NORDISKA ARBETSPAPPER Nordiska ministerrådet - budgetförslag Planer och Budget 2018 framlagt av Generalsekreteraren http://dx.doi.org/10.6027/na2017-912 NA2017:912 ISSN 2311-0562 Nordiska ministerrådet Ved Stranden 18 1061 København K www.norden.org
Nordiska ministerrådet - Budgetförslag Planer och Budget 2018 Framlagt av Generalsekreteraren
Indholdsfortegnelse Forord 9 Læsevejledning 10 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 12 Fleksibilitet i budgettet. 13 Budgettets fordeling på budgetpostkategorier 13 Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget 14 Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018 16 Huvudlinjerna i budget 2018 16 Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2018 16 Opfølgning på resultater og evalueringer i Nordisk Ministerråd 17 Samarbetsministrarna 19 Generel indledning 19 Prioriteringsbudget 22 Formandskabsdelen 23 Norges formandskabspulje 23 1-8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske byregioner 23 1-8020 Blå og grønn bioøkonomi 24 1-8021 Helse 26 1-8022 Integration 27 1-8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske instituttene 29 1-8024 Nordisk energisamarbeid 29 Finlands formandskabspulje 30 1-8012 Statistisk utredning över nordisk rörlighet och förmåner över gränserna 30 1-8013 Forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska instituten 31 1-8014 Miljömärkning Svanen, cirkulär ekonomi och miljöavtryck 31 1-8015 Ett innovativt och öppet Norden med välmående människor 2020 32 1-8016 Nordisk vägkarta för Blå Bioekonomi (blå vägkarta) 33 1-8017 Socio-ekonomisk nytta av arktiska ytvatten i Norden 34 1-8018 The Rising North 35 Danmarks formandskabspulje 36 1-8008 Vækst 36 1-8009 Velfærd 38 1-8010 Værdier 39 1-8011 Det blå Arktis 40 Øvrig del af prioriteringsbudgettet 41 1-8410 Politiska prioriteringar 41 1-8411 Politiske initiativer (tidligere Politiske initiativer i nærområderne) 43 1-8412 Till disposition för MR-SAM 44 1-8420 Profilering og positionering 44 1-8510 Nye tværgående initiativer 46 1-8520 Nordiska lösningar på globala utmaningar 48 Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og sekretariatet 50 1-0410 Föreningarna Nordens Förbund 50 1-0425 Bidrag til Grønland 51
1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 52 1-0460 Hållbar utveckling (tidigare Hållbart Norden) 52 1-1011 Informationsaktiviteter 53 1-1012 Norden i Fokus 54 1-1030 Hallo Norden 55 1-1036 Grænsehindringer i Norden 57 1-1050 Tjänstemannautbyte 58 1-2534 Bidrag til Nordisk Sommeruniversitet (NSU) 58 1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 59 Internationalt samarbejde 61 1-0820 Nordens nærområdessamarbejde 61 1-0980 Partnerskap och gränsregionalt samarbete 63 1-0960 NGO-verksamhet i Östersjöregionen 64 1-0810 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland 64 1-0850 Internationella aktiviteter 65 1-0870 Arktiskt samarbetsprogram 66 1-0950 Hvideruslandsaktiviteter 67 1-0990 Samarbetet med Nordens grannar i Väst 68 Uddannelse og forskning 69 Generel indledning 69 Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser 72 2-2505 Dispositionsmidler Uddannelse og forskning 72 Politikudvikling 73 2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 73 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 74 2-3127 Politikudvikling voksnes læring 75 Mobilitets- og Netværksprogrammer 76 2-2513 Nordplus 76 2-2515 Nordic Master Programme 78 2-3100 NordForsk 79 Forskning i øvrigt 81 2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 81 2-3181 Nordisk Institutt for sjørett (NIfS) 82 2-3182 Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS) 83 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 84 2-3185 Nordisk Samisk Institut (NSI) 85 Social- og Helsepolitik 87 Generel indledning 87 Projektmedel 89 3-4310 Projektmidler Social- och hälsovårdspolitik 89 3-4311 Nordisk helsesamarbejde 90 3-4312 Nordisk socialsamarbejde 92 3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 92 3-4340 Nomesko og Nososko 93 3-4382 NIOM A/S Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer 94 Institutioner 96 3-4380 Nordens Välfärdscenter (NVC) 96 Kulturpolitik 98 Generel indledning 98 4-2203 Dispositonsmidler Kultur 101
4-2205 Nordisk Kulturfond 102 4-2206 Nordisk Råds priser 103 4-2208 Strategiska satsningar 104 Børn og Unge 106 4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 106 Film og Media 107 4-2222 Nordisk Film- og TV-fond 107 4-2228 NORDICOM 109 Kunstområdet 110 4-2251 Kultur- og Kunstprogrammet 110 4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte 111 4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 112 Nordiske Kulturhuse 113 4-2270 Nordens hus i Reykjavik 113 4-2272 Nordens hus på Färöarna 114 4-2274 Nordens Institut på Åland 115 4-2277 Nordens Institut på Grönland (NAPA) 117 4-2548 Nordisk Kulturkontakt 118 Andra kultursatsningar 120 4-2232 Övriga kulturverksamheter 120 4-2234 Samiskt samarbete 122 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 123 Generel indledning 123 5-6420 Ny nordisk mad 125 Fiskeri 125 5-6610 Projektmidler Fiskeri 125 Jordbrug 126 5-6510-1 Projektmidler Jordbrug 126 5-6520 Kontaktorgan for jordbrugsforskning 127 5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 128 Skovbrug 129 5-6310 Projektmidler Skovbrug 129 5-6581 Samnordisk skovforskning (SNS) 130 Levnedsmidler 131 5-6810 Projektmidler levnedsmidler 131 5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 132 Jämställdhet 133 Generel indledning 133 6-4410 Projektmedel Jämställdhet 135 6-4420 MR-JÄMs stödordning/jämställdhetsfond 136 6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 137 Bæredygtig Vækst 139 Generel indledning 139 Näring 142 7-5140 Projektmedel Näring 142 7-5180 Nordisk Innovation 143 7-5280 Nopef 144 Energi 145
7-5141 Projektmedel Energi 145 7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 147 Regional 149 7-5143 Implementering av samarbeidsprogrammet 149 7-5151 NORA 151 7-5160 Gränsregionalt samarbete 152 7-6180 Nordregio 153 Miljø og Klima 156 Generel indledning 156 8-3310 Dispositionsmedel Miljö 158 8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 159 8-3312 Nordisk Råds miljøpris 162 8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 163 8-6720 SVANEN Nordisk Miljömärkning 164 Arbetslivspolitik 166 Generel indledning 166 9-4110 Projektmedel i övrigt Arbetsliv 168 9-4111 Arbetslivs fasta utskott 169 9-4120 Nordjobb 170 9-4130 Kommunikation om arbetsliv 171 9-4180 Nordiska Institutionen för Vidareutbildning inom Arbetsmiljöområdet (NIVA) 172 Ekonomi och finans 173 Generell inledning 173 10-5210 Ekonomi och finans 174 Lagstiftning 175 Generel indledning 175 11-7110 Projektmedel Lagstiftning 176 Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 177 Budgettets indtægter og landenes indbetalinger 177 Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet 180 Udviklingen i Nordisk Ministerråds budget 180 Besparelse i det nordiske budget 2014 2016 181 Udviklingen i udisponerede midler 2013 2016 181 Nordisk Ministerråds institutioner ikke-forbrugte midler 183 Likviditetens udvikling 184 Bilag 1 Budgettet konverteret til EURO 186 Bilag 2 Økonomisk status 23. maj 2017 på budgetpostniveau 193 Bilag 3 Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd 199 Bilag 4 Förteckning över förkortningar 201
Forord Forord Nordens tid er nå er overskriften for neste fase av reformarbeidet Nytt Norden, som de nordiske samarbeidsministrene vedtok å iverksette i september 2016. Det nordiske samarbeidet har siden 2014 vært preget av et omfattende reformarbeid. Målet er å sikre et dynamisk og veldrevet nordisk samarbeid som er relevant for de nordiske regjeringene, næringsliv og sivilsamfunn. Med de gjennomførte reformtiltakene begynner vi nå å høste fruktene i form av et mer politisk fokusert nordisk samarbeid, som i høyere grad avspeiler de aktuelle problemstillingene landene står overfor. Politisering, effektivisering og internasjonalisering er sentrale stikkord for reformen. Det stiller nye krav til det nordiske budsjettet. Budsjettet skal brukes mer dynamisk og fleksibelt for å imøtekomme nye behov og ønsker i landene. På denne bakgrunnen stilles det her forslag om å endre fordelingen av budsjettet for å tilgodese grønn omstilling og samarbeidet på helse- og sosialområdet i Norden. Konkret foreslås det at forskning på energiområdet styrkes ved å forhøye bevilgningen til institusjonen Nordisk Energiforskning. Videre foreslås det at NordGens bevilgning økes med henblikk på å framtidssikre oppbevaring og preservering av grunnleggende data om planter/frø. Endelig foreslås det at folkehelsesamarbeidet styrkes, i tråd med oppfølgingen av den strategiske gjennomlysningen av helsesektoren fra 2015. I tillegg legges det opp til at den brede tverrgående satsingen på samarbeidet om integrering av flyktninger og innvandrere som ble initiert i 2016, fortsetter med samme intensitet i 2018, noe som reflekterer et fortsatt ønske om at nordisk samarbeid skal svare på aktuelle utfordringer i de nordiske landene. Det gjelder også nettverket Nordic Safe Cities. Det nordiske samarbeidet om digitalisering blir også sentralt det kommende året, med et forsterket og fleksibelt ad hoc-samarbeid på ministernivå. Som region representerer de nordiske landene ikke bare den 12. største økonomien i verden. Vi står også for løsninger og erfaringer innenfor f.eks. likestilling, grønn omstilling og velferd som etterspørres både i Europa og i resten av verden. Det er bakgrunnen for det nordiske statsministerinitiativet Nordiske løsninger på globale utfordringer og den felles nordiske strategien for profilering og posisjonering av Norden som fortsettes i 2018. Det er også bakgrunnen for samarbeidet om internasjonale spørsmål og EUsaker av felles interesse, som prioriteres i alle ministerråd. Det samme gjelder den felles nordiske oppfølging av de globale klimaforhandlingene. Nordiske løsninger kan dessuten være et effektivt verktøy for å oppnå FNs bærekraftmål innen 2030. Nordisk samarbeid støtter derfor opp om arbeidet som gjøres i landene på dette feltet. De strategiske gjennomlysningene har vist seg å være et svært effektivt verktøy for å identifisere potensialet for framtidig nordisk samarbeid innenfor et spesifikt samarbeidsområde. Derfor foreslås det at det også i 2018 settes av midler til å følge opp gjennomlysningene på energi-, miljø-, arbeidslivs- og sosialområdet, samt midler til å gjennomføre en ny gjennomlysning. Den totale rammen for budsjettet er på nivå med 2017. Ordningen med et prioriteringsbudsjett som også omfatter formannskapslandets prosjekter, videreføres i 2018. Dagfinn Høybråten Generalsekretær i Nordisk ministerråd 9
Læsevejledning Læsevejledning Budget 2018 består af tre dele: Den indledende beskrivelse af Nordisk Ministerråds prioriterede indsatser for 2018 består af de overordnede planer for virksomhedsåret 2018. Hertil kommer tre tabeller, der viser den samlede økonomi i det nordiske samarbejde, herunder 1) den samlede ramme for budgettet fordelt på politiske områder (ministerråd), 2) fordelingen på budgetkategorier (projekter, institutioner mv.) samt 3) hvor bundet budgettet er i aktiviteter, der årligt gentages. Hoveddelen af budgettet indeholder oversigt over samtlige budgetposter, inddelt efter de 11 ministerråd. Hvert ministerråd indledes med en kort beskrivelse af formålet med samarbejdet inden for ministerområdets område, dets strategiske målsætninger for budgetåret samt beskrivelse af de overordnede resultater for senest afsluttede regnskabsår 2016. Budgettet er baseret på mål og resultatstyring med fastsættelse af mål og resulter på de enkelte budgetposter. Hver enkelt budgetpost indeholder oplysninger om budgetårets budget, de to seneste års budgetter, hvor stor en del af budgettet der blev disponeret 2016, samt hvem der bemyndiges til at træffe beslutning om anvendelsen af bevillingen. Herudover er der til hver budgetpost en beskrivelse af formålet med bevillingen. Budgetposterne er inddelt i 4 forskellige kategorier: projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag. Se fordelingen og uddybende forklaring i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Sidste del af budgettet består af tværgående oversigter, herunder oplysninger om finansieringen fordelt på lande og betalingsordningen for højere uddannelse. Hertil kommer historiske data om udviklingen i det samlede budget, likviditeten, og de udisponerede midler samt oversigt over institutionernes egenkapital. Hertil er nogle bilag med bl.a. budgettet i euro, økonomiske delegeringsregler og en fortegnelse over brugte forkortelser. Forklaring til budgetstruktur og budgetpost- kategorier i hoveddelen Inddeling Budgetposter Budgettets hovedinddeling er det enkelte ministerråd. Præsentationen af hvert ministerråd indledes med en beskrivelse af arbejdet med fokus på politiske målsætninger, nye initiativer og ændringer i forhold til foregående budgetår samt de opnåede resultater fra senest afsluttede budgetår. De enkelte budgetposter præsenteres ensartet indholdsmæssigt ved hjælp af fire budgetposttyper; 1) Projektmidler, 2) Programlignende aktiviteter som rummer samarbejdsorganer, rene programmer, støtteordninger/samarbejdsorgan og arbejdsgrupper 3) Institutioner/virksomheder samt 4) organisationsbidrag. Under hver budgetpost er der fokus på mål for budgetåret, mål for året hvori budgettet udarbejdes (det vil sige 2017 for nærværende budget) samt de væsentligste resultater for senest afsluttede budgetår (det vil sige 2016 for nærværende budget). Hvad vedrør institutionerne indgår der i budgettet en note vedrørende budgetposter som institutionerne eventuelt forvalter i tillæg til egen bevilling. Hertil kommer oplysninger om eventuelle særlige dispositionsbestemmelser for institutionernes bestyrelser vedrørende dele af institutionernes budget. Dette følger af ny styringsmodel for institutionerne, som trådte i kraft den 1. januar 2017. 10
Læsevejledning Hver budgetpost har en 5 cifret nummerering. Det første ciffer er samarbejdsområde, hvilket modsvarer rækkefølge og inddeling i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Anden til femte ciffer er løbenummer indenfor ministerrådet, og dermed budgetpostens unikke numeriske id. Endelig er der for hver budgetpost i parentes angivet, hvilken budgetkategori budgetposten hører under. Specielle rubrikker I budgetpostene for projektmidler viser rubrikken Disp./Bud.16, hvor stor andel af 16- budgettet i procent, som er disponeret i løbet af 2016. En disponering er en beslutning om at bruge penge fra en budgetpost til et bestemt formål. Det disponerede beløb kan udbetales til formålet i budgetåret og i de 2 på følgende år, og Nordisk Ministerråd har en forpligtelse overfor det angivne formål i denne tidsperiode. En ikke udbetalt disposition vil efter 3 år blive indtægtsført i ministerrådets regnskab og tilbagebetalt til landene. For så vidt angår videreførelsesreglen for udisponerede midler på budgetpostniveau, er det muligt at videreføre 15 % af årets bevilling på en budgetpost, dog med en minimumsgrænse på 150 TDKK. I budgetposterne for institutioner viser rubrikken, NMR fin. 16 den procentvise andel af institutionens totale indtægter i 2016 som blev finansieret af Nordisk Ministerråd (oplysninger fra regnskabet). Finansieringen fra Nordisk Ministerråd omfatter både basisbevilling og eventuelle projektmidler. 11
Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 Den totale udgiftsramme for 2018 for Nordisk Ministerråd er i alt 935.091TDKK i 2017 priser. SAMMENSTILLING AF BUDGET 2018 OG 2017 (2017 priser) Budget Budget Difference 2018 2017 +/- % 1. MR Samarbejdsministrene 258.184 258.184 0 0,0% a. Prioriteringsbudgettet 87.342 91.842-4.500-4,9% b. Internationalt samarbejde 59.761 55.261 4.500 8,1% i. Heraf kontorerne* 15.778 15.778 0 0,0% c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet 111.081 111.081 0 0,0% i. Heraf sekretariatet (NMRS) 79.244 79.244 0 0,0% 2. MR Uddannelse og Forskning 217.041 221.541-4.500-2,0% a. Generelle forsknings- og uddannelsesinitiativer 3.376 3.376 0 0,0% b. Politikudvikling mv. 15.718 15.718 0 0,0% c. Mobilitets- og netværksprogrammer 80.306 80.306 0 0,0% d. NordForsk (institution) 97.942 99.442-1.500-1,5% e. Forskning i øvrigt 19.699 22.699-3.000-13,2% 3. MR Social- og Helsepolitik 43.363 39.363 4.000 10,2% i. Heraf Nordens Välfärdcenter (institution) 20.083 20.083 0 0,0% 4. MR Kulturpolitik 172.413 174.413-2.000-1,1% a. Generelle kultursatsninger 50.874 51.496-622 -1,2% b. Børn og Unge 6.250 6.250 0 0,0% c. Film og Media 31.746 31.846-100 -0,3% d. Kunstområdet 31.290 31.820-530 -1,7% e. Nordiske Kulturhuse (institutioner) 45.662 46.010-348 -0,8% f. Andre kultursatsninger 6.591 6.991-400 -5,7% 5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 42.319 40.219 2.100 5,2% a. Fiskeri 6.416 6.416 0 0,0% b. Jord- og Skovbrug 29.174 27.074 2.100 7,8% i. Heraf NordGen (institution) 21.869 19.769 2.100 10,6% c. Levnedsmidler 6.729 6.729 0 0,0% 6. MR Ligestilling 9.185 9.185 0 0,0% 7. MR Bæredygtig Vækst 130.030 129.080 950 0,7% a. Näring 84.564 85.664-1.100-1,3% i. Heraf Nordisk Innovation (institution) 67.910 67.910 0 0,0% b. Energi 12.922 10.322 2.600 25,2% i. Heraf Nordisk Energiforskning (institution) 9.046 6.046 3.000 49,6% c. Regional 32.544 33.094-550 -1,7% i. Heraf Nordregio (institution) 11.114 11.114 0 0,0% 8. MR Miljø og Klima 45.716 45.716 0 0,0% 9. MR Arbejdsmarkedspolitik 14.086 14.086 0 0,0% i. Heraf NIVA (institution) 3.461 3.461 0 0,0% 10. MR Ekonomi og Finanspolitik 1.574 1.874-300 -16,0% 11. MR Lagstiftning 1.180 1.430-250 -17,5% Totalt nordisk budget 935.091 935.091 0 0,0% *Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland 12
Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 Fleksibilitet i budgettet. Som opfølgning på moderniseringsreformen Nyt Norden 1.0, er der fra og med budget 2017 indført en generel bestemmelse i budgettet, der tillader en politisk omprioritering af midler i særlige tilfælde. Idéen med bestemmelsen er, at såfremt der f.eks. opstår særlige situationer, der aktualiserer behov for ændringer i budgettet, skal det være politisk muligt at reagere på de ændrede behov. Bestemmelsen bemyndiger samarbejdsministrene til i særlige tilfælde, og inden for egne rammer, at kunne omdisponere mellem budgetposter. Bestemmelsen muliggør også, at samarbejdsministrene i særlige tilfælde og efter forslag fra vedkommende ministerråd kan godkende omdisponering inden for de øvrige sektorers budgetrammer. Ved anvendelse af bestemmelsen, skal der føres dialog med Nordisk Råd herom. Se i øvrigt bilag 3. Budgettets fordeling på budgetpostkategorier Nedenfor vises budgettet fordelt på budgetkategorier. Foruden de fire kategorier, projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag, er prioriteringsbudgettet skilt ud som selvstændig kategori. Derudover er bevillingerne til ministerrådssekretariatet og kontorerne i Estland, Letland, Litauen og i Nordvestrusland, defineret som institutioner, men vist separat i diagrammerne nedenfor. Nedenstående tabel viser udvikling i budgettets fordeling på udgiftskategorier. I TDKK Budget 2018 Budget 2017 Prioriteringsbudget 87.342 9,3% 91.842 9,8% Institutioner 277.087 29,6% 276.462 29,6% Programlignende aktiviteter 344.391 36,8% 336.287 35,9% Projektmidler 106.594 11,4% 110.194 11,8% Organisationsbidrag 24.655 2,7% 25.284 2,7% Kontorerne 15.778 1,7% 15.778 1,7% Ministerrådets sekretariat (NMRS) 79.244 8,5% 79.244 8,5% I alt 935.091 100% 935.091 100% Organisationsbidrag: 2,7% Projektmidler: 11,4% 2018 Sekretariatet: 8,5% Kontorerne: 1,7% Prioriteringsbudget: 9,3% Institutioner: 29,6% Programlignende aktiviteter: 36,8% 13
Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 Organisationsbidrag: 2,7% Projektmidler: 11,8% 2017 Kontorerne: 1,7% Sekretariatet: 8,5% Prioriteringsbudget: 9,8% Institutioner: 29,6% Programlignende aktiviteter: 35,9% Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget Det nordiske budget er ikke bundet ud over det enkelte budgetår, hvorfor nedenstående tabel alene tjener det formål at vise, hvor stor en andel af budgettet der årligt træffes beslutning om før budgettets vedtagelse, og hvor stor en andel af budgettet, der træffes beslutning om efter budgettets vedtagelse; dvs. hvor mange midler, der udmøntes i løbet af det givne budgetår. I forhold til sidstnævnte vises således, hvilke mål og aktiviteter, der årligt træffes beslutning om at videreføre i regi af det nordiske samarbejde. Budget 2018 i 2017 priser Nordisk budget total 935.091 MR-U MR-S MR-K MR-FJLS MR-LIG MR-NER MR-MILJØ MR-A MR-FIN MR-LOV MR-SAM Træffes beslutning om inden for budgetåret 47.492 -Projektmidler 32.228 3.376 1.000 2.438 999 3.616 5.518 4.177 564 1.574 1.180 7.786 -Programlignende aktivitete 15.264 0 3.639 0 0 11.625 Prioriteringspulje 87.342 Faste aktiviteter 800.257 Fordelt på sektorer -Projekter, programmer mv. 403.493 115.723 22.280 114.725 15.812 5.569 29.813 37.192 10.061 52.318 -Institutioner 372.109 97.942 20.083 45.662 21.869 88.070 0 3.461 95.022 -Organisationsbidrag 24.655 9.588 6.629 4.347 4.091 Udmøntes inden for budgetåret: Midler der benyttes til korte, enkeltstående og tidsbegrænsede projekter. Det er midler, der tildeles på ad hoc basis, og i løbet af budgetåret. Der er tale om midler, hvor der ikke er truffet nærmere beslutning om mål og aktiviteter i forbindelse med budgettets vedtagelse. Prioriteringspuljen: Samarbejdsministrene har truffet beslutning om oprettelsen af en pulje, der kan udmøntes til nye, større tværgående prioriterede satsninger. Faste aktiviteter: Denne del af tabellen af viser midler til aktiviteter, der historisk er støttet over flere år i det nordiske budget. Det drejer sig om: Projekter, programmer mv.: Midler tilhørende budgetkategorierne projekter eller programlignende aktiviteter. Dette kan være kontraktbundne midler eller midler hvor Nordisk Ministerråd har givet signal om eller der ligger en hensigtserklæring om finansiering over flere år. Det drejer sig om f.eks. støtteordninger og større programmer og eventuelt samarbejdsorganer og arbejdsgrupper. 14
Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 Nordiske institutioner: Denne kategori er kun aktuel for de nordiske institutioner og sekretariater. Det drejer sig om bevilling til disse enheder, som modtager en fast årlig bevilling. Organisationsbidrag: Midler tilhørende denne kategori indeholder støtteordninger til organisationer som f.eks. NORA (Nordisk Atlantsamarbejde), Svanen, Samisk samarbejde og Foreningerne Nordens Forbund (FNF). 15
Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018 Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018 Huvudlinjerna i budget 2018 Nordiska ministerrådet är ett formellt samarbete mellan de nordiska regeringarna. Ministerrådets arbete regleras av Helsingforsavtalet från 1971. Ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet roterar mellan länderna på årlig basis. Sverige tar 2018 över ordförandeskapet efter Norge. Det är de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM), som har det övergripande ansvaret för att koordinera arbetet i Nordiska ministerrådet. Därtill utförs samarbetet i tio fackministerråd. Den nordiska budgeten totala ram är i år oförändrad i förhållande till 2017. Det har dock skett en omfördelning av den totala ramen mellan sektorerna i syfte att stärka nordiskt samarbete om social- och hälsofrågor samt grön omställning. Det innebär att MR-S, MR-FJLS och MR-Tillväxts ram har ökats medan de traditionellt största sektorerna Utbildning och Forskning samt Kultur har minskat med ca 2 respektive 1 procent. Vidare har MR-Finans och MR-Lags budget minskat med 0,3 miljoner DKK respektive 0,25 miljoner DKK. Dessutom har samarbetsministrarna omprioriterat inom ramen för sin egen budget 2018. Konsekvensen är att prioriteringsbudgeten, som 2017 ökades kraftigt, i år minskas något till fördel för den internationella budgeten och implementeringen av Rysslandsprogrammet. För mer information se avsnittet om samarbetsministrarnas politiska prioriteringar 2018. Vidare fortsätter ordförandeskapsprojekten från Finland (2016) och Norge (2017) under 2018. Dessutom lanserar Sverige sina prioriterade ordförandeskapsprojekt. Budgeten har utarbetats mot bakgrund av fackministerrådens bidrag till prioriteringar och presenterades som generalsekreterarens budgetförslag juni 2017. Förslaget har därefter varit på remiss i de nordiska länderna. Samarbetsministrarna fattade i september 2017 beslut om budgetförslaget. Den slutgiltiga budgeten för Nordiska ministerrådet 2018 antogs av de nordiska samarbetsministrarna i november 2017 efter diskussioner med Nordiska rådet. Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2018 Arbetet med att säkerställa att det nordiska samarbetet förblir ett dynamiskt och relevant redskap när det kommer till att hantera gemensamma politiska utmaningar i Norden fortsätter 2018. Ett verktyg som kan bidra till ökad relevans i det nordiska regeringssamarbetet är de nordiska samarbetsministrarnas prioriteringsbudget. Denna budget, vars syfte är att möjliggöra och facilitera igångsättandet av nya och större tvärgående projekt/program samt ländernas ordförandeskaps-satsningar, har existerat sedan 2013. I 2018 används prioriteringsbudgeten bland annat för att fortsätta finansiera statsministerinitiativet om Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar samt det breda nordiska samarbetsprogrammet om integration av flyktingar och invandrare. 16
Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018 Därutöver prioriteras tvärgående insatser om nordiskt statistiksamarbete, miljö och klimat (uppföljning på de globala klimatkonferenserna), digitalisering samt bekämpning av social marginalisering, extremism och religiös diskriminering genom samarbete om demokrati, inkludering och säkerhet. I linje med Nytt Norden-reformen läggs det också stort fokus vid uppföljningen av de strategiska genomlysningarna av det nordiska arbetsmarknads, miljö-, energi- samt socialsamarbetet i budgeten 2018. Uppföljningen på hälso-genomlysningen säkras via den ökade budgeten till social- och hälsosektorn. Det reserveras också medel för att igångsätta en ny genomlysning under året. Nordiska ministerrådet prioriterar också fortsatt människors och företags gränsöverskridande aktiviteter i Norden högt via Gränshinderrådet och dess arbete. Fokus på internationella frågor och EU-saker har ökat i Nordiska ministerrådet som en följd av reformen Nytt Norden. Idag har alla ministerråd internationella och EU-frågor på dagordningen, vilket både resulterar i gemensamma deklarationer och aktiviteter riktade mot EU och andra internationella aktörer. Det sker också en koordinering och samarbete mellan länderna i nationella lagstiftningsprocesser samt implementering av EU-lagstiftning. Nordiska ministerrådet har vidare konstaterat att intresset för Norden är ökande runt om i världen. Med anledning av det har ministerrådet godkänt en gemensam strategi för profilering och positionering av Norden som en attraktiv region både i förhållande till turism, näringsliv och internationellt kapital. Parallellt med detta fortsätter också statsministerinitiativet om nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar. Initiativet, som syftar till att öka kunskapen och främja gemensamma nordiska initiativ som kan tillmötesgå den globala efterfrågan efter innovativa samhällslösningar, ska ses i samband med det nya nordiska samarbetsprogrammet om Agenda 2030 som ska bidra till de nordiska ländernas uppföljning på Agenda 2030. Avslutningsvis bör nämnas att Nordiska ministerrådet prioriterar barn- och ungdom, jämställdhet och hållbar utveckling högt och därför integrerar dessa tvärgående perspektiv i hela Nordiska ministerrådets verksamhet. Opfølgning på resultater og evalueringer i Nordisk Ministerråd Resultatopfølgning og evalueringer er vigtige værktøjer i budgetprocessen i Nordisk Ministerråd, som giver mulighed for, at den viden der produceres bliver brugt som grundlag for nye politiske initiativer. Under de enkelte ministerråds indledninger i budgetbogen og på de enkelte budgetposter fremgår en resultatberetning for anvendelsen af midlerne. Resultatberetninger og evalueringer forventes i stigende grad at ligge til grund for den fremtidige fordeling af midler i det nordiske budget. Hovedparten af de nordiske midler anvendes til fællesnordiske projekter og programmer samt de nordiske institutioner. Der er en omfattende evalueringsaktiviteter der finder sted i Nordisk Ministerråd indenfor projektvirksomheden. Større strategiske satsninger som f.eks. statsministerinitiativet Grøn Vækst evalueres altid efter afslutning. Derudover er det normal praksis at foretage evalueringer som led i udarbejdelse af nye strategier og programmer for sektorerne. Resultater af disse evalueringer er brugt ved beslutning om det videre arbejde indenfor områderne. For institutionerne gælder, at årsrapporten er en formidlingskanal for resultatopnåelse, hvor der afrapporteres på kravene i de årlige bevillingsbreve. For så vidt angår i projekter og programmer indgår i det gældende retningslinjer og i praksis, at alle projekter og programmer evalueres efter endt afslutning. 17
Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018 I nedenstående oversigt vises de evalueringsaktiviteter for de år, som nærværende budget omhandler (perioden 2016-2018) i sektorerne under Nordisk Ministerråd: Sektor Evalueringer i Nordisk Ministerråd i årene 2016-18 År MR-SAM -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Planlagt evaluering af Arktisk samarbejdsprogram 2015-2017 -Grænsehindringsområdet evalueres -Ekstern evaluering af retningslinjer for samarbejdet med Estland, Letland og Litauen fra 2014. -Evaluering af formandsskabsdelen af prioriteringspuljen -Evaluering af samarbejde med Nordisk Råd om behandling af rekommandationer -Evaluering af Nordisk Ministerråds indsats i forhold til New Nordic Climate Solutions, og fælles tilstedeværelse på COP 21 i Paris. Løbende 2018 2017 2017 2017 2017 2016 MR-U MR-S MR-K MR-FJLS MR-JÄM MR-Vækst -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Evaluering af NVL (Netværk for voksnes læring) -Evaluering af forvaltningen af sprogkoordinationen -Evaluering af Norden i Skolen -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Strategisk gennemlysning af socialområdet -Planlagt evaluering af Handlingsplan for funktionshinder. -Nordisk konvention om social bistand og sociale tjenester evalueres -Overenskomst om fælles nordisk arbejdsmarked for visse grupper af sundhedspersonale og veterinærer (Arjeplog aftalen) -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Evaluering af Nordisk Film- og TV fond -Evaluering af Nordic Matters. -Analyse af NORDBUK:s handlingsplan samt evaluering af NORDBUKS:s støtteprogram. -Evaluering af kulturministrenes satsning på nordisk børn- og ungdomslitteratur -Intern evaluering af nordisk-baltiske mibilitetsprogram for kultur -Midtvejsevaluering af MR K strategi perioden 2013-2020 -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Evaluering af NordGen Planter (Long Term Management Plan) -Evaluering af PPP samarbejdet i 2018-2019 -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -En intern mid-term evaluering af samarbejdsprogrammet -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Næringssektor: Midtvejsevaluering i 2016 af samarbejdsprogram -NEFCO gennemfører årlig vurdering af effekter og resultater -NEF har internationale eksperter der vurdererflagskibsprojekter. Løbende 2016 2017 2017 Løbende 2018 2017-2018 2018 2017 Løbende 2018 2018 2017-2018 2017 2017 2016 Løbende 2016-2017 2018 Løbende 2017 Løbende 2016 2017 Løbende MR-MK -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed, herunder arbejdsgrupper Løbende -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed Løbende MR-A -Evaluering af Nordjobb -2016 MR-Finans MR-LOV -Løbende evaluering af programvirksomhed -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -MR-Lov bidrager aktivt til tværgående programmer og initiativer som er evalueret under andre sektorer Løbende Løbende 18
Samarbetsministrarna Samarbetsministrarna Generel indledning og Fakta Samarbetsministrarna är ansvariga för det nordiska regeringssamarbetet å de nordiska statsministrarnas vägnar och har en koordinerande roll i många tvärgående aktiviteter. Det gäller till exempel den nordiska prioriteringsbudgeten, det internationella samarbetet, de gemensamma nordiska aktiviteterna och de tvärgående perspektiven barn och unga och hållbar utveckling. Nordiska ministerrådets internationella samarbete syftar till att säkra stabiliteten och samarbetet med Nordens närområde och den nordiska nyttan i världen. Strukturellt sett omfattar samarbetet Estland, Lettland och Litauen, nordvästra Ryssland och Arktis. Dessutom existerar ad hoc-baserat samarbete med bland annat Tyskland och Polen i syd, Kina i öst och USA och Canada i väst. Nordiska ministerrådet koordinerar och samarbetar med de övriga regionala aktörerna och organisationerna i norra Europa, till exempel Östersjörådet, Barentsrådet och Arktiska rådet. De senaste åren har samarbetet med EU dessutom utvecklats på en rad områden. Nordiska ministerrådets internationella samarbete omfattar också det nordiska samarbetet i en global kontext. Övriga gemensamma nordiska aktiviteter under samarbetsministrarna omfattar till exempel hållbar utveckling och samarbetet för att förhindra gränshinder i Norden. Dessutom tillkommer poster av teknisk karaktär. Resterande budgetposter har primärt ett kommunikations- och förmedlingsperspektiv. Strategiske målsætninger 2018 I likhet med tidigare års strategiska målsättningar fortsätter arbetet med att säkerställa det nordiska samarbetets relevans för de nordiska regeringarna, näringslivet och det civila samhället. Samarbetsministrarna lägger därför stort fokus på att det nordiska samarbetet förblir ett dynamiskt redskap när det kommer till att hantera gemensamma politiska utmaningar i Norden, vilket också är målsättningen för den reform av det officiella nordiska samarbetet som igångsattes av samarbetsministrarna 2014 (Nytt Norden), och som 2016 följdes upp genom initiativet Nytt Norden 2.0. För att kunna stötta upp det politiska arbetet på bästa sätt ska det vidare ske en fortsatt utveckling i riktning mot ett så effektivt sekretariat som möjligt. Prioriteringsbudgeten är ett av redskapen som samarbetsministrarna kan använda för att göra det nordiska samarbetet mer dynamiskt. Denna ska användas för att igångsätta nya, större och prioriterade satsningar. Prioriteringsbudgeten är uppdelad i en ordförandeskapsdel och en generell del. Prioriteringsbudgeten omfattar ca 87 MDKK 2018. Det är en reducering på 4,5 miljoner DKK jämfört med 2017, vilket bör ses i ljuset av att prioriteringsbudgetens övriga del 2017 ökades med 14,6 miljoner DKK i syfte att exempelvis prioritera nordiskt samarbete om integration. De 4,5 miljoner DKK som prioriteringsbudgeten reduceras med 2018 återförs till det internationella samarbetet och närmare bestämt samarbetet i det nya Rysslandsprogrammet. Av de ca 87 MDKK i prioriteringsbudgeten är ca 45 MDKK öronmärkta ordförandeskapsinitiativ. Det sker mot bakgrund av den utvärdering av ordförandeskapsmedlen 19
Samarbetsministrarna som behandlades av NSK i april 2017 i vilken det konkluderades att det var önskvärt att fortsätta reservera dessa medel för ordförandeskapens användning. Medlen öronmärks till ett ordförandeskap från och med ordförandeskapsåret och tre år fram. År 2018 avsätts medel till Sverige (ordförandeskap 2018), Norge (ordförandeskap 2017) och Finland (ordförandeskap 2016). Inom ramen för den generella delen av prioriteringsbudeten (ca 42 MDKK) fokuserar samarbetsministrarna exempelvis på statsministerinitiativet Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar. Statsministerinitiativet är nära sammankopplat med det nya nordiska samarbetsprogrammet för agenda 2030 och arbetet med profilering och positionering av Norden. Vidare fokuserar på nordiskt samarbete om integration av flyktingar och invandrare, digitalisering, nordisk statistik, arbete med demokrati, inkludering och säkerhet, uppföljning av klimatkonferenserna samt nya strategiska genomlysningar av relevanta sektorer och uppföljning på existerande genomlysningar på arbetsmarknads-, energi-, miljö- och socialområdet. Till uppföljningen av de respektive strategiska genomlysningarna bidrar MR-A med ca 2,1 miljoner DKK. MR-Tillväxt (energiministrarna) kommer att använda projektmedel i storleksordningen 2,5-3 miljoner DKK för att, som led i implementeringen av det nya samarbetsprogrammet, följa upp på energi-genomlysningen, och MR-S har avsatt 3,3 miljoner DKK till nordiskt socialsamarbete som i huvudsak förväntas användas till uppföljningen på genomlysningen. Rekommendationerna från miljö-genomlysningen kommer att ingå i miljö- och klimatsektorns arbete med att utarbeta ett nytt miljöoch klimathandlingsprogram som kommer att gälla från 2019. Eventuella uppföljande insatser under 2018 finansieras via miljö- och klimatsektorns dispositionsmedel (ca 4 miljoner DKK). Uppföljnigen på hälso-genomlysningen fortsätter också 2018 och sker via social- och hälsoministrarnas budget, som i år har ökats för just det ändamålet. Inom ramen för det internationella samarbetet kommer samarbetsmöjligheterna med Nordens grannländer fortsatt att utvecklas 2018. Det gäller inte minst att stärka samarbetet med de baltiska länderna, implementera den del av Rysslandsprogrammet som angår det civila samhället, samt att implementera det nya Arktiska samarbetsprogrammet för 2018-2020. Vidare förväntas samarbetet med USA och Kanada att vidareutvecklas. Ministerrådets resultater i 2016 Samarbetsministrarna beslutade 2016 att fortsätta reformeringen av det nordiska samarbetet. Mot bakgrund av rapporten Nordens tid är nu nästa fas av reformarbetet anslöt sig både samarbetsministrarna och statsministrarna sig till målsättningen om Norden som väldens mest integrerade region. Samarbetsministrarna beslutade bl.a. också att det nordiska samarbetet i högre grad ska bidra till den hållbara tillväxten i Norden samt att dialogen med det civila samhället ska stärkas, liksom att den nordiska budgeten ska bli mer dynamisk och att det etableras en struktur för ad hocbaserade ministerråd i syfte att kunna maximera aktualiteten i det nordiska samarbetet. Dessutom syftar reform 2.0 till att stötta upp om den ambitiösa reformdagordning som samarbetsministrarna antog 2014 och som bl.a. har bidragit till att samarbetet på ministernivå har förstärkts, en förbättring av den nordiska budgeten, ett effektivare ministerrådssekretariat, en mer målmedveten användning av nordiska projekt samt en tydligare ägarstyrning av de nordiska institutionerna. Ordförandeskapsdelen under prioriteringsbudgeten har 2016 finansierat det fin- 20
Samarbetsministrarna ländska ordförandeskapets ordförandeskapsprojekt som bland annat fokuserat på gränsregional statistik, blå bioekonomi och internationalisering av nordiska entreprenör-ekosystem. Dessutom har de danska ordförandeskapsprojekten vidarförts och de isländska ordförandeskapsprojekten avslutats. Den generella delen av prioriteringsbudgeten har fortsatt finansiera uppföljningen på de strategiska genomlysningarna på hälso- och arbetsmarknadsområdena. Det har också bidragits till uppstarten av en genomlysning av det nordiska samarbetet på miljö- och energiområdet. Dessutom fattade samarbetsministrarna, som följd av flyktingkrisen, beslut om att prioritera nordiskt samarbete om integration av flyktingar och invandrare högt genom att initiera ett praktiskt samarbetsprogram. För att stötta upp om detta genomfördes också ett informellt nordiskt integrationsministermöte november 2016. För att möta det stora intresset för de nordiska länderna och nordiskt samarbete ute i världen har det under 2016 också, på uppdrag av de nordiska statsministrarna, tagits fram ett nytt nordiskt statsministerinitiativ om nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar. Initiativet lanseras 2017. Initiativet går hand i hand med den nordiska strategi för profilering och positionering som samarbetsministrarna beslutade om i oktober 2014. Utöver att under 2016 har deltagit i arrangemang som bl.a, Be Nordic i Milano, Nordic days i Shanghai, Slush Asia i Tokyo, COP22 i Marrakesh har det också genomförts ett anbudsförfarande i syfte att etablera en verktygslåda som ska kunna användas vid kommande profileringsaktiviteter. Vad gäller samarbetet med nordvästra Ryssland kunde Nordiska ministerrådet under året delvis återgå till att samarbeta i området, dock inte längre via kontoren utan direkt med partners i regionen. Vidare fattade samarbetsministrarna under året beslut om ett nytt Rysslandsprogram som delvis implementerades under året. Samarbetsministrarna har också engagerat sig i den förändrade utrikes- och säkerhetspolitiska situationen i Estland, Lettland och Litauen som följer av den förändrade geopolitiska situationen i grannområdet, bland annat genom att ge stöd till utveckling av medier och medieförståelse i de baltiska länderna med fokus på generell samhällssäkerhet. 21
Samarbetsministrarna Prioriteringsbudget Budget Budget Difference Tabellen er i 2017 priser 2018 2017 +/- % Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) 87.342 91.842-4.500-4,9% Formandskapspuljen, Sverige 15.000 Formandskapspuljen, Norge 15.000 15.270-270 - 1-8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske 3.000 2.749 251 - byregioner 1-8020 Blå og grønn bioøkonomi 3.700 3.563 137-1-8021 Helse 2.100 2.341-241 - 1-8022 Integration 5.000 5.294-294 - 1-8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske 1.000 509 491 - instituttene 1-8024 Nordisk energisamarbeid 200 814-614 - Formandskapspuljen, Finland 15.000 15.273-273 -1,8% 1-8012 Statistisk utredning över nordisk rörlighet och 3.750 3.818-68 -1,8% förmåner över gränserna 1-8013 Forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska 750 764-14 -1,8% instituten 1-8014 Miljömärkning Svanen, cirkulär ekonomi och miljöavtryck 750 764-14 -1,8% 1-8015 Ett innovativt och öppet Norden med välmående 2.250 2.291-41 -1,8% människor 2020 1-8016 Nordisk vägkarta för Blå Bioekonomi 2.250 2.291-41 -1,8% 1-8017 Socio-ekonomisk nytta av arktiska ytvatten i Norden 1.500 1.527-27 -1,8% 1-8018 The Rising North 3.750 3.818-68 -1,8% Formandskapspuljen, Danmark 0 14.643-14.643-100,0% 1-8008 Vækst 0 3.954-3.954-100,0% 1-8009 Velfærd 0 4.072-4.072-100,0% 1-8010 Værdier 0 4.072-4.072-100,0% 1-8011 Det blå Arktis 0 2.545-2.545-100,0% Prioriteringspuljen 42.342 46.656-4.314-9,2% 1-8410 Politiska prioriteringar 5.500 7.126-1.626-22,8% 1-8411 Politiske initiativer 8.593 8.593 0 0,0% 1-8412 Till disposition för MR-SAM 3.139 5.283-2.144-1-8420 Profilering og positionering 10.180 10.180 0 0,0% 1-8510 Nye tværgående initiativer 4.750 5.294-544 -10,3% 1-8520 Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar 10.180 10.180 0 - Opdelt på kategorier 87.342 91.842 83% 100% Projektmidler 27.412 31.182 31,4% 34,0% Programlignende aktiviteter 44.930 60.660 51,4% 66,0% 22
Samarbetsministrarna Formandskabsdelen Projekter under formandskabsdelen af prioriteringsbudgettet initieres af formandskabet og godkendes af MR-SAM. et med prioriteringsbudgettet er at muliggøre igangsættelse af nye og større tematiserede satsninger med fokus på aktuelle politiske prioriteter inden for Nordisk Ministerråd. I 2017 godkendte MR-SAM nye retningslinjer for anvendelse af formandskabsdelen af prioriteringsbudgettet, hvilket indebærer, at projekterne herunder som udgangspunkt: - er større strategiske og innovative satsninger (som hovedregel projekter på minimum 5 mio. DKK årligt), som skaber nordisk merværdi - har deltagelse fra minimum tre nordiske lande - maksimalt gives støtte i tre år - er tænkt ind i den ramme, som eksisterende nordisk samarbejde udgør, herunder også tidligere og pågående formandskabsprojekter, således at man undgår duplikation men samtidig tilstræber sammenhæng. (Skal updateres når nye regler foreligger) Norges formandskabspulje 1-8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske byregioner Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2018 Budget 2017 Budget 2016 Disp./bud. 16 Budget disp. af DKK 3.000.000 2.749.000 0 0% EK-NER Utarbeide en felles nordisk strategi for hvordan byene og deres omland kan utvikle sin attraktivitet ved å sikre et godt og inkluderende bymiljø som er økonomisk, miljømessig og sosialt bærekraftig. Viktige elementer er klima- og miljøvennlige løsninger, sosial balanse og like muligheter for alle, gode velferds- og kulturtilbud, tilrettelegging for folkehelse, levende sentrum, historiske miljøer og kulturminner, gode blågrønne strukturer, byrom og arkitektur, samordnede areal- og transportløsninger og attraktive arbeidsplasser. Prosjektet vil også være en plattform for det nordiske statsministerinitiativ (2017-2020) (1-8520) om Nordiske løsninger på globale samfunnsutfordringer, for å dele erfaringer fra byene som kan sikre vekst og velferd sammen med grønn omstilling. Forvaltningsorgan Kommunal- og moderniseringsdepartementet Vurdere ulike metoder for å samle kunnskap om byers kvalitet og bærekraft, samt anvende erfaringsinnhentingen og valgte metoder til å måle bymessig kvalitet og bærekraft for byene. Starte etablering av nordisk arena for erfaringsutveksling mellom beslutningstakere, samt arena for ulike fagmiljø for å samle kunnskap om attraktive byregioner. Startet i 2017 23
Samarbetsministrarna 1-8020 Blå og grønn bioøkonomi Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2018 Budget 2017 Budget 2016 Disp./bud. 16 Budget disp. af DKK 3.700.000 3.563.000 0 0% EK-FJLS/EK-M Å styrke det nordiske arbeidet for grønn omstilling gjennom prosjekter om blå og grønn bioøkonomi som skal: Bidra til de nordiske landenes måloppnåelse av det globale bærekraftsmålet for Hav, SDG 14. Fokus ligger på tiltak som både kan redusere negativ miljøpåvirkning og bidra til videreutvikling og utvikling av nye marine miljøvennlige bionæringer og gjennomføring av et grønt skifte, herunder gjennom tilpasning til klimaendringer. Bidra til et mer bærekraftig landbruk gjennom effektiv utnytting av restråvarer og avfall samt redusert svinn i verdikjeden. Prosjektet vil også bidra til et helsefremmende kosthold. Forvaltningsorgan Fiskeridirektoratet, Havforsikringsinstituttet, Miljødirektoratet, Landbruks- og matdepartementet, North Atlantic Fisheries Intelligence Group hos Skat Nord 2018 - Mål 2017 - Mål 2016 Opnåede resultater Blå bioøkonomi A Mikroplast Avslutte måling av mikroplast i bunnlevende fisk og dyr. Analysere og vurdere forskjellene mellom arter og forskjellene mellom geografiske steder. Blå bioøkonomi (ca 2,5 MDKK): Prosjektet vil undersøke mikroplastnivå i nordiske arter i kyst og hav og utrede konsekvenser for blå bionæringer. Prosjektet vil også omfatte bekjempelse av fiskerikriminalitet, spøkelsesfiske samt spredning av stillehavsøsters. Startet i 2017 Vurdere hvilke konsekvenser mikroplast/plast vil kunne ha for nordiske blå bio-næringer. B Spøkelsesfiske Basert på identifisering av forbedringsområder i 2017 skal det bidras til økt kunnskap på tvers av fagmiljøer og myndigheter, og eventuelt implementere fungerende løsninger gjennom kunnskapsutveksling mellom nordiske land. Utvidelse og drift av nettverk gjennom egen nettside og møteplass etter behov. C Tareskog Analysera resultat om mengden marint organisk karbon fra blå skog som blir Prosjektet omfatter videre klimatilpasning mot overgjødsling av tareskog og blå skogers rolle i økosystemer og karbonsyklus: A Mikroplast Måle mikroplast i bunnlevende fisk og dyr på utvalgte steder, både nær lokale forurensningskilder slik som avløpsrenseanlegg, urban bebyggelse mv. og langt fra slike kilder på steder hvor langtransportert forurensning dominerer. Analysere og vurdere forskjellene mellom arter og forskjellene mellom geografiske steder. B Spøkelsesfiske En status oversikt med hensyn på 24
Samarbetsministrarna 2018 - Mål 2017 - Mål 2016 Opnåede resultater deponert og langtidslagret i sedimenter. Analysera resultat om de blå skogenes rolle i den marine karbonsyklusen som kan brukes for å etablere utslippsregnskap for blå skog (Wetland supplement IPCC). kunnskap- og aktiviteter knyttet til tap av fiskeredskaper i de deltakende nordiske landene, både for yrkesfiske og fritidsfiske, herunder avfallsmottak og gjenvinning. Gjennomføre workshop som oppstart av nettverksbygging og kunnskapsutveksling. Analysera resultat om effekt av formørkning av kystvann på blå skog, og eventuelle tipping points for økosystemene. D Stillehavsøsters Innenfor prosjektets temaområder kartlegge ulike faktorer som er sentrale, beskrive og evaluere tiltak som er iverksatt og som er planlagt iverksatt, vurdere hvor hensiktsmessige disse er, både i kommersiell og forvaltningsmessig sammenheng og komme med forslag til eventuelle endringer, primært på et overordnet, nordisk nivå. Første udkast til business cases grundlægges og kvalificeres i 2018. Resultatene fra workshopen i høstet 2017 legges til grunn for faglige og koordinerende aktiviteter i 2018 E Fiskerikriminalitet Gjennomføre to workshops i 2018 med relevante land - og myndigheter, og iverksette - og følge opp tiltak mot aktører som er involvert i fiskerikriminalitet og bidra til at kunnskap og informasjon om området spres. Grønn bioøkonomi: Prosjektet skal: Bidra til mer effektiv utnytting av restråvarer og avfall og redusert svinn i verdikjede og hos forbruker (Nidarosdeklarasjonen Primærnæringenes og matsektorens ansvar for grønn vekst, Nordisk Ministerråd 2012). C Tareskog Økt kunnskap om mengden marint organisk karbon fra blå skog som blir deponert og langtidslagret i sedimenter. Økt kunnskap om de blå skogenes rolle i den marine karbonsyklusen som kan brukes for å etablere utslippsregnskap for blå skog (Wetland supplement IPCC). Økt kunnskap om effekt av formørkning av kystvann på blå skog, og eventuelle tipping points for økosystemene. Opprette samarbeid med minst en vannregionmydighet i hvert deltakerland og etablere nordisk nettverk mellom relevante kunnskapsmiljøer. D Stillehavsøsters Innenfor prosjektets temaområder kartlegge ulike faktorer som er sentrale, beskrive og evaluerede tiltak som er iverksatt og som er planlagt iverksatt, vurdere hvor hensiktsmessige disse er, både i kommersiell og forvaltningsmessig sammenheng og komme med forslag til eventuelle endringer, primært på et overordnet, nordisk nivå. Der bliver utført en workshop høsten 2017, hvor forskere og forvaltere diskuterer disse temaene og konkretiserer flaskehalser for en videre utvikling og behovet for aktiviteter/prosjekter som kan skaffe den nødvendige informasjon. E Fiskerikriminalitet Gjennomføre to workshops i 2017 25