Nunatsinni uuliasiornermi paasissutissat. Fakta om olieboringer i Grønland

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Nunatsinni uuliasiornermi paasissutissat. Fakta om olieboringer i Grønland"

Transkript

1 Nunatsinni uuliasiornermi paasissutissat Fakta om olieboringer i Grønland

2 Uuliakoornissamut pilersaarut tamanut Uuliasiorneq ingerlarsorpoq Ukiuni makkunani imartatsinni uuliasiorluni misissuinerni ingerlatat annertoorujussuupput. Naa lak kersui sut ulloq 2. december 2010 Baffin Bugti mi mi sissuinissamut pisinnaa titsis sutit 7-it atsi orpaat, ta ma tumalu ki nguneri saa nik kisermaas si sus saa ti taalluni akuer sissu tit ataatsimut katillugit amerlas su saasa 20-it angu aat mi Cairn Energy-ip Kalaallit Nunaata kitaata imartaani misissu illuni qille rinerit pinga sut ingerlappai, aammalu uppernarsivarput nunap immikkoortuani tassani uu liaqar fe qar sin naanera gas se qarfe qarsinnaa ne ralu ilimanaateqartoq. Cairn Energy 2011-ip ingerlanerani Ka laallit Nunaanni sinerissap ava taa ni uuliasiorluni misissui nermi qilleri nerit 7-it tikillugit inger lan nis saan nut aku er sis suteqarfigine qarpoq, naatsor suuti gi ne qar poq Cairn- ip qille ri nissanit taakku nan nga sisamat inger la tissa gai. Paasinarsissappat Kalaallit Nunaa ta imartaata iluani niuerutigine qar sin naasumik uuliaqarnissaa ilimanaateqartoq, tamanna Kalaallit Nunaata ani ngaa sa qar nikkut imminut napatis sin naalernis saa nut allo riar ne rus saaq annertooq. Taamaattorli Naa lakker suisut pingartittorujussuuaat tamanna avatangiisit, isu mannaal li saa neq ima luunniit peqqinnissaq pil liutigalu gu pissanngitsoq kiisalu innuttaasut pe qa taatin neqassasut aammalu pif fis sap ingerlanerani ilisimatin ne qar tassallutik. Naalakkersuisut kissaatigaat innuttaasut sa pin ngisamik uuliasi or nermi ingerlatat pillugit paa si tinne qas sa sut taamaattumillu Naa lakkersuisut ne ri uutigaat Cairn-ip uuliakoornissamut upalu ngaar si manermut pilersaarutaata tamanut saqqum mi unne qar ne rani aammalu Kalaallit Nunaanni uu lia siorluni misissuinermi qil le ri ne rit pillugit paasis sutissiissu titut aviisimi ma tumani innuttaa sut paa sisaqar nis samut pisari a qartitsi nerat naammas si ne qassa soq. Ta ma tumun nga uiggiullugu Kalaallit Nunaanni uu liasiorlu ni ingerlatat pillugit TV-ikkut aalla kaa titas siat arlallit ukiamut aalla kaa tin ne qas sap put. Inussiarnersumik Inuulluaqqusillunga Inuussutissarsiornermut Aatsitassarsiornermullu Naalakkersuisoq Ove Karl Berthelsen turbo på olieaktiviteterne Der er i disse år en betydelig olie efter forsk nings aktivitet i vore far vande. Naalakkersui sut har den 2. december 2010 underskrevet 7 nye licenser til efterforskning i Baffin Bugten, hvil ket bringer det samlede antal enerets til ladel ser op på 20. I 2010 gennemførte Cairn Energy tre efter forsk nings boringer i havet ud for Vestgrønland, og vi fik bekræftet, at der er et po ten tia le for olie- og gasforekomster i denne region. Cairn Energy har fået godkendelse til at gen nem føre op til 7 olie efter forsk ningsbo ringer offshore Grønland i løbet af Det for ven tes, at Cairn vil gennemføre 4 af disse boringer. Hvis det viser sig, at der er et kommer cielt udnytteligt oliepotentiale inden for Grønlands søterritorium, kan det blive et stort skridt for Grønland på vejen mod en selv båren øko nomi. Det ligger dog Naa lakkersuisut meget på sin de, at det ikke vil ske på bekostning af miljø, sikkerhed eller sundhed samt, at offentlig hed en inddrages og infor meres u ndervejs. Det er Naalakkersuisuts ønske at give offentligheden så vid indsigt i olie aktiviteterne som muligt og derfor er det Naalakkersui suts håb, at offentliggørelsen af Cairns olie spildsbe red skabsplan og denne op lysningsavis omkring olieefterforsk ningsboringer i Grønland vil opfylde offentlig hedens behov for indsigt. I forlængelse her af vil der til efter året blive udsendt en række tv-udsen delser vedrørende o lie aktiviteter i Grønland. Med venlig hilsen Medlem af Naalakkersuisut for Erhverv og Råstoffer Ove Karl Berthelsen 2 Naalakkersuisut innutaasut tamatu munnga kissaateqarnerat tusaania reerlugu maannakkut aalajangerput Kalaallit Nunaanni uuliakoornissamut upalungaarsimanermut pilersaarut ta manut saqqunniunniarlugu. Kalaallit Nunaanni uuliasiorluni misissuinermi ingerla tanut tunngatillugu ammasu mik saqqummiussisarnissaq Naalak kersuisut kissaatigiuaannarsimavaat, kisiannili aarlerinaataasunik ingerlaa vartumik nalilersuinerit pingaartumik uuliakoornissamut upalungaarsima ner mut pilersaarutip saqqummiunne qarnissaata tunuarsimaarfigineqarnis saa pisariaqarsimavoq. Naa lakkersui sut maannakkut Danmarkimi Nunanut allanut ministeriaqarfiup Kalaallit Nu naanni qilleriviit eqqaanni isuman naallisaanermut killeqarfiit annertuu mik ingerlaavartumillu innarlisaar ne qarnerinik nalilersuinerata naammas sereernerata kingorna isumannaalli saaner mut tunngatillugu nutaanik pe riarfissaqalerput. Nunanut allanut ministeriaqarfik FNimi imaa ni pisinnaatitaaffiit pillugit isumaqatigiissut naapertorlugu naliliivoq, Kalaallit Nunaanni oqartussaasut isumannaallisaanermut kille qarfimmit 5 km iluani iliuuseqarnissaat ajornan ngitsoq. Isumannaallisaanermut kille qarfik atuuttoq qilleriviit eqqaanni 500 meteriuvoq. Iliuuseqarnissamut periarfissat nutaat taakkua, qilleriviit isumannaallisaanermut iliuusissaannut inatsisinik unioq qutitsisumik sunniiniarluni iliuuseqar nernut oqartussaasut akuliun nissaan nut ajornannginnerulersitsissapput. Taamaalilluni ajutoornissamut aarle ri naataa sut, inuit inuunerannik akeqar sinnaasut kiisalu avatangiisinik mi ngutsitsinermik kinguneqar sinnaasut annikinnerulissapput. Taamaattumik Naalakkersuisut isumaqarput uuliakoornissamut upalungaarsimanermut pilersaarutip tamanut ammasumik saqqummiunnissaanik kissaateqarne rup akuersaarneqarnissaa maannakkut illersorneqarsinnaalersoq, tassami akornusersuilluni sunniiniarnerit akior niarnissaannut periarfissat annertuumik pitsaanerulerput. Qillerinermi ingerlatanik innarlisaarineq Uuliasiorluni qillerinerit isumannaalli saanermut iliuusissaannut sammitinneqartumik inatsisinik unioqqutitsisu- mik arlaleriarluni saassussisaarnerit kingunerisaanik, oqartussaasut upalu ngaarsimanermut pilersaarutinik isertuussisariaqarnerat maannamut pisa riaqarsimavoq. Naliliisoqarsimavoq pilersaarutit tamanut ammasumik saqqummiunneqassappata isumannaallisaanermut tunngatillugu peqquserluttuliornerit suli amerlanerusut i ngerlanneqarsinnaassasut. Uuliasiorluni ingerlatanut sunniiniar luni saassussinissamik pilersaaruteqarnerit 2010-imi aasalernerani siullermik malussarfigineqarput, tassani Aasianni politiit aamma najukkami oqartussaasut inunnik containerit uuliakoor nernik akiuiniarnissamut atortunik imaqartut eqqaanni pasitsannartumik pissusilersortunik taku saqarlutik. Inuit taakkua suaartarne qa ramik akinngillat qimaallutillu. Tamatuma kingorna uuliasiorluni qille rinernut inatsisinik unioqqutitsisumik arlaleriarluni sunniiniarluni saassussi soqarpoq, taakkunannga makkua eqqaaneqarsinnaallutik: 31. august 2010 Greenpeace-meer- sut sisamat qilleriveqarfimmut Stena Don-imut akuerineqaratik qaqipput aammalu misissuilluni qillerinerit pinngitsoortinnissaat siunertaralugu qilleriviup ataanut nivin ngarlutik. Sunniiniarlutik saas sussisut sisamat taakkua ta matuma kingorna tigu sarine qar put, unnerluutigisaallutik kingu sinnerusukkullu Namminersorlutik Oqartussat nalunaarutaannik nr. 14, 26/ imeersumik aamma pinerluttulerinermut inatsimmi 96, imm. 1, nr. 1-imik uni oqqutitsi simasutut pineqaatissinneqarlutik. Sunniiniarlutik saassussisut tamatuma kingorna Kalaallit Nunaan niit anisitaallutik. 22. april 2011 Greenpeace-meersut 11-it qillerivimmut Leiv Eiriksson-imut taanna Kalaallit Nunaannut ingerlaarluni Tyrkiet-p imar taa niittoq akuerineqaratik qaqipput. Greenpeace-mit ersarissumik nalunaarutigineqarpoq iliuuseqar nermi Kalaallit Nunaanni uuliasiorluni misissuinerup unitsinneqar nissaa siunertarineqartoq. Ulloq 26. maj Greenpeace-p angallataasa Esperanza-p aamma Arctic Sunrise-p qille rivik Leiv Eiriksson taassuma ingerlaarnerani sioraa

3 upalungaarsimanermut saqqummiunneqarpoq nut assiaqusersuutinik putta sunik miloriussiniarsaralutik ajoqusersorpaat. Tassalu Greenpeace angallatit allat kiffaanngissu seqarlutik ingerlaarsinnaatitaanerannik i liuuseqarlutik akornusiiniarsaripput, tamannalu FN-imi imaani pisinnaatitaaffiit pillugit isumaqatigiissummik unioqqutitsineruvoq. Greenpeace-p Kalaallit Nunaata imartaani angallatinik ajoqu sersuinera pillugu Søfartsstyrelsimut naammagittaalliuummik tunniussisoqarpoq. Naammagittaalliuutaasoq danskit oqartussaasuinit Holland-imi imarsiornermut oqartussaasunut ingerlateqqinneqarpoq. Ulloq 29. maj 2011 Greenpeace-meersut qillerivimmut Leiv Eiriksson-imut akueri neqaratik annanniummik qilleriveqarfiup saneraanut amusillutik akerliuniat marluk tassunga inissippaat. Ulloq 2. juni 2011 a kerliuniat taakkua marluk tigusarineqarput, unnerluutigisaallutik kingusinnerusukkullu Namminersorlutik Oqartussat nalunaarutaannik nr. 14, 26/ imeersumik aamma pinerluttulerinermut inatsimmi 96, imm. 1, nr. 1-imik unioqqutitsisimasutut pineqaatissinneqarlutik. Sunnii niarlutik saassussisut tamatuma kingorna eqqartuunneqarput aammalu Kalaallit Nunaanniit anisitaallutik. Ulloq 4. juni Greenpeace-meersut arlalippassuit qilleriviup Leiv Eiriksson-ip eqqaa ni isumannaallisaanermut killeqarfimmut isaapput. Akerliuiniat 18-it qilleriveqarfimmut akuerineqaratik qaqipput, taakkunan nga arlaqartut misissuilluni ingerlatat unitsinnissaat siunerataralugu kranit initaannut iserlutik imminnut paarnaarullutik. Akerliuniat 18-it taakkua ulloq taanna tamarmik tigusarineqarput aammalu Namminersorlutik Oqartussat nalunaarutaannik nr. 14, 26/ imeersumik aamma pinerluttulerinermut inatsimmi 96, imm. 1, nr. 1-imik unioqqutitsisimasutut unnerluutigineqarlutik. Sunniiniarlutik saassussisut tamatuma kingorna eqqartuunneqarput aammalu Kalaallit Nunaanniit anisitaallutik. Saassussinermi tassani toqqaannartumik uuliakoornissamut upalungaarsimanermut akornusiivoq, tassami qilleri vimmi kranit marluk taakkua tigusarine qarnerisa kingu nerisaanik, saassussinerup nalaani uuliakoortoqarsimassagaluarpat akiuiniarnissamut atortut inissinniarlugit kivitsinnissaat ajornarsimassagaluarmat. Tamanut ammasumik peqataatitsineq Namminersorlutik Oqartussat maannakkut ukiut marluk tulleriit Kalaallit Nunaanni uuliasiorluni qillerinissanut tusarniaanernik annertuunik ingerlatsisareerpoq. Suliap ingerlanerani ilaatigut VVM-mut nassuiaatinik (Avantangii sinut sunniutaasussanik nalilersuineq) aamma VSB-mut nassuiaatinik (Inuiaqatigiinni piujuartussamik iluaqutaasumik sunniutaasussanik nalilersuineq) tamanut ammasumik tusarniaassutigineqartussanik suliaqarnissaq ilaavoq. Tamatuma saniatigut innuttaasunik ataatsimii- titsinerit ingerlanneqarput aammalu kikkut tamarmik pisortat tusarniaanermut nittartagaat aqqutigalugu qillerinissanut qinnuteqaatinut oqaaseqarnissamut periarfissaqarlutik. Tusarniaanermut akissuteqaatinik oqaaseqaa tinillu pitsaasunik sukumiisunillu arlalippassuarnik tigusaqarpugut. Tusarniaanermut akis suteqaatit inernerisa aalajangersimasut ilaat tassaavoq tusarniaanermut piffissaliussap sapaatit akunnerinut 8-inut sivitsorneqarnissaa nik amerlasuunit kissaateqarneq Naalakkersuisut akuersaarmassuk. Pissutsit ilaat alla Naalakkersuisut pingaartitaat tassaasimavoq allakkiat paasissutissallu sapinngisamik amerlanerpaat tamanut ammasumik pissarsiarineqarsinnaanissaannik kis saateqarnerup naammassiniarneqarnissaa mi allakkiat tamangajalluinnarmik Namminersorlutik Oqartussat nittartagaanni www. nanoq.gl tamanut ammasumik saqqummersinneqarput. Tassani ilaanngitsut tassaapput al lakkiat niuernermik tunngaveqartumik iser tuunneqartussat, aammalu manna tikillugu allakkiat upalungarsimanermi iliuusissanut innarlisaarinerup assigisaataluunniit kinguneri saanik navianartorsiortinneqarsinnaasunut tunngassuteqartut. Uuliakoornermut pilersaarutit maannakkut tamanut saqqummiunneqareerput aammalu uani nassaarineqarsinnaallutik 3

4 Oliespildsberedskabsplanen offentliggøres Naalakkersuisut har nu besluttet at offentlig gøre oliespildsberedskabsplanen i Grønland efter at have lyttet til offentlighedens ønske herom. Naalakkersuisut har hele tiden ønsket åbenhed omkring olieefterforskningsaktivi te ter i Grønland, men løbende risikovurderinger har krævet, at især oliespildsberedskabs planen måtte holdes tilbage. Nu har Naalak kersuisut fået nye sikkerhedsmæssige mulig heder efter, at Udenrigsministeriet i Danmark har afsluttet sin vurdering af de betydelige og vedvarende krænkelser af sikkerhedszonerne omkring boreriggene i Grønland. Udenrigsministeriet har vurderet i henhold til FN s havretskonvention, at det er muligt for grønlandske myndigheder at skride til hand ling i en radius på 5 km fra sikkerhedszonen. Den gældende sikkerhedszone er på 500 meter omkring boreriggen. Disse nye handlemuligheder vil gøre det nemmere for myndighederne at skride ind over for 4 ulovlige aktioner mod boreriggenes sikkerhedsforanstaltninger. Dermed vil risikoen for ulykker, som kan koste menneskeliv samt føre til miljøforurening, minimeres. Derfor finder Naalakkersuisut det nu forsvarligt at imødekomme offentlighedens ønske om offentliggørelse af oliespildsberedskabsplanen, idet mulighederne for at imødegå sabotageaktioner er blevet væsentlig bedre. serverede personer, der umiddelbart udviste mistænkelig adfærd omkring containere indeholdende oliebekæmpelsesudstyr. Da disse personer blev anråbt, nægtede de at svare og stak af. Krænkelse af boreaktiviteter Som følge af en lang række ulovlige aktioner rettet mod olieboringernes sikkerhedsforanstaltninger, har det indtil nu været nødvendigt for myndighederne at holde beredskabsplaner fortrolige. Det har været vurderingen, at endnu flere anslag mod sikkerheden ville kunne gennemføres såfremt planerne blev lagt åbent frem. 31. august 2010 tiltvang 4 Greenpeace ak- Første tegn på at der blev planlagt aktioner mod olieaktiviteterne var i forsommeren 2010, hvor politi og lokale myndigheder i Aasiaat ob- Efterfølgende har der været en række ulovlige aktioner mod olieboringerne, hvoraf følgende kan fremhæves: tivister sig adgang til boreriggen Stena Don og hægtede sig fast under riggen med det formål at forhindre efterforsk ningsboringerne. De 4 aktivister blev e fterfølgende anholdt og sigtet for overtrædelse af Selvstyrets be kendtgørelse nr. 14 af 26/ og kri mi nallovens 96, stk. 1, nr. 1. Aktivisterne blev efterfølgende udvist fra Grønland. 22. april 2011 tiltvang 11 Greenpeace akti vister sig adgang til boreriggen Leiv Eiriksson i tyrkisk farvand, mens den var på vej

5 til Grønland. Det blev åbenlyst pro klame ret af Greenpeace, at formålet med aktion en var at stoppe olieefterforskningen i Grønland. Den 26. maj chikanerede Greenpeace-fartøjerne Esperanza og Arctic Sunrise boreriggen Leiv Eiriksson ved at forsøge at smide flydespærrer foran boreriggen mens den var i sejlads. Greenpeace prøvede altså aktivt at forhindre et andet fartøjs ret til fri sejlads, hvilket er i strid med FNs havretskonvention. Der er indgivet klage til Søfartsstyrelsen over Greenpeaces chika ne af fartøjer i grønlandsk farvand. Klagen er af de danske myndigheder videresendt til de hollandske søfartsmyndig heder. Den 29. maj 2011 tiltvang Greenpeace-aktivister sig adgang til boreriggen Leiv Eiriksson ved at hejse en overlevelseskapsel op på siden af boreriggen og anbringe to aktivister i denne. Den 2. juni 2011 blev de to aktivister anholdt og sigtet for overtrædelse af Selvstyrets be kendtgørelse nr. 14 af 26/ og kriminallovens 96, stk. 1, nr. 1. Aktivisterne blev efterfølgende udvist fra Grønland. Den 4. juni 2011 brød et stort antal Green- peace-aktivister sikkerhedszonen omkring boreriggen Leiv Eiriksson. 18 aktivister tiltvang sig adgang til boreriggen hvor flere af dem låste sig inde i krankabiner ne, med det formål at stoppe efterforsk nings aktiviteterne. De 18 aktivister blev alle anholdt samme dag og sigtet for overtræ del se af Selvstyrets bekendtgørel se nr. 14 af 26/ og kriminallovens 96, stk. 1, nr. 1. Aktivisterne blev efterfølgende udvist fra Grønland. Denne aktion indebar en direkte sabotage mod oliespildsberedskabet, idet besættel sen af de to kraner på riggen betød, at det ikke ville have været muligt løfte be kæmp el sesudstyr på plads, såfremt et o liespild var sket på tidspunktet for aktio ne n. Inddragelse af offentligheden Selvstyret har nu to år i træk gennemført omfattende høringsprocesser for olieboringerne i Grønland. Processen indeholder bl.a. udarbej delse af VVM-redegørelser (Vurdering af Virk ninger på Miljøet) og VSB-redegørelser (Vurder ing af Samfundsmæssig Bæredygtighed) som sendes i offentlig høring. Der er desuden gennemført borgermøder og alle har via den offentlige høringsportal på haft mulighed for at kommentere b oreansøgningerne. Vi har modtaget mange gode og detaljerede høringssvar og kommentarer. Et af de konkrete resultater af høringssvarene er, at Naalakkersuisut har valgt at imødekomme et bredt ønske om at forlænge høringsperioden til 8 uger. Et andet forhold, som har ligget Naalakkersuisut på sinde, har været at søge at imødekomme ønsket om at så mange dokumenter og informationer som muligt skal være offent ligt tilgængelige. I 2011 har stort set alle dokumenter været offentliggjort på Selvstyrets hjemmeside Undtaget herfra er dokumenter som er forretningsmæssigt fortrolige, og indtil nu dokumenter vedrørende beredskabsforanstaltninger som kunne blive bragt i fare som følge af sabotage eller lignende. Oliespildsberedskabsplanen er nu offentlig gjort, og kan findes på PIVIUSUNUT PASISSUTISSAT Fakta Qilleriveqarfik tassaasinnaavoq umiarsuaq qilleriviusussaq imaluunniit qilleriveqarfik. Cairn Energy-p 2011-mi umiarsuaq qilleriviusussaq Corcovado aamma qilleriveqarfik Leiv Eiriksson Kalaallit Nunanni suliaarnerminni atorniarpai. ingerlatseqatigiiffik qillerive qar finnik taakkunannga pinginnittoq tassaavoq Ocean Rig nunarsuarmi qillerivinnik suliaqartuusuni siuttuusunut ilaasoq. En boreenhed kan være et boreskib eller en borerig. Cairn Energy bruger i 2011 boreskibet Corcovado og boreriggen Leiv Eiriksson til deres operationer i Grønland. Selskabet der ejer disse to boreenheder er Ocean Rig, som er en af verdens førende rigoperatører. 5

6 Ajutoornerit pinngitsoortinniarlugit periaasissat suut sillimaffigineqarpat Kalaallit Nunaanni oqartussat ajutoornerit, i lanngullugu uuliakoorneq, pinngortsoorniar lugit periaasissanik arlalippassuarnik piareersimatitsipput. Periaasissat Kalaallit Nunaanni piareersimatinneqartut asseqanngillat aammalu nunanut allanut arlalinnut naleqqiullugu annertunerujussuullutik. Kalaallit Nunaanni uuliasiornermi ingerlatat tamarmik nunani tamalaani suleriaatsit pitsaanerpaat naapertor lugit ingerlanneqassapput. Avatangiisitigut isumannaallisaanikkullu kiisalu teknikkikkut aamma upalungaarsimanikkut suleriaatsit atortullu qaffasinnerpaamik pitsaassuseqartut uppernarsarneqarsimappat aatsaat ingerlatat akuersissuteqarfigineqassapput. Piumasa qaa tit Kalaallit Nunaanni uuliasiorfiutileqatigiif finnut piumasaqaatigineqartartut ilagivaat i laatigut: Puilasuliat ilusilersorneqarneri, puilasu li a nik suliaqarnerit, suliaqarnerit isumannaallisaanermullu suleriaatsit Kalaallit Nunaanni akuersissuteqarfigineqarsinnaassagunik Nordsø-mi maleruagassanik naammassinnissimassapput; Qillerinermik suliaqartuusut Kalaallit Nunaanni akuerineqarsinnaassagunik Nordsø-mi suliaqarnermik misilittagaqarsimassapput; Qilleriveqarfiit Kalaallit Nunaanni sulia qar nissamut akuerineqarsinnaassagunik isumannaallisaanermut peqqinnissamullu nassuiaammik Norge-mi imaluunniit Tuluit Nunaanni oqartussaasunit akuerineqarsimasumik peqassapput; Puilasuliani uuliasiorfinni ammartartunik matusissutinik aallartitsisinnaasunik periaatsinik arlalinnik imminnut attuumassu teqanngitsunik peqassasoq Kalaallit Nunaanni taamatullu Norge-mi piumasaqaa tigineqassasoq aalajangerneqarsimavoq. Ilaatigut Kalaallit Nunaanni oqartussaasut piumasaqaateqarput qilleriveqarfiup aamma qillerlugu putuliap akornanni attavee ruttoqarsimagaluarpalluunniit ungasianiik aqutsissutinik tissaluttoornermi puilasuliamik matusisinnaasunik peqassasoq; Kalaallit Nunaata imartaani qillerinerni qillerivinnik marlunnik inissiisoqarsimassaaq. Tamanna piumasaqaataavoq pissutigalugu Kalaallit Nunaanni suliaqarnerit nunarsuup sinneranut ungasissorujussuarmi ingerlanneqartarmata. Assersuutigalugu aqunneqarsinnaanngitsumik kuuttoortoqalissagaluarpat puilasuliamik oqi 6 lisaasussamik qillerinissaq pisariaqalerluni, qillerivimmik pissarsiniarnissamut taassumalu Kalaallit Nunaannukartinnissaanut piffissaq sivisuallaaq atorneqartussaavoq. Marlunnik qilleriveqarnissamik politikke qarnermi, ajutoortoqartillugu sukkasuumik sunniuteqarluartumillu sulisoqarsinnaavoq aammalu puilasuliamik oqilisaa sussamik piaakannersumik qillerisoqarsinnaalluni. Piffissap qilleriffiusup ingerlanera tamaat immikkut ilisimasallit Norge-meersut peqatigalugit ingerlatat akulikitsuaqqamik nakkutilliivigineqartassapput. Kalaallit Nunaanni nakkutilliinermut ilusiliussaq taa maalilluni nunarsuarmi annertunerpaanut ilaavoq. Issittuni malitassat pitsaanerpaat malillugit ilulissanik iliuuseqarfiginninnermut periaatsinik atuutsitsisoqalersimassasoq piumasaqaatigineqarpoq. Cairn-ip periaa siini Newfoundland Offshore Petroleum Board s Physical Environmental Guidelines naammassineqarsimapput, tassani aamma ilaalluni sikunik iliuuseqarfiginninneq, malittarisassat taakkua nunarsuarmi pitsaanerpaatut naatsorsuutigineqarpoq; Qilleriviup sumiiffii tamarmik sikusimasumiissanngillat aammalu qillerinernik suliaqarnerit nunap immikkortuata siku nissaa qaammatinik arlalinnik sioqqullugu naammassineqarsimassapput. Suliaqar ne rit qaammatit arlallit sioqqullugit naammassisimanissaannut tunngaviuvoq, uuliakoortoqassagaluarpat sikunnginnerani puilasuliamik oqilisaasussamik qillerinissamut saliinissamullu naammattumik pif fissaqarnissaq qulakkeerniarlugu, Kalaallit Nunaani oqartussaasut tamanna periaa sissatut sillimaffiginiarlugu toqqarsimammassuk. Tassalu Kalaallit Nunaanni oqartussaasut suliaqarnernut Kalaallit Nunaanni ingerlanne qartunut qaffasissunik piumasaqaateqarput. Marlunnik qilleriveqarnissamik politikkeqar ne rup aamma sikunissaa qaammatinik arlalinnik sioqqullugu qillerinernik suliaqarnerit naammassisimanissaannik piumasaqaateqar ne rup ataqatigiisinnerisa kingunerisaanik, Kalaallit Nunaanni puilasuliamut oqilisaasussamut tunngatillugu nunani tamalaani suleriaatsinit pitsaanerungaartumik politikkeqartoqarpoq.

7 Hvilke forholdsregler tages der for at forhindre ulykker De grønlandske myndigheder tager mange forholdsregler for at undgå ulykker, herunder oliespild. De forholdsregler som der tages i Grønland er unikke og langt mere vidtgående end i mange andre lande. Alle olieaktiviteter i Grønlands skal gennemføres i henhold til bedste internationale praksis. Aktiviteter bliver kun godkendt hvis det er dokumenteret, at de miljø- og sikkerhedsmæssige samt de tekniske og beredskabsmæssige procedurer og udstyr er på det allerhøjeste niveau. De krav der stil les til olieselskaberne i Grønland indebærer blandt andet, at: Brøndkonstruktioner, brøndoperationer, operationer og sikkerhedsprocedurer skal leve op til de norske Nordsø-regler før de kan godkendes i Grønland. Boreoperatører skal have erfaring med at operere i Nordsøen før de kan blive godkendt i Grønland. Boreenheder skal have en godkendt sikkerheds- og sundhedsredegørelse fra de norske eller britiske myndigheder før de kan godkendes til operationer i Grønland. Grønland har ligesom Norge, valgt at kræve, at der skal være flere uafhængige systemer, som kan aktivere lukke-ventilerne i oliebrøndene. Blandt andet stiller de grønlandske myndigheder krav om fjernbetjeningssystemer, som kan lukke en brønd ved et blow-out, selv om man har mistet forbindelsen mellem borerig og borehul. Ved boringer i havet ud for Grønland skal der være to borerigge på plads. Dette er et krav fordi operationer i Grønland fore går så langt væk fra resten verden. Ved f.eks. et ukontrolleret udslip hvor det ville være nødvendigt at bore en aflastningsbrønd ville det tage alt for lang tid at mobilisere en rig og få den til Grønland. Med to-rigspolitikken kan der sættes hurtigt og effektivt ind i tilfælde af en ulykke og bores en aflastningsbrønd relativt hurtigt. Sammen med norske specialister føres der meget hyppige tilsyn med aktivite ter ne igennem hele boresæsonen. Grønlands tilsynsmodel er således blandt de mest omfattende på verdensplan. Der stilles krav om etablering af et system til håndtering af isbjerge efter bedste ark- tiske standarder. Cairns system efterlever Newfoundland Offshore Petroleum Boards Physical Environmental Guidelines, som også indbefatter ishåndtering, disse retningslinjer regnes for at være de bedste i verden. Enhver borelokalitet skal være fri for havis og boreoperationerne skal slutte flere måneder før der kommer havis ind i regionen. Grunden til, at operationerne skal slutte flere måneder før isen sætter ind er en forholdsregel, som de grønlandske myndigheder har valgt at tage for at sikre, at der vil være nok tid til, at bore en aflastningsbrønd inden isen sætter ind og r ydde op efter et eventuelt oliespild. De grønlandske myndigheder stiller altså høje krav til de operationer der udføres i Grønland. Kombinationen af to-rigs-politikken og kravet om at afslutte boreoperationerne flere måne der før isen sætter ind, betyder at Grønland har en væsentligt bedre aflastningsbrøndspolitik end hvad der er international praksis. Qilleriveqarfik Boreenhed Immap qaava Havoverflade Stigrør Ruujori ilupaqusersuut aamma qillerutip kanaartaa qillerutita qartoq tassani ruujorimut ikkuf fissamut pulatinneqassaaq. Immikkoortut tamarmik 30 m missaanni takissuseqarput aammalu angallatip qaavani minnerpaamik 18 ton-inik oqimaassu seqarlutik. BOP (Blow Out Preventer) BOP-i 20 m missaanni portussuseqarpoq aammalu angallatip qaavani 380 ton-ingajannik oqimaassuseqarluni. Foringsrør og borestreng med kronebor føres ind her i stig røret. Hver enhed er ca. 30 m lang og vejer mindst 18 ton på dækket. En BOP er ca. 20 m høj og vejer godt 380 ton på dækket. Immap naqqa Havbund Puilasuliap ammanera Brøndhoved Ruujori qalleq Overfladerør Kilometerinik arlalinnik takissusilik Flere kilometer lang Ruujori ilupaqusersuut cementigaq Cementeret foringsrør Qillerut qillerutip Borestreng med borekrone 7

8 Uuliakoornissamut upalungaarsimanermut pilersaarut sukumiisoq Kalaallit Nunaanni uuliasiorfiutileqatigiiffinnut, isumannaallisaanermut upalungaarsimanermul lu piumasaqaatit annertuut sukannersullu naam massisinnaanngikkaagasigit, akuersissummik tunniussisoqartanngilaq. Tassami uuliasiorfiuti leqatigiiffiup ingerlataminni uuliakoornermik aki uiniarnissaq saliinissarlu namminneerlutik aki sussaaffigaat. Aammalu oqartussaasut uuliasior fiutileqatigiiffiit ingerlataat eqqummaarillutik malinnaaffigaat. Uuliasiorfiutileqatigiiffik uuliakoornermik pisoqarnerani ingerlataminni uuliakoornerup kingorna akiuiniarnissamut saliinissamullu pisussaaf fimminnik naammassinninngippat, Kalaallit Nunaanni oqartussaasut akuliutissapput aammalu akiuiniarnissaq saliinissarlu aallartissallugu. Aatsitassanut ikummatissanullu inatsimmi maleruagassat malillugit ingerlatami uuliakoornermik pisoqarnerani Kalaallit Nunaanni oqartussaasut a kiuiniarnermut saliinermullu aningaasartuutigisimasaat uuliasiorfiutileqatigiiffimmit akilerne qartussaapput. Kalaallit Nunaanni oqartussaasut taamatut akuliunneranni aningaasartuutit akilerneqarsinnaanissaannut qularnaveeqqutitut, uuliasiorfiutileqatigiiffiit annertuunik aningaa saqarnikkut qularnaveeqqusiissuteqassasut piumasarineqartarpoq. Tamanna aamma Cain-imut tunngatillugu pisimavoq, taanna aningaasa qar nikkut annertoorujussuarnik qularnaveeqqusiissuteqarlunilu sillimmasiissuteqarsimalluni. Ingerlatseqatigiiffiup pisariaqartunik iliuusissa nik sillimmaffiginninnersoq, naleqquttumik upalungaarsimanersoq aammalu uuliakoornermik pisoqarnerani pissusissamisoortumik qisua riartarnersoq malinnaaffigineqarnissaanut Naa lakkersuisut Aatsitassanut ikummatissanullu i natsit naapertorlugu upalungaarsimanermut komite-mik pilersitsisimapput. Upalungaarsima nermut komite-mi ilaapput aallartitat Aatsitassanut Ikummatissanullu Pisortaqarfimmeersut, Grønlands Kommando-meersut, Politiineersut, Søfartsstyrelsimeersut, Rigsombuddimeersut aamma Peqqissutsimut Naalakkersuisoqarfim- 8 meersut. Upalungaarsimanermut komite-p malin naanissamik atuuffissami saniatigut aamma ajutoornermik pisoqarnerani ingerlatamik aatsitas sanut ikummatissanullu inatsimmi maleruagassaqartinneqartumik akuuffigineqartumik, oqartussaasut suliniarnerannik ataqatigiissaari nissaq suliassaraa. Upalungaarsimanermut komite iki uukkasuartussaqatigiinnik nalunaaquttap akunnerini 24-ini upalungaarsimanermik isumaginnis sinnaasumik pilersitsisinnaavoq aammalu sule qatigiittussat taakkua eqqoqqissaartumik katitigaanissaat anguniarlugu suliaq annertusimavoq, tassani, taaneqareersut saniatigut, aamma Kalaal lit Nunaanni upalungaarsima sunit aallartitat aammalu Naalakkersuisut tusagassiivimmut immikkoortortaqarfianneersut i laapput. Uuliakoonissamut upalungaasimanermut pilersaarut Cairn Energy-ip upalungaarsimanermut pilersaa rutaa Oil Spill Response Limited-imik (OSRL), nunarsuarmi uuliakoornissamut upalungaarsimaner mut ingerlatseqatigiiffiit annersaannut ilaasumik aammalu Cairn-imut uuliakoornissamut upa lu ngaarsimanermut atortunik sullississutinillu piler suisuusumik ikiorteqarluni suliarineqarsimavoq. OSRL Afrikami aamma Indonesien-imi ataavartumik inissisimanermi saniatigut Tuluit nunaanni, Bahrain-imi aamma Singapore-mi immikkoortortaqarpoq, aammalu uuliakoornermik akiuiniar ner mut tunngatillugu nunani tamalaani suleqati giit kattuffiinit anginersaalluni. Ingerlatseqatigiif fiup nunarsuaq tamakkerlugu suliniarnerani timmisartunik sumiiffinnut ajutoorfiusunut akiu ini ar nissamut atortunik ingerlassisoqarniarnerani kiisalu alapernaarsuinermik suliassanik ingerlatsisoqarnialertillugu, sukkasuumik sunniuteqarluartumillu aallarsinnaanngorlugit periusissatigut inissisimasunik piareersimasoqarnera ilaatigut aallaaviuvoq. OSRL uuliakoornermik akiuiniarnermik annertoo rujussuarmik misilittagaqarpoq, tassami inger latseqatigiiffik ukiuni 25-ini kingullerni uuliakoor nerni annertunerusuni tamangajalluinnarni pe qa taasarsimavoq, ilaatigut aamma 2010-imi Me xi can ske Golf-imi Macondo-mi ajutoortoqar nera ta ki ngorna saliinermi peqataasimalluni. OSRL taa maa lilluni nunarsuarmi ingerlatseqati giiffiit uu lia koornissamik upalungaarsimanermut pilersaa ru siornerup uuliamillu mingutsitsinermik akiuiniar nerup iluani siuttuusut ilagilluinnarpaat. Ingerlatseqatigiiffik taamatuttaaq siusinnerusukkut ilaa ti gut Sakhalin-ip qeqertaata eqqaani i maani aammalu Kaspiske hav avannarpasinneru sor taa ta imartaani upalungaarsimanermut sulianit mi silittagaqarpoq. Aammattaaq OSRL uuliakoor nis samut upalungaarsimanermut ingerlatseqati giif finnit allanit suliaqaqatiminnik, soorlu Beaufortip imartaani Alaska Clean Seas, Norge-mi NOFO aamma Canadami ECRC, qanimut suleqa teqar nerminni avatangiisini Issittu miittuni uuliakoor nissamut upalungaarsimanermi misilittaga qaler simavoq. Aammalu OSRL-ip, British Antarctic Survey nunarsuarmi avatangii sinik misissuinermut qitiusumik sullissivinni siuttuusunut ilaasoq aammalu Tuluit Nunaata Antar ktis-imi ilisimatu sarnermut ingerlataannut aki sussaa suu soq, siunnersortaaffigaa sungiusartarlugulu. Upalungaarsimaneq pingasoqiusaq Cairn-ip aamma OSRL-ip upalungaarsimanerat uuliakoornerit annertoorsuit iliuuseqarfigisinnaanissaat siunnerfigalugu aaqqissuussaavoq. Uuliakoornissamut upalungaarsimanermut pilersaarummi nassuiarneqarpoq Cairn-ip aamma OSRL-ip uuliakoornerup annertussusaa malillugu isumalluutissat suut piareersimatinneraat. Uuliakoornermik iliuuseqarfiginninnissamut upalu ngaarsimaneq pingasunngorlugu agguagaavoq, tassalu Tier 1, 2 aamma 3 aammalu oqaatigine qareersutut Oil Spill Response Limited-imit (OSRL) pilersinneqarsimallutik. Pingasoqiusamik upalungaarsimanermut kalerrisaarisarnermullu aaqqissuussineq nunani tamalaani akuerisaavoq aammalu danskit sakkutuuini imarsiortuni atugaalluni, ilanngullugu Grønlands Kommando. Annikinnerusumik uuliamik kuutsitsisoornermi (Tier 1) atugassanik OSRL qilleriveqarfinni

9 imaluunniit angallatini taakkualu eqqaanni atortunik suliassamik aaqqiissutaasinnaa su nik ikkussuivoq. Akunnattumik annertussusilimmik kuutsitsi soornermi (Tier 2) atugassanik OSRL Aasi an ni, Kangerlussuarmi Nuummilu suliassanik taa maattunik aaqqiinissamut atortussanik inissiivoq. Annertoorsuarmik kuutsitsisoornermi (Tier 3) atortussat OSRL-imit umiarsualivimmit aallaaviusumit Southampton-imit Tuluit Nunaanniittumit aggiunneqassapput. Akuutissat uumaatsut, atortut aamma sulisut tassanngaanniit Kalaallit Nunaannut timmisartumik assartuummik ikiorteqarluni assartor neqassapput. Uppernarsineqarpoq Tier 3-imi atortut sumiiffimmut qillerivimmut ingerlanneqarnissaasa sivisussusaa arriinnerpaarpat nalunaaquttap akunneri 52-it atorneqassa sut. Kattuffinnik allanik suleqateqarneq Ilimanaateqanngilluinnartoq uuliakoorneq suli annertunerusunik akiuiniarnissamut isumalluu tissanik pisariaqartitsiviusoq pissagaluarpat, taa matut pisoqarnissaa, OSRL-ip uuliakoornissamut upalungaarsimanermut kattuffinnik angi suunik arfinilinnik, OSRL peqatigalugu Global Response Network-imik taagorneqartumi (GRN) i laasunik suleqateqarneratigut sillimaffigineqareerpoq. Uuliakoorneq qanoq iliorluni nalunaarutigineqassanersoq qisuariarfigineqassanersorlu uuliakoor nissamut upalungarsimanermut pilersaarummi nassuiaqqissaarneqarpoq. Taamatuttaaq Aatsitassanut Ikummatissanullu Pisortaqarfiup upa lu ngaarsimanermut komite-a taassumalu suleriaa sii aaqqissuussaapput aammalu upalungaarsimasuutitaqartut marluk taakkua, suleqatigiinnertik misilinniarlugu arlaleriarlutik sungiusaqati giittarsimapput, tamannalu naammaginartumik ingerlasarsimalluni. Cairn-ip aamma OSRL-ip uuliakoorsinnaanermut periusissaannut tunngaviusussat arlallit, soorlu silap pissusaa aamma uuliap suussusaa, apeq qutaassapput. Akiuiniarnermi periusissat mak kuupput: Maskiinat atorlugit katersuineq: uuliap im- map qaavaniit maskiinanik atortoqarluni peerneqarnissaa. Uulia assiaqutsersuutit puttasut ikiorsiullugit assiaqutsersorneqassaaq tamatumalu kingorna umiarsuup qaa vani tankimut imaarsarneqassalluni, tamatuma kingorna uulia tigusiffiusussamut umiarsuarmik ingerlanneqassalluni. In-situ ikuallaaneq; uulia immap qaavani ikuallanneqartarpoq. Uulia maskiinat atorlugit katersinertuulli assiaqutsersorneqassaaq, taamaattorli assiaqutsersuutit puttasut immikkut ittut kissartumiissinnaasut atorneqassallutik, tamatuma kingorna uulia ikuallanne qassalluni. Akuutissat uumaatsut atorlugit puttallartitsineq: uulia akuutissanik uumaatsunik puttallartitsissutissanik seqqarsarneqassaaq. Puttallartitsissutissat uuliamik immap qaavanut qanillisitsisarput. Puttallartitsissutissat taamaaliornermi annikitsumik kusernikkaartumik eqquilluartumik tutsikkaanni uulia nungutissinnaavaat. Puttallartitsissutissat imaaniit imaluunniit silaannarmit uuliamut seqqarsaatigineqarsinnaapput. Uuliakoornissamut missingersuinerit Aaqqiissutissat suut pitsaanerussanersut oqaa tigineqareersutut pissutsit arlalippassuit apeq qutaapput, aammalu uuliakoornermik pisoqassagaluarpat Cairn, Net Environmental Benefit Ana lysis-imik taagorneqartumik suliaqassasoq piumasaqaataavoq, tassani nalilerneqassalluni akiuiniarnermut periaaseq qanoq ittoq pisumi tassani pitsaanerpaassanersoq, misissueqqissaar neq taanna kiisalu akiuiniarnermut periaasissaq Aatsitassanut Ikummatissanullu Pisortaqarfimmit aamma Danmarkip avatangiisinut misissui sarfianit (DMU) ataatsimoorullugu nalilersorne qassapput akuersissuteqarfigineqassallutillu. Nalilersuinermut tassunga aamma uuliap sumut ingerlaarnissaata missingersorneqarnera ilaassaaq, taannalu OSRL-ip nammineerluni pissarsi a risinnaavaa, kisianni aamma Aatsitassanut Ikummatissanullu Pisortaqarfiup DMI ilusiliamik nu taarluinnarmik uuliakoornermut missingersuutinik, uuliap sumut ingerlaarneranik ingerlaavartumik takutitsisinnaasumik suliaqartissimavaa. Aammattaarlu upalungaarsimanermut tamarmiusumut ilaavoq tankinik pisariaqartinneqartunik uuliamik katersorneqartumik immiussiviusinnaa sunik aallarullugillu assartuisinnaasunik pissarsisoqassasoq. Sinerissami killeqarfinnut nunap assingi Kalaallit Nunaannut sinerissami killeqarfinnut nunap assingi, uuliasiorfiutileqatigiiffiit oqartussaasullu uuliakoornermik pisoqassagaluarpat suliniarnerminnut sapinngisamik pitsaanerpaamik piareersaanissaannik ajornarunnaarsitsisut, DMU-ip suliarai. Nunap assingi najukkani uuma soqarnera, uumassusillit, najukkani aalisarnermi piniarnermilu soqutigisat aamma sumiiffiit itsar nisarsiornermi soqutiginaateqartut uuliakoortoqassagaluarpat immikkut malussajasuusut pillugit paasissutissanik imaqarput. Tamatuma saniatigut nunap assingi nunami pissutsit pillugit paasissutissanik imaqarput, assersuutigalugu sinerissat suussusai aamma imaani pissutsit uuliamik mingutsitsinermik killilersimaarinnin nissamut ingerlasussanik piareersaaneq periaatsillu. Piumasaqaatit taakkua tamarmik Cairn-ip uuliakoornissamut upalungaarsimanermut pilersaarutaani nassuiarneqarput, aammalu sunartaannut tamanut suleriaasissat allattorsimallutik, ilanngullugit akuutissanik uumaatsunik puttallartitsissutissanik aammalu in-situ atorlugu ikuallaanermik atuilluni uuliakoornermik akiuiniarnissamut qinnuteqaateqarneq. Upalungaarsimanermut pilersaarut OSRL-imit DMU, Aatsitassanut Ikummatissanullu Pisorta qar fik, upalungaarsimanermut komite aammalu avatangiisinut immikkut ilisimasallit Canadami ingerlatseqatigiiffimmit SL. Ross-imeersut isumasioqatigalugit sukumiilluinnartumik suliareqqissaagaavoq. Imaanut sikusimasumut tunngatillugu upalungaarsimaneq Apeqqutigineqartorpassuit ilagisimavaat, imaani sikusimasumi uuliakoortoqassagaluarpat qanoq iliortaqassava? Siullermik pingaarnertullu erseqqissassallugu pingaaruteqarpoq Kalaallit Nunaanni piffissami sikuunerata nalaani qillerinissat akuerisaanngimmata. Kalaallit Nunaanni qillerinerit imaata sikunnginnerani minnerpaamik qaammatit marluk sioqqullugit unittussaapput, taamaalilluni pisariaqassagaluarpat puilasuliamik oqilisaasussamik qillerinissamut aammalu uuliakoornerup kingorna saliinissamut piffissaqassalluni. arpat sumiiffinni avannarpasinnerusuniittuni sikunerani imaani suli uuliaqarluni, pilersaarutit imaapput: Sikuunerata annertussusaa qanoq issusaalu apeqqutaatillugu saliineq sapinngisamik si visunerpaamik ingerlaannassaaq. Ukiuni kingulliunerusuni misissuinerit taku tippaat in-situ atorlugu ikuallaaneq sikueriartortumi uuliakoornermik akiuiniarnermi na leqqunnerpaajusoq, pissutigalugu sikup uu lia ataatsimoortisimasarmagu, taamaalilluni ikitsineq ikuallaanerlu sunniuteqarluarnerpaajullutik. Taamaattoq sikuutillugu in-situ atorlugu ikuallaanerup periarfissaaneranut sunniuteqarluarneranullu pingaartumik sikup eqimassusaa apeqqutaavoq. Uuliamik in-situ atorlugu ikuallaaneq 30%-imit annikinnerusumik sikusimatillugu imaluunniit 70%-imit annertunermik sikusimatillugu sunniuteqarluarnerpaasarpoq. Sikusimasumi uuliap maskiinat atorlugit ka tersornissaata 30% tikillugu sikusimasumi i ngerlaannarnissaa ajornanngilaq. Misissuinerit takutippaat uuliakoornermik sikusimasumi akiuiniarnermut akuutissat uumaatsut atorlugit puttallartitsinissaq ator ne qarsinnaasooq. Uulia sikumi sivisunerusumik aajartuaartarpoq, pissutigalugu qalerii aarsimanerusarami (taamaalilluni sikup immap qaavani siaruarnissaq pinngitsoortittarpaa, uuliap aalannguunnissaa arriillisarpoq taamaalillunilu uuliap katitigaanera si vi sunerusumik atasarluni) aammalu pissutiga lugu sikup malliortitsinnginnerata uuliap akuliukkiartuaarnissaa arriillisittarmagu. Uulia tamaat sikusimasumiit ingerlaannaq peerneqarsinnaasimanngippat tamanna satelittikkut il.il. malinnaaffigineqassaaq. Tamatuma saniatigut uuliakoornermik pi suu saartitsinerit sukumiisut, uuliap tissukartar neranik pitsaasumik takutitsisut ingerlanne qarsimapput. Tamanna isumaqarpoq sikup aanniariarnerani saliineq aallarteqqinne qar sinnaassasoq. Taamaalinerani umiarsuit, timmisartut atortullu Tier 1-mi, 2-mi aamma 3-mi pilersaarummi taaneqartut aallarteqqinneqassapput. Erseqqissassallugu pingaruteqarpoq ilimanaateqanngilluinnartoq pissagaluarpat, uu liakoortoqarluni, saliineq sukkasuumik sunniuteqarluartumillu aallartinneqassammat, aammalu uulia sapinngisamik sukkanerpaamik katersorniarsarineqassalluni. Aammalu erseqqissassallugu pingaaruteqarpoq siku nerani imaani suli uuliaqassagaluarpat tamanna malittarineqassaaq aammalu siku aanniariarpat saliineq aallarteqqissalluni. Saliinermik ingerlatat ingerlanneqassapput sumiiffiup akuersaarneqarsinnaasumik pitsaassuseqaqqilernissaata tungaanut. Taamatut Kalaallit Nunaanni uuliakoorneq nunarsuarmi sumiiffinnit allanit allaanerussuteqan ngilaq, ilanngullugit tunisassiorneq issittuni ingerlanneqartoq, assersuutigalugu Alaskap avannaani aamma Ruslandip avannaani aamma Norgemi. Aamma Cairn-ip Kalaallit Nunaanni ingerlataanni uuliakoornissamut upalungaarsimanermut pilersaarutaanik sukumiisumik suliarilluakkamik ator luarsinnaasumillu peqarpoq aamma tassani Kalaallit Nunaata imartaani uuliakoornerup kingu nerisaanik mingutsitsineq qanoq akiorniarneqassanersoq nassuiarneqarsimalluni. Ilimanaateqanngilluinnartoq pissagaluarpat, uuliakoortoqarluni aammalu imaattoqassagalu 9

10 Detaljeret oliespildsberedskabsplan Der gives ikke tilladelser til olieselskaber i Grøn land med mindre de kan leve op til omfattende og strenge krav til sikkerhed og beredskab. Det er nemlig olieselskabet selv, der har ansvaret for med at bekæmpe og rydde op efter et oliespild forårsaget af deres aktiviteter. Og, myndig hed er ne holder et vågent øje med olie selskabernes aktivi teter. Hvis et olieselskab i en oliespildssituation ikke lever op til sin forpligtelse om at bekæmpe og ryd de op efter oliespild forårsaget af deres aktivite ter, vil de grønlandske myndigheder gribe ind og iværksætte bekæmpelse og oprydning. De om kostninger som det måtte have for de grønlandske myndigheder, at bekæmpe og ryd de op efter et oliespild forårsaget af en aktivitet reguleret under råstofloven skal dækkes af olieselskabet. Som sikkerhed for, at en sådan indgriben fra de grønlandske myndig heder kan blive dækket, forlanges det af olie selskaberne, at de skal stille betydelige økonomiske garantier. Dette er også til fældet for Cairn der har stillet meget store øko nomiske garantier og forsikringer. Til at overvåge om selskabet tager de nødvendige forholdsregler, har et passende bered skab og reagerer som de skal i tilfælde af et o liespild, har Naalakkersuisut i henhold til råstofloven nedsat en beredskabskomite. I beredskabskomi teen indgår repræsentanter fra Råstofdirektoratet, Grønlands Kommando, Politi, Søfartsstyrelsen, Rigsombuddet og Departementet for Sundhed. Beredskabskomi teen har foruden deres overvågningsfunktion også til opgave at koordinere 10 myndighedernes indsats i tilfælde af en u lyk ke der involverer en aktivitet der er reguleret under råstofloven. Beredskabskomiteen kan op rette en krisegruppe der kan varetage et 24-timers beredskab og der har været arbejdet intensivt med den helt rigtige sammensætning af denne gruppe, hvori, der foruden de nævnte, også indgår re præsentanter fra det grønlandske bered skab og fra Naalakkersuisuts informationsafdeling. Oliespildsberedskabsplanen Cairn Energys beredskabsplan er udarbejdet med assistance fra Oil Spill Response Limited (OSRL), som er et af verdens førende olie spilds beredskabsselskaber og er Cairns underleveran dør af oliespildsberedskabs-udstyr og -services. OSRL har enheder i Storbritannien, Bahrain og Singapore, foruden permanent tilstedeværelse i Afrika og Indonesien, og er den største internationale organisation med hensyn til bekæm pelse af oliespild. Selskabets globale indsats er bl.a. baseret på dedikerede flyvemaskiner, som er strategisk placeret således, at der kan sættes hurtigt og effektivt ind når der skal bringes be kæmpelsesudstyr ud til ulykkesområder, samt når der skal gennemføres overvågningsopgaver. OSRL har en meget betydelig erfaring med be kæmpelse af oliespild, idet selskabet har deltaget i bekæmpelsen af næsten alle de større olie udslip inden for de seneste 25 år, bl.a. også i op rydningen efter Macondo ulykken i den Mexicanske Golf i OSRL er således en af verdens absolut førende selskaber inden for oliespilds- beredskabsplanlægning og be kæmpelse af olie forurening. Selskabet har ligeledes tidligere erfaring med beredskabs projekter fra bl.a. havet omkring Sakhalin øen og fra det nordlige Kas piske hav. OSRL har yderligere opnået erfaring med oliespildsbe redskab i arktisk miljø igennem deres tætte samarbejde med kollegaer fra andre olie spildsberedskabsselskaber såsom Alaska Clean Seas i Beaufort havet, NOFO i Norge og ECRC i Canada. Endvidere rådgiver og træner OSRL, British Antarctic Survey som er en af verdens førende miljøundersøgelsescentre og an svarlig for Storbritanniens videnskabelige aktivi teter i Antarktis. 3-trins beredskab Cairns og OSRLs beredskab er bygget op til at kunne håndtere meget store oliespild. Oliespildsberedskabsplan beskriver hvilke ressourcer Cairn og OSRL kan indsætte alt efter omfanget af et eventuelt oliespild. Beredskabet til håndtering af olie spild er opdelt i 3 niveauer, henholdsvis Tier 1, 2 og 3 og er som nævnt etableret af OSRL. Klassificeringen af et 3-trins beredskabs- og alarmeringsniveau er internationalt anerkendt og benyttes også af den danske flåde, herunder Grønlands Kommando. Ved et mindre spild af olie (Tier 1) har OSRL på boreenhederne eller fartøjerne omkring disse, installeret udstyr, der kan løse opgaven. Ved mellemstore udslip (Tier 2) har OSRL placeret udstyr i Aasiaat, Kangerlussuaq og Nuuk til at løse en sådan opgave.

11 Ved store udslip (Tier 3) vil udstyr fra OSRL blive mobiliseret fra basehavnen i Sout hampton, Storbritannien. Kemikalier, ud styr og mandskab herfra vil blive transporteret til Grønland ved hjælp af transportfly. Det er dokumenteret at værst tænkelige respons-tid for Tier 3 udstyr til borelokalitet er 52 timer. Samarbejde med andre organisationer Skulle det meget usandsynlige ske at der sker et olieudslip, som kræver endnu flere bekæm pel ses-ressourcer, så er der taget højde for denne situation gennem OSRLs samarbejde med 6 store oliespildsberedskabsorganisatio ner, som sammen med OSRL indgår i det så kaldte Global Response Network (GRN). Det er i oliespildsberedskabsplanen, udførligt beskrevet hvordan man skal rapportere og rea gere på et oliespild. På samme måde er Råstof direktoratets beredskabskomite og den nes procedurer bygget op og de to beredska ber har afholdt op til flere øvelser sammen for at teste samarbejdet mellem de to grupper, hvilket er forløbet tilfredsstillende. Cairn og OSRLs strategi for et eventuelt olie spild afhænger af mange faktorer såsom vejrforhold og olietypen. Der er følgende bekæm pelses strategier: Mekanisk opsamling: består i at fjerne o lien fra havoverfladen mekanisk. O lien inddæm mes ved hjælp af flyde spærrer og pumpes herefter op til en tank ombord på et skib, hvorefter olien sejles til en modtagerfacilitet. In-situ afbrænding: består i at brænde o lien af på havoverfladen. Olien skal inddæmmes ligesom ved mekanisk opsamling, dog med specielle flydespærrer der kan tåle varmen, hvorefter olien antæn des. Kemisk dispergering: består i at spraye o lien med kemisk dispergeringsmiddel. Disperge ringsmidler virker ved at formindske spændingen mellem olie og vandoverflade. Disperge ringsmidlet kan ved korrekt påførsel opløse olien i små dråber som herefter opløses i vandsøjlen. Dispergeringsmidler kan sprayes på olien enten fra vandet eller fra luften. tankere som skal kunne modtage opsamlet olie og borttransportere dette. Kystzoneatlas DMU har udarbejdet et kystzoneatlas for Grønland, som gør det muligt for olieselskaber og myndigheder at forberede indsatsen bedst mu ligt i tilfælde af et oliespild. Atlasset indeholder oplysninger om det lokale dyreliv, bio logi, lokale fiskeri- og fangstinteresser og arkæologisk interessante områder, som er specielt følsomme over for et eventuelt oliespild. Derudover indeholder atlasset oplysninger om de fysiske forhold fx kysttyper og oceanografi logistik og metoder til begrænsning af olieforurening. Alle disse krav er beskrevet i Cairns oliespildsberedskabsplan, og der er opstillet procedurer for alle aspekter, her under ansøgning om bekæmpelse af oliespild med henholdsvis kemisk dispergering og in-situ afbrænding. Beredskabsplanen er gennembearbejdet ned i mindste detalje af OSRL efter samråd med DMU, Råstofdirektoratet, beredskabskomitéen og mil jøeksperter fra det canadiske selskab SL. Ross. Beredskabet kontra havis En af de ting som der er blevet stillet mange spørgsmål til er, hvad gør man hvis der sker et oliespild i havis? Først og fremmest er det vigtigt at slå fast, at det ikke er tilladt at bore i havis-sæsonen i Grønland. Boringer i Grønland skal stoppe mindst 2 måne der inden havet fryser til, således at der er tid til om nødvendigt at bore en aflastningsbrønd og til at bekæmpe og rydde op efter et eventuelt olie spild. Skulle det meget usandsynlige ske, at der sker et oliespild og skulle det desuden være sådan, at der er olie tilbage i havet når havisen sætter ind i de nordlige områder, så er planen følgende: Fortsætte oprydningen så lang tid som mu lig, alt efter havisens omfang og type. De seneste års studier viser, at in-situ af- brænding er velegnet til bekæmpelse af olie spild i opbrudt havis fordi isen holder olien samlet, så både antændelse og afbrænding er mere effektiv. Mulighederne for og effekti viteten af in-situ afbrænding i havis afhæn ger dog især af isens tæthed. In-situ afbræn ding af olie er mest effektiv ved mindre end 30% isdække eller ved mere end 70% isdæk ke. Det er muligt at fortsætte med meka nisk opsamling af olie i havis op indtil 30% isdække. Studier viser, at det er muligt at bruge ke misk dispergering til at bekæmpe o liespild i havis. Olien er længere tid om at forvitre i is fordi den ligger i et tykkere lag (hvorved isen forhindrer spredningen på havoverfladen, fordampningen af olien nedsættes og der med bibeholdes oliens sammensætning i længere tid) og fordi isens bølgedæmpende effekt nedsætter o liens emulgeringshastig hed. Hvis det ikke er muligt at fjerne al olien fra havisen med det samme, vil den blive overvåget via satelitter mm. Der er desuden lavet detaljerede oliesplidssimuleringsmodeller, som giver et godt billede af oliens drivmønstre. Dette betyder, at det vil være muligt at genoptage oprydningen så snart isen smel ter. På det tidspunkt vil der igen blive sat ind med skibe, fly og udstyr som nævnt under Tier 1, 2 og 3 planen. Det er vigtigt, at understrege, at i det usand synlige tilfælde at der skulle ske et oliespild, så vil oprydningen blive igangsat hurtigt og effektivt, og olie vil blive søgt opryddet så hurtigt som muligt. Det er også vigtigt at understrege, at såfremt der skulle være olie tilbage i havet når isen sætter ind, så vil det te blive overvåget, og oprydningen vil fort sætte når isen er smeltet. Oprydningsaktivi teterne vil fortsætte indtil området er bragt tilbage til en acceptabel stand. I den forstand adskiller et oliespild i Grønland sig ikke fra alle andre steder i verden, herunder den produktion der foregår i de arktiske områder, f.eks. nord for Alaska og nord for Rusland og Norge. Der findes altså en detaljeret oliespildsbered skabsplan for Cairns aktiviteter I Grønland, der er gennembearbejdet, brugbar og beskriver hvor ledes forurening efter et oliespild i grønlandsk farvand skal bekæmpes. Oliespildsprognoser Hvilken løsning der er den bedste afhænger som sagt af mange omstændigheder, og det er i til fælde af et oliespild påkrævet, at Cairn skal lave en såkaldt Net Environmental Benefit Analysis for at vurdere hvilken bekæmpelsesmetode der vil være bedst i den givne situation. Denne analyse samt bekæmpelsesmetoden skal vurderes og godkendes af Råstofdirektoratet og Danmarks Miljøundersøgelser (DMU) i fællesskab. Til denne vurdering hører også en prognose for hvor olien vil bevæge sig hen, dette kan OSRL selv fremskaffe, men Råstofdirektoratet har også fået DMI til at levere en hel ny model som kan levere olie spildsprognoser, som løbende viser hvor olien bevæger sig hen. Det er endvidere en del af det samlede bered skab, at der kan indsættes de nødvendige 11

12 Uuliasiorluni ingerlataqarnermi avatangiisinik illersuineq aamma avatangiisinik nalilersuineq Danmarkip avatangiisinut misissuisarfia (DMU) Kalaallit Nunaanni aatsitassarsiornermi ingerla tanut atatillugu avatangiisinut maleruagassiineq pillugu ukiorpassuarni Aatsitassanut Ikummatis sanullu Pisortaqarfimmut siunnersuisarsimavoq. Suliaqarnermi ilaatigut ilaatinneqarput avata n giisinik nalilersuinerit, misissuinerit suut inger lanneqarnissaat naleqqunnersoq sulianut ilinni arsimasunit immersuinerit aammalu suliani ataasiakkaani avatangiisinut tunngatillugu siun nersuinerit. Imaani sumiiffimmik uuliasiorluni misissuinissanut ammaassinissaq sioqqullugu politikkikkut aalajangiinissamut tunngaviusussanut ilaasussat, piviusunngortitsinermi avatangiisinut sunniutaasussanik nalilersuinerit (SMV), DMU-p Pinngortitaleriffik (GN) suleqatigalugu suliarisarpai. Piviusunngortitsinermi avatangiisinut sunniutaasussanik nalilersuinerni sumiiffimmi pine qartumi uumassusilitsigut nunatatigullu tunnga viusussat qanoq issusaat nassuiarneqartarput aammalu uuliasiorluni ingerlatanit pinngortitaq avatangiisillu qanoq sunnerneqarsinnaanersut aammalu sunniinerit pitsaanerpaamik qanoq killilersimaarneqarsinnaanersut nalilersorneqartarluni. Piviusunngortitsinermi avatangiisinut sunniutaasussanik nalilersuinerit tamanut ammasumik pissarsiarineqarsinnaapput, nalunaarusiat pingaarnerit tuluttut allanneqartarput, kisiannili kalaallisut danskisullu naalisagaasarlutik. Uuliasiorluni ingerlataqalinnginnermi misissuinerpassuit Uuliasiorfiutileqatigiiffik ingerlatassamut akuersissummik qinnuteqaraangat, soorlu misissuilluni qillerinissamut, qinnuteqaammut VVM-mut nalunaarusiaq (Avatangiisinut sunniutaasussanik nalilersuineq) ilanngullugu nassiunneqassaaq. VVM suliffeqarfimmit siunnersortitut atuuttumit arlaannaannulluunniit attuumassuteqanngitsu mit suliarineqartarpoq. VVM-imi ingerlatassat sukumiisumik nassuiarneqassapput aammalu teknikkikkut aaqqiissutissat pitsaanerpaat avatangiisinullu ajoqusiinnginnerpaasussat ator ne qassasut, aammalu ingerlatassat avatangiisinut sunniinerit sapinngisamik annikinnerpaasussan ngorlugit pilersaarusiorneqartut nassuiarneqassalluni. Avatangiisinik nalilersuineq tamatuma kingorna DMU-mit aamma GN-imit nalilersorne qassaaq, aammalu politikkerit qinnuteqaammik nalilersuilinnginneranni ingerlatassamullu akuersissuteqalinnginneranni tamanut ammasumik tusarniaassutigineqassalluni. Misissuilluni qillerinernut piumasaqaatit qaffasissut 2011-imi misissuilluni qillerinernut tunngatillugu Aatsitassanut Ikummatissanullu Pisortaqarfiup 2010-imi piumasaqaataasimasut qaffasissut assi ngi piumasaqaatigai. Cairn-ip qinnuteqaataa su miiffinnut sisamaasunut tamaginnut (pisinnaatit sissuteqarfiit Atammik aamma Lady Franklin Nuup kitaaniittut, kiisalu Eqqua Qeqertarsuup avannamut kitaaniittoq aamma Napariaq Baffin Bugtimiittoq), Cairn-ip misissuilluni qillerinernik ingerlatsinissamut akuersissummik qinnuteqarfi- 12 gisaannut, avatangiisinik nalilersuinernik annertuunik ilaqartinneqarpoq. Tamatuma kingorna DMU-p Aatsitassanut Ikummatissanullu Pisorta qarfik sinnerlugu Cairn-ip sisamanik misissuilluni qillerinernik ingerlatsinissamut qinnuteqarneranut atatillugu avatangiisini pissutsit nalilersorpai. DMU-ip nalilersuinerani Cairn-ip qinnuteqaammini ingerlatassanik nassuiaasiorneri aallaavigineqarput, ilanngullugit avatangiisinik nalilersuinerit. Avatangiisinik pitsanngorsaanissaq pillugu Cairn-imut piumasaqaatit Cairn-ip avatangiisinik nalilersuineri DMU-p inassuteqarneratigut pitsanngorsarneqarput. DMU-ip Cairn-ip avatangiisinik nalilersuinerinik nalilersu inerminni ilaatigut uparuarpai: akuutissat uumaatsut aappaluttut kuutsin- neqartussat annertussusaat annertoorsuusoq (qillerinissanut sisamaanut tamanut 200 ton missaani), tamannalu piffissami ungasinnerusumi akuersaarneqarsinnaanngilaq. Taa maattorli DMU naliliivoq, qillerinermi ma rul lummik (akuutissat uumaatsut aappa lut tut ilaatillugit) 2011-imi kuutsitsinissaq aku er saarneqarsinnaasoq makku tunngavigalugit: akuutissat uumaatsut aappaluttut kuutsinneqartussatut siunnersuutigineqartut toqunartortaqanngimmata aammalu uumasuni nerisareqatigiinni katersuuttaratik, kisiannili arriitsumik arroriartuaartarnerat pissutigiinnarlugu aappaluttutut allagartalerneqarsimallutik siunissami qillerinerni akuutissat uumaatsut aappaluttut kuutsinneqartarnissaat qanoq annikillisinneqarsinnaanersoq pilersaarummik suliaqarnissamut Cairn pisussaaffilerne qassasoq Cairn pisussaaffilerneqassasoq sapinngisaq tamaat qillerinermi marulluup atoqqinneqartarneratigut 2011-imi kuutsitsinerit annikillisissagai Cairn pisussaaffilerneqassasoq qillerinerit pereerneranni immap naqqani avatangiisini akuutissanik uumaatsunik peqarnera annertusisamik misissussagaa. DMU-ip ataatsimoortumik nalilinera malillugu Cairn-ip ingerlataanni suliaqarnerit nalinginnaa sut avatangiisinik sunniinerit annikitsuinnaatillugit ingerlanneqarsinnaapput. DMU naliliivoq Cairn-ip ingerlatai pissutsit atuuttut malillugit a vatangiisini teknologii pitsaanerpaaq atorlugu ingerlanneqartussaasut aammalu ajutoortoqassagaluarpat avatangiisinik annertoorsuarmik sunniinissamut aarlerinaataasut annertunerpaamik killilersimaarniarneqartut. Akuutissanik uumaatsunik aappaluttunik atuinissaq pisariaqarpoq Akuutissat uumaatsut aappaluttut Ultrahib ator nissaat pisariaqarpoq, pissutigalugu taassuma atornerani qillerinerup ingerlaarnera pitsaanerusumik isumannaarneqartarmat, qillerutip nikis sinnaajunnaarsinnaanera pinngitsoortinneqartarluni. Qilleriviup sapinngisamik sukkanerpaa- mik nuussinnaanissaa isumannaallisaanermut pingaaruteqartorujussuuvoq aammalu Ultrahibip atornerani tamanna ajornarunnaarsinneqartarpoq, qillerinerup ingerlaarnera isumannaar ne qartarluni aammalu qillerut patajaallisittarlugu. Ultrahib toqunartortaqanngilaq imaluunniit uumassusilinnut katersuuttarani, kisiannili aappa luttutut nalunaaqutserneqarsimavoq (OSPAR malillugu) sivisuumik arrorniartarnera pissutiga lugu. Nalinginnaasumik misileraanermi Ultrahib ulluni 28-ni 13%-imik arrorsimasarpoq. Arrorniar nerata sukkassusaa ulluni 28-ini 20%-imit sukka nerusimagaluarpat Ultrahib aappaluttutut nalunaaqutserneqarsimassanngikkaluarpoq. Qillerinermi marulluk imermik aallaaveqartoq teknikkikkut ajornartorsiortitsisimappat, qilleri nermi marulluk uuliamik akoqartoq Norgemi aaqqiissutissatut siullertut imaluunniit upalu ngaarsimanermut atorneqartarpoq, pissutigalu gu marulluk uuliamik akoqartoq teknikkikkut aaqqiissutissaasinnaammat pitsaanerusoq. Kisiannili qillerinermi marulluk uuliamik akoqartoq toqunartortaqarpoq aammalu imaani avatangiisinut ajoqusiisinnaalluni. Tamatuma Norgemi atorne qarneranut, tassani nunami suliaqarfissamik su liarineqarfissaanik pilersitsisoqarsimanera pissu taavoq. Kisiannili tamanna qillerinermi marulluup qanorittup toqqarneqarnissaanik nalilersu eq qis saarnermi ilaatinneqartussanik avatangiisinut ajornartorsiutinik allanik pilersitsivoq. Qillerinermi marulluk uuliamik aallaaveqartoq atorneqarsinnaasaaq, marulluk atornikoq Danmarkimi suliarineqartussanngorlugu Danmarki liaanneqarsinnaappat, kisianni DMU-ip qillerinermi marulluk uuliamik aallaaveqartup Kalaallit Nunaannut eqqunneqarnissaa kissaatiginartinngilaa, ilaatigut allatigut avatangiisinut sunniutaa sussat eqqunneqassammata ilaatigullu nalinginnaasumik ineriartorneq (assersuutigalugu Norgemi) qillereriaatsinut imermik aallaaveqartunut qorsunnik sungaartunillu akuutissartalinnik atu inermut ingerlammat, pissutigalugu periaatsit t aakkua atuunnerat tamaat isigalugu nalilii nermi annikinnerpaamik avatangiisinut sunnii sarmata. Taamaattumik Cairn pisussaaffilerne qarpoq ineriartornermut tassunga eqeersimaartumik sule qataassasoq aammalu tunisassiortut tunisassi anik pitsaanerusunik inerisaanissaat isumagissagaa. Marullummik atueriaatsit imermik aallaave qartut Ultrahib-imik akoqanngitsut piupput, kisi anni Kalaallit Nunaanni atorneqarnissamut maannakkorpiaq sunniuteqarluarsinnaanerat isumannaannerallu naammanngilaq. Tamatuma malitsigisaanik ilaatigut imaanut qillerinermi marullummik marloriaammik annertunerusumik kuutsitsisoqartariaqartussaavoq, ilaatigullu qillerutip qillerlugu putuliami tattoqissinnaanerata aarlerinaateqarnera annertunerulertussaalluni, taamaattumik ilulissamik aportussanngorluni i ngerlaartoqalerpat qillerivik sukkasuumik nuunneqartussanngussappat isumannaallisaaneq aarlerinartortaqalersinnaalluni.

13 Miljøbeskyttelse og miljøvurdering ved olieaktiviteter Danmarks Miljø Undersøgelser (DMU) har igen nem mange år ydet en uvildig rådgivning om miljøregulering i forbindelse med råstofaktivi teter i Grønland. Arbejdet har bl.a. omfattet miljøvurderinger, faglige input til hvilke under søgelser der er relevante at gennemføre og miljørådgivning i enkeltsager. DMU udarbejder i samarbejde med Grønlands Naturinstitut (GN) strategiske miljøvurderinger (SMV), som indgår i grundlaget for den politiske beslutningsproces før et havområde skal åbnes for olieefterforskning. Strategiske miljøvurderin ger beskriver det pågældende områdes biologi s ke og fysiske baggrundstilstand og vurderer hvordan natur og miljø kan blive påvirket af olie aktiviteter og hvordan effekterne bedst kan begrænses. De Strategiske Miljøvurderinger er offentligt tilgængelige, hovedrapporterne er skrevet på engelsk men der er resuméer på både grønlandsk og dansk. Mange undersøgelser før en egentlig olieaktivitet Når et olieselskab søger om tilladelse til aktivi teter, såsom en efterforskningsboring, skal ansøgningen vedlægges en VVM-redegørelse (Vur dering af Virkninger på Miljø) En VVM udarbejdes af en uafhængig konsulentvirksomhed. VVM en skal detaljeret beskrive aktiviteterne og der skal gøres rede for, at det er de bedste og mest miljøvenlige tekniske løsninger der benyttes, og at aktiviteter ne er planlagt sådan at miljøpåvirkningerne bli ver mindst mulige. Miljøvurderingen skal efterfølgende vurderes af DMU og GN, og skal i offent lig høring inden politikerne skal vurdere ansøgningen og evt. godkende en aktivitet. Høje krav til efterforskningsboringer Med hensyn til efterforskningsboringer i 2011 stillede Råstofdirektoratet de samme høje krav som i Cairns ansøgning var ledsaget af omfattende miljøvurderinger for hver af de fire lokaliteter (blokkene Atammik og Lady Franklin vest for Nuuk, samt Eqqua nordvest for Disko og Na pariaq i Baffin Bugt), hvor Cairn søgte om godkendelse til at udføre efterforskningsboringer i. På vegne af Råstofdirektoratet vurderede DMU fterfølgende de miljømæssige forhold i for bin e delse med Cairns ansøgning om at udføre de fire efterforskningsboringer. DMUs vurdering er baseret på beskrivelserne af aktiviteterne i Cairns ansøgning, herunder miljøvurderingerne. Krav til Cairn om miljøforbedringer Cairns miljøvurderinger blev på DMUs anbefaling forbedret. DMU har i deres vurdering af Cairns miljøvurderinger bl.a. påpeget: at mængden af udledte røde kemikalier er stor (ca. 200 ton for alle fire boringer), hvilket på længere sigt er uacceptabelt. DMU har dog vurderet, at udledningerne af boremudder (med de røde kemikalier) i 2011 kan accepteres på baggrund af at: de røde kemikalier, der foreslås udledt, ikke er giftige og de ikke akkumuleres i føde kæ den, men udelukkende er klassificerede som røde, fordi de er langsomt nedbryde lige det pålægges Cairn at udarbejde en plan for, hvordan udledningen af røde kemikalier ved fremtidige boringer kan nedbringes det pålægges Cairn at minimere udlednin gerne i 2011 ved at genbruge boremudderet i så stor udstrækning som muligt det pålægges Cairn at lave en udvidet miljø kemisk undersøgelse af havbunden efter boringerne. Det er DMUs samlede vurdering, at de normale operationer ved Cairns aktiviteter kan gennemføres sådan, at miljøpåvirkningen vil være minimal. DMU vurderer at Cairns aktiviteter efter forholdene vil blive udført med bedst tilgængelig miljøteknologi, og at hvis der sker en ulykke, er risikoen for store miljøpåvirkninger søgt begrænset i væsentlig udstrækning. Brugen af rødt kemikalie er nødvendig Det er nødvendigt at bruge det røde kemikalie Ultrahib fordi det sikrer boreformationen bedst således, at en eventuel fastsidning af borestrengen forhindres. Det er meget vigtigt for sikkerheden at kunne flytte boreriggen så hurtigt som muligt og brugen af Ultrahib er med til at muliggøre dette netop ved at sikre boreformationen og stabilisere borestrengen. Ultrahib er ikke giftigt eller bioakkumulerende, men er kategoriseret som rødt (ifølge OSPAR), fordi det er længe om at blive nedbrudt. Ved en standardtest nedbrydes Ultrahib 13% på 28 dage. Hvis nedbrydningshastigheden var hurtigere end 20% på 28 dage ville Ultrahib ikke være kategoriseret som rødt. Oliebaseret boremudder anvendes i Norge både som første løsning eller til beredskab, hvis det vandbaserede mudder giver tekniske problemer, idet oliebaseret mudder er en teknisk bedre løsning. Men det oliebaserede boremudder er giftigt og skadeligt for havmiljøet. Grunden til, at man kan bruge det i Norge er, at man har etableret anlæg i land, hvor det behandles. Men dette giver anledning til andre miljøproblemer, som skal inddrages i en analyse af hvilken type boremudder man vælger. Oliebaseret boremudder vil kunne bruges, hvis man sejler det brugte mudder til behandling i Danmark, men DMU anser det ikke for ønskeligt at introducere oliebaseret boremudder i Grønland, dels pga. af introduktion af andre miljøvirkninger og dels fordi den generelle udvikling (f. ex. i Norge) går mod vandbaserede boresystemer udelukkende med grønne og gule additiver fordi disse systemer vurderet for hele deres livscyklus har den mindste miljøpåvirkning. Derfor pålægges det Cairn at tage aktivt del i denne udvikling og sørge for at producenterne udvikler bedre produkter. Vandbaserede muddersystemer uden Ultrahib eksisterer, men er på nuværende tids punkt ikke effektive og sikre nok til anvendelse i Grønland. Dels vil de medføre at der skal udledes mere end dobbelt så meget boremudder til havet, og dels vil de medføre en forhøjet risiko for at boret sætter sig fast i borehullet, hvorfor der kan opstå en sikkerhedsrisiko, hvis borerig gen hurtigt skal flyttes når et isfjeld er på kollisionskurs. 13

14 Uulia aamma gassi Siunissami inuussutissarsiutaalersinnaasoq Kalaallit Nunaanni uuliasiorluni gassisiorlunilu ingerlataqarnerup isertitaqaataalersinnaanera, Kalaallit Nunaata aningaasaqarnikkut nammi neersinnaanerulernissaanut aalajangiisuullu innartumik pingaaruteqalersinnaavoq. Naatsorsuinerit takutippaat uuliasiorluni gassisiorlunilu ingerlataqarnerup isertitaqaataa lersinnaanera Kalaallit Nunaanni inuiaqatigiit aningaasaqarnerannut aatsaat taama pingaa ruteqartigilertussaasoq. Uuliasiorluni misissu i nerni ingerlatanit ingerlasunit pissarsiarine qar tut inuussutissarsiortuni nunaqavissuni malu gineqarsinnaalereerput aammalu ingerlatanit siunissami pissarsiaalerumaartussat inger latat annertusiartornissaannik naatsor suutigisa qar neq ilutigalugu qaffakkiartuinnartussaapput. Kalaallit Nunaata aningaasaqarnikkut ingerlatanit iluanaaruteqarnera Nunap karsiata aningaasarsianit ingerlatseqatigiiffinnillu akileraarutitigut isertitaqarnerata saniatigut, Namminersorlutik Oqartussat nunap karsiata uuliasiorluni ingerlatanit annertu nerusumik pisortatigut isertitaqarnissaa qu lak keerniarlugu aningaasaqarnikkut sakkussa nik arlalinnik atuipput. Sakkussat Kalaallit Nunaanni atorneqartut ataatsimoortumik taa guu tigaat ilusiliaq Government Take. Government take akileraarutinut, suliffeqarfiup akiliu taan nut, akitsuutinut, akiliutinut kiisalu uuliasiorfi utile qatigiiffimmik pisortanit pigineqartumik akili ussinermut ataatsimoortumik taaguu taa voq. Aatsitassanut Ikummatissanullu Pisortaqarfik suliffeqarfik nunani tamalaani siunnersortaa soq suleqatigalugu arlaleriarluni Kalaallit Nunaanni uuliasiornermut suliassaqarfimmi Government Take-mut ilusiliaq nalilersortarsimavaa. Nalilersuinermi nunanut allanut arlalinnut Kalaallit Nunaata nalinginnaasumik sa nilliuttagaannut assersuussineq ilaatinneqarpoq. Misissueqqissaarnernit paasineqarpoq Kalaallit Nunaat ilaatigut Canadamit, Savalimmiunit aamma Tuluit Nunaannit annertunerusumik Government Take-mi akiliisitsisartoq. IHS Energy-p aamma PWC-ip aningaasatigut atugassarititaasunik nunanut allanut sanillius silluni misissueqqissaarnera Ilusiliaq 1-imi takutinneqarpoq (Kalaallit Nunaat qarsuusamik nalunaaqutsersimavoq). Kalaallit Nunaanni akileraarutinut akitsuutinullu il.il. makkua akilersinneqartarput: Ingerlatseqatigiiffiup akileraarutaa aamma iluanaarutinit akileraarut Suliffeqarfiup sinneqartoorutinit akileraa rutissaa alliartuaartussaq, tassa imaappoq sinneqartoorutit qaffappata suliffeqarfiup pisortanut akileraarutaanut akiliutigineqar tussaq qaffakkiartuaassaaq Misissuinerup ingerlanerani NUNAOIL A/Sip 12,5 %-imik akiliunneqarnera Akitsuutit akiliutissallu assigiinngitsut oqartussaasut suliarinninneranni aningaa sartuutinik matussusiissutissat Ilusiliap atorneratigut uuliasiornermi sulia qar nernit sinneqartoorutit 59 %-iisa missaannik pisortat akiliisitsissapput (procentiliussamut sinneqartoorutit annertussusaat apeqqutaas saaq). Uuliamik gassimillu qalluinermit isertitaalersinnaasut Government Take-t eqqoqqissaarnissaannut tunisatigut isertitat aammalu tunisassiornermi aningaasartuutit kiisalu tunngavissat allat, soor lu nalikilliliinerit, ilanngaatissat, sumiiffiup tu ni sassiorfiusup atasinnaanerata sivisussu saa il. il., apeqqutaapput. Aatsitassanut Ikummatis sa nullu Pisortaqarfiup PWC sule qatiga lugu su lia qarfimmi uulia nappartat 500 mio.-init, uulia nappartat 1 mia.-it aamma 2 mia.-it aallaaviga lugit naatsorsuinerit pingasut suliarai. Aningaa sartani Government Take-nut Kalaal lit Nunaanni isertinneqartussatut naatsorsuutigineqartut pineqarput, akileraarutinut, suliffe qar fiup akile raarutaanut aamma Nunaoil-ip piginneqataassutaanut tunngaveqartumik aggua taarneqar lu tik. Takuneqarsinnaasutut uuliasi or fik uuliamik nappartanik millioninik qalluiffiusoq uki ut 30-it ingerlaneranni nunap karsianut 309 milliar der kr. missaannik pissarsiffigineqarsinnaavoq. Naatsorsuinernut matuma kingulianiittunut tunngaviusut ilaatigut tassaapput tunisinermi akiusoq USD 75-iusoq, piffissaq tunisassiorfiusoq ukiut 30-it missaannik sivisussuseqartoq kiisalu tunisassiornermut, ingerlatsinermut, assartuinermut aamma suliffeqarfimmik matu sinermut aningaasartuutit, nunani tamalaani innersuussutit naleqquttut tunngavigalugit aalajangersarneqartut. Ilusiliaq 2. Aatsitassarsiornermi ingerlatanit isertitat aqunneqarnerat Namminersornerullutik Oqartussat 2008-imi decembarimi Kalaallit Nunaatai Aatsitassarsi ornermi aningaasaateqarfianik pilersitsinissaq pillugu inatsit akueraat. Aatsitassarsior nermi aningaasaateqarfik aningaasaateqarfiuvoq namminersortoq, ilaatigut Kalaallit Nunaanni aatsitassarsiorluni ingerlatanit isertitat tigu nis saat ilaatigullu aningaasat pitsaasumik ernia qartillugit/erniortillugit ileqqaarneqarnissaasa qulakkeerneqarnisaa siunertarineqarluni. Taa maaliornikkut uagut kinguaassattalu aningaa saateqarfiup iluanaarutaannik ilua quteqarsinnaalernissarput isumagisinnaavarput. Ilusiliaq / Figur 2. (Aningaasat milliarder kr.) (Beløb i milliarder kr.) Nappartat 500 mio. 500 mio. tønder Nappartat mio mio. tønder Napartat mio mio. tønder Iluanaarutinit /ingerlatsivinnit akileraarutit Udbytte- / selskabsskat 32,7 33 % 62,6 30 % 143,7 28 % Sinneqartoorutinit akileraarutit Overskudsroyalty 14,9 15 % 45,8 21 % 137,0 27 % NUNAOIL A/S, 12,5 %-mik piginneqataaneq NUNAOIL A/S, 12,5 %-andel 6,7 6% 13,1 6% 28,9 6% Government Take ukiut 30-it missaasa ingerlaneranni ataatsimut katillugit Samlet Government Take over ca. 30 år 54,3 54 % 121,5 57 % 309,6 61 % Najoqqutarisaq: PricewaterhouseCoopers aamma Aatsitassanut Ikummatissanullu Pisortaqarfik. Naatsorsuinermi USD aningaasat nalingat 530 atorlugu DKK-inngortinneqarpoq. Kilde: PricewaterhouseCoopers og Råstofdirektoratet. Til beregningen er USD omregnet til DKK med valutakurs

15 Olie og gas Fremtidens indtægtskilde - grundlaget for en selvbærende økonomi Mulige indtægter fra olie- og gasaktiviteter i Grønland kan få afgørende betydning for Grøn lands egen økonomiske formåen. Ilusiliaq 1: Nunanut uuliasiorfiusunut sanilliukkuminartunut naalagaaffiup pissarsias saatigut atugassarititaasunik nunanut allanut sanillius silluni misissueqqissaarneq. Figur 1: Benchmark analyse af fiskale vilkår for sammenlignelige olienationer. Beregninger viser, at mulige indtægter fra olieog gasaktiviteter vil have en hidtil uset betyd ning for den grønlandske samfundsøkonomi. Udbyttet fra de igangværende olieefterforsk ningsaktiviteter er allerede mærkbare for det hjemlige erhvervsliv og det fremtidige udbytte af aktiviteterne kan kun stige i takt med de forventede stigende aktiviteter. Grønland opkræver følgende skatter og afgifter mm.: Selskabsskat og udbytteskat Progressiv overskudsroyalty, dvs. der skal betales en stigende royalty til det offent lige, når overskuddet stiger En 12,5 % bæring af NUNAOIL A/S i efterforskningsfasen Diverse afgifter og gebyrer til dækning af omkostninger ved myndighedsbehandling Modellen indebærer, at det offentlige i gen nemsnit opkræver 59 % (procenten afhænger af overskuddets størrelse) af overskuddet ved olieaktiviteter. Mulige indtægter fra olie- og gasudvinding Det nøjagtige Government Take afhænger af Akileraarutit allat Andre skatter Akiliutit Gebyrer Ingerlatseqatigiiffiup pisortanit pigineqartup pisassaa Offentlig selskabs andel Immikkut ingerlatse qatigiiffimmut akileraarut Særlig selskabsskat Naalagaaffiup pisassaa Statsandel Pissarsiassanut akileraarut Udbytteskat Ingerlatseqatigiiffimmut akileraarut Selskabsskat Suliffeqarfimmut akileraarut Royalty 100% Grønlands økonomiske udbytte af aktiviteterne Foruden at der tilfalder landskassen indtægter i form af indkomst- og selskabsskatter, anven der Selvstyret en række økonomiske instrumenter for at sikre landskassen yderligere offentlige indtægter fra olieaktiviteterne. De instrumenter der bruges i Grønland, kaldes til sammen en Government Take-model. Government Take er en fællesbetegnelse for skatter, royalties, afgifter, gebyrer samt bæring af offentligt ejede olieselskaber. 80% 60% 40% 20% Alaska Norge Brasilien Mauritanien Danmark Tunesien Australien Gabon Barbados Grønland Canada Færøerne Storbritannien Argentina New Zealand 0% Marokko Falklandsøerne Råstofdirektoratet har i samarbejde med internationale konsulentvirksomheder ved flere lejligheder gennemført en vurdering af Government Take-modellen for olieområdet i Grønland. En vurdering der også indeholder en sammenligning med en række af de lande Grønland normalt sammenligner sig med. Fra analyserne fremgår det, at Grønland opkræver mere i Government Take end bl.a. Canada, Færøerne og Storbritannien. IHS Energy s og PWCs benchmark-analyse af de økonomiske vilkår er angivet i Figur 1 (Grønland er markeret med pil). Aningaasaliisup pisassaa Investors andel Najoqqutarisaq: Kalaallit Nunaanni aatsitassarsiornermi ingerlatat pillugit Inatsisartunut nassuiaat, upernaaq 2011 Namminersorlutik Oqartussat, Aatsitassanut Ikummatissanullu Pisortaqarfik. Kilde: Redegørelse til Inatsisartut vedrørende råstofaktiviteter i Grønland, foråret 2011 Grønlands Selvstyre, Råstofdirektoratet. indtægter ved salg og udgifter ved produktion samt en række andre parametre som afskrivninger, fradrag, produktionsfeltets levetid m.v. Råstofdirektoratet har i samarbejde med PWC gennemført tre beregninger baseret på et felt på henholdsvis 500 mio. tønder olie, 1 mia. og 2 mia. tønder olie. Beløbene angiver en forven tet indtjening for Grønland i Government Take, fordelt på parametrene skat, royalty og NUNA OIL A/S andel. Som det fremgår, kan et felt hvorfra der udvindes millioner tønder olie indbringe ca. 309 milliarder kr. til lands kassen over 30 år. Forudsætningerne for nedenstående beregninger er blandt andet en salgspris på USD 75, en produktionsperiode på ca. 30 år samt omkostninger til produktion, drift, transport og nedlukning af anlægget fastsat på baggrund af relevante internationale referencer. Figur 2. Forvaltning af indtægterne fra råstofaktiviteterne Hjemmestyret vedtog i december 2008 en lov om oprettelse af Grønlands Råstoffond. Rå stoffonden er en selvstændig fond, hvis formål dels er at modtage indtægterne fra råstof aktiviteterne i Grønland, og dels at sikre at midlerne bliver sparet op til en god rente/ afkast. På den måde kan vi sørge for, at både vi og vores efterkommere kan nyde godt af fondens afkast. 15

16 Uuliasiornermik ingerlataqarnermi inuussutissarsiutinik siuarsaaneq aamma nunaqavissunik suliffissaqartitsineq Sisimiuni Aatsitassarsiornermut ilinniarfik uuliasiornerup iluani suliffissaqartitsinissamut pitsaasunik periarfissiivoq Aatsitassanut ikummatissanullu inatsit inuus su tissarsiortunik sulisussanillu nuna qavissu nik salliutitsinissaq pillugu aalajangersakkanik imaqarpoq ( 18). Aammattaaq Aatsitassarsiornermut ilinniarfiup sinerissap avataani suliassaqarfimmut pikko rissarnerit makkua neqeroorutigai: Taamaattorli inuussutissarsiortunut nunaqa vissunut iluaqutaasumik sunniuteqartitsinissamut, suliffeqarfiit nunaqavissut sullississutinik pilersuinernillu aatsitassarsiornermut suliassa qarfimmi ujartorneqartunik pilersuisinnaassa nersut apeqqutaavoq. Piginnaasaqarnerit im mikkuulla rissut misilittakkallu ujartorneqarput. Assersuutigalugu oqaatsitigut aporfissa qar poq, pissutiga lugu uuliasiorfiutileqatigiiffiit suliffeqarfiummata nunanit tamalaaneersut tuluit oqaasii sulinermi atorneqarlutik. korissarnerit. Entreprenørinut pikkorissarnerit. Terminalimi suliaqarnermut pikkorissarne rit. Kiffartuussinermik suliaqarnermut pikko rissarnerit. Uuliasiorfiutileqatigiiffiit malitassatigut, pitsaassusissatigut isumannaallisaanikkullu pi ler sui so risassaminnut teknikkikkullu sulia qar tus saminnut qaffasissunik piumasaqaateqarput. Piumasa qaatit suliffeqarfiit nunaqavissut amerlanerpaartaasa ullumikkut naammassisinnaanngisaat. Taa maakkaluartorli suliffe qarfiit sulisussallu najukkaneersut annertu nerujar tor tumik peqataatinne qarnissaat siunnerfigineqarpoq. Sisimiuni Aatsitassarsiornermut ilinniarfiup qil lerinermut assistentinut arfinilinnut pikko rissartitsinerit aallarniutaasut ingerlassimavai, taakku alu maannakkut Cairn-ip qilleriveqarfiini atorfi nis simapput. Aatsitassarsiornermut ilinniarfimmi pikkorissarnerit Aatsitassarsiornermut ilinniarfiup ukiuni ki ngulliunerusuni pikkorissartitsinerit arlallit i ngerlassimavai, siunertarineqarluni inuusuttut aatsitassarsiorluni uuliasiorlunilu misissu inerup iluani suliffeqalersinnaalernissaannut ilinniartitaanissaat. Pikkorissarnerni ilaatinne qarput tuluit oqaasiinut pikkorissarnerit, pikkorissarnerit Common Core (sapaatit akunneri nik 10-inik sivisussuseqartut), Qillerummit qaqitassanik qillerinermik pikkorissarnerit (sa paatit akunnerinik 6-inik sivisussuseqartut) kii salu isumannaallisaanermut pikkorissarnerit. Qilleriveqarfinni atorfininnissaq sioqqullugu qillerinermut assistentit pikkorissarnerit makkua naammassisimasussaavaat: Tuluit oqaasii-aatsitassat modul 3. Pikkorissarneq Common Core. Sapaatit akunnerini 6-ini qillerummit qaqitassanik qillerineq. Isumannaallisaanermut pikkorissarneq. 16 Sapaatit akunnerini 4-ni Maskiinanut pik- Nunani tamalaani isumannaallisaanermut pikkorissarnerit Isumannaallisaanermut pikkorissaanerit Kalaallit Nunaanni ingerlanneqarsinnaanngillat, kisiannili Aberdeen-imi (Skotland), Esbjerg-imi, kiisalu Norgemi Ålesund-imi ingerlanneqartarlutik. Pikkorissarnernut peqataanissaq annertuumik soqutigineqarsimavoq aammalu Aatsitassarsiornermut ilinniarfiup suliniarnerminnik pitsanngorsaanissaq siunnerfigaa. Aamma ilinniarsimasut qilleriveqarfinni atorfininnissamut periarfissaqarput. Kisiannili suli nermi oqaatsini tuluit oqaasii atorneqarmata tamanut atuuppoq Tuluit oqaasii-aatsitassarsi orneq modul 3-mut naapertuuttumik tuluttut piginnaa neqassasut, taamatuttaarlu aamma isumannaallisaanermut pikkorissarnermik naammassinnissimassapput. Ilaatigut maskinmesterit, innaallagisserisut, mekanikerit aamma inuussutissarsiutigalugu aqqartartut ilinniarsimasuni qillerive qar finni amigaatigineqarput, ilinniarsimasullu allat aamma amigaatigineqarput, ilaatigut radiotelegrafisti ataaseq ukioq manna qilleriveqarfinni atorfinissimavoq. Uuliasiorluni misissuinermi nunami umiar sua li vinnilu ingerlatat arlaqarmata, aamma teknikkikkut suliaqartussat, pilersuisuusussat aammalu assersuutigalugu nerisassiornerup, akunnittarfe qarnerup, assartuinerup iluini kiffartuussissutit ujartorneqarput, tamannalu nunami suliffeqar finni suliffissaqartitsinermik annertunerulersitsivoq. Aamma tassani sulif fissaqartitsinerup annertunerulersinniarneranut tunngatillugu piffissami qanittumi sunniutaasussat annertunerpaajussasut naatsorsuutigineqarpoq. Najukkani innuttaasunik peqataatitsinissamut isumaqatigiissut Uuliasiorluni misissuinermut atatillugu Cairnip 2010-imi IBA-mik (Impact and Benefit Agree ment) taagorneqartoq atsiorpaa aammalu suli ataaseq 2011-imi atsiorneqassaaq. IBA tassaavoq Naalakkersuisut, kom mu nip(-t) kalluarneqartussat aamma ingerlatseqatigiiffiup (pisinnaatitsissummik pigi saqartoq) akornan ni suleqatigiit pingasut isumaqatigiissutaat IBA-mi ilaatigut nunaqavissunik sulisoqar nissamut siunnerfiit, suliffeqarfinnik nunaqavissunik atuinissamut siunnerfiit (kif fartuussissutinik pisineq aammalu teknik kikkut suliaqartussanik pilersuisuusussanil lu najukkameersunik atui neq), ilisimasanik tunniussinissamut siunnerfiit (assersuuti galugu ilinniartunut sungiusarfissa nik pi lersitsineq, sungiusaaneq aamma i lin niar titseqqinneq) aalajangersarneqartarput aammalu IBA-mi suliassaqarfiit najukkami naleqartita nik mianerinniffiusussat tikku artorneqassapput aammalu suliassap i ngerlanneqarnera tamaat soqutigisaqartut/innuttaasut oqaloqatigine qarnerisa peqataatinneqarnerisalu ingerlaannarnissaannut siunnerfiit inissinne qassallutik. IBA siulleq 2010-mi suleqataasut akornanni atsioqatigiissutigineqarpoq: Qaasuitsup Kommunia, Qeqqata Kommunia, Kommuneqarfik Sermersooq, Cairn aamma Naalakkersuisut imi Cairn-ip uuliasiorluni ingerlataanni sulisunit nunaqavissunit inuit 50-it missaan niittut toqqaannartumik Cairn-imi imaluunniit Cairn-ip pilersuisuini sulisuupput, 2011-imi kisitsit taanna qaffarialaassasoq naatsorsuutigineqarpoq. Cairn-ip 2010-imi misissuinermut pisussanut pi lersaarummut ataatsimut katillugit ani ngaa sar tuutai 2,6 mia. kr. missaanniipput, 2011-imi ani ngaasartuutit 3,2 mia. kr. missaannut qaffassasut naatsorsuutigineqarluni. PIVIUSUNUT PASISSUTISSAT Fakta Uulia amerikamiut dollarianut aammalu nappartanngorlugu niuerutigineqartarpoq. Uuliap akia nikerartorujussuuvoq nunarsuarmilu tamarmi malinnaaffigeqqissaar ne qarluni. Maannakkorpiaq uuliap akia nappartamut ataatsimut $ dollarseqarluni qaffasissorujussuuvoq. Uulia nappartaq ataaseq 159 literiuvoq. Olie handles i amerikanske dollar og i enheder af tønder. Olieprisen svinger meget og følges tæt verden over. I øjeblikket har vi en forholdsvis høj oliepris på $ dollars pr. tønde. En tønde olie er 159 liter.

17 Erhvervsfremme og lokal beskæftigelse ved olieaktiviteter Råstofskolen i Sisimiut giver gode muligheder for beskæftigelse inden for olieindustrien Råstofloven indeholder bestemmelser om for trins stilling for grønlandsk erhvervsliv og ar bejds kraft ( 18). Den positive effekt for det grønlandske er hvervs liv afhænger dog af, hvorvidt grønlandske virksomheder vil være i stand til at levere de ydelser og leverancer, som råstofsektoren efterspørger. Særlige kvalifikationer og erfa rin ger efterspør ges. Der er f.eks. sprogbarrieren idet olieselska ber er internationale virksomheder med engelsk som arbejdssprog. Olieselskaberne har høje krav til standarder, kva litet og sikkerhed til deres underleveran dører og tekniske operatører. Krav som langt de færreste grønlandske virksomheder kan efter leve i dag. Ikke desto mindre er målet øget involvering af lokale virksomheder og arbejds kraft. Råstofskolen i Sisimiut har gennemført ind leden de kurser for 6 boreassistenter som nu er ansat på Cairns boreenheder. Kurser på Råstofskolen Råstofskolen har de seneste år gennemført en række kurser med henblik på at få uddannet unge til at kunne varetage job inden for mine ral- og olieefterforskning. Kurserne har omfat tet engelskkurser, Common Core kurser (10 ugers varighed), Kerneborekurser (6 ugers varig hed) samt sikkerhedskurser. Før ansættel se på bore enhederne skulle boreassistenterne have gen nemført følgende kurser: Engelsk-råstof modul 3. Common Core kursus. 6 ugers Kerneboring. Sikkerhedskursus. Yderligere tilbyder Råstofskolen følgende kurser på offshore området: 4 ugers Maskinkurser. Entreprenørkurser. Terminalarbejderkurser. Servicemedarbejderkurser. Internationale sikkerhedskurser Sikkerhedskurser kan ikke gennemføres i Grøn land med finder sted enten i Aberdeen (Skot land), Esbjerg, samt i Ålesund, Norge. Der har været stor interesse for deltagelse i kurser ne og Råstofskolen ser frem til, at styrke deres ind sats. Der er også mulighed for, at faglærte kan kom me i betragtning til ansættelser på bore en hed erne. Men da arbejdssproget er engelsk, gæl der det for alle, at de skal kunne engelsk sva ren de til Engelsk-råstof modul 3 og de skal lige ledes have gennemført et sikkerhedskursus. Bl.a. maskinmestre, elektrikere, mekanike re og erhvervsdyk kere er faggrupper, som er efterspurgte på bore enhederne men også andre faggrupper er efterspurgte, bl.a. har en radiotelegrafist fået ansættelse på en af boreenhed erne i år. Da olieefterforskning har mange aktiviteter i land og i havnene, er der også efterspørgsel efter tek niske operatører, leverandører og services indenfor f.eks. catering, hoteller, transport, hvilket ska ber øget beskæftigelse for virksomhederne i land. Det er også her, at det forventes, at den største kortsigtede effekt vil være med hensyn til at øge beskæftigelsen. Aftale om inddragelse af lokalsamfundet Cairn underskrev i 2010 en såkaldt IBA (Impact Benefit Agreement) i forbindelse med olie efter forskningen og der er også én på vej for En IBA er en treparts aftale mellem Naalak- kersuisut, berørte kommune(r) og selskabet (licenshaver) IBA en fastsætter bl.a. mål for anvendelse af grønlandsk arbejdskraft, mål for inddragelse af grønlandske virksomheder (køb af service ydelser og brug af lokale tekniske operatører og leverandører), mål for vidensoverførsel (f.eks. oprettelse af praktikpladser, træning og efteruddannel se) og en IBA påpeger områder hvor hensyn skal tages til lokale værdier og mål skal sættes for fortsat dialog og ind dragel se af interessenter/borgere under hele projektets gennemførelse. Den første IBA blev underskrevet i 2010 mellem parterne: Qaasuitsup Kommunia, Qeqqata Kommunia, Kommuneqarfik Sermersooq, Cairn og Naalakkersuisut. Af lokal arbejdskraft involveret i 2010 i Cairns o lieaktiviteter var ca. 50 personer, som var en ten direkte ansat i Cairn eller gennem Cairns underleverandører, i 2011 forventes dette tal at stige en anelse. Cairn s samlede udgifter i 2010 til efterforsk nings programmet androg ca. 2,6 mia. kr., mens udgift erne i 2011 forventes at stige til ca. 3,2 mia. kr. Cairn Energy-ip qillerinermi pisussanut pilersaarutaa, 2010 Cairn Energys boreprogram, 2010 Aningaasat ataatsimut katillugit Cairn-ip qillerinermi pisussanut pilersaarummut atatillugu uuliasiorfiutileqatigiiffittut namminersortutut nunami namminermi uuliasiorfiutileqatigiiffimmik (Nunaoil A/S) inerisaanermut atorsimasai. Samlet beløb anvendt af Cairn i forbindelse med boreprogrammet på at udvikle det nationale olieselskab (Nunaoil A/S) til et selvstændigt olieselskab 276 mio. kr. Piginnaanernik qaffassaaneq il.il. Kompetenceløft mv. 28,0 mio. kr. Ilisimatusarnikkut misissuinerit Videnskabelige studier siden ,5 mio. kr. Suliffeqarfinnit kalaallinit pigineqartunit pilersuinerit nalingat Værdi af leverancer fra grønlandske virksomheder 153 mio. kr. Sulisunit nunanit allaneersunit akileraarutit naatsorsorneqarallarnerat Foreløbig opgørelse over A-skatter for udenlandske medarbejdere Ca. 53 mio. kr. miss. Cairn Energy-p 2010-mii qillerinermi pisussanut pilersarummut ataatsimut katillugu naatsorsuinera. Ilusiliami Kalaallit Nunaanni su li assa qar fin nut arlallinnut iluaquserneqartunut aningaasat agguataarnerat takutinneqarpoq. Cairn Energy s samlede opgørelse for boreprogrammet Figuren viser fordelingen af mid ler på en række tilgodesete områder i Grønland. 17

18 Roustabouts i ngerlan neqar tarpoq. Uuliasiornermut gassisiornermullu suliffissua qarneq pillugu aammalu atorfinni ilikkagassanut allanut ilikkagaqar nerunissara qila naarisorujussuuara. Pisutsit ilaat alutorsaatigilersima sa ra tassaavoq qilleriveqarfimmiittut tamarmik atortut aammalu periaatsit atorneqartut eqqarsaatiga lugit isumannaallisaanermik pingaartitsinerat. Edvard Fleischer 40-inik ukiulik oqaluttuarpoq: Maannakkut Ocean Rig Corcovadomi roust about i-itut (oqariaaseq sinerissap avataani qilleriveqarfim mi qillerinermut assistentimut nas suiaatitut atorneqartartoq) atorfe qar punga. Taanna sinerissap ava taa nukarnerma aappassaraa, tassa ni ulluni 14-ini nalunaaquttap akunneri 12-it sulisarlunga tamatumalu kingorna ullut 14-it sulinngiffeqartarlunga. Sisimiuni Aatsitassarsiornermut i linniarfimmi uuliasiornermut gassisiornermullu paasissutissiilluni pikkorissarnissamut tigusaallunga ilu- atsitsivunga, tamatumalu kingorna Aberdeen-imi annanniarnermut pikkorissarnermut peqataa nissamut akiliutsippunga. Ilinniareernerma Ocean Rig Corcovado-mi roust about-itut atorfinippunga. Maannakkut uuliasiornermut ilaa ler punga. Ilikkagaqaqaanga aammalu avatangiisit taamaattut suliffigalugit pissaganaqaaq. Qillerive qa rfimmi nutaanut sungiusalereer pu nga, ilaatigut qanoq qillerut isu mannaatsumik nuunneqartar ner soq sungiusarpunga aammalu banks man -iunermut (qillerive qar fimmi kranimik aqutsineq) sungiu sarlunga. Tamanna usserartaarnikkut imaluunniit radio aqqutigalugu saraa, tassani ulluni 14-ini nalunaaquttap akunneri 12-it sulisarlunga tamatumalu kingorna ullut 14-it sulinngiffe qartarlunga. Tamanna sinerissap avataani sulisunut nalinginnaalluinnartuuvoq. Jonas Jensen Roustabout Maannakkut Ocean Rig Corcovado-mi roust about-itut atorfeqarpunga. Suliassakka ilaatigut tassaapput qilleriveqarfiup qaavani iki uunnissaq aammalu sumiiffimmi qilleriviusumi eqqiluisaartitsi nissamut, torersuutitsinissamut pitsaasumillu issuseqartitsinissamut ikiuunnissaq. Taanna sinerissap avataanukarnerma aappas- 18 Suliffissuarni uuliasiortuni sulillunga pissa nganartippara. Sine rissap avataani sulisuu nera aatsaat aallartilaarpoq maannalu sapaatit akunneri tallimat siulliit suliffikka naammassivakka. Ullut tamaasa misigisassat assigiittan ngillat aammalu nutaanik ilikka ga qartuaannarpunga. Ullut pi ngasut matuma siorna banks men -iunissamut sungiusarn e qarpugut, tamatumanilu ilaavoq qillerive qar fiup qaavani kranimik aqutsinissamut eqqortumik assaat imaluunniit radio atorlugit kalerrisaarinissaq. Aamma slinge atornissaa ilinniarparput, tassani allat isumannaatsumik inissisima nissaannut illersorniar lugit atortut kivitsissutissat eq qortut toqqartarnissaat ilinniarparput. Nutaat taakkua tamaasa ilinniarlugit ilu- Ullukkooraangama ullormut suliffigigajuttarpara ullaakkut arfinernii unnukkut arfinernut. Ullormut sulininni ilaatigut suliarisarpakka ruujorit nussorlugit, containerit usigi ar lugit maan nakkullu sungiusareer nerma kingorna kranimi aquttuu neq. Ulloq naagaagat eqqissisimaartaarpunga internetterujoorlu nga, unnukkorsiutinik nerillunga innarlungalu. Sulineq qasunarpoq, kisianni nuannarivissorpara aammalu i nunnut eqqortunik piginnaaneqartunut inassutigilluinnarsinnaallugu. Edvard Fleischer på 40 år fortæller: Jeg er for tiden ansat som roust about (et udtryk der bruges til at beskrive en boreassistent på en off shore boreenhed) på Ocean Rig Corcovado. Dette er min anden offshore tur hvor jeg arbejder 12timers vagter i 14 dage og derefter har 14 dage fri. på Råstofskolen i Sisimiut, derefter fik jeg sponsoreret min deltagel se i et overlevelseskursus i Aberdeen. Efter uddannelsen blev jeg ansat som roustabout på Ocean Rig Corcovado. Jeg nyder nu at være en del af olieindustrien. Jeg har lært rigtig meget og synes det er et rigtigt spændende miljø at arbejde i. Jeg har allerede fået ny træning ombord, bl.a. i hvor dan man flytter borerør sikkert og i at være banksman (dirigering af kranen ombord). Dette skal gøres med enten håndsignaler eller via radioen. Jeg ser frem til at lære meget mere om olie- og gasindustrien og andre aspekter af mit job. En af de ting som jeg er blevet imponeret af, er det fokus som alle ombord har på sikkerhed, både hvad angår udstyr og de systemer der bruges. En typisk arbejdsdag for mig når jeg arbejder på dagholdet er fra seks morgen til seks aften. Min arbejdsdag består bl.a. i at flytte rør, laste containere og nu efter min træning, at styre kranen. Når dagen er slut slapper jeg af og surfer på internettet, får aftensmad og går i seng. Det er hårdt arbejde men jeg nyder det virkelig og jeg vil helt klart anbefale det til folk som har de rigtige færdigheder. Det lykkedes mig at få en plads på et olie- og gasintroduktionskursus arisorujussuuara aammalu suli qanoq allanik ilinniagassaqartiginersoq nuannarisorujussuullugu. Sulisussaanngikkaagama TV isi ginnaarlugu aammalu internetterlunga nuannarisarpara. Nerisarissaartorujussuuvugut, taamaattu millu kaanngisaannarpunga. Si nerissap avataaniilluni sulineq qasunartuuvoq, suliffik nukkiornarsinnaasarpoq aammalu sila qanorikkaluarpalluunniit sulia qarnerput ingerlattarparput, kisi anni inassutigilluinnarsinnaavara. Jonas Jensen Roustabout Jeg er for tiden ansat som roust about på Ocean Rig Corcovado. Mine arbejdsopgaver er bl.a. gå til hånde på dækket og hjælpe med at holde boreområdet rent, ryd de ligt og i god stand. Dette er min anden offshore tur hvor jeg arbej der 12-timers vagter i 14 dage i træk efterfulgt af 14 dages fri. Det er helt almindeligt for offshore arbejdere. Jeg synes det er spændende at arbejde i olieindustrien. Jeg er kun lige begyndt min offshore karriere og har nu fuldført mine første fem uger. Hver dag er anderledes og jeg lærer nye ting hele tiden. For tre dage siden blev vi trænet i at være banksmen, hvilket omfatter at bruge korrekte hånd- eller radiosignaler for at dirigere rundt med kranen ombord. Vi lærte også at slinge, hvor vi skulle lære at vælge det rigtige løfteudstyr for at beskytte de andres sikkerhed. Jeg nyder virkelig at lære alle disse nye ting, og jeg er begejstret over hvor meget der stadig er at lære. Når jeg ikke er på vagt kan jeg godt lide at se tv og surfe på nettet. Der er fantastisk mad ombord, så jeg er aldrig sulten. Offshore livet er hårdt arbejde, jobbet kan være fysisk kræ vende og vi opererer i alt slags vejr, men jeg vil helt klart anbefale det.

19 Team Leader Johan Høeg Hansen-ip, Upalungaarsimanermut pisortaa sup aamma Team Leader-iusup apersorneqarnera Cairn-ip uuliasiorluni qillerinerinut tunngatillugu upalungaarsimaner mi illit qanoq inissisimavit? Ulluinnarni Qaasuitsup Kommuniani upalu ngaarsimanermut pisortaavunga, kisiannili aamma Aatsitassanut Ikummatissanullu Pisortaqarfiup Emergency Response Group-iani ulluinnarni ERG-mik taaneqartartumi Team Leader-itut inissisimallunga, taassuma suliassaraa ajutoortoqartillugu ima luun niit ingerlatani Aatsitassanut ikummatissanullu inatsimmi ma le ruagassaqartinneqartuni kuuttoortoqartillugu aqutsinissaq aammalu ataatsimoortumik suli niuteqarnermik ataqatigiissaari nissaq. Tassalu Cairn-ip ingerlataanut atatillugu ajutoortoqassagaluarpat imaluunniit uuliakoortoqassagaluarpat ERG katersuuttussaavoq aammalu upalungaarsimanermi suleqativut peqatiga lugit; ilanngullugit Politiit, Grønlands Kommando, Peqqinnissa qarfik aamma Cairn nammineq, ataatsimoortumik suliniarnissamik ataqatigiissaa rissalluta. Cairn peqatigalugu sungiusarnerit qanoq i ngerlasimasut isumaqar pit? Isumaqarpunga kalaallit upalu ngaarsimane ranni ilikkagaqariartuaarneq annertoorujussuusima soq. Suut tamaasa isigissagaanni kalaallit upalungaarsimasuisa suliassaq naammassilluarpaat aammalu siullermik pingaar ner tullu tamanna upalungaarsima nermi suleqataasut akornanni suleqatigiinnermiippoq, ilanngullugu Cairn. Sungiusarneq piviusorpalaartuusimapput aammalu uanga takusakka aallaavigalugit upalungaarsimanermut siunissamilu sulinissamut tunngatillugu isumalluartorujussuuvunga. Cairn-ip uuliasiorluni qillerinernut atatillugu upalungaarsimaneq pi lersissimasaa pillugit qanoq illit isumaqarpit? Cairn-ip piumasaqaatit Naalakkersuisut piumasaqaatigisaat naammassivai. Taamaaliorsimanngikku nik misissuilluni qillerinernik inger latsinissamut akuersissummik tunine qarsimassanngikka lu arput. Uanga nammineerlunga atortussai, atortui upalungaarsi- manermilu piginnaasaat takoreerpakka, aammalu upalungaarsima nermut pilersaarutit uanga ERGmi Team Leader-itut kiisalu kommunimi upalungaarsimanermut pisortatut naatsorsuutigisannut piumasarisannullu tamakkiisumik naapertuupput. Ingerlatat 80 %-ii Qaasuitsup Kommuniata avataani ingerlanneqarput, aammalu ajutoorneq annertooq imaluunniit uuliakoorneq kommunimi ulluinnarni atukkatsinnut annertoorujussuarmik pingaaruteqartussaavoq. Isornartoqartitannut apeq quteqarnissamut periarfissa qar pu nga aammalu pilersaarutip sukumiisortai sunniuteqarfigisinnaallugit, tamannalu Kalaallit Nunaanni upalungaarsimanermut pisortatut nuannaarutigaara. Tassalu angummit suliniarnermi pingaa ruteqartumik inissisimasumit oqaatigalugu, Cairn-ip ataatsimoortumik upalungaarsimanerat inuiaqati giit kalaallit sunniuteqar figisinnaammassuk nuannaarutigaara. Interview med Johan Høeg Hansen, Beredskabschef og Team Leader Hvad er din rolle i beredskabet om kring Cairns olieboringer? Jeg er til daglig beredskabschef for Qaasuitsup Kommunia, men sidder også som Team Leader af Råstofdirektoratets Emergency Response Group, i daglig tale ERG, hvis opgave er at træde til og koordinere den samlede ind sats i tilfælde af ulykker eller udslip under aktiviteter der er re guleret af råstofloven. Så hvis der sker ulykker eller olieudslip i for bindelse med Cairns aktiviteter træder ERG sammen, og sammen med vores beredskabs parter; her under Politiet, Grønlands Kommando, Sundhedsvæsenet og Cairn selv koordinerer vi den samlede indsats. Hvad er din mening om det bered skab som Cairn har etableret i for bindelse med deres o lie boringer? Cairn opfylder de betingelser som Naalakkersuisut har sat op. Hvis de ikke gjorde, ville de ikke få til ladelse til at foretage efterforsk ningsboringer. Jeg har ved selv syn set deres materiel, udstyr og formåen i beredskabet, og beredskabsplanerne lever fuldt ud op til, hvad jeg som Team Leader af ERG samt som kommunal beredskabschef forventer og kræver. 8 0 % af aktiviteterne foregår ud for Qaasuitsup Kommunia, og en stor ulykke eller et olieudslip vil have stor betydning for vores dagligdag i kommunen. Jeg har lejlighed til at stille kritiske spørgsmål og har indflydelse på detaljerne i planen, og det er jeg som beredskabschef i Grønland glad for. Så fra en mand som står i den skarpe ende af en indsats, er jeg glad for den indflydelse det grønlandske samfund har på Cairns samlede beredskab. Hvordan synes du øvelserne med Cairn er gået? Jeg synes, at indlæringskurven for det grønlandske beredskab har været meget høj. Alt taget i betragtning har det grønlandske beredskab klaret opgaven godt og det skal først og fremmest findes i samarbejdet mellem beredskabs parterne, herunder Cairn. Øvelser ne har været realistiske og ud fra det jeg har set er jeg meget fortrøstningsfuld mht. beredskabet og arbejdet frem over. PIVIUSUNUT PASISSUTISSAT Fakta USA-ip ujarassiornikkut misissuisarfiata (USGS) naatsorsuutigaa i maani Kalaallit Nunaata avannarpasissuaniittumi nappartanik millionit missaannik annertussusilinnik uuliaqarsinnaallunilu gasseqarsinnaasoq. USAs geologiske undersøgelser (USGS) regner med at der kan være ca millioner tønder olie og gas i havet omkring det nordlige Grønland. 19

20 Issittumi uuliasiorluni qillerinerit pillugit piviusut Ukiunit 80-init sivisunerusumik, kisiannili pi ngaartumik 1960-ikkunni, Issittumi uuliasiorluni gassisiorlunilu misissuinerit kiisalu tunisassiornerit ingerlanneqarsimapput. Naalagaaffiit sineriaqartut issittumiittut ta marmik; Canada, Kalaallit Nunaat, Rusland aamma USA namminneq imartaminni uulia siornermi gassisiornermilu periarfissanik i lungersorlutik misissuipput. Naalagaaffiit sineriaqartut issittumiittut ta marmik, Kalaallit Nunaat pinnatik, maannakkut sinerissap avataani uuliamik gassimillu tuni sassiorput. Ullumikkut Issittumi uuliamik gassimillu tunisassiornerup annertu nerpaataa Rusland-imiippoq. Rusland issittumi akisussaaffimmi iluani annertuunik arlalinnik uuliasiorfeqarpoq. Barent-ip imartaani Shtokmanfeltet, nunarsuarmi naturgassisiorfiit aamma gaskondensat-isiorfiit annersaannut i laasoq, 3,8 billioner kubikmeterinik natur gas se qartu tut aamma 37 millioner tons kubikmeterinik gaskondensat-eqartutut missiliorneqartunik isumalluutissaqarfiusoq, inerisarneqale rut torpoq aammalu 2015-imi tunisassiornermik aallartitsissasoq naatsorsuutigineqarluni. Nunat allat isumannaallisaanermut, peqqin nissamut avatangiisinullu oqartussaasut maleruagassiornerannut piumasaqaateqarnerannullu tunngatillugu Kalaallit Nunaanni uagut sinnut sanilliuttakkavut, soorlu Norge, Canada aamma USA, Issittumi nunami aamma sinerissap avataani aamma uuliamik misissuipput tunisassiorlutillu. Paasissutissat Arctic Monitoring and Assesment Programme 2007-imeersut aammalu paasissutissat U.S. Energy Information Ad mini stration-imeersut tunngavigalugit nunata t aakkua uagutsinnut sanilliuttakkavut pillugit piviusut makkuupput: Beaufort-ip imartaani Canadap ilaaniittumi piffissami 1960-ikkut naalerneranniit 2006 tikillugu sinerissap avataani puilasuliat misissuiffiusussat 84-init ikinnerunngitsut qillerneqarput. Beaufort-ip imartaani Ca nadap ilaaniittumi suli tunisassiortoqalin ngilaq, kisiannili maannamut nappartanik 1 milliard sinnerlugu uuliaqartumik uulia qarfeqartoq paasineqarpoq. Norge-p imartaani 1980-ip aamma 2006-ip akornanni misissuilluni qillerinerit 196-it aamma puilasuliat tunisassiorfiusut 264-it ingerlanneqarput. Taamatuttaaq Barent-ip imartaani Norge-p ilaaniittumi 1979-ip aamma 2006-ip akornanni puilasuliat mi sissuiffiusussat 64-it aamma puilasuliat tunisassiorfiusussat quligiluat qillerneqarput. Snøvitfeltet Norge-ip ilaani Barent-ip imar taani tunisassiorfiusut siullersaraat aammalu naatsorsuutigineqarpoq naturgas 190 milliarder m3, kondensat (uulia oqit soq) nappartat 113 millionit aammalu gassi imerpalasoq 5,1 millioner tons piffissami 2007-imiit 2035-mut tunisassiarineqar sinnaassasoq. Snøvitfeltet illoqarfimmi Hammerfest-imi illoqarfinnit qaninnersaa sumi 400-it tikillugit suliffissanik nutaanik pilersitsisimavoq. Snøvit-imi sinerissap a vataani ikkussuinerit tamarmik immap i luaniipput aammalu nunamiit aqunne qarlutik aammalu Snøvitfeltet Prudhoe Bay-feltet Alaskami USA-miittoq Amerikami avannarlermi uuliasiorfiit annersaraat nappartanik 25 billioninik uuliaqartoq missiliorneqarluni mili Prudhoe Bay-mi uuliasiorfimmi uuliamik tunisassiortoqarpoq aammalu uuliasior fimmi 2009-imi agguaqatigiissillugu uulia ullormut nappartat it missaaniittoq tunisassiarineqarpoq miilli aamma 2006-mi Alaskami sine rissap avataani puilasuliat misissuiffiusut 59-it qillerneqarput. Qillerinerit taakkua i laatigut arlalinnik niuerutigineqarsinnaa sumik uuliamik nassaarfiullutik inerneqarput. Northstar-imi uuliasiorfimmi aallartippoq 2001-imi, tassani annertunerpaaffimmini ullormut uulia nappartat it tunisassiari ne qar simalluni. Uuliasiorfik ullumikkut suli tuni sassiorfigineqarpoq aammalu naatsorsuutigineqarpoq uuliasior fim mit katillugit uulia nappartat 170 millionit tunisassia ri neqarsinnaasut. 20 Uuliamik gassimillu Olie og gas Nioqqutissiornermi sammisat: Produktionsområder: Inuit eqimassusiat Befolkningstæthed: <1 Inuit Befolkning/km2 nunarsuarmi tunisassiorfimmi ikkussukka nik nutaali aanerpaamik peqartoq naatsor suutigine qarpoq. Issittumi uuliasiorluni qillerinerit pillugit nu taarsiassat kingulliit tassaapput, Amerikami oqartussaasut Shell-ip 2011-imi Beaufort-ip imartaani Amerikap ilaaniittumi sisamat tikil lugit puilasulianik misissuiffiusussanik qilleri nissanik akuersissummik qinnuteqaataa akuerisimagaat. Aammattaaq oqaatigineqassaaq nunarsuarmi sumiiffinni allarpassuarni Issittumisuulli pissutsini imaannaanngitsuni uuliasiorluni gassisiorlunilu misissuisoqarmat aammalu tunisassiortoqarluni. assersuutigineqarsinnaavoq Hiberniafeltet Atlantikup imartaata avannarpa sinnerusortaani John-ip (Newfoundland, Cana da) kangiata kujataata kangiani 315 km-isut ungasissusilimmiittoq. Hiberniafeltet miil li uulia nappartat 680,18 millionit tunisassiarereerpai. Hibernia-mut imaani suliffiliaq nunarsuarmi imaani suliffiliat annersaat ukioq kaajallallugu pissutsini oqitsuinnaanngitsuni imaannaanngitsorujussuarnilu mallernikkaajusumi, pujorajuttumi, iluliaqartumi sikusartumilu suliaqarpoq.

Cairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT

Cairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT Cairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT CAIRN KALAALLIT NUNAANNI Cairn Energy PLC EUROPAMI UULIAQARNERANIK GASSEQARNERANILLU MISISSUISARTUT TUNISASSIORTULLU PITUTTORSIMANNGITSUT ANNERIT ILAGAAT. Nittartagarput

Læs mere

37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat.

37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat. Inuussutissarsiornermut Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Erhverv og Arbejdsmarked Inatsisartuni ilaasortamut Isak Hammond-imut, Inuit Ataqatigiit 37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi

Læs mere

NNPAN ip London Mining ip Isuani Nuup eqqaani atuilernissamut qinnuteqaataanut tusrniaanermut akissutaa

NNPAN ip London Mining ip Isuani Nuup eqqaani atuilernissamut qinnuteqaataanut tusrniaanermut akissutaa Sendt: 25. oktober 2012 10:20 Til: Frants Torp Madsen; Officiel post til Bureau of Minerals and Petroleum Emne: NNPANs høringssvar vedr. London Minings ansøgning om udnyttelsestilladelse ved Isua, Nuuk

Læs mere

Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut

Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut 8. september 2008. Nalunaarut nr. 900. Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut Matumuuna danskit naalagaaffianni innuttaasut il.il. passeqartarnerannik inatsit

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 29. decembari 2014 Kalaallit Nunaanni Eqqartuussisuuneqarfimmit suliami

Læs mere

2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT FORSLAG TIL

2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT FORSLAG TIL KALAALLIT NUNAANNI NAMMINERSORLUTIK OQARTUSSAT GRØNLANDS SELVSTYRE 2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI FORSLAG TIL NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT

Læs mere

Nuuk den 12. november 2012

Nuuk den 12. november 2012 Nuuk den 12. november 2012 Nye ska(eregler er et alvorligt benspænd for lokale virksomheder Europas højeste selskabsskat suppleres i nyt lovforslag af forringede afskrivningsregler, der risikerer at bremse

Læs mere

2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI

2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI KALAALLIT NUNAANNI NAMMINERSORLUTIK OQARTUSSAT GRØNLANDS SELVSTYRE 2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT

Læs mere

EQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ

EQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ 1 EQQARTUUSSIVEQARFIMMI SERMERSUUP EQQARTUUSSUTIP AALLASSIMAFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR RETSKREDS SERMERSOOQ Ulloq 11. november 2013 Eqqartuussisoqarfik Sermersuumi sulialiami sul.all.no.

Læs mere

Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik

Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik Ulloq: 17-01-2014 Brev nr.: 14-11-0001-0016 Journal nr.: 25.02.02 Sagsbehandler: grni Tlf.: (+299)

Læs mere

Errorsisarfiit pillugit apeqqutinut nassiunneqartunut qujanaq. Matuma kinguliani apeqqutit issuarneqarput, akissutinik malitseqartinneqarlutik.

Errorsisarfiit pillugit apeqqutinut nassiunneqartunut qujanaq. Matuma kinguliani apeqqutit issuarneqarput, akissutinik malitseqartinneqarlutik. Ineqarnermut, Sanaartornermut Attaveqaqatigiinnermullu Naalakkersuisoq Naalakkersuisoq for Bolig, Byggeri og Infrastruktur Inatsisartuni ilaasortaq Suka K. Frederiksen, Siumut 37 naapertorlugu apeqquteqaammut,

Læs mere

AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015

AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015 AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015 Piffissami nal. ak./tidspunkt.: Eqimattani oqaloqatigiinneq / Samtalerunde kl. 9.00 9.30 Kisimiilluni

Læs mere

********** Unikkallarneq / Pause **********

********** Unikkallarneq / Pause ********** Inatsisartut Allattoqarfiat 21. april 2015 Bureau for Inatsisartut 2015-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2015 ************* Imm./pkt. 37-5: Nal. 11:00-imiit 12:00-imut akunneq apeqquteqarfissaq.

Læs mere

Nassitsissummik, mellembølge-kkut nassitsissummut atorunnaarsinneqartumut taartissamik pilersitsinissaq pillugu nassuiaat

Nassitsissummik, mellembølge-kkut nassitsissummut atorunnaarsinneqartumut taartissamik pilersitsinissaq pillugu nassuiaat Nassitsissummik, mellembølge-kkut nassitsissummut atorunnaarsinneqartumut taartissamik pilersitsinissaq pillugu nassuiaat Sags nr. 2012-063627 Dok.nr. 1039192 Udarbejdet af: Departementet for Boliger,

Læs mere

Meeqqat pisinnaatitaaffii Vi vil styrke børns piginnaatitaaffiilu vilkår og rettigheder piorsaaviginiarpagut

Meeqqat pisinnaatitaaffii Vi vil styrke børns piginnaatitaaffiilu vilkår og rettigheder piorsaaviginiarpagut UNICEF-ip Naalakkersuisullu suleqatigiissutaat Et samarbejdsprojekt mellem Naalakkersuisut og UNICEF DaNmark Meeqqat pisinnaatitaaffii Vi vil styrke børns piginnaatitaaffiilu vilkår og rettigheder piorsaaviginiarpagut

Læs mere

********** Unikkallarneq / Pause **********

********** Unikkallarneq / Pause ********** Inatsisartut Allattoqarfiat 9. april 2015 Bureau for Inatsisartut 2015-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2015 ************* Imm./pkt. 37-5: Nal. 11:00-imiit 12:00-imut akunneq apeqquteqarfissaq.

Læs mere

UPA 2007/30, 33 aamma 32-ip siullermeerneqareernerisa kingorna apeqquteqaatinut

UPA 2007/30, 33 aamma 32-ip siullermeerneqareernerisa kingorna apeqquteqaatinut Inatsisartut Akileraartarnermut Akileraarusiisarnermullu Ataatsimiititaliaat Maani Nuummi ulloq 15. marts 2007 UPA 2007/30, 33 aamma 32-ip siullermeerneqareernerisa kingorna apeqquteqaatinut akissuteqaatit

Læs mere

kujataamlu Q-offset Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq Naqiterisoq / Udgives af:

kujataamlu Q-offset Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq Naqiterisoq / Udgives af: Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq All.: Jørgen Wæver Johansen, Siumut, Kommune Kujallermi borgmesteri Siullermik Naalakkersuisut nersualaarusuppakka aalajangiiffigisassaq imaannaanngitsoq, nuannarineqanngitsussaasorlu,

Læs mere

Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene

Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut Vi skal passe på fangstdyrene - en pjece til børn om bæredygtig udnyttelse Sooq uumasut pinngortitarlu paarissavavut

Læs mere

2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************

2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************ Inatsisartut Allattoqarfiat 26. april 2012 Bureauet for Inatsisartut 2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************ Imm./Punkt 30. Siull. / 1. beh. 13/4 Aappass. / 2. beh. 30/4 Pingajuss.

Læs mere

Imm./Punkt 119. Siull. / 1. beh. 15/10 Aappass. / 2. beh. 19/11 Pingajuss. / 3. beh. 30/11

Imm./Punkt 119. Siull. / 1. beh. 15/10 Aappass. / 2. beh. 19/11 Pingajuss. / 3. beh. 30/11 Inatsisartut Allattoqarfiat 25. november 2015 Bureauet for Inatsisartut 2015-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2015 ************* Imm./Punkt 2. Ullormut oqaluuserisassanut nassuiaat. Redegørelse

Læs mere

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Sisamanngorneq, marsip 13-ianni 2014, nal. 10.00 Oqaasileriffiup ataatsimiittarfiani. Peqataasut: Carl Chr.Olsen, Eva M.Thomassen, Stephen Heilmann, Karl Møller aamma Katti

Læs mere

Malugineqassaaq nakkutilliineq (censur) - qitiusumit censoriutitaqarnermi - atuaqatigiinnut

Malugineqassaaq nakkutilliineq (censur) - qitiusumit censoriutitaqarnermi - atuaqatigiinnut INAARUTAASUMIK NALILIINEQ AFSLUTTENDE EVALUERING Samtlige prøveafholdende skoler Samtlige skoleforvaltninger Samtlige beskikkede censorer til de mundtlige prøver Ulloq/dato Allat/init. Journal nr. Brev

Læs mere

Doris Jakobsen stiller nye spørgsmål til Camp Century

Doris Jakobsen stiller nye spørgsmål til Camp Century TUSAGASSIUTINUT NALUNAARUT PRESSEMEDDELELSE 14. januar 2014 Doris Jakobsen stiller nye spørgsmål til Camp Century Som en reaktion på det intetsigende svar, som Udenrigsministeren i sidste uge fremsendte

Læs mere

Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni. Vejledning indførsel af biler

Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni. Vejledning indførsel af biler Namminersornerullutik Oqartussat Grønlands Hjemmestyre Akileraartarnermut Pisortaqarfik Skattedirektoratet Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni Vejledning indførsel af biler 26. marts 2007 Ilitsersuut Biilinik

Læs mere

Nutaarsiassaaleqiffik qaangiuppoq (IB) Aasaanera nutaarsiassaaleqiffiusartuuvoq. Inuit sulinngiffeqartarput, sorpassuit uninngasarput aamma naalakkersuinermik suliallit akornanni. Taamaammat nutaarsiassani

Læs mere

Akiitsut amerligaluttuinnarput Namminermini tamanna tupinnanngilaq aamma tupinnartuliaanngilaq, aasit taamatut innuttaasut tassa pisuupput, uanga qujaannarpunga aamma tigorusunngilara pisuutitaaneq manna

Læs mere

kujataamlu Q-offset Udfører alt arbejde inden for: Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS

kujataamlu Q-offset Udfører alt arbejde inden for: Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Maani illoqarfimmi avatangiisinut tunngasut qanoq iliuuseqarfigineqarnissaannut soqutiginninnernut qujanaq. Kommunimut suaarutigisat akissuteqarfiginiassarissavara.

Læs mere

Dundas, Avatangiisinik mingutsitsinnginnissamut suliniutit

Dundas, Avatangiisinik mingutsitsinnginnissamut suliniutit Departementet for Boliger, Natur og Miljø Dundas, Avatangiisinik mingutsitsinnginnissamut suliniutit Avatangiisinik nakkutilliineq pillugu nalunaarusiaq 19.05.2014 ISSORTARFIMMUT 13 POSTBOX 1024 3900 NUUK

Læs mere

EQQARTUUSSISOQARFIK QAASUITSUMI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR QAASUITSUP KREDSRET

EQQARTUUSSISOQARFIK QAASUITSUMI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR QAASUITSUP KREDSRET 1 EQQARTUUSSISOQARFIK QAASUITSUMI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR QAASUITSUP KREDSRET Ulloq 15. december 2014 Eqqartuussisoqarfik Qaasuitsup Ilulissat suliami sul.nr.

Læs mere

Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq

Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa Isumassarsissutissanngorluni oqallissaarutitut saqqummiussaq KANUKOKA-seminar:Samarbejde på børn- og ungeområdet 08-12-2011 1 Oqallissaaraluni saqqummiussap

Læs mere

KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT. Når der er sket et seksuelt overgreb

KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT. Når der er sket et seksuelt overgreb KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Når der er sket et seksuelt overgreb 2 3 KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Paasillugu pasitsaasineqarpalluunniit meerarisaq

Læs mere

ARCTIC HOUSE. Miljø Bæredygtighed Fleksibilitet Individualitet

ARCTIC HOUSE. Miljø Bæredygtighed Fleksibilitet Individualitet ARCTIC HOUSE Miljø Bæredygtighed Fleksibilitet Individualitet Avatangiisit Ikiliartortitsinnginneq Naleqqussarsinnaassuseq Namminerisamik pissuseqarneq 1 ARCTIC HOUSE MILJØ & BÆREDYGTIGHED Avatangiisit

Læs mere

Royal Arctic Line. 58 Ukiaq efterår 2013

Royal Arctic Line. 58 Ukiaq efterår 2013 58 Ukiaq efterår 2013 Imarisai Indhold 03 Siulequt Forord 04 Issittumi imaatigut angalaneq 06 Arktisk sejllads 08 Umiarsualiviup isikkiviginnerpaaffia 10 Havnens bedste udsigt 12 Akisussaassuseqartumik

Læs mere

Oqaasileriffik Sprogsekretariatet

Oqaasileriffik Sprogsekretariatet 1 Oqaasiliortut ataatsimiinneranni, pingasunngornermi aggustip 12-ianni 2009, nal. 10.00, Ilimmarfimmi Oqaasileriffimmi, imaqarniliaq. Ataatsimiinnermi peqataapput: Stephen Heilmann, Abia Abelsen, Eva

Læs mere

UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013

UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013 UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013 NUNATTA ALLAGAATEQARFIA GRØNLANDS NATIONALARKIV Nunatta Katersugaasivia Allagaateqarfialu Grønlands Nationalmuseum og Arkiv P.O. Box 1090, GL-3900 Nuuk

Læs mere

AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser. Najoqqutassaq pillugu inatsisiliorneq

AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser. Najoqqutassaq pillugu inatsisiliorneq AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser Meeqqat sulisinneqartarneranni ajornerpaatut taaneqartartunik inerteqquteqartitsinissaq aammalu

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 12. Januaari 2014 Nunatta Eqqartuussisuuneqarfianit suliami sul.nr. K 005/15

Læs mere

Inuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Rettevejledning samfundsfag 2014

Inuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Rettevejledning samfundsfag 2014 Inuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Naqqiinissamut ilitsersuutinut atuuttoq. Rettevejledning samfundsfag 2014 Apeqqutit/immikkoortut tamarmik karakterimik annerpaamik nalilerneqarsinnaanngillat.

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 10. oktober 2014 Nunatta Eqqartuusissuuneqarfianit suliami sul.nr. C 013/14

Læs mere

********** Unikkallarneq / Pause **********

********** Unikkallarneq / Pause ********** Inatsisartut Allattoqarfiat 14. april 2012 Bureauet for Inatsisartut 2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************ Imm./pkt. 37-5: Sul. / Beh. 16/5 Nal. 11:00-imiit 12:00-imut akunneq

Læs mere

EQQARTUUSSISOQARFIK SERMERSUUMI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR SERMERSOOQ KREDSRET

EQQARTUUSSISOQARFIK SERMERSUUMI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR SERMERSOOQ KREDSRET EQQARTUUSSISOQARFIK SERMERSUUMI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR SERMERSOOQ KREDSRET Ulloq 27. august 2014 Eqqartuussisoqarfik Sermersuumit suliami sul.nr. SER-NUU-KS-0669-2014

Læs mere

Nr. 52 ukiaq efterår 2011

Nr. 52 ukiaq efterår 2011 Nr. 52 ukiaq efterår 2011 Imarisai Indhold Lars Svankær 03 Siulequt Forord 04 Sapinngisarput tamaat apuunniartarpugut 05 Vi gør hvad vi kan for at nå frem 06 Pissanganeq maannakkut aallartippoq 08 Nerverne

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 10. oktober 2014 Nunatta Eqqartuusissuuneqarfianit suliami sul.nr. C 013/14

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 10. december 2014 Nunatta Eqqartuussisuuneqarfianit suliami sul.nr. K 202/14

Læs mere

Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument

Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut. Ungdomsparlamentets slutdokument Inuusuttut Inatsisartuinit inaarutaasumik nalunaarut Ungdomsparlamentets slutdokument 2013-imi Inuusuttut Inatsisartuisa qulequttatut pingaarnertut sammivaat Oqaatsitigut piginnaasassavut eqqarsaatigalugit

Læs mere

Skal du flytte til Danmark. Danmarkimut nuulerpit? Isumaliuteqarpilluunniit? Eller overvejer du at flytte?

Skal du flytte til Danmark. Danmarkimut nuulerpit? Isumaliuteqarpilluunniit? Eller overvejer du at flytte? Danmarkimut nuulerpit? Isumaliuteqarpilluunniit? Skal du flytte til Danmark Eller overvejer du at flytte? Ilaqutariinnermut Inatsisinillu Atuutsitsinermut Naalakkersuisoqarfik Departementet for Familie

Læs mere

05F 2012-imut ukiumoortumik naatsorsuutit iluarsisat

05F 2012-imut ukiumoortumik naatsorsuutit iluarsisat Kommuneqarfik Sermersooq Borgmesterip Allattoqarfia Borgmestersekretariatet Kommunalbestyrelsip ulloq 26. novembari 2013 ataatsimiinneranit sagsudskrifti Sagsudskrift fra Kommunalbestyrelsesmøde den 26.

Læs mere

KALAALLIT NUNAANNI PINIAGASSAT ALLAANERUSSUTAAT NAPPAATAALLU KIISALU TAAMAANNERANNUT PISSUTAASINNAASUT

KALAALLIT NUNAANNI PINIAGASSAT ALLAANERUSSUTAAT NAPPAATAALLU KIISALU TAAMAANNERANNUT PISSUTAASINNAASUT KALAALLIT NUNAANNI PINIAGASSAT ALLAANERUSSUTAAT NAPPAATAALLU KIISALU TAAMAANNERANNUT PISSUTAASINNAASUT Qitiutillugu: Avanersuaq AU AARHUS UNIVERSITY DCE DANISH CENTRE FOR ENVIRONMENT AND ENERGY KALAALLIT

Læs mere

Kommuneqarfik Sermersooq Borgmesterip Allatseqarfia Borgmestersekretariatet

Kommuneqarfik Sermersooq Borgmesterip Allatseqarfia Borgmestersekretariatet Kommuneqarfik Sermersooq Borgmesterip Allatseqarfia Borgmestersekretariatet Ulloq / Dato : 15. 01. 2014 Brevnr.: 14.11.01.007 Journal nr. 02.02.09 Sull./Sagsbeh.: STUL Tlf.: 367001 Mail:stul@sermersooq.gl

Læs mere

Isumasioqatigiinneq Nuummi pisussaq novembarip 23-ani 24-anilu 2009

Isumasioqatigiinneq Nuummi pisussaq novembarip 23-ani 24-anilu 2009 Najoqqutassaagallartoq Tentativt program Isumasioqatigiinneq Nuummi pisussaq novembarip 23-ani 24-anilu 2009 Kalaallit Nunaanni Inuttut pisinnaatitaaffiit Nunallu inoqqaavisa pisinnaatitaaffii Seminar

Læs mere

Ullut ataatsimiiffiusut 30-iat, sisamanngorneq 28. maj 2015, nal. 13:00 30. mødedag, torsdag den 28. maj 2015, kl. 13:00

Ullut ataatsimiiffiusut 30-iat, sisamanngorneq 28. maj 2015, nal. 13:00 30. mødedag, torsdag den 28. maj 2015, kl. 13:00 Inatsisartut Allattoqarfiat 28. maj 2015 Bureau for Inatsisartut 2015-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2015 ************* Imm./Punkt 2. Ullormut oqaluuserisassanut nassuiaat. Redegørelse for

Læs mere

Una ilitsersuut inunnut Kalaallit Nunaanni sulerusuttunut imaluunniit sulinissaq siunertaralugu Kalaallit Nunaannee-reersunut saaffiginnittuuvoq.

Una ilitsersuut inunnut Kalaallit Nunaanni sulerusuttunut imaluunniit sulinissaq siunertaralugu Kalaallit Nunaannee-reersunut saaffiginnittuuvoq. Aningaasaqarnermut Akileraartarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Finanser og Skatter Akileraartarnermut Aqutsisoqarfik Skattestyrelsen Pensionisiaqartitsivinnut Kalaallit Nunaata avataaniittunut

Læs mere

QAASUITSUP KOMMUNIA. Tamanut nalunaarutigineqartoq ulloq 10.05.2010 Offentligt bekendtgjort den 10.05.2010. Tapiliut nr. 43 Tillæg nr.

QAASUITSUP KOMMUNIA. Tamanut nalunaarutigineqartoq ulloq 10.05.2010 Offentligt bekendtgjort den 10.05.2010. Tapiliut nr. 43 Tillæg nr. QAASUITSUP KOMMUNIA Tamanut nalunaarutigineqartoq ulloq 10.05.2010 Offentligt bekendtgjort den 10.05.2010 Tapiliut nr. 43 Ilulissanut Kommunip Pilersaarutaa 1994-2004 tapiliutit ilanngullugit Tillæg nr.43

Læs mere

********** Unikkallarneq / Pause **********

********** Unikkallarneq / Pause ********** Inatsisartut Allattoqarfiat 26. april 2012 Bureauet for Inatsisartut 2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************ Imm./pkt. 37-5: Sul. / Beh. 16/5 Nal. 11:00-imiit 12:00-imut akunneq

Læs mere

Royal Arctic Line. 57 Upernaaq Forår 2013

Royal Arctic Line. 57 Upernaaq Forår 2013 Royal Arctic Line 57 Upernaaq Forår 2013 Imarisai Indhold 03 Siulequt Forord 04 Containerit nunatsinnut tulluarsakkat 05 Containere bygget til grønlandske forhold 06 Umiarsuarmi isumannaatsumi unnuakkut

Læs mere

For dansk - vend rapporten om

For dansk - vend rapporten om For dansk - vend rapporten om Imai Siulequt 5 Eqikkaaneq 6 Siulequt 9 Timikkut piginnaanerit nassuiarneri Aalassarissusermik piginnaanerit 11 11 Sianiutitigut piginnaanerit 11 Eqqarsarsinnaaneq 14 Piginnaaneqarnermut

Læs mere

INATSISARTUT OG DEMOKRATI

INATSISARTUT OG DEMOKRATI INATSISARTUT OG DEMOKRATI Om parlamentarisk demokrati i Grønland for børn Se denne historie som film: www.ina.gl/boern Udgivet af Bureau for Inatsisartut Januar 2015 Tegninger: Christian Rex, Deluxus Studio

Læs mere

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat

Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Pingasunngorneq, oktobarip 8-anni 2014, nal.13.00 Oqaasileriffimmi. Peqataasut: Carl Chr.Olsen, Eva M.Thomassen aamma Katti Frederiksen. Peqataasinnaanatik nalunaartut: Stephen

Læs mere

SERMERSUUP EQQARTUUSSIVIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA

SERMERSUUP EQQARTUUSSIVIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA SERMERSUUP EQQARTUUSSIVIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA Bilag K-10 Ulloq 30. aggusti 2014 Ittoqqortoormiit Eqqartuussivianit suliami suliassat allattorsimaffiini no. SER-ILL-KS 0031-2014

Læs mere

2012-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2012 ************

2012-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2012 ************ Inatsisartut Allattoqarfiat 9. oktober 2012 Bureau for Inatsisartut 2012-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2012 ************ Imm./Punkt 155. Siull. / 1. beh. 6/11 Nunatsinni avatangiisinut aningaasaateqarfimmik

Læs mere

Høringssvar er oversat fra dansk til grønlandsk

Høringssvar er oversat fra dansk til grønlandsk Høringssvar er oversat fra dansk til grønlandsk Sendt: 24. oktober 2012 15:02 Til: Officiel post til Bureau of Minerals and Petroleum Emne: Høringssvar vedr. London Mining Til Råstofdirektoratet Venligst

Læs mere

Kvalitets-rapport for skoler / skoleåret 2013/14. Kulusumi Alivarpi. Atuarfiup aqqa /skolens navn 986973, 986975, kulusumi.alivarpi@attat.

Kvalitets-rapport for skoler / skoleåret 2013/14. Kulusumi Alivarpi. Atuarfiup aqqa /skolens navn 986973, 986975, kulusumi.alivarpi@attat. Kulusumi Alivarpi Atuarfiup aqqa /skolens navn 986973, 986975, kulusumi.alivarpi@attat.gl Atuarfiup/skolens telefonnr., faxnr. og e-mailadresse 3915 Kulusuk Atuarfiup/skolens postadresse Kulusuk Illoqarfik/By

Læs mere

Kapitali 1. AALLAQQAASIUT

Kapitali 1. AALLAQQAASIUT Kapitali 1. AALLAQQAASIUT Peqqinnissakkut Nakkutilliisoqarfiup inatsisitigut tunngavissarisaa tassaavoq Peqqinnissaqarfiup aqunneqarnissaa aaqqissugaanissaalu pillugit Inatsisartut Peqqussutaat nr. 3,

Læs mere

AEU-eksaminer ved Susanne Møller AUE-mi misilitsitsinissat tunngavigalugit malittarisassat eqqartorpai, allaganngorlugit nassiunneqartartut aamma.

AEU-eksaminer ved Susanne Møller AUE-mi misilitsitsinissat tunngavigalugit malittarisassat eqqartorpai, allaganngorlugit nassiunneqartartut aamma. Inuussutissarsiornermut Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Erhverv og Arbejdsmarked Piareersarfinni aqutsisut/centerledere Simon Lennert, Kanukoka Susanne Møller, AEU Ulla Broberg,

Læs mere

Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV

Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV Vedtaget på generalforsamlingen Ataatsimeersuarnermi akuersissutigineqarpoq 13. maj 1997 13. maj 1997 Med ændringer 19. maj 1998 Allannguuteqartinneqarlutik

Læs mere

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd Kangia/kitaa vest/øst Adolf Holm 491160 ado@ia.gl ado.ia.gl Nunarput nutaaq ataatsimoorneq nutaaq Kitaani Kangianilu Inuit Ataqatigiit Nuummi februarip 23-niit

Læs mere

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET NUNATTA EQQARTUUSSISUUNEQARFIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 9. januar 2015 Nunatta Eqqartuussisuuneqarfianit suliami sul.all.no. K

Læs mere

K E N D E L S E. X Kommunes afgørelse ændres, således at du har krav på betaling af din el-restance: 4.467 kr.

K E N D E L S E. X Kommunes afgørelse ændres, således at du har krav på betaling af din el-restance: 4.467 kr. NAMMINERSORNERULLUTIK OQARTUSSAT GRØNLANDS HJEMMESTYRE Isumaginninnermi Naammagittaalliuuteqartarfik Det Sociale Ankenævn Sags nr. 40.72.03 xxxx Postboks 689 3900 Nuuk Tlf. (+299) 34 50 00 Fax (+299) 32

Læs mere

Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015

Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015 Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015 Fællesforeningen INUIT årsberetning 2015 Ukiumoortumik nalunaarut Ataatsimeersuarneq 2015: Ukiumoortumik ataatsimeersuarneq pivoq

Læs mere

Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit

Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit Saqqummersitamik sammisaqarneq meeqqat atuarfianni meeqqanut angilaartunut angajullernullu atuartitsissutini inuiaqatigiilerinermi

Læs mere

Kalaallit Nunaata Radioa 1. Kalaallit Nunaata Radioa. Ukiumoortumik nalunaarut 2005

Kalaallit Nunaata Radioa 1. Kalaallit Nunaata Radioa. Ukiumoortumik nalunaarut 2005 Kalaallit Nunaata Radioa 1 Kalaallit Nunaata Radioa Ukiumoortumik nalunaarut 2005 Kalaallit Nunaata Radioa 2 Imai Qupp. Suliffeqarfik pillugu paasissutissat 3 Pisortat nalunaarusiaat 4 Siulersuisut pisortaanerullu

Læs mere

aurora GA In the eye of the climate change-mi Allaaserisaq qupperneq 22-mi GA In the eye of the climate change Se reportagen side 24

aurora GA In the eye of the climate change-mi Allaaserisaq qupperneq 22-mi GA In the eye of the climate change Se reportagen side 24 aurora Sulisitsisut Grønlands Arbejdsgiverforening nyhedsbrev nr. 6 APR. 2010 GA In the eye of the climate change-mi Allaaserisaq qupperneq 22-mi Eqqumiitsualiortoq Inuk Silis Høegh Københavnimi silaannaq

Læs mere

Rapporten indeholder de punkter der kræves. Nalunaarusiami imarisassat piumasarineqartut allaaserineqarput

Rapporten indeholder de punkter der kræves. Nalunaarusiami imarisassat piumasarineqartut allaaserineqarput Forkortet beskrivelse af VVM rapportens tilblivelse set med DCE s og Naturinstituttets øjne Avatangiisinut sunniutaasussanik nalilersuinerup suliarineqarnera pillugu DCEmit aamma Pinngortitaleriffimmit

Læs mere

Ateq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse

Ateq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse Kalaallit Nunaanni ilinniagaqarnissamik qinnuteqaat aamma ilinniagaqarnersiuteqarnissamik qinnuteqaat Ansøgning om uddannelse i Grønland og ansøgning om uddannelsesstøtte Namminermut paasissutissat / Personlige

Læs mere

Ineqarneq pillugu Maalaaruteqartarfiup 2007-imut ukiumoortumik nalunaarusiaa

Ineqarneq pillugu Maalaaruteqartarfiup 2007-imut ukiumoortumik nalunaarusiaa Ineqarneq pillugu Maalaaruteqartarfiup 2007-imut ukiumoortumik nalunaarusiaa Boligklagenævnets Årsberetning for 2007 Imai Qupp. Siulequt............................... 4 Ineqarneq pillugu Maalaaruteqartarfik

Læs mere

Ateq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse

Ateq / Fornavn Telefoni nalinginnaasoq / Fastnettelefon. Kinguliaqut / Efternavn. Najuqaq / Adresse Kalaallit Nunaanni ilinniagaqarnissamik qinnuteqaat aamma ilinniagaqarnersiuteqarnissamik qinnuteqaat Ansøgning om uddannelse i Grønland og ansøgning om uddannelsesstøtte Namminermut paasissutissat / Personlige

Læs mere

Kalaallit Nunaata Radioa. Ukiumoortumik nalunaarut 2004

Kalaallit Nunaata Radioa. Ukiumoortumik nalunaarut 2004 Kalaallit Nunaata Radioa Ukiumoortumik nalunaarut 2004 Kalaallit Nunaata Radioa Imai Suliffeqarfik pillugu paasissutissat 1 Pisortat nalunaarusiaat 2 Siulersuisut pisortaanerullu oqaaseqaataat 13 Kukkunersiuisut

Læs mere

Imigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit

Imigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutit Timinni assigiinngitsunik imigassartoruit ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutit

Læs mere

KALAALLIT NUNAATA EQQARTUUSSISUUNEQARFIATA EQQARTUUSSUTINUT ALLATTUIFFIIT ASSILINEQARNERAT UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET

KALAALLIT NUNAATA EQQARTUUSSISUUNEQARFIATA EQQARTUUSSUTINUT ALLATTUIFFIIT ASSILINEQARNERAT UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET KALAALLIT NUNAATA EQQARTUUSSISUUNEQARFIATA EQQARTUUSSUTINUT ALLATTUIFFIIT ASSILINEQARNERAT UDSKRIFT AF DOMBOGEN FOR GRØNLANDS LANDSRET Ulloq 5. decembari 2014 Kalaallit Nunaata Eqqartuussisuuneqarfianit

Læs mere

Kontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk. www.mejlbyefterskole.

Kontakt. Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk. www.mejlbyefterskole. 1 Kontakt Mejlby Efterskole Smorupvej 1-3, Mejlby 9610 Nørager Telefon 98 65 11 55 Fax 98 65 11 58 kontor@mejlby-eft.dk Forstander: Gyrite Andersen gyrite.andersen2@mejlby-eft.dk Viceforstander: Jørn Frank

Læs mere

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd

Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd kujataa syd Aqqaluaq Egede Narsaq 226976 aqqaluaq@ia.gl aqqaluaq.ia.gl Bena Olsen Nanortalik 490218 613978 bena@ia.gl bena.ia.gl Kujataani Inuit Ataqatigiit

Læs mere

ISUMAQATIGIISSUTIT PITSAASUT

ISUMAQATIGIISSUTIT PITSAASUT ISUMAQATIGIISSUTIT PITSAASUT - atuagaavoq ileqqut peqqinnartut pillugit ilaquttannik ikinngutinnillu isumaqatigiissuteqarfigisinnaasara SUNDE AFTALER - er en bog, hvor jeg kan lave aftaler med min familie

Læs mere

NAALAKKERSUISUT. Uunga Tillie Martinussen, Demokraatit Inatsisartunut ilaasortaq

NAALAKKERSUISUT. Uunga Tillie Martinussen, Demokraatit Inatsisartunut ilaasortaq Peqqissutsimut Naalakkersuisoqarllk Departementet for Sundhed NAALAKKERSUISUT GOVERNMENT OF GREEN LAND Uunga Tillie Martinussen, Demokraatit Inatsisartunut ilaasortaq Allakkatigut akissut 37 naapertorlugu

Læs mere

2. Naalakkersuisunut ilaasortat Naalakkersuisunut ilaasortat tamanna kissaatigunikku akeqanngitsumik oqarasuaateqartinneqassapput.

2. Naalakkersuisunut ilaasortat Naalakkersuisunut ilaasortat tamanna kissaatigunikku akeqanngitsumik oqarasuaateqartinneqassapput. Namminersornerullutik Oqartussat Naalakkersuisut Allattoqarfiat Aqutsinermut Allattoqarfik J.nr. 21.16+1999 Ulloq 18. januar 1999 Qitiusumik allattoqarfimmi oqarasuaatit angallattakkat angerlarsimaffimmilu

Læs mere

Nuna tamakkerlugu ilitsersuisarfik Center for National Vejledning

Nuna tamakkerlugu ilitsersuisarfik Center for National Vejledning Nuna tamakkerlugu ilitsersuisarfik Center for National Vejledning Ikaarsaarfimmi aqqutissiuussineq Overgangsvejledning Oplæg udarbejdet af: Cand. Mag. Kistâra Motzfeldt Vahl, Vejleder i center for national

Læs mere

Pensionisiaqartitsivinnut nunani allaniittunut akiliutit akileraaruserneqartarnerat pillugu ilisimatitsissut

Pensionisiaqartitsivinnut nunani allaniittunut akiliutit akileraaruserneqartarnerat pillugu ilisimatitsissut Aningaasaqarnermut Akileraartarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Finanser og Skatter Akileraartarnermut Aqutsisoqarfik Skattestyrelsen Pensionisiaqartitsivinnut nunani allaniittunut akiliutit

Læs mere

airgreenland.gl TIMMISARTUNIK ILUARSAASARTOQ FLYMEKANIKER

airgreenland.gl TIMMISARTUNIK ILUARSAASARTOQ FLYMEKANIKER airgreenland.gl TIMMISARTUNIK ILUARSAASARTOQ FLYMEKANIKER 2 Air Greenland-imi timmisartunik iluarsaasartutut ilinniarsinnaavutit. Suliffik pissanganartuuvoq periarfissarpassualik tamatigoortunillu suliassaqarfiusoq.

Læs mere

Pisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger. Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Ilulissat 24.

Pisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger. Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Ilulissat 24. Pisortat ingerlatsivii inissiallu Institutioner og boliger Ineqarnermut Naalakkersuisoq Siverth K. Heilmann Ilulissat 24. maj 2014 Nuna tamakkerlugu sanaartortoqassaaq Byggeriet skal spredes over hele

Læs mere

Ullut ataatsimiiffiusut 28-iat, pingasunngorneq decemberip aappaat 2015, nal. 11:00 28. mødedag, onsdag den 2. december 2015, kl.

Ullut ataatsimiiffiusut 28-iat, pingasunngorneq decemberip aappaat 2015, nal. 11:00 28. mødedag, onsdag den 2. december 2015, kl. Inatsisartut Allattoqarfiat 1. september 2015 Bureauet for Inatsisartut 2015-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2015 ************* Imm./pkt. 37-5: Nal. 11:00-imiit 12:00-imut akunneq apeqquteqarfissaq.

Læs mere

EQQARTUUSSISOQARFIK QEQQATA EQQARTUUSSISUT SULIAANNIK ALLASSIMAFFIUP ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR QEQQATA KREDSRET

EQQARTUUSSISOQARFIK QEQQATA EQQARTUUSSISUT SULIAANNIK ALLASSIMAFFIUP ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR QEQQATA KREDSRET 10 EQQARTUUSSISOQARFIK QEQQATA EQQARTUUSSISUT SULIAANNIK ALLASSIMAFFIUP ASSILINEQARNERA UDSKRIFT AF RETSBOGEN FOR QEQQATA KREDSRET Den 16. september 2014 kl. 09.00 holdt Qeqqata Kredsret i Maniitsoq offentligt

Læs mere

Ineriartorneq, atugarissaarneq naleqartitallu

Ineriartorneq, atugarissaarneq naleqartitallu Ineriartorneq, atugarissaarneq naleqartitallu Danmark-ip 2015-mi Nunani Avannarlerni Ministerit Siunnersuisooqatigiivini siulitaasuutitaqarnissaanni suliniutissanut najoqqutassiaq 2 ineriartorneq, atugarissaarneq

Læs mere

Pinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn

Pinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn Pinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn Pinnguartarfiit pinngortitap nammineq pilersitai meeqqanut tamanut Qisuit pitsassuit Immikkut qisuit toqqarsimavagut sibirisk

Læs mere

Dias nummer 3. KV CfNV3 Billede taget fra www.google.dk Kiistara Vahl Center for National Vejledning; 21-05-2015

Dias nummer 3. KV CfNV3 Billede taget fra www.google.dk Kiistara Vahl Center for National Vejledning; 21-05-2015 Nuna tamakkerlugu ilitsersuisarfik Center for National Vejledning Ikaarsaarfimmi aqqutissiuussineq Overgangsvejledning Oplæg udarbejdet af: Cand. Mag. Kistâra Motzfeldt Vahl, Vejleder i center for national

Læs mere

Kujataani saarullinniartoqarsinnaalissaaq Der åbnes for torskefiskeri i Sydgrønland Tusagassiorfinnut nalunaarut Naalakkersuisut immikkut akuersissuteqarlutik kujataata avataani apriilip 1-anit maajip

Læs mere

kalaallit danmarkimi najugallit kisitsisitigut paassissutissat pillugit quppersagaq

kalaallit danmarkimi najugallit kisitsisitigut paassissutissat pillugit quppersagaq atlantikup avannaani suleqatigiit The North Atlantic Group in the Danish Parliament Den Nordatlantiske Gruppe i Folketinget Norðuratlantsbólkurin á Fólkatingi kalaallit danmarkimi najugallit kisitsisitigut

Læs mere

Inuttut alloriarneq annertooq Allattoq: Kirstine Kreutzmann Imminut nalikitsutut isigineq, ajortussarsiorneq, kukkunersiuineq, tatiginnginneq, nalornineq, inuunermilu nuanniilliuuteqartuarneq. Soormi kinaassuserput

Læs mere

Valgbog for valgbestyrelse ved valg til Inatsisartut. Inatsisartunut qinersinermi, qinersinermi siulersuisunut allattaavik 1 / 18.

Valgbog for valgbestyrelse ved valg til Inatsisartut. Inatsisartunut qinersinermi, qinersinermi siulersuisunut allattaavik 1 / 18. Kommuni / Kommune Inatsisartunut qinersinermi allattaavik: Valgbog ved den: Ulloq qinersivik / Valgdato Inatsisartunut qinersinermi, 1 / 18 I. Qinersinermi siulersuisut taaguinermilu siulersuisut I. Valgbestyrelse

Læs mere

QAASUITSUP KOMMUNIA. Tamanut nalunaarutigineqartoq ulloq 05.08.2013 Offentligt bekendtgjort den 05.08.2013

QAASUITSUP KOMMUNIA. Tamanut nalunaarutigineqartoq ulloq 05.08.2013 Offentligt bekendtgjort den 05.08.2013 QAASUITSUP KOMMUNIA Tamanut nalunaarutigineqartoq ulloq 05.08.2013 Offentligt bekendtgjort den 05.08.2013 Tapiliut nr. 40 Ilulissat Kommunip Pilersaarutaa 1994-2004 tapiliutit ilanngullugit Tillæg nr.

Læs mere

KPT ILU 1200-C17.4 Ilulissani illoqarfiup Qeqqa Fredericiap Aqq., Ilulissat. Ilulissat Bymidte Fredericiap Aqq., Ilulissat ILU 1200-C17.

KPT ILU 1200-C17.4 Ilulissani illoqarfiup Qeqqa Fredericiap Aqq., Ilulissat. Ilulissat Bymidte Fredericiap Aqq., Ilulissat ILU 1200-C17. KPT Ilulissani illoqarfiup Qeqqa Fredericiap Aqq., Ilulissat Qaasuitsup Kommuniani kommunimut pilersaarutip 2014-26-p tapiata normua 14. Immikkoortortaq pillugu pilersaarut imm. 1200-C17.4. Ilulissani

Læs mere