår ved samværet med andre kvinder i samme situation. Både medarbejdere og centerchefen for Arbejdsmarkedscenter Midt vurderer ligeledes indsatsens resultater for yderst positive og kvaliteten som høj i tilbuddet. At projektet har kørt i så mange år, vidner også om, at det virker. Langt færre i denne målgruppe falder igennem, hvilket medfører en øget ressourceanvendelse på længere sigt, da kvinderne hurtigere kommer ud af systemet. Medarbejdere og ledelse vurderer desuden, at indsatsen på længere sigt vil være med til at øge reel ligestilling mellem kønnene på beskæftigelsesområdet. Indsatsen medfører, at en gruppe af kvinder i højere grad opnår kompetencer, som er bæredygtige i forhold til det omkringliggende samfund samt kommer tættere på uddannelse og arbejdsmarkedet. Både de interviewede ledere og medarbejdere vurderer, at projektet ikke ville have den samme succes, hvis indsatsen var målrettet begge køn. Indtænkningen af køn som en faktor ved udviklingen af indsatsen har således vist sig at være væsentlig. Ifølge medarbejderne bunder indsatsens succes i, at mange af disse kvinder har oplevet fiasko i de sociale sammenhænge, de ellers har indgået i, hvorimod de oplever succes på Café Monroe. Det er særlig godt at have køkkenet som omdrejningspunkt, fordi det bliver konkret arbejde, og kvinderne finder identitet i, at de arbejder på en cafe og ikke bare er kontanthjælpsmodtagere. Dertil vurderer medarbejderne, at indsatsen er en succes: fordi der er tale om en afgrænset målgruppe. at der er fokus på kvindernes beskæftigelsesstatus, for at få dem tættere på selvforsørgelse. at der er et stort engagement fra medarbejderne. at det er et spændende køkkenprojekt professionelt og lækkert. at en af medarbejderne fungerer som rollemodel i kraft af at være enlig mor til 4, der fik uddannelse og job. at kvinderne får lov til at arbejde i den virkelige verden, idet de har kundekontakt m.m. at kvinderne kan finde identitet i at arbejde på en cafe frem for at være kontanthjælpsmodtagere. at cafeen ligger i midtbyen. at kvinderne får et netværk til andre kvinder i samme situation Hvad kan vi lære af casen? I denne case har målgruppeanalyse fungeret som ligestillingsvurdering, hvor man på den baggrund har iværksat en specifik indsats, hvor køn er tænkt ind i forbindelse med både udvikling og implementering. Casen viser desuden, at kønspecifikke tiltag kan skærpe muligheden for sammenhold og dermed tryghed blandt en målgruppe, som tidligere har faldet gennem de beskæftigelses- og uddannelsestiltag, som de har været en del af. Den øgede tryghed giver fremmende betingelser for at arbejde med kvinderne. Det tydeliggøres i casen, at ligestillingsområdet ikke er øverst på den kommunale dagsorden, hvilket bl.a. andet kommer til udtryk ved tildelingen af få ressourcer til at arbejde med området på det overordnede

23 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder niveau. Ledelsesopbakning, både overordnet og lokalt, er således væsentlig i forhold til at fremme og fastholde fokus på ligestilling i kommunerne. Kilder Aarhus Kommune, Beskæftigelsesforvaltningen, Udførerafdelingen (2012), Projekt Resultatdokumentation: måling af resultater på vanskeligt dokumenterbare områder Aarhus Kommune, Beskæftigelsesforvaltningen, Udførerafdelingen (2012), Projekt Resultatdokumentation: måling af resultater på vanskeligt dokumenterbare områder: Café Monroe delresultater Aarhus Kommune, Beskæftigelsesforvaltningen, borgerdata for deltagere Café Monroe perioden Budget og strategi, social- og beskæftigelsesforvaltningen 2013: ter/borgmesterens-afdeling/budget-og-regnskab/budget-2013/bemaerkninger-til-b /social--og- Beskaeftigelsesforvaltningen.pdf, s. 28 Data, Danmarks statistik, 2013 Hjemmeside Café Monroe: Interviewpersoner Leder af beskæftigelseschefens sekretariat og medlem af ligestillingsudvalget Aarhus Kommune, Ea Nielsen Centerchef Arbejdsmarkedscenter Midt, Grete Østergaard Souschef Arbejdsmarkedscenter Midt, Helle Friis Medarbejdere på tilbuddet Café Monroe: Annette Jensen og Karen Andersen 1.3 LIGESTILLINGSINDSATSEN I NYBORG KOMMUNE MED FOKUS PÅ BE- SKÆFTIGELSESOMRÅDET (DK) Nyborg er en by med omkring indbyggere med en lille overvægt af kvinder. Omfanget af fuldtidsledige i procent af arbejdsstyrken var i november ,6 %, hhv. 5,2 % for mænd og 6,1 % for kvinder. 9 Nyborg Kommune fik for alvor fokus på ligestilling i 2006, hvor et ligestillingsudvalg blev oprettet under økonomiudvalget. Siden dengang har udvalget arbejdet indgående med området. De har bl.a. udarbejdet kommunens ligestillingspolitik, guider til hvilke aktiviteter man kan iværksætte inden for de forskellige forvaltningsområder samt guide om ligestilling og ansættelse. Desuden står de for indberetning til ligestillingsredegørelsen, herunder indsamling af information fra de forskellige forvaltningsområder Om ligestillingsindsatsen i Nyborg Kommune Ligestillingsudvalget forsøger fra politisk side at få ligestilling på dagsordenen samt at få formidlet retningslinjer til fagcheferne, fx på beskæftigelsesområdet, som denne case omhandler. Det er dog stadig op til den enkelte områdeansvarlige at tænke ligestilling ind i praksis. 9 Danmarks Statistik,

24 Arbejdet med ligestilling i Nyborg er et godt eksempel på, hvor udfordrende det er at arbejde med ligestilling og få det integreret på alle niveauer i kommunerne fra politikere og chefer til de udførende led på trods af en ihærdig indsats fra ligestillingsudvalget i kommunen. Det er således ikke et konkret eksempel på implementering af ligestilling over for borgeren, men snarere en case, der handler om kommunen som ligestillingsaktør Arbejdet med ligestilling I Nyborg Kommune arbejdes der overordnet ud fra kommunens ligestillingspolitik, som definerer ligestilling fra tre forskellige vinkler. Ligestilling handler her om: 1. Ligeberettigelse i kommunen: at stille lige, dvs. at der skal være samme vilkår, rettigheder og muligheder i kommunen for begge køn. 2. Ligeværd på arbejdspladsen: at være lige, dvs. at begge køn oplever ligeværdighed på deres arbejdsplads, fordi alle arbejdsområder, arbejdsfunktioner og arbejdsopgaver uanset om de udføres af kvinder eller mænd er lige værdsat. 3. Ligestilling i arbejdet: at gøre lige, dvs. at den kommunale service til borgere og brugere skal være præget af ligebehandling og ligeværd mellem kønnene og at politiske beslutninger skal kønscreenes. Ligestillingsudvalget, og dermed Nyborg Kommune, har valgt en blød tilgang til arbejdet med ligestilling, hvor de fx i højere grad bruger mangfoldighed som udtryk frem for ligestilling. Udvalgsformandens erfaringer viser, at folk har fordomme og fastlåste holdninger til, at ligestilling har noget med feminisme at gøre, kun omhandler kvinder og egentligt er et uddebatteret emne. Derfor valgte udvalget fx at starte ud med en kampagne i forhold til at få flere mænd i omsorgsfag, som fik opbakning på flere niveauer. Kampagnen havde effekt, da antallet af mandlige dagplejere steg fra en til fem. Udvalgsformanden mener, at ligestilling i forbindelse med mænd kan få opbakning i modsætning til ligestilling i forbindelse med kvinder. Den bløde linje betyder, at man fx bevidst har valgt, at man ikke kræver et decideret notat omhandlende ligestillingsvurderingen af hver beslutning på forvaltningsniveau. Nyborg har både i 2007, 2009 og 2011 været blandt top 5 kommuner på listen uarbejdet i forbindelse med ligestillingsredegørelserne. Her er det især deres indsats i forhold til ligestilling på personaledelen, som vejer tungt. I forhold til kerneydelserne er der også fokus på medarbejdersammensætningen internt ud fra en argumentation om, at man opnår det bedst mulige sammenspil med borgerne, når medarbejderne kan afspejle borgernes sammensætning mht. etnicitet, køn og alder. Borgeren skal kunne spejle sig selv og finde rollemodeller blandt personalet. Ifølge udvalgsformanden handler det desuden om den tidlige socialisering, alt det vi ikke italesætter, fx kønsstereotyper, som vi implicit videregiver, hvis børnene aldrig ser en mand i daginstitutionen. I løbet af 2013 har ligestillingsudvalget fået udarbejdet en rapport omhandlende ligestillingsvurdering i samtlige områder i Nyborg Kommune. Undersøgelsens formål var at give et nuanceret billede af ligestilling i kommunen, samt de centrale udfordringer de forskellige områder måtte stå over for. Alle fagchefer blev interviewet ud fra en række spørgsmål, som primært fokuserede på ligestilling generelt i deres daglige arbejde og personalesammensætningen i deres afdeling. Blandt fagcheferne er det også personaledelen, som fylder mest, og det er kun ganske få, som omtaler ligestilling i forhold til kerneydelserne. På sundhedsområdet har man sundhedsindsatser og kampagner, som retter sig primært til mænd baseret på ligestillingsvurdering af sundhedsområdet. Ligestillingsvurderingen bygger på de sundhedsprofiler, de laver. Sundhedsprofilerne viser, at der er en forskel på mænd og kvinders sundhedstilstand og adfærd fx i forhold til, at mænd går længere tid med symptomer uden at gå til læge. Samtidig viser fagpersonalets erfaring, at mænd bliver motiveret på en anden måde end kvinder, fx skal der i mindre grad tales om følelser over for mændene, når de arbejder med sundhed. På baggrund af ligestillingsvurderingen tilretter de således kønsspecikke tiltag i sundhedsafdelingen.

25 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Ligestilling som led i uddannelsen af MED-repræsentanter Det er primært ligestillingsudvalget og den tilknyttede HR-konsulent, som er ansvarlige i forhold til at skabe fokus på ligestilling generelt i forvaltningerne. Som led i dette arbejde afholder de interne kurser om ligestilling. De har afholdt en temadag og dialog om mangfoldighed, og ligestilling indgår som en fast del af MED-repræsentanternes uddannelse. Her diskuterer man, hvordan de kan fremme og udnytte, at de er forskellige med hensyn til køn, alder, etnicitet og livssituation. På den måde ønsker udvalget at sprede fokus på ligestilling og skabe ejerskab ude i de konkrete udførerled blandt fx sagsbehandlerne i jobcentret. Da MED-repræsentanterne sidder i en 2-årig periode, er der forholdsvis hurtig udskiftning, og dermed flere, som kommer igennem uddannelsen. Udvalgsformanden påpeger, at MED-repræsentanter ofte fungerer som meningsdannere på arbejdspladsen og derfor kan være med til at påvirke adfærden positivt på området. Stjerner på skulderen er nødvendig for at skabe og opretholde fokus på ligestilling En ting er at skabe fokus blandt medarbejdere, en anden ting er at skabe fokus hos direktion, fagchefer og politikerne generelt i byrådet. Her påpeger de to repræsentanter for ligestillingsudvalget, at det handler om at få opbakning fra direktionen på så højt et niveau så muligt. Det giver en helt anden signalværdi, hvis kommunaldirektøren selv sætter sig i stolen til ligestillingsudvalget, end hvis fx en HR-direktør sidder i stolen, som tilfældet er i Nyborg. Manglende sparring på ligestillingsområdet Opbakning internt i kommunen er essentiel - som led i at kunne skabe denne opbakning påpeger Udvalgsformanden og Udvalgssekretæren en anden væsentlig udfordring, nemlig KL s manglende sparring på området. Ifølge formanden ønsker KL tilsyneladende ikke at oprette en enhed med fokus på ligestilling, da de mener, det er den enkelte kommunes opgave at få det på dagsordenen, hvilket ifølge respondenterne medfører en negativ spiral. Som Udvalgsformanden pointerer: KL har pudsigt nok enheder, kurser og andet materiale, når det gælder teknik og miljø, integration og andre politiske emner, men ikke (køns)ligestilling. Det manglende fokus både i den enkelte kommune og i KL generelt betyder, at der tilføres yderst begrænsede midler til området, fx er ligestillingsområdet kun ca. 1/5 af HR-konsulentens arbejdstid i Nyborg Kommune ligestilling er langt nede på dagsorden. Området er således i allerhøjeste grad båret af ildsjæle, som ud fra en personlig interesse vil bruge kræfter på det. Ligestilling i kerneydelsen borgeren i centrum Hvis vi kigger konkret på kerneydelsen i jobcentret vejledning af ledige er hovedformålet at få borgerne væk fra overførselsindkomst og blive selvforsørgende. I vejledningen indgår en behovsanalyse og en afdækning af borgerens motivation og interesse, som sagsbehandleren matcher borgeren ud fra. I denne behovsanalyse kan ligestilling og køn være en faktor, hvis relevant i forhold til den konkrete borger, men afdelingscheferne giver ikke eksempler på vejledningssituationer eller tilrettelæggelse af særlige tilbud, hvor ligestilling konkret er tænkt ind over for borgeren - i hvert fald ikke eksplicit. Ifølge afdelingscheferne handler det grundlæggende om, at sagsbehandleren ikke har personlige barrierer på vegne af borgeren. Sagsbehandleren må fx ikke lade sig styre af stereotype forståelser af fag og køn i sin vejledning, i de tilfælde hvor borgeren ikke selv har gjort sig tanker om, hvad vedkommende kunne tænke sig at beskæftige sig med. I Nyborg har man ikke udarbejdet skriftlige procedurer på området, men afdelingscheferne vurderer, at deres sagsbehandlere er i stand til at se udover traditionelle mandefag og kvindefag. Sagsbehandlerne afdækker borgerens interesser bredt og tænker kreativt frem for alt. Målet er at få borgeren i job, hvilket i høj grad også er afhængigt af udbuddet på jobmarkedet. I jobcentret har de dog små tilrettelagte tilbud/projekter, som henvender sig udelukkende til et køn, fx en indsats over for en gruppe flygtningedrenge eller en gruppe somaliske kvinder. Disse tilbud igangsættes ud fra en målgruppeanalyse, hvor kompetente medarbejdere vurderer, at der er brug for en særlig indsats. Køn er kun en del af de 19 19

26 karakteristika, som kendetegner de særlige tilbuds målgrupper. De tre chefer påpeger også, at det er vigtigt, at borgeren ikke har en bevidsthed omkring, at vedkommendes køn er tænkt ind i de tilbud eller job, som han/hun får. De ser fordele i, at det udelukkende er et tilbud rettet mod det samme køn, især i tilfælde hvor anden etnisk baggrund end dansk også er en faktor. Her vurderer en af afdelingscheferne, at fx de somaliske kvinder har nemmere ved at åbne op og føle sig trygge omgivet af kvinder frem for mænd. Derudover har de også konkrete tiltag, der, som udgangspunkt, er tiltænkt alle typer borgere, hvor det har vist sig, at de primært henvender sig til kvinder. Et konkret eksempel - iværksat i forbindelse med en målsætning om færre borgere på førtidspension - er et forløb omkring sygdomsforståelse og smertetakling, hvor der i praksis kun deltager kvinder. Ifølge en af afdelingscheferne viser dette, at sygdomsproblematikkerne tilsyneladende kommer anderledes til udtryk hos kvinder sammenlignet med mænd og at der derfor skal arbejdes forskelligt med hhv. mænd og kvinder på dette område Dokumentation af resultater og effekter På personaleområdet måler Nyborg Kommune fremskridt og resultater via både trivselsanalyse, lederevaluering og APV. Der udarbejdes en årlig arbejdsmiljøredegørelse samt en månedlig sygefraværsstatik, hvor kønsspecifik statistik indgår. I den forbindelse gives der en årlig arbejdsmiljøpris, hvor der måles på diverse trivselsparametre, herunder sygefravær. Derudover arbejdes der systematisk med kursusevalueringer, herunder MED-kurser og lederkurser. 10 I modsætning hertil foretages der ikke opfølgning på ligestillingsindsatsen af borgerrettede ydelser. Ifølge respondenterne hænger dette sammen med, at det er en metodisk udfordring at måle på, hvad fx en kønsneutral vejledning betyder for den enkelte borger Resultater og effekter Jobcenterchef og afdelingsledere vurderer dog indsatsen over for ledige generelt til at være effektiv og ressourceoptimerende, idet sagsbehandlerne som beskrevet tager individuelt hensyn til den enkelte borger og forsøger at lave et så godt et match som muligt mellem borgeren og arbejdsgiver/uddannelsesvej. På den måde bliver kvaliteten i ydelsen også optimeret. Desuden vurderer de, at deres arbejde med de ledige har en betydning at de er en medspiller - i forhold til at øge ligestilling på arbejdsmarkedet på længere sigt. De forklarer, at de gennem deres gennemarbejdede individuelle match mellem ledig og virksomhed kan være med til at bane vejen fx for kvinder generelt på en mandsdomineret arbejdsplads idet chancen for, at den ledige fungerer på arbejdspladsen, er større. Omvendt, hvis de ikke foretog denne individuelle matching, men blot sendte de ledige ud forskellige steder, kunne den pågældende virksomhed muligvis have en tendens til at tillægge kønnet betydning for, at det ikke lykkedes, og dette kan dermed understøtte, at de fremadrettet fortsætter med særligt at ansætte et køn frem for det andet. Oxford Research vurderer, at den overordnede ligestillingsindsats har haft stor betydning på personaleområdet, men kun i lille grad har betydet, at fagchefer og medarbejdere er blevet mere opmærksomme på ligestillingsproblematikker i deres daglige arbejde. Dette bunder i høj grad i, at det er svært for medarbejdere at se relevansen i arbejdet med ligestilling som sådan, og at der ikke tilføres midler til arbejdet Hvad kan vi lære af casen? Ligestillingsindsatsen i Nyborg Kommune er et tydeligt eksempel på, at det kræver ildsjæle både på det politiske og administrative niveau at skabe og fastholde fokus på ligestilling. Der er en række faktorer, som påvirker dette: Mangfoldighed vinder i højere grad genklang end ligestilling blandt de kommunale medarbejdere både på personaleområdet og i forhold til kerneydelserne. Dette bunder i flere tilfælde i medarbejdernes opfattelse 10 Deloitte, 2012, Resultater for ligestillingsredegørelser 2011: Hovedrapport

27 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder af ligestilling som for ensporet ift. kvinders rettigheder og muligheder. Mangfoldighed opfattes i højere grad som inkluderende. Ligestilling på personaleområdet er lettere tilgængeligt end ift. kerneydelserne det er nemmere at forholde sig til og er derfor det dominerende aspekt, fx ved at man i en rekrutteringsproces har fokus på både at indkalde kvinder og mænd til samtaler. Dette betyder også, at der foretages systematisk opfølgning på personaleområdet, mens der ikke følges op i forhold til ligestillingsaspekter i kerneydelserne. I forhold til kerneydelser indgår ligestillingsaspekter og køn implicit i vejledningen af de ledige som del af en helhedsorienteret vurdering af behov og muligheder for borgeren, hvor hovedformålet er selvforsørgelse. Kommunerne har behov for sparring i forhold til fokus og fastholdelse af ligestilling i deres arbejde, fx uddannelsesdage, -konferencer, en ressourceperson eller lignende, som kommunerne kan henvende sig til. Her efterspørges fokus og sparring fra KL på ligestillingsområdet. Kilder Deloitte, 2012, Resultater for ligestillingsredegørelser 2011: Hovedrapport Nyborg Kommune, Ligestillingsudvalget, en rapport af ligestillingsvurdering 2013 Nyborg Kommune, ligestillingspolitik Nyborg Kommune, Ligestillingsredegørelse for Nyborg Kommune 2013 Nyborg Kommune, Guide om ligestilling - 10 bud på praktisk ligestillingsarbejde Nyborg Kommunes hjemmeside (ligestilling): Interviewpersoner HR-Konsulent og ligestillingsansvarlig, sekretær for ligestillingsudvalget, Nyborg Kommune, Uffe Hvidkær Formand for ligestillingsudvalget, medlem af Byrådet, Nyborg Kommune, Vibeke Ejlertsen, Social- og Jobcenterchef, Nyborg Kommune, Trine Egholm, Afdelingschefer Jobcentret, Nyborg Kommune, Lenna Vogn Petersen og Anette Sørensen 1.4 MÆND I OMSORGSFAG INDSATS FOR REKRUTTERING AF MÆND TIL OMSORGSSEKTOREN I KØBENHAVNS KOMMUNE (DK) Indsatsen Mænd i omsorgsfag i Københavns Kommune er forankret i kommunens Beskæftigelses- og Integrationsforvaltning. København er Danmarks største by og hovedstad med et indbyggertal på ca. 1,2 millioner. I selve Københavns Kommune bor mennesker, hvoraf 51 % er kvinder Københavns Kommune, Koncernservice, Statistik og Danmarks Statistik,

28 Københavns Kommune arbejder aktivt med ligestilling og ligestillingsvurdering af de borgerrettede kerneydelser og er den eneste danske kommune, som har en tværgående ligestillingskonsulent ansat centralt placeret i kommunen. 12 Kommunens syv forvaltninger har HR-medarbejdere siddende som repræsentanter i Det Centrale Ligestillingsudvalg, som faciliterer ligestillingsvurderingsprocessen ved at udpege serviceområder til ligestillingsvurdering. Den tværgående ligestillingskonsulent, som sidder i Økonomiforvaltningen, er tovholder på processen, og arbejdet med ligestillingsvurdering afrapporteres til Borgerrepræsentationen Om Mænd i omsorgsfag i Københavns Kommune Formålet med indsatsen er at skabe en større kønsmæssig balance i omsorgsfagene ved at tiltrække flere mænd til uddannelserne inden for omsorgsområdet. Rekrutteringsgrundlaget er uddannelsessøgende samt arbejdsledige, der kunne tænkes at skulle omskoles. Projektet er stadig i udviklingsfasen, men forventes at udmunde i informationsmateriale til målgruppen samt materiale til brug for beskæftigelseskonsulenterne i jobcentrene. Beskæftigelseskonsulenterne forventes via projektet at blive mere opmærksomme på mænds muligheder i omsorgsfagene. Samtidig vil de få specifikke værktøjer til at videreformidle mulighederne til de ledige mandlige borgere på en motiverende måde. Informationsmaterialet til uddannelsessøgende forventes at blive distribueret til uddannelsesinstitutioner samt jobcentrene. Indsatsen er udpeget som best practice, fordi der er foretaget en ligestillingsvurdering heraf. Indsatsen er målrettet mænd, hvilket betyder, at der i udviklingen af materialet tages højde for, at mænd fokuserer på andre forhold end kvinder, når de vælger job. Eksempelvis er fakta om lønforhold m.m. mere relevante at inddrage i materialet, fordi indsatsen udelukkende er målrettet mænd. Indsatsen er desuden igangsat ud fra et ønske om at skabe en større kønsmæssig balance i omsorgsfagene og dermed øge ligestillingen. Beskæftigelsesforvaltningen igangsatte indsatsen sammen med Københavns Kommunes ligestillingsudvalg. Arbejdet foretages af en arbejdsgruppe i ligestillingsudvalget bestående af repræsentanter fra henholdsvis Socialforvaltningen, Børne- og Ungdomsforvaltningen og Sundheds- og Omsorgsforvaltningen, foruden Beskæftigelses- og Integrationsforvaltningen. Indsatsen er udarbejdet på baggrund af ønske fra Borgerrepræsentationen. Antallet af mandlige og kvindelige medarbejdere i omsorgsfagene i Københavns Kommune monitoreres løbende, og statistikker viser, at der er en stor forskel på andelen af hhv. mænd og kvinder, særligt inden for dele af omsorgssektoren. Inden for Børne- og Ungdomsområdet gælder det, at der er stor mangel på mænd i daginstitutioner, mens andelen af mænd er væsentlig større inden for fritidsområdet. Indsatsen er således udviklet på baggrund af statistikker, der viser, at mænd er underrepræsenterede inden for omsorgssektoren. Det er derfor vigtigt at iværksætte initiativer, således at der kan blive sat fokus herpå. Overordnet er målgruppen for indsatsen uddannelsessøgende og arbejdsledige, og det overordnede formål er at skabe en større kønsmæssig balance i omsorgsfagene. Idet indsatsen udarbejdes i et samarbejde mellem fire forvaltninger, er der lidt forskellige dagsordener i de pågældende forvaltninger, hvilket skaber synergier i forhold til at målrette indsatsen, således at udbyttet optimeres. Beskæftigelses- og Integrationsforvaltningen har særligt fokus på at få de ledige i arbejde eller uddannelse, hvorved det at få flere mænd ind i omsorgsfagene bliver en sekundær målsætning. Forvaltningen er derfor opmærksom på efterspørgsel efter arbejdskraft i omsorgssektoren og ser samtidigt en tendens til, at særligt mænd rammes af arbejdsløshed i disse år pga. krise i de brancher, der primært har mandlige ansatte, fx industrien samt bygge- og 12 Flere kommuner har valgt at decentralisere ansvaret for implementering af ligestillingsfremmende tiltag, fx for at skabe ejerskab bredere i forvaltningerne, andre steder har man en ligestillingsansvarlig medarbejder ansat med primært fokus på ligestilling inden for HR og indberetning af ligestillingsredegørelserne. Kilde:

29 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder anlægsbranchen. Projektet har derfor særlige perspektiver i forhold til denne gruppe ledige, som står over for omskoling. Herudover arbejder forvaltningen løbende med kvaliteten i samtalerne med borgerne og for at sikre lige muligheder for borgerne. Derfor er projektets adressering af beskæftigelseskonsulenternes evt. kønsmæssige stereotyper, og hvordan disse kan påvirke samtalen, interessant for forvaltningen Arbejdet med ligestilling Københavns Kommune arbejder aktivt med ligestilling og ligestillingsvurdering af de borgerrettede kerneydelser og er den eneste danske kommune, som har en tværgående ligestillingskonsulent ansat centralt placeret i kommunen. 13 Kommunens syv forvaltninger har HR-medarbejdere siddende som repræsentanter i Det Centrale Ligestillingsudvalg, som faciliterer ligestillingsvurderingsprocessen ved at udpege serviceområder til ligestillingsvurdering. Den tværgående ligestillingskonsulent, som sidder i Økonomiforvaltningen, er tovholder på processen og arbejdet med ligestillingsvurdering afrapporteres til Borgerrepræsentationen. I det Centrale Ligestillingsudvalg afholdes møder flere gange om året, hvor forskellige emner drøftes. Emnerne afhænger af, hvad der er fokus på politisk og evt. forskningsmæssigt. Derudover udarbejdes der hvert andet år en ny ligestillingspolitik, der indeholder indsatser for det centrale ligestillingsarbejde samt for de enkelte forvaltningers arbejde med ligestilling. Herudover skal ligestillingsudvalget vejlede og inspirere forvaltninger, institutioner m.m., for at de kan leve op til ligestillingspolitikken i deres arbejde. Ligestillingsudvalget udarbejder desuden løbende inspirationsmaterialer og redskaber til at fremme ligestilling i Københavns Kommune. Der er imidlertid ikke afsat mange ressourcer til ligestillingsudvalgets arbejde i forvaltningerne, hvilket betyder, at det tager lang tid at iværksætte indsatser som eksempelvis Mænd i omsorgsfag i Københavns Kommune. I forvaltningerne er det meste af arbejdet med ligestilling decentraliseret, hvorved det er afhængigt af den enkelte leder, hvor meget der fokuseres på arbejdet i Det Centrale Ligestillingsudvalg. Projekter forankret i ligestillingsudvalget kræver ressourcer fra politisk hold, da det ellers er op til de enkelte forvaltninger at finde ressourcer inden for deres budgetramme. Således havner forvaltningerne nogle gange i en kamp om, hvor projekterne skal forankres og dermed i hvilke forvaltninger, der skal findes flest ressourcer hertil. Interviewpersonerne vurderer, at dette påvirker ligestillingsarbejdet i Københavns Kommune negativt. Målsætninger For Børne- og Ungdomsforvaltningen er der en specifik målsætning om skabe en større kønsmæssig balance i omsorgsfagene. Mandlige uddannelsessøgende efter endt ungdomsuddannelse skal motiveres til at søge ind på pædagoguddannelsen, mens de arbejdsledige skal motiveres til at skifte branche og derefter søge ind på pædagoguddannelsen. Der er særligt fokus på pædagoger, fordi statistikker fx viser, at der er 87 % kvinder og 13 % mænd ansat i vuggestuerne i København. Sundheds- og omsorgsforvaltningen har ligeledes en specifik målsætning om at skabe en større kønsmæssig balance i omsorgsfagene, og forvaltningen har således fokus på at rekruttere mænd til SOSU-uddannelserne m.fl. Sundheds- og omsorgsforvaltningen kan bl.a. bidrage til indsatsen med viden om de forskellige uddannelser og dermed hvilke, der egner sig bedst til målgruppen. Socialforvaltningen har fokus på kvalitet i kerneydelsen og mener, at en mangfoldig medarbejdergruppe bidrager med forskellige kompetencer, hvilket skaber et bedre arbejdsklima og en større bredde i opgaveløsningen. Derudover er det vigtigt for Socialforvaltningen, at borgerne kan identificere sig med medarbejderne i forvaltningen, og 13 Flere kommuner har valgt at decentralisere ansvaret for implementering af ligestillingsfremmende tiltag, fx for at skabe ejerskab bredere i forvaltningerne, andre steder har man en ligestillingsansvarlig medarbejder ansat med primært fokus på ligestilling inden for HR og indberetning af ligestillingsredegørelserne. Kilde:

30 derfor at medarbejdersammensætningen afspejler brugergruppen, hvorfor der er behov for både mænd og kvinder på omsorgsområdet. Alle er dog enige i, at det vigtigste er, at der kommer kvalificerede medarbejdere ind i omsorgsfagene og dermed bliver en mere ligelig fordeling af køn sekundært. Tanken er således, at hvis rekrutteringsgrundlaget øges, vil der komme flere mænd (som ligeledes er kvalificerede medarbejdere) ind i omsorgsfagene. Målgruppen er som sagt uddannelsessøgende og arbejdsledige. På den måde søges der i projektet at udvide rekrutteringsgrundlaget, som i udgangspunktet ikke er særligt stort blandt denne gruppe af arbejdsledige mænd fra andre brancher og mandlige uddannelsessøgende ledige, der ikke vurderes ellers at ville have omsorgssektoren i deres overvejelser. Dernæst er det en udfordring, at det ikke direkte er kommunens opgave at rekruttere til uddannelserne. Børne- og Ungdomsforvaltningen arbejder ligeledes meget med trivsel og arbejdsglæde på de arbejdspladser, der er under forvaltningen, hvilket betyder meget for at rekruttere højt kvalificeret arbejdskraft, men det afhænger fortsat af den enkelte leder, hvor mange mænd der ansættes i de enkelte daginstitutioner Dokumentation af resultater og effekter Der er tidligere lavet en lignende indsats i Nyborg Kommune, som indsatsen i Københavns Kommune har fundet inspiration fra. Ligeledes trækkes der i projektet på erfaringer fra et mandenetværk, der tidligere har været i Børneog Ungdomsforvaltningen. Det er bl.a. viden om, at mænd bliver afskrækket af arbejdspladser med mange kvinder, hvor der er en kvindekultur, som de finder det svært at blive en del af. Dertil er der på nuværende tidspunkt ikke særlig stor prestige i at være ansat i omsorgsfagene, hvilket betyder meget i forhold til at kunne tiltrække mænd. Desuden skal der gøres noget for at vise karrierevejene inden for omsorgsfagene for at tiltrække flere mænd til området. Der er ligeledes fundet inspiration i skiftjob.dk-initiativet, der videreformidler erfaringer fra et nordisk projekt om rekruttering af mænd til omsorgsfag. Herunder er der blandt andet en værktøjskasse til sagsbehandlere, som vil danne afsæt for den del af indsatsen, som er rettet mod de relevante beskæftigelseskonsulenter. Derudover har Beskæftigelses- og Integrationsforvaltningen i Københavns Kommune foretaget en forundersøgelse forud for indsatsen for at afdække, hvilke konkrete erfaringer beskæftigelseskonsulenter har med, hvilke forhold mænd motiveres af, når de skal omskoles eller vælge uddannelse. Undersøgelsen viste, at mænd ofte motiveres af: Gode jobmuligheder Løn under uddannelse At andre i ens netværk er i branchen At kunne identificere sig med branchen At branchen omsorgsfag omtales bredere end at arbejde på plejehjem At der er mulighed for at arbejde døgnets 24 timer, således at det er muligt selv at tilrettelægge arbejdstiden. Desuden pegede undersøgelsen på, at fokus på fakta er væsentligt i informationsmateriale målrettet mænd. På baggrund af forundersøgelsen blev der udarbejdet et idékatalog, hvoraf arbejdsgruppen med repræsentanter fra de fire forvaltninger skal arbejde videre med udvalgte ideer. Arbejdsgruppen har valgt at arbejde videre med følgende ideer: 1) Udarbejde kortfattet informationsmateriale målrettet ledige mandlige borgere, der står over for brancheskift/afklaring ift. uddannelse og for hvem omsorgsfagene kunne være en mulig vej.

31 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 2) Udarbejde et koncept for samt afvikle en række informationsmøder mellem kommende arbejdsgivere (fra omsorgsforvaltningerne BUF og SUF) og interesserede ledige visiteret af jobcentrene/beskæftigelsescentrene. Møderne kan evt. tage form af speed-dating, hvor arbejdsgiversiden møder med konkrete jobtilbud, praktikpladser eller løntilskudsstillinger, og hvor de ledige kan få en direkte dialog omkring jobindhold, forventninger mm. Derudover kan mandlige rollemodeller fortælle om deres erfaringer fra sektoren og give mulighed for direkte dialog med de ledige. 3) Udarbejde inspirationsmateriale målrettet beskæftigelseskonsulenterne på jobcentrene i forhold til at skabe øget opmærksomhed på konkrete værktøjer og måder til at inspirere borgere til mere kønsutraditionelle valg i forhold til arbejde og uddannelse. Der er ikke opsat kvantitative målsætninger for indsatsen, så målsætningerne er kvalitative. Man håber på, at der kommer flere ansøgninger til uddannelserne, og at der dermed kommer flere mænd ind på uddannelserne. De kvantitative målsætninger kommer muligvis senere i processen. Der vil blive fulgt op på indsatsens resultater ved at kigge på udviklingen i kønsstatistikkerne for området Resultater og effekter Der er endnu ingen resultater af indsatsen, da den ikke er igangsat. Dog forventes det, at der udover at komme flere mænd ind på uddannelserne og dermed på længere sigt ind i omsorgsfagene, at beskæftigelseskonsulenterne ligeledes bliver mere åbne i forhold til, hvilke uddannelser og arbejdsområder de foreslår de arbejdsledige og uddannelsessøgende, uanset køn. Ligeledes forventes det, at beskæftigelseskonsulenterne vil reflektere mere over kønsstereotyper og arbejde for at gøre op med disse gennem deres vejledning til borgerne. Endelig vurderes det, at denne type indsatser kan være med til at skabe mere fokus på ligestillingsudvalgets arbejde og dermed skabe mere ledelsesopbakning i forvaltningerne Hvad kan vi lære af casen? Samarbejde mellem flere forvaltninger i kommunen kan bidrage til, at indsatsen får større spændvidde og flere kompetencer og perspektiver bliver sat i spil, hvilket kvalificerer indsatsen. Når arbejdet med ligestilling er forankret decentralt og således er afhængigt af den enkelte leders prioritering heraf, kan det være svært at finde ressourcer inden for forvaltningernes budgetramme. Derved risikerer forvaltningerne at ende i kamp om, hvor projekterne skal forankres og dermed i hvilke forvaltninger, der skal findes flest ressourcer, og det påvirker ligestillingsarbejdet negativt. Kilder Statusnotat for indsatsen Mænd i omsorgsfag Købehavns Kommunes Ligestillingsredegørelse, 2013 Ligestillingskatalog 2013 Baggrundsnotat om Københavns Kommunes ligestillingspolitik Interviewpersoner Sarah Højgaard, ligestillingskonsulent Københavns Kommune. Formand i det centrale ligestillingsudvalg. Eva Borg, specialkonsulent i Center for HR i Sundheds- og omsorgsforvaltningen og repræsentant i det centrale ligestillingsudvalg

32 Charlotte Blumensaadt, HR-udviklingskonsulent i Beskæftigelses- og Integrationsforvaltningen og repræsentant i det centrale ligestillingsudvalg. Lars König, HR-konsulent i Børne- og Ungdomsforvaltningen og repræsentant i det centrale ligestillingsudvalg. Kort samtale med Stine Schrøder Christensen, organisationskonsulent i Socialforvaltningen og repræsentant i det centrale ligestillingsudvalg. Stine er netop tiltrådt som repræsentant i ligestillingsudvalget, hvorfor der ikke er foretaget decideret interview. 1.5 MENN I HELSEVESENET INDSATS FOR REKRUTTERING OG FASTHOL- DELSE FOR FLERE MÆND I OMSORGSSEKTOREN I TRONDHEIM KOM- MUNE (NO) Trondheim kommune har omkring innbyggere (anno 2013), men det store antallet studenter (hver sjette innbygger) i regionssentret Trondheim by gjør, at det faktiske folketallet er betydelig høyere. I innbyggertall er kommunen den tredje største kommunen i Norge. Driftsutgifter for kommunen er budsjettert til 12 milliarder NOK i 2014, og investeringskostnader 2.6 milliarder NOK. Lønnsutgifter utgjør omkring 60 prosent av driftsbudsjettet. 3.1 milliarder NOK er avsatt til bruk på helse-, omsorgs- og velferdstjenester. Det var i ansatte i Trondheim kommune, hvorav 24 prosent menn. Kommunen har omkring 5000 ansatte i helse- og omsorgssektoren. I 2010 var 10 prosent av disse menn. Prosjektet Menn i helsevesenet i Trondheim Kommune har hatt som mål å øke interessen for å ta helsefaglig utdanning blant menn i kommunen, og å øke andelen menn på utdanningene sjukepleier, vernepleier og helsefagarbeider. Menn er lavt representert i yrkene, og yrkene blir sett på om «kvinneyrker». Kommunen anslår at de trenger omlag 1300 nye stillinger bare innen helse- og velferd fram mot 2035, grunnet økninger i innbyggertallet og i andel eldre innbyggere. Første del av prosjektet gikk fra juni 2011 til juni 2012, da 20 menn per år fikk prøve seg som helserekrutt i åtte uker. Nå er prosjektperioden videreført fra 2013 til 2015, hvor det arbeides med å få på plass en helhetlig utdanningsmodell slik at helserekruttene kan ta fagbrev som helsearbeidere. Det arbeides også med å få på plass veiledere slik at prosjektet kan videreføres og startes opp i flere regioner i Norge. Prosjektet er av nyere dato. Det er særdeles aktuelt fordi det viser hvordan en kan lykkes med å rekruttere og beholde menn i omsorgstjenestene, hvilket er svært viktig for å nå målet om mer likestilling. Prosjektet har oppnådd resultater ut over målsetningen, og har vært et av de mest vellykkede forsøk på å rekruttere menn til helse- og omsorgssektoren i Norge. Det er videre god dokumentasjon på resultater og erfaringer Om Menn i helsevesenet i Trondheim Kommune Ideen til prosjektet Menn i helsevesenet startet i rådmannens fagstab i Trondheim kommune i Man ønsket å rekruttere flere til helsevesenet, og ønsket å løse dette ved å ansette flere menn. Det var også et politisk vedtak om å jobbe mot å tilsette flere menn i kommunen. Det ble startet et forprosjekt, hvor det ble idemyldret og gjort undersøkelser på, hvordan dette kunne muliggjøres. I denne perioden ble prosjektleder Frode Rønsberg, tidligere sykepleier og enhetsleder, ansatt i en prosjektstilling. Som nevnt startet den første del av iverksettelsen av prosjektet i juni Ideen var å la 20 menn, som ikke har erfaring med helsevesenet fra før, prøve seg som betalt helserekrutter i åtte uker. Det ble bevilget 1,4 millioner NOK fra Helsedirektoratet til prosjektet, som skulle gå til en begrenset prosjektleder-rolle og til lønn til de 20 helserekruttene. Det ble også gjennomført en omfattende planlegging i forkant av dette for å få engasjert enhetsledere ved ulike omsorgsboliger og eldresenter i kommunen, hvor helserekruttene kunne være utplassert. Det ble også vektlagt at

33 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder helserekruttene helst skulle være to på samme enhet og aller helst ha en mannlig overordnet, som kunne veilede dem gjennom perioden og følge dem opp personlig. I den første delen av prosjektet ble det arbeidet intensivt med mediestrategi, kommunikasjon og merkevarebygging av Menn i helse. Det ble lagt mye arbeid og midler ned å etablere ordet helserekrutt, som skulle appellere særlig til menn gjennom promotering, kleskolleksjoner og PR-aksjoner. Det unike konseptet samt promoteringen gav også mye medieoppmerksomhet rundt prosjektet i denne perioden. Innsatsen ble plukket opp av flere riksdekkende tv-kanaler og aviser, og samtlige regionale aviser skrev om prosjektet. Prosjektleder og styringsgruppen valgte i samråd med enhetslederne å gå inn for å starte et nytt kull med helserekrutter, på tross av at man ikke fikk videre finansiering fra Helsedirektoratet. Som en av informantene ved en av enhetene sa: Vi gjennomførte det uansett om vi fikk mer penger eller ei, vi var litt rause og sa at dersom vi ikke fikk støtte så skulle vår enhet dekke beløpet det var snakk om for vår del. Vi trengte jo vikarer uansett. Sitatet viser gjennomføringsviljen og godviljen, som er opparbeidet til prosjektet av de ulike aktørene. Selv om det ikke har latt seg gjennomføre helt etter boka, er det flere aktører, som har strukket seg for å få til en felles innsats. I denne delen av prosjektet ble styringsgruppas kontakter vel anvendt. I den neste runden ble det i samråd med NAV 14 rekruttert helserekrutter, som i utgangspunktet hadde rett til støtte eller ytelser fra NAV, som gjerne gikk arbeidsledig eller på trygd eller lignende. At rekruttene derfor uansett ville få utbetalinger fra NAV hver måned løste utfordringen ved å skulle lønne rekruttene i de 8 ukene, det var snakk om uten finansiering fra Helsedirektoratet. Da de åtte ukene med praksis var over, valgte noen av rekruttene å fortsette som assistenter ved enhetene. Andre satte seg på skolebenken i regi av Høyskolen i Sør-Trøndelag for å ta helsefaglig utdannelse. Rekruttene begynte å etterspørre mer. Hva skulle skje når de åtte ukene var over? Flere ønsket å ta fagbrev som helsearbeider, men mange var ikke lenger kvalifisert til rett til videregående opplæring. Flere hadde også familier å forsørge og huslån å besørge, og kunne derfor ikke ta seg råd til å sette seg på skolebenken. Det var i denne perioden, at man begynte å vurdere alternativet å skulle gi rekruttene muligheten til å ta et utdanningsløp, som endte med helsefaglig fagbrev. NAV og Fylkeskommunen var særlige aktive i å tilrettelegge for dette. At helserekruttene i utdanning skulle finansieres på NAV-støtte, gav imidlertid noen begrensninger i hvem, som kunne bli helserekrutt, da NAV ikke direkte støtter, at arbeidsledige setter seg på skolebenken, med mindre det er i regi av NAV. Vi satte oss på idébenken og forsøkte å tenke hva som kunne være mulig av ulike løsninger, og hva vi kunne møtes på. Tilslutt ble vi enige, sier en a v informantene. Løsningen ble, at helserekruttene, som ble valgt ut, måtte være i tråd med Navs brukergrupper. Dette utelukker for eksempel folk, som bare vil ta permisjon fra egen jobb for å teste ut et annet yrke. Det krever også, at de har krav på ytelser fra NAV i perioden, det er snakk om. For å kunne ta helsefag-utdanningen måtte også personen være over 26 år, og ikke ha rett til videregående opplæring. Det var også et kriteria, at utdanningen skulle føre til en konkret arbeidstilsetting, som fikk NAVbrukeren inn i arbeidslivet. Som en annen informant forklarer det: NAV var ikke så interessert i starten, men vi fikk noen saksbehandlere på gli og fikk til noen avtaler med NAV sentralt. Se har sett at kundene deres har blitt engasjert, og at folk som gikk arbeidsledig har fått fast jobb i helsevesenet ( ) De får jo vist seg frem for arbeidsgiver ved å være helserekrutt. Også havner de ofte i vikariater eller fulltidsstillinger etterpå, og da er de jo ute i normal jobb. Det er jo det som er veien og målet. Videre valgte Trondheim kommune å stille med en garanti for lærlingeplasser underveis i løpet, samt fast jobb for samtlige av 14 NAV eller Arbeids- og velferdsforvaltninga forvaltar ein tredjedel av statsbudsjettet gjennom ordningar som dagpengar, arbeidsavklaringspengar, sjukepengar, pensjon, barnetrygd og kontantstøtte. NAV blei etablert 1. juli Kommunane og staten samarbeider om å finne gode løysingar for brukarane gjennom 456 NAV-kontor, i kommunar og bydelar. Kommunen og NAV har avtalt kva kommunale tenester kontoret skal tilby. Tenesteinnhaldet i eit NAV-kontor vil derfor variere frå kommune til kommune

34 helserekruttene, som fullførte et slikt utdanningsløp. Dette gjorde, at NAV kjente seg sikker nok på, at utdanningen ville føre til ønsket resultat. Samtlige NAV-kontorer i fylket har dermed vært med å sette av ressurser til innsatsen Arbeidet med likestilling Man har hele veien enkelt kunnet måle, hvor mange helserekrutter, som har deltatt, og hvor mange helserekrutter, som har gått videre ut i arbeid eller til utdanningsinstitusjoner med mer. Dette har mye å gjøre med at antallet helserekrutter i starten var forholdsvis lavt og oversiktlig. Prosjektleder fikk i startfasen mye bistand til å forme prosjektet av Kommunalsjef og ansatte i rådmannens stab. Det ble også etablert en prosjektgruppe og en styringsgruppe for prosjektet i 2010, som ble benyttet til å utvikle og assistere med styring og strategiutforming. Informantene har opplyst at styringsgruppa også i stor grad ble benyttet som døråpnere for prosjektet. Sør-Trøndelag fylkeskommune ved Siri Ramberg har bistått i styringsgruppa med faglige råd om, hvordan det er smart å innrette seg og profilere seg både rekrutteringsmessig, men også ovenfor Helsedirektoratet og andre viktige instanser. Fylkeskommunen har også vært med å bidra til prosjektet finansielt med i 2011 og senere per år gjennom Kompetanseløftet. Arbeidet er godt forankret i Trondheim kommune som sådan. Med tanke på det politiske vedtaket, som ligger til grunn samt omsorgsplan, som beskriver behovet for rekruttering og store kjønnsforskjeller, har dette ført til gode vedtak og handlingsplaner både hos fagstaben hos rådmannen og fylkeskommunen. Likevel nevner enkelte av informantene at innsatsen nok kunne vært bedre etablert i styringsleddet over, særlig i NAV, slik at en del arbeid med kontraktskriving hadde gått lettere Dokumentasjon av resultater og effekter Det er gjennomført en omfattende Forsknings- og utredningsrapport utarbeidet av Nordlandsforskning med utgangspunkt i prosjektet i Trondheim kommune (NF-rapport 8/2012). Hovedbudskapet i studien er, at menn er en viktig ressurs, som kan rekrutteres til helsevesenet. Prosjektet i Trondheim kommune ser i denne sammenheng ut til å være meget vellykket og en good practice. Måloppnåelsen viser, at 266 menn har søkt om plass. Gjennom et godt samarbeid med NAV er 69 blitt tildelt praksisplass. Av disse har 57 formidlet et ønske om å ta helsefaglig utdanning, hvorav 41 reelt har påbegynt utdannelse. Perioden og avklaringene mellom praksis og oppstart utdanning er avgjørende for rekrutteringen Resultater og effekter Prosjektet har oppnådd resultater ut over målsetningen, som ble satt, og har vært et av de mest vellykkede forsøk på å rekruttere menn til helse- og omsorgssektoren i Norge. I begynellsen var målet, at man skulle ha 20 helserekrutter jgennom en prøveperiode på 8 uker i helsesektoren, mens det i 2013 er et mål å få samtlige utdanningsrekrutter i hvert kull til å fullføre sin utdanning. Prosjketet har direkte resultater på de mannfolkene, som kommer seg ut i arbeidslivet og får testet en ny yrkesretning. En av informantene forklarte for eksempel, at det å være helserekrutt gav ham/henne muligheten til å prøvve et yrke, som han/hun kunne leve med på tross av den sykdommen, som hadde rammet og gjort ham/henne uføretrygdet. Jeg var skeptisk, men endte opp med å bli positivt overrrakset. (...) Jeg vi aldri kunne oppnå det samme inntekten jeg hadde før jeg ble syk, men jeg få bidra i samfunnnet og gjøre en nytte. Det betyr mye for meg, sier infromanten. Videre opplever flere av informantene å bli ønsket i arbeidslivet, ettersom det ofte er store behov for både assistenter og faglærte i sektoren: Vi (helserekruttene) trengs. Folk skal vite det at behovet (for arbeidskraft) alltid er der. Man behøver ikke å bekymre seg for framtiden, for en trengs hele tiden. Flere av informantene hevder, at innsatsen også har mer inndirekte resultater i og med at flere menn i helsetjenesten har en positiv ringvirkning på brukerne, hvor særlig menn opplever, at det gir verdighet å bli behandlet av pleiere

35 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder med likt kjønn. Flere hevder også, at mannfolk i helsevesenet også er med på å skape et mer positiv arbeidmiljø, og at kampanjen overordnet sett har bidratt til å legitimere en yrkesvei i helsevesenet hos mange menn, som eller ikke ville ha vurdert det. Flere av informantene mener, at innsatsen, som er lagt ned, ar vært med på å bryte ned barrierer, som handler om helsearbeideren som stereotype, og dermed har gjort det mer naturlig for mannen å velge helse- og omsorgsyrker. I prosjektets videreføring har det som tidligere beskrevet vokst frem et behov for et utdanningsløp tilpasset målgruppen. Forutsigbarhet og økonomisk gjennomførbarhet er avgjørende faktorer. Basert på erfaringene i prosjektet, som foregikk i perioden , er det utarbeidet en utdanningsmodell, som skal prøves ut i perioden I samarbeid med NAV skal Trondheim kommune velge ut 20 menn, som skal gjennomføre et konkret utdanningsløp, som ender med fagbrev som helsefagarbeider. Utdanningsmodellen er et samarbeid mellom Trondheim kommune, Sør-Trøndelag Fylkeskommune, Nav Sør-Trøndelag, Fylkesmannen i Sør-Trøndelag og Helsedirektoratet. Utdanningen er per i dag enda ikke godkjent som en utdanning av Utdanningsdirektoratet, og det arbeides per i dag med å få godkjent løpet. Dersom vi ikke hadde satset før dette hadde vært etablert hadde vi aldri kommet noen vei, sier en av informantene om dette. Utdanningsmodellen er bygd på prinsipper for eksisterende utdanningsløp for voksne og innehar tre sentrale elementer for målgruppen: kontinuitet, forutsigbarhet og avklart økonomisk situasjon. Den 19. april 2013 la regjeringen frem en ny stortingsmelding; Morgendagens omsorg. Her kommer det frem, at regjeringen ønsker å bygge videre på erfaringene fra Trondheim kommune og gjøre Menn i helse til et landsomfattende prosjekt: Menn representerer kanskje den største ubenyttede ressurs i omsorgstjenesten. Det er urealistisk å tenke seg at framtidas omfattende omsorgsoppgaver vil kunne løses uten at den mannlige halvpart av befolkningen i større grad lar seg rekruttere til helse- og omsorgsyrkene og inntar omsorgsarenaen. Trondheim kommune har gjort et av de mest vellykkede forsøk på å rekruttere menn til omsorgssektoren. Der står menn nå i kø for å prøve ut helse- og omsorgsarbeid i hjemmetjenester og sykehjem som framtidig arbeidsplass og levevei. Regjeringen ønsker å bygge videre på erfaringene fra Trondheim kommune og gjøre Menn i helse og omsorg til et landsomfattende prosjekt. Samtidig inviteres kommuner, utdanningsinstitusjoner og organisasjoner til å sette rekruttering av menn høyt på sin dagsorden og gjennom sitt innovasjonsarbeid komme opp med tiltak som kan bidra til bedre kjønnsbalanse på arbeidsplassene i helse- og omsorgssektoren. Videre har Trondheim kommune vedtatt å finansiere prosjektet fra og med 2016, slik at det inngår i ordinær drift. På denne måten vil arbeidet fortsettes selv etter, at den inneværende prosjektperioden går ut. Det arbeides også med å få på plass veiledere, slik at prosjektet kan videreføres og startes opp i flere regioner i Norge. I tillegg har Trondheim kommune fått skjønnsmidler fra Fylkesmannen i Sør-Trøndelag til prosjektet Menn i barnehager. Prosjektet er inspirert av Menn i Helse og laget med tilsvarende prosjektdesign. Prosjektet har startet opp våren Hva kan vi lære av casen? Forankring og prosjektledelse For at et slikt prosjekt skal kunne lykkes, må det forankres både i kommunen og i prosjektledelsen. I dette tilfellet har prosjektleder fungert som en nøkkelperson med en unik sammensetning av personlige egenskaper, som er særlig godt egnet for å drive prosjektet fremover. Flere av informantene vurderer dette som en stor styrke ved prosjektet, ettersom prosjektleder har evnet å skape genuin interesse rundt emnet. Ut over dette nevnes dette også som en mulig svakhet, dersom prosjektet skal videreføres i andre kommuner, ettersom mye av prosjektinnsatsen kan knyttes til en enkelt person. Dette gjør, at prosjektdesignet som sådan kan ha svakheter, som prosjektlederen veier opp for i form av personlig egnethet, uten at vi kan si noe nærmere om det her

36 Kommunikasjon av prosjektet Videre betegnes mediestrategien, som ble lagt i prosjektets oppstartsfase, som en av suksessfaktorene. Å etablere ordet helserekrutt samt å gjøre Menn i helse til en «anordning», folk snakket om, nevnes av informantene som noe, som har vært med på å gjøre yrker innen helse- og omsorgssektoren mer naturlige for menn enn tidligere. Godt samarbeid mellom ulike involverte aktører En annen suksessfaktor, som må trekkes fram her, er det unike samarbeidet mellom kommunalt og statlig nivå, nærmere bestemt samspillet mellom kommunen lokalt, fylkeskommunen regionalt og NAV på statlig side. Samtlige parter har gjentatte ganger vært villige til å gå tilbake til forhandlingsbordet for å finne en løsning. Partene har også vært villige til å strekke seg og være fleksible, og til en viss grad ta sjanser for oppnå ønsket mål. Kilder Gjertsen, Hege og Olsen, Terje NF-rapport 8/2012: Menn i omsorgsyrker - Hvordan lykkes med å rekruttere og beholde menn i omsorgstjenestene St. Mld. 29, Morgendagens fremtid, hentet 15. januar 2014 fra Trondheim kommune (2014) Budsjett 2014, hentet 17. januar 2014 fra Trondheim kommune (2014) Årsrapport 2012, hentet 11. januar 2014 fra Trondheim kommune (2014) Om «Menn i helse», hentet 11. januar 2014 fra

37 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 1.6 PETRA INDSATS FOR UNGE LEDIGE I VANDA STAD (FI) Vanda är Finlands fjärde största stad 15. I dag har Vanda över invånare. Stadens officiella språk är finska och svenska och dessutom talas det över 100 andra språk i Vanda. Av befolkningen i Vanda är 51 procent kvinnor, svenskspråkiga utgör 2,8 procent av befolkningen och nästan 12 procent av befolkningen talar något annat främmande språk. 16 År 2011 var den genomsnittliga inkomsten i Vanda för inkomsttagare euro. I hela landet var medelinkomsten euro. 17 Vanda stad och dess organisation som omfattar nästan anställda leds av en stadsdirektör, fyra biträdande stadsdirektörer och två verksamhetsområdesdirektörer. Vanda stads personalpolitik styrs av en personalstrategi vars syfte är en personal som upprätthåller sin kompetens och som aktivt utvecklar sig själva, sitt arbete och arbetsgemenskapen. Organisationen är indelad i sex verksamhetsområden: centralförvaltningen, markanvändning och miljö, social- och hälsovård, fritid och invånarservice samt fastighetscentralen. 18 Sysselsättningstjänsten som behandlas i detta dokument hör till Vanda stads invånarservice, sysselsättningsservicen. Vanda stad har jobbat i 10 år ändamålsenligt med jämställdhetsfrågor. År 2009 gjorde Vanda ett beslut om att könskonsekvensbedömning skall göras på alla verksamhetsområden i något pilotprojekt. Modellen som ligger grunden till könskonsekvensbedömningen heter Suvaus (sukupuolivaikutusten arviointi, könskonsekvensanalys). 19 (Se även bilaga1) Om Petra i Vanda Stad Syftet med Petra-projektet var att bygga tillsammans med Vanda stad, arbetsförmedlingen och Folkpensionsanstalten en effektiv kundstyrmodell för arbetslösa ungdomar, med vilken ungdomarna styrs snabbt innan långtidsarbetslösheten till sysselsättning, arbetspraktik, utbildning eller till någon annan främjande verksamhet. Målet var att kunna tjäna de unga med många ärenden - en lucka -modell. Petraprojektet är ett projekt som understöds av Europeiska Socialfonden, verkställs av Vanda stad och finansieras av NTM-centralen i Nyland. Projektets helhet gick ut på att utveckla arbetsförmedlingen ur operativ jämlikhetssynvinkel och ur jämställdhetsperspektivets synvinkel. Projektet gav utlopp för modeller som användes i sysselsättningsprojekt då man utförde en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta projekt var det första ESF-projekt, som hade jämställdhet bundet in i hela projektet, inte ett särskilt enskilt jämställdhetsprojekt (t.ex. flickor till byggarbetsplatser-projekt) Jämställdhetsintegreringsarbete Jämställdhetsperspektivet var invävt i hela processen, bl.a. i informationsspridningen och i hur man riktade tjänster. Därtill minskade professionell segregation. Kundstyrmodellen gav tydliga resultat och projektet har lyckats med sitt mål, ty man lyckades bromsa effekterna av den ekonomiska lågkonjunkturen på ungdomsarbetslösheten i Vanda. Samarbetet med företag visade sig vara mycket aktivt och givande, eftersom man fick med under hela projektets gång mer än 200 företag. Företagen kom till rekryteringsmässor, deltog i projekt eller rekryterade individuellt. Projektet skapade en samarbetsmodell som gynnade både arbetsgivare och unga arbetssökande. Därtill ökade samarbetet inom social- och hälsovården och den tredje sektorns aktörer. Jämlikhetsperspektivet integrerades till en märkbar del av personalens arbetsbeskrivning. I och med projektet skapades det i Vanda arbetsförmedlingar en evalueringsmodell av hur könsperspektivet har integrerats i projekt. Denna modell är lätt att kopieras till andra aktiviteter. 15 Suomen asukasluvut kuukausittain Kunnittain aakkosjärjestyksessä Väestörekisterikeskus

38 Utgångspunkten Då projektet startade var arbetslösheten i Vanda exceptionellt hög i jämförelse med huvudstadsregionen övrigt. Faran var att mängden arbetslösa unga och de som inte har arbetsinriktad skolning ökar avsevärt och att en del av dessa förblir marginaliserade och utanför i samhället. Tidigare fanns det inte speciellt inriktad service för unga, eller om det fanns, så var det inte speciellt effektiva. Projektet hade en könsinriktad synvinkel och en jämställdhetsansvarig rekryterades för projektet. Jämställdhetsansvariges uppgift var i början att analysera all data som fanns av de arbetslösa unga i Vanda. I analysen granskades antalet kvinnor och män, boningsplats, arbetslöshetstiden, utbildningsnivån, den riktning vart unga handleds efter att det tagit kontakt med arbetskraftsbyrån t.ex. (vart pojkarna och flickorna ofta handleds till och vart de unga hamnar efter handledningen). 20 Jämställdhetsansvariga var också den som lade upp ramarna för modellen i projektet. Jämställdhetsansvariga hade en ledningsgrupp som hjälpte med arbetet och i till den gruppen hördes en representant från kommunförbundet och chefen för projektenheten. Förutom utgångspunktsanalysen lade staden upp ett kundråd. Projektets ledning mötte 5 unga arbetslösa. Diskussionerna i kundrådet handlade om orsakerna till varför de unga var arbetslösa. T.ex. en av flickorna som var med i rådet berättade att hon alltid har varit bra i skolan, men att all stress och förväntningar bara hade blivit för mycket och hon hade inte kommit in i någon fortsatt utbildning. Hon hade förmedlats till en av stadens verkstad för unga, där hon inte alls kände sig hemma. Hon sa att hon inte har något gemensamt med de aktiva och vilda pojkarna, med öldrickande som fritidshobby, som går på samma verkstad som hon. Detta var ett exempel på hur ledningen också insåg vikten av att ta hänsyn till den arbetslösas egna behov och olikheter bland de arbetslösa unga. Ett av målen i projektet var att få pojkar och flickor att söka sig till sådana yrken var det finns öppna arbetsplatser och var jobb erbjuds. Man ville dock inte starta någon enskild kampanj, t.ex. pojkar till vårdbranschen, som skulle dra alla pojkar under samma kam. I stället ville man ha utgångspunkten i vad den unga hade för intressen och därefter föreslå yrken, som den unga kanske inte hade ens tänkt på. Man ville skaka på de traditionella modellerna där arbetssökande söker sig till de traditionella yrkena enligt kön. Den praktiska handledningen för de arbetslösa Projektet målgrupp var alla arbetslösa åriga unga i Vanda. Speciell uppmärksamhet lades vid de unga som inte hade arbetsinriktad skolning. Utgångspunkten var att alla unga, oavsett hur länge de hade varit arbetslösa eller utan studieplats togs med i projektet och leddes vidare. Träff med servicehandledaren ordnades så ofta som möjligt, oftast varannan vecka. Förutom det gick alla ungdomar igenom en hälsogranskning och träffade en sjuksköterska eller hälsovårdare. Syftet med att ha med en hälsogranskning för de arbetslösa var att alla ungdomar i Vanda skulle ha jämlik tillgång till granskning av sin hälsa. En annan aspekt var att få reda på om det möjligtvis fanns fysiska eller psykiska orsaker till arbetslösheten och som inte kommer fram i en träff med en serviceledare i arbetskraftsbyrån. En viktig aspekt i projektet var företagssammarbetet. Syftet var att företagen skulle få kunniga och motiverade arbetspraktikanter och arbetare, samt att projektets serviceledare skulle få rekryteringshjälp. Det var viktigt att hämta arbetsplatserna närmare arbetstagare och att rekryteringsprocessen skulle ske smidigare Dokumentation av resultat och effekter En viktig del i projektets helhet var befrämjandet av jämlikhet i arbetsförmedlingen och utvecklandet av integreringen av könsperspektivet i processen. I projektet utvecklades en modell, som gav riktlinjerna för integreringen av könsperspektivet i arbetsförmedlingen. Könsperspektivet kunde speciellt urskiljas i informationsförmedlingen (t.ex. affischer med pojkar som jobbar på kvinnodominerande branscher), inriktning av service (pojkar uppmunt _ulkoasu_final.pdf

39 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder rades till att söka sig till utbildning, för flickor var detta oftast inte så stort problem) samt i förminskning av jobbrelaterad segregation (servicepersonalen skulle beskriva även mansdominerande arbeten för kvinnor och vice versa). Förutom jämlikhet hade projektet ett syfte att fästa uppmärksamhet i befrämjandet av likabehandling av alla unga oavsett ursprung, kön, utbildning, arbetserfarenhet mm. Projektet har också visat att det även finns skillnader inom könsgrupperna, dvs. bland flickorna och bland pojkarna. Projektet hade även kvantitativa mål angående hur många nya arbetsplatser som skulle hittas (mål 600 st.), hur många företag som kom med i projektet (mål 162 st.), hur många nya företag bildas (mål 35 st.) och hur många unga sökte sig till utbildning (mål 240 st.). Projektperioden var ursprungligen Efter detta har projektet fått finansiering från NTM-centralen i Nyland till slutet av året En av de stora utmaningarna i detta projekt var personalomsättningen, som var väldigt hög. Det tar alltid tid att skola ny arbetskraft och jämställdhetsfrågor är ofta personrelaterade, dvs. någon person har intresse för ämnet och för det vidare. Om en sådan person byter arbetsplats förlorar organisationen mycket kunskap om jämställdhet. En annan svårighet var bristen på ännu mer detaljerad statistik. Statistisk analys och kategorisering av data i flickor och pojkar ansågs till slut vara för snäv. Det behövs även statistik om t.ex. romarflickor och romarpojkar. Könskonsekvensbedömning i praktiken Vanda stad har en lång historia av jämställdhetsarbete och staden har haft ett syfte att profilera sig som en ledande organisation i jämställdhetsfrågor. Det finns politiskt stöd för jämställdhetsfrämjande i staden. Även i stadens strategi nämns jämställdhet. För tillfället har staden en jämställdhetsanställd som följer jämställdhetsaspekten och dess förverkligande i förvaltningen på alla nivåer. 21 Vanda stad ordnar allmän jämnställdhetsintegreringsskolning för personalen på olika nivåer. I Petra projekt et hade servicehandledarna speciell skolning för förverkligandet av jämnställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet Resultat och effekter De kvantitativa målen i projektet har uppnåtts. Man åstadkom 821 nya arbetsplatser under åren Projektet hade tillsammans 3864 kunder. 22 De kvalitativa målen har också uppnåtts, ty servicehandledarna är alla medvetna om jämställdhetsaspekten och att den skall tas i beaktan i det vardagliga jobbet. Även hela arbetsförmedlingen är medveten om jämställdhetsaspekten. Tillsammans med ett multiprofessionellt samarbete och den nya styrmodellen skapades en nära kundserviceprocess, vilket gjorde att den unga fick en nära personlig ledning och deltog i olika service vars syfte var att hitta ett arbete eller en utbildningsplats för den unga. Tillräckligt täta möten effektiverade de ungas möjlighet att få ett jobb och att söka sig till fortsatt utbildning. Dock var det utmanande att leda de unga till fortsatt utbildning då många hade en negativ erfarenhet av studierna från tidigare. I många fall var det också svårt för den unga att komma in på någon utbildningslinje med dåliga betyg, som de ofta hade. Denna negativa inställning löstes upp genom att effektivt vägleda och presentera för de unga olika utbildningsmöjligheter. Tillsammans fick man 244 unga att söka sig till fortsatt utbildning. Projektets företagssammarbete visade sig vara mycket aktivt och framgångsrikt, ty man fick tillsammans 213 företag med i projektet. Företag höll rekryteringstillställningar, var med i arbetstorg tillfällen och gav enstaka rekryteringsuppdrag. Den modell som byggdes upp i projektet var till förmån för företagen och de unga arbetssökande. 21 Jämnställdhetsansvarig i Vanda är Pirjo Turtiainen 22 Petra-projekti monialayhteistyö nuorten työllisyyden edistämisessä. Presentation av Annukka Jamisto

40 Även sammarbetet med social- och hälsovårdservicen och kontakterna med tredje sektorn ökade avsevärt under projektet. Det ända kvantitativa målet som inte nåddes var antalet nya grundade företag. Målet var att 35 nya företag skulle ha uppkommit, men endast 3 nya företag grundades. Dock måste man komma ihåg att det var frågan om unga arbetslösa, som ofta inte har möjlighet att starta ett eget företag. Resultat i jämställdhetsintegreringsarbetet Servicehandledarna och speciellt sjuksköterskorna och hälsovårdarna har ändrat på sina arbetsmetoder och sitt tankesätt. Nuförtiden antar man inte något. Utgångspunkten är att den unga får berätta med egna ord sina mål och då ger handledaren råd utgående från det. Handledaren har i tanken att inte stereotypiskt bjuda på någon viss bransch eller skolning för den unga, utan verkligen något den unga har intresse för. Jämlikhet integrerades också i hela personalens befattningsbeskrivning. Resurserna eller ekonomiska medel används lika som tidigare. De unga som har varit med i Petra-projektet har inte intervjuats eller det har inte gjorts någon evaluering om hur de förhåller sig till projektet. Inofficiellt har servicemedlarna hört att de unga har varit nöjda att det finns någon som lyssnar på dem och att det är extra positivt med hälsogranskningen. Hälsovårdarens närvaro i projektet har varit en detalj som har överraskat projektansvariga personerna. Det finns mycket saker som inte kommer fram i diskussionen med servicemedlaren. Däremot kan det kännas tryggare för den unga att öppna sig för hälsovårdaren och då har ofta olika psykiska och fysiska sjukdomar kommit fram, som kanske har varit de ursprungliga orsakerna till att personen inte har jobb eller inte har ansökt om studieplats. Effekter År 2013 startades ett kunskapsprogram för åriga sådana som inte har en utbildning efter grundskolan. I och med det nya programmet har det blivit möjligt att skräddarsy unika studiekurser för de unga. Projektet har också lett till att servicehandledarna och arbetsförmedlingsorganisationen har ett aktivt sammarbete med läroanstalter. I projektet utvecklades en könskonsekvensanalys (Suvaus), som är lätt att kopiera till andra aktiviteter (Bilaga1). Projektet förde med sig även att alla i Vanda stads arbetsförmedling omskolades i jämlikhets- och jämställdhetsfrågor. Stadens högsta ledning har varit medveten om projektet och stött projektet hela tiden Vad kan vi lära av denna fallstudie? En orsak till att projektet lyckades var att man inte uteslöt någon arbetslös ung från att komma med i projektet. Det är viktigt att man inte begränsar projektet för snävt. Det är även viktigt att kunna motivera de unga. I vissa fall kan en ung ha alldeles för högflygande planer och om de inte förverkligas kan den unga känna sig nedslagen och vilja ge upp helt och hållet. Då är det viktigt att hitta någon realistisk lösning för var och en ungdom. I fråga om ett helt nytt projekt är det viktigt att ha en tillräckligt lång tidsram för insamlingen av bakgrundsfakta och data. Det är även viktigt att skola personalen och alla i organisationen omgående och systematiskt. Skolning spelar också en viktig roll i början av projektet. Det är viktigt att få med alla att jobba mot ett gemensamt mål. Efter skolningen är det viktigt att omsätta all lärdom i praktiken och i det dagliga arbetet. Ofta är jämställdhetsarbete ett slitet jobb och syn på saker måste ändras. För det mesta är arbetet mycket bedövande och ibland ganska tungt. Då är det viktigt att ge beröm för små framsteg och viktigt att vara glad för även små framsteg som nås. Jämställdhetsintegrering är ett utvecklings- och befrämjningsarbete. Källor Hallituksen tasa-arvo-ohjelma. Regeringens jämställdhetsprogram Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2012:10

41 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Sukupuolisilmälasit käytössä. Käsikirja ministeriöiden tasa-arvotyön tueksi (2009). Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2009:13 Säkäjärvi, Maija Mustakallio, Sinikka Haataja, Marja-Leena Leinenone, Eija Tanhua, Inkeri Sevelius, Pia (2011): Tasa-arvosta, laatua ja vaikuttavuutta julkiselle sektorille. Opas kuntien ja valtion alue- ja paikallishallinnon palveluihin ja toimintoihin. Painotalo Seiska Oy Om Petra-projektet: Utgångspunkten för Petra-projektet, rapport: artoitus2.0_ulkoasu_final.pdf Utgångspunkten för Petra-projektet, sammandrag: artoitus_tiivistelma.pdf Mer om Tase-projektet: Vanda stad, könskonsekvensbedömning i andra gardens läroanstalter: Vantaan sivistystoimi, nuoriso- ja aikuiskoulutuksen tulosalue: Sukupuolivaikutusten arviointi Vantaan toisen asteen oppilaitoksissa. Tilastotietoja ja opiskelijoiden kokemuksia tasa-arvon toteutumisesta, Sukupuolivaikutusten_arvionti_2._asteen_oppilaitoksissa.pdf Könsintegrering i praktiken: Valtavirtaistaminen käytäntöön -hankkeen ( ): Guide: Slutseminariet om jämställdhet inom den offentliga sektorn: UUTTA-JULKISELLE-SEKTORILLE seminaariaineisto/d,Ajankohtaista Slutseminariets sammandrag: 12%20%5BYhteensopivuustila%5D.pdf Respondenter Heidi Nygren, Biträdande stadsdirektör, Vanda stad, invånarservicen Annukka Jamisto, Projektchef, Vanda stad, invånarservicen, sysselsättningsservicen Pirjo Turtiainen, planerare, Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice (via ) Maija Säkäjärvi, Researcher, Sosiaalikehys Oy (via ) 35 35

42

43 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 2. Daginstitutions og skoleområdet Området for daginstitutions- og skoleområdet omfatter fem cases: én fra Danmark, to fra Sverige og to fra Norge. Den danske case er en indsats i folkeskolen for at øge udsatte drenges uddannelsesniveau og forudsætninger for at træffe kvalificerede uddannelsesvalg som en del af den politiske målsætning for en ungdomsårgangs gennemførsel af ungdomsuddannelse. De to svenske cases er i hhv. en børnehave og på en skole og repræsenterer begge en helhedsorienteret tilgang, hvor ligestilling gennemsyrer organisationerne ved både at være inkorporeret i praktikernes hverdag og i styredokumenter, hvilket understøtter en langsigtet ligestillingsindsats. De to norske cases er begge i børnehaver og har top-down-styring i Bergen indføres ligestilling for at øge kvaliteten i arbejdet og øge rekrutteringsgrundlaget, og i Kvinesdal indføres ligestilling i hele kommunen med henblik på at kvalificere kerneydelserne. 2.1 DRENGE UDDANNELSE ROSKILDE: VEJLEDNING OG UEA-ORIENTERING, ROSKILDE KOMMUNE (DK) Roskilde kommune er en mellemstor kommune i Danmark med ca indbyggere. Af disse går omkring 17 % i grundskolen eller er i gang med en ungdomsuddannelse. Roskilde Kommune gennemfører DUR-projektet (Drenge Uddannelse Roskilde) fra DUR-projektet består af seks delprojekter, heriblandt Vejledning og UEA-orientering. Baggrunden for DUR-projektet er, at statistikker viser, at drenge er overrepræsenterede i den gruppe, der ikke gennemfører en ungdomsuddannelse, samt at drenge præsterer dårligere til afgangsprøver i folkeskolen end piger i alle fag på nær matematik. Derfor har Roskilde Kommune udviklet et projekt målrettet disse drenge for at hjælpe dem til at klare sig bedre i skolen og ved ungdomsuddannelserne. Projektet er et led i regeringens uddannelsespolitiske mål om, at 95 % af hver årgang i 2015 skal gennemføre en ungdomsuddannelse. Det forventes, at drenge og 500 medarbejdere i uddannelsessektoren og de offentlige myndigheder berøres af projektet i løbet af projektperioden. Kirke- og Ligestillingsministeriet 23 har i maj 2012 bevilget 2,1 mio. kr. til DUR-programmet fra puljen til fremme af ligestilling. Delprojektet Vejledning og UEA-orientering har til formål at identificere metoder til at gøre vejledningen relevant og vedkommende for drengene; fx ift. hvordan vejledning kan inddrages i drengenes hverdag, hvordan vejledning og UEA-orientering kan indoptage drengenes egne perspektiver, og endelig hvordan skolens aktører kan rejse elevernes uddannelsesvalg på en måde, der opleves som legitim, relevant og meningsfuld af drengene. Konkret indeholder projektet udvikling af vejledningen, udformning af mentorordninger samt netværksskabelse og videndeling mellem de aktører, der har kontakt med drengene. Projektet er udarbejdet for at hjælpe udfordrede drenge, men indsatserne iværksættes for hele skoleklasser, dels for ikke at stigmatisere de udfordrede drenge, dels fordi det praktisk er mest hensigtsmæssigt. Det betyder, at det er muligt både at måle på drenge og pigers udbytte af indsatserne. Om DUR-projektet DUR-projektet er udviklet i flere faser. Indledningsvis har samarbejdspartnerne gennemført en række dialogprocesser, hvor køn var et væsentligt fokuspunkt for udvikling af fremgangsmåde og arbejdsmetoder i projektet. Hensigten var at identificere en række delområder, hvori der findes potentiale for at løse problemerne. Delområderne 23 Ministeriet for børn, ligestilling, integration og sociale forhold anno

44 blev udvalgt på baggrund af forskningsresultater, drøftelser med ekspertorganer samt tidligere projekterfaringer. Dernæst blev en pilotfase igangsat. Formålet hermed var at foretage en foranalyse af delområderne for at indsamle erfaringer fra praksisdeltagerne samt at skitsere et koncept for praksisløsninger. Derefter blev delområderne videreudviklet af projektlederne i samarbejde med forskere og udmøntet i et projektdesign og en projektplan for de enkelte projekters gennemførelse. Ti pilotprojekter blev iværksat. I løbet af pilotfasen blev der yderligere skåret ned til otte projekter og endelig til seks projekter inden afprøvningsfasen. Der blev i høj grad taget udgangspunkt i, hvad de enkelte aktører (undervisere/lærere) identificerede som de væsentligste problemstillinger. Det var vigtigt, at aktørerne var med til at udvælge projekterne, således at der blev skabt ejerskab. I løbet af 2013 overgik projektet til spredningsfasen, hvor der er udpeget en tovholder/projektleder på skolerne for hver indsats. Hver indsats er tilpasset den lokale kontekst på den pågældende skole, og indsatserne afviger derfor fra skole til skole. DUR-projektets resultater er i skrivende stund ved at blive forankret i en ny uddannelsesaftale i regi af Roskilde Campus. Roskilde Campus er et samarbejdsforum med repræsentanter fra 17 uddannelsesinstitutioner og myndigheder i Roskilde. Roskilde Campus har i de senere år bevæget sig i retning af et mere forpligtende samarbejde med en række udviklingsprojekter og har ambitioner om at være med til at præge den regionale og nationale udvikling inden for tværgående samarbejde og nytænkning på uddannelsesområdet. Således etableres der aftaler om uddannelsessamarbejde, og drenge bliver et fortsat fokusområde. DUR-projektet er overordnet målrettet drenge i grundskolen og på ungdomsuddannelserne, fordi drenge gennemsnitligt klarer sig dårligere end piger, hvilket betyder, at drenges muligheder for videreuddannelse forringes. Målsætninger De enkelte delprojekter er der ikke fastlagt konkrete mål for, men der er fremsat følgende målsætninger for hele DUR-projektet: Kvantitative mål De unge mænds frafald på ungdomsuddannelserne skal forholdsmæssigt falde hvert år frem til Drengenes karakterer i grundskolen skal forbedres i danskfaget. Sikring af et bredere uddannelsesvalg blandt drenge på ungdomsuddannelserne og de videregående uddannelser. At andelen af unge drenge og mænd fra Roskilde Kommune, som fortsætter på og gennemfører en videregående uddannelse, øges. Kvalitetsmål At drengene/de unge mænd oplever, at der bliver taget udgangspunkt i deres behov og forudsætninger i undervisningen og vejledningen på deres skole/ungdomsuddannelse og i overgangen mellem grundskole og ungdomsuddannelse. At drengene/de unge mænd oplever, at de voksne, de møder i undervisningen og vejledningen, er optaget af deres læring og har forventninger på deres vegne. Forankringsmål Udvikling af Roskilde Uddannelsesaftale, så programmets resultater implementeres og forankres fremadrettet i uddannelsesinstitutionernes praksis og Roskilde Campus.

45 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Desuden er DUR-projektes succeskriterier at: Kvantitative De unge mænds frafald fra ungdomsuddannelserne skal forholdsmæssigt falde med XX % senest i (Den endelige procentsats er ikke fastlagt). Det gennemsnitlige karakterniveau for læsning, retskrivning samt mundtlig og skriftligt dansk for drenge i grundskolen hæves med 0,5 karakterpoint senest i Drengenes uddannelsesvalg har ændret karakter på en række parametre senest i Andelen af unge mænd fra Roskilde Kommune, som fortsætter og gennemfører, efter endt ungdomsuddannelse, en kortere -, mellemlang - eller længere videregående uddannelse er øget med XX % senest i (Den endelige procentsats er ikke fastlagt). Kvalitative At drengene/ de unge mænd kan nævne konkrete eksempler på situationer i undervisningen og vejledningen, hvor de har oplevet, at deres situation er blevet forstået, og deres præferencer er blevet taget alvorligt. At drengene/de unge mænd kan nævne to personer, som er optaget af deres læring, og at de kan beskrive, hvordan de ved, at disse personer er optaget af deres læring. At drengene/de unge mænd kan nævne konkrete situationer, hvor de har overvundet en udfordring, de stod over for i undervisningen/uddannelsen, ved hjælp af støtte fra en voksen. Forankring Roskilde Uddannelsesaftale etableres i Roskilde Campus senest i Om Vejledning og UEA-orientering i Roskilde Kommune Under DUR-projektet er der seks delprojekter, heriblandt Vejledning og UEA-orientering. Dette delprojekt er identificeret, fordi en væsentlig årsag til, at drenge præsterer dårligere end piger, er, at drenge ikke i lige så høj grad benytter sig af vejledning i forhold til uddannelsesvalg. Formålet med projektet er således ifølge programmet for projektet: at afdække, hvorledes vejledning og UEA-orienteringsfaget foregår, udvikle systematiske, effektive modeller for vejledning og UEA-orienteringen, og endelig at sikre, at disse modeller udbredes i Roskilde Kommune. En central del af projektet er derfor at identificere metoder til at gøre vejledningen relevant og vedkommende for drengene, fx hvordan vejledning kan inddrages i drengenes hverdag, hvordan vejledning og UEA-orientering kan indoptage drengenes egne perspektiver, og endelig hvordan skolens aktører kan rejse elevernes uddannelsesvalg på en måde, der opleves som legitim, relevant og meningsfuld af drengene. Konkret indeholder projektet udvikling af vejledningen, udformning af mentorordninger, samt netværksskabelse og videndeling mellem de aktører, der har kontakt med drengene. Gennem projektet får drengene målrettet viden om deres uddannelses- og beskæftigelsesmuligheder. Herigennem er formålet at motivere dem til at påbegynde en uddannelse, som de har interesse og kompetencer inden for. Dette forventes at bidrage til en reduktion i de kønsbestemte barrierer i uddannelsesvalget står der i projektprogrammet og således gøre mere op med det kønsopdelte uddannelsesvalg. Derved er den langsigtede målsætning at skabe mere frihed til, at individet selv kan vælge uddannelse, en frigørelse fra kønsstereotyper samt et arbejdsmarked med mindre kønsopdeling. Af de primære målgrupper for DUR er følgende centrale for nærværende projekt: Drenge og unge mænd i folkeskoler og på Teknisk skole særligt de, der er: 39 39

46 socialt udsatte (13-25 år) uddannelsessvage etniske elever i folkeskolen (13-15 år) i risikogruppen for frafald og i gang med en ungdomsuddannelse samt påtænker at tage en kortere, mellemlang eller længere videregående uddannelse (16-25 år) Herudover skal det nævnes, at der igangsættes aktiviteter for hele skoleklasser, hvorfor også uddannelsesstærke drenge samt piger generelt bliver berørt af aktiviteterne. Projektet Vejledning og UEA-orientering har lokale indsatser på de pågældende skoler. Indsatserne indebærer bl.a.: Pop-up vejledningskontorer, således at eleverne kan få vejledning i fx kantinen, samt at vejledningen desuden bliver opsøgende. Dermed øges synligheden for, at drengene får vejledning, og det gøres nemmere for eleverne at få/opsøge vejledning. Der arbejdes med utraditionelle former for vejledning fx gruppevejledning, hvor eleverne bruger hinanden som sparringspartnere. Elever udarbejder i grupper korte film om et erhverv, de er interesseret i. Formålet med aktiviteten er, at eleverne får en større viden om det valgte erhverv og om uddannelsesvejen til erhvervet. Herudover lærer eleverne at arbejde med kamera og film, som de kan bruge i deres andre fag. Elever arbejder med at opfinde og producere noget, som kan løse et problem, de har i deres hverdag. Arbejdet vil være opdelt i forskellige faser, hvor eleverne arbejder med brainstorming, konkretisering af ideerne med skitser og problemformulering. Afslutningsvis skal eleverne producere og fremlægge produktet. Hensigten er via afprøvning af alternative UEA-forløb at give eleverne en (håndgribelig) indsigt i erhvervsuddannelser. For projektet Vejledning og UEA-orientering er der taget udgangspunkt i følgende målsætninger for indsatserne: Vejledningen skal være en synlig og nyttig mulighed for drengene og de unge mænd til at træffe kvalificerede uddannelsesvalg. UEA-orienteringen skal gøre det muligt for drengene at forstå og forestille sig et fremtidig uddannelsesog arbejdsperspektiv ud fra deres egen erfaringsverden, hjælpe dem med at forstå eventuelle praktiske problemer med de ønsker, de måtte have og bidrage til at skabe et perspektiv hos drengene for andre mulige kønsidentiteter i relation til bestemte uddannelser og jobs. Der er ikke opstillet konkret kvantitative målsætninger for projektet, i stedet arbejdes der ud fra følgende kvalitative mål: Projektet skal udvikle, afprøve og udbrede aktiviteter, der betyder, at Drenge og unge mænd får mere målrettet viden om deres uddannelses- og beskæftigelsesmuligheder og bliver motiverede til at påbegynde en uddannelse inden for det felt, hvor de har interesser og kompetencer. Dette forventes at bidrage til en reduktion i de kønsbestemte barrierer i uddannelsesvalget. Drenge og unge mænd får mere viden og inspiration til uddannelsesvalg via udvikling af vejledning, udformning af mentorordninger, netværksskabelse samt videndeling mellem de aktører, der er i kontakt med den unge.

47 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Dette er af projektgruppen udmøntet i nedenstående to formål: UEA-orienteringen skal gøre det muligt for drengene at forstå og forestille sig et fremtidigt uddannelsesog arbejdsperspektiv ud fra deres egen erfaringsverden, hjælpe dem med at forstå eventuelle praktiske problemer med de ønsker, de måtte have og bidrage til at skabe et perspektiv hos drengene for andre mulige kønsidentiteter i relation til bestemte uddannelser og jobs. Vejledning skal være en synlig og nyttig mulighed for drengene og de unge mænd til at træffe kvalificerede uddannelsesvalg, både hvad angår uddannelses- og erhvervsvejledning i folkeskolen og fastholdelsesvejledning i ungdomsuddannelserne Arbejdet med ligestilling Der er taget udgangspunkt i, at statistikker viser en skævvridning i forhold til drenge og pigers præstationer ved afgangsprøver i folkeskolen, samt at drenge i lavere grad gennemfører ungdomsuddannelserne. Kommunaldirektøren i Roskilde Kommune besluttede, at det måtte kommunen tage ansvar for og hånd om. Der er brugt et halvt år på at udvikle og designe projektet, hvor praktikere og forskere er blevet involveret med deres viden og kompetencer på området. Det vurderes af den overordnede projektleder i kommunen, at praktikerne har fået kvalificeret deres blik for og tilgang til køn, og han fremhæver desuden, at det er vigtigt at arbejde med køn og sætte køn på dagsordenen for at komme de stereotype kønsforståelser til livs. Ligeledes vurderer han, at kommunen har fået et bedre blik for køn, idet dette projekt er iværksat. At hver gang, der foretages et projekt med fokus på køn, så bliver kommunen og de involverede parters blik for køn skærpet. Man bliver mindet om det. Roskilde Kommune har stort fokus på køn og ligestilling i forhold til uddannelsesområdet, men vurderes ellers ikke at sætte køn på dagsordenen i udstrakt grad. Der arbejdes ud fra statistikker på uddannelsesområdet, hvor resultater opgøres på køn og overvåges. Udfordringen ligger i at få italesat ligestillingsperspektivet i projekter som disse, hvor arbejdet i så høj grad er forankret lokalt hos praktikerne, og i særlig grad, når projektet udmøntes over for begge køn. Ligeledes ligger der en udfordring i forhold til at forankre projekter af denne type, da det i høj grad kræver ledelsesopbakning, og på nuværende tidspunkt er indsatserne forankret via koordinatorer/lærere på skolerne. Det blev overvejet, om man skulle uddele forskelligt kønslitteratur til praktikerne og diskutere dette på de løbende statusmøder for at sætte fokus på ligestilling samt for at kvalificere kønsbegrebet i projektet. Imidlertid vurderede projektlederen for Vejledning og UEA-orientering, at praktikerne ikke ville være modtagelige, samt at de ikke skulle byrdes med dette ekstra arbejde, hvorfor tanken blev droppet Dokumentation af resultater og effekter Centralt i projektets tænkning er, at der er fokus på drengenes/de unge mænds deltagelsesmåder samt deres egne vurderinger af effekten og kvaliteten af de iværksatte aktiviteter. Projektets undersøgelsesmetoder er kvalitative: 1) Undervisernes egen dokumentation af de enkelte aktiviteters forløb, 2) observationer foretaget af projektdeltagere, 3) interview med deltagere for at få deltagerperspektivet på vejledningssituationen og 4) projektledelsens eventuelle supplerende undersøgelser. Der er udarbejdet en midtvejsevaluering i juni 2013 og en slutevaluering i foråret Resultaterne præsenteret i denne casebeskrivelse er baseret på begge evalueringer

48 2.1.4 Resultater og effekter Der er som sagt ikke opstillet kvantitative mål for delprojektet, hverken på kort eller lang sigt, i stedet arbejdes ud fra kvalitative mål om, at drengene skal opleve en ændret vejledning. Ligeledes har indsatserne kun kørt i en relativ begrænset periode, hvilket gør det svært at sige noget om resultater i forhold til DUR s overordnede projektmål. De forskellige indsatser under Vejledning og UEA-orientering vurderes at være en succes og bidrager på forskellige måder til drengenes tilgang til uddannelsesvalg. Fx bidrager projekt Det aktive valg, hvor der arbejdes ud fra 7 gode vaner et didaktisk redskab til at øge målgruppens motivation og interesse for et aktivt valg af ungdomsuddannelse til at særligt uafklarede elever bliver reflekterede i forhold til deres valg af uddannelse. Gruppeseancer, hvor eleverne lytter til hinandens overvejelser og begrundelser for valg af uddannelse, betyder, at de uafklarede elever bliver bevidste om, hvilke overvejelser de skal gøre sig i forbindelse med uddannelsesvalg. Projekt Pop-up vejledning, hvor vejledningen på en række ungdomsuddannelser flyttes til kantinen eller lignende steder, hvor eleverne allerede opholder sig, og vejledningen dermed bliver opsøgende, bevirker, at vejledningen særligt for drengene bliver en mere tilgængelig, attraktiv og legitim mulighed. Drengene kommer i tanke om spørgsmål til vejlederen, når de ser vedkommende, og anser det som mindre tidskrævende og derfor mere attraktivt at få vejledning, når de ikke skal bevæge sig på tværs af skolen for aktivt at opsøge vejledningen. Derved betyder indsatsen, at man får kontakt til de elever, der ikke selv er opsøgende i forhold til vejledning og dermed kan støtte dem i at fortsætte deres uddannelse. Det forventes således, at indsatsen på længere sigt kan bidrage til at skabe en kultur, hvor det i lige så høj grad er legitimt for drengene som pigerne at opsøge vejledning løbende gennem deres uddannelse og dermed imødekomme evt. udfordringer med uddannelsen eller i forhold til overvejelser om uddannelse og erhverv efter ungdomsuddannelsen. Evalueringen viser ligeledes, at de gruppeorienterede tilgange til vejledning opleves som brugbare af drengene. Drenge har ikke på samme måde som pigerne en planlæggende tilgang til uddannelse eller bruger hinanden som sparringspartnere. Derfor giver aktiviteter, hvor der skabes et fælles refleksions- og læringsrum i forhold til fremtidsforestillinger og uddannelsesvalg, drengene mulighed for at få en mere reflekteret tilgang til deres uddannelsesvalg. Imidlertid peger erfaringerne fra projektet også på, at gruppeorganiserede processer rummer risiko for udstilling af svage elever, og at det derfor er vigtigt at læreren arbejder med relationer og samspil i elevgruppen. Dette vurderes at kunne bidrage til at ændre en elevkultur, hvor drengene forventes at have en afslappet tilgang til skole og uddannelsesvalg, og hvor det i mindre grad end hos pigerne er acceptabelt at bruge hinanden til at tale om fremtid og uddannelsesplaner. Det vurderes således, at projektet er en succes, men at det er mere usikkert, om det gavner drenge mere end piger. En læring fra projektet er derfor, at de udfordringer, som mange drenge står over for, ikke kun handler om køn, men i lige så høj grad om andre sociale forhold. Den brændende platform forud for projektstart har for praktikerne ikke været kønnet, men af mere almen karakter, hvorfor det anses for positivt af praktikerne, at indsatsen har været for begge køn. Dog kan der tales om, at hvis flere drenge end piger har disse udfordringer, som statistikkerne tyder på, må det forventes at hjælpe flere drenge end piger, og dermed er der en mulighed for, at projektet kan bidrage til mere ligestilling i forhold til præstation ved afgangsprøver m.m. Fordi indsatserne har været udfoldet i hele skoleklasser over for både drenge og piger, oplever praktikerne ikke, at de har arbejdet markant anderledes i deres vejledning, fordi målgruppen er drenge. Indsatserne er udviklet med drengene in mente, hvormed det er indlejret i praksis, at indsatserne er for drenge. Imidlertid har kønsperspektivet i indsatserne bevirket, at praktikerne er blevet mere bevidste om køn og kønsforskelle eller mangel på samme, som har betydet, at de fremadrettet tænker deres vejledning anderledes. Derudover har projektet skabt rum for, at lærerne/underviserne kan udvikle noget sammen og diskutere de udfordringer, de står med i hverdagen. De har fået erfaringer fra de andre, som de kan trække på i deres arbejde.

49 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Desuden vurderes det, at indsatserne sætter gang i overvejelser om elevernes styrker og nye erhvervsområder. Desuden bidrager indsatserne til, at både drenge og pigerne får indblik i og øjnene op for at tænke mindre kønsstereotypt i deres uddannelsesvalg, fordi der bl.a. fokuseres mere på kompetencer og præferencer frem for traditioner m.m. I slutevalueringen af projektet fokuseres der endvidere på, at det er vigtigt løbende at være opmærksom på, hvad italesættelsen af drengenes udfordringer i skolen betyder for gruppens selvforståelse og deres handlerum i skolen. Vejledning kan bidrage til at reproducere eller ændre det kønsopdelte arbejdsmarked, hvorfor forståelser af køn er yderst vigtige at inddrage i forhold til vejledning af unge mennesker Hvad kan vi lære af casen? Hvis køn skal være et centralt emne, skal det italesættes mere, når projektet er målrettet begge køn. Projekter af denne art skal ikke være top-down-styret fra kommunens side, da praktikerne og brugerne har vigtige perspektiver, der skal sættes i spil løbende for at udvikle projekter mest hensigtsmæssigt. Vigtigt at sikre lokal, ledelsesmæssig opbakning for at indsatser af denne type kan forankres. Kilder Vejledning og UEA-orientering. Evaluering af et projekt i DUR, Roskilde Kommune Delevaluering af projekter i udviklingsprojektet Vejledning og UEA-orientering, Roskilde Kommune Forskningsdesign for delprojektet Vejledning og UEA-orientering, Roskilde Kommune Interviewpersoner Carsten Wolfgang, projektleder DUR-projektet, Velfærd sekretariatet Roskilde Kommune Dorte Mikkelsen, projektleder UU-Roskilde/Lejre og projektleder for Vejledning og UEA-orientering Marianne Brodersen, adjunkt ved Pædagoguddannelsen Roskilde, University College Sjælland Kim Holst, uddannelse- og erhvervsvejleder, erhvervs skole i Roskilde og lokal projektleder Lotte Nowack, lærer Klostermarkskolen i Roskilde og lokal projektleder 2.2 FÖRSKOLAN VIOLEN I ÖREBRO (SE) Förskolan Violen är en av 135 kommunala förskolor i Örebro kommun. Utöver dessa finns 21 enskilda förskolor och elva familjedaghem i kommunen. År 2011 tog förskolorna sammanlagt hand om barn i åldrarna ett till fem år och utgör i dagsläget arbetsgivare för förskolepedagoger. Det som särskiljer förskolan Violen från övriga förskolor i kommunen är att de i flera års tid arbetat med att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Det omfattande och långsiktiga arbetet med jämställdhetsintegrering har legat till grund för valet av förskolan Violen som exempel för denna fallstudie. Förskolan Violens jämställdhetsarbete initierades av två av förskolans pedagoger. De tog initiativ till att öka kunskapen om jämställdhet bland de anställda genom utbildning, studiebesök och läsande av genus- och 43 43

50 jämställdhetsinriktad litteratur. Förskolans pedagoger har arbetat medvetet för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i förskolans dagliga aktiviteter, i bemötandet av barnen och i styrdokument för pedagogernas förhållningssätt och bemötande. Idag finns ett jämställdhetsperspektiv införlivat i såväl verksamhetsplanen som i det dagliga arbetet och pedagogerna arbetar aktivt för att förändra könsstereotypa mönster i den dagliga verksamheten. Det faktum att förskolan Violens jämställdhetsarbetet har pågått under flera års tid gör att förankringen av arbetet kan studeras. Pedagogernas arbete med att införliva ett jämställdhetsperspektiv har genererat tydliga resultat och bestående effekter inom verksamheten, vilka genom denna fallstudie kan spridas till andra förskolor och uppmuntra till ett ökat arbete med jämställdhetsintegrering. I kommande avsnitt presenteras förskolan Violens verksamhet och mål, metoder för jämställdhetsintegrering och arbetets resultat och effekter närmare Om förskolan Violen i Örebro Förskolan Violen är en liten förskola belägen i centrala Örebro. Förskolan har funnits sedan år 1967 men haft sin nuvarande form sedan år 2000, då förskolan reformerades. Alla pedagoger på förskolan har arbetat tillsammans i minst 14 år. En viktig del av förskolans arbetssätt är att pedagogerna roterar i huset och byter mellan små- och storbarnsavdelningen. Detta gör att alla har möjlighet att arbeta tillsammans. Sedan två år tillbaka har Violen en förskolechef som endast ansvarar för ett antal förskolor inom Örebro kommun. Pedagogerna framhåller den nya strukturen som positiv då de blir mer sedda för vad de gör, har ett större utbyte med förskolechefen och får hjälp att utvecklas i rätt riktning. Förskolans praktiska och administrativa uppgifter är fördelade på samtliga i personalen vilket innebär att pedagogerna har ett delat ansvar för dessa. Förskolans verksamhetsplan utgör det huvudsakliga styrdokumentet med mål och strategier för det kommande året. Arbetet med verksamhetsplanen äger främst rum under höstens obligatoriska planeringsdag. Verksamhetsplanen utarbetas genom samverkan mellan pedagoger och förskolechef och förändringar genomförs löpande under verksamhetsåret. Delar av utvecklingsarbetet sker även i samverkan med andra förskolor inom kommunen. Förskolans fokusområden och mål Violen profilerar sig som en förskola med fokus på lek, barns inflytande och initiativ, genusperspektiv samt miljöoch friluftsliv. Förskolan arbetar efter värdeorden demokrati, lärande, trygghet och glädje och har Förskolan Mötesplatsen för lärande och glädje! som vision. I förskolans verksamhetsplan för finns läroplansmål upprättade inom fem områden: 1. Normer och värden 2. Utveckling och lärande 3. Barns inflytande 4. Förskola och hem 5. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Läroplansmålen är utgångspunkten för förskolans arbete, vilket under de senaste 14 åren särskilt kommit att fokusera på utveckling av kvalitativa mål vad gäller barns inflytande och demokrati samt genus och jämställdhet. Målen finns integrerade i hela verksamhetsplanen men är särskilt framstående inom området normer och värden där förskolan har som mål att alla ska känna grupptillhörighet, att pedagogerna ska arbeta aktivt utifrån trygghetsplanen, motverka utanförskap och arbeta för att barn och vårdnadshavare ska känna sig respekterade. För att uppnå målen kommer förskolan under verksamhetsåret att satsa på att uppmuntra flickor till att delta i sportlekar och ingjuta mod i större utsträckning. Förskolan ska även uppdatera barnboksbiblioteket med genusinriktad litteratur och vidareutveckla pedagogernas förhållningssätt kring genustänk. Detta uppnås genom

51 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder användning av Klara Dolks bok Bångstyriga barn makt, normer och delaktighet i förskolan för idé- och kunskapsinhämtning. När det gäller barnens utveckling och lärande har förskolan som mål att främja lek och kreativitet samt ta tillvara och stärka barnens intresse för att lära. Förskolans strävar efter att ge alla barn möjlighet att utvecklas så allsidigt som möjligt och inte låta sig begränsas av sitt kön. Utöver verksamhetsplanen har förskolan upprättat en trygghets- och likabehandlingsplan. Den behandlar diskriminering och kränkande behandling, antar ett jämställdhetsperspektiv och pekar ut främjande insatser för att säkerställa att alla blir lika behandlade. Inför år 2013 hade förskolan som mål att medvetengöra barnen om att alla på förskolan ska bli respekterade för den de är, oavsett kön. Likabehandlingsplanen fastslår även att barnens intresse för olika sorters lekar ska vidgas, att reflektion ska äga rum gällande barns och vuxnas språkbruk samt flickors och pojkars roll i de böcker som används på förskolan. Förskolan Violen har sedan år 2001haft fastställda mål inom genus- och jämställdhetsområdet. Arbetet med jämställdhet var som mest intensivt mellan åren då man ständigt utarbetade nya läroplansmål på området och arbetade aktivt med att implementera ett jämställdhetsperspektiv i verksamhetens samtliga aktiviteter. De två senaste åren har förskolan fokuserat mer på andra områden så som miljö, teknik, matematik och naturvetenskap. Genus- och jämställdhetsperspektivet finns dock förankrat i all förskolans verksamhet Jämställdhetsintegreringsarbete Förskolan Violen inledde sitt arbete med jämställdhetsintegrering i samband med en satsning på genusinriktat arbete inom Örebro kommun i början av 2000-talet. Två av förskolans pedagoger fick upp ögonen för genus och jämställdhet och tog initiativ till att alla pedagoger på förskolan skulle förbättra sin kunskap på området. Den initiala fasen av arbetet bestod därför av fortbildning genom litteratur- och artikelläsning, studiebesök, föreläsningar och utbildningar, i syfte att pedagogerna skulle höja sin kunskapsnivå om jämställdhetsintegrering och genusarbete. Nedan beskrivs genus- och jämställdhetsarbetets olika faser och metoder. Figur 1. Arbetsprocessen för jämställdhetsintegrering på Violen Kunskapsinsamling Jämställdhetsintegreringsarbetet Resultat och effekter Litteratur Studiebesök Föreläsningar Utbildningar Videoinspelning Pedagogiska diskussioner Förändring av könsstereotypa uppfattningar Materialanalys Identitetsstärkande Förändrade rutiner och arbetssätt Beteendeförändring Ökad kvalitet Ökad medvetenhet Ökad jämställdhet mellan barnen Kunskapsinsamling Pedagogerna genomförde kunskapsinsamlingen på egen hand genom att läsa artiklar och litteratur samt titta och lyssna på utbildningsprogram från bland annat Utbildningsradion (UR) 24. Något som särskilt fångade pedagogernas 24 UR är en del av svensk public service med uppdrag att producera och sända kunskapsprogram i syfte att bredda, förstärka och komplettera arbete inom utbildningsområdet

52 intresse var forskning inom genus- och jämställdhetsområdet. I en av de första böckerna pedagogerna läste, Ingemar Gens bok Från vaggan till identitet, uppmärksammades ett forskningsprojekt från 1960-talet baserat på analys av barnskrik. Två olika grupper fick lyssna till samma barnskrik med information om att det var en pojke respektive en flicka. Reaktionen hos gruppen med information om att barnskriket tillhörde en pojke var att barnet var argt, medan reaktionen hos gruppen som trodde att skriket tillhörde en flicka menade att barnet var ledsen. Liknande undersökningar har genomförts under flera tillfällen med samma resultat något pedagogerna menar visar på hur styrda vi människor är av våra fördomar och värderingar. Utbudet av genus- och jämställdhetsinriktad litteratur var stort redan under 2000-talets inledande år men har under de senaste åren kommit att utvidgas genom inriktning mot specifika verksamhetsområden. Nu finns material och litteratur som behandlar genus- och jämställdhetsarbete inom förskoleverksamhet. År 2003 deltog samtliga pedagoger vid två heldagarsutbildningar med fokus på genus, könsrelationer inom utbildningsväsendet och jämställdhet. Pedagogerna genomförde även flera studiebesök på andra förskolor som låg i framkant vad gällde jämställdhetsintegrering för att inhämta idéer till det egna utvecklingsarbetet. Studiebesöken gav viktiga lärdomar om betydelsen av att behålla ett helhetsperspektiv och inte inrikta genusarbetet mot en specifik del av läroplanen. Videoinspelning och pedagogiska diskussioner En majoritet av utvecklingsarbetet har bestått av att pedagogerna har granskat sig själva och ökat medvetenheten kring sitt förhållningssätt. Pedagogerna valde att filma vardagliga situationer som måltider, det första mötet med barnen när de anländer på morgonen samt av- och påklädningssituationen. Granskningen av videofilmer bidrog till att tydliga skillnader i beteendemönster, kroppshållning och förhållningssätt beroende på barnets kön kunde identifieras hos pedagogerna. Bland annat kunde en skillnad urskiljas i hur pedagogerna tilltalade flickor och pojkar. Samtalens omfattning och tonläge skilde sig åt och pedagogerna tenderade att ge flickor mer samtalstid och pojkar mer kommandon och hjälp. Förutom analys av filmsekvenser ut det dagliga arbetet har pedagogiska diskussioner vid arbetsplatsträffar varit ett betydande verktyg. De pedagogiska diskussionerna har haft sin grund i litteratur med koppling till genus och jämställdhet och behandlat frågeställningar kring litteraturen. Pedagogerna har själva tagit initiativ till litteraturläsning och gemensamt beslutat om vilken bok och vilka kapitel som ska diskuteras vid varje mötestillfälle. Vid arbetsplatsträffarna har även ett par av pedagogerna fått i uppdrag att lyfta och diskutera autentiska exempel från förskolans verksamhet i form av dagliga situationer vilka pedagogen ansett som särskilt problematiska eller framgångsrika. Förskolans pedagoger har arbetat efter denna metod under många år, oavsett vilket ämne de fokuserat på, och framhåller att metoden bidragit till omfattande utveckling av deras syn- och förhållningssätt. Förändring av könsstereotypa uppfattningar Diskussion har använts i syfte att få barnen att fundera kring sina beteenden och uttalanden. Att föra dialog med alla barn och att ge alla lika mycket samtalstid är något som pedagogerna på förskolan har arbetat mycket med. Pedagogerna arbetar aktivt med att förändra barnens könsstereotypa uppfattningar genom att ställa frågor och diskutera uttalanden hos barnen som ligger i linje med traditionella värderingar, t.ex. att färgen rosa är för flickor och att bara pojkar kan leka med bilar. Vid ifrågasättande från pedagogerna brukar barnen snart konstatera att påståendet inte stämmer, utan att det kan variera från person till person. Att få såväl pedagoger som barn att se till den enskilda individen istället för till kön framhåller pedagogerna som det viktigaste i jämställdhetsarbetet. De har även arbetat med sina egna fördomar och varit noga med att inte fördöma saker som traditionellt ansetts flickigt eller pojkigt som kommer från det andra könet. Pedagogerna har själva upptäckt hur lätt det är att ens fördomar synliggörs i både tal och kroppsspråk och arbetat mycket med att ändra invanda mönster i förhållningssätt och beteende.

53 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Analys av arbetsmaterial Utöver beteende och förhållningssätt har förskolans pedagoger undersökt materialet de använder sig av dagligdags. En metod som använts är analyserande av sagoböcker och sånger. Arbetet har resulterat i att han bytts ut mot hon eller den, då mycket av materialet lägger fokus på det manliga könet. Pedagogerna har även under flera års tid arbetat med att bygga upp ett bibliotek med barnböcker som skildrar pojkar och flickor samt familjekonstellationer på nya sätt. Sådana böcker var svåra att finna i början på 2000-talet men har blivit allt vanligare hos bokhandlare och bibliotek. Genus- och jämställdhetsaspekten finns alltid med vid inköp av nytt material och pedagogerna försöker köpa in material som barn av båda könen uppskattar att leka med. Att stärka barnens identiteter På förskolan Violen har pedagogerna arbetat mycket med stärkande av barnens könsidentitet och stoltheten kring denna. Arbetet har främst inriktats mot förskolans äldre barn då den personliga utvecklingen till stor del handlar om kön och identitet i fem- och sexårsåldern. Pedagogerna har arbetat för att både flickor och pojkar ska vara stolta över sin könstillhörighet. En av de mest framgångsrika metoderna har varit att konsekvent använda sig av samma benämningar för det kvinnliga respektive manliga könet. Organisering av jämställdhetsintegreringen Utvecklingsarbetet har helt och hållet skett på initiativ av förskolans pedagoger. Två av förskolans pedagoger har varit särskilt intresserade av arbetet med genus och jämställdhet, tog initiativ till och har varit drivande i arbetet. Samtliga pedagoger är ansvariga för att jämställdhetsarbetet äger rum på förskolan. Att arbetet drivs av dem själva framhåller de som både positivt och negativt. Att idéer, drivkraft och motivation till utveckling kommer inifrån verksamheten framhåller pedagogerna som en grundläggande förutsättning för att jämställdhetsarbetet ska förankras och bli bestående. Externt stöd hade dock varit gynnsamt vid analys av filmsekvenserna, även om pedagogerna själva besitter mycket kunskap inom genus- och jämställdhetsområdet. Den största utmaningen i förskolans arbete med genus och jämställdhet har varit de könsstereotypa normer, förhållningssätt och fördomar som finns förankrade i det svenska samhället. Det är svårt att förändra syn- och förhållningssätt hos barn, föräldrar och pedagoger när reklam, TV och affärer upprätthåller och förstärker de traditionella bilderna av könen. Detta är något de diskuterar och arbetar mycket med tillsammans med barnen genom att ifrågasätta och lyfta upp könsstereotypa påståenden. Pedagogerna är dock noga med att inte fördöma uppfattningar hos barnen, även om de ligger i linje med traditionella tänkesätt. Diskussionerna äger rum hela tiden och styrs inte av några bestämda strukturer Dokumentation av resultat och effekter Dokumentation och mätning av resultat är tidskrävande och komplexa delar av jämställdhetsarbetet som förskolan Violens pedagoger framhåller som svåra. Jämställdhetsintegreringen har främst haft påverkan på kvalitativa faktorer som förhållningssätt och beteende variabler som är svåra att mäta kvantitativt. Pedagogerna på förskolan har inte försökt mäta förändringen i dessa faktorer men tycker sig däremot kunna urskilja kvalitativa förbättringar av deras verksamhet. Det främsta kvittot på att arbetet givit resultat består i positiv, extern respons gällande förskolan och deras arbetssätt. Viss dokumentation finns bevarad från utvecklingsperioden i form av pedagogernas egna anteckningar från arbetsplatsträffar. Mål för jämställdhets- och genusarbetet finns etablerade i verksamhetens verksamhets- och trygghetsplan och vissa resultat från arbetet nämns i de kvalitetsrapporter som årligen författas gällande verksamhetens måluppfyllelse

54 2.2.4 Resultat och effekter Förändringar i beteende och förhållningssätt De främsta resultaten av jämställdhetsintegreringen kan utläsas när det gäller beteenden och förhållningssätt. Skillnaderna bidrog till ett en ökad medvetenhet hos pedagogerna gällande hur de tilltalar barnen. Förskolans personal har bland annat gjort till rutin att påtala att de är glada att se barnen när de anländer på morgonen och inte kommentera barnens utseende, kläder eller medhavda leksaker i ett initialt skede. Detta till följd av att de vid granskning av filmerna kunde urskilja att de oftare uppmärksammade och berömde flickors yttre egenskaper än pojkars. Filmerna från måltider visade på tydliga beteendeskillnader mellan pojkar och flickor. Förskolans pedagoger hade släppt mycket av reglerna vid måltider till följd av förskolans fokus på barns inflytande. Detta innebar bland annat att barnen fick välja sina egna platser. Pedagogerna hade inte påträffat några problem med detta tidigare men valde att genomföra ett experiment där de särskilde pojkar och flickor. Vid separata flick- och pojkbord kunde tydliga mönster urskiljas. Flickorna var snabbare med att skicka och hämta saker till varandra än pojkarna och innehade en stor del av samtalstiden under matstunden. Vid bordet med enbart pojkar ägde nästan inga samtal rum då de var upptagna med att bland annat hämta saker som de tappade något som flickorna tidigare gjort åt dem. Pedagogerna arbetar numera aktivt med att styra måltider och ge pojkarna mer samtalstid och tid till egen utveckling i syfte att utjämna de omfattande skillnaderna. Filmsekvenserna över vardagliga situationer påvisade även att pedagogerna hade en högre toleransnivå vad gällde pojkarnas ljudnivå och lekar och att de dämpade flickorna vid ett tidigare skede. Iakttagelsen resulterade i ett förändrat förhållningssätt hos pedagogerna med en ökad acceptans för flickors högljudda lekar. Pedagogerna arbetar aktivt med att stötta barnen i att utveckla egna intressen och reducera de könsstereotypa barriärer som existerar gällande vad barn av respektive kön ska tycka om och leka med. Pedagogerna på förskolan Violen har dock valt att behålla samtliga leksaker men arbetat med att avkoda dessa och uppmuntra samtliga barn att leka med samtliga leksaker. En metod för att avkoda förskolans lekrum har varit att använda sig av neutrala namn, exempelvis färger, istället för klassiska namn som dockvrån och byggrummet. Förändrade rutiner och arbetssätt Den intensiva utvecklingsfasen med fokus på jämställdhet och genus har resulterat i en rad förändringar inom förskolan Violens verksamhet. Pedagogerna framhåller att den ökade medvetenheten kring genus och jämställdhet hos personalen resulterade i att flera små, invanda beteenden som tidigare skett per automatik identifierades och reformerades. En av de första reformerna som genomfördes gällande förskolans rutiner och arbetssätt var en förändring av pedagogernas rutiner då ett barn blir sjukt. Pedagogernas ökade medvetenhet kring sitt eget beteende resulterade i identifiering av att de i stor utsträckning kontaktade barnets mamma vid sjukdom. När de istället började kontakta barnens pappor, i början på 2000-talet, väckte det till en början ifrågasättande reaktioner hos föräldrarna. Under de senaste åren har dock ifrågasättandet upphört och i dagsläget ringer de till båda föräldrarna utan problem. Vid närmare analys av pedagogernas arbetssätt framkom även att de vid författande av namnlistor nästan alltid delade upp namnen efter kön. De flesta namnlistorna bestod av två kolumner där den ena innefattade flickor och den andra pojkar. De förändrade rutinerna och arbetssätten har fått effekt på såväl pedagoger som barn. Vad gäller effekten på förskolans barn är förändringen särskilt tydlig gällande barnens personliga utveckling och stolthet över sin identitet. Metoden att implementera en samsyn kring benämningen av flickors och pojkars kön var särskilt framgångsrik då den ökade stoltheten hos barnen rörande deras könsidentitet. De gemensamma benämningarna etablerade sig snabbt hos föräldrar, pedagoger och barn och tydliga förändringar kunde urskiljas på endast ett år. Kvalitetsökning och extern respons Pedagogerna framhåller att arbetet med jämställdhetsintegrering har bidragit till en ökad kvalitet på verksamheten och den tjänst de erbjuder, bland annat genom en mer öppen syn på verksamhets- och trygghetsplaner och situationer i det dagliga arbetet. Att arbetet med jämställdhet genererat positiva resultat bekräftas av positiv, extern

55 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder respons. Att allt fler föräldrar väljer att aktivt söka sig förskolan Violen med anledning av deras arbete med genus och barns inflytande är ett kvitto på att deras jämställdhetsarbete lönat sig. Alla föräldrar har dock inte alltid ställt sig positiva till förskolans jämställdhetsarbete. Flera föräldrar ifrågasatte arbetet med jämställdhet med anledning av sin rädsla för att barnen skulle närma sig det motsatta könet i stor utsträckning. Pappor visade sig vara särskilt oroliga för att deras söner ska attraheras av saker som traditionellt ansetts flickiga. Det har varit tydligt att det är mycket lättare att acceptera en pojkflicka än en flickpojke och att en del föräldrar försöker upprätthålla de könsstereotypa mönster som existerar. För att undkomma ifrågasättande och oro hos föräldrarna har pedagogerna lagt mycket tid på att kommunicera sitt sätt att arbeta. De har varit noga med att påtala att deras arbete syftar till att stötta barnen i deras utveckling och inte hindra dem på grund av traditionella, könsstereotypa uppfattningar. Pedagogerna anser att barnen ska få göra det de tycker om och är duktiga på och att deras kön inte får hindra dem till detta. En viktig del i kommunikationen är det informationsblad som delges till nya föräldrar med fakta om deras arbete och tankesätt utifrån verksamhetsplanens delar. Den öppna och omfattande kommunikationen har resulterat i en mer positiv inställning hos föräldrarna och i dagsläget är ifrågasättandet av deras arbete med genus och jämställdhet i princip obefintligt. Ökad medvetenhet och bestående arbetsmetoder Jämställdhetsarbetet har främst fått effekt på pedagogernas medvetenhet, beteende och förhållningssätt vid bemötande och samtal med förskolans barn. Pedagogerna arbetar aktivt med att ge barnen samma redskap, förutsättningar och möjligheter till utveckling av sina inneboende förmågor. En viktig del i arbetet består i att inte hindra eller begränsa barnen genom förutfattade meningar om vad flickor respektive pojkar ska och inte ska göra. Det aktiva arbetet har resulterat i bestående effekter gällande pedagogernas syn- och förhållningssätt, vilket i sin tur påverkar beteendet hos barnen på förskolan. Ytterligare en bestående, långsiktig effekt har varit implementerandet av nya metoder och arbetssätt inom verksamheten. Pedagogiska diskussioner är en arbetsmetod som initierades under genus- och jämställdhetsarbetets utvecklingsperiod och fortlevt vid fokus på andra områden. Pedagogiska diskussioner är den metod som varit mest framstående vid identifiering av fördomar och ojämlik behandling av barnen, vilket i sin tur resulterat i en ökad medvetenhet och beteendeförändringar. Det förändrade beteendet hos pedagogerna har vidare anammats av barnen på förskolan något som bekräftar ordspråket barn gör inte som vuxna säger, utan som vuxna gör. Beteendeförändringar hos barnen Sedan arbetet med jämställdhetsintegrering påbörjades inom verksamheten har pedagogerna kunnat urskilja en förändring i hur barnen bemöter och talar till varandra. Graden av konflikter på förskolan har minskat och förskolans pedagoger har i flera års tid förundrats över hur lite barnen bråkar med varandra och slåss. Vid de tillfällen som osämja uppstår mellan barnen tar de till andra verktyg än fysiskt våld för att lösa konflikten. Att lösa konflikten genom samtal eller med hjälp av en pedagog är metoder som blir allt vanligare på förskolan. Pedagogerna framhåller det förändrade beteendet som en direkt effekt av deras arbete med att ge pojkar mer samtalstid och tid till utveckling. Förskolans pojkar har således utvecklat sin förmåga att uttrycka sig. Samma utveckling har kunnat urskiljas hos förskolan flickor i form av att dessa säger ifrån i större utsträckning, vågar stå upp för sig själva och är mer självsäkra än tidigare. På Violen leker barn av olika kön tillsammans i stor utsträckning och med samma material och leksaker. Att detta särskiljer Violen från andra förskolor har tydliggjorts då större barn kommit till Violen från andra förskolor i kommunen. Bland annat har pojkar som tidigare varit inskrivna vid andra förskolor vid flera tillfällen ställt sig frågande till att leka tillsammans med flickor. För barnen som gått på förskolan Violen sedan start är det en självklarhet att samtliga leker tillsammans och med alla sorters leksaker. Liknande effekter har kunnat urskiljas då barnen gått från förskolan Violen till en grundskola i kommunen. Föräldrarna har vid flertalet tillfällen uppmärksammat att barnen från Violen leker tillsammans i större utsträckning och att samtliga deltar vid lekar som traditionellt ansetts typiskt flickiga eller pojkiga. Särskilt tydlig har effekten 49 49

56 varit i jämförelse med flickor från andra förskolor. Dessa deltar oftast inte i lekarna i särskilt stor utsträckning och upprätthåller den stereotypa bild som ofta finns av flickor om att de ska vara klädda i rosa klänningar och rädda för att smutsa ned sig. Att barnen från förskolan Violen är mer fria i sitt sätt att vara tros vara en bestående effekt av det intensiva arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheten och stötta varje enskild individ till att stärka sina intressen Vad kan vi lära av denna fallstudie? Pedagogernas främsta lärdomar från arbetet med jämställdhet och genus har varit: Att det går att åstadkomma omfattande förändringar med enkla medel: Beslutet att uppmana samtliga föräldrar till en gemensam benämning av det manliga och kvinnliga könet är ett exempel på hur snabbt reformer kan etablera sig hos barn och vuxna. Att en individ är ofta mer styrd av föreställningar om kön än vad många tror: Flera av pedagogerna upptäckte att de var mer begränsade och låg på en lägre nivå av jämställdhetstänk än vad de föreställt sig innan arbetet tog vid. Att det tar tid att ändra på invanda mönster och fördomar: Pedagogerna har dock kunnat urskilja en trend i att papporna tar mer ansvar för barnen idag än vad de gjorde för tio år sedan och framhåller att mycket har hänt i samhället. Än kvarstår dock skillnader mellan könen, vilket pedagogerna till stor del tror beror på att kvinnor och män fortfarande har svårt att släppa de traditionella normer och värderingar som finns etablerade i samhället kring hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan mamman och pappan. De främsta rekommendationerna från pedagogerna på förskolan Violen för att säkerställa arbetets långsiktighet är: Att dela upp arbetet i olika faser: I arbetets inledande skede är kunskapsinhämtning genom litteraturläsning, studiebesök och utbildningar viktigt för idéer och konkreta tips på metoder och tillvägagångssätt. Att samtliga anställda inom verksamheten deltar vid samma utbildningar, seminarier och studiebesök är en faktor som förenklar jämställdhetsarbetets förankring. Källor Örebro kommun (2012). Verksamhetsplan 2012/2013 förskolan Violen. Örebro kommun (2013). Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2012/2013. Verksamhet: Violens förskola. Örebro kommun (2013). Lokal arbetsplan 2013/2014 Markbacken/Tegnerområdets förskolor. Område Sydväst: Violens förskola. Örebro kommun (2013). Trygghetsplan/likabehandlingsplan 2013 förskolan Violen. Respondenter Anette Dahlén, förskolepedagog förskolan Violen Inger Rohlén, förskolechef förskolan Violen

57 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 2.3 JÄMSTALL HÖGSTADIESKOLA PÅ TJÖRN (SE) Tjörns kommun är belägen på Sveriges västkust och har ca permanenta invånare. Inom Tjörns kommun finns nio grundskolor, varav sju stycken skolor med elever i årskurs 1-5 och två skolor med elever i årskurs 6-9. Flera av skolorna har under de senaste åren arbetat med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. På Bleketskolan i Tjörns kommuns drivs pedagogerna av tanken att det går att förändra pojkar och flickors villkor och möjligheter, makt och förutsättningar för en likvärdig utbildning. Med utgångpunkt i detta har skolan utarbetat en handlingsplan för jämställdhetsintegrering med arbetsmetoder, strategier och åtgärder. Några av metoderna som använts i arbetet med jämställdhet är videoinspelning av lektioner, jämtspaning, läsförståelse och granskning av läromedel ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet med jämställdhetsintegrering har sammanställts till en metodbok där arbetssätt, resultat och lärdomar dokumenterats i syfte att kunna sprida de förvärvade kunskaperna. Få verksamheter har dokumenterat jämställdhetsintegreringens arbetsmetoder och resultat i samma utsträckning som Bleketskolan på Tjörn. Det faktum att en metodbok skapats medför att arbetssätt och använda metoder är lätta att studera, analysera och återanvända i liknande verksamheter Om Jämstall högstadieskola på Tjörn Beskrivning av Bleketskolans verksamhetsstruktur, styrdokument och mål Bleketskolan är en liten högstadieskola med 262 elever fördelade på elva klasser i årskurs 6-9. Trots en utvidgning i antalet årskurser och klasser har elevantalet på skolan minskat under de senaste åren, från 343 elever år 2007 till dagens 262. Det minskade elevantalet kan främst härledas till minskande barnkullar inom Tjörns kommun 25. Skollagen, grundskoleförordningen och läroplanen är skolans viktigaste styrdokument. Dokumenten fastställs på nationell nivå och utgör styrsignal för samtliga utbildningsinstanser i Sverige. Bleketskolan arbetar även efter kommunens Barn- och utbildningsnämnds mål vilka syftar till att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse. Nämndens prioriterade mål fastställs av Kommunfullmäktige och är för perioden : Förbättrad utemiljö och minskade skador bland kommunens skolor Ökad lärarkompetens Förbättrade kunskaps- och provresultat bland kommunens elever Fortsatt arbete kring Cultural planning Ökad samverkan kring utsatta barn och ungdomar bland kommunens nämnder Stärkt finansieringen av välfärden Utarbetande av kvalitetsdeklarationer eller tjänstegarantier Fortsatt arbete med barnkonventionen Ökat arbete inom IT-satsningen Utöver Barn- och utbildningsnämndens mål arbetar Bleketskolan efter mål och utvecklingsåtgärder som fastslagits av skolans rektor. Rektorns prioriterade mål är att öka kompetensen kring att förhindra och förebygga skolvägran, 25 Tjörns kommun årsredovisning

58 minska ströfrånvaro genom arbete utifrån handlingsplanen, öka fokus kring formativ undervisning och bedömning samt utveckla elevers kreativitet och självständighet genom entreprenöriellt lärande. Mål för kvalitet och jämställdhet Bleketskolan arbetar ständigt för att förbättra kvaliteten på verksamheten och dess tjänster. Kvalitetsarbetet innebär ett konstant förbättrings- och utvecklingsarbete där skolans personal, elever och föräldrar är delaktiga. Målet med kvalitetsarbetet är ökad nöjdhet, god måluppfyllelse och en trygg och säker skolmiljö. Inom jämställdhetsområdet är skolans mål att alla elever, oavsett kön, ska ha samma möjlighet till utrymme i klassrummet och ta samma ansvar för den gemensamma arbetsmiljön, samt att de läromedel skolan använder med eleverna ska vara analyserade ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsplanen utgör en del av skolans plan för likabehandling och revideras årligen. I jämställdhetsplanen finns även kriterier för när målet är uppfyllt, strategier för hur målet ska nås samt specificering av arbetsfördelning och utvärdering. Strategierna för måluppfyllelse innehåller: Arbete med härskartekniker bland både personal och elever Möjlighet hos lärarna att filma sin egen undervisning för utvärdering och analys Möjlighet hos personalen att läsa böckerna Tusen gånger starkare och Med uppenbar känsla för stil Avsatt tid för reflektion och diskussion kring jämställdhetsfrågor på varje arbetsplatsträff (ATP) Diskussion kring läromedel ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv vid ämneskonferenser Beaktande av genus och jämställdhet vid inköp av läromedel Elevdiskussion kring läromedel som förstärker traditionella könsroller Arbetet med jämställdhetsintegrering Arbetet med att jämställdhetsintegrera nämndens verksamheter har pågått under flera års tid och på samtliga förskolor och skolor i kommunen. Förskolorna har under lång tid legat i framkant vad gäller jämställdhetsintegrering och arbetar efter gemensamt utvecklade metoder. En stor del av arbetet har fokuserat på förskolornas fysiska utformning genom granskning av lokalerna ur ett jämställdhetsperspektiv. På senare år har fokus riktats mot att jämställdhetsintegrera kommunens grundskolor, varav Bleketskolan är en. Bleketskolans metoder och tillvägagångssätt Bleketskolans jämställdhetsarbete inleddes år 2005 på initiativ av en tidigare rektor på skolan. Det initiala skedet bestod i pedagogiska diskussioner gällande hur ett jämställdhetsperspektiv kunde förankras inom verksamheten, samt hur man bör tänka kring jämställdhet. Inför läsåret tillträdde en ny rektor. Denna prioriterade elevdemokratiska frågor i stor utsträckning och drev på arbetet med jämställdhet ytterligare efter uppmärksammande av stora betygsskillnader mellan skolans flickor och pojkar. Rektorn tog initiativ till att ansöka om finansiella medel från SKL och Skolverkets statliga satsning på jämställdhet inom utbildningsväsendet. Det ekonomiska stödet fördelades via Tjörns kommun och var den avgörande faktorn till att ett omfattande arbete med jämställdhet kunde inledas. I listan nedan presenteras de metoder som använts i arbetet. Dessa beskrivs närmare i kommande avsnitt: Videoinspelning "Jämtspaning"

59 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Litteraturgranskning Läsförståelse Ämnesövergripande integrering Normkritik & könsuppdelad statistik Videoinspelning och filmanalys För att identifiera potentiella mönster i undervisningen och bemötandet av flickor och pojkar som kan bidra till betygsskillnader mellan könen, initierades videoinspelning av lärare och elever i klassrummen. I och med att skolan beviljades ekonomiskt stöd från Skolverket blev de tilldelade en projektledare och genuspedagoger från Sveriges Kommuner och Landsting. Dessa deltog vid videoinspelningstillfällena och analys av filmerna. En klass i årskurs sju utgjorde målgrupp för filmningsprojektet som pågick under ca ett års tid, och en majoritet av skolans lärare deltog i arbetet. Efter att filmning ägt rum granskades och analyserade materialet av en genusgrupp bestående av skolans lärare och SKL:s genuspedagoger. Metoder för filmning och gemensam analys togs fram med hjälp av genuspedagogerna från SKL. Samtliga videofilmer granskades av genusgruppen. I analysen jämfördes den observerade situationen med hur en motsvarande, ideal situation skulle se ut. Den ideala situationen skapades utifrån riktlinjer i skolans styrdokument och för tolkning och förståelse av mönster användes genusteori och tidigare forskning. För identifiering av normer som ligger till grund för våra beteenden och dess konsekvenser var även tillämpandet av ett normkritiskt perspektiv till hjälp. Jämtspaning Genusspaning eller jämtspaning är en metod som samtliga lärare på Bleketskolan använt sig av, antingen på egen hand eller tillsammans med eleverna. Jämtspaningen går ut på att deltagarna ombes titta på specifika platser och situationer på skolan. Det kan exempelvis vara lärarens beteende under lektionstid, hur mycket läraren uppmärksammar flickor respektive pojkar eller hur fördelningen av pojkar och flickor ser ut på olika platser runt om på skolan. Vid spaningen tar läraren fram ett formulär där eleverna kan anteckna och räkna under experimentets gång. Övningen ger enkla och tydliga resultat som klassen kan diskutera och fundera kring. Lärarens uppgift är att driva diskussionen framåt och få eleverna att reflektera över varför de fick de resultat de fick gällande fördelning eller beteende och vad det kan bero på. Litteraturgranskning ur ett jämställdhetsperspektiv För att öka medvetenheten om hur pojkar och flickor, män och kvinnor framställs i litteratur har analys av läromedel ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv tillämpats. Flera undersökningar på området har påvisat att samhället oftare skildras ur ett traditionellt manligt perspektiv i läromedel. Under arbetet med jämställdhetsintegrering har Bleketskolan därmed valt att utveckla ett verktyg för granskning av läromedel ur ett jämställdhetsperspektiv. Vid granskning utgår eleverna från frågor. Frågorna är uppdelade i fem olika kategorier: jämn representation mellan män och kvinnor, uppdelning mellan män och kvinnor, stereotypa beskrivningar, var finns makten samt sexualitet och heteronormativitet. Efter att eleverna har besvarat de frågor de själva ansåg mest angelägna och relevanta för ämnet analyseras resultaten genom att jämföra dem med olika nivåer i en jämställdhetstrappa. Trappans tre nivåer har färgkodats för att möjliggöra märkning av böckerna med avseende på jämställdhetskvalitet. Varje granskad bok färgkodas med hjälp av klistermärken där grön innebär att boken är inkluderande och genusmedveten, gul att boken är könsmedveten men påverkad av normer och röd att boken är könsblind och stereotyp

60 Läsförståelse och samtalsmetoder Redan innan projektet med att jämställdhetsintegrera skolan tog fart arbetade Bleketskolans lärare i svenska och engelska samt bibliotekarien med läsförståelse och pojkars läsning av skönlitteratur. Att pojkars läsning utgjorde utgångspunkt för arbetet berodde på att skillnader i inställning och betyg identifierats mellan könen. Läscirklar och handledda samtal etablerades i syfte att öka pojkars läsförmåga med mål om att minska betygsklyftorna mellan flickor och pojkar i svenska. Bleketskolans svensk- och engelsklärare använder sig även av en reciprok metod vid samtal med eleverna. Metoden innebär att eleverna förutspår handlingen i texten innan påbörjad läsning genom att sätta upp hypoteser kring litteraturen. Detta sker främst utifrån studerande av fram- och baksidans utformning. Under läsandets gång diskuteras texten och dess innehåll med fokus på händelser, bakomliggande faktorer och framtida utveckling. Metoden avslutas med att litteraturen sammanfattas i egna ord. Lärarens roll är att löpande ställa frågor kring texten och driva samtalet vidare. Metoden har främst använts vid arbetet med pojkars läsning i syfte att öka deras motivation och kunskap kring läsning och litteraturförståelse. Den ansvarige ämnesläraren framhåller metoden som viktig för att uppnå en ökad jämställdhet gällande betyg och språkutveckling. Arbetet baserades på forskning av litteraturpedagoger Aidan Chambers gällande statushöjning av berättelser hos pojkar. Chambers framhåller bland annat vikten av att ha en vuxen förebild som kan guida, inspirera och uppmuntra barnet i de olika momenten och ge feedback på barnets läsupplevelse. Ämnesövergripande jämställdhetsintegrering Respektive lärare arbetar individuellt med jämställdhet genom olika övningar. Gemensamt för samtliga är att jämställdhet diskuteras utifrån olika tematiska områden så som löner, utbildning, betyg, leksaker, media och reklam, plats och utrymme i klassrummet, jämställdhetsplanen, likabehandlingsplanen samt jämtspaning. Dessa typer av diskussioner förekommer inom en rad olika skolämnen och har blivit allt vanligare de senaste åren. Under den mest intensiva jämställdhetsintegreringsfasen fanns tema kön med på dagordningen inom svenska och livskunskap men finns idag inkluderat i de flesta skolämnena. Normkritik och könsuppdelad statistik Att utgå från ett normkritiskt perspektiv har varit en grundläggande metod vid resultatanalys. Att anta ett normkritiskt synsätt innebär att man vid analys synliggör, ifrågasätter och förändrar de normer som gör att olika villkor skapas. Normer kan både underlätta sociala samspel och begränsa handlingsutrymmet hos individer genom outtalade regler gällande vad som anses normalt och passar in i normen. Det kan exempelvis handla om hur flickor respektive pojkar ska bete sig, klä sig och tycka om att göra. Vid analys av filmer och övriga delprojekt har skolans pedagoger i synnerhet arbetat med identifiering, ifrågasättande och förändring av sitt normperspektiv. Vid analys av framkomna resultat har även könsuppdelad data varit en avgörande faktor för att urskilja skillnader med avseende på kön. Samtliga enkäter och undersökningar som genomförs på skolan tar hänsyn till kön, liksom övrig datainsamling gällande elevernas provresultat och betyg i respektive ämne. Jämställdhetsarbetets organisering och arbetsfördelning En jämställdhetsstrateg anställdes då skolans rektor beslutade att sammanställa resultaten av deras arbete i en metodbok och var således inte delaktig i det inledande utvecklingsarbetet. Strategens främsta uppdrag har bestått i att intervjua lärare angående metoderna som använts och identifierade resultat. SKL:s genuspedagoger har varit ett viktigt stöd vid videoinspelningsprojektet och analys av filmsekvenserna. Bleketskolan har även erhållit hjälp från Tjörns Barn- och utbildningsförvaltning med att ansöka om och redovisa det ekonomiska bidrag som erhölls för att möjliggöra utforskande projekt på skolan. Årliga enkäter, granskning av läromedel ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv och flertalet andra metoder har dock skolan genomfört och arbetat med utan externt stöd. På Bleketskolan är ledningen ansvarig för att driva arbetet framåt. Ytterst ansvarig och drivande har skolans rektor varit. Rektorns uppdrag består i att löpande granska och utvärdera hur arbetet med jämställdhetsintegrering fortskrider. Arbetet sker genom rapportering från skolans lärare vid medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och

61 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder konferenser. Därutöver har respektive ämnesansvarig ansvarat för att läromedel granskas ur ett genusperspektiv och att övrig personal informeras om vilket material som bytts ut i respektive ämne. Samtliga lärare på skolan har varit delaktiga i såväl det praktiska arbetet som genom kompetensutveckling. Utmaningar i arbetet med jämställdhet Arbetet med att jämställdhetsintegrera Bleketskolan har periodvis varit utmanande och svårt. En svårighet i har varit skolans begränsade budget. Bleketskolans finansiella medel räcker inte till för att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom alla skolans ämnen och årskurser. Under filmningsprojektet som genomfördes år utgjorde en klass i årskurs sju målgrupp och i denna klass har jämställdhetsarbetet fortskridit. Lärarna har dock inte haft möjlighet att fokusera på jämställdhetsintegrering sedan författandet av metodboken avslutades och har således inte kunnat implementera arbetet i övriga årskurser och klasser. Det bristande jämställdhetsperspektivet i material och läromedel är ytterligare en utmaning i arbetet med jämställdhetsintegrering. Bleketskolans nuvarande rektor har arbetat inom utbildningsväsendet i 35 års tid och kritiserar det faktum att samma läromedel som användes när hon började undervisa fortfarande lever kvar inom flera ämnen. Det är egentligen inte något fel på undervisningsmaterialet, men en majoritet av böckerna är författade av män som slutade undervisa för flera decennier sedan. Mycket har hänt på jämställdhetsområdet sedan dess som inte finns inkluderat i dagens läromedel och litteratur. Vid inkluderandet av ett jämställdhetsperspektiv skulle utvecklingen troligen gå framåt avsevärt snabbare, menar Bleketskolans rektor. Dagens jämställdhetsarbete Bleketskolans lärare och elever arbetar fortfarande med jämställdhetsintegrering, om än dock inte lika intensivt som under filmningsprojektet. Några metoder som fortfarande existerar i stor utsträckning är analys av skolans läromedel ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv, läsförståelse och jämtspaning. Flera av skolans lärare arbetar även aktivt för att implementera ett jämställdhetsperspektiv i övriga skolämnen. Inom ämnena SO, svenska och matematik arbetar man för närvarande utifrån temat Lever vi i en jämställd värld? där ämnesrelaterade frågor diskuteras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Inför läsåret har skolan valt att fokusera på jämställdhetsgranskning av läromedel. Ett jämställdhetsperspektiv finns även inkluderat i två existerande projekt. Särskilt tydligt har jämställdhetsperspektivet varit i höstens Välkommenprojekt vilket syftade till att utveckla kommunens medborgarbemötande. Målet med projektet har varit att samtliga medborgare ska bemötas på ett trevligt, artigt och intresserat sätt. Inom projektet fanns ett jämställdhetsperspektiv integrerat genom att samtliga medborgare ska ges ett likvärdigt bemötande, oavsett kön och andra faktorer Dokumentation av resultat och effekter Jämställdhetsintegreringsarbetet på Bleketskolan är väldokumenterat genom uppsatta mål och handlingsplaner för jämställdhet samt årliga kvalitetsredovisningar av dessa till kommunens Barn- och utbildningsnämnd. Varje år genomför samtliga skolor i kommunen en likabehandlingsenkät där samtliga diskrimineringsgrunder behandlas. Enkätresultaten redovisas könsuppdelad och har sedan jämställdhetsprojektets avslut visat på en ökad trivsel bland skolans elever. I enkäten som genomfördes och analyserades under våren år 2013 var dock resultaten sämre något som har resulterat i att jämställdhetsarbetet återigen blivit av högre prioritet på skolan. Ytterligare enkätresultat och effekter på jämställdheten mellan flickor och pojkar redovisas i följande avsnitt. Skapandet av metodhandboken Det går att förändra ägde rum efter att samtliga aktiviteter och projekt avslutats. Det ekonomiska stödet från Skolverket möjliggjorde anställning av en jämställdhetskonsult som deltog i utformningen av metodboken i samverkan med skolans rektor och lärare. De involverade lärarna återberättade vilka metoder som använts och vilka resultat som kunnat urskiljas, och intervjuer genomfördes med elever

62 2.3.4 Resultat och effekter Rutinförändringar hos personalen Arbetet med jämställdhetsintegrering har resulterat i en rad rutinförändringar inom Bleketskolans verksamhet. Videoinspelningen av lärare och elever i klassrummen bidrog till att beteendemönster hos både lärare och elever kunde identifieras och åtgärdas. Innan projektet påbörjades valde eleverna själva var i klassrummet de ville sitta. Detta resulterade ofta i att pojkarna centrerades till ena halvan av klassrummet och flickorna till den andra halvan. Vid granskning av videofilmerna identifierades att lärarna ofta ägnade mer uppmärksamhet till den halva av klassrummet där pojkarna satt, trots medvetenhet kring beteende och förhållningssätt. Därför har eleverna numera fasta placeringar i klassrummen något lärarna anser ha bidragit till ökad trygghetskänsla och bättre förutsättning till att arbeta jämställt. Samtalstid och uppmärksamhet fördelas numera likvärdigt mellan flickor och pojkar. Jämställdhetsarbetet har även resulterat i implementerande av nya metoder och lektionsrutiner. En metod som blivit till rutin är jämställdhetsgranskning av läromedel. Diskussion av olika tematiska områden ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv är ytterligare en metod som numera sker rutinmässigt inom en rad olika skolämnen. Läsförståelse och läscirklar är ytterligare metoder som arbetas med kontinuerligt inom svenska. Förändring i beteende och förhållningssätt Jämställdhetsintegreringsarbetet har främst resulterat i ett förändrat beteende och förhållningssätt hos skolans personal och elever. På Bleketskolan har en majoritet av lärarna visat ett utbrett intresse för jämställdhetsarbete och medvetet arbetat för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i sin undervisning. Att beteenden och förhållningssätt har förändrats hos lärarna har blivit särskilt tydligt vid pedagogiska diskussioner på arbetsplatsmöten då diskussion av olika ämnen med koppling till genus och jämställdhet ägt rum. En ökad medvetenhet i klassrummen har framförallt kunnat urskiljas hos de lärare som varit med från jämställdhetsprojektets initiala skede. Videoinspelningen av lektionerna bidrog till att tydliga mönster kunde urskiljas gällande hur lärarna bemötte flickor respektive pojkar. Bland annat kunde en högre grad av lotsning identifieras i lärarnas bemötande av pojkar genom att de tog mer i deras böcker, pekade och bläddrade, medan flickorna fick sköta sig mer själva. Vid analys framkom att detta troligtvis beror på en förväntan hos lärarna om att flickor skall prestera mer självständigt. Resultat som påvisat en skillnad i beteende och förhållningssätt hos lärarna med avseende på kön har bidragit till en ökad medvetenhet hos lärarna, vilka ständigt arbetar med att bemöta flickor och pojkar likvärdigt. Jämställdhetsarbetet har bemötts med intresse och positiv inställning från elevernas sida. Många är engagerade och delaktiga i arbetet vilket har bidragit till en ökad medvetenhet hos dem själva. För att identifiera föreställningar och förutfattade meningar hos eleverna har arbetet med jämtspaning varit särskilt betydande. Skolans lärare i svenska och engelska berättar om flera goda exempel där eleverna genomfört självständiga arbeten på tema genus och jämställdhet och visat på ett brinnande intresse för dessa frågor. Flera elever har uppvisat ett intresse för att förändra normer och beteenden som existerar i samhället vilket skolans lärare och rektor anser lovande för framtiden. Förbättrad kvalitet med avtryck i betygen Skolans rektor och personal är ense om att jämställdhetsarbetet har bidragit till en ökad kvalitet på den tjänst skolan erbjuder. Att arbetet har gett utslag på elevernas betyg och provresultat är ytterligare ett tecken på att arbetet med jämställdhet bidragit till en ökad kvalitet. Kvalitetsredovisningen som lämnas till Barn- och utbildningsnämnden varje år är den främsta indikatorn på hur kvalitetsarbetet på skolan fortlöper och ger för resultat och effekter. I denna kan personalen bland annat gå in och jämföra provresultat och betyg med avseende på kön. I 2012 års kvalitetsredovisning kunde en ökad jämställdhet mellan flickor och pojkar urskiljas gällande betygen på de nationella proven och i flera av skolans ämnen. Om detta är en effekt av det omfattande jämställdhetsarbetet eller beror på variation i årskullarna är dock svårt att säga.

63 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Effekter på den reella jämställdheten Att den reella jämställdheten mellan Bleketskolans flickor och pojkar ökat till följd av arbetet med jämställdhetsintegrering går inte att säkerställa i dagsläget. I klassen som utgjorde målgrupp för videoinspelningsprojektet kunde däremot ökad jämställdhet urskiljas med avseende på provresultat och betyg. Denna effekt kunde dock inte urskiljas i fler klasser de kommande åren, vilket bland annat kan förklaras av att jämställdhetsarbetet inte var lika omfattande i dessa årskurser. I Bleketskolans kvalitetsredovisning för läsåret framgår dock att resultatet i måluppfyllelse och betyg var mer jämställt mellan flickor och pojkar. Huruvida detta berodde på ett systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering eller var en ren tillfällighet går dock inte att svara på i dagsläget. Oavsett orsaken till effekterna är Bleketskolans lärare och rektor ense om att det fortfarande kvarstår skillnader mellan skolans flickor och pojkar. Trots att betygen utjämnades under föregående läsår kvarstår arbete med förhållningssätt, beteende och attityder. Kränkande behandling av flickor är ett problemområde som Bleketskolan kommer att fokusera på att åtgärda inom den närmaste framtiden. Elevernas skolresultat och attityder I klassen som deltog i videoinspelningsprojektet har tydliga resultat kunnat urskiljas gällande elevernas betyg. Särskilt tydlig var skillnaden i betyg i svenska mellan pojkar i den utvalda klassen i jämförelse med pojkar från de andra klasserna i samma årskurs. I svenska gavs betygen VG och MVG till tre gånger fler pojkar i den deltagande klassen än till pojkar i klasser som inte deltagit i projektet. Flickornas betyg var något jämnare mellan de olika klasserna. Liknande resultat har kunnat skådas vid flertalet prov i svenska. Pojkars förbättrade inställning och attityd till läsning är en faktor som bidragit till högre provresultat och betyg. Innan projektet tog vid kunde ett tydligt motstånd urskiljas hos flera pojkar gällande läsning. Många ansåg det tråkigt och omanligt, och läsning ansågs inte som ett accepterat intresse bland pojkar. Detta har förändrats och i dagsläget finns en utbredd acceptans vad gäller läsning hos både pojkar och flickor. Attitydförändringen har inte varit lika tydlig hos klassens flickor då det innan projektet startade redan fanns ett uttalat intresse och erkännande av läsning bland dessa. Ökad medvetenhet och nya rutiner Arbetet med jämställdhet har bidragit till en ökad medvetenhet hos skolans lärare gällande beteende och förhållningssätt. Denna effekt har blivit bestående och styrks av den nuvarande rektorn på skolan, vilken endast arbetat på skolan sedan hösten år Rektorn var tidigare anställd på en låg- och mellanstadieskola i kommunen som arbetade relativt omfattande med jämställdhet. Jämställdhetsintegreringen har haft bestående effekt på skolans arbetssätt och rutiner. Flera nya metoder, såsom jämtspaning och läromedelsgranskning, har implementerats i arbetet och bidragit till att jämställdhet numera finns inkluderat i en majoritet av skolans ämnen. Till en början var jämställdhetsintegreringen ett projekt som i stor utsträckning löpte vid sidan av den ordinarie verksamheten. I dagsläget kan skolan stoltsera med att de har ett jämställdhetsperspektiv integrerat i styrdokument och ordinarie verksamhet. Skolans lärare tror att detta beror på att de fokuserat på att binda samman jämställdhetsarbetet med ett entreprenöriellt arbete och arbetat med jämställdhet tematiskt och ämnesövergripande. Detta har bidragit till en självklarhet i att alltid inkludera jämställdhet. Den ökade medvetenheten kring jämställdhet har även fått effekt på skolans arbetsmiljö. Den årliga trivselenkäten har visat på att eleverna trivs bra på skolan och samma resultat har även kommunicerats från lärarsidan. Den förbättrade arbetsmiljön har dock inte påverkat den reella jämställdheten mellan könen ännu, vilket skolans personal bland annat tror beror på den bristande jämställdheten i resten av samhället och de stereotypa normer som fortfarande existerar. Det som utmärker Bleketskolan är att de vågar se dessa skillnader, diskutera och sätta ord på dem Vad kan vi lära av denna fallstudie? För att ett jämställdhetsperspektiv ska förankras i skolans samtliga styrdokument och verksamheter har Bleketskolan identifierat framgångsfaktorer i form av tid, engagemang och tålamod. Några bidragande faktorer till att jämställdhetsintegreringen lyckats på Bleketskolan har varit: Möjlighet för personal att avsätta tid för jämställdhetsarbete 57 57

64 Videoinspelning är ett effektivt verktyg för att uppmärksamma normer, föreställningar och beteenden Att jämställdhet har en given plats högt på dagordningen vid arbetsplatsmöten Att ledningen legitimerar och sanktionerar arbetet Att personal får hjälp och stöd att nå tillräcklig kunskap att se och arbeta med genus och jämställdhet Källor Tjörns kommun (2013). Likabehandlingsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bleketskolan. Tjörns kommun (2013). Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2012-juni Grundskola årskurs 6-9. Bleketskolan. Tjörns kommun (2011). Sjons, Johanna (red.) Det går att förändra! En metod- och inspirationsbok för jämställdhet i grundskolan. Föreläsningsmaterial: Några av mina lektioner och vårt arbete med Det går att förändra. Bleketskolan Tjörn ang. Jämställdhet. Respondenter Bodil Karlsson Ejwertz, genusstrateg och lärare i svenska och engelska på Bleketskolan Margareta Bertilsson, rektor Bleketskolan 2.4 LIKESTILLINGSSATSNINGEN I BERGEN KOMMUNE, BARNEHAGER (NO) Bergen kommune er Norges nest mest folkerike kommune med sine innbyggere. Administrasjonssenteret er byen Bergen. Byrådet har den utøvende politiske makten i kommunen, og er ansvarlig overfor bystyret etter prinsippene om parlamentarisme. I budsjettvedtaket fra bystyret blir 17,4 milliarder NOK fordelt på drift av Bergen kommune i Det foreslås å investere for 3,48 milliarder NOK, hovedsakelig i barnehage og skole. Kommunen bruker 2/3 av budsjettet på å lønne ansatte i helse- og omsorgstjenester, og i barnehager og skoler. I denne kommunen har vi valgt å gå nærere inn på serviceområdet barnehager. Brutto driftsbudsjett for tjenesteområdet barnehage i Bergen kommune er på 2,35 milliarder NOK, og investeringsbudsjett på 266,3 millioner i Serviceområdet driftes av byrådsavdelingen for barnehage og skole, som ledes av byråd Harald Victor Hove (Høyre). Byrådsavdelingen har det politiske, faglige og administrative ansvaret for oppgaver på feltet. Visjonen for Bergen kommunes barnehagesektor er «En mangfoldig barnehage av høy kvalitet for alle barn». I barnehagesektoren i Bergen går det pr. september barn i barnehagene. Det er over 3700 ansatte totalt i sektoren, hvorav 427 menn (KOSTRA-tall, 2011). I 2013 var 11,9 prosent av kommunens barnehageansatte menn. Dette er en svak nedgang sammenlignet med tidligere år. Det er imidlertid forankringen for likestilling i kommunen, som gjør kommunen unik. Siden 1995 har det vært arbeidet strukturert med å få likestillingsperspektivet inn i politiske mål og dokumenter. Kommunen har gjentatte ganger presentert en egen likestillingsmelding for kommunen. I 2013 ansatte kommunen en egen prosjektkoordinator for å øke andelen menn i barnehager, like mye av kvalitetshensyn for barnet som av likestillingshensyn. Kommunen argumenterer med at en høyere andel menn vil gi økt relasjonserfaring for barna i barnehagen, og slik sett bidra til et mer nøytralt bilde av manns- og kvinneroller.

65 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Innsatsen innebærer en langsiktig og målrettet satsning på likestilling, nærmere bestemt kjønnslikestilling, i samtlige barnehager i kommunen. Tiltakene er forankret i handlingsprogrammer og på politisk nivå. Det kan i denne sammenheng også nevnes at Bergen kommune er med i kommuneprogrammet, og der har følgende tittel på arbeidet i Kommuneprogrammet Likestilte kommuner: «Likestilling- arbeid med holdninger, verdier og relasjoner i barnehagen». Bergen kommune har gjennom mange år gjort en særlig innsats for å få flere menn i barnehagene. Fra 2008 til 2010 hadde kommunen en økende andel menn i barnehagene fra 10,6 % i 2008 til 12,6 %. Andelen menn ansatt i barnehagene var fremdeles ikke på et ønsket nivå, og man har derfor igangsatt nye tiltak i 2013 for å ytterligere øke andelen. Samlet sett er arbeidet med likestillingsvurderinger i barnehagen og målet om økt andel menn i stor grad forankret i kommunen. Læringsperspektivet ligger både i den politiske planprosessen, men også i samarbeidet mellom det administrative og det politiske, samt påbegynt implementering av tiltak Om Likestillingssatsningen i Bergen Kommune, Barnehager Likestilling mellom kvinner og menn er det diskrimineringsgrunnlaget hvor Bergen kommune lengst har hatt en uttalt politikk. Bystyret i Bergen har tidligere behandlet to større meldinger om kjønnslikestilling; den ene i 2003 (bystyresak ) og den andre i 2010 (bystyresak 50-10). Den siste av disse lanserer mål og strategier for perioden Bergen kommune synliggjør også likestilling og arbeidet mot diskriminering i kommunens årsmeldinger. Utgangspunktet for innsatsen i barnehager er nasjonalt nettverk for Menn i Barnehagen (MiB), som ble etablert på oppdrag fra Kunnskapsdepartementet i fem ulike regioner i Norge i På Vestlandet har man senere bygget videre på disse nettverkene, noe som blant annet har resultert i «Handlingsplan for likestilling i barnehagane », et samarbeid mellom fylkesmennene på Vestlandet. I dette arbeidet ble det jobbet målrettet for å øke andelen menn i barnehager, gjennom å opplyse, innhente tallmessig informasjon og etablere nettverk på tvers for å øke kunnskapsdeling. Videre fastsetter evalueringsrapporten «Alle teller mer» (2009) fra Utdanningsdirektoratet at arbeidet med likestilling ikke vektlegges tilstrekkelig gjennom tiltak i barnehagen. Likestillingen inngår i barnehagens verdigrunnlag og det understrekes at gutter og jenter skal ha like muligheter til å delta i alle aktiviteter i barnehagen. Underskuddet på mannlige rollemodeller i barnehagen kan bidra til forsinke likestillingsarbeidet og arbeidet med kjønnsspørsmål. Det synes som om barnehagene kan ha en tendens til å understøtte et tradisjonelt kjønnsrollemønster. Dette er en utfordring Bergen kommune har valgt å forsøke å løse ved å øke andelen menn i barnehagene. Målsettingen har lenge vært å nå 25 prosent mannlige ansatte i kommunen Arbeidet med likestilling I Bergen kommune har man inspirert av dette arbeidet i en årrekke utarbeidet kvalitetsplaner og meldinger for barnehagene i Bergensregionen. Her beskrives også en rekke midler og tiltak som skal iverksettes for å nå planene. I byrådssak «Kvalitetsutviklingsplan for barnehagene i Bergen : Sammen for kvalitet - barnehage» og «Kvalitetsmelding for barnehagene i Bergen » viser byrådet til en rekke tiltak som vil bli vurdert i en økt innsats for å få flere menn i barnehagene. Kvalitetsutviklingsplanen ble vedtatt i november 2012, og inneholder tre satsningsområder. Et av de tre satsingsområdene er pedagogisk relasjonskompetanse. Pedagogisk relasjonskompetanse er mer enn bare relasjonskompetanse, og preges av ansattes bevisste holdninger, verdier, barnesyn og læringssyn. De ansatte skal se barnet og møte det med varme og en inkluderende holdning. Dette satsingsområdet er også knyttet opp til utfordringen med å øke andelen menn i barnehagen. Det er viktig for barnehagens kvalitative tilbud at barn har kontakt med både kvinner og menn. Barnehagen skal gjenspeile samfunnet for øvrig, og barn trenger både kvinnelige og mannlige rollemodeller i sine relasjoner og i sin utvikling. Menns kvalifikasjoner er betydningsfulle i arbeidet med barnehagens kvalitet og begge kjønn er like viktig for å skape en god barnehage for både gutter og jenter og for den gode relasjonen mellom barn og voksen

66 Blant tiltakene som er vedtatt for å nå disse målene er blant annet ansettelse av en permanent 20 prosent MiB - koordinator (Menn i barnehage-koordinator) i Bergen, samt innkalling til intervju av alle kvalifiserte mannlige søkere til barnehagestillinger i Bergen kommune. «Rekruttering av menn» vil tas opp gjennom ledersamtalen mellom områdeleder og styrer, hvilket betyr at kommunens ansvarlige for oppfølging av barnehagene i sin vanlige oppfølgingssamtale med barnehagens styrer vil ta opp og følge opp barenhagens kjønnsfordeling blant ansatte. Videre har man vedtatt å innføre en endret yrkesveiledning i skolen, som gir mannlige elever tilstrekkelig kjennskap til og erfaring med barnehagen som arbeidsplass, og å skape sommerjobber i sommeråpne kommunale barnehager for ungdomsskoleelever. Man har også vedtatt å oppretteressursbarnehager i hver bydel, som har spesielt fokus på menn. Organisering af arbeidet med likestillingsvurdering Likestillingsvurderingene i barnehagesektoren drives og styres av byrådsavdeling for skole og barnehage. Innsatsen er ikke utformet som et prosjekt, men som en helhetlig politikk i samarbeid mellom politikere og fagadministrasjon. Informantene gir inntrykk av at de er trøtte av korte prosjekter hvor innsatsen «renner ut i sanden», og har derfor gått inn for å implementere likestilling i barnehager som en del av den kommunale styringen av barnehagene. I det følgende beskrives byrådsavdelingens likestillingsinnsats. I 2011 fikk Bergen kommune midler av Fylkesmannen i Hordaland til oppstart og drift av en MiB-gruppe (Menn i barnehage) barnehageåret Nettverksgruppen har arrangert faglig orienterte kveldsmøter for menn som arbeider i bergensbarnehagene, og barnehageansatte som ønsker mer informasjon om temaet, etter tilsvarende modell fra flere andre norske byer. Målet med arbeidet er å øke andelen menn i barnehagen, men ikke minst også å beholde menn i eksisterende stillinger. Tiltaket er videreført i regi av kvalitetsutviklingsplanen for barnehagene i Bergen «Sammen for kvalitet». Som tidligere nevnt ble MiB-koordinator Anita Heggøy tilsatt juni 2013, av fylkesfinansierte midler. Koordinatoren er ansvarlig for å øke rekruttering og beholde flere menn i barnehagen gjennom opprettelsen av nettverksgrupper, seminarer og nettverkssamlinger for de mennene som jobber i barnehagen med fokus på likestilling og pedagogisk kvalitet. I tillegg er intensjonen at koordinatoren kunne arbeide mer målrettet mot eksempelvis utdanningsvalg i ungdomsskolen for å gi mannlige elever mer kunnskap og innsikt i barnehagen som arbeidsplass for dermed å styrke rekrutteringsgrunnlaget til sektoren. Videre er det etablert en intensjonsavtale med Høyskolen i Bergen og NLA lærerhøyskolen om formalisert samarbeid med formål å rekruttere og beholde mannlige studenter. I tillegg ønsker kommunen å innføre obligatoriske intervjuer av alle mannlige søkere til barnehagestillinger i Bergen kommune og moderat kvotering av menn til styrerstillinger. Byrådsavdelingen oppgir, at de forsøker å implementere tiltakene hos personer, som jobber med det til dagen, de ligger derfor på operativt nivå i kommunen. Ifølge informantene krever dette noe mer tid byrådsavdelingens side, men man har likevel valgt å gjøre det slik for å skape forankring utover i organisasjonen. Mange av tiltakene implementeres dermed direkte i barnehagen gjennom lederen eller en pedagog. Dette nevnes imidlertid også en svakhet ved innsatsen, at det fokuset på å ansette menn ofte er avhengig av den enkelte leder i den enkelte barnehage og derfor blir sårbart om lederen skulle skifte jobb Dokumentasjon av resultater og effekter Byrådsavdeling for barnehage og skole gjennomførte i 2010 en likestillingsstudie med problemstillingen Hva forstår personalet i bergensbarnehagene med likestilling? - en studie av barnehager i Bergen Studien ble støttet av likestillingsmidler fra Fylkesmannen i Hordaland, og Høgskolen i Bergen fungerte som faglig veileder i arbeidet. Begrunnelsen for problemstillingen var, at personalets forståelse vil være avgjørende for den praksis, som utøves i barnehagens hverdag. Det ble både gjennomført gruppeintervjuer, individuelle intervjuer samt spørreskjema til 300 personer i kommunale og private bergensbarnehager. I undersøkelsen fant man, at begrepet likestilling blir oppfattet og tolket på ulike måter av de ansatte, blant annet brukte mane begrepene likhet og

67 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder likeverd, når de skulle forklare likestilling. Menn var viktig kun om de var kvalifiserte ikke for å få opp prosentandelen menn. Videre fant man, at gutters og jenters lekemønstre for en stor del representerte tradisjonelle kjønnsrollemønstre. 91 % svarte, at det var viktig med menn i barnehagen, men likestillingsarbeid likevel hadde lav prioritet. Videre gjennomførte avdelingen også en Foreldreundersøkelse gjennomført av TNS Gallup i februar i 2011, hvor man innhentet foreldrenes syn på kvalitet i barnehagene (og deriblant likestilling og likeverdighet for begge kjønn) blant 1539 foreldre i kommunale barnehager. Denne undersøkelsen ble i stor grad brukt i utarbeidelsen av «Kvalitetsutviklingsplan for barnehagene i Bergen ». I tillegg til disse to undersøkelsene har Bergen kommune gjennomført årlige Medarbeidertrivselsundersøkelser (MTU) i kommunen, som benyttes til å avdekke informasjon over ansattes trivsel og selvsagt også andel menn og kvinner i barnehagesektoren overordnet sett, men også andel i hver enkelt barnehage. I tillegg har kommunen i arbeidet med Kvalitetsutviklingsplanen anvendt data fra Aggregerte Styringsdata for Samarbeidende Storkommuner (ASSS), KOSTRA-tall både fra private og offentlige barnehager, samt årsplaner og rapporter. Kommunen innførte i 2009 et helhetlig system for kvalitetsutvikling i barnehagene basert på balansert målstyring (BMS). Styringssystemet har utarbeidet målbare kvalitetsstandarder på fokusområdene i Kvalitetsmeldingen for barnehagene, som foregår gjennom rapportering av resultater, rapportering og analyser. Byråd og informant Harald V. Hove gav inntrykk av, at informasjonskildene ovenfor gir et svært direkte innblikk i, hvordan de vedtatte virkemidlene og tiltakene fungerer i praksis, og at det derfor opplevdes som enkelt, å justere virkemidlene år for år dersom enkelte tiltak ikke skulle vise seg å være fruktbare Resultater og effekter Ettersom enkelte av tiltakene i innsatsen er forholdsvis ny, er resultatdelen noe begrenset. En stor del av resultatet vil altså være å ha fått implementert og iverksatt innsats og aktivitet, uten at man helt enda har rukket å måle hvilke resultater og effekter dette har fått. Videre er en stor del av tiltakene knyttet til den enkelte barnehage og den enkelte styrer, og at holdningsendringene i praksis må endres for å få ansatt flere menn og endret bedriftskulturen på det enkelte arbeidsplass slik at det blir et sted, hvor også menn kan trives. Ifølge byråd og informant Harald V. Hove er det å beholde menn i barnehagene vel så viktig som å rekruttere dem. Informanten mener, at mannen få lov til å være med å utforme sin egen måte å utøve omsorg på, og at det må være rom for, at menn ikke bare skal «ut og skifte lyspærer», når de først ansettes et sted. Det er ikke forskjell i omsorgsevne, men omsorgsmetode, sier informanten. Man kan på mange måter si, at etableringen av prosjekt-koordinatorstillingen har vært et gjennombrudd for å få gjennomført enkelte av målene. Likevel ser man enkelte konkrete og målbare resultater. Andelen menn i barnehagene i kommunen var i ,9 prosent. Hva dette vil være etter å ha iverksatt tiltakene i Kvalitetsutviklingsplanen, vil enkelt kunne la seg måle gjennom de måleverktøyene, som kommunen har tilgjengelig for barnehagene. Mer om måleverktøy og dokumentasjon av resultater i neste avsnitt. Som nevnt har kommunen lagt vekt på et tett samarbeid med undervisningsinstitusjoner for høyere utdanning som utdanner barnehagelærere. Det kan i denne sammenhengen være verdt å nevne at Høgskolen i Bergen (HiB) høsten 2013 satte ny rekord ved opptaket til barnehagelærerutdanningen, med hele 21,3 prosent menn på kullet for 2013/2014. Av andre mer indirekte resultater av innsatsen nevner informantene ringvirkninger for barn og foreldre av å se menn i barnehagene. Barnehagen er en omsorgsarena, og det er ofte utelukkende kvinner, som møter på foreldremøter og lignende. Dersom det var mannspersoner til stede blant de ansatte, ville det kanskje oppleves som mer naturlig for fedre å ta en større del av dette ansvaret det er å engasjere seg i foreldremedvirkning, sier en informant

68 2.4.5 Hva kan vi lære av casen? Denne casestudien gir viktig innsikt i kommunal innsats for likestilling, når det gjelder tjenesteområdet barnehage. Casen lærer oss også viktigheten av lokal politisk og administrativ forankring for å sikre gjennomføringen og implementeringen av likestillingsinnsats og likestillingsvurderinger i barnehagene. Her er det verd å merke seg, at forankringen bør være både lokalt politisk og administrativt. Det er også nødvendig med forankring utover barnehagesektoren selv. Særlig lærdom kan vi ta av denne casen, hva gjelder arbeid med planarbeid og utvikling av strategiske dokumenter. Erfaringene fra Bergen tyder på, at likestillingsarbeid og likestillingsvurderinger bør innarbeides i planverket og det bør utvikles strategiske dokumenter, hvor likestilling i barnehagene er et tema. Dette bidrar til forankring og gjør det også lettere å vurdere resultater og status og videre arbeid. Arbeidet med likestilling og likestillingsvurderinger i Bergen kommune viser betydningen av velutviklete systemer for å måle kvalitet i barnehagene og innsatsen, som er lagt ned for å være i stand til å måle endringer i kvalitet. Kilder Bergen kommune, «Kvalitetsmelding for barnehagene i Bergen 2011/2012», hentet 10. januar 2014 fra https://www.bergen.kommune.no/bk/multimedia/archive/00147/kvalitetsmelding_ba_147012a.pdf Bergen kommune, «Fremtidens arbeidsplass - Handlingsplan for likestilling, inkludering og mangfold for Bergen kommune som arbeidsgiver » hentet 10. januar 2014 fra Bergen kommune, Kvalitetsutviklingsplanen for barnehagene i Bergen «Sammen for kvalitet». Hentet 12. januar 2014 fra https://www.bergen.kommune.no/bk/multimedia/archive/00147/kvalitetsutviklings_147081a.pdf Bystyresak for Bergen bystyre, hentet 10. januar 2014 fra Bystyresak for Bergen bystyre, hentet 10. januar 2014 fra Kunnskapsdepatementet (2008) På vei mot en likestilt barnehage. Sluttrapport fra Handlingsplan for likestilling i barnehagene , hentet 15. januar 2014 fra ing%20i%20bhg%2022%2005%2008.pdf Likestilling.no, hentet 10. jan 2014 fra Utdanningsdirektoratet (2009) Evalueringsrapporten «Alle teller mer». En evaluering av hvordan Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver blir innført, brukt og erfart. Bergen Vest (2008) Handlingsplan for likestilling i barnehagane Rapport frå arbeidet i Region Vest. Hentet 15. januar 2014 fra Respondenter Harald Victor Hove, Politiker og byrådsleder for skole og barnehage i Bergen kommune. Leder det politiske sekretariatet i avdelingen for byråd og barnehage

69 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Marianne Boge, Seksjonsleder for barnehage i Bergen kommune. 2.5 LIKESTILLINGSVURDERINGER I BARNHAGENE I KVINESDAL KOMMUNE (NO) Kvinesdal kommune er en kommune i Vest Agder. Kommunen har ca innbyggere. Kommunens administrasjonssentrum er Liknes 26. Årsrapporten fra kommunen for 2012 viser, at av de samlede tilgjengelige ressursene benytter Kvinesdal kommune 39 % til drift av helse- og omsorgstjeneste 24,2 % til skole og 10,3 % til barnehage. På de tre store og viktige tjenesteområdene benytter kommunen over 70 % av ressursene. Kvinesdal kommune hadde i årsverk (439 i 2011) fordelt på 596 ansatte (597 i 2011). Kvinesdal kommune har klart fleste kvinner ansatt (83 %) i Prosjekt i kommuneprogrammet Kvinesdal kommune er en av de utvalgte kommunene i kommuneprogrammet Likestilte kommuner 28. Her har Kvinesdal valgt å jobbe med økt likestilling i barnehagene og videreutvikle de likestillingstiltakene og likestillingsvurderingene, som allerede er blitt gjort i barnehagene. Målsetninger med prosjektet: Kvinesdal kommune ønsker en mer sammensatt gruppe ansatte i barnehagene og ønsker særlig flere menn inn i barnehageyrket. Tiltakene og aktivitetene er følgende: Kvinesdal vil blant annet prøve ut hospiteringsordninger i barnehagene for gutter i 9. klasse. I tillegg vil de videreutvikle likestillingsperspektivet i barnehagen gjennom bevisstgjøring av holdninger og praksis (likestillingsvurdert tjeneste) Som pilotkommune ønsker de å sette et enda større fokus på kommunens likestillingssatsing. Kvinesdal kommune har helt siden 2006 jobbet med likestillingsvurderinger av tjenestetilbudet. I perioden ble det gjort omfattende studier av barnehagene. I etterkant har Kvinesdal kommune på bakgrunn av analysene og funnene jobbet aktivt med å likestillingsvurdere det pedagogiske tilbudet til gutter og jenter i barnehagene. Barnehagene filmet blant annet sin egen samhandling med barna. Likestillingsarbeidet i Kvinesdal kommune har også fått Agderrådets likestillingspris 29 : I perioden deretter har Kvinesdal kommune arbeidet videre med å implementere likestillingssatsingen i kommunenes politikk og planverk. Gjennom flere av prosjektene har Kvinesdal kommune også vært bevisst på å dokumentere resultater og erfaringer. Kvinesdal kommune har de senere årene jobbet videre med likestillingsvurderinger i barnehagene og videreutviklet likestillingstiltakene i barnehagene. Hvordan skal gutter og jenter møttes på egen premisser? Hvordan få til en likestilt pedagogikk? Kvinesdal kommune er interessant som case når det gjelder likestillingsvurderinger i barnehage, siden de har jobbet med likestillingsvurderinger og likestillingstiltak i barnehagene over lengre tid Gjennom den lange erfaringen har de praktiske erfaringer om suksessfaktorer og barrierer. Kvinesdal er også interessant som case, fordi det er en mindre kommune. Mange mindre og mellomstore kommuner i Norge, har utfordringer. Informanter i Vest Agder Fylkeskommune og ved Senter for Likestilling mener arbeidet i Kvinesdal kommune ett Årsrapport for Kvinesdal kommune 2012:

70 av de mest omfattende og grundig, når det gjelder likestillingsvurderinger og likestillingstiltak i Norge innenfor barnehagesektoren Om Likestillingsvurderinger i barnhagene i Kvinesdal kommune Deltakelsen i prosjektet kommuneprogram Likestilte kommuner i perioden og det tidligere prosjektet med å likestilte barnehager i Kvinesdal i perioden , må ses i sammenheng og med en generell satsing på likestilling. Bakgrunnen for prosjektet i 2007 til 2009 og deltakelsen i kommuneprogrammet likestilte kommuner , er en erkjennelse av at Kvinesdal kommune har utfordringer når det gjelder likestilling og likestilte tjenester. Starten var et arbeid, som ble startet i barnehagene i Kvinesdal i gjennom prosjektet «Kvinesdal et likestilt samfunn». Kvinneuniversitetet Nord begynte å jobbe sammen med barnehagene for å se på, hvordan de kan være med å bryte kjønnsrollemønster. Det første kartleggingsprosjektet var fedres deltakelse på foreldremøter og samtaler og fant ut at i 14 % av foreldresamtalene ble barna representert av far alene eller sammen med mor. 16 % av barna var representer at far på foreldremøtene 30. Det daværende kommunestyret i Kvinesdal ønsket å gjøre noe med likestillingssituasjonen i kommunen. En årlig undersøkelse om likestilling i kommunene fra statistisk sentralbyrå satte kommunen på 384. plass i forhold til landets 434 kommuner, når det gjelder likestilling 31. Kommunene i Norge med minst likestilling (målt etter likestillingsindekser) finner vi i de to Agder-fylkene, samt Rogaland, Hordaland og Møre og Romsdal 32. Gjennom denne prosessen med foreldresamtaler og bevisstgjøring av likestillingsutfordringer, økte interessen for temaet likestilling og kjønn i barnehagene. I perioden gjennomførte KUN, Kvinesdal kommune og barnehagene prosjektet Likestilling i det pedagogiske arbeidet i barnehagen». Nå ville man se på hvordan personalet møtte gutter og jenter, å bevisstgjøre seg selv på hvordan hver enkelt er med å skape kjønn og bygge opp under kjønnsroller. Ifølge informantene vi har snakket med var prosjektet i , hvor man filmet barnehagepersonalet 33, virkelig en vekker og drivkraften for å få satt i gang konkrete tiltak, når det gjelder likestillingsvurderinger av barnehagene. Ledere og ansatte i barnehagene trodde ikke man behandlet gutter og jenter ulikt, men filmingen dokumenterte klare forskjeller i adferden til ansatte, og hvordan man snakket overfor gutter og jenter. Det ble også dokumentert betydelige forskjeller mellom de ulike barnehagene. 34 Innsatsens innhold Kvinesdal kommune er som nevnt en av de utvalgte kommunene i kommuneprogrammet, Likestilte kommuner. Kvinesdal vil blant annet prøve ut hospiteringsordninger i barnehagene for gutter i 9. klasse. I tillegg vil de videreutvikle likestillingsperspektivet i barnehagen gjennom bevisstgjøring av holdninger og praksis (likestillingsvurdert tjeneste) Som pilotkommune ønsker de å sette et enda større fokus på kommunens likestillingssatsing Kommunedelplan for likestilling og levekår «Det gode liv Levekår og likestilling Kvinesdal kommune» 32 https://www.ssb.no/befolkning/artikler-og-publikasjoner/likestilling-avhengig-av-hvor-vi-bor 33 Og 34 Se nærmere rapporten «Jo visst nytter det - Likestilling i det pedagogiske arbeidet i Kvinesdal ». Tilgjengelig på:

71 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Det er Berit Ofte, som er koordinator for prosjektet. Hun er til daglig barnehagestyrer ved Rafoss barnehage, men har frikjøpt 10 % stilling som koordinator for prosjektet likestilte kommuner i Kvinesdal 35. Koordinatorens oppgave er blant annet å holde trykket oppe i de ulike barnehagene, ha samtaler med de ulike barnehagestyrerne og planlegge aktiviteter. Prosjektleder for «Likestilte kommuner » i Kvinesdal, Berit Ofte forteller, at det har vært et ønske om at alle barnehagene i Kvinesdal skal være med på likestillingssatsingen i «Likestilte kommuner ». Barnehagene kan være noe ulke engasjert, men det er viktig at alle har mulighet til å delta, forteller Berit Ofte. Allerede i prosjektet med filming i barnehagene i , la man vekt på deltakelse fra flest mulig barnehager. Pr. i dag er det 7 barnehager i Kvinesdal kommune: Austerdalen barnehage Feda barnehage Fjotland barnehage Knerten barnehage Rafoss barnehage Sentrum barnehage Åmotsmarka barnehage I prosjektet har man fokus på tre tiltak, som er vist i tabellen nedenfor. Tabell 1: Aktiviteter i prosjektet Aktiviteter/tiltak Tidsplan Aktivitet 1 Lekeressurs. Ungdomskolegutter inn i barnehagene. Høsten Aktivitet 2 Kurs for personalet i barnehagene. Økt bevissthet på likestilling i det pedagogiske arbeidet i barnehagen. Høsten Aktivitet 3 Høsten Berit Ofte har vært prosjektleder/koordinator for prosjektet likestilte kommuner fra august

72 Bruk av Likestillingskofferten i det pedagogiske arbeidet med barna Kilde: Prosjektpresentasjon Kvinesdal kommune prosjekter likestilte kommuner/oxford Research AS Lekeressurs. Ungdomskolegutter inn i barnehagene. Et langsiktig mål er å øke antall og andelen menn i barnehagene. Ett tiltak for å få økt interesse og rekruttering er, at gutter fra ungdomsskolen får anledning til å hospitere i barnehagene. Berit Ofte forteller, at det er ved Sentrum barnehage, at man har benyttet «lekeressurs». Prosjektleder har lagt vekt på, at det skal være noen mannlige ansatte ved de barnehagene ungdomskolegutter hospiterer i. En lekeressurs er en ungdomsskoleelev (9.klassing), som kommer i barnehagen og er sammen med barna. Lekeressursen skal være et positivt forbilde for barna i barnehagen, er aktiv i leken sammen med barna og inspirerer til ny lek. 36 Vinteren 2014 startet Sentrum barnehage med lekeressurs med 4 gutter som ansatte lekeressurser (de har 2 mannlige førskolelærere som veileder og jobber sammen med dem). Elevene ble valgt ut fra søknad, samt loddtrekning. De var i alt 13 veldig gode søknader, så dermed var det et vanskelig valg å ta, forteller Berit Ofte. 1 ble valgt ut fra det han skrev i søknaden sin, og deretter ble det loddtrekning på resten. Søkerne skrev litt om seg selv og sine interesser, og hva de kunne tenke seg å gjøre sammen med barna. Men for de som vurderte søknadene var kanskje det aller viktigste spørsmålet om hvorfor de kunne tenke seg å jobbe i barnehage. Kurs for personalet i barnehagene. Økt bevissthet på likestilling i det pedagogiske arbeidet i barnehagen. Koordinatoren bidrar også til å planlegge og holde kurs. Hun forteller, at det å bidra til en likestillingsvurdert barnehage fortsatt er viktig. De satser derfor på, at alle barnehageansatte skal få mulighet til refleksjon rundt om man tilbyr en likestillingsvurdert tjeneste, og om man møter og behandler jenter og gutter likt og på en likeverdig måte. Det understrekes at kunnskap- og holdningsarbeidet er en kontinuerlig prosess, særlig siden det er en del nyansettelser og vikarer. Bruk av Likestillingskofferten i det pedagogiske arbeidet med barna Prosjektleder Berit Ofte forteller, at de aktivt bruker likestillingskofferten 37. Verktøykofferten for barnehage inneholder tiltak og metoder utviklet av Fritt Valgs delprosjekter i Kvinesdal, Lindesnes og Kristiansand. Formålet med likestillingskofferten er å gjøre det enklere for barnehager å trekke likestilling inn i sine planer, tiltak og gjøremål. Likestillingskofferten inneholder både forslag til hvordan en kan jobbe med likestilling som personalrettet virksomhet, og pedagogiske opplegg for praktisk likestillingspedagogikk med barn. Materialet i kofferten er delt inn slik: Barnehagepraksis for gutter - rekruttering av menn til barnehageyrket Likestillingsarbeid med voksne Likestillingsarbeid i det pedagogiske arbeidet med barna 36 Kilde: Informasjonsbrosjyre lekeressurs, Kvinesdal kommune Se nettsiden til Fritt Valg for en nærmere beskrivelse av bakgrunnen for og innholdet i Likestillingskofferten:

73 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Når det gjelder barnehagepraksis for gutter, består likestillingskofferten bl.a. av en beskrivelse av tiltaket og mye praktisk materiale. Dette inkluderer også en film, hvordan rekrutteringsarbeidet har foregått, og hvordan ungdomsskolelevene har opplevd praksis i barnehage. 38 Verktøyet, som er utviklet rettet mot likestillingsarbeid med voksne, gir eksempler på tiltak som kan benyttes i bevisstgjøringsarbeid med tanke på likestilling, både overfor personale og foreldre. Verktøyet inneholder også refleksjonsfortellingen om Rochy veldig sterk og Mona veldig flink, som er en barnebok for voksne av Oddbjørg Skuland og Anne Tone Byberg 39. For Likestillingsarbeid i det pedagogiske arbeidet med barna, finner du verktøy, som er utviklet for å brukes i samspill med barna, for eksempel i samlingsstund. Blant de konkrete metoder og prosesser, som verktøykofferten har, kan det nevenes to ulike typer samtaleplakater og tips til bruk av dukker i det pedagogiske arbeidet. Ifølge redegjørelsen på frittvalg.no er Samtaleplakatene delt inn i yrkesplakater og selvstendighetsplakater: «Selvstendighetsplakatene har bilder av ulike situasjoner som barna kan kjennes seg igjen i, og veiledning til samtale på baksiden. Yrkesplakatene er laget for å sette fokus på utradisjonelle yrkesvalg, og å hjelpe barn til å reflektere rundt dette. På forsiden illustreres ulike yrker gjennom yrkesutøvere av begge kjønn. På baksiden av plakatene er det en veiledning til den voksne, og en sang om det aktuelle yrket.» Arbeidet med likestilling Likestillingsvurderingene og likestillingssatsingen i barnehagesektoren må ses i lys av organiseringen og forankringen både på overordnet kommunalt nivå og organiseringen i barnehagetjenesten. I Kvinesdal kommune ble det vedtatt en egen handlingsplanplan for levekår og likestilling. Som nevnt i innledningen har det gjennom flere år vært flere ulike prosjekter rettet mot barnehagene i Kvinesdal. For å forstå innsatsen er det nødvendig å se prosjektene i sammenheng, samtidig som de konkrete tiltakene har vært noe forskjellige, se beskrivelse over. Fra egen styringsgruppe til formannsskapet Kvinesdal kommune har siden våren 2006 jobbet med prosjektet Kvinesdal et likestilt samfunn. Det var inntil 2011 nedsatt en styringsgruppe for likestilling med en politisk leder og en administrativ prosjektleder. I 2011 ble organiseringen av likestillingsarbeidet endret. Likestillingsarbeidet ble da forankret og flyttet til formannsskapet. En informant forteller, at dette var en viktig endring. Informanten mener, formannsskapet er en viktigere politisk arena med mer politisk innflytelse. Etter informantens oppfatning er det viktig med et slikt realpolitisk perspektiv. Det er en risiko for at likestillingsvurderinger og likestillingstiltak blir lagt til utvalg uten reell innflytelse. I begrunnelsen for endringen i styringen og forankringen heter det bl.a. 41 : Likestillingsarbeidet i kommunen har hatt både rådmann og ordfører med i styringsgruppen. Da ulike medlemmer og leder for styringsgruppen har sluttet, er det behov for å se på organiseringen av likestillingsarbeidet i kommunen. For å ivareta den sterke politiske forankringen i arbeidet, fremstår formannskapet som et godt alternativ som overordnet likestillingsutvalg i kommunen. Den administrative leder for likestillingarbeidet kan videre opprette arbeidsgrupper når det må være behov for dette. Disse vil kunne være med på å bidra til gjennomføringen av tiltakene i kommunedelplanen, og fungere så lenge det er behov for dette Sak 29/ Sak til Formannsskapet - Saksfremstilling for organisering av likestillingsarbeidet i kommunen

74 Formannskapet er dermed likestillingsutvalget i kommunen. Ordføreren i Kvinesdal, som er leder av formannskapet, er politisk leder for utvalget. I tillegg er det en administrativ leder for utvalget. Koordinatorrolle for likestillingssatsingen og likestillingsvurderinger i barnehagene I store deler av perioden har det vært en koordinator for likestilling i Kvinesdal. Koordinatoren har hatt en begrenset stillingsprosent (ca % stilling) for å jobbe særlig med likestillingstiltak i barnehagene. Noe av tiden er også brukt til generelt arbeid med likestilling i kommunen. Midlene til koordinator har delvis vært finansiert av kommunen og delvis finansiert av prosjektmidler. I perioden har Kvinesdal kommune fått midler gjennom kommuneprogrammet og i den forbindelse er det også avsatt midler til en koordinator. Berit Ofte ved Rafoss barnehage har ansvaret for å koordinere prosjektet i kommuneprogrammet. 42 Organisering og styring i barnehagetjenesten/den enkelte barnehage I hele perioden har det vært viktig for likestillingssatsingen i Kvinesdal kommune, at alle barnehagene skal være med på likestillingssatsingen. Det har også vært en bevisst satsing å tydeliggjøre barnehagestyreres ansvar og forankre likestillingsvurderinger i ledelsen hos den enkelte barnehage. Med dette menes, at det er barnehagestyrer som er tillagt en viktig rolle i kontinuerlig å fokusere på likestilling og vurdere likestillingssituasjonen i barnehagen og behovet for konkrete tiltak. Samtidig har det som nevnt vært en koordinator for likestillingstiltakene. Det har vært en tett dialog mellom barnehagestyrerne og koordinator for likestillingstiltakene Dokumentasjon av resultater og effekter Kvinesdal kommune er en av kommunene som tidlig gjorde en «likestillingstest» av status for likestillingen i barnehagene. Kvinesdal kommune har lagt vekt på dokumentasjon og måle resultatene av likestillingssatsingen. I perioden ble arbeidet med dokumentasjon av status og resultater av tiltak styrket av eksterne forskere fra KUN. Informantene forteller at deres generelle tilnærming til dokumentasjon av resultater er å ha noen få mål, som er konkrete nok til at man kan måle dem. Kvinesdal kommunen har i prosjektet likestilte kommuner fastsatt noen konkrete indikatorer for måloppnåelse. Tabellen nedenfor viser aktiviteter og indikatorer for måloppnåelse når det gjelder prosjektet «Likestilte kommuner » i Kvinesdal. Tabell 2: Aktiviteter og dokumentasjon av resultater Aktiviteter Tidsplan Aktivitet 1 Lekeressurs. Ungdomskolegutter inn i barnehagene. Høsten (gjennomført vinteren 2014) Aktivitet 2 42

75 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Kurs for personalet i barnehagene. Økt bevissthet på likestilling i det pedagogiske arbeidet i barnehagen. Høsten Aktivitet 3 Bruk av Likestillingskofferten i det pedagogiske arbeidet med barna Høsten Indikatorer hvordan måle at målene blir nådd? 1. Måle antall ungdomskolegutter i barnehagen. Økning/nedgang etter en tid? 2. Spørreskjema for personale ang. likestilling- før og etter kurs. Mer bevisst etter kurs? 3. Likestillingskofferten i bruk også om ett år Kilde: Prosjektpresentasjon Kvinesdal kommune prosjekter likestilte kommuner/oxford Research AS Resultater og effekter Samlet sett har likestillingsarbeidet i Kvinesdal kommune hatt betydelige resultater når det gjelder endring av holdninger og adferd i barnehagene. Berit Ofte og kommunalsjef Anne Berit Åtland Hansen mener det er skjedd store endringer dersom de ser tilbake til starten i De ansatte er mer reflekterte og utøver i større grad en mer kjønnsnøytral pedagogikk. Når det gjelder konkrete resultater av prosjektet «Likestilte kommuner », er det begrenset med konkrete resultater som er dokumentert så langt. Imidlertid peker informantene på noen sannsynlige resultater: Informantene peker på at prosjektet bidrar til kontinuerlig fokus på bevisstgjøring og holdninger i det pedagogiske likestillingsarbeidet i barnehagene. Prosjektet bidrar også til at ungdomsskoleelever hospiterer i barnehagene, noe som ikke ville ha skjedd uten prosjektet. Det er også rimelig å anta økt bruk av likstillingskofferten og mer systematisk refleksjon rundt pedagogisk likestilt barnehagetjeneste. Effekt Den langvarige satsingen på likestillingsvurderte barnehagetjenester i Kvinesdal kommune, har medført økt generelt fokus på likestilling. Særlig fremheves forankringen i planverket som en viktig effekt. Men dette er en effekt av summen av flere prosjekter, og kan ikke tilskrives ett prosjekt alene, og i alle fall ikke prosjektet «Likestilte kommuner », siden forankringen i planverket ble innført før dette prosjektet. Likestillingssatsingen i barnehagene i Kvinesdal kommune har vært del av en bredere likestillingssatsing som har omfattet likestilling på andre grunnlag, slik som etnisitet og likeverdige offentlige tjenester for alle. Det er imidlertid 69 69

76 Oxford Researchs klare inntrykk, at fokus og diskusjonen i Kvinesdal kommune i barnehagesektoren primært har vært på likestilling som kjønnslikestilling. I særlig grad har dette vært fokuset på tjenesteområdet barnehager, hvor forskning har vist at personalet snakket ulikt til gutter og jenter. I barnehagene er det også få menn ansatt. I barnehagesektoren har derfor likestilling i betydelig grad vært fokusert som kjønnslikestilling. Fra likestillingsvurderinger i barnehagesektoren til fokus på likestillingsvurderinger i hele tjenestetilbudet Etter vår vurdering gir Kvinesdal kommune et best practice eksempel på spillover-effekt: Arbeidet med likestillingsvurderinger begynte på et spesifikt tjenesteområde i Kvinesdal kommune i årene , nemlig barnehageområdet. Pr har Kvinesdal kommune en bred tilnærming til likestillingsvurderinger og likestillingsperspektiver i hele sine tjenester. Denne spillovereffekten er ikke resultat av et bestemt prosjekt, men i større grad summen av de ulike likestillingsprosjekter, og særlig prosjektene i barnehagene. Pr har kommunen arbeidet bredt med temaet likestilling og likestillingsvurderinger: På helsestasjonen har det vært fokus på å øke fedres deltakelse i barns oppvekst. Barnehagene har jobbet med at personalet møter og behandler gutter og jenter på samme måte. Kommunen har deltatt i prosjektet "Fritt valg", som retter seg mot skolene. For å sikre at også kvinners mening og stemme blir hørt, har kommunen jobbet med å øke antallet kvinner i kommunestyret. I dagens kommunestyre er det 9 kvinner av 27 representanter. Det er et mål å øke andelen ved neste kommunestyrevalg. Kommunestyret har vedtatt at "Heltid skal være en rettighet, og deltid en mulighet". I forbindelse med å redusere uønsket deltid er kommunen, sammen med Flekkefjord kommune og Sørlandet sykehus, med i prosjektet Turnus som innovasjon. Likestillingsperspektivet er lagt til grunn i hele tjenestetilbudet og i den politiske behandlingen av saker. Kommunene på Agder etablert som praksis å gjøre likestillingsvurderinger av alle saker, som skal behandles politisk, men det varierer hvor godt dette fungerer i praksis. En av våre ekspertinformanter sier, at Kvinesdal trolig er den kommunen på Agder, som er kommet lengst også på dette området: Mitt inntrykk er at Kvinesdal kommune er den kommunen i Agder som er kommet lengst på dette Hva kan vi lære av casen? Faktagrunnlag og bevisstgjøring er avgjørende for en god start Casestudien viser, at det er meget viktig å få et solid faktagrunnlag for å bevisstgjøre at man faktisk har et problem. I Kvinesdal kommune var prosjektet med filming av de barnehageansatte i avgjørende. Generelt mener flere av informantene, at det kan være fruktbart å få hjelp og veiledning av eksterne ressurspersoner, når det gjelder dokumentasjon av situasjonen og utfordringer. Særlig gjelder dette hvorvidt tjenestene er likestillingsvurderte. Det vil være utfordrende for interne i kommunen alene å undersøke egne medarbeidere gjennom observasjoner, intervjuer og liknende. Forankring Casen viser også betydningen av langsiktig arbeid og hvordan prosjektarbeid med å likestille barnehagetjenestene er et langsiktig og kontinuerlig arbeid.

77 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Betydning av politisk gjennomslag Casen lærer oss også viktigheten av lokal politisk og administrativ forankring for å sikre gjennomføringen og implementeringen av likestillingsinnsats og aktiviteter. Casen viser også at likestillingsarbeidet bør forankres i utvalg med politisk gjennomslag og betydning. I 2011 ble organiseringen av likestillingsarbeidet endret. Likestillingsarbeidet i Kvinesdal kommune ble flyttet til formannsskapet. En informant forteller, at dette var en viktig endring. Informanten mener, formannsskapet er en viktigere politisk arena med mer politisk innflytelse. Etter informantens oppfatning er det viktig med et slikt realpolitisk perspektiv. Det er en risiko for at likestillingsvurderinger og likestillingstiltak blir lagt til utvalg uten reell innflytelse. Ressurser og egen koordinator for likestillingsvurderinger Informantene peker på egen koordinator og ressurser til å holde oppe trykket på likestilling, som meget viktig i små- og mellomstore kommuner. Hvis ikke det finnes en koordinator med frikjøpt tid, er det betydelig risiko for at man ikke klarer å holde kontinuitet og at det operative arbeidet med likestillingsvurderinger stopper opp. I alle fall blir man da avhengig av ildsjeler og at disse ikke slutter eller blir utbrente. Lære av andre arbeidsmåter og verktøy Kommunen har lært og latt seg inspirere av andre kommuner og deres arbeid med likestillingsvurderinger i barnehagene. Å ha en likestillingskoordinator mulliggjør kompetansebygging og nettverksaktivitet. Gjennom kontakt med andre kommuner og aktører, har Kvinesdal kommune blitt kjent med nyttige metoder og verktøy. Kilder Beskrivelse av prosjektet til Kvinesdal kommune i kommuneprogrammet likestilte kommuner: Dale, A.L. m.fl. (2011): Regional monitor. FoU-rapport nr. 2/2011, Agderforskning Ellingsen, D. og U-B. Lilleaas (2010): Det gode liv på Sørlandet og tradisjonelle kjønnsroller. Universitetet i Agder, Senter for likestilling. Fedres deltakelse i foreldremøter og samtaler - en undersøkelse i barnehagene i Kvinesdal. KUN Senter for kunnskap og likestilling. Tilgjengelig på: og Hjemmesiden til Kvinesdal kommune: Kvinesdal kommune (Kommunedelplan for likestilling og levekår «Det gode liv Levekår og likestilling Kvinesdal kommune» Likestillingssenteret (2010a): Nye barnehager i gamle spor? Hva gjør vi, og hva vi tror. Status for likestillingsarbeidet i norske barnehager Likestillingssenteret (2010b): Likestilling i barnehagene. Rapport fra fire barnehager i Hedmark

78 Moen, Rose Mari (2009): Jo visst nytter det - Likestilling i det pedagogiske arbeidet i Kvinesdal ». KUN Senter for kunnskap og likestilling. Tilgjengelig på: Nettsiden til Fritt Valg for en nærmere beskrivelse av bakgrunnen for og innholdet i Likestillingskofferten: Kvinesdal kommune (2011): Sak 29/ Sak til Formannsskapet - Saksfremstilling for organisering av likestillingsarbeidet i kommunen. Kvinesdal kommune (2012): Årsrapport for Kvinesdal kommune 2012:

79 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 3. Ældreområdet På ældreområdet omfatter kortlægningen to cases fra hhv. Danmark og Sverige. Den ene case omhandler en enkeltstående kampagne til rekruttering og fastholdelse af medarbejdere på ældreområdet i Aalborg Kommune, hvor kønsperspektivet er tænkt ind i tilrettelæggelsen, men uden at indsatsen i øvrigt er koblet til kommunens overordnede ligestillingspolitik. Den anden omhandler ligestillingsvurdering af hjemmeplejen i Botkyrka Kommun, som blev gennemført som led i en omfattende ligestillingsvurdering af kommunens aktiviteter i syv forvaltninger inden for SKL s Program for Hållbar Jämställdhet og med støtte fra eksterne konsulenter. De to cases illustrerer dermed spændvidden i tilgangen til ligestillingsvurdering i kommunerne. 3.1 GIR DU ET SMIL? KAMPAGNE FOR ÆLDREOMRÅDET I AALBORG KOM- MUNE (DK) I Aalborg Kommune bor der i alt borgere. Kønsfordelingen er næsten ligelig fordelt. Antallet af ældre borgere (67 år eller ældre) er aktuelt personer. Kommunen har siden 1988 haft et ligestillingsudvalg, som arbejder med ligestilling i kommunen og tilrettelægger aktiviteter inden for området. Ligestillingsudvalget udarbejder bl.a. Aalborg Kommunes kønsligestillingspolitik, som i har fokus på følgende temaer: Ligestilling i børnehøjde, Børn og Barsel, Rekruttering og Mangfoldighed i ledelse. I 2007 arbejdede personer i Aalborg Kommune inden for social- og sundhedsområdet, som tæller hjemmehjælpere, SOSU-hjælpere, SOSU-assistenser og sygehjælpere. Kønsfordelingen blandt medarbejderne på SOSUområdet er skæv, idet der er ansat langt flere kvinder end mænd. Der arbejdes til stadighed for i højere grad at udligne denne skævvridning. Den kampagne, som danner grundlag for nærværende case, kan ses som et led i dette arbejde. Kampagnen Gir du et smil blev udviklet i 2008 og lanceret i foråret 2009 på baggrund af et større analysearbejde, som viste, at der var et stort behov for fremadrettet at rekruttere nye målgrupper til ældreplejen heriblandt mænd. Forud for udviklingen af selve kampagnen gennemførte Ældre- og Handicapforvaltningen en interviewundersøgelse med fokus på, hvad forskellige typer medarbejdere, herunder mænd og kvinder, satte særlig stor pris på i arbejdet med ældre. Udviklingen af kampagnen er et godt eksempel på, hvordan man forholdsvis enkelt kan arbejde med ligestillingsvurdering. Casen viser, at fokus på forskellige målgruppers perspektiver også selvom de viser sig at være ens kan være et værdifuldt redskab til at kvalificere det centrale budskab i en kampagne. Casen viser desuden, at konkrete erfaringer med værdien af målgruppeanalyser i forskellige sammenhænge kan være et meningsfuldt skridt på vejen til en mere systematisk brug af ligestillingsvurdering i udviklingen af nye tilbud og kampagner til borgerne Om Gir du et smil? i Aalborg Kommune I efteråret 2007 gennemførte man et større analysearbejde i Ældre- og Handicapforvaltningen i Aalborg Kommune under overskriften Rekruttering og fastholdelse. Analyserne viste blandt andet, at der var et enormt rekrutteringsbehov i ældreplejen. Såfremt man ønskede at fastholde det eksisterende serviceniveau og ikke gjorde en særlig indsats for at øge rekrutteringen såvel som fastholdelsen af eksisterende personale, ville man i løbet af de næste 10 år komme til at mangle over 500 medarbejdere. Samtidig viste analysen, at kønsfordelingen mellem kvinder og mænd i ældreplejen var hhv. 93 og 7 procent. Det betød, at hvis man rekrutterede efter den samme kønsfordeling fremover, skulle 20 procent af en ungdomsårgang vælge at arbejde inden for social- og sundhedsområdet

80 På denne baggrund besluttede styregruppen for projektet, bestående af Ældrechefen, HR-chefen samt områdechefer, at iværksætte en rekrutteringskampagne med særligt fokus på bl.a. mænd og etniske minoriteter. Denne beslutning resulterede i udviklingen af kampagnen Gir du et smil. Kampagnen havde et eksternt såvel som et internt fokus. Tankegangen var, at man ved at styrke de nuværende medarbejderes stolthed og arbejdsglæde både ville øge fastholdelsesgraden og samtidig gøre medarbejderne til positive ambassadører for arbejdet i ældreplejen udadtil og dermed styrke rekrutteringen. Kampagnen blev lanceret i foråret 2009 og bestod i klistermærker, postkort, nøgleringe mv., som blev sendt ud til alle medarbejdere i ældreplejen. Hertil kom en biografreklame, som kørte i alle lokale biografer, busreklamer og streamers på kommunens biler samt en række videoklip/ testimonials fra medarbejdere. Oprindeligt var det tanken, at kampagnen skulle være en engangsforestilling, men logoet med smilet og det tilhørende biografspot findes fortsat på forvaltningens hjemmeside om uddannelse og job på ældreområdet, og klistermærkerne med det smilende logo kan også fortsat ses på kaffekander og vægge rundt omkring på arbejdspladserne Arbejdet med ligestilling Som udgangspunkt for udviklingen af kampagnen gennemførte man en interviewundersøgelse blandt 15 udvalgte medarbejdere heraf fire mænd. Mænd udgjorde således en forholdsvis stor andel af interviewpersonerne set i forhold til andelen af mandlige ansatte. Formålet var at undersøge, hvad medarbejderne så som essensen i det at arbejde med ældre forstået som kernen i den gode arbejdsdag eller det gode arbejdsliv i det hele taget og hvorvidt der var forskel herpå for kvinder og mænd. Undersøgelsen viste imidlertid, at der ikke umiddelbart var nogen forskel på, hvilke værdier mænd og kvinder så i arbejdet, og hvad de fremhævede som værende essensen. For begge køns vedkommende handlede det om nærvær, det at gøre en forskel for andre og aldrig at vide, hvad en given dag vil bringe. Det gjaldt også mændene, som typisk kom fra nedlagte industriarbejdspladser. Svarene var egentlig ret ens, det var ret sjovt. Mændene kom ofte fra slagteriarbejde eller værfts-industri, som ikke er i byen mere hvor vi snakkede meget med dem om, hvordan det var, at lave det som de lavede nu? ( ) Meningen var at høre dem, som egentlig havde taget skridtet hvad er det, de lægger vægt på? Fordi så kunne man jo tage noget af det og slå på i en kampagne. Fx hvis det er mænd, er de fx enormt teknikfikseret og synes det er enormt fedt så kunne man jo tage det? Eller er det som det rent faktisk viste sig den der nærhed og følelsen af at gøre en forskel i hverdagen, som betyder noget? (Kommunikationskonsulent) På baggrund af undersøgelsen fik man således afkræftet, at der var behov for at arbejde med forskellige budskaber til hhv. kvinder og mænd. I sin endelige udformning er kampagnen dermed ikke specifikt målrettet mænd, selvom mænd indgik som en specifik målgruppe, idet det centrale budskab Gir du et smil så får du to tilbage! vurderedes at appellere til både mænd og kvinder. Mænd indgår dog bevidst i fx videoklip/ testimonials for hermed at demonstrere, at budskabet også gælder dem. Budskabet blev efterfølgende testet på flere af ældreplejens arbejdspladser, inden kampagnen for alvor blev rullet ud. Kampagnens endelige udformning skal dog også ses i lyset af en anden væsentlig faktor: Finanskrisen, som ramte samtidig med udviklingen af kampagnen. Det kom til at betyde, at behovet for øget rekruttering og fastholdelse faldt væsentligt. Den forudsete mangel på arbejdskraft blev således mere eller mindre afblæst, hvilket mindskede fokus på rekruttering af nye målgrupper og øgede fokus på fastholdelse ud fra en generel betragtning om, at erfarne medarbejdere er værd at holde på. På den måde kom mændene i praksis til at fylde mindre i tilrettelæggelsen af kampagnen, end det som udgangspunkt var tiltænkt. Kampagnen udgør imidlertid et godt eksempel på, hvordan ligestillingsvurdering forstået som målgruppeanalyse kan være et værdifuldt redskab til at skabe bedre forståelse for modtagerne og dermed et mere kvalificeret tilbud eller kampagnebudskab i dette tilfælde i form af den indledende interviewundersøgelse, som havde særligt fokus på mænds syn på værdien af arbejdet med ældre. Det gælder også, selvom man i Ældre- og Handicapforvaltningen

81 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder i Aalborg Kommune ikke som sådan arbejder med ligestillingsvurdering som en fast procedure, men mere ad hoc. De to konsulenter, som står bag udviklingen af kampagnen, vurderer, at netop det at kende målgruppen, deres perspektiver og præferencer, er en essentiel del af det at udvikle gode og mere virkningsfulde tilbud til borgerne. Som et andet eksempel på denne fremgangsmåde fortæller den ene af de to konsulenter, at man også i forbindelse med udviklingen af kommunens nye seniorpolitik har anvendt målgruppeanalyse og interviewundersøgelser med henblik på at udvikle bedre og mere dækkende tilbud til borgerne. Således har man fx sikret, at der i kommunens aktivitetscentre ikke blot er tilbud om at strikke, hækle og brodere, men også andre typer aktiviteter, som i højere grad tiltrækker mænd der ellers havde for vane at blive hjemme. Det er jo inputtet fra brugerne, som skal anvende tilbuddet, vi skal have kontakt med. Så det er med at gå ud at spørge dem. Hvad er det de mennesker uanset køn og alder osv. hvad er det, de ønsker og gerne vil have? Så vi ikke laver et kommunalt tilbud inden for lovens rammer, fordi vi måske ikke har fantasi til at tænke andet. Så vinder vi hele vejen rundt. (Udviklingskonsulent) Konsulenterne pointerer dog ligeledes, at det er helt afgørende, at ambitionen om ligestilling kobles direkte til øvrige målsætninger og fokuspunkter i arbejdet. Det må ikke være noget, der blot dikteres oppefra, løsrevet fra forvaltningens øvrige dagsorden. Konsulenterne ser således et stort potentiale i at tydeliggøre, hvordan det konkret kan give mening at arbejde med ligestillingsvurdering, og hvad man kan opnå. Men såfremt ligestillingsvurdering skal være en mere integreret del af forvaltningsarbejde, kræver det en målrettet indsats, hvor også den nærmeste ledelse er med til at sætte denne dagsorden. Som det er i dag, er det et stort arbejde alene at sikre, at de meldinger og beslutninger, der kommer fra det tværgående ligestillingsråd, også siver hele vejen ned i organisationen og forekommer relevante og meningsfulde. Det er jo typisk i samarbejdsudvalgene, at sådan noget kommer ud igennem systemet og siver ned igennem, og så er spørgsmålet, om de enkelte ledere og medarbejderrepræsentanter tager det med ud i deres områder. Der er meget, der kan sies fra. Det er ikke altid, at det der besluttes i toppen, det kommer ud i bunden ( ) Og hvad har relevans når man sidder i en fagforvaltning, og når man er konsulenter, som vi er? Hvad er det, der er nødvendigt at få noget at vide om for at kunne udføre sit arbejde? (Udviklingskonsulent) Vi taler om vores brændende platform flere ældre, flere ældre handicappede, flere komplicerede diagnoser, færre ressourcer det er jo fælles for alle kommuner. Der er så flere løsninger ( ) Ligestillingsaspektet er ikke et mål i sig selv, men kan være en del af en løsning, som man skal huske at tænke ind. (Kommunikationskonsulent) Resultater og effekter Konkret er Aalborg Kommune gået fra i 2009 at have 214 mænd ansat i kategorien SOSU-personale til at have 377 mænd i Efterfølgende er dette tal dog faldet til 252 mænd i Om stigningen i antallet af mandlige ansatte skyldes kampagnen eller det tidsmæssige sammenfald med finanskrisen, er vanskeligt at vurdere. Der er dog ingen tvivl om, at finanskrisen har bevirket, at rekrutteringsgrundlaget er blevet væsentligt forøget, også i forhold til mænd. Herudover kan man forestille sig, at den generelle ændring i fokus på ældreområdet fra pleje til rehabilitering også kan være med til at tiltrække flere mænd. I Aalborg Kommunes nye kønsligestillingspolitik er det fremhævet som en særskilt indsats, at der skal udvikles initiativer for at fastholde det underrepræsenterede køn inden for SOSU-området samt blandt lærere og pædagoger Hvad kan vi lære af casen? Det er afgørende, at udvikling af kampagner og tilbud er baseret på undersøgelser af målgruppernes faktiske adfærd, perspektiver og præferencer frem for forestillinger herom der kan vise sig at være sammenfald, hvor man troede der var forskel, og omvendt. Man kan arbejde med ligestillingsvurdering på mange måder men der ligger et stort potentiale i at opnå en øget bevidsthed om tilgange og effekter heraf ift. kvaliteten af de tiltag, man udvikler

82 Set fra fagforvaltningens synspunkt er det afgørende, at ligestillingsperspektivet konkretiseres og kobles aktivt til de brændende platforme, som udgør ledetrådene i udviklingsarbejdet ligestilling kan være en del af en løsning, men vækker sjældent genklang som et mål i sig selv i konkurrencen med øvrige dagsordener. Kilder Ældre- og Handicapforvaltningens hjemmeside om uddannelse og job på ældreområdet: kommune.dk/om_kommunen/forvaltninger/aeldre-handicapforvaltningen/ud- DANNELSE-OG-JOB-AELDREOMRAADET/Sider/uddannelse-og-job-paa-aeldreomraadet.aspx Gir du et smil biografreklame: Rekruttering og fastholdelse, Ældre- og Handicapforvaltningen, Aalborg Kommune 2007 Rapport + Bilag Interviewpersoner Anders Lystrøm, kommunikationskonsulent, Ældre- og Handicapforvaltningen, Aalborg Kommune Susanne Jensen, udviklingskonsulent, Ældre- og Handicapforvaltningen, Aalborg Kommune 3.2 JÄMSTÄLLD HEMTJÄNST I BOTKYRKA KOMMUN (SE) Botkyrka kommun är en av 25 kommuner i Stockholms län. Botkyrka kommun har arbetat med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter under flera års tid och är också kommunens största arbetsgivare. En av verksamheterna som legat i fokus för jämställdhetsintegreringen är vård- och omsorgsförvaltningen, som valts ut som exempel för denna fallstudie. Utvecklingsarbetet har omfattat den medborgarnära biståndsbedömningen inom vård- och omsorgsförvaltningen och bl.a. inneburit en gender budget-analys av hemtjänsten. Analysen syftade till att undersöka hur kommunens ekonomiska resurser för hemtjänst fördelas mellan män och kvinnor. Arbetet med att kartlägga och jämställdhetssäkra biståndsbedömningen har bidragit till en ökad medvetenhet hos vård- och omsorgsförvaltningens handläggare om den snedvridna resursfördelning som existerar på området i dagsläget. Nya rutiner och arbetssätt har implementerats för att på sikt öka jämställdheten i resursfördelning mellan kvinnor och män. Mer information om jämställdhetsintegreringsarbetet följer i de kommande avsnitten. Först beskrivs Botkyrka kommuns struktur och mål och därefter arbetet med jämställdhetsintegering. Sist beskrivs satsningarnas resultat och effekter. Botkyrka kommuns vård- och omsorgsarbete Botkyrka kommuns högsta beslutande organ är kommunfullmäktige som består av folkvalda politiker. Kommunens övergripande politiska mål och ambitioner återfinns i kommunfullmäktiges flerårsplan för tidsperioden som är utgångpunkten för kommunens styrsystem. Flerårsplanen är uppdelad i sex målområden: 1. Medborgarnas Botkyrka 2. Framtidens jobb 3. Välfärd med kvalitet för alla 4. Grön stad i rörelse 5. Kultur och kreativitet ger kraft 6. En effektiv och kreativ kommunal organisation

83 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Kommunstyrelsen är det högsta verkställande organet, som tillsammans med nio nämnder ansvarar för den verksamhet som kommunen bedriver. Varje nämnd sätter upp målsättningar inom det egna ansvarsområdet och består av en eller flera förvaltningar som sköter den löpande verksamheten. Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig för att fatta politiska beslut om äldre- och handikappomsorg, bland annat när det gäller personärenden om hemtjänst och omsorg. Den har som främsta uppgift att ge stöd och service till äldre, personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Enligt svensk lagstiftning krävs det en ansökan från den enskilde för att få tillgång till de tjänster som vård- och omsorgsförvaltningen tillhandahåller. Utöver beslut om stöd och service ansvarar förvaltningen för vård- och omsorgsboendens matlagning och för ekonomiska bidrag till individer som behöver anpassa sin bostad på grund av funktionsnedsättning Om Jämställd hemtjänst i Botkyrka Kommun Jämställdhet omnämns i ett av de sex målområdena; Medborgarnas Botkyrka, i form av målet att Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter 43. Sedan år 2009 återfinns även mål för jämställdhet i Botkyrka kommuns Strategi för ett jämställt Botkyrka. Kommunens jämställdhetsstrategi utgår från ett övergripande mål om att jämställdhet ska genomsyra all kommunal verksamhet och samhällsplanering i Botkyrka kommun 44. Strategin fastslår att kommunen ska bidra till jämställdhet som arbetsgivare, politisk organisation och utförare av serviceverksamhet till kommunens medborgare. Jämställdhetsintegreringen av Botkyrka kommun syftar till att vid planering, styrning, fördelning av resurser och genomförande av kommunens verksamheter motverka genusordningar som leder till ojämlika villkor för flickor respektive pojkar, kvinnor respektive män med olika social och etnisk bakgrund 45. Kommunen har som mål att: Skapa en verksamhet på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män. Målet innebär att resursfördelningen mellan könen ska göras på lika villkor, samt att målen inom ramarna för det ordinarie styrsystemet ska uppnås för båda könen. Bidra till att de jämställdhetspolitiska målen uppfylls. De jämställdhetspolitiska målen ska, där det är relevant, konkretiseras inom ramarna för det ordinarie styrsystemet och ligga till grund för verksamheten på samtliga nivåer. Botkyrka kommuns policy mot hedersrelaterat våld och förtryck utgör ytterligare en del i arbetet med jämställdhet. Policyn syftar till säkerställande av att alla kvinnor och män, flickor och pojkar får sina fri- och rättigheter tillgodosedda. Till grund för arbetet ligger mål om ökad kunskap om hedersrelaterat våld och skapande av förutsättningar för aktivt, förebyggande arbete Jämställdhetsintegreringsarbetet Sedan upprättandet av Botkyrka kommuns jämställdhetsstrategi år 2009 har ett omfattande arbete med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter ägt rum. En stor del av Botkyrka kommuns arbete med jämställdhetsintegrering har genomförts inom SKL:s Program för Hållbar Jämställdhet. Jämställdhetssäkring av Botkyrka kommuns styrsystem utgjorde utgångspunkt för projektet och syftade till att göra all planering och uppföljning, redovisning och analys baserad på individbaserade, könsuppdelade uppgifter. För att möjliggöra detta genomfördes en omställning av kommunens datasystem och statistiska verktyg. Kön infördes som indelningsgrund i brukarundersökningar och styrdokument, ny statistik togs fram och personalen utbildades i det nya systemet. Då könsuppdelad statistik redan fanns inom vård- och omsorgsförvaltningen kunde enheten gå vidare till processens nästa steg redan i jämställdhetsintegreringens initiala skede. Biståndsbedömningsmallar, handläggningsrutiner, pedagogisk dokumentation, bemötande och riktlinjer var några faktorer som utgjorde 43 Botkyrka kommun Botkyrka kommun Ibid

84 utgångspunkt för jämställdhetsintegreringen. I följande avsnitt beskrivs de använda metoderna och tillvägagångssätten närmare Dokumentation av resultat och effekter Metoder och tillvägagångssätt inom vård och omsorg I augusti år 2009 inledde Botkyrka kommun en jämställdhetssäkring av vård- och omsorgsförvaltningens biståndsbedömning. Målet med arbetet har varit att säkra en rättssäker verksamhet och säkerställande av jämställd bedömning. Arbetet har genomförts i två steg, år och år 2013, och har bestått av följande moment: Ärendegranskning: En förstudie i form av granskning av ärenden och beslut Utbildning: Jämställdhetsutbildning för samtliga biståndsbedömare Processutvärdering: Extern utvärdering av projektet Först genomfördes en förstudie i form av ca 40 utredningar där det totala antalet fördelade insatser till kvinnor respektive män undersöktes. Materialet från förstudien användes även vid utbildning av samtliga biståndsbedömare vid vård- och omsorgsförvaltningens bedömarenhet. Utbildningen innefattade såväl teoretiska som praktiska inslag med fokus på jämställt bemötande och bedömning. En praktisk del var att ge biståndshandläggarna möjlighet att granska varandras utredningar utifrån ett genusperspektiv. Analysen fokuserade främst på hur brukarens intressen, aktuella tillstånd och sociala situation beskrevs i ärenden, samt kvantitativa inslag så som utredningarnas omfattning och de beslutade insatserna. Gender budget-analys Under åren 2009 och 2010 samarbetade Botkyrka kommun med tre externa nationalekonomer. Dessa fick i uppdrag att genomföra en gender budget-analys i syfte att undersöka hur hemtjänsten inom kommunen fördelas mellan könen ur ett kostnadsperspektiv. Gender budget-analys är en strategi som används för att synliggöra människorna bakom siffrorna och åskådliggöra vilken effekt fördelningen av resurser får för kvinnor och män. En genusanalys av budgeten kan visa om och hur de olika könsgrupperna påverkas av ekonomiska beslut och om de offentliga resurserna fördelas på ett jämställt sätt, samt möter kvinnors och mäns behov och preferenser. Gender budgetanalysen av Botkyrka kommuns hemtjänst syftade till att fungera som underlag för den fortsatta verksamhetsutvecklingen och budgetarbetet. Det empiriska materialet för analysen var en granskning av bedömningsprocessen för 28 personer, hälften kvinnor och hälften män, som ansökt om hemtjänst från Botkyrkas vård- och omsorgsförvaltningen under år Bedömningsprocessen omfattar i sig tre olika faser där ett genusperspektiv kan tänkas påverka om och i vilken omfattning individer kommer att erhålla hemtjänst. Den första handlar om den sökande individens ansökan och hur denna uttrycker och synliggör sina behov, den andra om handläggarens bemötande och bedömning och den tredje om hemtjänstpersonalens utförande och bemötande. Till grund för gender budget-analysen låg handläggarens bemötande och bedömning. Vid analys har besluten gällande hemtjänst granskats utifrån akternas struktur om tio rubriker, innefattande den sökandes situation och förutsättningar. Bland annat har den sökandes hälsotillstånd och sociala situation, vilka insatser individen ansökt om eller avsagt sig och handläggarens beslut i ärendet granskats. För att få en bredare bild av de sökande individernas situation kartlades även variablerna bostadsförhållande (samboende/ensamboende), sociala relationer, familjestruktur och graden av ohälsa. Variablerna ålder, etnicitet och bostadstyp var inte möjliga att kartlägga på grund av bristfällig information till följd av avidentifierade ärendehandlingar. Organisering av jämställdhetsintegreringen Botkyrka kommuns arbete med jämställdhet är starkt förankrat på politisk nivå genom politiska mål och direktiv om hur arbetet ska fortskrida. Kommunledningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för att leda, samordna

85 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder och stödja arbetet med jämställdhet inom kommunen. Förvaltningen har innehaft ansvaret för kommunens jämställdhetsarbete inom SKL:s Program för Hållbar Jämställdhet och bland annat skött dokumentation och rapportering. Botkyrka kommuns arbete med jämställdhetsintegrering dokumenteras främst i kommunens årliga verksamhetsberättelse. Inom vård- och omsorgsförvaltningen utgör brukarenkäter ett viktigt instrument för resultatmätning. Dessa behandlar brukarnas behov, preferenser och upplevelser av kommunens medborgarservice och fångar upp betydande kvalitetsaspekter. Utifrån brukarenkäternas resultat kan brister gällande kommunens tjänster urskiljas och åtgärder vidtas. Chefer och handläggare har utgjort främsta målgrupp för arbetet med jämställdhetsintegrering. Områdeschefen för vård och omsorg och chefen för bedömarenheten utgjorde beställare för arbetet med jämställdhetssäkring av biståndsbedömningen inom kommunen och varit drivande i projektet. Samtidigt har den främsta utmaningen i arbetet med jämställdhetsintegrering inom vård- och omsorgsförvaltningen har varit den höga personalomsättningen. Till följd av omfattande omstruktureringar och förändringar i personalstyrkan de följande åren lades det jämställdhetsintegrerande arbetet åt sidan fram till år 2012 då en ny chef på bedömarenheten tillsattes. Inom vård- och omsorgsförvaltningen har arbetet fokuserat på handläggningsrutiner av ärenden för en mer jämställd bedömning. De har dock inte haft tid och möjlighet till utbildningstillfällen då de diskuterat generella jämställdhetsfrågor inom enheten. Dagens jämställdhetsarbete I och med de omfattande omorganisationerna och personalförändringarna inom förvaltningen försvann mycket av den personbundna kunskap som förvärvats i arbetets initiala fas. De strukturella förändringarna resulterade i att jämställdhetsintegreringen av vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter blev vilande fram till hösten år I oktober år 2013 togs arbetet upp på nytt och i dagsläget arbetar förvaltningen med att återuppta och bygga vidare på 2010 års kunskaper i samverkan med en ny konsult. Sedan arbetet återupptogs har bland annat jämställdhetsexperten Gertrud Åström deltagit i förvaltningens jämställdhetsarbete och bidragit med viktiga lärdomar från ett liknande projekt inom Malmö kommun. Gertrud Åström har bland annat granskat förvaltningens styrsystem, verksamhetsplan och övriga styrdokument, samt kommit med förslag på hur styrsystem och arbetssätt kan reformeras och hur jämställdhet kan integreras i dessa delar. Hon har även bidragit med kunskap om hur jämställdhetsarbetet kan förankras på handläggarnivå inom förvaltningen. Samtliga socialtjänst- och LSS-handläggare har under hösten tagit del av ett utbildningspaket på två heldagar vilka resulterat i att handläggarna numera har en checklista integrerad i sitt dagliga arbete, vid författande av utredningar och hembesök. För tillfället planerar förvaltningens ledning en förbättrad utredningsstruktur och en granskningsmall som följer förvaltningens handläggningsrutiner. Jämställdhetsperspektivet utgör således utgångpunkt för ett omfattande kvalitetsarbete inom förvaltningen i dagsläget Resultat och effekter Förändrade rutiner och arbetssätt Samtliga biståndshandläggare har deltagit vid två heldagsutbildningar och en checklista har implementerats i handläggarens dagliga bedömningsarbete för att säkerställa att samtliga i personalen integrerar ett jämställdhetsperspektiv i beslutandeprocessen. Arbetet med att jämställdhetssäkra biståndsbedömningen har bidragit till att en rad könsmönster synliggjorts. För att motverka en fortsatt ojämlik bedömning och resursfördelning har vissa förändringar genomförts i biståndsbedömarnas handläggning. Beskrivningen av brukarens situation i utredningar har förändrats genom exkluderande av könsstereotypa ord och beskrivningar av den sökande. Tidigare beskrevs oftast äldre kvinnor som osäkra, otrygga, oroliga och rädda i utredningarna medan män beskrevs som orkeslösa och trötta vid ansökan om hemtjänstinsatser. I dagsläget finns en ökad medvetenhet kring dessa typer av beskrivningar. En avidentifiering av kön vid biståndsbedömarnas ärendegranskning har även genomförts i syfte att den sökandes kön inte ska kunna påverka beslutet vid bedömning. Denna reform, i kombination med en mer jämlik beskrivning av den sökandes 79 79

86 situation och välmående, utgör ett viktigt steg i arbetet för en mer jämställd bedömning av kvinnors och mäns ansökningar. Förändring i inställning och beteende En extern processutvärdering av utbildningsinsatserna som genomfördes år visade att många av utbildningsdeltagarna tidigare inte hade reflekterat kring jämställdhet i sitt arbete. Många av deltagarna uttryckte åsikter om att vi lever i ett jämställt samhälle och att brukarna av kommunens tjänster troligtvis inte reflekterar över om kommunens medborgarservice är jämställd eller inte. Flertalet av de medverkande ställde sig även kritiska till arbetet med jämställdhetsintegrering och ansåg det tjatigt och överdrivet. Efter att ha deltagit vid några av satsningens utbildningstillfällen förändrades handläggarnas inställning till förvaltningens arbete med jämställdhet. Flera av deltagarna såg utbildningstillfällena som ett forum som förhoppningsvis skulle leda till utveckling genom ny kunskap och nya insikter 46. De flesta såg även positivt på att analysera sitt eget arbete i syfte att identifiera eventuella mönster i biståndsbedömningarna. Särskilt tydlig var beteendeförändringen hos utbildningsdeltagarna vid de två sista utbildningstillfällena. Under de initiala utbildningstillfällena ansåg en majoritet av de deltagande att de inte gjorde skillnad på män och kvinnor i sina utredningar och bedömningar. Efter att ha genomgått utbildning i jämställd biståndsbedömning kom dock allt fler att reflektera kring att de kanske omedvetet behandlar och bedömer kvinnors och mäns ansökningar olika. Utbildningstillfällena bidrog även till en ökad medvetenhet om genusmönster hos samtliga deltagare. Särskilt tydliga blev mönstren vid granskningen av förvaltningens bedömningar. Metoden bidrog till identifiering av detaljer som inte åskådliggjorts tidigare och resulterade i ändrade rutiner och arbetssätt samt en ökad medvetenhet kring olika synsätt och upplevelser av jämställdhet. Flera deltagare menade att utbildningen resulterade i en ökad medvetenhet om sitt skritliga språk i bedömningsprocessen och att de numera arbetar medvetet för en mer jämställd bedömning. Utbildningsinsatsen anses ha ökat medvetenheten och kunskapen kring jämställdhetintegrering hos bedömarenhetens handläggare, samt bidragit med verktyg för granskning av biståndsansökningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Gender budget-analys av kommunens hemtjänst Vid genomförandet av en gender budget-analys kunde tydliga skillnader identifieras med avseende på kön. Ett mer omfattande hemtjänstbehov kunde lokaliseras hos kommunens kvinnor till följd av dålig hälsa och bristfällig hjälp från sin partner. Analysen påvisade även att kvinnor utför obetald hemtjänst i större utsträckning än män. Den ojämna fördelningen av anhörigomsorg ligger i mångt och mycket i linje med tidigare nationella kartläggningar på området. Den obetalda äldreomsorgen, vilken utförs av familjemedlemmar, släktingar eller andra närstående, uppmäts till ca 70 procent av all omsorg till hemmaboende i Sverige. 70 procent av de som tillhandahåller obetald anhörigomsorg får hjälp av en kvinna och endast 30 procent av en man. Forskning visar även på att män i stor utsträckning får äldreomsorg av sin hustru medan kvinnor hänvisas till kvinnliga släktingar eller äldreomsorgen. 47 Gender budget-analysen av hemtjänsten i Botkyrka kommun resulterade i en schablonartad uträkning av värdet på den obetalda omsorgen inom kommunen, vilket uppmättes till 355 miljoner kronor. Av dessa 355 miljoner beräknas den kommunala hemtjänsten utgöra ca 30 procent medan de resterande 70 procenten utgörs av obetald äldreomsorg. Av den obetalda anhörigomsorgen beräknas 70 procent, 174 miljoner kronor, utföras av kvinnor och resterande 30 procent, 75 miljoner kronor, av manliga familjemedlemmar eller släktingar. Kvinnor beräknas således utföra obetald anhörigomsorg till ett värde av 100 miljoner kr. mer per år i Botkyrka kommun. Skillnader i hälsotillstånd och resursfördelning Ohälsa och skröplighet är de faktorer som främst avgör om en person tilldelas insatser från hemtjänsten. Inom Botkyrka kommun är hälsotillståndet generellt sämre hos kvinnor än hos män och dessa får således mer hemtjänst 46 Mångkulturellt centrum Szebehely 2005

87 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder än män sett till antalet timmar. De 28 granskade undersökningarna visade att de 14 kvinnorna sammanlagt erhöll 558 timmar hemtjänst i månaden, vilket kan jämföras med de 14 männens 308 timmar per månad. I genomsnitt erhöll kvinnor och män 40 respektive 22 timmar hemtjänst per månad. Vilka tjänster hemtjänsten består i skiljer sig mellan könen. Kvinnors hemtjänst består främst i hjälp med personlig omvårdnad som dusch och påklädning, medan män får mer hjälp med hushållsarbete såsom matlagning och inköp, bäddning, diskning, sophantering, tvättning, städning och fönsterputsning. Författarna av gender budget-analysen menar att skillnaderna troligtvis beror på att män har svårare att utföra hushållssysslor som traditionellt utförts av kvinnor. Det faktum att kvinnor generellt sett lider av sämre hälsa bör dock innebära att dessa innehar ett större behov av hjälp med de servicetjänster som främst männen erbjuds i dagsläget. Kommunens matleveranser till äldre är ytterligare en insats som granskats inom ramarna för gender budget-analysen. Analysen påvisade att kvinnor fick fler matleveranser än män, vilket tyder på att kvinnor äter mer massproducerad mat av sämre kvalitet. Resultatet kan bland annat härledas till att kvinnor får mindre hjälp av hemtjänsten med hushållssysslor så som matlagning, matinköp och diskning. Vad gällde män som var samboende med en kvinna visade resultaten på att dessa i högre grad fick maten tillagad av sin partner. De äldres boendesituation var ytterligare en faktor som påverkade graden av hushållsarbete som utfördes av den kommunala hemtjänstpersonalen. Ensamboende män var den grupp som erhöll mest omfattande extern hjälp med hushållsarbete. Dessa fick i stor utsträckning hjälp med hushållsarbete från kvinnliga familjemedlemmar eller släktingar, men även från den kommunala hemtjänsten. Samboende män fick däremot hushållsarbetet utfört av sina fruar i hög utsträckning. Samboende kvinnor fick främst hjälp med hushållsarbetet av hemtjänsten och dessa erhöll mer extern hjälp än ensamboende kvinnor inom Botkyrka kommuns äldreomsorg. Skillnader i beslutsfattande och snedvriden kostnadsfördelning Gender budget-analysens resultat påvisade även skillnader i handläggarnas beslutsfattande om hemtjänst. Beslut som gällde kvinnor var i genomsnitt kortare och behövde således omprövas tidigare än hemtjänstbeslut som gällde män. Samtliga män som ingick i studien beviljades hemtjänst i ett helt år medan flera av de ingående kvinnorna endast erhöll beslut om hemtjänst för de kommande tre eller sex månaderna. Vid granskning av kostnadsfördelningen mellan män och kvinnor kunde en snedvridning identifieras. En prissättning av hemtjänsttimmarna utifrån förvaltningens hemtjänstkostnad (358 kronor/timme år 2008) påvisade att de 14 kvinnorna tillhandahöll hemtjänst för kr per månad (64 procent) och männen endast kr per månad (36 procent). Detta tror gender budget-analysens författare framförallt beror på det högre ohälsotalet hos kommunens kvinnor. Effekter Det faktum att arbetet med jämställdhetsintegrering inom vård- och omsorgsförvaltningen främst bidragit till förändringar i bedömarenhetens biståndsbedömning är det inom detta område de främsta effekterna kunnat urskiljas. Utbildningsinsatsen som genomfördes år fick effekt på de deltagande handläggarnas beteende och förhållningssätt vid vård- och omsorgsförvaltningens biståndsbedömning. Handläggarna erhöll en ökad medvetenhet kring hur de praktiskt arbetar, hur fördelningen ser ut och vilka mönster som kan urskiljas i utredningar och bedömningar med avseende på kön. Den ökade medvetenheten, uppmärksamheten och reflektionen hos handläggarna resulterade i en förändring av skriftspråk och beskrivning av brukarens sociala situation i utredningar. Utbildningsinsatsen bidrog även till en ökad medvetenhet kring vilka frågor man väljer att ställa, hur man ställer dem samt till vilka individer man riktar frågorna vid hembesök. Utbildningarna resulterade även i ett ökat ifrågasättande av resursfördelningens rättssäkerhet och de kommunala invånarnas nyttjande av förvaltningens tjänster bland de deltagande individerna. Dessa frågor hade förvaltningens medarbetare inte reflekterat kring tidigare och utbildningstillfällena bidrog således till en ökad reflektion kring beteende ur ett genusperspektiv. Utbildningstillfällena bidrog även med ökad kunskap om vad inkluderande av ett 81 81

88 jämställdhetsperspektiv kan innebära för ett biståndsbeslut. De kunskaper som förvärvades vid utbildningarna kan således anses ha haft effekt på det dagliga arbetet inom vård- och omsorgsförvaltningen. Trots Botkyrka kommuns omfattande arbete med jämställdhet kvarstår stora skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män i viktiga frågor så som utbildning, arbetsmarknad och hälsa. Kommunen kan i dagsläget inte anses jämställd då kvinnor och män inte har samma makt att forma sina egna liv och det samhälle de bor i. Kommunen har dock kommit en bra bit på vägen i arbetet med jämställdhet och ett jämställdhetsperspektiv finns integrerat i kommunens styrdokument, mål och strategier. Flera av kommunens förvaltningar arbetar med jämställdhetsintegrering och näst intill all statistik är i dagsläget könsuppdelad i syfte att ökad kunskapen och medvetenheten kring de skillnader som fortfarande existerar mellan könen Vad kan vi lära av denna fallstudie? En av de viktigaste lärdomarna från arbetet har varit att få jämställdhetsperspektivet integrerat i verksamheten och hållbart över tid. De omfattande omorganisationerna och personalförändringarna gav vård- och omsorgsförvaltningen viktiga lärdomar om vikten av parallella processer i utvecklingsarbetet. Ett jämställdhetsperspektiv måste finnas integrerat i verksamhetens samtliga rutiner för att finnas kvar även om personalen inte gör det. De främsta lärdomarna och rekommendationen från arbetet med jämställdhetsintegrering är således att Integrera arbetet genom konkreta åtgärder med koppling till rutiner och arbetssätt, så som mallar och listor att utgå från i det dagliga arbetet. På det sättet säkerställs jämställdhetsperspektivet och arbetet överförs enkelt till nya medarbetare. Implementera jämställdhet i kärnverksamheten och arbeta medvetet och regelbundet för att få det till en naturlig del av den ordinarie verksamheten. Det är lätt hänt att arbetet med jämställdhet enbart blir ett projekt och sidospår som pågår under en begränsad tidsperiod. För att skillnader ska kunna identifieras och åtgärdas är förekomsten av könsuppdelad statistik en betydande faktor, liksom informationsspridning om nulägessituationen till personalen. Chefen för enheten för biståndsbedömning tror även att de nyligen implementerade checklistorna kommer att utgöra ett framstående verktyg i kampen för en jämnare resursfördelning mellan kvinnor och män. Källor Azix, M. (2010). Hållbar jämställdhet, Utvärdering av pilotprojektet Jämställdhetssäkring av biståndsbedömningen i Botkyrka kommun. Mångkulturellt centrum. Botkyrka kommun (2009). Strategi för ett jämställt Botkyrka. Botkyrka kommun (2010). Jämställdhetssäkring av biståndsbedömningen inom vård och omsorg projektrapport. Botkyrka kommun (2010). Slutrapport Jämställdhetssäkring av Botkyrka kommuns styrsystem. Botkyrka kommun (2013). Flerårsplan en plan för hållbar utveckling. Botkyrka kommun (2013). Jämställdhet i Botkyrka lärande exempel. Botkyrka kommun (2013). Resultatrapport, Program för Hållbar Jämställdhet. Osika, I., Klerby, A. & Osika, M. (2010). Hemtjänsten i Botkyrka kommun En gender budget analys. SKL:s Program för hållbar jämställdhet. Szebehely, M. (2005). Anhörigas betalda och obetalda äldreomsorgsinsatser. I Forskarraporter till jämställdhetspolitiska utredningar, SOU 2005:66. Stockholm: Fritzes.

89 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Respondenter Beatrice Nordebrink, chef bedömarenheten vård- och omsorg i Botkyrka kommun Anna Giotas Sandquist, enhetschef vård och omsorg, kommunledningsförvaltningen 83 83

90

91 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 4. Sundhed og forebyggelse Kortlægningen omfatter fire cases inden for området Sundhed og forebyggelse: To fra Danmark, en fra Sverige og en fra Finland. De to cases fra Danmark omhandler konkrete projekter, som har fokus på hhv. mænd med alkoholproblemer og drenge i uddannelsessystemet som særlige målgrupper. Den finske case omhandler en indsats målrettet kvinder med alkoholproblemer, mens den svenske case er et eksempel på en helhedsorienteret tilgang til ligestillingsvurdering af personalemæssige forhold såvel som den borgerrettede service i et kommunalt sundhedscenter som led i SKL s kommuneprogram. De udvalgte cases illustrerer således, hvordan man har arbejdet med at målrette en indsats til hhv. mænd og kvinder med samme grundlæggende problemstilling i form af et problematisk alkoholforbrug (hhv. Københavns Kommune og Vanda Stad), samt hvordan man i to forskellige sundhedscentre har grebet arbejdet med kønsligestilling vidt forskelligt an (hhv. Forebyggelsescenter Amager/Københavns Kommune og Hässleby Vårdcentral/Stockholms län). 4.1 DRENGE UDDANNELSE ROSKILDE (DUR): SUNDE LIVSSTILSVANER ROS- KILDE KOMMUNE (DK) Roskilde kommune er en mellemstor kommune i Danmark med ca indbyggere. Af disse går omkring 17 % i grundskolen eller er i gang med en ungdomsuddannelse. Roskilde Kommune gennemfører DUR-projektet (Drenge Uddannelse Roskilde) fra DUR-projektet består af seks delprojekter, heriblandt Sunde livsstilsvaner. Baggrunden for DUR-projektet er, at statistikker viser, at drenge er overrepræsenterede i den gruppe, der ikke gennemfører en ungdomsuddannelse, samt at drenge præsterer dårligere til afgangsprøver i folkeskolen end piger i alle fag på nær matematik. Derfor har Roskilde Kommune udviklet et projekt målrettet disse drenge for at hjælpe dem til at klare sig bedre i skolen og ved ungdomsuddannelserne. Projektet er et led i regeringens uddannelsespolitiske mål om, at 95 % af hver årgang i 2015 skal gennemføre en ungdomsuddannelse. Det forventes, at drenge og 500 medarbejdere i uddannelsessektoren og de offentlige myndigheder berøres af projektet i løbet af projektperioden. Kirke- og Ligestillingsministeriet har i maj 2012 bevilget 2,1 mio. kr. til DUR-programmet fra puljen til fremme af ligestilling. Delprojektet Sunde Livsstilsvaner har til formål at motivere drengene til en aktiv skolegang. Aktiviteterne har ligeledes til formål at skabe øget trivsel for drengene i hverdagen. Projektet er udarbejdet for at hjælpe udfordrede drenge, men indsatserne iværksættes for hele skoleklasser, dels for ikke at stigmatisere de udfordrede drenge, dels fordi det er praktisk mest hensigtsmæssigt. Det betyder, at det er muligt både at måle på drenge og pigers udbytte af indsatserne Om Drenge Uddannelse Roskilde (DUR): Sunde livsstilsvaner i Roskilde Kommune Om DUR-projektet DUR-projektet er udviklet i flere faser. Indledningsvis har samarbejdspartnerne gennemført en række dialogprocesser, hvor køn var et væsentligt fokuspunkt for udvikling af fremgangsmåde og arbejdsmetoder i projektet. Hensigten var at identificere en række delområder, hvori der findes potentiale for at løse problemerne. Delområderne blev udvalgt på baggrund af forskningsresultater, drøftelser med ekspertorganer samt tidligere projekterfaringer. Dernæst blev en pilotfase igangsat. Formålet hermed var at foretage en foranalyse af delområderne for at indsamle 85 85

92 erfaringer fra praksisdeltagerne samt at skitsere et koncept for praksisløsninger. Derefter blev delområderne videreudviklet af projektlederne i samarbejde med forskere og udmøntet i et projektdesign og en projektplan for de enkelte projekters gennemførelse. Ti pilotprojekter blev iværksat. I løbet af pilotfasen blev der yderligere skåret ned til otte projekter og endelig til seks projekter inden afprøvningsfasen. Der blev i høj grad taget udgangspunkt i, hvad de enkelte aktører (undervisere/lærere) identificerede som de væsentligste problemstillinger. Det var vigtigt, at aktørerne var med til at udvælge projekterne, således at der blev skabt ejerskab. I løbet af 2013 overgik projektet til spredningsfasen, hvor der er udpeget en tovholder/projektleder på skolerne for hver indsats. Hver indsats er tilpasset den lokale kontekst på den pågældende skole, og indsatserne afviger derfor fra skole til skole. DUR-projektets resultater er i skrivende stund ved at blive forankret i en ny uddannelsesaftale i regi af Roskilde Campus. Roskilde Campus er et samarbejdsforum med repræsentanter fra 17 uddannelsesinstitutioner og myndigheder i Roskilde. Roskilde Campus har i de senere år bevæget sig i retning af et mere forpligtende samarbejde med en række udviklingsprojekter og har ambitioner om at være med til at præge den regionale og nationale udvikling inden for tværgående samarbejde og nytænkning på uddannelsesområdet. Således etableres der aftaler om uddannelsessamarbejde, og drenge bliver et fortsat fokusområde. DUR-projektet er overordnet målrettet drenge i grundskolen og på ungdomsuddannelserne, fordi drenge gennemsnitligt klarer sig dårligere end piger, hvilket betyder, at drenges muligheder for videreuddannelse forringes. Målsætninger Der er fremsat følgende målsætninger for hele DUR-projektet. De enkelte delprojekter er der ikke fastlagt konkrete mål for. Kvantitative mål De unge mænds frafald på ungdomsuddannelserne skal forholdsmæssigt falde hvert år frem til Drengenes karakterer i grundskolen skal forbedres i danskfaget. Sikring af et bredere uddannelsesvalg blandt drenge på ungdomsuddannelserne og de videregående uddannelser. Øge andelen af unge drenge og mænd fra Roskilde Kommune, som fortsætter på og gennemfører en videregående uddannelse. Kvalitetsmål At drengene/de unge mænd oplever at der bliver taget udgangspunkt i deres behov og forudsætninger i undervisningen og vejledningen på deres skole/ungdomsuddannelse og i overgangen mellem grundskole og ungdomsuddannelse. At drengene/de unge mænd oplever, at de voksne, de møder i undervisningen og vejledningen, er optaget af deres læring og har forventninger på deres vegne. Forankringsmål Udvikling af Roskilde Uddannelsesaftale, så programmets resultater implementeres og forankres fremadrettet i uddannelsesinstitutionernes praksis og Roskilde Campus.

93 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Desuden er DUR-projektes succeskriterier, at: Kvantitative De unge mænds frafald fra ungdomsuddannelserne skal forholdsmæssigt falde med XX % senest i (Den endelige procentsats er ikke fastlagt, hvorfor XX % fremgår). Det gennemsnitlige karakterniveau for læsning, retskrivning samt mundtlig og skriftligt dansk for drenge i grundskolen hæves med 0,5 karakterpoint senest i Drengenes uddannelsesvalg har ændret karakter på en række parametre senest i Andelen af unge mænd fra Roskilde Kommune, som fortsætter og gennemfører, efter endt ungdomsuddannelse, en kortere -, mellemlang - eller længere videregående uddannelse er øget med XX % senest i (Den endelige procentsats er ikke fastlagt. Hvorfor XX % fremgår). Kvalitative At drengene/ de unge mænd kan nævne konkrete eksempler på situationer i undervisningen og vejledningen, hvor de har oplevet, at deres situation er blevet forstået, og deres præferencer er blevet taget alvorligt. At drengene/de unge mænd kan nævne to personer, som er optaget af deres læring, og at de kan beskrive hvordan de ved, at disse personer er optaget af deres læring. At drengene/de unge mænd kan nævne konkrete situationer, hvor de har overvundet en udfordring de stod over for i undervisningen/uddannelsen ved hjælp af støtte fra en voksen. Forankring o Roskilde Uddannelsesaftale etableres i Roskilde Campus senest i Om Sunde livsstilsvaner i Roskilde kommune Under DUR-projektet er der seks delprojekter, heriblandt Sunde livsstilsvaner i Roskilde Kommune. Projektet har et formål at motivere drenge til en mere aktiv skolegang, hvormed det forventes, at de trives bedre og dermed klarer sig bedre i skolen samt motiverer dem til læring. I det længere løb forventes det at få indflydelse på, om drengene indskrives på en ungdoms- eller videregående uddannelse. En sund livsstil handler om kroppen, motion og måltider foruden social trivsel. Indsatserne under Sunde livsstilsvaner falder under syv fokusområder: 1) Faciliteter, der inviterer til leg og fysisk aktivitet --Aktiviteter, der skal sørge for, at drengene for mulighed for at få brugt deres energi. Gennem leg og fysisk aktivitet dannes positive sociale relationer, som sammen med fysisk velvære er fordrende for læring. 2) Tvungen morgenmadsordning At motivere eleverne til at starte dagen med en sund og nærende morgenmad, hvilket vil øge deres læring og engagement i undervisningen. 3) Fysisk aktivitet i undervisningen Små afbræk i undervisningen med fysisk aktivitet, hvilket øger indlæringen. 4) Aktiv eftermiddag Fysiske og rekreative (madlavning, billedkunst m.m.) eftermiddagsaktiviteter for at afhjælpe, at for mange elever er inaktive i fritiden. 5) Aktiv eftermiddag scoreeftermiddag Fysisk aktivitet efterfulgt af lektiecafe, således at der skabes en kultur om, at det er legitimt blandt eleverne/drengene at opholde sig på skolen efter undervisning. 6) Sundhedsbegrebet Der sættes fokus på en gruppe af drenge med svære problemer ved at arbejde med deres kropslige og trivselsorienterede sundhedsforståelser

94 7) Priser på sund mad ryger ned, priser på usund mad ryger op For at motivere drengene til at vælge det sunde alternativ, hvormed de får mere energi til at lære. Der er ikke udarbejdet kvantitative målsætninger for delprojektet, men der arbejdes ud fra kvalitative målsætninger om at øge drengenes sundhed Arbejdet med ligestilling Der er taget udgangspunkt i, at statistikker viser en skævvridning i forhold til drenge og pigers præstationer ved afgangsprøver i folkeskolen, samt at drenge i lavere grad gennemfører ungdomsuddannelserne. Kommunaldirektøren i Roskilde Kommune besluttede, at det måtte kommunen tage ansvar for og hånd om. Der er brugt et halvt år på at udvikle og designe projektet, hvor praktikere og forskere er blevet involveret med deres viden og kompetencer på området. Det vurderes af den overordnede projektleder i kommunen, at praktikerne har fået kvalificeret deres blik for og tilgang til køn og fremhæver desuden, at det er vigtigt at arbejde med køn og sætte køn på dagsordenen for at komme de stereotype kønsforståelser til livs. De overordnede koordinatorer for Sunde Livsstilsvaner pointerer endvidere, at der har manglet en kvalificering af kønsbegrebet i relation til projektet, hvilket, de vurderer, skaber en risiko for, at stereotype forestillinger om kønnene er blevet reproduceret frem for udfordret. Projektlederen i kommunen vurderer ligeledes, at kommunen har fået mere blik for køn, idet dette projekt er iværksat. At hver gang der foretages et projekt med fokus på køn, så bliver kommunen og de involverede parters blik for køn skærpet. Man bliver mindet om det. Roskilde Kommune har stort fokus på køn og ligestilling i forhold til uddannelsesområdet, men vurderes ellers ikke at sætte køn på dagsordenen i udstrakt grad. Der arbejdes ud fra statistikker på uddannelsesområdet, hvor resultater opgøres på køn og overvåges. Udfordringen ligger i at få italesat ligestillingsperspektivet i projekter som disse, hvor arbejdet i så høj grad er forankret lokalt hos praktikerne, og i særlig grad når projektet udmøntes over for begge køn. Ligeledes ligger der en udfordring i forhold til at forankre projekter af denne type, da det i høj grad kræver ledelsesopbakning, og på nuværende tidspunkt er indsatserne forankret via koordinatorer/lærere på skolerne Dokumentation af resultater og effekter Projektets undersøgelsesmetoder er kvalitative: 1) Undervisernes egen dokumentation af de enkelte aktiviteters forløb, 2) observationer foretaget af projektdeltagere, 3) interviews med deltagere for at få deltagerperspektivet på vejledningssituationen og 4) projektledelsens eventuelle supplerende undersøgelser. Der er udarbejdet en midtvejsevaluering i juni 2013, og slutevalueringen forventes i foråret Resultaterne præsenteret i denne casebeskrivelse er baseret på midtvejsevalueringen fra Resultater og effekter Der er om sagt ikke opstillet kvantitative mål for delprojektet, hverken på kort eller lang sigt, i stedet arbejdes ud fra kvalitative mål om, at drengene skal opleve en øget trivsel. De forskellige indsatser under Sunde livsstilsvaner i Roskilde Kommune vurderes at være en succes og bidrager på forskellige måder til, at eleverne bliver mere læringsparate, fordi de får en mere aktiv og sundere hverdag. Drengene vurderer selv (fra DUR-projektets evaluering 2013), at det har øget deres koncentrationsevne i timerne, og at de trives bedre i skolen. Desuden vurderes, at de fysiske øvelser i timerne bidrager til fællesskab eleverne imellem.

95 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Det vurderes således, at projektet er en succes, men at det er mere usikkert, om det gavner drenge mere end piger. En læring fra projektet er derfor, at de udfordringer, som mange drenge står over for, ikke kun handler om køn, men i lige så høj grad om andre sociale forhold. Den brændende platform forud for projektstart har for praktikerne ikke været kønnet, men af mere almen karakter, hvorfor det anses for positivt af praktikerne, at indsatsen har været for begge køn. Dog kan der tales om, at hvis flere drenge end piger har disse udfordringer, som statistikkerne tyder på, må det forventes at hjælpe flere drenge end piger, og dermed er der en mulighed for, at projektet kan bidrage til mere ligestilling i forhold til præstation ved afgangsprøver m.m. Det vurderes, at det især er de indsatser, hvor der har været ledelsesmæssig opbakning og/eller engagerede lærer, der har haft en positiv effekt. Der er afholdt workshops i projektgruppen ca. hver uge, hvor formålet var at reflektere over og perspektivere aktiviteternes udvikling på tværs af uddannelsesinstitutionerne, hvorved der blev skabt rum for at arbejde reflekterende med forandring af skolernes praksisser. Dog har der været udfordringer, bl.a. fordi nogle af de deltagende institutioner havde problemer med at få accept til at gennemføre de planlagte aktiviteter pga. forbehold eller afslag fra skoleledelsen. Der var således flere komplikationer med at forhandle de valgte aktiviteter på plads, hvilket gjorde, at deltagerne ikke kom i gang med deres aktivitet i henhold til tidsplanen. Ligeledes var de fælles workshopforløb præget af meget svingende deltagelse, hvilket betød, at refleksioner, udvikling og sparring undervejs ikke blev en realitet for nogle af projektdeltagerne. Sidst, men ikke mindst betød lærernes lockout i foråret 2013, at der ikke var tid til at foretage så mange empiriske indsamlinger som tiltænkt. Fordi indsatserne har været udfoldet i hele skoleklasser over for både drenge og piger, oplever praktikerne ikke, at de har arbejdet markant anderledes, fordi målgruppen er drenge. Indsatserne er udviklet med drengene in mente, hvormed det er indlejret i praksis, at indsatserne er for drenge og imødekommer drengeproblematikker, men umiddelbart oplever praktikerne, at indsatserne har lige stor effekt for drenge og piger. Dog fremhæves indsatsen med pilatesbolde som værende særlig gavnlig for drengene. Læreren oplever, at drengene bliver mindre trætte og synes, det er sjovere at gå i skole. Dog er det svært for læreren at vurdere, om de er mere læringsparate, men oplever, at det gør dem mere skoleinteresserede. Samme effekt er ikke observeret for pigernes vedkommende. Endvidere ses en effekt i forhold til åben hal initiativet, hvor idrætshallen er åben i spisefrikvarteret. Skolen oplever, at det især er de fagligt svage drenge, der benytter sig af ordningen, og dermed at det forhåbentlig betyder, at de koncentrerer sig bedre efterfølgende, som forskningen indikerer. De overordnede koordinatorer for Sunde Livsstilsvaner pointerer, at der har manglet en kvalificering af kønsbegrebet i relation til projektet, hvilket, de vurderer, skaber en risiko for, at stereotype forestillinger om kønnene er blevet reproduceret frem for udfordret. Hvis praktikerne ikke hjælpes til hvilke kønsbriller, de skal have på, risikerer man fx at tabe de drenge, som ikke er interesserede i fysiske aktiviteter. Det vurderes dog endvidere, at både praktikere og elever i højere grad får blik for køn pga. projektet, fordi køn bliver sat på dagsordenen, og at man bliver bevidst om det, når det italesættes. Men uden en kvalificering af kønsbegrebet påvirker denne type projekter ikke ligestilling, vurderes det Hvad kan vi lære af casen? o Hvis køn skal være et centralt emne, så skal det italesættes mere, når projektet er målrettet begge køn. o Kønsbegrebet skal kvalificeres i denne type projekter for ikke at risikere, at man blot bidrager til at bevare de stereotype forestillinger om køn

96 o Vigtigt at sikre lokal, ledelsesmæssig opbakning for at indsatser af denne type kan forankres. Kilder Evaluering for delprojekt Sunde livsstilsvaner i Forsknings- og udviklingsprojektet DUR Drenge Uddannelse Roskilde , Center for Sundhedsfremmeforskning, RUC Delevaluering af projekter i delprojektet Sunde livsstilsvaner, Roskilde Kommune Forskningsdesign for delprojektet Sunde livsstilsvaner, Roskilde Kommune Interviewpersoner Carsten Wolfgang, projektleder DUR-projektet, Velfærd sekretariatet Roskilde Kommune Dorte Mikkelsen, projektleder UU-Roskilde/Lejre og projektleder for Sunde Livsstilsvaner Ditte Campion, lærer og koordinator, Roskilde Gymnasium Elisabeth Lollike Ørsted, lærer, Roskilde Katedralskole Marianne Eriksen, lærer, Hedegaardenes Skole, Roskilde 4.2 SUNDHED I NÆRMILJØ MED SÆRLIGT FOKUS PÅ MÆND OG ALKOHOL KØBENHAVNS KOMMUNE (DK) København er Danmarks største by og hovedstad med et indbyggertal på ca. 1,2 millioner. I selve Københavns Kommune bor der mennesker, hvoraf 51 % er kvinder. 48 Københavns Kommune arbejder aktivt med ligestilling og ligestillingsvurdering af de borgerrettede kerneydelser og er en af de eneste danske kommuner, som har en tværgående ligestillingskonsulent ansat centralt placeret i kommunen. 49 Som led i Københavns Kommunes arbejde for at mainstreame kommunens ligestillingsarbejde i forhold til kerneydelser besluttede Borgerrepræsentation i 2010, at kommunens syv forvaltninger skulle udpege to konkrete områder/aktiviteter hver, som skulle ligestillingsvurderes. Den formelle forankring af initiativet lå i personalechefkredsen for de syv forvaltninger, som udpegede en række HR-medarbejdere som repræsentanter til kommunens Centrale Ligestillingsudvalg. Det Centrale Ligestillingsudvalg faciliterede herefter processen ved at udpege serviceområder til ligestillingsvurdering. En mainstreamingstaskforce bestående af fagansvarlige for de serviceområder, der blev ligestillingsvurderet, stod for at udføre det konkrete arbejde. Ligestillingskonsulenten var tovholder på processen og ansvarlig for afrapporteringen til Borgerrepræsentationen. 48 Københavns Kommune, Koncernservice, Statistik og Danmarks Statistik, Flere kommuner har man valgt at decentralisere ansvaret for implementering af ligestillingsfremmende tiltag, fx for at skabe ejerskab bredere i forvaltningerne, andre steder har man en ligestillingsansvarlig medarbejder ansat med primært fokus på ligestilling inden for HR og indberetning af ligestillingsredegørelserne. Kilde:

97 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder I Sundheds- og Omsorgsforvaltningen analyserede man forskelle mellem kvinder og mænds adfærd i forhold til sundhed. Især i forhold til risikabel alkoholadfærd viste der sig en stor ulighed mellem kønnene, idet næsten dobbelt så mange mænd som kvinder har et risikabelt alkoholforbrug. Det gav anledning til at sætte særligt fokus på mænd i aldersgruppen år. På denne baggrund har man i Forebyggelsescenter Amager arbejdet med målrettet oplysning og rådgivning om alkohol med henblik på i højere grad at nå mænd i aldersgruppen år. Indsatsen er en del af projektet Sundhed i Nærmiljøet, som også omfatter projekter i forebyggelsescentrene på hhv. Vesterbro og Nørrebro. Forebyggelsescentrets arbejde med udviklingen af oplysningsmateriale såvel som den praktiske tilrettelæggelse af det opsøgende arbejde og selve rådgivningsindsatsen indeholder en lang række gode erfaringer, der kan tjene til inspiration for andre. Det er da også tanken, at de gode erfaringer skal udbredes til de øvrige forebyggelsescentre, når projektet er afsluttet Om Sundhed i nærmiljø i Københavns Kommune Forebyggelsescentrene er en del af Sundheds- og Omsorgsforvaltningen i Københavns Kommune. Der findes fem forebyggelsescentre i Københavns Kommune. Her arbejder man med at fremme borgernes sunde livsstil ved at tilbyde viden og hjælp med at grundlægge nye, sunde vaner. Centrene tilbyder bl.a. rådgivning til borgerne om kost, rygning, alkohol og motion. Tilbuddene henvender sig til københavnere over 18 år, og der lægges særlig vægt på at servicere lokalområdet omkring det enkelte center. Som led i Københavns Kommunes overordnede ligestillingsindsats har man i Forebyggelsescenter Amager arbejdet med i højere grad at målrette rådgivningen om sunde alkoholvaner til mænd under overskriften Sundhed i Nærmiljøet med særligt fokus på mænd og alkohol. Projektet samarbejder med Urbanplanen, som er et socialt boligområde på Amager, og den konkrete målgruppe har således primært været beboerne her fortrinsvis kortuddannede mænd i aldersgruppen år med risikabel alkoholadfærd. Baggrunden for indsatsen er den kommunale sundhedsprofil, som viser, at mænd i højere grad end kvinder har en risikabel alkoholadfærd. Herudover trækker indsatsen på en tidligere undersøgelse af folks vaner og viden om alkohol og Sundhedsstyrelsens anbefalinger samt undersøgelser af, hvilke positive resultater der kan opnås ved opsøgende arbejde. Indsatsen omfatter bl.a. udvikling af nye oplysningsmaterialer, opsøgende arbejde og udvikling af en kort alkoholsamtale, der varer 5-15 minutter og kan gennemføres på stående fod. Målet er at nå borgeren, der hvor vedkommende er, frem for at borgeren selv skal være opsøgende og møde op i Sundhedshuset. Det opsøgende arbejde bestod i første omgang i, at Sundhedshuset lejede sig ind i nogle lokaler i Urbanplanen, hvor man kunne booke en tid eller bare møde op. Senere i projektforløbet har man i højere grad bevæget sig ud på gaden, hvor mændene færdes, ligesom man har koblet sig på arrangementer som fx International festival og Mændenes dag bevæbnet med borde og stole, alkoholfri drinks eller en ladcykel fyldt med pjecer og andet materiale, alt efter omstændighederne. Det [særlige fokus på mænd] har betydning for arenaerne, som man laver opsøgende arbejde i. De skal mødes der, hvor de er nede og handle deres øl, så vi skal blandt andet fange dem ved købmanden. (Centerchef) Den korte alkoholsamtale, som kan gennemføres på stedet, består i, at borgeren tilbydes en hurtig screening via et dialogkort med overskriften Test dig selv. Kortet har tre spørgsmål, hvor man kan score et antal point på baggrund af sit alkoholforbrug. Hvis borgeren har lyst, indledes en kort samtale, hvor sundhedsmedarbejderen kan vurdere, om der er tale om afhængighed eller blot et problematisk forbrug. Herefter informeres borgeren om de forskellige tilbud, der kan være relevante: En længere samtale i Sundhedshuset, pårørendegrupper, Alkohol-behandling, Lænken (ambulant alkoholbehandling), Anonyme Alkoholikere, mv. Ud over Sundhedshusets egne medarbejdere er også rygestopvejlederne i Urbanplanen blevet oplært i at gennemføre den korte alkoholsamtale

98 Dialogkortet beskrives af medarbejderne som den største nyskabelse i forbindelse med projektet og det opsøgende arbejde, da det udgør en let indgang til borgerne, som ellers er svære at få i tale. Kortet er bevidst trykt i en blå farve for ikke at afskrække mænd, men medarbejderne oplever, at det appellerer til kvinder såvel som mænd og unge såvel som ældre. Alle aldersgrupper kan godt lide det. Det er blevet taget rigtig godt imod. Både mænd og kvinder synes, det er spændende at teste sig selv. Det bliver en lidt lettere og direkte kontakt. Men det er faktisk de samme spørgsmål både til mænd og kvinder. (Projektmedarbejder) Ud over dialogkortet har man udviklet en pjece med gode råd, baggrundsinformation, kontaktoplysninger og opskrifter på alkoholfri drinks samt et gavekort til en samtale i Sundhedshuset. Gavekortet har især været populært blandt de praktiserende læger, som projektet har samarbejdet med. Endelig indeholder indsatsen også en sms-ordning, hvor man kan sende en gratis sms og herefter blive ringet op af en rådgiver, der gennemfører den korte alkoholsamtale pr. telefon og kan henvise til rådgivningstilbud i Forebyggelsescentrene eller alkoholbehandlingen. I forhold til at nå ud til mænd som en primær målgruppe har det været en vigtig pointe i udviklingen af oplysningsmaterialerne, at de fokuserer på fordelene og de kortsigtede gevinster ved at drikke mindre fx bedre fysik, øget søvnkvalitet, færre smerter, mere overskud til venner og familie frem for de langsigtede konsekvenser ved at drikke for meget, som fx øget risiko for kræft. Disse indgår også, men spiller en rolle som baggrundsinformation frem for at udgøre indgangsbønnen. Herudover har man været meget bevidst om valg af farver (blåt og grønt i stedet for rødt og lyserødt) og illustrationer (øl i stedet for vin eller ingen billeder af alkohol overhovedet, for også at imødekomme muslimske borgere). Erfaringen fra projektet er imidlertid, at de udarbejdede materialer i lige så høj grad appellerer til kvinder som til mænd. Det at høre om kortsigtede gevinster frem for langsigtede konsekvenser er en præference, der ikke er forbeholdt det ene køn, ligesom kvinder ikke lader sig afskrække af, at kortet er blåt og ikke lyserødt. På den måde har man opnået kontakt til en bredere målgruppe end oprindeligt planlagt Arbejdet med ligestilling Baggrunden for indsatsen er som nævnt Københavns Kommunes tværgående indsats på ligestillingsområdet, som bl.a. omfatter kvantitative undersøgelser af mænds og kvinders adfærd i forhold til sundhed. I udviklingen af selve indsatsen har Forebyggelsescenter Amager samarbejdet med et eksternt konsulentfirma om at gennemføre en nærmere analyse af målgruppen i form af en interviewundersøgelse. Interviewpersonerne var hhv. syv kvinder og 19 mænd med en gennemsnitlig alder på 57 år. På baggrund af interviewundersøgelsen udviklede man en persona i form af den typiske repræsentant for målgruppen: En mand på 58 med en kort videregående uddannelse og stor tiltro til læger, men ingen tålmodighed med løftede pegefingre og ofte en tro på, at man først har et problem med alkohol, når man er alkoholiker på bænken. Herefter udviklede man oplysningsmaterialerne med henblik på at imødekomme den gennemsnitlige mand i målgruppen. Materialerne og formen på det opsøgende arbejde er løbende blevet tilpasset, efterhånden som man har gjort sig konkrete erfaringer hermed. For medarbejdernes vedkommende er det første gang, de har prøvet at arbejde så konkret med et kønsperspektiv i udviklingen af en indsats. Begge de interviewede medarbejdere vurderer, at frontpersonalet generelt har brug for at blive klædt bedre på, hvis man også fremover skal arbejde aktivt med ligestillingsperspektivet. I den forbindelse påpeger medarbejderne betydningen af, at der generelt er en overrepræsentation af kvinder i sundhedsfagene. Det kræver en særlig opmærksomhed på, hvordan man kommunikerer med mænd. En konkret erfaring fra temadagen

99 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Mændenes dag viste i den forbindelse, at det gav god respons fra målgruppen, at der deltog mandlige alkoholrådgiver på dagen. Ledelsesmæssigt er der stor opbakning til at anvende ligestillingsvurdering som et redskab blandt andre i udviklingen af nye og eksisterende tilbud såvel som pjecer og kampagner. Aktuelt foregår det på ad hoc basis, men centerchefen ser et kæmpe potentiale og fremhæver, at man på sundhedsområdet generelt har et rigtig godt udgangspunkt for arbejdet, bl.a. via de kommunale sundhedsprofiler og kønsopdelte statistikker, som kan kobles med viden om øvrige socioøkonomiske faktorer samt andre typer af evidens Resultater og effekter Der er ingen tvivl om, at man med den opsøgende indsats og den korte samtale er nået ud til langt flere borgere end tidligere. I projektet udarbejdes løbende statusrapporter, og der er også udarbejdet en midtvejsrapport, som viser, at man er langt over målsætningen om at nå ud til mindst 200 borgere i projektperioden. Antallet af kontakter, samtaler mv. er dog ikke opgjort særskilt for hhv. mænd og kvinder. Dette hænger sammen med, at det i praksis har vist sig særdeles vanskeligt at opnå kontakt til den oprindelige målgruppe af kortuddannede mænd med et stort forbrug af alkohol. Erfaringen var desuden, at det ikke gav mening at se isoleret på mændene, fordi de ofte er sammen med kvinder i det offentlige rum, hvor den opsøgende indsats fandt sted. Det har betydet, at det oprindelige fokus på køn ikke har været helt så fremtrædende som forventet. Indsatsen har således reelt været rettet mod begge køn såvel som pårørende til personer i målgruppen men dog hele tiden med et særligt fokus på også at nå mændene. Projektbeskrivelsen siger, vi skal nå kortuddannede mænd, men det gav ikke mening at se isoleret på mændene, fordi de altid sidder sammen med kvinder. Så vi havde hel tiden i baghovedet, at det var mændene, vi skulle have fat i, men vi valgte også at tage kvinderne, når de var der. (Projektleder) Samtidig har det været en central erkendelse i projektet, at målgruppen uanset om det er mænd eller kvinder først og fremmest har brug for at blive hørt. De har grundlæggende samme behov. Dermed har det ikke været nødvendigt at ændre tilgangen, selvom målgruppen er blevet udvidet undervejs. Vi fandt ud af, at mange af de ting, som gælder for mænd, som viste sig også at gælde for kvinder. Fx måden man spørger og går til folk på gaden. Den er meget den samme. Mænd kan godt lide test, men det kan kvinder altså også. (Rådgiver) Oxford Research vurderer, at man med indsatsens fokus på køn har opnået en langt større kvalitet for både mænd og kvinder i kraft af det gennemgående fokus på målgruppens præferencer. Projektet kan dermed potentielt få stor betydning for den fremtidige udvikling af forebyggelsescentrets tilbud, set i et ligestillingsperspektiv en virkning, der også kan udbredes til øvrige centre, såfremt man reelt sikrer den tværgående erfarings- og videndeling, som er indtænkt i projektet fra begyndelsen Hvad kan vi lære af casen? Via ligestillingsperspektivet har man i Forebyggelsescenter Amager formået at udvikle en indsats, som i langt højere grad end tidligere indsatser appellerer til en målgruppe, som er vanskelig at nå. Det at målrette en indsats til en specifik målgruppe medfører ikke nødvendigvis, at man afskærer sig fra andre målgrupper tværtimod kan et gennemgående fokus på målgruppens perspektiv og præferencer føre til øget kvalitet og mere virkningsfulde indsatser i det hele taget og ikke blot over for den oprindelige målgruppe

100 Netop på sundhedsområdet er der særdeles gode muligheder for at arbejde med ligestillingsvurdering af kerneydelserne, idet der allerede udarbejdes megen relevant statistik. Et eksempel er de kommunale sundhedsprofiler, som udarbejdes jævnligt og indeholder oplysninger om forskelle mellem kønnene såvel som øvrige centrale socioøkonomiske faktorer. Kilder Københavns Kommune: Ligestilling i kerneydelserne, Københavns Kommune, november 2013 Forebyggelsescentrenes hjemmeside om projekt Sundhed i Nærmiljøet : https://subsite.kk.dk/sitecore/content/subsites/forebyggelsescentrene/subsitefrontpage/projekter/sundhedinaermiljoet.aspx Rådgivning uden moralprædiken, artikel om projektet i Amager Bladet 4. juni 2012, Interviewpersoner Kerstin Lorenzen, antropolog, projektmedarbejder, Forebyggelsescenter Amager Annette Kann, sundhedskonsulent, Forebyggelsescenter Amager Anette Maj Billesbølle, centerchef, Forebyggelsescenter Amager 4.3 KONSEKVENSBEDÖMNING INOM MISSBRUKARTJÄNSTERNA OCH DEN FÖREBYGGANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I VANDA (FI) (PÄIHDEPALVELUJEN JA ENNALTAEHKÄISEVÄN TERVEYDENHUOLLON SUVAUS VANTAALLA) Vanda är Finlands fjärde största stad 50. I dag har Vanda över invånare. Stadens officiella språk är finska och svenska och dessutom talas det över 100 andra språk i Vanda. Av befolkningen i Vanda är 51 procent kvinnor, svenskspråkiga utgör 2,8 procent av befolkningen och nästan 12 procent av befolkningen talar något annat främmande språk. 51 År 2011 var den genomsnittliga inkomsten i Vanda för inkomsttagare euro. I hela landet var medelinkomsten euro. 52 Vanda stad och dess organisation som omfattar nästan anställda leds av en stadsdirektör, fyra biträdande stadsdirektörer och två verksamhetsområdesdirektörer. Vanda stads personalpolitik styrs av en personalstrategi vars syfte är en personal som upprätthåller sin kompetens och som aktivt utvecklar sig själva, sitt arbete och arbetsgemenskapen. Organisationen är indelad i sex verksamhetsområden: centralförvaltningen, markanvändning och miljö, social- och hälsovård, fritid och invånarservice samt fastighetscentralen. 53 Missbrukarvården som behandlas i detta dokument hör till Vanda stads social- och hälsovårdsväsendet, familjeservice Om Konsekvensbedömning inom missbrukartjänsterna och den förebyggande hälso- och sjukvården i Vanda Vanda stads Missbrukarservice undertecknade i mars 2010 ett avtal med SiniVida Oy angående akutvård och rehabiliteringstjänster för alkoholmissbrukare. Projektet startade som ett pilotförsök som varade året I slutet 50 Suomen asukasluvut kuukausittain Kunnittain aakkosjärjestyksessä Väestörekisterikeskus

101 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder av 2010 undertecknades ett nytt avtal som varade till slutet av En ny kontraktperiod har startats och denna varar till slutet av 2015 och innehåller även ett optionsår. För tillfället är det 5 företag som har kontrakt med staden. För tillfället ingår även läkemedels- och narkotikamissbrukare i servicen. I pilotprojektet sammarbetade Sinivida Oy, missbrukartjänsterna, äldreservicen, sjukhusservicen, hemservicen och vuxensocialarbetet i Vanda. Koordinatorn för projektet var och är fortfarande missbrukartjänsten. Servicen innefattar akutvård och rehabiliteringstjänster hemma hos patienten. Servicen innefattar bedömning av klientens vårdbehov, flera besök i hemmet där patientens hela vårdbehov kartläggs (det kan finnas behov av boendeservice, psykiatrisk hjälp, barnomsorg mm.). Därtill innefattar servicen även alkoholakutvård och rehabilitering. Redan i ett tidigt skede observerades att kvinnor med alkoholproblem inte söker sig till akutvård lika lätt som män. Utifrån denna observation utvecklades akutvården som ges i hemmet, vilket har lett till att allt fler kvinnor och äldre, men också män, har nåtts av tjänsten. Projektet är ett bra exempel på hur jämställdhetsperspektivet är integrerat i det faktiska arbetet. Att man snabbt reagerade på att det var mer äldre kvinnor som var i behov av denna service och att vårdpersonens kön också tas i beaktan vid val av arbetssätt och metoder. Akutvård och rehabiliteringstjänster hemma hos patienten År 2009 talades det i offentligheten om kommunernas uppköp av tjänster från privata företag. I vissa fall ansågs det problematiskt då ekonomin i många kommuner var i dåligt skick. Speciellt missbrukarvården var i farozonen. Vissa kliniker och vårdstationer var tvungna att dra in på servicen och skära ner akutvårdsplatser. Samtidigt var det viktigt att alla i missbrukarvården fick hjälp och behandlades. Man märkte snabbt den ökade mängden äldre kvinnor inom missbrukarvården. Kvinnorna hade ofta bakom sig flera perioder av sjukhusvård, men hade inte fått fortsatt vård. Från början var syftet att nå alla som hade behov av missbrukartjänster. Tjänsten syftade till att vara en låga tröskelns vård, som skulle vara lätt att nås även av de som ofta blev utanför samhällets tjänster. Målgruppen var i sig en marginalgrupp. Det var ofta frågan om alkoholmissbrukare som hade bakom sig sjukhusvård och som inte klarade sig hemma utan hjälp. Men de var ändå tillräckligt välmående för att inte vårdas i anstalter eller vårdcentral. Det som gjorde tjänsten speciell var att all vård gavs till patienten i hens hem. Syftet var att hitta god praxis för vården som kunde evalueras efteråt och att hitta ett sätt för hemvården, akutvården och rehabiliteringen att sammarbeta. I detta skede var inte jämställdhetsperspektivet integrerat i projektet. Målet var att alla missbrukare skulle få lika tillgång till vård oavsett om de själva var kapabla att ansöka om den rätta vården. När projektet drogs i gång och var i pilotfasen, var målsättningen att nå 35 patienter inom året Denna målsättning uppnåddes och slutligen innefattade vården 85 patienter år Av dessa var 45 män och 40 kvinnor. 54 Budgeten utgjorde ramarna för åtgärderna och de målsättningar som lades upp. Missbrukarvården fick inte extra medel för projektet. Projektet skulle genomföras inom ramen för den existerande budgeten. Sjukhusvårdens andelar för missbrukare drogs in och den andelen som drogs in användes till pilotprojektet dvs. hemvårdsverksamheten. De kvalitativa målen för kundarbetet bestod i att personalen var professionell, med erfarenhet av missbrukarvård. Kommunen krävde att servicen var målmedveten, av hög kvalitet, resultatorienterad och att vårdpersonalen hade en kontinuerlig skolning och uppföljning av arbetet. Det fanns en tes om att ju mer vårdpersonalen kunskap om patienterna och erfarenhet av jobbet, desto bättre skulle det spegla sig i kundarbetet och ses i resultaten. 54 KotiKatkon asiakkaat _PPT 95 95

102 Akutvård och rehabilitering gavs både tillsammans samtidigt och skilt för sig i patienternas hem. Men vården anpassade sig till kundens behov. I vissa fall hade t.ex. äldre män lättare att öppna sig och tala om svåra saker medan de var ute på bilfärd med vårdpersonen, eller när de tillsammans med vårdaren åkte till gravgården för att se på redan avlidna hustruns grav mm. I många fall var patienterna utslagna eller hade bara lite kontakt med omvärden. Då kunde vården bestå av att gå tillsammans till ett café. Meningen var att få med patientens sociala nätverk i vården. Ofta hade patienterna också andra problem än bara alkoholproblem, vilket bidrog till att vårdpersonalen försökte få de anhöriga med patientens tillfrisknande. T.ex. i vissa fall behövde patienten psykiskt vård, utkomststöd eller en personlig assistent och då försökte vårdpersonalen få patientens anhöriga att vara med i ansökningsprocessen. Vården i praktiken Det som i praktiken sker är att sjukhus, socialbyrån, hälsostationen, A-kliniken eller liknande värderar patientens vårdbehov och skickar en remiss till koordinatorn för institutionsvård, som gör beslutet om fortsatt vård, dvs. antigen akutvård eller rehabilitering i hemmen. Även anonyma samtal till koordinatorn kom. Vissa anhöriga var oroliga för någon närståendes missbruk och kontaktade därför koordinatorn. Även missbrukare själv kontaktade servicen. Vårdpersonalens första kontakt med patienten kom snabbt. Patienten kontaktades redan påföljande dygn. Beslutet om servicen passar för patienten görs vid första hembesöket då bedömning av klientens vårdbehov görs. I de första hembesöken fick patienten information om vad servicen innehåller, man gick igenom patientens helhetssituation och diskuterades om servicen i hemmet var det bästa alternativet för patienten eller om någon annan vård var passligare. Under de fortsatta besöken diskuterades patientens alkoholmissbruk, vilka för- och nackdelar alkoholen för med sig och patienten motiverades till att ansluta sig till rehabiliteringstjänsten. I hembesöken användes en så kallad AUDIT -blankett, som vägledde diskussionen med patienten. Förutom blanketten användes alkoholens risker-kort som beskriver konkret vilka risker patientens alkoholmissbruk för med sig. Diskussionerna hade en målinriktad vinkel. Patienten ombads att beskriva hur en lyckad vardag kunde se ut i framtiden och hurudan stöd patienten skulle behöva för att nå sitt mål. Ämnen som rädslor, skam och tankar som står i vägen för förändringar i livet, diskuterades även under hembesöken. Om patienten var i behov av alkoholakutvård, startades det omedelbart. Under akutvården gick handledaren igenom tillsammans med patienten olika vårdmöjligheter och mål som patienten kunde binda sig till. I akutfasen ingick läkemedels-, psykisk-, somatiskvård. Även patientens egna behov och önskemål beaktades i vårdplanen. I akutvårdsskedet hade patienten möjlighet att kontakta SiniVida vårdpersonalen dygnet runt. Under akutvårdens första vecka har patienten 2-4 kontakter i dygnet med vårdaren. Under andra veckan är det 2-3 kontakter/dygn. Ett hembesök varar ca 45 minuter och ett telefonsamtal minst 20 minuter. Beslut om att akutvården slutas görs av SiniVidas läkare. Läkaren beordrar även fortsatt medicinering. I uppföljningsskedet stöds patienten till att fortsätta sitt liv utan alkohol. Vården innefattar ledning, rådgivning och stöd. Stöd av likställda, hobbyn och öppenvård skräddarsys skilt för varje patient. Kundkontakterna avtar i uppföljningsskedet, som varar max 12 veckor. Efter och under uppföljningsskedet vägleds patienten till vidare vård. Det kan handla om olika social- och hälsovårdsservice (t.ex. psykiatrisk vård), stödgrupp för likställda eller hobbyn. Syftet är att få patienten att ta hand om sig själv i vardagen Jämställdhetsintegreringsarbetat Projektet hade inte i början en jämställdhetsplan. Meningen var att denna service skulle nå de som hade hot om att bli utanför missbrukarvården. Könsperspektivet kom dock upp tidigt i processen då man märkte att kvinnor med alkoholproblem inte söker sig till akutvård lika lätt som män. Det hade talats om äldre kvinnors missbruk av alkohol i media. Från akutvården och sjukhusvården kom det allt mer frågor om vart patienten skulle sättas, då hen var för frisk för att stanna på sjukhus, men ändå inte klarade sig ensam hemma utan stöd. Kvinnor hade ofta

103 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder också mångfasetterade problem, där alkoholmissbruk ofta bara var en följd av psykisk illamående eller t.ex. våld i hemmet. Denna låga tröskelns modell var något som kvinnor hade lättare att acceptera och tog ofta själv kontakt med servicen. Emedan projektet har fortskridit har ensamstående mammor blivit en allt större och växande kundgrupp. När denna service når de ensamstående mammorna, är situationen oftast i en grav fas. Då har oftast barnskyddet redan tagits med i processen och barnen har kanske redan omhändertagits. Det kom fram att ensamstående mammor ofta blev ensamma och utan stöd då barnen omhändertogs. Då hamnade mammorna ofta allt djupare ner i sitt alkoholmissbruk och hade svårt att komma ut ur sin situation utan utomstående hjälp. I detta projekt har jämställdhetsintegreringen kommit med som en adhoc process, inte något man hade en klar modell på före projektet startade. Här kommer två exempel på hur patientens kön har tagits i beaktan i detta projekt: 1. För en kvinnlig patient som har lidit av våld i hemmet eller sexuellt våld är det oftast bättre att få en kvinnlig vårdperson, än en manlig. Ofta har det redan i bedömningsfasen eller till och med tidigare kommit fram, att kvinnan inte kan eller vill lita på manlig vårdperson, och då har en kvinnlig arbetare blivit patientens egenvårdare. Dock är det tvärtom i vissa fall. Ibland kan det även vara bra med en manlig vårdperson om kvinnan har tidigare haft svårt att t.ex. lita på män. Då kan en pålitlig manlig vårdperson bidra till att kvinnan får en positiv inställning till män. 2. Det har funnits äldre män, som har haft auktoritetsproblem med kvinnor eller har en översexuell attityd mot kvinnor. Det har hänt att män har övergripit vårdpersonalen både fysiskt och med ord. Då har det gjorts beslut om att antigen byta till en manlig vårdperson eller att patienten har två vårdare. Också i vissa fall har män svårt att uttrycka sig och sina känslor och sina brister för kvinnor, då de ibland tar en flirtig attityd mot vårdpersonalen. För att få vården att ha en effekt är det viktigt att patienten inser sitt missbruk och då måste patienten kunna uttrycka sig ärligt för vårdaren. I dessa fall har det varit bättre att vårdpersonen har varit en man. Vad fick man då ut av jämställdhetsintegreringen? Det har blivit tydligt längs med processen att kvinnors problem ofta är mer problematiska än mäns och de behöver för det mesta psykisk hjälp (terapi) för att lösa sina problem. Terapi och fortsatt vård är dock sådant som MediVida inte erbjuder utan vid sådana fall vägleder SiniVida patienten vidare till lämplig vård inom stadens social- och hälsovårdsväsendet. Problemen hos män hade ofta sitt ursprung någon annanstans än i alkoholen, te.x arbetslösheten kunde vara en faktor som satte fart på alkoholproblemet. Ofta då män fick jobb eller fick sitt liv på banor igen, uteblev drickandet automatiskt. Arbetet för jämställdhetsintegrering är inte centralt styrt eller organiserat. Det fanns ett exempel då kommunen gav råd om hur en kvinnlig patient skulle vidarebehandlas, men i huvudsak är stadens ämbetsmän inte inblandade i själva konkreta arbetet i hemvården. Detta betyder att det inte finns riktlinjer för hur kvinnor och män behandlas eller hur de tas i beaktan i själva arbetet. Jämställdhetsfrågorna har kommit upp i det konkreta arbetet och behandlas på den nivån. Samarbetet med staden har fungerat bra. SiniVida har en gång i veckan arbetsgruppsmöten, då vårdpersonalen och chefen är på plats och då alla har möjlighet att vädra sina tankar och berätta om problem som de har stött på i arbetet. Vid möten bestäms också om vem som tar hand om vilka patienter. Om vårdpersonen stöter på problem i sitt arbete kan hen alltid ringa upp chefen eller till kollegan och diskutera ärendet. Stöd från stadens håll finns, men det är inget konkret som vårdpersonalen eller företaget kan peka på

104 4.3.3 Dokumentation av resultat och effekter Missbrukarvården i hemmet nådde år 2010 tillsammans 85 patienter varav 40 st (47%) var kvinnor och 45st (53%) män. År 2011 hade tjänsten redan 110 patienter varav 50 st (45%) var kvinnor och 60 st (55%) män. År 2012 hade tjänsten 140 patienter varav 54 st (38%) var kvinnor och 86 st (62%) män. Som det redan tidigare har nämnts, har servicen visat att äldre kvinnor med alkoholproblem ofta blir utanför missbrukarvården. Av patienterna i missbrukarvården i hemmet år 2010 var 47 % kvinnor. Av kvinnorna var 54 % över 60 år. I hela missbrukarvården har kvinnornas andel år 2010 varit 34 % och andelen över 60 åriga bara 9 %. Om pilotprojektet år 2010 har gjorts en slutrapport: År 2010 hade fem av respondenterna till pilotprojektets enkät slutat helt och hållet att dricka alkohol och en hade ökat på alkoholanvändning. Åtta av respondenterna hade minskat på sin alkoholanvändning. I pilotprojektet utvecklades en kundenkät som används även i dag. Kundenkäten samlar in uppgifter om patientens hälsa (missbruk, psykisk hälsa, matvanor, sömn, hygien), känslor (självkänsla, förståelse av egna känslor), sociala förhållanden (familjeband, vänskapskretsen, hobbyn, fritid), vardagssysslorna, arbete och service som behövs inom den sektorn (t.ex. hjälp i att fyll i blanketten för arbetslöshetsunderstödet) och framtiden. Enkäten för kunderna i missbrukarvård som ges i hemmen finns som bilaga 1. Efter pilotprojektet har inga större evalueringar eller uppföljningar gjorts. Stadens missbrukarvård har dock statistik om hur många patienter servicen har uppnått och det data finns indelat i kön, ålder och arbetssituation. Den nyaste versionen av patientdata sänds bifogat med detta dokument (Bilaga 2) Resultat och effekter Vårdpersonalen har inte direkt ändrat på några rutiner, men de som har jobbat en längre tid har redan ett visst öga för hur det är bäst att bemöta en patient. Då tas patientens kön, ålder, beteende mm. i beaktan. Problemet är att om patienten fäster för mycket uppmärksamhet på vårdpersonens kön, lider själva vårdbehandlingen. I vissa fall kan patienten bli lite förtjust i vårdpersonen och då vill patienten inte berätta om sina dåliga sidor eller tala om sitt missbruk. I sådana fall blir det ändamålsenligt att byta vårdpersonen. Medarbetarresurser eller ekonomin är heller inte styrd på något annat sätt en tidigare. Medivida har inte själv något sätt att mäta hur patienten förhåller sig till vården. Pilotprojektet var ett lyckat koncept, vilket gjorde att servicen fick fotfäste i staden och är numera en stadigvarande service inom missbrukarvården. Effekterna har visat sig vara det som i början var målet; att minska på institutionsoch sjukhusvården bland alkoholmissbrukarna och att nå de som är i fara att bli utanför all vård. Samarbetet med serviceproducenten har fungerat bra. Nu ligger missbrukarvårdens fokus på rehabiliterande boendeservice och öppenvården har utvecklats mycket. Pilotprojektet visade att det är värt att satsa på äldre människor och deras problem. De patienter som fick vård i hemmet, deras situation förbättrades enormt. MediVida var nöjd att de inte blev ensamma med patienten, utan att stadens socialal service var med i processen och det praktiska arbetet vid behov. Utmaningarna kring projektet har handlat om patienternas mångfasetterande problem och problemet att hitta rätt serviceform för varje patient. MediVidas personal hade i början svårt att veta vem de borde kontakta och vilka service staden egentligen har. Efter att MediVida fick skolning i hur kommunsektorn och dess service fungerar, har allt gått väl.

105 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Vad kan vi lära av denna fallstudie? Redan i ett tidigt skede kom man underfund med att man aldrig kan informera för mycket om ett sådant här projekt. Det är viktigt att sprida så pass mycket information som möjligt både inom staden och bland medborgarna. Det är också viktigt att kontinuerligt informera om servicen på olika plan, i lokalpressen, stadens webbplats, olika seminarier och diskussionstillfällen mm. En service som denna innehar många aktörer. Då är samarbetet oerhört viktigt. Alla parter bör vara med i planläggningen av aktiviteten. Det är även viktigt att alla aktörer är medvetna om patientens situation och om något ändras bör alla aktörer bli informerade om ändringen, eller ha tillgång till information. Det har blivit allt viktigare att ha regelbundna möten för ledningsgruppen. Även en intern evaluering bör göras tillräckligt ofta. Detta innebär att man tillsammans funderar vilka processer är bra, vilka sätt att arbeta fungerar mindre bra etc. Det är också viktigt att ha ganska lösa ramar för vem servicen berör. I början var projektet inriktat till äldre missbrukare, nu är det mer och mer ensamstående mammor som är patienter. Att ge vård till ensamma mammorna hade inte varit möjligt om servicen har för strikta ramar om vem som accepteras som patient. Källor Hallituksen tasa-arvo-ohjelma. Regeringens jämställdhetsprogram Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2012:10 Sukupuolisilmälasit käytössä. Käsikirja ministeriöiden tasa-arvotyön tueksi (2009). Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2009:13 Säkäjärvi, Maija Mustakallio, Sinikka Haataja, Marja-Leena Leinenone, Eija Tanhua, Inkeri Sevelius, Pia (2011): Tasa-arvosta, laatua ja vaikuttavuutta julkiselle sektorille. Opas kuntien ja valtion alue- ja paikallishallinnon palveluihin ja toimintoihin. Painotalo Seiska Oy Vantaan sivistystoimi, nuoriso- ja aikuiskoulutuksen tulosalue: Sukupuolivaikutusten arviointi Vantaan toisen asteen oppilaitoksissa. Tilastotietoja ja opiskelijoiden kokemuksia tasa-arvon toteutumisesta, Sukupuolivaikutusten_arvionti_2._asteen_oppilaitoksissa.pdf Vanda stads rehabiliterande boendeservice: _och_halsovardstjanster/missbrukarservice/rehabiliterande_boendeservice_ Valtavirtaistaminen käytäntöön -hankkeen ( ): Guide: Slutseminar: UUTTA-JULKISELLE-SEKTORILLE seminaariaineisto/d,Ajankohtaista Slutseminarens sammandrag: 12%20%5BYhteensopivuustila%5D.pdf 99 99

106 Respondenter Päivi Råman, familjeservice, missbrukartjänster, Vanda stad social- och hälsovårdsväsendet. Sirpa Heikkilä, Chef för vårdservicen, MediVida Pirjo Turtiainen, planerare, Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice (via ) Maija Säkäjärvi, Researcher, Sosiaalikehys Oy (via ) 4.4 JÄMSTÄLLD VÅRDCENTRAL I HÄSSELBY (SE) Hässelby vårdcentral är en vårdinstans inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Vårdcentralen är en av sex vårdinrättningar belägna i stadsdelen Hässelby-Vällingby, väster om Stockholm innerstad. Jämställdhet har under flera års tid varit ett prioriterat område på central nivå inom Stockholms läns landsting (SLL). Jämställdhetssatsningen har främst bestått i att landstinget erbjudit utbildning och information på området. Stockholms läns landsting var det första landstinget i Sverige att erbjuda en certifierad utbildning inom jämlikhet och jämställdhet för chefer. För att stärka det övergripande jämställdhetsarbetet har landstinget tillsatt en jämställdhetsstrateg med ansvar för inkludering av ett genusperspektiv vid verksamhetsutveckling. Hässelby vårdcentral har arbetat med jämställdhetsintegrering av styrdokument och den dagliga verksamheten sedan år Efter nio års löpande arbete ligger vårdcentralens fokus under 2014 på att sänka den ojämställda sjukfrånvaron hos personalen Om Jämställd vårdcentral i Hässelby Jämställdhetsintegreringen inleddes efter att vårdcentralens verksamhetschef och ekonom deltagit i en utbildning i jämställdhet anordnad av Stockholms läns landsting. Jämställdhetsfrågan hade tidigare inte diskuterats i särskilt stor utsträckning på vårdcentralen och en majoritet av de anställda ansåg sig arbeta på en jämställd arbetsplats. Granskning av könsuppdelad statistik inom en rad områden visade dock på motsatsen. Med statistiken som utgångspunkt påbörjades jämställdhetsintegrering av såväl styrdokument som det dagliga arbetet. Både patienter och personal utgjorde målgrupp för jämställdhetsintegreringen, som resulterade i rutin- och beteendeförändringar inom verksamheten. Vårdcentralens struktur, mål och styrdokument Hässelby vårdcentral är en vårdsinstans med 72 anställda som möter och behandlar ca patienter årligen. Ungefär hälften av vårdcentralens anställda är läkare; antingen specialister i allmänmedicin, ST-läkare under specialistutbildning eller AT-läkare som genomför sin AT-placering inom primärvården. På vårdcentralen finns även en akademisk vårdcentral, en hemsjukvårdsmottagning med distriktsköterskor, ett psykosocialt team med kuratorer och psykologer, sekreterare, mottagningssköterskor och undersköterskor. Den administrativa avdelningen består av en verksamhetschef, ekonom, personadministratör och enhetschefer. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för Hässelby vårdcentral, den akademiska vårdcentralen samt Akalla vårdcentral. Hässelby vårdcentral erbjuder vård till patienter i alla åldersgrupper med det övergripande målet att samtliga patienter ska få en säker vård och att vårdcentralen ska ha korta väntetider. Verksamheten har även ett arbetsmiljömål om att arbetsplatsen ska vara säker och trygg. Hässelby vårdcentrals främsta styrdokument är verksamhetsplanen som upprättas av ledningsgruppen på årlig basis och som innehåller mål och strategier för det kommande året. Planen baseras på resultat från medarbetar- och patientenkäter och omfattar mål med koppling till nyckelfaktorer och fokusområden. Mål för ökad jämställdhet har funnits sedan arbetet med jämställdhetsintegrering påbörjades år Jämställdhetsplanen var till en början exkluderad från verksamhetsplanen men är idag integrerad i den. Inför år 2014 utgör ökad kundnöjdhet och

107 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder bibehållande av låg sjukfrånvaro bland verksamhetens medarbetare fokus inom jämställdhetsområdet. Sedan 2005 har vårdcentralen även haft som mål att: Aktivt främja kvinnors och mäns lika rätt till vård, arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. I rekryteringsprocessen aktivt söka det underrepresenterade könet. Integrera jämställdhetsarbetet inom alla områden. Erfarenhet eller utbildning i jämställdhet tillfrågas vid tillsättning av chefer och andra nyckelpersoner. Chefer ska ha ett tydligt ansvar att aktivt och målinriktat vidta åtgärder för att: Arbetsmiljön lämpar sig för såväl kvinnor som män. Motverka löneskillnader och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Underlätta och förena förvärvsarbete och föräldraskap. Förebygga och förhindra kränkande särbehandling. Arbetet med jämställdhetsintegrering Hässelby vårdcentrals metoder och tillvägagångssätt Kunskapshöjande insatser Hässelby vårdcentrals arbete med jämställdhetsintegrering initierades efter att verksamhetschefen och vårdcentralens ekonom deltagit vid en frivillig jämställdhetsutbildning för chefer hos Stockholms läns landsting. Därefter följde arbetsprocessen rekommendationerna från utbildningen om att inleda arbetet med att ta fram statistiska underlag för diskussion inom ledningsgruppen och vid arbetsplatsträffar. Statistiken syftade till att synliggöra ojämställdhet i verksamheten. Förutom statistisk fokus handlade utbildningen om lagstiftning och om vikten av att ta hänsyn till kön och hur man arbeta för att åskådliggöra och förändra fördomar hos verksamhetens personal. Statistisk analys och enkätundersökningar En betydande del av SLL s jämställdhetsutbildning bestod i ett hemarbete där respektive deltagare fick i uppgift att påbörja ett arbete med jämställdhet inom sin verksamhet. Hässelby vårdcentrals verksamhetschef och ekonom valde att påbörja insamling av könsuppdelad data för möjliggörande av statistisk analys. Den statistiska analysen visade på en ojämn fördelning mellan könen och jämställdhetsarbetet inleddes i syfte att förbättra de statistiska resultaten, verksamhetens kvalitet och den reella jämställdheten genom informationsspridning och medvetengörande hos vårdcentralens personal. Sedan år 2006 deltar hela landstinget i Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex Jämix. Jämix består av nio nyckeltal som ger indikation om hur jämställdheten ser ut inom en organisation och fungerar som plattform för arbetet med jämställdhet och mångfald. Efter utbildningen började vårdcentralen genomföra regelbundna datainsamlingar där åtskilliga parametrar, däribland Jämix nio nyckeltal, jämförs med tidigare resultat. Eftersom flera av nyckeltalen till en början inte var mätbara på grund av bristande könsuppdelad statistik var en av de första insatserna att göra alla faktorer mätbara. I dagsläget mäts samtliga parametrar med avseende på kön för att möjliggöra jämförelse av kvinnors och mäns situation. För att kartlägga patienters och personals uppfattning av verksamheten har enkätundersökningar varit den främsta metoden. En medarbetarenkät och en patientenkät genomförs årligen där bland annat nöjdhet, trivsel, miljö och bemötande undersöks och analyseras. Båda enkäterna tar hänsyn till respondentens kön och ålder. En gång per år genomförs en riskbedömning utifrån analys av enkätresultat, statistik och ronder där avvikelser och risker undersöks. Riskbedömningen utgör en viktig del i verksamhetens arbete då denna ligger till grund för nästkommande verksamhetsårs prioriterade mål och en handlingsplan med önskade åtgärder. Handlingsplanen ligger i sin tur till grund för verksamhetsplanen

108 För att underlätta uppföljning och resultatmätning upprättas mätbara mål för respektive parameter. I handlingsoch verksamhetsplanen fastslås hur och när parametrar och mål ska följas upp. Uppföljning sker regelbundet under året. Hur ofta parametrar och mål mäts beror på hur ledningsgruppens prioritering ser ut gällande dessa områden. Flera av parametrarna följs upp under ledningsgruppens månatliga möten och jämförs därefter med tidigare resultat för att urskilja eventuella samband och trender. Resultaten från uppföljningen återkopplas regelbundet till vårdcentrals övriga personal. Informationsspridning och interprofessionellt lärande Ett avgörande verktyg i arbetet med att jämställdhetsintegrera Hässelby vårdcentrals dagliga verksamhet har varit informationsspridning och medvetengörande hos verksamhetens personal, vilket brukar kallas för interprofessionellt lärande. Informationsspridning har skett vid arbetsplatsträffar och konferenser genom att verksamhets- och enhetschefer redovisat enkätresultat och verksamhetens parametrar med koppling till jämställdhet. Dessutom har resultaten diskuterats och analyserats av samtliga medarbetare i grupper. Dialogen inom personalgruppen har utgjort ett betydande verktyg för att identifiera patienternas nöjdhet med personalens bemötande. Vid missnöjdhet gällande exempelvis kassapersonalens bemötande tenderade patienten att berätta det för läkaren, eller tvärtom. För att öka graden av medvetenhet har verksamhetschefen valt att skapa interprofessionella grupper där personalen kan dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Diskussionerna har fokuserat på personalens bemötande och beteendeavvikelser. Personalen har arbetat med sina egna tankar, känslor och förutfattade meningar i syfte att medvetengöra och förändra sitt förhållningssätt till patienter och medarbetare. Grupperingarna förändras inför varje tillfälle men består alltid i en person från respektive yrkesgrupp. Vid gruppträffarna ägnas hälften av tiden åt strategiska punkter med utgångpunkt i verksamhetens mätbara mål och resterande tid åt personalens egna tankar och idéer Jämställdhetsintegreringsarbetat Jämställdhetsarbetet på Hässelby vårdcentral omfattar samtliga anställda inom verksamheten. Verksamhetschefen har varit drivande och är ytterst ansvarig för att jämställdhetsarbetet fortskrider, medan chefen och verksamhetens ekonom följer upp och utvärderar de årliga medarbetar- och patientenkäterna, samt följer upp parametrar och mätbara mål och är ansvariga för de statistiska analyserna. Verksamhetens ledningsgrupp är ansvariga för den årliga verksamhetsplanen, inklusive mål för jämställdhet, med mål och handlingsplaner för det kommande året. Den främsta utmaningen i arbetet har varit att inkludera alla anställda i arbetet. Till en början möttes initiativet med motstånd från personalen i allmänhet och läkargruppen i synnerhet då dessa ansåg att de redan arbetade på en jämställd arbetsplats. När den könsuppdelade statistiken presenterades blev många förvånade och ifrågasatte materialets trovärdighet då de hade svårt identifiera sig med de framkomna resultaten. I dagsläget finns dock en annan inställning hos vårdcentralens personal och en majoritet arbetar aktivt med likvärdigt vårdbemötande. En annan utmaning var att få alla i personalen att följa de rutiner och riktlinjer som beslutats om av ledningsgruppen. För att jämställdhetsintegreringsarbetet ska få effekt krävs att alla deltar, arbetar likadant och innehar ett gemensamt förhållningssätt. När rutinerna tillämpats av samtliga medarbetare har utmaningen istället bestått i arbetsflödet. En del av de nya rutinerna resulterade i dubbelarbete där exempelvis läkare och sekreterare genomförde samma arbetsuppgifter. För att få bukt med problemet har ledningsgruppen analyserat och reformerat processer och ledningssystem inom verksamheten för en tydligare ansvarsfördelning. Dagens jämställdhetsarbete Under år 2014, nio år efter initiativet togs, arbetar vårdcentralens personal med att integrera jämställdhet i arbetet med övriga diskrimineringsgrunder. Bland annat har ett jämställdhetsperspektiv inkluderats vid arbete med nationalitet, sexualitet, handikapp och ålder och verksamhetschefen menar att:

109 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder För att uppnå likvärdig vård är det nödvändigt att arbeta med samtliga diskrimineringsgrunder. För att kunna gå vidare och arbeta med övriga diskrimineringsgrunder är dock jämställdhetsarbete med avseende på kön ett första, nödvändigt steg då jämställdhet mellan könen återkommer i arbetet med andra faktorer. Inför varje år sätter ledningsgruppen upp nya mål för jämställdhet med utgångspunkt från enkätresultat och de statistiska analyserna. År 2014 kommer ökad nöjdhet hos män och kvinnor i patientenkäten att ligga i fokus. Vårdcentralen kommer även att arbeta för att bibehålla den låga sjukfrånvaro de har i dagsläget. För att uppnå målen är repetition av information och resultat för vårdcentralens personal det främsta verktyget då det resulterar i en ökad medvetenhet och således förbättrad vårdkvalitet Dokumentation av resultat och effekter Jämställdhetsarbetets resultat redovisas årligen i vårdcentralens verksamhetsberättelse och ligger till grund för de jämställdhetsinriktade målen i nästkommande års verksamhetsplan. Vårdcentralens verksamhetschef och ekonom genomför analys av enkätresultaten. All dokumentation och analys sker fördelat på kvinnor och män, liksom mätning och kvalitetssäkring. Det gäller även för kvalitetsindikatorer som mäts i såväl patient- som medarbetarenkäter. Patientenkäter genomfördes tidigare två gånger per år på samtliga husläkarmottagningar och vårdcentraler i Sverige för att möjliggöra jämförelse mellan olika verksamheter inom primärvården. Uppdragsgivaren SKL står bakom patientenkäten vilken numera genomförs på hösten varje år. Medarbetarenkäten genomförs inom hela Stockholms läns sjukvårdsområde på våren varje år. När Hässelby vårdcentral tilldelas resultaten sammanställer de och diskuterar dessa i ledningsgruppen bestående av verksamhetschefen, ekonomen och enhetschefer. Ledningsgruppen analyserar resultaten och skapar en presentation för redogörelse av resultaten för vårdcentralens medarbetare i olika forum. Enhets- och verksamhetscheferna presenterar resultaten vid arbetsplatsträffar och planeringsdagar, ca fyra gånger per år. Under planeringsdagarna diskuteras även resultaten inom den totala personalstyrkan. Förutom de årliga enkätundersökningarna har vårdcentralen valt att mäta en rad andra parametrar med koppling till verksamheten. Några av kvalitetsindikatorerna som följs upp, utöver Jämix-nyckeltalen, är sjukfrånvaro, de tio vanligaste diagnoserna, patientbesök, patientlistningsstruktur och personalstruktur. Samtliga indikatorer följs upp med avseende på kön och ålder och resultaten analyseras regelbundet under året Resultat och effekter Arbetet med jämställdhetsintegrering har resulterat i att ojämställdhet åskådliggjorts och åtgärdats på såväl verksamhets- som medborgarnivå. Resultaten på verksamhetsnivå har främst gått att urskilja vid statistisk analys av nyckeltal, medan den ökade jämställdheten på patientnivå främst åskåddliggörs i den årliga patientenkäten. Hässelby vårdcentrals omfattande arbete med att jämställdhetsintegrera styrdokument och den dagliga verksamheten har fått effekt på såväl verksamhets- som patientnivå. Jämställda förutsättningar för medarbetare I medarbetarenkäten som genomförs på våren varje år påvisar att vårdcentralens medarbetare trivs bättre på sin arbetsplats nu än förr. Framförallt har de positiva resultaten ökat bland vårdcentralens kvinnliga medarbetare och nöjdheten mellan kvinnor och män har således närmat sig varandra sedan jämställdhetsarbetet inleddes. Verksamhetschefen tror att detta är ett resultat av de förbättrade arbetsvillkoren för kvinnliga anställda i form av anpassad arbetsbörda, förnyad utrustning och höjd lönenivå. Jämställda sjukskrivningstal Den statistiska analysen visade att långtidssjukskrivning på grund av utbrändhet var betydligt vanligare bland vårdcentralens kvinnliga läkare än bland männen. En närmare granskning av resultaten indikerade att medarbetarnas arbetsbörda inte stod i proportion till den anställdes arbetstid. Många av Hässelby vårdcentrals läkare hade genomgått sin specialistutbildning vid vårdcentralen och arbetade i början av sin anställning heltid med fokus på sitt ansvarsområde och ett antal patienter. Efter en tid på vårdcentralen var det vanligt bland kvinnliga

110 läkare att gå ned i arbetstid under en bergänsad tidsperiod. Under den tiden minskade inte arbetsbördan och många av de kvinnliga läkarna tvingades således utföra samma arbetsmängd som en heltidsanställd. Numera är läkarnas arbetsbörda anpassad till tjänstgöringsgraden. Denna reform har bidragit till att respektive läkare har möjlighet att avsätta mer tid per patient och även till en ökad möjlighet för patienterna att träffa samma läkare vid besök på vårdcentralen. Ytterligare en faktor till ett högre sjukskrivningstal bland kvinnliga läkare var vårdcentralens ålderdomliga utrustning och inventarier, anpassade efter en stereotypt makulin kropp. Att utrustningen inte var anpassad för kvinnor bidrog till en bristfällig ergonomi hos de kvinnliga läkarna och således en högre fysisk belastning. Det åtgärdades bland annat genom att handpumpade britsar byttes ut. Numera genomförs en ergonomisk undersökning av vårdcentralen på årlig basis. Sedan ergonomin och arbetsbördan förändrades har sjukskrivningen minskat med procent hos vårdcentralens kvinnliga läkare. Sjukskrivningarna hos de manliga läkarna har däremot ökat något men vårdcentralens totala sjukskrivnining har trots detta gått från bland de högsta i länet till att ligga under länskvoten. Lika lön för lika läkare Den statistiska analysen visade också att medellönen hos de kvinnliga läkarna var 541 SEK lägre per månad i jämförese med vårdcentralens manliga läkare. Medvetenheten om hur lönesituationen såg ut bidrog till att skillnaden togs i åtanke vid nästkommande lokala lönejustering och reulterade i att flera av de kvinnliga läkarna fick förhöjda löner. Sedan problemet påträffades har flera lönsjusteringar genomförts och i dagsläget kvarstår endast en minimal skillnad i lönenivå mellan könen. Jämn könsfördelning inom arbetsgrupperna Den statistiska analysen visade också att könsfördelningen mellan medarbetare inom alla avdelningar på vårdcentralen var ojämn. Inom läkargruppen arbetade dubbelt så många män som kvinnor medan sekreterargruppen endast innefattade en man. De anställda sjuksköterskorna och undersköterskorna var endast kvinnor. Den snedvridna könsfördelningen har resulterat i inkluderandet av ett jämstäldhetsperspektiv i rekryteringsprocessen och vårdcentralen strävar numera efter att alltid rekrytera personer från det underrepresenterade könet. Vid nyanställning av chefer och andra nyckelpersoner har även utbildning inom jämställdhet och likabehandling införts som meriterande faktorer. Utjämnad resursfördelning Vid granskning och analys av de vanligaste diagnoserna och vårdcentralens resurser i proportion till dessa framkom att vårdcentralen inte hade tillräckliga resurser för utredning och omhändertagande av UVI och inkontinensproblematik hos kvinnor. Statistiken visade att de flesta kvinnliga patienterna sökte för inkontinens och urinvägsproblem. Dessa kvinnor återkom även oftare än de manliga patienterna till vårdcentralen för vård och behandling på grund av verkningslösa antibiotikakurer. Vid utredning och analys av denna patientgrupp framkom att de verkliga besvären inte framgått vid undersökning och att patienterna blivit tilldelade antibiotika för urinvägsinfektion trots att de verkliga besvären berodde på iretrit och framfall. Att det verkliga problemet inte framkommit vid undersökning berodde bland annat på avsaknad av ett gynekologiskt undersökningrum och bristande kompetens och kunskap hos läkarna på området. Resurserna stod således inte i proportion till antalet besök. Resursproblematiken bidrog dock till att ett gynekologiskt undersökningsrum installerades på vårdcentralen, utrustning uppdaterades och läkarnas kunskaper på området ökade genom utbildning. Läkarna avsatte även mer tid till de patienter som sökte vård för urinvägsinfektion och undersökte problemet närmare. Den ökade prioriteringen av diagnosen bidrog till ökad nöjdhet hos kvinnliga patienter gällande flera parametrar i patientenkäten, samt minskade antibiotikaföreskrivningar och återbesök.

111 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Förändring i beteende och förhållningssätt En förändrad uppfattning om vårdcentralens situation med avseende på jämställdhet har kunnat identifieras hos verksamhetens personal. Istället för att ifrågasätta de snedvridna siffrorna över patienters och medarbetares situation påtalar personalen att de anser det frustrerande att det går så trögt att nå ökad jämställdhet. En del resultat har dock gått att utläsa. Bland annat används vårdcentralens ekonomiska resurser mer effektivt till följd av minskade kostnader för sjukfrånvaro och antibiotikaförskrivning. Löneskillnaderna mellan de kvinnliga och manliga läkarna är även på väg att utjämnas och könsfördelningen bland de anställda har blivit något mer jämställd. De främsta resultaten går dock att urskilja gällande personalens beteende och förhållningssätt, vilket i sin tur fått effekt på vårdcentralens patienter. Sedan jämställdhetsintegreringsarbetet påbörjades har personalens inställning förändrats och Hässelby vårdcentral är i dagsläget en trevligare miljö att vistas i för såväl personal som patienter. Personalen diskuterar och analyserar bemötande och vårdkvalitet i större utsträckning än tidigare, både vid interprofessionella samtal, möten och fikapauser. En ökad samarbetsvilja och dialog hos personalen har gått att urskilja vilket i sin tur fått effekt på patientbemötande och vård. Jämställt bemötande av patienter Den främsta riskfaktorn vid arbete med kvalitetsförbättring är patientbemötandet. Detta arbetar vårdcentralens personal med regelbundet med repetition av information och statistiska resultat som främsta verktyg. Den mer jämställda situationen bland verksamhetens personal har, i kombination med den ökade medvetenheten kring patienternas vårduppfattning, ökat verksamhetens kvalitet. Hässelby vårdcentrals medarbetare bär numera alltid med sig kunskap om patienternas upplevelse av situationen och kan således arbeta aktivt och medvetet för att förbättra bemötande och vårdkvalitet. Den ökade medvetenheten har i sin tur fått effekt på jämställdheten på patientnivå. Patientenkätresultaten indikerar att bemötandet har förbättrats sedan insatserna påbörjades. När arbetet initierades var nöjdhetsgraden hos kvinnliga patienter tydlig gällande samtliga parameterar. Kvinnor var mindre nöjda med vården som helhet, bemötandet, informationen, delaktigheten i sin vård och tillgängligheten till läkare och telefonmottagning. Dessa punkter har vårdcentralen arbetet intensivt med sedan år 2007 vilket resulterat i en positiv trend gällande patientnöjdhet de senaste åren. En ökad nöjdhet har bland annat kunnat utläsas vad gäller vårdcentralens telefontillgänglighet, förtroendet för läkarna, delaktigheten i beslut om vård och behandling och även med vården som helhet. Detta har bidragit till en utjämnad nöjdhet mellan manliga och kvinnliga patienter och i dagsläget kvarstår endast ett fåtal parametrar där kvinnor fotfarande är mindre nöjda än män. Såväl verksamhetschefen som ekonomen tror att den ökade graden av nöjdhet går att härledas till det omfattande arbetet med att medvetengöra situationen för personalen. Genom att redogöra för enkäternas resultat får personalen kunskap om hur situationen ser ut och kan således arbeta aktivt och medvetet för att förändra sitt beteende och förhållningssätt på de punkter där resultaten brister Vad kan vi lära av denna fallstudie? Under de nästan tio år som vårdcentralen bedrivit jämställdhetsintegrering har en rad lärdomar kunnat dras. Några av de viktigaste framgångsfaktorerna från arbetet är: Att jämställdhetsperspektivet har integrerats tydligt i ledningssystem och processer. Att samtliga medarbetare har varit inkluderande medarbetare i arbetet med jämställdhet. En viktig del i inkluderandet av den totala personalstyrkan har varit chefernas förhållnings- och tilltalssätt till medarbetarna. För att samtliga ska känna sig inkluderade i arbetet har Hässelby vårdcentrals verksamhetschef arbetat mycket med retorik och samverkan mellan olika professionsgrupper för skapande av tillhörighet och gemenskap. Att jämställdhet har gjorts till en stående punkt på dagordning vid alla möten. Arbetet har förts upp för diskussion samtidigt som information om enkätresultat och dagsläge har varit avgörande för verksamhetens kvalitetsförbättring och den ökade medarbetar- och patientnöjdheten

112 De främsta rekommendationerna till övriga verksamheter som vill inleda ett omfattande arbete med jämställdhetsintegrering är att arbeta fram en hållbar analysmetod att arbeta efter vid granskning av kvantitativ data. Den analysmetod som utarbetats vid Hässelby vårdcentral har blivit till en naturlig del av verksamhetens dagliga arbete och används numera vid analys av samtliga fokusområden. För att arbeta för en mer jämställd och kvalitativ verksamhet krävs att arbetet inleds med en nulägesanalys för åskådliggörande av kritiska områden och nödvändiga åtgärder. När nuläget kartlagts och analyserats har formulerande av mätbara mål och regelbunden uppföljning av dessa varit den avgörande metoden för att reformer kunnat genomföras och resultat kunnat urskiljas. Källor Lucht, E. Jämställdhetsplan/likabehandlingsplan vid Hässelby vårdcentral. Föreläsningsunderlag. Gålmark, L. (2012). Vägen till en jämställd vårdcentral. Jämställ Stockholms läns landsting (2012). Att vända på stenar. Exempel på jämställdhetsintegrering från några verksamheter inom Stockholms läns landsting till och med SLL & Karolinska Institutet. Respondenter Erik Lucht, verksamhetschef Hässelby vårdcentral Huseyin Karaca, verksamhetsekonom Hässelby vårdcentral

113 Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter af offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder 5. Byplanlægning og vej og park På området for byplanlægning og vej og park omfatter kortlægningen tre cases to fra Danmark og en fra Sverige. Den første danske case omhandler, hvordan kønsperspektivet er tænkt ind i forbindelse med børns forskellige læringsstile og benyttet som udgangspunkt for det konkrete byggeri af en skole i Aarhus Kommune. Den anden danske case omhandler ligestillingsvurdering af ansøgningerne til en pulje uddelt til renovering eller byggeri af klubfaciliteter blandt frivillige foreninger i Københavns Kommune. Den svenske case omhandler ligestillingsvurdering af den kollektive trafik i Uppsala Kommune, som blev gennemført som led i arbejdet med et omfattende samarbejdsprojekt mellem forskellige statslige og kommunale aktører på området for by- og trafikplanlægning. De tre cases illustrerer på forskellig vis, hvordan ligestillingsvurdering af byggeri og trafiksystemer kan foregribe eventuelle utilsigtede negative konsekvenser for hhv. mænd og kvinders, piger og drenges muligheder og adfærd, og dermed fordre forberede muligheder for flere typer af borgere. 5.1 RUM FOR LEG OG LÆRING PÆDAGOGISK OG TEKNISK MODERNISERING AF SKOLER OG DAG OG FRITIDSTILBUD I AARHUS KOMMUNE (DK) Arbejdet på børn- og ungeområdet i Aarhus Kommune er styret af en række overordnede politikker, der tilsammen skaber rammerne for indsatsen. På det helt overordnede niveau anvendes målsætningen om, at 95 % af en årgang skal gennemføre en ungdomsuddannelse som et pejlemærke for arbejdet på uddannelsesområdet. Derudover har byrådet i Aarhus Kommune vedtaget følgende to centrale strategier/politikker, der har betydning for, hvordan indsatsen på området tilrettelægges og gennemføres: Børn- og Ungepolitik, der danner en værdimæssig paraply for alle tilbud, indsatser og særlige strategier og handleplaner for børn og unge i Aarhus 55. Politikken tager afsæt i visionen Aarhus en god by for alle, og politikken fungerer som den værdimæssige ramme for arbejdet med at sikre, at alle børn og unge får de bedste muligheder for trivsel, læring og udvikling. Det er et grundlæggende princip, at børn og unge skal føle sig inkluderet, værdsat og anerkendt. Differentieringsstrategien tager afsæt i Børn og Ungepolitikken, hvor det anerkendes, at børn og unge er forskellige og lærer på forskellige måder. Det betyder, at børn og unge i alderen 0 18 år skal tilbydes noget forskelligt for at give alle lige muligheder indsatsen skal med andre ord differentieres. Differentiering er ikke en metode, men et princip for indsatsen målrettet børn og unge, der bl.a. betyder, at der i indsatsen tages højde for, at børn og unge har forskellige læringsstile, der bl.a. hænger sammen med børnenes og de unges køn 56. På skoleområdet anvendes endvidere prognoser for antallet af elever i skoledistrikterne for at vurdere behovet for skole- og fritidstilbud. Det er bl.a. sådanne prognoser, der ligger til grund for Frederiksbjergbyggeriet, der er et stort skole- og daginstitutionsbyggeri, som er udviklet i regi af Rum for Leg og Læring (RULL). Gennem bred involvering af børn, unge, forældre, lærere og pædagoger er udviklet et byggeri, der tager udgangspunkt i, at børn udvikler sig kontinuerligt, fra de er 0 til de er 18 år, og at forskellige udviklingstrin kræver forskellige udfordringer. For at tilgodese begge køn skal miljøet også tage hensyn til, at drenge og piger og børn i forskellige aldre og på forskellige udviklingstrin kan have forskellige specifikke behov. Derfor er Frederiksbjergbyggeriet designet, så det rummer mange forskellige læringsmiljøer med eksempelvis muligheder for kropslige udfoldelser og mindre rum til fordybelse. 55 Børn- og ungepolitikken er i forbindelse med dens politiske vedtagelse blevet ligestillingsvurderet, da det er normal procedure for alle politikker, der skal politisk vedtages i Aarhus Kommune. 56 Differentieringsstrategi for Aarhus Kommune

114 Frederiksbjergbyggeriet forventes at stå færdigt til skolestart i Frederiksbjergbyggeriet er dermed et godt eksempel på, hvordan man ofte arbejder med ligestillingsvurderinger i Danmark, hvor betydningen af indsatsen for drenge/mænd og piger/kvinder indgår som en naturlig del af målgruppediskussionen Om Rum for leg og læring i Aarhus Kommune RULL er en sammentrækning af Rum til Leg og Læring og er betegnelsen for det program, hvor Aarhus Kommune investerer i pædagogisk og teknisk modernisering af dagtilbud, skoler og fritidstilbud. RULL-programmet skal sikre, at de fysiske rammer i skoler, dag- og fritidstilbud ikke blot vedligeholdes, moderniseres og udbygges, men at de også ændres til spændende og fremtidssikrede læringsrum. I Aarhus Kommune bor der , hvoraf er 0-19 år. I kommunen er der ansat inden for undervisning. Det samlede antal skoleelever var i 2013 (inkl. Gymnasieelever og HF) i Aarhus Kommune Afsættet for RULL-programmet er Tænketanken, der fra december 2007 til august 2008 var nedsat til at udveksle idéer og præsentere forslag til fremtidens børnebyggeri. RULL-programmet er iværksat til at understøtte de seks principper for godt børnebyggeri, som Tænketanken udpegede: Udviklingstrin I 2012 gennemførte piger og drenge en ungdomsuddannelse i Aarhus Kommune. Aarhus Kommunes uddannelsesniveau er generelt lidt højere end det gennemsnitlige i Danmark. I Aarhus har 21 % grundskolen som højest fuldførte uddannelse, mens 11 % har en lang videregående uddannelse, og for resten af landet gælder 29 % med grundskolen som højst fuldførte uddannelse og 7 % med en lang videregående uddannelse. Engagement i inspirerende rum Innovation og tværfaglighed Aktivitet og kropslighed Sociale fællesskaber baseret på anerkendelsen af individualitet Integration af informations- og kommunikationsteknologi

Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Bilag 2:

Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Bilag 2: Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder Bilag 2: Tabelrapport Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter

Læs mere

En sammenhængende indsats for. langvarige modtagere af offentlig forsørgelse 2015-2016

En sammenhængende indsats for. langvarige modtagere af offentlig forsørgelse 2015-2016 En sammenhængende indsats for langvarige modtagere af offentlig forsørgelse 2015-2016 1 Strategi i forhold til at langvarige modtagere af offentlig forsørgelse skal have en tværfaglig og sammenhængende

Læs mere

JOBCENTER MIDDELFART. Evalueringsrapport. Job- og Kompetencehuset. 3. Kvartal 2012

JOBCENTER MIDDELFART. Evalueringsrapport. Job- og Kompetencehuset. 3. Kvartal 2012 JOBCENTER MIDDELFART o Evalueringsrapport Job- og Kompetencehuset 3. Kvartal 2012 1 Indholdsfortegnelse Indledning... 2 Baggrund og Formål... 2 Datagrundlag... 2 Retur til Job... 2 Køn... 3 Alder... 3

Læs mere

Indsatser ift. unge ledige i Assens Kommune - januar 2013

Indsatser ift. unge ledige i Assens Kommune - januar 2013 Indsatser ift. unge ledige i Assens Kommune - januar 2013 Indsats Formål Indhold Målgruppe Jobrotation og servicejob Arbejdserfaring og Ordinært arbejde i private og Unge ledige i match 1. kompetenceudvikling.

Læs mere

1. Har I en politik for arbejdet med ligestilling af kvinder og mænd på personaleområdet?

1. Har I en politik for arbejdet med ligestilling af kvinder og mænd på personaleområdet? Indberetning af ligestillingsredegørelse 2017 Politikker på personaleområdet 1. Har I en politik for arbejdet med ligestilling af kvinder og mænd på personaleområdet? 2. Har I eller måltal for ligestilling

Læs mere

Udkast til Beskæftigelsesplan 2017 for Varde Kommune

Udkast til Beskæftigelsesplan 2017 for Varde Kommune Udkast til Beskæftigelsesplan 2017 for Varde Kommune Kort om arbejdsmarkedet i Varde Kommune Et udfordrende mismatch Ledigheden har de seneste år været faldende, mens beskæftigelsen har udviklet sig relativt

Læs mere

Statens Administration

Statens Administration Statens Administration Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse

Læs mere

Ressourceforløb i Jobcenter Aarhus

Ressourceforløb i Jobcenter Aarhus Ressourceforløb i Jobcenter Aarhus Oplæg v. Marianne Eriksen Søren 28 år Flere år på kontanthjælp Arbejdsmarkedscenter peger på førtidspension Bostøtte via VH (ADHD) hver 14 dag. Tidligere hjemløseproblematik

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Aalborg Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Socialstyrelsen Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse i ulige

Læs mere

Indsatsmodel i 'Flere skal med' Arbejdsmarkedsfastholdelse

Indsatsmodel i 'Flere skal med' Arbejdsmarkedsfastholdelse Bilag 1 6. april 2017 Indsatsmodel i 'Flere skal med' Arbejdsmarkedsfastholdelse Projektets indsatsmodel bygger på eksisterende viden om hvilke indsatser, der virker i forhold at hjælpe målgruppen af udsatte

Læs mere

Beskæftigelsesplan 2017

Beskæftigelsesplan 2017 Beskæftigelsesplan 2017 Beskæftigelsesområdet er kompliceret og i stadig bevægelse. Der er mange målgrupper, et vidt forgrenet arbejdsmarked, mange lovkrav i nye reformer og en kompliceret økonomi. Kort

Læs mere

Energi-, Forsynings- og Klimaministeriet

Energi-, Forsynings- og Klimaministeriet Energi-, Forsynings- og Klimaministeriet Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse

Læs mere

ressourceforløb, fleks

ressourceforløb, fleks Rehabiliteringsteam, ressourceforløb, fleks og førtidspension Et tilbud om samlet vurdering, vejledning og hjælp til at få overblik. Den nye førtidspensionsreform, der trådte i kraft d. 1. januar 2013,

Læs mere

ET ARBEJDSLIV FOR ALLE - Udspil fra 6-byerne

ET ARBEJDSLIV FOR ALLE - Udspil fra 6-byerne Aarhus Esbjerg København Odense Randers AAlborg ET ARBEJDSLIV FOR ALLE - Udspil fra 6-byerne 6-byernes udspil til Carsten Koch-Ekspertudvalget 6-byerne bakker op om det øgede fokus på borgere, der ikke

Læs mere

JUMP aktivt tilbud til unge uddannelsesparate

JUMP aktivt tilbud til unge uddannelsesparate JUMP aktivt tilbud til unge uddannelsesparate JUMP er et kommunalt beskæftigelsesprojekt, som sammen med UngeGuiden skal skabe det bedst kvalificerede tilbud til de unge uddannelsesparate, således at de

Læs mere

TILBAGE TIL FREMTIDEN. - et tilbud for unge kontanthjælps- og dagpengemodtagere i Nordjylland. Hovedresultater fra en virkningsevaluering foretaget af

TILBAGE TIL FREMTIDEN. - et tilbud for unge kontanthjælps- og dagpengemodtagere i Nordjylland. Hovedresultater fra en virkningsevaluering foretaget af TILBAGE TIL FREMTIDEN - et tilbud for unge kontanthjælps- og dagpengemodtagere i Nordjylland Hovedresultater fra en virkningsevaluering foretaget af HVAD ER TILBAGE TIL FREMTIDEN? Tilbage til Fremtiden

Læs mere

Beskæftigelsesplan 2017 Nyborg Kommune

Beskæftigelsesplan 2017 Nyborg Kommune Beskæftigelsesplan Kommune Oktober 2016, Version 2 Indledning Kommune udarbejder hvert år en beskæftigelsesplan. Beskæftigelsesplanen tager udgangspunkt i Kommunes politikker, herunder sundhedspolitikken

Læs mere

JOBCENTER MIDDELFART. Evalueringsrapport. Job- og Kompetencehuset. År 2011

JOBCENTER MIDDELFART. Evalueringsrapport. Job- og Kompetencehuset. År 2011 JOBCENTER MIDDELFART o Evalueringsrapport Job- og Kompetencehuset År 2011 2 Indholdsfortegnelse Indledning... 3 Baggrund og Formål... 3 Datagrundlag... 3 Retur til Job... 4 Køn... 4... 4 Ophørsårsag...

Læs mere

Indsatsen for borgere med komplekse problemstillinger aktivitetsparate kontanthjælpsmodtagere over 30 år. Arbejdsmarked

Indsatsen for borgere med komplekse problemstillinger aktivitetsparate kontanthjælpsmodtagere over 30 år. Arbejdsmarked Indsatsen for borgere med komplekse problemstillinger aktivitetsparate kontanthjælpsmodtagere over 30 år Arbejdsmarked Hvem er de aktivitetsparate borgere Borgere der ikke vurderes parate til at komme

Læs mere

Ligestillingsvurdering i statslige myndigheders arbejde - Resultater og anbefalinger fra en tværnordisk kortlægning

Ligestillingsvurdering i statslige myndigheders arbejde - Resultater og anbefalinger fra en tværnordisk kortlægning Ligestillingsvurdering i statslige myndigheders arbejde - Resultater og anbefalinger fra en tværnordisk kortlægning Indhold LIGESTILLING I EN TVÆRNORDISK KONTEKST 1 UDBYTTE AF AT FORETAGE LIGESTILLINGSVURDERINGER

Læs mere

Efter hhv. 3/6 måneder i henhold til loven aktivering i virksomhedspraktik/løntilskud/jobrotation

Efter hhv. 3/6 måneder i henhold til loven aktivering i virksomhedspraktik/løntilskud/jobrotation Administration og udvikling Sagsnr. 264290 Brevid. 2066110 Ref. KRPE Dir. tlf. kristinep@roskilde.dk NOTAT: Konkrete tiltag i forbindelse med justering af Beskæftigelsesstrategi 24. februar 2015 Forsikrede

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Solrød Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Kolding Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Ankestyrelsens praksisundersøgelse er gennemført som et led i implementeringen af reformen og har haft fokus på at

Ankestyrelsens praksisundersøgelse er gennemført som et led i implementeringen af reformen og har haft fokus på at Indstilling Til Aarhus Byråd via Magistraten Fra Sociale forhold og Beskæftigelse Dato 17. juni 2015 Ankestyrelsen har undersøgt 10 kommuners praksis for at tilkende og for at give afslag på i sager, hvor

Læs mere

ANSØGNINGSSKEMA FÆLLES PULJE

ANSØGNINGSSKEMA FÆLLES PULJE ANSØGNINGSSKEMA FÆLLES PULJE INITIATIVETS TITEL: Sund start i job og uddannelse 1. ANSØGERE OG SAMARBEJDSPARTNERE Ansøger (projektansvarlig): Navn: Ea Nielsen, sekretariatschef E-mail: eani@aarhus.dk Telefon:

Læs mere

Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder - på kommunalt

Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder - på kommunalt Kortlægning af good practice og effekter i de offentlige myndigheders arbejde med ligestillingsvurdering på udvalgte serviceområder - på kommunalt niveau Tværnordisk kortlægning af good practice og effekter

Læs mere

Projekt Unge - godt i gang - formål og indsats

Projekt Unge - godt i gang - formål og indsats NOTAT 2. juli 2009 Projekt Unge - godt i gang - formål og indsats J.nr. 2009-0000906 Metodeudvikling og international rekruttering/sil/ala/mni/aos Baggrund Beskæftigelsesministeren introducerede i 2007

Læs mere

Strategi uddannelses- & kontanthjælp - Job & Uddannelse - Faaborg-Midtfyn Jobcenter

Strategi uddannelses- & kontanthjælp - Job & Uddannelse - Faaborg-Midtfyn Jobcenter Strategi: At unge under 30 år hurtigst muligt bliver optaget på og gennemfører en kompetencegivende uddannelse og at voksne over 30 år hurtigst muligt opnår varig beskæftigelse på ordinære vilkår. Der

Læs mere

INTRODUKTION TIL MØDREHJÆLPEN REYKJAVIK - OKTOBER 2013

INTRODUKTION TIL MØDREHJÆLPEN REYKJAVIK - OKTOBER 2013 INTRODUKTION TIL MØDREHJÆLPEN REYKJAVIK - OKTOBER 2013 MØDREHJÆLPEN Mødrehjælpen er en privat humanitær organisation. Organisationens arbejde startede ca. 1924. Fomålet er at yde social, sundhedsmæssig,

Læs mere

Rapport om Ligestillingsredegørelse

Rapport om Ligestillingsredegørelse Rapport om Ligestillingsredegørelse 2013 Skanderborg Kommune 2 Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes

Læs mere

Digitaliseringsstyrelsen

Digitaliseringsstyrelsen Digitaliseringsstyrelsen Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Lolland Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Slagelse Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Beskæftigelses- & UdviklingsCenter

Beskæftigelses- & UdviklingsCenter Beskæftigelses- & UdviklingsCenter STATUSRAPPORT, 1. kvartal 2014 Statusrapport, 1. kvartal 2014 Beskæftigelses- & UdviklingsCenter 2 Udarbejdet april 2014 Administrativ medarbejder Signe Thiim sith@vejenkom.dk

Læs mere

Borgerens rettigheder og pligter jf. Integrationsloven. Nogle karakteristika for særlig effektfulde kommuner

Borgerens rettigheder og pligter jf. Integrationsloven. Nogle karakteristika for særlig effektfulde kommuner Indhold: Borgerens rettigheder og pligter jf. Integrationsloven Integrationsøkonomi Danskuddannelse Nogle karakteristika for særlig effektfulde kommuner Status på Vejen Kommunes integrationsindsats.. Indgåelse

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Silkeborg Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Brønderslev Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015.

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Køge Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Ankestyrelsen Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse i ulige

Læs mere

Slutevaluering af 'Ungeprojektet' i Rudersdal Kommune 30. januar 2012

Slutevaluering af 'Ungeprojektet' i Rudersdal Kommune 30. januar 2012 Det Lokale Beskæftigelsesråd Beskæftigelse Projekt og Udvikling Stationsvej 36 3460 Birkerød beskaeftigelse@rudersdal.dk www.rudersdal.dk Slutevaluering af 'Ungeprojektet' i Rudersdal Kommune 30. januar

Læs mere

Beskæftigelsesplan 2016 Silkeborg Kommune

Beskæftigelsesplan 2016 Silkeborg Kommune Beskæftigelsesplan 2016 Silkeborg Kommune Indledning - Beskæftigelsesplanens opbygning Kapitel 1 opstiller målsætningerne for beskæftigelsesindsatsen i 2016. Målene er en kombination af Arbejdsmarkedsudvalgets

Læs mere

Overordnet integrationsstrategi. Godkendt af Byrådet den 28. april 2009.

Overordnet integrationsstrategi. Godkendt af Byrådet den 28. april 2009. Overordnet integrationsstrategi Godkendt af Byrådet den 28. april 2009. Indholdsfortegnelse. Indholdsfortegnelse.... 0 Indledning.... 1 Visionen.... 1 Modtagelsen.... 2 Uddannelse.... 3 Børn og unge....

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Vejen Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Beskæftigelsesplan 2017 Jobcenter Struer (udkast)

Beskæftigelsesplan 2017 Jobcenter Struer (udkast) Beskæftigelsesplan 2017 Jobcenter Struer (udkast) November 2016 Indhold 1. Indledning...3 2. Rammerne for beskæftigelsesindsatsen i Struer...4 3. Resultater af beskæftigelsesindsatsen i Struer...5 4. Virksomhederne

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Brøndby Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

KL budskaber til reform af kontanthjælpen

KL budskaber til reform af kontanthjælpen KL budskaber til reform af kontanthjælpen KL er helt enig i behovet for en kontanthjælpsreform. Ambitionen med en reform må først og fremmest være at sikre bedre rammer for en indsats, der gør en større

Læs mere

Skatteministeriets departement

Skatteministeriets departement Skatteministeriets departement Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Region Midtjylland Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015.

Læs mere

Beskæftigelsespolitik

Beskæftigelsespolitik Beskæftigelsespolitik 2014-2017 September 2014 1 Forord I Greve Kommune skal borgerne være helt eller delvist selvforsørgende. Det skal være undtagelsen, at borgere er på fuld offentlig forsørgelse. Derfor

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Svendborg Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Bilag til Evaluering af effekten af forebyggelsespakker Fonden for Forebyggelse og Fastholdelse. November 2014

Bilag til Evaluering af effekten af forebyggelsespakker Fonden for Forebyggelse og Fastholdelse. November 2014 Bilag til Evaluering af effekten af forebyggelsespakker Fonden for Forebyggelse og Fastholdelse November 2014 0 Bilag til Evaluering af effekten af forebyggelsespakker Evaluering af effekten af forebyggelsespakker

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Hvidovre Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Aabenraa Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Ligestillingsvurdering i kommunale myndigheders arbejde. Resultater og anbefalinger fra en tværnordisk kortlægning

Ligestillingsvurdering i kommunale myndigheders arbejde. Resultater og anbefalinger fra en tværnordisk kortlægning Ligestillingsvurdering i kommunale myndigheders arbejde Resultater og anbefalinger fra en tværnordisk kortlægning Ligestillingsvurdering i kommunale myndigheders arbejde Resultater og anbefalinger fra

Læs mere

Esbjerg Kommunes beskæftigelsesindsats for flygtninge og familiesammenførte

Esbjerg Kommunes beskæftigelsesindsats for flygtninge og familiesammenførte HANDLINGSPLAN Esbjerg Kommunes beskæftigelsesindsats for flygtninge og familiesammenførte Juni 2016 Indhold 1. Introduktion 2. Formål og målsætninger 3. Indsatser og aktiviteter 4. Koordination og samarbejde

Læs mere

Høje-Taastrup Kommune

Høje-Taastrup Kommune Høje-Taastrup Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015.

Læs mere

Unge under 30 år uden uddannelse, der er åbenlyst uddannelsesparate

Unge under 30 år uden uddannelse, der er åbenlyst uddannelsesparate Unge under 30 år uden, der er åbenlyst sparate Ved ikke unge der har behov for afklaring, motivation og forberedelse før svalg og start (åbenlyst sparate). 1) Unge, som har viden om skolelivet, men som

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Lemvig Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Politiet Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse i ulige år.

Læs mere

Lejre kommunes aktiverings- og revalideringsstrategi 2014-15

Lejre kommunes aktiverings- og revalideringsstrategi 2014-15 Lejre kommunes aktiverings- og revalideringsstrategi 2014-15 1)Lejre kommunes aktiveringsstrategi for 2014-15 Borgere på overførselsindkomst har ret til og er forpligtet til at modtage beskæftigelsesfremmende

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Herning Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Rapport om Ligestillingsredegørelse

Rapport om Ligestillingsredegørelse Rapport om Ligestillingsredegørelse 2013 Københavns Erhvervsakademi 1 Indhold Status om ligestilling fra Københavns Erhvervsakademi 3 Ligestillingsindekset 4 Konklusion for Københavns Erhvervsakademi Vores

Læs mere

Beskæftigelsesplan Læsø

Beskæftigelsesplan Læsø Beskæftigelsesplan Læsø 2017 Indhold Om Beskæftigelsesplan 2017... 2 Processen omkring beskæftigelsesplan 2017... 3 De vigtigste beskæftigelsespolitiske udfordringer... 3 Læsø Kommunes samlede strategi

Læs mere

ROSKILDE KOMMUNE VIRKSOMHEDSSTRATEGI 2015-2020

ROSKILDE KOMMUNE VIRKSOMHEDSSTRATEGI 2015-2020 ROSKILDE KOMMUNE VIRKSOMHEDSSTRATEGI 2015-2020 1 Resumé På baggrund af reformer på beskæftigelsesområdet og behovet for en mere virksomhedsrettet indsats i Jobcenter Roskilde, har forvaltningen, i samarbejde

Læs mere

Rapport om Ligestillingsredegørelse

Rapport om Ligestillingsredegørelse Rapport om Ligestillingsredegørelse 2013 Ministeriet for By, Bolig og Landdistrikters departement 1 Indhold Status om ligestilling fra Ministeriet for By, Bolig og Landdistrikters departement 3 Ligestillingsindekset

Læs mere

Lyngby-Taarbaek Kommune

Lyngby-Taarbaek Kommune Lyngby-Taarbaek Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015.

Læs mere

Målgruppen Jobpoint et særligt tilrettelagt tilbud for indsatsklare kontanthjælpsmodtager match 2 i aldersgruppen fra 25 år og opefter.

Målgruppen Jobpoint et særligt tilrettelagt tilbud for indsatsklare kontanthjælpsmodtager match 2 i aldersgruppen fra 25 år og opefter. Jobpoint Mål og succeskriterier 2011 Målgruppen Jobpoint et særligt tilrettelagt tilbud for indsatsklare kontanthjælpsmodtager match 2 i aldersgruppen fra 25 år og opefter. Jobpoints målgruppe er generelt

Læs mere

Rapport om Ligestillingsredegørelse

Rapport om Ligestillingsredegørelse Rapport om Ligestillingsredegørelse 2013 Bornholm Kommune 2 Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes

Læs mere

Rapport om Ligestillingsredegørelse

Rapport om Ligestillingsredegørelse Rapport om Ligestillingsredegørelse 2013 Det Kongelige Danske Kunstakademis Skoler for Arkitektur, Design og Konservering (KADK) 1 Indhold Status om ligestilling fra Det Kongelige Danske Kunstakademis

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Aarhus Universitet Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse

Læs mere

Rapport om Ligestillingsredegørelse

Rapport om Ligestillingsredegørelse Rapport om Ligestillingsredegørelse 2013 Bornholm Kommune 1 Indhold Status om ligestilling fra Bornholm Kommune 3 Ligestillingsindekset 4 Konklusion for Bornholm Kommune 5 Vores gode eksempler for Bornholm

Læs mere

Integrationspolitik 2014

Integrationspolitik 2014 Integrationspolitik 2014 Kommunalbestyrelsen den 19. august 2014 1. Indledning Integrationspolitikken beskriver rammen for integrationsindsatsen i Norddjurs Kommune. I Norddjurs Kommune er godt 6 % af

Læs mere

Gladiatorerne. Hvad skal der til, for at få den tunge borgergruppe ud af misbrug og ledighed og ind i kampen om en positiv fremtid?

Gladiatorerne. Hvad skal der til, for at få den tunge borgergruppe ud af misbrug og ledighed og ind i kampen om en positiv fremtid? Gladiatorerne Hvad skal der til, for at få den tunge borgergruppe ud af misbrug og ledighed og ind i kampen om en positiv fremtid? Mål Vi har uofficielt afprøvet en selvlavet metode på 4 Gladiatorer, hvor

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Sønderborg Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015.

Læs mere

BÆREDYGTIG PROGRESSION - VIA EN SÆRLIGT RUMMELIG VIRKSOMHEDSRETTET INDSATS

BÆREDYGTIG PROGRESSION - VIA EN SÆRLIGT RUMMELIG VIRKSOMHEDSRETTET INDSATS Information til sagsbehandleren i jobcentret BÆREDYGTIG PROGRESSION - VIA EN SÆRLIGT RUMMELIG VIRKSOMHEDSRETTET INDSATS - individuelle udviklingsforløb KERNEYDELSEN FUNDAMENTET - DET GODE MATCH MATCHgruppen

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Hørsholm Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Furesø Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Thisted Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Aarhus Kommunes ligestillingsredegørelse 2015 (samlet)

Aarhus Kommunes ligestillingsredegørelse 2015 (samlet) Aarhus Kommunes ligestillingsredegørelse 2015 (samlet) Politikker på personaleområdet 1. Har I en politik for arbejdet med ligestilling af kvinder og mænd på personaleområdet? Ja Nej 2. Har I målsætninger

Læs mere

Jobcenter Esbjerg - beskæftigelsesindsats for flygtninge og familiesammenførte

Jobcenter Esbjerg - beskæftigelsesindsats for flygtninge og familiesammenførte HANDLINGSPLAN Jobcenter Esbjerg - beskæftigelsesindsats for flygtninge og familiesammenførte Juni 2016 Indhold 1. Introduktion 2. Formål og målsætninger 3. Indsatser og aktiviteter 4. Koordination og samarbejde

Læs mere

NaturErhvervstyrelsen

NaturErhvervstyrelsen NaturErhvervstyrelsen Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Norddjurs Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Orientering om forankring af Skovpark Kollegiet

Orientering om forankring af Skovpark Kollegiet Punkt 10. Orientering om forankring af Skovpark Kollegiet 2016-004698 Familie- og Beskæftigelsesforvaltningen fremsender til Familie- og Socialudvalgets orientering, At nedenstående er status og udgangspunkt

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Civilstyrelsen Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse i ulige

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Patientombuddet Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse i ulige

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Vordingborg Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015.

Læs mere

Evaluering af Satspuljeprojektet Børne-familiesagkyndige til støtte for børn i familier med alkoholproblemer

Evaluering af Satspuljeprojektet Børne-familiesagkyndige til støtte for børn i familier med alkoholproblemer Sundhedsstyrelsen Evaluering af Satspuljeprojektet Børne-familiesagkyndige til støtte for børn i familier med alkoholproblemer Konklusion og anbefalinger September 2009 Sundhedsstyrelsen Evaluering af

Læs mere

EVALUERING AF TREDJE RUNDE AF MANGFOLDIG- HEDSPROGRAMMET HOVEDKONKLUSIONER

EVALUERING AF TREDJE RUNDE AF MANGFOLDIG- HEDSPROGRAMMET HOVEDKONKLUSIONER Til Integrationsministeriet Dokumenttype Hovedkonklusioner Evaluering af tredje runde af Mangfoldighedsprogrammet (2009) Dato Marts, 2011 EVALUERING AF TREDJE RUNDE AF MANGFOLDIG- HEDSPROGRAMMET HOVEDKONKLUSIONER

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Horsens Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Orientering om ressourceforløb, sygedagpenge og jobafklaring

Orientering om ressourceforløb, sygedagpenge og jobafklaring Orientering om ressourceforløb, sygedagpenge og jobafklaring Et ressourceforløb er Et længerevarende, helhedsorienteret, tværfagligt og individuelt tilrettelagt forløb for personer med sammensatte komplekse

Læs mere

Sundparken Horsens Kommune

Sundparken Horsens Kommune Sundparken Horsens Kommune 1 Karakteristika ved Sundparken Mange børn fleste 7 17-årige Få midaldrende (50 64-årige) Meget få gamle (65+-årige) Mange husstande med Enlige forsørgere Par med børn Mange

Læs mere

Status på projekt En offensiv uddannelsesindsats

Status på projekt En offensiv uddannelsesindsats Status på projekt En offensiv uddannelsesindsats Jobcenter Vordingborg har benyttet årets første kvartal til at tilrettelægge de første elementer som skal indgå i projekt den særlige uddannelsesindsats.

Læs mere

Indberetning af ligestillingsredegørelse 2015

Indberetning af ligestillingsredegørelse 2015 Indberetning af ligestillingsredegørelse 2015 Alle kommuner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015.

Læs mere

B i l a g 1 : P r o j e k t b e s k r i v e l s e. Virksomhedscentre og ressourceforløb

B i l a g 1 : P r o j e k t b e s k r i v e l s e. Virksomhedscentre og ressourceforløb B i l a g 1 : P r o j e k t b e s k r i v e l s e 14. december 2012 Virksomhedscentre og ressourceforløb J.nr. 2012-0020057 2. kontor Baggrund Førtidspensionsreformen betyder, at borgere, der er i risiko

Læs mere

Socialafdelingen oplever, at der ofte er udfordringer i at sikre sammenhænge i overgange i forhold til unges uddannelse (15-25 årige).

Socialafdelingen oplever, at der ofte er udfordringer i at sikre sammenhænge i overgange i forhold til unges uddannelse (15-25 årige). Bilag 2 initiativer på Arbejdsmarkeds- og Uddannelsesudvalgets område Initiativ Sikre sammenhæng i overgange Forankring Arbejdsmarkeds- og Uddannelsesudvalget Udfordring Hvad ønsker man at forandre og

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Gentofte Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Erhvervs- og Vækstministeriets departement

Erhvervs- og Vækstministeriets departement Erhvervs- og Vækstministeriets departement Lovgrundlag Alle departementer samt statslige virksomheder, styrelser, institutioner mv. med mere end 50 ansatte skal efter ligestillingslovens 5 indberette ligestillingsredegørelse

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Halsnæs Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere

Politikker Handlinger Forventede resultater

Politikker Handlinger Forventede resultater Stevns Kommune Lovgrundlag Alle kommuner og regioner skal efter ligestillingslovens 5a indberette ligestillingsredegørelse i ulige år. Der skal derfor indberettes ligestillingsredegørelser i 2015. Ligestillingsredegørelserne

Læs mere