NORDISKE ARBEJDSPAPIRER

Transkript

1 Ved Stranden 18 DK-1061 København K NORDISKE ARBEJDSPAPIRER N O R D I S K A A R B E T S P A P P E R Nordiska ministerrådet - Budgetförslag Planer och Budget NA2014:917 ISSN Detta arbetspapper är utgivet med finansiellt stöd från Nordiska ministerrådet. Innehållet i arbetspappret avspeglar inte nödvändigtvis Nordiska ministerrådets synpunkter, åsikter eller anbefallningar.

2

3 Nordiska ministerrådet - Budgetförslag Planer och Budget 2015 Framlagt av Generalsekreteraren

4 Indholdsfortegnelse Forord 9 Læsevejledning 10 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret Budgettets fordeling på budgetpostkategorier 13 Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget 14 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret Huvudlinjerna i budget Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar Samarbetsministrarna 17 Generel Indledning 17 Prioriteringsbudget Den nordiska spellistan Välfärdsvakten Bioekonomi-initiativet NordMin Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar Læring på arbeidsplass (LPA) Testcenter Uddannelse og forskning inden for grøn vækst Elmarknaden Grønne tekniske normer og standarder Norden som standardmaker Grønt offentligt indkøb Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering Främja integration av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet Samordning och förstärkt finansiering av gröna investeringar och företag Särskilda prioriteringer Grön tillväxt Hållbar nordisk välfärd Välfärd och kost Klimavenligt byggeri Kultur og kreativitet KreaNord initiativet Offentligt-privat-partnerskab om planteforædling i Norden Ny Nordisk Mad Politiska prioriteringar 37 Internationalt samarbejde Kunskapsuppbyggning och nätverk Partnerskap och gränsregionalt samarbete NGO-verksamhet i Östersjöregionen Ministerrådets kontor i nordvästra Ryssland Ministerrådets kontor i Estland, Lettland och Litauen Arktiskt samarbetsprogram Hvideruslandsaktiviteter Samarbetet med Nordens grannar i Väst 45 Nordisk ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet Föreningarna Nordens Förbund Bidrag till Västnorden Generalsekreterarens disponeringsreserv Hållbart Norden Informationsaktiviteter Norden i Fokus Hallo Norden 52 5

5 Grænsehindringsråd Tjänstemannautbyte Ministerrådets sekretariat (NMRS) 54 Uddannelse og forskning 56 Generel indledning 56 Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser Dispositionsmidler Uddannelse og forskning 59 Politikudvikling Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder Det nordiske sprogsamarbejde Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur Politikudvikling voksnes læring 62 Mobilitets- og Netværksprogrammer Nordplus NordForsk 65 Forskning i øvrigt Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) Nordisk Institutt for sjørett (NIfS) Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS) Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) Nordisk Samisk Institut (NSI) 71 Social- og Helsepolitik 73 Generel indledning 73 Projektmedel Projektmidler Social- och hälsvårdspolitik Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Nomesko og Nososko NIOM A/S Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer 78 Institutioner Nordens Välfärdscenter (NVC) Nordic School of Public Health NHV* 82 Kulturpolitik 83 Generel indledning 83 Generelle Kultursatsningar Dispositonsmidler Kultur Nordisk Kulturfond Nordisk Råds priser Strategiska satsningar 88 Børn og Unge Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 89 Film og Media Nordisk computerspilprogram Nordisk Film- og TV-fond NORDICOM 92 Kunstområdet Kultur- og Kunstprogrammet Nordisk oversættelsesstøtte Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 95 Nordiske Kulturhus Nordens hus i Reykjavik Nordens hus på Färöarna 97 6

6 Nordens Institut på Åland Nordens Institut på Grönland (NAPA) Kulturkontakt Nord 101 Andra kultursatsningar Samiskt samarbete 102 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 103 Generel indledning Ny nordisk mad 105 Fiskeri Projektmidler Fiskeri 106 Jordbrug Projektmidler Jordbrug Kontaktorgan for jordbrugsforskning Nordisk Genressource Center (NordGen) 109 Levnedsmidler Projektmidler levnedsmidler Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 113 Skovbrug Projektmidler Skovbrug Samnordisk skogsforskning (SNS) 114 Jämställdhet 116 Generel indledning Projektmedel Jämställdhet MR-JÄMs stödordning Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 118 Närings-, Energi- och Regionalpolitik 119 Generel indledning 119 Näring Projektmedel Näring Nordisk Innovation Nopef 123 Energi Projektmedel Energi Nordisk Energiforskning (NEF) 125 Regional Impl. av samarbetsprogram, demografi, arbetsgrupper och projektmedel Regional NORA Gränsregionalt samarbete Nordregio 129 Miljö 131 Generel indledning Dispositionsmedel Miljö Miljøsektorens arbejdsgrupper Nordisk Råds miljøpris NEFCOS Miljøudviklingsfond SVANEN Nordisk Miljömärkning 137 Arbetslivspolitik 139 Generel indledning Projektmedel i övrigt - Arbetsliv 141 7

7 Arbetslivs fasta utskott Nordjobb Kommunikation om arbetsliv Institut för vidareutbildning inom arbetsmiljö (NIVA) 143 Ekonomi- og Finanspolitik 145 Generel indledning Ekonomi- och Finanspolitik 146 Lagstiftning 147 Generel indledning Projektmedel Lagstiftning 148 Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret Budgettets indtægter og landenes indbetalinger 149 Nordisk Ministerråds institutioner ikke-forbrugte midler 151 Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet 153 Udviklingen i udisponerede midler Budgettets udvikling i perioden Likviditetens udvikling 156 Bilag 1 Budgettet konverteret til EURO 157 Bilag 2 Økonomisk Status pr på budgetpostniveau 164 Bilag 3 Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd 169 Bilag 4 Förteckning över förkortningar 170 8

8 Forord Forord Nytt nordisk budsjett Budsjett forslaget for 2015 er utformet på grunnlag av rammer og retningslinjer vedtatt av samarbeidsministrene. Til grunn for budsjettets prioriteringer og profil ligger de generelle føringene i ministrenes visjonserklæring av februar 2014, en videreføring av prioriterte satsinger i 2014 samtidig som det er gitt rom for nye politiske prioriteringer fra formannskapet for 2015, Danmark. Budsjettet for nordisk ministerråd i 2015 gir rom for mange viktige satsninger i alle sektorer. Prioriteringsbudsjettet videreføres i tråd med intensjonene da dette ble innført i Vesentlige elementer av de innsatser som ble iverksatt under svensk formannskap i 2013 og islandsk formannskap i 2014 videreføres i tillegg til nye initiativ under det danske formannskapet i Prioriteringsbudsjettet vil blant annet også gi rom for å videreføre de igangsatte innsatsene som grønn vekst og holdbar nordisk velferd. Den tidligere svenske ministeren Bo Könberg har ledet et stort utredningsarbeid om de potensialer som ligger i et nordisk samarbeid på helseområdet. I budsjettforslaget er det satt av midler under MR-S til å iverksette tiltak som følge av denne utredningen. Det er også innenfor prioriteringsbudsjettet satt av midler til å følge opp utredningen samt for å iverksette nye utredninger av denne typen. Det internasjonale samarbeidet med våre naboer og andre aktører vil fortsatt prioriteres med midler både fra samarbeidsministrenes budsjett og flere fagministerråd. Internasjonal branding vil være et spesielt innsatsområde i Arbeidet med å bryte ned grensehindre vil stå sentralt også i 2015, og Grensehinderrådet vil være et viktig element i dette. Budsjettet for 2015 har en reduksjon på 2 % i forhold til budsjettet i Samarbeidsministrene har besluttet at denne reduksjonen skal fordeles likt på alle sektorer. Budsjettforslaget viser at sektorene har foretatt klare politiske prioriteringer når reduksjonene skulle fordeles. Noen budsjettposter er således økt eller holdt på samme nivå som i år mens andre poster er redusert mer enn andelen av 2 % skulle tilsi. Dette budsjettforslaget legges fram samtidig med at Nordisk Ministerråd er i ferd med å ta stilling til de foreslåtte reformer i rapporten «Nytt Norden». Selve budsjettet gir rom for å starte den endringsprosessen som reformforslagene i «Nytt Norden» innebærer. Rapporten legger også opp til en omfattende reform av budsjettets utforming og selve budsjettprosessen («nytt nordisk budsjett»). Dersom disse endringene vedtas, er det lagt opp til en gradvis gjennomføring fra og med budsjettet for Allerede i det foreliggende budsjettforslaget for 2015 er det imidlertid i henhold til samarbeidsministrenes beslutning gjort endringer i budsjettets inndeling og oppbygging med sikte på å tydeliggjøre mål og resultatoppfølging og gjøre dokumentet mer tilgjengelig og brukervennlig. København 4. juni 2014 Dagfinn Høybråten Generalsekretær i Nordisk ministerråd 9

9 Læsevejledning Læsevejledning Generalsekretærens budgetforslag består af tre dele: Som led i beslutningen om prioriteter og tidsplan for budget 2015 (budgetanvisningerne), besluttede samarbejdsministrene at modernisere det nordiske budget. Det betyder en række ændringer i budgettets sædvanlige opstilling. Den indledende beskrivelse af Nordisk Ministerråds prioriterede indsatser for 2015 består nu alene af de overordnede prioriteter. Hertil kommer fire tabeller, der viser den samlede økonomi i det nordiske samarbejde spredt på forskellige kapitler i budgetbogen, herunder 1) den samlede ramme for budgettet, 2) fordelingen på politiske områder (ministerråd), 3) fordelingen på budgetkategorier (projekter, institutioner mv.) samt hvor bundet budgettet er i aktiviteter, der årligt gentages (tidligere frihedsgrader/bindinger). Den næste del, som er den mest omfattende, indeholder oversigt over samtlige budgetposter, inddelt efter de 10 faglige ministerråd, som det kendes fra tidligere. Hvert ministerråd indledes med en kort beskrivelse af formålet med samarbejdet inden for ministerområdets område, dets strategiske målsætninger for budgetåret samt beskrivelse af de overgribende resultater for i senest afsluttede regnskabsår Som noget nyt er der i budgettet for 2015 indført fokus på fastsættelse af mål og resulter på de enkelte budgetposter, hvillet afløser det tidligere fokus alene på prioriteringer. Hver enkelt budgetpost indeholder som tidligere oplysninger om budgetårets budget, de to seneste års budgetter, hvor stor en del af budgettet der blev disponeret sidste år, samt hvem der bemyndiges til at træffe beslutning om anvendelsen af bevillingen. Herudover er der til hver budgetpost en beskrivelse af formålet med bevillingen. Til enkelte budgetposter indgår endvidere oplysninger om kontraktstatus samt forvaltningsorgan, hvis denne opgave ikke udføres af en institution eller varetages af ministerrådets sekretariat. Budgetposterne er inddelt i 4 forskellige kategorier: projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag. Se fordelingen og uddybende forklaring i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Sidste del af budgetforslaget består af tværgående oversigter, herunder oplysninger om finansieringen fordelt på lande og betalingsordningen for højere uddannelse. Hertil kommer historiske data om udviklingen i det samlede budget, likviditeten, og de udisponerede midler samt nogle bilag med bl.a. budgettet i euro, økonomiske delegeringsregler og en fortegnelse over brugte forkortelser. Endelig er der tilføjet en oversigt over institutionernes egenkapital. Generalsekretærens budgetforslag præsenteres for Nordisk Samarbejdeskomité og samarbejdsministrene, Nordisk Råd og Budgetekspertgruppen efter fremlæggelse. Budgetforslaget sendes endvidere i national høring med svarfrist for landene medio august. I begyndelsen af september skal samarbejdsministrene vedtage budgettet som et ministerrådsforslag, der herefter forhandles med Nordisk Råd inden budgettet endeligt vedtages af samarbejdsministrene i slutningen af oktober. Uddybning af budgetstruktur og budgetpost- kategorier Hovedinddeling Budgettets hovedinddeling er det enkelte ministerråd. Præsentationen af hvert ministerråd indledes med en beskrivelse af hele arbejdet med fokus på politiske målsætninger, nye initiativer og ændringer i forhold til foregående budgetår samt de opnåede resultater fra senest afsluttede budgetår. 10

10 Læsevejledning Budgetposter De enkelte budgetposter præsenteres ensartet indholdsmæssigt ved hjælp af fire budgetposttyper; 1) Projektmidler, 2) Programlignende aktiviteter som rummer samarbejdsorganer, rene programmer, støtteordninger/samarbejdsorgan og arbejdsgrupper 3) Institutioner/virksomheder som styres gennem mål - og resultatkontrakter samt 4) organisationsbidrag. Under hver budgetpost er der fokus på mål for budgetåret, mål for året hvori budgettet udarbejdes (det vil sige 2014 for nærværende budget) samt de væsentligste resultater for senest afsluttede budgetår (det vil sige 2013 for nærværende budget), Hver budgetpost har en 5 cifret nummerering. Det første ciffer er samarbejdsområde, hvilket modsvarer rækkefølge og inddeling i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Anden til femte ciffer er løbenummer indenfor ministerrådet, og dermed budgetpostens unikke numeriske id. Endelig er der for hver budgetpost i parentes angivet, hvilken budgetkategori budgetposten hører under. Specielle rubrikker I budgetpostene for projektmidler viser rubrikken Disp./Bud.13, hvor stor andel af 13-budgettet i procent, som er disponeret i løbet af En disponering er en beslutning om at bruge penge fra en budgetpost til et bestemt formål. Det disponerede beløb kan udbetales til formålet i budgetåret og i de 2 på følgende år, og Nordisk Ministerråd har en forpligtelse overfor det angivne formål i denne tidsperiode. En ikke udbetalt disposition vil efter 3 år blive indtægtsført i ministerrådets regnskab og tilbagebetalt til landene. For så vidt angår videreførselsreglen for udisponerede midler på budgetpostniveau, er det muligt at videreføre 20 % af årets bevilling på en budgetpost, dog med en minimumsgrænse på 200 TDKK. I budgetposterne for institutioner styret med resultatkontrakt viser rubrikken, NMR fin. 13 den procentvise andel af institutionens totale indtægter i 2013 som blev finansieret af Nordisk Ministerråd (fra regnskabet). Finansieringen fra Nordisk Ministerråd omfatter både basisbevilling og eventuelle projektmidler. I rubrikken kontraktstatus redegøres for institutions målopfyldelse f.s.v.a. de faglige mål i resultatkontrakterne 11

11 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Den totale udgiftsramme for 2015 for Nordisk Ministerråd er i alt TDKK i 2014 priser, som er 2 % nedskæring i rammen i forhold til SAMMENSTILLING AF BUDGET 2015 OG 2014 (2014 priser) Budget Budget Difference /- % 1. MR Samarbejdsministrene ,0% a. Prioriteringsbudgettet ,0% b. Internationalt samarbejde ,0% c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og sekretariatet ,0% 2. MR Uddannelse og forskning ,0% a. Generelle forsknings- og uddannelsesinitiativer ,4% b. Politikudvikling mv ,5% c. Mobilitets- og netværksprogrammer ,0% d. Nordforsk ,4% e. Forskning i øvrigt ,0% 3. MR Social- og Helsepolitik ,0% a. Institutioner ,0% 4. MR Kulturpolitik ,0% a. Generelle kultursatsninger ,8% b. Børn og Unge ,0% c. Film og Media ,7% d. Kunstområdet ,1% i. Heraf Nordiske Kulturhuse ,2% e. Andre kultursatsninger ,0% 5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og ,0% Skovbrug a. Fiskeri ,0% b. Jordbrug ,0% c. Levnedsmidler ,4% d. Skovbrug ,0% 6. MR Ligestilling ,0% 7. MR Närings-, Energi- og Regionalpolitik ,0% a. Näring ,0% b. Energi ,0% c. Regional ,0% 8. MR Miljø ,0% 9. MR Arbejdsmarkedspolitik ,0% 10. MR Ekonomi og Finanspolitik ,0% 11. MR Lagstiftning ,0% Total nordisk budget ,0% 12

12 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Budgettets fordeling på budgetpostkategorier Nedenfor vises budgettet fordelt på budgetkategorier. Foruden de fire kategorier, projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag, er prioriteringsbudgettet skilt ud som selvstændig kategori. Derudover er bevillingerne til ministerrådssekretariatet og kontoren i Nordvestrusland samt i Estland, Letland, og Litauen defineret som institutioner, men vist separat i diagrammerne nedenfor. De ordninger, som administreres af de nordiske institutioner NordForsk og Nordisk Innovation indgår i institutionsandelen. Nedenstående tabel viser udvikling i budgettets fordeling på udgiftskategorier. I TDKK i 2014 priser Budget 2015 Budget 2014 Prioriteringsbudget ,8% ,8% Institutioner ,5% ,6% Programlignende aktiviteter ,3% ,1% Projektmidler ,9% ,1% Organisationsbidrag ,0% ,9% Sekretariatet og kontorerne ,4% ,4% I alt % % 13

13 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget Det nordiske budget er ikke bundet ud over det enkelte budgetår, hvorfor nedenstående tabel alene tjener det formål at vise, hvor stor en andel af budgettet der årligt træffes beslutning om før budgettets vedtagelse, og hvor stor en andel af budgettet, der træffes beslutning om efter budgettets vedtagelse; dvs. hvor mange midler, der udmøntes i løbet af det givne budgetår. I forhold til sidstnævnte vises således, hvilke mål og aktiviteter, der årligt træffes beslutning om at videreføre i regi af det nordiske samarbejde. Fordelt på sektorer Nordisk budget total MR-U MR-S MR-K MR-FJLS MR-LIG MR-NER MR-MILJØ MR-A MR-FINANS MR-LOV MR-SAM Træffes beslutning om inden for budgetåret Projektmidler Programlignende aktiviteter Faste aktiviteter Prioriteringspulje Projekter, programmer mv Institutioner Organisastionsbidrag Udmøntes inden for budgetåret 1 : Midler der benyttes til korte, enkeltstående og tidsbegrænsede projekter. Det er midler, der tildeles på ad hoc basis, og i løbet af budgetåret. I denne kategori ligger udover projektmidlerne også de midler, der i de nordiske institutioner har projektlignende karakter. Der er tale om midler, hvor der ikke er truffet nærmere beslutning om mål og aktiviteter i forbindelse med budgettets vedtagelse. Faste aktiviteter 2 : Midlerne i denne kategori drejer sig om: Prioriteringspuljen: Samarbejdsministrene har truffet beslutning om oprettelsen af en pulje, der kan udmøntes til nye, større tværgående prioriterede satsninger. Kontraktbundne midler (projekter, programmer mv.): Midler hvor Nordisk Ministerråd har givet signal om, eller hvor der i forbindelse med uddeling af midler klart fra Nordisk Ministerråd ligger en hensigtserklæring om finansiering over flere år. I denne kategori medtages midler, hvor Nordisk Ministerråd er den eneste finansieringskilde. Det drejer sig om fx støtteordninger og større programmer og eventuelt samarbejdsorganer og arbejdsgrupper. Midler, som binder Nordisk Ministerråd juridisk: Denne kategori er kun aktuel for de nordiske institutioner og sekretariater. Det drejer sig om leasing- og huslejeaftaler samt institutionernes og sekretariaters personale i et vist tidsrum (typisk 6 måneder). 1 Denne kategori svarer ikke til en budgetkategori jf. tabel 3, men derimod til kategori 1, som tidligere oplistet i tabel vedrørende frihedsgrader i det nordiske budget. 2 Denne kategori svarer ikke til en budgetkategori jf. tabel 3, men derimod til kategori 2 og 3, som tidligere oplistet i tabel vedrørende frihedsgrader i det nordiske budget. 14

14 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 Huvudlinjerna i budget 2015 Nordiska ministerrådet är ett forum för det formella samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Ministerrådets arbete regleras i Helsingforsavtalet som senast har ändrats i Det är de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM), som har det överordnade ansvaret för att koordinera ministerrådets arbete. Utöver detta genomförs samarbetet i tio fackministerråd. Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet roterar mellan länderna. Danmark tar i 2015 över efter Island som ordförandeskapsland i Nordiska ministerrådet. Samarbetsministrarna har beslutat att den nordiska budgeten i 2015 ska reduceras med 2 %. Besparingskravet fördelas lika mellan sektorernas ramar. Prioriteringarna sker således inom sektorbudgetarna. Trots sparkravet på 2 % fortsätter de prioriterade satsningarna Hållbar nordisk välfärd och Grön tillväxt, samt de av Sverige och Island prioriterade ordförandeskapssatsningarna i I 2015 tillkommer också det danska ordförandeskapets satsningar. Ett budgetförslag utarbetas med bakgrund i fackministerrådens bidrag och följer sektorernas förslag till prioriteringar och reduceringar. Beslut om samarbetsministrarnas förslag till budget fattas i september 2014 med bakgrund i generalsekreterarens förslag samt en nationell remissrunda i de nordiska länderna. Den slutgiltiga budgeten för 2015 beslutas i oktober 2014 av samarbetsministrarna efter diskussioner med Nordiska rådet. Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2015 Generalsekreteraren fick i 2013 mandat till att se på möjligheterna för att effektivisera och förbättra det nordiska regeringssamarbetet. I enlighet med mandatet utarbetades under hösten 2013 och våren 2014 rapporten Nytt Norden. I 2015 ligger fokus i ministerrådet på att implementera de av samarbetsministrarna i 2014 antagna rekommendationerna om ett stärkt nordiskt samarbete på ministernivå, ett effektivt sekretariat, en ny nordisk budget, mer nordisk nytta från projekt- och programverksamheten och bättre styrning at institutionerna. En av parametrarna som har potential för att stärka det nordiska ministersamarbetet är prioriteringsbudgeten, som existerat sedan Syftet med prioriteringsbudgeten är att möjliggöra och facilitera igångsättande av nya större och övergripande tematiserade satsningar. Det dåvarande svenska och isländska ordförandeskapet vidareför i 2015 sina initiativ från 2014 under prioriteringsbudgeten. Vidare kommer Danmark att initiera prioriterade satsningar under sitt ordförandeskap i De prioriterade statsministerinitiativen Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd fortsätter i Grön tillväxt-initiativet bidrar till att stärka det nordiska samarbetet om t ex energieffektivisering, utveckling av hållbar energi, miljömedvetenhet, innovation och forskning på miljö- och klimatområdet. Initiativet bidrar också till skapandet av en större regional marknad och en kritisk massa som är nödvändig för nya utvecklingar. Hållbar nordisk välfärd bidrar till att stärka det nordiska samarbetet om utbildning, arbete, forskning och infrastruktur för välfärd. Programmet ska bidra till att utbildning i Norden leder till arbete, att tillgången på hälso- och omsorgskompetens matchar behoven samt att säkra att kvaliteten i hälso- och sjukvården är god. 15

15 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 Satsningarna på Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd går hand i hand med implementeringen av den tvärgående nordiska hållbarhetsstrategin Ett gott liv i ett hållbart Norden. Med denna strategi säkerställs att all verksamhet i Nordiska ministerrådet integrerar ett hållbarhetsperspektiv. I 2015 prioriteras också särskilt hälso-samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådets prioriteringsbudget. Det görs genom att det avsätts medel för en uppföljning på rapporten som den tidigare svenska socialförsäkringsministern Bo Könberg har skrivit om den stora potentialen som ligger i nordiskt samarbete på hälso-området. Nordiska ministerrådet prioriterar också arbete som ska underlätta människor och företags gränsöverskridande aktiviteter. Det görs bland annat genom att säkerställa koordinering och samarbete mellan länderna i nationella lagstiftningsprocesser samt implementering av EU-reglering. Nordiska ministerrådets internationella samarbete fokuserar i 2015 på att utveckla de samarbetsrelationer man har med grannländer och andra aktörer. Här bör också satsningen på internationell branding av Norden och det nordiska samarbetet framhävas. Det är i 2015 ett viktigt utvecklingsområde med stor potential. 16

16 Samarbetsministrarna Samarbetsministrarna Generel Indledning og Fakta Samarbetsministrarna ansvarar för det nordiska regeringssamarbetet å de nordiska statsministrarnas vägnar och besitter en samordnande roll av många av de tvärgående aktiviteterna i det nordiska samarbetet. Det gäller den nordiska prioriteringsbudgeten, det internationella samarbetet och de nordiska gemensamma aktiviteterna. Prioriteringsbudgeten, som för 2015 uppgår till 73,273 MDKK, ska användas för att igångsätta nya, större och prioriterade satsningar. 45 MDKK är i 2015 öronmärkta initiativ som initieras av ordförandeskapet. Medel öronmärks för ett ordförandskap från och med ordförandeskapsåret och tre år framåt. I 2015 öronmärks 45 MDKK Sverige (ordförande i 2013), Island (ordförande i 2014) och Danmark (ordförande i 2015). Den övriga delen (28,273 MDKK) används i 2015 till att finansiera statsministerinitiativ inom grön tillväxt och hälsa och välfärd. Nordiska ministerrådets internationella samarbete syftar till att säkra stabilitet och gott samarbete med Nordens grannländer och nordisk nytta ute i världen. Samarbetet omfattar de tre baltiska länderna och nordvästra Ryssland i öst, Tyskland och Polen i syd och bland annat Canada i väst samt det arktiska samarbetet. Det finns specifika strategier för respektive geografiskt samarbetsområde. Vidare har Nordiska ministerådet en politik för Vitrysslandsaktiviteter där man primärt fokuserar på demokratiutveckling, stöd till civilsamhälle och utbildning av unga vitryssar. Ministerrådet har också ett nära samarbete med de övriga regionala råden och organisationer i Nordeuropa, häribland Östersjörådet, Barenstrådet och Arktiska rådet. Under senare år har samarbetet med EU utvecklats på en rad områden. Ministerrådets internationella samarbete omfattar dessutom nordiskt samarbete i en global kontext. Övriga nordiska gemensamma aktiviteter under samarbetsministrarna omfattar exempelvis Hållbar utveckling och Gränshindersamarbetet. Därutöver också poster av teknisk administrativ karaktär, som bidrag till Västnorden, tjänstemannautbyte och generalsekreterarens dispositionsreserv. Resterande budgetposter har primärt ett kommunikations- och förmedlingsperspektiv. Strategiske målsætninger 2015 De strategiska målsättningarna för 2015 tar utgångspunkt i samarbetsministrarnas vision för det nordiska samarbetet. Visionens pelare är: Ett gränslöst Norden, Ett innovativt Norden, Ett synligt Norden och Ett utåtriktat Norden. Samarbetsministrarna avser i 2015 fortsatt att arbeta för att det nordiska samarbetet på sikt förblir ett dynamiskt redskap för att hantera politiska utmaningar. Detta görs genom att fokusera på implementeringen av slutsatserna från generalsekreterarens moderniseringsuppdrag. Inom ramen för prioriteringsbudgeten 2015 kommer fokus ligga på de prioriterade satsningarna hos det danska ordförandeskapet, samt områdena grön tillväxt, hållbar nordisk välfärd och på uppföljningen av den tidigare svenska socialförsäkringsministern Bo Könbergs rapport om potentialen i det nordiska samarbetet på hälso-området. Inom ramen för det internationella samarbetet ligger fokus i 2015 dels på utveckling av samarbetsmöjligheter med grannländerna och andra aktörer, och dels på utveckling av de existerande finansieringsinstrumenten. 17

17 Samarbetsministrarna Samarbetsministrarna ska i 2015 också arbeta med att stärka den nordiska profilen i världen, och ta vara på det stora intresset som finns. Internationell branding är ett utvecklingsområde i Ministerrådets resultater i 2013 Resultatberättelsen för samarbetsministrarna beskriver resultat utöver de resultat som beskrivs under de enskilda budgetposterna eller som utgör väsentliga resultat i ministerrådet. År 2013 var första året för prioriteringsbudgeten. Inom ramen för den del som öronmärktes för initiativ igångsatta av det svenska ordförandeskapet initierades fyra insatser: NordMin, Arbetsmarknadsmötet Fler unga i Arbete, Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföreoreningar samt Lärande på arbetsplatsen. Utöver detta beslutades också att finansiera statsministrarnas prioriterade områden grön tillväxt och välfärd och hälsa genom att igångsätta programmen Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd. Dessutom användes den övriga delen av prioriteringsbudgeten till att finansiera ett fåtal av de globaliseringsprojekt som ministerrådet önskat skulle fortsätta. I 2013 finansierade prioriteringsbudgeten också Nordic Cool i Kennedycentret, och arbetet med integrering av jämställdhetsperspektivet i Nordiska ministerrådets verksamhet. Inom ramen för det internationella samarbetet utarbetades och godkändes i 2013 nya riktlinjer för ministerrådets samarbete med Estland, Lettland och Litauen och nordvästra Ryssland. Det igångsattes också konkreta aktiviteter under det gemenesamma nordiskryska programmet för samarbete om utbildning och forskning, och ministerådet blev mer aktivt involverat i EU:s Östersjöstrategi genom att leda Horizontal Action Bioeconomy. Mandatet för EHU:s trustfund förlängdes också. I april 2013 gavs generalsekreteraren i uppdrag att igångsätta ett moderniseringsarbete i Nordiska ministerrådet. Målet med moderniseringsarbetet är att framtidssäkra det nordiska samarbetet. Uppdraget omfattar att se över ministerådets beslutsprocesser och administrativa praxis, budget, projektverksamhet och institutioner. Den Nordiska strategin för hållbar utveckling Ett gott liv i ett hållbart Norden trädde i kraft i januari Som uppföljning på strategin beslutades att initiera ett arbete som ska hjälpa sektorerna att integrera hållbar utveckling i sin verksamhet. I 2013 har det inom ramen för det nordiska gränshinderarbetet, parallellt med att man löst ett tio-tal gränshinder, och satts fokus på skattemässiga utmaningar för små- och mellanstora verksamheter samt en gemensam nordisk webportal med företagsinformation, utarbetat en ny organisation; Gränshinderrådet. Den nya organiseringen ska bidra till att stärka koordineringen av arbetet. Det har i 2013 också lagts stort fokus på kommunikation och förmedling. Efter webutvecklingen i 2012 har antalet besök på hemsidan norden.org i 2013 fördubblats. Man har också haft stor kommunikativ genomslagskraft tack vare satsningarna NORDIC COOL och de olika folkmötena. I 2013 har man genomfört 60 debatter och events tillsammans med interna och externa partners på folkmötena i Allinge, Almendalen och Arendal. 18

18 Samarbetsministrarna Prioriteringsbudget Budget Budget Difference /- % Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) ,0% Formandskapspuljen, Danmark Formandskapspuljen, Island ,6% Den nordiska spellistan ,6% Välfärdsvakten ,6% Bioekonomi-initiativet ,6% Formandskapspuljen, Sverige ,6% NordMin ,6% Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade ,6% klimatpåvekande luftföreningar Lärande på arbetsplats ,6% Prioriteringspuljen ,1% Testcenter ,0% Uddannelse og forskning inden for grøn vækst ,4% Elmarknaden ,7% Grønne tekniske normer og standarder - Norden ,0% som standardmaker Grøn offentlig indkøb ,0% Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering ,2% Främja integrationen av miljö och klima i ,6% utvecklingssamarbetet Särskilda prioriteringer Grön tillväxt ,8% Hållbar nordisk välfärd ,7% Välfärd och kost ,9% Klimavenligt byggeri ,0% Kultur og kreativitet - KreaNord initativet ,0% Offentlig-privat-partnerskab om planteforædling i ,0% Norden Ny Nordisk Mad ,0% Politiska prioriteringar Opdelt på kategorier % 100% Projektmidler ,4% 4,0% Programlignende aktiviteter ,2% 96,0% Formandskap DK, ikke endnu opdelt på kategorier Den nordiska spellistan DKK % MR-K Det nordiska musikexportprogrammet har som syfte att lansera nordisk musik till den nordiska allmänheten och vidare. Initiativet syftar också till att möjliggöra tillgängligheten av den nordiska spellistans innehåll, som reflekterar det som är relevant, intressant och populärt i den intranordiska regionen vid olika tidpunkter. Dessutom ska 19

19 Samarbetsministrarna initiativet bidra till att öka förståelsen för konsumentbeteenden samt att respondera på dessa genom partnerskap med befintliga legala tjänster såsom Spotify, WiMP och Deezer. Genom att göra detta kan initiativet bidra till att lyfta värdet av det nordiska varumärket och öka nordisk musik- och kulturkonsumtion. Forvaltningsorgan Nordic Music Export Program (NOMEX) 2015 Mål Mål 2013 Opnåede resultater Att etablera den nordiska spellistan i Europa och ingå partnerskap med strömmande tjänster och utvalda festivaler och medieverksamheter (fokus på Storbritannien, Tyskland och Frankrike). Fokus ligger också på att utveckla exklusiva digitala evenemang med relevanta artister. Att skapa kännedom om den nordiska spellistan i den nordiska regionen. Att uppnå unika webbsidebesök, Facebookfans, Twitter-följare och prenumeranter på nyhetsbrevet. Initiativet startade först i 2014 under det isländska ordförandeskapet. Dessutom fokuseras i 2015 på att förbereda aktiviteter för USA och Asien samt att översätta den nordiska spellistans innehåll till aktiviteter som utvecklas på andra kontinenter. Att ingå partnerskap med strömmande mediatjänster som Deezer, WiMP och Spotify. Samt musikfestivalerna By:Larm, Spot, Roskilde, G!, Oya, Way Out West, Flow, Iceland Airwaves och Music and Media Välfärdsvakten Programlignende aktiviteter DKK % MR-S Forvaltningsorgan Projektet den nordiske velfærdsvagt skal undersøge effekterne af finanskriser på de nordiske velfærdssystemer og hvordan de nordiske velfærdssystemer kan møde de udfordringer der kommer til at blive i de kommende år; specifikt på helse, social og velfærd. I projektet udvikles blandt andet indikatorer til at følge udviklingen af velfærdssystemerne i de nordiske lande, inkl. helserelaterede indikatorer. Hertil kommer en undersøgelse af, hvilket beredskab de nordiske lande har for at møde kriser og hvilket beredskab mangler, samt undersøge effekten af finanskriser og deres konsekvenser før velfærdssystemerne. Projektet er en del af programmet Holdbar Nordisk Velfærd. Velfærdsministeriet i Island. Nordiske velfærdsindikatorer Der skal laves en første udgave av Nordiske velfærdsindikatorer som publiceres i I 2014 indledtes arbejdet med den nordiske velfærdsvagt. De nordiske landes erfaringer anvendes som grundlag for Initiativet startede i 2014 under det islandske formandskab. 20

20 Samarbetsministrarna Beredskab ved fare Der skal gennemføres en evaluering av den islandske velfærdsvagt, risk mapping af de største udfordringer på velfærdsområdet i Norden i den nærmeste fremtid og en evaluering af svagheder i de nordiske velfærdssystemer. Kriser og velfærd Videre opbygning av en database med oplysninger om handlinger som myndigheder har brugt i de nordiske lande for at formindske påvirkning af kriser, samt en evaluering af effekt af tiltag. forskning om effekterne af øget økonomisk byrde, langvarigt pres og arbejdsløshed på psykisk helse, velfærd og forskellige gruppers livsvilkår. Fokus ligger også på at evaluere de tiltag som er vedtaget under finanskriser i de nordiske lande for at lære mere om hvordan negative effekter på befolkningens helse og velfærd kan modvirkes Bioekonomi-initiativet Programlignende aktiviteter DKK % MR-FJLS Satsningen på bioekonomin är en viktig del i arbetet med grön ekonomisk tillväxt och hållbarhet. Bioekonomi bygger på ett ekonomiskt system där användningen av biobaserade produkter, restprodukter och andra produkter som uppstår under bearbetningen, optimeras för att minska avfallet i värdekedjan, trycket på miljön, och maximera värdet i värdekedjan. Målet är också att göra de nya generationerna medvetna om viktigheten av grön tillväxt och hållbarhet. Det nordiska initiativet om bioekonomi syftar till att reducera 1) negativ miljöpåverkan och säkra hållbar användning av resurser inom alla samhällsområden, 2) reducera avfall och maximera utnyttjande och förtjänst av biologiska resurser, 3) reducera avfallsproduktion samt öka återvinningen. Härtill kommer 4) främja innovation, grönt näringsliv och regional utveckling samt 5) öka förnybar energi i transportsektoren samt förnybar energi i fiske och godstransport till sjöss. Äntligen att 6) säkra medvetenheten om grön tillväxt och hållbar utveckling i ett långsiktigt perspektiv med nya initiativer var kreativitet används som forsknings och undervisningsmetod. Aktiviteter under bioekonomi-initiativet genomförs i perioden Forvaltningsorgan Satsningen är organiserad i ett flertal projekt, som förvaltas av olika institutioner, myndigheter och ministerier, som Landgræðsla ríkisins (Soil Conservation Services Iceland), MATIS Island, Islands Energidirektorat, Islands Skogstyrelse och Islands Utbildnings-, forsknings- och kulturministerium 21

21 Samarbetsministrarna Realisering och etablering av den nordiska bioekonomipanelen, som ska anvisa strategiska möjligheter och insatser för att främja hållbara nordiska bioekonomier. Under 2014 fokuserar initiativet på att stärka det nordiska samarbetet kring nya initiativ med tvärsektoriellt samarbete inom forskning, utveckling och innovation. Initiativet startade i 2014 under det isländska ordförandeskapet. Fortsättning av projekten: Innovation in the Nordic Bioeconomy, WoodBio, Økosystemernes modstandskraft for at reducere effekter af naturkatastrofer (ERMOND), Marina samt Biophilia Detta ska ske i nära samarbete med industri och utbildningsinstitutioner. Koordinera existerande nordiska analyser och kartläggningsaktiviteter samt eventuell igångsätta nya analyser och kartläggningsaktiviteter NordMin Programlignende aktiviteter DKK % MR-NER Forvaltningsorgan NordMin ska föra samman aktörer inom den nordiska gruv- och mineralsektorn för att stärka en hållbar nordisk gruvnärings konkurrenskraft genom innovation, näringsutveckling och samverkan. NordMin ska synliggöra gruv- och mineralnäringens betydelse för en grön tillväxt i Norden. NordMin ska fungera som en forsknings- och innovationsplattform för befintliga och framtida nordiska samarbeten inom området och utformas i dialog med aktörer inom industrin, akademin och från andra berörda myndigheter. Luleå tekniska universitet (LTU). Genomföra workshops för att identifiera nyckelutmaningar och samarbetsprojekt inom definierade teman Upprättande av arbetsplan för Genomföra forsknings- och innovationsprojekt inom fem olika program Vidareutbildningsprogram med gemensamma nordiska kurser inom relevanta teman Fastställa styrdokument såsom en strategisk forsknings- och innovationsagenda, plan för workshopar och seminarier i syfte att diskutera frågor av vikt för branschens utveckling Ta fram en handlingsplan för fortsatt finansiering av nätverket och långsiktiga prioriteringar, identifiera och bjuda in fler organisationer i samarbetet 22

22 Samarbetsministrarna Initiera förprojekt baserade på resultaten från workshops Samarbete med nationella program och projekt som kan ansluta till och utvecklas inom ramarna för NordMin. Genomföra en första utlysning av projektmedel Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar Programlignende aktiviteter DKK % MR-M Forvaltningsorgan Projektet ska öka kunskapen om de faktiska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar från källor i Norden och identifiera åtgärder för att minska dessa utsläpp i de Nordiska länderna. Sot-utsläpp ska särskilt studeras och det ska ges stöd till de nordiska förhandlarna om ett sotavtal inom ramen för Arktiska rådet (Task Force on Black Carbon and Methane, TFBCM). IVL Svenska Miljöinstitutet, Sverige Mätningar är klara och analyserade. Resultaten ska redovisas, det kommer förslag på emissionsfaktorer baserat på mätningarnas resultat och annan information. Rekommendationer för nordiska emissionsinventeringar och förslag på åtgärder för att minska de Nordiska ländernas utsläpp av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar presenteras. I år ska bakgrundsanalys vara klar och levererad i slutlig version, ett mätprogram framtaget och mätningar är påbörjade. En nordisk projektgrupp blev etablerad, bakgrundanalys blev levererad i form av draft rapport, diskussion om design av mätprogram är påbörjad, stöd till de nordiska förhandlarna i TFBCM (Arktiska Rådets Task Force on Black Carbon and Methane), bland annat genom bidrag till textunderlag till förhandlingarna, samt via deltagande och presentation vid förhandlingsmöte i Stockholm är levererad, projektet kommunicerat vid TFBCM samt vid bilaterala workshops i Peking och Moskva Læring på arbeidsplass (LPA) Programlignende aktiviteter DKK % MR-U 23

23 Samarbetsministrarna Det 3-årige utviklingsprosjektet om læring på arbeidsplass har som formål å møte de utfordringer de nordiske landene står ovenfor knyttet til å sikre lærlinge- og praksisplasser og kvaliteten innen læring på arbeidsplass, samt å øke andelen som fullfører videregående opplæring. Prosjektet er rettet mot både ungdom og voksne. En målsetning med prosjektet er at erfaringene blir drøftet på det nasjonale nivå, og kan bidra til økt viten og politikkutvikling på nasjonalt og nordisk nivå om læring på arbeidsplass. Prosjektet er en del av programmet Holdbar nordisk velferd. Forvaltningsorgan Statens skolverk, Sverige. Stimulere til et utviklingsarbeid om læring på arbeidsplass i Norden, samt bidra til økt viten og politikkutvikling på nasjonalt og nordisk nivå om læring på arbeidsplass. Legge til rette for samarbeid mellom lokale og regionale aktører i Norden om erfaringsutveksling om kvalitet i læring på arbeidsplass. Dette finner sted gjennom erfaringene fra de lokale, regionale og nasjonale nivå, samt gjennom totalt 7 nordiske møteplasser i landene og Færøyene og Åland, samt en sluttkonferanse og sluttrapport. Stimulere til et utviklingsarbeid om læring på arbeidsplass i Norden. Bidra til økt viten og politikkutvikling på nasjonalt og nordisk nivå om læring på arbeidsplass gjennom erfaringene fra de lokale og regionale nivå. Gjennom prosjektet er det igangsatt lokale, regionale og nasjonale prosjekt i hvert land og Færøyene og Åland. Mål, utfordringer og resultat fra disse blir diskutert på de nordiske møteplassene (konferanser). Det ble i 2013 gjennomført en møteplass i Sverige med ca. 100 deltakere fra hele Norden, der ideer og erfaringer ble diskutert, blant annet hvordan yrkesopplæringssystemene ser ut - likheter og forskjeller, samt hvordan læring på arbeidsplass blir styrt og gjennomført i Norden Testcenter Projektmidler DKK % MR-NER At undersøge muligheden for at udvikle et nordisk samarbejde om eksisterende nationale ordninger i forhold til test- og demonstrationsanlæg, således at grønne energiteknologier kan testes og udvikles i stor skala samt belyse mulighederne for potentiel merværdi ved etableringen af nye fælles nordiske test- og demonstrationsanlæg. Relevante forslag til policy inden for nordiske test- og demonstrationsanlæg skal udarbejdes og præsenteres for de nordiske statsministre. Som delansvarlige for projektet vil EK-N og EK-FJLS i løbet af 2014 fortsætte arbejdet med dette projekt. Det vil bidrage til øget fokus på erhvervslivets behov og EK-E har fået udarbejdet rapporten, Mapping of green energy test facilities and demonstration sites in the Nordic countries, og derved fået kortlagt 24

24 Samarbetsministrarna EK-N og EK-FJLS afslutter arbejdet med dette projekt i løbet af januar interesser samt mulighederne for at realisere potentialet inden for bioraffinaderier. testcentre i hele Norden. Arbejdet kan bruges som baggrund for yderligere politiske initiativer og uddybende analyser, der kan accelerere grøn vækst i Norden Uddannelse og forskning inden for grøn vækst Programlignende aktiviteter DKK % MR-U et med dette sektorprogram er at fremme børn, unge og voksnes kompetencer til at handle bæredygtigt og ressourcebevidst. Det gælder både som forbruger, som samfundsborger og som fagprofessionel på fremtidens arbejdsmarked, hvor effektiv udnyttelse af energi og naturressourcer i stigende grad kommer til at sætte rammerne for vækst og hverdagsliv i Norden. Gennem sektorprogrammet tilrettelægger MR-U en række undervisningstilbud om bæredygtig udvikling og grønne løsninger rettet mod elever i grundskolen og undervisere på voksenuddannelser i Norden og der lanceres et nordisk forskningsprogram om Grøn Vækst med særlig fokus på omstillingen til bioøkonomi. Forvaltningsorgan Foreningen Nordens Forbund Nordisk Klimadag Voksenopplæringsforbundet Efteruddannelsesmodul for voksenundervisere om bæredygtig udvikling. NordForsk Forskningsprogram om Grøn Vækst Mål Mål 2013 Opnåede resultater Styrke børn og unges bevidsthed om klimaudfordringerne og udvikle deres kompetencer til at handle ressourcebevidst og energieffektivt. Målet er at mindst 300 skoler deltager i den nordiske klimadag, at der etableres mindst 70 skolepartnerskaber omkring undervisning i bæredygtig udvikling og at skolerne samlet sparer mindst 2500 ton CO2 som følge af deltagelsen i Klimadagen. Lancering og formidling af Nordisk Klimadag til skoler i Norden i efteråret Målet er at mindst 200 skoler deltager, at der etableres mindst 50 skolepartnerskaber hvert år omkring undervisning i bæredygtig udvikling og at skolerne samlet sparer mindst 2000 ton CO2 som følge af deltagelsen i Klimadagen. I efteråret 2013 arrangerede det svenske formandskab en konference om forskningsinfrastruktur for Grøn Vækst i Stockholm med 200 deltagere fra alle de nordiske lande. Konferencen har bidraget til at skabe en tættere kobling mellem uddannelse, forskning og innovation, som grundlag for udvikling af grønne løsninger i Norden. Understøttelse af overgangen til et biobaseret samfund gennem forsknings- og innovationsprojekter i klimaudfordringerne og bioøkonomi. I 2015 planlægges Udvikling og formidling af viden fra forskningen inden for Grøn Vækst i Norden samt at sikre koordinering og samarbejde mellem grøn innovation og forskning i Norden. I 2014 forventes programmet og de finansielle rammer at være godkendt. MR-U har i 2013 igangsat et arbejde på at videreudvikle konceptet for den nordiske klimadag som materiale- og læringsplatform for undervisning i klimaudfordringer og bæredygtig udvikling for grundskoler i Norden. Konceptet 25

25 Samarbetsministrarna den første ansøgningsrunde til forskningsmidler inden for forskningsprogrammet om Grøn Vækst. Målet er at få ansøgninger fra ledende forsknings- og innovationsmiljøer i Norden. Udvikling af voksnes viden og kompetencer om bæredygtig adfærd både som forbruger, fagprofessionel og medborger. I 2015 evalueres pilotprojektet om uddannelsesmodul for voksenundervisere om bæredygtig udvikling. Målet er at modulet skal kunne permanentgøres og fra 2015 give deltagere formel studiekompetence. Ruste børn og unge (0-18 år) til fremtidens kompetencebehov i en økonomi baseret på Grøn Vækst. Målet er at vi i Norden får mere viden om, hvilke undervisningsmetoder der virker i forhold til at fremme børn og unges innovative kompetencer. er udviklet og skal implementeres på den nordiske undervisningsplatform Inden for voksnes læring har MR-U iværksat et pilotprojekt for at fremme voksnes læring om bæredygtig udvikling og Grøn Vækst. Nordisk Netværk for Voksnes Læring har udarbejdet et forslag til et studiekompetencegivende uddannelsesmodul om bæredygtig udvikling Elmarknaden Projektmidler DKK % MR-NER Lancering af et nyt uddannelsesmodul om bæredygtig udvikling rettet mod voksenundervisere i Norden i samarbejde med Voksenopplæringsforbundet. Målet for pilotprojektet er 20 deltagere med bred repræsentation fra alle de nordiske lande og fra forskellige dele af voksenuddannelsesområdet. Forvaltningsorgan At fremme forbrugerfleksibilitet på det nordiske elmarked gennem øget samarbejde mellem ledende aktører inden for industri- og servicesektoren for på den måde at dele erfaringer og best practice i forbrugerfleksibilitet og energieffektivisering. Nordisk Energiforskning Målsætningerne for 2015 afhænger af det nuværende arbejdes konklusioner og rekommandationer. På baggrund af afrapporteringen i efteråret 2014 vil de nordiske energiministre tage beslutning om yderligere aktiviteter samt konkrete målsætninger for det Elmarkedsgruppen afslutter arbejdet med analysen, Tiltak for mer effektivt forbruk i det nordiske elektrisitetsmarked. Analysen skal bidrage til forbedret forbrugerfleksibilitet på det nordiske elmarked ved bl.a. at undersøge forudsætningerne for Elmarkedsgruppen, der er ansvarlig for dette arbejde, har igangsat analysen, Tiltak for mer effektivt forbruk i det nordiske elektisitetsmarkedet. Analysen skal bl.a. bidrage til at øge kendskabet til forbrugerfleksibilitet samt undersøge potentialet for 26