.. at skærpe det nordiske samarbejdes profil

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download ".. at skærpe det nordiske samarbejdes profil"

Transkript

1 35. årgang - nr Tanker efter det nordiske møde i Flensborg - om.. at skærpe det nordiske samarbejdes profil Af Leif Kajberg Man må håbe, at der kommer luft under de nordiske vinger og fremdrift, når det gælder de mange gode intentioner og udspil, som har set dagens lys i de sidste par år. For selv om der var mange håndslag til Norden og nordisk samarbejde på mødet i Flensborg i november, og selv om de gode viljer blev luftet, så var det alligevel som om at de dristige udsagn og de sprælske udspil var en mangelvare. Dvs. LÆS I BLADET Norden og Europa, referat af møde i Flensborg Af Leif Kajberg... s 2 Om Nordisk Statistisk Årbog 2006 Af Jesper Morville... s 5 Norden i dag Av Tomas Larsson... s 6 Norden en global vinnarregion Av Jörgen Bengtson... s 8 Tanker om en dansk sprogpolitik Af Jakob Buhl... s 13 Nyt fra vore foreninger... s 14 Nordisk Folkemøde/Folkriksdag 2007 i Helsingfors, Finland...s 16 visioner for Norden som mellemstatsligt samarbejde, for alle nordiske lande og selvstyreområder, og for samerne som befolkningsgruppe på tværs af grænser. Europa og EU fyldte en del i oplæg og debat. På en måde kan man sige, at flere af Flensborgmødets tilkendegivelser ligger på linie med hovedindholdet af Nordisk Ministerråds rapport om rådets aktiviteter i en europæisk sammenhæng for Rapporten, der udarbejdes årligt, fokuserer på de aktiviteter, som Nordisk Ministerråd er direkte ansvarlig for. Rapporten for 2004 viser, at Nordisk Ministerråd nu i stigende grad gør Europa spørgsmålene til en integreret del af sin virksomhed, blandt andet gennem nordisk samvirke indenfor EU/EØS, en fordybet samhørighed med de baltiske lande, og et fortsat godt samarbejde med Nordvest Rusland. Samarbejdet med Polen er blevet vigtigere. Nordisk Ministerråd har etableret sig som en vigtig aktør indenfor EU s Nordlige Dimension. En anden vision for det nordiske samarbejde Set med Frit Norden-øjne forekommer Nordisk Ministerråds stigende orientering mod de ydre cirkler problematisk. Det er ikke heldigt, at tendensen går mod et nordisk samarbejde, der forskyder sig mod periferien og ydercirklerne. Vi vil i Frit Norden foretrække et nordisk samarbejde, som ikke er fragmenteret og tøvende over for at botanisere i, forny og styrke de kernenordiske samarbejdsområder og aktivitetsfelter. Vi vil et nordisk samarbejde, der orienterer sig mod det egentlige, geografiske og kulturelle Norden og fremhæver Nordens særegne potentialer og styrkesider. Nordisk samarbejde skal forstærke Nordens egen-identitet og handlemuligheder udadtil og vægte dybden snarere end i bredden i samarbejdet. Norden skal ikke være en filial af EU, et halehæng til EU eller en nordlig EU-provins. Nordisk samarbejde skal udbygges, og de enkelte nordiske lande skal besinde sig på det nordiske samarbejdes unikke karakter og muligheder og handle derefter. Uanset landenes bestående tilhørsforhold/relationer til EU. Alle nordiske lande og selvstyreområder skal helhjertet bakke op om det nordiske samarbejde, og forsøgene på at så tvivl om det nordiske samarbejdes værdi og relevans skal gives et kraftfuldt modspil, bl.a. fra Frit Nordens side. Kort sagt, det nordiske samarbejde skal genrejses, konsolideres og videreudvikles. Man skal holde fast i de nordiske samarbejdsstrukturer. De skal fornyes, videreudvikles og revitaliseres. Også de nordiske parlamentarikeres samarbejde. Og så skal der fyldes mere politisk indhold i strukturerne. Nordisk samarbejde skal intensiveres og beriges med nye dimensioner, således at det ad åre fremstår som et markant og slagkraftigt alternativ til EU, som virker overbevisende på borgerne i de nordiske lande. Et alternativ, der ikke er til at komme udenom, og som ikke kan afvises af politikere, beslutningstagere og opinionsledere. De nordiske lande skal på vingerne igen, og de skal flyve i flok! Mødet er grundigt refereret på de følgende sider...

2 2 Norden og Europa referat fra et møde i Flensborg Af Leif Kajberg Flensborghus lagde rammer til da der den 4. november 2006 blev afholdt temakonference om Norden og Europa. Dansk Frit Nordens styrelse var repræsenteret på mødet af Jakob Buhl og Leif Kajberg. Ole Stavad, medlem af det danske folketing for Socialdemokratiet, Præsident for Nordisk Råd og formand for Nordisk Råds Danske Delegation, indledte oplægsrunden. Oplægget handlede om Norden i konkurrence globalt, globalisering, konkurrencedygtighed og balancen mellem velfærd og marked. Og Norden som global vinderregion. Og koblingen til EU. Ole Stavads hjerte bankede klart for Norden, men han håbede samtidig, at Norden kan være med til at bidrage til et mere fleksibelt EU. Der bør være plads til, Frit NORDEN Redaktion: Leif Kajberg (ansvarshavende) Klirevænget 31, 2880 Bagsværd Tlf Jesper Morville Jakob Buhl Luise Hemmer Pihl Fritt Norden, Norge: John Dale Fritt Norden, Sverige: Jörgen Bengtson Tomas Larsson Abonnement: Dkr. 200,- Tryk: Toptryk, Gråsten at nordisk sindede frontløbere kan udfolde sig i det europæiske. Dvs. de, som vil gøre det bedre inden for EU og være med til at sikre højere standarder, jamen de skal have mulighed for at arbejde hen imod dette mål. Eksempelvis på områder som sikkerhed, arbejdsmarked, miljø og arbejdsmiljø. Men også på et område som større åbenhed i forvaltningen. På dette punkt skal det være de nordiske traditioner og den nordiske praksis og ikke den sydeuropæiske ditto - som skal være udslaggivende og trendsættende. Med andre ord, man skal ikke bremse dem, der vil trække i den nordiske førertrøje og som ønsker at gå længere på udvalgte områder. Mere fleksibilitet på den gode måde skal kunne tillades. Fra nordisk side skal det være OK at agere trendsættere. Og så skal vi have en anden landbrugspolitik i EU! Og når det gælder fiskeri, ja så skal der kunne etableres et fiskeri og nogle fiskeriordninger, der er af en sådan beskaffenhed, at de imødekommer de krav, der må stilles som forudsætning for Grønland, Færøernes og Norges eventuelle kommende medlemskab af EU. Norden set fra Sydslesvig Anke Spoorendonk, formand for SSWgruppen (Sydslesvigsk Vælgerforening) i Landdagen i Kiel, talte varmt for den nordiske samfundsmodel og den del af den nordiske velfærdsmodel, som udgøres af livslang læring. Hun kom også ind på SSWs særlige (kultur)formidlerog brobyggerfunktion, dvs. bindeleddet mellem EU og Europa på den ene side og Norden på den anden side. SSWs folk er med partiets særlige regionale forankring og placering mellem dansk og tysk meget bevidste om denne særlige identitet. Det danske mindretal ser sig selv som en del af det nordiske fællesskab. Anke Spoorendonk omtalte oprettelsen af Nordisk Informationskontor i Flensborg i 1997, som dermed fik en strategisk vigtig beliggenhed i det grænseland, som ikke blot er Danmarks, men også Nordens grænseland. Hun nævnte, at SSW i Landdagen har stillet forslag om, at man foranstalter en folkehøring om fremtidens Europa. Hun gav udtryk for sin bekymring med hensyn til, om de nordiske regeringer vil holde fast i de værdier, som er indkredset og beskrevet i Norden som global vinderregion. Visionen, sådan som den udfoldes i dette skrift, rækker ikke langt nok, hvis det kun handler om den økonomiske dimension. Hun understregede, at den nordiske velfærdsmodel er mere end blot en måde at organisere samfundslivet på. Den er et seriøst bud på, hvorledes samfund i Europa kan videreudvikles i en globaliseret verden. De nordiske landes samarbejde i EU Bertil Jobéus, generalkonsul på Ålandsøerne (Finland) for Sverige, gav det nordisk-baltiske samarbejde nogle ord med på vejen. Han var derudover ikke mindst optaget af det nordiske samarbejde inden for EU og dermed spørgsmålet om det nordiske samarbejde mellem Danmark, Finland og Sverige inden for EU s rammer er tilstrækkeligt eller om dette samarbejde trænger til at blive yderligere forstærket. Han bemærkede, i parentes, at han da gerne så at både Island og Norge kom med i EUsamarbejdet Han tilføjede dog, i samme åndedrag, at det selvklart er helt op til de to landes regeringer og folk at afgøre. Ja, det tror pokker! Men hvordan er det så med den nordiske fællesoptræden i EU, finder de hinanden i et særligt samarbejde inden for EU, de tre nordiske lande, som er med i unionen? Ja, de optræder ikke som en blok, det er slet ikke tendensen og det er på ingen måde politikernes intention. Det kunne i øvrigt ikke skjules, mente Bertil Jobéus, at der til

3 3 tider har været knaster og mudder i landenes ageren i fællesskab på den europæiske scene, men også i andre sammenhænge. Brist på information gør sig til tider gældende, og man går enegang. Det skete fx da Sverige undlod at informere Finland om, i sin tid, at Sverige havde til hensigt at indgive en ansøgning om EUmedlemskab. Men til andre tider fungerer de nordiske landes samarbejde helt i top. Det så vi i forbindelse med Tsunami-katastrofen for et par år siden. Da kørte samarbejdet omkring bjærgning af nordiske medborgere i olie sammenlignet med, hvordan store lande i EU som fx Tyskland tacklede udfordringerne. Et talende bevis på det nordiske samarbejdes styrke. Man må heller ikke undervurdere betydningen af den uformelle dimension af det nordiske samarbejde. Norden i medierne Men når vi nærmer os mediefronten, den journalistiske dækning af det, som man har gang i inden for Norden og det nordiske samarbejde, ja så halter det gevaldigt. Her er interessen begrænset, og det spejles klart af medierne, som er fattige på nordisk stof. Velkendt er det, at næsten kun er det kontroversielle inden for det nordiske samarbejde, der når frem til avisspalter og TV-skærme. Det er stridsspørgsmålene og problemerne, der vækker journalisternes interesse. Fx problematiseringen af Nordisk Råd og de dyre nordiske institutioner. Bertil Jobéus efterlyste et program i Sveriges Radio, som dækker nordiske spørgsmål. Et meget vigtigt punkt er, hvordan man når ud til de unge via medierne. Hvordan man får dem gjort interesseret i det nordiske og de nordiske landes samarbejde. Men patentløsningerne findes ikke. Det blev sagt mens en meget ung tilhører ved et andet bord i nærheden lænede sig ind over bordet og var slumret ind, for en stund. Norsk indleder var Ivar Kristiansen, medlem af Stortinget og med i Nordisk Råds Norske Delegation. Hans oplæg virkede gennemgående lidt tamt og lidt for pænt, de skarpere pointer og udmeldinger glimrede ved deres fravær. Ivar Kristiansen mente, at et vigtigt skridt for det nordiske samarbejde vil være, at man udvikler sig både østover, til fx Østersøen og Baltikum, og vestover, til de nordatlantiske nationer, Grønland og Færøerne. Så var det tilhørernes tur Derefter var der afsat tid til en spørgerunde. Og spørgelysten fejlede ikke noget. En samisk repræsentant lagde for. Han ville gerne høre panelets vurdering af mulighederne for, at den samiske befolkning komme med i samarbejdet i Nordisk Råd. Og hvorfor ikke tage skridtet fuldt ud, når man nu snakker Norden, hvorfor ikke stile mod en nordisk union, hvorfor ikke arbejde for en sådan vision samtidig med, at man lægger sig i selen for at få de tre lande i EU, Danmark, Finland og Sverige, ud af EU s spændetrøje? Det viste sig, at panelisterne/ oplægsholderne havde det med problematikken omkring samernes deltagelse i Nordisk Råd som katten og den varme grød. Man forholdt sig undvigende og krøb i første omgang uden om en egentlig besvarelse. En nordisk union var afgjort ikke Ivar Kristiansens kop te. Så var det meget bedre at koncentrere sig om, og fokusere på, EU-samarbejdet, hvor Danmark, Finland og Sverige jo har foden inden for og er en nordisk fortrop. Han tilføjede, at Europa er Norges bedste og mest givende marked. Det var den defensive og opportunistiske tilgang, som Ivar Kristiansen lagde op til. Nordisk samarbejde i Europa Ole Stavad var bestemt heller ikke tilhænger af en nordisk union, den har ingen fremtid for sig. Han præciserede, at Nordens samarbejde ikke er et alternativ til EUsamarbejdet. Men man kunne arbejde for, at påvirke EU-samarbejdet fra en nordisk platform, arbejde for flere folkeafstemninger og skabe et EUsamarbejde, som har større folkelig accept. Det er det, som bør tilstræbes. Det blev fremhævet, lidt senere i forløbet, at Nordisk Ministerråds hjemmeside er et fortræffeligt informationsredskab, men hvor mange ved det, hvor bredt er kendskabet til hjemmesidens informationstyngde og de faciliteter, webstedet byder på mon? Og som allerede nævnt giver nordisk samarbejde ikke de store avisoverskrifter og den store goodwill. Der smiles nogen gang nærmest overbærende ad en, hvis man gør sig til fortaler for det nordiske og nordisk samarbejde. Ivar Kristiansen benyttede lejligheden til at fremhæve den nordiske models relevans og den funktion som inspirationskilde for andre lande og regioner i Europa. Østersø-samarbejdet og den udfordring, som de russiske udvikling udgør, blev nævnt i debatten. Ikke mindst fra SSW s side blev det tilkendegivet, at denne del af det nære internationale samarbejde bør have bevågenhed. Anke Spoorendonk var meget optaget af de nordiske landes bidrag til at mindretal i Europa får en stærkere placering på EU s og ikke mindst EUparlamentets dagsorden. Hvilken rolle kan Norden spille for at give mindretalspolitikken en skarpere profil i EU? Og tilsvarende i relation til fredspolitikken. En idé, som blev luftet i samme ombæring, i et andet indlæg, var oprettelsen af et nordisk kontor i Bruxelles. For Anke Spoorendonk var det imidlertid vigtigere, at de nordiske lande finder ud af at koordinere deres stillingtagen og deres politikker. Et forbillede for nordisk fællesoptræden kunne i øvrigt være de nordiske landes ambassade i Berlin. Det ville være meget mere relevant som en form for fælles nordisk konstruktion i Bruxelles, i relation til EU at stile mod en fælles nordisk EU-ambassade. Klar tale fra Karl Otto Meyer Karl Otto Meyer, tidligere landdagsmedlem i Kiel, for SSW, var ret klar i mælet, da han illustrerede, hvad det er, Norden kan bidrage med i relation til EU og Europa: Nærdemokrati, folkeafstemninger, udlændinges valgret ved kommunalvalg. På dette punkt kan de nordiske suveræne stater give eksempler på, hvorledes et europæisk samarbejde kan fungere mere folkeligt forankret. Nationen skal tilbage i fokus, det er de suveræne nationer, det drejer sig om, og ikke superstaten. Men hvilket Europa skal vi da have fremover? Vi skal have en fornuftig opgavefordeling mellem medlemslandene og EU-niveauet. Fingrene væk fra kultur-, social- og pengepolitik! Og suveræniteten tilbage til nationerne! Mindretallene En samisk deltager gik ind for, at man bruger ressourcerne i EU på nationale anliggender i de nordiske lande. Han

4 4 vendte tilbage til spørgsmålet om samisk repræsentation i Nordisk Råd og adresserede det til Ivar Kristiansen. Han hæftede sig desuden ved, at kvinde- og ungdomsperspektivet var klart underrepræsenteret i panelet på dette møde. Kun én kvinde var således med i panelet. Et kvalitativt element er dermed udeladt og savnes! Ivar Kristiansen havde det tydeligvis ikke nemt med spørgsmålet om samerne og Nordisk Råd. Det må diskuteres i min partigruppe og med de andre norske partier, sagde han. Anke Spoorendonk var fortaler for, at man nøje ser på, hvordan mindretal kan være med i politiske beslutningsprocesser. Man skal også selv være med ved bordet ud fra den demokratiforståelse, som der har været drøftet i denne forsamling. Samtidig bør man forklare vore unge, at man kan forstå hinanden sprogligt, og at det at man klarer sig på nordisk, i de nordiske sammenhænge, kan være en berigelse, noget man får i tilgift, og som åbner andre døre. Einar Már Guðmundsson, som også var med i panelet, anbefalede, at man så på det nordiske samarbejde også i det kulturelle, menneskelige perspektiv. Ikke bare i det politiske perspektiv. Han pegede på de unge menneskers kosmopolitiske indstilling i dag, illustreret fx ved deres deltagelse i Roskilde-festivallen, som indebærer, at de griber til engelsk som kommunikationsmiddel. Han bidrog også en træffende karakteristik af de nordiske landes/befolkningers forhold til hinanden: I lange tider lyttede de knap til hinanden, og deres indbyrdes forbindelser kan stadig minde lidt om fester for slægtninge, der i grunden ikke kender hinanden særlig godt. Folkeoplysning: En nordisk kerneaktivitet En spørger bragte folkeoplysningen på bane. Det er folkeoplysningen, der ligger nede under demokratiet som et bærende lag. Her har vi noget at bidrag med fra nordisk side, fx i forhold til Øst- og centraleuropa. De nordiske lande bør derfor gøre hvad de kan for at sætte folkeoplysningen på den europæiske dagsorden. Et helt konkret bidrag fra nordisk side til det europæiske samarbejde kunne bestå i, at man med de kommende tre år som tidsramme inviterer fx 300 unge til grænselandet, 150 fra Norden og 150 fra Europa, med sigte på at diskutere demokrati og mindretalsforståelse. Lokaliteten for arrangementet kunne være et sted i grænselandet, og Nordisk Informationskontor kunne være en aktør i planlægningsprocessen hen imod en sådan nordisk-europæisk fællesdialog. En anden mødedeltager var i en kommentar inde på Nordisk Råds dalende anseelse i de senere år, skuede tilbage til efterkrigseuforien og den efterfølgende opblomstring af det nordiske samarbejde. De udmeldinger, der var fremkommet på mødet i relation til Nordisk Råds rolle, fx fra panelisternes side, var lidt skuffende, lidt vage. Det samme gjaldt arbejdet for mindretallene i Europa. Nedture og opsving i det nordiske samarbejde og i relation til Foreningen Norden blev strejfet tillige med Nordisk Råds relevans, brugbarhed og renommé. Tror I selv på, at Nordisk Råd har eller vil få større betydning i forhold til Europa, og har det betydning, spurgte en mødedeltager med adresse til panelet. Ole Stavad forsikrede afslutningsvis om, at man er i færd med at sætte en ny dagsorden for det nordiske samarbejde, med de nordiske regeringschefers klare opbakning. Temakonferencens oplæg er samlet i en fortræffelig illustreret pjece, udgivet af Nordisk Ministerråd, Nordisk Informationskontor i Sønderjylland og SSW i januar Den har titlen Norden og Europa: Fremtidens europæiskesamarbejde: Hvad kan Norden bidrage med? ANNONCE

5 5 Når tørre tal bliver spændende historie: Om Nordisk Statistisk Årbog 2006 Af Jesper Morville Nordisk Statistisk Ordbog, redigeret af Frank Dahlgaard og udgivet af Nordisk Ministerråd Nord 2006:001 ISBN Sider: 344 samt CD-Rom, Sprog: Engelsk, Svensk Pris (ekskl. Moms): DKK: 280 bestilles på -> statistik Norden i tal 2006, kan bestilles gratis samme sted. For 44. gang har en ny udgave af Nordisk Statistisk Årbog set dagens lys. Det er som altid Nordisk ministerråd, der står for udgivelsen, og atter i år er Frank Dahlgaard redaktør. Det kan nok ikke komme bag på nogen Frit Norden-læsere, der i bladets spalter eller på foreningens årsmøder eller på Nordisk Folkerigsdag har oplevet Frank Dahlgaards entusiasme, at det atter lykkes ham at forvandle tørre tal til utroligt spændende fortællinger om de nordiske landes ligheder og forskelligheder, muligheder og problemer. Der er som altid en rigdom af oplysninger om befolkningstal, uddannelse, arbejdsmarkedsforhold, udenrigshandel m.m. Der er også særlige afsnit om emner som co2- udslip (højaktuelt på den politiske dagsorden netop nu) og antallet af nedlagte rovdyr. Så man kommer vidt omkring. At der er store forskelle i de nære samfund ses bl.a. af, at Ålandsøerne er det eneste nordiske område, hvor ældreandelen vokser dramatisk, men til gengæld, næstefter Norge har den højeste gennemsnitsindkomst pr. indbygger målt ved BNP. Færøerne har næsten rekord i nordiske rekorder. Øerne ligger således lavest i antal skilsmisser og antal selvmord (hvis det at ligge lavest kan kaldes en rekord), og til gengæld højest, hvad erhvervsfrekvens, valgdeltagelse og fødselstal angår. Modsat har Grønland den højeste selvmordsrate, men øens indtjening fra især turisme vokser i rekordtempo. Jesper Morville er formand for Frit Norden, Danmark. Økonomiernes styrke ses bl.a. i de statistikker, hvor offentlige over- og underskud og offentlig gæld (i % af BNP) sammenlignes med Eurolandene. De nordiske lande ligger i top. Udviklingen i den interne handel, men også i handelen med Rusland, de baltiske lande, Kina og Indien vises; vigtige fakta at have med i debatten om de små økonomiers muligheder for overlevelse i en globaliseret verden. Nordisk Minister-råds spørger i sin egen beskrivelse af bogen: Vil de nordiske landes succes blive stoppet af globalisering og voksende forsørgerbyrde? Og med henvisning til bogens mange fakta kan man konkludere: Næppe. Med et bedre udgangspunkt økonomisk og demografisk (højere fødselsrate) end i de fleste andre europæiske lande, og med mindre problemer foran os i form af en svagere vækst i ældreandelen samt mindre behov for udbygning af velfærdssamfundet, er der stor sandsynlighed for, at Norden som en global vinderregion vil blive endnu mere markant i de kommende årtier. Sammen med bogen får man en CD- Rom med yderligere oplysninger og baggrund for bogens tal. Men man kan også gratis få en miniudgave: Norden i tal 2006, hvor man kan hente de mest basale tal og oplysninger og altid have dem med i lommen, når der kræves belæg for Nordens muligheder. Fortæller tallene om store forskelligheder landene og de selvstyrende områder imellem, viser de til gengæld også markante ligheder; og de fleste af dem på den positive side.

6 6 Norden idag Av Tomas Larsson Sedan folkomröstningarna i Holland och Frankrike våren 2005 har debatten om EU hållit en låg profil. De första reaktionerna från Bryssel efter det att folkomröstningsresultaten var offentliggjorda kom redan efter några dagar. Den officiella hållningen var dock att resultaten egentligen inte påverkade någonting alls. Men ju längre tiden gick, desto fler journalister och politiker började inse att någonting inte stod rätt till. Hur kunde två länder i EU:s inre kärna rösta nej? Var det så allvarligt? Relativt snabbt efter insikten började allt fler inse hur stort avståndet mellan EU:s väljare och Bryssel hade blivit. Efter ytterligare en tid började dock ledande debattörer och politiker svänga tillbaka till hållningen innan folkomröstningen. Folkomröstningen var ingenting etablissemanget längre ville kännas vid. Idag pågår inte heller någon reell diskussion hur Bryssel skall förbättra kontakten med sina väljare. Istället pågår intensiva förhandlingar med nya kandidatländer samt återupplivandet av den nedröstade EUkonstitutionen. De forcerade förhandlingarna har från svensk sida försvarats med att det behövs ett visionärt, politiskt ledarskap, underförstått politikerna struntar i vad väljarna tycker. Under början av december 2006 ratificerade dessutom Finland den nya EUkonstitutionen, utan någon djupare debatt. Nordvästra delen av Europa Tre regioner i EU som sedan en mycket lång tid haft en speciell relation till Centraleuropa är de brittiska öarna, Skandinavien (= Danmark, Norge och Sverige) och Västnorden (= Grönland, Island och Färöarna). Endast tre av de sju länderna är medlemmar i EU och inget av länderna har heller gått över till den nya EU-valutan euro. Om EUskepticismen i Skandinavien är utbredd så är den desto mer utbredd i Storbritannien. Om vi begränsar oss till Skandinavien är det inte problemfritt att bedöma var opinionen befinner sig i EU-frågan. Två tydliga indikationer är dock de bägge euro- omröstningarna, där nejsidan segrade med 53% (Danmark, sep 2000) respektive 56% (Sverige, sep 2003). Vi får dock inte glömma att ja- sidan hade ett förkrossande ekonomiskt övertag i bägge kampanjerna vad gäller ekonomiska resurser och utrymme i massmedia. Men resultatet blev ändå ett nej och relativt omgående efter valet stärktes den svenska nej-sidan. Skandinaviskt samarbete? En intressant fråga är alternativet med ett närmare nordiskt samarbete. Det officiella nordiska samarbetet befinner sig visserligen sedan decennier i skymundan, men trots detta visade två opinionsundersökningar våren 2004 och hösten 2006 att det ändå finns en stark opinion för ett närmare nordiskt samarbete. Ännu har dock inget nordiskt parti intresserat sig för frågan, än mindre presenterat ett realistiskt alternativ till EU. Regionen står i själva verket inför ett mycket viktigt, strategiskt vägval. Under 2002 sammanfattade den färöiske vicelagmannen Høgni Høydal den skandinaviska/ västnordiska situationen enligt följande: två vägar avtecknar sig för nordiskt samarbete framöver. Endera håller vi fasts vid det som redan är uppnått och försöker bevara eller balsamera det, samtidigt som vi överlåter de stora frågorna till EU. Eller också kan vi ge nordiskt samarbete ett ännu större värde Källa: Generaldebatt, 2002 Om vi närmare studerar den svenska Tomas Larsson, sommarboende i Mellbystrand, Halland.Tomas Larsson er tilknyttet Frit Nordens redaktion. (mer info skandinaviskt samarbete situationen finns idag sju partier i det svenska parlamentet (riksdagen). EUfrågan är dock något som splittrar fem av partierna och av naturliga skäl försöker därför respektive partiledning att lägga locket på. Det är egentli-gen endast två partier (Moderaterna och Folkpartiet) där en överväldigan-de majoritet av väljarna stödjer en fördjupad integration i EU, partier som dock i det senaste riksdagsvalet (sep 2006) tillsammans endast fick 36% av mandaten. Men vad är det då som är sprängstoffet i den nordiska frågan? Ja, något enkelt svar finns inte men det finns ändå en skiljelinje mellan etablissemang och folk vad gäller synen på internationaliseringen. Begreppen i debatten är dock inte klara, samtidigt som det finns en glidande tendens i EU- samarbetet från internationalisering till globalisering. När Sverige folkomröstade om EU-medlemskap hösten 1994 handlade frågan om var på axeln Bryssel- Stockholm makten skulle ligga, men idag handlar frågan snarare om Bryssel eller globalisering, där Sverige (och de övriga nordiska länderna) allt mer börjar likna en svans som bara följer med. EU- frågans förändrade innerbörd har gjort att alternativet nordiskt samarbete åtminstone teoretiskt sett har fått en förnyad aktualitet, vilket etablissemanget av uppenbara skäl upplever som ett hot mot den förda EU- politiken. Inte ens de EU-skeptiska partierna vill längre diskutera frågan om ett fördjupat nordiskt samarbete. Det nordiska samarbetet har sedan decennier hållit en låg profil, även om länderna i skuggan av det kalla kriget kunde föra en mycket likartad politik. Men den snabba utvecklingen efter murens fall 1989 satte igång processer som i praktiken har motverkat nordiskt samarbete. De nordiska regeringarnas ensidiga fokusering på EU har gjort att frågan om ett närmare nordiskt samarbete i praktiken har tynat bort.

7 7 Karta över Skandinavien och Västnorden. I regionen ingår fyra länder med totalt 19 miljoner invånare. Etapperna för att korsa Nordatlanten överstiger aldrig 50 mil (rutten Hordaland Shetland - Färöarna - Island- Grönland - Kanada), något som bidrog till att skandinaver redan under 850- talet med ganska små båtar successivt började söka sig västerut, för att år 1000 landstiga i Nordamerika (nuvarande Kanada). Flera tecken tyder dock på att skandinaver befann sig i norra Skottland redan kring år 0. Karta: författaren Faktum är att EU har fått en sådan kraft att till och med en stor del av det svenska Miljöpartiets ledning nyligen ville slopa det gamla kravet i partiprogrammet att Sverige skall lämna EU. Nu fanns det emellertid inget stöd för detta bland partiets medlemmar, men debatten visar ändå hur djupt EUtanken sitter bland eliten även i de EUkritiska rörelserna. Ingenting tyder heller på att situationen skulle vara så mycket annorlunda i de övriga skandinaviska länderna. Jämförelse av levnadsstandarden (bruttonationalprodukt per capita, 2005) Som framgår av diagrammet ligger Skandinavien på ungefär samma nivå som grannlandet Kanada. Källa: CIA, december 2006 US Skandinavien Kanada EU BNP per capita [ kusd/cap] De EU-kritiska rörelserna är mycket effektiva De EU-kritiska rörelserna har med mycket god framgång kämpat mot försöken att knyta de skandinaviska länderna och Västnorden närmare EU. I regionen har inte mindre än 11 folkomröstningar hållits i EG-/EUfrågan, där det danska riket står för 7 av dessa. Men att konsekvent hamna i en försvarsposition är långsiktigt sett knappast någon visionär uppgift, samtidigt som vi vet att de stora, svenska partierna endast har lovat att det inte blir någon ny folkomröstning om euron innan 2010 (liknande signaler har även hörts från Danmark). Det finns med andra ord just nu ett mycket viktigt och intressant fönster på några år för de skandinaviska, EU-kritiska rörelserna att börja samarbeta med varandra. Diskussionen om nordiskt samarbete har sedan de sista reformerna för över femtio år sedan i huvudsak handlat om perifera ämnesområden. Politikerna har noggrant undvikit att på nordisk nivå diskutera mer centrala delar i ländernas politik. Officiellt är ju också de nordiska länderna självständiga nationer men å andra sidan går maktöverföringen till Bryssel med en accelererande fart, utan någon egentlig diskussion. Vad som oroar allt fler väljare i de skandinaviska länderna är dock de långsiktiga konsekvenserna av EU/ globaliseringen. Dessutom är det dyrt att vara med i EU/EES, då de fyra länderna Danmark, Island, Norge och Sverige tillsammans betalar cirka 45 miljarder svenska kronor per år i medlemsavgift. Det behövs en skandinavisk politik Klart är att resterna av dagens nordiska politik inte längre passar in i den nya världsbilden. Dessutom är frågan om ett geografiskt område ( Norden ) i sig verkligen är en sammanhållande faktor i sig. Det har funnits, och inte minst finns, mycket djupa sprickor i dagens nordiska samarbete, där den djupaste sprickan idag går mitt i Östersjön. Om vi däremot blickar västerut från denna djupa spricka finner vi plötsligt ett politiskt och kulturellt landskap med en till mycket stora delar gemensam historia och kultur. Det är därför befogat att snarare att tala om en skandinavisk istället för nordisk gemenskap, något som även borde återspeglas i politiken. Området (= Danmark, Island, Norge och Sverige) är till ytan ungefär lika stort som EU 15 och har cirka 19 miljoner invånare. Genom ett ökat samarbete inom områden som inte nämnvärt påverkar den nationella identiteten i de fyra länderna, men där nyttan är desto större, finns all anledning att samarbeta djupare. Några konkreta exempel på samarbete är gemensamt gränsskydd samt ett mer koordinerat samarbete inom områden som penningpolitik, utrikespolitik, finanspolitik och inte minst näringslivspolitik. Ett mer västligt orienterat, skandinaviskt samarbete ter sig därför som ett intressant alternativ!

8 8 Norden en global vinnarregion Av Jörgen Bengtson Det nordiska samarbetets historia Norden är en unik region i världen. Vi är fem stater och tre självstyrande områden, som har ett närmare samarbete än någon annan grupp av länder på jorden. Vi har detta nära och framgångsrika samarbete, trots olika val av ekonomisk-politisk och säkerhetspolitisk relation till omvärlden. På det ekonomiskpolitiska området finns i Norden fyra modeller för relationen till EU, som med sitt ekonomiska och övriga regelverk sätter villkoren för mycket av våra relationer och vårt samarbete i Norden. På det säkerhetspolitiska området finns fem modeller beroende på det enskilda landets relation till Nato, EU och EU:s militära styrka. I Norden ser vi ofta inte vilken unikt samarbete vi har och vilken vinnarregion vi är. Vi ser splittring och misslyckanden. Trots misslyckanden, har dock samarbetet i Norden vuxit till världens mest framgångsrika mellanstatliga samarbete. Och så var fallet även efter det att ett nordiskt land, Danmark, 1973 tog steget in i EG, eftersom dåtidens EG/EU accepterade ett relativt långtgående nordiskt samarbete. Problemen började 1994, när Norden stod inför sitt stora EU-val. Finland, Sverige och Åland röstade ja till EU, Norge röstade nej. Därmed blev fyra av Nordens åtta länder, inklusive tre av de fyra stora länderna, EUmedlemmar. Det var då lätt att dra slutsatsen att det nordiska samarbetets öde var beseglat, när åtta av tio nordbor blev en del av EU. Västnorden - Norge, Island, Färöarna och Grönland - väger lätt mot Centralnorden - Sverige, Danmark, Finland och Åland. Vad vi såg redan före 1995 var ett officiellt nordiskt samarbete som började gå i stå, som en följd av EUintegrationen. Efter det svensk-finska EU-inträdet började en stegvis nedrustning av det officiella nordiska samarbetet. Ett av de senaste exemplen är Nordiska ministerrådets beslut 2005 att lägga ner merparten av sina nordiska kulturinstitutioner. Tunga opinionsbildare i Sverige kräver till och med en avveckling av Nordiska rådet. I anslutning till Nordiska rådets 57:e session i Reykjavík 2005 krävde Sveriges största morgontidning, Dagens Nyheter, i en ledare (27 oktober 2005) nedläggning av Nordiska rådet: Det är dags att säga tack och adjö till Nordiska rådet. Situationen är dock inte så hopplös som den kan verka, för under de senaste sex åren har flera händelser stoppat EU-integrationen och Nordendisintegrationen: Danmarks nej till euron 2000 Sveriges nej till euron 2003 Frankrikes och Nederländernas nej till EU-konstitutionen 2005 som därmed har fallit Stabila nej-till-eu-majoriteter i Norge och Island 2006 Färöarna klar för inträde i Europeiska frihandelsorganisationen (Efta) I det här perspektivet finns det skäl att åter påminna om Nordens styrka och peka på möjligheterna med ett fördjupat samarbete i Norden istället för ett fördjupat unionsbygge i västra Europa. Den nordiska identiteten Det är nödvändigt att peka på att det nationsbildande kitt, som Europiska unionen saknar, det finns i Norden. Vi har också visat att vi med stor framgång kan samarbete och bygga en bestående gemenskap. Norden bildar, till skillnad från Europeiska unionen, en på alla sätt naturlig enhet. Artiklen er en forkortet og redigeret version af Jörgen Bengtsons foredrag på Nordisk folkriksdag på Island 20. juli, Den fulde tekst kan ses på: Den nordiska identiteten, som formar kittet vilket håller samman Norden, består av: 1. Geografi. Insulärt läge i Europas periferi med stora avstånd och kärvt klimat. 2. Historia. Gemensam historia, även som en stat, Kalmarunionen. 3. Fred. Fred mellan länderna sedan 1814 trots en historia med århundraden av krig mellan staterna. 4. Kultur. Delar kultur och religion, det senare numera till stor del i form av en sekulariserad luthersk arbetsetik. 5. Värderingar. Nordbor tänker ungefär lika, har samma livsstil, samma förhållningssätt till viktiga mänskliga och samhälleliga frågor, känner naturlig samhörighet. 6. Rättstradition. Lagar och rättstillämpning är i stort lika utformade. 7. Språk. Minst 21 av 25 miljoner nordbor talar ett skandinaviskt språk - svenska, danska eller norska - och kan därmed förstå varandra. 8. Folk. Norden utgör en folklig enhet, som är relativt etniskt homogen och under århundraden har varit öppen för invandring och impulser utifrån, vilka berikat länderna. 9. Natur. Kärlek till naturen, miljömedvetenhet. 10. Ekonomi. Hemmamarknad för många företag och produkter; cirka en fjärdedel av den nationella exporten går till nordiska länder. De nationella ekonomierna kompletterar varandra. 11. Demokrati. Bred offentlig debatt, remissförfarande, offentlighetsprincip, högt valdeltagande (inte i val till EUparlamentet), politiskt liv mellan

9 9 valen, folkrörelser, folkbildning och deltagardemokrati. 12. Småstatskaraktär. Identiteten är - sedan vi upphörde med att försöka underkuva varandra - knuten till rollen som liten nation och stat, utan kolonialt arv och stormaktsroll. 13. Öppenhet. Politiskt och ekonomiskt öppen mot världen, som ger global medvetenhet och närvaro. 14. Samhällsmodell. Skattefinansierad generell välfärd på hög nivå, bra utbildning åt alla, stark jämlikhets- och jämställdhetstradition, regional utjämning, starkt minoritetsskydd, aktiv arbetsmarknadpolitik, höga miljökrav och omfattande mellanstatligt samarbete i Norden. 15. Omvärldsbild. Norden är i omvärldens ögon en enhet, dessutom ofta ett föredöme för andra. Sexton studier i nordiskt styrka Låt mig ge ett antal exempel på att Norden är ledande i världen genom att gå igenom 16 studier, som visar att Norden är en global vinnarregion, även om varken de enskilda studierna eller medierapporteringen omkring dem vanligen uttrycker sig på detta sätt. Allmän konkurrenskraft: Den första studien, Norden som global vinderregion På sporet af den nordiske konkurrencemodel, kommer från Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och danska tankesmedjan Mandag Morgon, och är utgiven i oktober Den fokuserar just på Norden som vinnarregion. Studien har gjort djupintervjuer med 27 nordiska opinionsbildare inom näringsliv, akademiska världen och kulturliv. Studien identifierar fyra grundbetingelser, som är gemensamma för de nordiska länderna i den globala ekonomin. Grunderna är att vi i Norden: - delar samhällsform - förstår varandras språk - har i förhållande till livsstil samma nivå för självrealisering - använder varandra som primär referensram. Studien sammanfattar: Norden kan blive en vinderregion i den globale innovationsøkonomi tack vare de värdeförankrade kompetenser vi har. De kulturelt forankrade kompetencer leverer ofte de stærkeste konkurrencefordele, fordi de er unikke og vanskelige at efterlige. Ekonomisk konkurrenskraft: Norden ledande i konkurrenskraft. Regionen bäst i världen visar ny rapport om tillväxt förkunnar rubriken i Svenska Dagbladet (20 september 2005). Stiftelsen World Economic Forum (WEF) i Genève granskar återkommande tillväxtpotentialen i drygt 100 länder. WEF-rapporten används ofta som en nationernas benchmarking i den ekonomisk-politiska och näringspolitiska debatten. Studien mäter styrkefaktorer i ekonomin, dels hårda ekonomiska data som budgetunderskott, skattesatser och utrikeshandel, dels mjuka data som enkät bland företagsledare. Allt vägs samman till ett tillväxtindex. The Global Competitiveness Report granskar 117 länder. Norden placerar sig som region på första plats, med alla enskilda länder på tioi-topp-listan. Ekonomiskt välstånd: Den industrialiserades världens ekonomiska samarbetsorganisation OECD publicerar en årlig lista över välståndet mätt i bruttonationalprodukt per invånare, BNP per invånare. Statistiken publiceras med och utan köpkraftsjusterad BNP. Med båda sätten att mäta ligger Norden som Jörgen Bengtson, Hudiksvall och Stockholm, är redaktör och samhällsdebattör. Han är ledamot av svenska Fritt Nordens styrelse. Han har varit chefredaktör för Hudiksvalls Tidning och landstingsledamot (c), är initiativtagare till Föreningen Nordens ungdomsförbund i Sverige, svenska föreningen Alternativ till EU och den tvärpolitiska listan EU-motståndarna, som ställde upp i EUparlamentsvalet Kontaktvägar till Jörgen Bengtson: Adress: Långholmsgatan 16, SE Stockholm. E-post: jorgen/ snabel-a /infopress.se region högt på BNP-listan. Ekonomisk utveckling: Bra så in i Norden. [...] Många av länderna i övriga Europa har anledning att se på Norden med avundsjuka blickar, summerar Svenska Dagbladet ekonomin i de nordiska länderna (8 maj 2006). I analysen gör skribenten ett svep över de fyra stora länderna. Alla har rejält exportöverskott, plus i offentliga finanserna, hög tillväxt och sjunkande arbetslöshet. Om man ska prata om problem är det att länderna går så bra ekonomiskt att överhettning och arbetskraftsbrist är problem Ekonomisk utveckling under talet: Efter Japan, 1900-talets i särklass snabbaste växare, kommer Norden, summerar Dagens Industri en artikel om 1900-talets tillväxtliga (26 november 1999). Källan är IWDinstitutet, knutet till tyska industriförbundet. IWD jämför reell ökning av BNP per invånare De nordiska länderna finns på

10 10 tio-i-topplistan: 2 Norge, 3 Finland, 7 Danmark och 8 Sverige. Island finns inte med i studien. Norden som region hamnar före tigerekonomin Irland (plats 6), det ekonomiska undret Tyskland (13), världens ekonomiska motor USA (14) och världens rikaste land Schweiz (15). Företagsklimat: Det nordiska företagsklimatet i topp på ny lista, säger rubriken till en artikel från Tidningarnas Telegrambyrå om en ny studie från Världsbanken, publicerad i Svenska Dagbladet (15 september 2005). Världsbanken har i studien Doing Business för första gången jämfört företagsklimatet i 155 länder. Norden ligger i övre tiondelen av listan med följande placeringar: 5 Norge, 8 Danmark, 12 Island, 13 Finland och 14 Sverige. Studien tittar bland annat på infrastruktur, företags utvecklingsmöjligheter och offentliga sektorns funktion, alla områden där Norden ligger i topp, även om Nya Zeeland, Singapore, USA och Kanada intar de översta platserna. Informationsteknik (it): Norden kvar i it-toppen, summerar Svenska Dagbladet rapporten The Global Information Technology Report från World Economic Forum (WEF) (29 mars 2006). Studien rankar 115 länders förutsättningar att dra nytta av it. Norden placerar sig i topp, på platserna 3 Danmark, 4 Island, 5 Finland, 8 Sverige och 13 Norge, med USA och Singapore allra överst. Enligt WEF är Nordens höga placering en kombination av flera samverkande faktorer. Hit hör starka offentliga finanser som gör att staten har råd att satsa på utbildning och it, företagsvänliga lagar och regler samt en god offentlig insyn i det politiska beslutsfattandet, som stärker framtidstron i näringslivet. Sysselsättning: Nordiska modellen lockande för övriga Europa, säger rubriken till en artikel i Dagens Nyheter (29 oktober 2005 ) om förvärvsfrekvens i EU-länderna i åldersgruppen år, som är ett bra mått på sysselsättningsfrekvensen för befolkningen i stort. Norden ligger i topp, även om Norge och Island inte finns med i denna EU-statistik: 1 Sverige, 2 Danmark och 5 Finland. Om man gör en motsvarande lista över sysselsättningsgraden i världen kommer de fem nordiska länderna alla på tio-i-topp-listan. Välfärd: Bruttonationalprodukten (BNP), som är ett lands totala produktion av varor och tjänster, är ett trubbigt och ofta missvisande mått på välstånd eller välfärd i ett land. Ett välfärdsmått med större precision än BNP är Human Development Index (HDI), framtaget av FN:s biståndsorgan UNDP. HDI ger en rankinglista, ofta kallad välfärdslistan. Norden ligger i topp på 2005 års lista: 1 Norge, 2 Island, 6 Sverige, 13 Finland och 14 Danmark. HDI består av statistik över bland annat förväntad livslängd, BNP per invånare och utbildningsnivå. Kultur: Under rubriken Norden producerar mest kultur refererar Svenska Dagbladet (24 januari 2006) en artikel från danska Politiken, som i sin tur har hämtat fakta från FNorganet Unesco om kulturproduktion i världens länder räknat per invånare. Sammanställningen omfattar kulturproduktion som film, böcker och översättningar. Nordisk kulturpolitik har två utmärkande drag. Kulturstödet i Norden går i stor utsträckning till individer och är också en del av den övergripande välfärdspolitiken. Dessa fakta finns med i en forskningsrapport Nordic Cultural Policy in Transition från 2003 (Svenska Dagbladet 10 mars 2003). Jämställdhet: Under rubriken Sverige i topp på jämlikhetslistan Norden ett föredöme enligt internationell studie, summerar Svenska Dagbladet (17 maj 2005) en bred, jämförande studie av 58 länder gjord av World Economic Forum (WEF). WEF har granskat fem huvudområden för jämställdhet och rankat länderna efter detta: 1 Deltagande i förvärvslivet och lika lön för lika arbete, 2 Ekonomiska möjligheter för kvinnor på arbetsmarknaden, 3 Politiskt inflytande mätt i kvinnorepresentation i beslutande organ, 4 Tillgång till utbildning, 5 Hälsa och välmående med möjlighet att kombinera arbetsliv och barnafödande. Allt detta vägs ihop i ett könsklyfteindex. Minst könsklyfta har Norden som region, med de enskilda länderna på: 1 Sverige, 2 Norge, 3 Island, 4 Danmark, 5 Finland. Mer storslam för Norden kan det inte bli. Mödrars situtation: Norden toppar listan över bästa-mamma-land. Rädda barnens rapport State of the World s Mothers 2006, publicerad av amerikanska Save the Children 9 maj 2006, placerar de nordiska länderna i en division för sig på platserna: 1 Sverige, 2 Danmark och Finland, 4 Norge, Tyskland och Österrike. Island finns inte med. Totalt ingår 173 länder i den årligt återkommande studien, mödra- och barnstatistik finns för 125 länder. Spädbarndödlighet: Norden ligger högt i låg spädbarnsdödlighet, en av många klassiska mått på välfärd som komplement till BNP. Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s senaste The World Health Report, publicerad 2005, placerar sig de nordiska länderna i topp efter listettan Japan: 2 Finland, Island, Norge, Tjeckien, 6 Sverige plus ytterligare nio länder, 16 Danmark plus ytterligare elva länder. Hederlighet: Ett sätt att mäta hederlighet i ett land är att mäta korruptionsfriheten. I Transparency

11 11 Internationals korruptionsindex från 2005 ( hör det fem nordiska länderna till de minst korrumperade i världen: 1 Finland, 3 Danmark, 4 Island, 6 Sverige, 8 Norge. På den globala tio-i-topplistan finns förutom Norden, i fallande ordning, Nya Zeeland (plats 2), Singapore (5), Schweiz (7), Australien (9) och Nederländerna (10). Mätningen bygger på enkäter bland affärsmän, banker, internationella organisationer och forskningsinstitut och är återkommande. Ekonomisk effektivitet och socialt skydd: Under rubriken Nordiska modellen bäst för EU, refererar artikelförfattaren den belgiske ekonomiprofessorn André Sapir (debattartikel i Svenska Dagbladet 1 december 2005). Han har publicerat en rapport om EU, där han delar in länderna i fyra system. Sapir ger den avundsvärda nordiska modellen beröm, eftersom den bäst lyckas balansera effektivitet och socialt skydd. Kreativitet: Professor Richard Florida, USA, ser Norden som världens mest kreativa region. Han har skapat ett globalt kreativitetsindex, baserat på tre T:n: Talang, Teknologi och Tolerans. I sin studie The Fligth of the Creative Class hamnar de nordiska länderna på tio-i-topp-listan: 1 Sverige, 3 Finland, 6 Danmark, 7 Island och 9 Norge. Det går att på område efter område - där det finns hård- och mjukdata för enskilda länder - att summera och analysera Nordens styrka och position i världen. Vi tar bäst vara på det nordiska samarbetet och våra respektive nationella intressen utanför EU och - så länge det inte är möjligt - utanför EMU och kärn-eu. Ett fördjupat nordiskt samarbete har bättre förutsättningar att bli långsiktigt framgångsrikt än ett fördjupat EUsamarbete. Finns det stöd för en sådan hållning i länderna? Makteliten i de nordiska EU-länderna verkar ointresserade av att fördjupa samarbetet, åtminstone i former som hotar EU:s intressen. Folket har en annan uppfattning. Norden som global vinderregion Studien Norden som global vinderregion, som är beställd av de nordiska regeringarnas och riksdagarnas offficiella samarbetsorgan, manar Nordens regeringar till gemensamt nordiskt ledarskap på åtta områden, för att säkra Norden som global vinnarregion: 1. Norden ska profilera sig som stark värderegion, som satsar på kärnvärden och kompetens. 2. Norden ska agera gemensam på världsmarknaden. 3. Norden ska satsa på forskning för att förstå sina egna styrkor. 4. Norden ska göras till ett starkt varumärke kopplat till gastronomi, turism, hållbar energiutveckling, funktionalitet och design med värdena miljömedvetenhet och estetik i fokus. 5. Nordens förmåga till omställning ska användas. 6. Nordisk välfärdsproduktion ska säljas. 7. Norden ska ha världens bästa utbildningssystem. 8. Nordens länder ska lära av varandra. Studien Norden som global vinderregion har många intressanta tankar. Problemet är de nordiska regeringarna, som inte hittills visat någon handlingskraft för att agera samnordiskt för att stärka Norden. Det folkliga stödet för ökat nordiskt samarbete är däremot tydligt, men dåligt kartlagt. Här syndar de nordiska institutionerna stort. De genomför inte de opinionsmätningar om nordiskt samarbete och Norden-EU vi som medborgare har rätt att kräva. Det kan möjligen bero på att de inte vill ha det svar folket sannolikt skulle ge, att vi tar bäst vara på våra respektive nationella intressen, det nordiska samarbetet och Nordens potential utanför Europeiska unionen och - så länge det inte är möjligt - utanför EMU och kärn-eu. Ett fördjupat nordiskt samarbete har bättre förutsättningar att bli långsiktigt framgångsrikt än ett fördjupat europeiskt samarbete, även om mycket i studien Norden som global vinderregion går att göra oberoende av de enskilda nordiska ländernas relation till EU. Opinionsmätningar: Norden och EU Det finns ett fåtal opinionsmätningar, som visar styrkan i Norden relativt EU. Inför EU-parlamentsvalet i juni 2004 lät danska Folkebevægelsen mod EU, den svenska tvärpolitiska listan EU-motståndarna och den norska dagstidningen Nationen genomföra opinionsmätningar i Danmark, Sverige och Norge om synen på fördjupat Norden- och EU-samarbete. En liknande opinionsmätning gjordes av institutet Temo Man kan dra minst tre slutsatser av mätningarna 2004 och Svaren speglar dels en allmän skepsis mot EU och EUmedlemskap, dels ett brett stöd för nordiskt samarbete, dels ett tydligt stöd för ett samlad Norden utanför EU.

12 12 Därför är arbetet för ett breddat och fördjupat nordiskt samarbete så viktigt. Det finns en grupp nordbor som kan göra det på ett trovärdigt sätt: Nordister som är EU-motståndare eller EU-kritiker. Norden utanför EU Om vi dels fortsätter att stå utanför Unionens inre kärna med EMU och fördjupat samarbete på andra områden, och dels fördjupar det nordiska samarbetet, så kan vi göra Norden till en stark kraft i det europeiska och internationella samhället. Om vi i Norden står utanför EU:s inre kärna kan vi återigen börja bredda och fördjupa det nordiska samarbetet och med tydligt fokus lokalisera, utveckla och befästa Norden som global vinnarregion. För låt oss inte glömma att det nordiska samarbetet är en fantastisk framgångssaga, med en bredd, ett djup, en uthållighet och en folklig förankring som andra bara kan drömma om. Mot bakgrund av de stora bakslagen i det nordiska samarbetet - inget skandinaviskt försvarsförbund 1949, ingen nordisk tullunion 1959, inget Nordek 1970, ingen samling utanför EG/EU 1973 och inget samlat nej till EU och ja till Norden och mot bakgrund av att det nordiska samarbetet nått många av sina framgångar under yttre press, är det många som avfärdar Nordensamarbetet som föga framgångsrikt. De har fel. Den nordiska samarbetsmodellen har, trots sina brister, fungerat bra och gett bestående resultat fram till mitten av 1990-talet. Det nordiska samarbetet har gett nordbor passfrihet, lika sociala rättigheter, gemensam arbetsmarknad, gemensam studiemarknad, examensgiltighet, kommunal rösträtt, omfattande harmonisering av lagar, ekonomisk integration, nordisk aktiebörs, gemensamt agerande internationellt, gemensamma standarder, flera tiotal gemensamma nordiska institutioner - från folkhögskolor och forskningscentra till investeringsbank och informationskontor - och ett praktiskt samarbete inom de flesta samhällsområden, från isbrytning och elutbyte till statistikproduktion och biståndsarbete. Det nordiska samarbetet är vardagsnära och framgångsrikt. Det har rivit gränser i Norden utan att resa nya murar mot omvärlden. Samarbetet hade, innan tre av de fyra stora nordiska länderna hade gjort sitt EUval, det vill säga till och med 1994, nått lika långt eller längre än EG/EUsamarbetet Vi måste våga vara visionärer och se en framtid där Nordens länder och folk tar av sig EU:s tvångströja. Jag tror på ett fördjupat nordiskt samarbete istället för ett fördjupat europeiskt samarbete. Min vision för Norden och EU är: Ett nära samarbete med EU, där Norden samarbetar med EU som självständiga stater eller som statsförbund - inte union - inom ramen för frihandels- och samarbetsavtal med EU, gärna av schweizisk modell, EES-avtal eller annat mer jämlikt avtal med EU än EES; Ett breddat och fördjupat samarbete i Norden inom ramen för ett statsförbund, ett Nordek eller en annan ekonomisk-politisk gemenskap med en gemensam inre marknad, där vissa delar kan vara nationellt undantagna, och noga definierade samarbetsområden; Öppna gränser mot de stora handelskonstellationerna utanför Europa, (1) handelsblocket Nafta med USA, Kanada, Mexiko och tillkommande länder i Mellan- och Sydamerika, (2) industriländerna i Östasien med Japan som nav, (3) Kina, (4) Indien och (5) frihandel med resten av världen. För all utrikeshandel gäller att ett land ska kunna reglera handeln socialt och miljömässigt. Ett breddat och fördjupat samarbete i Norden är omöjligt i EU, eftersom EU bygger på konformitet. Unionen accepterar inte att en grupp EU-länder agerar på egen hand i EU-systemet och mot tredje part, utom möjligen om de går före i EU-integrationen för att dra med sig andra länder. Det är alltså helt orealistiskt att räkna med en nordisk samling i EU. Det är kanske inte heller realistiskt att räkna med en nordisk samling utanför EU inom ramen för ett fördjupat Norden-samarbete, men mycket kan hända som förändrar spelplanen och därmed förutsättningarna. Vi vet att Efta får en ny medlem inom kort, Färöarna, den första nya medlemmen i Efta sedan Finland blev medlem. Är Grönland nästa land på tur? Kan Efta åter bli en handelsorganisation att räkna med? Vi vet att unionsmotståndet är starkt i Storbritannien och att unionsutträdarna har vind i seglen. Kanske kan den seriösa diskussionen i Storbritannien om att lämna EU och forma andra handelspolitiska allianser en dag bli verklighet? Vi vet att EU har problem, att konstitution har fallit, att spänningen är stor mellan flera av det utvidgade EU:s 25 länder, att EMU visar svaghetstecken och kanske inte överlever sin myndighetsålder, att EU bromsar nya länder som vill in i EU. Kan allt detta leda till förändringar inom EU, som bryter upp nuvarande struktur och öppnar för andra relationer? Norden är redan i dag en vinnarregion i världen, som dessutom bidrar till att göra andra länder till vinnare och därmed etablera en typisk vinna-vinnasituation (win-win). Om vi förmår Nordens regeringar att ta till sig vad studien Norden som global vinderregion säger, bör vi kunna bli en vinnarregion även i framtiden. Om vi dessutom långsiktigt samlar Norden utanför EU:s inre kärna och helst utanför EU som helhet, kan vi fortsätta utveckla Norden som ett globalt alternativ och göra Norden till en vinnarregion på områden som studien inte har med, men som är absolut nödvändiga för vår globala överlevnad.

13 13 Tanker om en dansk sprogpolitik Af Jakob Buhl Næsten alle der beskæftiger sig med sprogdebat i medierne og som ikke har studeret sagen indgående, begår den klassiske fejl at blande indlån af fremmedord sammen med spørgsmålet om domæne-tab. Det første kan ganske vist godt være et vidnesbyrd om et kulturelt dominansforhold (pt.angloamerikansk, som vi selv lader os påtvinge som en slags masochister), men derved ophø-rer ligheden også. Låneord er, og har altid været, en nødvendighed for et sprogs fornyelse og fleksibilitet. Indrømmet, det kan overdrives, men alligevel. Fransk, der traditionelt har værnet sig imod dem, har en stagnerende tendens. Islandsk derimod finder på nye ord (eller pudser gamle af) for nye udtryk og det fungerer relativt godt. Endvidere har det den fordel, at man som islænding undgår at brække tungen på svært udtalelige fremmedord. Sammenlignet hermed er dansk pivåbent - på godt og ondt. Domænetab er noget andet og langt alvorligere. Det er når man på et eller flere samfunds eller livsområder, f.eks. universiteter eller erhvervsliv, overgår til at tale et andet sprog og dermed underminerer det hidtil talte sprogs status og udvikling (samt afgrænser sig i forhold til andre, f.eks. de der via skatten er med til at finansiere en uddannelse ). Eksempler på domænetab, der har været så vidtgående, at et egentlig sprogskifte har fundet sted, er talrige: svensk der er veget for finsk i Finland, frisisk og sønderjysk der er veget for tysk i Sydslesvig (og ironisk nok primært mens det var under dansk herredømme), gælisk der er veget for engelsk i Skotland o.s.v. Sprogskiftet sker ofte på ÉN generation, hvilket der ikke er plads til at uddybe her. Dansk er et af verdens 100 største sprog. Det er samfundsbærende, et levende modersmål, anvendes i litteratur, politik, jura, medier, teologi o.s.v., men det er foruroligende, at det ingen status har i forhold til angloamerikansk. Hos os selv vel at mærke. Alene i forhold til indvandrere, som ikke er engelsk-talende, har det en vis status. Der ER brug for en dansk sprogpolitik, men hvordan? - Skandinavisk nabosprogsforståelse bør styrkes (det samme gælder andre steder i verden, f.eks. mellem de romanske sprog, hvor man med en relativ lille oplæring indbyrdes kunne tale sit modersmål i stedet for engelsk), alt andet ville være tåbeligt, da indsatsen herfor er betydeligt mindre ressourcekrævende end ved at lære et decideret fremmedsprog. Sig hvad du vil stedet for hvad du kan! - Respekt for sproglig variation, derunder dialekter og indvandrerdansk. Vil gøre det mindre presset for udlændinge at lære dansk og vil åbne vores ører for både dialekter, indvandreres anderledes sprogtone og svensk/norsk. - Kundskaber i ANDRE fremmedsprog end lige engelsk (f.eks. tysk, fransk, russisk o.s.v.). Jakob Buhl, Marstal. Næstformand i Frit Norden Danmark. Cand.phil. i nordisk sprog og litteratur, underviser i skandinavisk sprogforståelse, pt. naturskoleleder - Modersmålsundervisning for indvandrergrupper kan være nødvendig (er faktisk som regel tvingende nødvendig) i en overgangsperiode, men sproget i Danmark ER naturligvis dansk og skal forblive med at være det! Dog burde erhvervslivet betragte det som en uudnyttet ressource at kunne udnytte de forhåndenværende kundskaber i arabisk, tyrkisk, punjabi og alle de mange andre på verdensplan faktisk ganske store sprog. Alt andet ville være dumt. Når alt det er sagt, må det under devisen sproglig og kulturel mangfoldighed slås fast, at vi ikke kommer uden om såvel en styrket danskundervisning som at styrke status og sikre domæner for dansk og ej heller slipper for at lære engelsk godt (det påstås at engelskkundskaberne hos en højtuddannet svarer til en 12-årig modersmålstalende!). Men dansk er sproget i Danmark. Det er også en forudsætning for selve demokratiet! Der gør sig naturligvis særlige forhold gældende for Færøerne, Grønland og det tyske mindretal i Sønderjylland. Men udover at sikre en hæderlig status for vort modersmål her i landet, må man også huske, at der er mangel på folk der kan andre fremmedsprog end engelsk. Tænk på hvad man snyder sig selv for, hvis man i biografen kun ser amerikanske og danske film, man gør jo sin verden ensidigt todimensionel, på samme måde som man nogle gange ud fra debatten skulle tro, at der kun findes to religioner: muslimer og kristne. Verden er altså mere mangfoldig og det er vores sprog med til at bidrage til!

14 14 Nyt fra vore foreninger Fra Fritt Norden, Norge skriver Torbjørn Dahl: Vi hadde et vellykket årsmøte på lørdag d. 10/2. Tidl. generalsekretær i Nei til EU, Helle Hagenau hilste årsmøtet og stortingsrepresentant Rolf Reikvam (SV) innledet om nordisk samarbeid. Det ble en god debatt. Vedlagte uttalelse ble enstemmig vedtatt: Fritt Norden- Norge Organisasjonsnummer: Årsmøde i Frit Norden, Danmark lørdag d 6. oktober 07 i Valby, København Medborgerhuset har skiftet navn, men adressen er den samme: Valby Kulturhus Valgårdsvej 4, 2500 Valby Som noget nyt inviteres alle til også at deltage i et fælles styrelsesmøde med deltagelse af repræsentanter fra vore tre foreningers styrelser søndag d. 7 oktober om formiddagen Vær med til festlig markering af 25-året for det grønlandske Nej til EF Pressemelding Tjenestedirektivet truer nordisk arbeidslivpolitikk Lillehammer EU-parlamentet vedtok i november 2006 det såkalte tjenestedirektivet. Direktivet er nå ute på høring. Fritt Norden frykter at tjenestedirektivet vil undergrave demokratisk og politisk styring med arbeidslivet. Derfor sier Fritt Norden nei til tjenestedirektivet. Gjennom direktivet legger EU opp til et overnasjonalt avtaleverk der EU-domstolen vil få myndighet til å definere betingelsene for produksjon av og handel med tjenester. Dette er stikk i strid med det avtaleverk fagbevegelse, arbeidsgiverorganisasjoner og politiske myndigheter møysommelig har bygget opp i snart hundre år. I de nordiske land samarbeider man om arbeidslivpolitikken. Her inngås avtaler mellom alle parter i arbeidslivet. Dette gir trygghet og forutsigbarhet i arbeidslivet. Tjenestedirektivet vil undergrave en slik samarbeidsform. Fritt Norden frykter at tjenestedirektivet vil føre til sosial dumping, destabilisering av arbeidslivet, undergraving av sosiale rettigheter, samt større lønnsforskjeller. Dette vil skape uro i arbeidslivet, noe som verken arbeidsgivere, politiske myndigheter eller arbeidstakere er tjent med. Norge kan gjennom EØS-avtalen reservere seg mot direktivet. Dette vil innebære en stor politisk belastning, men her må regjeringen vise styrke. Vedtatt på årsmøte Fritt Norden - Norge For mer informasjon kontakt: www. fritnorden.dk Fritt Norden - Norge Bank konto : v/ Torbjørn Dahl, Nigardslia, 2625 Fåberg. tlf.: , e-post: v/ Marianne Westby tlf: , Torsdag den 22. februar kl til markeres det grønlandske nej til EF på Café Drop Inn, Kompagnistræde 34 (Kbh K). Oplæg ved: Mininnguaq Kleist (fmd. for den grønlandske selvstændighedsbevægelse og sekretær for MF Lars Emil Johansen) Søren Søndergaard (medlem af EUparlamentet for Folkebevægelsen mod EU) Ordstyrer: Karina Rohr Sørensen (talsperson for Folkebevægelsen mod EU) Kort om Grønland og EU: Danmarks medlemskab af EF trådte i kraft den 1. januar Som en del af det danske Rigsfællesskab blev Grønland medlem af EF ved Danmarks indtræden. Det grønlandske hjemmestyre blev indført i 1979, og efter en folkeafstemning valgte Grønland at træde ud af EF. Ved den grønlandske folkeafstemning, der blev afholdt den 23. februar 1982, var valgdeltagelsen på 74,9 %. Til spørgsmålet om, hvorvidt Grønland skulle blive i EF, stemte 47 % ja, mens 53 % stemte nej. Den grønlandske frigørelse fra EF fik virkning fra den 1. febr 1985.

15 15 Girokort til kontingentindbetaling I dette blad er der indlagt et girokort til alle vore danske abonnenter. Vi be r om hurtig indbetaling, så arbejdet kan fortsætte. Kontingent 2007: Medlemskab/abonnement pr år kr Par (et blad pr husstand) kr Studerende og arbejdsløse 100 kr Par (et blad pr husstand) kr Hvis man vil betale via netbank bruges: Reg.nr. 1551, og Konto nr Kontingentforhøjelsen sker bl.a på grund af stigning i udgifter til produktion og især forsendelse af bladet - men dækker kun de rå merudgifter. Derfor håber vi at rigtig mange runder indbetalingen op med en god gave til foreningen igen i år. Fra redaktionen Som en del af bladets 2007-årgang planlægger vi at lave et temanummer af Frit Norden med specielt fokus på nordiske sprog. Nummeret vil rumme omtale af emner som fx skandinavisk sprogforståelse, problembarnet engelsk i forhold til de nordiske sprog og den nordiske sprogdeklaration. Vi håber bl.a. på at få et bidrag til bladet fra Vigdis Finnbogadóttir, tidligere islandsk præsident, som holdt et meget inspirerende oplæg om det nordiske sprogfællesskab på Nordisk Folkriksdag i Island, Et kommende nummer af Frit Norden vil tillige bringe en anmeldelse af bogen Når vikinger slås. Bogen sætter fingeren på de kulturbarrierer, der lægger en dæmper på mange skandinaviske fusions- og samarbejdsbestræbelser inden for erhvervslivet. Men den viser samtidig, hvordan forskellene kan udnyttes og med succes være med til at skabe en skandinavisk drømmeledelse. NB Stof til næste nummer skal være redaktionen i hænde senest 10. april. Nye frimærker Det vestnordiske samarbejde mellem Grønland, Island og Færøerne fejrer i års jubilæum og udgiver i den forbindelse en fælles frimærkeudgivelse med temaet miljøvenlig energi. Det færøske frimærke illustrerer bølgeenergi det grønlandske illustrerer vandkraft og det islandske jordvarme. Fritt Norden Norge Frit Norden Danmark Fritt Norden Sverige Feb Torbjørn Dahl, Leder Marianne Westby, Nestleder Jon Arnt Haarberg, Sekretær Svein Lanser, Kasserer John H. Dale, Styremedl. Anita Færøy, Styremedl. Kåre André Nilsen, Styremedl. Ole Wiig, Varamedl. Odd Sverre Knutsen, Varamedl. Tove Erstås, Varamedl. Olaf Gjedrem, Varamedl. Sept Jesper Morville, formand Jakob Buhl, næstformand Birgit Lerstrup, kasserer Hanne Kock, sekretær Birtha Bigum, Leif Kajberg, Ditte Staun Munch Ledet, Niels Uldall, Poul Christensen, suppleant Luise Hemmer Pihl, suppleant 2005 Bolof Stridbeck, Ordförande Roland von Malmborg, Kassör Jörgen Bengtson, Åsa Brandberg, Kerstin Palmlund, Gunilla Winberg,

16 Eftersendes ikke ved vedvarende adresseændring, men tilbagesendes med oplysning om ny adresse Frit Norden co. Lerstrup J. P. E. Hartmanns Allé 2-B 2500 Valby Post kunde nr NORDISK FOLKEMØDE /FOLKRIKSDAG 2007 I HELSINGFORS, FINLAND 2-5 AUGUST 2007 med start torsdag klockan 18 och avslutning söndag klockan 14 Plats: Hotel Arthur (centrum av Helsingfors) samt Tusby (25 km nord for Helsingfors) Program fastställt på planeringsmöte 27 januari : 2007 i Stockholm Med reservation för ändringar: HUVUDTEMA: ALTERNATIV TILL EU-MEDLEMSKAP TORSDAG (Hotel Arthur) I -TEMA: FRÅN VÄLFÄRDSSTAT TILL GLOBAL HYPERKONKURRENS EXEMPLET FINLAND FREDAG (Hotel Arthur) II - TEMA: ALTERNATIV TILL EU-MEDLEMSKAP III - TEMA: HELSINGFORSAVTALET SAMT BEVARA MILJÖN REN FRI FRÅN URANBRYTNING, RADIOAKTIVITET OCH ATOMKRAFT LÖRDAG (Tusby) Sightseeing fm: TUSBY STRANDVÄG IV TEMA EM: SOGNDALMANIFESTET SÖNDAG (Tusby eller Helsingfors) AVSLUTNING MED PANEL NFR 2007 genomföras som tvåspråkigt möte med tolkning från skandinaviskt språk till finska och från finska till svenska. HUVUDARRANGÖR: Alternativ till EU rf (på finska Vaihtoehto EU:lle Tiedotuskeskus ry, VEU). Ansvarig: Gerd Söderholm, e-post ÖVRIGA ARRANGÖRER: Frit Norden DK, Jesper Morville, e-post Fritt Norden Norge, Torbjørn Dahl, e-post Fritt Norden Sverige, Jörgen Bengtson, e-post jorgen/snabel-a/infopress.se Se presentationsblad för NFR 2007 på webbplatsen STØT FRIT NORDEN i arbejdet for folkestyre og et frit internationalt samarbejde med udgangspunkt i nordisk menneskesyn og fællesskab. Foreningen er tværpolitisk og uafhængig af andre organisationer. Bliv medlem eller abonnent. Nærmere oplysninger hos landssekretær Hanne Kock Ryslingevej 24 DK-8270 Højbjerg Eller hos formændene: Frit Norden, Danmark: Jesper Morville Christianshvilevej 3, 1. sal DK-2920 Charlottenlund tlf Fritt Norden, Norge: Torbjørn Dahl Hunderfossvn. 24 N-2625 Fåberg, Norge Fritt Norden, Sverige: Bolof Stridbeck, Majorsgatan 8 S Göteborg eller Jörgen Bengtson Långholmsgatan 16 S Stockholm jorgen/snabel-a/infopress.se Eller besøg vores hjemmeside:

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN

INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN INTERNATIONALISER DIN UDDANNELSE I DANMARK ELLER I SVERIGE BYGG DIN EGEN BRO TILL DEN GLOBALA ARBETSMARKNADEN Roskilde Universitet Varför är det en bra idé? Om du åker på utbyte till Malmö University kan

Læs mere

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer

Kompetens för en global vinnarregion Nordisk tænketank for fremtidens kompetencer Kompetens för en global vinnarregion Møde for de nordiske samråd for folkeoplysning 11. Januar 2007, Tallinn Arne Carlsen och Ingegerd Green Hållbar välfärd i en globaliserad och digitaliserad värld.??????

Læs mere

Nordisk Ministerråd Strategier og politik

Nordisk Ministerråd Strategier og politik Strategier og politik Bente Stærk Levnedsmiddelrådgiver, cand.brom. Reykjavik 28. januar 2005 Hvad er Norden? Fem länder Danmark Finland Island Norge Sverige och de tre självstyrande områdena Färöarna

Læs mere

Nordisk Ministerråd. Kultur i Norden. Torgny Sandgren, Seniorrådgivare Nordiska Ministerrådets Sekretariat. tosa@norden.org

Nordisk Ministerråd. Kultur i Norden. Torgny Sandgren, Seniorrådgivare Nordiska Ministerrådets Sekretariat. tosa@norden.org Kultur i Norden Torgny Sandgren, Seniorrådgivare Nordiska Ministerrådets Sekretariat tosa@norden.org 1 Agenda Det nordiska samarbetet Nordiskt samarbetet kring kultur Bidrag till kommuner Kunskap om möjligheter

Læs mere

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004

Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 Sammen kan vi Forretningsmøde 01-12-2004 1 Sindsrobøn 2 Valg af referent og ordstyrer: Henrik - referent og Gert - ordstyrer 3 Præsentation: Gert, Flemming, Kirsten, Brian A, Lars, Anette, Ole, Allan,

Læs mere

FIRST LEGO League. Göteborg 2012

FIRST LEGO League. Göteborg 2012 FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget WIZ Vi kommer fra HISINGS BACKA Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 2 jenter og 5 gutter. Vi representerer Skälltorpsskolan Type

Læs mere

Nordisk som mål blålys eller nordlys?

Nordisk som mål blålys eller nordlys? S I S TE U T K AL L E L SE TI L DE T N O R DI S KE S P R Å KFE LLE SSKAP E T? Nordisk som mål blålys eller nordlys? Foto: Merete Stensby Hovedbudskabet i denne artikel er at undervisningen i talesprog

Læs mere

Nordisk Allkunst Danmark 2015

Nordisk Allkunst Danmark 2015 Nordisk Allkunst Danmark 2015 K unst I dræt K ultur F E S T I V A L Fuglsøcentret 22-26 juni 2015 NYHEDSBREV NR. 3 Nordisk Allkunst Danmark 2015 Indhold: Velkommen fra projektgruppen (Sonny) side 3 Vennesmykker

Læs mere

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Sarpsborg 25 november 2014 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak?

Læs mere

Mission, vision og samarbejdsgrundlag for samarbejdet mellem spejderne i Norden

Mission, vision og samarbejdsgrundlag for samarbejdet mellem spejderne i Norden Mission, vision og samarbejdsgrundlag for samarbejdet mellem spejderne i Norden Mission Det nordiske speiderfellesskap er til for å skape muligheter for samarbeide, erfaringsutveksling og forståelse for

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Horsens Torstedskolen-6a-3. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Torstedskolen-6a-3 Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Torstedskolen

Læs mere

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3

FIRST LEGO League. Sorø Rasmus Fabricius Eriksen. Gutt 13 år 0 Rasmus Magnussen Gutt 13 år 3 FIRST LEGO League Sorø 2012 Presentasjon av laget Frede 3 Vi kommer fra Sorø Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 3 jenter og 4 gutter. Vi representerer Frederiksberg Sole Type lag:

Læs mere

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne.

2 kontrolafgifter på 750 kr. hver, for manglende billet. Medtog kvitteringer fra billetautomat i stedet for billetterne. 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0067 Klageren: XX Linköping, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere

Fri rörlighet och funktionshinder

Fri rörlighet och funktionshinder Fri rörlighet och funktionshinder 13. Oktober Nordatlantens Brygge Det grænseløse Norden og dets begrænsninger, København 2015 1 Statsministerdeklaration fra 2013 Oktober 2013 udsendte de nordiske statsministre

Læs mere

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk

bab.la Fraser: Personlig hilsen Dansk-Svensk hilsen : ægteskab Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres. Vi vill gratulera

Læs mere

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011

Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 2010-11-19 Forslag till styregruppen for Ny Nordisk Mad Nye, nordiske måltider til børn i Norden NNM framework 2011 Udvikling og kommunikation af grundlaget for en ny nordisk måltidsplatform for børn,

Læs mere

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor.

BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG. Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. Præsidiets betænkning over. Hvorfor. BETÆNKNING OVER MEDLEMSFORSLAG s betænkning over Medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger 1. s forslag foreslår, at at vedtage EU-strategien for 2. Baggrund Den svenske delegation

Læs mere

Konkurrence: Fra best practice til innovative practice. Odense, 6 december 2010

Konkurrence: Fra best practice til innovative practice. Odense, 6 december 2010 Konkurrence: Fra best practice til innovative practice Odense, 6 december 2010 (MR-U) i strategiperioden 2011 2013: vidareutveckla nordisk samarbete inom utbildning, forskning och innovation Ett kunnigt

Læs mere

FIRST LEGO League. Västerås 2012

FIRST LEGO League. Västerås 2012 FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Grandma s Cookies Vi kommer fra Västerås Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 11 jenter og 10 gutter. Vi representerer Internationella

Læs mere

Utvärdering av PraktikSwapØresund

Utvärdering av PraktikSwapØresund Utvärdering av PraktikSwapØresund Framtagen av: Instituttet for Fremtidsforskning 2005 EUROPEISKA UNIONEN Detta projekt är delfinansierat genom INTEREEG IIIA Öresundsregionen Indhold Forord...6 1. Indledning...7

Læs mere

Virksomhetsplan 2016 2018

Virksomhetsplan 2016 2018 Virksomhetsplan 2016 2018 Mission Det nordiske speiderfellesskap er til for å skape muligheter for samarbeide, erfaringsutveksling og forståelse for den nordiske kultur. Vision Spejder möter scout betyder

Læs mere

Fremtidens kompetencer

Fremtidens kompetencer Fremtidens kompetencer Repræsentantskabsmøde 2007 Dansk Folkeoplysnings Samråd 30. april 2007,Vartov Arne Carlsen Direktør for Internationalisering Danmarks Pædagogiske Universitet OECD-metakompetencer

Læs mere

Tale af Formanden for Inatsisartut Josef Motzfeldt ved Nordisk Seminar i Nuuk den 9. februar 2011

Tale af Formanden for Inatsisartut Josef Motzfeldt ved Nordisk Seminar i Nuuk den 9. februar 2011 Tale af Formanden for Inatsisartut Josef Motzfeldt ved Nordisk Seminar i Nuuk den 9. februar 2011 Nordisk samarbejde med fokus på samarbejde med naboer i vest og det arktiske område. Jeg vil indledningsvist

Læs mere

bab.la Fraser: Personlig hilsen Svensk-Svensk

bab.la Fraser: Personlig hilsen Svensk-Svensk hilsen : ægteskab Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. par Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till er båda

Læs mere

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 33, DECEMBER 2014 ISSN: 1904-1233 REDAKTØRERNES SPALTE Kære læsere! Velkommen til et kort nyhedsbrev. December er som altid en hektisk måned, med jule- og

Læs mere

Kontrolafgift på 750 kr. for manglende stempling af klippekort.

Kontrolafgift på 750 kr. for manglende stempling af klippekort. AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2014-0068 Klageren: xx SE 118 82 Stockholm Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVRnummer: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Kontrolafgift

Læs mere

Adam, Sofia, Erik och Felicia: hej. är det någon där? Adam, Sofia, Erik och Felicia: vi hör er inte. Adam, Sofia, Erik och Felicia: hör ni oss?

Adam, Sofia, Erik och Felicia: hej. är det någon där? Adam, Sofia, Erik och Felicia: vi hör er inte. Adam, Sofia, Erik och Felicia: hör ni oss? Adam, Sofia, Erik och Felicia: hej. är det någon där? Adam, Sofia, Erik och Felicia: vi hör er inte. Adam, Sofia, Erik och Felicia: hör ni oss? gruppe 1950 (4) Martin Louise Claes Signe: nej gruppe 1950

Læs mere

ORESUND Electric Car Rally 2011

ORESUND Electric Car Rally 2011 THE EUROPEAN UNION The European Regional Development Fund ORESUND Electric Car Rally 2011 København - Helsingborg - Malmö - København 10-11 september 2011 Book den 10.-11. september nu! Velkommen til en

Læs mere

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN

ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN ORDINÆRT NSK MØDE FÆRØERNE 7.-8. SEPTEMBER 2013 AGENDA/DAGSORDEN 1) Velkommen a. En Lille navne leg 2) Dagsorden godkendes 3) Referater godkendes a. Referat fra NSK ordinærmøde sept 2012 i København b.

Læs mere

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC1 kabel TV boks. Følgende tekst er ment som en hurtig guide så De nemt og hurtigt kan komme i gang med at benytte Deres boks. For yderligere

Læs mere

CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling

CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling CSR syd 2010 - en dag om ansvarstagande för en hållbar utveckling Teknik Ekonomi Miljö TEM utför konsultuppdrag, bedriver tvärvetenskaplig miljöforskning och håller utbildningar, allt inom hållbarhetsområdet.

Læs mere

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com

10.7.2014 65x94cm. LAREDO 90cm. www.bathdeluxe.com 10.7.2014 65x94cm LAREDO 90cm www.bathdeluxe.com LAREDO 90cm Delar / Dele 23 28 39 2 x (Ø8 x 35mm) 2 x (Ø5 x 58mm) 1 x (400 x 100 x 15mm) 94 65 Verktyg / Verktøj Ø8mm SILIKONE Tack för att du valt vår

Læs mere

AARHUS 2017 PRES PÅ NORDEN. Tre uger med nye medier og nordisk politik Rute: Aarhus-Helsingfors-Bruxelles.

AARHUS 2017 PRES PÅ NORDEN. Tre uger med nye medier og nordisk politik Rute: Aarhus-Helsingfors-Bruxelles. Tilbud til nordiske journalister AARHUS 2017 PRES PÅ NORDEN Tre uger med nye medier og nordisk politik Rute: Aarhus-Helsingfors-Bruxelles www.njc.dk Aarhus-Helsingfors-Bruxelles Tre ugers tour de force

Læs mere

A. Kommunikationsplan

A. Kommunikationsplan A. Kommunikationsplan Kreativ Metapols kommmunikationsplan: 1. Målsætning Kreativ Metapols målsætning er at kommunikere netværkets tværfaglige og -regionale idegrundlag og platform ud til eksterne samarbejdspartnere

Læs mere

En undersøgelse om danskernes holdning til EU foretaget af MEGAFON på vegne af CO-industri og Dansk Industri

En undersøgelse om danskernes holdning til EU foretaget af MEGAFON på vegne af CO-industri og Dansk Industri tænketanken europa Danskerne og EU En undersøgelse om danskernes holdning til EU foretaget af MEGAFON på vegne af CO-industri og Dansk Industri Om undersøgelsen Danskerne og EU Rapportens konklusioner

Læs mere

OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025

OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025 OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD ØRESUNDS- REGIONEN 2025 ØRESUNDSREGIONEN 2025 OPSAMLING AF VISIONSINDHOLD FRA RUNDBORDSSAMTALER Foråret 2008 besluttede Öresundskomiteen at iværksætte et visionsarbejde som

Læs mere

FIRST LEGO League. Horsens 2012

FIRST LEGO League. Horsens 2012 FIRST LEGO League Horsens 2012 Presentasjon av laget Extremeteam Vi kommer fra Horsens Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hattingskolen Type

Læs mere

RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige

RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige Page 1 of 9 RE: Bockjakt på premiären i Maj - Mellersta Sverige Fra: (nakkedraget@hotmail.com) Sendt: 25. april 2009 07:46:27 Til: bock.jakt@spray.se Hej lars Din deadlines er lang overskredet og jeg har

Læs mere

Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport.

Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU. Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport. Mars/ April MÅNEDSRAPPORT EU Rapport fra NLA om udvikling i EU af betydning for landtran sport. 13 april 2015 Agenda Mars/ April 2015 13-14 April Transportutskottet sammanträder 17 April IRU General Assembly,

Læs mere

NO: Knebøy. SE: Knäböj. DK: Knæbøjning

NO: Knebøy. SE: Knäböj. DK: Knæbøjning 1 NO: Knebøy Trener: Forside lår og setemuskulatur Vekter Her er det store muskler som trenes så legg på godt med vekter. Det skal være sånn at du så vidt orker å gjennomføre de siste repetisjonene. Antagelig

Læs mere

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Sundbornsligan Vi kommer fra Sundborn Snittalderen på våre deltakere er 10 år Laget består av 5 jenter og 7 gutter. Vi representerer Sundbornsskolan

Læs mere

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss.

larsson från evaluator. och fritidspedagog på Fjälkinge skola, fullfjädrade utan kommer att utvecklas tillsammans med oss. Samtalsledarna samlade utanför Bäckaskogs slott. Samtaleledere samlet udenfor Bäckaskogs Slot. Udviklet Utvecklad kommunikation kommunikation og bedre trivsel och bättre trivsel og bedre møde och bemötande

Læs mere

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011

NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 NØDEBO NIMBUS NYT 4. kvartal 2011 Nødebo Nimbus Klub Nødebo Nimbus Klub er en af de gamle lokalklubber for Nimbus i Danmark, startet i 1976 som en gruppe af MC-ejere med interesse for den dansk producerede

Læs mere

FIRST LEGO League. Västerås Superseniorerna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Västerås Superseniorerna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Superseniorerna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Lindboskolan

Læs mere

Ansøgning Motiverende Omslags Brev

Ansøgning Motiverende Omslags Brev - Åbning Kære Hr., Formel, mandelig modtager, navn ukendt Kære Fru., Formel, kvindelig modtager, navn ukendt Kære Hr./Fru., Formel, modtager navn og køn ukendt Bäste herrn, Bästa fru, Bästa herr eller

Læs mere

velkommen til danske invest knowledge at work

velkommen til danske invest knowledge at work velkommen til danske invest knowledge at work 2 DANSKE BANK INVEST Velkommen til Danske Invest Indholdsfortegnelse Velkommen til Danske Invest 2 Danmarks bedste til aktier 4 Fokusområder 5 Risiko 8 Vores

Læs mere

FIKTIONALITET I LITTERATUR

FIKTIONALITET I LITTERATUR KNUD ROMER, KARL OVE KNAUSGÅRD OG JONAS HASSEN KHEMIRI præsen TATION VÆRKER I GRÅZONEN IKKE-fiktion Fiktion Selvbiografi, dokumentar Etik (moral) Roman Æstetik (kunst, nydelse) 2 VÆRKER I GRÅZONEN Genrer:

Læs mere

Tale ved SSWs nytårsreception d. 29.01.16

Tale ved SSWs nytårsreception d. 29.01.16 Tale ved SSWs nytårsreception d. 29.01.16 Først og fremmest mange tak for invitationen her til SSWs traditionsrige nytårsreception. Det glæder mig meget at få lejlighed til at præsentere mig selv og fortælle

Læs mere

Bo och förvalta i Norden:

Bo och förvalta i Norden: Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer 2014-02-27 Inbjudan till NBO Workshop 26-27 mars 2014 i Köpenhamn Bo och förvalta i Norden: Områdesutveckling och stadsförnyelse Med projektet

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Fyn innovation hold 1. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget 8 innovation hold 1 Vi kommer fra Odense C Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Sct. Hans Skole

Læs mere

1 bro 2 nationer 3 Races

1 bro 2 nationer 3 Races 1 bro 2 nationer 3 Races 5:e och 6:e juni 6. juni Live 5.- 6. juni 2010 10 år med öresundsbron firas även under bron 1. Juli 2010 firar Öresundsbron 10-årsjubileum. Av den anledningen har Malmö utmanat

Læs mere

Inom svenskundervisningen arbetar många

Inom svenskundervisningen arbetar många Processarbete i matematik en inledning Inom svenskundervisningen arbetar många lärare med skrivprocessen. För denna har det under lång tid funnits en väl utarbetad metodik och en stor del av eleverna är

Læs mere

SAMLET DANSK KONKURRENCE EVNE TABER TERRÆN I OECD

SAMLET DANSK KONKURRENCE EVNE TABER TERRÆN I OECD Marts 2014 SAMLET DANSK KONKURRENCE EVNE TABER TERRÆN I OECD AF KONSULENT KATHRINE KLITSKOV, KAKJ@DI.DK Danmark tilhører ikke længere den mest konkurrencedygtige tredjedel af OECD -landene. Danmark opnår

Læs mere

Innovationsbarometeret FoU chefer i Sverige og Danmark. August 2013

Innovationsbarometeret FoU chefer i Sverige og Danmark. August 2013 Innovationsbarometeret FoU chefer i Sverige og Danmark August 2013 Om Innovationsbarometeret I alt 100 FoU-chefer i Sverige og Danmark, 50 i hvert land, blev bedt om at svare på en række spørgsmål vedr.

Læs mere

Kina og USA rykker frem i dansk eksporthierarki

Kina og USA rykker frem i dansk eksporthierarki ERHVERVSØKONOMISK ANALYSE december 2015 Kina og USA rykker frem i dansk eksporthierarki Virksomhedernes øgede fokus på vækstmarkederne har frem mod 2020 øget eksportpotentialet med 30-35 mia. kr. En stigende

Læs mere

Foreningen NORDEN. Nordisk Råd i forandring. sammen med samarbejdets og ministerrådets præmisser.

Foreningen NORDEN. Nordisk Råd i forandring. sammen med samarbejdets og ministerrådets præmisser. Foreningen NORDEN Nordisk Råd i forandring Foreningen NORDEN i Danmark har længe haft et ønske om, at få det nordiske samarbejde struktureret, så det i højere grad kommer til at afspejle dagens udfordringer,

Læs mere

Norden som global vinderregion?

Norden som global vinderregion? 34. årgang - nr. 1-2006 Norden som global vinderregion? Af Leif Kajberg LÆS I BLADET Nyt liv i nordisk debat og i Frit Norden Af Jesper Morville... s. 5 Nordiskt samarbete bättre än EU Av Tomas Larsson...s.

Læs mere

i Århus 12 16 november 2012

i Århus 12 16 november 2012 i Århus 12 16 november 2012 MÅNDAGEN den 12 november Ankomst till hotell för deltagare från Sverige och Norge ca kl 14:30. Eftermiddagssmörgås och kaffe eller te. Deltagare från Danmark anländer direkt

Læs mere

Fagrådet om lærernes og skoleledernes profesjonelle udvikling; funksjon og verksamhet

Fagrådet om lærernes og skoleledernes profesjonelle udvikling; funksjon og verksamhet Sigurjón Mýrdal sigurjon.myrdal@mrn.is Fagrådet om lærernes og skoleledernes profesjonelle udvikling; funksjon og verksamhet NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD Styrelsemöte, Reykjavík 29.11.2016 NLS

Læs mere

Februar Introduktion til dette nummer. indvandrere og efterkommere i Danmark betaler til, og selv modtager fra, det offentlige.

Februar Introduktion til dette nummer. indvandrere og efterkommere i Danmark betaler til, og selv modtager fra, det offentlige. Februar 2002 - Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi: Eskil Wadensjö og Helena Orrje - Befolkningens holdning til antallet af flygtninge: Søren Pedersen og Helle Cwarzko Jensen - Borgernes lovlydighed

Læs mere

Kvalitet og relevans i uddannelser og forskning. Samarbejdsprogram for Nordisk Ministerråd for Uddannelse og Forskning (MR-U) gældende fra 2015

Kvalitet og relevans i uddannelser og forskning. Samarbejdsprogram for Nordisk Ministerråd for Uddannelse og Forskning (MR-U) gældende fra 2015 Kvalitet og relevans i uddannelser og forskning Samarbejdsprogram for Nordisk Ministerråd for Uddannelse og Forskning (MR-U) gældende fra 2015 541 TRYKSAG 457 Kvalitet og relevans i uddannelser og forskning

Læs mere

1. marts 2008 Flensborghus, Norderstr. 76 D-24939 Flensburg

1. marts 2008 Flensborghus, Norderstr. 76 D-24939 Flensburg Klima- forandringen - Hvordan vil vi tackle de globale og lokale udfordringer i Norden og Slesvig-Holsten? Temakonference for beslutningstagere og interesserede fra Norden og Slesvig-Holsten 1. marts 2008

Læs mere

Eksport: Få hindringer på nærmarkederne

Eksport: Få hindringer på nærmarkederne Den 22. maj 2012 Eksport: Få hindringer på nærmarkederne Danske virksomheder oplever få udfordringer ved salg til nærmarkederne, mens salg til udviklingslan- de og emerging markets uden for Europa kan

Læs mere

Kære gæster, Det er med glæde, at jeg på det danske. Folketings vegne kan byde alle 200 deltagere fra de 15

Kære gæster, Det er med glæde, at jeg på det danske. Folketings vegne kan byde alle 200 deltagere fra de 15 Formandens velkomsttale ved åbningen af Østersøkonferencen på Hotel Nyborg Strand 31. august 2009 kl. 10.30 Ca. 5-6 minutter, efterfulgt af musik Efterfølgende taler er Niels Sindal Ref. 08-000894-37 Kære

Læs mere

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Danska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Tillyke og varme ønsker til jer begge to på jeres bryllupsdag.

Læs mere

Europa taber terræn til

Europa taber terræn til Organisation for erhvervslivet Marts 2010 Europa taber terræn til og Kina AF CHEFKONSULENT HENRIK SCHRAMM RASMUSSEN, HSR@DI.DK Europa taber terræn til og Kina under krisen. Samtidig betyder den aldrende

Læs mere

Strategi for børn og unge i Norden

Strategi for børn og unge i Norden 2 3 NORDISK MILJØMÆRKNING Strategi for børn og unge i Norden Strategi for børn og unge i Norden ANP 2010:708 Nordisk Ministerråd, København 2010 ISBN 978-92-893-2010-8 Layout: Jette Koefoed Fotos: ImageSelect

Læs mere

EUROBAROMETER 71 NATIONAL RAPPORT HOVEDKONKLUSIONER DANMARK. Undersøgelsen er bestilt og koordineret af Generaldirektoratet for Kommunikation.

EUROBAROMETER 71 NATIONAL RAPPORT HOVEDKONKLUSIONER DANMARK. Undersøgelsen er bestilt og koordineret af Generaldirektoratet for Kommunikation. Standard Eurobarometer Europa Kommissionen EUROBAROMETER 71 MENINGSMÅLING I EU SOMMER 2009 Standard Eurobarometer 71 / Sommer 2009 TNS Opinion & Social NATIONAL RAPPORT HOVEDKONKLUSIONER DANMARK Undersøgelsen

Læs mere

Bæredygtig energi i Norden

Bæredygtig energi i Norden 34. årgang - nr. 2-2006 Bæredygtig energi i Norden Af Leif Kajberg Energiforskeren Klaus Illum har for nordisk Greenpeace gennemført en økonomisk og teknologisk funderet analyse af Nordens muligheder for

Læs mere

Lancering af Tænketanken EUROPA Danmarks første europapolitiske tænketank 2. december kl. 10:30. Karsten Dybvad. -- Det talte ord gælder --

Lancering af Tænketanken EUROPA Danmarks første europapolitiske tænketank 2. december kl. 10:30. Karsten Dybvad. -- Det talte ord gælder -- Lancering af Tænketanken EUROPA Danmarks første europapolitiske tænketank 2. december kl. 10:30 Karsten Dybvad -- Det talte ord gælder -- Tak for ordet, Claus. Tak for at slå fast, at det europæiske samarbejde

Læs mere

BRITISK EUROSKEPSIS ER MERE ØKONOMISK END DEN DANSKE

BRITISK EUROSKEPSIS ER MERE ØKONOMISK END DEN DANSKE BRITISK EUROSKEPSIS ER MERE ØKONOMISK END DEN DANSKE Kontakt: Forskningschef, Catharina Sørensen +45 21 54 88 21 cas@thinkeuropa.dk RESUME Den britiske afstemning om EU-medlemskabet har affødt lignende

Læs mere

Strategier i matematik. - hvordan?

Strategier i matematik. - hvordan? Strategier i matematik - hvordan? Hvad har i læst? 2 Hvad er strategier i matematik, og hvorfor er de vigtige? I Fælles Mål er der ekstra fokus på regnestrategier, og derfor skal de læringsmål, der formuleres,

Læs mere

FIRST LEGO League. Fyn 2012. Carl Rau Gutt 10 år 0 kirstine pedersen Jente 11 år 0 esther poulsen Jente 11 år 0 Lise Jørgensen Jente 11 år 0

FIRST LEGO League. Fyn 2012. Carl Rau Gutt 10 år 0 kirstine pedersen Jente 11 år 0 esther poulsen Jente 11 år 0 Lise Jørgensen Jente 11 år 0 FIRST LEGO League Fyn 2012 Presentasjon av laget Biz 2 Vi kommer fra Aarup Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer Aarupskolen Type lag: Skolelag

Læs mere

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti

Introduktion. 5 års ombytningsgaranti Limpistol Limpistol Introduktion For at du kan få mest mulig glæde af dit nye værktøj, beder vi dig gennemlæse denne brugsanvisning og de vedlagte sikkerhedsforskrifter, før du tager det i brug. Vi anbefaler

Læs mere

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund

Näringslivets manifest för Öresundsregionen. Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Näringslivets manifest för Öresundsregionen Erhvervslivets manifest for Øresund Innehållsförteckning Inledning/förord 2

Læs mere

Sprog i Norden 1979. Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat

Sprog i Norden 1979. Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat 1979 Sprog i Norden 1979 Arsskrift for de nordiske sprognævn og Nordisk Sprogsekretariat Redaktion: Henrik Galberg Jacobsen (Danmark), Mikael Reuter (Finland), Ståle Løland (Norge), Catharina Gri.inbaum

Læs mere

Folkesuverænitet, internationalt samarbejde og globaliseringen. Er Nordisk Råd et forbillede?

Folkesuverænitet, internationalt samarbejde og globaliseringen. Er Nordisk Råd et forbillede? Innleg på Fritt Nordens konferanse under Nordisk Råds sesjon i Oslo 31.10.2007 KOLBRÚN HALLDÓRSDÓTTIR: Folkesuverænitet, internationalt samarbejde og globaliseringen. Er Nordisk Råd et forbillede? Vil

Læs mere

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle

Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Papir, glas, støbejern, elge og vandmølle Alebo info@alebo.se http://www.alebo.se 180 km 2h 55 min Starts: Alebo Pensionat, Södra vägen, Unnaryd, Sweden Ends: Södra vägen 53, Unnaryd, Sweden Start Point:

Læs mere

Findes der er en vej ud af EU for Danmark? - at være med eller ikke være med - det er spørgsmålet

Findes der er en vej ud af EU for Danmark? - at være med eller ikke være med - det er spørgsmålet Findes der er en vej ud af EU for Danmark? - at være med eller ikke være med - det er spørgsmålet Af Lave K. Broch, kampagnekoordinator for Folkebevægelsen mod EU Findes der er en vej ud af EU for Danmark?

Læs mere

Delebilisme som alternativ til privatbilismen

Delebilisme som alternativ til privatbilismen Delebilisme som alternativ til privatbilismen Privatbilismens naturlov? Der er mange, der forbinder stigningen i bilejerskabet, som en naturlov, der hænger sammen med et samfund i vækst. Denne tese er

Læs mere

Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8

Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8 Børn som pårørende i psykiatrien Spørgeskemaer Bilag 5 8 Bilag: 5 Bilag nr. 5 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kära medarbetare Vänligen besvara detta frågeformulär så att vi kan förbättra insatserna

Læs mere

FIRST LEGO League. Herning 2012

FIRST LEGO League. Herning 2012 FIRST LEGO League Herning 2012 Presentasjon av laget Hammerum Skole Swagger Vi kommer fra Herning Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 4 jenter og 4 gutter. Vi representerer Hammerum

Læs mere

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner

med 500 chips med 500 marker Spillevejledning Instruktioner Poker-sæt med 500 chips Spillevejledning Poker set med 500 marker Instruktioner Tak, fordi du valgte at købe vort produkt. Læs denne vejledning grundigt igennem, før poker-sættet bruges første gang. Gem

Læs mere

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning.

Du kan även få vattenpassen i 120+, och 180+ som har sina fördelar både vid golvläggning och vid tak läggning. True blue är 100 % korrekt, bubblan är mycket tydligare än normalt. Själva vattenpasset är byggd i kraftig aluminiumprofil och har stora handtag så att den passar bra i handen. Det har genomförts tester

Læs mere

En mediemonitorering af Nordisk Råds Session 26. 30. oktober 2009 i Stockholm.

En mediemonitorering af Nordisk Råds Session 26. 30. oktober 2009 i Stockholm. RAPPORT Nordisk Ministerråd Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 www.norden.org 6. december 2009 En mediemonitorering af Nordisk Råds Session 26. 30. oktober 2009

Læs mere

UDENRIGSMINISTERIET E-MEDDELELSE E-MEDDELELSE E-MEDDELELSE E-MEDDELELSE

UDENRIGSMINISTERIET E-MEDDELELSE E-MEDDELELSE E-MEDDELELSE E-MEDDELELSE UDENRIGSMINISTERIET E-MEDDELELSE E-MEDDELELSE E-MEDDELELSE E-MEDDELELSE Fra: Helskov, Niels Modtaget: 20-03-2003 10: 15:57 Til: UM - Komcenter Cc: danishembassy@pronet.hu, Official Mailbox, Dublin Embassy,

Læs mere

Annika Olsen, samarbejdsminister

Annika Olsen, samarbejdsminister Annika Olsen, samarbejdsminister Tale ved konference om den nordiske model I anledning af Danmarks formandskab for Nordisk Ministerråd den 25. februar 2015 om evnet: Norden og de selvstyrende lande Kære

Læs mere

Velfærd og velstand går hånd i hånd

Velfærd og velstand går hånd i hånd Velfærd og velstand går hånd i hånd Velfærdssamfundet har gjort os mere lige og øget danskernes tillid til hinanden. Og velfærden er blevet opbygget i en periode, hvor væksten i har været højere end i

Læs mere

Hvad vil du forandre?

Hvad vil du forandre? Hvad vil du forandre? Kick-off Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 www.interreg-oks.eu #interregoks Kick Off Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 VARMT VÄLKOMNA! Eriksbergshallen i Göteborg

Læs mere

Højindkomstlande producerer flere kvalitetsvarer

Højindkomstlande producerer flere kvalitetsvarer ERHVERVSØKONOMISK ANALYSE September 2015 Højindkomstlande producerer flere kvalitetsvarer Højindkomstlandene udvikler væsentlig flere upmarket produkter, der kan sælges til højere priser og dermed bære

Læs mere

Kina kan blive Danmarks tredjestørste

Kina kan blive Danmarks tredjestørste Organisation for erhvervslivet Februar 2010 Kina kan blive Danmarks tredjestørste eksportmarked AF CHEFKONSULENT MORTEN GRANZAU NIELSEN, MOGR@DI.DK OG ØKONOMISK KONSULENT TINA HONORÉ KONGSØ, TKG@DI.DK

Læs mere

Referat. 35/13 Godkendelse af dagsorden. 36/13 Betænkning over meddelelse ang. Rek. *8/2010-Udvisning af nordiske medborgere (første og anden at-sats)

Referat. 35/13 Godkendelse af dagsorden. 36/13 Betænkning over meddelelse ang. Rek. *8/2010-Udvisning af nordiske medborgere (første og anden at-sats) Nordisk Råd Mødegruppe Medborgar- och konsumentutskottet, MK Mødetid 25. juni 2013 Mødested Flensburg Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396 0400 Fax +45 3311 1870 nordisk-rad@norden.org www.norden.org

Læs mere

Är EU en fortsättning på det romerska riket?

Är EU en fortsättning på det romerska riket? 31. årgang - nr. 2-2003 Är EU en fortsättning på det romerska riket? Af Tomas Larsson Integrationen inom EU (Unionen) går i en allt snabbare takt. Det som för bara några decennier sedan var en lös sammanslutning

Læs mere

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte

Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Plenarmöte Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? Lördagen den 20. augusti 2005 kl. 10:00 Har det nordiska lagstiftningssamarbetet spelat ut sin roll? (plenarmöte) Debattledare: Høyesteretsdommer

Læs mere

19. mødedag, onsdag den 12. november, 2008.

19. mødedag, onsdag den 12. november, 2008. 19. mødedag, onsdag den 12. november, 2008. Dagsordenens punkt 142 Færøerne og Island har oprettet generalkonsulater med diplomatstatus i hinandens lande. Vestnordisk Råd opfordrer det grønlandske Landsstyre

Læs mere

Læseplan for valgfaget samfundsfag. 10. klasse

Læseplan for valgfaget samfundsfag. 10. klasse Læseplan for valgfaget samfundsfag 10. klasse Indhold Indledning 3 Trinforløb for 10. klassetrin 4 Politik 4 Økonomi 6 Sociale og kulturelle forhold 7 Samfundsfaglige metoder 8 Tværgående emner Sprogudvikling

Læs mere

Arbejdsindvandringen udgør derimod kun en mindre del af stigningen i perioden.

Arbejdsindvandringen udgør derimod kun en mindre del af stigningen i perioden. Indvandring. Sveriges befolkning runder 9,5 millioner. Det er kun otte år siden, tallet nåede 9 millioner. En stor del af stigningen skyldes familiesammenføringer til flygtninge, der har opnået asyl. Befolkningstallet

Læs mere

FIRST LEGO League. Gentofte 2012. Josefine Kogstad Ingeman-Petersen

FIRST LEGO League. Gentofte 2012. Josefine Kogstad Ingeman-Petersen FIRST LEGO League Gentofte 2012 Presentasjon av laget Team Rolator Vi kommer fra Søborg Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 4 jenter og 6 gutter. Vi representerer Gladsaxe skole Type

Læs mere

EU, Danmark og det globale kapløb om viden

EU, Danmark og det globale kapløb om viden Organisation for erhvervslivet 14. april 29 EU, og det globale kapløb om viden AF CHEFKONSULENT CLAUS THOMSEN, CLT@DI.DK og KONSULENT TORSTEN ASBJØRN ANDERSEN, TNA@DI.DK Et konkurrencedygtigt kræver et

Læs mere

AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO

AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO 1 AFGØRELSE FRA ANKENÆVNET FOR BUS, TOG OG METRO Journalnummer: 2013-0308 Klageren: XX 671 93 Arvika, Sverige Indklagede: Metroselskabet I/S v/metro Service A/S CVR: 21 26 38 34 Klagen vedrører: Ankenævnets

Læs mere