Tekst Rotary Norden

Transkript

1 Nr. 4. juni. 2009

2 Tekst 2 Nummer Rotary Norden

3 Huvudredaktör/Ansvarig utgivare Håkan Nordqvist Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S Sundsvall tel: , e-post: Norge Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak tel: , mobil: e-post: Suomi/Finland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI Helsingfors mobil: e-post: hakan.nordqvist@welho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: , e-post: rotary@mail.dk Island Markús Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: , mobil: e-post: markusoa@thjodmenning.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Norge och Island huvudadministrator Jan Spjeldnæs, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: , mobil: e-post: j-spjel@online.no Sverige Lars Pettersson, Krongatan 2, S Eskilstuna tel , mobil: e-post: lars.e-tuna@telia.com Suomi/Finland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI Kauhajoki mobil: e-post: timoka@kauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: , e-post: emil.erna@profibermail.dk Styrelse Styrelsens ordförande Rune Andersson Badstugränd 1, S Hudiksvall, tel: tel mobil: , e-post: andevo@telia.com Styrelsemedlemmar Jan Spjeldnæs, Håkan Nordqvist, Per Høyen Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: , e-post: inar@mail.dk Utgivare De 29 nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI Vanda, ISSN , tel: mobil: Sanna Helenius: e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi Annonser Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, Lidingö tel: fax Mobil , e-post: larsfalk@ageradirekt.nu Suomi/Finland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, adress ovan Danmark Emil Christensen, adress ovan Norge och Island Jan Spjeldnæs, adress ovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder levereras som obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 1600 x 1200 pixels. Nr 5/2009 når läsarna 7/8, redaktionell deadline 3/7 Nummer 4 juni - Rotary Norden - Utgivningsdag Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary International. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den internationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Nr. 4. juni-juli Norden i morgen I denne utgaven av RN tar vi opp et tema som angår ikke bare våre fem nordiske land, men som er av stigende geopolitisk interesse. Oppmerksomheten rundt de arktiske områder er økende. Naturressursene venter på å bli utforsket, kanskje også på å bli utnyttet. Interessene er kryssende. For våre land kommer det sikkerhetspolitiske i tillegg. Det er mer som knytter våre land sammen enn som skiller oss. Sammen kan vi være en sterk aktør i det store internasjonale spill. Stoltenberg-rapporten, som vi kort presenterer denne gang, trekker opp visjoner på mange felt. Her tenkes både nytt og langsiktig. Nordisk Råd er ikke verdens mest handlekraftige forsamling i dag. Men vi bør alle engasjere oss i Norden-tenkning, og ikke glemme at fremskritt begynner med uenighet. (Foto: Scanpix) Ledare Øystein Øystå 4 Nordiskt 4 Forsvarssamarbejde Rotary International Rotary Fellowships 6 Tema Försvaret i Norden 8 Landssidor Sverige 12 Norge 26 Finland 30 Danmark 38 Island 46 Debatt Debatt och PHF 48 RI:s Agenda Dong Kurn Lee Jonathan Majiyagbe 50 Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland, Danmark och Island genom klubbsekreteraren, i Sverige genom klubbens medlemsregisteransvarige, i Danmark även direkt i medlemsregistret genom Nummer Rotary Norden 3 Innehåll

4 Ledare Om å flyve i flokk I sin humoristiske film Ra-ta-ta fra 1950-årene forteller Povel Ramel om en av sine forfedre som var signalblåser i den svenske armé, at han blåste et hornsignal på feil tidspunkt, og dermed forlenget tredveårskrigen med 29 år. Vi kan spøke med tidligere ufred her i Norden. Men også vi har såmenn vært et blodig hjørne av kloden. Kongelige ambisjoner, hensynsløse feltherrer, europeiske stormaktinteresser, okkupasjon. Er det egentlig så lenge siden Den store nordiske krig i historiens perspektiv? Men vi lever heldigvis under en annen nordisk himmel. De mødtes atter...skønt Vingens Fjer bar stænk af størknet Blod, skriver Hans Hartvig Seedorff Pedersen i sitt dikt Svanerne fra Norden. Den menneskelige hukommelse er kort, og det er for mange en selvfølge at vi her nord står sammen om det meste. Det er mye mer som samler oss enn som skiller. Island og Finland behandles særskilt i dette nummeret. Og Norges utenrikspolitiske altmuligmann Thorvald Stoltenberg har satt ord på en rekke av morgendagens utfordringer i nordisk og dermed også arktisk perspektiv. Interessen for samarbeid synes økende. Medlemskap i EU og NATO utgjør ingen vesentlige hindring for dette. Debatten vil fortsette, ja, den vil aldri opphøre. Nye problemer dukker nok opp. Det blir spennende å se hva som praktisk kommer ut av utenriksministermøtet i Island i juni, etter at våre fem land i ro og mak har fått studere de temaer for samarbeid Stoltenberg har løftet frem. Island indgår tættere forsvarssamarbejde med Danmark og Norge Island står i dag uden en permanent militær tilstedeværelse efter at amerikanerne med sine F-15-kampfly trak sig ud og forlod Keflavik basen syd fra Reykjavik og afsluttede derved i septemer 2006 sit direkte militære engagement i Island. For 60 år siden var Island et af de stiftende medlemmer i NATO. Da Island ville afstå fra at opbygge egen militærstyrke af både politiske og financielle grunde, indgik Island en forsvarsaftale med USA. Efter amerikanernes tilbagetrækning fik Danmark og Norge, i lighed med flere af Islands naboer indenfor NATO, en anmodning fra den islandske regering om et tættere bilaterelt sikkerhedspolitisk samarbejde. For Danmark og Norges vedkommende resulterede dette i at landenes øget stabilitet og forudsigelighed i nord, og aftalen må anses som et led i regeringens nordområdestrategi. Aftalene indebærer ikke nogen form for bilaterel sikkerhedsgaranti. Islands sikkerhedsbehov dækkes fortsatt af USAs bilaterale forsvarsaftale med Island og NATOs sikkerhedsgarantier. Hovedelementerne er sikkerhedsog forsvarspolitisk samarbejde, men også samarbejde om civil beredskab, overvågning af søtrafik og eftersøgnings- og redningstjeneste. Aftalen omfatter sikkerhedspolitiske konsultationer, mere regelmæssig kontakt mellem politi- og sikkerhedsmyndigheder, samt bidrag til uddannelse og træning af islandsk personel indenfor luftovervågning og ledelse. Den indgående praktiske udførelse af 4 Naar Stormen jager gennem Birk og Graner og Taagen dæmper Klokkebøjens Klemt, da mødes de igen, de lyse Svaner... da seiler som et Lystegn over Jorden fem frie Fugle...Svanerne fra Norden. Panegyrisk? Jada. Men poetisk. En dikters visjon. Nummer Rotary Norden Øystein Øystå norsk redaktør og temakoordinator Nordens olika val i unions-, finans- och försvarsfrågor ger oss förstås fördelen av att ha ett finger med i varje paj Hensigten med Northern Viking øvelserne fra Keflavik er at træne flybesætninger og støttepersonel i operationer, samt samarbejdsformer og procedure med andre udenlandske enheder. Foto: Tor Arne Hammervik, Luftforsvaret. udenrigsministre underskrev to adskilte samarbejdsaftaler med sin islandske kollega for to år siden. Ved signaturen af aftalen mellem Island og Norge forklarede den norske udenrigsminister Jonas Gahr Støre: Dette betyder et udvidet samarbejde med Island i fredstid, og er af stor betydning og gensidig nytte mellem to nordiske naboer og NATO-allierede. Norge og Island har fælles interesser i aftalen med Norge var den norske militærdeltagelse i øvelsen Northern Viking som fandt sted i Island i juli måned 2007 og igen i august Norges deltagelse i øvelsen faldt i tråd med aftalen om udviklingen af samarbejde indenfor sikkerhedssektoren. Ved siden af Island som værtsnation deltog styrker fra Norge, Canada, USA, Danmark, Italien og Storbritannien. Norge bidrog med F-16 kampfly, P-3

5 Orion overvågningsfly og specialstyrker. Sammen med islandsk specialpoliti drev de fællestræning med specialstyrker fra Danmark og Latvia. I øvelsen Northern Viking deltog Norge med 76 officerer og civile. Fire F-16 jagerfly fra det danske Flyevåbens station i Skrydstrup i Sønderjylland samt et C-130 Hercules transportfly og 52 miltær personale ankom i Keflavik den 9. marts 2009 for at tage op air policing i Islands luftrum og over havsområderne omkring landet. Den danske mission varede tre uger, bestående af ISLAPS (Iceland Air Policing and Surveillance Danish Detachment) en enhed sammensat af personel fra tre af Flyvevåbnets enheder; Fighter Wing Skrydstrup, Air Control Wing og Combat Support Wing. Flyvevåbnets nyhedsbreve fra sidste marts og april måned har en omfattende dækning af missionen med interessante oplysninger om detajlerne. Det var bestemt, at ISLAPS skulle være på Island i tiden frem til starten af april 2009 med henblik på at gennemføre de vigtige opgaver; luftrumsovervågning og afvisningsoperationer i luftrummet over og omkring Island. Det danske detachment skulle løfte samme opgave i Island, som Flyvevåbnet siden årsskiftet har varetaget i det baltiske luftrum. Ved afskedsceremonien i Skrydstrup påpegede Chefen for Flyvertaktisk Kommando, Stig Østergaard Nielsen, at der måske ikke var den store fjendtlige trussel mod mandskabet og flyene på Island, men at de dog ikke skulle tage for let på opgaven. Det er ikke hverdagskost at have kampfly over Nordatlanten. Klimaet kan være barskt, men med omtanke og god planlægning kan der fremadrettet bygges videre på erfaringerne fra Island. Jeg tror næppe det er sidste gang, danske kampfly vil operere i det miljø, sagde han. For at være medlem af NATO skal et land kunne hævde sin suverænitet i luften, men Island råder ikke over jagerfly til at kunne afvise uvelkomne fly. Derfor hjælper de øvrige NATO-lande og heriblandt altså Danmark med til at løfte opgaven. Onsdag den 25. marts havde det danske beredskab på Island to russiske militære fly af typen Bear på radarskopet. Med kort varsel var danske jagerpiloter fra Keflavik-basen på vingerne og mødte russerne tæt ved Islands territorialluftrum. Både radarmandskabet og F16-piloterne er kendt med lignende operationer i Danmark, når bjørnen har nærmet sig dansk luftrum. De kan det på fingrene, og dét at opdage flyene og flyve frem til målet er ikke anderledes ved Island end omkring Danmark. Med i den danske ISLAPS mission i Keflavík var to estiske fighter controllers som normalt ser russernes fly på radarscopet, når de flyver øst for de baltiske lande. Bearflyene med den russiske stjerne på haleplanet vendte næsen mod nord cirka 100 Operativt samspil: Norsk F-16 og P-3C Orion på opdrag over islandsk luftrum. Foto: Det norske Luftforsvar. kilometer nordøst for Island og fløj mod deres lange hjemtur til deres base på Kolahalvøen. Men inden russerne sagde helt farvel, fløj F16 erne op på siden af flyene for at identificere og fotografere dem. De danske jagerfly returnerede og landede rutinemæssigt inden for en time i Keflavik. For første gang nogensinde blev der vedtaget en forsvarslov på Island. Det skete så sent som i april Med loven blev Varnarmálastofnun, som IDA hedder på islandsk, nedsat. Iceland Defence Agency (IDA) er ikke et militært apparat i traditionel forstand, men et operativt bindeled mellem den islandske regering og NATO. Den nye organisation skulle varetage landets forsvarsmæssige interesser. Rent operativt er radarovervågningen af luftrummet det største hjemlige bidrag. Drift og vedligehold af bygninger, startbaner og kontroltårn driver IDA også. Dertil kommer efterretningsvirksomhed og security. Men af naturlige årsager er det umuligt at rekruttere og opstille en hær ud af en befolkning på kun indbyggere. Derfor satser Island på en militær nicheproduktion inden for NATO. Blandt andet har islændinge været udsendt som flyveledere, brandkorps og som andre specialister i eksempelvis Afghanistan, ligesom Island er repræsenteret flere steder i NATO-organisationen. Markús Örn Antonsson Nummer Rotary Norden 5 Nordiskt

6 Internationellt Kamratskap, yrken och hobbyn Juni månad betecknas inom Rotary som Fellowship Month. Då markeras betydelsen av de yrkes- och hobbygrupper som förenat rotarianer på grund av yrkesmarkering eller specialintresse. Förteckningen på vidstående sida upptar samtliga nu gällande Fellowships med e-postadress. Kamratskapsgrupperna fungerar självständigt i förhållande till Rotary International med sina egna regler, avgifter och administrativa procedurer. Trots oberoendet följer RI med hur kamratskapsgrupperingarna fungerar och inbegär även information för att försäkra sig om att grupperna är aktiva och att de motsvarar namnet. RI har också specificerat vissa förutsättningar för att registrera grupperingarna. Till dem hör att ett Fellowship bör: Flygning Cykling omfatta endast rotarianer, deras äkta hälfter eller rotaractors arbeta internationellt, varmed avses att aktiva medlemmar från minst tre länder bör ingå utse minst tre administrativa ansvarspersoner främja kommunikationen mellan medlemmarna och stå i regelbunden kontakt med RI Lika barn leka bäst Kamratskaps- och hobbygrupperingarna är naturliga verksamhetsformer för aktiva Paddling rotarianer som genom sitt rotarengagemang kommit att omfatta samma etiska principer och syn på servicearbete. Då ett specialintresse tillkommer blir banden ännu starkare, vilket förklarar de många grupperingar som uppstått. Också nya Fellowships kan bildas av intresserade aktivister. RI medverkar aktivt och ger råd beträffande de bestämmelser som ligger till grund för etableringen. Många av intressegrupperingarna finns till för Scuba-dykning det professionella eller hobbymässiga informationsutbytets egen skull. Vissa av Fellowshipen är också sådana, som samlar sina medlemmar till regelbundna evenemang. Tävlingsverksamhet förekommer i sådana fall där detta är möjligt. Som exempel fungerar denna gång notiserna om golf och tennis nedan. I sitt föregående nummer kunde Rotary Norden rapportera (sida 30) om de skidintresserade rotarianernas tävlingar i Alta Badia. Det handlade om VM för åttonde gången. Golf EM i Turkiet IGFR - International Golfing Fewllowship of Rotarians arrangerade tävlingar om Europamäterskapet i Turkiet i april. Tävlingen gick av stapeln i Belek på golfbanor som designats av legenderna Colin lmontgomery och Nick Faldo. I turneringen deltog cirka 100 spelare från 22 länder. Nästa år arrangeras motsvarande tävling i Schweiz. Mitt på bilden Finlands Asko Männistö, Ylivieska Rk, som hemförde segern i klassen slagspel med hcp. Hans sammanlagda resultat för de två tävlingsdagarna var Nummer Rotary Norden

7 64 alternativ för hobbysugna rotarianer Accountants Amateur Radio Antique Automobiles Automobile and Motorsports Bird Watching Bridge Canoeing Caravanning Chess Computer Users Convention Goers Cricket Curling Cycling Doll Lovers Drug Abuse Prevention Editors and Publishers Egyptology Environment Esperanto Fine Arts and Antiques Fishing Flying Football (Soccer) Go Golf Gourmets Home Exchange Horseback Riding Internet Latin Culture Lawyers License Plate Collecting Literacy Providers Magna Graecia Marathon Running Military Personnel Motorcycling Music Old and Rare Books Parades and Festivals Petanque Physicians Police and Law Enforcement Poultry Industry Pre-Columbian Civilizations Quilters and Fiber Artists Railroads Recreational Vehicles Rotary Global History Rotary Heritage and History Rotary on Stamps Running and Fitness Scouting Scuba Diving Shooting Sports Singles Skiing Tennis Total Quality Management Travel Agents Travel and Hosting Wine Yachting Internationellt Tennis VM i Österrike ITFR International Tennis Fellowship of Rotarians utlyser VM I Rotarytennis. Tävlingarna arrangeras på Colony Club Wien. Som välgörenhetsobjekt för tennisturneringen gäller PolioPlus och Medical Centre Srebrenica. Registrering av tennisspelande rotarianer kan ske avgiftsfritt till ITFR på web-adressen och slutlig anmälan till VM-turneringen riktas sedan till adressen Ansvarig lokaslarrangör för ITFR Österrike är Josef F. Gudenus på jgudenus@perspective.at Nummer Rotary Norden 7

8 Tema Stoltenberg-rapporten godt mottatt: Ny giv for Norden? -Det er ikke mange år siden debatten om Norden virket temmelig død. Men det globale bildet har skiftet, områdene i nord er kommet i fokus, og vi er på ny blitt mer opptatt av oss selv, som rett og rimelig er, sier Thorvald Stoltenberg til RN. -Vi er hverandres bakgård. Og den bør man jo kjenne. Det er nok av oppgaver som kaller på løsninger i fellesskap: klima, miljø, havområder, sikkerhetspolitikk, for å nevne noe. Jeg opplever nå en fornyet interesse for et nordisk samarbeid. Sammen er vi ingen hvemsomhelst, selv i global målestokk! I fjor sommer anmodet Nordens utenriksministre Thorvald Stoltenberg, tidligere Thorvald Stoltenberg Nordens mann. (Foto: Scanpix.) 8 Nummer Rotary Norden norsk forsvars- og utenriksminister og ambassadør, om å utarbeide en rapport om nordisk utenriks- og sikkerhetspolitisk samarbeid, med konkrete forslag, visjoner og vyer. Rapportens 13 punkter innbyr, hver for seg, til nytenkning innenfor nordisk samarbeid. Klima for samarbeid I februar forelå rapporten. Det er lenge siden sist at det legges fram konkrete forslag til hvorledes det nordiske samarbeidet kan utvides i tiårene fremover... For det første rettes oppmerksomhet nå mot nettopp de forholdene der nordisk samarbeid var tabu under den kalde krigen. Da kunne man ikke tale om nordisk forsvars- eller sikkerhetssamarbeid, skriver den norske diplomaten Sverre Jervell. Han peker også på at det akkurat nå åpner seg nye samarbeidsmuligheter. Forslagene i Stoltenberg-rapporten er dels konkrete, dels beregnet på å starte prosesser. Et hovedpoeng, sier Stoltenberg, er dens fleksibilitet. To eller flere land kan slutte seg til punktene mens de øvrige kan komme etter når de finner tiden moden. Rapporten behandler følgende temaer: 1. Felles innsatsenhet for militær og sivil stabilisering, til bruk i stater hvor inter nasjonal tilstedeværelse er ønskelig, 2. Nordisk samarbeid om luftovervåkning over Island, 3. Et nordisk havovervåkningssystem, 4. En maritim innsatsenhet for kystvakt og redning. 5. Et satelittsystem for overvåkning og kommunikasjon innen 2020, 6. Nordisk samarbeid om arktiske spørsmål, 7. Et kompetansenettverk mot digitale angrep, 8. En katastrofeenhet, 9. En etterforskningsenhet for krigsforbrytelser, 10. Samarbeid om utenrikstjenesten, 11. Militært samarbeid om transport, materiell etc, 12. En enhet for oppklaringsoppdrag etc for kystsonen, og 13. En nordisk solidaritetserklæring som forpliktende kan avgjøre reaksjon på ytre angrep eller press mot et nordisk land. Av disse har det siste vakt størst debatt i Norge. Har det forundret Thorvald Stoltenberg? Godt mottatt -Jeg er ikke forbauset over debatten i Norge. Ikke ennå, iallfall. Og reaksjonene i de andre nordiske land har vært omtrent som her hjemme, stort sett positiv. Jeg har, som tidligere antydet, trodd at Norden i grunnen var passé, og at EU hadde overtatt som det viktigste nordiske samarbeidsforum. Men Norden er opptatt av seg selv igjen, heldigvis. Hvorvidt hans rapport vil føre til et mer intimt nordisk samarbeid er for tidlig å si. Den nordiske familie er ikke annerledes enn familier flest. Der finnes gamle motsetninger, konkurranse og sjalusi. Tre maktsentra har øvet påvirkning fra hvert sitt hold og med ulik tyngekraft: England/USA, Kontinentet og Russland Men den nordiske bevissthet våkner, og de eksisterende sikkerhetsregimene representerer intet problem At noen land er med i EU og noen i NATO, mens Sverige er nøytralt, ligger fast og er ikke til hinder for forslagene i rapporten. Hva skjer da videre med den? -Den 9. juni blir den fremlagt for utenriksministrene i Reykjavik. Derfra overtar de nordiske regjeringene. Jeg er så gammel i gamet at jeg vet at når man kommer til det praktiske detaljnivå, da dukker nye problemer opp. Dette kan og vil ta tid. Mange år. Men jeg er nøktern optimist og har tro på Norden. Vi må ordne opp i vårt eget nærområde. I motsatt fall gjør andre det for oss, sier Thorvald Stoltenberg til Rotary Norden. Av Øystein Øystå

9 En lyckad försvarsnedläggning Jens Nilsson, socialdemokrat och kommunalråd sedan 1994 i Östersund, har stor erfarenhet av försvaret och framförallt nedläggning eller bevarande av militära förband. Nu kandiderar han till EU-parlamentet. Östersund hade före 80-talet såväl militärområdesstab för Nedre Norrland med en generalmajor som chef, försvarsområdesstab, flera militära högre skolor, flygflottilj (F4), artilleriregemente (A4) och Jämtlands Fältjägarregemente (I5). När den senaste nedläggningsvågen drog över Sverige var Östersund en av landets största garnisoner. Idag saknar Östersund och Mellannorrland helt militär stationär närvaro. Det första larmet om en regementsnedläggning drabbade artilleri regementet. Men det blev ingen större strid kring det eftersom vi ville stötta universitetstanken i Östersund. Men även om det militära övningsområdet för artilleriet (Grytan) var landets bästa så gällde det att få behålla de militära skolorna och använda regementets lokaler till ett centralt beläget universitetscampus för Mittuniversitetet, säger Jens Nilsson. Redan då gällde det således att gå med på vissa nedläggningar i utbyte mot att andra statliga enheter kunde bevaras på orten och till och med expandera. Östersunds kommunledning var således redan på 90-talet förberedd på att det skulle komma signaler om nedläggningar av militära förband i en nära framtid. Det fanns många indikatorer på det. Berlinmuren föll, Sovjetunionen bröt samman och den förre statsministern Ingvar Carlsson(s) menade utifrån diskussionerna om FN: s framtida roll att nationella insatsstyrkor snarare än territoriella förband skulle komma att styra försvarets framtida inriktning. - Så vi var förberedda när vårt parti år 2000 ändrade partiets militärpolitiska doktrin från neutralitet till alliansfrihet. Vår strategi i Östersund var att vi var det bästa stället i landet att bedriva försvarsutbildningar på enligt det nya konceptet, fortsätter Jens Nilsson. - Vi umgicks med försvarets personal och klargjorde för dem att de måste förmedla till statsmakten att vi var bäst i landet för att bedriva utbildning i enlighet med den nya strategien. Så vi levde nära dem och även om man lade ner förband i övriga landet så skulle vi vara kvar. Nästa nedläggningsomgång kom Förbanden i Östersund var då rätt säkra eftersom de var vana att åka utomlands och tjänstgöra i olika internationella sammanhang. Vi kunde visa att vi var bäst och effektivast i landet. Vi var med på och förstod att det var nödvändigt att skära ner på den militära budgeten mot bakgrund av det förändrade världsläget, men vi sa att vi var bäst och borde vara kvar, fortsätter Jens Nilsson. Jens Nilsson, kommunalråd (s) i Östersund. Många har säkert undrat vad som hände bakom kulisserna eftersom Östersund objektivt sätt med de argument som kommunen framförde verkade ligga bäst till för framtidens verksamheter. Ryktena inom försvaret sade helt enkelt att det fanns för lite gamla Östersundare kring ÖB i försvarsledningen. Så även om siffrorna sa att det var billigast att vara i Östersund så ville försvarsledningen något annat. Då sa dåvarande statsministern Göran Persson att nu måste vi sätta ner foten och då tar vi och lägger ner Östersund, men då lägger vi ner hela Östersund dvs. alla förband och istället får Östersund ett paket med ersättningsjobb, vilket skulle vara bättre för Östersunds framtid än försvaret, säger Jens Nilsson. I debatten efter de militära nedläggningarna har det låtit som om dessa varit en sysselsättningsbefrämjande välsignelse. Bara man lägger ner förband så blomstrar den drabbade orten. Jens Nilsson skrattar åt påståendet. - Det gällde att ligga på och lista ersättningsjobb. I vårt fall så var det dåvarande ministern Ulrika Messing som gjorde ett kanonjobb. Östersund fick 1200 ersättningsjobb och dessutom ett nytt fängelse, säger Jens Nilsson. - Redan efter ett halvt år så såg vi att det blev bättre på jobbsidan, till och med om man jämför med den tid då regementena var kvar, säger Jens Nilsson vidare. Men å andra sidan tillstår han att man aldrig fått ersättningsjobben om regementena varit kvar. Redan före den senaste nedläggningen var Östersund en av de orter i den storleksklassen, kring innevånare, som hade flest statliga jobb. Ganska snart efter utlokaliseringen lades Arbetslivsinstitutet ner i Östersund och landet i övrigt av den borgerliga regeringen. Det kändes som ett svek. Sen har man genomfört rationaliseringar som i Östersunds fall inneburit att flera tidigare verk som Glesbygdsverket, ITPS m.fl. nu sammanförs i ett gemensamt Tillväxtverk med säte i Östersund. Redan på 90-talet började striden för att Mitthögskolan skulle bli universitet och det var menar Jens Nilsson också av avgörande betydelse för lokaliseringen av de högre militära skolorna. Avslutningsvis menar Jens Nilsson att Östersund hade tur i den tidsmässiga timingen. Vid den här tidpunkten pågick en nationell omstrukturering av många stora statlig myndigheter. Försäkringskassan, Ams, Kronofogdemyndigheten gjordes om till nationella myndigheter och då kunde man från Östersunds del peka på olika delar i de nya myndigheterna och begära att dessa lokaliserades till Östersund. Arbetet lokalt skedde i politisk enighet, med ett ansvarsfullt engagemang från medborgarnas sida. - Det viktigaste var trots allt att vi var förberedda och kämpade ända in i kaklet, samtidigt som vi fördubblade näringslivskontoret och två dagar efter regeringens nedläggningsbeslut hade vi en ny kommunal omställningorganisation på plats som i samverkan med försvarsmaktens personal kunde ta sig an den nya verkligheten, avslutar Jens Nilsson. Börje Alström Nummer Rotary Norden 9 Tema

10 Tema Generallöjtnant Ari Puheloinen är medlem av Helsingfors Rotaryklubb. - Informationen om olika samhällssektorer, intressanta föredrag och kontakten med andra yrkesområden är fina saker, speciellt för en militär. Värnplikten en rättighet Värnplikten är en institution i Finland. Runt 70 % av befolkningen, män och kvinnor, äldre och yngre, politisk höger och vänster, står bakom rätten för varje medborgare att försvara sitt land. - Vi har fördelen av att få utbilda varje åldersgrupp till uppgifter som passar var och en av de enskilda värnpliktiga bäst, säger generallöjtnant Ari Puheloinen (57), chef för huvudstaben och från kommendör för Finlands Försvarsmakt. Det är viktigt att vi också kan erbjuda kvinnor möjligheten att frivilligt avtjäna värnplikt. Det är ingen jämlikhetsfråga utan en jämställdhetsfråga, som årligen cirka 400 kvinnor begagnar sig av. Mången kan ju undra hur en amatörarmé skall kunna stå för ett effektivt försvar vid ett professionellt angrepp. - När vi tanker på ett värnpliktsbaserat försvar är det bra att minnas att vi inte talar om 20-åriga rekryter utan om sammansvetsade, välutbildade truppförband bestående av kanske åriga reservister, alla specialister på sina 10 Nummer Rotary Norden egna områden, mogna och omdömesgilla, är general Puheloinens svar. Reservistsystem kan se väldigt olika ut. Vi har ett unikt system där förbanden sammansvetsas genom beväringsutbildning och reservövningar för att fungera i samma sammansättning under åren. En reservistarmén är inte något man stampar ur marken vid plötsligt påkomna kriser. Den skall finnas i välutbildad beredskap. Till det kan vi tillägga att vi också har fördelen att utbilda våra reservister av ungdomar som vid inryckningen till försvarsmakten redan genomgått ett av världens bästa utbildningssystem genom sin skolgång. Yrkesarméer kan inte räkna med att kunna rekrytera alla de bästa talangerna inom varje årsklass. I vissa länder har också en stor personalomsättning vållat problem. Värnplikt i upp till 43 år - Det finländska värnpliktssystemet täcker en period av 43 år. De värnpliktiga rycker i allmänhet in i 20-årsåldern, avtjänar sin värnplikt under 180, 270 eller 362 dagar varefter de kvarstår i reserven. Manskapet till fyllda 50 och officerare och underofficerare till fyllda 60. Det starka stödet för värnplikten kan förvåna - I Finland har vi en historiskt betingad tradition där man vuxit upp med tanken på att vid behov försvara sitt land, säger Ari Puheloinen. Ändå har det alltid varit ganska svårt för civilsamhällen att ta mot soldater som tjänat i krig. Det gäller i både stora och mindre länder. Stormakterna har känt av problemet efter Vietnam och Afghanistan och vi har också våra egna erfarenheter, säger Ari Puheloinen. Intressant nog gällde anpassningssvårigheterna redan kämparna från års krig där först egentligen Fänrik Ståls Sägner i medlet av 1850-talet öppnade ögonen för det

11 krig som forts. I våra senare konflikter har det delvis varit fråga om samma sak. Efter andra världskriget ville fäderna ogärna tala om vad de varit med om. Deras söner och döttrar fick inte så mycket förstahandsinformation, men sedan har barnbarnens intresse vaknat på nytt. På de radikala och 1970-talen var försvaret inte lika populärt som det återigen blivit idag. Egentligen är det anmärkningsvärt att 20-åringars försvarsintresse idag ligger på minst lika hög nivå som samhällets i snitt. Unik uppslutning bakom försvaret På det hela taget är dock ett stöd för värnplikten på 70 % ganska unikt. För försvarsviljan har ännu högre tal uppmätts, öven i fall där utgången sägs vara oviss. - Världskonjunkturerna har egentligen inte påverkat procenterna märkbart genom åren, kommenterar Ari Puheloinen. Traditionerna och erfarenheterna från det förflutna har betytt mera. Konflikten i Georgien t.ex. påverkade inte inställningen till försvaret i Finland i någondera riktningen. Den finländska inställningen är långsiktig och pragmatisk vilket också gäller förhållandet till försvarsallianser. Utan befolkningens stöd är t.ex. en NATO-anslutning svår att tänka sig. I typisk finländsk anda frågar man sig allmänt också om vem som egentligen i sista hand skall försvara landet vid behov. Hjälp kan man väl få men nog är det i alla fall finländarna själva som primärt skall försvara Finland, anses det allmänt. Det militära samarbetet inom Norden ökar och skall ses som en positiv sak. - Vi har alla vår andel att fylla i det samarbetet, säger general Puheloinen. Vi samarbetar sedan gammalt när det gäller övervakningen av havsområden med Sverige och planerar att utvidga vårt nordiska samarbete till luftrummet. Gemensam utvecklingsverksamhet, utbildning och anskaffningar av försvarsmateriel är också konkreta samarbetsområden. Något rent operativt samarbete är det än så länge inte fråga om men kanske det också någon gång kan bli aktuellt. Värnpliktiga igår och idag Det talas en del om att gamla tiders soldater var väldigt fältdugliga och skickliga att dagens ungdom inte kan mäta sig med dem. - Om det handlar om att göra upp eld eller skida kan man kanske påstå det, säger Ari Puheloinen. Men å andra sidan är dagens ungdom oerhört avancerad t.ex. i datateknik. Det går snabbare att lära sig att göra upp eld än att använda dator, säger generalen. Dagens försvarssystem är komplexa och kräver tekniskt kunnande. I det avseendet har vi ett utmärkt material att arbeta med. Dessutom är det försvarets sak att anpassa sin utbildning till de värnpliktiga. Om man på ett modernt sätt tänker på vem som är våra kunder så är det ju Finlands folk. Vi skall kunna utbilda vårt folk till att försvara sitt land, även under svåra förhållanden och att överleva en sådan situation, sager Ari Puheloinen. Det är en stor och utmanande utbildningsuppgift men den uppgiften är vår. Vi anpassar oss till våra kunder men tar inte lättvindigt på vår huvuduppgift att försvara landet, hela landet. Intervju och intervjubild: Håkan Nordqvist Tema En värnpliktsarmé skall inte ses som 20-åriga rekryter utan närmast som välutbildade och välutrustade, välmotiverade reservistförband bestående av åriga yrkesmänniskor i engagerat teamwork.. (Foto: Försvarsmakten) Nummer Rotary Norden 11

12 Sverige PROJEKTET TJÄNSTEMINUTERNA Utbyte av privata och yrkestjänster mellan rotarianer Hans Hindersson, Solna Rk har med sina inlägg och den respons det fått i Rotary Norden av enskilda rotarianer vitaliserat debatten om Rotarys framtida verksamhet. Hans Hindersson, boende i Vaxholm och rotarian i Solna sedan snart 30 år satt med i klubbstyrelsen i 8 år och har haft en period som president på 90-talet. Hans känner tacksamhet till Rotary. Till många spännande föredrag, som berört och att få tillhöra en organisation med riktlinjer, som stämmer med de egna värderingarna. Efter många års funderingar och samtal i ämnet: fler yngre medlemmar frågade sig Hans: Vad gjorde Paul Harris och de första rotarianerna.? Jo. De hjälpte och stödde varandra. Med gott resultat. Bevisat av den enastående expansionen världen över. Svaret kan till viss del vara nedanstående PM. Ett PM som vill vara en vägledning för de klubbar, som tycker att vi borde kunna bistå varandra mer med hjälp av våra resp. yrkesinsikter. Samverka mer med de kamrater vi känner sedan många år. Tjänster vi kan framhålla för de vi vill kunna rekrytera som våra framtida medlemmar. Övergripande mål är fler och yngre medlemmar Mitt förslag till en modell för den som vill införa Tjänsteminuterna Så här kan Tjänsteminuterna genomföras. Steg 1. Det finns en tanke att klubben kan gör något annorlunda Styrelsen eller presidenten vill ta upp på ett klubbmöte om man skall prova Tjänsteminuterna under några månader. Därefter utvärdering före beslut om en framtida fast rutin. 12 Nummer Rotary Norden Hans Hindersson. (Foto: Bjarne Hindersson) Steg 2 Informera och väcka debatt Skriv förslagsvis om en kommande diskussion med klubben i veckobrevet. Bakgrunden kan beskrivas genom att bilägga debattartikeln från Rotary Norden nr och delar av denna skrivning. Även våra Kärnvärden behöver upprepas. Se Steg 3. Bra om ni kan visa på att vi följer Paul Harris och de regler, som finns i Rotary. Steg 3 Demokrati och medbestämmande Presidenten sammanfattar projektet första klubbmötet efter veckobrevet. Beskriver föryngringen och vitaliseringen av klubben som det viktigaste målet. Nämner om Rotary One och hur dess medlemmar såg på att byta tjänster. Så här kan ett inlägg förslagsvis vara: Tjänsteutbyte skapar än bättre relationer mellan oss klubbmedlemmar. Så blir det.. Här kan ingen säga emot mig. Men vi får något mer.. Vi som försökt tala in våra vänner eller arbetskamrater att bli medlemmar vet hur svårt det är. Ju yngre, ju driftigare, ju mer varsamma är de om sin tid. Till alla övriga argument kan vi nu lägga exempel -utan namns nämnande- på tjänster vi gjort varandra. De flesta vi har som klubbkamrater i Rotary vet värdet av nätverkande och att man byter tjänster och erfarenheter. Vi blir än mer attraktiva! Det är vad jag menar med att vi får något mer när vi ger något mer och om vi inför Tjänsteminuterna Nämn gärna att debattartikeln skapat mycken uppmärksamhet. Att Rotary Nordens redaktör sagt att han inte upplevt ett sådant gensvar tidigare på ett inlägg. Till detta dina egna argument. Du som känner klubben och vet vad ni vill. Läs högt om våra Kärnvärden: 1. Att stå till tjänst, att hjälpa till ( Service Above Self ) 2. Samhörighet och gemenskap (Fellowship) 3. Mångfalden inom Rotary (Diversity) 4. Hederlighet (Integrity) 5. Föregångare (Leadership) Jämför och ventilera med kamraterna. Nog passar Tjänsteminuterna väl in i vad vi som rotarianer lovat uppfylla. Steg 4 Beslut om förändringsarbete Utgår från en positiv reaktion från klubben. Styrelsen har även de sagt ja. Finns en eldsjäl för föryngringstanken på medlemssidan, låt denne ta ansvaret. Eller så är ju presidenten den, som får handlägga uppgiften. Steg 5. Nu börjar en spännande resa Efter öppningen av mötet och eventuella klubbmeddelanden kan presidenten eller den ansvarige exempelvis ge följande information Ni vet från veckobrevet att vi numera i organiserad form erbjuder oss att bistå

13 varandra. Privat eller i arbetet. Det kallas Tjänsteminuterna. Gästande rotarymedlemmar tar vi gärna med i frågerundan. Det gäller att i en enda mening formulera den tjänst man behöver. Den av oss som kan erbjuda hjälp kontaktar vederbörande när vi klingat av mötet. Vi genomför Tjänsteminuterna bordsvis. Och sittande. Först säger jag om det är någon tjänst jag eller klubben behöver. Ett Nej tack eller en förfrågan. Sedan börjar vi medsols vid mitt bord. Därefter det närmaste till höger. Alla vi rotarianer har att säga Nej tack eller be om en tjänst. Ingen slipper undan! Håll er kort. Sekreteraren skriver ner vad ni vill ha hjälp med. Det kommer sedan i veckobrevet för de kamrater, som inte är här. Även de skall kunna erbjuda sina tjänster. Nu börjar vi! Och jag anslår inte mer än max 6 minuter Jag själv behöver Klubben vill ha hjälp med.. o s v. Steg 6 Tjänsteminuterna rullar på Ganska snart kommer det fram erfarenheter från genomfört tjänsteutbyte. Något som kan nämnas. Med eller utan namn. Kanske det dyker upp utmaningar eller problem, inte nu överblickbara, som behöver kommenteras. Det finns en person, som gärna vill veta hur det går för er. På hans.hindersson@ timeterminal.se eller Han ber om tjänsten att få veta era erfarenheter. Exempel behövs för att klubbkamraterna skall kunna komma loss. Större förståelse med handpåläggning genom att ofta upprepa vad vi menar med tjänster. Här är mina hämtade från debattinlägget i Rotary Norden: Min dotter flyttar till Göteborg. Någon som har kontakt på bostadsmarknaden där? Min segelbåt på 31 fot är till salu. Känner ni en lämplig köpare? Är i marknaden för ett nytt jobb. Min CV finns här för den som vill veta mer. Vi saknar en programmerare till. Jobbeskrivning finns. Vem kan hjälpa till? Söker agent i Norge. Hjälp mig gärna med kontakter. Berit och jag skulle till teatern i morgon men saknar barnvakt. Min sommarstuga kan hyras under hela juli Lägg till några själv. Nämn som exempel tjänster någon i klubben bett om. Än bättre om resultatet kan nämnas. Förslaget att alla skall svara Nej tack eller be om en tjänst Vi svenskar har svårt att krypa ut ur våra skal. Min bedömning är att det är till fördel om alla får yttra sig. När man vet att man har att svara är det min förhoppning att man tänker mer efter vad man behöver. Veckobrevet som en uppsamling av efterfrågade tjänster. I brev jag får nämns ofta att veckobreven passerar olästa i mailboxen. Var så säker Nyfikenhet gör att vad kamraterna behöver få hjälp med har ett betydande läsvärde. Vad händer nu under 2009 Eldsjälar sökes. En grupp, som känner liksom jag, att de är skyldiga Rotary en insats i en besvärlig och oviss tid. Som inser att Tjänsteminuterna är bara en av flera åtgärder som skall till för vår överlevnad. Vill du föra Rotary framåt och där Tjänsteminuterna bara är en av flera åtgärder? Du vet var jag finns. Mitt mål är att få till en projektgrupp, som kan ta del i förändringssamtal via nätet. Deltagarna blir sedan naturliga företrädare för dess i sina respektive klubbar. Vad kan hända sen. Vi vill framhålla våra yrken. Bli bättre. Vara resultatorienterade. Då finns mycket att hämta i Rotarys yrkesindelningsprincip. Exempelvis skulle alla med IT-yrken, liksom jag, kunna få ett eget forum eller hemsida. Via lösen lägger man in vad man vill ha hjälp med. Först på distriksnivå. Sedan kanske för hela landet. Varför inte träffas någon gång per år? Alla närvaropinnar behövs. Och sen.. Fantasin sätter ingen gräns. Gör mig tjänsten att hjälpa till med förslag! Detta kan vara en av många uttolkningar av Service Above Self! Ett sätt att bistå sina kamrater utan krav på gentjänst eller ersättning. Och där vårt nätverk och våra yrken tjänar som grund för vår vilja att bistå varandra och samhället! Hans Hindersson Rotary Solna Sverige Reflektioner Informera skriftligt först före klubbsamtal Bekvämast är att bara ta upp frågan om Tjänsteminutern som ett ärende vilket som helst. Betänk dock att alla resultat är avhängliga av förberedelserna. Ge kamraterna favören att läsa in sig innan frågan kommer upp till behandling. Om eldsjälen Med detta väcker jag tanken att ta en föregångartyp av person, som planerar, driver och följer upp. Vem vill inte kalla sig eldsjäl? Max 6 minuter får det ta Håll hårt i detta. Ordning och reda som för alla ledaruppgifter.»vinresor Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. Ring eller faxa +46 (0) sten.g. svenhage@vinsten.se Av Munskänkarna Rekommenderade resor Nummer Rotary Norden 13

14 Sverige Rotary tar sikte på Almedalsveckan Unikt Rotarysamarbete ska bekämpa fördomar och fokusera på förnyelse något negativa bilden av organisationen. - Att många fortfarande upplever Rotary som ganska slutet säger att det är oerhört viktigt att vi tar stegen till att bli mer publika, kommenterar Britt Hernell. Tankarna på att medverka i Almedalsveckan har successivt växt fram. Redan 2008 tog dåvarande DG i 2370 upp idén om Rotary i Almedalen, men av tidsmässiga skäl fick projektet läggas på is. Under ett presidentsamråd med gotlandsklubbarna togs frågan åter upp och idén skickades vidare till Britt Hernell, DG i Tillsammans med sin kollega Pelle Öhlund i 2350 och inte minst eldsjälar vid Fryshuset i Stockholm har idén sedan formaliserats och utvecklats. Almedalen vilar men snart möts politiker och opinionsbildare och Rotary är på plats. Rotary laddar om. Nu ska varumärket på allvar fyllas med värden som vitalitet, ungdomlighet och medmänsklighet. Positionen ska förflyttas från att vara en, av många uppfattad, hemlig klubb till att upplevas som en utåtriktad, social och medveten samhällspartner. Det är i alla fall visionen hos initiativtagarna i distrikten 2350 och 2370 som nu vill göra gemensam sak och vädra ut förlegade uppfattningar. För första gången ger sig Rotary in i lobbyist-sveriges smältdegel och bokar plats på årets Almedalsvecka. I fokus för de båda distriktens medverkan på Almedalsveckan (vecka 27) står att samla in medel för PolioPlus. För detta anordnas aktiviteter runt om i Visby där rotarianer kommer att förses med insamlingsbössor. Därtill ska broschyrmaterial ut både om PolioPlus, men naturligtvis även om Rotary i stort. En rad tilltänkta rotarymöten, aktiviteter och mingel får också till syfte att bjuda omvärlden på en bättre bild av vad Rotary är, gör och ger. Något som är viktigt inte minst ur ett positioneringsperspektiv. 14 Nummer Rotary Norden Britt Hernell är distriktsguvernör för 2370: Tyvärr är det ju så att fördomarna om Rotary är ganska många. Men till viss del är de också självodlade. Det är ingen hemlighet att snittålden är ganska hög. Och att vissa har en bild av Rotary som en gubbklubb är väl egentligen inte helt taget ur luften. Det här måste vi ändra på. Men ska man ändra allmänhetens bild så måste man börja inifrån, med sig själv. Här har vi en viktig uppgift att bli mer öppen och att vara med i debatten, kommenterar Britt Hernell. Rotary en manlig arena för karriär och affärsverksamhet? Så sent som häromåret lades en avhandling fram vid Linköpings Universitet. Den talande titeln löd Vi är bara några kompisar som träffas ibland. Rotary som en manlig arena. I avhandlingen beskrivs Rotary som ett stort osynligt och slutet nätverk som gynnar karriär eller affärsverksamhet. Avhandlingen fick stort mediautrymme och spädde i mångt och mycket på den allmänt Budskap saluförs de nya kampanjskärmarna kommer väl till användning när Rotary bjuder in till aktiviteter och arrangemang under politikerveckan.

15 Arrangemanget i Almedalsveckan drivs nu av de båda IPDG-arna i distriken, som tillsammans med Fryshuset utformar program, aktiviteter och olika PR-insatser. Mats E:son Hjorth, IPDG i 2370, och tillika medlem i Visby RK och Ulf Rubarth, IPDG 2350 kommer att stå som värdar för arrangemangen. Vår förhoppning är att Wisborgs Rk på ön kan öppna sin lunch för fler än vanligt. Deras sedvanliga fredagsmöte är ändå inprickat i Almedalsveckan, så det passar utmärkt att krydda med inslag som skulle kunna vända sig till en bredare grupp, kommenterar Mats E:son Hjorth. Han hoppas framför allt på att få se många rotarykollegor från rikets olika delar och även medförande personer som ännu inte är rotarianer. Vi vet att det under sommaren är många rotarianer på Gotland. De skulle säkert uppskatta att få träffas och kanske även kunna bidra till att synliggöra Rotary på lämpligt sätt. Polio Plus bra exempel på samhällsengagemang Att Rotary International är en av de viktigaste kuggarna i det globala arbetet att utrota Polio är väl känt men kanske främst i vår i egen organisation. Att kunna berätta mer om PolioPlus-arbetet är därför ett viktigt inslag under Rotarys medverkan i Almedalsveckan. Inte minst för att det så väl belyser vilket samhällsengagemang vi faktiskt har, kommenterar Britt Hernell. Att våra hjärtan brinner för de värsta utsatta måste komma fram tydligare sådana exempel gör att vi kan ladda vårt varumärke. Ett annat viktigt område är att påvisa att vi är öppna och att vi inte är rädda för att ta en diskussion. Om det finns en skev bild av Rotary så måste vi våga lyssna men också vara beredda på att bemöta. Kan vi få till en bra självrannsakan under Almedalsveckan och vara med i debatten huruvida vi är karriärsklubb eller inte ja, då kan vi vinna mycket inför framtiden, avslutar Britt Hernell. Text: Fredrik Åberg, ordförande i PR-Kommittén D 2370 MER OM ROTARY OCH ALMEDALSVECKAN: Vill du veta mer om Rotarys medverkan under Almedalsveckan? Kanske vill du rentav vara med och hjälpa till? Tveka inte att ta kontakt med projektledarna Mats E:son Hjorth (D 2370) på adressen paxlex@swipnet.se eller Ulf Rubarth (D 2350) på adressen ulf.rubarth@beta.telenordia.se På kommer du att successivt kunna få mer information. Se hela Almedalsprogrammet på www. almedalsveckan.se Sverige Ett lysande resultat i kampen mot polio Värmland och ICA Hagahallen, som sponsrade med alla marschaller, som under kvällen lyste upp Klarälvens strand i centrala Karlstad för att påminna oss om den viktiga kampen mot polio och manifestera dagens lyckade insamling. PolioPlus är ett program som drivs av Rotary i samarbete med bl.a. UNICEF och WHO. Två miljarder barn har fått poliovaccin sedan 1985 och varje år förhindras dessutom nya barn att smittas. Det är synnerligen viktigt att vaccinera alla barn så att viruset inte börjar sprida sig igen Idag återstår att hjälpa fyra länder, nämligen Nigeria, Indien, Pakistan och Afghanistan. Vi har kommit en god bit på väg bland annat genom att Bill och Melinda Gates skänkt 355 miljoner USD. Rotary har i sin tur lovat fortsätta kampen genom att matcha deras bidrag med ytterligare 200 miljoner USD Lena Wenngren Karlstad Solstaden Rk Marschaller lyser upp Klarälvens stränder (foto: Anders Henningson). Rotaryklubbarna i Hammarö och Karlstad samt Karlstad Rotarct vill framföra ett varmt tack till alla som under lördagen den 14 mars bidragit till att barn kommer att kunna vaccineras mot polio, världens mest utbredda handikappande sjukdom. Ett speciellt tack vill vi rikta till Konsum Nummer Rotary Norden 15

16 Sverige Familjen Bälter - Jenny, Rebecca och Samuel (foto:maf Uganda). MAF Uganda spelar en nyckelroll i Centralafrika När den svenska försommaren infinner sig har det gått ett år sedan Samuel Bälter började sin tjänst som MAF-pilot i Uganda. Flera år av förberedelse för hela familjen som inkluderar hustrun Jenny och 2-åriga Rebecca har nu resulterat i en vardag där utmaningarna inte låter vänta på sig. - Det finns en påtaglig drivkraft hos lokalbefolkningen att utveckla landet. Hoppet står till den lilla men desto betydelsefullare medelklassen. Bakom kulisserna finns en dominant överklass med muslimsk influens som politikerna pressas till att lyssna in, deklarerar Samuel med viss eftertänksamhet. Häromdagen stod han på det egna hustaket och justerade vattenbehållaren som strejkat tillräckligt länge. Elnätverket i stadsdelen fungerar lite si och så, vilket Jenny och Rebecca får känna av desto mer då Samuel är upp i luften och flyger. HIV närvarande Som de lesta afrikanska länder känner Uganda följdverkningarna av HIV. - Vi märker av en positivare trend, siffrorna över dem som dör i HIV börjar plana ut. En bidragande orsak är att staten aktivt finansierat gratis bromsmedicin för HIV-smittade. Tyvärr hör man talas om en orättvis utdelning som prioriterar städerna på landsbygdens bekostnad, fortsätter Samuel. Även om läget i landet är förhållandevis lugnt 16 Nummer Rotary Norden så märks skillnaden mellan norr och söder. - I nordost i det så kallade Karamojo-området lever nomader med boskapsskötsel som huvudnäring. Här förekommer regelbundna fajter mellan boskapshållare där man skyller varandra för stölder. Oroshärdar till följd av avknoppningar från LRAgerillan förekommer också. I nordvästra, centrala och västra Uganda är det lite lugnare. LRA-gerillan märks av i sydvästra Sudan i gränslandet till RCA och Kongo. Oroligheterna mot grannländer som Sudan och Kongo är alltså tydliga enligt Samuel. Insatserna i södra Sudan är så omfattande att hjälpen dit verkar omfatta i stort sett allt. Mycket av vår flygtid går åt att serva organisationer som når Sudan via Ugandas internationella flygplats Entebbe. I Yambio i Sudan sökte sig två katolska präster till MAF-planet och Samuel. Deras ìpapperî var temporära på grund av att de hade fått sina tillhörigheter och personliga id-handlingar uppbrända av LRA. Brända Id-handlingar - LRA är mer aktiva i Sudan, Kongo och RCA än Uganda just nu. En uppskakande rapport berättar att LRA rövat bort 100 barn i samma område i gränsen till RCA. Denna oro spiller över till Uganda som får ta emot människor som inte vågar bo kvar i sina hemtrakter. Flödet av information mellan organisationer ger Samuel och hans kollegor i luften den support de behöver. MAF Uganda äger sitt eget flygfält, Kajjansi som ligger mellan huvudstaden Kampala och den internationella flygplatsen Entebbe. - I och med att Uganda är förhållandevis litet så räcker dagsljuset till för att hinna med alla uppdrag samma dag. Det underlättar vår bränslepåfyllnad som visserligen finns på fler platser men ofta i begränsad form. MAF Uganda har sedan några månader reguljära flygningar mellan Entebbe och Bunia i östra Kongo. - I och med att MAF Uganda är en registrerad NGO (Non Governmental Organisation), så får vi via FN tillgång till snabba och omfattande säkerhetsrapporter. Vi delar med oss till MAF Kongo som på grund av rebellnärvaro lever mitt i evakueringstider just nu, tillägger Samuel och åsyftar bland annat David Jacobsson med familj. Dansk toppgäst Samuel hade under september hektiska veckor då kronprinsessan Mary av Danmark gästade landet. Han höll ställningarna under tiden kollegorna var fullt sysselsatta med besöket. Nyligen när Samuel och en kollega precis hade släppt av Sture Nyholm, som gör ögonoperationer för îchristian Blind Missionî i södra Sudan, fick de ett anrop från hemmabasen Kajjansi. - En man hade på grund av en motorcykelolycka hamnat i koma och behövde snabbt komma under intensivvård i Kampala. Vi kollade bränsletillgången och tidsmarginalerna. Vi tankade i Gulu och flög mannen till Kajjansi där en ambulans väntade. Från anropet och flygning över hela landet var mannen på det stora sjukhuset på bara 5 timmar. Samuel berättar om medicinska uppdrag där kylboxar är nödvändiga. Flera organisationer med forskning på allvarliga sjukdomar typ malaria har MAF att tacka för den interna kommunikationen inom landet. Det lokala flygbolaget Eagle Air flyger vid sidan om MAF, men är enligt Samuel ingen allvarlig konkurrent då nuvarande trafikering inte räcker till för att täcka efterfrågan. Vid sidan av Samuel har Jenny och Rebecca också fått känna av det nya hemlandet. - Det är ju helt normalt att en 2-åring prövar sina föräldrar och avsaknaden av släkt

17 En man hade på grund av en motorcykelolycka hamnat i koma och behövde snabbt komma under intensivvård i Kampala (foto:maf Uganda). att bygga en helt ny hangar. Detta har föranletts av flera års samtal. - De faciliteter vi har är långtifrån bra, understryker Samuel. Ett annat spännande projekt som Samuel berättar om gäller befolkningen på en ögrupp i Victoriasjön. - Nästa vecka kommer Adrian Went till Buvu, den största ön av Sseseöarnas totalt 80, för att undersöka projekteringen av en landningsbana. Intresset att nå ut till de onådda folken på öarna i Victoriasjön är stort. - Men det är svårt ta sig ut. Sjögången är många gånger häftig och resan tar cirka fem timmar. Den lokala församlingen på ön har i flera år bett oss att jobba för ett flygfält. Vår församling i Kampala hade en hjälpinsats till en av öarna dit vi tog med oss latriner och vattenreningsfilter. - Mycket av samhällsstrukturen och utbildningen i Uganda har sina rötter i den kristna kyrkan. Många kyrkor har kopplingar till organisationer med hälsoutbildning. Andelen ugandier som besöker gudstjänster är också betydande, avslutar Samuel. Sverige Anders Hällzon Samuel Bälter omgiven av glada ugandiska barn (foto:maf Uganda). och vänner kan då upplevas lite påfrestande. Glädjande är att Rebecca trivs bättre och bättre på dagis och församlingens söndagsskola. Hon börjar så smått komma in i rutinerna som är här. Ett av våra böneämnen känns besvarat, tillägger Samuel. Team på 13 familjer Några timmar på förmiddagen behöver Jenny för att uträtta alla ärenden och inte minst veckohandla. MAF-teamet bestående av 13 familjer har blivit riktigt goda vänner, även om det enligt Samuel är lättare att prata känslor på sitt eget modersmål. En trygghet är närheten mellan flygbasen och hemmet. - Om Jenny behöver nå mig snabbt så kan hon förutom den vanliga mobilen nå mig på kortvågsradio. Mobilnätet som växer snabbt kan ibland, lite komiskt, leverera ett sms med två dagars försening. MAF Uganda har fattat ett principbeslut FAKTA Flyget som en livlina När en större katastrof inträffar någonstans i världen är det ofta direkt livsavgörande att hjälpen når fram i tid. MAF (Mission Aviation Fellowship) har med över 60 års erfarenhet i luften lärt sig att snabbhet räddar liv. För MAF handlar det exempelvis om att med sina närmare 130 flygplan transportera hela läkarteam till platser som knappt är nåbara på annat sätt. MAF genomför få egna projekt men stöder nationella och internationella organisationer på utsatta platser. På så vis finns en flexibilitet som både kan minskas och ökas i engagemang i förhållande till behoven. MAF ökar effekten av insatsen och ofta rent av möjliggör att en insats eller ett uppdrag kan genomföras av olika humanitära bistånds- och missionsgrupper. Enligt kartbilden finns MAF i de länder där oroligheter eller milsvida avstånd aldrig är ett möjligt alternativ att nyttja exempelvis med bil. Flyget på dessa platser - över öknar, sumpmarker, översvämningar, krigsplatser med mera - är ingen lyxresa, utan en livsnödvändighet för att en positiv utveckling ska kunna uppnås. Nummer Rotary Norden 17

18 Sverige Rotary och MAF tidiga samarbetspartners Flyghistoriskt finns det flera personer som vid olika tidpunkter gjort fantastiska insatser för att hjälpa. I vårt land minns många än idag Carl Gustav von Rosén matbomningar i det då svältande Etiopien. I vingslagen av dessa insatser gjorde också Rotary stora insamlingar på 1980-talet som resulterade i bland annat inköp av Cessnaplan tillägnad den afrikanska kontinenten. Det fantastiska är att ett av rotaryplanen 5H-MVA efter uppfräschningar fortfarande är verksamt i Tanzania. MAF:s flygtekniker Martin Ekholm har tagit fram uppgifter som visar på att planet varit till stor hjälp i Kenya och Tchad men flyger nu som sagt i Tanzania. MAF betyder Mission Aviation Fellowship. När samarbetet med MAF inleddes 1986 överlämnades planet till MAF i syfte att vara med och utrota tuberkulosen i Kenyas nordvästra provins. Det var under dessa pionjärinsatser på plats i egenskap som redaktör som Lars Braw insåg behovet av kunniga läkare vilket i sin tur var startskottet för Rotarys Läkarbank. På grund av Afrikas brist på hållbara kommunikationsnät är flygets insats fortfarande livsnödvändigt. MAF:s arbete intensifieras kring länderna vid ekvatorn där kombinationen epidemier och vaccin är Snart klart för start-flygkapten Marcus Habtetsion fyller på soppa på flygplanet The Helping Rotary i nordöstra Kenya. som mest betydelsefull. I Uganda finns idag familjen Samuel och Jenny Bälter verksamma. Vi får i intilliggande artikel en bild av deras vardag. Samtidigt som det är en påminnelse till rotaryklubbarna om MAF som en tidigare samarbetspartner. Läslaget i Kungsbacka Skansen Rk Nu var det dags igen. För nionde året i rad överlämnade Kungsbacka Skansen Rk sitt årliga bidrag till SPC (Specialpedagogiskt Centrum, i år överlämnades det en check på kronor. Detta tack vare Gräppås Golfklubb, Kungsbacka Boule klubb och framförallt näringslivet i Kungsbacka som möjliggjort att vi kan hjälpa till att utveckla SPC: s speciella DATATEK, något som skulle vara helt omöjligt, då denna verksamhet ligger utanför kommunens budget. Snart har Lässlaget inbringat kronor. I år kommer bidraget att omfatta inköp av Victor Reader Stream är en ny spelare för DA- ISY-böcker, i ett praktiskt fickformat som gör den till ett praktiskt och diskret hjälpmedel. Den fungerar också som fickminne, genom att inspelning av meddelanden kan göras. Vid ett studiebesök i november 18 Nummer Rotary Norden Representanter från SPS, Gräppås golfklubb Kungsbacka Bouleklubb och Kungsbacka Skansen Rk. månad fick vi ta del av hur SPC nyttjar våra bidrag till olika hjälpmedel. Ytterligare underströks att de resurser som vi bidrar med har en stor betydelse och ökar livskvaliteten hos de bar som har läs och skrivsvårighet som funktionshinder.

19 Stipendier till Anhörigvårdare och Skytteförening Rotaryfonden Norrtälje har belönat Anhörigvårdarna i Norrtälje och Ununge skytteförenings ungdomsverksamhet med vardera kronor för deras betydelsefulla insatser för att utveckla Norrtälje och Roslagen. Anhörigvårdare är en person som inom familjen, släkten eller vänkretsen, hjälper någon som på grund av sjukdom inte längre själv klarar av vardagen. Med det stipendium man nu fått, hoppas Tiohundraförvaltningens anhörigkonsulent Kerstin Söderquist att anhörigvårdarna kan uppmuntras i sitt arbete med înågon liten guldkant, kanske i form av en båtresa i skärgårdenî. Sverige SM-medalj till Unungeungdom Kvällens andra stipendiat, Ununge skytteförenings ungdomsverksamhet, har utmärkt sig genom sina engagerade ledare, som bidragit till att klubben har många aktiva ungdomar. Flera har vunnit medaljer, bland annat i junior-sm. Stipendiepengarna planerar klubben använda för att delfinansiera ungdomars deltagande i ett ungdomsläger i Fagersta i april och boende i samband med junior-sm i Kristianstad hösten Rotaryfonden Norrtälje delar årligen ut stipendier till personer, föreningar och organisationer som gör betydelsefulla insatser för att utveckla Norrtälje och Roslagen eller kommuninvånarnas trivsel, upplevelser och samhörighet. Fonden finansieras gemensamt av Norrtälje Rk och Norrtälje Roden Rk. Årets stipendier delades vid rotaryklubbarnas årliga soaré, som i år hölls på Campus Roslagen. Förutom kr var, fick stipendiaterna en litografi av konstnären Peter Engberg. I samband med soarémiddagen underhöll Roslagsskolans Musikklasser med De belönade från vänster: Kerstin Söderquist, Anhörigkonsulent, Nils-Gunnar Bergander, Norrtälje Roden Rk, Therese Danielsson, juniorskytt i Ununge Skytteförening, Håkan Engström, Norrtälje Rk, samt Stefan Lundqvist, Ununge Skytteförening. Klass 9M från Roslagsskolans Musikklasser sjöng och spelade vid Rotarys stipendieutdelning på Campus Roslagen i Norrtälje. sång och instrumentalmusik, under ledning av Ingrid Hofstedt Nilsson, musiklärare. Olof Engfeldt Norrtälje Rk Nummer Rotary Norden 19

20 Sverige Pulkakväll för integration med Götene Kinnekulle Rk Många av våra yngre invandrarbarn i Götene känner sig utanför samhällsgemenskapen och har svårt att få svenska kompisar. Klubbens president Arne Brånn och tillträdande president Hasse Andersson kom på den goda idén att här finns problem där vår klubb borde kunna bidraga till bättre integration. Med ekonomiskt stöd från bl.a. distrikt 2380 arrangerade klubben därför pulkakväll i mitten av februari för såväl nyinflyttade som för infödda barn med föräldrar. Kvällen var upplyst av marschaller och bjöd på perfekta förhållanden. 25 plastpulkor hade införskaffas som efter övningarnas slut lottades ut bland barnen. Klubben bjöd även på korv och bröd, glögg och pepparkaka, som smakade gott i den kyliga kvällen. Dess höjdpunkt var den spännande 3-mannatävlingen i stilåkning mellan Götenes Närpolis Hans Järrebring, kommunalrådet Bo Bergsten och president Arne Brånn, där polisen tog en odiskutabel seger. Att det var en hellyckad kväll i integrationens tecken var det allmänna omdömet från de närmare 100 deltagarna, varav många tidigare aldrig testat denna ädla sport! Fjolla Feta och Annalinea Sjöberg (foto: Rolf Larsson). Krister Durling Götene Kinnekulle Rk Närpolis Hans Järrebring(foto: Rolf Larsson). Frösö Rk: s idrottsstipendium Frösö Rk inrättade våren 2009 ett stipendium på sammanlagt kronor som ska tilldelas en aktiv idrottare och en aktiv ledare inom Frösö IF Handikappsektion. Stipendiet tilldelas en idrottare och en ledare för berömvärda idrottsliga gärningar eller berömvärda ledargärningar inom handikappidrotten års stipendium delades ut i samband med Frösö IF årsmöte 24 mars. Årets stipendiater blev Thomas Widlund (tränare) och Maria Lamberg (simmare). Stipendiet delades ut av Presidenten Göran Modén och Past President Peter Berg. 20 Nummer Rotary Norden Pentti Lamberg Frösö Rk Göran Modén, President i Frösö Rk, Maria Lamberg, Thomas Widlund och Peter Berg, Past President i samband med utdelningen av stipendiet.