DANSK REUMATOLOGI. Udgivet af Dansk Reumatologisk Selskab. Leder 3. Reumatologien i Norden 6. Rygcenter Syddanmark 14. Reumatologiske navne 16

Transkript

1 NR ÅRGANG DECEMBER 2013 DANSK REUMATOLOGI Udgivet af Dansk Reumatologisk Selskab Leder 3 Reumatologien i Norden 6 Rygcenter Syddanmark 14 Reumatologiske navne 16 Møder 16 YR nu som analysebureau 17 DIMS 18 D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R R

2 DANSK REUMATOLOGI RADS version Medlemsblad udgivet af Dansk Reumatologisk Selskab Hjemmeside: selskab.dk ISSN: Oplag: 400. Redaktør Karen Lisbeth Faarvang (ansvarshavende) Lyngby Hovedgade 57C 2800 Lyngby Tlf: k.l.faarvang@dadlnet.dk Sekretær Vibeke Lind vl.yl@dadl.dk Sekretariat: Linda Edslev, Kristianiagade København Ø Tlf fax lie@dadl.dk Design og grafisk produktion: Datagraf Communications Annoncer: Lægeforeningen, Ugeskrift for Læger Kristianiagade København Ø Telefon direkte Tryk: Scanprint a/s, Viby J. Næste nummer udkommer ca. 10. febuar Deadline for indlæg til nummer 1, 2014 er den 9. januar RADS (Rådet for Anvendelse af Dyr Sygehusmedicin) blev etableret i Formålet var at sikre, at patienter kvalitetsmæssigt skulle tilbydes lige adgang til ensartet behandling, hvor grundlaget er et fælles fagligt nationalt grundlag. Formålet var tillige at sikre bedre indkøbspriser gennem udbud af lægemidler. RADS etablerede en række fagudvalg, herunder fagudvalget for biologisk behandling af reumatologiske sygdomme. To fagudvalgsmedlemmer er udpeget af det videnskabelige selskab (DRS gennem LVS), de øvrige er regionalt udpegede, ligesom der er ekspertise inden for klinisk farmakologi og farmaci. Fagudvalgsmedlemmerne repræsenterer det organ, man er udpeget af, dvs. undertegnede og næstformand Lis Smedegaard Andersen repræsenterer DRS. Fagudvalget definerer det kliniske spørgsmål, herunder sikring af evidensgrundlaget ved hjælp af litteraturgennemgang, udarbejder baggrundsnotat og behandlingsvejledning, godkender monitoreringsmodel og er aktive i implementeringsfasen, herunder supporterer regionale lægemiddelkomitéer. Første vurdering af de biologiske lægemidler inden for reumatologien byggede på baggrundsnotater inden for diagnoserne reumatoid artritis, spondylartropatier og psoriasis artritis, godkendt af RADS 8. maj 2012, der resulterede i lægemiddelrekommandationer inden for anførte diagnoser, gældende fra 1. januar Priserne på de udbudte lægemidler resulterede i lavere lægemiddelpriser, herunder især for Cimzia, der blev 1.valg inden for området reumatoid artritis. Trods den korte tid siden lægemiddelrekommandationens ikrafttræden har det vist sig nødvendigt at foretage 1. revurdering af de tre områder pga. nye informationer vedrørende effekt og bivirkninger. Således blev fagudvalget for 1. revurdering etableret og arbejdede i foråret Fagudvalget fremlagde resultaterne ved RADS møde 20. juni 2013, og fik her godkendt to nye behandlingsvejledninger, nemlig inden for områderne spondylar- D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R R

3 D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R tropati og psoriasis artrit. Vedrørende reumatoid artritis afventes yderligere vurdering, herunder nye vurderinger af bivirkninger. Fagudvalget fandt ved 1. revurdering, at man ikke kunne anbefale at indføre vægtafhængig dosering, således at valget af lægemiddel ville afhænge af den enkelte patients vægt. Fagudvalget fandt desuden ikke tilstrækkelig dokumentation for at bekræfte den tidligere antagelse af, at et antistof ikke måtte efterfølge et antistof. Denne tidligere anbefaling er fjernet for alle tre indikationer. Inden for området aksial spondylartrit fandt fagudvalget tilstrækkelig dokumentation for, at Golimumab kan anvendes på samme niveau som Adalimumab og Infliximab ved behandling af aksial spondylartrit med uveit / inflammatorisk tarmsygdom. Inden for området psoriasis artrit fandt vi ligeledes dokumentation for, at Golimumab kunne anvendes som 1. linje, på linje med allerede eksisterende TNF-hæmmere. Med baggrund i manglende dokumentation for effekt ved hudkomponent, anbefalede vi ikke Etanercept anvendt ved svære psoriasis hudmanifestationer. Behandlingsvejledningerne for aksial spondylartrit og psoriasis artrit forefindes på Danske Regioners hjemmeside, og kan bl.a. linkes via DRSs hjemmeside under»links«og»regionernes behandlingsvejledning«. Behandlingsvejledninger er ved deres godkendelse i RADS trådt i kraft, og bør følgelig efterleves, hvor 1. valg er det billigste af de anførte 1. linje behandlinger. Vedrørende behandlingsvejledningen for reumatoid artritis er der som anført fortsat pågående vurdering. Vedrørende monitorering af graden af målopfyldelse gøres det lidt forskelligt i regionerne. Monitoreringen vedrørende reumatoid artritis er relativ enkel, men ved de to øvrige indikationer, forekommer monitoreringen vanskeligt, idet behandlingsvejledninger som anført er skiftet i perioden. Ulrik Tarp Formand for fagudvalget for biologisk behandling af reumatologiske sygdomme under RADS

4 Reumatologien i Norden Tomas Bremell SVERIGE D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R Dansk Reumatologi vil de næste fem numre bringe en serie artikler om reumatologien i Norden. De fem nordiske lande vil hver i én artikel præsentere reumatologien i deres land. Vi lægger ud med Sverige v/tomas Bremell. I de andre numre kan du læse om Norge v/erik Rödevand Finland v/tom Pettersson Island v/gerdur Gröndal Danmark v/lars Juul Egen basspecialitet ej grenspecialitet till internmedicin! Reumatologi blev en sektion (såsom Svensk Reumatologisk Förening SRF) av Svenska Läkaresällskapet redan 1946 som specialitet nr 15 (!) - samt egen specialitet enligt Socialstyrelsens föreskrifter sedan Under specialitetsutredningen som totalt sett innebar en kraftig minskning i antalet specialiteter och indelning i basspecialiteter med underordnade grenspecialiteter och tilläggsspecialiteter fick reumatologin efter långvarig strid (och tvärtemot det inledande förslaget) erkännande som basspecialitet. Detta bekräftades också i den senaste specialitetsförordningen från En enskild basspecialitet har en mer målinriktad och fokuserad utbildning, möjliggör en skarpare klinisk reumatologkompetens och stärker även möjligheterna till forskning inom det dynamiska fält som är vårt. Utveckling På universitetssjukhusen har reumatologi funnits sedan 1930-talet initialt i Lund och Karolinska sjukhuset i Stockholm - med egna kliniker sedan 1950-talet. Därefter har under talet skett en spridning till övriga universitetsorter såsom Uppsala, Göteborg, Umeå och Linköping. Etablering på länssjukhus kom igång på 1970-talet med små egna enheter (sektioner) oftast inom medicinkliniken sedan 1980-talet. Reumatologi finns även på ett 10-tal mindre länsdelssjukhus som del av medicinklinik ofta med 1-2 reumatologspecialister ibland inom ramen för en länsklinik med centrum på det större länssjukhuset. Exempel på detta är Gävleborg med en större enhet i Gävle och mindre enheter i Bollnäs och Hudiksvall. Den medicinska utvecklingen under de senaste åren har gått från rehabilitering till immunomodulation dvs. följt framkanten i kunskapsutvecklingen inom området. Antal läkare Antal specialister i arbete är 260 varav 20 är privatpraktiserande. Vi har under de senaste åren noterat en ökning av antalet specialister i offentlig tjänst medan privatpraktikernas antal har stagnerat. Antalet ST-läkare (underläkare i utbildning till reumatolog) är 84. Totalt har 190

5 NORGE FINLAND DANMARK ISLAND nya specialister utbildats under 2000-talet. Vi har nu 7 universitetskliniker, 18 länskliniker och verksamhet på ett drygt 10-tal mindre länsdelsenheter, dvs på totalt enheter. Privatpraktikerna är huvudsakligen koncentrerade till Stockholm och i viss mån i Malmö-Lund. Patienturval Reumatologin i Sverige är inriktad på att diagnostisera och behandla inflammatoriska reumatiska sjukdomar såsom artriter, systemsjukdomar och primära vaskuliter. Antalet patienter med immunomodulerande medicinering ökar stadigt med methotrexat som vanlig basmedicinering och med biologiska riktade immunomodulatorer som vanligt tillägg. En vanlig patientfördelning på en reumatologklinik är 50% reumatoid artrit, 25-30% andra artriter (fr.a. spondartriter) och 20-25% systemsjukdomar. Socialstyrelsens nya riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (inkl RA, AS, PsA) med mer aktiv behandling talar för en ökad inströmning av spondartritpatienter till reumatologenheterna. Utbildning till specialist Reumatologi är således en enskild basspecialitet vilket innebär en 5-årig utbildning till specialist (ST-tjänst) enligt en målbeskrivning. Detta innebär efter läkarlegitimation (läkarexamen 5.5 år + AT-tjänstgöring 1.5 år) - ofta tre års reumatologi, ett år allmän internmedicin inkl. akutmedicin samt ett år annan sidoutbildning (hud, infektion, neurologi, hematologi, gastroenterologi, lungmedicin etc) som väljes av ST-läkaren i samråd med sin handledare och sin verksamhetschef. När jag själv utbildade mig runt 1980 ingick rehabilitering eller ortopedi men detta är mindre aktuellt idag. Om utbildning sker på länsklinik rekommenderas 6-12 månaders tjänstgöring på universitetsklinik. Det finns ett stort intresse för specialiteten men ekonomin lägger större hinder för rekrytering till universitetskliniken än till länskliniken och vi har under den senaste 5-årsperioden sett en klart starkare ökning av reumatologer på länssjukhusen än på universitetssjukhusen. Vi har ett stort inflöde av läkare med grundläggande läkarutbildning utomlands. Av de 84 ST-läkarna är nästan 20 greker, många från Island, östeuropa och mellanöstern. Detta medför en stor internationell mångfald i läkarkåren. Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg: Läkarstaben innehåller medarbetare från Iran, Irak, Grekland, Kroatien, Schweiz, Estland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland, Island och Kina dvs totalt D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R R

6 SVERIGE D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R nationaliteter inklusive den svenska. På universitetsorterna sker inte sällan rekrytering av utländska läkare efter att de fullbordat sin doktorsexamen hos oss. Specialistutbildningskurser vanligen ca 6 veckolånga kurser ges under utbildningstiden i ämnen såsom artritsjukdomar, systemsjukdomar, farmakoterapi vid reumatisk sjukdom, organmanifestationer vid reumatisk sjukdom, reuma-immunologi m.m. Kurserna ges ibland i samarbete med läkemedelsföretag. Handledare och verksamhetschefen godkänner att utbildningsmålen är uppfyllda. Sedan år 2004 har vi ett fungerande system av regionala ST-studierektor (utsedda av SRF efter förslag från resp. sjukvårdsregion) i de sex sjukvårdsregionerna vilket bidrar till regelbunden och strukturerad utbildning och bättre sammanhållning och gemenskap inom underläkarkåren. Ett årligt 2-dagars Riks- ST-möte arrangeras med ett 40-tal deltagare varje gång. SRF har arbetat långsiktigt med att göra förutsättningarna för specialistutbildning så goda som möjligt. Vidareutbildning av specialister Vidareutbildning av specialister arrangeras av SRF i allmänhet i samarbete med läkemedelsföretag. 3-4 olika 2-dagars kurser erbjuds varje år. Vi försöker ha 2-3 tillfällen/kurs med deltagare. Aktuella kurser: Ultraljud, bild-och funktionsmedicin för reumatologer, spondartriter, immunologi m.m. Kurserna är ej obligatoriska men mycket populära för att utveckla läkarnas kunskaper men även kontaktytor inom reumatologin. Möten Under alla år har den av Svenska Läkaresällskapet anordnade Medicinska Riksstämman i slutet av november varit central för reumatologin. Utvecklingen inom andra specialiteter med en allt sjunkande besöksfrekvens har medfört att de specialitetsspecifika frågorna och forskningen inte kommer att tas upp här utan i.o.m års Riksstämma kommer den mer att ha prägel av allmänt sjukvårdsmöte. Detta har inneburit att SRF kommer att ordna särskilda Reumatologveckor fr.o.m med abstract-session, symposier, inbjudna föreläsare m.m. Därutöver finns sedan 2004 ett mer adminstrativt ledningsmöte i form av Höstkonferensen. Ny aktuell spetskompetens presenteras på Cutting Edge-symposiet i Lund. Ett årligt Register- och Riktlinjemöte bidrar till att förbättra registerverksamheten och innebär ett unikt sätt att årligen uppdatera nationella riktlinjer för RA, AS, PsA, rehabilitering, bekämpande av kardiovaskulära rikskfaktorer m.m. Forskning I Sverige finns en omfattande reumatologisk forskning ofta med internationellt samarbete såväl inriktad på basala sjukdomsmekanismer som en mer klinisk tillämpad forskning. Exempel på forskningsområden är grundläggande och klinisk forskning rörande ben och inflammation, forskning epidemiologiskt

7 SVERIGE D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R och rörande komplement och cytokiner (fr.a. interferon) vid SLE, kardiovaskulära riskfaktorer, bio-markörer vid reumatisk sjd (såsom anti-ccp, survivin, brosknedbrytningsprodukter, CRP m.m.), genetik och miljöfaktorer (fr.a. rökning) vid reumatisk sjukdom mm. Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har status som EULAR Centre of Excellence. Klinisk forskning bedrivs allt mer inom ramen för register vilket underlättar för läkare utanför universitetssjukhusen att forska. Här skymtar man en begynnande akademisering av de större länssjukhusen där kombinationen av stöttning från de mindre landstingen med kombinationstjänster och där register bidrar till större patientmaterial än det enskilda sjukhuset kan uppbringa. Den pågående revolutionen vad gäller digitalisering gör det möjligt att arbeta längre ifrån universitetsorten. Utlokalisering av delar av den grundläggande läkarutbildningen förstärker denna tendens SRF Styrelsen driver ett omfattande arbete med hjälp av många arbets- och studiegrupper. Antalet medlemmar är drygt 500 med ca 420 ordinarie ledamöter och ett 90-tal associerade (ej läkare). Kommunikation med medlemmarna sker förutom via fysiska möten såsom Reumadagar, Riksstämman och Register- och Riktlinjedagar, även genom ReumaBulletinen som utkommer med 7 nummer per år och genom hemsidan (www. svenskreumatologi.se). Dessutom ingår kontinuerligt ett nära samarbete med patientföreningen Reumatikerförbundet och de senaste åren även deltagande under Almedalsveckan i Visby med politiska debatter och möten med makthavare. Viktiga frågor idag och framåt: Bibehålla och utveckla reumatologi som en egen specialitet Vara attraktiv för unga läkare med specialistutbildning som är spännande och som ger en god gemenskap Utveckla kompetensen i en allt vitalare specialitet i mycket snabb utveckling Stärka samarbeten inom forskning och öka samarbete basal och klinisk forskning

8 Rygcenter Syddanmark Berit Schiøttz-Christensen ny professor D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R Speciallæge i reumatologi Berit Schiøttz- Christensen er pr. 1. januar 2014 ansat som professor og forskningsleder på Rygcenter Syddanmark, Middelfart Sygehus, med fokus på differentialdiagnostik og målrettet behandling til rygpatienter. Rygcenter Syddanmark har gennem mere end 10 år arbejdet målrettet mod at styrke beskrivelsen af årsagen til rygsmerter. Der er udviklet en omfattende database, der indhenter informationer bredt om den enkelte patient og beskriver den enkelte patients symptomer med særligt fokus på forandringer, der ses på MR-scanninger. Databasen danner stærkt grundlag for en bedre klinisk forståelse af årsagerne til rygsmerter herunder forskellen på degenerative og inflammatoriske forandringer specielt i den tidlige fase af symptomforløbet. Der er udviklet prognostiske modeller for hvilke symptomer, der karakteriserer patienter med degenerative vs inflammatoriske forandringer dette arbejde skal styrkes mhp at kunne tilbyde patienten bedst mulig vejledning og behandling. Planen for Rygcenter Syddanmark er at oprette et eliteforskningscenter, hvor Berit Schiøttz-Christensen skal stå i spidsen for den medicinske del og skabe retningen herfor. Medicinsk Rygafdelings forskningsenhed omfatter 3 andre professorer og 4 seniorforskere. Én af hjørnestene i rygcenterets forskning er den etablerede rygdatabase, i hvilken der systematisk indhentes information omkring den store gruppe patienter, der hvert år undersøges, vejledes og behandles på Rygcenter Syddanmark aktuelt ca patientforløb årlig. Informationerne i databasen skal udvikles og kombineres med systematisk indhentet information om fund ved billeddiagnostik, fund ved eventuel operation og gennemførte behandling om det er behandling i rygcenteret eller i den enkeltes nærområde. Andre hjørnestene er tæt samarbejde med billeddiagnostisk enhed, rygkirurgerne, smerteteam og SDU. Langtidsresultat af indsatsen skal vurderes i den socialmedicinske kontekst målet er jo i sidste ende, at patienten opnår bedst mulig funktion, og at vedkommende forbliver i en aktiv rolle på arbejdsmarkedet. Rygcenter Danmark er struktureret omkring teambaseret undersøgelse og behandling. Behandlerteamet omfatter læger, kiropraktorer, fysioterapeuter og sygeplejersker. Der er tæt samarbejde mellem medicinere, billeddiagnostikere og kirurger. Professoratet giver derved unik mulighed for at arbejde med formidling og læring på tværs af faggrænser. Berit Schiøttz-Christensen har mange års erfaring som underviser - heriblandt 5 år som klinisk lektor ved Århus Universitet. Jeg vil fortsat fokusere på at honorere mit eget mål om at give viden videre. Gennem formidling bliver vi klogere på vores egen viden, og den viden udvikles kun, hvis den kan formidles. Vi forpligter os til at uddanne samarbejdspartnere, yngre kolleger og patienter. Berit Schiøttz-Christensen har bred erfaring inden for såvel reumatologi som organisatoriske forhold, forskning og un-

9 dervisning og hun har erfaring fra funktion i speciallægepraksis og fra sygehusansættelse på såvel regions- og højt specialiseret niveau. Berit Schiøttz-Christensen har tidligere arbejdet netop med tværsektorielle forløb og udveksling af viden mellem sektorer, fagfolk og patienter med en målsætning om, at bedre patientforløb i sidste ende forebygger mange langvarige kroniske forløb for patienter, der behandles på tværs af sektorer og specialer. Berit Schiøttz-Christensen D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R R

10 Reumatologiske navne MEFU møder 2014 Berit Schiøttz-Christensen er ansat som professor og forskningsleder på Rygcenter Syddanmark, Middelfart Sygehus fra den 1. januar Anne Gitte Loft er startet den 1. september 2013 som overlæge på Reumatologisk afdeling U, Aarhus Universitetshospital, NBG. Mette Klarlund er startet som overlæge på Nordsjællands Hospital, Reumatologisk afdeling den 1. oktober februar 2014 Fredriksberg* Kl 16-17: Biologisk behandling og udvikling af neurologiske sygdomme - hvad ved man? Henning Locht, overlæge, Dr.med., Frederiksberg Hospital Kl 17-18: Biologisk behandling og udvikling af cancer hvad ved man? Lene Drejer, overlæge, Ph.D, Gentofte Hospital april 2014 Årsmødet Svendborg 8. maj 2014 Rigshospitalet Kursusdag arrangeret i fællesskab med Dansk Selskab for Neurofysiologi september 2014 Highligths * Mødet foregår i Auditoriet, Frederiksberg Hospital Hovedvejen Indgang 14, Nordre Fasanvej 57 D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R

11 YR nu som analysebureau Yngre Reumatologers kerneopgave er at sikre gode uddannelsesforhold for alle kommende reumatologer. Derfor har vi også med spænding fulgt arbejdet med den nye målbeskrivelse, som blev fremlagt på det seneste MEFU aftenmøde i Aarhus. Jeg var der personligt, og for andre interesserede ligger den på Dansk Reumatologisk Selskabs hjemmeside. Det er et flot og gennemarbejdet stykke arbejde. På vegne af Yngre Reumatologer vil jeg benytte lejligheden til at sige tak for det store arbejde. For det er enormt vigtigt, at fundamentet for god læring er i orden. Set gennem en uddannelsessøgendes øjne kan manøvrering rundt i målbeskrivelser, porteføljer, uddannelsesprogrammer og uddannelsesplaner umiddelbart være en opgave i sig selv. Men når man først har fået kendskab til de enkelte elementer, finder man ud af, at de ofte er en stor hjælp. Derfor har vi lagt en vejledning ud på vores hjemmeside dk, så er hjælpen lidt nærmere. Nogle vil huske, at årets spørgsmål ved Pelotten var rettet mod en anden del af de formelle uddannelsespapirer: Uddannelsesplaner. Mere specifikt hvad afdelingen gjorde for at for dem ud af skuffen. Som noget nyt har vi derfor sendt et spørgeskema rundt til vores medlemmer i hoveduddannelse. Dels for at understrege vigtigheden af Pelotten ved at følge op på vores spørgsmål og dels at komme nærmere på vores medlemmer. Vi har spurgt nærmere ind til kendskabet til de formelle uddannelsesredskaber og brugen af disse. Svarprocenten har indtil videre været meget flot. Umiddelbart set er resultatet opløftende, og vi glæder os til at præsentere det samlede svar. René Østgård, formand YR D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R R

12 D A N S K R E U M A T O L O G I D E C E M B E R