Uddannelse i Region Hovedstaden - hvad er det for en størrelse? - og hvad vil vi med det?

Størrelse: px
Starte visningen fra side:

Download "Uddannelse i Region Hovedstaden - hvad er det for en størrelse? - og hvad vil vi med det?"

Transkript

1 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -1 af 12 Uddannelse i Region Hovedstaden - hvad er det for en størrelse? - og hvad vil vi med det? Søren Hartz, centerdirektør, Center for HR Oplæg for Forretningsudvalget, 3. marts 2015

2 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -2 af 12 Faggrupper i Region Hovedstaden Faggruppefordeling i Region H pr I alt ansatte (inkl. elever, men ekskl. aktiveringsordninger, timelønnede, Lægesekretærer m.fl % Administrativt personale % fondsaflønnede samt politikere/honorarlønnede) Elever % Læger % Service- og teknisk personale % Sygeplejersker % Pædagogisk personale % Øvrigt sundhedspersonale % SOSU-personale %

3 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -3 af 12 Grunduddannelse årlig population Uddannelserne varer 2-5 år med tilbagevendende praktik Antal elever og studerende i praktik: Erhvervsuddannelse m.fl.* 550 SOSU Professionsbachelorer** Medicinstudiet*** 750 Total * EUD: Rengøringsassistent, håndværker, gartner, tekniker, ernæringsassistent, serviceområdet, lægesekretær tillagt portør, fra ufaglært til faglært, farmakonom ** Sygeplejerske, bioanalytiker, radiograf, jordemoder, fysio- og ergoterapeut, prof.bac. i ernæring *** Dertil kommer at samtlige medicinstuderende er gennem uddannelsesaktiviteter i regionens Center for Klinisk Uddannelse

4 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -4 af 12 Kompetenceudvikling Aktivitet og omkostning 2014 Arbejdstid anvendt på kurser: 580 årsværk svarende til ca. 250 mio.kr. i arbejdstid Uddannelsesaktiviteterne i sig selv: mio.kr. Efter- og videreuddannelse Master, kandidat, diplom, specialerettet uddannelse Speciallægeuddannelse Korte kurser Læring på job Sundhedsplatformen Tilbud til alle faggrupper

5 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -5 af 12 Center for HR - fokus Sikring af medarbejderressourcer Standardiseret regionalt udbud Styrket læringsmiljø og klinisk uddannelse, herunder vejledning Styrkede grunduddannelser og formaliserede læringsforløb Kompetencevurdering og prognoser for arbejdskraft Forskning i uddannelse (viden, der virker) -> Mere end 250 regionale aktiviteter -> Snapshot af 6 indsatser

6 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -6 af 12 1) Medarbejderudviklingsprogrammet: Opbygning og eksempel på ydelser Ydelser Delprogram Faglig kvalitet Samarbejde Vejledning Basis/grund forløb Specialerettede introforløb Tværgående kliniske udbud: - Akutuddannelse - Hygiejneområdet - Ernæringsområdet - Medicin- og farmakologiområdet Samarbejde på tværs af professioner Grundmodul vejledning Efter- og videreuddannelse Specialuddannelser Specialerettede uddannelser Samarbejde på tværs af sektorer Vejledning 2 Tillægsmoduler MED Arbejdsmiljø Valgmoduler - Fx Vejledning ved brug af læringsteknologi Kommunikation og service

7 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -7 af 12 2) Teknisk avanceret simulation Skal lægerne blive ved med at øve sig på patienterne? Simulationsbaseret træning er et reelt alternativ, der kan udbredes i morgen, og som både forbedrer patientsikkerhed og -oplevelse samt har en positiv økonomisk effekt. RegionH har vist vejen. PATIENTEN Jeg oplever et hurtigere behandlingsforløb med færre gener og smerter Behandlingen er mere skånsom og jeg ved, at der sker færre fejl, fordi lægen er trænet, så jeg er også mere tryg ved hele behandlingen HOSPITALET 7:1 afkast på træning målt i reduktion af infektioner kr. besparelse pr. patientforløb ved operationer for lungekræft 84% reduktion i reparationsudgifter til kikkertudstyr 17% færre dødsfald ved kikkertkirurgi frem for åben lungekirurgi SAMFUNDET Færre fejl og infektioner Hurtigere operationsforløb og dermed højere produktivitet Hurtigere rehabilitering Reducerede omkostninger til reparation af udstyr Flere overlevende og færre sengedage DOKUMENTERET EFFEKT Der er dokumenteret effekt for en række procedurer, fx: Behandling af grå stær Kikkertundersøgelser af lunger og tarme Anlæggelse af centralt venekateter Lungekræftkirurgi Kilde: Cohen ER, Feinglass J, Barsuk JH, et al. Cost savings from reduced catheter-related bloodstream infection after simulation-based education for residents in a medical intensive care unit. Simul Healthc 2010; 5: Lunn W, Garland R, Gryniuk L, Smith L, Feller-Kopman D and Ernst A. Reducing maintenance and repair costs in an interventional pulmonology program. Chest 2005 Stather DR, Maceachern P, Chee A, Dumoulin E and Tremblay A. Trainee impact on procedural complications: an analysis of 967 consecutive flexible bronchoscopy procedures in an interventional pulmonology practice. Respiration 201 Is long term overall mortality after lobectomy for lung cancer affected by the approach? H.J. K Hansen, L. Laursen, T. Jensen, J. Ravn, L. Konge, R.H. Petersen

8 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -8 af 12 2) Teknisk avanceret simulation De 7 hovedområder, der udgør kernemarkedet for teknisk avanceret simulation, har 47 umiddelbart relevante procedurer. CEKU tilbyder i dag forløb ift. 19 af dem, men har udstyr til at kunne tilbyde yderligere 9 på nuværende tidspunkt Diagnostiske procedurer Abdominal ultralyd Thorakal ultralyd Ultralyd af led Tolkning af rtg. Thorax Tolkning af CT cerebrum Tolkning af CT thorax Tolkning af CT abdomen Perkutane procedurer Nødtrakeotomi Anlæggelse af pleuradræn Pleuracentese Ultralydsvejledt perkutant indstik Anlæggelse af CVK Ledpunktur Endoskopisk e procedurer Fleksibel optisk intubation Gastroskopi Koloskopi Cystoskopi Ureteroskopi Hysteroskopi Vaginal ultralydsscanning Endobronkial ultralyd (EBUS) Endoskopisk ultralyd (EUS) Endovaskulære procedurer =3 =3 =5 =2 Perkutan =3 =3 Lumbal-punktur Bronkoskopi transluminal Hoftekirurgi angioplastik (PTA) = CEKU TILBYDER # FORLØB = CEKU HAR UDSTYR TIL AT TILBYDE FORLØB, UDVIKLINGSFORLØB NØDVENIDGT FOR AT KUNNE TILBYDE FORLØB. Note: De opskrevne simulationsforløb er de mest væsentlige forløb. Ift. teknisk avanceret simulation. Der findes andre, men mindre relevante forløb Endovaskulær aneurisme repair (EVAR) Torakal endovaskulær aneurisme repair (TEVAR) Koronar arteriografi (KAG) Neurologiske endovaskulære procedurer Åben kirurgi Kikkertkirurgi Robotkirurgi Ørekirurgi (temporal bone drilling) Katarakt-kirurgi Vitreoretinal kirurgi* Basal kirurgisk teknik Anastomose teknik Nødtorakotomi Traumekirurgi Basal laparoskopi Torakoskopi Knæ-artroskopi Skulderartroskopi* Laparoskopisk sutur-teknik Procedurespecifi k laparoskopi Transurethral resektion af prostata (TUR-P) Basal robotkirurgisk teknik Procedurespecifi k robotkirurgi Der ses i disse år en tendens til, at procedurer, der tidligere var forbeholdt læger også udføres af andre faggrupper. Der er således et antal procedurer, markeret med FED, der i dag og på sigt kan tilbydes til andre faggrupper som fx sygeplejersker, bioanalytikere og jordmødre

9 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -9 af 12 3) Lukke kompetencegab Sundhedsplatformen udfordrer faggrænser og opgaveportefølje Rekruttering Specialister og generalister obs på speciallæger Væsentlige kompetenceområder: Overblik og relationel koordinering Inddragelse af patienter og pårørende Samarbejde på tværs af fag og sektorer Forskning og innovation Teknologi Patientsikkerhed via ikke-tekniske færdigheder

10 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -10 af 12 4) Patient- og borgeruddannelse Nye behandlingsformer Telemedicin, genoptræning i hjemmet Individualiserede behandlingstilbud, også ift. efterbehandling Integration af offentlige og private (digitale) tilbud Digital understøttelse i sammenhæng med Sundhedsplatformen Fælles beslutningstagning og øget egenbehandling = Krav om øgede kompetencer hos patient/borger

11 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -11 af 12 5) Kursusportal og læringsteknologi 6 fokusområder der forbedrer patientbehandlingen Strategi & Indsatsområder / Initiativer Fagligt at øge kvaliteten af undervisning ved evalueringsmetoder Fælles løft af vejlederkompetencer Effektivisering Sammenhængende Patientforløb Feedback og udtræk Læring tilbydes fra Kursusportalen kommuner Effektmåling af læring Sikring af Medarbejderressourcer Sundhedsplatformen Mobil læring web-inar, radiocast mm. Ventet og Velkommen Brugermæssigt at styrke medarbejderkompetencerne Certificeringer Sammensatte forløb Adaptiv læring MUS-Digitalisering Genbrug Sammensatte og Mobil læring modulopbygget forløb web-inar, radiocast mm. og selvbetjening. E-læring om serviceadfærd Administrativt Statistik og at øge effektivisering og optimere økonomistyring arbejdsgange SAP autofakturering MUS indkaldelse Lokalebooking Måling af readiness Ledelsesmæssigt at give ledelsen bedre overblik og beslutningsgrundlag Samarbejde på tværs i RegionH, at styrke samarbejdet på tværs af regionen ved introduktionen af ny referenceramme Særlige indsatsområder i klinikken Strategisk kompetenceudvikling Feedback og udtræk fra Kursusportalen Strategisk kompetenceudvikling MUS-Digitalisering Særlige indsatsområder i klinikken Strategisk Særlige kompetenceudvikling indsatsområder i Sammensatte og klinikken modulopbygget forløb Indførelse at ny medico-teknologi Web-inar, Særlige indsatsområder i klinikken Netværk for hjertestopansvarlige Samarbejde med uddannelsesinstitutioner On-boarding Måling af læring og GAP Tværfaglige tilbud E-learning på SP eller klon

12 Punkt nr. 1 - Temadrøftelse: Uddannelse i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -12 af 12 6) Efteruddannelse af speciallæger Fald i industriens bidrag til efteruddannelse Lægeforeningen-Hovedstaden efterspørger samarbejde med regionen Fortsat internationalisering og konferencedeltagelse Sikring af forskningsmidler Prioritering lokalt i klinikkerne, men også regionalt

13 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 1 - Side -1 af 1 Fordeling af krav om effektiviseringer Mio. kr. Helårsniveau Niveau 2015 Amager og Hvidovre Hospital 24,6 8,2 Bispebjerg og Frederiksberg Hospital 24,5 8,2 Bornholms Hospital 3,9 1,3 Herlev og Gentofte Hospital 41,5 13,8 Nordsjællands Hospital 23,9 8,0 Region Hovedstadens Psykiatri 34,1 11,4 Rigshospitalet og Glostrup Hospital 54,2 18,1 Den Præhospitale Virksomhed 5,1 1,7 Region Hovedstadens Apotek 1,1 0,4 Center for IMT 5,6 1,9 Center for HR 2,5 0,8 Administration 3,8 1,3 I alt 225,0 75,0

14 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 2 - Side -1 af 1 Oversigt over politisk proces vedr. budget 2016 Dato Møde i Emne 3. marts FU Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Beslutning vedr. proces for indhentning af forslag til effektiviseringer mv. 17. marts SUND Første drøftelse i udvalgene vedr. proces mv. budget 2016 KRÆFT PSYK TVÆRS 24. marts EVU MTU ITA 7. april FU Første drøftelse vedr. proces mv. budget økonomirapport 2015 Vedtagelse af bevillingsmæssige konsekvenser af effektiviseringsforslag april RR Budgetseminar 28. april SUND Anden drøftelse i udvalgene vedr budget 2016, herunder evt. temadrøftelser KRÆFT Drøftelser af indkomne forslag til effektiviseringer, bedre ressourceudnyttelse PSYK og justering af serviceniveauer TVÆRS 5. maj EVU MTU ITA 12. maj FU 26. maj SUND Tredje drøftelse i udvalgene vedr. budget 2016 KRÆFT Prioritering af forslag og beslutning om oversendelse til FU PSYK TVÆRS 2. juni EVU MTU ITA 9. juni FU Tredje drøftelse vedr. budget juni RR Godkendelse af forslag til effektiviseringer mv. Orientering om resultatet af økonomiaftalen Opgørelse af eventuel resterende økonomisk ubalance i budget 2016

15 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 3 - Side -1 af 10 Proces for budget 2016 Den 3. marts 2015

16 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 3 - Side -2 af 10 Drøftelsen på sidste møde i FU Økonomisk ubalance vurderes foreløbigt til 150 mio.kr. i 2015 stigende til mio.kr. i 2016 når der er taget højde for forventet ØA16 og strukturelle initiativer i budget 2015 (fusioner, RHEL, samordning mv.) Præsentation af 3 mulige scenarier 1. Vente og se : Kun 2015-udfordringen håndteres 2. Væsentligt skridt mod balance : Igangsætte proces der håndterer 2015 og 225 mio.kr. af 2016 udfordringen 3. Fuld genopretning nu. Igangsætte proces, der håndterer 2015 og den samlede skønnede udfordring på mio.kr i 2016 Enighed om, at udvalgene skal inddrages i løbet af foråret 2

17 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 3 - Side -3 af 10 Foreløbig vurdering af ubalance i 2016 Ændring ift. B2015, mio. kr Udgiftsposter, vurderet ved budget 2015 Indarbejdet i budgettet, konsekvenser af trufne beslutninger Ikke indarbejdet i budgettet, skønnede udgiftspres i 2016 og frem Forventet finansiering og effektiviseringer, forudsat ved budget 2015 Indkøbsbesparelser Økonomiaftale Fusioner Nedlæggelse RHEL Samordning og konkurrenceudsætt., ikke-klin. fkt Manko, vurderet ved budget Revideret vurdering pba. 4. økonomirapport 2014 Ændring af forudsætninger v. økonomiaftale for Øvrige ændringer I alt

18 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 3 - Side -4 af 10 Baggrund, vurdering af udgiftsposter Ændring ift. B Udgiftsposter Indarbejdet i budgettet med teknisk modpost Leasingudgifter Ændring renoveringspulje CIMT, sundhedsplatformen Fremrykning af indkøb Ekstra praktikpladser Nye besparelser B I alt Ikke indarbejdet i budgettet Meraktivitet Medicin på hospitalerne Tjenestemandspensioner Konvertering tjenestemandsstill Hj.boende resp. patienter I alt Udgiftsposter i alt

19 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 3 - Side -5 af 10 Forslag til beslutning Der indhentes forslag til effektiviseringer og bedre ressourceanvendelse i 2016 på 225 mio.kr., svarende til mellemscenariet med effekt på 75 mio.kr. i 2015 Administrationen identificerer forslag til engangsbesparelser på fælleskontoen på 75 mio.kr. i 2015 Mio.kr Effektiviseringer på hospitaler, administration mv Engangsbesparelser 75 I alt Der igangsættes en tværgående proces mhp. at identificere forslag til ændringer af serviceniveauer og omstillingsforslag mhp. politisk drøftelse i udvalgene. 5

20 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 3 - Side -6 af 10 Effektiviseringer vs serviceniveau Effektiviseringer og bedre ressourceudnyttelse Ændret opgavetilrettelæggelse, hvor man med en mindre ressourceindsats kan varetage de samme opgaver. Fx omlægning af administrative funktioner, optimering af arbejdsgange, omlægning til kortere liggetid ved accelererede forløb o.lign. Patienten vil i det store hele - ikke opleve, at der er ændring i niveauet af de leverede ydelser Ændringer i serviceniveau En direkte stillingtagen til og prioritering af den service (og dermed det ressourceforbrug), der tilbydes patienter, pårørende eller stilles til rådighed for regionens ansatte. Fx ændrede åbningstider i ambulatorier, reduceret serviceambition, bortprioritere kommunale opgaver, der pt. løftes af regionen, frekvens af kontrolforløb, videre- og efteruddannelse eller it-redskaber. Borgere og medarbejdere vil direkte opleve, at der er ydelser/service, der prioriteres bort 6

21 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 3 - Side -7 af 10 Tre hovedspor I forhold til budget 2016 arbejder regionen med 3 hovedspor: Mio.kr Strukturelle tilpasninger (fusioner, RHEL, samordning mv.) Hertil kommer potentielle gevinster fra HOPP Effektiviseringer og bedre ressourceudnyttelse* Justering af serviceniveauer? *: Hertil kommer centralt initierede tiltag som fx indkøbsbesparelser og ambulanceudbud mv. 7

22 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 3 - Side -8 af 10 Videre proces i foråret 3. marts Møde i FU, fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen Udsendelse af brev med indhentning af forslag til effektiviseringer, bedre ressourceudnyttelse og justering af serviceniveauer 17. og 24. marts Første drøftelse i de stående udvalg og kræftudvalget 7. april Møde i FU, 1. økonomirapport 2015 og vurdering af konsekvenser for april Budgetseminar for RR 16. april Indmelding af forslag til effektiviseringer, bedre ressourceudnyttelse og justering af serviceniveauer 28. april, 5. og Anden drøftelse i de stående udvalg, kræftudvalget og FU 12. maj Drøftelser af de indkomne forslag til effektiviseringer, bedre ressourceudnyttelse og justering af serviceniveauer 26. maj, 2. og Tredje drøftelse i de stående udvalg, kræftudvalget og FU 9. juni 16. juni Godkendelse af forslag til effektiviseringer mv. Orientering om resultatet af økonomiaftalen og konsekvenser for budget

23 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 3 - Side -9 af 10 Scenarie: Væsentligt skridt mod balance Fordele: Der tages delvist hånd om ubalancen i 2016 på et tidligt tidspunkt, hvilket reducerer den økonomiske usikkerhed Håndtering af ubalancer i 2015 og 2016 kan sammentænkes Der vil være bedre tid til spørgsmål og drøftelser i de politiske udvalg Flere virksomheder, herunder fusionshospitaler, efterspørger at komme i gang med processen Ulemper: Der er tale om et foreløbigt skøn for ubalancen i En fremrykket besparelsesproces signalerer, at regionerne i 2016 ikke har behov for flere midler end tidligere år Det kan give uro at sætte besparelsesprocessen i gang på et uventet og uvant tidspunkt 9

24 Punkt nr. 2 - Fastlæggelse af videre proces for budgetlægningen for Bilag 3 - Side -10 af 10 Scenarie: Vente-og-se Fordele: Der reageres ikke på et foreløbigt grundlag jf. der er tale om et foreløbigt skøn for 2016, som vil kunne ændre sig frem mod indgåelsen af økonomiaftalen Der vil være tale om en velkendt og kortere budgetproces, der reelt starter når økonomibilledet for 2016 er kendt efter økonomiaftalen. Ulemper: Kortere tid til at forberede budgettilpasninger for 2016, hvis økonomiforhandlingerne ikke løser 2016 problemstillingen Udvalgene vil ikke have samme tid til politiske drøftelser af forslagene Tilpasning i 2015 bliver kun af engangskarakter og dermed ikke optimalt sammentænkt ift

25 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 1 - Side -1 af 1 Center for Regional Udvikling Til: Forretningsudvalget Kongens Vænge Hillerød Telefon Web Dato: 22. januar 2015 Høringssvar fra erhvervs- og vækstudvalget På erhvervs- og vækstudvalgets møde den 2. december 2014 blev udvalget forelagt to sager vedr. fastlæggelse af kongeindikator og ambitionsniveau for driftsmålstyringen, og at der afgives høringssvar til forretningsudvalget senest den 21. januar 2015 herom. Høringssvar vedr. fastlæggelse af kongeindikator Erhvervs- og vækstudvalget vurderer, at hjemtagning af eksterne midler som kongeindikator er væsentlig i forhold til at følge udviklingen af den politiske målsætning om ekspansive videnmiljøer. Udvalget vurderer endvidere, at "CO 2 " som kongeindikator giver et godt grundlag for at følge udviklingen i forhold til den politiske målsætning om en grøn og innovativ metropol. "CO 2 " som kongeindikator skal være med til at styrke vækst og ny teknologi i forhold til reduktion af "CO 2 ". Udvalget drøftede ikke specifik hvor ofte, det vil være relevant for udvalget, at følge op på målopfyldelsen. Høringssvar vedr. fastlæggelse af ambitionsniveauet for driftsmålstyringen Erhvervs- og vækstudvalget er enige i de fastlagte ambitionsniveauer for driftsmålstyringen vedr. driftsmål for udmøntning af strukturfondsmidler samt ekstern finansiering til forskning og innovation. Udvalget efterlyste en større sammenhæng mellem kongeindikatoren "CO 2 " og driftsmålene indenfor udvalgets arbejdsområde.

26 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 2 - Side -1 af 2 Center for It, Medico og Telefoni Til: Forretningsudvalget Borgervænget 7, København Ø Telefon Direkte Mail Web CVR/SE-nr: Dato: 8. december 2014 Høringssvar i forhold til fastlæggelse af kongeindikatorer It- og afbureaukratiseringsudvalget takker for muligheden for at kommentere på fastlæggelsen af kongeindikatorer. Kongeindikatorerne er en væsentlig del af regionens strategiprojekt om Fokus og forenkling. Derfor finder vi det væsentligt, at valget af kongeindikatorer på bedst mulig vis spejler de politiske målsætninger, som regionsrådet vedtog i april Der er i henhold til styrelsesvedtægten ingen af kongeindikatorerne, som ligger indenfor It- og afbureaukratiseringsudvalgets politikformulerende område, hvorfor udvalget som enhed kun har begrænsede kommentarer til sagen. Der er imidlertid flere af udvalgets medlemmer, som kun sidder i dette udvalg, og derfor ønsker at kommentere individuelt på sagerne. Udvalgets bemærkninger Udvalget har som generel bemærkning til sagen, at der bør stræbes efter at tage udgangspunkt i data, som allerede eksisterer, således at unødigt bureaukrati undgås. Individuelle bemærkninger Lise Müller bemærker til sagen, at man skal passe på med at tro, at kvantificering løser problemerne derude. Det giver nok et billede af problemerne, men løsningen skal findes i mere kvalitative metoder, som fx interviews med patienter, hvor klinikere lytter med. Bergur Løkke Rasmussen og Karsten Skawbo-Jensen anerkender Lise Müllers bemærkning, men ønsker samtidig at tilkendegive, at man ikke må underkende den viden, der ligger i de kvantitative data, særligt når man får mulighed for at sammenligne forskellige afdelinger og deres metoder på tværs. Pia Illum er i relation til det politiske mål om Høj faglig kvalitet bekymret for validiteten af den valgte indikator vedrørende uventet dødsfald og stiller derfor spørgsmåls-

27 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 2 - Side -2 af 2 tegn ved, om det er hensigtsmæssigt for Region Hovedstaden at sætte lighedstegn mellem kvalitet og uventede dødsfald. I forhold til det politiske mål om Patientens situation styrer forløbet foreslår Karsten Skawbo-Jensen, at man i kongeindikator-spørgsmålet Er du alt i alt tilfreds med indlæggelsens forløb? sletter alt i alt. Herudover foreslår Pia Illum, at indikatorspørgsmålet Var personalet venligt og imødekommen? ændres til virkede personalet professionelt og imødekommende? mens Karsten Skawbo-Jensen foreslår, at dette spørgsmål ændres til Følte du dig set, hørt og forstået?. I forhold til det politiske mål om Grøn og innovativ metropol udtrykker Marianne Frederik betænkelighed ved, at man i sagen italesætter CO 2 som en indikator for både større livskvalitet og teknologiudvikling, idet sammenhængen er indirekte. Det vil være mere korrekt at skrive, at CO 2 er en (af mange mulige) indikatorer for forurening, hvorfor den, som der også står i sagen, i første omgang er valgt som indikator for målsætningen. Med venlig hilsen It- og afbureaukratiseringsudvalget Side 2

28 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 3 - Side -1 af 3 Center for Sundhed Enhed for Hospitalsplanlægning Til Forretningsudvalget Kongens Vænge Hillerød Opgang Blok B Telefon Direkte Web Dato: 16. januar 2015 Høringssvar i forhold til fastlæggelse af kongeindikatorer Kræftudvalget takker for muligheden for at kommentere på fastlæggelsen af kongeindikatorer. Udvalget vurderer, at kongeindikatorerne er en væsentlig del af regionens strategiprojekt om Fokus og Forenkling, og Udvalget betragter det derfor som væsentligt, at valget af kongeindikatorer på bedst mulig vis afspejler de politiske målsætninger, som regionsrådet vedtog i april For Kræftudvalget er det de politiske målsætninger og tilhørerende kongeindikatorer vedrørende Patientens situation styrer forløbet og Høj faglig kvalitet, der i særlig grad er relevante. Udvalget har derfor valgt udelukkende at forholde sig til disse to indikatorer. Udvalget mener, at det er stor udfordring at finde ét mål: én-to indikator som skal være sigende for en politisk målsætning, og mener overordnet, at der er en del svagheder ved de valgte indikatorer. Sundhedsvæsenet er en meget kompleks organisation, som på mange områder ikke kan sammenlignes og styres efter de samme metoder og rammer som andre fagområder. Det er derfor Udvalgets overordnede vurdering, at modellen med, at der vælges 1-2 kongeindikatorer, og at disse skal være dækkende og meningsgivende for de nævnte politisk målsætning er vanskelig at anvende på sundhedsområdet. Udvalget vil derfor overordnet anbefale, at modellen med to indikator pr. politisk målsætning revurderes eller at modellen evalueres efter 1 år. Et alternativ kan være at mulighederne for, at eksempelvis 3-5 indikatorer fastlægges pr. målsætning, undersøges nærmere. Hvis forretningsudvalget fastholder modellen med få indikatorer pr. politisk målsætning, så vurderer udvalget overordnet, at valget af kongeindikatorer ikke i tilstrækkelig grad er meningsgivende for de politiske målsætninger. Udvalget henviser til drøftelser i Sundhedsudvalget, som flere medlemmer af Kræftudvalget også er medlemmer af, hvor det blev drøftet, at man ønsker at følge udviklingen i indikatorerne, og at det

29 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 3 - Side -2 af 3 er forventningen, at når der er indhentet erfaringer med disse, så forholder man sig til indikatorernes validitet. Kræftudvalget ønsker i lighed med Sundhedsudvalget at følge udviklingen og støtter, at indikatorernes validitet bliver vurderet, når der er indhentet erfaringer med dem. Nedenfor er uddybende bemærkninger vedr. de to nævnte politiske målsætninger og valg af indikatorer. Flere af bemærkningerne er i overensstemmelse med de bemærkninger, der forventes at blive fremsendt fra Sundhedsudvalget, idet Kræftudvalget og Sundhedsudvalget har flere fælles udvalgsmedlemmer. Vedr. indikatoren: Patientens situation styrer forløbet Udvalget bakker op om forslaget til kongeindikatoren Er du alt i alt tilfreds med indlæggelsens eller besøgets forløb? Derimod finder Udvalget at det supplerende spørgsmål Var personalet venligt og imødekommende ikke er sigende i forhold til, om patientens situation har været styrende for forløbet. Dette spørgsmål måler i højere grad på den strategiske indsats Ventet og velkommen. Derfor foreslår Kræftudvalget i lighed med Sundhedsudvalget, at dette spørgsmål ændres til Oplevede du, at personalet lyttede til dig og gav dig mulighed for at stille spørgsmål? Vedr. indikatoren: Høj faglig kvalitet Udvalget er i relation til høj faglig kvalitet bekymret for validiteten af de to valgte kongeindikatorer: Uventet død og Akutte genindlæggelser. Udvalget finder i lighed med Sundhedsudvalget, at det er uhensigtsmæssigt, at regionen sætter lighedstegn mellem kvalitet og uventede dødsfald. Kommunikationsmæssigt vil det være en udfordring at forsvare, at den højeste faglige kvalitet på regionens hospitaler er at undgå at patienterne dør. Udvalget finder i langt højere grad, at den kvartalsvise afrapportering af forløbstider og målopfyldelsen på kræftområdet er mere sigende. Eksempel: I 3. kvartal 2014 viste monitoreringsdata, at der var en målopfyldelse på 80 pct., som er en forbedring på 4 pct.-point fra 2. kvartal 2014, og anbefaler, at kvalitetsmål af denne art indtænkes som en mulig indikator for området I forhold til indikatoren Akutte genindlæggelser ønsker udvalget i lighed med Sundhedsudvalget og Udvalget for Tværsektorielt Samarbejde, at den erstattes med indikatoren Forebyggelige genindlæggelser I forhold til indikatoren Uventet død vurderer Udvalget, at det er vigtigt, at det i fremstillingen uddybes, hvad indikatoren dækker over (hvordan den skal forstås) og finder det ligeledes hensigtsmæssigt, at indikatoren omdøbes til eksempelvis forebyggelig død eller undgåelig død. Side 2

30 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 3 - Side -3 af 3 Udvalget har dog forståelse for, at der på nuværende tidspunkt tilsyneladende ikke er tilgængelige data, som er bedre egnede, og at de valgte indikatorer er valgt ud fra en vurdering af, at de er de mest egnede. Ud fra de givne forudsætninger og med nævnte forbehold og ændringsforslag støtter Udvalget de to valgte indikatorer, men ser gerne, at der er fokus på, at der hurtigst muligt findes en eller flere andre indikatorer, som er mere velegnede og retvisende for området. Med venlig hilsen På vegne af Kræftudvalget Mette Abildgaard, Formand for Kræftudvalget Side 3

31 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 4 - Side -1 af 1 Center for Regional Udvikling Til: Forretningsudvalget Kongens Vænge Hillerød Telefon Web Dato: 22. januar 2015 Høringssvar fra miljø- og trafikudvalget På miljø- og trafikudvalgets møde den 2. december 2014 blev udvalget forelagt to sager vedr. fastlæggelse af kongeindikator og ambitionsniveau for driftsmålstyringen med henblik på at afgive høringssvar til forretningsudvalget senest den 21. januar Høringssvar vedr. fastlæggelse af kongeindikator Miljø- og trafikudvalget er enige i valget af CO 2 som kongeindikator, der er knyttet til den politiske vision om Region Hovedstaden som en grøn og innovativ metropol, og fremhæver, at det er en indikator, der kan indgå i forhold til væsentlige områder indenfor udvalgets område. CO 2 skal tænkes ind i organisationen, således at regionen som organisation, men også som geografi bruger CO 2 som en indikator, da kongeindikatoren på den måde kan favne et bredt område og skabe et nødvendigt holistisk perspektiv. Det vil samtidig også være muligt at kommunikere data om kongeindikatoren til borgere i regionen, samt henvise til statslige nøgletal for CO 2, da CO 2 også bruges som en indikator herfra. Udvalget vil forelægges data om kongeindikatoren ca. hvert kvartal, og løbende vurdere, i hvor høj grad udvalget ønsker at blive orienteret om kongeindikatoren. Høringssvar vedr. fastlæggelse af ambitionsniveauet for driftsmålstyringen Miljø- og trafikudvalget er enige i de fastlagte ambitionsniveauer for ventetid på V1 kortlægning og afslutning af V2 undersøgelser, passagerudviklingen i Region Hovedstadens offentlige trafik og passagerkilometer i Region Hovedstadens offentlige trafik i forhold til kr. Det er vigtigt at regionens investeringer følges af et ambitiøst niveau, og at der er fokus på en optimering af disse investeringer. Det kan vise sig nødvendigt at justere ambitionsniveauet såfremt der på et senere tidspunkt træffes beslutninger, som giver afledte konsekvenser. Udvalget vil forelægges data om driftsmålstyringen sammen med kongeindikatoren ca. hvert kvartal, og løbende vurdere, i hvor høj grad udvalget ønsker at blive orienteret om driftsmålstyringen.

32 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 5 - Side -1 af 2 Center for Sundhed Enhed for Hospitalsplanlægning Til Forretningsudvalget Kongens Vænge Hillerød Opgang Blok B Telefon Direkte Web J. nr Ref.: hasura Dato: 13. januar 2015 Høringssvar om fastlæggelse af kongeindikatorer og ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Psykiatriudvalget takker for muligheden for at kommentere på fastlæggelsen af kongeindikatorer og ambitionsniveauer i driftsmålstyringen. For Psykiatriudvalget er det de politiske målsætninger og tilhørerende kongeindikatorer vedrørende Patientens situation styrer forløbet og Høj faglig kvalitet, der i særlig grad er relevante, og som udvalget har forholdt sig til. Kongeindikatorer Psykiatriudvalget har drøftet kongeindikatorer for patienten situation styrer forløbet og høj faglig kvalitet. Udvalget har således drøftet målbarheden ud fra kongeindikatorer. Kongeindikatorer kan give en pejling på, hvordan det går indenfor de opsatte målsætninger, og hvor der er behov for at rette op og ændre udviklingen. Det var et synspunkt, at der med kongeindikatorerne fokuseres mere på kvantitet i stedet for kvalitet, og der bør spørges mere kvalitativt ind til, hvad patienten føler og oplever. På den anden side er det vanskeligt at måle konkret på individuelle udsagn. Udvalget drøftede ændringer i de spørgsmål, som var foreslået som kongeindikator for "patientens situation styrer forløbet", og som er planlagt til at indgå i den løbende tilfredshedsmåling. Udvalget foreslog følgende spørgsmål ændret: 1. "Er du alt i alt tilfreds med indlæggelsens/besøgets forløb?" ændres til "Er du tilfreds med indlæggelsens/besøgets forløb?" (Kongeindikator i forhold til målet om at "patientens situation styrer forløbet") 2. "Gav personalet dig mulighed for at deltage i beslutninger vedr. din behandling/undersøgelse?" ændres til "Oplevede du, at personalet lyttede til dig, forstod dig og gav dig mulighed for at stille spørgsmål?" Driftsmål Udvalget har drøftet ambitionsniveauerne for driftsmålene for Region Hovedstadens Psykiatri og Den Sociale Virksomhed, og der var et synspunkt om, at sprogbrugen fx produktivitet ikke er anvendelig i psykiatrien.

33 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 5 - Side -2 af 2 Udvalget fandt i forhold til Region Hovedstadens Psykiatri, at ambitionsniveauet bør være, at alle patienter tilbydes udredning inden 60 dage (30 dage pr. 1. september 2015). Dog er det ikke muligt at opnå 100 % målopfyldelse, da der er patienter, som af faglige grunde ikke kan udredes indenfor 60 dage, eller fordi patienterne gør brug af frit valg. Det er væsentligt, at loven efterleves, og derfor vil det være mere hensigtsmæssigt, at driftsmålstyringen målte på, om samtlige patienter blev tilbudt udredning inden for 60 dage i psykiatrien. Udvalget skal pege på, at genindlæggelser efter 30 dage i psykiatrien ofte kan være fornuftig. Derfor giver det mere mening at måle på genindlæggelser efter 7 dage i psykiatrien. Udvalget finder således, at der bør differentieres, så vidt det er muligt, på genindlæggelser på 7 dage i psykiatrien og 30 dage i somatikken. Udvalget har ingen ændringer i forhold til ambitionsniveauet for driftsmålene for Den Sociale Virksomhed. Med venlig hilsen På vegne af Psykiatriudvalget Karsten Skawbo-Jensen Formand for Psykiatriudvalget Side 2

34 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 6 - Side -1 af 2 Center for Sundhed Enhed for Kvalitet og Patientsikkerhed Til Forretningsudvalget Kongens Vænge Hillerød Opgang Blok B Telefon Direkte Web Træffetid: man-tor kl 8-16, fre kl Dato: 5. januar 2015 Høringssvar i forhold til fastlæggelse af kongeindikatorer Sundhedsudvalget takker for muligheden for at kommentere på fastlæggelsen af kongeindikatorer. Kongeindikatorerne er en væsentlig del af regionens strategiprojekt om Fokus og forenkling, og vi betragter det derfor som væsentligt, at valget af kongeindikatorer på bedst mulig vis afspejler de politiske målsætninger, som regionsrådet vedtog i april For Sundhedsudvalget er kongeindikatorerne vedrørende Patientens situation styrer forløbet og Høj faglig kvalitet i særlig grad er relevante, og vi forholder os primært til dem. For begge målsætninger gælder, at det er usikkert, hvorvidt de foreslåede indikatorer er valide eller dækkende for det man ønsker at måle. Vi vil derfor med interesse følge udviklingen i indikatorerne og forventer, at man når der er indhentet erfaringer med kongeindikatorerne bl.a. forholder sig til spørgsmålet om validitet. Generelt set bemærkes det, at det er en særdeles svær opgave at pege på én kongeindikator for en bred politisk målsætning, og at man risikerer at den valgte indikator bliver meget overordnet eller simplificeret. Patientens situation styrer forløbet Sundhedsudvalget bakker op om forslaget til kongeindikatoren Er du alt i alt tilfreds med indlæggelsens eller besøgets forløb? Sundhedsudvalget drøftede derudover de to øvrige spørgsmål i den løbende tilfredshedsmåling og bemærker at spørgsmålet: Var personalet venligt og imødekommende ikke er sigende i forhold til, om ens situation har været styrende for forløbet. Dette spørgsmål måler i højere grad på den strategiske indsats Ventet og velkommen. Derfor foreslår Sundhedsudvalget, at dette eller det andet supplerende spørgsmål erstattes af et spørgsmål som fx: Oplevede du, at personalet lyttede til dig og gav dig mulighed for at stille spørgsmål?

35 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 6 - Side -2 af 2 Høj faglig kvalitet Sundhedsudvalget er i relation til Høj faglig kvalitet bekymret for validiteten af de to valgte kongeindikatorer: Uventet død og Akutte genindlæggelser. Vi finder det uhensigtsmæssigt, at regionen sætter lighedstegn mellem kvalitet og færre uventede dødsfald. Kommunikationsmæssigt vil det være en udfordring at forsvare, at den højeste faglige kvalitet på regionens hospitaler er at undgå at patienterne dør. Sundhedsudvalget finder, at den tidligere foreslåede kongeindikator baseret på de kliniske kvalitetsdatabaser kunne være et relevant alternativt mål for høj faglig kvalitet. Vi er indforstået med, at denne indikator er ung og endnu ikke valideret, men den fanger i højere grad facetterne i klinisk kvalitet. Samtidig vil den være klinisk meningsfuld at arbejde med i afdelingerne, der i forvejen er vant til at forholde sig til resultaterne fra de kliniske kvalitetsdatabaser. Uanset valget af kongeindikator er det vigtigt at monitoreringen af disse ikke medfører yderligere registreringspraksis for klinikerne. Vedrørende kongeindikatoren Akutte genindlæggelser ønsker Sundhedsudvalget på linje med Udvalget vedrørende tværsektorielt samarbejde at erstatte den med Forebyggelige genindlæggelser. Først og fremmest fordi denne indikator allerede indgår i monitoreringen ifm Sundhedsaftalen. Der er imidlertid forskel på hvordan der monitoreres på genindlæggelser i henholdsvis somatikken og psykiatrien, hvilket der bør tages højde for. Sundhedsudvalget ser frem til at følge arbejdet med at realisere en høj faglig kvalitet i et sundhedsvæsen, hvor patientens situation styrer forløbet. Helt konkret vil vi løbende følge udviklingen i kongeindikatorerne (herunder validiteten) og understøtte indsatsen for en bedre indikator for Høj faglig kvalitet. Med venlig hilsen På vegne af Sundhedsudvalget Karin Friis Bach Formand for Sundhedsudvalget Side2

36 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 7 - Side -1 af 2 Center for Sundhed Til: Forretningsudvalget Tværsektoriel Udvikling Kongens Vænge Hillerød Opgang B & D Telefon Direkte Mail Dato: 9. december 2014 Høringssvar i forhold til fastlæggelse af kongeindikatorer Udvalget vedr. tværsektorielt samarbejde takker for muligheden for at kommentere på fastlæggelse af kongeindikatorer. Udvalget har valgt at fokusere på de kongeindikatorer, som skal afspejle fremgangen i de politiske målsætninger Patientens situation styrer forløbet og Høj faglig kvalitet. Udvalgets drøftelse har taget afsæt i det generelle mål om, at det skal være fagligt meningsfuldt at arbejde med kongeindikatoren i hele organisationen. Derudover skal kongeindikatoren være den bedst mulige pejling på, om organisationen arbejder i den rigtige retning mhp. at nå vores politiske mål. Patientens situation styrer forløbet Udvalget vedr. tværsektorielt samarbejde kan bakke op om, at kongeindikatoren fastsættes til tilfredshedsspørgsmålet: Er du alt i alt tilfreds med indlæggelsens/besøgets forløb?". Det bemærkes dog, at patientens oplevelse af at have fået omsorg i sit behandlingsforløb ikke indfanges ved at stille dette spørgsmål. Det er derfor positivt og vigtigt, at de to supplerende spørgsmål indgår i driftsmålsstyringen: Gav personalet dig mulighed for at deltage i beslutninger vedr. din behandling/undersøgelse? og Var personalet venligt og imødekommende? Høj faglig kvalitet Udvalget er bekymret for, om forslagene om genindlæggelser inden for 30 dage og uventede dødsfald er de rette mål for høj faglig kvalitet. Vedrørende forslaget om antal genindlæggelser inden for 30 dage, rejser der sig mange spørgsmål; Kan det meningsfuldt afgøres, hvornår en genindlæggelse faktisk er udtryk for god kvalitet, og hvornår den ikke er? I mange tilfælde vil en genindlæggelse

37 Punkt nr. 4 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 7 - Side -2 af 2 ikke være afstedkommet af hospitalets indsats, men måske i højere grad af primærsektorens indsats. Og endelig er det problematisk at sætte et fælles mål for det maksimale antal genindlæggelser for både somatikken og psykiatrien. Derfor forslår Udvalget vedr. tværsektorielt samarbejde, at det undersøges, hvordan en kongeindikator om genindlæggelser kan konkretiseres til forebyggelige genindlæggelser i tråd med dem, der på nationalt plan allerede måles på for patienter over 65 år med udvalgte diagnoser. Forebyggelige genindlæggelser indgår allerede som indikator i Sundhedsaftalen. Og der bør samtidig sættes et eget mål for genindlæggelser i psykiatrien. Udvalget ser endvidere frem til at følge udviklingen af en kongeindikator baseret på de kliniske kvalitetsdatabaser, da den kan vise sig at være et mere retvisende udtryk for høj faglig kvalitet og samtidig er den klinisk meningsfuld at arbejde med i hele den sundhedsfaglige organisation. Udvalget anmoder endvidere om, at det overvejes, om formuleringen af det politiske mål kan præciseres til, at der arbejdes for ensartet høj faglig kvalitet idet ensartet høj kvalitet er en målsætning i sundhedsaftalen. Side 2

38 Punkt nr. 5 - Fastlæggelse af ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Bilag 1 - Side -1 af 1 Center for Regional Udvikling Til: Forretningsudvalget Kongens Vænge Hillerød Telefon Web Dato: 22. januar 2015 Høringssvar fra erhvervs- og vækstudvalget På erhvervs- og vækstudvalgets møde den 2. december 2014 blev udvalget forelagt to sager vedr. fastlæggelse af kongeindikator og ambitionsniveau for driftsmålstyringen, og at der afgives høringssvar til forretningsudvalget senest den 21. januar 2015 herom. Høringssvar vedr. fastlæggelse af kongeindikator Erhvervs- og vækstudvalget vurderer, at hjemtagning af eksterne midler som kongeindikator er væsentlig i forhold til at følge udviklingen af den politiske målsætning om ekspansive videnmiljøer. Udvalget vurderer endvidere, at "CO 2 " som kongeindikator giver et godt grundlag for at følge udviklingen i forhold til den politiske målsætning om en grøn og innovativ metropol. "CO 2 " som kongeindikator skal være med til at styrke vækst og ny teknologi i forhold til reduktion af "CO 2 ". Udvalget drøftede ikke specifik hvor ofte, det vil være relevant for udvalget, at følge op på målopfyldelsen. Høringssvar vedr. fastlæggelse af ambitionsniveauet for driftsmålstyringen Erhvervs- og vækstudvalget er enige i de fastlagte ambitionsniveauer for driftsmålstyringen vedr. driftsmål for udmøntning af strukturfondsmidler samt ekstern finansiering til forskning og innovation. Udvalget efterlyste en større sammenhæng mellem kongeindikatoren "CO 2 " og driftsmålene indenfor udvalgets arbejdsområde.

39 Punkt nr. 5 - Fastlæggelse af ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Bilag 2 - Side -1 af 1 Center for It, Medico og Telefoni Til: Forretningsudvalget Borgervænget 7, København Ø Telefon Direkte Mail Web CVR/SE-nr: Dato: 8. december 2014 Høringssvar i forhold til fastlæggelse af ambitionsniveau for driftsmålstyring It- og afbureaukratiseringsudvalget takker for muligheden for at kommentere på fastlæggelsen af ambitionsniveau for driftsmålstyring. Der er i henhold til styrelsesvedtægten ingen af driftsmålene, som ligger indenfor Itog afbureaukratiseringsudvalgets politikformulerende område, hvorfor udvalget som enhed kun har en enkelt bemærkning til sagen. Et af udvalgets medlemmer ønsker endvidere at kommentere individuelt på sagen, hvilket udvalget har godkendt. Udvalgtes bemærkninger Udvalget bemærker, at der bør stræbes efter at man i forbindelse med driftsmålstyringen tager udgangspunkt i data, som allerede eksisterer, således at unødigt bureaukrati undgås. Individuelle bemærkninger Maja Holt Højgaard bemærker i forhold til driftsmålet Andelen af elektroniske epikriser (udskrivningsbreve) afsendt inden for tre dage at man bør koordinere den fremadrettede indsat indenfor dette driftsmål, med den indsats, der gennemføres i forhold til at øge anvendelsen af FMK, idet at en epikrise er ufuldstændig hvis ikke den forholder sig til evt. medicinering ved udskrivelse. Med venlig hilsen It- og afbureaukratiseringsudvalget

40 Punkt nr. 5 - Fastlæggelse af ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Bilag 3 - Side -1 af 1 Center for Sundhed Enhed for Hospitalsplanlægning Til Forretningsudvalget Kongens Vænge Hillerød Opgang Blok B Telefon Direkte Web Dato: 13. januar 2015 Høringssvar i forhold til ambitionsniveau for driftsmålstyringen Kræftudvalget takker for muligheden for at kommentere på ambitionsniveau for driftsmålstyring. For Udvalget er det særligt driftsmålet for forløbstider for kræftpatienter på sundhedsområdet, der er relevante, og udvalget har valgt udelukkende at forholde sig til dette driftsmål. Udvalget vil gerne tilkendegive sin fulde støtte til ambitionsniveauet for driftsmålet. Forløbstider for kræftpatienter er et af Udvalgets fokusområder, og et ambitionsniveau på, at 90 pct. af alle kræftpatienter skal behandles indenfor de anbefalede forløbstider i kræftpakkerne er i fuld overensstemmelse med den anbefaling Udvalget i foråret 2014 fremsendte til Forretningsudvalget og Regionsrådet. Region Hovedstaden har i 2012 og 2013 haft en relativ lav målopfyldelse på området. Der er arbejdet målrettet med at øge målopfyldelsen, og opgørelser for 2014 viser også, at målopfyldelsen er øget betydeligt det sidste års tid. Udvalget finder det vigtigt, at fokus fastholdes, og at der fortsat sikres en forbedring af målopfyldelsen. Det er derfor vigtigt med et ambitiøst mål på området. Et mål som samtidig også er et realistisk mål. Med venlig hilsen På vegne af Kræftudvalget Mette Abildgaard, Formand for Kræftudvalget

41 Punkt nr. 5 - Fastlæggelse af ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Bilag 4 - Side -1 af 1 Center for Regional Udvikling Til: Forretningsudvalget Kongens Vænge Hillerød Telefon Web Dato: 22. januar 2015 Høringssvar fra miljø- og trafikudvalget På miljø- og trafikudvalgets møde den 2. december 2014 blev udvalget forelagt to sager vedr. fastlæggelse af kongeindikator og ambitionsniveau for driftsmålstyringen med henblik på at afgive høringssvar til forretningsudvalget senest den 21. januar Høringssvar vedr. fastlæggelse af kongeindikator Miljø- og trafikudvalget er enige i valget af CO 2 som kongeindikator, der er knyttet til den politiske vision om Region Hovedstaden som en grøn og innovativ metropol, og fremhæver, at det er en indikator, der kan indgå i forhold til væsentlige områder indenfor udvalgets område. CO 2 skal tænkes ind i organisationen, således at regionen som organisation, men også som geografi bruger CO 2 som en indikator, da kongeindikatoren på den måde kan favne et bredt område og skabe et nødvendigt holistisk perspektiv. Det vil samtidig også være muligt at kommunikere data om kongeindikatoren til borgere i regionen, samt henvise til statslige nøgletal for CO 2, da CO 2 også bruges som en indikator herfra. Udvalget vil forelægges data om kongeindikatoren ca. hvert kvartal, og løbende vurdere, i hvor høj grad udvalget ønsker at blive orienteret om kongeindikatoren. Høringssvar vedr. fastlæggelse af ambitionsniveauet for driftsmålstyringen Miljø- og trafikudvalget er enige i de fastlagte ambitionsniveauer for ventetid på V1 kortlægning og afslutning af V2 undersøgelser, passagerudviklingen i Region Hovedstadens offentlige trafik og passagerkilometer i Region Hovedstadens offentlige trafik i forhold til kr. Det er vigtigt at regionens investeringer følges af et ambitiøst niveau, og at der er fokus på en optimering af disse investeringer. Det kan vise sig nødvendigt at justere ambitionsniveauet såfremt der på et senere tidspunkt træffes beslutninger, som giver afledte konsekvenser. Udvalget vil forelægges data om driftsmålstyringen sammen med kongeindikatoren ca. hvert kvartal, og løbende vurdere, i hvor høj grad udvalget ønsker at blive orienteret om driftsmålstyringen.

42 Punkt nr. 5 - Fastlæggelse af ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Bilag 5 - Side -1 af 2 Center for Sundhed Enhed for Hospitalsplanlægning Til Forretningsudvalget Kongens Vænge Hillerød Opgang Blok B Telefon Direkte Web J. nr Ref.: hasura Dato: 13. januar 2015 Høringssvar om fastlæggelse af kongeindikatorer og ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Psykiatriudvalget takker for muligheden for at kommentere på fastlæggelsen af kongeindikatorer og ambitionsniveauer i driftsmålstyringen. For Psykiatriudvalget er det de politiske målsætninger og tilhørerende kongeindikatorer vedrørende Patientens situation styrer forløbet og Høj faglig kvalitet, der i særlig grad er relevante, og som udvalget har forholdt sig til. Kongeindikatorer Psykiatriudvalget har drøftet kongeindikatorer for patienten situation styrer forløbet og høj faglig kvalitet. Udvalget har således drøftet målbarheden ud fra kongeindikatorer. Kongeindikatorer kan give en pejling på, hvordan det går indenfor de opsatte målsætninger, og hvor der er behov for at rette op og ændre udviklingen. Det var et synspunkt, at der med kongeindikatorerne fokuseres mere på kvantitet i stedet for kvalitet, og der bør spørges mere kvalitativt ind til, hvad patienten føler og oplever. På den anden side er det vanskeligt at måle konkret på individuelle udsagn. Udvalget drøftede ændringer i de spørgsmål, som var foreslået som kongeindikator for "patientens situation styrer forløbet", og som er planlagt til at indgå i den løbende tilfredshedsmåling. Udvalget foreslog følgende spørgsmål ændret: 1. "Er du alt i alt tilfreds med indlæggelsens/besøgets forløb?" ændres til "Er du tilfreds med indlæggelsens/besøgets forløb?" (Kongeindikator i forhold til målet om at "patientens situation styrer forløbet") 2. "Gav personalet dig mulighed for at deltage i beslutninger vedr. din behandling/undersøgelse?" ændres til "Oplevede du, at personalet lyttede til dig, forstod dig og gav dig mulighed for at stille spørgsmål?" Driftsmål Udvalget har drøftet ambitionsniveauerne for driftsmålene for Region Hovedstadens Psykiatri og Den Sociale Virksomhed, og der var et synspunkt om, at sprogbrugen fx produktivitet ikke er anvendelig i psykiatrien.

43 Punkt nr. 5 - Fastlæggelse af ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Bilag 5 - Side -2 af 2 Udvalget fandt i forhold til Region Hovedstadens Psykiatri, at ambitionsniveauet bør være, at alle patienter tilbydes udredning inden 60 dage (30 dage pr. 1. september 2015). Dog er det ikke muligt at opnå 100 % målopfyldelse, da der er patienter, som af faglige grunde ikke kan udredes indenfor 60 dage, eller fordi patienterne gør brug af frit valg. Det er væsentligt, at loven efterleves, og derfor vil det være mere hensigtsmæssigt, at driftsmålstyringen målte på, om samtlige patienter blev tilbudt udredning inden for 60 dage i psykiatrien. Udvalget skal pege på, at genindlæggelser efter 30 dage i psykiatrien ofte kan være fornuftig. Derfor giver det mere mening at måle på genindlæggelser efter 7 dage i psykiatrien. Udvalget finder således, at der bør differentieres, så vidt det er muligt, på genindlæggelser på 7 dage i psykiatrien og 30 dage i somatikken. Udvalget har ingen ændringer i forhold til ambitionsniveauet for driftsmålene for Den Sociale Virksomhed. Med venlig hilsen På vegne af Psykiatriudvalget Karsten Skawbo-Jensen Formand for Psykiatriudvalget Side 2

44 Punkt nr. 5 - Fastlæggelse af ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Bilag 6 - Side -1 af 2 Center for Sundhed Enhed for Kvalitet og Patientsikkerhed Til Forretningsudvalget Kongens Vænge Hillerød Opgang Blok B Telefon Direkte Web Træffetid: man-tor kl 8-16, fre kl Dato: 15. januar 2015 Høringssvar i forhold til ambitionsniveau for driftsmålstyringen Sundhedsudvalget takker for muligheden for at kommentere på det overordnede ambitionsniveau for driftsmålstyring. For Sundhedsudvalget er det særligt driftsmålene på sundhedsområdet der er relevante. I det følgende forholder vi os til driftsmålene vedrørende tilfredshed, leverance og kvalitet på sundhedsområdet. Overordnet set finder Sundhedsudvalget, at ambitionsniveauet er fint, men ønsker samtidig at bemærke, at det på nogle områder er usikkert om de foreslåede indikatorer er valide eller dækkende for det, man ønsker at måle. Vi vil derfor med interesse følge udviklingen i indikatorerne og forventer, at man når der er indhentet erfaringer med driftsmålstyringen bl.a. forholder sig til spørgsmålet om validitet. Bemærkninger til indikatorerne VAP og bakteriæmi Sundhedsudvalget ønsker at kommentere på valget af driftsmål på infektionsområdet, idet vi ikke mener at de valgte mål er tilstrækkelig dækkende for området. Sundhedsudvalget finder derfor behov for at følge flere af indikatorerne på infektionsområdet. Der er ellers ingen kommentarer til det foreslåede ambitionsniveau for disse indikatorer. Udredningsretten Sundhedsudvalget finder det uhensigtsmæssigt at formulere et mål om, at 100 % af patienterne er udredt inden for 30 dage idet dette er urealistisk. Der bør tages højde for, at en del patienter ikke kan udredes inden for 30 dage af faglige årsager, og at en del af patienterne fravælger at gøre brug af udredningsretten, fx fordi de foretrækker at komme til på et bestemt hospital, også selvom ventetiden her kan være længere end de 30 dage. Et mere realistisk og samtidig ambitiøst mål vil derfor være 80 %. Det skønnes, at dette vil være den maksimale andel af patienter, som kan blive udredt inden for 30 dage, når man tager højde for de patienter der vælger at vente, eller hvor der af faglige årsager ikke kan ske en udredning inden for fristen. Vi finder det desuden ønskeligt om man i driftsmålstyringen også kunne måle på hvorvidt samtlige patienter i somatikken blev tilbudt udredning inden for 30 dage. Hvilket ville vise hvorvidt vi efterlever lovgivningen. Det bemærkes også, at der er

45 Punkt nr. 5 - Fastlæggelse af ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Bilag 6 - Side -2 af 2 forskellige krav til henholdsvis somatik og psykiatri, og driftsmålet bør derfor deles i to. Endelig bemærkes det, at udredningsretten kun gælder for nyhenviste patienter, der ikke skal behandles akut eller indgår i et kræft- eller hjertepakkeforløb. Epikriser Sundhedsudvalget finder, at ambitionsniveauet for afsendelse af epikriser er ambitiøst og godt, men bør tilpasses til det skærpede krav der er besluttet med den ny Sundhedsaftale: for borgere, hvor kommunen eller egen læge er umiddelbart involveret i den fortsatte behandling af borgeren, sikres det at epikrisen fremsendes til egen læge, samme dag for borgere udskrevet på hverdage inden kl. 12 og ellers senest en hverdag efter udskrivelsen af borgeren. Det bør ske i den takt en monitorering heraf måtte blive mulig. Desuden bemærker vi, at det er vigtigt, at epikriserne samtidig lever op til den eksisterende vejledning om gode epikriser. Ventetider på akutmodtagelser og -klinikker Sundhedsudvalget bemærker, at ambitionsniveauet for ventetider på akutmodtagelser og -klinikker er i overensstemmelse med de faglige anbefalinger og tidligere politiske beslutninger på området. Samtidig anerkender vi, at det er lang tid at vente fire timer også selvom skaden er lille. Derfor bør det tilstræbes, at alle patienter tilses så hurtigt som muligt og det bør evt. være et mål at skærpe dette krav på sigt. Med venlig hilsen På vegne af Sundhedsudvalget Karin Friis Bach Formand for Sundhedsudvalget Side2

46 Punkt nr. 5 - Fastlæggelse af ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Bilag 7 - Side -1 af 2 Center for Sundhed Tværsektoriel Udvikling Kongens Vænge Hillerød Til: Forretningsudvalget Opgang B & D Telefon Direkte Mail Dato: 9. december 2014 Høringssvar i forhold til fastlæggelse af ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Udvalget vedr. tværsektorielt samarbejde takker for muligheden for at kommentere på forslag til ambitionsniveauer for driftsmål. Udvalget har valgt at give høringssvar for driftsmålene: Andelen af elektroniske epikriser afsendt inden for tre hverdage samt Akutte genindlæggelser inden for 30 dage. Andelen af epikriser afsendt inden for tre hverdage Udvalget anbefaler, at driftsmålet følger den målsætning for epikriser, der aftales i Sundhedsaftalen Sundhedskoordinationsudvalget har godkendt et udkast til den administrative del af sundhedsaftalen, hvori parterne forpligter sig til at arbejde for, at epikriser skal fremsendes hurtigere end i dag. Således står der, at i aftaleperioden skal der arbejdes for, at Understøtte en samlet set hurtigere fremsendelse af epikriser til egen læge end i dag. Særligt for borgere, hvor kommunen eller egen læge er umiddelbart involveret i den fortsatte behandling af borgeren, sikres det, at epikrisen fremsendes til egen læge samme dag for borgere udskrevet på hverdage inden kl. 12 og ellers senest en hverdag efter udskrivelsen af borgeren. Regionens driftsmål for epikriser bør følge denne målsætning. Det forslåede ambitionsniveau for det nuværende mål om, at epikriser skal afsendes inden for tre hverdage, på 95 pct. arbejdes der allerede efter i dag. Skærpes driftsmålet, så det er enslydende med sundhedsaftalen, bør ambitionsniveaet tilpasses dette. Det skal undersøges om det er muligt at finde en metode til at skelne mellem, om det er borgere, hvor kommune og/eller praktiserende læge er involveret i en fortsat behandling/pleje af borgeren, eller om det er borgere, der udskrives uden forventet videre forløb. Og derudover bør ambitionsniveauet afspejle, at efterlevelsen af målsætningen i opstarten er en stor udfordring for hospitalerne, bl.a. fordi der skal ske væsentlige forandringer af arbejdsgange, førend de er helt klar til at efterleve driftsmålet. Akutte genindlæggelser inden for 30 dage

47 Punkt nr. 5 - Fastlæggelse af ambitionsniveauer i driftsmålstyringen Bilag 7 - Side -2 af 2 Udvalget vedr. tværsektorielt samarbejde er bekymret for, om akutte genindlæggelser er velegnet som driftsmål. Først og fremmest er akutte genindlæggelser ikke altid noget, der bør undgås. Særligt kan akutte genindlæggelser inden for 30 dage ikke tages som udtryk for dårlig kvalitet i psykiatrien. Det bemærkes endvidere, at der ikke allerede er defineret et forslag til et ambitionsniveau med begrundelsen, at en akut genindlæggelse kan have sin baggrund i mange forskellige forhold, herunder også forhold som findes i primærsektoren. Alene af den grund er udvalget betænkelig ved, om personalet på regionens hospitaler meningsfuldt vil kunne arbejde med dette driftsmål. Vil det være motiverende ift. at forbedre sin praksis, hvis man er grundlæggende i tvivl om sammenhængen mellem indsats og effekt i forhold til at nå målet? Udvalget forslår derfor, at det undersøges om forebyggelige genindlæggelser vil være et mere præcist driftsmål, da der dermed afgrænses til at se på diagnoser, hvor en genindlæggelse oftest vil kunne forebygges ved en målrettet indsats (i alle tre sektorer) og hvor det også har betydning, hvor god man er til at sikre gode overgange mellem sektorerne. Forebyggelige genindlæggelser er valgt som indikator i Sundhedsaftalen under målet om at sikre en sammenhængene og koordineret indsats for borgerne. Side 2

48 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 1 - Side -1 af 2 Center for Økonomi Budget og Byggestyring Kongens Vænge 2 DK Hillerød POLITIKERSPØRGSMÅL Opgang Blok A Afsnit 1. sal Telefon Direkte Mail Web Spørgsmål nr.: 008 Dato: 19. januar 2015 Stillet af: Anne Ehrenreich Besvarelse udsendt den: 3. februar 2015 CVR/SE-nr: Dato: 3. februar 2015 Spørgsmål: Under budgetforhandlingerne fik vi oplyst, at besparelserne på Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital var begrundet i lav produktivitet. Men ikke, at den lave produktivitet er begrundet i, at der arbejdes i en teamstruktur, og at DAGS værdierne ikke giver et retvisende billede af dette. Jeg har nu erfaret, at der siden 2012 har været kontakt til Sundhedsstyrelsen for at få dette korrigeret. Og at de nye værdier først ville blive fastlagt i efteråret 2014 med ikrafttræden den 1. januar Dertil kommer at opgørelsen af produktiviteten på Familieambulatoriet blev foretaget i en periode med langtidssygemeldinger og ledige stillinger, som ikke måtte besættes, foruden at de mange og meget tidskrævende børneundersøgelser ikke er medregnet i opgørelsen. Jeg vil spørge, hvorfor vi ikke modtog disse oplysninger under forhandlingerne? Og om de ikke giver anledning til en fornyet overvejelse af beslutningen. Dertil kommer den fornyede bevilling fra Satspuljemidlerne, som vidner om politisk opbakning til familieambulatoriets vigtige arbejde. Svar: Hospitalernes direktioner blev i juni anmodet om at fremsende forslag til besparelser til budget 2015 med svarfrist den 21. august Forslagene skulle ledsages dels af en samlet redegørelse fra hospitalsdirektionen, høringssvar for hospitalets MEDudvalg, samt detaljerede beskrivelser af de enkelte forslag. Dette materiale blev sendt til regionsrådets medlemmer pr. bud den 27. august (og efterfølgende mail) og gennemgået på et orienteringsmøde for regionsrådets medlemmer den 28. august. Besparelsen vedr. Familieambulatoriet er beskrevet på side 17 hhv. 18 i det samlede udsendte katalog over besparelser og høringsvar. Det fremgår af beskrivelsen, at der er ansat 16,4 fagpersoner læger, jordmødre, psykologer og socialrådgivere som årligt producerer ambulante besøg (til en DAGS-værdi på 3,1 mio. kr.). Det svarer til, at hver fagperson i gennemsnit varetager 150 ambulante besøg om året eller væsentligt mindre end 1 besøg pr. arbejdsdag. Det er korrekt, at DAGS-værdierne ikke giver et retvisende billede af ambulatoriets produktivitet. Derfor er der i oplysningerne om produktivitet heller ikke taget udgangspunkt i DAGS-værdien men i antallet af ambulante besøg per fagperson.

49 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 1 - Side -2 af 2 Antallet af ambulante besøg omfatter alle takstgivende besøg og derfor også børneundersøgelserne. Dette naturligvis under forudsætning af, at Familieambulatoriet har registreret korrekt. Det anføres i spørgsmålet, at Regionsrådet ikke var informeret om, at den lave produktivitet var begrundet i, at der arbejdes i en teamstruktur. I beskrivelsen af forslaget anvendes ikke termen teamstruktur, men sammenhængen mellem teamstruktur og produktivitet adresseres med følgende bemærkning: En af årsagerne til den lave produktivitet er, at der ofte er flere medarbejdere sammen om en patient, og at der ofte er opsamling på patientens forhold efterfølgende, samt at ambulatoriet har filialer på regionens øvrige hospitaler med fødsler. Det skal også bemærkes, at det ikke har været en forudsætning for besparelsesforslaget, at teamstrukturen skulle videreføres uændret. Hidtil har teamstrukturen været praktiseret uafhængigt af patienternes belastningsgrad. Det indgår derfor i arbejdet med at styrke produktiviteten, at teamstrukturen opbygges mere fleksibelt med mulighed for at tilpasse tids- og ressourceforbrug til den enkelte patients behov. Med hensyn til de ledige stillinger, som ikke måtte besættes, henvises formentlig til en sag om uansøgt afsked i Her blev Familieambulatoriet i overensstemmelse med hospitalets sædvanlige praksis anmodet om selv at afholde udgiften til afskedigelsen ved at ledigholde stillingen i en periode, idet hospitalsdirektionen dog undtagelsesvis indvilligede i at tilføre ca kr. på grund af udgiftens størrelse. I 2013, der er anvendt som referenceår, var sygefraværet i Familieambulatoriet på 3,3%, og der var ingen sygefraværsperioder over 14 dage. Den lave produktivitet, der henvises til i besparelsesforslaget, skyldes således ikke langtidssygefravær. Derimod har der været et vist langtidssygefravær i 2014, og især har der været en uforholdsmæssig stor personaleomsætning. En håndtalt opgørelse viser, at 18 medarbejdere har forladt Familieambulatoriet siden januar 2013, hvilket giver en personaleomsætning tæt på 50 % om året. Det er hospitalsdirektionens vurdering, at den store personaleomsætning (inklusive afskedigelser) har haft konsekvenser for produktiviteten. Det er administrationens vurdering, at der ikke i ovenstående er oplysninger ud over den ledigholdte stilling som ikke har været tilgængelige i forhandlingerne. Vedrørende den fornyede bevilling fra Satspuljemidlerne udgør den permanente bevilling 1 mio. kr. for Region Hovedstaden, hvilket giver mulighed for en beskeden forøgelse af bemandingen. I 2015 udgør tilførslen fra Satspuljemidlerne ekstraordinært 3 mio. kr., og midlerne vil blive anvendt til at sikre, at omlægningen af arbejdsgangene kan foregå mere skånsomt over hele Side 2

50 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 2 - Side -1 af 3

51 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 2 - Side -2 af 3

52 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 2 - Side -3 af 3

53 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -1 af 32

54 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -2 af 32

55 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -3 af 32

56 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -4 af 32

57 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -5 af 32

58 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -6 af 32

59 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -7 af 32

60 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -8 af 32

61 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -9 af 32

62 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -10 af 32

63 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -11 af 32

64 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -12 af 32

65 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -13 af 32

66 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -14 af 32

67 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -15 af 32

68 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -16 af 32

69 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -17 af 32

70 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -18 af 32

71 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -19 af 32

72 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -20 af 32

73 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -21 af 32

74 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -22 af 32

75 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -23 af 32

76 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -24 af 32

77 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -25 af 32

78 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -26 af 32

79 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -27 af 32

80 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -28 af 32

81 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -29 af 32

82 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -30 af 32

83 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -31 af 32

84 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 3 - Side -32 af 32

85 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 4 - Side -1 af 9 Kettegård Allé Hvidovre Til: Sundhedsstyrelsen Att. Steen Dalsgård Jespersen Opgang Center 1, 163 Afsnit Taghus 1 Telefon Direkte EAN-nr: Dato: 15. december 2014 Redegørelse til Sundhedsstyrelsen i forbindelse med planlagte ændringer i tilrettelæggelsen af arbejdet i Familieambulatoriet, Hvidovre Hospital. Sundhedsstyrelsen har i forbindelse med Regions Hovedstandens beslutning om en omlægning af indsatsen for sårbare gravide den 2. september 2014 anmodet om en redegørelse for, hvordan regionen og hospitalet vil sikre, at familieambulatoriet fortsat kan leve op til Sundhedsstyrelsens Vejledning om etablering af regionale familieambulatorier fra Redegørelsen blev fremsendt den 3. september 2014,og konkluderede, at Hvidovre Hospital fortsat vil leve op til Sundhedsstyrelsens anbefalinger og vejledning. Sundhedsstyrelsen udbad sig den 23. oktober 2014 yderligere en faglig beskrivelse af, på hvilken måde regionen vil omlægge organisering og arbejdsgange. På den baggrund fremsendes nærværende redegørelse. Region Hovedstaden Regionsråds beslutning om, at den egenfinansiering på 2,1 mio. kr. årligt, der i dag supplerer satspuljebevillingen til familieambulatoriet, fremover mere hensigtsmæssigt bør anvendes på andre grupper af sårbare gravide med psykiske og sociale problemer, har givet Sundhedsstyrelsen fornyet anledning til bekymring for, om Familieambulatoriet i Region Hovedstaden efter den planlagte besparelse vil kunne leve op til Sundhedsstyrelsens Vejledning om etablering af regionale familieambulatorier fra Indledningsvis skal det præciseres, at der ikke er tale om en besparelse men en omprioritering af udgifterne, idet det har ligget til grund for Regionsrådets beslutning, at der har udviklet sig en uhensigtsmæssig skævhed mellem de ressourcer, der stilles til rådighed for gravide med misbrug, og de ressourcer, der stilles til rådighed for andre typer af sårbare gravide jf. Sundhedsstyrelsens Anbefalinger for svangreomsorgen afsnit Det skal bemærkes, at forud for Regionsrådets beslutning indhentede Hvidovre Hospital Sundhedsstyrelsens tilsagn til, at omlægningen af de 2,1 mio. kr. kunne gennemføres under forudsætning af, at Region Hovedstaden fortsat lever op til Sundhedsstyrelsens Anbefalinger for svangreomsorgen og Vejledning om etablering af regionale familieambulatorier.

86 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 4 - Side -2 af 9 Opfyldelse af vejledningen om etablering af regionale familieambulatorier. Til Region Hovedstadens muligheder for fortsat at leve op til vejledningen om etablering af regionale familieambulatorier, kan der knyttes følgende bemærkninger: Familieambulatoriets ansatte arbejder i 4 tværfaglige teams. Hvert team består af læge, jordemoder, socialrådgiver og psykolog. Det er en velbeskrevet og anvendelig måde at organisere arbejdet på over for denne patientgruppe, som har komplekse livssituationer og ofte brug for hjælp og støtte inden for alle de nævnte fagområder. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital har ud over funktionen på Hvidovre Hospital velbeskrevne udefunktioner, som der er indgået kontrakter om på Rigshospitalet, Herlev Hospital og Nordsjællands Hospital. Hidtil har alle funktioner været dækket om torsdagen, således at personalet, som er ansat på Hvidovre Hospital om torsdagen har befundet sig på fire geografier. Ud over dette indebærer udefunktionen tilsyn på alle fire steder ad hoc i forbindelse med indlæggelser på svangre-, barsel- og neonatalafdelinger af familieambulatoriets patienter. I takt med et vigende antal patienter ved Nordsjællands Hospital planlægges nu med 3 tværfaglige teams, således at de to mindste steder, Rigshospitalet og Nordsjællands hospital betjenes af samme team. Det skønnes ikke, at der hver uge skal være tilstedeværelse af et team på Nordsjællands Hospital (oversigt over besøg viser 0-2 ambulante besøg per torsdag). Udefunktionen på Nordsjællands Hospital skal i samarbejde med afdelingen på Nordsjællands Hospital tilrettelægges på en anden ugedag end torsdag. Der planlægges med at bemande funktionen hver anden til hver fjerde uge, afhængig af antallet af aktuelle gravide. Dette vil, suppleret med ændrede arbejdsgange som beskrevet neden for, frigive en fagperson i hver faggruppe. De opfølgende børneundersøgelser skal så vidt det er muligt samles på en matrikel (på Hvidovre Hospital). Det vil frigive en del tid, som ellers er brugt på transport og på spredning af besøgene. I de tilfælde, hvor dette ikke er muligt, vil undersøgelserne selvfølgelig foregå i udefunktionerne. Familieambulatoriets mange årige leder fratræder og erstattes i 2015 af en overlæge eller afdelingslæge afhængig af kvalifikationer. Der vil i den forbindelse skulle bruges færre midler til aflønning af denne. Familieambulatoriets ledelse vil blive varetaget af overlæge Christine Hiort-Lorenzen i samarbejde med afdelingsledelsen ved Gynækologisk-Obstetrisk Afdeling, Hvidovre Hospital. I forbindelse med lederskiftet er det forventningen, at en mere stabil ledelsessituation vil reducere den hidtidige relativt store personaleudskiftning i familieambulatoriet. Det vil dels reducere de ressourcer, der hidtil er anvendt på løbende at skulle oplære nyt personale, der ikke i oplæringsperioden har kunnet varetage selvstændig ambulatorie- Side 2

87 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 4 - Side -3 af 9 funktion, dels vil der ikke fremover i samme omfang være behov for at finansiere aftrædelsesordninger for det personale, der er afskediget fra ambulatoriet. Organiseringen af arbejdet i familieambulatoriet har hidtil ikke været optimal. Der har grundlæggende manglet overblik over ambulatoriets patienter og de enkelte patienters individuelle behov. Det har betydet, at der ofte er afsat for meget tid og ressourcer til den enkelte patient, fordi udgangspunktet har været at selv de mest belastede patienter skal kunne håndteres inden for de afsatte ressourcer. En mere effektiv arbejdstilrettelæggelse vil kræve, at der etableres et overblik over patienterne, så der bliver mulighed for en mere individuel tildeling af ressourcer, så patienterne med det største behov får tildelt de fleste ressourcer, mens der omvendt vil være patienter, der tildeles ressourcer, der modsvarer deres mere begrænsede behov. Der bliver derfor udarbejdet en oversigt (arbejdet er allerede i gang) over familieambulatoriets aktuelle gravide klienter. Af denne ovesigt vil det fremgå 1. Hvem er den gravide (graviditetslængde, første- eller fleregangsfødende, alder, BMI, komplicerende sygdomme, rygning m.m.) 2. Hvilke behov, den gravide har for støtte og hjælp 3. Hvilken kommune, den gravide kommer fra (hvilket team, hun hører til, hvilke samarbejdspartnere der er) 4. Hvilken kategori, den gravide er rød, gul eller grøn (rød=meget belastet, gul=moderat belastet, grøn=let belastet) Dette overblik vi give store fordele i mulighederne for at tilrettelægge arbejdet i Familieambulatoriet med udefunktioner så hensigtsmæssigt som muligt. De HIV smittede gravide overflyttes til gynækologisk-obstetrisk afdeling, Hvidovre Hospital, hvor de som nu vil bliver undersøgt, fulgt under graviditet og fødsel, behandlet og fulgt op efter fødsel (mor og barn/børn) i et tæt samarbejde med infektionsmedicinsk og pædiatrisk afdeling. Baggrunden for dette er, at HIV smittede gravide i dag (modsat tidligere) meget sjældent har et forbrug af rusmidler. Det er hyppigt gravide, der stammer fra udlandet eller er blevet smittet i udlandet. Mange af dem føler sig svært stigmatiserede af, at blive undersøgt, fulgt og behandlet i en afdeling, der er dedikeret til behandling af gravide med forbrug af rusmidler. Ved at flytte denne gruppe aflastes familieambulatoriets personale for 1/10 af det klientel, det i dag bruger deres resurser på. HIV smittede gravide udgjorde i ud af 364 gravide. De opfølgende børneundersøgelser på børn af HIV smittede gravide foregår ikke i familieambulatoriets regi. De 2,1 mio. kr. udgør lidt mindre end 1/5 af familieambulatoriets nuværende budget. En væsentlig del af de 2,1 mio. kr. overføres således fra familieambulatoriet til fortsat støtte af de HIV-smittede i andet regi og påvirker derfor ikke de ressourcer, der er til rådighed for det tilbageværende klientel. Side 3

88 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 4 - Side -4 af 9 Med ovenstående tiltag vil Familieambulatoriet i Region Hovedstaden til fulde fortsat kunne opfylde intention og ordlyd i Vejledning om etablering af regionale familieambulatorier. Det er overfor Hvidovre Hospital oplyst, at der i det vedtagne satspuljeforlig er afsat yderligere ressourcer til landets familieambulatorier. Trods rykkere har det dog ikke været muligt at få bekræftet dette samt få oplyst, hvad ressourcerne udmøntes til. Som det fremgår ovenfor forventer Hvidovre Hospital fuldt ud at kunne opfylde vejledningen på det hidtidige niveau med de ressourcer, der hidtil er tilført fra satspuljemidlerne. Opfyldelse af Anbefalinger for svangreomsorgen. Det er Hvidovre Hospitals vurdering, at Familieambulatoriet i Region Hovedstaden hidtil har opfyldt Sundhedsstyrelsens Anbefalinger for svangreomsorgen. Men hvad angår opfyldelsen af Anbefalinger for svangreomsorgen i Hvidovre Hospitals optageområde, er det hospitalets opfattelse, at der har udviklet sig en uhensigtsmæssig skævhed mellem de ressourcer, der stilles til rådighed for gravide med misbrug, og de ressourcer, der stilles til rådighed for andre typer af sårbare gravide jf. Sundhedsstyrelsens Anbefalinger for svangreomsorgen afsnit Det er formentligt især blevet tydeligt i Hvidovre Hospitals optageområde, hvor der jo er mange gravide med psykiske, sociale og etniske problemer. Det er denne opfattelse som også ligger til grund for Regionsrådets beslutning om omprioritering af de 2,1 mio. kr. fra gravide med misbrug til andre sårbare gravide. Hvidovre Hospital hilser denne omprioritering velkommen og vurderer, at det vil give et tiltrængt løft til andre typer af sårbare gravide. Faglig plan for Familieambulatoriet Region Hovedstadenfor 2015 Familieambulatoriet Region Hovedstaden er etableret på Hvidovre Hospital med tilhørende udefunktioner på hhv. Rigshospitalet, Herlev Hospital og Nordsjællands Hospital (Hillerød) i egne lokaler på alle fire hospitaler. Familieambulatoriets faglige planer for 2015 er primært at varetage det kliniske arbejde med de gravide, børnene og familierne som beskrevet i Familieambulatoriets interventionsmodel, Omsorg for gravide og småbørnsfamilier med rusmiddelproblemer, Sundhedsstyrelsens publikation 2005 og 2011, samt Sundhedsstyrelsens Vejledning for etablering af regionale familieambulatorier De nye rusmiddeldiagnosekoder til både gravide som børn er nu i fuldt omfang implementeret i Familieambulatoriets arbejde. Det samme gør sig gældende for de nye ydelseskoder, som anvendes til registrering af Familieambulatoriets aktiviteter. I 2015 går de regionale familieambulatorier ind i det sidste år af satspuljefinansieringen, hvorefter finansieringen forventes at overgå til bloktilskuddet per den 1. januar Bloktilskuddet forventes at blive forhøjet svarende til, hvad der fra satspuljen p.t. betales til den enkelte region til drift af Familieambulatoriet. Slutevalueringen er varetaget af COWI i regi af Sundhedsstyrelsen og skal præsenteres på en konference i marts Til brug for slutevalueringen indgår data, som er Side 4

89 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 4 - Side -5 af 9 registreret i den af TrygFonden finansierede, landsdækkende, kliniske kvalitetsdatabase. Familieambulatorie-databasen, som er taget i brug per den 1. februar 2013 og godkendt af Sundhedsstyrelsen frem til april Databasen er nu implementeret i det tværfaglige og tværsektorielle arbejde i familieambulatorierne landet over. Evalueringen foregår både regionalt og landsdækkende. Ydelses og dataregistrering skal derfor prioriteres højt også i Personalesituationen og dermed arbejdssituationen vil i 2015 blive præget af lederskiftet. Den vakante overlægestilling vil så hurtigt som muligt blive besat med en overlæge/afdelingslæge (afhængig af kvalifikationer) og de øvrige stillinger vil blive besat ud fra en hensyntagen til den oven for beskrevne ændring i teamstrukturen, som gennemføres under hensyntagen de arbejdsmetoder og arbejdsgange, som er en rodfæstet del af Familieambulatoriets interventionsmodel. Der er fortsat usikkerhed om, hvordan den bevilling der er vedtaget i satspuljeforliget, bliver udmøntet, og hvad dette kommer til at betyde for familieambulatoriets økonomi. Der vil i 2015 blive arbejdet på at få indsatsen over for målgruppen og samarbejdsrelationerne i udefunktionerne, med primær sektor relevante kliniske afdelinger og socialsektoren forbedret og styrket, også formelt i form af nedskrevne samarbejdsaftaler. Formidlingsplan: Der vil fortsat blive arbejdet videre med den af regionen og Sundhedsstyrelsen godkendte formidlingsplan. De nye sundhedsaftaler er under udarbejdelse, og Familieambulatoriets arbejde og samarbejdsrelationer forventes at blive beskrevet og implementeret i disse. Et TrygFond-finansieret projekt om opkvalificering af sundhedsplejersker i forhold til Familieambulatoriets målgruppe og metodeudvikling til styrkelse af samarbejdet mellem Familieambulatoriet og sundhedsplejerskerne og den øvrige primærsektor og socialsektor blev afsluttet med udgangen af april En videreudvikling af projektet forsøges gennemført via en supplerende ansøgning til TrygFonden. Familieambulatoriet underviser fortsat i 2015 på sundhedsplejerskeskolerne i København og Århus, på Jordemoderskolen i København, på DAC-uddannelsen (uddannelse til alkoholbehandler), på uddannelsen til småbørnskonsulent (Toftemosegård), medicinstuderende og andre studerende inden for sundhedssektoren og socialsektoren. Familieambulatoriet har ofte praktikanter fra de nævnte uddannelser og studerende, som ønsker at udføre projekter inden for Familieambulatoriets arbejdsområde. Familieambulatoriet deltager derudover i flere arbejdsgrupper og konferencer om for eksempel ulighed i sundhed, socialt udsatte grupper, sårbare gravide m.m. Familieambulatoriets leder vil deltage i arbejdsgrupper i Sundhedsstyrelsen om udarbejdelse af blandt andet informationsmateriale om alkohol og fosterskader. Familieambulatoriet underviser løbende i de relevante kliniske afdelinger i de 4 hospitaler og har etableret formaliserede samarbejdsmøder med de kliniske afdelinger og med de grupper, som varetager indsatsen over for sårbare gravide, herunder formaliseret samarbejde med psykiatrien og spædbørnspsykiatrien. Der arbejdes med at opdatere og udbygge Familieambulatoriets hjemmeside på de 4 hospitaler. Side 5

90 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 4 - Side -6 af 9 Familieambulatoriet tilmelder sig og deltager med fast stand med informationsmateriale på Lægedagene (for alle landets praktiserende læger) i efteråret 2015 i Bella Centeret. Deltagelse i 2015 Folkemøde på Bornholm er endnu ikke besluttet. Tidlig identifikation og tidlig kontakt med Familieambulatoriets målgruppe: Familieambulatoriet har igennem flere år på Hvidovre Hospital og på Rigshospitalet anvendt et struktureret spørgeskema til gravide om deres forbrug af rusmidler og afhængighedsskabende medicin. Metoden har været planlagt indført også i de 2 hospitaler, hvor de to nye udefunktioner er etableret, og dette planlægges effektueret i Metoden er i starten af 2014 opdateret og oprustet på Hvidovre Hospital. Tilsvarende vil blive gjort snarest muligt på Rigshospitalet, og metoden vil blive implementeret også på Herlev Hospital og Hillerød Hospital i løbet af Ulighed i sundhed starter i fosterlivet: Familieambulatoriets interventionsmodel er i høj grad bygget op som en metode, der tager udgangspunkt i og tilgodeser socialt udsatte gruppers særlige behov og medvirker således til at forebygge ulighed i sundhed på et meget tidligt tidspunkt i menneskets udvikling. Også denne del af arbejdet vil der fortsat arbejdes med at udbygge og forbedre. Opkvalificering af medarbejdere: Der er fortsat behov for, at Familieambulatoriets medarbejdere holder sig fagligt og lovgivningsmæssigt opdateret. Deltagelse i kurser, konferencer, høringer o.l. er nødvendigt for kvalificeret indsats og også for udbredelse af kendskabet til Familieambulatoriet og de problemstillinger, der knytter an til dette arbejde (formidlingsplan). Der udbydes løbende kurser, hvorfor det ikke er muligt og hensigtsmæssigt at fastlægge et fast program for kursusdeltagelse og et præcist budget for disse aktiviteter, men at have en rammeplan at arbejde efter. Også i 2015 vil der blive afholdt fælles årsseminar for samtlige medarbejdere på landsplan og Årsmøde Side 6

91 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 4 - Side -7 af 9 Budget Familieambulatoriet Familieambulatoriet, Region H SST-tilskud Heraf udefunktioner: RH; HEH NOH 2013-budget pr PL 2015 Familieambulatoriet Norm Kroner Norm Kroner Gsn.lønninger 2,06% Overlæge 1, Afdelingslæge 3, , Læger i alt 4, , Jordemødre 3, , Socialrådgivere 3, , Psykolog 3, , Sekretær/kontorass 2, Personaleudgifter i alt 16, , Øvrig drift: Transportudgifter Kontorartikler mv Øvrig drift 1,034 Supervision hele personalegrp Supervision psykologer Opkvalificering/efterudd Formidlingsplan Interne serviceydelser Øvrig drift i alt Budget i alt Lønbudget 2014 er reguleret til 2015 med P/L 2,06% Note 1: Budgettet til øvrig drift, er på baggrund af tidligere års regnskabserfaringer genovervejet. Budgettet til udefunktionerne på Rigshospitalet, Herlev Hospital og Nordsjællands Hospital er indeholdt i tallene fordi udefunktionerne udgår fra Hvidovre Hosptital, hvor personalet er ansat, men specificeret i hosstående kolonne og i vedlagte ark ( grøn : Udefunktioner). Hvidovre Hospital 15. december 2015

92 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 4 - Side -8 af 9 Fordeling på udefunktioner: Herlev Rigshospitalet Nordsjælland dage om ugen timer timepris Udgift dage om ugen timer timepris Udgift dage om ugen timer timepris Udgift Læge 2,5 18, Læge 2,5 18, Læge 2,5 18, Socialrådgiver 2,0 14, Socialrådgiver 1,0 7, Socialrådgiver 1,0 7, Jordemoder 3,0 22, Jordemoder 2,5 18, Jordemoder 1,5 11, Psykolog 1,5 11, Psykolog 1,0 7, Psykolog 0,5 3, Udgift pr uge Udgift pr uge Udgift pr uge Udefunktioner i alt pr. uge dage om ugen timer timepris Udgift Læge 7,5 55, Socialrådgiver 4,0 29, Jordemoder 7,0 51, Psykolog 3,0 22, Udgift pr uge Udefunktioner i alt pr. år dage om året timer timepris Udgift Stillinger Læge 390, , ,9 Socialrådgiver 208, , ,0 Effektive arbejdstimer pr. år: 1550 Jordemoder 364, , ,7 Psykolog 156, , ,7 Udgift pr uge ,3

93 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 4 - Side -9 af 9 Fordeling på øvrig drift Regnskab Budget Budget Øvrig drift: Transportudgifter Kontorartikler mv Supervision hele personalegrp Supervision psykologer Opkvalificering/efterudd Formidlingsplan Interne serviceydelser Overføres til lønbudgettet Øvrig drift i alt

94 Punkt nr. 6 - Redegørelse vedr. Familieambulatoriet på Hvidovre Hospital Bilag 5 - Side -1 af 1 Fra: Steen Dalsgård Jespersen Sendt: 17. februar :06 Til: Morten Palle Christensen Cc: Torben Ø Pedersen; Charlotte Wilken-Jensen; Thomas Skall; Kirsten Mundt; Kasper Dahl Emne: SV: Anmodning om redegørelse for Region Hovedstadens varetagelse af Familieambulatoriefunktionen efter gennemførelse af de foreslåede besparelser Kære Morten Palle Christensen Endnu en gang tak for redegørelsen. Den giver os ikke anledning til bemærkninger, som vi vil følge særskilt op på. Siden vores anmodning om redegørelsen den 23. oktober 2014 er de økonomiske forudsætninger for familieambulatorierne ændret med den seneste satspuljeaftale jf. mailen fra Kasper Dahl den 30. januar 2015 vedrørende indkaldelse til faglig plan og budget for familieambulatoriet i 2015, som vi forventer, I besvarer som led i den almindelige godkendelsesproces. Vi påtænker således ikke at følge yderligere op på Region Hovedstadens tidligere tilkendegivelse af foreslåede besparelser på baggrund af vores nuværende viden. Med venlig hilsen Steen Jespersen Steen Dalsgård Jespersen Sektionsleder T (m.) Sundhedsstyrelsen Forebyggelse & Borgernære Sundhedstilbud T

95 Punkt nr. 7 - Status for enstrenget og visiteret akutsystem Bilag 1 - Side -1 af 11 Center for Sundhed Til: Forretningsudvalget Hospitalsplanlægning Kongens Vænge Hillerød Opgang B & D Telefon Direkte Mail Ref.: mlau Dato: 18. februar 2015 Status for enstrenget og visiteret akutsystem I det følgende gives den månedlige status for aktivitet og ventetid i det enstrengede og visiterede akutsystem. Opgørelsen inkluderer data for januar 2015 for både akutmodtagelser og klinikker samt Akuttelefonen Notatet indeholder en opgørelse over: aktivitet og ventetid til Akuttelefonen 1813 for perioden, hjemmebesøg, akut ambulant behandling på akutmodtagelser og akutklinikker akutte indlæggelser. Til sammenligning fremgår også tal for Derudover gives en status på kvalitetsopfølgning i Den Præhospitale Virksomhed. Akuttelefonen 1813 I januar 2015 blev der håndteret opkald til Akuttelefonen 1813 og opkald til Akuttelefonen 1813-viderestilling til læge. Dette svarer til i gennemsnit ca opkald til Akuttelefonen 1813 i døgnet, hvoraf ca. 350 opkald viderestilles til en læge. I januar 2015 var der ca flere opkald til akuttelefonen 1813 end i januar Den mediane ventetid i januar var 4 minutter og 42 sekunder, hvilket er en forbedring i forhold til både måneden før og januar procent af opkaldene til Akuttelefonen 1813 blev besvaret inden 3 minutter og 73 procent blev besvaret inden for 10 minutter. Dette er også en forbedring i forhold til januar Region Hovedstaden har et servicemål om, at 90 procent af opkaldene skal være besvaret inden for 3 minutter og alle opkald skal være besvaret inden for 10 minutter.

96 Punkt nr. 7 - Status for enstrenget og visiteret akutsystem Bilag 1 - Side -2 af 11 Antal opkald og ventetid til Akuttelefonen 1813 Andel nået inden Andel nået inden Andel nået inden Andel nået inden Dato Antal Median Percentil (90%) Percentil (98%) Maksimal ventetid for 3 min. for 5 min. for 10 min. for 20 min Januar :06:50 00:23:50 00:38:50 01:17:08 33% 42% 64% 86% Februar :03:46 00:14:52 00:30:33 00:48:49 46% 57% 80% 93% Marts :02:27 00:10:36 00:17:20 00:28:07 55% 68% 88% 99% April :03:42 00:16:29 00:32:09 00:57:30 45% 58% 80% 93% Maj :04:04 00:12:49 00:19:39 00:34:22 42% 56% 82% 98% Juni :04:26 00:16:31 00:25:20 00:51:08 39% 54% 78% 94% Juli :08:19 00:21:19 00:34:01 01:49:04 23% 34% 58% 88% August :04:25 00:15:05 00:25:41 00:50:50 40% 54% 78% 95% September :03:27 00:11:22 00:17:40 00:38:05 46% 62% 86% 99% Oktober :02:48 00:10:43 00:16:03 00:41:25 52% 66% 88% 99% November :03:37 00:12:09 00:18:32 00:50:06 45% 60% 84% 99% December :06:48 00:28:22 00:50:31 01:33:13 32% 42% 62% 83% Januar :04:42 00:16:40 00:27:04 01:03:07 40% 52% 73% 94% Aktivitet og ventetid til samtale med læge Af nedenstående tabel ses ventetiden til samtale med læge til og med januar Andel nået inden Andel nået inden Andel nået inden Andel nået inden Dato Antal Median Percentil (90%) Percentil (98%) Maksimal ventetid for 3 min. for 5 min. for 10 min. for 20 min Januar :07:29 00:29:11 00:55:47 01:47:01 31% 40% 59% 81% Februar :06:55 00:23:18 00:36:58 01:29:32 36% 44% 59% 85% Marts :06:29 00:24:22 00:37:50 01:05:49 37% 45% 60% 84% April :04:04 00:21:38 00:34:32 01:06:04 45% 54% 69% 88% Maj :03:03 00:15:38 00:27:34 00:57:00 50% 61% 80% 94% Juni :04:00 00:16:12 00:27:52 01:04:44 45% 55% 75% 94% Juli :06:06 00:21:02 00:33:45 02:29:14 39% 46% 64% 89% August :05:42 00:16:42 00:24:58 01:04:12 35% 46% 71% 94% September :04:01 00:12:37 00:19:52 00:40:23 44% 57% 83% 98% Oktober :04:02 00:13:12 00:19:50 00:41:08 44% 55% 80% 98% November :04:20 00:13:00 00:21:20 01:04:38 41% 54% 80% 97% December :07:05 00:20:22 00:38:03 01:21:22 30% 40% 63% 90% Januar :05:27 00:15:31 00:24:04 01:04:01 37% 47% 73% 96% Af tabellen fremgår det, at antallet af opkald, der viderestilles til læge er faldet. Dette betyder ikke nødvendigvis, at færre borgere har talt med en læge, da der nu er elektronisk mulighed for at lade borgerne blive betjent af den personalegruppe, der har kortest ventetid. Det betyder, at hvis der er fri kapacitet i lægeressourcerne, så viderestilles de nye direkte opkald fra sundhedsfaglig visitator til læger. Disse opkald indgår i direkte opkald til akuttelefonen Det skal understreges, at der ikke er ventetid ved behov for akut lægelig vurdering. Alle direkte opkald (de såkaldte bagom numre) kommer først i køen og alle opkald, hvor en sygeplejerske skønner, at der er behov for en umiddelbar lægelig vurdering sendes også først i køen. Kørende læger og hjemmebesøg Der er foretaget opgørelse af aktiviteten for de kørende læger fra årets start. I alt er der disponeret kørsler i 2014 og januar Der er i nedenstående opgørelse foretaget en mindre korrektion af antal disponerede kørsler idet der ved en fejl i efteråret manglede registrering af ca. 200 hjemmekørsler til afdøde borgere i forbindelse med udarbejdelse af dødsattest. Side 2

97 Punkt nr. 7 - Status for enstrenget og visiteret akutsystem Bilag 1 - Side -3 af 11 Kørsler 2014 Disponerings måned Disponerede kørsler Antal kørsler Heraf børn Gennem snit Median 75% 90% Percentil Percentil Januar :53:02 01:17:47 02:33:57 04:18:17 Februar :19:02 01:41:22 03:16:02 05:12:06 Marts :21:31 01:49:37 03:26:37 05:03:26 April :02:20 01:31:03 02:47:46 04:37:23 Maj :47:40 01:22:08 02:33:00 03:52:17 Juni :04:04 01:34:33 02:54:21 04:34:23 Juli :43:35 01:17:53 02:27:28 03:38:01 August :46:29 01:20:31 02:25:39 03:46:51 September :57:00 01:32:15 02:38:40 03:56:46 Oktober :50:03 01:28:24 02:36:59 03:41:18 November :58:35 01:37:39 02:46:44 03:54:40 December :19:28 01:55:40 03:17:34 04:40:28 Kørsler 2015 Disponerings Disponerede Antal Heraf Gennem 75% 90% måned kørsler kørsler børn snit Median Percentil Percentil Januar :59:35 01:42:06 02:43:51 03:49:41 Opgørelsen af disponerede kørsler inkluderer kørsel til forventet død (dødsattest), ikke slutregistrerede ture, omdisponerede ture, ture hvor borger har bestilt senere tid end den tilbudte, forgæves kørsler og eventuelt aflyste ture eller lignende. Opgørelsen af disponerede kørsler er derfor samlet set højere end det antal kørsler der beregnes servicetid på. Rådgivning, anbefaling og henvisningsmønstre Det fremgår af figuren nedenfor, at andelene for henvisning og anbefalinger er relativt stabile de seneste seks måneder. Der er dog konstateret en væsentlig stigning i henvisninger til vurderingssporet fra december 2014 til januar Stigning skyldes en teknisk fejl, som netop er rettet. Data for henvisning til vurderingsspor vil blive rettet med tilbagevirkende kraft og opdaterede data følger i kommende status. Side 3

98 Punkt nr. 7 - Status for enstrenget og visiteret akutsystem Bilag 1 - Side -4 af 11 * Der er korrigeret i antallet af hjemmekørsler, da tidligere opgørelser har indeholdt systemmæssig fejl der nu er håndteret. Status på personalesituationen Akuttelefonen 1813 har stadig en rekrutteringsudfordring, hvor det nødvendige antal sygeplejersker og læger ligger henholdsvis ca. 30 og 25 procent under det aktivitetsbaserede behov i fremmødeplanerne. Der arbejdes videre med rekrutteringsinitiativer, herunder initiativer i forlængelse af de områder Regionsrådet har besluttet, at der skal arbejdes videre med. Ventetid til behandling på akutmodtagelser og akutklinikker I det følgende præsenteres ventetiden til behandling på akutmodtagelser og akutklinikker. Ventetiden for patienter registreres først som påbegyndt ved ankomst til akutmodtagelse eller akutklinik i overensstemmelse med den fælles regionale definition af ventetid. Ventetid indenfor servicemål Regionen har fastsat et servicemål for stabile patienter med mindre alvorlig sygdom og skader. Halvdelen af disse patienter skal være i gang med behandlingen inden for en time og 95 procent inden for fire timer. Side 4

99 Punkt nr. 7 - Status for enstrenget og visiteret akutsystem Bilag 1 - Side -5 af 11 Af nedenstående tabeller ses det, at de to servicemål er opfyldt i januar Behandling påbegyndt indenfor 1 time (andele) Kolonne1 1. kvartal kvartal kvartal kvartal 14 jan-15 Bispebjerg Hospital Hvidovre Hospital Amager Hospital Frederiksberg Hospital Gentofte Hospital Glostrup Hospital Herlev Hospital Hillerød Hospital Frederikssund Hospital Sundhedshuset i Helsingør Bornholms Hospital Kolonne1 Behandling påbegyndt indenfor 4 timer (andele) Kolonne1 1.kvartal kvartal kvartal kvartal 14 jan-15 Bispebjerg Hospital Hvidovre Hospital Amager Hospital Frederiksberg Hospital Gentofte Hospital Glostrup Hospital Herlev Hospital Hillerød Hospital Frederikssund Hospital Sundhedshuset i Helsingør Bornholms Hospital Ventetider til behandling Af nedenstående tabel ses den mediane ventetid i minutter for patienter i behandlersporet efter ankomst til akutmodtagelse eller akutklinik. Side 5

100 Punkt nr. 7 - Status for enstrenget og visiteret akutsystem Bilag 1 - Side -6 af 11 Ventetid (median i minutter) efter ankomst på hospital til behandling Hospital 1. kvartal kvartal kvartal kvartal 14 jan 15 Bispebjerg Hospital Hvidovre Hospital Amager Hospital Frederiksberg Hospital Gentofte Hospital Glostrup Hospital Herlev Hospital Hillerød Hospital Frederikssund Hospital Sundhedshuset i Helsingør Bornholms Hospital Region H total Af ovenstående tabel ses det, at den mediane ventetid fra ankomst på hospitalet til behandling for patienter i behandlersporet er steget 5 minutter fra 4. kvartal 2014 og til januar Af nedenstående tabel ses den mediane tid, der går fra henvisning til behandlersporet af 1813 til behandlingsstart dvs. inklusiv ventetid hjemme og transport til akutmodtagelse/akutklinik. Dette mål for den samlede ventetid er faldet en smule fra 95 minutter i 4. kvartal 2014 til 92 minutter i januar Tid (median i minutter) fra henvisning fra 1813 til behandling Hospital 1. kvartal kvartal kvartal kvartal 14 jan-15 Bispebjerg Hospital Hvidovre Hospital Amager Hospital Frederiksberg Hospital Gentofte Hospital Glostrup Hospital Herlev Hospital Hillerød Hospital Frederikssund Hospital Sundhedshuset i Helsingør Bornholms Hospital Region H total Patienter, der er henvist til vurdering, bliver triageret ved ankomst og behandlet i forhold til vurderingen af alvorligheden. Nedenfor er ventetiden samlet opgjort for patienter i vurderingssporet. Side 6

101 Punkt nr. 7 - Status for enstrenget og visiteret akutsystem Bilag 1 - Side -7 af 11 Ventetid (median i minutter) efter ankomst på hospital til behandling Hospital 1. kvartal kvartal kvartal kvartal 14 jan 15 Bispebjerg Hospital Hvidovre Hospital Amager Hospital Frederiksberg Hospital Gentofte Hospital Glostrup Hospital Herlev Hospital Hillerød Hospital Frederikssund Hospital Sundhedshuset i Helsingør Bornholms Hospital Region H total For patienter i vurderingssporet ses det af ovenstående tabel, at den mediane ventetid er 8 minutter for hospitalerne samlet set i januar Den samlede mediane ventetid er således et minut mindre end i 4. kvartal Der er dog variation mellem hospitalerne. Den kortere ventetid til vurderingssporet i forhold til behandlingssporet er i overensstemmelse med forventningerne, da patienterne af Akuttelefonen 1813 bliver bedt om at møde op snarest muligt til vurdering af deres behandlingsbehov. Af nedenstående tabel ses tiden fra henvisning til vurderingssporet fra 1813 til behandling. Den mediane ventetid er i januar 2015 lige under en time og afspejler patienternes også transporttid til akutmodtagelsen eller akutklinikken. Tid (median i minutter) fra henvisning fra 1813 til behandling Hospital 1. kvartal kvartal kvartal kvartal 14 jan-15 Bispebjerg Hospital Hvidovre Hospital Amager Hospital Frederiksberg Hospital Gentofte Hospital Glostrup Hospital Herlev Hospital Hillerød Hospital Frederikssund Hospital Sundhedshuset i Helsingør Bornholms Hospital Region H total Side 7

102 Punkt nr. 7 - Status for enstrenget og visiteret akutsystem Bilag 1 - Side -8 af 11 Selvhenvendere Nedenstående tabel viser antallet af selvhenvendere på akutmodtagelserne og akutklinikkerne. Selvhenvendere er borgere, som ikke ringer til Akuttelefonen 1813 inden fremmøde på en akutmodtagelse eller akutklinik eller møder op på en anden akutmodtagelse eller akutklinik end den de er henvist til. Der har siden indførelsen af det enstrengede og visiterede akutsystem været en nedadgående tendens i andelen af selvhenvendere med undtagelse af sommermånederne. I januar 2015 var andelen af selvhenvendere 19 procent, hvilket er den laveste andel, siden indførsel af det enstrengede og visiterede akutsystem. Kolonne1 Henvist fra 1813 Ambulance mm. Selvhenvendere Total Andel af selvhenvendere Januar % Februar % Marts % April % Maj % Juni % Juli % August % September % Oktober % November % December % Januar % Det skal pointeres, at patienter, der henvender sig på en akutmodtagelse eller akutklinik uden at ringe til Akuttelefonen 1813 først eller henvender sig på en anden akutmodtagelse/-klinik end henvist til, vil blive vurderet og behandlet efter hastegraden af deres behandlingsbehov. Akutte indlæggelser Nedenstående figur viser antallet af akutte indlæggelser på hele hospitalet undtagen fødsler. Figuren viser antal indlæggelser pr. måned for årene 2013 og 2014 og januar 2015, så det også er muligt at sammenligne årene. Af figuren ses det, at antallet af akutte indlæggelser fordeler sig med flest til akuthospitalerne og Rigshospitalet. Side 8

103 Punkt nr. 7 - Status for enstrenget og visiteret akutsystem Bilag 1 - Side -9 af 11 Figur for akutte indlæggelser *Fra 2014 er Bispebjerg Hospital og Frederiksberg Hospital registreringsmæssigt lagt sammen og alle akutte indlæggelser på begge matrikler fremgår under Bispebjerg Hospital. Akutte indlæggelser på børneafdelingen Udviklingen i akutte indlæggelser på børneafdelingerne på regionens børneafdelinger fremgår af nedenstående figur. Figur for akutte indlæggelser på børneafdelinger Siden medio 2014 er der indført en ændret registrering, så børnene registreres som akutte ambulante kontakter (den rette registreringsform, da der foretages en vurdering uden indlæggelse), i stedet for som indlagte, som var teknisk nødvendigt i første halvdel af året. I januar 2015 ligger omfanget af akutte indlæggelser på børneafdelinger med undtagelse af et enkelt hospital under niveauet i januar i de to foregående år. Kvalitetsopfølgning i Den Præhospitale Virksomhed Kvalitetsopfølgningen består af flere forskellige elementer. Først beskrives audits på patientforløb og dernæst rapporterede utilsigtede hændelser vedrørende akuttelefonen 1813 og endelig beskrives akkreditering. Audit på patientforløb ved Akuttelefonen 1813 I januar 2015 er der på Akuttelefonen 1813 gennemført audits på 80 generelle patientforløb samt på 80 fokuserede patientforløb omhandlende formodet slagtilfælde. Side 9

104 Punkt nr. 7 - Status for enstrenget og visiteret akutsystem Bilag 1 - Side -10 af 11 Der er ikke identificeret nye problemområder i forhold til tidligere audit på området, og der arbejdes videre med at implementere de tidligere identificerede læringstiltag. Visitation og vurdering Samtaleproces og struktur Anvendelse og opdatering af visitationsguide Dokumentation Medicinordination Revidering og implementering af vejledninger Der er sammen med SFR Pædiatri og SFR Akutmedicin udarbejdet auditredskaber til vurdering af patientforløb på tværs. Det er ved at blive planlagt, hvordan den fremtidige kvalitetsopfølgning skal foregå i samarbejde med de enkelte akutmodtagelser/klinikker og børnemodtagelser, så det fremover foregår i et samarbejde med de enkelte akutmodtagelser/klinikker og børnemodtagelser og Akutberedskabet fremfor som en generel vurdering af kvaliteten. Det sikrer, at hospitalerne også får flere data at udvikle kvalitet på baggrund af. Utilsigtede hændelser Antal rapporterede utilsigtede hændelser i perioden 1. januar til 31. januar 2015 Der arbejdes løbende med sagsbehandling af rapporterede hændelser samt de deraf følgende patientsikkerhedsanalyser. Det bemærkes, at der har været et markant fald i antal rapporterede hændelser på Akuttelefonen 1813 fra januar 2014 til januar 2015, og antallet nu ligger på under 30 hændelser pr. måned. Tabel: Antal hændelser fordelt efter hændelsesdato dataudtræk pr. 13. februar 2015 Hændelser/måned Fordelt efter 1813 Hændelsesdato* Fordelt efter Hændelsesdato* Januar Februar 149 Marts 101 April 103 Maj 67 Juni 43 Juli 45 August 37 September 31 Oktober 46 November 42 December 23 I alt 1004 hændelser *Antal hændelser fordelt på hændelsesdato er et dynamisk tal, idet DPSD (Dansk patientsikkeheds database) er en levende database, da der fx i dag kan rapporteres om en hændelse, der skete i uge 1. Side 10

105 Punkt nr. 7 - Status for enstrenget og visiteret akutsystem Bilag 1 - Side -11 af 11 Akkreditering I forbindelse med akkreditering af det præhospitale område den juni 2015, er Akutberedskabet i samarbejde med IKAS (Institut for Kvalitet og akkreditering i Sundhedsvæsenet), ved at planlægge en ekstern vurdering af Akuttelefonen Formålet er at udvikle en model, der kan vurdere Akuttelefonen 1813 s evne til at levere den fornødne kvalitet, herunder organisationens evne til at arbejde med kvalitetsudvikling og -forbedring. Vurderingen af Akuttelefonen 1813 skal bygge på de samme principper, som IKAS akkrediterer ud fra i øvrigt. Side 11

106 Punkt nr. 9 - Henvendelse fra Charlotte Fischer (B) om handlingsplan for ftalater Bilag 1 - Side -1 af 1 Fra: Charlotte Fischer Sendt: 21. januar :30 Til: Sophie Hæstorp Andersen Cc: Hjalte Aaberg; Jesper Olsen Emne: Handlingsplan mod ftalater i vores medicinske udstyr Kære Sophie. Vi synes, at Region H som den grønne frontløberregion, vi gerne vil være, bør tage kampen mod ftalaterne op offensivt. Vi har udarbejdet et forslag, der skal gøre det til en fælles ambition at få en handlingsplan, der max sikrer udfasning af de skadelige ftalater i vores medicinske udstyr. Med afsæt i Miljøstyrelsens nævnte rapport og svar fra administrationen på mit spørgsmål, er der plads. Vedhæfter her vores forslag. Vi vil gerne have sat det på FU med det sigte at vi kan få det ind i næste runde af budgetforhandlinger. Sæt det meget gerne på dér, hvor du synes og ellers tænker jeg, at det er en super sag for vores region. KH Charlotte

107 Punkt nr. 9 - Henvendelse fra Charlotte Fischer (B) om handlingsplan for ftalater Bilag 2 - Side -1 af 4 RADIKALE VENSTRE Januar 2015 Forslag til Handlingsplan mod ftalater i medicinsk udstyr i Region Hovedstaden Generelle situation Ftalater kan skade menneskers sundhed. Nogle ftalater er hormonforstyrrende med risiko for bl.a. mænds forplantningsevne. Det må derfor være en ambition at fjerne eller i videst muligt omfang reducere omfanget af dem, hvis førstnævnte ikke er muligt. Ikke alene af hensyn til patienterne, men også hospitalspersonalet, der måske dagligt skal arbejde med udstyret. Ftalater finder i vid udstrækning i medicinsk udstyr. Der er forskel på ftalaterne og hvor skadelige de er både isoleret set (stoffet DEHP er fx klassificeret som very high concern i REACH), men også i relation til det konkrete udstyr. Er der fx tale om udstyr, hvor der sker direkte eksponering til kropsvæsker (fx sonder), vil den negative sundhedsrisiko større. En prioritet vil derfor altid være at bruge ftalatfrit udstyr på dette område. EU-landene tog i december 2014 på dansk initiativ stilling til, hvor skadelige de mener førnævnte tre ftalater samt ftalatet DIBP er for menneskers sundhed. Alle fire ftalater blev anerkendt som hormonforstyrrende og dermed skadelige for menneskers sundhed. *** Regionerne har ansvaret for indkøb af medicinsk udstyr. Ambitionen må være at reducere og om muligt fjerne indholdet af ftalater i medicinsk udstyr. Region Hovedstaden bør som landets største region sætte sig i spidsen for den ambition. Om det kan lade sig gøre helt at udfase ftalaterne, afhænger af flere ting. For det første om der findes alternative ftalatfri produkter, som har tilstrækkelig kvalitet (blødhed). For det andet hvad det i givet fald vil koste at udfase de ftalatholdige produkter holdt op imod deres potentielle sundhedsskadelige virkning. Miljøstyrelsen udgav i efteråret undersøgelsen Ftalater i offentlige indkøb bl.a. med fokus på medicinsk udstyr. Formålet var at undersøge mulighederne for frivillig reduktion og evt. udfasning af ftalater i den offentlige efterspørgsel af produkter og serviceydelser. Når det gælder medicinsk udstyr, konkluderes det i rapporten: der findes alternativer uden ftalater til stort set alle anvendelser, herunder fortsat anvendelse af PVC med andre former for blødgørere.

108 Punkt nr. 9 - Henvendelse fra Charlotte Fischer (B) om handlingsplan for ftalater Bilag 2 - Side -2 af 4 Miljøstyrelsen påpeger dog også, at alternativerne til ftalatholdige produkter kan være markant dyrere, og at det kan være vanskeligt at vurdere, om de alternative blødgørere er uproblematiske. Stockholms Län har udarbejdet en udfasningsliste over bl.a. blødgørere/ftalater. 1 Heri sondres der mellem ftalater, der skal udfases helt, og dem, hvor man skal reducere omfanget. I førstnævnte kategori er stofferne BBP, DBP og DEHP. Det vil være oplagt for Region Hovedstaden at hente inspiration fra den stockholmske liste. Medicoindustrien er positiv over for udfasning af specielt de meget sundhedsfarlige ftalater. Brancheforeningen skrev i juni 2013, at størstedelen af deres medlemmer anser det for uproblematisk at erstatte ftalatet DEHP i deres udstyr. Sundhedsstyrelsen opfordrer til i sin Vejledning til kommuner og regioner om reduktion af ftalater ved indkøb af medicinsk udstyr at benytte mindstekrav i forbindelse med udbud. Ikke desto mindre tyder meget på, at regionerne i dag ikke benytter sig af mindstekrav på området, men i stedet kun betjener sig af konkurrencekrav. På den måde forpasser regionerne chancen for at sætte yderligere tempo på udfasningen af ftalater i det medicinske udstyr. Konkrete produktområder I Miljøstyrelsens undersøgelse om Ftalater i offentlige indkøb gennemgås konkrete former for medicinsk udstyr og muligheden for at udfase det ftalatholdige udstyr. Der er tale om følgende områder: Urin-inkontinensmidler/urologi: Her vurderes det i undersøgelsen, at der forsat tilbydes/indkøbes store mængder PVC-baserede, dvs. ftalatholdige produkter. Udbuddet omfatter bl.a. et årligt forbrug på katetre til mænd, til kvinder, uridomer, katerisationssæt, ballonkatetre og urinposer samlet ca enheder. På landsplan svarer dette til, at regionerne indkøber ca. 2 mio. enheder pr år. Konklusionen er, at der på dette område er et betydeligt ikke realiseret potentiale for udfasning af ftalater. Kolostomiprodukter: Her konstateres det, at Region H for nylig har gennemført et tilsvarende udbud på området (økonomisk volumen ikke kendt). Der er ikke stillet krav om ftalatfrie produkter. Det vurderes, at regionerne samlet på landsplan indkøber ca enheder pr år. EcoForum-undersøgelsen fra 2010 viste, at en række leverandører kan levere produkter uden ftalater. Konklusionen er, at der også på dette område er et betydeligt potentiale for udfasning, som ikke er realiseret i de nyligt gennemførte udbud. Region Hovedstadens administration svarer 9. december på mine spørgsmål 247 2, at regionens største leverandører samstemmende oplyser, at der kun er ftalater i et enkelt operationsprodukt pdf CAEB114549/0/Svarpaaspml24714vedrftalaterstilletafCharlotteFischer.pdf

109 Punkt nr. 9 - Henvendelse fra Charlotte Fischer (B) om handlingsplan for ftalater Bilag 2 - Side -3 af 4 Dialyse, -slanger, -poser: Det konstateres, at Region H for nylig har gennemført et udbud på området (økonomisk volumen ikke kendt). EcoForums undersøgelse påviste, at en række leverandører kan levere produkter uden ftalater; enten helt uden PVC og ftalater og eller blødgjort med alternative blødgørere. Konklusion er, at der også på dette område er et betydeligt ikke realiseret potentiale. Regionens administration oplyser i sit svar af 9. december, at regionen på dialyseområdet kun køber en enkelt type slange med ftalatindhold. Det skyldes ifølge regionen, at denne slange er dampsteriliseret til forskel fra de øvrige slanger, der bliver strålesteriliseret. På urologiområdet bekræfter administrationen, at der er et betydeligt potentiale for urinposer, der ikke indeholder ftalatet DEHP. Det er dog ifølge administrationen 20 procent dyrere at stille som mindstekrav, at produkterne skal være uden sundhedsskadelige ftalater. Det skal holdes op imod, at disse produkter ikke er invasive. Administrationen oplyser, at det har været et konkurrencekrav i regionens udbud, at alle invasive produkter, herunder engangskatetre og ballonkatetre, er uden sundhedsskadelige ftalater. Det er dog ikke muligt, at stille det som et mindstekrav, da der mangler ftalatfri alternativer. Økologisk Råd oplyser, der kun mangler ftalatfrie alternativer på dette område, når det gælder blodposer. På alle andre områder findes alternativer uden DEHP. Ernæringssonder: Der er ikke fundet oplysninger om aktuelle udbud, mængder eller krav. Konklusionen er, at der kan købes ftalatfrie produkter. Regionens administration oplyser, at der er et tæt samarbejde mellem klinikken og industrien omkring ernæringssonder, da der har været situationer, hvor ftalatfrie ernæringssonder har været til fare for patientsikkerheden. Hvis man erstatter ftalaterne med eks. silikone, bliver sonderne for bløde, og det bliver svært at indføre sonderne, uden at de klumper sammen i spiserøret. Det bliver derfor løbende vurderet hvilke mulige alternativer, der er på markedet. Økologisk Råd oplyser, at Sygehus Sønderjylland bl.a. bruger DEHP-frie katetre, intravenøse slanger, tungeholdere, ernæringsslanger, sutter og bandager med gode erfaringer. Det bør have ekstra høj prioritet at sikre ftalatfrit medicinsk udstyr, når det gælder disse små, ikke færdigudviklede børn på neonatalafdelinger. De er allermest udsatte i forhold til hormonforstyrrelser. Forslag til handlingsplan mod ftalater i medicinsk udstyr : På den baggrund stiller Radikale i Region Hovedstaden forslag om en fire-årig handlingsplan for afvikling/reduktion af ftalater i det medicinske udstyr, som anvendes i regionen. Handlingsplanen mod ftalater skal angive, for hvilket medicinsk udstyr ftalater helt skal udfases i perioden, og hvor der alene kan blive tale om en minimering (jf den stockholmske plan). Ambitionen i handlingsplanen skal være, at regionen i videst muligt omfang stiller mindstekrav om ingen-sundhedsskadelige stoffer i det medicinske udstyr i pagt med Sundhedsstyrelsens anbefaling.

110 Punkt nr. 9 - Henvendelse fra Charlotte Fischer (B) om handlingsplan for ftalater Bilag 2 - Side -4 af 4 Som led i udarbejdelsen af handlingsplanen skal der foretages en selvstændig vurdering af, hvad det vil koste at gennemføre handlingsplanen for udfasning af ftalater i regionens medicinske udstyr. Også set i lyset af regionens oplysning om, at fx ftalatfrit urologisk udstyr koster 20 procent mere. Det vil være oplagt i denne forbindelse at inddrage de positive erfaringer fra Sygehus Sønderjylland. Handlingsplanen bør vedtages senest i maj, så den kan indgå i budgetforhandlingerne for 2016.

111 Punkt nr. 9 - Henvendelse fra Charlotte Fischer (B) om handlingsplan for ftalater Bilag 3 - Side -1 af 1 Center for Økonomi Indkøb Kongens Vænge 2 DK Hillerød POLITIKERSPØRGSMÅL Opgang Blok C Afsnit 1. sal Telefon Direkte Fax Mail Web Spørgsmål nr.: 091 Dato: 11. marts 2014 Stillet af: Charlotte Fischer Besvarelse udsendt den: 22. april 2014 EAN-nr: CVR/SE-nr: Dato: 22. april 2014 Spørgsmål: Jeg ønsker at vide, hvor stor en del af det medicinske udstyr (i procent eller lignende præcis angivelse), der anvendes på regionens hospitaler, som indeholder blødgørere/phthalater - og hvornår regionen i givet fald forventer at have udfaset anvendelsen af phthalater i medicinsk udstyr? Svar: Der findes ikke en central registrering over andelen af varer som regionen indkøber, der indeholder ftalater. Det er derfor ikke muligt at give et svar på dette bl.a. fordi dette vil kræve at man gennemgår specifikke enkeltprodukter på varenummerniveau. Regionens varekatalog indeholder for nuværende omkring varenumre. Det kan dog oplyses, at der i forbindelse med regionens udbudsforretninger, idet omfang det vurderes som relevant for indkøbskategorien, bliver stillet enten minimumskrav eller konkurrencekrav til indholdet af ftalater (eller andre uønskede stoffer). Hvis det er muligt at undgå produkter med ftalater forsøges det derfor. Dette sker med særlig vægt på at undgå ftalaterne DEHP, DBP, DIDP og BBP. Produkterne indkøbes først og fremmest på grund af deres funktion, og alene af den grund kan regionen være nødsaget til at acceptere indhold af ftalater, hvis ikke der findes brugbare alternativer på markedet. Udfasningen af ftalater vil derfor afhænge af den almindelige produktudvikling og det er derfor ikke muligt, at angive hvornår der ikke længere er ftalater i de produkter regionen indkøber. Det kan dog oplyses at Miljøstyrelsen arbejder på en rapport omkring ftalater i offentlige indkøb, som forventes færdig i løbet af foråret. Region Hovedstaden bidrager med oplysninger til rapporten. Ligeledes vil regionen via den strategiske indsats Miljørigtig drift og udvikling sætte fokus på at reducere miljø- og sundhedsskadelige stoffer forbundet med offentlige indkøb.

112 Punkt nr. 9 - Henvendelse fra Charlotte Fischer (B) om handlingsplan for ftalater Bilag 4 - Side -1 af 3 Center for Økonomi Indkøb Kongens Vænge 2 DK Hillerød POLITIKERSPØRGSMÅL Opgang Blok C Afsnit 1. sal Telefon Direkte Fax Mail Web Spørgsmål nr.: 247 Dato: 25. november 2014 Stillet af: Charlotte Fischer Besvarelse udsendt den: 9. december 2014 EAN-nr: CVR/SE-nr: Sagsbeh..: Allan Åge Christensen Dato: 9. december 2014 Spørgsmål: Jeg har læst Miljøstyrelsens nye rapport om Ftalater i offentlige indkøb Region Hovedstaden indgår i rapportens undersøgelse. Rapport tegner et overordnet billede af medicoområdet som et felt, hvor der er rige uudtømte muligheder for at indkøbe ftalatfrit udstyr. Det konkluderes bl.a. i rapporten: Undersøgelser viser, at der findes alternativer uden ftalater til stort set alle anvendelser, herunder fortsat anvendelse af PVC med andre former for blødgørere. Problemet er blandt andet, at alternativerne kan være markant dyrere end løsninger med PVC/ftalater, og at det kan være vanskeligt at vurdere, om de alternative blødgørere er uproblematiske. EcoForum gennemførte i 2010 for Miljøstyrelsen en undersøgelse af mulighederne for at indkøbe ftalat-frie medicinske forbrugsartikler. Denne undersøgelse viste, at det for stadig flere områder er muligt at indkøbe produkter, der er fri for de mærkningspligtige ftalater. Mere specifikt gælder følgende konklusioner vedr. regionens mulighed for at købe ind ftalatfrit udstyr: Urin-inkontinensmidler/urologi: Her vurderes det, at der forsat tilbydes/indkøbes store mængder PVC-baserede produkter. Udbuddet omfatter bl.a. et årligt forbrug på katetre til mænd, til kvinder, uridomer, katerisationssæt, ballonkatetre og urinposer samlet ca enheder. På landsplan svarer dette til, at regionerne indkøber ca. 2 mio. enheder pr år. Konklusionen er, at der på dette område er et betydeligt ikke realiseret potentiale for udfasning af ftalater. Kolostomiprodukter: Her konstateres det, at Region H for nylig har gennemført et tilsvarende udbud på området (økonomisk volumen ikke kendt). Der er ikke stillet krav om ftalat-frie produkter. Det vurderes, at regionerne samlet på landsplan indkøber ca enheder pr år. EcoForum-undersøgelsen fra 2010 viste, at en række leverandører kan levere produkter uden ftalater. Det

113 Punkt nr. 9 - Henvendelse fra Charlotte Fischer (B) om handlingsplan for ftalater Bilag 4 - Side -2 af 3 konkluderes derfor i undersøgelsen, at der også på dette område er et betydeligt potentiale for udfasning, som ikke er realiseret i de nyligt gennemførte udbud. Dialyse, -slanger, -poser: RegionH har for nylig gennemført et tilsvarende udbud på området (økonomisk volumen ikke kendt). EcoForums undersøgelse påviste, at en række leverandører kan levere produkter uden ftalater; enten helt uden PVC og ftalater og eller blødgjort med alternative blødgørere. Det konkluderes derfor i rapporten, at der også på dette område er et betydeligt ikke realiseret potentiale. Ernæringssonder: Der er ikke fundet oplysninger om aktuelle udbud, mængder eller krav, men konklusionen er, at der kan købes ftalat-frie produkter. Jeg ønsker på den baggrund at vide: 1) Hvordan Region Hovedstaden har tænkt at følge op på rapportens konklusioner. 2) Hvad det i givet fald vil koste at udfase alle ftalater i det medicoudstyr, som regionen køber ind. 3) Hvilken tidshorisont der vil være realistisk, hvis Region H ønsker at udfase ftalater fra det medicotekniske udstyr, som regionen køber ind. Jeg henviser i den forbindelse til Stockholm Läns landsting, der har vedtaget en udfasningsliste for miljø- og sundhedsfarlige kemikalier pdf. Svar: Ad 1) Regionen Hovedstaden forsøger generelt at undgå skadelige ftalater i det omfang det er muligt, men produkterne indkøbes først og fremmest på grund af deres funktion, og alene af den grund kan regionen være nødsaget til at acceptere indhold af ftalater, hvis der ikke findes brugbare alternativer på markedet. Selve rapporten har derfor ikke de helt store konsekvenser for regionens beslutninger på indkøbsområdet da der i sig selv ikke er de store overraskelser, og regionen arbejder med området under alle omstændigheder. Indenfor de i rapporten angivne områder findes der produkter, der indeholder ftalater, men det er efter Indkøbs opfattelse ikke et meget stort problem, og der arbejdes kontinuerligt med at udfase ftalatholdige produkter hvor det er muligt. Kolostomi I relation til kolostomiprodukter har vi forespurgt regionens største leverandører, som samstemmende oplyser at der ikke er ftalater i produkterne bortset fra et enkelt operationsprodukt. Det kommer i øvrigt til at indgå i kommende forhandlinger på dette område, at regionen som udgangspunkt er interesseret i at undgå skadelige ftalater. Side 2

114 Punkt nr. 9 - Henvendelse fra Charlotte Fischer (B) om handlingsplan for ftalater Bilag 4 - Side -3 af 3 Dialyse Den samme situation gør sig gældende på dialyseområdet, hvor regionen køber en enkelt type slange med ftalatindhold og det skyldes at denne slange er dampsteriliseret til forskel fra de øvrige slanger, der bliver strålesteriliseret. Urologi På urologiområdet er billedet lidt mere broget, da der faktisk er et betydeligt potentiale på urinposerne i forhold til indhold af bl.a. DEHP. Det fordyrer dog produkterne med i størrelsesordenen 20 %, at stille det som et mindstekrav, at produkterne skal være uden sundhedsskadelige ftalater. Det skal i den forbindelse bemærkes, at disse produkter ikke er invasive. Det har været et konkurrencekrav i regionens udbud, at alle invasive produkter, herunder engangskatetre og ballonkatetre er uden sundhedsskadelige ftalater. Det er dog ikke muligt, at stille det som et mindstekrav, da varianter (sortiment) uden stort forbrug ikke findes uden ftalater. Ernæringssonder Der er et tæt samarbejde mellem klinikken og industrien omkring ernæringssonder, da der har været situationer, hvor ftalatfrie ernæringssonder har været til fare for patientsikkerheden. Der var for nogle år siden en patient, der fik perforeret spiserøret af et ftalatfrit produkt, og hvis man erstatter ftalaterne med eks. silikone, bliver sonderne for bløde, og det bliver svært, at indfører sonderne uden de klumper sammen i spiserøret. Det bliver derfor løbende vurderet hvilke mulige alternativer, der er på markedet. Ad 2) Der findes ikke en central registrering over andelen af varer som regionen indkøber, der indeholder ftalater. Alene af denne grund er det ikke muligt at svare på spørgsmålet, men der findes ej heller en samlet oversigt over mulige erstatningsprodukter. Ad 3) Jf. svar på spørgsmål nr Side 3

115 Punkt nr Godkendelse af medfinansiering af fertilitetsprojektet, ReproUnion Bilag 1 - Side -1 af 3 Att: Svend G. Hartling Region Hovedstaden Regionsgården Kongens Vænge Hillerød Ansøgning om medfinansiering af Interreg-projektet ReproUnion Partnerskabet bag ReproUnion projektet er nu blevet enige om de grundlæggende principper for, hvordan ansøgningen om støtte fra Interreg V til det reproduktionsmedicinske forskningssamarbejde i Øresundsregionen skal se ud. Tidligere har partnerskabet fået bevilliget støtte af Region Skåne og Ferring Pharmaceuticals AB. Partnerskabet vil derfor opfordre Region Hovedstaden til hurtigst muligt at behandle spørgsmålet om medfinansiering af ReproUnion projektet i ovenensstemmelse med den vedlagte finansieringsplan. Etableringen af ReproUnion Mangement Unit, dvs. en fælles koordinationsenhed med base i København, sikrer en øget integrering af de reproduktionsmedicinske kompetencer i Region Hovedstaden, Region Sjælland og Region Skåne et koncept der er i tråd med visionerne bag den fælles strategi Fokuseret vækstdagsorden. Fristen for ansøgninger til Interreg V Øresund-Kattegat- Skagerrak udløber d. 26. marts ReproUnion er et samarbejde mellem offentlige, akademiske og private aktører inden for det reproduktionsmedicinske felt i Øresundsregionen. Projektet bygger på det grænseoverskridende og EU-finansierede samarbejde, som har kørt i Øresundsregionen siden 2010 med det mål at skabe et virtuelt reproduktionsmedicinsk højkompetence centrum. Arbejdet har blandt andet resulteret i en patientmobilitets aftale imellem Region Skåne og Region Hovedstaden. I 2013 blev partnerskabet tildelt Øresund Award in Health, med en anbefaling om at fortsætte med at skabe innovative samarbejdsformer mellem sundhedsvæsenet, universiteterne og industrien. For at komme videre med ansøgningen kræves det nu, at Region Hovedstaden tager stilling til henholdsvis projektets finansieringsmodel samt en kontant medfinansiering af projektets aktiviteter, som er som følger: - Region Hovedstaden anmodes om at støtte projektet med i kontant medfinansiering over tre år ( om året). Hertil kommer også in kind finansiering fra deltagende regionale hospitaler. Parallelt med denne ansøgning sendes en anmodning til Region Sjælland ( ). Region Skåne har tidligere bevilliget i kontant medfinansiering. En analyse udført af Boston Consulting Group på vegne af Medicon Valley Alliance, viser at reproduktionsmedicin allerede i dag er et Øresundsregionalt styrkeområde med global synlighed. En central udfordring i forbindelse med planlægningen af ReproUnion har derfor været, at koordinere hvordan regionernes kompetencer bedst kan interagere for yderligere at styrke vores position. Dette har blandt andet ført til, at partnerskabet nu omfatter yderligere to afdelinger på Rigshospitalet (Fertilitetsklinikken samt Afdeling for Vækst og Reproduktion). Således samler ReproUnion projektet Øresundsregionens førende, såvel forskningsmæssigt som klinisk, inden for det reproduktionsmedicinske felt. Nedenfor ses en komplet liste over alle partnere. I lyset af dette, kan der nu konkluderes, at vigtige skridt er blevet taget i retning af at formalisere en ny projektansøgning som, med udgangspunkt i tidligere opnåede resultater, hjælper regionen på vej mod at blive verdensledere inden for reproduktionsmedicinsk forskning og behandling. Helt konkret er partnerne blevet enige om den overordnede vision for samarbejdet samt projektets målsætning om at profilere Øresundsregionen som en nordeuropæisk højkompetance hub inden for reproduktionsmedicin. Partnerskabet er endvidere blevet enige om at adressere følgende fokusområder i projektets aktiviteter: - Styrke forskningssamarbejdet: Styrke og udvikle spidskompetencer inden for det reproduktionsmedicinske felt af højeste internationale klasse igennem sammenkobling af regionernes ressourcer, adgang til en større patient base og fælles forskningsinfrastruktur. - Styrke uddannelsessamarbejdet: uddanne fremtidens førende forskere inden for det reproduktionsmedicinske felt, øge rekrutteringen af international ekspertise, og

116 Punkt nr Godkendelse af medfinansiering af fertilitetsprojektet, ReproUnion Bilag 1 - Side -2 af 3 derved bidrage til at regionernes universiteter står stærkere i den globale konkurrence. - Styrke og udvikle det præventive arbejde og den høje behandlingskvalitet: udvide investeringen i forebyggende indsatser, rådgivningsfunktioner og fertilitetsbehandling for regionens patienter, indenfor rammerne af Europaparlamentets og Rådets patientmobilitetsdirektiv. - Etablering af en koordineret enhed: Enheden vil arbejde for at sikre koordineringen af projektets aktiviteter, rapportering til Interreg, skabe synergier imellem de deltagende parter, markedsføre regionens samlede kompetencer og fremme en langsigtet forankring efter projektets afslutning i Enheden placeres hos projektets Lead Partner, Medicon Valley Alliance (MVA). For mere info se appendix 4. For at tydeliggøre det videnskabelige indhold, sikre kvaliteten i ansøgningen samt beslutte den koordinerede enheds omfang og størrelse, bliver der etableret en koordineringsgruppe som på det samlede partnerskabs vegne, får ansvar for færdiggørelsen af en Interregansøgning. Denne opgave indeholder også klargøring af budgetmæssige rammer, fordelingsprincipper for fællesomkostninger, samt at udarbejde et forslag til projektorganisationen (herunder en styregruppe). Denne gruppe består af Aleksander Giwercman (Skånes Universitetssygehus), Søren Ziebe (Rigshospitalet), Jens Sønksen (Herlev Hospital) og Stig Jørgensen (Medicon Valley Alliance). Et centralt aspekt i dette dansk-svenske samarbejde handler om, hvordan projektet skal kunne fremme implementeringen af Europaparlamentets og Rådets direktiv 2011/24/EU fra d. 9 marts 2011 om patientrettigheder i forbindelse med grænseoverskridende sundhedstjenester. Partnerskabet ser nu gode muligheder for i fællesskab at kunne udvikle unikke tilbud til de europæiske patienter baseret på højspecialiserede behandlinger, hvilket styrker både regionens tiltrækningskraft, kvaliteten af behandling til regionens patienter samt øgede muligheder for at udføre forskning på det højest mulige niveau. En forudsætning for at dette skal lykkes er imidlertid, at der udarbejdes en model for den behandlingsrelaterede finansiering. Partnerskabet mener, at behandlingen af udenlandske patienter ikke skal finansieres med midler til behandling af dansk-svenske patienter. Finansieringsmodel Partnerskabet vil søge støtte fra Interreg V A Øresund-Kattegat-Skagerrak under indsatsområdet Innovation, hvis formål er at: Styrke forsknings- og innovationsstrukturen og kapaciteten til at udvikle spidskompetencer inden for forskning og innovation samt fremme kompetencecentrum, især dem, der er af europæisk interesse.. De samlede udgifter til projektet beløber sig til , og partnerskabet arbejder ud fra en finansieringsmodel baseret på følgende elementer: - Egen finansiering (in kind) fra danske og svenske universiteter og sygehuse på Privat kontant finansiering igennem et kontant bidrag på fra Ferring Pharmaceuticals AB - Offentlig kontant finansiering fra Region Hovedstaden, Region Sjælland og Region Skåne på total , fordelt efter størrelsen på befolkningen (4/9 Region H, 3/9 Region Skåne og 2/9 Region Sjælland) - Støtte fra Interreg/Europæiske Regionale Udviklingsfonden på I efteråret 2014 besluttede Hälso och Sjukvårdsnämnden i Region Skåne at bevillige sin del ( ) fordelt over tre år som kontant medfinansiering til projektet. Derudover har partnerskabet indgået en aftale med Ferring Pharmaceuticals A/S om et kontant bidrag svarende til En afklaring af den danske regionale kontante finansiering er en forudsætning, for partnerskabet skal have mulighed for at udfylde og indsende en ansøgning til Interreg-sekretariatet inden fristen d. 26. marts Partnerskabet bag ReproUnion vil derfor med denne skrivelse opfordre Region Hovedstaden til at træffe en beslutning om medfinansiering i overensstemmelse med ovennævnte finansieringsmodel.

117 Punkt nr Godkendelse af medfinansiering af fertilitetsprojektet, ReproUnion Bilag 1 - Side -3 af 3 Det samlede partnerskab bag ReproUnion: Aleksander Giwercman, Overlæge, Professor, dr.med. Skånes Universitetssjukhus Jens Sønksen, Overlæge, Professor, dr.med., Herlev Hospital, Københavns Universitet Søren Ziebe, Klinikchef, dr.med., Rigshospitalet, Københavns Universitet Stig Jørgensen, CEO, Medicon Valley Alliance (MVA) Sven O. Skouby, Overlæge, Professor, dr.med., Herlev Hospital, Københavns Universitet Anja Pinborg, Overlæge, Professor, dr.med., Hvidovre Hospital, Københavns Universitet Anne Lis Mikkelsen, Overlæge, dr.med., Holbæk Sygehus Anders Juul, Klinikchef, Overlæge, Professor, dr.med. Rigshospitalet, Københavns Universitet Anders Nyboe Andersen, Professor, overlæge, dr.med., Rigshospitalet, Københavns Universitet Jens Peter Bonde, Overlæge, Professor, dr.med. Bispebjerg Hospital, Københavns Universitet Claus Yding Andersen, Professor, dr.med. Rigshospitalet, Københavns Universitet Yvonne Lundberg Giwercman, dr.med, Docent, Lunds Universitet Lars Rylander, Ph.d, Docent, Lunds Universitet Anna Rignell-Hydbom, Ph.d, Docent Med Vet, Lunds Universitet Bo Jönsson, Sektionschef, Professor, Lunds Universitet Johan Malm, Overlæge, Professor, dr.med., Lunds Universitet Appendix: 1. Letter of Intent, Ferring (Draft). 2. Beslut om finansiering, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne 3. Oversigt finansiering 4. Overvejelser vedr. placering af ReproUnion Management Unit (RMU)

118 Punkt nr Godkendelse af medfinansiering af fertilitetsprojektet, ReproUnion Bilag 2 - Side -1 af 2 Center for Regional Udvikling Kongens Vænge Hillerød Telefon Direkte Mail Web CVR/SE-nr: Dato: 25. februar 2015 Notat vedrørende ReproUnion-projektet økonomi og ansvar Spørgsmål 1: Hvem er lead og aftaleansvarlig for ReproUnion-projektet Af den fremsendte ansøgning til Region Hovedstaden om medfinansiering af Reprounion-projektet fremgår, at Medicon Valley Alliance (MVA) i udgangspunktet skal fungere som lead partner for projektet. Lead partner/mva vil således fungere som overordnet ansvarlig for at overvåge projektet og herunder sikre, at de aktiviteter der skal gennemføres sker som aftalt/retmæssigt og efter EU s retningslinjer. For de projekter der bliver godkendt til at modtage støtte fra EU s Interregmidler, er det praksis, at der er en efterfølgende proces, hvor fordelingsprincipper og en klar projektorganisation mellem de deltagende parter fastlægges i en partnerskabsaftale, som underskrives af alle. Partnerskabsaftalen regulerer de forskellige parters roller og opgaver, fordelingsprincipper for EU-støtte, håndteringen af de regionale og private bidrag og håndteringen af in kind medfinansieringen(dvs. lokaler, service, administration, arbejdstid mv.) fra deltagende hospitaler og universiteter. I aftalen kommer også til at indgå, hvem der har ansvar for hvilke aktiviteter, og hvordan eventuelle konflikter skal håndteres. Spørgsmål 2: Hvem modtager pengene fra Interreg og står for økonomiadministrationen Proceduren for udbetaling af EU s interregmidler er, at man i faste 6 mdr s intervaller udarbejder en perioderapport, som samler og opgør de aktiviteter og det forbrug, som alle afdelinger/enheder i ReproUnion-projektet har afholdt/gennemført. Perioderapporten indsendes til et revisionsfirma, som har til opgave at udarbejde en forbrugsrapport, hvor det klart dokumenteres, hvilke aktiviteter der har været afholdt, og hvilke udgifter der har været i forbindelse hermed. På den danske side er det Deloitte, der er revisionsfirma for udarbejdelsen af forbrugsrapporter. Revionsfirmaet sender forbrugsrapporten videre til Interreg-sekretariatet, som håndterer udbetalingen af EU s interreg-midler til projektets lead partner. Dvs. at

119 Punkt nr Godkendelse af medfinansiering af fertilitetsprojektet, ReproUnion Bilag 2 - Side -2 af 2 parterne i Reprounion-projektet ikke får udbetalt EU-midler før man klart har dokumenteret, at den aftalte aktivitet er gennemført, og er i overensstemmelse med de kriterier, som projektet opnåede EU-støtte på. I forhold til de regionale tilskud er det endnu uafklaret, hvor disse midler skal placeres. Såfremt EU-ansøgningen godkendes vil der skulle aftales en model herfor i forbindelse med udarbejdelsen af partnerskabsaftalen mellem de deltagende parter. Projektets initiativtagere har oplyst, at midlerne i udgangspunktet tænkes placeret/fordelt efter en nærmere aftalt fordelingsnøgle på de deltagende hospitaler og universiteter, og hvor de lokale økonomiadministrationer vil være garanter for, at udbetaling og håndtering af midlerne sker i overensstemmelse med de gældende regler. EU-interreg-midlerne betales som fast princip altid til lead partner i dette tilfælde MVA, som efterfølgende ud fra den i partnerskabsaftalen anførte fordelingsnøgle, fordeler støtten til projektets parter. Spørgsmål 3: Hvem er formelt forpligtet/ansvarlig over for Interreg/EU, hvis f.eks. et hospital i Region Hovedstaden ikke lever op til sine forpligtelser og misligholder aftalen Hvis et hospital af en eller anden årsag skulle stå i den situation, at man f.eks. trækker sit tilsagn om midler tilbage, så vil der i forhold til EU/Interreg i udgangspunktet ikke ske andet end, at den del af projektet, som hospitalet havde til opgave at gennemføre/afholde, ikke bliver til noget. Når en aktivitet ikke afholdes, vil der således heller ikke kunne oppebæres en 50 pct. medfinansiering fra EU s Interregprogram. I og med at Deloitte er inde som garant for, at der er dokumentation for afholdte aktiviteter i projektet, er der således en minimal risiko for at EU-midler udbetales uretmæssigt. Endelig bemærkes, at håndteringen af eventuelle interessekonflikter eller misligholdelser af den aftale der indgås med EU/Interreg om projektet, vil blive reguleret i partnerskabsaftalen. Side2

120 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -1 af 25 Regionsrådene Debatoplæg om Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder? Sag nr. 14/1900 Dokumentnr /14 Martin Thor Hansen Tel Under overskriften Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder? har Danske Regioner udarbejdet et debatoplæg om et mere kreativ og udbygget offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet. Med oplægget inviteres til debat om, hvordan regionerne sammen med erhvervslivet kan skabe de bedste rammer for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet. Målet med samarbejdet er at skabe Sund vækst til gavn for både patienter, sundhedspersonale og virksomheder. Danske Regioner vil gerne opfordre regionsrådene til at sætte oplægget til politisk drøftelse med henblik på at få en bredt forankret debat om emnet. Regionsrådene har mulighed for at give bemærkninger til det videre arbejde med emnet herunder til en eventuel kommende politik på området. Bemærkninger bedes være foreningen i hænde senest den 6. marts 2015.

121 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -2 af 25 Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder? Et debatoplæg om offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet

122 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -3 af 25 Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder? Danske Regioner 2014 Tryk: Danske Regioner Layout: UHI ISBN tryk ISBN elektronisk

123 FOR ORD Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -4 af 25 Fremtidens digitale sundhedsløsninger skabes i fællesskab Regionerne har et vidtfavnende samarbejde med erhvervslivet, og vi er i fuld gang med at videreudvikle det. I 2013 gik over halvdelen af regionernes driftsudgifter til private leverandører - det svarer til ca. 56,2 mia. kr. Samarbejdet med erhvervslivet omfatter bl.a. indkøb af varer og tjenesteydelser, sundhedsforskning, afprøvning af nye lægemidler og medicinsk udstyr samt offentligt-privat innovationssamarbejde. Hertil kommer aftaler på 5,7 mia. kr. i 2013 til investeringer i nye sygehuse mv. I regionerne er vi glade for samarbejdet, fordi vi har brug for virksomhedernes hjælp til at udvikle nye løsninger, som kan bidrage til øget kvalitet og bedre effektivitet i sundhedsvæsenet. Digitalisering er i dag en af de største forandringskræfter i vores samfund, og den digitale udvikling har allerede sat mærkbare spor i det offentlige sundhedsvæsen. Det er en udvikling, som drives af nye teknologiske muligheder, og at af nye generationer, der er vokset op med it, stiller krav om, at det offentlige sundhedsvæsen skal være på forkant med de digitale muligheder. Dermed er digitalisering ikke blot en mulighed for regionerne, men også en faktor, som vil presse os til at skabe innovation. I regionerne tror vi på, at udviklingen vil komme både patienter, sundhedspersonale og virksomheder til gavn. De nye løsninger som tydeligst bidrager til at løse tidens velfærdsudfordringer, vil også være dem, som har det største vækstpotentiale ikke bare i Danmark, men også på det globale marked. Danske Regioner ønsker med dette oplæg at invitere til debat om, hvordan regionerne sammen med erhvervslivet kan skabe de bedste rammer for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet og derigennem skabe Sund vækst. Debatoplægget er en forløber for et kommende politisk oplæg om emnet, som Danske Regioner forventer at udarbejde i 1. halvår Debatoplægget er en invitation til regionerne og øvrige interessenter om at give deres mening til kende og byde ind på indholdet i det kommende politiske oplæg. Rigtig god debat. Bent Hansen Formand Danske Regioner Carl Holst Næstformand Danske Regioner 3

124 1 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -5 af 25 Kan ny digital teknologi styrke sundhedsvæsenet og vækst? Digitalisering er en stærk forandringskraft i alle dele af vores samfund. Det gælder for både private og offentlige virksomheder, og det gælder også for den enkelte borgers hverdagsliv. Alle steder har digitalisering de senere år ført til grundlæggende forandringer. I musikbranchen har de nye digitale muligheder radikalt ændret branchen. Musikbutikker på stribe har måttet dreje nøglen om, mens nye streamingtjenester på internettet har set dagens lys og formået at skabe en meget stor omsætning på ganske kort tid. I den offentlige sektor har vi også set eksempler på digitaliseringens forandringskraft f.eks. på skatteområdet og i den stadig mere udbredte brug af digitale selvbetjeningsløsninger. For langt hovedparten af borgerne har brugen af internettet, smartphones og sociale medier ligeledes skabt markante forandringer i hverdagen. McKinsey Global Institute har i 2013 analyseret mere end 100 af de mest lovende teknologier, og har på den baggrund udvalgt de 12 teknologier, de vurderer har størst forandringskraft målt på deres økonomiske betydning. I toppen af listen finder vi digitale teknologier som f.eks. Mobilt internet, Automatisering af vidensarbejde, Tingenes Internet, og Cloud. Alene disse fire teknologier anslås i 2025 at have et årligt økonomisk potentiale på verdensplan på mellem billioner kroner. Til sammenligning var Danmarks bruttonationalprodukt i 2013 på ca. 1,9 billioner kroner. Det er karakteristisk for flere af de digitale teknologier, at de har et stort potentiale for at blive taget i brug på sundhedsområdet. 4 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

125 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -6 af 25 1 Oversigt over transformerende teknologier og deres estimerede effekt Årligt økonomisk potentiale i 2025 (anslået*), billioner dollars Mobilt internet Automatisering af vidensarbejde Tingenes internet** Cloud*** Avanceret robotteknologi Selvkørende køretøjer Næstegenerationsteknologi Energiopbevaring 3D printning Avancerede materialer Avanceret olie- og gasudvinding Vedvarende energi Billioner dollars Noter: *) Estimaterne indregner det samlede økonomiske potentiale inkl. forbrugeroverskuddet. De er ikke udtømmende og heller ikke fuldstændig risikojusterede. **) Tingenes internet eller The Internet of Things er en teknologi, som understøtter, at billige censorer kan forbindes til internettet med henblik på at indsamle data og overvåge processer. ***) Cloud, eller på dansk skyen, er en teknologi, som understøtter, at services kan leveres via internettet. Kilde: McKinsey Global Institute (2013) og Mandag Morgen. 5

126 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side Udfordringer -7 af 25 og løsninger I det danske sundhedsvæsen har vi ikke råd til at lade være med at tage nye digitale muligheder i brug. Det gælder for både den somatiske og psykiatriske del af sundhedsvæsen. Vi står i dag over for en række velfærdsudfordringer, som i fremtiden vil lægge et stort pres på sundhedsvæsenet. De to nedenstående figurer giver et godt billede på det, der er i vente. Danmarks befolkningssammensætning vil i de kommende år ændre sig dramatisk. Frem mod 2050 vil vi se tæt på en fordobling i antallet af danskere på 70 år og derover, mens udviklingen for de øvrige aldersgrupper er tæt på status quo. Fremskrivning af udvalgte aldersgruppers udvikling = Indeks Under 20 år år år 70 år og derover Kilde: Danmarks Statistik, befolkningsfremskrivning (2014) Billedet på sundhedsvæsenets udfordringer ses tydeligt, når vi sammenholder den demografiske udvikling med vores viden om, at de gennemsnitlige sundhedsudgifter for de enkelte aldersgrupper er stærkt stigende med alderen. Særligt fra 50 år og frem stiger de gennemsnitlige sundhedsudgifter. 6 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

127 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -8 af 25 Aldersfordelte, gennemsnitlige sundhedsudgifter (2007) kr Sygesikring Psykiatri Medicin Hospital (somatisk) Alder Kilde: Det Økonomiske Råd, 2010 Presset på sundhedsvæsenet skal samtidig ses i lyset af, at realvæksten i de offentlige budgetter i de senere år er bremset op også på sundhedsområdet. Der er i fremtiden ikke udsigt til, at den udvikling vil vende. Derfor kan vi i regionerne ikke sætte vores lid til, at udfordringerne kan løses via større budgetter og højere aktivitet. Sundhedsvæsnet er således presset fra flere sider. En af vejene ud af krydspresset er at indføre nye innovative løsninger, som giver øget kvalitet for patienterne og mere sundhed for pengene. Digitalisering er et helt centralt redskab i opgaven med at fremtidssikre sundhedsvæsnet. Forehavendet lykkes kun, hvis regionerne formår at opbygge et stærkt partnerskab med de virksomheder, som skal udvikle de nye digitale løsninger til fremtidens sundhedsvæsen. Virksomhederne vil på deres side kunne profitere af samarbejdet ved at udvikle nye løsninger med vækstpotentialer ikke alene i Danmark, men også på eksportmarkederne. Erhvervspotentialet På trods af de store vækstpotentialer har danske virksomheder inden for sundheds-it ikke for alvor kunnet drage nytte af udviklingen. Ser vi mere overordnet på sundheds- og velfærdsområdet, så er de danske virksomheder generelt godt rustet til at skabe vækst og øge eksporten i de kommende år. Det gælder særligt på lægemiddel- og medicoområdet. Derimod har virksomheder inden for sundheds-it væsentlig mindre beskæftigelsesmæssig og økonomisk tyngde, som det fremgår af nedenstående figur. 7

128 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -9 af 25 Virksomheder, beskæftigelse og værditilvækst i private sundhedsog velfærdsvirksomheder i Procent Lægemidler Medicoudstyr og apparater Hjælpemidler Sundheds-it og automatiseringer Service og driftsløsninger 20 0 Virksomheder Beskæftigede Værditilvækst Kilde: Vækstteam for sundheds- og velfærdsløsninger (2013) Figuren udtrykker, at der inden for sundheds-it er relativt få eksempler på danske virksomheder, som f.eks. Daintel, der har formået at omsætte kompetencer udviklet i Danmark til global kommerciel succes på eksportmarkederne. Danske virksomheder inden for sundheds-it er således mere orienterede mod hjemmemarkedet, og gruppen af virksomheder er kendetegnet ved at være små og mellemstore virksomheder. Der er i de kommende år udsigt til et betydeligt globalt vækstpotentiale inden for sundheds- og velfærdsområdet. En voksende global middelklasse med stigende velstand og flere livsstilssygdomme forventes at lægge et øget pres på de offentlige finanser. Det er en udvikling, som OECDlandene og i stigende grad også de nye vækstøkonomier i Asien og Latinamerika gennemløber. Udviklingen vil øge efterspørgslen efter mere innovative digitale løsninger, som kan bidrage til en mere effektiv udnyttelse af skattekronerne. Det er vigtigt, at danske virksomheder får del i dette vækstmarked. I den sammenhæng bør det komme sundheds-it virksomhederne til gavn, at Danmark internationalt set har en førerposition inden for sundheds-it. F.eks. udpegede en OECD-undersøgelse fra 2012 Danmark som nummer to blandt alle EU-landene. I undersøgelsen ligger Danmark foran lande som Sverige, Norge og Storbritannien, når det gælder brugen af elektroniske patientjournaler, udbredelsen af elektroniske recepter, telemedicin og sundhedsportaler. Danmarks førerposition kan være med til at give virksomhederne et godt udstillingsvindue ud mod den store verden, og den kan også være med til at tiltrække internationale virksomheder til Danmark. Men det kræver, at regioner, virksomheder, uddannelses- og forskningsinstitutioner m.fl. samarbejder om at udnytte potentialet. 8 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

129 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side Sund -10 vækst af 25 Regionerne mener, det er vigtigt at støtte et stærkt offentlig-privat samarbejde, som kan skabe nye innovative løsninger til fremtidens sundhedsvæsen. Vi kalder det sund vækst, fordi vi ser, at både patienter, sundhedsvæsenet og det private erhvervsliv kan komme til at stå som vindere, hvis vi formår at samarbejde om at udvikle nye løsninger. Vi mener, at nye løsninger, der skabes i samarbejde med erhvervslivet skal vurdereres ud fra en tredobbelt bundlinje: Øget kvalitet for patienterne Øget effektivitet Grobund for erhvervsudvikling og vækst Danske Regioner ønsker med dette oplæg at invitere til debat om, hvordan vi opnår den tredobbelte bundlinje - hvordan skaber vi sammen de bedste rammer for innovation og udvikling af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet? Med debatoplægget sætter Danske Regioner følgende overordnede spørgsmål til debat: Hvordan gør vi digitalisering i sundhedsvæsenet til sund vækst, som skaber værdi på alle tre bundlinjer?? Hvordan kan regionerne via offentlig-privat samarbejde understøtte virksomheders vækstmuligheder og samtidig sikre at et styrket fokus på erhvervssamarbejde og innovation går hånd i hånd med bedre patientsikkerhed og øget effektivitet? Hvad kræver det af det offentlige og virksomhederne, hvis Danmark skal forblive en international frontløber inden for brug af digitale løsninger i sundhedsvæsenet hvordan sikrer vi, at vi løbende får implementeret nye digitale teknologier i sundhedsvæsenet? Hvordan kan regionerne samarbejde med virksomhederne om at udnytte Danmarks internationale førerposition til at skabe mere vækst, eksport og beskæftigelse i sundheds-it erhvervet? Kan regionerne gøre en særlig indsats for at sikre, at små og mellemstore virksomheder inden for sundheds-it kan bruge samarbejdet med regionerne som springbræt til at vokse sig store og i stand til at konkurrere globalt og i så fald hvordan? 9

130 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -11 af 25 Debatoplægget vil sætte fokus på fem centrale temaer i regionernes samarbejde med erhvervslivet i relation til udvikling af nye digitale løsninger. Indledningsvist vil vi sætte rammerne for det offentlige-private innovationssamarbejde til debat. Herefter vil vi fokusere på fire digitale teknologiområder, som alle har et stort udviklings- og forandringspotentiale inden for sundhedsvæsenet: Telemedicin mhealth Logistik og sporing i de nye sygehusbyggerier, og Data som drivkraft for sundhedsforskning og for udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver case Daintel: En dansk sundheds-it virksomhed som har fundet vej ud på eksportmarkedet Daintel er en dansk virksomhed, der i et tæt samarbejde med mere end 50 klinikere fra hospitaler på tværs af Region Syddanmark, Region Hovedstaden og Region Midtjylland har udviklet it-systemet Critical Information System (CIS) over en periode af 10 år. CIS bruges på intensivafdelinger og operationsstuer. Systemet skaber overblik over data og giver klinikere beslutningsstøtte. Det er med til at øge patientsikkerheden og effektiviteten på intensivafdelingerne. Daintel blev grundlagt i Det store gennembrud for virksomheden kom, da Region Syddanmark i 2011 besluttede at købe systemet til alle intensivafdelinger i regionen. CIS bruges i dag af 62 procent af alle intensivafdelinger i Danmark. Derudover har Daintel kunder i bl.a. Brasilien og Tyskland. I dag har Daintel 24 medarbejdere. 10 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

131 2 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -12 af 25 Rammer for offentlig-privat samarbejde om innovation og markedsudvikling Regionerne får i fremtiden hårdt brug for nye og mere effektive løsninger, som skal give øget kvalitet til patienterne. Derfor ønsker regionerne at styrke samarbejdet med erhvervslivet ved at give gode rammevilkår for sundhedsinnovation. Innovation forstås som viden og ideer, der omsættes til produkter og processer, der skaber forretningsmæssig og samfundsmæssig værdi. Det kan både være helt nye produkter og processer eller det kan være forbedrede produkter og processer. Gode rammevilkår for sundhedsinnovation handler om at skabe gode betingelser for mødet mellem den viden, som regionerne har om patienterne og deres behov, og den indsigt, som virksomhederne har om nye teknologier og markeder. Det er baggrunden for, at alle regioner har etableret særlige innovationsenheder, som skal understøtte offentlig-privat innovationssamarbejde (OPI) ved at bygge bro mellem sygehusene og virksomhederne. I tilknytning til de regionale innovationsenheder har flere af regionerne etableret testfaciliteter og living labs, hvor virksomheder kan afprøve nye løsninger i realistiske omgivelser. F.eks. har Region Syddanmark i Odense etableret en m2 stor innovationshal til test og afprøvning af nye løsninger i realistiske 1:1 omgivelser, mens Region Midtjylland har etableret en 800 m2 stor innovationshal i tilknytning til byggeriet af DNV-Gødstrup, Det Nye Hospital i Vest. Offentlig-privat innovationssamarbejde er dog sjældent alene afgrænset til et samarbejde mellem en region og en virksomhed. Særligt vigtigt er det at involvere forsknings- og uddannelsesinstitutioner i innovationssamarbejdet, fordi disse institutioner kan bidrage med nyeste viden inden for meget specialiserede forskningsområder. Kommuner og borgere er andre relevante aktører, som det ligeledes vil give stor værdi at involvere aktivt i innovationssamarbejdet. I Danmark står regionerne i en god position til at være brobygger mellem de forskellige parter i sundhedsvæsenets innovationsarbejde. Det kan regionerne gøre ved at samle og forankre samarbejdsrelationerne mellem de relevante parter inden for en region. Samtidig kan et velfungerende samarbejde få den selvforstærkende effekt, at der skabes grundbund for etablering af stærke klynger og netværk, som kan bringe erhvervsudvikling til en region. Ser vi på tallene har regionerne et omfattende OPI-samarbejde med virksomheder på sundhedsområdet. I starten af 2014 gennemførte regionerne 153 OPI-projekter på sundhedsområdet og 76 af disse projekter involverer udvikling af digitale løsninger i relation til f.eks. telemedicin, logistik og automatisering. 11

132 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -13 af 25 5 Antal OPI-projekter i regionerne Andet Indretning Forskning Sundheds-IT Miljø/klima Telemedicin Medico Logistik Robotteknologi/ automatisering Kilde: Danske Regioner, 2014 Selvom regionerne allerede afsætter ressourcer til at fremme OPI, så peges der fra flere af erhvervslivets organisationer på, at indsatsen kunne være bedre. Erhvervslivets organisationer anfører, at innovationsarbejdet på sundhedsområdet kunne være mere fokuseret, og at der er for mange parallelle initiativer. Samtidig kan det ifølge virksomhederne gå hurtigere med udbredelsen af de nye løsninger. F.eks. anfører Det Digitale Råd i rapporten Hvad venter vi på?, at den offentlige sektor er for dårlig til at udbrede nye digitale løsninger. Det rammer virksomheder og samfundet på pengepungen i form af tabt omsætning og tabt effektiviseringspotentiale. Erhvervet oplever, at regionerne kigger for meget på prisen, når de køber ind, og ikke i tilstrækkelig grad tager højde for løsningernes totaløkonomiske effekter. Nye innovative løsninger har derfor svært ved at komme ind på det danske marked, fordi det kan være svært at høste de gevinster, som de nye og dyrere produkter kan give. En anden udfordring er, at nye teknologier i deres tidligste leveår typisk har svært ved at finde fodfæste, fordi de nye teknologier udfordrer eksisterende løsninger og arbejdsgange. Radikal eller banebrydende innovation forudsætter således ofte en eller anden form for ændring i både organiseringen af arbejdet og i forholdet til eksterne samarbejdspartnere. For en driftsorganisation udgør innovation derfor både en mulighed, men også en udfordring. Organisatorisk skal regionerne håndtere dette dilemma ved at finde den rette balance mellem drift og innovation. I regionerne ønsker vi en øget dialog med erhvervslivet om de udfordringer, som virksomhederne oplever. En øget dialog kan bidrage til at afstemme forventninger og give regionerne et bedre billede af, hvad der er muligt for virksomhederne at levere. Men det kan også tjene til, at markedet bedre kan indstille sig på at levere de realiserbare løsninger, der bedst understøtter sundhedsvæsenets behov. Dialogen kunne f.eks. være omkring politiske strategier og målsætninger, sundhedsvæsenets behov, den teknologiske udvikling samt god adfærd på både kunde- og leverandørsiden. 12 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

133 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -14 af 25 Standarder er også et tema, hvor det vil være relevant at have en tæt dialog med erhvervslivet, fordi virksomhederne vil have lettere ved at eksportere nye digitale løsninger, når de er baseret på internationale standarder. I regionerne kan vi hjælpe virksomhederne på vej ud på de globale eksportmarkeder, hvis vi på hjemmemarkedet husker at efterspørge løsninger, som er basseret på internationale standarder. For regionerne vil det samtidig have den fordel, at det vil åbne markedet, fordi internationale leverandører dermed får lettere ved at byde på de danske udbud. Det vil samlet set bidrage til at skærpe konkurrencen på markedet. Danske Regioner vil med afsæt i ovenstående gerne sætte følgende spørgsmål til debat: Hvordan skaber vi sammen med erhvervslivet endnu bedre rammer for offentlig-privat innovation?? Hvordan kan regionerne skabe én nem og overskuelig indgang for de virksomheder, der ønsker at indgå i et OPI-samarbejde om at udvikle nye digitale løsninger? På hvilken måde kan regionerne skabe gode rammer for tværregional vidensdeling og et samlet overblik over de OPI-aktiviteter, som sættes i gang på it-området? Hvordan skaber regionerne organisatoriske rammer som understøtter innovation og fortløbende udbredelse af nye digitale løsninger, herunder en stærk kobling mellem innovation og indkøb, som sikrer, at kommende udbud efterspørger de digitale løsninger, der er baseret på den totaløkonomisk mest effektive teknologi? Hvilken rolle skal regionerne spille i fremtidens innovationssamarbejde med erhvervsliv, kommuner, samt forsknings- og uddannelsesinstitutioner og understøttes denne rolle af den nuværende organisering? Hvordan kan regionernes dialog og samspil med sundheds-it erhvervet forbedres? OPI-platform i Region Sjælland case Region Sjælland etablerede i 2013 OPI-platformen for at lette samspillet mellem offentlige og private virksomheder ved, at parterne sammen udvikler nye konkrete løsninger inden for sundheds- og sygehusvæsenet. I OPI-platformen prioriteres de cases, hvor der er størst behov for nye løsninger. Casene prioriteres ud fra en businesscase, der belyser både behov og potentiale ved at udvikle en ny løsning. En af de udvalgte cases er træning af svage patienter. For mange svage patienter ligger passivt i hospitalssengene i en-to uger med en række komplikationer til følge. Det skyldes bl.a., at svage patienter ofte ikke er særlig motiverede for at træne selv og mangler overskud og hjælp til at komme i gang. Region Sjælland har derfor indledt et OPI-samarbejde med virksomheden Icura med henblik på at udvikle et træningsredskab, som består af bevægelsessensorer, mobilsoftware, og et website til behandlere. Træningsredskabet skal understøtte patienternes træning gennem fjernmonitorering. 13

134 3 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -15 af 25 Telemedicin Nye løsninger indenfor telemedicin giver mange nye muligheder for borgerne og for sundhedsvæsenet. Telemedicin forstås som digitalt understøttet sundhedsydelser leveret over afstand. Telemedicin giver bl.a. mulighed for at flytte dele af behandlingen ud af hospitalet og ind i borgernes hjem. Det betyder, at kronisk syge borgere kan undgå hyppige hospitalsbesøg samtidig med, at de får mulighed for selv at måle og monitorere egen helbredstilstand. Borgerne kan derved bedre følge deres sygdom samt opbygge en forståelse af, hvordan deres adfærd kan påvirke sygdommens udvikling. Gennem borgernes egne målinger kan sundhedspersonalet følge borgernes udvikling og kun indkalde de borgere, som har behov for det. Det sikrer, at sundhedspersonalet anvender ressourcerne, hvor de gør mest gavn. Baseret på den store interesse for telemedicin både her i landet og i udlandet vurderes det telemedicinske marked at have et stort vækstpotentiale. Det har medført tilsvarende store forventninger til telemedicin. Men flere aktører både i den politiske verden og i erhvervslivet har efterlyst, at udrulningen af telemedicinske løsninger skal accelereres. Modning af telemedicinske løsninger kan dog ikke gøres med et snuptag, fordi telemedicin også er patientbehandling. Derfor kan regionerne ikke uden videre tage springet direkte fra et pilotprojekt til national udbredelse. Det er nødvendigt at evaluere og dokumentere, at nye telemedicinske løsninger kan anvendes til patientbehandling, uden at kvalitet og patientsikkerhed kompromitteres. Samtidig skal der være sikkerhed for, at nye telemedicinske løsninger kan træde i stedet for eksisterende behandlingstilbud og give højere effektivitet. I Danmark har vi ikke råd til at indføre telemedicin som et fordyrende supplement til de eksisterende sundhedstilbud. I regionerne er vi villige til at se på, om udbredelsen af telemedicin kan accelereres yderligere. Bl.a. arbejder Regionernes Sundheds-it (RSI) med såkaldte storskalaprojekter, som kan sættes i værk i forlængelse af lovende pilotprojekter. I storskalaprojekterne afprøves de nye løsning på en større patientpopulation i en egentlig driftssituation. Formålet er at få vished for, at løsningen kan levere de forventede gevinster, når den skal tages i brug i større skala. Tankegangen bag storskalaprojekterne er, at én region udfører projektet på vegne af de øvrige regioner. I det tilfælde gevinsterne kan realiseres, forpligtiger de andre regioner sig efterfølgende til at udbrede løsningen. Det sikrer, at parallel udvikling undgås. Modellen har regionerne bl.a. brugt inden for telemedicinsk behandling af KOL-patienter og patienter med svag til moderat depression. Flere regioner afprøver i øjeblikket i samarbejde med flere private virksomheder et nyt koncept omkring etablering af telemedicinske servicecentre, som skal gøre det nemmere at udbrede telemedicinske løsninger. Tanken med de telemedicinske servicecentre er, at de skal sikre den basale logistik omkring nogle af de praktiske opgaver, der opstår i kølvandet på, at mere af patientbe- 14 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

135 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -16 af 25 handlingen rykker ud i borgernes hjem. For når patienterne f.eks. siger ja tak til at måle og følge sin lungesygdom hjemme i stuen, skal der etableres en sikker netforbindelse, og det medicinske måleudstyr skal bringes ud, sættes op, testes og vedligeholdes i borgerens hjem. Og hvis udstyret ikke fungerer som forventet, skal borgeren kunne kontakte kvalificeret teknisk personale, der kan løse problemet inden for kort tid på en tryg, sikker og effektiv måde. Med de telemedicinske centre etableres en grundlæggende infrastruktur, som de enkelte projekter kan trække på, når de nye telemedicinske løsninger skal udbredes. Derudover er det nødvendigt, at kommuner og de praktiserende læger involveres som en del af det servicekoncept flere regioner barsler med på det telemedicinske område. Det skyldes, at telemedicin ofte anvendes af patienter som indgår i behandlingsforløb på tværs af sektorer, hvilket fordrer en tværsektoriel organisering af den grundlæggende telemedicinske infrastruktur. Den nuværende mobil- og bredbåndsdækning i Danmark udgør en barriere, hvis telemedicin skal udbredes som et almindeligt behandlingstilbud i det danske sundhedsvæsen. Fuld dækning i hele landet er afgørende, hvis ikke telemedicin skal skabe en ny form for ulighed i sundhedsvæsenet. Mobil- og bredbåndsdækning er blevet forbedret gennem de senere år, men det er stadig kun syv ud af ti danskere som har mulighed for 100 Mbit/s download, og kun 85 procent af Danmarks 586 postnumre har god mobildækning. Borgernes indflydelse på den telemedicinske teknologi er også et relevant tema, som skal sættes til debat. Det stiller nemlig særlige krav, når patientbehandlingen flytter ind i borgernes hjem og bliver en del af dagligdagen. De telemedicinske løsninger skal være meningsfuld for borgerne og kunne fungere som en integreret del af borgerens eget hjem. For borgerne er det vigtigt, at de nye løsningers fremtoning ikke leder tankerne hen på noget, der kan forbindes med et plejehjem eller et sygehus. Derfor bør udviklingen af nye telemedicinske løsninger også tage afsæt i borgernes og de pårørendes behov. Danske Regioner vil med afsæt i ovenstående gerne sætte følgende spørgsmål til debat: Fuld fart på telemedicin hvordan?? Hvilke forudsætninger og rammevilkår er afgørende for, at regionerne kan accelerere udbredelsen af de nye telemedicinske løsninger, som har vist sig succesfulde i udviklings- og afprøvningsfasen? På hvilken måde kan man stimulere til sammenlignelige evalueringer af nye telemedicinske løsninger, som kan måle på kvalitet og effektivitet? Skal regionerne afprøve nye servicekoncepter på det telemedicinske område, herunder undersøge om opgaven eller dele af opgaven kan varetages af private virksomheder? Hvordan sikres, at der etableres en tværsektoriel organisering af den grundlæggende telemedicinske infrastruktur? Hvordan kan regionerne bedst understøtte, at der i Danmark sikres national mobilog bredbåndsdækning, sådan at borgere i alle dele af landet kan tilbydes telemedicinsk behandling i eget hjem? Hvordan og i hvilket omfang inddrages borgerne bedst i udviklingen af nye telemedicinske løsninger er det primært regionernes eller virksomhedernes opgave at sikre borgerne en plads om bordet, eller er det et fælles ansvar? 15

136 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -17 af 25 TeleCare Nord case TeleCare Nord er et telemedicinsk storskalaprojekt, der har lungesygdommen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungesygdom) som fokusområde. Projektet gennemføres som et tværsektorielt samarbejde mellem Region Nordjylland og de nordjyske sygehuse, de 11 nordjyske kommuner, PLO og alment praktiserende læger i Nordjylland og Aalborg Universitet. Det betyder, at alle nordjyske KOLpatienter, som kan have gavn af hjemmemonitorering, kan få det tilbudt, uafhængigt af hvilken kommune, hvilket sygehus eller hvilken praktiserende læge, patienterne er tilknyttet. Aktuelt er mere end KOL-patienter involveret i projektet. TeleCare Nord gennemføres som et OPI-samarbejde med bla. virksomheden Silverbullet, der har leveret den første udgave af den telemedicinske platform OpenTele. Det særlige ved OpenTele er, at det er en open source platform, som andre aktører kan udvikle og bygge videre på. TeleCare Nord, som løber frem til sommeren 2015, er ud over at være 1 af 5 indsatsområder på den nationale telemedicinske handlingsplan, et RSI-storskalaprojekt. Det indebærer, at de øvrige regioner har forpligtiget sig til, at udbrede telemedicinsk behandling til KOL-patienter, hvis projektet kan dokumentere de forventede effekter. 16 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

137 4 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -18 af 25 mhealth mhealth er en engelsk forkortelse for mobile health. Begrebet dækker bredt over digitale løsninger, der indholdsmæssigt fokuserer på sundhed, og som kan betjenes via mobile enheder, som f.eks. smartphones og tablets, herunder applikationer (i det følgende benævnt apps) som f.eks. livsstils- og trivels-apps. Et eksempel på en mhealth-løsning er regionernes gratis akuthjælp-app, som giver borgerne et hurtigt overblik over muligheder for akuthjælp i hele landet. mhealth er et nyt område, der vokser eksplosivt. Tendensen forstærkes af, at der i disse år udvikles en lang række forskellige produkter med indbyggede sensorer, som kan bæres på kroppen, og som i kombination med diverse apps gør det muligt for borgeren at monitorere egen sundhedstilstand. Det kan f.eks. være en smartphone, som kan måle fysisk aktivitet, eller et ur, som kan måle puls og blod. For borgerne og for sundhedsvæsenet rummer mhealth åbenlyse fordele. I dagligdagen kan mhealth give borgerne en ny mulighed for nem og hurtig kontakt med sundhedsvæsenet. Borgerne kan med mhealth have beslutningsstøtte lige ved hånden efter en indlæggelse eller efter sidste besøg i ambulatoriet. mhealth-løsninger kan også hjælpe borgerne med påmindelser om at tage den ordinerede medicin. Det sikre, at borgerne får den optimale behandling, og at dyr medicin ikke går til spilde. Sundhedsvæsenet kan med mhealth-løsninger få feedback på effekten af behandlingerne det gælder både oplysninger om den brugeroplevede effekt og effekt målt på kliniske data. For sundhedspersonalet kan mhealth tillige være en stor hjælp i dagligdagen, fordi teknologien uden alt for meget bøvl giver nem og hurtig adgang til data samtidig med, at brugeroplevelsen er intuitiv og simpel. Spørger vi borgerne, så er lysten til at bruge mhealth stor. En undersøgelse fra juni 2013 viste, at hver tredje dansker er interesserede i at downloade en app med generel information fra det offentlige sundhedsvæsen. Derudover er borgernes forudsætninger for at kunne kommunikere med mobil teknologi på plads. F.eks. har 73 pct. af danske hustande en smartphone, mens 45 pct. af husstandene har en tablet. EU vurderer, at mhealth har et stort potentiale til at fremme iværksætteri og innovation. Anslået findes der allerede på nuværende tidspunkt omkring sundhedsrelaterede apps på det globale marked. Fra centralt hold i regionerne har man imidlertid kun kendskab til 80 apps, som anvendes på hospitalerne. Det giver en indikation af, at det danske sundhedsvæsen kun i begrænset omfang har taget udviklingen til sig bl.a. fordi det fortsat er et relativt umodent marked. En af de store udfordringer er, at sundhedsvæsenet skal omstille sig til en anden form for interaktion med patienterne, hvor data både skabes via den almindelige sundhedsfaglige dokumentation, men i et stigende omfang også via patienternes egne registreringer. Det giver nogle nye muligheder for at involvere patienterne i deres egen diagnostik og behandling. Men det er ikke 17

138 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -19 af 25 alle sundhedsrelaterede apps, som er lige gode og lige relevante. Derfor bliver kunsten at omstille sig til de nye muligheder og sideløbende med dette få udviklet nye digitale løsninger, som har den fornødne kvalitet til at understøtte behovene i et behandlingsforløb. Derudover handler det om at undgå at skabe urealistiske forventninger om, at sundhedsvæsenet kan fortolke på al det data, som borgerne kan indsamle. Med det afsæt ønsker Danske Regioner at sætte rammerne omkring udbredelse af mhealth i det danske sundhedsvæsen til debat med følgende spørgsmål: Kan mobilen gøre os raske?? Hvordan vil udviklingen af mhealth påvirke det danske sundhedsvæsen?.. Hvilke nye behandlingsmuligheder giver udviklingen?.. Hvordan skal sundhedsvæsenet forholde sig til, at borgerne i fremtiden vil få flere og flere muligheder for at indsamle deres egne sundhedsdata?.. Vil udviklingen give en øget ulighed i befolkningens sundhed - eller vil den give mere lighed? Skal regionerne være afventende eller aktivt accelerere udbredelsen af mhealthløsninger ved f.eks., at:.. Sætte fælles mål for hvor mange apps, der skal udbredes til hhv. sundhedspersonale og borgere?.. Være (med)arrangører af innovationskonkurrencer og bruge dem som afsæt for at udvikle nye innovative mhealth-løsninger? Skal borgerne have mulighed for at bruge deres egne mobile enheder, når de i fremtiden skal bruge telemedicin og andre mhealth-løsninger fra det offentlige sundhedsvæsen, eller skal sundhedsvæsenet udlevere særlige mobile enheder til borgerne? 18 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

139 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -20 af 25 APPlab APPlab er et innovationsinitiativ på Aarhus Universitetshospitals (AUH) inden for udvikling af apps til klinikere og patienter. Formålet er at skabe et sted, hvor klinikere med en idé til en app, kan få den vurderet og få hjælp til udvikling af en tidlig prototype. APPlab skaber rammerne for, at gode idéer hurtigt kan omsættes til prototyper og efterfølgende samles op og kommercialiseres af private aktører. APPlab er etableret som et synergicenter mellem en række aktører indenfor software, design, og produktudvikling, herunder bl.a. Via University College i Horsens, Ingeniørhøjskolen, INCUBA, Trifork, Bridgelt, Cetrea, Appdictive Redia, Design Concern, Center for e-læring i Region Midtjylland, It udvikling i Region Midtjylland og MedTech Innovation Center. APPlab har bl.a. udviklet Patientapp, som skal hjælpe patienter og pårørende med nemt at finde frem til det sted, de skal hen på AUH. En anden app som APPlab har udviklet er PULP-score app, som ud fra et scoringssystem kan give klinikere beslutningsstøtte ved at forudsige dødlighed for patienter med akut perforeret mavesår. case 19

140 5 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -21 af 25 Logistik og sporing i de nye sygehusbyggerier Over de kommende 8-10 år investerer regionerne og regeringen for 41,4 milliarder kroner i 16 sygehusbyggeriprojekter bestående af nybyggeri, udbygning og renovering af de eksisterende somatiske og psykiatriske sygehuse. De 16 sygehusbyggerier kaldes Kvalitetsfondsbyggerier, da de får tilskud fra Regeringens Kvalitetsfond. Derudover investerer regionerne selv i sygehusbyggeri for ca. 9 milliarder kroner i de kommende år. Hver region får via investeringerne som minimum ét nyt højtspecialiseret sygehus, som er med til at sikre øget kvalitet i sundhed for borgerne. Målsætningen er, at sætte patienten i centrum og skabe bedre og mere sammenhængende patientforløb, øget patientsikkerhed og effektivisering, samt sikre højere kvalitet i sundhedsvæsenet. Med andre ord, at skabe fremtidssikrede og moderne sygehuse. Moderniseringen af sygehusstrukturen udgør en unik chance for at nytænke indretning og for at skabe optimale rammer for at anvende nye teknologier, der sammen med ændrede arbejdsgange giver et markant løft i både kvalitet og effektivitet. Samtidig kan investeringerne i sygehusbyggerierne fungere som erhvervsfremme for dansk erhvervsliv ved at blive et udstillingsvindue for moderne hospitalsløsninger, som forhåbentlig kan medvirke til, at den internationale hospitalsbyggeriverdens øjne rettes mod Danmark. Med kvalitetsfondsprojekterne følger et krav om effektiviseringsgevinster på mellem fire-otte procent. I regionerne forventer vi, at en væsentlig del af effektiviseringsgevinsterne kan opnås på logistikområdet og ved sporing og emneidentifikation. Effektive logistiksystemer medvirker til, at løsning af forskellige opgaver varetages de rette steder og af de rette personer. Målet er altså, at alt skal ske til rette tid, på rette sted, til rette patient. Skal potentialet i at implementere logistik- og sporingsteknologi realiseres er det helt afgørende, at offentlige og private aktører finder sammen om at udvikle effektive logistikløsninger, som kan tages i drift i stor skala på de nye sygehuse. Mindst lige så vigtigt er det, at det offentlige og industrien samarbejder om at mærke varer og produkter. Vi har behov for, at varer og produkter bliver mærket med internationale GS1-standarder - eksempelvis med stregkoder som vi kender fra detailhandlen eller med chip-teknologi (RFID). I dag er kun ca. halvdelen af alle varer og produkter på sundhedsområdet mærket med en global standard og det er for lidt, hvis alle gevinster skal realiseres. Et andet centralt fastsat krav er, at procent af kvalitetsfondsbyggeriernes budgetter skal gå til it, udstyr og apparatur samt løst inventar. I den forbindelse bliver samarbejdet med erhvervslivet og leverandørerne relevant og yderst vigtigt, fordi vi i regionerne skal tage hånd om, at byggerierne fremtidssikres til at kunne følge med den teknologiske udvikling. 20 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

141 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -22 af 25 Det er ligeledes centralt for sikringen af moderne og fremtidssikrede sygehuse, at vi i regionerne systematisk opsamler, udvikler og deler viden om sygehusbyggeri, ikke mindst på grund af samtidigheden i byggerierne. Regionerne prioriterer dette højt, og det er forhåbningen, at regionerne ved at lære af hinanden og indgå i fælles projekter kan spare både tid og penge og sikre, at der udvikles de bedste løsninger for fremtidens patienter. Med afsæt i ovenstående vil Danske Regioner gerne sætte følgende spørgsmål til debat: Sygehusbyggerierne som digital katalysator?? Flere af de nye sygehusbyggerier står først færdige om flere år, men allerede nu skal mange af investeringerne foretages. På hvilken måde kan regionerne sammen med erhvervet sikre, at de færdigbyggede sygehuse kommer til at rumme tidssvarende og fremtidssikrede digitale løsninger? Hvordan opnås den bedste erfaringsudveksling og videnspredning på tværs af regioner og virksomheder omkring de nye digitale muligheder, der følger i kølevandet på sygehusbyggerierne f.eks. i relation til logistik og sporing? Skal regionerne støtte op om, at de nye hospitalsbyggerier bruges som erhvervsfremme ved at blive et udstillingsvindue for moderne digitale hospitalsløsninger og i så fald hvordan? Tag, Track & Trace case Tag, Track & Trace er et samarbejde med bl.a. Rigshospitalet, Gentofte, Herlev, Århus og Aalborg universitetshospitaler om at udvikle en helt ny type af tags til kirurgiske instrumenter, der i størrelse, teknik og funktionalitet overgår dem, der er tilgængelige i dag. Samtidig testes en lim, der er godkendt til medicinsk brug. Endelig skal der findes en IT-løsning der bl.a. skal levere information om hvert enkelt instruments alder og anvendelseshistorik. Projektet gennemføres som et OPI-projekt i samarbejde med virksomhederne Caretag, Dana Lim A/S, Stille AB og GS1. Derudover medvirker Medicoindustrien og Welfare Tech. 21

142 6 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -23 af 25 Data som drivkraft for sundhedsforskning og for udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver Det danske sundhedsvæsen er rigt på data. I en international målstok er det unikt, at vi i Danmark igennem årene har opbygget en række nationale registre og biobanker, som indeholder data om danskernes sundhed. Landspatientregistret, Dødsårsagsregistret, Dansk Cancerbiobank og De Landsdækkende Kliniske Kvalitetsdatabaser er eksempler på dette. Også i sygehusenes produktionssystemer, som f.eks. Elektronisk Patientjournal (EPJ) og de parakliniske systemer (dvs. røntgen-, og laboratoriesystemer) opsamles til stadighed flere og flere strukturerede data. Og alt tyder på, at det er en udvikling, som vil forsætte ikke bare på sundhedsområdet, men på stort set alle områder. F.eks. anslår it-analysehuset IDC, at det digitale univers vil vokse med faktor 300 fra 130 exabyte i 2005 til exabyte i En anden måde at illustrere udviklingen på er, at der ifølge OECD i 2011 blev indsamlet flere data i det år alene, end i hele den forudgående verdenshistorie til sammen. Vi står med andre ord over for en sand tsunami af data. Det er en udvikling, som giver nye muligheder, men også en udvikling, som stiller os overfor udfordringer bl.a. omkring beskyttelse af borgernes personlige data. Ser vi på mulighederne er der store perspektiver i at bruge sundhedsvæsenets mange datakilder som afsæt for ny sundhedsforskning og udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver. OECD anslår, at offentlige myndigheder, som bruger data systematisk til at forbedre deres arbejdsgange, kan reducere driftsudgifterne med procent. Inden for sundhedsforskningen åbner udviklingen helt nye perspektiver på forskningsområder som personlig medicin, som i fremtiden vil gøre det muligt at producere mere medicin, der er skræddersyet til den enkelte patients arvemasse. Det vil sikre, at vi kun giver medicin til de patienter, som medicinen virker på. Det vil spare mange patienter for uvirksom medicin og unødige bivirkninger. Vender vi os mod udfordringerne, er opgaven at få udviklet digitale løsninger, som kan håndtere de enorme mængder af data. Kunsten bliver at skabe overblik i data og finde mønstre. Det er samtidig helt afgørende, at de digitale løsninger anvender teknologier, som effektivt kan beskytte borgernes persondata. Det er hævet over enhver tvivl, at brug af data til sundhedsforskning og til fortsat udvikling af sundhedsvæsenet skal foregå under betryggende rammer, herunder de rammer som lovgivningen udstikker. Borgerne skal kunne have tillid til, at regionerne værner om deres data, så borgerne fortsat er trygge ved at afgive helbredsoplysninger, når de er i kontakt med sundhedsvæsenet. Derfor har vi i regionerne brug for at samarbejde med virksomhederne om at udvikle nye digitale løsninger, som kan samkøre data og skabe overblik på en måde, som lever op til kravene om effektiv persondatabeskyttelse. 22 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER

143 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -24 af 25 Datasikkerheden skal være høj målt ud fra et teknisk niveau, men regionerne skal også skabe organisatoriske rammer, som sikrer en høj grad af gennemsigtighed omkring adgangen til og brugen af data. Det indebærer bl.a. formulering af klare retningslinjer for, hvem der har adgang til data og til hvilke formål data må bruges. Med afsæt i ovenstående vil Danske Regioner gerne sætte følgende spørgsmål til debat: Hvordan håndterer vi sundhedsdata til gavn for borgere og erhvervsliv? Hvordan kan regionerne og erhvervslivet samarbejde om at udvikle digitale løsninger, som understøtter hurtig og tidstro adgang til sundhedsdata:.. Til brug for sundhedsforskning, herunder sundhedsforskning som gennemføres i et offentligt-privat samarbejde, samt.. Til brug for fortsat udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver? Hvordan kan regionerne og erhvervslivet samarbejde om at udvikle digitale løsninger, som effektivt beskytter borgernes identitet i forbindelse med brug af sundhedsdata? Hvilke typer af sundhedsdata skal kunne bruges til sundhedsforskning og til udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver? Hvordan etablerer regionerne betryggende rammer såvel teknisk som organisatorisk der muliggør, at sundhedsdata kan anvendes til brug for sundhedsforskning og til udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver?? Praksys.dk nyt sygesikringssystem case Praksys.dk er det første projekt i Danmark, hvor alle regioner og kommuner er gået sammen om udvikling af en fælles it-platform, som skal understøtte praksissektoren. Der bliver tale om en ny løsning, som skal bruges af alle regioner og kommuner, og som også vil blive driftet i fællesskab. Den nye løsning skal bl.a. understøtte en mere effektiv drift og planlægning i praksissektoren via adgang til egne aktivitetsdata. Derudover skal løsningen frigive mere tid til styring og kvalitetssikring af yderafregningen samt skabe nye og forbedrede muligheder for analyse og monitorering af aktivitetsdata. Løsningen får endvidere brugergrænseflader i forhold til borgens valg af læge og sundhedskort Regionerne og kommunerne har efter en udbudsrunde i starten af 2014 udpeget CSC Scandihealth, som leverandører af Praksys.dk, der forventes at stå færdig i

144 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -25 af / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

145 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 2 - Side -1 af 3 Center for It, Medico og Telefoni Borgervænget 7, København Ø Til: Danske Regioner Telefon Direkte Mail Web CVR/SE-nr: Dato: 18. februar 2015 Udkast til bemærkninger til politisk oplæg vedr. perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger i sundhedsvæsenet Region Hovedstaden takker for muligheden for at drøfte og afgive bemærkninger til Danske Regioners videre arbejde med politisk oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger i sundhedsvæsenet. Region Hovedstaden har drøftet oplægget i regionsrådet og relevante politiske udvalg. Det er Region Hovedstadens generelle holdning, at oplægget sætter væsentlige emner til debat og at det generelt indeholder mange positive tanker og ideer. Oplægget kan med fordel ses i sammenhæng med regionernes allerede eksisterende initiativer indenfor såvel offentligt-privat samarbejde, såsom de meget store digitaliseringsprojekter i regi af Regionernes Sundheds-it og Region Hovedstadens og Region Sjællands fælles investering i Sundhedsplatformen. Region Hovedstaden mener samtidig, at det er vigtigt, at der sker en løbende koordination og afstemning, herunder i forhold til den økonomiske ramme, som regionerne er underlagt, via de eksisterende direktørfora under Danske Regioner, særligt Regionernes Sundheds-it (RSI) og Regionernes Samarbejdsforum for Sundhedsinnovation (RSS). I det følgende fremgår Regionen Hovedstadens konkrete bemærkninger i forhold til de 6 afsnit og debatspørgsmål. Bemærkningerne skal ses som supplerende til de bemærkninger regionen har afgivet i forbindelse med drøftelserne af udkast til oplægget i regi af Danske Regioners mødefora og udvalg. 1. Kan ny digital teknologi styrke sundhedsvæsenet og vækst? - Hvordan gør vi digitalisering i sundhedsvæsenet til sund vækst, som skaber værdi for alle tre bundlinjer? Region Hovedstaden og Region Sjælland har med købet af Sundhedsplatformen lagt sig fast på en meget stor forbedringsproces af sundhedsvæsenets digitalisering. Den næste årrække ser regionen derfor særligt et muligt fokus for små og mellemstore virksomheder i at levere ydelser med fokus på til fulde at opnå de ønskede gevinster,

146 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 2 - Side -2 af 3 fx anvendelsesoptimering eller gevinstrealisering. Disse ydelser kan der ses et vækstog eksportpotentiale i. I Region Hovedstaden har vi vedtaget fire politiske målsætninger hvoraf den ene er at Patientens situation styrer forløbet. Det er således vigtigt, at der i den videre indsats er fokus på det samlede patientforløb via et helhedsorienteret blik på sundheds-it. 2. Rammer for offentlig-privat samarbejde om innovation og markedsudvikling - Hvordan skaber vi sammen med erhvervslivet endnu bedre rammer for offentligprivat innovation? Region Hovedstaden bemærker, at det er væsentligt at samle erfaringerne fra tidligere OPI-projekter, så gevinsterne udnyttes bredest muligt, idet der kan være en tendens til at en udviklet løsning ikke nødvendigvis altid udbredes til andre afdelinger eller hospitaler. Der er således behov for, at der i den videre indsats er særlig opmærksomhed på barrierer for implementering og skalering, samt udvikling af løsninger og værktøjer, som kan fremme dette. Region Hovedstaden har stor fokus på efterspørgselsdreven innovation i samspil med erhvervslivet og har bl.a. sammen med Københavns Kommune etableret Copenhagen Health Tech Cluster med henblik på fremme af dette samarbejde. Tilsvarende har Region Hovedstaden lige som øvrige regioner stort fokus på udviklingen af innovationsindsatsen internt i Regionen med en række konkrete initiativer. Region Hovedstaden deler gerne erfaringer med de øvrige regioner, og deltager aktivt i udvikling af nationale samarbejder. 3. Telemedicin - Fuld fart på telemedicin hvordan? På det telemedicinske område er regionerne midt i en transitionsfase, som indtil for nylig har haft form af flere innovationsprojekter. Erfaringerne herfra skal etablere et evidensgrundlag for effekten af de telemedicinske interventioner som grundlag for videre storskala udbredelse. Det vurderes, at der med fordel kan sættes fokus på yderligere udvikling af samarbejdet omkring udvikling og implementering af nationale telemedicinske løsninger, hvor det er relevant. 4. mhealth - Kan mobilen gøre os raske? Udbredelsen af mobil sundheds-it er en spændende international trend, hvis perspektiver er talrige. Grundet den hastige udvikling indenfor området er det dog netop ikke muligt at forudsige alle de fremtidige muligheder (herunder i forhold til kropslige målinger) og begrænsninger (herunder sikkerhedsmæssige og etiske problemstillinger) forbundet med mhealth. Disse skal således afklares i forbindelse med kommende projekter indenfor området. Det bliver dog forventeligt væsentligt for regionerne fremover fx at kunne spille en definerende rolle i forhold til rammerne for, hvilke apps, der officielt kan stilles til rådighed for det kliniske personale og at vejlede i hvilke apps patienterne med fordel kan bruge. 5. Logistik og sporing i de nye sygehusbyggerier - Sygehusbyggerierne som digital katalysator? Side 2

147 Punkt nr Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 2 - Side -3 af 3 Region Hovedstaden bemærker, at det er et grundvilkår for sygehusbyggeriernes økonomi, at der ikke er midler til at indfri alle ambitioner og ønsker i forhold til ibrugtagning af ny teknologi, herunder også i forhold til logistik og sporbarhed. Det er bemærkes at det er vigtigt, at byggeriernes mulighed som digital katalysator ses i en sammenhæng med de eksisterende hospitaler og sygehuse, således, at der ikke sker for store teknologiskift indenfor samme behandlingsforløb og med fx potentielle patientsikkerhedsrisici som følge. Det vurderes væsentligt, at de løsninger, der udvikles i samarbejde mellem regionerne og erhvervslivet, tager afsæt i eksisterende og kendt referencearkitektur og standardisering med henblik på fælles udvikling. 6. Data som drivkraft for sundhedsforskning og for udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver - Hvordan håndterer vi sundhedsdata til gavn for borgere og erhvervsliv? Region Hovedstaden mener at indsamling og adgang til sundhedsdata åbner op for et væld af muligheder. Det danske sundhedsvæsens mangeårige globale førerposition indenfor kliniske grunddata giver os enestående fordele inden for forskning, der i sidste ende kommer hele sundhedsvæsenet og patienterne til gode. Det er dog en vigtig forudsætning, at deling sker på sikker og forsvarlig vis således at patienterne føler sig trygge ved at stille data til rådighed. Et fællesregionalt sigte på området er fx Regionernes politiske linje for informationssikkerhed som Region Hovedstaden bakker op om. Udvikling af generelle løsninger til beskyttelse af borgernes data bør ske på nationalt plan, således, at der ikke udvikles mange forskellige løsninger på tværs af sektorer. En sådan generel løsning vil også lette forsknings- og erhvervsmæssig anvendelse af data. Side 3

148 Punkt nr Sct. Hans - Investeringsbevilling vedr. renovering, ombygning og sikring af Platanhus samt omlægning af forsyningsnet Bilag 1 - Side -1 af 1

149 Punkt nr Udmøntning af 2 mio. kr. fra Budget 2015 til projekt om hjemmekemo Bilag 1 - Side -1 af 1 Finsencentret Centerledelse Blegdamsvej København Ø Til: Økonomi- og planlægningsafdelingen Opgang 5 Afsnit 5074 Direkte Ref.: PR Finsencentrets forslag i forbindelse med udmøntning af bevilling til fortsatte forsøg med kemoterapi i hjemmet. Dato: 10. februar 2015 Hermed fremsender Finsencentret et forslag i forbindelse med Region Hovedstadens udmøntning af den midlertidige bevilling til fortsatte forsøg med kemoterapi i hjemmet. Der ansøges om i alt 2 mio. kr. I lyset af de initiale erfaringer er der ansøgt om let øgede midler til frikøb af læger involveret i projekt. Der er endvidere ansøgt om en udvidelse af projektperioden til 15 måneder i stedet for 12, med henblik på at afsætte 3 måneder til opstart af brugen af pumperne i Onkologisk Klinik. Finsencentret fremsender forslag for Hæmatologisk klinik, der i forbindelse med Idé- Riget har indgået i et pilotprojekt med kemoterapi i hjemmet. Til dato er i alt 15 patienter behandlet i eget hjem vha. en programmerbar pumpe. De patienter der har deltaget i pilotprojektet, har været tilfredse med behandlingen, og samlet set har erfaringerne været gode. Hæmatologisk Klinik ønsker efter den succesfulde pilotfase nu at udbrede brugen til hovedparten af de kemoterapiregimer, der i dag gives under indlæggelse, samt til regimer der gives ved dagligt fremmøde flere dage i træk i et af klinikkens ambulatorier. Årligt hæmatologiske patienter vil få gavn af tiltaget, hvoraf mange får gentagne kemoterapikure. Man ønsker endvidere at opstarte brugen også i Onkologisk regi for et udvalgt kemoterapiregime med stort patientvolumen (indenfor 1. år skønsvist involverende 50 patienter). Implementering/projektperioden udvides til minimum 15 måneder, hvortil der ansøges om økonomisk støtte. Hæmatologisk og Onkologisk Klinik søger således om nedenstående budgettilførsel: Aktivitet Antal dage pr. uge Periode Projektleder Katrine Seier Fridthjof / Kontaktperson i RH Apoteket (farmaceut) Kr / sygeplejersker i øvrige afsnit / Læge 1, / Cadd Solis pumper 25 stk. á kr Ialt

150 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 1 - Side -1 af 3 Program for miljø- og trafikudvalgets studietur november 2014 til Stockholm Tid Overskrift Indhold Onsdag den 19. november Samlet mødetid i Københavns lufthavn og flyafgang mod Stockholm Ankomst til Karolinska Universitetssjukhus Velkomst og introduktion til Karolinska Universitetssjukhus Vækst, miljø og regional planlægning v. Charlotta Brask, Miljøchef i Stockholm Läns Landsting (SLL). Præsentation og gennemgang af indsatserne indenfor klimaeffektivitet, ressourceeffektivitet og sundhedsfremmende miljøarbejde i SLL Miljøarbejde v. Gustav Eriksson, Miljøchef Karolinska Universitetssjukhus Grøn Innovation v. Nicole Klements, projektleder miljøafdelingen Karolinska Universitetssjukhus Lægemidlers miljøpåvirkning v. Johanna Borgendahl, projektleder SLL. Miljøarbejdet i praksis samt gennemgang af Miljö- og Hällbarhetsprogrammet Oplæg vedr. inkluderingen af grøn innovation som en del af arbejdet med at udvide Karolinska Universitetssjukhus og samtidig sikre en topplacering i forhold til miljøkrav. Miljøkrav ift. udledningen af skadelige lægemidler Rundvisning på Nya Karolinska Solna (NKS) showroom og bygningssite Afslutning Besøg på Vasamuseet for interesserede 1 1 Besøg på Vasamuseet for egen regning.

151 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 1 - Side -2 af 3 Tid Overskrift Indhold Torsdag den 20. november Velkomst og introduktion International Business Machines Corporation (IBM) v. Anders Norström Christiansen, Smart City leader IBM Nordic The smart and Green story for City of Stockholm, samt indlæg vedr. trængselsskat I Stockholm v. Gunnar Söderholm, Miljø- og sundhedschef, SLL Introduktion til transformationen af transportsektoren ift. IBM v. Gunnar Johansson, Transportation Lead IBM Nordic Implementeringen af en smart city agenda v. Lars Wiigh, EU og business development IBM Nordic og Nils Brandt, Professor KTH BigData og Trafik management v. Miroslav Holecy, IBM Frokost og transport til SSL Velkomst og introduktion til SSL s trafiksatsning Per Hallberg Sammenhængende Trafiknet 2030, fremkommelighed på hovednettet og regional udviklingsplan v. Marcus Andersson, SLL. Introduktion til transportprojekterne i den nye bydel, som IBM har bistået kommunen med. 2 Introduktion til en række øvrige projekter indenfor transport, Intelligent Transport System (ITS), Big Data mv. Introduktion til samarbejdet mellem IBM og SLL omkring transportdata og en generel introduktion til brugen af smart data i Stockholm. Gennemgang af mulighederne ved brugen af smart city fremvist via eksempler på samarbejde mellem IBM og andre aktører, bl.a. i Dublin. Introduktion til en række satsninger i regi af SLL Miljøprojekt busser v. Johan Böhlin, SLL: Trafikselskabet i Stockholm (SL) har sammen med Volvo indledt et miljøprojekt med kørsel med hybridbusser på en bybuslinje i Stockholm. Projekt Tvärbanan og v. Christer Martin-Löf, SLL Tvärbanan minder i store træk om den kommende letbane i Ring 3. Trafiksatsning Stockholm er et fælles projekt mellem alle myndigheder om, at nå en række fremtidige mål for den samlede trafikudvikling Kørsel med Tvärbanan v. Per Hallberg, SLL 2 Udvalget vil fredag besøge denne nye bydel, og her få mulighed for at se dele af disse projekter.

152 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 1 - Side -3 af 3 Fredag den 21. november 2014 Tid Overskrift Indhold 8.15 Afgang mod Stockholm Royal Seaport (SRS) 9.00 Velkomst 9.10 Stockholm Royal Seaport v. Camilla Edvinsson, Norra Djursgaardsstadens Innovationscenter Miljøarbejde v. Karin Kuttainen, Miljøforvaltningen SLL Jordforureningsprojektet/ Etablering af projektet v. Per Knutsson, Golder Associates Præsentation af SRS et af Europas største urbane udviklingsprojekter, herunder introduktion til den første udviklingsfase med fokus på bæredygtighed, fokusområder, krav og styring, samt innovation og R&D projekter. Jordsanering, samt samarbejde med forskellige aktører i forhold til at sikre den miljømæssige forvaltning i SRS. Oplæg omkring overvejelser om opgaverne, selve designet af området under hensyntagen til jordforurening, herunder, hvilke indsatser der er foretaget, samt fokus på samspillet mellem myndigheder, investorer i relation til håndtering af jordforureningen og slutteligt et fokus på fremtidsperspektiverne for området Besigtigelse af SRS og afslutning Frokost og transport Urban Smart Grid v. Camilla Edvinsson og Hossein Ahmadian, Norra Djursgaardsstadens Oplæg om smart city og bæredygtig byudvikling i Norra Djurgårdsstaden baseret på offentlig privat innovation. Innovationscenter Transport til Stockholm Arlanda Lufthavn Flyafgang Ankomst til Københavns lufthavn og afslutning på studieturen

153 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -1 af 19 Miljø- og trafikudvalget Samlet rejsemappe for udvalgets studietur til Stockholm den november 2014

154 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -2 af 19 Indholdsfortegnelse Indholdsfortegnelse... 1 Introduktion... 2 Formål Deltagerliste Diverse praktiske informationer... 3 Fly... 3 Hotel... 4 Forsikring Sverige den geopolitiske inddeling Program... 6 Onsdag den 19. november Torsdag den 20. november Fredag den 21. november Samlet liste over oplægsholdere/deltagere Side 1

155 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -3 af 19 Introduktion Følgende er en samlet mappe over relevante informationer til brug ved miljø- og trafikudvalgets studietur til Stockholm den november Her kan udvalget orientere sig om praktiske elementer, og der findes derudover også baggrundsnotaterne til diverse besøg og en samlet liste over oplægsholdere/deltagere ved de forskellige besøg. Baggrundsnotaterne omhandler de steder, som udvalget skal besøge eller fokusområder for besøget, bl.a. Karolinska Universitetssygehus, IBM og Stockholm Royal Seaport. Er der spørgsmål før, under eller efter i forbindelse med udvalgets studietur kan disse rettes til Katrine Hagenbæk på mail: eller pr. telefon på: Efter afslutningen af studieturen udarbejdes en rapport samt et samlet regnskab for turen. Dette forelægges miljø- og trafikudvalget, forretningsudvalget og regionsrådet. Formål Som en del af den nye styreform har de stående udvalg en helt central rolle, som værende politikformulerende og politikkontrollerende, samt at initiere udviklingen af regionen. I forhold til at initiere udviklingen af regionen og regionens øvrige opgaveløsning indgår muligheden for at hente inspiration og input via studieture. Miljø- og trafikudvalgets studietur skal ses i lyset af ovenstående, og udvalget har ytret ønske om at studieturen skulle foregå i Stockholm, da der her er en del overensstemmelser med den danske organisering. Stockholm er desuden en af de regioner, som Region Hovedstaden og det nye fælles samarbejde med brandet Copenhagen sammenlignes og er i konkurrence med, bl.a. i forhold til vækst. Side 2

156 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -4 af Deltagerliste Miljø- og trafikudvalget: Jens Mandrup (F) Abbas Razvi (B) Bodil Kornbek (A) Özkan Kocak (A) Finn Rudaizky (O) Ole Stark (V) Tormod Olsen (Ø) Udvalgsformand og delegationsleder på studieturen Næstformand Afbud fra: Karsten Skawbo-Jensen (C) Carsten Scheiby (V) Administrationen, Center for Regional Udvikling: Claus Bjørn Billehøj Katrine Hagenbæk Gitte Ellehave Schultz Centerdirektør Udvalgssekretær for miljø- og trafikudvalget Enhedschef Jordforurening 2. Diverse praktiske informationer Fly Den 19. november - afrejse (flynummer SK 1418) Kl afgang, Københavns lufthavn Kl ankomst, Stockholm Arlanda Samlet mødetid i lufthavnen kl. 7.30, mødested Terminal 3 v. rulletrapperne til/fra Metroen. Den 21. november - hjemrejse (flynummer SK 407) Kl afgang, Stockholm Arlanda Kl ankomst, København lufthavn Side 3

157 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -5 af 19 Hotel Hotel Scandic Malmen Götgatan Stockholm Sverige Telefon: Hjemmeside: Forsikring Samtlige rejsende på studieturen er dækket af Region Hovedstadens rejseforsikring, via Europæiske Rejseforsikring. Alle deltagere får udleveret et rejsekort, hvor nødvendige oplysninger i tilfælde af skader findes. Rejsekortet er personligt og bør medbringes under hele turen. Under rejsen gælder følgende: Alle rejseskader skal anmeldes på Willis Ekstranet på Ved tyveri skal der ske anmeldelse til det lokale politi og politikvittering vedlægges anmeldelsen. Hvis der opstår behov for hjælp i udlandet, så kontaktes Europæiske Rejseforsikring. De nødvendige oplysninger fremgår af rejsekortet. Side 4

158 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -6 af Sverige den geopolitiske inddeling Sverige er, ligesom Danmark, et konstitutionelt monarki, hvor den egentlige magt ligger hos Riksdagen, der er Sveriges parlament med 349 medlemmer. Riksagden er beliggende i Sveriges hovedstad, Stockholm. Sverige er inddelt i 21 såkaldte län (amter), og i hvert län er der også et landsting, som vælges ved direkte valg af länets befolkning. Hovedopgaven i länene er, at sikre at beboere har adgang til et velfungerende sundhedsvæsen, offentlig transport og de er derudover også ansvarlige for den regionale udvikling. Hvert län er yderligere opdelt i kommuner, i alt 290 kommuner 1 og, hvor den politiske magt ligger hos de kommunalfuldmægtige, der er på valg hvert fjerde år. I Stockholm Län (SL) bor en femtedel af Sveriges befolkning. SL har ca medarbejdere og er dermed en af landets største arbejdsgivere. Budgettet for 2014 omfatter 84 mio. svenske kr. og SL er dermed en stor økonomisk aktør i Sverige. 1 Pr Side 5

159 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -7 af Program Programmet for miljø- og trafikudvalgets studietur er tidligere blevet forelagt og godkendt af udvalget. Programmet er opdelt efter emner, for at sikre den største sammenhæng i det endelige program. Nedenfor ses programmet samt relevante baggrundsoplysninger om de steder udvalget vil besøge, samt uddybende forklaringer i forhold til fokusområder. Onsdag den 19. november TID OVERSKRIFT INDHOLD 7.30 Samlet mødetid i Københavns lufthavn, mødested Terminal 3 v. rulletrapperne til/fra metroen 9.00 Flyafgang Ankomst Stockholm og afgang til Karolinska Unerversitetssjukhus Velkomst og introduktion til Karolinska Universitetssjukhus Frokost Vækst, miljø og regional planlægning Præsentation og gennemgang af indsatserne indenfor klimaeffektivitet, ressourceeffektivitet og sundhedsfremmende miljøarbejde Miljøarbejde Miljøarbejdet i praksis samt gennemgang af Miljö- og Hallbarhetsprogrammet Grøn Innovation Oplæg vedr. inkluderingen af grøn innovation som en del af arbejdet med at udvide Karolinska Universitetssjukhus og samtidig sikre en topplacering i forhold til miljøkrav Pause Nya Karolinska Solna (NKS) showroom og rundvisning på NKS Afslutning Transport til hotel og Vasamuseet Besøg på Vasamuseet for interesserede/indlogering på hotel 19 Afgang mod restaurant Miljø- og energiledelse i sundhedsvæsenet I forhold til SL s fokus på miljø- og energiledelse på hospitalerne begyndte dette arbejde allerede i 1980 erne, og der er siden blevet gennemført mange konkrete miljøforbedringer. Deres miljøprogram tager udgangspunkt i den miljøpåvirkning landstinget har indflydelse på når der tages beslutninger, og når de driver deres virksomheder. Flere af målene er langsigtede og mere udviklingsorienterede, men der er også mere konkrete mål med et ansvar for at nå målene i miljøprogrammet, der er placeret i den ordinære linjeorganisation. Miljøprogrammet kommunikeres ud til landets indbyggere og ansatte, men også nationalt, i forhold til hvilket ambitionsniveau landstinget har for Side 6

160 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -8 af 19 sit miljøarbejde. Landstinget har nu gang i sit sjette miljøprogram. Ved at stille miljøkrav og vise vejen har landstinget desuden inspireret andre til gode miljøindsatser og blandt andet præsenteret deres miljøindsats på en række internationale konferencer inden for sundhedssektoren. Miljøprogrammet har tre fokus områder: klimaeffektivitet; ressourceeffektivitet; sundhedsfremmende arbejde (se nedenstående tabel). KLIMA- EFFEKTIVITET I skal der arbejdes med klima på følgende områder: effektivisering af energianvendelsen, energieffektivisere transportområdet, øge andelen af fornybar energi, mindske udledningen af medicinske gasser, øge andelen af klimavenlige fødevare, udviklingsplaner for lavere klimapåvirkning pr. borger. Mål: SL s totale udslip af drivhusgasser reduceres med 75 procent i 2020 i forhold til SL s totale udslip af drivhusgasser skal i 2016 være mindst 30 procent lavere end RESSOURCE- EFFEKTIVITET I skal der arbejdes på at øge ressourceeffektiviteten ved at fokusere på: anvende kredsløbstankegangen ved anvendelse af varer og tjenester, planlægge ud fra en kredsløbstankegang, arbejde med ressourceeffektivt ved byggerier samt ved affaldsbegrænsning og affaldshåndtering. Mål: SL finansierede virksomheder skal stille relevante og entydige miljøkrav i alle udbud af varer og tjenesteydelser, både i centrale og lokale udbud. Kravene i de miljømæssige mest prioriterede udbud skal der følges op på og kontrolleres når aftalen foreligger. I 2016 skal nye indkøb af udvalgte produktgrupper være mindsket betydeligt siden SUNDHEDSFREMMENDE MILJØARBEJDE Der er fokus på sundhedsfremmende miljøarbejde, og der arbejdes for at mindske miljø- og sundhedsrisici med anvendelse af sundhedsskadelige produkter og service ydelser. I vil SL arbejde for at fremme sundheden ved at mindske miljø- og sundhedsrisikoen ved produkter og varer, mindske miljørisikoen ved lægemidler, mindske udledning, øge mængden af økologiske fødevare og arbejde for en god livsstil. Mål: I 2016 skal alle kemikalier og kemiske produkter, der er på SL s udfasningsliste være borte på alle SL finansierede virksomheder. Totalt skal mængden af udfasningsemner i 2016 være mindsket med mindst 80 % i forhold til I 2016 skal alle SL finansierede virksomheder ikke købe varer mm. med stoffer der er på udfasningslisten. I 2016 skal alle materialer og produkter i byggerier opfylde kriterier for hvad der kan accepteres af materialer mm. Side 7

161 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -9 af 19 Karolinska Universitetssjukhus Karolinska Universitetssjukhus er et konkret eksempel på et hospital, der i mange år har arbejdet med at implementere og efterleve SL s miljøprogram. Som omdrejningspunkt har de arbejdet systematisk med miljøledelse, og været certificeret efter ISO siden Det betyder blandt andet, at de har erfaring med at organisere og inddrage medarbejdere i miljøarbejdet fra top og ned i de enkelte afdelinger. Deres miljøledelsessystem forpligter dem til konstant at arbejde med forbedringer på miljøområdet. Derudover ser Karolinska Universitetssjukhus sig selv som en vigtig aktør i det nationale miljøarbejde, og de arbejder målrettet med miljøspørgsmål for også den vej at imødekomme de stigende sundhedsproblemer i samfundet. I Stockholm er derudover også fokus på miljørigtige nybyggerier. Karolinska Universitetssjukhus står over for en stor udvidelse, der endeligt skal tages i brug i Deres ambitioner er at stille miljøkrav i verdensklasse. De bygger og vil drive hospitalet med mindst mulig miljøbelastning og sikre, at det bliver et langtidssikret bæredygtigt hospital. De vil blandt andet have en god klimaskal, lave energieffektive installationer, sortere affaldet i 32 fraktioner mm. Planen er at halvere energiforbruget i forhold til de eksisterende hospitaler. De ser også på materialer og produkter og stiller krav til, at det er de mest miljøvenlige der anvendes, herunder at materialerne er genanvendelige, her i en kobling til innovation og grøn vækst. Der er fokus på miljøsmarte løsninger, som gør det lettere for personalet, at mindske hospitalets miljøpåvirkning dvs. de tænker arbejdsgangene ind i miljøløsningerne. Målet er, at nå Guld efter LEED (Leadership in Energy and Environmental Design), der er den næsthøjeste klasse for en helhedsvurdering af et byggeris miljøegenskaber både for energi- og miljøpåvirkninger. 2 ISO certificering indebærer, at virksomhedens miljøpåvirkning først kortlægges og analyseres. Derudfra laves der politik, mål og handlingsplaner for de aktiviteter, der vurderes at være mest miljøbelastende. Arbejdet med at mindske miljøpåvirkningen følges efterfølgende op med en miljøgennemgang og revision. Alle medarbejdere på virksomheden skal også have kendskab til og vide, hvordan miljø påvirker arbejdsudgifterne og der skal arbejdes med konstante forbedringer. Side 8

162 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -10 af 19 Torsdag den 20. november 2014 TID OVERSKRIFT INDHOLD 7.45 Samlet afgang fra hotellet til IBM 8.45 IBM velkomst og introduktion 9.10 Norra Djurdsgårdsstaden Introduktion til transportprojekterne i den nye bydel, som IBM har bistået kommunen med Trængselsskat i Stockholm Pause Introduktion til øvrige transportprojekter Dublings busser Big Data, Multimodal transport og Smart Operations Fokus på, hvordan teknologi i kombination med transportpolitik kan understøtte et bedre miljø IBM giver en introduktion til en række øvrige projekter indenfor transport, Intelligent Transport Systems (ITS), Big Data mv. som har relevans for Region Hovedstaden. I Dublin hr man i samarbejde med IBM gennemført et storstilet projekt, hvor busserne ved hjælp af Big Data overvåges. Ved hjælp af et innovativt trafikkontrolsystem kan bussernes ankomsttider forudsiges og forbedre den offentlige trafik Frokost og transport Velkomst og introduktion til SL Projekt Tvärbanan og Trafiksatsning Stockholm Tvärbanan minder i store træk om den kommende letbane i Ring 3. Trafiksatsning Stockholm er et fælles projekt mellem alle myndigheder om, at nå en række fremtidige mål for den samlede trafikudvikling Sammenhængende Trafiknet 2030, fremkommelighed på hovednettet og regional udviklingsplan Introduktion til en række satsninger i regi af SL Hybridbusprojekt Introduktion til et projekt om miljøprojekt med kørsel af hybridbusser på en bylinje i Stockholm, som SL har indledt med Volvo Evt. kørsel med hybridbus Transport Afgang mod restaurant 3 Et besøg til denne bydel er en del af fredgens program, hvor der her vil være mulighed for at se dele af disse projekter. 4 Denne aftale er ikke endeligt bekræftet endnu, men administrationen samarbejder med svensk side om muligheden for kørslen med en hydridbus. Side 9

163 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -11 af 19 IBM Den amerikanske softwarevirksomhed IBM (International Business Machines Corporation) er en førende virksomhed indenfor informationsteknologisk produkter, løsninger og serviceydelser. Også i Stockholm har IBM bidraget med løsninger på en lang række trafikale områder. Bl.a. har IBM været med i udviklingen af en række transportløsninger i den nye bydel Norra Djursgårdsstaden. IBM har desuden også bidraget med løsninger til udarbejdelsen af betalingsringen i Stockholm uden bomme eller betalingsbokse, men hvor kameraer registrerer bilens nummerplade og afgiften opkræves hos bilens ejer. Samarbejdet er sket med Stockholms Kommune, der netop har oplevet miljøgevinsterne af teknologiske projekter på transportområdet, som f.eks. betalingsringen med den såkaldte trængselsskat, en vejskat der betales fra mandag til fredag i tidsrummet IBM er også involveret i transportudfordringer og brugen af Intelligente Transport Systemer (ITS) i andre storbyer. Bl.a. har IBM i Dublin samarbejdet med kommunen (Dublin City Council) om at udvikle og gennemføre et projekt, hvor busser kan overvåges og styres ved hjælp af såkaldte Big Data. Her er der blevet implementeret et innovativt trafikkontrol system, der bruger geospatiale data til dynamisk overvågning af byens busser, som tæller 1000 køretøjer, der dækker mere end 150 ruter og foretager mere end 5000 daglige stop. De kan forudsige bussernes ankomsttider og dermed forbedre den offentlige transport. Trafikplanlægning SL har, som nævnt, også ansvaret for den kollektive trafik i Stockholm. I Sverige ejer et Län trafikselskabet, og SL bestiller derfor al trafik hos Stockholms Läns Lokaltrafik. Dette inkluderer dermed både busser, tunnelbanetog, regionaltog og sporvogne. I Stockholm har man for år tilbage indviet Tvärbanan, der som den kommende Letbane i Ring 3 i Region Hovedstaden, forbinder en række forstæder med centrale knudepunkter for tog og busser. Denne er siden forlænget i flere etaper, og der er planer om yderligere letbaneudbygninger flere steder i Stockholm. Derudover har SL i samarbejde med øvrige aktører på trafikområdet vedtaget planen Trafiksatsning Stockholm. Trafiksatsning Stockholm rummer i alt 90 projekter til en samlet værdi af 125 mia. SEK, som parterne er enige om at gennemføre frem mod år Sådanne projekter inkluderer bl.a. udbygning af motorvej E4, en regional cykelrute ved Täby og etableringen af Citybanan, en ny jernbanestrækning i tunnel som øger kapaciteten til og fra Stockholm. SL arbejder også om at øge fremkommeligheden på hovednettet og i forhold til den regionale udviklingsplan, det såkaldte Trafiknät 2030, der er centrale fokusområder i SL s arbejde. Derudover har man også fokus på udviklingen indenfor den kollektive Side 10

164 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -12 af 19 trafik, bl.a. med et forsøg med hybridbusser sammen med Stockholms Läns Lokaltrafik og Volvo. Dette projekt har til formål at reducere bussernes emissioner, hvor Volvo har leveret busser til en buslinje, hvor der kan lades fuldt op på bussens endestationer på cirka 6 minutter og busser der kan køre ca. syv kilometer på ren el, men som også genanvender bremseenergi som forlænger kørslen på el. Dette projekt med hybridbusser vil give brændstofbesparelser på op til 75 procent og en samlet energibesparelse på 60 procent og CO2 besparelse på 75 %. Side 11

165 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -13 af 19 Fredag den 21. november 2014 TID OVERSKRIFT INDHOLD 8.15 Udtjekning og transport 9.00 Velkomst Stockholm Royal Seaport (SRS) 9.10 Stockholm Royal Seaport Præsentation af SRS et af Europas største urbane udviklingsprojekter, herunder introduktion til den første udviklingsfase. Her vil fokus være på bæredygtighed, fokusområder, krav og styring, samt innovation og R&D projekter Jordforureningsaspektet/ etablering af projektet Denne del vil omhandle de overvejelser rådgiver har haft om opgaverne, selve designet af området under hensyntagen til jordforurening, hvilke indsatser, der er foretaget. Derudover vil der være fokus på samspillet mellem myndigheder, investorer i relation til håndtering af jordforureningen. Til slut vil fremtidsperspektiverne for området blive præsenteret Pause Besigtigelse af SRS og afslutning Frokost og transport Urban Smart Grid Oplæg om smart city og bæredygtig byudvikling i Norra Djurgårdsstaden baseret på offentlig-privat innovation Transport til Stockholm Arlanda Lufthavn Flyafgang Ankomst til Københavns lufthavn og afslutning på turen Stockholm Royal Seaport - byudvikling af et forurenet område Stockholm er en hurtigt voksende by, hvor der frem til 2030 skal etableres nye boliger skal etableres i det gamle havne- og industriområde Norra Djurgårdsstaden, som ligger i den nordøstlige del af Stockholm ud til vandet ved siden af Nationalstadsparken og i 10 minutters cykelafstand fra city. Side 12

166 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -14 af 19 Billede 1 Udsigten over Norra Djurgårsstaden med Stockholm by i baggrunden. Foto: Juni 2014, af Lennart Johannson Hele området forventes færdigudviklet i 2030 og vil udover de nye boliger også omfatte arbejdspladser inden for bl.a. service, børnehaver, offentlig transport, grønne områder, kultur og sport, og der er tale om det største byudviklingsområde i Sverige. Billede 2 Fotomontage med gasværkets runde bygninger i forgrunden omkranset af forslaget til nye bygninger. Foto: Stockholms Stad och BSK Arkitekter Området er et gammelt industriområde med bl.a. et tidligere gasværk og forskellige andre industrier. Jorden er kraftigt forurenet med bl.a. tjærestoffer, metaller, cyanid og olie. Siden begyndelse af 00 erne er der påbegyndt oprensning af området med henblik på udvikling af den nye bydel. Området, der også går under navnet Stockholm Royal Seaport (SRS), er et af Stockholms mest miljømæssige profilerede områder med et mål om at blive en verdensklasse bydel, når det kommer til bæredygtighed og miljø. De overordnede mål- Side 13

167 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -15 af 19 sætninger for området er, at være et klimatilpasset og fossilfrit byområde i Eksempelvis skal udledningen af kuldioxid allerede i 2020 være under 1,5 tons per person per år. Den nye bydel er baseret på en række innovationsprojekter, som skal være med til at udvikle området i et partnerskab mellem vidensinstitutioner, offentlige myndigheder og virksomheder. Administration af jordforureningsområdet i Sverige I lighed med Danmark er der også i Sverige en række myndigheder og private aktører, der er involveret i arbejdet med at rydde op på forurenede grunde. Hvis der ikke kan findes en ansvarlig forurener, kan der søges om offentlige tilskud til oprensningen. På et regionalt plan er det länet via såkaldte länsstyrelserne, som har det overordnede ansvar og står for prioriteringen. De undersøger og risikovurderer forurenede områder og formidler offentlige tilskud til de højeste prioriterede forureninger, ligesom de yder rådgivning til kommunerne. Kommunerne arbejder med tilsyn og undersøgelser af forurenede grunde. I forbindelse med gennemførsel af den offentlige finansierede indsats forestår kommunerne også undersøgelser og er ansvarlige for den offentlige oprydning. Herudover fører kommunerne tilsyn med private aktører, når de har undersøgt og fundet forurening. I Sverige er det Naturvårdsverket, der har ansvaret for at koordinere, prioritere og følge op på arbejdet med forurenede områder på nationalt plan samt at fordele de offentlige midler til indsatsen. Naturvårdsverket vejleder desuden länsstyrelser og kommuner i deres arbejde og nogle af opgaverne svarer til de opgaver, som Miljøstyrelsen varetager i Danmark. Perspektiver til Danmark - samspillet mellem myndigheder og private bygherrer om jordforurening i Danmark I Danmark er det regionerne, kommunerne og staten, der varetager opgaverne på jordforureningsområdet. Staten definerer lovgivningen og bevilliger penge til indsatsen på jordforureningsområdet. Miljøstyrelsen med ophæng i Miljøministeriet udstikker regler, retningslinjer og vejledninger på området. Ligesom de fastsætter grænseværdier, kriterier for oprensning og administrerer særlige tilskudsordninger. Herudover følger Miljøstyrelsen regionernes og kommunernes varetagelse af opgaverne. Miljøstyrelsen har ansvar for det faglige administrationsgrundlag af jordforureningsloven og har et særligt ansvar for at medvirke til at udvikle ny teknologi. Regionerne har ansvaret for den offentlige indsats overfor jordforurening. Regionerne skal sikre, at mennesker, drikkevand, overfladevand (søer, vandløb, havet) og natur ikke bliver påvirket af jordforurening. Den offentlige indsats omfatter opsporing, kortlægning, undersøgelse og oprensning af jordforurening, som kan udgøre en risiko. Udover den offentlige indsats varetager regionerne også en række opgaver, som ligger udover de miljø-og sundhedsprioriterede opgaver. Side 14

168 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -16 af 19 Borgere og virksomheder, der har en forurenet grund, vælger i nogle situationer selv at betale for en undersøgelse eller oprensning af forureningen, fordi de f.eks. ønsker at undgå en kortlægning af forureningen. Efter endt undersøgelse/oprensning skal regionen vurdere, om de privat betalte undersøgelser og oprensninger er tilstrækkelige, og om kortlægningen kan annulleres eller undgås. Region Hovedstaden behandler årligt mellem 1300 og 1500 undersøgelser og oprensninger, der er betalt af private grundejere og bygherrer. Regionen samarbejder også med kommunerne om de vilkår, kommunen skal stille i forbindelse med tilladelser til byggeri og ændret anvendelse på forurenede grunde. Tilladelserne sikrer miljø og sundhed i projekterne, og at en eventuel senere offentlig indsats betalt af regionen ikke fordyres væsentligt som følge af nybyggeriet. Regionen er årligt involveret i ca. 150 tilladelser til byggeri og ændret anvendelse på forurenede grunde. Kommunerne skal desuden vurdere, om det er muligt at påbyde ejeren af en forurenet grund at rydde op. Hvis det ikke er muligt at finde en ansvarlig forurener, der kan påbydes at rydde op, indgår den forurenede grund i den offentlige indsats, hvis forureningen udgør en risiko. Ofte er det sådan, at kommunen ikke kan bevise, hvem der er den ansvarlige forurener, og dermed overgår opgaven med at rydde op efter fortidens syndere til regionen. Gasværksgrunde i Danmark I Danmark var der allerede i 1980 erne fokus på gasværksgrunde, fordi det, efter en række undersøgelser rundt om i landet, stod klart, at der som oftest er sket en betydelig forurening af jord og grundvand på gasværksgrundene med tjære- og oliestoffer, opløsningsmidler, fenoler, cyanid og brugt myremalm. Der har i alt været 122 gasværker i Danmark som alle er nedlagt i dag. Arealerne, hvor gasværkerne lå, har ofte en attraktiv beliggenheden midt i byerne, og er derfor overgået til anden anvendelse efter gasproduktionen ophørte, f.eks. institutioner, børnehaver, boliger mm. I 1980 erne foregik der forhandlinger mellem Miljøstyrelsen, kommuner og de daværende amter om, hvem der skulle betale for undersøgelser og fjernelse af forureningen. I flere tilfælde endte det med, at kommunerne måtte betale, idet Miljøstyrelsens holdning var, at det var kommunerne, der havde drevet gasværkerne og derfor også måtte betale for en oprensning forureneren betaler -princippet, som også kendes i dag. I Region Hovedstaden har der været 24 gasværker, som i dag er kortlagt som forurenede. Et af de kendte gasværker i hovedstadsregionen er Østre Gasværk i København, hvor den ene gasbeholder siden 1980 erne har fungeret som teater. Købehavns Kommune har som grundejer af Øster Gasværk-grunden fjernet forurening fra tjærebassiner og andre stærkt forurenede områder på grunden. Der har også i en årrække foregået en oprensning af grundvandet for at undgå spredning af forureningen til naboarealer. Side 15

169 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -17 af 19 Byudvikling af havneområder i København I lighed med Stockholm vil indbyggertallet for København også vokse frem til 2025, svarende til nye københavnere eller 19 beboere om dagen. Det kræver, at der bygges nye boliger. Den helt store byudvikling i de kommende mange år vil foregå i Nordhavnen en halvø beliggende ud for Østerbro, som hidtil mest har været kendt som havn for hovedstadens krydstogts gæster og containertrafik. Mange industrivirksomheder har forladt Københavns havn, hvilket giver muligheder for at udvikle byen helt ned til de gamle kajkanter ved det åbne Øresund. Det er By & Havns 5 opgave som grundejer at initiere og varetage byudviklingen i tæt samarbejde med Københavns Kommune, og Københavns Kommunes opgave som planmyndighed at udarbejde det fornødne plangrundlag, der skal muliggøre byudviklingen. Nordhaven består af opfyldt materiale af meget forskellig forureningsgrad. Området har indtil nu været brugt til industri og oplagspladser. Størstedelen af området er endnu ikke undersøgt. Men i takt med de mange især boligprojekter vil forureningstilstanden blive afdækket og regionen inddraget i vurderinger, godkendelser og tilladelser. Urban Smart Grid Som en del af den bæredygtige byudvikling i SRS indgår konceptet smart city. Her har man ind tænkt en række af de nyeste såkaldte smart grid løsninger og informations- og kommunikationsteknologier, som bl.a. omhandler logistik håndtering, visualiseret energiforbrug, smart affaldshåndtering og sundhedsdata. Her er man bl.a. i gang med at udvikle lejligheder, hvor man løbende henter data om vand, varme og elforbrug samt priser og CO2-belastning. Målet har endvidere været, at bygningerne i bydelen på sigt skal være energipositive bygninger, hvilket betyder at bygninger faktisk producerer mere energi end de bruger i kraft af eksempelvis solceller og et meget lavt energiforbrug baseret på vedvarende energi. Man har også haft fokus på bydelens grønne områder og forbindelser til grøn transport, såsom cykling og integrerede opladestandere til elbiler. Smart cities og Danmark Smart City er et bredt begreb, der dækker over anvendelsen af teknologi, data og partnerskaber til at skabe byudvikling præget af bæredygtighed, innovation og medborgerskab. Begrebet er fortsat under udvikling, og mange kommuner og byer i Danmark har igangsat Smart City arbejder, som har forskelligt indhold og fremtrædelsesformer. Nogle kommuner arbejder primært med Smart City-aktiviteter inden for forsynings- 5 By og Havn I/S er et byudviklingsselskab, der ejes af Københavns Kommune (55 procent) og staten (45 procent). Side 16

170 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -18 af 19 området (eksempelvis Smart Grid eller klimasikring ved hjælp af teknologi), mens andre arbejder mere integreret med anvendelse af teknologi og data i forhold til byfunktioner inden for kultur, erhvervsliv og borgerinddragelse. En smart city by understøtter relationer mellem myndigheder, virksomheder, organisationer og borgere. Ved at udnytte og dele data og information i disse relationer bliver der skabt nye løsninger og services på tværs af byens sektorer. Flertallet af Danmarks bykommuner har igangsat arbejde med Smart City og mange kommuner har udtrykt stor interesse for at udvikle projekter på området ifølge en rapport fra Ministeriet for By, Bolig og Landdistrikter. Der er derfor et betydeligt potentiale for, at kommunerne i så høj grad som muligt ikke bare videndeler, men også samarbejder konkret om de enkelte løsninger. I større bymæssige områder, som f.eks. hovedstadsregionen, vil en række Smart City løsninger inden for eksempelvis trafikområdet, klima og energi samt erhvervsudvikling formentlig blive styrket væsentligt via et tværgående samarbejde. I hovedstadsregionen har bl.a. Albertslund og Københavns Kommune været langt fremme på dagsordenen. Kommunerne har særligt haft fokus på smart gadebelysning og udviklingen af bæredygtige byområder, hvor det nye Nordhavn er et eksempel på bæredygtig byudvikling med smarte løsninger. Side 17

171 Punkt nr Opfølgning på miljø- og trafikudvalgets studietur 2014 Bilag 2 - Side -19 af Samlet liste over oplægsholdere/deltagere Onsdag den 19. november 2014: Charlotte Brask, Miljøchef SL Gustav Eriksson, Miljøchef Karolinska Universitetssjukhus Johanne Borgendahl, Projektleder miljö og lägesmedel SL Nicole Klements, Projektleder miljøafdelingen Karolinska Universitetssjukhus Torsdag den 20. november 2014: Anders Norström Christiansen, Director Smarter Cities Leader, IBM Nordic Bjørn Holmberg, Stabschef SL Gunnar Johansson, IBM Transport Industry Leader, IBM Nordic Gunnar Söderholm, Forvaltningsdirektør - Miljøforvaltningen, Stockholms Stad Johan Böhlin, Strateg drivmedel och energi, SL Lars Wiigh, European Union and Business Development Executive Public Sector, IBM Nordic Marcus Andersson, Strategisk planlægning, SL Per Hallberg, Kommunikatør SL Richard Nash, IBM Global Subject Matter Expert for Intelligent Transport Dublin Fredag den 21. november 2014: Bo Hallqvist, Norra Djursgårdsstadens Innovationscenter Camila Edvinsson, Norra Djursgårdsstadens Innovationscenter Karin Kuttainen, Miljøforvaltningen i Stockholm Kommune Maria Sundesten, afdelingsleder i Golder Construction

172 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -1 af 8

173 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -2 af 8

174 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -3 af 8

175 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -4 af 8

176 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -5 af 8

177 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -6 af 8

178 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -7 af 8

179 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -8 af 8

180 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 2 - Side -1 af 4

181 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 2 - Side -2 af 4

182 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 2 - Side -3 af 4

183 Punkt nr Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 2 - Side -4 af 4

184 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 1 - Side -1 af 6 Aftale mellem Erhvervsstyrelsen og Region Sjælland, Region Hovedstaden, Region Midtjylland samt Region Nordjylland om gennemførelsen af det grænseoverskridende program for Øresund-Kattegat-Skagerrak Nærværende aftale, mellem Erhvervsstyrelsen Vejlsøvej 29, 8600 Silkeborg og Region Sjælland Alleen 15, 4180 Sorø Region Midtjylland Skottenborg 26, 8800 Viborg Region Hovedstaden Kongens Vænge 2, 3400 Hillerød Region Nordjylland Niels Bohrs Vej 30, Aalborg Ø om gennemførelsen af det grænseoverskridende program for Øresund- Kattegat-Skagerrak (i det følgende kaldet Programmet) EU- Kommissionens beslutning C(2014)10028 af 16. december 2014 hvilket er indgået på grundlag af gældende EU-bestemmelser vedrørende administrationen af EU s strukturfonde, herunder særligt: Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) Nr. 1303/2013 af 17. december 2013 om fælles bestemmelser for Den Europæiske Fond for Regionaludvikling, Den Europæiske Socialfond, Samhørighedsfonden, Den Europæiske Landbrugsfond for Udvikling af Landdistrikterne og Den Europæiske Hav- og Fiskerifond, og om generelle bestemmelser for Den Europæiske Fond for Regionaludvikling, Den Europæiske Socialfond, Samhørighedsfonden og Den Europæiske Hav- og Fiskerifond og om ophævelse af Rådets forordning (EF) nr. 1083/2006, Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) Nr. 1301/2013 af 17. december 2013 om Den Europæiske Fond for Regionaludvikling og om særlige bestemmelser vedrørende målet om investeringer i vækst og beskæftigelse og om ophævelse af forordning (EF) nr. 1080/2006, Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) Nr. 1299/2013 af 17. december 2013 om særlige bestemmelser for støtte fra Den Europæiske Fond for Regionaludvikling til målet om europæisk territorialt samarbejde, Kommissionens delegerede forordning (EU) Nr. 481 af 4. marts 2014 om supplerende regler til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 1299/2013 for så vidt angår specifikke bestemmelse vedrørende udgifters støtteberettigelse i forbindelse med samarbejdsprogrammer, og gældende dansk ret, herunder særligt: Lov nr af 20. december 2006 om administration af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Socialfond som ændret ved lov nr af 16. december 2009, lov nr. 718 af 25. juni 2010, lov nr af 18. december 2012 og lov nr. 126 af 11. februar 2014,

185 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 1 - Side -2 af 6 2/6 Bekendtgørelse nr. 144 af 18. februar 2014 om henlæggelse af beføjelser til Erhvervsstyrelsen efter lov om administration af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond, Bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 om ansvar og kompetencefordeling m.v. i forbindelse med administration af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond, Bekendtgørelse nr. 586 af 3. juni 2014 om støtteberettigelse, regnskab, revision og kontrol m.v. i forbindelse med udbetaling af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond. Indledning Erhvervsstyrelsen har det overordnede ansvar for administrationen af Den Europæiske Regionalfond i Danmark. I overensstemmelse med 13, stk. 1, i lov nr af 20. december 2006 med senere ændringer og 27 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 placeres kompetence og ansvar for gennemførelsen af de grænseoverskridende programmer decentralt i Danmark. Region Sjælland, Region Hovedstaden, Region Midtjylland og Region Nordjylland (herefter kaldet de fire regioner) er regionerne, der er omfattet af Programmet, jf. 27, stk. 4 i bekendtgørelsen. De fire regioner har på vegne af Danmark ansvaret for, at udvælgelsen af projekter under Programmet sker i overensstemmelse med 28, stk. 1, i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014, samt for at opgaverne, der er nævnt i bekendtgørelsens 28, stk. 2-3, bliver udført. Det udmøntes gennem de fire regioners medlemskab af Programmets overvågningsudvalg og styringsudvalg. De fire regioner og Erhvervsstyrelsen indgår tillige en aftale med Tillväxtverket. Med aftalen overdrages de forvaltnings- og attesteringsmyndighedsopgaver, som de fire regioner har, til Programmets fælles sekretariat og Tillväxtverket, der er Programmets forvaltningsmyndighed, som også udfører attesteringsmyndighedsopgaver. Den decentrale model indebærer, at de fire regioner medfinansierer den danske del af udgifterne til teknisk assistance under Programmet. Fordelingen af udgifterne til medfinansieringen mellem de fire regioner sker efter underprogram og befolkningstal. Nedsættelse af udvalg De fire regioner medvirker efter aftale med Erhvervsstyrelsen til nedsættelse af overvågningsudvalget for Programmet i henhold til artikel 47(3) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013, jf. 30 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj Udvalgets opgaver omfatter især opgaverne der er opregnet i artikel 110 i Europa-parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013. De fire regioner medvirker til nedsættelse af styringsudvalg, der har ansvaret for at udvælge projekter til støtte under Programmet, jf. artikel 12(1) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning 1299/2013.

186 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 1 - Side -3 af 6 3/6 Overvågningsudvalget og styringsudvalgene består af repræsentanter for relevante parter fra de deltagende lande, og overvågningsudvalget har Kommissionen som observatør. De danske repræsentanter af udvalgene udpeges af de fire regioner efter aftale med Erhvervsstyrelsen. Udvalgene sammensættes og organiseres således, at udvalgenes beslutninger træffes i overensstemmelse med partnerskabsprincippet, herunder sikres de fire regioner, og de regionale vækstfora i disse regioner, repræsentation i udvalgene. Formandskab for styringsudvalgene fastlægges i udvalgenes forretningsordener. De fire regioner har vetoret ved enhver afgørelse, der træffes i de udvalg, de er medlem af. Erhvervsstyrelsen er medlem af overvågningsudvalget, men deltager ikke i udvælgelsen projekter under Programmet, jf. artikel 12(1) i Europa- Parlamentets og Rådets forordning 1299/2013. Erhvervsstyrelsen er ikke medlem af styringsudvalgene. Erhvervsstyrelsen varetager dansk formandskab i overvågningsudvalget. Afgørelser truffet af overvågningsudvalget eller styringsudvalgene er endelige og kan ikke indbringes for nogen dansk administrativ myndighed, jf. 2, stk. 4, i bekendtgørelse nr. 144 af 18. februar De fire regioner er tillige medlemmer af det rådgivende udvalg, der nedsættes til at behandle spørgsmål i forbindelse med medfinansiering og anvendelse af teknisk assistance mv. Forvaltningsmyndighed De fire regioner og Erhvervsstyrelsen indgår en aftale med den svenske regionalfondsansvarlige myndighed Tillväxtverket. Aftalen vil bemyndige Tillväxtverket til at fungere som forvaltningsmyndighed for Programmet, i overensstemmelse med bestemmelserne i 13, stk. 1 i lov nr af 20. december 2006 med senere ændringer og 27, stk. 4 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj Forvaltningsmyndigheden udfører også attesteringsmyndighedsopgaver. Aftalen og Programmet fastlægger ansvarsog opgavefordelingen ved gennemførelsen af Programmet, herunder at Programmets forvaltningsmyndighed og fælles sekretariat, jfr. 28, stk. 4 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014, sikrer varetagelsen af de opgaver der fremgår af bekendtgørelsens 27, stk. 3 og 28, stk Bemyndigelsen af Tillväxtverket som forvaltningsmyndighed, jfr. artikel 21(1) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning 1299/2013 omfatter opgaverne som er beskrevet i artikel 125, undtagen artikel 125(4, litra a), i artikel 126 i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013, i artikel 23 i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1299/2013 og i delegerede retsakter udstedt i medfør af artikel 125(8) i Europa- Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013.

187 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 1 - Side -4 af 6 4/6 Tilsynsførende Udgifter, som en støttemodtager har anmeldt i forbindelse med en udbetalingsanmodning under Programmet for projekter eller dele af projekter, som gennemføres af projektpartnere i Danmark, skal godkendes af en tilsynsførende, jf. artikel 23(4) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1299/2013 og 33 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj De fire regioner har ansvaret for, at den tilsynsførende godkendes og udpeges, og at den tilsynsførende instrueres om de regler, der gælder for tilsynet, herunder at den tilsynsførendes arbejde bl.a. er omfattet af bestemmelserne i bekendtgørelse nr. 586 af 3. juni Med aftalen mellem de danske myndigheder og Tillväxtverket udføres opgavevaretagelsen vedrørende ovenstående instruktion af den tilsynsførende af de fire regioner, der også sikrer korrektheden af den tilsynsførendes arbejde. På programniveau udarbejdes der med det formål retningslinjer for de tilsynsførende samt standardiserede erklæringer og tjeklister, som er obligatorisk for de tilsynsførende at anvende. Opgavevaretagelsen vedrørende den daglige vejledning af, og kommunikation med, den tilsynsførende delegeres til forvaltningsmyndigheden og det fælles sekretariat. Kontrol Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) er, jf. artikel 25(2) i Europa- Parlamentets og Rådets forordning 1299/2013, det danske medlem af Programmets revisionsgruppe. Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) har særligt følgende opgaver: Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) har til opgave at udføre såvel forvaltningskontrol som finansiel kontrol af Programmets danske gennemførelsesstrukturer, herunder den del af programmets fælles sekretariat, der er beliggende i Danmark. Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) skal på grundlag af en stikprøve udtage enkeltprojekter med henblik på at foretage kontrol hos danske støttemodtagere. I henhold til artikel 127(3) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013 skal Programmets revisionsmyndighed, der bl.a. er udpeget til at udstede årlige erklæringer, herunder erklæring om afslutning af Programmet, jf. artikel 127(5) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013, udføre sit revisionsarbejde i overensstemmelse med internationalt anerkendte revisionsstandarder. De fire regioner har pligt til at foretage indberetning, eventuelt via et bestemt IT-system, til Kommissionen (OLAF) af konstaterede uregelmæssigheder vedrørende udgifter afholdt i de respektive regioner. Etableringen af grundlaget for at foretage indberetning er ved aftalen

188 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 1 - Side -5 af 6 5/6 mellem Tillväxtverket og de danske myndigheder, overdraget til Programmets forvaltningsmyndighed. De fire regioner bekræfter, og Erhvervsstyrelsen videresender, indberetningen til Kommissionen (OLAF) i overensstemmelse med gældende bestemmelser. De fire regioner forpligter sig endvidere til at sikre, at der foretages opfølgning på revisions- og kontrolrapporter fra Erhvervsstyrelsens EUkontrolenhed. Opgavevaretagelsen i den forbindelse er ved aftalen mellem Tillväxtverket og de danske myndigheder, overdraget til Programmets forvaltningsmyndighed og fælles sekretariat. De fire regioner sikrer og følger op på konstaterede mangler i førsteniveaukontrolsystemet, herunder særligt i aftalereguleringen med den tilsynsførende, som de fire regioner har udpeget. Erhvervsstyrelsen inddrages i opfølgningen i tilfælde af at opfølgningen indebærer ændringer af det danske regelgrundlag for kontrollen. Garanti I overensstemmelse med bemærkningerne til 13 i lov nr af 20. december 2006 med senere ændringer og 27, stk. 2 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 stiller de fire regioner garanti over for Erhvervsstyrelsen til sikkerhed for eventuel tilbagebetaling af programmidler, der måtte blive stillet krav om over for den danske stat, og overtager herunder forpligtelsen, jf. artikel 27(3) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1299/2013, til at tilbagebetale uretmæssigt udbetalte beløb til forvaltningsmyndigheden. Den enkelte region hæfter for eventuelle tilbagebetalinger vedrørende projektpartnere fra regionen. Den danske andel af en tilbagebetaling som følge af eksempelvis systematiske uregelmæssigheder, som ikke kan tilskrives bestemte projektpartnere, fordeles mellem de fire regioner efter befolkningstal.

189 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 1 - Side -6 af 6 6/6 Afslutning Enhver aftale, som de fire regioner indgår, jf. 29 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014, med henblik på at bemyndige andre myndigheder til at varetage forvaltnings- og attesteringsmyndighedsopgaver, skal godkendes af Erhvervsstyrelsen. Denne aftale gælder indtil andet aftales. Aftalen kan kun ændres skriftligt og kun efter aftale mellem parterne. Dato: Preben Gregersen, regionalchef Erhvervsstyrelsen Dato: Jens Stenbæk, regionsrådsformand Region Sjælland Dato:. Sophie Hæstorp Andersen, regionsrådsformand Region Hovedstaden Dato:. Bent Hansen, regionsrådsformand Region Midtjylland Dato:. Ulla Astman, regionsrådsformand Region Nordjylland

190 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 2 - Side -1 af 7 AVTAL mellan Tillväxtverket Sverige och Erhvervsstyrelsen Region Sjælland Region Hovedstaden Region Midtjylland Region Nordjylland Danmark 1 (7)

191 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 2 - Side -2 af 7 Avtalsparter Sverige Tillväxtverket, förvaltande (FM) och attesterande myndighet (AM) och Danmark Erhvervsstyrelsen Region Sjælland Region Midtjylland Region Hovedstaden Region Nordjylland Avtalets syfte Detta avtal reglerar förhållandet mellan medlemsstaten Sverige som företräds av Tillväxtverket i rollen som FM samt AM och medlemsstaten Danmark som företräds av Erhvervsstyrelsen samt Region Sjælland, Region Midtjylland, Region Hovedstaden och Region Nordjylland (härefter kallade de fyra danska regionerna), vid genomförandet av det operativa programmet för Europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund- Kattegatt-Skagerrak Allmänna bestämmelser 1. I enlighet med EU:s förordningar om strukturfonderna, särskilt - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013, och - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr1299/2013, samt därtill hörande delegerade och implementerade akter, särskilt - Kommissionens delegerade förordning (EU) 481/2014 av den 4 mars 2014, har medlemsstaterna Danmark och Sverige, tillsammans med Norge överenskommit om det operativa programmet för territoriellt gränsöverskridande samarbete Öresund-Kattegatt-Skagerrak (nedan kallat det operativa programmet), vilket godkänts av den Europeiska Kommissionen den 16 december 2014, beslut nr C(2014) Grundläggande danska bestämmelser finns i - Lov nr 1599 af 20.december 2006 om administration af tilskud fra Den Europæiske regionalfond og den Europæiske Socialfond med senere ændringer, - Bekendtgørelse nr 144 af 18.februar 2014 om henlæggelse af beføljelser til Erhvervsstyrelsen efter lov om administration af tilskud fra den Europæiske Regionalfond og den Europæiske Socialfond, - Bekendtgørelse nr 532 af 27. maj 2014 om ansvar og kompetencefordeling m.v. i forbindelse med administration af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond, och - Bekendtgørelse nr 586 af den 3 juni 2014om støtteberettigelse, regnskab, revision og kontrol m.v. i forbindelse med udbetaling af tilskud fra 2(7)

192 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 2 - Side -3 af 7 Den Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond. 3. Grundläggande svenska bestämmelser finns i - förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder. 4. Erhvervsstyrelsen har det överordnande ansvaret för administrationen av den Europæiske Regionalfond i Danmark. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna har i mars 2015 ingått avtal om genomförande av programmet, och Tillväxtverket är informerat om innehållet i avtalet. 5. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna åtar sig att verka för att Tillväxtverket, i egenskap av FM och AM, kan uppfylla de åtaganden och det ansvar som framgår av EU:s förordningar om strukturfonder, därtill hörande delegerade och implementerade akter (till exempel enligt artikel 29 förordning (EU) 1299/2013 och artikel 149 förordning 1303/2013), tillämpliga nationella regler och det operativa programmet. 6. Tillväxtverket åtar sig att verka för att Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna får den information om programgenomförandet specifikt vad gäller användandet av tekniskt stöd (TA) som de behöver inom sina ansvarsområden. Ett Programråd för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak har upprättats efter överenskommelse mellan de myndigheter som på nationellt uppdrag medfinansierar programmets TA-medel. Programrådet är upprättat för att gemensamt behandla frågor av verksamhetsadministrativ art som är kopplade till genomförande av det operativa programmet och de avtal som sluts mellan parterna. 7. Till detta avtal finns 1 bilaga vilka avtalsparterna åtar sig att följa: - Bilaga 1: Fördelning av medfinansiering av tekniskt stöd Ovanstående bilaga kan ändras efter överenskommelse mellan avtalsparterna samt enligt förordningar och beslut i programmets Övervakningskommitté, jämlikt exempelvis artiklarna 49 och 110 förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 18 förordning (EU) nr 1299/ Till grund för genomförandet av det operativa programmet ligger också respektive medlemsstaters ingångna och av Kommissionen antagna Partnerskapsöverenskommelser för programperioden. 2 Organisationsstruktur 1. Struktur för genomförande av det operativa programmet framgår i avsnitt 5. Genomförandebestämmelser för samarbetsprogrammet. 3 Förvaltande och attesterande myndighets uppgifter 1. FM ska ansvara för att det operativa programmet genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning enligt artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013. Bestämmelser om sund ekonomisk förvaltning finns i artikel 30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, EURATOM) nr 966/2012. FM skall svara för inrättande av förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning i enlighet med artikel 72 förordning 1303/2013, vilket framgår av det operativa programmet avsnitt (7)

193 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 2 - Side -4 af 7 2. I det operativa programmets avsnitt 5. Genomförandebestämmelser för samarbetsprogrammet, framgår FMs uppgifter i enlighet med artikel 125 förordning (EU) 1303/2013, och artikel 23 förordning (EU) 1299/2013. Uppgifterna kopplat till det operativa programmet innefattar förvaltning, urval av projekt/verksamheter, samt ekonomisk förvaltning och kontroll. Uppgifterna omfattar bl. a. daglig vägledning och kommunikation med de nationella kontrollanterna. FMs ansvar för genomförandet av det operativa programmet innebär att FM koordinerar och samordnar arbetet med det operativa programmet och de olika organ som utsetts att bistå FM i genomförandet. Det gemensamma sekretariatet lyder under och utför sitt arbete som en del av FM, med placering i Göteborg samt i Köpenhamn. 3. I det operativa programmets avsnitt 5. Genomförandebestämmelser för samarbetsprogrammet, framgår AMs ansvar och uppgifter i enlighet med artikel 126 förordning (EU) 1303/2013, och artikel 24 förordning (EU) 1299/2013. I det ingår att upprätta och lämna in ansökningar om utbetalningar till Kommissionen 4 Förvaltnings- och kontrollsystem /Systembeskrivning 1. De fyra danska regionerna ansvarar för godkännande, utpekande, instruktion och korrekthet i det utförda arbetet av de tilsynsførende i enlighet med bestämmelserna i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj Den daglige vejledning af, og kommunikation med, tilsynsførende delegeres til Forvaltningsmyndigheden og det fælles Sekretariat for programmet. 2. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna ansvarar för uppföljning av rapporter från Erhvervsstyrelsens EU-kontrolenhed gällande det danska kontrollsystemet, och idet fall FM konstaterar brister i det danska kontrollsystemet. 3. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna skall informera FM om innehållet i det kontrollsystem för attestering av utgifter enligt artikel 23 förordning (EU) 1299/2013 som man har inrättat i Danmark. Eventuella förändringar i systemet ska omedelbart meddelas FM. 4. En beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning enligt artikel 72 förordning 1303/2013 skall omfatta en beskrivning av systemen i både Danmark och Sverige för att vara fullständig. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna skall överlämna en beskrivning av det danska kontrollsystemet till FM. FM skall upprätta och sammanställa beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystemet enligt artikel 72. RM skall årligen utarbeta rapport och yttrande över förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning i enlighet med artikel artiklarna 72 och 127 förordning (EU) nr 1303/2013. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna skall godkänna beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning enligt artikel Tekniskt stöd (TA) 1. Medlemsstaterna Danmark och Sverige utser FM att administrera den nationella medfinansieringen, från de fyra danska regionerna och den svenska regeringen, av tekniskt stöd (TA) och ERUF-stödet i eget namn och för varje medlemsstats räkning. Utbetalning av stödet görs till ett Euro-konto utan nationella underkonton. FM har övergripande ansvar för medlen på kontot. FM har ansvar 4(7)

194 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 2 - Side -5 af 7 för att utbetala TA till mottagare. Budget för tekniskt stöd beslutas av övervakningskommittén. En årlig redovisning av användning av TA-medel ska godkännas av övervakningskommittén. TA regleras i artikel 119 förordning (EU) 1303/2013 och artikel 17 förordning 1299/2013. Övervakningskommittén beslutar om användning av eventuell ränta som genereras. 2. De fyra danska regionerna skall överföra betalningen av sin medfinansiering av TA årligen senast den 31 januari. Den svenska regeringen överför medel till Tillväxtverket årligen. TA baseras på finansieringsplanen i det operativa programmet och den nationella medfinansieringen delas mellan Sverige och de danska regionerna. Fördelningen framgår av bilaga 1 till detta avtal. 3. Om det visar sig efter programperiodens slut att de fyra danska regionerna inbetalat mer medfinansiering av tekniskt stöd än som faktiskt använts, skall FM återbetala medlen till de danska regionerna. 6 Oegentligheter och ansvar för återkrav 1. Med hänvisning till artiklarna 122 och 143 förordning (EU) 1303/2013, samt det operativa programmets avsnitt 5.4 Ansvarsfördelning mellan de deltagande medlemsstaterna om FM eller Kommissionen ålägger dem finansiella korrigeringar, är Tillväxtverket, på vägnar av den svenska medlemsstaten, och Erhvervsstyrelsen samt de fyra danska regionerna, på vägnar av den danska medlemsstaten, ansvariga för att förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter samt återkräva belopp som utbetalats felaktigt tillsammans med ränta. Om felaktigt utbetalda belopp till en stödmottagare inte kan återkrävas är det den medlemsstat, och i Danmark den region, där den berörde stödmottagaren i fråga har sin verksamhet som ska betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet till den attesterande myndigheten i enlighet med artikel 27 förordning (EU) 1299/ Det avtalas att Tillväxtverket samt de fyra danska regionerna ansvarar inom sitt geografiska område för handläggningen och skötseln av eventuella, på grund av medelsmissbruk föranledda återkrav gentemot slutliga stödmottagare, inklusive rättsligt förfarande vid behov. Återkrävda belopp återförs till Kommissionen. 3. FM skall lämna nödvändiga upplysningar om programmets genomförande till RM och Erhvervsstyrelsens EU-kontrolenhed. Om FM eller AM upptäcker oegentlighet i rapporterade utgifter från danska projektpartners, registreras dessa av FM, de bekräftas av de fyra danska regionerna, och de rapporteras till OLAF av Erhvervsstyrelsen. FM följer upp revisions- och kontrollrapporter från programmets RM och revisionsgruppen. 7 Tvist 1. Tvist rörande tolkning av detta avtal skall lösas genom medling enligt reglerna för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut (Medlingsreglerna). Om medling inte leder till att tvisten löses inom den tid som anges i Medlingsreglerna skall den i stället avgöras genom skiljedom vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (Institutet). 2. Institutets Regler för Förenklat Skiljeförfarande skall gälla om inte Institutet med beaktande av målets svårighetsgrad, tvisteföremålets värde och övriga omständigheter bestämmer att Regler för Stockholms Handelskammares Skilje- 5(7)

195 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 2 - Side -6 af 7 domsinstitut skall tillämpas på förfarandet. I sistnämnda fall skall Institutet också bestämma om skiljenämnden skall bestå av en eller tre skiljemän. Regler för medling och skiljeförfarande finns på Stockholms Handelskammares hemsida 8 Avtalstid och ikraftträdande m.m 1. Detta avtal träder ikraft omedelbart då det undertecknats av samtliga avtalsparter. 2. Avtalet kan ändras på begäran av en av avtalsparterna och endast genom skriftlig överenskommelse mellan samtliga avtalsparter. 3. Avtalet gäller till och med 31 december 2024 om inte annat avtalas. 4. Avtalet har upprättats i sex likalydande exemplar på svenska, varav samtliga parter erhåller var sitt exemplar. 5. Tillväxtverket har rätt att överlåta samtliga rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till annan berörd part för det fall verksamhet hos Tillväxtverket som omfattas av avtalet övergår till annan. 6(7)

196 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 2 - Side -7 af 7. Ort och datum Gunilla Nordlöf Tillväxtverket, förvaltande och attesterande myndighet. Ort och datum Preben Gregersen regionalchef Erhvervsstyrelsen. Ort och datum Jens Stenbæk regionsrådsformand Region Sjælland. Ort och datum Ulla Astman regionsrådsformand Region Nordjylland. Ort och datum Bent Hansen regionsrådsformand Region Midtjylland. Ort och datum Sophie Hæstorp Andersen regionsrådsformand Region Hovedstaden 7(7)

197 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -1 af 132 Samarbetsprogram inom målet Europeiskt territoriellt samarbete CCI Rubrik Version 1.3 Första året 2014 Sista året 2020 Stödberättigande från Stödberättigande till Kommissionens beslut nr Datum för kommissionens beslut Medlemsstatens beslut om ändring nr Datum för medlemsstatens beslut om ändring Datum för ikraftträdande av medlemsstatens beslut om ändring Nutsregioner som omfattas av det operativa programmet 2014TC16RFCB026 (Interreg V-A) SE-DK-NO - Sweden-Denmark-Norway (Öresund-Kattegat-Skagerrak) 2014-jan dec-31 DK011 - Byen København DK012 - Københavns omegn DK013 - Nordsjælland DK014 - Bornholm DK021 - Østsjælland DK022 - Vest- og Sydsjælland DK041 - Vestjylland DK042 - Østjylland DK050 - Nordjylland NO011 - Oslo NO012 - Akershus NO031 - Østfold NO032 - Buskerud NO033 - Vestfold NO034 - Telemark NO041 - Aust-Agder NO042 - Vest-Agder SE224 - Skåne län SE231 - Hallands län SE232 - Västra Götalands län SV SV

198 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -2 af STRATEGI FÖR SAMARBETSPROGRAMMETS BIDRAG TILL UNIONENS STRATEGI FÖR SMART OCH HÅLLBAR TILLVÄXT FÖR ALLA OCH FÖR ATT UPPNÅ EKONOMISK, SOCIAL OCH TERRITORIELL SAMMANHÅLLNING 1.1 Strategi för samarbetsprogrammets bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Beskrivning av samarbetsprogrammets strategi för att bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Under 2010 lanserades EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 som ett svar på hur EU:s medlemsländer gemensamt ska utveckla sin konkurrenskraft på världsmarknaden samt möta den ekonomiska kris som unionen befunnit sig i sedan Europa 2020 syftar till att skapa en smart, hållbar tillväxt för alla genom att arbeta med: Smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning Europa 2020 har fem tydliga mål som ska vara uppnådda före 2020: Sysselsättning 75 % av åringarna ska arbeta FoU och innovation 3 % av EU:s BNP (offentliga och privata utgifter tillsammans) ska investeras i FoU Klimat och energi Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än 1990 (eller till och med 30 % om förhållandena är gynnsamma) 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 % Utbildning Andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10% Minst 40 % av åringarna ska ha högre utbildning Fattigdom och social utestängning Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner

199 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -3 af 132 Varje medlemsland har antagit sina egna nationella mål för respektive ovanstående område. Målen i Europa 2020 ska nås med hjälp av sju utpekade flaggskeppsinitiativ: 1. Innovationsunionen och innovationsarbetet som till exempel genom att tillgången till finansiering för forskning och innovation förbättras och att närmare samarbete skapas mellan forskning och marknad 2. Unga på väg med högre kvalitet i utbildningssystemet som underlättar ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden 3. En digital agenda för Europa med utbyggd digital marknad, med höghastighetsinternet och bättre möjligheter att utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag 4. Ett resurseffektivt Europa med en resurseffektivare produktion kombinerat med minskade koldioxidutsläpp, ökad användning av förnybara energikällor och en moderniserad transportsektor 5. Industripolitik för en globaliserad tid med bättre företagsklimat, särskilt för små och medelstora företag 6. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen med en moderniserad arbetsmarknad i syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden och underlätta kompetensutveckling 7. Europeisk plattform mot fattigdom för att ge fattiga och socialt utestängda hjälp. Interregprogrammet för Öresund-Kattegatt-Skagerrak har en viktig funktion att knyta samman Europa 2020-strategin med nationella planer och de regionala och lokala/kommunala utvecklingsplanerna. Som en del i förverkligandet av Europa 2020 finns Östersjöstrategin som ska bidra till en förbättrad miljö, stark och hållbar tillväxt, minskade ekonomiska klyftor och minskad gränsöverskridande brottslighet. Östersjöstrategins tre mål är att 1) rädda havsmiljön, 2) koppla samman regionen och 3) öka välståndet. I de partnerskapsöverenskommelser som tas fram mellan varje medlemsland och Kommissionen poängteras att mervärdet av det europeiska territoriella samarbetet ska stärkas genom ökat resultatfokus och starkare kopplingar till andra fonder samt den strategiska planeringen på alla nivåer i genomförandet. Resurserna ska koncentreras och de projekt som beviljas stöd vägledas av att det finns ett mervärde av att de genomförs gränsöverskridande. Programmet ska ha fokus på att medfinansiera insatser som syftar till att hitta gemensamma lösningar på identifierade gränsöverskridande problem. De fyra tematiska mål som valts för Öresund-Kattegatt-Skagerrak-programmet ligger väl i linje med de prioriterade områden som lyfts fram i partnerskapsöverenskommelserna för Sverige och Danmark, liksom målen för Europa 2020 och delar av Östersjöstrategin. Därmed kommer programmet att kunna stödja insatser som bidrar till att uppnå målen om en smart och hållbar tillväxt för alla. Utmaningar och möjligheter för det gemensamma programområdet Öresund-Kattegatt-Skagerrak-programmet (ÖKS) omfattar två delområden, Öresund respektive Kattegatt-Skagerrak (KASK) samt det övergripande Öresund-Kattegatt- SV 2 SV

200 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -4 af 132 Skagerrak-området. Programområdet har fler än 9 miljoner invånare i tre länder. Här finns två huvudstäder, fler än 30 universitet och områdets delar förenas av hav. I programgeografin ingår på NUTS 3-nivå i Danmark Byen København, Københavns omegn, Nordsjælland, Bornholm, Østsjælland, Vest- og Sydsjælland, Vestjylland, Østjylland, Nordjylland. I Sverige ingår Skåne län, Hallands län och Västra Götalands län. I Norge ingår Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest-Agder. I föreliggande programdokument används genomgående regionerna som ett samlingsnamn för alla de 15 regionerna och fylkeskommunerna. Programmets EU-medel fördelas indikativt med 42 % till delområde Öresund, 36 % till delområde KASK och 22 % till det övergripande Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Programmets Övervakningskommitté ska löpande följa upp efterfrågan och utfall av projektmedel i respektivedelområde samt, när hälften av medlen är beviljade, utvärdera budgeten utifrån indikativ fördelning och faktiskt utfall och fatta beslut om eventuell ny fördelning. ÖKS-området är en attraktiv region som kännetecknas av god ekonomi, hög utbildningsnivå och god tillgänglighet till natur och havsområden. Här finns en stor dynamik mellan storstadsområden och landsbygdsområden, mellan olika ekonomiska, konjunkturmässiga och demografiska utmaningar. Det är viktigt att se programområdet i ett globalt sammanhang. Tillväxt och utveckling är beroende av händelser i andra delar av världen. ÖKS-regionen kännetecknas i ett europeiskt perspektiv av relativt små sociala skillnader, bra välfärd, stark ekonomi och god tillgång till naturresurser. Det finns därmed goda möjligheter för att regionen ska kunna vara en drivkraft för hållbar utveckling ÖKS-regionen har styrkor och kompetenser som efterfrågas även i länder med betydligt högre tillväxttakt än vad de skandinaviska länderna har. I det internationella perspektivet finns en potential för invånare och företag i ÖKS-regionen när det gäller sysselsättning och export av varor och tjänster men även förforskningsutbyte. Regionen har en konkurrensfördel i ett internationellt perspektiv när det gäller miljö- och klimatarbete, vilket är en möjlighet för forskning, innovation, företagande och sysselsättning. Öresund- Kattegatt-Skagerrak bedöms ha goda möjligheter att fortsatt vara en av Europas ledande regioner när det gäller forskning, högteknologisk utveckling och innovationskraft. Inom ÖKS-regionen finns internationell konkurrenskraft och hög kompetens inom många olika branscher och sektorer. Utifrån de regionala prioriteringarna inom Öresund- Kattegatt-Skagerrak-regionen finns sammantaget följande styrkeområden: besöksnäring, cleantech, fordonsklustret, förnybar energi, informations- och kommunikationsteknik (IKT), kreativa näringar/upplevelseindustri, landsbygdsnäringar, life sciences, livsmedelsforskning och -produktion, den marina och maritima sektorn, materialvetenskap, process- och kemiindustri, samt välfärd- och hälsoteknologi. ÖKS-regionen har goda förutsättningar för att leda utvecklingen till en koldioxidsnål ekonomi och att utnyttja den marknadspotential som övergången medför. Styrkepositionerna är huvudsakligen relaterade till en hög grad av medvetenhet och samsyn gällande utmaningar som rör klimat- och energifrågor i programområdet, etablerade strukturer som den nordiska elmarknaden, en väl fungerande offentlig sektor och korta avstånd mellan förvaltning, politik och medborgare, starka kunskapsmiljöer, en god tillgång till förnybara resurser och ett väl utvecklat näringsliv. SV 3 SV

201 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -5 af 132 Tillgänglighet och mobilitet är viktiga förutsättningar för tillväxt, ekonomisk utveckling och balans i regionen. God tillgänglighet för alla är centralt för att regionen ska vara attraktiv för besök, boende, studier, arbete och företagande. Effektiv och hållbar logistik inom programgeografin och mellan ÖKS-området och andra marknader har stor betydelse för företagande. Havs- och kustområdena i ÖKS-området påverkar regionens utveckling och attraktivitet. Vattenkvaliteten och marina resurser är avgörande för bland annat utvecklingen av turism, fiske, vattenbruk och hållbar kustförvaltning. Samtidigt är ÖKS ett havsområde med omfattande sjöfart. Detta innebär en stor potential för utveckling, men ställer också krav på säkerhet och hög miljömedvetenhet. En övergripande utmaning handlar om demografin, med en allt äldre befolkning och färre i arbetsför ålder som ska försörja alltfler. Samtidigt finns utmaningar gällande ungdomar och utsatta gruppers låga deltagande på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden i Sverige, Norge och Danmark har mycket gemensamt och det finns en lång tradition av samarbete och utbyte mellan länderna. Regionerna i programområdet har därmed goda förutsättningar att dra nytta av varandras erfarenheter för att samarbeta över gränserna gällande arbetskraftens rörlighet, ökad sysselsättning, samt samverkan mellan näringslivet och innovationssystemet. Utmaningar och möjligheter för delområdena Tre av de femton regionerna i programgeografin ingår i Öresundsområdet (Region Hovedstaden, Region Sjælland och Skåne län), och övriga tolv regioner ingår i Kattegatt- Skagerrak-området. Samarbetet i Öresund-Kattegat-Skagerrak har delvis olika förutsättningar. Den norra delen av programområdet (Kattegat-Skagerrak) är betydligt större rent geografiskt. Området har varit en del av Interreg ÖKS-programmet sedan 2008, medan Öresund, som har kunnat söka Interregmedel sedan 1996, har längre erfarenhet av gränsöverskridande samarbete och kortare geografiska avstånd. För att utnyttja den fulla potentialen i programområdet och samtidigt se till varje delområdes specifika förutsättningar är det viktigt att ta tillvara den lokala och regionala kompetens som finns representerad i styrkommittéerna. Val av tematiska mål EU-kommissionen konstaterar i sina rekommendationer att såväl Sverige som Danmark är beroende av att samverka över nationsgränserna för att hantera ett flertal av de utmaningar och möjligheter som länderna står inför. Kommissionen pekar ut fem områden som särskilt viktiga för Sverige och Danmark i relation till det europeiska territoriella samarbetet: Forskning och innovation, konkurrenskraft i små och medelstora företag Energi, miljö och klimatförändringar Anslutningar och tillgänglighet Gränsöverskridande utbyten inom sysselsättning- och utbildningsområdet Marin kunskap, fysisk planering, integrerad kustzonsförvaltning, integrerad övervakning till sjöss, skydd mot större katastrofer till sjöss och på land, hållbar tillväxt och sysselsättning i den maritima ekonomin I förhållande till dessa områden poängterar Kommissionen vikten av samstämmighet och koordinering mellan det territoriella samarbetet och prioriteringarna inom investeringar SV 4 SV

202 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -6 af 132 för tillväxt och sysselsättning. Kommissionen rekommenderar att programmen prioriterar ett fåtal tematiska områden som kan fungera som katalysatorer för tillväxt och jobbskapande i regionen. Ett fördjupat samarbete inom ramen för ÖKS-geografin kan skapa den kritiska massa och de synergier som krävs för att utnyttja tillväxtpotentialen fullt ut. Regionerna i Öresund-Kattegatt-Skagerrak har utifrån en analys av utmaningar och möjligheter valt att fokusera programmet på fyra insatsområden; innovationer, grön ekonomi, transporter samt sysselsättning. Många av de utmaningar Öresund-Kattegatt-Skagerrak-området står inför sträcker sig över nationsgränser. Ett av de mest effektiva sätten att hantera gränsöverskridande utmaningar är genom samarbete. För att stärka mervärdet av europeiskt territoriellt samarbete och för att de projekt som finansieras mer effektivt ska kunna bidra till EU:s övergripande mål ställs för perioden ökade krav på att insatserna fokuseras. Samtliga regioner i programområdet har lyft fram sina prioriteringar vad gäller tematiska mål för programmet. Dessa inspel har analyserats tillsammans med ett antal strategiska dokument, exempelvis regionala utvecklingsplaner. Därefter har diskussion och sammanvägning utifrån gränsregionalt mervärde, kritisk massa, helhetsperspektiv och koppling till andra EU-program lett till att följande tematiska mål valts för Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak från EU-kommissionens 11 tematiska mål: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (Innovationer) Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (Grön ekonomi) Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (Transporter) Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (Sysselsättning) Investeringsprioriteringar har valts för varje tematiskt mål och exempel på typer av aktiviteter som är särskilt relevanta i ett Öresund-Kattegatt-Skagerrak-perspektiv har lyfts fram. Tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Öresund-Kattegatt-Skagerrak står starkt i europeiska mått med internationellt hög vetenskaplig kvalitet och innovativa regioner. För att utveckla och utnyttja denna starka position krävs målinriktade gränsöverskridande satsningar på spetskompetensområden samt utnyttjande av komplementära styrkeområden. ÖKS-programmet kan genom gränsöverskridande projekt och sammankoppling mellan forskning och innovationsmiljöer medverka till skapandet av mervärde och uppväxling inom hela programgeografin. Analyser på såväl lokal som global nivå visaratt behovet av kunskapsutveckling och innovationsförmåga blir allt viktigare för att skapa tillväxt och konkurrenskraft. Ett framgångsrikt forsknings- och innovationsarbete, som även omfattar kommunal näringslivssamverkan, kräver kvalificerade nätverk och kritisk massa. Det finns ett stort gränsregionalt mervärde i att stärka samarbetet mellan kompetenskluster i ÖKS-området. En gemensam utmaning i ÖKS är behovet av att öka företagens investeringar i FoU och innovation, vilket även betonas i Kommissionens landsspecifika rekommendationer för SV 5 SV

203 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -7 af 132 Sverige och Danmark. Företagens FoU-intensitet har sjunkit kraftigt de senaste åren då stora företag flyttat och små- och medelstora företag investerar mindre i FoU. Satsningar på FoU och kvalificerade tjänster inom ÖKS-regionen motverkar risken för utflyttning av nyckelfunktioner från ÖKS-området i transnationella bolag. Forskning och innovationer kan ses i ett brett perspektiv som innefattar allt från produkter, processer och marknadsföring till organisationsutveckling. Möjligheterna att stimulera sociala innovationer ska stärkas genom ett ökat samarbete mellan näringsliv, universitet, offentliga myndigheter och den ideella sektorn. ÖKS-området kännetecknas av internationell konkurrenskraft och har hög kompetens inom många olika branscher och sektorer. Inom programmet finns särskilt fokus på de kunskapsintensiva delarna inom de av regionerna identifierade och tidigare nämnda styrkeområdena. Inom dessa områden finns aktörer inom näringsliv, offentlig förvaltning, forskning och utbildning samt ofta även inom ideella och frivilliga sektorn. Styrkeområdena finns i varierande omfattning och inriktning i de flesta av regionerna inom ÖKS-området. Regioner som har nischkompetens inom ett styrkeområde kan komplettera andra som har ett brett näringsliv inom området. Mångfalden bidrar till att komplementära styrkepositioner kan nyttjas inom ÖKS-geografin. Flera regioner lyfter i sina innovationsstrategier fram kopplingen mellan styrkeområden och smart specialisering. Regionerna i ÖKS är relativt små och har behov av att vara integrerade i det europeiska forsknings- och innovationssystemet. Ökad internationalisering är nödvändigt för att utveckla den smarta tillväxten. Ett område med stor potential för innovationssamarbete är de marina och maritima näringarna samt utmaningar relaterade till havsmiljön. Programgeografin karaktäriseras av havsområden och vattenvägar, t.ex. Öresund, Kattegatt, Skagerrak samt flera sjöar och älvar. Det finns förutsättningar för nära samverkan mellan näringsliv, forskningsinstitut och offentlig förvaltning i regioner som kompletterar varandra och står inför gemensamma utmaningar och möjligheter. Ytterligare ett område med stor potential är regionalt och gränsregionalt nyttiggörande av internationella forskningsinfrastrukturer. Etableringen av den europeiska forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) och den svenska forskningsanläggningen MAX IV kan leda till smart tillväxt inom flera sektorer. ÖKSprogrammet kan medverka till skapandet av mervärde och uppväxling inom hela programgeografin för denna typ av strategiska anläggningar, genom sammankoppling mellan forsknings- och innovationsmiljöer över gränserna. Hållbarhet bör vara en integrerad del av projektens mål och syfte. Det kan handla om att utveckla ny teknik och/eller problemlösningar som kan gynna miljön långsiktigt. I ett innovationsperspektiv utgör den biobaserade ekonomin en viktig aspekt på hållbarhet. Konceptet är brett och omfattar bioråvaror från jord-, skogs- och havsbruk, biomaterial, bioenergi, grön kemi samt teknikutveckling som bioraffinering. Projekt inom detta område kan ha fokus på hela eller delar av värdekedjan från teknik, styrmedel, ekonomi, resursekonomi och inte minst näringslivsutveckling. För innovationsklimatet är det värdefullt att involvera en mångfald av människor (kön, etnicitet, ålder, etc.) som kan ge vidgade referensramar till projekten. Det kan också ge ökade möjligheter att nå nya marknader, förbättra marknadspositioner, bredda rekryteringsunderlaget samt öka kreativiteten. SV 6 SV

204 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -8 af 132 Tematiskt mål 2: Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Klimatförändringarna är bland de största utmaningarna som världen står inför. För att minska effekterna av dessa är samarbete och lokala åtgärder nödvändigt. Att minska utsläppen av växthusgaser och stödja övergången till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi är viktiga utmaningar för såväl Europa som programregionen. Detta kräver förändringar i levnadsvanor och skapar ett behov av att utveckla ny teknik för förnybar energi. Nya produkter och tjänster behöver utvecklas, samtidigt som förbättringar behövs inom återanvändning och återvinning. Globalt är utsläppen av växthusgaser knutna till energiproduktion och uppvärmning och står för 29 % av de totala utsläppen. En kritisk faktor för en lyckad omställning till en koldioxidsnål ekonomi är minskad energiförbrukning och en renare, grönare och större andel förnybar energiproduktion. I ÖKS-regionen finns etablerade gränsöverskridande strukturer som den nordiska elmarknaden, en välfungerande offentlig sektor och korta avstånd mellan förvaltning, politik och medborgare, starka kunskapsmiljöer och en god tillgång till förnybara resurser och ett väl utvecklat näringsliv. Detta gör att ÖKS-regionen är väl förberedd för övergången till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Klimatmässiga utmaningar kräver samarbete över landgränser. En stor del av regionerna och kommunerna inom ÖKS-området har strategier för sitt klimatarbete. Många har ambitioner om att vara fossilfria eller koldioxidneutrala i framtiden, med uttalade utvecklingsmål för exempelvis bioenergi, vindkraft, elbilar eller grön omställning. Det finns en stor potential i samarbete, utveckling och utbyte av lösningar, metoder och modeller både för att undvika dubbelarbete och för att skapa nödvändig effekt av insatserna. Det faktum att programmets geografi till stor del täcks av vatten gör att även miljö- och klimatfrågor kopplade till den marina och maritima sektorn med fördel kan adresseras i programmet. Programgeografin har en positiv klimat- och miljöimage och starka, delvis komplementära närings- och kompetensmiljöer. Detta är en stark konkurrensfördel både vad gäller attraktionskraft och utveckling av grön energiteknologi en tillväxtsektor som kan ge nya exportmarknader. Detta tematiska mål möjliggör offensiva och näringslivsinriktade klimatsatsningar som kan gälla alternativa energikällor, genom exempelvis förstärkning och nyttjande av det gemensamma nordiska energinätet och marknaden, stadsmiljö och smart city samt utveckling av energiteknologi, tjänster och produkter. För att uppnå målet om en koldioxidsnål ekonomi och använda möjligheterna som ligger i denna omställning behöver nya och innovativa lösningar utvecklas. Det är viktigt att bredda deltagandet vid t ex produkt- och teknikutveckling så att en mångfald av människor (kön, ålder, etnicitet, etc.) involveras i arbetet. Det tematiska målet är sektorövergripande och har kopplingar till både forskning, teknisk utveckling och innovation och arbetsmarknad. En tydlig koppling finns även till temat gällande hållbara transporter, där tillgång till grönare drivmedel är en förutsättning för att lyckas nå målen. Synergieffekter kan uppnås genom kopplingar till European Strategic Energy Technology Plan (SET), som innefattar åtgärder relaterade till planering, genomförande och internationellt samarbete inom energiområdet. Tematiskt mål 3: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur SV 7 SV

205 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -9 af 132 Effektiva och hållbara transporter är av stor betydelse för möjligheterna att utveckla en sammanhängande, attraktiv och tillgänglig gränsöverskridande region. Ökad tillgänglighet i ett hållbart och gränsregionalt perspektiv bidrar till att skapa större arbetsmarknader som stärker näringslivets internationella konkurrenskraft, samt till att utveckla de andra tematiska målen om forskning och innovationer, koldioxidsnål ekonomi, samt sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Det finns en stor gränsöverskridande potential i att knyta samman Öresundsregionen, Jylland-Norge-Västsverige, den Skandinaviska Arenan och korridoren mot Tyskland (STRING-samarbetet). Inom detta område bör hållbara lösningar för person- och godstransporter utvecklas med järnväg, vägar, hamnar och sjöfart i ett samverkande helhetsperspektiv. Kattegat-Skagerrakregionens SWOT-analys, Öresundsregionens utvecklingsstrategi (ÖRUS) och EU-kommissionens nationella prioriteringar betonar vikten av hållbara transporter och infrastruktur. Detsamma gäller Norges nationella transportplan. Tillgänglighet, transporter och infrastruktur är avgörande utvecklingsfrågor för hela programområdet som har viktiga transportkorridorer med flera besvärande flaskhalsar. Gränsöverskridande samordning och planering av transportinfrastrukturen är en fortsatt utmaning och det är därför viktigt med fortsatta gemensamma regionala insatser. Att utveckla hållbara transportsystem kan ge konkurrensfördelar i form av god livsmiljö och en väl sammanbunden region med goda förbindelser till omvärlden. Programregionen inkluderar projekt under det transeuropeiska transportnätverket TEN-T. Detta gäller främst den multimodala korridoren Nordiska triangeln med utbyggnad av ett effektivt, hållbart och konkurrenskraftigt transportssystem på väg och järnväg mellan Oslo-Köpenhamn och Stockholm. Vid EU:s revision av riktlinjerna för TEN-T år 2009 bekräftade de nordiska regeringarna att den Nordiska triangeln är det viktigaste gränsöverskridande infrastrukturprojektet i Norden i EU-sammanhang. Dessutom byggs en ny fast förbindelse över Fehmarn Bält mellan Danmark och Tyskland under programperioden. Dessa projekt är definierade som flaggskeppsprojekt i EU:s Östersjöstrategi och ingår även i det övergripande transportnätverket inom den Nordliga Dimensionen. Flera vägar, järnvägar och hamnar i programregionen ingår i the Baltic Sea Region (BSR) Strategic Network 2030 by the Baltic Transport Outlook. Detta är en TEN-T studie som inletts för att stödja genomförandet av EU:s Östersjöstrategi på transportområdet. Hamnarna i Århus, Köpenhamn, Göteborg, Malmö, Trelleborg och Oslo tillhör kärnnätverket i det nya TEN-T nätverket. Fredrikshamn och Hirtshals hamnar ingår i den viktiga kärnnätverkskorridoren till Århus, men är inte klassificerade som kärnnätverkshamnar. Inom ÖKS-regionen är det även fokus på att utveckla gröna transportkorridorer, vilket i detta sammanhang visas genom initiativet att etablera en grön godskorridor mellan Oslo- Göteborg-Köpenhamn-Rotterdam. Programregionens övergripande tillgänglighet är bra men varierande. ÖKS-regionen har goda kommunikationer i nord-sydlig riktning. Den nord-sydliga korridoren är väl utvecklad men ligger i riskzonen för överbelastning och bör utvecklas för att undvika flaskhalsar. Det finns även behov för att förbättra och vidareutveckla kommunikationerna i den öst-västliga riktningen. Tillgängligheten till internationella marknader, arbete, utbildning och tjänster är bäst i och omkring de största städerna Köpenhamn, Malmö, SV 8 SV

206 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -10 af 132 Göteborg och Oslo, samt i transportkorridorerna mellan dessa städer. Den urbana utvecklingen kommer att kräva fortsatta insatser för att möta lokala och regionala transportutmaningar. Öresundsregionen är en samlad transportknutpunkt med stor transittrafik. I den inre delen av ÖKS-regionen, som har en glesare äldre befolkningsstruktur, mindre godsflöden och större avstånd är tillgängligheten sämre. De flesta av dessa områden ligger i KASKregionen, men finns också i inre delarna av Skåne och Själland. Dessa glesare befolkade områden i regionen har sämre förutsättningar för konventionell kollektivtransport och behöver utveckla bättre anpassade lösningar baserade på lokal efterfrågan. Att dessa områden ofta har en äldre befolkning skapar särskilda behov inom transportområdet. Utsläppen från transportsektorn är stora och ökande och utgör idag ungefär 30 % av de samlade koldioxidutsläppen i regionen. Denna negativa trend sker trots att den tekniska utvecklingen har gått mot effektivare fordon och transporter. Att utsläppen ökar beror på att regionen har haft en stor tillväxt inom transportsektorn. En viktig utmaning är därför att minimera behovet av transporter, samt att utveckla och bygga ut ett grönare transportsystem. Bra, standardiserad och tillförlitlig tillgång till förnybar och ren energi är i detta sammanhang en kritisk faktor. Transporter, kollektivtrafik, trafikinformation och terminaler bör anpassas till personer med funktionsnedsättning liksom åtgärder för Universell Design för att främja lika möjligheter och icke-diskriminering. Även olika individers perspektiv har relevans för transportmålet. Utifrån skilda erfarenheter och livsvillkor påverkas resvanorna vilket bör beaktas vid infrastrukturplanering samt vid utformning av transportlösningar. Tematiskt mål 4: Att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Arbetsmarknaden i Sverige, Norge och Danmark kännetecknas av stora likheter och det finns en lång tradition för samarbete länderna emellan. Den nordiska modellen och den språkliga såväl som kulturella likheten har starkt bidragit till utvecklingen av en gemensam arbetsmarknad. Detta innebär att länderna i ÖKS-regionen står väl rustade för att tillvarata potentialen i ett gränsöverskridande samarbete om arbetskraftens mobilitet och ökad sysselsättning. Strukturomvandlingen i Öresund-Kattegatt-Skagerrak är betydande och näringslivet möter utmaningar i form av ökande global konkurrens. Kraven på kompetent och välutbildad arbetskraft blir allt högre, samtidigt som en relativt stor andel av befolkningen inte klarar att ta sig igenom grund- och gymnasieskola med godkända betyg. För att hantera utmaningarna kring sysselsättningen krävs således en bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad, en ökad flexibilitet över gränserna samt en arbetskraft som är rustad att verka i en gränsöverskridande kontext. Samarbeten mellan arbetsmarknadens parter och utbildningssystemet är av stor betydelse, inte minst när det gäller att ta fram standarder för gemensam meritvärdering och certifiering av utbildnings- och yrkeskvalifikationer. Vidare krävs också en väl integrerad arbetsmarknad som är anpassad efter en mobil arbetskraft och som ger ökade möjligheter för regionens näringsliv att utvecklas. Målinriktade gränsöverskridande insatser behövs för att snabbväxande företag ska kunna få relevant stöd och uppnå en kritisk massa. Utveckling av gemensamma rådgivningsprogram för entreprenörer och inkubatorinsatser kan dessutom öka företagens SV 9 SV

207 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -11 af 132 tillgänglighet till den globala marknaden och därmed bidra till tillväxt och sysselsättning i ÖKS-regionen. Även insatser som på ett strategiskt plan analyserar den regionala arbetsmarknadssituationen och stärker samarbetet kring en aktiv arbetsmarknadspolitik bedöms som mycket viktiga. Samtliga initiativ kan stärkas genom att kunskaper och erfarenheter från en mångfald av människor (kön, ålder, etnicitet, etc.) tillvaratas. Förhandsutvärderingen Tillväxtverket har på uppdrag av Näringsdepartementet i Sverige och i samråd med Erhvervsstyrelsen i Danmark och Kommunal og moderniseringsdepartementet i Norge upphandlat en ex-ante utvärdering för samarbetsprogrammet Öresund-Kattegatt- Skagerrak Kontakter med förhandsutvärderarna har skett löpande under programprocessen. Utvärderarna har läst alla utkast av programmet, funnits med i korrespondens kring programmet och deltagit på flera möten. Skrivargruppen har under processens gång kontinuerligt tagit del av utvärderarnas bedömningar och synpunkter och beaktat dessa i programförslaget. Joint Programming Committee (JPC) och skrivargruppen har haft en värdefull dialog och avstämning genom hela programskrivningsarbetet som varit mycket värdefull. I förhandsutvärderingens sammanfattning (sidan 8) skriver utvärderarna: Förhandsutvärderingen har skett genom en interaktiv process mellan utvärderarna och de aktörer som har varit involverade i programframtagandet. Detta innebär att förhandsutvärderaren i dialog med programskrivare bedömt om programmets strategier, prioriteringar, mål och uppföljningsverktyg är relevanta eller kan förbättras. Vidare har utvärderarna löpande gett råd och rekommendationer utifrån angivna regelverk, riktlinjer och kunskapskällor angående programmets innehåll. I förhandsutvärderingen konstateras att det finns en tydlig interventionslogik och att programmet utgår från ett korrekt och väl beskrivet nuläge. De föreslagna åtgärderna är relevanta och det förväntade resultatet realistiskt. Det finns en rimlig logisk koppling mellan de föreslagna aktiviteterna, utfall och resultat. De föreslagna åtgärderna kommer sannolikt kunna bidra till resultaten. Det finns dock externa faktorer, till exempel nationell politik och ekonomisk utveckling, som kan påverka det önskade resultatet. Fördelningen av budgetmedel överensstämmer med programmets mål. Personalen och den administrativa kapaciteten har anpassats till programförvaltningen. I förhandsutvärderingen ges exempelvis följande rekommendationer för att om möjligt ytterligare förstärka interventionslogiken: Att åtgärdslistorna skulle kunna förtydligas ytterligare för att få mer fokus, till exempel genom att identifiera några huvudåtgärdsområden för varje specifikt mål och därunder lista övriga förslag. Denna ansats skulle även underlätta möjligheterna att ringa in relevanta aktivitetsindikatorer. Denna rekommendation har i viss mån åtgärdats. Förhandsutvärderingen noterar även att ickediskriminering och jämställdhet inte berörs explicit i åtgärdsförslagen. Detta har också kompletterats. Risk för överlappning då det för några tematiska mål förekommer förslag på liknande åtgärder och samma målgrupper. Programskrivarna har tagit till sig SV 10 SV

208 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -12 af 132 dessa synpunkter och arbetat för att undvika överlappningar. I genomförandet av programmet gäller det att säkerställa att absorptionskapacitet finns samt att synergier möjliggörs Motivering till valet av tematiska mål och motsvarande investeringsprioriteringar, som beaktar den gemensamma strategiska ramen och som bygger på en analys av behoven inom hela programområdet och den strategi som valts för att hantera dessa behov, som när så är lämpligt omfattar saknade förbindelselänkar i gränsöverskridande infrastruktur med beaktande av resultaten från förhandsutvärderingen Tabell 1: Motivering till valet av tematiska mål och investeringsprioriteringar Valt tematiskt mål 01 - Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Vald investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Motivering till valet Denna investeringsprioritering kan ge stöd till att komplettera vetenskaplig kvalitet där det behöver lyftas av strategiska eller kapacitetshöjande skäl. Insatser för att främja kompetenscentra är viktiga, där akademin i regionen genom gränsöverskridande samarbete kan nå kritisk massa inom snäva fält. Det finns även behov av insatser som förbättrar forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation. Det behövs kraftfulla insatser som stärker förmågan att nyttiggöra forskning och akademisk kompetens i form av innovationer och förbättrad konkurrenskraft i näringslivet Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produktoch tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom För att en innovation ska bli framgångsrik behövs förståelse om marknadens agerande. ÖKS-området behöver bli bättre på att ta innovationer till marknaden och fokusera på efterfrågestimulans. ÖKS-området behöver internationaliseras mer och stärka kopplingen till EU:s FoI-system. Strukturer för samarbete och sammanhållning kan utvecklas över gränserna inom ÖKSområdet, liksom lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner. Prioriteringen har koppling till tematiskt mål 2 om grön ekonomi och mål 3 om transporter. SV 11 SV

209 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -13 af 132 Valt tematiskt mål 04 - Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Vald investeringsprioritering smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärd er och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor Motivering till valet Ökad produktion av grön energi kräver naturresurser, kompetens och teknologi. Ett bättre och smartare distributionsnät gör det möjligt att utnyttja produktions- och förbrukningstoppar mellan de olika energikällorna. Effektivare och jämnare utnyttjandegrad samt lagring av överskottsenergi resulterar i mindre energiförluster mellan producent och användare. En ökad samverkan över gränserna inom ÖKS-området, tekniska lösningar och bättre kraftnät kommer också möjliggöra högre nyttjandegrad av lokalt producerad energi. Lösningar som möjliggör ökad produktion och distribution utgör en betydande ekonomisk och miljömässig potential. Prioriteringen har koppling till tematiskt mål 3 om transporter. Utvecklingen av smarta distributionsnät och lokalt producerad energi kan även involvera forskning och innovation kopplat till tematiskt mål Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn Ökad energieffektivitet är ett av de mest effektiva sätten att säkra en stabil och säker energiförsörjning och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser och andra luftföroreningar. Det finns en betydande potential för energibesparingar i både offentliga infrastrukturer och byggnader. Lärande mellan regionerna genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner kan utvecklas inom Öresund-Kattegatt- Skagerrak. SV 12 SV

210 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -14 af 132 Valt tematiskt mål Vald investeringsprioritering Motivering till valet 07 - Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Denna investeringsprioritering har ett direkt gränsöverskridande perspektiv och europeiskt mervärde. Den har direkt betydelse för att ansluta transportkorridorer även i Norge med TEN-T (Nordiska triangeln). Prioriteringen är relevant då ÖKS-regionen omfattar prioriterade projekt under det nuvarande TEN-T och då flera hamnar och transportkorridorer i regionen kommer att ingå i kärnnätverket i det nya TEN-T. Standarden och kapaciteten på vägoch järnvägsinfrastrukturen i korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn behöver även förbättras för att reducera kostnader och spara tid för transport av personer och gods Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-Tinfrastruktur, inklusive multimodala noder Investeringsprioriteringen, som har ett gränsregionalt och europeiskt mervärde, säkrar anslutningar mellan sekundära och tertiära nätverk och knutpunkter, samt prioriterade projekt i kärnnätverket inom TEN-T. Detta är av betydelse för befolkningen och näringslivet i de mer perifera delarna av regionen som har längre avstånd och färre kommunikationsalternativ till arbete, utbildning och knutpunkter för omlastning av gods och transport, än befolkningen i mer centrala delar av regionen. Lärande mellan regionerna i ÖKS kan ske genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Prioriteringen fokuserar på hållbara transporter, men kan även främja tillgänglighet. Skapande av strukturer för samarbete och sammanhållning mellan regionerna och lösningar på gemensamma problem kan utvecklas genom gränsregionalt samarbete. Prioriteringen har en tydlig koppling till tematiskt mål 2 om grön ekonomi. Utvecklingen av smarta transportsystem och gröna drivmedel kan även involvera forskning och innovation SV 13 SV

211 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -15 af 132 Valt tematiskt mål Vald investeringsprioritering Motivering till valet kopplat till tematiskt mål Främja hållbar sysselsättning av god kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande Det finns behov av att utveckla nätverk och gemensamma lösningar kring företagande för de tre programländerna. Samtliga tre länder arbetar med området men med olika metoder. Ett ökat samarbete mellan de femton regionerna som ingår i programområdet kan ge entreprenörer och företag tillgång till effektiva metoder och relevant rådgivning Främja hållbar sysselsättning av god kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS- Gränsöverskridande) Den geografiska närheten i Öresundsregionen samt över den norsksvenska gränsen gör det relevant att arbeta för att minska hindren för en gränsöverskridande rörlighet för arbetskraften. Gränsöverskridande utbildning kan även bidra till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. En förutsättning för rörlig arbetskraft där avstånden inte möjliggör dagspendling är möjligheter till lämpligt boende. En välutvecklad infrastruktur påverkar potentialen för ökad rörlighet på arbetsmarknaden vilket även kan sammankopplas med det tematiska målet gällande transport. 1.2 Motivering för anslaget Motivering för anslaget (unionens stöd) till varje tematiskt mål och i tillämpliga fall investeringsprioriteringar, i enlighet med kraven på tematisk koncentration, och med hänsyn till förhandsutvärderingen. Efter en analys av faktorer såsom staternas och regionernas prioriteringar, beräknade projektkostnader och efterfrågan, additionalitet etc., beslutades följande fördelning av projektmedel mellan de valda tematiska målen (exklusive tekniskt stöd): Innovation: 35 % Grön ekonomi: 27 % Transporter: 18 % SV 14 SV

212 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -16 af 132 Sysselsättning: 20 % Finansiering av programmet Medfinansieringsgraden i programmet föreslås vara oförändrad, d.v.s. 50 procent. Under programperioden innebar kraven på nationell medfinansiering inget problem för programmets genomförande. Nationell medfinansiering av programmets insatser är en viktig princip, inte minst som en kvalitetssäkring och en garanti för att det finns ett ägandeskap och engagemang lokalt och regionalt för programmets prioriteringar. För att nå ÖKS-programmets målsättningar och resultat är näringslivets medverkan viktig. Privata aktörer kan medfinansiera och delta som partners på samma sätt som övriga aktörer. Privat medfinansiering kan växla upp Interreg-stöd inom samtliga tematiska mål. Medfinansieringen kan vara såväl kontant som bidrag i annat än pengar, till exempel nedlagd tid i projektarbetet. Privata icke-vinstdrivande aktörer eller offentligrättsliga aktörer kan vara samordnade stödmottagare (Lead Partner) i programmet. Privata vinstdrivande aktörer kan inte vara samordnande stödmottagare. Den privata medfinansieringen utgör indikativt 5 % av total finansiering och 10 % av nationell medfinansiering. Inom respektive tematiskt mål ska 10 % av den totala nationella medfinansieringen utgöras av privata medel. Procentsatsen är lika för samtliga tematiska mål och det förväntas att efterfrågan och kvalitet i projektansökningarna kommer att styra fördelningen. De privata aktörernas intresse för deltagande bedöms vara likartat inom respektive valda tematiska mål. De tematiska mål som riktar sig direkt till att stärka små och medelstora företag finns representerade i de medverkande ländernas nationella och regionala strukturfondsprogram. I enlighet med artikel 20 i förordning 1299/2013 kan maximalt 20 % av den totala budgeten för programmet användas för att genomföra hela eller delar av insatser utanför det geografiska programområdet. En förutsättning är att insatsen gynnar ÖKS-geografin. Demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi samt investeringar i fysisk infrastruktur kan finansieras i insatsområde 1 3 om det har ett klart gränsöverskridande mervärde. Projekten kan bidra till att förbereda, tillrättalägga och förbättra utnyttjandet av planerade gränsöverskridande infrastrukturinvesteringar, exempelvis inom transport och energi.för att nå ÖKS-programmets målsättningar och resultat är näringslivets medverkan viktig. Privata aktörer kan medfinansiera och delta som partners på samma sätt som övriga aktörer. Privat medfinansiering kan växla upp EU-medel inom samtliga tematiska mål. Medfinansieringen kan vara såväl kontant som bidrag i annat än pengar, till exempel nedlagd tid i projektarbetet. Privata icke-vinstdrivande aktörer eller offentligrättsliga aktörer kan vara samordnade stödmottagare (Lead Partner) i programmet. Privata vinstdrivande aktörer kan inte vara samordnande stödmottagare. SV 15 SV

213 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -17 af 132 Tabell 2: Översikt över samarbetsprogrammets investeringsstrategi Insatsom råde Eruf-stöd (i euro) Andel (%) av unionens totala stöd till samarbetsprogrammet (per fond) Tematiskt mål Investeringsprioritering Särskilt mål Resultatindikatorer som motsvara den särskilda indikatorn Eruf ENI (om tillämpligt) IPA (om tillämpligt) ,00 32,90% 0,00% 0,00% 01 - Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse 1:1 - Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål 1:2 - Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området ,00 25,38% 0,00% 0,00% 04 - Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor 2:1 - Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi 2:2 - Öka andelen användning av förnybar energi (i förhållande till total energianvändning) 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn 2:3 - Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet ,00 16,92% 0,00% 0,00% 07 - Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T [01, 02] [05, 03, 200] [07, 06, 149] SV 16 SV

214 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -18 af 132 Insatsom råde Eruf-stöd (i euro) Andel (%) av unionens totala stöd till samarbetsprogrammet (per fond) Tematiskt mål Investeringsprioritering Särskilt mål Resultatindikatorer som motsvara den särskilda indikatorn Eruf ENI (om tillämpligt) IPA (om tillämpligt) 3:1 - Förbättra tillgängligheten till och genom ÖKS-regionen 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder 3:2 - Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter: Kollektivtrafik för persontransport (buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.) 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik 3:3 - Öka det miljövänliga transportarbetet i utvalda korridorer, inklusive i kärnnätverket TEN-T samt i och omkring tätorter ,00 18,80% 0,00% 0,00% 08 - Främja hållbar sysselsättning av god kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet ,00 6,00% 0,00% 0,00% 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande 4:1 - Främja ökad sysselsättning i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) 4:2 - Öka antalet gränsarbetspendlare 5:1 - Genomförande av programmets aktiviteter inom ramarna för förordningar och nationella bestämmelser. [] [09, 08] SV 17 SV

215 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -19 af INSATSOMRÅDEN 2.A BESKRIVNING AV INSATSOMRÅDEN ANDRA ÄN TEKNISKT STÖD 2.A.1 Insatsområde Insatsområdets id-nummer 1 Insatsområdets rubrik Innovationer Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling 2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall) Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål. 2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd Fond Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter eller stödberättigande offentliga utgifter) ERDF Totalt SV 18 SV

216 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -20 af A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 1a Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 1:1 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden Syftet med denna investeringsprioritering är att förbättra kapaciteten för forskning och innovation av särskilt europeiskt intresse. De gränsöverskridande satsningarna ESS och MAX IV är särskilt relevanta att arbeta med i ÖKS-geografin då det här finns en samlad kompetens kring exempelvis materialvetenskap, life science och cleantech. Investeringsprioriteringen stärker programregionens konkurrenskraft och kompetens inom styrkeområden som pekas ut i regionala innovationsstrategier, exempelvis KIC (Knowledge Innovation Community[1]). Insatserna ska göra det möjligt att tillvarata kompetenser och styrkeområden som utmärker och är gemensamma för stora delar av programgeografin. En ökad förståelse för de gränsöverskridande tillgångarna och utmaningarna behövs så att dessa kan leda till gränsregional samverkan och nytta. ÖKS-området behöver internationaliseras mer och en starkare koppling till EU:s FoI-system kan bli avgörande för att uppnå kritisk massa. [1] KIC (Knowledge Innovation Community), är nätverk (kunskaps- och innovationsplattformar) bestående av flera nationella samlokaliseringscentra (noder) i olika länder. Varje nationellt centrum består av aktörer från de olika delarna av kunskapstriangeln. KIC utses av European Institute of Innovation and Technology (EIT) i konkurrens genom utlysningsförfarande. Syftet är att få ett konkurrenskraftigare Europa genom ökad innovation och entreprenörskap. SV 19 SV

217 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -21 af 132 Det särskilda målets id-nummer 1:1 Det särskilda målets rubrik Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 1:1 - Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 01 Forskare inom FoU Antal personer , ,00 Eurostat 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse För att förbättra kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation av särskilt europeiskt intresse ska insatser stödjas som leder till ett ökat antal forskare. De styrkeområden som pekas ut i de regionala innovationsstrategierna prioriteras. Exempel på aktiviteter som kan stödjas är: samverkan som kompletterar och förstärker resurserna i ÖKS-regionen projekt som ökar tvärsektoriella samarbeten projekt med fokus på etablering och utveckling av offentliga-privata partnerskap och innovationer inom samma bransch eller område åtgärder som stärker ÖKS-områdets attraktivitet för utländska experter och FoI-personal åtgärder som ökar interaktionen inom forskning och innovation mellan parterna i ÖKS-området Åtgärder som stärker regional infrastruktur och kapacitet inom forskning och innovation samt förvaltning av FoI-resurser SV 20 SV

218 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -22 af 132 Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Forsknings- och innovationsmiljöer Näringslivet Utbildningssektorn Typ av stödmottagare Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Universitet, högskolor och institut Inkubatorer, forskarparker Forsknings- och innovationsinfrastrukturens aktörer som har en majoritet av offentlig finansiering och där ett offentligt ägande styr Icke-vinstdrivande organisationer Organisationer som arbetar med sociala innovationer 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). SV 21 SV

219 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -23 af 132 Investeringsprioritering Gränsregionalt mervärde 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering SV 22 SV

220 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -24 af 132 Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Inga större projekt är identifierade för ÖKS-programmet. SV 23 SV

221 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -25 af A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO24 Forskning, innovation: Antal nya forskare i stödmottagande enheter heltidsekvivalenter 25,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen CO42 Produktiv investering: Antal forskningsinstitut som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala forskningsprojekt Organisationer 15,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets rapporteringssystem) Årligen 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 1b Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 1:2 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området Syftet med denna investeringsprioritering är att förbättra näringslivets och övriga samhällssektorers förmåga att ta till vara SV 24 SV

222 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -26 af 132 Det särskilda målets id-nummer 1:2 Det särskilda målets rubrik försöker uppnå med unionens stöd Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området forskningsresultat och kompetens från forskningssektorn och att öka antalet företag som deltar i gränsöverskridande forskningsprojekt. Insatserna kan syfta till att främja näringslivets investeringar inom forskning och innovation, främja teknisk utveckling och innovation i den offentliga sektorn samt medverka till kommersialisering av innovationer genom att stödja genomförandet av pilot-, test- och demonstrationsprojekt. Satsningar ska bland annat göras på teknik- och kunskapsöverföring mellan forskning, näringsliv och offentliga aktörer. Näringslivet och andra samhällssektorer ska även ges möjlighet att delta i framarbetande av strategier och samverkansprojekt med utgångspunkt i regionala och kommunala innovationsstrategier och - insatser. Med ett starkt engagemang av olika aktörer kan smarta lösningar utvecklas som kan fungera som hävstångseffekter för privat investering i forskning och innovation. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 1:2 - Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 02 Andel FoU-utgifter i % av regional BNP % 3, ,61 Eurostat 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare SV 25 SV

223 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -27 af 132 Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål För att få bättre effekter av regionala innovationssystem ska insatser för tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området ökas. Exempel på aktiviteter som kan stödjas är: projekt som stärker innovationssamverkan mellan många olika aktörer i FoI-kedjan från utbud till efterfrågan projekt som har fokus på tillämpad forskning, utvecklingsarbete samt underlättar kunskaps- och tekniköverföring mellan akademi, offentliga sektorn och/eller näringslivet pilotprojekt med inslag av demonstration och test samt projekt som bygger på tidigare erfarenheter och utvecklar nya former för kunskaps- och tekniköverföring som leder till praktiskt användbara metoder och modeller för nyttiggörande för marknadsintroduktion sektorsöverskridande insatser som syftar till innovativa lösningar på samhällsproblem projekt som utvecklar nya kluster och tillvaratar kompetenser inom områden som har förutsättningar att profileras som styrkeområden i ÖKSgeografin insatser som stärker innovationer inom det kommunala och regionala ansvarsområdet projekt som stärker samarbete inom offentliga-privata partnerskap samt offentliga-privata innovationer som stärker gränsöverskridande investeringsfrämjande insatser och smart[1] city samt smart regions projekt inom innovation och utveckling med fokus på framtidens utmaningar, exempelvis demografi, klimat- och miljö samt maritima och marina frågor stärka förutsättningarna för innovation och kommersialisering genom internationalisering av små och medelstora företag demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi projekt som syftar till pilotverksamhet, produktvalidering eller marknadsintroduktion Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Forsknings- och innovationsmiljöer Utbildningssektorn Näringslivet SV 26 SV

224 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -28 af 132 Investeringsprioritering Typ av stödmottagare 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Universitet, högskolor och institut Inkubatorer, forskarparker Icke-vinstdrivande organisationer Organisationer som arbetar med sociala innovationer [1] Begreppet smart kan i detta sammanhang definieras som när investeringar i städer och regioner görs med tanke på hållbar utveckling utifrån Brundtlandkommissionens begrepp (se vidare i kapitel 8.1). 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde SV 27 SV

225 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -29 af 132 Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering SV 28 SV

226 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -30 af 132 Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Inga finansieringatekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) SV 29 SV

227 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -31 af 132 Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Inga större projekt är identifierade för ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO01 Produktiv investering: Antal företag som får stöd Företag 60,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen CO28 Forskning, innovation: Antal företag som får stöd för att introducera för marknaden nya produkter Företag 10,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen CO29 Forskning, innovation: Antal företag som får stöd för att introducera för företaget nya produkter Företag 50,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen CO41 Produktiv investering: Antal företag som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala forskningsprojekt Företag 100,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 101 Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande innovationsinriktade aktiviteter Antal organisationer 100,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen SV 30 SV

228 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -32 af A.7 Resultatram Tabell 5: Resultatram för insatsområdet Insatsområde 1 - Innovationer ID Typ av indikator Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) Uppgiftskäl la Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall CO42 Aktivitet Produktiv investering: Antal forskningsinstitut som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala forskningsprojekt 101 Aktivitet Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande innovationsinriktade aktiviteter 102 Finansiell Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter Organisationer 1 15,00 Projektrapp ortering Antal organisationer 4 100,00 Projektrapp ortering EUR ,00 Certifierade utgifter (Förvaltande myndighet) Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen CI 42 Antal forsknings-organisationer som deltar i gränsöverskridande forskningsprojekt Uppskattat målvärde för aktivitetsindikatorn CI 42 baseras på erfarenheter från ÖKS-programmet där antal deltagande forskningsinstitutioner i aktiviteter genomförda inom projekt uppgick till drygt 50 enligt slutrapportering från projekten. Då gäller det enbart organisationer som finansierat projekt som har haft forskningsaktiviteter i sig. Främst universitet och högskolor, sjukhus men även ett fåtal andra. Programförslaget för TO SV 31 SV

229 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -33 af 132 1är mer fokuserat och innehåller aktiviteter som är direkt riktade mot innovations- och forskningsaktörer och man kan inte förvänta en ökning av antalet aktörer inom området totalt sett, snarare att vissa läggs samman. Målvärdet har mot bakgrund av dessa förutsättningar samt vägledningen för CI 42 beräknats till 15. Delmålet beräknas till 1 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel. Programspecifik indikator - Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande innovationsinriktade aktiviteter Aktivitetsindikatorn syftar till att fånga upp insatser som inte nödvändigtvis inkluderar företag, mellan exempelvis offentlig sektor och forsknings- och innovationsmiljöer. Indikatorn omfattar innovationsprojekt där alla aktörer med relevant kompetens kan medverka och förväntas baserat på dessa omständigheter omfatta minst hälften av de medel som beviljas inom investeringsprioritering 1.2. Uppskattat målvärde baseras på erfarenheter från ÖKSprogrammet där antal aktivt deltagande organisationer i innovativsinriktade aktiviteter uppgick till cirka 150. Programförslaget för och det tematiska målet 1 är mer fokuserat med aktiviteter riktade direkt mot samverkan och tillämpning av kunskap, varför målvärdet är satt till 100 organisationer. Delmålet beräknas till 4 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel. Metod för framtagande av målvärden och delmål Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare.. Målvärdet har generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring. Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att programmet godkänns ett år in i programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde. SV 32 SV

230 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -34 af 132 För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem, baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod (hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser med andra territoriella program med svensk förvalande myndighet. Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket Urvalet av aktivitetsindikatorerbaserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås, målgrupper och erfarenheter från föregående programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. De valda aktivitetsindikatorerna förväntas omfatta en majoritet av de åtgärder som ska genomföras. Med relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till korrigerande åtgärder om det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas. 2.A.8 Insatskategorier Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel Tabellerna 6 9: Insatskategorier Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde Insatsområde 1 - Innovationer Kod Belopp (euro) 056. Investeringar i infrastruktur, kapacitet och utrustning hos små och medelstora företag, med direkt koppling till forsknings- och innovationsverksamhet ,05 SV 33 SV

231 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -35 af 132 Insatsområde 1 - Innovationer 058. Forsknings- och innovationsinfrastruktur (offentlig) , Forsknings- och innovationsinfrastruktur (privat, inklusive forskningscentrum) , Forsknings- och innovationsverksamheter inom offentliga forsknings- och kompetenscentrum, inklusive nätverksarbete , Forsknings- och innovationsverksamheter inom privata forskningscentrum, inklusive nätverksarbete , Tekniköverföring och samarbete mellan universitet och företag, främst till stöd för små och medelstora företag , Klusterstöd och företagsnätverk, främst till stöd för små och medelstora företag , Forsknings- och innovationsprocesser i små och medelstora företag (inklusive kupongsystem och innovation inom processer, design och tjänster samt på det sociala området) ,57 Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering Insatsområde 1 - Innovationer Kod Belopp (euro) 01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet ,00 Tabell 8: Dimension 3 Typ av område Insatsområde 1 - Innovationer SV 34 SV

232 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -36 af 132 Kod Belopp (euro) 01. Storstadsområden (tätbefolkade, > invånare) , Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare) , Landsbygdsområden (glesbefolkade) , Makroregionala samarbetsområden ,60 Tabell 9: Dimension 6 territoriella genomförandemekanismer Insatsområde 1 - Innovationer Kod Belopp (euro) 07. Ej tillämpligt ,00 2.A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall) Insatsområde: 1 - Innovationer Inte relevant. Den planerade användningen av tekniskt stöd beskrivs under 2B SV 35 SV

233 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -37 af A.1 Insatsområde Insatsområdets id-nummer 2 Insatsområdets rubrik Grön ekonomi Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling 2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall) Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål. 2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd Fond Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter eller stödberättigande offentliga utgifter) ERDF Totalt 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens 4a Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor SV 36 SV

234 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -38 af 132 Investeringsprioriteringens idnummer rubrik 4a 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 2:1 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi Det finns en stor potential för ökad småskalig produktion av förnybar energi i hela programregionen. Den nordiska energimarknaden öppnar för nya möjligheter för produktion av energi. För att uppnå målet om en övergång till en koldioxidsnål ekonomi krävs såväl ny kunskap som att redan befintlig kunskap utnyttjas bättre. För att underlätta implementering av nya lösningar behövs innovationsfrämjande åtgärder och insatser inom forskning och utveckling. Det särskilda målets id-nummer 2:2 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Öka andelen användning av förnybar energi (i förhållande till total energianvändning) Den nordiska energimarknaden öppnar för nya möjligheter för distribution av förnybar energi. För att nyttja lokal produktionspotential och ökad gränsöverskridande användning av förnybar energi finns det behov av vidareutveckling och utbyggnad av ett bättre och smartare distributionsnät För att uppnå målet om en övergång till en koldioxidsnål ekonomi krävs såväl ny kunskap som att redan befintlig kunskap utnyttjas bättre. För att underlätta implementering av nya lösningar behövs innovationsfrämjande åtgärder och insatser inom forskning och utveckling. Ett bättre och smartare distributionsnät gör det möjligt att nyttja produktions- och förbrukningstoppar mellan de olika energikällorna. Effektivare och jämnare nyttjandegrad samt lagring av överskottsenergi resulterar i mindre energiförluster samt ökad produktion och användning av förnybar energi. SV 37 SV

235 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -39 af 132 Det särskilda målets id-nummer 2:1 Det särskilda målets rubrik Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 2:1 - Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 03 Produktion av förnybar energi Toe (tonnes oil equivalent) 9 852, ,00 The Nordic Statbank, Eurostat, Danmarks statistik, SSB, SCB 2018, 2020, 2023 Särskilt mål 2:2 - Öka andelen användning av förnybar energi (i förhållande till total energianvändning) ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 200 Andel förnybar energi i förhållande till total energiförbrukning % 39, ,00 The Nordic Statbank, Eurostat, Danmarks Statistik, SSB, SCB 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor För att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor ska insatser stödjas som ökar produktionen, såväl som andelen SV 38 SV

236 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -40 af 132 Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor användning av, förnybar energi. Exempel på aktiviteter som kan stödjas är: insatser som främjar ökad produktion av förnybar energi, ledningssystem och energistyrningsverktyg utveckling och tester av lagringsmöjligheter av överskottsenergi från förnybara källor gränsöverskridande samarbete som bidrar till en säkrare, effektivare och smartare distribution av förnybar energi insatser som stödjer Cradle-to-Cradle initiativ: Utbyte av erfarenheter, system och modeller för återanvändning, återvinning och nyttjande av restprodukter utveckling, tester och demonstration av innovativ teknik, system, tjänster och innehåll som ger en bättre energistyrning som främjar produktion och distribution av förnybar energi samarbete om utveckling av lokala och regionala energiplaner rådgivande och kompetenshöjande insatser som främjar produktion och distribution av förnybar energi liksom energirenovering och -optimering Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Inkubatorer Transport-/distributions- och energibolag Trafikföretag/-verksamheter, bilbranschen Föreningar, icke-vinstdrivande organisationer Verksamheter med koppling till forskning och utveckling Utbildningsorganisationer Medborgare och konsumenter Typ av stödmottagare Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Inkubatorer Transport-/distributions- och energibolag SV 39 SV

237 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -41 af 132 Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor Trafikföretag/-verksamheter, bilbranschen Icke-vinstdrivande organisationer Föreningar Verksamheter med koppling till forskning och utveckling Utbildningsorganisationer 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. SV 40 SV

238 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -42 af 132 Investeringsprioritering Horisontella kriterier 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. Grön infrastruktur Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar. SV 41 SV

239 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -43 af 132 Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO42 Produktiv investering: Antal forskningsinstitut som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller Organisationer 15,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen SV 42 SV

240 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -44 af 132 Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens interregionala forskningsprojekt 11 Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester Antal 30,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 4c Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 2:3 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet Potentialen för energieffektivisering i offentlig infrastruktur, byggnader och bostadssektorn är betydande. I ÖKS-sammanhang är det främst energieffektiva åtgärder i samband med underhåll, renoveringar eller nybyggnationer som är intressanta och bör användas. Detta kan innebära tillämpning av ny teknik, material, system och lösningar. Potentialen för energieffektivisering är stor inom den offentliga sektorn, som på grund av sitt stora fastighetsinnehav bör vara drivande i utveckling och implementering av energieffektiva lösningar. Genom att ta en mer aktiv roll som ägare, utvecklare och upphandlare kan den offentliga sektorn vara en förebild och drivande kraft i teknik- och näringslivsutveckling. Genom samarbete kring utveckling av lösningar, metoder och erfarenheter kan offentlig sektor i programområdet genomföra omställningen till en mer energieffektiv och grönare drift på ett bättre och mer effektivt sätt. Ett bra samspel mellan det privata näringslivet och den offentliga sektorn är en viktig förutsättning för att utveckla lösningar och teknik som ökar energieffektiviteten. Genom gränsöverskridande samarbete kan offentlig sektor bidra till att utöka marknaden och marknadsunderlaget för energieffektiva SV 43 SV

241 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -45 af 132 Det särskilda målets id-nummer 2:3 Det särskilda målets rubrik Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet lösningar och producenter. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 2:3 - Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 05 Energiförbrukning i offentliga byggnader kwh/m2 205, ,00 Egen enkät (enkäten genomförs bland 15 deltagande regioner i 15 fastigheter) 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn För att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn ska insatser stödjas som minskar energiförbrukningen i offentlig verksamhet. Exempel på aktiviteter är: åtgärder som främjar lågenergibyggande och energieffektiva lösningar åtgärder som höjer kompetens i offentlig sektors drift, byggnads- och utvecklingsavdelningar utveckling av kompetens kopplad till beställningsdriven innovations- och teknologiutveckling, inklusive leverantörsutveckling SV 44 SV

242 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -46 af 132 Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn projekt som mobiliserar och skapar samsyn om gemensamma utmaningar,t.ex. tillämpning av ny teknik, material, system och lösningar utveckling av tjänster och lösningar som gör energistyrning bättre och enklare demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Offentlig verksamhet vid fastighets- och driftsavdelningar Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Verksamheter med koppling till forskning och utveckling Utbildningsorganisationer Typ av stödmottagare Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Utbildningsinstitutioner FoI-institutioner 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). SV 45 SV

243 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -47 af 132 Investeringsprioritering Gränsregionalt mervärde 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering SV 46 SV

244 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -48 af 132 Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. Grön infrastruktur Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) SV 47 SV

245 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -49 af 132 Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 12 Energiförbrukning i offentlig verksamhet % minskning av kwh/år 6,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningsystem) Årligen 300 Antal kompetenshöjande åtgärder för minskning av energikonsumtion i offentlig infrastruktur Åtgärder 40,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 301 Antal deltagande organisationer i kompetenshöjande åtgärder Organisationer 200,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 2.A.7 Resultatram Tabell 5: Resultatram för insatsområdet Insatsområde 2 - Grön ekonomi ID Typ av indikator Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) Uppgiftskäl la Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall SV 48 SV

246 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -50 af 132 Insatsområde 2 - Grön ekonomi ID Typ av indikator Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) Uppgiftskäl la Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall 102 Finansiell Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter 11 Aktivitet Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester EUR ,00 Certifierade utgifter (Förvaltande myndighet) Antal 1 30,00 Projektrapp ortering Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen Programspecifik indikator - Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester Insatsområdets karaktär medför att en majoritet av projekten kommer att kunna bidra till aktivitetsindikatorn «Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester» och det förväntas därför att aktivitetsindikatorn kommer att omfatta mer än hälften av de medel som är allokerade till insatsområdet.. Samarbetena som genomförs inom ramen för insatsområdet bör vara formaliserade genom avtal mellan aktörer med rätt mandat och kompentens, med relevant innehåll, så som gemensamma strategier, handlingsplaner och initiativ som leder till att de specifika målen uppnås. Piloter, tester och övriga insatser med inriktning på innovation och utveckling ska ha en tydlig inriktning på ökad produktion av förnybar energi. Målvärdet har mot bakgrund av dessa förutsättningar samt erfarenheter från föregående programperiod beräknats till 30 och delmålet till 1 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel. Metod för framtagande av målvärden och delmål Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare. Målvärdet har generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring. SV 49 SV

247 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -51 af 132 Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att programmet godkänns ett år in i programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde. För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem, baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod (hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser med andra territoriella program med svensk förvalande myndighet. Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket Urvalet av aktivitetsindikatorerna baserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås, målgrupper och erfarenheter från föregående programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. De valda aktivitetsindikatorerna förväntas omfatta en majoritet av de åtgärder som ska genomföras. Med relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till korrigerande åtgärder om det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas. 2.A.8 Insatskategorier Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel SV 50 SV

248 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -52 af 132 Tabellerna 6 9: Insatskategorier Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde Insatsområde 2 - Grön ekonomi Kod Belopp (euro) 009. Förnybar energi: vindkraft , Förnybar energi: biomassa , Annan förnybar energi (inklusive vattenkraft, geotermisk värme och vågkraft) samt integration av förnybar energi (inklusive lagring, överskottsenergi som förvandlas till gas och infrastruktur för förnybart väte) 013. Demonstrationsprojekt samt stödjande åtgärder för energieffektiv renovering av offentlig infrastruktur 014. Demonstrationsprojekt samt stödjande åtgärder för energieffektiv renovering av befintligt bostadsbestånd 015. Intelligenta energidistributionssystem för högspännings- och mellanspänningsnät (inklusive smarta nät och IKT-system) 065. Forsknings- och innovationsinfrastruktur, processer, tekniköverföring och samarbete i företag med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi och motståndskraft mot klimatförändringar , , , , ,10 Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering Insatsområde 2 - Grön ekonomi SV 51 SV

249 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -53 af 132 Kod Belopp (euro) 01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet ,00 Tabell 8: Dimension 3 Typ av område Insatsområde 2 - Grön ekonomi Kod Belopp (euro) 01. Storstadsområden (tätbefolkade, > invånare) , Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare) , Landsbygdsområden (glesbefolkade) , Makroregionala samarbetsområden ,16 Tabell 9: Dimension 6 territoriella genomförandemekanismer Insatsområde 2 - Grön ekonomi Kod Belopp (euro) 07. Ej tillämpligt ,00 SV 52 SV

250 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -54 af A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall) Insatsområde: 2 - Grön ekonomi Den planerade användningen av tekniskt stöd beskrivs under 2B. SV 53 SV

251 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -55 af A.1 Insatsområde Insatsområdets id-nummer 3 Insatsområdets rubrik Transporter Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling 2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall) Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål. 2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd Fond Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter eller stödberättigande offentliga utgifter) ERDF Totalt 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens 7a Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T SV 54 SV

252 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -56 af 132 Investeringsprioriteringens idnummer rubrik 7a 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 3:1 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Förbättra tillgängligheten till och genom ÖKS-regionen Denna investeringsprioritering gäller utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet TEN-T och har ett direkt gränsöverskridande perspektiv och europeiskt mervärde. Investeringsprioriteten har också betydelse för att ansluta transportkorridorer i Norge med TEN-T. Prioriteringen är relevant då ÖKS-regionen omfattar prioriterade projekt under det nuvarande TEN-T och då flera hamnar och transportkorridorer i regionen ingår i kärnnätverket i det nya TEN-T. Standarden och kapaciteten på väg- och järnvägsinfrastrukturen i korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn behöver förbättras för att reducera kostnader och spara tid för transport av personer och gods. Det finns således behov av att påskynda utbyggnaden och bidra till ett optimalt utnyttjande av väg och järnvägar under TEN-T projektet Nordiska triangeln i korridoren. Projekt inom denna prioritering bör fokusera på överenskomna TEN-T projekt, samt på knutpunkter och korridorer i kärnnätverket av det nya TEN-T. Projekten ska indirekt kunna bidra till konkreta resultat genom att stödja förberedelser och genomförande av planerade infrastrukturprojekt. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 3:1 - Förbättra tillgängligheten till och genom ÖKS-regionen ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 06 Transporttid för rälsbunden trafik mellan knutpunkterna i TEN-T i relation till transporttid för vägtrafik Andel restid med tåg i förhållande till restid med bil 1, ,30 Egen undersökning 2018, 2020, 2023 SV 55 SV

253 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -57 af A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Genom att stödja investeringar i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) ska tillgängligheten förbättras till och genom ÖKS-regionen. Exempel på aktiviteter: stödja genomförandet och optimera nyttjandet av prioriterade projekt och kärnnätverket i TEN-T utveckla planer/strategier för att undanröja tekniska och administrativa/organisatoriska flaskhalsar vid gränsöverskridande transportinfrastruktur och korridorer aktiviteter som syftar till utveckling av TEN-T bortom 2030 och som kan utgöra grund för framtida revideringar av det Transeuropeiska transportnätverket underlätta effektivt genomförande och nyttjande av de planerade gränsöverskridande infrastrukturinvesteringar, såsom TEN-T-projekten Nordiska Triangeln och ny fast förbindelse över Fehmarn Bält (exempelvis förstudier, effektstudier, utveckling av finansieringsmodeller) utveckla åtgärder för att stärka sjöfarten och sjömotorvägars roll i den maritima dimensionen i kärnnätverket av TEN-T (exempelvis förberedande projekt inför investeringar inom t.ex. Connecting Europe Facility) utforska möjligheter för nya, bättre och gränsöverskridande transportvägar för personer och varor inklusive alternativa vägar till befintliga transportkorridorer med trängselproblem Huvudsakliga målgrupper Nationella, regionala och lokala aktörer med ansvar för transportinfrastruktur, inklusive hamnar och godsterminaler, i TEN-T nätverket Näringsliv, arbetstagare och studerande Typ av stödmottagare SV 56 SV

254 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -58 af 132 Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Nationella, regionala och lokala aktörer som ansvarar för transport och infrastruktur Infrastrukturägare, förvaltare av hamnar Hamnmyndigheter och terminaloperatörer, operatörer inom logistik Transportföretag inklusive fraktbolag (forwarders) Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Icke-statliga organisationer och intressegrupper Universitet och utbildnings- och forskningsinstitutioner Särskilda geografiska områden: Denna investeringsprioritering riktas primärt mot områden med prioriterade projekt som ligger inom upptagningsområdet för kärnnätverket i TEN-T[1]. Detta gäller primärt transportkorridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, med förlängning till den kommande Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland. Det geografiska upptagningsområdet omfattar även hamnar och transportkorridoren genom Jylland, med anslutning till södra Norge. [1] Knutpunkter i kärnnätverket i TEN-T inom ÖKS är Oslo, Göteborg, Malmö, Trelleborg, Köpenhamn samt Århus. 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av SV 57 SV

255 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -59 af 132 Investeringsprioritering nedanstående områden: 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. SV 58 SV

256 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -60 af 132 Investeringsprioritering Deltagande aktörer och inriktning 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. Grön infrastruktur Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. SV 59 SV

257 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -61 af A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 3,00 Utgångsläge vid projektansökan och rapporterade resultat (Förvaltande myndighets uppföljningsystem) Årligen 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 7b Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 3:2 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter: Kollektivtrafik för persontransport (buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.) Investeringsprioriteringen syftar till att säkra bra kommunikationer mellan sekundära och tertiära nätverk och knutpunkter på ena sidan och projekt och åtkomstpunkter i kärnnätverket i TEN-T på den andra. Detta är av betydelse för befolkningen och näringslivet i de mer perifera delarna av regionen som har längre avstånd och färre kommunikationsalternativ till arbete, utbildning och knutpunkter för omlastning av gods och transport, än befolkningen i mer centrala delar av regionen. Projekt under denna prioritering kommer indirekt att bidra till specifika projekt genom att stödja förberedelse och genomförande av SV 60 SV

258 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -62 af 132 Det särskilda målets id-nummer 3:2 Det särskilda målets rubrik Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter: Kollektivtrafik för persontransport (buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.) planerade infrastrukturprojekt under TEN-T nätverket. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 3:2 - Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter: Kollektivtrafik för persontransport (buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.) ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 149 Transporttid för rälsbunden trafik till närmaste knutpunkt i TEN-T i relation till transporttid för vägtrafik Andel restid med tåg i förhållande till restid med bil 1, ,15 Egen bedömning 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder Genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T-infrastruktur ska transporttiden minskas med miljövänliga transportformer. Exempel på aktiviteter: utveckla strategier för effektiv anslutning av sekundära knutpunkter till kärnnätverket i TEN-T för att minska transporttiden och optimera logistiken SV 61 SV

259 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -63 af 132 Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder utveckla åtgärder för att avlasta knutpunktshamnar och underlätta mer hållbara transporter till och från inlandet stärka små- och medelstora hamnars konkurrenskraft genom att utforska marknadsnischer samt samarbetsmöjligheter och nyttjande av komplementaritet med större hamnar i form av feeder-lösningar och avlastningssystem utveckla åtgärder som säkrar god tillgänglighet till internationella flygplatser för regionala flyg- och landtransporter Huvudsakliga målgrupper Nationella, regionala och lokala aktörer med ansvar för transportinfrastruktur Hamnar och godsterminaler Näringsliv, arbetstagare och studerande utanför kärnnätverket Typ av stödmottagare Nationella, regionala och lokala aktörer som ansvarar för transport och infrastruktur Hamnmyndigheter och terminaloperatörer Transportföretag inklusive fraktbolag (forwarders) Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Icke-statliga organisationer och intressegrupper Universitet och utbildnings- och forskningsinstitutioner Särskilda geografiska områden Denna investeringsprioritering riktas dels mot områden som ligger utanför det omedelbara upptagningsområdet för kärnnätverket i TEN-T[1] och som har behov av att bli kopplat till detta nätverk, dels mot områden som är placerade närmare TEN-T nätverket och som kan dra tydlig fördel av en förbättrad uppkoppling på TEN-T nätverket. [1] Knutpunkter i kärnnätverket TEN-T inom ÖKS är Oslo, Göteborg, Malmö, Trelleborg, Köpenhamn samt Århus. SV 62 SV

260 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -64 af A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde SV 63 SV

261 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -65 af 132 Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. Grön infrastruktur Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. SV 64 SV

262 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -66 af 132 Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 4,00 Utgångsläge vid projektansökan och rapporterade resultat (Förvaltande myndighets uppföljningsystem) Årligen 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 7c Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik SV 65 SV

263 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -67 af A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 3:3 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Öka det miljövänliga transportarbetet i utvalda korridorer, inklusive i kärnnätverket TEN-T samt i och omkring tätorter Denna investeringsprioritering syftar till att förbättra förutsättningarna för hållbara transporter genom att minska energiförbrukningen och utsläppen av koldioxid, svaveloxider, kväveoxider, samt lokala luftföroreningar och buller. Investeringsprioriteringen kan även främja tillgänglighet. Prioriteringen har en tydlig koppling till det tematiska målet om att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Utvecklingen av smarta transportsystem och gröna drivmedel kan även involvera forskning och innovation kopplat till tematiskt mål 1. Prioriteringen kan gälla direkta gränsöverskridande transportlösningar med ökad användning av buss, tåg och sjötransport/fartyg. Den kan även innebära utbyte av erfarenheter gällande utveckling av gemensamma lösningar för mer hållbara transporter som tillsammans kan bidra till ett mer klimatvänligt transportsystem i regionen som helhet, utan att lösningen i sig är direkt gränsöverskridande (som exempelvis parallell utveckling av lösningar för kollektivtrafik och cykeltrafik). Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 3:3 - Öka det miljövänliga transportarbetet i utvalda korridorer, inklusive i kärnnätverket TEN-T samt i och omkring tätorter ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 07 Transportsektorns energiförbrukning i relation till BRP Toe (tonnes of oil equivalent) per miljon regional BNP 17, ,00 The Nordic Statbank, Eurostat, Danmarks statistik, SSB, SCB 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) SV 66 SV

264 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -68 af A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik För att utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem ska insatser stödjas som ökar det miljövänliga transportarbetet. Exempel på aktiviteter: Projekt som bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn utveckla gröna gränsöverskridande transportkorridorer, inklusive i kärnnätverket av TEN-T, med effektiv logistik samt strategier för styrning och genomförande utveckla åtgärder för att förbättra järnvägens tillförlitlighet och konkurrenskraft till stöd för genomförandet av EU:s järnvägspaket nr IV[1] undersöka och testa intelligenta transportsystem (ITS) som integrerar transportmedel och främjar multimodala resor utveckla lösningar, verktyg och metoder för att göra sjöfarten mer miljövänlig erfarenhetsutbyte kring åtgärder för mer miljövänliga flygresor och flygplatser utveckla metoder som främjar mer hållbar och användarvänlig stads- och regionaltrafik, inklusive utveckling av organisationsstrukturer, verksamhetsmodeller, finansiering och planering av åtgärder för att minska transportbehovet och optimera transportflöden integrerad markanvändning och transportplanering utveckling av mer miljöanpassad sjöburen passagerartrafik utveckling av skräddarsydda initiativ för tillgänglighet på landsbygden/regioner i glesbygden utveckla åtgärder för att öka gång- och cykeltrafik som kan bidra till gemensamma lösningar i ÖKS-regionen projekt för att stimulera överföring av gods från väg till sjötransport utveckla kombinationsresande, exempelvis genom att underlätta att kunna ta med cyklar på tåg eller buss Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer med ansvar för transport och infrastruktur Den exportinriktade industrin Befolkningen och näringslivet i och omkring tätorter Typ av stödmottagare SV 67 SV

265 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -69 af 132 Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Offentliga aktörer som ansvarar för transport och infrastruktur Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Icke-statliga organisationer och intressegrupper Universitet och utbildnings- och forskningsinstitutioner Särskilda geografiska områden Städer och deras naturliga närområden. [1] Med målsättningen att inrätta en inre järnvägsmarknad för att skapa effektivare och mer kundanpassade transporttjänster genomför EU ett antal åtgärder. I januari 2013 föreslog Europeiska Kommissionen ett fjärde järnvägspaket. 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer SV 68 SV

266 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -70 af 132 Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning SV 69 SV

267 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -71 af 132 Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. Grön infrastruktur Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. SV 70 SV

268 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -72 af A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 8,00 Utgångsläge vid projektansökan och rapporterade resultat (Förvaltande myndighets uppföjningsystem) Årligen 2.A.7 Resultatram Tabell 5: Resultatram för insatsområdet Insatsområde 3 - Transporter ID Typ av indikator Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) Uppgiftskäl la Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall 13 Aktivitet Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier 102 Finansiell Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter Antal 1 8,00 Projektrapp ortering EUR ,00 Certifierade utgifter (Förvaltande myndighet) SV 71 SV

269 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -73 af 132 Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen Indikator - Antal samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Störst söktryck förutses inom investeringsprioritet 3.3 som har den bredaste ansatsen inom insatsområdet, vilket medför att fler aktörer kan delta och breda partnerskap utformas. Mer än hälften av ansökningarna kommer att omfattas av vald aktivitetsindikator för investeringsprioritet 3.3. Få och stora transportprojekt gör att förväntat målvärde endast värderas till åtta samarbeten, nätverk, avtal, planer eller strategier under programperioden Under innevarande period finns åtta transport- och infrastrukturprojekt att jämföra med totalt uppskattat 15 under programperioden för hela transportmålet. Delmålet beräknas till 0 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel. Metod för framtagande av målvärden och delmål Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare. Målvärdet har generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring. Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att programmet godkänns ett år in i programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde. För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem, baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod (hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser med andra territoriella program med svensk förvalande myndighet. SV 72 SV

270 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -74 af 132 Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket Urvalet av aktivitetsramen baserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås, målgrupper och erfarenheter från föregående programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. Vald aktivitetsindikator förväntas omfatta en majoritet av de åtgärder som ska genomföras. Med relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till korrigerande åtgärder om det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas. 2.A.8 Insatskategorier Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel Tabellerna 6 9: Insatskategorier Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde Insatsområde 3 - Transporter Kod Belopp (euro) 024. Järnvägar (TEN-T stamnät) , Järnvägar (övergripande TEN-T) , TEN-T motorvägar och vägar stamnät (nybyggda) , TEN-T motorvägar och vägar övergripande nät (nybyggda) ,31 SV 73 SV

271 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -75 af 132 Insatsområde 3 - Transporter 035. Kombinerad transport (TEN-T) , Flygplatser (TEN-T) , Kusthamnar (TEN-T) , Infrastruktur för och främjande av åtgärder för ren stadstrafik (inklusive utrustning och rullande materiel) 044. Intelligenta transportsystem (inklusive införande av efterfrågestyrning, vägtullsystem samt itbaserade kontroll- och informationssystem) , ,31 Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering Insatsområde 3 - Transporter Kod Belopp (euro) 01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet ,00 Tabell 8: Dimension 3 Typ av område Insatsområde 3 - Transporter Kod Belopp (euro) 01. Storstadsområden (tätbefolkade, > invånare) ,68 SV 74 SV

272 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -76 af 132 Insatsområde 3 - Transporter Kod Belopp (euro) 02. Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare) , Landsbygdsområden (glesbefolkade) , Makroregionala samarbetsområden ,44 Tabell 9: Dimension 6 territoriella genomförandemekanismer Insatsområde 3 - Transporter Kod Belopp (euro) 07. Ej tillämpligt ,00 2.A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall) Insatsområde: 3 - Transporter Den planerade användningen av tekniskt stöd beskrivs under 2B. SV 75 SV

273 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -77 af A.1 Insatsområde Insatsområdets id-nummer 4 Insatsområdets rubrik Sysselsättning Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling 2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall) Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål. 2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd Fond Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter eller stödberättigande offentliga utgifter) ERDF Totalt 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens 8a Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande SV 76 SV

274 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -78 af 132 Investeringsprioriteringens idnummer rubrik 8a 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 4:1 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Främja ökad sysselsättning i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag Insatserna inom denna investeringsprioritering syftar till att främja sysselsättning och gränsregionalt samarbete i egenföretag, mikroföretag och nya företag, stärka gränsregionala rådgivningsinsatser och stimulera entreprenörskap och nyföretagande. Entreprenörer är viktiga för dynamiken i näringslivet och är genom introduktion av nya idéer och produkter källor till innovation och tillväxt. Det är därför viktigt att skapa bättre ramar för etablering av nya företag, och förutsättningar för att de nya företagen ska överleva, utvecklas och växa. De flesta arbetstillfällena finns visserligen inom mycket stora företag, men det är till största delen de nystartade och unga företagen som skapar nya arbetstillfällen. Insatser inom denna prioritet ska därför underlätta nyföretagande och främja entreprenörsandan i såväl utbildningssystemet som i näringslivet. Inom programmet fokuseras insatserna inom det specifika målet på åtgärder som främjar ökad sysselsättning snarare än produktivitet i de växande företagen. Trots att könsuppdelningen på arbetsmarknaden minskar finns fortfarande stora skillnader mellan antal kvinnor och män inom vissa sektorer. Insatser inom programmet bör främja en mer effektiv och jämställd arbetsmarknad präglad av mångfald, i syfte att öka regionens tillväxt. Det kan exempelvis ske genom medvetna anpassningar i företagsrådgivning etc. Expertkompetens inom nya branscher bör öka, så att rådgivning kan göras så målinriktad och relevant som möjligt. Genom att arbeta gränsöverskridande med kompetenser i innovationssystemet skapas kritisk massa och ett bredare internationellt perspektiv. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 4:1 - Främja ökad sysselsättning i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag SV 77 SV

275 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -79 af 132 ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 08 Antal sysselsatta i företag med 1-9 anställda Antal sysselsatta , ,00 Nationell offentlig statistik 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande För att ytterst främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet samt för att utveckla företagsinkubatorer och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande ska insatser stödjas som ökar antalet sysselsatta i nystartade och växande företag. Exempel på aktiviteter: skapande eller vidareutveckling av gränsöverskridande inkubatorsamarbete upprättande eller vidareutveckling av entreprenörskapsutbildningar och, studentdrivna innovations- och entreprenörskapsprojekt kopplade till utbildningsinstitutioner företagsrådgivning på en gränsregional marknad för att säkerställa internationell inriktning och vision metodutveckling, stöd och rådgivning till egenföretag, mikroföretag och nystartade företag skapande av gränsöverskridande företagsnätverk och branschråd utveckling av nya metoder och möjligheter för affärssamarbete och export insatser som främjar akademikers möjligheter i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivsorganisationer Små- och medelstora företag, entreprenörer, nystartade företag Företagsstödjande organisationer, företagsrådgivare SV 78 SV

276 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -80 af 132 Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande Föreningar, utbildningsinstitutioner, studerande, etc. Det regionala innovationssystemet Inkubatorer Typ av stödmottagare Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Inkubatorer Utbildningsinstanser Företagsrådgivningscenter Icke-vinstdrivande organisationer Sociala innovatörer 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem SV 79 SV

277 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -81 af 132 Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i SV 80 SV

278 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -82 af 132 Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO01 Produktiv investering: Antal företag som får stöd Företag 100,00 Projektrapportering, Förvaltande myndighets uppföljningssystem Årligen SV 81 SV

279 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -83 af 132 Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO05 Produktiv investering: Antal nya företag som får stöd Företag 100,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen CO08 Produktiv investering: Sysselsättningsökning i företag som får stöd heltidsekvivalenter 25,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 15,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 14 Antal deltagande företag Antal 250,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 8e Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 4:2 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Öka antalet gränsarbetspendlare För att skapa en gränsöverskridande arbetsmarknad i programgeografin behöver möjligheterna att hitta arbetstillfällen på andra sidan gränsen synliggöras. Samtidigt kan en bättre matchning mellan behov av arbetskraft och lediga tjänster över landgränserna leda till att synergieffekter skapas mellan ÖKS-regionens olika delområden. För att uppnå målet om ökad förvärvsfrekvens och sysselsättning är det också viktigt att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis handla om att öka informationsinsatserna samt att undanröja såväl mentala som strukturella hinder. Myndigheter på nationell, regional SV 82 SV

280 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -84 af 132 Det särskilda målets id-nummer 4:2 Det särskilda målets rubrik Öka antalet gränsarbetspendlare och lokal nivå bör därför samarbeta för att minska gränshinder inom gällande lagar och regler. Även inom utbildningsområdet bör ökat samarbete och harmonisering över gränserna eftersträvas, inte minst när det gäller meritvärdering. Det skulle kunna leda till fler gemensamma utbildningar över gränserna, ett ökat antal som studerar i andra delar av ÖKS-regionen, samt gemensam tillgång till praktikplatser. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 4:2 - Öka antalet gränsarbetspendlare ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 09 Antal gränsarbetspendlare inom Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Antal personer , ,00 StatNord 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) För att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning liksom arbetskraftens rörlighet ska insatser stödjas för att öka antalet gränsarbetspendlare. Exempel på aktiviteter: SV 83 SV

281 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -85 af 132 Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) ökad rörlighet inom utbildningssystemen inklusive samarbete kring gränsöverskridande praktikmöjligheter i regionen, med särskilt fokus på ungdomar utnyttja gränsöverskridande regionala synergier på arbetsmarknaden, inklusive matchning av utbud och efterfrågan samt mellan utbildning och arbetsmarknad utveckla gränsregionala arbetsmarknadsanalyser och statistiksamarbeten harmonisering av utbildning och certifiering för arbetstagare över gränserna förbättra information och rådgivning för gränspendlare och näringslivet minska gränshinder, exempelvis inom socialförsäkringsområdet, utbildnings- och arbetsmarknadsområdet sektorsövergripande samarbeten mellan samhällets alla aktörer för att på ett nytänkande sätt möta utmaningarna på arbetsmarknaden minskning av formella och informella gränshinder Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Arbetspendlare (nuvarande och potentiella) Studerande Utbildningsinstanser Arbetsgivare Icke-vinstdrivande organisationer Intresseorganisationer Informationscenter för gränspendlare Typ av stödmottagare Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Utbildningsinstanser Arbetsförmedlingar SV 84 SV

282 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -86 af 132 Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) Informationstjänster och gränspendlarservice Föreningar Fackförbund 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. SV 85 SV

283 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -87 af 132 Investeringsprioritering Horisontella kriterier 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) SV 86 SV

284 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -88 af 132 Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO43 Arbetsmarknad och utbildning: Antal deltagare i gränsöverskridande rörlighetsinitiativ Personer 2 000,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 4,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen SV 87 SV

285 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -89 af A.7 Resultatram Tabell 5: Resultatram för insatsområdet Insatsområde 4 - Sysselsättning ID Typ av indikator Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) Uppgiftskäl la Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall 13 Aktivitet Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier 102 Finansiell Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter Antal 1 15,00 Projektrapp ortering (Förvaltande myndighets uppföljnings system) EUR ,00 Certifierade utgifter (Förvaltande myndighet) Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen Programspecifik indikator - Antal samarbeten, planer och nätverk Inriktningen på investeringsprioritering 4.1 passar förutsättningarna i programmets båda geografiska delområden, jämfört med investeringsprioritering 4.2 som är mest lämpad för delområde Öresund. Största delen av ansökningarna förväntas därför vara riktade mot investeringsprioritering 4.1. Insatsområdets karaktär är sådan att ett relativt stort antal projekte förväntas kunna använda indikatorn «Antal samarbeten, planer och nätverk», som därför förväntas omfatta mer än hälften av de medel som är allokerade till insatsområdet. Branschorganisationer, inkubatorer och övriga aktörer med uppdrag att främja företagande kommer bli de som i huvudsak deltar och de som i sin tur involverar de små företagen. De samarbeten som registreras under denna indikator bör vara formaliserade avtal mellan aktörer med rätt mandat och kompentens, med relevant innehåll, så som gemensamma strategier, handlingsplaner och initiativ som kan medverka till att det specifika målet uppnås. SV 88 SV

286 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -90 af 132 Målvärdet har mot bakgrund av dessa förutsättningar samt erfarenheter från föregående programperiod beräknats till 15 och delmålet till 1 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel. Metod för framtagande av målvärden och delmål Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare. Målvärdet har generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring. Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att det programmet godkänns ett år in i programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde. För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem, baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod (hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser andra territoriella program med svensk förvalande myndighet. Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket En aktivitetsindikator har valts ut till resultatramverket. Urvalet av baserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås, målgrupper och erfarenheter från föregående programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. Den utvalda aktivitetsindikatorn förväntas omfatta en majoritet av de åtgärder som ska genomföras. Med relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till korrigerande åtgärder om det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas. SV 89 SV

287 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -91 af A.8 Insatskategorier Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel Tabellerna 6 9: Insatskategorier Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde Insatsområde 4 - Sysselsättning Kod Belopp (euro) 102. Tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inbegripet långtidsarbetslösa och personer långt från arbetsmarknaden, även genom lokala sysselsättningsinitiativ och stöd till arbetskraftens rörlighet 103. Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar, särskilt de som inte arbetar eller studerar, inklusive ungdomar som löper risk för social utestängning och ungdomar från marginaliserade grupper, vilket inbegriper genomförandet av ungdomsgarantin 104. Egenföretagande, entreprenörskap och nyföretagande, inklusive innovativa mikroföretag och små och medelstora företag , , , Anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer , Modernisering av institutionerna på arbetsmarknaden, såsom offentliga och privata arbetsförmedlingstjänster, och förbättring av matchning till arbetsmarknadens behov, inklusive genom åtgärder för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna samt genom rörlighetssystem och bättre ,01 SV 90 SV

288 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -92 af 132 Insatsområde 4 - Sysselsättning samarbete mellan institutioner och berörda parter 116. Öka kvaliteten och effektiviteten inom och tillgången till universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten, framför allt för missgynnade grupper 117. Stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, icke-formella och informella sammanhang, öka arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens och främja flexibla utbildningsvägar inklusive genom yrkesvägledning och validering av förvärvad kompetens , ,01 Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering Insatsområde 4 - Sysselsättning Kod Belopp (euro) 01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet ,00 Tabell 8: Dimension 3 Typ av område Insatsområde 4 - Sysselsättning Kod Belopp (euro) 01. Storstadsområden (tätbefolkade, > invånare) , Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare) , Landsbygdsområden (glesbefolkade) ,65 SV 91 SV

289 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -93 af 132 Insatsområde 4 - Sysselsättning Kod Belopp (euro) 04. Makroregionala samarbetsområden ,20 Tabell 9: Dimension 6 territoriella genomförandemekanismer Insatsområde 4 - Sysselsättning Kod Belopp (euro) 07. Ej tillämpligt ,00 2.A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall) Insatsområde: 4 - Sysselsättning Inte relevant. Den planerade användingen av tekniskt stöd beskrivs under 2B. SV 92 SV

290 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -94 af B BESKRIVNING AV INSATSOMRÅDEN FÖR TEKNISKT STÖD 2.B.1 Insatsområde ID 5 Rubrik Tekniskt stöd 2.B.2 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd Fond Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter eller stödberättigande offentliga utgifter) Eruf Totalt 2.B.3 Särskilda mål och förväntade resultat ID Särskilt mål Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd 5:1 Genomförande av programmets aktiviteter inom ramarna för förordningar och nationella bestämmelser. Ej relevant då Tekniskt stöd ej överstiger 15 miljoner EURO 2.B.4 Resultatindikatorer Tabell 10: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) SV 93 SV

291 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -95 af 132 Insatsområde 5:1 - Genomförande av programmets aktiviteter inom ramarna för förordningar och nationella bestämmelser. ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens SV 94 SV

292 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -96 af B.5 En beskrivning av åtgärder som ska få stöd och hur de förväntas bidra till de särskilda målen (per insatsområde) 2.B.5.1 En beskrivning av åtgärder som ska få stöd och hur de förväntas bidra till de särskilda målen Insatsområde 5 - Tekniskt stöd Tekniskt stöd finansieras av ERUF med EUR och av Norska Interregmedel med EUR. Tekniskt stöd ska finansiera: Förvaltande myndighet inklusive gemensamt sekretariat Attesterande myndighet Revisionsmyndigheten Styr- och Övervakningskommittéer Utvärderingar Information Sveriges, Danmarks och Norges regeringar har genom överenskommelse utsett Tillväxtverket till Förvaltande och Attesterande myndighet. Målet för tekniskt stöd är att ge förutsättningar för ett effektivt programgenomförande inom programmets administration, informationsverksamhet och utvärdering. Det tekniska stödet ska finansiera genomförandeorganisationen, administration, informations- och kommunikationsinsatser, datasystem, kontroller, övervakning, uppföljningar och utvärderingar samt förvaltning av programmet. För att programmet ska genomföras på ett effektivt sätt, så att såväl stödmottagare, finansiärer som administrationen upplever en tillfredställande och ekonomiskt välskött förvaltning förutsätts att administration, information och ekonomihantering ges tillräckliga ekonomiska och personella resurser. SV 95 SV

293 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -97 af B.5.2 Aktivitetsindikatorer som förväntas bidra till resultaten (per insatsområde) Tabell 11: Aktivitetsindikatorer Insatsområde 5 - Tekniskt stöd ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla 15 Programmets medel ska ha fördelats till projekt enligt programmets intentionerdomain.emptystring % 100,00 Förvaltande myndighets uppföljningssystem 16 Utbetalda medel av programmets totala EU-budgetdomain.emptyString % 95,00 Förvaltande myndighets uppföljningsystem 400 antal anställda som delfinansieras av TA-medeldomain.emptyString antal heltidsekvivalenter Förvaltande myndighets uppföljningssystem SV 96 SV

294 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -98 af B.6 Insatskategorier Motsvarande insatskategorier, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär fördelning av unionens medel Tabellerna 12 14: Insatskategorier Tabell 12: Dimension 1 Interventionsområde Insatsområde 5 - Tekniskt stöd Kod Belopp (euro) 121. Förberedelse, genomförande, övervakning och kontroll , Utvärdering och undersökningar , Information och kommunikation ,22 Tabell 13: Dimension 2 Typ av finansiering Insatsområde 5 - Tekniskt stöd Kod Belopp (euro) 01.Bidrag utan återbetalningsskyldighet ,00 SV 97 SV

295 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -99 af 132 Tabell 14: Dimension 3 Typ av område Insatsområde 5 - Tekniskt stöd Kod Belopp (euro) 07.Ej tillämpligt ,00 SV 98 SV

296 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -100 af FINANSIERINGSPLAN 3.1 Medel från Eruf (i euro) Tabell 15 Fond Totalt Eruf , , , , , , , ,00 Totalt , , , , , , , ,00 SV 99 SV

297 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -101 af A Summa medel från Eruf och nationell medfinansiering (i euro) Tabell 16: Finansieringsplan Insatso mråde Fond Beräkningsund erlag för unionens stöd (Summa stödberättigan de kostnader eller offentliga stödberättigan de kostnader) Unionens stöd (a) Nationell medfinansiering (b) = (c) + (d) Preliminär uppdelning av nationell medfinansiering Nationell offentlig finansiering (c) Nationell privat finansiering (d) Summa finansiering (e) = (a) + (b) Medfinansieringsgra d (f) = (a) / (e) (2) Bidrag från tredjeländer För kännedom Bidrag från EIB 1 Eruf Totalt , , , , ,00 50, % ,00 0,00 2 Eruf Totalt , , , , ,00 50, % ,00 0,00 3 Eruf Totalt , , , , ,00 50, % ,00 0,00 4 Eruf Totalt , , , , ,00 50, % ,00 0,00 5 Eruf Totalt , , ,00 0, ,00 50, % ,00 0,00 Totalt Eruf , , , , ,00 50, % Totalsumma , , , , ,00 50, % (1) Ska endast fyllas i om de insatsområdena uttrycks i totala kostnader. (2) Detta tal kan rundas av till närmaste heltal i tabellen. Den exakta satsen som används för att ersätta betalningar är kvoten (f). SV 100 SV

298 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -102 af B Uppdelning per insatsområde och tematiskt mål Tabell 17 Insatsom råde Tematiskt mål Unionens stöd Nationell medfinansiering Summa finansiering 1 Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation , , ,00 2 Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer , , ,00 3 Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur , , ,00 4 Främja hållbar sysselsättning av god kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet , , ,00 Totalt , , ,00 Tabell 18: Preliminärt stödbelopp som ska användas för mål om klimatförändringar Insatsområde Preliminärt stödbelopp som ska användas för mål om klimatförändringar (i euro) Andel av det samlade anslaget till programmet (i %) 1 0,00 0,00% ,00 25,38% ,43 4,51% 4 0,00 0,00% 5 0,00 0,00% Totalt ,43 29,89% SV 101 SV

299 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -103 af INTEGRERAT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID TERRITORIELL UTVECKLING Beskrivning av det integrerade tillvägagångssättet vid territoriell utveckling, med beaktande av samarbetsprogrammets innehåll och mål, även när det gäller regioner och områden som avses i artikel i EUF-fördraget, med hänsyn till de deltagande medlemsstaternas partnerskapsöverenskommelser, som visar hur programmet bidrar till att uppfylla dess mål och förväntade resultat Öresund-Kattegat-Skagerrak-programmet (ÖKS) omfattar två delområden, Öresund respektive Kattegat-Skagerrak (KASK) samt det övergripande Öresund-Kattegat- Skagerrak-området. Programområdet har fler än 9 miljoner invånare i tre länder. Här finns två huvudstäder, fler än 30 universitet och områdets delar förenas av hav. ÖKS-området är en attraktiv region som kännetecknas av god ekonomi, hög utbildningsnivå och god tillgänglighet till natur och havsområden. Här finns en stor dynamik mellan storstadsområden och landsbygdsområden, mellan olika ekonomiska, konjunkturmässiga och demografiska utmaningar. De två delområdena har dock delvis olika förutsättningar. För att utnyttja den fulla potentialen i programområdet och samtidigt se till varje delområdes specifika förutsättningar är det viktigt att ta tillvara den lokala och regionala kompetensen. Regionen städer spelar en avgörande roll för tillväxten. Hållbar stadsutveckling har i Öresund-Kattegat-Skagerrak-programmet bäring på samtliga fyra tematiska mål. Inom grön ekonomi finns möjlighet till satsningar på stadsmiljön gällande energieffektivitet, smart energihantering och användning av förnybar energi. I målet om hållbara transporter finns möjligheter att främja hållbar stadstrafik och programmet stimulerar till innovationsutveckling samt gränsöverskridande sysselsättning. Inriktningen på programmet överensstämmer med intentionerna i deltagande länders partnerskapsöverenskommelse och kompletterar dessa genom att identifierade insatser i programmet inte enbart gäller för ett land utan avser gränsöverskridande samarbete mellan regioner i tre länder. Programmet avser inte att tillämpa verktygen ITI, CLLD eller hållbar stadsutveckling. 4.1 Lokalt ledd utveckling (i tillämpliga fall) Tillvägagångssättet vid användning av instrument för lokalt ledd utveckling samt principerna för att fastställa i vilka områden de kommer att genomföras Detta är inte aktuellt för ÖKS-programmet SV 102 SV

300 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -104 af Integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling (i tillämpliga fall) Principer för att fastställa i vilka stadsområden som integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling ska genomföras och det preliminära Eruf-stödet till dessa åtgärder. Ej tillämpligt. Tabell 19: Integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling preliminära belopp för Eruf-stöd Preliminära belopp för Eruf-stöd (i euro) 0, Integrerade territoriella investeringar (ITI) (i tillämpliga fall) Tillvägagångssättet vid användning av integrerade territoriella investeringar (enligt definitionen i artikel 36 i förordning 1303/2013) i andra fall än dem som avses i punkt 4.2, samt ett preliminärt anslag från varje insatsområde Detta är inte aktuellt för ÖKS-programmet Tabell 20: Preliminära anslag till integrerad territoriell investering andra än dem som avses i punkt 4.2 (aggregerat belopp) Insatsområde Preliminärt anslag (unionens stöd) (i euro) Totalt 0, Hur de inom programmet planerade insatserna bidrar till makroregionala strategier och havsområdesstrategier, enligt de behov för programområdet som fastställts av berörda medlemsstater, och med hänsyn till de strategiskt viktiga projekt som anges i strategierna (i tillämpliga fall) (När medlemsstaterna och regionerna deltar i makroregionala strategier och havsområdesstrategier) Östersjöstrategin SV 103 SV

301 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -105 af 132 ÖKS-programmet ingår i geografin för Östersjöstrategin, som ska bidra till en förbättrad miljö, stark och hållbar tillväxt, minskade ekonomiska klyftor och minskad gränsöverskridande brottslighet. Östersjöstrategins tre mål är att: (1) Rädda havsmiljön; (2) Koppla samman regionen, samt; (3) Öka välståndet. Många av de utmaningar som EU står inför är gränsöverskridande i sin natur, för lokal, regional såväl som nationell nivå. Även i Europa 2020-strategin betonas vikten av ett närmare samarbete mellan unionens medlemmar. EU:s strategi för Östersjöregionen ger en viktig vägledning för valet av insatser och bidrar till att programmet kan användas på ett mer målmedvetet och fokuserat sätt för att möta gemensamma utmaningar i makroregionen. Som Östersjöstrategiprojekt räknas antingen Flaggskeppsprojekt som anges i handlingsplanen eller projekt med tydlig makroregional påverkan, som bidrar till att nå strategins mål och indikatorer och till att genomföra en eller flera åtgärder i handlingsplanen. ÖKS-programmet har en klar koppling till Östersjöstrategin och kan bidra till dess genomförande inom de tematiska mål och investeringsprioriteringar som har valts för programmet. Östersjöstrategin har beaktats vid fastställandet av målen och kontakt har tagits med relevanta Priority Area Co-ordinators. Strategin har en direkt koppling till tematiskt mål 1, Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation; tematiskt mål 3, Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur; samt tematiskt mål 4, Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Även tematiskt mål 2, Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer bidrar indirekt till Östersjöstrategin genom att verka för en bättre havsmiljö genom ökad användning av förnybar energi, vilket minskar utsläpp och föroreningar. Kopplingen mellan de tematiska målen för ÖKS-programmet och prioriteringsområdena i Östersjöstrategin samt förslag på åtgärder som kan stödjas är följande: Tematiskt mål 1, Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation: Prioriteringsområde 7 Utnyttja den fulla potentialen av forskning och innovation inom regionen Tematiskt mål 2, Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer: Prioriteringsområde 8.2 Utveckla djupare samarbete för grön teknologi för att skapa nya affärsmöjligheter Prioriteringsområde 8.4 Utveckla Östersjöregionen till en eko-effektiv region Prioriteringsområde 10 Att öka tillgången till energimarknaderna och göra dessa mer effektiva och säkra Tematiskt mål 3, Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur: Prioriteringsområde 4 Att bli en föregångsregion när det gäller rena sjötransporter Prioriteringsområde 11 Förbättra interna och externa transportförbindelser SV 104 SV

302 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -106 af 132 Tematiskt mål 4, Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet: Prioriteringsområde 8.1 Främja unga entreprenörer Prioriteringsområde 8.7 Implementera Baltic Sea Labour Network-projektet Prioriteringsområde 8.8 Samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlarna Programsekretariatet kommer under programperioden att utveckla samarbetet med de myndigheter som är ansvariga för relevanta delar av Östersjöstrategin. Exempelvis kan gemensamma workshopar, informationsmöten och konferenser genomföras. Programmets Övervakningskommitté kommer löpande att informeras om projektens koppling till Östersjöstrategin och genomförda aktiviteter. SV 105 SV

303 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -107 af GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER FÖR SAMARBETSPROGRAMMET 5.1 Relevanta myndigheter och organ Tabell 21: Programmyndigheter Myndighet/organ Namn på myndighet eller organ samt avdelning eller enhet Chef för myndighet eller organ (befattning) Förvaltningsmyndighet Tillväxtverket - kontor Malmö Generaldirektör Attesterande myndighet Tillväxtverket - kontor Stockholm Generaldirektör Revisionsmyndighet Ekonomistyrningsverket Avdelningschef EUrevisionen Det organ som kommissionen ska göra utbetalningarna till: Förvaltningsmyndighet Attesterande myndighet Tabell 22: Organ med ansvar för att genomföra kontroller och revisioner Myndighet/organ Organ som utsetts att genomföra kontroller Organ som utsetts att genomföra kontroller Organ som utsetts att genomföra kontroller Namn på myndighet eller organ samt avdelning eller enhet Oberoende godkänd revisor genom upphandling (DK) Tillväxtverket (SE) Östfold fylkeskommune (NO) Chef för myndighet eller organ (befattning) Direktör Generaldirektör Fylkesrådmann Organ som utsetts att genomföra revision Ekonomistyrningsverket (SE) Avdelningschef EUrevisionen 5.2 Förfarande för att inrätta det gemensamma sekretariatet Förvaltande myndighet och Övervakningskommittén ska understödjas av ett gemensamt sekretariat. Förvaltande myndighet ska, efter samråd med medlemsstaterna Sverige och Danmark samt Norge, inrätta det gemensamma sekretariatet. Det gemensamma sekretariatet ska enligt artikel 23.2 förordning (EU) nr1299/2013 bistå den förvaltande myndigheten och Övervakningskommittén när de utför sina respektive uppgifter. Sekretariatet arbetar för hela programområdet. Sekretariatet ska tillhandahålla information till potentiella stödmottagare om samarbetsprogrammets möjligheter och bistå stödmottagare vid genomförandet av insatserna. SV 106 SV

304 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -108 af 132 Inför inrättande av det gemensamma sekretariatet har samråd förts med samtliga regioner i programområdet samt med regeringsrepresentanter från Näringsdepartementet, Erhvervsstyrelsen och Kommunal- og moderniseringsdepartementet. I arbetet har hänsyn tagits till erfarenheter från genomförandet av programperioden samt externa utvärderingar av genomförandet. Sekretariatet kommer att vara en del av förvaltande myndighet. Sekretariatet kommer fortsatt att ha två kontor, ett i den danska delen av delområde Öresund (Köpenhamn) och ett i den svenska delen av Kattegat-Skagerrakområdet (Göteborg). Kontoret i Köpenhamn har, liksom under programperioden , lokaler i anslutning till Öresundskomiteen för att säkra god tillgänglighet och möjlighet att säkra synergi mellan programmet och Öresundskomiteens arbete att främja det gränsregionala utvecklingsarbetet i delområdet. Tillväxtverket sluter en överenskommelse med Öresundskomiteen som reglerar detta. Kontoret i delområde Kattegat-Skagerrak flyttas till Tillväxtverkets kontor i Göteborg för att säkra god tillgänglighet avseende internationella och nationella kommunikationer samt för att ha möjlighet till synergier mellan programmet och andra EU-program som är lokaliserade till området. 5.3 Kortfattad beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemen Öresund-Kattegatt-Skagerrak kommer att genomföras i enlighet med de principer för förvaltning och kontroll som framgår av gemenskapens förordningar. Följande organ skall tillsättas för att genomföra programmet: Förvaltande myndighet Övervakningskommitté Styrkommittéer Gemensamt sekretariat Norsk förvaltande organisation Attesterande myndighet Revisionsmyndighet Förvaltande myndighet I enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) nr 1299/2013 har medlemsstaterna Sverige och Danmark i samråd med Norge kommit överens om att utse Tillväxtverket till förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet är lokaliserad till Tillväxtverkets kontor i Malmö. Ett avtal kommer att slutas mellan Sverige och Danmark genom Tillväxtverket och Erhvervsstyrelsen/deltagande danska regioner. Förvaltande myndighet ska ansvara för att det operativa programmet genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Uppgifterna för förvaltande myndighet följer av artikel 125 och 126 i förordning 1303/2013 respektive artikel 23 i förordning 1299/2013 med undantag för kontroller enligt artikel a (se nedan om nationella kontroller). Tillväxtverket ansvarade för samma uppgifter under föregående programperiod. Förvaltande myndighet ska även utföra attesterande myndighets uppgift. När det gäller det operativa programmets förvaltning ska förvaltande myndighet vara ett stöd åt övervakningskommittén, utarbeta årsrapporter, säkerställa att förmedlande organ SV 107 SV

305 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -109 af 132 och stödmottagare får tillgång till de uppgifter som de behöver för att utföra sina uppgifter och genomföra verksamheter, samt att upprätta ett elektroniskt system för administration och uppföljning av programmet. När det gäller urvalet av verksamheter ska förvaltande myndighet bl.a. utarbeta och tillämpa lämpliga urvalsförfaranden, säkerställa att de utvalda verksamheterna omfattas av det operativa programmet, förse stödmottagaren med ett dokument som fastställer stödvillkoren för insatsen, försäkra sig om att stödmottagaren har genomförandekapacitet för att uppfylla stödvillkoren, försäkra sig om att verksamheten följer tillämpliga förordningar, se till att sökanden inte är föremål för återkrav samt bestämma vilka insatskategorier som utgifterna för en verksamhet ska avsättas till. Om ett finansiellt stöd beviljas till ett stort företag ska förvaltande myndighet förvissa sig om att bidraget inte resulterar i en betydande förlust av arbetstillfällen på befintliga arbetsplatser inom Unionen. När det gäller det operativa programmets ekonomiska förvaltning och kontroll ska förvaltande myndighet förvissa sig om att utgifterna från varje stödmottagare som deltar i en insats har kontrollerats av en utsedd kontrollant. Förvaltande myndighet ska dessutom se till att stödmottagarna antingen har ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod samt införa effektiva och proportionella bestämmelser om bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker. Vidare ska förvaltande myndighet införa rutiner för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja samt utarbeta förvaltningsförklaringen om förvaltnings- och kontrollsystemets funktionssätt. Den förvaltande myndigheten ska även förbereda och ansöka om utbetalning från EUkommissionen. Tillväxtverket har för detta ändamål valutakonto i svensk bank. EUkommissionen ska överföra ERUF-finansieringen direkt till detta konto. Kontot kan generera ränta, övervakningskommittén beslutar om användning av ränta. För att säkerställa hanteringen av ERUF-finansieringen ska valutakontot kopplas till Agresso (eller liknande ekonomiadministrativt system). Förvaltande myndighet kommer utföra samtliga uppgifter i enlighet med artikel 125 i förordning 1303/2013 och övriga krav som följer av EU-regelverket. Förvaltande myndigheter är enligt nationella regelverk för intern styrning och kontroll ålagda att utföra riskanalyser som omfattar samtliga risker för att myndigheten inte ska uppfylla kraven på ett korrekt genomförande av sin verksamhet, inklusive att vara förvaltande myndighet för Öresund-Kattegat-Skagerrak. Risken för bedrägerier ingår i dessa riskanalyser och regelverken gör ingen åtskillnad om verksamheten avser förvaltning av nationella medel eller EU-medel. I allmänna råd till 3 i förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603) omnämns särskilt att myndigheter ska upprätta rutiner och handlingsplaner för att upptäcka och begränsa händelser vad gäller otillbörlig påverkan och brottslighet. Tillväxtverket ingår också i rådet för skydd av EU:s finansiella intressen, SEFI-rådet, som ansvarar för att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier och andra missbruk av EU-relaterade medel. Övervakningskommitté SV 108 SV

306 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -110 af 132 Enligt artikel i förordning (EU) nr 1303/2013 kommer Sverige, Danmark och Norge att inom tre månader från det datum då beslutet om antagandet av samarbetsprogrammet har meddelats till medlemsstaterna inrätta en gemensam Övervakningskommitté i samförstånd med den förvaltande myndigheten. Övervakningskommittén ska övervaka och granska genomförandet av programmet. Sammansättningen av Övervakningskommitténs ledamöter ska vara sådan som det anges i artikel 48.1 i förordning (EU) nr 1303/2013. Varje land utser högst 8 ledamöter/organisationer samt deras ersättare. Övervakningskommitténs ordförande ska vara en företrädare för någon av medlemsstaterna. EU-kommissionen kan på eget initiativ eller på begäran av övervakningskommittén delta som rådgivare i övervakningskommitténs arbete. Övervakningskommittén fastställer på sitt första möte sin egen arbetsordning. Övervakningskommitténs uppgifter definieras i dess arbetsordning och baserar sig på artiklarna 49 och 110 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artiklarna 12 och 18 i förordning (EU) nr 1299/2013. Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska genomförandet av programmet och framstegen när det gäller att uppnå dess mål. Vid granskningen ska den ta hänsyn till ekonomiska uppgifter och allmänna och programspecifika indikatorer, inklusive förändringar i resultatindikatorerna och framsteg i riktning mot kvantifierade målvärden och de delmål som anges i resultatramarna. Övervakningskommittén ska undersöka alla frågor som påverkar programmets resultat. Övervakningskommittén ska rådfrågas och avge ett yttrande om alla ändringar av programmet som föreslås av förvaltande myndigheten. Övervakningskommittén får utfärda rekommendationer till förvaltande myndigheten om genomförandet och utvärderingen av programmet. Den ska övervaka åtgärder som vidtas till följd av rekommendationerna. Övervakningskommittén ska vidare granska och godkänna följande: metoden och kriterierna för att välja ut insatser, årsrapporter och slutrapporter om genomförandet, utvärderingsplanen och eventuella ändringar av planen, kommunikationsstrategin samt ändringar av strategin och förslag till ändringar av det operativa programmet från förvaltande myndigheten. Styrkommittéer Liksom för programperioden ska det inrättas en styrkommitté för delområde Kattegat-Skagerrak och en styrkommitté för delområde Öresund. Styrkommittéerna ska göra urval av projekt inom sina respektive delområden. Styrkommittéerna agerar under övervakningskommitténs ansvar. Vid ansökningar som omfattar mer än ett delområde svarar övervakningskommittén för att behandla samt förorda urval om stöd. I sitt arbete kan styrkommittéerna också ta initiativ och initiera aktiviteter kopplade till programmets genomförande. Varje land utser 6 ledamöter/organisationer och deras ersättare till styrkommittén för delområde Kattegat-Skagerrak samt 8 ledamöter och deras personliga ersättare till styrkommittén för delområde Öresund. SV 109 SV

307 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -111 af 132 Övervakningskommittén fastställer på sitt första möte styrkommittéernas arbetsordning. Roll-, och uppgiftsfördelning mellan övervakningskommittén och styrkommittéer kommer att tydliggöras i arbetsordningen. Gemensamt sekretariat Förvaltande myndighet ska i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) 1299/2013, efter samråd med medlemsstaterna Danmark och Sverige samt Norge inrätta ett gemensamt sekretariat. Det gemensamma sekretariatet ska bistå förvaltande myndigheten och övervakningskommittén när de utför sina respektive funktioner. Det gemensamma sekretariatet ska också tillhandahålla information till potentiella stödmottagare om samarbetsprogrammens möjligheter och bistå stödmottagare vid genomförandet av insatserna. Det gemensamma sekretariatet ska bistå förvaltande myndighet, norsk förvaltande organisation, övervakningskommittén och styrkommittéerna med följande uppgifter: svara för information och rådgivning till stödmottagare och potentiella stödmottagare ta fram informationsmaterial uppdatera programmets hemsida ha dialog om projektidéer och med presumtiva projektaktörer ta emot och registrera projektansökningar i ärendehanteringssystemet bereda projektansökningar enligt fastställda rutiner utarbeta underlag och förslag till beslut inför övervakningskommitténs respektive styrkommittéernas möten vara föredragande vid styrkommitténs och övervakningskommitténs möten ha löpande kontakt och dialog med projekten genomföra utbildningar för stödmottagarna bereda ansökan om utbetalning enligt fastställda rutiner löpande uppföljning av projekten och genomförandet av delprogrammen informera om projektens resultat Norsk förvaltande organisation Norsk förvaltande organisation är, liksom under programperioden , Østfold fylkeskommune. I detta ligger ansvar för beslut, uppföljning och utbetalning av norska medel samt ansvaret för att programmet genomförs i enlighet med forskrift om distriktsog regionalpolitiske virkemidler, forskrift for kap 551, postene 60 og 61. Norsk förvaltande organisation kommer, liksom i föregående programperiod, ha ett nära samarbete med förvaltande myndighet och sekretariat eftersom förvaltande myndighet och norsk förvaltande organisation har ett delat ansvar för genomförandet av programmet. Attesterande myndighet Förvaltande myndighet ska även utföra attesterande myndighets uppgift. Revisionsmyndighet SV 110 SV

308 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -112 af 132 Ekonomistyrningsverket (ESV) i Sverige är revisionsmyndighet i enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) nr 1299/2013. Revisionsmyndighetens uppgifter framgår av artikel 127 i förordning (EU) nr 1303/2013. ESV utförde motsvarande uppgifter under föregående programperiod. I enlighet med artikel 25.2 i förordning (EU) nr 1299/2013 ska revisionsmyndigheten upprätta en grupp revisorer med företrädare från de andra länder som deltar i programmet. Process för ansökan om stöd och urval av insatser Ansökan om stöd lämnas in till det gemensamma sekretariatet. Sekretariatet utför beredning av ansökan för att kontrollera att projektet står i överensstämmelse med regelverk och med programmets innehåll och mål. Efter beredning överlämnas ansökan om stöd till styrkommittén eller övervakningskommittén som ska göra urval av projekt. Beroende på vilket område ansökan avser är det berört delprograms styrkommitté som ska göra urvalet av projekt. För projekt som omfattar mer än ett delområde ska övervakningskommittén göra urval av projekt. Efter övervakningskommitténs eller styrkommittéernas urval av projekt tar förvaltande myndighet ett formellt beslut om stöd. I varje projekt skall det finnas en partner från minst två av de medverkande länderna. En av parterna i Danmark eller Sverige skall vara samordnande stödmottagare för projektet. Detta samordningsansvar kallas allmänt för Lead partner principen. Den samordnande stödmottagaren ska ha det formella ansvaret för projektets genomförande och ekonomi gentemot förvaltande myndighet. Andra parter som deltar i projekt har rollen som deltagande stödmottagare. Den samordnande stödmottagaren skall bland annat svara för hur insatserna genomförs, lämna in ansökningar om utbetalning och ansvara för projektet och svara för eventuella återkrav. I Norge har en partner motsvarande roll (sökande av norska statens medel) beträffande kommunikationen med norska myndigheter liksom med den samordnande stödmottagaren. En norsk partner kan ha ansvaret för projektets genomförande (Functional Lead Partner) gentemot förvaltande myndighet, men det finansiella ansvaret (ERUF-medel) för projektet ligger dock alltid hos en financial Lead Partner som kommer från Sverige eller Danmark. I enlighet med artikel 13 i förordning 1299/2013, ska samordnande stödmottagaren fastställa arrangemangen med andra stödmottagare i ett avtal som innehåller bestämmelser bl.a. om garantier för sund ekonomisk förvaltning av de medel som har beviljats för insatsen, inbegripet system för återkrav av felaktigt utbetalda belopp. Hantering av klagomål relaterade till genomförandet av program och projekt Eventuella klagomål från sökande eller stödmottagare om bedömningar, beslut eller beredning ska i första hand riktas till det gemensamma sekretariatet eller förvaltande myndighet. Klagomål på den nationella kontrollen ställs till ansvarigt organ i respektive land. Om lämpligt kan även Övervakningskommittén alternativt styrkommittén delta i hanteringen av klagomålen. Deltagande medlemsstaters/tredje lands myndigheter ska bistå den förvaltande myndigheten med att försöka lösa klagomålen. I den svenska förvaltningslagen (1986:223) 22 a finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol som ska följas. Här framgår att den förvaltande myndighetens beslut SV 111 SV

309 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -113 af 132 att inte betala ut stöd, att upphäva beslut om stöd och att kvitta stöd får överklagas. Detta gäller samtliga stödmottagare av EU-stöd i programmet. Nationell kontroll Enligt artikel 23.4 i förordning (EU) 1299/2013 ska ett nationellt kontrollsystem inrättas i syfte att kontrollera att samfinansierade varor och tjänster har levererats och att de utgifter som deklarerats av stödmottagarna verkligen har betalats av dem och överensstämmer med tillämpliga bestämmelser på unionsnivå och nationell nivå, samt med det operativa programmet och villkoren för stöd till verksamheten. Det ska finnas rutiner som säkerställer koordinering och kvalitetskontroll av den nationella kontrollen för att undvika brister i systemet. Varje medlemsstat ska ansvara för de verifikationer som utförs inom dess territorium. De nationella kontrollsystemen som används under programperioden bedöms fungera väl, inga systemfel har konstaterats av revisorer. Programmet kommer att fortsätta med det systemet och kommer således inte använda sig av de myndigheter som ansvarar för de regionala programmens kontroll. I Danmark kommer de danska regioner som omfattas av ett gränsöverskridande program att godkänna och utse den eller de kontrollanter som ska kontrollera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje stödmottagare. Kontrollanterna ska vara auktoriserade eller registrerade revisorer. I Sverige kommer Tillväxtverket att ansvara för de kontroller som ska verifiera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje stödmottagare. När kontrollen av utgifterna har slutförts sammanställer samordnande stödmottagare en ansökan om utbetalning till Förvaltande Myndighet som säkerställer att nationell kontroll har blivit vederbörligen utförd. Efter att förvaltande myndighet har slutfört beredningen av ansökan om utbetalning, görs det en utbetalningsorder till utbetalningsfunktionen vid förvaltande myndighet som verkställer utbetalningen till den samordnande stödmottagaren. I Norge sänder den norska samordnande stödmottagaren en ansökan om utbetalning för nedlagda norska kostnader till den samordnande fylkeskommunens finansiella förvaltning. Ansökan om utbetalning kontrolleras och eventuella kompletteringar inhämtas. Det är gemensamma norska, svenska och danska kostnader som läggs till grund för utbetalningen. Efter genomförd rutinkontroll verkställs utbetalningen till den norska samordnande stödmottagaren. Minst 25% av beviljade medel ska hållas inne tills projektet är avslutat och beviljande myndighet har mottagit slutrapport i regionalförvaltning.no. För stöd över NOK ska det dessutom lämnas in av revisor granskade projekträkenskaper, alternativt av en godkänd regnsksabsförer i de fall att aktören inte är revisionspliktig. Norsk förvaltande organisation rapporterar till Kommunal- och moderninseringsdepartementet som två gånger per år överför norska medel till Norsk förvaltande organisation. Uppföljning och utvärdering Systematisk utvärdering är en förutsättning för att bedöma politikens effektivitet, ändamålsenlighet och verkan, särskilt när det gäller insatsernas bidrag till att nå målen i Europa 2020-strategin. Som ett led i ett förstärkt resultatfokus behöver större ansträngningar göras i syfte att systematiskt utvärdera projektens- och de tematiska insatsernas samlade resultat och effekter samt bidra till lärande och synliggöra insatsernas betydelse för att nå programmens mål och hållbar tillväxt. SV 112 SV

310 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -114 af 132 För att säkerställa god kvalitet i genomförande och goda resultat i programmen behöver det finnas ett tydligt sammanhållet system där projekturval, indikatorer, utvärdering, och lärande hänger ihop. En viktig aspekt i detta är att rutiner för datainsamling avseende bl.a. indikatorer för uppföljning och utvärdering planeras i ett tidigt skede. Generellt sett behövs ett större resultatfokus, inte minst mot bakgrund av kraven på detta på EU-nivå denna programperiod. Ett område som behöver utvecklas är uppföljning och resultatutvärdering, exempelvis bör nyttan med viss regelbundenhet mätas samt olika former för mätning av resultat och effekter på bl.a. tillväxt och sysselsättning bör utvecklas. Uppföljning och utvärdering av genomförande av program och projekt ska ske löpande under programperioden i syfte att belysa och förbättra resultaten av programmen. En utvärderingsplan ska godkännas av ÖK. I den ska erfarenheter från programperioden beaktas, särskilt erfarenheter från ÖK:s referensgrupp för utvärdering, utbyte med andra ETS-programs utvärderingar samt projektföljeforskning beaktas. Programperioden ska präglas av en medveten satsning på en utvärderingsansats och lärsystem som säkrar återföring av erfarenheter från projekten och kunskapsbildning från programgenomförandet. Det handlar om att: att säkerställa att de regionala och nationella utvecklingsaktörerna tillräcklig kunskap om pågående och avslutade projekts resultat för att utveckla och förbättra kommande beslut; att säkerställa att ÖK/SK tillräcklig kunskap om tidigare och pågående insatser i syfte att kunna prioritera vilka projekt som skall stödjas; att säkerställa de pågående projektens möjligheter att lära från sitt eget och andras genomförande Utvärderingsarbetet under programgenomförandet ska utföras av oberoende part och ska präglas av metoder för följeforskning och teoridriven utvärdering i enlighet med kommissionens riktlinjer. Såväl process som resultat och effekter på kort och lång sikt ska utvärderas. Det är viktigt att utvärderingarna analyserar och visar hur programmen bidrar till smart, hållbar och inkluderande tillväxt. En förutsättning för detta är att berörda parter i programgenomförandet drar lärdomar av programmens insatser genom att följa utvärderingarna och ta del av utvärderingsresultaten. Slutförda utvärderingar ska i linje med Kommissionens direktiv publiceras för att bidra till ett vidare lärande och medverka till att resultaten tas tillvara i det fortsatta arbetet. 5.4 Ansvarsfördelningen mellan de deltagande medlemsstaterna om den förvaltande myndigheten eller kommissionen ålägger dem finansiella korrigeringar Oriktigheter Medlemsstaterna ska enligt artikel 122 och 143 i förordning (EU) nr 1303/2013 utreda och korrigera oriktigheter och rapportera dessa till kommissionen. Kommissionen ska hållas informerad om hur administrativa och legala processer framskrider. Den medlemsstat där oriktigheten uppkommit, ansvarar för rapporteringen till kommissionen och till de administrativa organen för programmet. Förvaltande myndighet kommer att bistå medlemsstaten och de nationella myndigheterna med att utreda och åtgärda oegentligheter. SV 113 SV

311 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -115 af 132 Återkrav och regressrätt Enligt artikel 27.2 i förordning (EU) 1299/2013 ska förvaltande myndighet se till att alla belopp som har utbetalats oriktigt återkrävs från den samordnande eller enda stödmottagaren. Stödmottagarna ska återbetala alla felaktigt utbetalda belopp till den samordnande stödmottagaren. Om den samordnande stödmottagaren, enligt artikel 27.3 i förordning 1299/2013, inte lyckas utverka en återbetalning från andra stödmottagare eller om förvaltande myndighet inte lyckas utverka en återbetalning från den samordnande eller enda stödmottagaren, ska den medlemsstat på vars territorium stödmottagaren är belägen återbetala det felaktigt utbetalda beloppet till förvaltande myndighet. I Danmark är det den region där stödmottagaren har sitt säte, som ska återbetala det felaktigt utbetalda beloppet till förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet ska ansvara för att de berörda beloppen återbetalas till unionens allmänna budget, i enlighet med ansvarsfördelningen mellan de deltagande medlemsstaterna enligt samarbetsprogrammet. Ifall ansvarsfördelningen mellan länderna inte kan fastställas på ett entydigt sätt, såsom vid schablonmässig återbetalning på grund av systematiska fel, ska den summa som skall återbetalas delas lika mellan medlemsstaterna Danmark och Sverige. Beträffande återbetalning av felaktigt utbetalda belopp som avser tekniskt stöd ska den summa som skall återbetalas delas lika mellan medlemsstaterna Danmark och Sverige, ifall ansvarsfördelningen mellan länderna inte kan fastställas. 5.5 Användning av euro (i tillämpliga fall) Metod som valts för omräkning av utgifter i annan valuta än euro. Valuta för programmet är Euro. Ansökan om stöd, beslut om stöd och utbetalning av stöd görs i Euro för stödmottagare i medlemsstaterna. Kostnader i annan valuta (SEK och DKK) ska omvandlas till Euro enligt Kommissionens månatliga snittkurs enligt alternativ (b) i artikel 28 i förordning 1299/2013, vilket innebär att omräkning till Euro ska göras med den växelkurs som noteras den månad då stödmottagarna rapporterar utgifterna till nationell kontrollant. Ansökan om stöd, beslut om stöd och utbetalning av stöd görs i norska kronor för stödmottagare i Norge. 5.6 Parternas engagemang Åtgärder i enlighet med artikel 5 i förordning 1303/2013 för att låta parterna delta i utformningen av samarbetsprogrammet och parternas roll i utformningen och genomförandet av samarbetsprogrammet, inklusive deras deltagande i övervakningskommittén Regionerna i Halland, Skåne, Västra Götaland, Hovedstaden, Sjælland, Nordjylland och Midtjylland, Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest-Agder har skrivit ett förslag till ett nytt operativt program för det gränsregionala SV 114 SV

312 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -116 af 132 samarbetsprogrammet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) inom målet Europeiskt territoriellt samarbete På uppdrag av de svenska, danska och norska regeringarna har Skåne läns landsting (Region Skåne) samordnat framtagandet. Inledningsvis satte en syntesgrupp samman prioriteringar utifrån inspel från de ingående regionerna och deras utvecklingsstrategier samt olika analyser och studier som gjorts. En skrivargrupp har konkret tagit fram programförslaget och en Joint Programming Committee agerat beredande organ inför beslut i den politiska strategigruppen som består av politiska företrädare för var och en av de femton ingående regionerna. Den politiska strategigruppen har haft i uppdrag att ta ställning till och överlämna det operativa programmet till regeringarna i Sverige, Danmark och Norge. Förvaltande myndighet och programsekretariatet för perioden samt den för förhandsutvärdering upphandlade konsultfirman Sweco har också deltagit. Dialog har löpande förts med EU-kommissionen, svenska Näringsdepartementet, danska Erhvervsstyrelsen samt norska Kommunal- og moderniseringsdepartementet, liksom med angränsande strukturfondsprogram. Vid utarbetandet av förslag till program har en hög delaktighet eftersträvats av berörda aktörer på regional och lokal nivå. Under framtagningsprocessen identifierades ett antal referenspersoner och en dialog fördes kring sakinnehåll. Workshopar för de olika tematiska målen ordnades och dialog har förts kring de horisontella kriterierna. Ingående regioner har på olika sätt under programskrivandets gång anordnat mötesplatser för dialog kring innehållet. En bred remiss skickades till privata och offentliga aktörer identifierade av de femton medverkande regionerna under sommaren 2013, bland annat kommuner, regioner, näringsliv och arbetsmarknadens parter, det civila samhället, universitet och högskolor, samt andra offentliga myndigheter relevanta för programmet (komplett lista finns i bilaga 9.3). Det breda partnerskapet kommer även att ha en stark roll i genomförandet av programmet. Programmet kommer att ha två styrkommittéer samt en övervakningskommitté. Partnerskapet kommer att ha olika struktur i de ingående regionerna och delområdena men syftet är att involvera en bred grupp av aktörer. Kommittéerna kommer att bestå av lokala, regionala samt nationella representanter. När ledamöterna utses ska en jämn representation mellan kvinnor och män eftersträvas. Länderna bör ha lika många representanter i kommittéerna. Kommittéerna ska representera en bred sammansättning av ledamöter från nationella, regionala, lokala och andra myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt företrädare för det civila samhället. SV 115 SV

313 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -117 af SAMORDNING Mekanismerna för att säkerställa samordningen mellan Eruf, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och andra finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå, inklusive samordning och eventuell kombination med Fonden för ett sammanlänkat Europa, europeiska grannskapsinstrumentet (ENI), Europeiska utvecklingsfonden (EDF) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) samt EIB, med beaktande av bestämmelserna i den gemensamma strategiska ramen i bilaga I till förordning 1303/2013. Om medlemsstater och tredjeländer deltar i samarbetsprogram som omfattar användning av Eruf-anslag för de yttersta randområdena och EDF-medel, mekanismer på lämplig nivå för att effektivt samordna användningen av dessa olika resurser Ambitionen är att skapa synergier mellan olika europeiska program och fonder för att sammantaget få en strategiskt genomtänkt finansiering. Interregprogrammet Öresund- Kattegat-Skagerrak har tydliga beröringspunkter med flera andra EU-fonder och program, exempelvis: Nationella och regionala strukturfondsprogrammen i Sverige och Danmark (ESF och ERUF) Interregprogram: Dansk-tyska programmet (A) Sverige-Norgeprogrammet (A) Södra Östersjöprogrammet (A) Nordsjöprogrammet (B) Östersjöprogrammet (B) Interreg Europe (C) URBACT Övriga fonder och program: Connecting Europe Facility COSME Erasmus + Europeiska havs- och fiskerifonden Horisont 2020 Landsbygdsprogrammet Life Nordplus Kreativa Europa Ansökningar måste tydligt visa varför projektet passar bäst inom ÖKS-programmet (i förhållande till andra Interreg-program, sektorsprogrammen eller i nationella och regionala strukturfondsprogram). Interregprogrammen skiljer sig från sektors- och nationella/regionala program genom behovet av gränsöverskridande samarbete och utveckling av gemensamma lösningar på problem och möjligheter. SV 116 SV

314 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -118 af 132 Avstämning har gjorts (i november 2013) med andra strukturfondsprogram och bedömningen är att valen av tematiska mål ger goda möjligheter till synergier mellan programmen. De tematiska målen som EU-kommissionen föreslagit som ska bidra till EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla är: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 3. Att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom 10. Att investera i utbildning, kunskap och livslångt lärande 11. Att förbättra den institutionella kapaciteten i den offentliga förvaltningen Det finns flera program som valt samma tematiska mål, vilket ger utrymme för synergier. För programperioden finns en ökad ambition att samordna programmen. Förvaltande organisationer, myndigheter och sekretariat bör i genomförandet av programmet utveckla arbetet med samordning mellan program och fonder. Exempelvis kan man bjuda in till gemensamma informationsmöten och konferenser. Sannolikt kommer regionernas politiker och tjänstemän också att delta i flera olika program, vilket kan ge synergieffekter. Inom flera program, såväl nationella som regionala, gränsregionala och övergripande europeiska är det troligt att satsningar kommer att kunna göras med koppling till etableringen av ESS och MAX IV-anläggningarna. Detta är viktig forskningsinfrastruktur och en samordning mellan de olika programmen för att stödja denna satsning är av yttersta vikt för att skapa största möjliga utväxling av satsade medel och resurser. Inom det tematiska målet för forskning och innovation finns tydliga synergieffekter med EU:s forsknings- och innovationsprogram, Horisont Utgångspunkten för Horisont 2020 är excellens inom vetenskap och inom hela innovationskedjan så att idéer tas ända fram till marknad. Programmet kan komplettera Horisont 2020 genom att lyfta kapaciteten i regionen för att få bättre och fler möjligheter att delta i EU:s forskningsoch innovationssamarbete. På regional nivå ska Interregprojekten vid behov kunna utnyttja resultat från projekt i Horisont Connecting Europe Facility (CEF) är ett europeiskt instrument som syftar till att stödja utvecklingen av högpresterande, hållbara och effektivt sammankopplade transeuropeiska nät inom energi, telekommunikation och transport. För perioden kommer CEF investeringarna att fokusera särskilt på projekt med högt mervärde för EU, exempelvis att bygga saknade gränsöverskridande förbindelser och undanröja flaskhalsar längs de stora transeuropeiska transportkorridorerna. Finansiering från CEF kompletterar det tematiska målet för transporter. SV 117 SV

315 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -119 af 132 Ansökningar till ÖKS-programmet lämnas in till sekretariatet för beredning. I samband med beredning av ansökan görs en kontroll av om projektet har koppling till andra fonder eller program. Specifika rutiner för att förhindra överlappning och dubbelfinansiering samt för att utnyttja potential till synergi mellan program och insatser under genomförandet kommer att utvecklas. I det fall Förvaltande myndighet eller sekretariat anser att ett projekt ligger nära något av de andra programmen kommer programadministrationen kontakta ansvarig myndighet för det aktuella programmet för att programmen ska kunna samverka på bästa sätt samt för att utesluta dubbelfinansiering. När det gäller det föreslagna programmets komplementaritet med program inom EJFLU och ESF kommer förvaltande myndighet och sekretariat att samarbeta med motsvarande ansvariga myndigheter för dessa fonder i respektive land. SV 118 SV

316 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -120 af MINSKNING AV DEN ADMINISTRATIVA BÖRDAN FÖR STÖDMOTTAGARNA Sammanfattning av bedömningen av den administrativa bördan för stödmottagarna och, vid behov, planerade åtgärder tillsammans med en preliminär tidsram för att minska den administrativa bördan. Under programperioden kommer förvaltande myndighet och det gemensamma tekniska sekretariatet, i samarbete med övriga aktörer, att arbeta med en rad åtgärder för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna. Arbetet med att reducera den administrativa bördan för stödmottagarna kommer huvudsakligen att basera sig på följande: erfarenheter från genomförandet under programperioden verktyg för samordnat genomförande av de territoriella samarbetsprogrammen som tillhandahålls av Interact elektronisk kommunikation med stödmottagare och utveckling av ärendehanteringssystemet möjligheter till förenkling som följer av de förordningar som reglerar genomförandet av samarbetsprogrammen Ovanstående arbete kommer att medföra en förenkling för stödmottagarna, men de förordningar som reglerar genomförandet av de territoriella samarbetsprogrammen kommer alltjämt att medföra en viss administrativ börda för stödmottagarna. Under innevarande programperiod har förvaltande myndighet och det gemensamma tekniska sekretariatet löpande arbetat med att förenkla för stödmottagarna genom en översyn av programspecifika regler för stödberättigande, utveckling av processer, handböcker och övriga verktyg som tillhandahålls av programmet. Detta arbete kommer att fortsätta i den nya programperioden genom dialog med stödmottagare och aktörer. Dessutom pågår ett samarbete med förvaltande myndigheter från programmen Sverige- Norge, Botnia-Atlantica och Nord i syfte att samordna åtgärder som syftar till en förenkling för stödmottagarna. Ett omfattande arbete med att uppgradera ärendehanteringssystemet Nyps pågår, som kommer att resultera i effektivare processer vilket kommer stödmottagarna till godo. Dessutom omfattar uppgraderingen av ärendehanteringssystemet ett webbaserat användargränssnitt för elektronisk kommunikation mellan stödmottagare och programorganisationen. De verktyg för ett samordnat programgenomförande som tillhandahålls av programmet Interact är utgångspunkten för ett pågående arbete med att förenkla och harmonisera genomförandet i relation till övriga territoriella samarbetsprogram. Genom detta arbete görs en stegvis översyn och harmonisering av ansökningsblanketter, checklistor för ansökan om stöd och urvalskriterier, processer och blanketter för utbetalning av stöd, status och slutrapporter för projekten. Även verktyg och processer kopplade till finansiell kontroll av projekten ses över, så som checklistor, certifikat och dokumentationskrav. SV 119 SV

317 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -121 af 132 Under arbetet med minskning av den administrativa bördan för stödmottagarna kommer förvaltande myndighet att särskilt beakta Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 481/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 vad gäller särskilda regler om utgifters stödberättigande för samarbetsprogram. Vid tillämpning av artikel 68 i förordning 1303/2013 om schablonfinansiering för indirekta kostnader och personalkostnader kommer alternativ 1b och 2 att tillämpas. Dessa alternativ har efter utvärderingar av erfarenheter från programperioden framstått som de mest relevanta förenklingsalternativen för programmet. Omständigheterna kan dock bli sådana att det blir aktuellt att ompröva om ytterligare förenklingsalternativ ska erbjudas programmets stödmottagare. De metoder för schablonberäkning av utgifter som ska tillämpas inom programmet förväntas bli implementerade från och med programmets första utlysning år ÖVERGRIPANDE PRINCIPER 8.1 Hållbar utveckling En beskrivning av de särskilda åtgärderna för att ta hänsyn till miljöskyddskrav, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, motståndskraft mot katastrofer samt riskförebyggande och riskhantering, vid urvalet av insatser. De horisontella kriterierna har betydelse i programmets alla delar. Programgenomförandet och samtliga projekt ska ta hänsyn till dessa kriterier, men de kan ha olika tyngd beroende på vilket projekt som genomförs. De horisontella kriterierna ska beaktas vid utarbetning, utformning, projekturval, bedömning och genomförande av all projektverksamhet. Detta ska även återspeglas vid uppföljning och utvärdering. Kriterierna ska medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Det gemensamma sekretariatet har ansvar för att erbjuda rådgivning och stöd för hur kriterierna kan integreras. Bland annat genom kompetenshöjande insatser vid utbildningsdagar inför projektformulering, lärkonferenser och vid temanätverksträffar. Sekretariaten ska även tillhandahålla informationsmaterial och guidelines som tydliggör möjligheterna med de horisontella kriterierna och som ger exempel på hur dessa kan berika Interreg-projekten. Ansökningshandlingarna ska utformas så att alla projekt uppmanas att relatera till och motivera hur de horisontella kriterierna kan bidra till projektets resultat. I de fall kriteriet inte är relevant bör det redovisas att frågan är beaktad. Projektägarna har ett ansvar att ta hänsyn till de horisontella kriterierna under projekttiden; såväl vid planering och genomförande som vid uppföljning och utvärdering. En beskrivning hur de horisontella kriterierna har beaktats under projekttiden ska finnas med i slutrapporten. SV 120 SV

318 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -122 af 132 Eftersom hållbar utveckling avser tillväxtmönster som innefattar miljö och hälsa, ekonomisk dynamik och social sammanhållning är begreppet mångfacetterat och omfattande. Grundläggande är en enhetlig förståelse för att det nuvarande sättet att leva, med dess konsumtions- och produktionsmönster, och sociala och ekonomiska skillnader, inte är hållbart. För att utvecklingen ska vara hållbar måste besluten i större utsträckning bygga på ett mål om att skydda natur- och miljöresurser, samt sociala och ekonomiska värden såsom sysselsättning och levnadsstandard. De största utmaningarna som världen står inför i detta sammanhang är sociala skillnader och fattigdom, minskad biologisk mångfald, klimatförändringar orsakade av människan och spridningen av miljögifter[2]. Detta resonemang återkommer i Europa 2020-strategin där hållbar tillväxt är en av de tre grundpelarna som bidrar till tillväxt och utveckling i Europa. I Europa sammanhang innehåller begreppet ett mål om resurseffektivitet, grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi. Bilden skiljer sig något åt beroende på om man ser problemet genom ett regionalt, europeiskt eller globalt perspektiv. Detta beror på att levnadsvillkor, sociala skillnader och resurser skiljer sig åt i olika delar av Europa och världen, men också för att det är frågor som behandlas på olika nivåer. De särskilda behoven och prioriteringarna kan därför se olika ut. Hållbar utveckling regional utveckling och gränsöverskridande samarbete Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet är förutsättningar för utveckling i ÖKSregionen. Detta gäller såväl för förvaltning, som för brukare och användare av regionens resurser. I EU finns det en strävan att minska tillväxtens effekter på resursanvändning genom att öka användningen av förnybara energikällor, modernisera transportsektorn och främja energieffektivitet. Denna strävan samt utmaningar som rör sysselsättning och social integration är direkt kopplade till de tematiska målen för Interreg Öresund-Kattegat- Skagerrak Exempelvis är övergången till en koldioxidsnål ekonomi (mål 2), i linje med målen för hållbar utveckling, behovet av hållbara städer och hållbara transporter (mål 3), arbetsmarknaden och tillgång till ett säkert och tryggt arbete, som behandlas i målet gällande sysselsättning (mål 4). Dessutom ger teknisk utveckling och innovationer viktiga bidrag till att både lösa problem och minska resursanvändningen (mål 1). Det är viktigt att skapa god livskvalitet, goda förutsättningar för näringslivsutveckling och därmed attraktiv boende- och livsmiljö. En utveckling i linje med hållbarhetsbegreppet kan ses som en förutsättning för fortsatt tillväxt och utveckling i regionen. Det är därför viktigt att en hållbar tillväxt ses och behandlas som ett verktyg för att skapa tillväxt i den regionala utvecklingen. Inom projekten kan det bland annat handla om att skapa förutsättningar för resfria möten, användning av miljövänliga fordon samt rättvise- och miljömärkta produkter, hantering av avfall, upphandlingsförfarande, mm. Det kan också handla om att projekten driver fram ny teknik eller nya problemlösningar som kan gynna miljön långsiktigt. Det kan i sin tur skapa möjligheter för teknik, varuoch tjänsteutveckling inom alla branscher. Projekten bör utformas så att de regionala utmaningarna knutna till hållbarhetsbegreppet tydliggörs och att hållbarhet blir en integrerad del av projektens mål och syften. På SV 121 SV

319 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -123 af 132 programnivå betyder detta att målen blir knutna till kriterierna som bör kopplas till Europa 2020-målen. [1] Solow, R. (1993). [2] Meld. St 12 (2013), s Lika möjligheter och icke-diskriminering En beskrivning av de särskilda åtgärderna för att främja lika möjligheter och förebygga diskriminering på grundval av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning medan samarbetsprogrammet utarbetas, utformas och genomförs, särskilt när det gäller tillgång till finansiering med beaktande av behoven hos de olika målgrupper som riskerar att utsättas för sådan diskriminering och kraven på att funktionshindrade personer ska ha tillgång. De horisontella kriterierna har betydelse i programmets alla delar. Programgenomförandet och samtliga projekt ska ta hänsyn till dessa kriterier, men de kan ha olika tyngd beroende på vilket projekt som genomförs. De horisontella kriterierna ska beaktas vid utarbetning, utformning, projekturval, bedömning och genomförande av all projektverksamhet. Detta ska även återspeglas vid uppföljning och utvärdering. Kriterierna ska medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Det gemensamma sekretariatet har ansvar för att erbjuda rådgivning och stöd för hur kriterierna kan integreras. Bland annat genom kompetenshöjande insatser vid utbildningsdagar inför projektformulering, lärkonferenser och vid temanätverksträffar. Sekretariaten ska även tillhandahålla informationsmaterial och guidelines som tydliggör möjligheterna med de horisontella kriterierna och som ger exempel på hur dessa kan berika Interreg-projekten. Ansökningshandlingarna ska utformas så att alla projekt uppmanas att relatera till och motivera hur de horisontella kriterierna kan bidra till projektets resultat. I de fall kriteriet inte är relevant bör det redovisas att frågan är beaktad. Projektägarna har ett ansvar att ta hänsyn till de horisontella kriterierna under projekttiden; såväl vid planering och genomförande som vid uppföljning och utvärdering. En beskrivning hur de horisontella kriterierna har beaktats under projekttiden ska finnas med i slutrapporten. Lika möjligheter samt icke-diskriminering som tillväxtfaktor Detta horisontella kriterium syftar till att främja lika möjligheter och förebygga diskriminering på grund av kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, SV 122 SV

320 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -124 af 132 funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning medan samarbetsprogrammet genomförs. Utanförskap är idag ett allvarligt problem i Europa och även inom ÖKSområdet. Bristande integration och frånvaro av mångfaldsperspektiv är inte enbart ett socialt problem, det innebär också att tillväxtpotentialen inte tas tillvara fullt ut. OECD Territorial Review för Skåne pekar på att utrikesfödda, ungdomar och kvinnor i högre omfattning måste komma in på arbetsmarknaden för att de regionala tillväxtmöjligheterna ska tillvaratas. Liknande resultat visade OECD-studien för Köpenhamn 2009 och samma kan antas gälla för stora delar av ÖKS-området. I det framtida regionala utvecklingsarbetet bör lika möjligheter och icke-diskriminering ses som en viktig tillväxtfaktor. Ett samhälle som bejakar lika möjligheter och ickediskriminering skapar förutsättningar för innovativt och kreativt tänkande. En mix vad gäller etnisk, kulturell, religiös bakgrund, ålder, kön, sexuell läggning, personer med och utan funktionsnedsättning ger vidgade referensramar och korsbefruktning, något som kan bli en värdefull tillgång för exempelvis innovationsklimatet. Inom ÖKS-området finns ett mycket stort antal nationaliteter representerade och långt mer än 100 olika språk talas. Det gäller först och främst storstadsområden som Köpenhamn, Malmö och västra Skåne, Göteborg och Oslo. Här finns en mycket stor språk- och kulturkompetens och ett internationellt kontaktnät som är en resurs när det gäller exempelvis innovationsutveckling, entreprenörskap, export- och importutveckling, erfarenhetsutbyte, kunskap om olika marknader, etc. Mål om ökad förvärvsfrekvens och sysselsättning behöver ses utifrån ett perspektiv för lika möjligheter samt icke-diskriminering. För att trygga och utveckla tillväxten måste möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden öka i synnerhet för personer med utländsk härkomst, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Mångfalden är också en resurs för att trygga kompetensförsörjningen och att möta de demografiska utmaningar som ÖKS-regionen står inför under programperioden Det är viktigt att inventera kompetensen kring lika möjligheter och icke-diskriminering samt identifiera vilken kompetens som behövs i projektet. Det kan till exempel handla om vilka aktiviteter som medverkar till att förbättra integrationen, att ta hänsyn till olika språkkunskaper, men även olika former av funktionsnedsättning med behov av tillgänglighet såväl fysiskt som psykosocialt. Det kan också handla om informations- och kommunikationsinsatser. Kriteriet kan även ge mervärde när det exempelvis gäller att utveckla idéer samt kunskap om efterfrågan och marknader. Inom samtliga tematiska mål, inte minst inom innovation och sysselsättning, är det viktigt att ta tillvara utvecklingspotentialen genom att arbeta med lika möjligheter och icke-diskriminering. Inom transportmålet är det viktigt att transporter, trafikinformation och terminaler anpassas efter personer med funktionsnedsättning liksom åtgärder för Universell Design[12] för att främja lika möjligheter och icke-diskriminering. Även inom grön ekonomi är det viktigt att involvera människor med olika referensramar när det till exempel handlar om innovations- och produktutveckling av förnybar energi. Inom ÖKS-området kan projekten bidra till lika möjligheter samt icke-diskriminering i ett gränsregionalt perspektiv. Många frågeställningar är gemensamma för i synnerhet storstadsområdena, och det bör finnas stora möjligheter till erfarenhetsutbyte och SV 123 SV

321 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -125 af 132 gemensamma utvecklingsprojekt. Exempelvis har sysselsättnings- och kompetensförsörjning ett tydligt gränsregionalt mångfaldsperspektiv, inte minst med tanke på att en stor andel av de gränsregionala pendlarna inom ÖKS-området har utländsk bakgrund. 8.3 Jämställdhet mellan män och kvinnor En beskrivning av hur samarbetsprogrammet bidrar till att främja jämställdheten mellan män och kvinnor och, där så är lämpligt, system som tryggar att genusperspektivet byggs in på program- och insatsnivå. De horisontella kriterierna har betydelse i programmets alla delar. Programgenomförandet och samtliga projekt ska ta hänsyn till dessa kriterier, men de kan ha olika tyngd beroende på vilket projekt som genomförs. De horisontella kriterierna ska beaktas vid utarbetning, utformning, projekturval, bedömning och genomförande av all projektverksamhet. Detta ska även återspeglas vid uppföljning och utvärdering. Kriterierna ska medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Det gemensamma sekretariatet har ansvar för att erbjuda rådgivning och stöd för hur kriterierna kan integreras. Bland annat genom kompetenshöjande insatser vid utbildningsdagar inför projektformulering, lärkonferenser och vid temanätverksträffar. Sekretariaten ska även tillhandahålla informationsmaterial och guidelines som tydliggör möjligheterna med de horisontella kriterierna och som ger exempel på hur dessa kan berika Interreg-projekten. Ansökningshandlingarna ska utformas så att alla projekt uppmanas att relatera till och motivera hur de horisontella kriterierna kan bidra till projektets resultat. I de fall kriteriet inte är relevant bör det redovisas att frågan är beaktad. Projektägarna har ett ansvar att ta hänsyn till de horisontella kriterierna under projekttiden; såväl vid planering och genomförande som vid uppföljning och utvärdering. En beskrivning hur de horisontella kriterierna har beaktats under projekttiden ska finnas med i slutrapporten. Jämställdhet som tillväxtfaktor Jämställdhet syftar till att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Det kan t.ex. handla om makt och inflytande, ekonomi, företagande, arbete, arbetslivsvillkor och utbildning. Det är viktigt att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden för att uppnå ekonomisk jämställdhet. Tillväxtmöjligheter bör främjas och uppmärksammas i fler branscher än de traditionellt manliga. Som det är idag arbetar kvinnor och män till stor del i olika yrken, SV 124 SV

322 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -126 af 132 inom olika sektorer och på olika nivåer i hierarkierna, samt med olika lön trots likvärdigt arbete. Därmed är också makten i samhället ojämnt fördelad mellan kvinnor och män. Det har visat sig att de innovationssystem och kluster som tilldelas medel främst involverar mansdominerade branscher och näringar. Män och kvinnor tenderar till exempel att starta företag inom olika typer av branscher. Därför är det viktigt att reflektera över hur olika branscher gynnas respektive missgynnas av olika insatser. Det är även betydelsefullt att analysera vilka effekter företagsstöd får för kvinnor respektive män. Flertalet av de företagsstöd som finns framstår som könsneutrala, men kan vid närmare undersökning ha olika effekter för företagande kvinnor (som grupp) och män (som grupp). En förutsättning för att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga regioner är att både kvinnors och mäns kunskaper och idéer tas tillvara. Jämställdhet mellan kvinnor och män bör därför främjas vid utarbetande och genomförande av projekt, både genom representation och genom att ha ett jämställdhetsperspektiv i arbetet. Genom att arbeta med jämställdhet skapas förutsättningar för en ökad och hållbar tillväxt. Det har visat sig att människor lockas alltmer till en region som präglas av mångfald, tolerans och lika valmöjligheter för alla. Företag i sin tur söker sig dit rätt arbetskraft finns att få. Regionernas attraktivitet är därför viktig för att företagen ska kunna rekrytera ny kompetens. När erfarenheter från olika områden möts kan det ge upphov till nya idéer. Produktutvecklingen kan också bli effektivare då båda könens erfarenheter av produkterna används. Studier har visat att det finns bättre lönsamhet i jämställda företag än i andra företag i samma bransch. Finns det både kvinnor och män i ledningen och på chefsposter förbättras även företagens beslut. Det i sin tur leder till ett starkare varumärke. Det finns ett flertal index som lyfter sambandet mellan jämställdhet och faktorer som har betydelse för tillväxten. Gender Equity Index är ett index på global nivå, som mäter sambandet mellan jämställdhet och BNP-nivå. Dessa index visar att ökad jämställdhet har ett samband med ökad BNP eller med andra variabler, som i sin tur har starka samband med välstånd och tillväxt. I utvecklingsarbete är det viktigt att ta hänsyn till båda könens behov och förutsättningar samt vara observant på vilka konsekvenser olika insatser kan få för kvinnor respektive män. Det kan till exempel handla om att genomföra analyser utifrån ett genusperspektiv, vara observant på hur olika begrepp används, könsuppdelad statistik för att synliggöra skillnader och likheter mellan kvinnor och män samt se över representationen i olika sammanhang, såväl inom projektet som bland de målgrupper som projektet vänder sig till. Jämställdhet främjas främst genom strukturpåverkande åtgärder och endast i undantagsfall genom riktade åtgärder för kvinnor och män. Jämställdhet kan ge mervärde i projekten utifrån ett gränsregionalt perspektiv, där projektdeltagare kan dra nytta av varandras erfarenheter, traditioner och tillämpningar inom området. Det är också viktigt att analysera om kvinnor och män har lika förutsättningar i ett gränsregionalt samarbete. SV 125 SV

323 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -127 af 132 SV 126 SV

324 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -128 af SEPARATA DELAR 9.1 Större projekt som ska genomföras under programperioden Tabell 23: Förteckning över större projekt Projekt Planerat datum för inlämnande (år, kvartal) Planerat startdatum för genomförande (år, kvartal) Planerat slutdatum (år, kvartal) Insatsområden/inv esteringsprioriteri ngar 9.2 Resultatram för samarbetsprogrammet Tabell 24: Resultatram (sammanfattning) Insatsområde ID Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) 1 - Innovationer CO42 Produktiv investering: Antal forskningsinstitut som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala forskningsprojekt Organisationer 1 15, Innovationer 101 Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande innovationsinriktade aktiviteter Antal organisationer 4 100, Innovationer 102 Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter EUR , Grön ekonomi 102 Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter EUR , Grön ekonomi 11 Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester Antal 1 30, Transporter 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 1 8, Transporter 102 Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter EUR , Sysselsättning 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 1 15, Sysselsättning 102 Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter EUR , Berörda parter som deltagit i utformningen av samarbetsprogrammet Partnerskapets delaktighet beskrivs i kapitel Under arbetets gång har samtliga regioner arbetat med förankring av programmet på hemmaplan. En workshop med ett brett urval av referenspersoner från hela programområdet genomfördes och det nya ÖKSprogrammet bereddes utrymme på en av Nordsjöprogrammets konferenser. Under SV 127 SV

325 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -129 af 132 sommaren 2013 skickades en bred remiss ut till runt 850 aktörer i programgeografin. Svar kom in från följande aktörer: Sverige: Alexandersoninstitutet Campus Varberg Arbetsförmedlingen Boverket Bromölla kommun Båstads kommun Energi och MiljöCentrum (EMC) EU-kontor Skåne Nordost Fyrbodals kommunalförbund Göteborgregionens kommunalförbund (GR) Göteborgs Universitet Hallands bildningsförbund Helsingborgs stad Högskolan i Halmstad Kommunförbundet Skåne Kristianstads kommun Kungsbacka kommun Laholms kommun Lomma kommun LO-distriktet i Skåne Lunds kommun Lunds Universitet Länsstyrelsen i Hallands Län Länsstyrelsen i Skåne Län Länsstyrelsen Västra Götaland Nätverk Social Ekonomi Skåne Samverkansorganet i Blekinge län Samverkansorganet i Kalmar län Hallands läns landsting Skåne läns landsting Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen Sjöfartsverket Statens folkhälsoinstitut Statens Kulturråd Svalövs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Lantbruksuniversitet Tillväxtverket Trafikverket Transportstyrelsen Trelleborgs kommun Ung Företagsamhet Fyrbodal Ung Företagsamhet Göteborgsregionen Vinnova Östra Göinge kommun SV 128 SV

326 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -130 af 132 Danmark: Norge: 3F Fagligt Fælles Forbund Aalborg Universitet Aarhus Universitet Albertslund Kommune Børne- og Kulturchefforeningen Region Hovedstaden CIB, Københavns Kommunes Beskæftigelses- og Integrationsforvaltning Dansk Industri Erhvervshus Nord (Frederikshavn Erhvervsråd) Erhvervsstyrelsen Hovedstaden Erhvervsstyrelsen Region Midtjylland Frederikshavn Kommune Frederikssund Kommune Fredensborg Kommune Frederikshavn Kommune Furesø Kommune Gladsaxe Kommune Greve Kommune Gribskov Kommune Helsingør Kommune Hillerød Kommune Høje-Taastrup Kommune Innovationsteamet, Regional Udvikling Region Midtjylland KEA KKR - Kommunernes Kontakt Råd Midtjylland KKR - Kommunernes Kontakt Råd Nordjylland KulturMetropolØresund Københavns Universitet, Den sundhedsvidenskabelige fakultet Københavns Universitet, fakultetet Science Køge Kommune Høje-Taastrup Kommune Lemvig Kommune Lyngby-Taarbæk Kommune Ministeriet for Ligestilling og Kirke Professionshøjskolen VIA University College Region Hovedstaden Rudersdal Kommune Skive Kommune Solrød Kommune Trafikstyrelsen Wonderful Copenhagen Eyde-nettverket Foreningen Norden Norge Fredrikstad Næringsforening Fredrikstad kommune Havforskningsinstituttet Jernbaneverket SV 129 SV

327 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -131 af 132 Kunnskapsbyen Lillestrøm Kystverket Nordisk informasjonskontor Sør-Norge Oslotech AS Samarbeidsalliansen Osloregionen Statens vegvesen Region øst Telemark fylkeskommune Ungt Entreprenørskap Oslo Ungt Entreprenørskap Østfold Østfold fylkeskommune Øvre Eiker kommune Övriga: Baltic Development Forum Foodbest DK/SE Oxford Research AS, AB, A/S Öresundskomiteens udvalg for kultur og fritid 9.4 Tillämpliga villkor för genomförandet av programmet när det gäller ekonomisk förvaltning, programplanering, övervakning, utvärdering och kontroll av tredjeländers deltagande i transnationella och interregionala program, med bidrag från europeiska grannskapsinstrumentet (ENI) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) Detta är inte aktuellt för ÖKS-programmet SV 130 SV

328 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 3 - Side -132 af 132 Dokument Dokumenttitel Dokumenttyp Dokumentdatu m Lokal referens Kommissionens referens Kontrollvärde Filer Skickat den Skickat av Överenkommelse ÖKS Skriftlig bekräftelse om godkännande av samarbetsprogrammets innehåll 2014-jun Överenkommelse ÖKS DK Överenkommelse ÖKS NO Överenkommelse ÖKS SE Kontrollsumma för alla strukturerade data: SV 131 SV

329 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 4 - Side -1 af 1 Fördelning av medfinansiering av tekniskt stöd (TA) till Interreg Öresund- Kattegat-Skagerrak Bilaga 1 till avtal som reglerar förhållandet mellan medlemsstaten Sverige som företräds av Tillväxtverket i rollen som FM samt AM och medlemsstaten Danmark som företräds av Erhvervsstyrelsen samt Region Sjælland, Region Midtjylland, Region Hovedstaden och Region Nordjylland, vid genomförandet av det operativa programmet för Europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund- Kattegatt-Skagerrak Fördelningen av medfinansieringen av tekniskt stöd mellan Sverige och Danmark utgår från hur länderna fördelat ERUF-medel till programmet. Sveriges andel är 57% och Danmarks andel är 43%. Detta betyder att Sverige ska medfinansiera det tekniska stödet med Euro och Danmark med Euro. Fördelning av medfinansiering av TA för danska regioner Totalt Region HOVEDSTADEN Region SJÆLLAND Region MIDTJYLLAND Region NORDJYLLAND Tot DK Regioner Varje region betalar årligen sin andel i förskott i januari med början 2015 enligt ovan. I början av varje år (första gången 2016) gör också de danska regionerna en ansökan om utbetalning avseende faktiska utgifter för hela det föregående året. Denna ansökan om utbetalning skickas till Tillväxtverket för utbetalning. Utbetalning görs av Tillväxtverket med 100% av utgifterna (max EURO i utgifter för hela programperioden), dvs. regionerna erhåller 100% av sina utgifter. Tillväxtverket kommer alltså att erhålla totalt EURO i medfinansiering och betalar tillbaka maximalt EURO i stöd avseende faktiska utgifter. Om de danska regionerna inte förbrukar hela sin andel av TA-budgeten ( euro), disponerar förvaltande myndighet dessa medel, enligt senare överenskommelse/avstämning. Fördelning av medfinansiering av TA för Sverige Den svenska regeringen överför medel till Tillväxtverket årligen. Svensk andel av medfinansiering av TA under programperioden uppgår till totalt Euro. 1

330 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -1 af 39 Beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak CCI: 2014TC16RFCB Beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem ÖKS 15 dec

331 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -2 af 39 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT Informationen lämnas av: Den information som tillhandahålls beskriver situationen den: Systemstruktur Förvaltande myndighet Attesterande myndighet Förmedlande organ Principen om åtskillnad av funktioner FÖRVALTANDE MYNDIGHET Förvaltande myndighet och dess huvudsakliga funktioner Den förvaltande myndighetens status Beskrivning av den förvaltande myndighetens funktion och uppgifter Uppgifter som formellt har delegerats av den förvaltande myndigheten Bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker Den förvaltande myndighetens organisation och förfaranden Organisationsschema Ram som säkerställer lämplig riskhantering Beskrivning av förfaranden Förfaranden för att stödja övervakningskommitténs arbete Förfaranden för elektronisk datahantering Förfaranden för att övervaka de funktioner som formellt har delegerats av den förvaltande myndigheten Förfaranden för att välja ut projekt som kan stödjas av programmet Beslut om stöd Förfaranden för att kontrollera projekten Beskrivning av förfaranden vid ansökan om utbetalning Identifiering av myndighet som hanterar ansökan om utbetalning Informationsutbyte mellan förvaltande och attesterande myndighet Informationsutbyte mellan förvaltande myndighet och revisionsmyndighet Nationella regler om berättigande till bidrag Förfaranden för att lämna års- och slutrapporter till Kommissionen Förfaranden för att utarbeta förvaltningsförklaring Förfaranden för att utarbeta den årliga sammanfattningen Förfaranden för att kommunicera anvisningar till personalen Förfaranden för prövning av klagomål Verifieringskedja Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja och ett tillfredsställande arkiveringssystem Anvisningar om att hålla verifikationer tillgängliga Tidsperiod under vilken dokument ska bevaras Format i vilket dokumenten ska bevaras Oriktigheter och återkrav Förfarandet för rapportering och korrigering av oriktigheter Förfarandet för att rapportera oriktigheter till Kommissionen ATTESTERANDE MYNDIGHET Attesterande myndighet och dess huvudsakliga funktioner Den attesterande myndighetens status (nationellt, regionalt eller lokalt offentligt organ) och status för det organ som den utgör en del av Angivelse av de funktioner som utförs av den attesterande myndigheten. Om den förvaltande myndigheten även utför den attesterande myndighetens funktioner, beskriv hur åtskillnad av funktionerna säkerställs

332 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -3 af 39 Fig. XX Attesterande myndighets organisatoriska placering inom Tillväxtverket Funktioner som formellt delegerats av den attesterande myndigheten, identifiering av de förmedlande organen och formen för delegeringen enligt artikel i förordning (EU) nr 1303/2013. Hänvisning till relevanta dokument (rättsakter med bemyndiganden, avtal). Beskrivning av de förfaranden som tillämpas av de förmedlande organen för att utföra delegerade uppgifter, och av den attesterande myndighetens förfaranden för att övervaka att de uppgifter som delegerats till de förmedlande organen verkligen utförs Den attesterande myndighetens organisation Organisationsschema och angivelse av enheternas funktioner (inbegripet plan för fördelning av lämpliga personalresurser med erfordrad kompetens). Denna information omfattar även de förmedlande organ till vilka vissa funktioner delegerats Beskrivning av de förfaranden som ska tillhandahållas skriftligen till personalen vid den attesterande myndigheten och de förmedlande organen (datum och referens): Förfaranden för utarbetande och inlämning av ansökningar om utbetalning: a) Beskrivning av den attesterande myndighetens arrangemang för åtkomst till all information om insatser som krävs för att utarbeta och lämna in ansökningar om utbetalning, inbegripet resultatet av förvaltningskontroller (i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013) och alla relevanta revisioner b) Beskrivning av det förfarande genom vilket ansökningar om utbetalning utarbetas och lämnas in till kommissionen, inbegripet förfarandet för att säkerställa att den slutliga ansökan om mellanliggande betalning skickas senast den 31 juli året efter det föregående räkenskapsårets slut Beskrivning av det redovisningssystem som används som grund för att attestera utgiftsredovisningar till kommissionen (artikel 126 d i förordning (EU) nr 1303/2013): Beskrivning av förfarandena för att utarbeta de räkenskaper som avses i artikel 59.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (artikel 126 b i förordning (EU) nr 1303/2013). Bestämmelser för att attestera att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt (artikel 126 c i förordning (EU) nr 1303/2013), med beaktande av resultatet av alla kontroller och revisioner Beskrivning, i tillämpliga fall, av den attesterande myndighetens förfaranden med avseende på omfattningen av samt reglerna och förfarandena för de effektiva arrangemang som medlemsstaten (1) inrättat för hantering av klagomål rörande de europeiska struktur- och investeringsfonderna, mot bakgrund av artikel 74.3 i förordning (EU) nr 1303/ Återkrav Beskrivning av systemet för att säkerställa snabbt återkrav av offentligt stöd, inbegripet unionsstöd Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja genom att bevara räkenskaper i elektronisk form, inbegripet återkrävda belopp, belopp som ska återkrävas, belopp som tillbakadragits från en ansökan om utbetalning, belopp som inte kan återkrävas och belopp med anknytning till insatser som hålls inne genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan, för varje insats, inbegripet de återkrav som är en följd av tillämpningen av artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 om insatsers varaktighet Bestämmelser för avdrag av belopp som återkrävts eller belopp som ska dras tillbaka från utgifter som ska deklareras INFORMATIONSSYSTEM Beskrivning av informationssystemen Upprättande av ett elektronisk datahanteringssystem Registrera ansökan Diarieföring Ärendehantering Uppföljning och rapportering Säkerställande av insamling, registrering och lagring av data Säkerställande av registrering och lagring av ekonomiska data Upprätthållande av räkenskaper i elektronisk form Räkenskaper för återkrav och tillbakadragna belopp Räkenskaper för belopp som är föremål för rättslig eller administrativ process

333 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -4 af Driftsättning av system Förfaranden för att garantera IT-systemens säkerhet Information om huruvida systemen är driftsklara

334 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -5 af ALLMÄNT 1.1. Informationen lämnas av: Medlemsstatens namn: Sverige Programmets benämning och CCI-nr: Interreg V A Öresund-Kattegat-Skagerrak, 2014TC16RFCB026 Kontaktuppgifter vid förvaltande myndighet, Tillväxtverket. Gunilla Nordlöf Chef för Förvaltande myndighet Lars Wikström Chef avdelning Regioner Stefan Larsson Regionchef södra Sverige 1.2. Den information som tillhandahålls beskriver situationen den: Systemstruktur Europeiska Kommissionen Danmarks, Sveriges och Norges regeringar Revisionsmyndighet Övervakningskommitté Styrkommitté Öresund Styrkommitté Kattegat- Skagerrak Nationell kontroll DK (upphandlas) Nationell kontroll SE (Tillväxtverket) Förvaltande myndighet och Gemensamt sekretariat (Tillväxtverket) Norsk Förvaltande Organisation Sekretariatskontor Göteborg Förvaltnings kontor (Malmö) Sekretariatskontor Köpenhamn Värdorganisation: Öresundskomiteen Figur 1 systemstruktur

335 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -6 af Förvaltande myndighet Förvaltande myndighet I enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) nr 1299/2013 har medlemsstaterna Sverige och Danmark i samråd med Norge kommit överens om att utse Tillväxtverket till förvaltande myndighet. Överenskommelsen är bekräftad genom OP CCI: 2014TC16RFCB026. Förvaltande myndighet är lokaliserad till Tillväxtverkets kontor i Malmö. Ett avtal kommer att slutas mellan Sverige genom Tillväxtverket och Danmark genom Erhvervsstyrelsen samt, deltagande danska regioner och Tillväxtverket. Tillväxtverket ansvarade för samma uppgifter under föregående programperiod. Förvaltande myndighet ska även utföra attesterande myndighets uppgift. Kontaktuppgifter till förvaltande myndighet: Gunilla Nordlöf Chef förvaltande myndighet Besöksadress: Götgatan 74 Postadress: Box 4044, Stockholm Tel Lars Wikström Chef avdelning Regioner Besöksadress: Fyrvallavägen 1B Postadress: Box 3034, Östersund Tel Stefan Larsson, Chef region syd Besöksadress: Stortorget 9, Malmö Postadress: Box 32, SE Malmö Tel Norsk förvaltande organisation På norsk sida kommer Östfolds fylkeskommune att fungera som norsk förvaltande organisation (NFO) i förhållande till de uppgifter som följer av norskt deltagande. Arbetet genomförs i nära samarbete med förvaltande myndighet inom de ramar som läggs fast i EU:s förordningar. Gemensamt sekretariat Förvaltande myndighet och Övervakningskommittén ska understödjas av ett gemensamt sekretariat. Förvaltande myndighet ska, efter samråd med medlemsstaterna Sverige och Danmark samt Norge, inrätta det gemensamma sekretariatet. Sekretariatet arbetar för hela programområdet. Sekretariatet kommer att vara en del av förvaltande myndighet. Inför inrättande av det gemensamma sekretariatet har samråd förts med samtliga regioner i programområdet samt med regeringsrepresentanter från Näringsdepartementet, Erhvervsstyrelsen och Kommunal- og moderniseringsdepartementet. I arbetet har hänsyn tagits till erfarenheter från genomförandet av programperioden samt externa utvärderingar av genomförandet. Sekretariatet kommer fortsatt att ha två kontor, ett i den danska delen av delområde Öresund (Köpenhamn) och ett i den svenska delen av Kattegat-Skagerrakområdet (Göteborg). Kontoret i Köpenhamn har, liksom under programperioden , lokaler i anslutning till Öresundskomiteen för att säkra god tillgänglighet och möjlighet att säkra synergi mellan programmet och Öresundskomiteens arbete att främja det gränsregionala utvecklingsarbetet i delområdet. Köpenhamnsdelen av sekretariatet har Öresundskommiteen som arbetsgivare.

336 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -7 af 39 Tillväxtverket sluter en överenskommelse med Öresundskomiteen som reglerar detta. Kontoret i delområde Kattegat-Skagerrak flyttas till Tillväxtverkets kontor i Göteborg för att säkra god tillgänglighet avseende internationella och nationella kommunikationer samt för att ha möjlighet till synergier mellan programmet och andra EU-program som är lokaliserade till området. Kontaktuppgifter till gemensamt sekretariat (GS) Tillväxtverket Magnus Schönning chef gemensamt sekretariat Tel ABesöksadress: Stortorget 9, Malmö Postadress: Box 32, Malmö Tel Gemensamt sekretariat Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan 45 Postadress: Box 11278, Göteborg Gemensamt sekretariat Köpenhamn Nørregade 7b, DK 1165 Köpenhamn Revisionsmyndighet Ansvarig myndighet för revision är Ekonomistyrningsverket (ESV). ESV är en nationell myndighet under Finansdepartementet medan Tillväxtverket sorterar under Näringsdepartementet. ESV och Tillväxtverket är således två helt separerata organisationer. Nationella kontrollanter De medlemsstater som deltar i programmet (Sverige och Danmark) ska utse kontrollanter med ansvar att kontrollera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje stödmottagare som deltar i insatsen enligt art 23.4 i förordning (EU) 1299/2013. Sverige har i förordning 2014:1383 utsett Tillväxtverket att utföra dessa kontroller. De personer på Tillväxtverket som utför den nationella kontrollen är anställda på Tillväxtverkets enhet för internationell regionsamverkan. I Danmark delegeras detta uppdrag enligt 33 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 till de danska regioner vilka omfattas av gränsöverskridande program. De fyra danska regionerna säkrar godkännande, utnämnande, instruktion och korrekthet i det utförda arbetet av de danska nationella kontrollanterna (tilsynsførende) i enlighet med bestämmelserna i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj ERST och de fyra danska regionerna ansvarar för uppföljning av rapporter från ERST:s EUkontrolenhed gällande det danska kontrollsystemet. Kontaktuppgifter till nationella kontrollanter, Sverige Tillväxtverket Tommy Anjevall, chef internationell regionsamverkan Besöksadress: Fyrvallavägen 1B Postadress: Box 3034, Östersund

337 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -8 af 39 Kontaktuppgifter till nationella kontrollanter, Danmark I Danmark pågår en upphandling av nationell kontroll (tilsynsførende organisation) som förväntas vara avslutad under första halvåret Attesterande myndighet Kontaktuppgifter attesterande myndighet (AM): Tillväxtverket Robert Clevestam e-post: Besöksadress: Götgatan 74, Stockholm Postadress: Box 4044, Stockholm Förmedlande organ Medlemsstaterna har inte utsett några förmedlande organ för att utföra uppgifter för förvaltande eller attesterande myndighet Principen om åtskillnad av funktioner Ekonomistyrningsverket är en självständig nationell myndighet under finansdepartementet medan Tillväxtverket är en självständig nationell myndighet under näringsdepartementet. Revisionsmyndigheten och förvaltande myndighet är således helt separerade från varandra.

338 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -9 af Förvaltande myndighet 2.1 Förvaltande myndighet och dess huvudsakliga funktioner Den förvaltande myndighetens status Tillväxtverket är en självständig, statlig nationell myndighet och är enligt svensk förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder 2014:1383, förvaltande myndighet för det territoriella samarbetsprogrammet Öresund-Kattegat-Skagerrak Beskrivning av den förvaltande myndighetens funktion och uppgifter Förvaltande myndighet ska ansvara för att de operativa programmen genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och har ansvar för och ska utföra de uppgifter som anges i artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt i artikel 23 i förordning (EU) nr 1299/2013. Förvaltande myndighet ska dessutom ha ansvar för att utföra den attesterande myndighetens funktioner i enlighet med artikel 126 i förordning (EU) nr 1303/2013. Förvaltande myndighet ska ha sådan bemanning och kompetens att den kan hålla samman hela flödet av aktiviteter från information, inbjudan till ansökningar om finansiellt stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden, registrering av ansökningar, handläggning av ansökningar, metoder vid urval av projekt, inhämtning av övervaknings- och styrkommittéernas prioriteringar mellan projekt, beslut om stöd till projekt, handläggning av ansökningar om utbetalning och att fatta beslut om utbetalning. Förvaltande myndighet ska skriftligen dokumentara rutiner för hur arbetet ska utföras. Beslut i frågor om stöd och godkännande av underlag för ansökningar om utbetalning tas av den förvaltande myndighetens beslutsfattare i enlighet med generaldirektförens arbetsordning. Den förvaltande myndigheten är organiserad på ett sådant sätt att hög effektivitet uppnås i kombination med att sårbarheten minimeras. Den förvaltande myndigheten ska efter samråd med medlemsstaterna Danmark och Sverige samt tredjelandet Norge inrätta ett gemensamt sekretariat. Det gemensamma sekretariatet ska bistå den förvaltande myndigheten och övervakningskommittén när de utför sina respektive uppgifter. Det gemensamma sekretariatet ska också tillhandahålla information till potentiella stödmottagare om samarbetsprogrammens möjligheter och bistå stödmottagare vid genomförandet av insatserna. Det gemensamma sekretariatets arbetsuppgifter kommer att regleras i en arbetsordning som tas fram av förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet ska förvissa sig om att utgifterna från varje stödmottagare som deltar i en insats har kontrollerats av en nationellt utsedd kontrollant. Förvaltande myndighet ska se till att det finns ett system för att i datoriserad form registrera och spara utförliga räkenskaper. För detta ändamål används befintligt ärendehanteringssystem och ekonomisystem, som är i drift sedan föregående programperiod. Förvaltande myndighet ska säkerställa att separat redovisningssystem eller redovisningskod används av alla stödmottagare. Förvaltande myndighet ska utarbeta en utvärderingsplan som lever upp till de krav som ställs och som beskriver hur utvärderingsarbetet kommer att utföras. Förvaltande myndighet ska se till att rutiner finns som säkerställer att alla verifikat som rör utgifter med stöd av fonderna på begäran ska kunna göras tillgängliga för kommissionen och Europeiska revisionsrätten under den period som anges artikel 140 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt att stödmottagarna informeras om detta. Förvaltande myndighet ska se till att minimikrav ska gälla för verifikationskedjan med avseende på de räkenskaper som ska sparas och de verifikationer som ska

339 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -10 af 39 bevaras, samt se till att det finns uppgifter om vilka organ som har alla de verifikationer som krävs för att säkerställa att verifikationskedjan uppfyller minimikraven. Separationen av funktioner mellan attesterande myndighet och den övriga delen av uppdraget som förvaltande myndighet säkerställs genom generaldirektörens arbetsordning. Det framgår av arbetsordningen att attesterande myndighet är en egen funktion inom avdelningen förvaltning med en chef. Chefen för attesterande myndighet ansvar för rapporteringen till kommissionen i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) nr 1303/2013, fattar beslut i ärenden som hör till attesterande myndighets arbetsområde. Den operativa delen av uppdraget som förvaltande myndighet utför är placerade i avdelningar som är skilda från attesterande myndighet. Övriga, administrativa och stödjande, delar av uppdraget som förvaltande myndighet ska utföra är placerade i separata enheter inom avdelningen förvaltning.. I de fall Tillväxtverket beviljas stöd inom programmen kommer åtskillnad av funktioner säkerställas. Förvaltande myndighet ska stödja arbetet i övervakningskommittén och förse den med de uppgifter den behöver för att utföra arbetet med att fatta beslut i frågor så som årsrapporter, utvärderingsplan, indikatorer och fördelning av medel för tekniskt stöd Förvaltande myndighet skicka årliga genomföranderapporter och slutrapporter till kommissionen. För Information och kommunikation om stöd från programmen ska den förvaltande myndigheten upprätta: en kommunikationsstrategi, en förteckning över de insatser som får stöd, en plan för information- och kommunikation till allmänheten samt potentiella stödmottagare. Förvaltande myndighet ska lämna uppgifter om större projekt till kommissionen samt begäran om bekräftelse av stöd för större projekt. Förvaltande myndighet ska aktivt arbeta med bedrägeribekämpning genom att förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och återkräva belopp som betalats ut på felaktiga grunder och underrätta kommissionen om oriktigheter som överstiger EUR i bidrag från fonderna. Den förvaltande myndigheten ska verka för ett nära samarbete med förvaltande myndigheter för övriga europeiska struktur- och investeringsfonderna. Detta tar sig bland annat uttryck genom det samordningsuppdrag som Tillväxtverket har fått av regeringen för territoriella samarbetsprogram med svensk förvaltande myndighet. Dessutom har de förvaltande myndigheterna för de regionala strukturfondsprogrammen och Europeiska socialfonden lokaliseras till samma orter. Förvaltande myndighet genomför erfarenhetsutbyten med andra interregprogram, så som det dansk-tyska programmet och programmet för södra Östersjön. Det är enbart Tillväxtverkets ledning som har befogenhet att se till att man inom myndigheten följer upp väsentliga brister som rapporterats av revisionsmyndigheten (Ekonomistyrningsverket). Revisionsmyndigheten har inga sådana befogenheter. Anledningen är att Tillväxtverket är en myndighet under regeringen och är oberoende i sin förvaltning. I den svenska grundlagen är det reglerat att myndigheter under regeringen beslutar självständigt i sina ärenden i förhållande till övriga myndigheter under regeringen och i förhållande till regeringen. Enligt nationell författning ska Tillväxtverkets ledning säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Den interna styrningen och kontrollen ska systematiskt och regelbundet följas upp och bedömas. Vid bedömningen av den interna styrningen och kontrollen ska de iakttagelser som lämnas av extern revision och internrevision beaktas. Förvaltande myndighet ska se till att rutiner finns som säkerställer att alla verifikat som rör utgifter med stöd av fonderna på begäran ska kunna göras tillgängliga för kommissionen och Europeiska revisionsrätten under den period som anges artikel 140 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt att stödmottagarna informeras om detta. Förvaltande myndighet ska se till att minimikrav ska gälla för

340 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -11 af 39 verifikationskedjan med avseende på de räkenskaper som ska sparas och de verifikationer som ska bevaras, samt se till att det finns uppgifter om vilka organ som har alla de verifikationer som krävs för att säkerställa att verifikationskedjan uppfyller minimikraven. Förvaltande myndighet ska utarbeta en utvärderingsplan som lever upp till de krav som ställs och som beskriver hur utvärderingsarbetet kommer att utföras. Förvaltande myndighet upprättar en årlig förvaltningsförklaring och den årliga sammanfattningen i enlighet med artikel (e) (EU) nr 1303/ Uppgifter som formellt har delegerats av den förvaltande myndigheten Den förvaltande myndigheten har inte delegerat några uppgifter Bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker Förvaltande myndighet kommer att utföra samtliga uppgifter i enlighet med artikel i förordning (EU) nr och övriga krav som följer av EU-regelverket. Här ingår att bedöma om stödmottagaren har den administrativa, ekonomiska och operativa förmågan att genomföra projektet. Förvaltande myndighet kommer att inrätta ett team med uppgift att ta fram en strategi och riskbedömningsmetod med syfte att förebygga, upptäcka och förhindra bedrägerier, i enlighet med artikel c samt kommissionens vägledning för bedrägeribekämpning. Det kommer att inrättas en så kallad wistleblower-funktion. Denna ska fungera både för interna och externa användare. Tillväxtverket ingår också i rådet för skydd av EU:s finansiella intressen, SEFI-rådet, som ansvarar för att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier och andra missbruk av EU-relaterade medel Den förvaltande myndighetens organisation och förfaranden Organisationsschema Regeringen Tillväxtverkets styrelse Chef Förvaltande myndighet ERUF Operativ chef Förvaltande myndighet ERUF Kommunikation Verksamhetsstöd, Juridik, Ekonomi, IT, Revision Attesterande myndighet Nationella Programmet Finansieringsinstrument 8 Regionala program Öresund-Kattegat-Skagerrak Utvärdering

341 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -12 af 39 Figur 2 Organisationsschema förvaltande myndighet Förvaltande myndighet (FM) Den förvaltande myndigheten inordnas organisatoriskt inom myndigheten Tillväxtverket (figur 2). Generaldirektören är chef för förvaltande myndighet. Genom generaldirektörens arbetsordning har det delegerats till avdelningschefen för avdelningen regioner att ha det övergripande ansvaret för Tillväxverkets uppdrag som förvaltande myndighet och ansvara för att de operativa programmen förvaltas och genomförs enligt principen om sund ekonomisk förvaltning och övriga krav i artikel 59 i EU:s budgetförordning 966/2012 samt övriga relevanta regelverk. Tillväxtverkets programkontor i Malmö som ingår i avdelning regioner, region syd, har ansvar för att genomföra det operativa programmet med stöd av avdelningen för verksamhetsstöd. Inom enheten verksamhetsstöd tillhandahålls strategiskt och operativt stöd för myndighetens förvaltnings- och kontrollsystem. Verksamhetsstöd ansvarar bland annat för arbetet med processutveckling, dvs. framtagning av arbetsrutiner, handläggarstöd, checklistor, blanketter, mallar och tolkning av regelverk för enhetliga tillämpningar. Verksamhetsstöd ska på olika sätt bistå programmen bland annat med juridisk och ekonomisk kompetens. Verksamhetsstöd ska därutöver hålla ihop arbetet med rapporter till regeringen och kommissionen, uppföljningar och utvärderingar, erfarenhetsutbyte och utbildning. Förvaltande myndighet vid programkontoret i Malmö är för närvarande bemannat enligt följande: En chef med övergripande ansvar för genomförandet av programmet (0,25årsarbetskrafter). Fem handläggare med ansvar för operativt och strategiskt stöd till genomförandet inom juridik, rapportering, utvärderings- och uppföljningsplan för programmet, analyser och studier av programmets resultat och effekter, ekonomi, kommunikationsplan, stöd till övervakningskommittén, kontakter med Kommissionen, nationella regeringskanslier och myndigheter, revisionsmyndigheten och attesterande myndighet. (5,0 årsarbetskrafter) En administratör för kontors- och ekonomiadministration m.m. (0.1 årsarbets- krafter) Arbetsbeskrivningar för befattningar vid den förvaltande myndigheten tas fram av förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet har en samordnande funktion för det gemensamma sekretariatet. Förvaltande myndighet är ansvarig för och leder arbetet med processutveckling, framtagning av arbetsrutiner, handläggarstöd, checklistor, blanketter, mallar och tolkning av regelverk för enhetlig tillämpning. Förvaltande myndighet förser det gemensamma sekretariatet med juridisk och ekonomisk kompetens. Förvaltande myndighet svarar för att alla projekt och aktiviteter är förenliga med gemenskapens förordningar, det operativa programmet samt tillämpliga regelverk. Enligt generaldirektörens arbetsordning är ärendehandläggningen inom förvaltande myndighet uppdelad i två delar, i beslut om stöd och beslut om utbetalning. De två funktionerna hålls åtskilda genom att samma person inte får fatta beslut om stöd och utbetalning. Förvaltande myndighet sammanställer och skickar in rapporter till Kommissionen samt initierar uppföljningar och utvärderingar. Förvaltande myndighet svarar för sekretariatsuppgifter till övervakningskommittén. Förvaltande myndighet svarar för att i samråd med ordförande utarbeta möteshandlingar, dagordning, protokoll, rapporter till övervakningskommittén samt ansvarar för att övervakningskommitténs beslut verkställs. Det gemensamma sekretariatet bistår förvaltande myndighet med underlag i detta arbete.

342 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -13 af 39 Arbetet i övervakningskommittén planeras av ordföranden (tjänsteman från Näringsdepartementet i Sverige eller från Erhvervsstyrelsen i Danmark) i samråd med förvaltande myndighet samt norsk förvaltande organisation. Ordförandeskapet alternerar årsvis mellan Sverige och Danmark. Planeringen av verksamheten styrs av övervakningskommittén s huvuduppgift att verka för att programmet genomförs på ett effektivt och säkert sätt. Uppföljning och utvärdering är andra centrala frågor i övervakningskommitténs verksamhet. Vidare ansvarar övervakningskommittén för urval av projektinsatser avseende hela programområdet. För urvalet av projektinsatser inom något av delområdena Öresund eller Kattegat-Skagerrak svarar respektive styrkommitté. Övervakningskommittén är det organ där beslut om ändringar i programmet beslutas. Den förvaltande myndigheten är föredragande i övervakningskommittén och då främst i frågor kopplade till hur genomförandet av programmet löper. Norsk Förvaltande organisation (NFO) På norsk sida kommer den samordnande fylkeskommunen att fungera som norsk förvaltande organisation i förhållande till de uppgifter som följer av norskt deltagande. Gemensamma sekretariatet Sekretariatet har två kontor, ett i den danska delen av delområde Öresund (Köpenhamn) och ett i den svenska delen av Kattegat-Skagerrakområdet (Göteborg).Det gemensamma sekretariatet är en del av förvaltande myndighet och leds av en sekretariatschef med placering i Malmö. Sekretariatschefen har ansvar för genomförande av gemensamma sekretariatets uppgifter, personal samt budget för tekniskt stöd för kontoret. Sekretariatschefen är underordnad regionchefen för Södra Sverige. Tyngdpunkten i gemensamma sekretariatets verksamhet ligger i att informera om programmet, ta emot och bereda ansökningar om stöd, skriva prioriteringsunderlag för de ansökningar som uppfyller kraven till programmets styrkommittéer eller övervakningskommitté för urval av projekt, följa upp beslutade projekt, bereda ansökningar om utbetalning, delta i diskussioner med olika aktörer i programområdet och arrangera ansökningsomgångar. En grundläggande princip inom programmet är att projektparterna oavsett nationalitet ska möta likartade principer och riktlinjer för genomförande av projekt. Bemanningen kommer att förstärkas efterhand som programmet framskrider och Övervakningskommittén fastställer budgeten för TA-medel. Det gemensamma tekniska sekretariatet har i november 2014 bemanning enligt nedan. En sekretariatschef med placering i Malmö. Tre projektrådgivare med placering i Köpenhamn. Tre vakanser för projektrådgivare i Köpenhamn. Fyra projektrådgivare med placering i Göteborg. Två projektekonomer med placering i Göteborg. En administratör med placering i Göteborg. En handläggare i Malmö Ram som säkerställer lämplig riskhantering Förvaltande myndighet kommer att dokumentera processer och rutiner över hur arbetet utförs. Beslut om stöd och beslut om utbetalning fattas av förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet är organiserad på ett sådant sätt att effektivitet uppnås och att sårbarheten minimeras. Det team som förvaltande myndighet ska tillsätta i enlighet med artikel 125.4( c) samt kommissionens vägledning för bedrägeribekämpning kommer årligen att utvärdera bedrägeribekämpande styrdokument, utvärdera genomförda riskvärderingar och riskbedömningar samt vid behov ta fram och föreslå nya eller förbättrade styrdokument. Under programgenomförandet kan det uppstå nya frågeställningar som i sin tur kan kräva utredning i olika omfattning utifrån gällande regelverk för att fastställa ett ställningstagande som ska omfatta programmet. Detta är ett ansvar som vilar på förvaltande myndighet.

343 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -14 af Beskrivning av förfaranden Beskrivningen av följande förfaranden kommer att tillhandahållas skriftligen till personalen på förvaltande myndighet, gemensamma sekretariatet och nationella kontrollanter Förfaranden för att stödja övervakningskommitténs arbete Förvaltande myndighet ska stödja arbetet i övervakningskommittén och förse den med de uppgifter den behöver för att utföra arbetet, t.ex. uppgifter om programmets måluppfyllelse, ekonomiska uppgifter och uppgifter om indikatorer och delmål 1. Arbetet i övervakningskommittén planeras av ordföranden i samråd med sekretariatet och styrs av beslutad arbetsordning. Planeringen av övervakningskommitténs verksamhet styrs av dess huvuduppgift att verka för att programmet genomförs på ett effektivt och säkert sätt. Uppföljning och utvärdering är andra centrala frågor i övervakningskommitténs verksamhet. Övervakningskommittén är det organ där beslut om ändringar i program beslutas. Förvaltande myndighet har ansvaret att vägleda arbetet i övervakningskommittén och förse den med de handlingar som krävs för att fatta beslut i frågor som rör exempelvis utvärderingsplan, indikatorer, fördelning av medel för tekniskt stöd och övriga frågor kopplade till hur genomförandet av programmets olika delar löper Förfaranden för elektronisk datahantering Förvaltande myndighet ska upprätta ett system för att i elektronisk form registrera och lagra uppgifter om varje projekt för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner. Förvaltande myndighet ska även se till att uppgifterna samlas in, matas in och lagras enligt de krav som ställs av kommissionen (art 125.2d och /2013). För registrering och lagring av uppgifter om projekt används FÖRVALTANDE MYNDIGHETs ärendehanteringssystem och ekonomisystem. För utförligare beskrivning av ärendehanteringssystemet respektive Ekonomisystemet, se avsnitt Förfaranden för att övervaka de funktioner som formellt har delegerats av den förvaltande myndigheten Den förvaltande myndigheten har inte delegerat några funktioner Förfaranden för att välja ut projekt som kan stödjas av programmet Ansökningsformulär, beredningschecklista, rutiner och mall för beslut om stöd tas fram av förvaltande myndighet. Beslut om dokument och mallar fattas i enlighet med generaldirektörens arbetsordning. Inom Interreg V A Öresund-Kattegat-Skagerrak hanteras två typer av projekt: Förberedande projekt med syfte att förbereda fullskaliga projekt och testa nya idéer. Projekt fullskaliga projekt. För förberedande projekt, som är tids- och beloppsmässigt begränsade jämfört med fullskaliga projekt, kan Övervakningskommittén fatta beslut om en förenklad process för beredning och beviljande av stöd, förutsatt att förvaltande myndighet bedömer att förfarandet är inom ramen för tillämpliga förordningar. I det följande beskrivs förfarande för fullskaliga projekt. Förfarande för att välja ut och bevilja stöd till projekt delas in i tre delar: Handläggning av ansökningar Urval i styrkommittéer och övervakningskommitté Beslut om stöd till projekt. 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel a

344 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -15 af 39 Övervakningskommitté Styrkommitté Kattegat-Skagerrak Styrkommitté Öresund Ansökan Prioriteringsunderlag Urval av projekt Norsk förvaltande organisation Beslut IR-midler Kontroll av ansökan/ beredning Beslut om EUstöd Öresund Gemensamt sekretariat Kattegat-Skagerrak Lead Partner Norsk prosjekeier Figur 3 Förfarande för urval och beviljande av stöd Ansökan om stöd kan lämnas inom en ansökningsperiod som fastställs av förvaltande myndighet och annonseras på programmets hemsida. I anslutning till ansökningsperioden genomförs informationstillfällen inom programområdet. Ansökan om stöd sker elektroniskt genom webansökan, alternativt på pappersblankett. En elektronisk ansökan tas emot och registreras automatiskt i ärendehanteringssystemet. Ansökan på pappersblankett lämnas till gemensamma sekretariatet och registreras manuellt av handläggare i ärendehanteringssystemet. Den sökande kan via webbplatsen följa ärendets status. Anvisningar för vilka uppgifter som skall ingå i ansökan finns i programhandboken. Genom anvisningarna säkerställs att stödmottagaren får information om de krav som gäller för stödet. En ansökan om stöd ska alltid innehålla följande delar: Ifylld ansökan om stöd, signerad av samordnande stödmottagare och i förekommande fall av norsk projektägare. Budgetbilagor Medfinansierings- och deltagandeintyg Dokumentation som visar om medfinansiärer är offentliga eller privata Personal på det gemensamma sekretariatet kontrollerar att ansökan är komplett och genomför därefter beredning av ansökan om stöd. Som ett instrument för intern kontroll i denna beredning tar förvaltande myndighet i samråd med det gemensamma sekretariatet fram en särskild checklista. Vid beredningen används checklistan som signeras av handläggaren och sparas i den fysiska ärendeakten hos det gemensamma sekretariatet samt i ärendehanteringssystemet. I beredning ingår att pröva om ansökan om stöd stämmer överens med det operativa programmet, de särskilda målen och resultaten inom de prioriterade områdena, har ett gränsöverskridande mervärde samt uppfyller programmets urvalskriterier. Kontroll sker av att ansökan om stöd är förenlig med de förordningsmässiga krav som ställs genom såväl gemenskapens, som nationella regelverk. Härmed säkerställs att stödmottagare från minst två deltagande länder, varav minst det ena landet ska vara en medlemsstat omfattas av ansökan. Likaså kontrolleras att stödmottagarna ska samarbeta när det gäller

345 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -16 af 39 utveckling och genomförande av insatser, att stödmottagarna ska samarbeta när det gäller antingen bemanning eller finansiering av projekt. I beredningen ingår att kommunicera med sökanden om de krav som ställs på projekt som beviljas EU-stöd och om eventuella ytterligare upplysningar som bedöms nödvändiga för beslut. Sökande får dessutom information om rättigheter och skyldigheter, regler för stödberättigande samt vägledning kopplat till ansökan och genomförande av projekt genom programmets handbok, som finns tillgänglig på programmets hemsida. Vid beredning av ansökningar bedöms de potentiella stödmottagarnas genomförandekapacitet. I den bedömningen ingår att förvissa sig om stödmottagarnas administrativa, ekonomiska och operativa förmåga att genomföra projektet. Vidare kontrolleras att tillämplig lagstiftning om verksamheten följs, om verksamheten har påbörjats innan någon stödansökan har lämnats in till den förvaltande myndigheten (gäller endast programmets första ansökningsomgång, då retroaktivitet tillämpas). Kontroll görs av att insatser som valts ut inte omfattas eller borde ha omfattas av återkrav på grund av omlokalisering av produktionsverksamhet utanför programområdet eftersom programmet inte stödjer den typen av projekt. Vid behov kan programsekretariatet inhämta yttranden från regionala aktörer och experter. Behovet att inhämta yttrande från experter eller andra aktörer avgörs av om kompetens för projektets art finns inom det gemensamma tekniska sekretariatet eller måste inhämtas utifrån. Om beredningen av ärendet visar att det tänkta projektet inte är stödbart genom det operativa programmet fattas ett beslut om avslag. De projekt som klarat beredningen går vidare till urval av styrkommittéerna eller av övervakningskommittén. Förvaltande myndighet utarbetar ett förslag till lämpliga urvalskriterier som fastställs av övervakningskommittén för att därefter publiceras i programhandboken. Urvalskriterierna ska säkerställa att projekten bidrar till att uppnå de särskilda målen och resultaten enligt det operativa programmet, är icke-diskriminerande och öppna samt tar hänsyn till de allmänna principerna om jämställdhet och hållbar utveckling. Urvalskriterierna ska ge vägledning till projekt avseende hur de i största möjliga mån kan bidra till programmets målsättningar. Urvalskriterierna används av styrkommittéerna respektive övervakningskommittén som verktyg för prioritering mellan projekt inför beslut om stöd. Urvalskriterierna har stor betydelse för i vilken omfattning programmets genomförande minimerar negativa konsekvenser och förstärker positiva konsekvenser avseende de horisontella kriterierna jämställdhet, integration och mångfald samt miljö. Hur urvalskriterierna i realiteten påverkar valet av projekt kommer att följas upp och vid behov kommer åtgärder att vidtas för att betydande negativ påverkan ska undvikas eller minimeras. Genom de riktlinjer och checklistor som tas fram av förvaltande myndighet säkerställs att urvalkriterierna tillämpas konsekvent på alla ansökningar om stöd. Grundlaget för värdering av ansökningarna, baserat på urvalskriterierna, framgår av de priorteringsunderlag som styr- respektive övervakningskommittén mottar inför sina sammankomster. I protokollen från styrkommittéernas respektive övervakningskommitténs möten framgår urval av projekt, vilket utgör grundlag för att bevilja eller avslå ansökan i ett beslut om stöd. Efter styrkommittérenas respektive övervakningskommitténs urval tas beslut om stöd i varje enskilt ärende som expedieras till samordnande stödmottagare och i förekommande fall, norsk projektägare. Beslut om stöd fattas enligt en beslutsmall som tas fram av förvaltande myndighet Beslut om stöd Efter att styrkommitté eller övervakningskommitté prioriterat ett projekt delges sökanden ett skriftligt beslut om stöd som fastställer de stödberättigande aktiviteterna, stödvillkoren, särskilda krav,

346 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -17 af 39 finansieringstabell och tidsfrist 2. Ett av stödvillkoren är att alla stödmottagare använder ett separat redovisningssystem eller redovisningskod. Ett annat villkor är att stödmottagaren är skyldig att informera allmänheten om att projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Även beslut om att avslå ansökan om stöd meddelas skriftligt. Både avslagsbeslut och bifallsbeslut innehåller en motivering samt en hänvisning till reglerna om överklagande Förfaranden för att kontrollera projekten Varje medlemsstat ska utse kontrollanter med ansvar att kontrollera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje stödmottagare som deltar i insatsen. Varje stödmottagare lämnar sin redovisning över kostnader och finansiering till en nationell kontrollant i sitt land. Medlemsstaterna ska säkerställa att kontrollanterna kan godkänna utgifterna inom tre månader 3. Sverige har utsett Tillväxtverket att ansvara för denna kontroll. De nationella kontrollanterna är placerade inom en separat enhet för att säkerställa separation av funktioner i relation till förvaltandeoch attesterande myndighet, se figur 1. De danska regionerna ska ingå avtal med revisionsbyrå som ska kontrollera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje dansk stödmottagare som deltar i insatsen. Förvaltande myndighet ska förvissa sig om att utgifterna från varje stödmottagare som deltar i en insats har genomgått nationell kontroll. För detta ändamål ska det till varje ansökan om utbetalning från stödmottagare bifogas en kopia av intyget från nationell kontrollant. Vidare ska de nationella kontrollanterna på begäran av förvaltande myndighet tillhandahålla uppgifter om resultatet av genomförda kontroller, administrativa så väl som på plats utförda kontroller. De nationella kontrollanterna ska kontrollera att: - medfinansierade varor och tjänster har levererats - de utgifter som deklarerats av stödmottagarna verkligen har betalats - de utgifter som deklarerats av stödmottagarna överensstämmer med tillämplig lagstiftning, samt med programmets och projektbeslutets villkor för stöd till insatsen. Kontrollerna ska omfatta skrivbordskontroller av varje redovisning som lämnats in av stödmottagarna. Nationell kontrollant granskar att utgifterna är stödberättigande genom att kontrollera kopior av fakturor, bokföringsunderlag eller andra handlingar som har bokförts i enlighet med god redovisningssed, eller uppfyller de krav som gäller förenklade redovisningsalternativ som exempelvis schablonkostnader. Kontroll sker mot beslut om stöd samt de genomförda aktiviteter som beskrivs i läges- och slutrapporter. Kontrollanten begär av stödmottagaren den dokumentation som krävs för att möjliggöra granskning av utgifterna. För att säkerställa förfaranden och fullständiga kontroller enligt tillämplig lagstiftning används granskningsplan och checklista som tas fram av förvaltande myndighet. Kontroller på plats ska utföras enligt en urvalsmetod som anger en miniminivå för antal projekt som ska följas upp genom besök på plats, som fastställs och upprätthålls av förvaltande myndighet. Urvalsmetoden ska grundas på en riskbedömning utifrån tidigare erfarenheter och utförda revisioner, projektets komplexitet samt storleken på det EU-stödet. Kontroll på plats sker i huvudsak hos den samordnande stödmottagaren, men kan utvidgas till att omfatta kontroll på plats även hos projektets övriga stödmottagare och projektpartner. Utöver den kontroll som ingår i en skrivbordskontroll ska aktiviteter, tjänster, varor och investeringar verifieras på plats hos stödmottagaren. Vidare ska det verifieras att informationsplikten följs och att redovisade räkenskapsunderlag är korrekta. Kontrollerna på plats kommer att göras enligt fastställd rutin som upprättas av förvaltande myndighet. En rapport i form av en checklista ska efter varje genomförd kontroll på plats fyllas i av ansvarig kontrollant i vilken det anges vem som har utfört 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel c, artikel b 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 artikel 23.4

347 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -18 af 39 kontrollen och eventuella åtgärder med anledning av besöket. Rapporten skrivs under av den person som utfört kontrollen En handlingsplan för kontroller på plats hos stödmottagare ska upprättas. Denna kommer att ses över årligen. Av planen ska framgå vilken urvalsmodell som har tillämpats, vilka projekt som fallit ut av urvalsmodellen och tidpunkt för när kontroller på plats kommer att genomföras. Tidpunkten för kontrollbesöken ska vara när såväl aktiviteter som kostnader för projektet är tillräckliga för att motivera en kontroll på plats. När kontrollen är avslutad utfärdas ett intyg för periodens godkända och stödberättigande kostnader. I intyget framgår även vilka iakttagelser och eventuella korrigeringar som har gjorts. De nationella kontrollanterna intygar sitt oberoende i varje uppdrag genom att underteckna intyget. Samtliga ovan beskrivna kontroller ska dokumenteras enligt en rutin som fastställs av förvaltande myndighet. Dokumentationen ska diarieföras och läggas i original i ärendets akt. Dessutom ska det i ärendehanteringssystemet registreras, i varje enskilt ärende, när en kontroll på plats har genomförts. Förvaltande myndighet kommer därmed att bevara uppgifter om varje kontroll som visar vad som gjorts och när, resultaten av kontrollen och vilka åtgärder som vidtagits vid eventuella oegentligheter. Förvaltande myndighet kommer att skriva in som villkor i beslutet om stöd att stödmottagare ska använda ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som har samband med en verksamhet. Villkoret kontrolleras av nationell kontrollant i samband med granskning av redovisning. Resultat och iakttagelser från nationell kontrollant kommer att sammanställas av förvaltande myndighet i syfte att ge en samlad bild av vad kontrollerna resulterat i och därmed kunna identifiera systematiska fel i hanteringen. Slutsatserna av sammanställningen ska förmedlas till alla inblandade parter i ett kunskapsspridande syfte. Anvisningar och vägledning rörande offentlig upphandling, statligt stöd, lika möjligheter för kvinnor och män, icke diskriminering, hållbar utveckling samt miljöregler återfinns i anvisningar till sökande. I den utsträckning samverkan etableras mellan den regionala utvecklingsfonden och av kommissionen godkända stöd kommer de regelsystem och den beslutprocess som gäller för godkända stöd att tillämpas. I övrigt kommer statligt stöd till företag att hanteras inom de regler som gäller för försumbart stöd samt eventuella gruppundantagsregler. Beslutet om stöd till projektet innehåller de villkor och krav som gäller för den enskilda insatsen Beskrivning av förfaranden vid ansökan om utbetalning I varje beslut om stöd anges hur ofta stödmottagaren ska ansöka om utbetalning för genomförda insatser. Ansökan om utbetalning kan göras elektroniskt via webansökan 4 alternativt på en särskild blankett som tillhandahålls av förvaltande myndighet. Vid webansökan registreras ärendet med automatik i ärendehanteringssystemet. En pappersansökan registreras manuellt i ärendehanteringssystemet av en handläggare. Förvaltande myndighet ska utarbeta anvisningar för ansökan om utbetalning. Till ansökan skall alltid bifogas en läges- eller slutrapport över vad som genomförts och hur projektet utvecklats i förhållande till beslutet om stöd. Läges- och slutrapporter ska följa den disposition som förvaltande myndighet fastställer. Vidare bifogas ett intyg från de nationella kontrollanterna om att utgifterna följer tillämpliga regler för att vara stödberättigande. Intyg utfärdas av nationella kontrollanter i respektive land efter granskning av stödmottagarens redovisning av kostnader och finansiering. 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel 122.3

348 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -19 af 39 Vid granskning av ansökan om utbetalning kommer förvaltande myndighet förvissa sig om att utgifterna från varje stödmottagare som deltar i ett projekt har kontrollerats av utsedd nationell kontrollant. Kontrollen sker genom att kopia av intyg från godkända nationella kontrollanter har bifogats ansökan. De nationella kontrollanterna utfärdar intyget utifrån de krav som förvaltande myndighet har ställt för att skyldigheterna ska uppfyllas. Förvaltande myndighet ska ta fram ett standardintyg som båda ländernas nationella kontrollanter kan använda sig av. 5 Granskning av ansökning om utbetalning sker i huvudsak genom skrivbordskontroller enligt checklista. Beslut om utbetalning skall verkställas senast 90 dagar efter det datum då stödmottagaren lämnade in sin ansökan under förutsättning att ansökan är komplett. Beslut om utbetalning sänds skriftligt till stödmottagaren när utbetalning verkställts. Vid brister i en ansökan om utbetalning skickas en begäran om komplettering till stödmottagaren. Om kompletteringarna är tillfredsställande kan beslut om utbetalning fattas. Vidhåller förvaltande myndighet de noterade bristerna skickas ett beslut om att utbetala delar av ansökt belopp, alternativt beslut om att inte utbetala stöd. I beslutet ska förvaltande myndighet ange skälen för beslutet tillsammans med information om hur stödmottagaren går tillväga för att få sin sak prövad av domstol Identifiering av myndighet som hanterar ansökan om utbetalning Tillväxtverket tar emot ansökan om utbetalning och verkställer utbetalning till stödmottagaren. 1.Redovisning FLC Kontroll 2.Certifikat Stödmottagare 3.Certifikat Samordnande part Sammanställer Stödmottagare 4.AOU 7.Stöd Samordnande stödmottagare 6.Stöd Utbetalningsfunktion Utbetalningsbeslut Utbetalning 5.AOU Gemensamt sekretariat Kontroll Figur 4 Flöde ansökan om utbetalning Informationsutbyte mellan förvaltande och attesterande myndighet Förvaltande myndighet tillhandahåller uppgifter som attesterande myndighet behöver för att kunna utföra de kontrollåtgärder som de har i uppdrag att utföra. Informationsöverföring till attesterande myndighet kommer att kunna ske på elektronisk väg i enlighet med kraven artikel i förordning (EU) nr 1303/2013. Både förvaltande myndighet och attesterande myndighet har tillgång till de datoriserade system som används för genomförandet Informationsutbyte mellan förvaltande myndighet och revisionsmyndighet Förvaltande myndighet tillhandahåller uppgifter som revisionsmyndigheten behöver för att kunna utföra de kontrollåtgärder som de har i uppdrag att utföra. 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel a och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 artikel 23.4

349 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -20 af 39 Informationsöverföring till revisionsmyndigheten kommer att kunna ske på elektronisk väg i enlighet med kraven artikel i förordning (EU) nr 1303/ Nationella regler om berättigande till bidrag I Sverige finns regler om berättigande till bidrag i förordning SFS 2014:1383om förvaltning av EU:s strukturfonder. I Danmark finns regler om berättigande till bidrag i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 samt i bekendtgørelse nr. 586 af 3. juni Regler för stödberättigande utgifter kan även regleras i Tillväxtverkets föreskrifter och i programmets handbok Förfaranden för att lämna års- och slutrapporter till Kommissionen I enlighet med art 111 i EUs förordning 1303/2013 ska medlemsstaten lämna in en årlig genomföranderapport senast den 31 maj varje år med start den 31 maj Innehållet i rapporten styrs av EUs förordning och förvaltande myndighet kommer att utarbeta en mall för rapporten. Framtagandet av rapporterna kommer att samordnas för att säkerställa likformighet, rättssäkerhet och kvalitet. För varje år kommer en tidsplan för framtagande av rapporterna att upprättas och uppgifter ur ärendehanteringssystemet kommer att tas fram vid utpekade tillfällen för att säkerställa en jämförbarhet mellan programmen Samtliga förslag till genomföranderapporter ska godkännas av övervakningskommittén innan de lämnas till kommissionen via kommissionens rapporteringssystem. Förvaltande myndighet kommer att säkerställa att övervakningskommittén hinner fatta beslut om godkännande inom utsatt tid för att rapporten ska kunna lämnas in till kommissionen Förfaranden för att utarbeta förvaltningsförklaring Förvaltande myndighet tar fram en förvaltningsförklaring för programmet. Förvaltningsförklaringen kommer att tas fram enligt den genomförandeordning som ännu ej är klar Förfaranden för att utarbeta den årliga sammanfattningen Förvaltande myndighet kommer att utarbeta rutiner för att ta fram den årliga sammanfattningen. I rutinen ska ingå att sammanställa resultaten från revisionsinsatserna och utförda kontroller av Förvaltande myndighet. Resultatet analyseras, följs upp och vidtagna och kommande åtgärder redovisas Förfaranden för att kommunicera anvisningar till personalen Tillväxtverket gör årligen en kompetensinventering som utmynnar i en kompetensplan för all personal. I samband med nyanställningar erbjuds personalen introduktionsutbildningar som innehåller t ex förvaltningsutbildning och presentation av Tillväxtverkets alla verksamheter. Anvisningar för personalen kommer att finnas tillgängligt i samlad och strukturerad form på Tillväxtverkets interna webplats. Förvaltande myndighet genomför utbildningar, seminarier och erfarenhetsutbyte för handläggare, nationella kontrollanter och chefer inom förvaltande myndighet inom relevanta områden t ex i granskningsmetodik, offentlig upphandling och horisontella principer. Förvaltande myndighet ansvarar för lärande och erfarenhetsutbyte inom förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet tillhandahåller även ett elektroniskt FAQ system vars ändamål är både lärande och att skapa förutsättningar för en gemensam, likartad och rättssäker ärendehantering och regeltolkning Förfaranden för prövning av klagomål

350 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -21 af 39 Enligt 2 kap. 45 i förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder framgår att den förvaltande myndighetens beslut att inte betala ut stöd enligt 16, att upphäva beslut om stöd enligt 40 och att kvitta stöd enligt 43 får överklagas. Sådana överklaganden ska handläggas i enlighet med förvaltningsprocesslagen (1971:291) och förvaltningslagen (1986:223). Klagomål på den nationella kontrollen ställs till ansvarigt organ i respektive land Övriga medlemsstaters/tredje lands myndigheter ska i förekommande fall bistå den förvaltande myndigheten med att försöka lösa klagomålen Verifieringskedja Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja och ett tillfredsställande arkiveringssystem Genom användandet av ärendehanteringssystemet, diariesystemet och ekonomisystemet, tillsammans med användandet av fastställda formulär, anvisningar, checklistor, handläggarrapporter m.m. som framarbetas av den förvaltande myndigheten säkerställs kraven på en obruten verifieringskedja. Datasystemen uppfyller kraven på ett tillfredsställande arkiveringssystem och kraven på informationssäkerhet. Dessa system gör det möjligt att följa varje enskilt ärende från beslut om stöd till utbetalning till stödmottagare och attesterad utgiftsdeklaration. Varje händelse, som är av betydelse för det enskilda ärendet, registreras i ärendehanteringssystemet. Ur detta system kan därmed uppgifter för datum för ansökan och datum för beslut hämtas. Utifrån dessa datum är det möjligt att härleda till vilken ansökningsomgång beslutet är kopplat. Varje enskild utbetalning till stödmottagarna registreras först i ärendehanteringssystemet för att efter beslut om utbetalning skickas över till ekonomisystemet. Konteringen av utbetalningen är förprogrammerad och sker automatiskt. Varje enskild utbetalning erhåller ett unikt verifikationsnummer som, efter effektuerad utbetalning, återfinns i både ekonomisystemet och ärendehanteringssystemet. Kontroller mellan systemen säkerställer att den automatiska konteringen gjorts korrekt. De föreskrifter och interna rutiner som tas fram säkerställer att stöd inte betalas ut till stödmottagaren innan utgifter och offentlig medfinansiering verifierats. Utgifter och finansiering som hör till ett enskilt projekt kan således följas hela vägen från de belopp som attesterats i utgiftsdeklarationen till kommissionen ned till ett enskilt ärendes räkenskaper Anvisningar om att hålla verifikationer tillgängliga Tidsperiod under vilken dokument ska bevaras I enlighet med artikel 140 i Kommissionens förordning (EU) nr 1303/2013 ska relevanta handlingar hållas tillgängliga och bevaras fram till årsskiftet som infaller 3 år efter att stödmottagaren erhållit beslut om slututbetalning. För statsstöd gäller särskilda regler. Handlingars tillgänglighet regleras även i Tillväxtverkets föreskrifter Format i vilket dokumenten ska bevaras Dokumenten ska, i enlighet med artikel 140 i Kommissionens förordning (EU) nr 1303/2013, bevaras i form av original eller bestyrkta kopior eller på allmänt godkända databärare Oriktigheter och återkrav Förfarandet för rapportering och korrigering av oriktigheter När det uppdagas att stöd har utbetalats felaktigt ska det felaktigt utbetalda stödet återkrävas. Beslut om återkrav fattas av förvaltande myndighet.

351 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -22 af 39 Återkrav kommer att regleras genom två olika förfaranden enligt anvisningar som tas fram. Dels genom kvittning där det felaktigt utbetalda beloppet regleras vid nästkommande utbetalning och dels genom inbetalning via faktura. Förvaltande myndighet säkerställer att felaktigt utbetalda belopp inte kan återanvändas i projektet. Beslut om återkrav skickas till till den samordnande stödmottagaren Förfarandet för att rapportera oriktigheter till Kommissionen Om oriktighet uppdagas som medför att felet i en utbetalning från strukturfonderna överstiger euro ska oriktigheten anmälas till OLAF (kommissionens byrå för bedrägeribekämpning). I övrigt ska rapportering göras så att kraven enligt (EU) 1303/2013 artikel 122(2) beaktas och följs. Tillväxtverket är ansvarigt för rapportering av oriktigheter som uppstår i Sverige. För oriktigheter som uppstår i Danmark avser Erhvervsstyrelsen delegera ansvaret för OLAF-rapporteringen till de danska regioner som deltar i programmet, som ska underrätta förvaltande myndighet om innehållet rapporterna. Förvaltande myndighet ska underrätta attesterande myndighet och revisionsmyndigheten om innehållet i rapporterna. För oriktigheter som uppstår i Sverige ska förvaltande myndighet dessutom underrätta ekobrottsmyndigheten om innehållet i rapporterna. Stödmottagare informeras om sina skyldigheter i beslutet om stöd till projektet. Rapportering av oriktigheter Ansvariga myndigheter för OLAF-rapportering OLAF-rapport Förvaltande myndighet OLAF/Europeiska kommissionen Attesterande myndighet Revisionsmyndighet Oriktigheter i Sverige. Ekobrottsmyndigheten 3. ATTESTERANDE MYNDIGHET 3.1. Attesterande myndighet och dess huvudsakliga funktioner Den attesterande myndighetens status (nationellt, regionalt eller lokalt offentligt organ) och status för det organ som den utgör en del av. Tillväxtverket är en självständig, statlig nationell myndighet och är enligt förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder (SFS 2014:1383) attesterande myndighet för de regionala strukturfondsprogrammen och det nationella strukturfondsprogrammet inom målet investering för tillväxt och sysselsättning. Myndighetsuppgiften har placerats vid Tillväxtverkets kontor i Stockholm.

352 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -23 af 39 Tillväxtverket Attesterande myndigheten för de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning Postadress: Box 4044 Postnr och ort: Stockholm Telefon: Kontaktperson: Robert Clevestam Angivelse av de funktioner som utförs av den attesterande myndigheten. Om den förvaltande myndigheten även utför den attesterande myndighetens funktioner, beskriv hur åtskillnad av funktionerna säkerställs Attesterande myndighets kärnverksamhet består av att utarbeta och lämna in mellanliggande ansökningar om betalning till kommissionen samt utarbeta räkenskaper utifrån attesterade beloppen. Årliga räkenskaperna lämnas i årsredovisningen till kommissionen. Att attestera utgifterna innebär att de härrör från tillförlitliga bokföringssystem, är baserade på kontrollerbara stödjande handlingar och har kontrollerats av förvaltande myndighet. Attesteringen av utgifterna är en förutsättning för att Sverige ska få återfinansiering från EU. Attesterande myndighet utarbetar vidare räkenskaper i IT-systemet utifrån gjorda attesteringar där även återkrävda belopp, belopp att återkräva samt indragna belopp återfinns i en kundreskontra. Årsräkenskaper tas fram till årsredovisningen utifrån det brutna räkenskapsårets upprättade räkenskaper. Årscykeln för arbetet inom attesterande myndighet börjar med en mellanliggande ansökan om betalning för en första period av räkenskapsåret. Därefter lämnas ytterligare en ansökan om betalning för den tidigare perioden samt en tillkommen period. En slutlig ansökan om betalning för hela räkenskapsåret, 1 juli t o m 30 juni, lämnas senast den 31 juli. De preliminära räkenskaper för året som därefter erhålls innehåller de stödberättigade utgifterna, motsvarande offentliga utgifter samt motsvarande utbetalningar till stödmottagare av EU-medel. I de preliminära årsräkenskaperna finns även på motsvarande sätt de belopp som dragits tillbaka och de belopp som återkrävts av de attesterade medlen. Vidare framkommer även belopp som ska återkrävas och belopp som inte kan återkrävas. Särredovisning i räkenskaperna finns för utbetalt förskott till finansieringsinstrument samt förskott på statligt stöd. Revisionsmyndighetens revisioner som pågår sedan den första ansökan om betalning har lämnats till kommissionen fortsätter fram till slutet av kalenderåret. De felaktiga utgifter som framkommer som ett resultat av granskningarna rättas i årsräkenskaperna. En avstämning görs mellan de preliminära årsräkenskaperna och de rättade årsräkenskaperna. En förklaring till de eventuella skillnaderna lämnas till årsredovisningen i början av kalenderåret. Årsredovisningen ska vara kommissionen tillhanda senast den15 februari. I de fall revisions myndighet har en pågående granskning som inte kan slutföras till årsredovisningen undantar attesterande myndighet utgifterna från årsräkenskaperna. I de fall de senare befinns lagliga och korrekta tas de med i en ansökan om betalning för de följande räkenskapsåren. Kommissionen ska granska räkenskaperna och kunna komma fram till att de är fullständiga, korrekta och sanningsenliga. Kommissionen kan godkänna räkenskaperna om revisionsmyndigheten lämnar ett revisionsuttalande utan reservationer. Utifrån de godkända årsräkenskaperna beräknar kommissionen ett årssaldo för återfinansieringen till Sverige. Beräkningen görs utifrån godkända årsräkenskaper, tidigare utbetald återfinansiering, bestående av de årliga förskotten och betalningar utifrån mellanliggande ansökan om betalning. Attesterande myndighet håller räkning på motsvarande belopp så att en avstämning av att korrekt återfinansiering kommer Sverige tillhanda kan göras.

353 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -24 af 39 Gjorda utbetalningar till stödmottagare måste minst motsvara återfinansieringen till Sverige. Beroende av beräkningens resultat sker en reglering. Betalningskrav från kommissionen regleras genom avräkning från kommande betalningar. Utestående betalningar sker inom 30 dagar från att räkenskaperna godkänts. Oriktiga belopp som upptäckts efter att årsräkenskaperna har lämnats till kommissionen justerar attesterande myndighet i räkenskaperna för det år då oriktigheten upptäcktes. Räkenskapsår 1 1/7 Ansökan 1 31/12 Ansökan 2 30/6 31/12 Ansökan 3 Räkenskapsår 2 Årsräkenskaper Årssaldo 1/7 Fig. XX Årscykeln för arbetet inom attesterande myndighet. Ansökan 1 31/12 Ansökan 2 30/6 Ansökan 3 Ansökan om mellanliggande betalningar som Sverige lämnar till kommissionen återfinansieras inom 60 dagar med 90 % av det ansökta beloppet. Det resterande beloppet regleras i samband med kommissionens beräkning av årssaldot. De uppgifter som attesterande myndighet särskilt ska ansvara för framkommer av artikel 126 i förordning (EG) 1303/2013. Attesterande myndighet attesterar att redovisningarna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga. Att de bokförda utgifterna överensstämmer medtillämplig rätt och har uppstått i samband med insatser som har valts ut för finansiering i enlighet med de kriterier som är tillämpliga för programmet samt i överensstämmelse med tillämplig rätt. Attesterande myndighet ser till att det finns ett datasystem för att registrera och spara utförliga räkenskaper för varje verksamhet. Datasystemet stödjer alla de uppgifter som krävs för att utarbeta ansökningar om utbetalningar och redovisningar, inklusive registreringar av de belopp som kan återkrävas, belopp som återkrävts och belopp som dragits tillbaka. Attesterande myndighet ser till att inför attestering ha mottagit tillräckliga uppgifter från den förvaltande myndigheten om de förfaranden som har tillämpats och de kontroller som har utförts när det gäller utgifterna. Attesterande myndighet specificerar skriftligt de uppgifter och den information som attesterande myndighet efterfrågar om förvaltande myndighets förfaranden och utförd kontroll för styrkande av att utgifter är korrekta och legala. Uppgifterna ska utgöra bevis på att förvaltning och kontroll fungerar effektivt. Den attesterande myndighet bestämmer i en överenskommelse med den förvaltande myndighet när uppgifter inför attestering ska överlämnas från förvaltande myndighet till attesterande myndighet. Och vidare implementerar med förvaltningsmyndigheten överenskomna rutiner för att tillförsäkra att attesterande myndighet får uppgifter och information regelbundet efter ett visst förutbestämt tidsintervall.

354 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -25 af 39 Attesterande myndighet har kapaciteten för att granska tillförlitligheten av deklarerade utgifter och verifikat rapporterade av den förvaltande myndigheten genom skrivbordskontroller och där och när det är nödvändigt på plats hos den förvaltande myndigheten. Vid attestering tar attesterande myndighet hänsyn till resultatet från samtliga revisioner som utförts av revisionsmyndigheten. Felaktiga utgifter tas alltid bort ur utgiftsdeklarationen inför attestering. Attesterande myndighet ser till att i datasystemet spara räkenskaper för utgifter som har deklarerats till kommissionen och för motsvarande offentligt stöd (offentliga utgifter) som utbetalts till stödmottagarna. Samt för räkenskaper över de belopp som kan återkrävas och de belopp som har dragits tillbaka sedan stödet till en verksamhet har helt eller delvis upphört. De återvunna beloppen ska återbetalas till unionens budget innan det operativa programmet avslutas genom att de dras av från påföljande utgiftsdeklaration. Attesterande myndighet utarbetar de räkenskaper som avses i artikel 59.5 i budgetförordningen (EG) och i enlighet med artikel 137 i förordning (EG) 1303/2006 som ska överlämnas till kommissionen. Attesterande myndighet gör en avstämning för varje prioritering mellan årets deklarerade belopp och lämnar en förklaring till eventuella skillnader. Om en granskning pågår av under året deklarerade belopp undantas de från årsräkenskaperna så att rena årsräkenskaper erhålls. Verifikaten är tillgängliga i enlighet med artikel 140 i förordning (EG) nr 1303/2013 Attesterande myndighet utför själv sina funktioner och ansvarar särskilt för de uppgifter som framkommer av artikel 126 i förordning (EU) nr 1303/2013. Den attesterande myndigheten är placerad vid Tillväxtverkets kontor i Stockholm under avdelningen Förvaltning. Förvaltande myndighet är placerad under avdelningen Regioner. Chefen för den attesterande myndigheten är övergripande ansvarig för samtliga funktioner inom den attesterande myndigheten. Varje avdelning har en avdelningschef. Chefen för förvaltande myndighet är också chef för avdelningen Regioner. Tillväxtverkets generaldirektör är chef för samtliga avdelningar. GD Näringsliv Regioner FM Förvaltning AM Fig. XX Attesterande myndighets organisatoriska placering inom Tillväxtverket. Attesterande myndigheten är, i förhållande till den verksamhet som granskas, organisatoriskt, en åtskild funktion och bedriver en objektiv verksamhet med integritet. För att säkra kraven på åtskillnad mellan funktioner, objektivitet och att verksamheten bedrivs med integritet är den attesterande myndigheten fristående från den operativa verksamheten och organisatoriskt placerad fristående från den förvaltande myndigheten.

355 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -26 af Funktioner som formellt delegerats av den attesterande myndigheten, identifiering av de förmedlande organen och formen för delegeringen enligt artikel i förordning (EU) nr 1303/2013. Hänvisning till relevanta dokument (rättsakter med bemyndiganden, avtal). Beskrivning av de förfaranden som tillämpas av de förmedlande organen för att utföra delegerade uppgifter, och av den attesterande myndighetens förfaranden för att övervaka att de uppgifter som delegerats till de förmedlande organen verkligen utförs. Den attesterande myndigheten utför samtliga av dess funktioner och uppgifter direkt inom myndigheten själv. Således är inga uppgifter delegerade till någon annan funktion eller förmedlande organ. Undantag för detta är vid frånvaro pga. sjukdom eller vid force majeure. I de fallen gäller attestoch delegationsordningen på Tillväxtverket. 3.2 Den attesterande myndighetens organisation Organisationsschema och angivelse av enheternas funktioner (inbegripet plan för fördelning av lämpliga personalresurser med erfordrad kompetens). Denna information omfattar även de förmedlande organ till vilka vissa funktioner delegerats. Attesterande myndighets organisation utgår från i huvudsak tre indelningar av arbetsuppgifter: En del är ansvarig för att kontrollera begäran om attestering av utgifter siffermässigt och upprätta utgiftsdeklarationer samt överlämna dessa till kommissionen. En del är ansvarig för att kontrollera uppgifter och informationen från förvaltande myndighet, att det finns överstämmelse med regelverken och värdering av förvaltande myndighets verifikationer samt att bevaka resultaten av revisionsmyndighetens revisioner. Slutligen en del som ansvarar för att upprätthålla räkenskaperna som attesterande myndighet ansvarar för samt även IT-systemet för räkenskaper. Chef för AM Person A Uppgifter från FM Revisioner Ansökan om betalning Person B Kontroll av belopp Räkenskaper IT-systemet Fig. XX Attesterande myndighets organisation Chefen för den attesterande myndigheten är övergripande ansvarig för samtliga funktioner inom den attesterande myndigheten. Bemanningen av den attesterande myndigheten består nu av två (2) heltidsanställda personer. Bemanningen utgörs av personal med lämplig kompetens samt god kunskap och erfarenhet av arbete inom strukturfonderna. Vid en eventuell utökad bemanning kommer indelningen av arbetsuppgifter att styra bemanningen. Den attesterande myndigheten är placerad vid Tillväxtverkets kontor i Stockholm under avdelningen Förvaltning så som beskrivet i avsnitt Som nämnt tidigare är attesterande myndigheten, i förhållande till den verksamhet som granskas, organisatoriskt, en åtskild funktion och ska bedriva en objektiv verksamhet med integritet. För att säkra kraven på åtskillnad mellan funktioner, objektivitet,

356 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -27 af 39 och att verksamheten bedrivs med integritet är den attesterande myndigheten fristående från den operativa verksamheten och organisatoriskt placerad fristående från den förvaltande myndigheten. En handledning att användas av personalen på den attesterande myndigheten är framtagen. Den innehåller bl, a. beskrivning av hur årscykeln för attesterande myndighet ser ut, hur attestering av utgiftsdeklarationerna ska ske, hur ansökan om betalning lämnas, hur granskning av uppgifter från förvaltande myndigheten görs, hur räkenskaper upprättas, om redovisning av återkrav och om redovisningssystemet. Handledningen beskriver vidare hur räkenskaper ska föras utifrån att endast 90 % av ansökan om betalning betalas ut av kommissionen i enlighet med artikel 130 i förordning (EG) 1303/2013 och om kommissionens fastställande av återstående belopp enligt artikel 139 i samma förordning. Handledningen beskriver vidare arbetet efter att den, för räkenskapsåret, slutliga mellanliggande ansökan om betalning har lämnats. Hur arbetet med årsräkenskaperna sker i enlighet med artikel 137 i förordning 1303/2013 och avstämning av insatsområden. Och hur utgifter ska undantas från årsräkenskaperna med anledning av revisionsmyndighetens eventuella pågående granskningar i enlighet med artikel 137 (2) i samma förordning. Samt hur beräkningar av årssaldo görs utifrån artikel 139 i ovan nämnd förordning. Till handledningen finnas det checklistor för respektive delar där dokumentationen och kvalitétssäkring av utfört arbete sker. Checklistorna återfinns tillsammans med upprättade rutinbeskrivningar som bilagor till handledningen. Chefen för attesterande myndighet beslutar skriftligen om ändringar, införande eller upphävande av rutiner. Därefter kan handledningen och tillhörande checklistor ändras så att de överensstämmer med beslutad rutin. Reviderad handledning eller checklista gäller endast efter beslut av chefen för attesterande myndigheten. Översyn för eventuell revidering av handledningen sker minst årligen så att en kvalitativ och kvantitativ förbättring av arbetssättet kan uppnås Beskrivning av de förfaranden som ska tillhandahållas skriftligen till personalen vid den attesterande myndigheten och de förmedlande organen (datum och referens): Förfaranden för utarbetande och inlämning av ansökningar om utbetalning: a) Beskrivning av den attesterande myndighetens arrangemang för åtkomst till all information om insatser som krävs för att utarbeta och lämna in ansökningar om utbetalning, inbegripet resultatet av förvaltningskontroller (i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013) och alla relevanta revisioner. Attesterande myndighet specificerar skriftligt de uppgifter och den information som attesterande myndighet efterfrågar om förvaltande myndighets förfaranden och utförd kontroll för styrkande av utgifter. Detaljerade uppgifter gäller resultatet av utförda kontroller, utförda finansiella korrigeringar, slutsatser som förvaltande myndighet har dragit utifrån resultatet av kontrollerna och vilka åtgärder man har gjort utifrån slutsatserna. Andra detaljerade uppgifter gäller återkrav och indragna belopp, särskild information beträffande TA-medel och svar och åtgärder på revisionsmyndighetens revisionsrapporter. Övrig nödvändig information lämnas av förvaltande myndighet i en skriftlig rapport eller genom annan dokumentation. Datasystemet som attesterande myndighet har tillgång till innehåller i enlighet med bilaga III punkterna i förordning 480/2014, uppgifter om kontroller på plats. Uppgifterna ovan beskrivna ska utgöra bevis på att förvaltning och kontroll fungerar effektivt och att utgifterna uppfyller allt det som attesterande myndighet attesterar till kommissionen.

357 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -28 af 39 Om inte tillräckliga uppgifter från förvaltande myndighet har mottagits om de förfaranden som tillämpas och de kontroller som utförts när det gäller de utgifter som ingår i utgiftsdeklarationen kommer attesterande myndighet inte att attestera utgifterna. Attesterande myndighet bestämmer i en överenskommelse med förvaltande myndighet när uppgifter inför attestering ska överlämnas från förvaltande myndighet till attesterande myndighet. Och vidare implementerar med förvaltningsmyndigheten överenskomna rutiner för att tillförsäkra att attesterande myndighet får uppgifter och information regelbundet efter ett visst förutbestämt tidsintervall. Chefen för förvaltande myndigheten intygar formellt för attesterande myndighet att lämnade uppgifter är sanna och kompletta, att utgifterna i lämnad redovisning har varit föremål för kontroll i enlighet med kontrollsystemet. Attesterande myndighet begär av förvaltande myndighet en försäkran om att attesterande myndighet har fått all nödvändig information om de förfaranden som tillämpas och de kontroller som utförts när det gäller utgifterna som ska attesteras. Inkluderat i försäkran ska även en övergripande konklusion finnas om legalitet och korrekthet i de samfinansierade utgifterna i varje program samt en försäkran om att utgifterna är skäligt fria från fel av avgörande betydelse. Den attesterande myndigheten kommer också att på förekommen anledning begära in specifik information från förvaltningsmyndigheten eller begära utökade kontroller. När det bedöms nödvändigt för att verifiera och komplettera de av den förvaltande myndigheten lämnade uppgifterna granskar attesterande myndighet att förvaltande myndighets förfaranden och de kontroller som utförts när det gäller utgifterna på eget initiativ. Till hjälp i kontrollarbetet har attesterande myndighet tillgång till ärendehanteringssystemet NYPS. Det ger möjlighet att i kronologisk ordning följa all korrespondens och övriga väsentliga händelser i ett ärende, från det att ansökan kommer in tills ärendet slutredovisas och avslutas samt ger tillgång till ekonomiska uppgifter. Attesterande myndighet har överenskommet med revisionsmyndigheten att attesterande myndighet ligger med på den sändlista som finns för beslutade och expedierade revisionsrapporter. Med detta säkerställs att attesterande myndighet har tillgång till samtliga revisioner som genomförs. Efter att ha tagit del resultatet av revisioner gjorda av revisionsmyndigheten, såväl de på projektnivå som de på systemnivå, följer attesterande myndighet upp att den förvaltande myndigheten har åtgärdat i revisionen påpekade brister och felaktigheter. Om så inte har skett, och om det är en adekvat åtgärd, kan attesterande myndighet komma att dra bort motsvarande utgift från utgiftsdeklarationen. Attesterande myndighet har förvissat sig om att det finns rutiner som säkerställer att alla dokument rörande utgifter och revision är tillgängliga i enighet med artikel 140 i förordning (EG) i 1303/2013. b) Beskrivning av det förfarande genom vilket ansökningar om utbetalning utarbetas och lämnas in till kommissionen, inbegripet förfarandet för att säkerställa att den slutliga ansökan om mellanliggande betalning skickas senast den 31 juli året efter det föregående räkenskapsårets slut. Den attesterande myndigheten upprättar attesterade utgiftsdeklarationer och ansöker om utbetalning och överlämnar dem till kommissionen efter att dessförinnan kontrollerat uppgifter lämnade av den förvaltande myndigheten, beaktat resultatet av revisionsmyndighetens revisioner samt utfört nödvändig egen granskning av den förvaltande myndighets förfaranden och gjorda kontroller. Den attesterande myndigheten gör följande: 1. specificerar de uppgifter och den information som attesterande myndighet efterfrågar om förvaltningsmyndighetens förfaranden och utförd kontroll för styrkande av utgifter och implementera med förvaltningsmyndigheten överenskomna rutiner för att tillförsäkra att attesterande myndighet får tillräckliga uppgifter och information regelbundet efter ett vist förutbestämt tidsintervall

358 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -29 af granskar rapporter upprättade av den förvaltande myndigheten innehållande en genomgång av uppgifterna om verifikaten som tas upp i artikel 125 (4-6) i förordning (EU) 1303/2013 samt övriga inkomna uppgifter. 3. granskar resultaten av revisionsmyndighetens revisioner som tas upp i artikel 127 i förordning (EU) 1303/ ser till att resultaten av dessa undersökningar tas om hand på rätt sätt så att en slutsats om det finns en tillräcklig grund för att försäkra att utgifterna som attesteras är lagliga och korrekta 5. stämmer av, gör kontrollräkning och korrigeringar av felaktiga utgifter som har kommit till attesterande myndighets kännedom i de fall de inte har korrigerats av förvaltande myndighet. Ovan uppräknade aktiviteter dokumenteras. På en begäran om attestering av utgiftsredovisning kontrollerar attesterande myndighet först att begäran är komplett och följer de formella kraven, inklusive de av attesterande myndighet specificerade uppgifterna. Om dessa formella krav har uppfyllts granskas innehållet i de lämnade uppgifterna för att komma fram till en konklusion om utgiftsdeklarationen kan attesteras eller inte. Uppgifterna från förvaltande myndighet utgör den huvudsakliga grunden för konklusionen i certifieringsprocessen. Uppgifterna ska visa att förvaltnings och kontrollsystemet fungerar effektivt och att utgifterna därmed uppfyller ställda krav. Om attesterande myndighet inte blir förvissad om lagligheten och korrektheten av helheten eller delar av begäran om attestering av utgiftsredovisningen skickas begäran tillbaka till den förvaltande myndigheten med instruktioner om avhjälpande åtgärder. Exempelvis en begäran om kompletterande uppgifter eller om utökade kontroller. För att förvissa sig om att villkoren för att attestera är uppfyllda kan attesterande myndighet fortsätta med en egen granskning av förvaltande myndighets förfaranden och utförd kontroll. Ansvaret för att fullgöra varje steg i processen för att upprätta, attestera och överlämna ansökan om betalning till kommissionen är fastställd i förväg. Processen stöds av checklistor samt av handledningen och gäller varje person som är med och förbereder, kontrollerar och upprättar utgiftsdeklarationen. Checklistorna följer processen och anger vem som är ansvarig för respektive del och steg. Nyckelkravet för att attestera är att den attesterande myndigheten har fått uppgifter om; att bokföringssystemet är tillförlitligt att utgifterna baseras på kontrollerbara stödjande handlingar att utgifterna har kontrollerats av förvaltande myndighet den förvaltande myndighetens förfarande för att verifiera leveransen av samfinansierade tjänster och produkter, realism i redovisade utgifter, uppfyllelse med tillämpbara gemensamma och nationella regler, att deklarerade utgifter har tillkommit med hänsyn till att projekten har blivit utvalda för finansiering på ett korrekt sätt. att en adekvat verifieringskedja har upprätthållits. Attesterande myndighet kommer fram till sina konklusioner främst genom uppgifter lämnade av den förvaltande myndigheten. Grunden för att kunna säkerställa kraven på inlämnade underlag är att samtliga steg hos den förvaltande myndigheten är verifierade och tydliga. Attesterande myndigheten försäkrar sig därför om att den får adekvat information för syftet. Av vikt är att få uppgifter om

359 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -30 af 39 resultatet av de administrativa kontroller och kontroller på plats av enskilda insatser som förvaltande myndighet utför i enlighet med artikel 125 i förordning (EG) 1303/2013. Uppgifterna som efterfrågas utgör bevis på att kontrollsystemet fungerar effektivt. I de fall tillräcklig information inte kan erhållas från förvaltande myndighet kan attesterande myndighet initiera egen granskning av förvaltande myndighetens förfaranden och utförd kontroll. I granskningen ingår att granska att förvaltnings- och kontrollsystemet följs. Följa upp om förvaltande myndighet har vidtagit relevanta åtgärder med anledning av uppkomna brister eller avvikelser samt att förvaltande myndighet har vidtagit relevanta åtgärder med anledning av rekommendationer från olika revisionsorgan. Till stöd för kontroller finns ärendehanteringssystemet NYPS och ekonomisystemet Ekonomisystemet. I det egen initierade kontrollarbetet ingår även besök på plats hos den förvaltande myndigheten. I samband med att avvikelser eller brister har uppkommit kan det finnas anledning att göra en fördjupad eller utökad kontroll. Den fördjupade kontrollen kan exempelvis bestå i granskning av verifikationslistor över utbetalningar till stödmottagare. I kontrollen kan inkluderas en kontroll på plats efter urval eller då det är påkallat av särskild anledning. I första hand ska granskningen ske hos den förvaltande myndigheten och endast i undantagsfall hos stödmottagare. All granskning gjord av den attesterande myndigheten dokumenteras. Förvaltande myndighet Uppgifter Förfaranden, utförda kontroller av utgifterna och stödjande dokument Räkenskaper (SEK) Utgifter Offentliga utgifter EU-finansiering Nationell offentlig fin Privat finansiering Revisionsmyndigheten Revisioner Resultatet av samtliga revisioner Attesterande myndighet Analys och konklusion Attesterande myndighets korrigeringar Utarbeta ansökan om utbetalning - kundreskontra - boka korrigeringar Attesterande myndighets räkenskaper (EUR) Utgifter Offentliga utgifter EU-finansiering Nationell offentlig fin Privat finansiering Betalningsansökan a)utgifter b) Offentliga utgifter Boka fodran på EU S F C Kompletterande egna undersökningar Fig. XX. Flödesschema för att upprätta, verifiera och överlämna mellanliggande ansökan om betalning till kommissionen genom SFC2014. Stödmottagarnas utgifter registreras av FM och återfinns även i räkenskaperna hos AM omräknade till EUR efter attestering. Godkännande av beloppen innebär att de räknas om till EUR och blir attesterande myndighets räkenskaper. Därefter utarbetas ansökan om mellanliggande betalning och lämnas till kommissionen genom SFC2014. Att attestera utgiftsdeklarationer och lämna tillhörande ansökan om utbetalning till kommissionen kommer att göras tre gånger per år så vitt det är möjligt. Beloppet omräknas till euro med hjälp av kommissionens månatliga växelkurs den månad under vilken utgifterna registrerades i räkenskaperna hos attesterande myndighet. Ränta och belopp enligt återkrav kommer att dras bort från utgiftsdeklaration och betalningsansökan så snart beloppet krediterats. Överlämnande av utgiftsdeklaration och ansökan om utbetalning till kommissionen sker elektroniskt genom datasystemet SFC2014. Överföringen sker manuellt över ett webbgränssnitt. Attestering av utgiftsdeklaration sker genom elektronisk underskrift av chefen för attesterande myndighet i

360 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -31 af 39 datasystemet SFC2014. Samtliga ansökan om betalning diarieförs i Tillväxtverkets diariesystem. Räkenskaper lagras i det datoriserade redovisningssystemet så att utgifter som deklarerats till kommissionen sparas. Förfarandet för att säkerställa att den slutliga ansökan om mellanliggande betalning skickas senast den 31 juli året efter det föregående räkenskapsårets slut inbegriper; en i förväg fastställd rutinbeskrivning med stöd av en checklista. överenskommelse om deadlines med förvaltande myndighet för överlämnade av utgiftsredovisning med, av attesterande myndighet specificerade, uppgifter. att attesterande myndighet är tillräckligt bemannad i juli månad varje år till dess den slutliga mellanliggande betalningen är skickad. att förvaltande myndighet är tillräckligt bemannad för att snabbt kunna lämna kompletterande uppgifter vid behov. att datasystemet är fullt funktionellt under juli månad så att utgiftsredovisningen kan erhållas omedelbart efter räkenskapsårets utgång Beskrivning av det redovisningssystem som används som grund för att attestera utgiftsredovisningar till kommissionen (artikel 126 d i förordning (EU) nr 1303/2013): ERUF räkenskaper Arbete i NYPS Grundräkenskaper SEK Attesterande myndighets räkenskaper EU R Kommissionen SFC2014 Kundreskontra Indragna belopp Återvunna belopp Fig. XX Redovisningssystemet som utgör grunden för att attestera utgiftsredovisningar. Redovisningen av uppgifter i utgiftsdeklaration och ansökan om betalning grundar sig på det datasystem för utförliga räkenskaper som attesterande myndighet, i enlighet med artikel 126 d) i förordning (EG) nr 1303/2013, ska se till att det finns för att registrera och spara alla uppgifter för att utarbeta ansökningar om utbetalningar och redovisningar, inklusive registreringar i kundreskontra av de belopp som kan återkrävas, som återkrävts och belopp som dragits tillbaka. Vidare innehåller datasystemet räkenskaper för utgifter som deklarerats (attesterade medel) och för motsvarande offentligt stöd som utbetalts till stödmottagarna. Räkenskaperna särredovisar även motsvarande parametrar för attesterade medel som kan återkrävas, som återkrävts och belopp som dragits tillbaka i enlighet med stycke g) och h) i ovan nämnda artikel. Räkenskaperna är attesterande myndighets räkenskaper och utgör grunden till de årliga räkenskaperna i enlighet med artikel 137 i förordning (EG) nr 1303/2013 och innehållande uppgifter om stödberättigade utgifter, offentliga utgifter samt till stödmottagaren utbetalt EU-stöd. Grundräkenskaperna redovisas i SEK. Vid godkännande av räkenskaperna och attestering, omräknas räkenskaperna till EUR, i enighet med art 133 i förordning (EG) nr 1303/2013, och blir därmed attesterande myndighets räkenskaper över attesterade belopp. Återkrav och indragningar av redan

361 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -32 af 39 attesterade medel redovisas i både i grundräkenskaperna och i attesterande myndighets räkenskaper där de omräknas till EUR med den ursprungliga växelkursen så att inga kursdifferenser uppstår. Det arbete som sker i NYPS av förvaltande myndighet med att registrera, i enlighet med artikel 125 (2e) i förordning (EG) nr 1303/2013, utgör grunden för räkenskaperna. Attesterande myndighet har möjlighet att göra rättelser direkt i redovisningssystemet så att korrekta räkenskaper erhålls. Uppgifterna uppräknade i bilaga III i förordning (EG) 480/2014 återfinns i redovisningssystemet samt de modeller som tas upp i artikel 6 och 7 i förordning (EU) 1011/2014 med bilagor II, VI och VII. Grunden för räkenskaperna läggs vid beslutet om stöd där man fastställer insatsens utgifter och finansiering. Beslut om stöd minskar programmets budget. Finansieringen kan bestå av nationell offentlig finansiering, EU-stöd (offentlig finansiering) och privat finansiering. Finansieringsformer återfinns i redovisningssystemet i enlighet med p.24, bilaga III i förordning 480/2014. Fördelningen av finansieringen utgör senare grunden för beräkningen av offentliga utgifter definierade i artikel 2 i förordning (EG) 1303/2013. Räkenskaper uppstår vidare av utgifter som stödmottagaren redovisar vid ansökan om utbetalning och som sedan utgör grund för beräkning, samt utbetalning, av EU-medel. Ansökan om utbetalning minskar projektets budget, både beträffande utgifter respektive EU-medel så att kraven i artikel 143 (4) i förordning (EG) 1303/2013 uppfylls. Rapportering till kommissionen av beviljade utgifter möjliggörs av redovisningssystemet i enlighet med art 112 (1a) i förordning (EG) nr 1303/2013 samt rapportering av utgifter i stödmottagarens ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 112 (1b). Redovisningssystemet stöder även modellen i art 2 och bilaga II i förordning (EU) 1011/2014 om överföring av ekonomiska uppgifter. Komplett ansökan om utbetalning kontrolleras och de stödberättigade utgifterna bestäms. Korrigering av utgifterna sker vid oriktigheter och den finansiella korrigeringen förs in i redovisningen i enlighet med artikel 143 (2) i förordning (EG) nr 1303/2013. Den finansiella korrigeringen ger omedelbart fria medel, utgifter respektive EU-medel, till programmets budget i enighet med artikel 143 (3). Gjorda finansiella korrigeringar redovisas i kategorier och tas med i det årliga dokumentet som lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 138 i förordning (EG) nr 1303/2013 samt enligt artikel 59.5 i (EG) budgetförordningen nr 966/2012. Den finansiella korrigeringen har avräknats insatsens (projektets) budget vid mottagandet av komplett ansökan om utbetalning före granskning av utgifter (se ovan), så att kraven i art 143 (4) i förordning (EG) nr 1303/2013 om att inte återanvända bidrag för någon insats vilken en korrigering har gjorts uppfylls. De stödberättigade utgifterna som utgör grunden för utbetalade EU-medel kan erhållas ur redovisningssystemet och uppgifterna lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 50 (2) och artikel 112 (2) i förordning (EG) nr 1303/2013. Korrigeringar av utgifter där EU-stöd har utbetalts till stödmottagare sker med en egen registrering där den ursprungliga registreringen ligger kvar och ett saldo erhålls. Varje registrering erhåller ett eget datum och återkravskod. På så vis erhåll spårbarhet och kraven på obruten verifieringskedja uppfylls i redovisningssystemet. För de betalningar som har erhållit statusen attesterade med ett attesteringsdatum (se nedan) redovisas beloppen i egna räkenskaperna i enlighet med art 126 h) i förordning (EG) nr 1303/2013. Redovisningssystemet innehåller uppgifterna i punkterna i bilaga III till förordning (EG) 480/2014. Samtliga korrigeringar av tidigare utbetalt EU-stöd återfinns även i en kundreskontra oavsett hur de regleras. Särredovisning sker av insatser i form av de finansieringsinstrument som avses i artikel 37 i förordning (EG) nr 1303/2013 med särskilda parametrar i redovisningssystemet. Även förskott betalda inom ramen för statligt stöd i enlighet med artikel 131 (4) i samma förordning, särredovisas i enlighet med artikel 137 (1c) i samma förordning. Särredovisningen sker med hjälp av särskild kod. Med hjälp av detta kan även de insatser som genererar nettoinkomster när de avslutas enligt artikel 61 i ovan nämnda förordning särredovisas. Redovisningssystemet innehåller punkterna i bilaga III till förordning (EG) 480/2014.

362 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -33 af 39 Räkenskaperna inför attestering innehåller för varje utbetalning till stödmottagare belopp för stödberättigade utgifter, beräknade offentliga utgifter, utbetalda EU-medel, till insatsen inkommen nationell offentlig finansiering respektive till insatsen inkommen privat finansiering. Redovisningssystemet innehåller punkterna i bilaga III till förordning (EG) 480/2014. Särredovisning i räkenskaperna finns för utbetalt förskott till finansieringsinstrument samt förskott på statligt stöd enligt artikel137 (1c) i förordning (EG) nr 1303/2013. För inlämnande till kommissionen av mellanliggande ansökan om betalning och utgiftsdeklaration återfinns i redovisningssystemet för given period de totala beloppen per insatsområde för stödberättigade utgifter och offentliga utgifter i enlighet med artikel 131 (1) i förordning (EG) nr 1303/2013 och punkterna i bilaga III till förordning (EG) 480/2014. Redovisningssystemet stöder även modellen i enlighet med art 6 och bilaga VI i förordning (EU) 1011/2014, ansökan om utbetalning samt kompetterande uppgifter om finansieringsinstrument. I saldotabellen framkommer även samtliga för perioden ingående betalningar till stödmottagare samt korrigeringar med saldon för varje insatsområde (prioriterat område) i respektive program så att summorna för ovan nämnda parametrar kan kontrollräknas. I samband med attestering räknas beloppen i SEK om till EUR utifrån kommissionens månatliga kurs och i enlighet med artikel 133 i förordning (EG) nr 1303/2013. Beloppen i SEK erhåller statusen attesterade och ett attesteringsdatum. Attesterade till, stödmottagaren gjorda betalningar, kan på så vis särredovisas och det går att bestämma om gjorda korrigeringar gäller attesterade medel eller inte. Korrigeringar av räkenskaperna sker alltid i SEK och omräknas till EUR med hjälp av växelkursen för ursprungsbetalningen. Med hjälp av attesteringsdatumet kan delsummor erhållas för varje insatsområde i varje program Attesterade utgifter redovisas i EUR. Även återfinansieringen från EU till Sverige redovisas i EUR. Mellanliggande ansökan om betalning bokförs som en fordran på EU och bevakas i kundreskontra. Vid mellanliggande betalningar återfinansierar kommissionen endast 90 % av det ansökta beloppet i enlighet med artikel 130 i förordning (EG) nr 1303/2013. De resterande 10 % ligger kvar tills kommissionen har fastställt återståendebeloppet i enlighet med artikel 139 i samma förordning. Till programmen från EU inbetalda förskott redovisas på samma konto. Redovisningssystemet innehåller uppgifterna i punkterna i bilaga III till förordning (EG) 480/2014. Den slutliga ansökan om mellanliggande betalningen gäller hela det brutna räkenskapsåret, 1 juli t o m 30 juni, i enlighet med artikel 135 (2) i förordning (EG) nr 1303/2013. Efter den 30 juni är räkenskapsåret stängt. De preliminära räkenskaper som erhålls efter den sista ansökan om mellanliggande betalning kan korrigeras av attesterande myndighet med anledning av revisionsmyndighetens revisionsresultat eller andra funna felaktigheter. Det sker i en egen redovisningsperiod. I de fall utredning pågår som inte är färdigställd till de årliga räkenskaperna ska vara upprättade, bokar attesterande myndighet en avsättning så att de beloppen undantas från årets räkenskaper. I det fall de befinns korrekta kan de tas med i kommande års mellanliggande betalning i enlighet med artikel 137 (2) ) i förordning (EG) nr 1303/2013. De årliga räkenskaperna som är en del av årsredovisningen som lämnas till kommissionen, i enlighet med art 138 i förordning (EG) 1303/2013, består av stödberättigade utgifter, offentliga utgifter och EU-stöd samt motsvarande för indragningar och återkrav enligt artikel 137 i förordning (EG) nr 1303/2013. Redovisningssystemet uppfyller även modellen i art 7 och bilaga VII i förordning (EU) 1011/2014 om räkenskaper. Redovisningssystemet innehåller uppgifterna i punkterna i bilaga III till förordning (EU) 480/2014. Räkenskaperna innehåller även uppgifter om förfinansiering och om belopp för vilka åtgärder om indrivning har påbörjats eller genomförts i enligt med artikel 59.5a budgetförordning (EU) nr 966/2012. Kommissionens årliga räkenskapsavslutning sker genom att ett årssaldo beräknas utifrån de årliga räkenskaperna, utbetald återfinansiering i samband med mellanliggande ansökan om betalning och till programmen utbetalda förskott. Samtliga transaktioner återfinns på ett konto i redovisningssystemet så att saldot kan avläsas. Eventuella avvikelser mellan kommissionens beräkningar och egen redovisning framkommer därmed. Till stödmottagarna utbetalt EU-stöd får inte vara mindre än återfinansieringen från EU enligt artikel 129 i förordning (EG) 1303/2013. Redovisningssystemet är i nuläget inte i drift.

363 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -34 af 39 Arrangemang för att vidarebefordra aggregerade uppgifter till den attesterande myndigheten om det rör sig om ett decentraliserat system. Aggregerade uppgifter erhålls av attesterande myndighet genom ett centraliserat system. Förbindelsen mellan redovisningssystemet och det informationssystem som beskrivs i punkt 4.1. Systemet är ett och samma Identifiering av transaktioner inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna om det rör sig om ett system som är gemensamt med andra fonder. Systemet används endast för en fond (ERUF) Beskrivning av förfarandena för att utarbeta de räkenskaper som avses i artikel 59.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (artikel 126 b i förordning (EU) nr 1303/2013). Bestämmelser för att attestera att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt (artikel 126 c i förordning (EU) nr 1303/2013), med beaktande av resultatet av alla kontroller och revisioner. En årlig sammanfattande mellanliggande ansökan om utbetalning lämnas senast den 31 juli för det brutna räkenskapsåret 1 juli t o m 30 juni. Därefter erhålls räkenskaper för hela det brutna räkenskapsåret. De årliga attesterade preliminära räkenskaperna granskas av revisionsmyndigheten utifrån de lämnade mellanliggande ansökningarna om betalning. Korrigering av de preliminära årsräkenskaperna görs av attesterande myndighet med anledning av revisionsmyndighetens revisionsresultat eller andra funna felaktigheter. Attesterande myndighet gör en avstämning för varje prioritering (insatsområde) mellan årets deklarerade belopp och lämnar en förklaring i årsredovisningen till eventuella skillnader utifrån mallen i bilaga VII, tillägg 8 i förordning (EU) nr 1011/2014. En årlig räkenskapsavslutning görs och årsräkenskaperna attesteras av attesterande myndighet vid överlämnandet till årsredovisningen. En förutsättning för att attesterande myndighet ska kunna uppfylla kraven i art 126 i förordning (EU) 1303/2013 är att datasystemet för redovisningen är tillförlitligt och funktionellt så att korrekta räkenskaper och andra uppgifter kan erhållas. Det arbete som sker i NYPS av förvaltande myndighet med att registrera, i enlighet med artikel 125 (2e) i förordning (EU) nr 1303/2013, utgör grunden för räkenskaperna och andra uppgifter. För att utarbetandet av årliga redovisningar som avses i artikel 59.5 a i budgetförordningen (EU) använder attesterande myndighet datasystemet. Förutsättningen är det går att registrera och spara räkenskaperna på ett tillförlitligt och funktionellt sätt. Attesterande myndighet kontrollerar att den redovisning som återfinns i datasystemet är tillförlitligt och komplett, att det stödjer alla uppgifter som krävs för att utarbeta ansökningar om betalning samt redovisningar. Inkluderat i detta är de registreringar av belopp som kan återkrävas, som återkrävts och belopp som dragits tillbaka. Attesterande myndighet kan undanta utgifter från årsräkenskaperna på grund av en pågående granskning. Om de sedan befinns lagliga och korrekta tas de med i en ansökan om mellanliggande betalning som avser de följande räkenskapsåren. Attestering av årsräkenskaper sker i enlighet med artikel 126 c) i förordning (EU) nr 1303/2013 utifrån all den information som finns attesterande myndighet tillhanda vid aktuell tidpunkt inklusive resultaten av revisionsmyndighetens samtliga revisioner. I de fall det finns oriktiga belopp exkluderas de från årsräkenskaperna innan de attesteras. I årsräkenskaperna återfinns underliggande samtliga av attesterande myndighet godkända utbetalningar till stödmottagare. Arbetet med att utarbeta räkenskaperna enligt artikel 137 i förordning (EU) 1303/2013 och attestera redovisningen följer en i förväg upprättad rutinbeskrivning och stöds samt dokumenteras av en checklista. Räkenskaperna följer modellen i enlighet med artikel 7 och bilaga VII i förordning (EU) 1011/2014.

364 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -35 af Beskrivning, i tillämpliga fall, av den attesterande myndighetens förfaranden med avseende på omfattningen av samt reglerna och förfarandena för de effektiva arrangemang som medlemsstaten (1) inrättat för hantering av klagomål rörande de europeiska struktur- och investeringsfonderna, mot bakgrund av artikel 74.3 i förordning (EU) nr 1303/2013. Klagomål mot bakgrund av artikel 74.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 hanteras av förvaltande myndighet. 3.3 Återkrav Beskrivning av systemet för att säkerställa snabbt återkrav av offentligt stöd, inbegripet unionsstöd. Felaktigt utbetalt stöd återkrävs av förvaltande myndigheten via beslut i enlighet med gällande arbetsordning. Beslutet skickas till stödmottagare och av beslutet framgår hur återkravet ska regleras. Återkrav regleras genom två olika förfaranden. Dels genom kvittning (vilket är vanligast) där det felaktigt utbetalda beloppet regleras vid nästkommande utbetalning och dels genom inbetalning. Vid reglering av återkrav genom inbetalning kommer stödmottagare att faktureras. Vid fakturering gäller vid Tillväxtverket tillämpade inbetalningsrutiner Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja genom att bevara räkenskaper i elektronisk form, inbegripet återkrävda belopp, belopp som ska återkrävas, belopp som tillbakadragits från en ansökan om utbetalning, belopp som inte kan återkrävas och belopp med anknytning till insatser som hålls inne genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan, för varje insats, inbegripet de återkrav som är en följd av tillämpningen av artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 om insatsers varaktighet. En tillfredställande verifieringskedja erhålls genom att varje registrering av belopp ligger kvar i redovisningssystemet, utan att kunna tas bort eller ändras, kronologiskt och systematiskt. Korrigeringar av utgifter där EU-stöd har utbetalts till stödmottagare sker med en egen registrering där den ursprungliga registreringen ligger kvar och ett saldo erhålls. Varje registrering erhåller ett eget datum och återkravskod. På så vis erhåll spårbarhet och kraven på obruten verifieringskedja uppfylls i redovisningssystemet. För de betalningar som har erhållit statusen attesterade med ett attesteringsdatum redovisas beloppen i egna räkenskaperna i enlighet med art 126 h) i förordning (EG) nr 1303/2013. Korrigeringar av felaktiga, till stödmottagare, utbetalda belopp sker i redovisningssystemet av förvaltande myndighet med automatisk överföring till kundreskontra. Detta gäller även belopp med anknytning till insatser som hålls inne genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan samt de återkrav som är en följd av tillämpningen av artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 om insatsers varaktighet. Vid registreringen av återkrav erhålls ett datum i redovisningssystemet och en fordran bokas upp. Vid reglering av återkravet erhålls ett nytt datum och fordran bokas bort. Belopp för ett givet datum som inte ännu är reglerade går att få fram genom kundreskontra. Särredovisning av återkrav som gäller attesterade medel erhålls i enlighet med artikel 126 h) i förordning (EG) nr 1303/2013. Attesterande myndighet har möjlighet att på eget initiativ boka bort belopp i redovisningssystemet. De felaktiga beloppen rättas direkt vid registrering i redovisningssystemet så att de därmed inte kommer med i nästkommande utgiftsdeklaration. Genom att varje mellanliggande ansökan om betalning är ackumulerad så rättas beloppen i utgiftsdeklarationen även retroaktivt och återkrävda belopp dras bort. Felaktigt utbetalda medel som upptäcks efter räkenskapsårets utgång rättas även de

365 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -36 af 39 omedelbart och det återkrävda beloppet dras från nästkommande mellanliggande ansökan om utbetalning. Återkravet räknas då till det aktuella räkenskapsåret även då ursprungsbetalningen gjordes i ett tidigare räkenskapsår Bestämmelser för avdrag av belopp som återkrävts eller belopp som ska dras tillbaka från utgifter som ska deklareras. Avdrag av belopp som har återkrävts eller belopp som ska dras tillbaka från utgifter som ska deklareras sker genom rättning i redovisningssystemet. Beloppen kommer därmed inte med i nästkommande utgiftsdeklaration. Felaktiga belopp ska rättas så snart kännedom finns. 4. INFORMATIONSSYSTEM 4.1. Beskrivning av informationssystemen Upprättande av ett elektronisk datahanteringssystem Informations- och redovisningssystemet är centraliserat och uppbyggt dels av Tillväxtverkets ärendehanteringssystem (NYPS, Min ansökan) dels av ekonomisystemet (för närvarande Agresso). Båda systemen är driftsklara i relevanta delar och har använts under föregående programperiod. Ärendehanteringssystemet är en vidareutveckling av det tidigare ärendehanteringssystemet och ägs och förvaltas av Tillväxtverket i deras egen IT-miljö. All hantering sker inom ärendehanteringssystemet samt ekonomisystemet och hela verifieringskedjan går att följa i dessa system. Internet Sökande Autentiserings-tjänst Min ansökan Extern webb Diariesystem Uppföljning Organisations-register Nyps Ekonomisystem Dokumentarkiv Behörighetssystem Rapportgenerator Registrator och Handläggare

366 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -37 af 39 Registrera ansökan Projektansökningar kommer att kunna registreras i båda IT-systemen. Den sökande registrerar sin projektansökan i Min ansökan varefter den skickas över elektroniskt till NYPS. Vill den sökande inte skicka in sin ansökan elektroniskt kan hen skriva ut den och skickar in den via post. Ansökan tas emot av Tillväxtverket och registreras därefter manuellt i Nyps av en registrator. Registrering i Nyps kommer enbart att vara möjlig för den förvaltande myndighetens personal. Samtliga inkomna projektansökningar lagras i Nyps och tilldelas därigenom ett unikt ärende-id. Min ansökan lagrar informationen i ett så kallat serviceläge. Innan en ansökan skickats in och har statusen Sparad ägs informationen den av den sökande och kan på begäran inte lämnas ut. Först när informationen är skickad, lagrad i Nyps och diarieförd kan den begäras ut. Diarieföring Genom en automatiserad koppling mellan NYPS och det ADB-baserade diariesystemet DIABAS erhåller varje projektansökan ett unikt diarienummer. En diarieplan för de regionala strukturfondsprogrammen har lagts upp. Ärendehantering I Nyps registreras i kronologisk ordning korrespondens och övriga väsentliga händelser i ett ärende, från det att ansökan inkommer tills ärendet slutredovisas, avslutas och arkiveras. Den förvaltande myndigheten ansvarar för att alla nödvändiga uppgifter för varje enskilt projekt registreras i Nyps, t.ex. stödmottagarnas utgifter, fördelade per år och utgiftskategori, utbetald nationell offentlig medfinansiering liksom utbetalt stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Alla utbetalningar och all ekonomisk redovisning som förvaltande myndighet ansvarar för genomförs i ekonomisystemet via en koppling till Nyps. En filöverföring sker varje dygn från datasystemet Nyps till ekonomisystemet. Utbetalningar konteras automatiskt och ett verifikationsnummer erhålls från ekonomisystemet per automatik. Detta innebär att risken för felaktiga konteringar minimeras. All bokföring avseende medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden lagras elektroniskt i Nyps samt ekonomisystemet. Ingen automatisk koppling mellan Nyps och ekonomisystemet finns dock avseende inbetalda återkrav. Detta gör att de inbetalda återkraven måste registreras manuellt i NYPS. Manuell rutin är framtagen för uppföljning/bevakning av återkrav. Ärendehanteringssystemet, Nyps och Min ansökan, bygger på en treskiktslösning med ett webbaserat presentationsskikt, ett logiskt skikt och ett databasskikt. Nyps är primärkällan för all datalagring och systemkonfiguration. Via ett API distribueras strukturerat data och dokumentation mellan systemen. Nyps Min ansökan Webb Presentationsskikt Presentationsskikt Webb Applikation Verksamhetsskikt API Verksamhetsskikt Applikation Databas Databasskikt Databasskikt Databas

367 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -38 af 39 Uppföljning och rapportering Tillväxtverket försäkrar att NYPS kan: - redovisa totala utgifter, både på projekt- och programnivå, för samtliga regionala strukturfondsprogram samt att totala utgifter kan redovisas per insatsområde i respektive strukturfondsprogram. - sammanställa och leverera de data och uppgifter om insatser för kontroll av handlingar och kontroller på plats enligt artikel 14 som krävs enligt bilaga III i förordning (EG) nr 1828/2006. Alla uppgifter som krävs för redovisningen av genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen registreras i systemet och kan samlas in antingen direkt via en rapportgenerator (BIRT) i NYPS eller från ett statistik- och analysverktyg (DI-Diver) som är kopplat till NYPS. Detta gäller allt från finansiella uppgifter som krävs för attestering av uppgifter, kontroll och revision samt utvärdering och övervakning av verksamheten. NYPS Db Överföring av data varje natt Statistics Db Överföring av data varje natt DI-Diver Användaren tar ut rapporter utifrån behov. BIRT Användaren tar ut rapporter utifrån behov. Figur xx. Koppling NYPS, analysverktyget DI-Diver och BIRT. Ingen automatisk koppling finns idag vad avser överföring av uppgifter från NYPS till SFC-databasen. Förvaltande myndighet har behörighet till SFC och har således kapacitet att elektroniskt överföra data direkt till Kommissionen. Uppgifterna tas idag ut från NYPS-utdata eller DI-Diver och matas manuellt in i SFC eller bifogas som filer Säkerställande av insamling, registrering och lagring av data Förvaltande myndighet ansvarar för att alla nödvändiga uppgifter för varje enskilt projekt registreras i systemet i enlighet med kommissionens krav t.ex. stödmottagarnas utgifter fördelade på utgiftskategorier, utbetald nationell offentlig medfinansiering liksom utbetalt stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Därigenom kommer det att finnas möjlighet att få fram finansiella uppgifter för hela eller delar av programmet Säkerställande av registrering och lagring av ekonomiska data Ekonomisystemet består av normalt förekommande delar i ett ekonomisystem som huvudbok, kundoch leverantörsreskontra, etc. Systemet har fråge- och rapportfunktioner. Alla affärshändelser får ett verifikationsnummer och inordnas kronologiskt och systematiskt enligt gällande nationella regler. Systematiskt följer inordningen av verifikat en kontoplan som används av statliga myndigheter. Ekonomisystemet är godkänt av Ekonomistyrningsverket och tillgodoser även de krav som Riksrevisionen har. Systemen möjliggör en särredovisning av Europeiska regionala utvecklingsfonden och de olika prioriterade områdena. Varje utbetalning får ett eget verifikationsnummer. Uppgifterna kan summeras utifrån tidsperiod och projekt eller tidsperiod och program etc. Systemen möjliggör en spårbarhet i stödmottagarnas betalningar på respektive år. Systemen möjliggör även en kontroll av anslag och tillgängliga offentliga medel.

368 Punkt nr Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet Bilag 5 - Side -39 af Upprätthållande av räkenskaper i elektronisk form De detaljerade räkenskaper som återfinns i systemen går att sammanställa så att de överensstämmer med de samlade belopp som attesterats för kommissionen. Det ger omvänt en spårbarhet som går ner till varje enskild verifikation Räkenskaper för återkrav och tillbakadragna belopp För de betalningar som har erhållit statusen attesterade med ett attesteringsdatum redovisas beloppen i egna räkenskaperna i enlighet med art 126 h) i förordning (EG) nr 1303/2013. Korrigeringar av felaktiga, till stödmottagare, utbetalda belopp sker i redovisningssystemet av förvaltande myndighet med automatisk överföring till kundreskontra. Registreringen erhåller ett eget datum både vid korrigeringstillfälle och vid reglering. I nuläget är denna funktion inte i drift Räkenskaper för belopp som är föremål för rättslig eller administrativ process Beloppen återfinns i en kundreskontra. I nuläget är denna funktion inte i drift Driftsättning av system Ekonomisystemet är i drift och har använts även i föregående programperiod. Ärendehanteringssystemets första leverans i produktion driftsätts i december Utveckling kommer att pågå under Bägge systemen bedöms kunna registrera den nödvändiga uppgifterna på ett tillfredsställande sätt Förfaranden för att garantera IT-systemens säkerhet Alla användare i Nyps registreras i behörighetssystemet (KAP) och tilldelas en behörighet utifrån organisation, roll och arbetsuppgifter. Behörigheten i systemet styr vem som kan göra vad, t.ex. vem som kan fatta beslut, registrera ärende, diarieföra dokument eller ändra betalningsmottagare. Behörigheten har också ett beroende till organisationstillhörighet. Det är inte möjligt att dela ut behörigheter utanför den egna organisationen utan att det finns en laglig grund, som kan vara t.ex. avtal mellan organisationer. Däremot tillåts samberedning där t.ex. Länsstyrelse X kan tilldela Länsstyrelse Y rätt uppsättning behörigheter för sitt program. För att använda tjänsterna i Min ansökan måste den sökande logga in via e-legitimation eller mjuk inloggning med ett användarkonto. Ett användarkonto kan överlåtas till en annan person för att organisationer inte ska behöva skapa ett konto för varje ansökan. 4.3 Information om huruvida systemen är driftsklara Informationssystemet är centraliserat och uppbyggt av dels ärendehanteringssystemet, dels ekonomisystemet. Båda systemen är driftsklara i de delar som är aktuella över tid. Ärendehanteringssystemet är under 2015 fungerande i de delar som uppfyller kommissionens krav.

369 Punkt nr. 1 - Meddelelse - Udvikling inden for det udvidet frie sygehusvalg og udredningsretten Bilag 1 - Side -1 af 8 Center for Økonomi Dataenheden Kongens Vænge 2 DK Hillerød Til: Forretningsudvalget Opgang Blok A Telefon Direkte Fax Mail Web CVR/SE-nr: J.nr Dato: 5. februar 2015 Patienter, der viderevisiteres Omvisiterede Region Hovedstaden borgere i 2013 og månedsfordelt Enhed for Sygehusvalg omvisiterer patienter, hvor hospitalerne ikke kan opfylde reglerne indenfor behandlingsgarantien og hvor patienten har tilkendegivet et ønske om benyttelse af reglerne om udvidet frit sygehusvalg. Af nedenstående graf fremgår det månedlige antal omvisiterede behandlinger til private hospitaler i 2013 samt hele Af grafen fremgår det, at der i december måned 2014 er viderevisiteret behandlinger. Fordelingen i 2014 mellem omvisiteret efter de aftaler regionen har indgået med en række private samarbejdssygehuse og omvisiteret efter reglerne om udvidet frit valg

370 Punkt nr. 1 - Meddelelse - Udvikling inden for det udvidet frie sygehusvalg og udredningsretten Bilag 1 - Side -2 af 8 (og dermed de aftaler der er indgået med private hospitaler i regi af Danske Regioner) er således: Nedenfor ses antallet af omvisiterede i 2013 og 2014, fordelt på forventet ydelse. Som det ses af diagrammet, har der været et fald indenfor øjenoperationer og en stigning indenfor radiologiske procedurer. Side 2

371 Punkt nr. 1 - Meddelelse - Udvikling inden for det udvidet frie sygehusvalg og udredningsretten Bilag 1 - Side -3 af 8 Omvisiterede i 2014 fordelt på forventet ydelse Af nedenstående graf fremgår fordelt på forventet ydelse de ydelsesområder, hvor der især sker omvisitering. Side 3

372 Punkt nr. 1 - Meddelelse - Udvikling inden for det udvidet frie sygehusvalg og udredningsretten Bilag 1 - Side -4 af 8 Radiologiske procedurer (MR-skanninger mv.), øjenoperationer (grå stær mv.), operationer på øre, næse og hals, operationer på nervesystemet, operationer på urinveje, uden kode og operation på fordøjelsesorganer og milt udgør 92 % af de omvisiterede behandlinger i Operationer på nervesystemet vedrører hovedsagelig rygoperationer. Gruppen Uden kode anvendes, hvor den forventede ydelse ikke kendes på omvisiteringstidspunktet. Omvisiterede i 2014 fordelt på hospitaler Af nedenstående graf fremgår fordelingen af omvisiteringer på de hospitaler, hvorfra omvisitering efter reglerne om udvidet frit valg mv. har fundet sted i Det skal bemærkes, at opgørelsen sker ud fra funktionshospital. 68 % af alle omvisiteringer stammer fra Glostrup Hospital, Hospitalerne i Nordsjælland og Herlev Hospital. Som det fremgår, er der en sammenhæng mellem det, der viderevisiteres i stort antal og specialefordelingen på de forskellige hospitaler. Side 4

373 Punkt nr. 1 - Meddelelse - Udvikling inden for det udvidet frie sygehusvalg og udredningsretten Bilag 1 - Side -5 af 8 Omvisiterede i 2014 til privathospitaler Omvisiteringerne i 2014 er gået til en lang række private hospitaler. 84 % er gået til de 10 største private hospitaler. Gruppen Øvrige (16 % af de omvisiterede) fordeler sig på 66 forskellige private hospitaler/udbydere. Side 5

374 Punkt nr. 1 - Meddelelse - Udvikling inden for det udvidet frie sygehusvalg og udredningsretten Bilag 1 - Side -6 af 8 Side 6

375 Punkt nr. 1 - Meddelelse - Udvikling inden for det udvidet frie sygehusvalg og udredningsretten Bilag 1 - Side -7 af 8 Udredningsret Data skal tolkes med varsomhed, da datakompletheden er lav, men det går fremad. Somatik Af nedenstående graf fremgår udviklingen i andelen i procent af patientforløb udredt indenfor 30 dage, på det somatiske område. Af nedenstående diagram fremgår udviklingen i antal forløb udredt inden for 30 dage i forhold til det samlede antal forløb, indefor det somatiske område. Side 7

376 Punkt nr. 1 - Meddelelse - Udvikling inden for det udvidet frie sygehusvalg og udredningsretten Bilag 1 - Side -8 af 8 På det somatiske område er ventetiderne til udredning korrigeret for patientinitieret ventetid. Psykiatri Af nedenstående graf fremgår udviklingen i andelen i procent af patientforløb udredt indenfor 60 dage, på det psykiatriske område. Af nedenstående diagram fremgår udviklingen i antal forløb udredt inden for 60 dage i forhold til det samlede antal forløb, indefor det psykiatriske område. Side 8

En overordnet regional tilgang til fokus og forenkling. Hospitalsdirektør Janne Elsborg, Bispebjerg og Frederiksberg Hospitaler

En overordnet regional tilgang til fokus og forenkling. Hospitalsdirektør Janne Elsborg, Bispebjerg og Frederiksberg Hospitaler En overordnet regional tilgang til fokus og forenkling Hospitalsdirektør Janne Elsborg, Bispebjerg og Frederiksberg Hospitaler Afbureaukratisering og fokus på kerneydelsen, DSS seminar 4. februar 2015

Læs mere

FOKUS OG FORENKLING MARTS 2014

FOKUS OG FORENKLING MARTS 2014 FOKUS OG FORENKLING MARTS 2014 Princippet vi styrer efter i regionen Politik og ledelse Erhvervsudviklingsstrategi RUP 2.0 Den grønne Metropol Misbrugspolitik Hopp 2020 Pressepolitik Kommunikations politik

Læs mere

KVALITET FØRST Patientsikkerhed og patientinddragelse Effektivitet og lighed i behandlingen - en kvalitetspolitik

KVALITET FØRST Patientsikkerhed og patientinddragelse Effektivitet og lighed i behandlingen - en kvalitetspolitik Region Hovedstaden KVALITET FØRST Patientsikkerhed og patientinddragelse Effektivitet og lighed i behandlingen - en kvalitetspolitik Region Hovedstaden kvalitetspolitik - 1 Hvorfor en kvalitetspolitik?

Læs mere

Hvidovre og Amagerhospitaler Overlægerådet. Regionsdirektør Hjalte Aaberg

Hvidovre og Amagerhospitaler Overlægerådet. Regionsdirektør Hjalte Aaberg Hvidovre og Amagerhospitaler Overlægerådet Regionsdirektør Hjalte Aaberg Mål Strategiske indsatser Drift Mission Vi står for behandling, uddannelse og forskning inden for borgernes sundhedsvæsen, og sammen

Læs mere

EPJ og anden It-understøttelse af fremtidens patientforløb - erfaringer og planer i Østdanmark

EPJ og anden It-understøttelse af fremtidens patientforløb - erfaringer og planer i Østdanmark EPJ og anden It-understøttelse af fremtidens patientforløb - erfaringer og planer i Østdanmark Gitte Fangel Vicedirektør Herlev Hospital Styregruppen for Sundhedsplatformen 1 To regioner i samarbejde 17

Læs mere

Patientens behov og lægens efteruddannelse

Patientens behov og lægens efteruddannelse Patientens behov og lægens efteruddannelse Medlemsmøde Lægeforeningen Hovedstaden den 26. maj 2014 Region Hovedstadens rolle og ansvar Region Hovedstaden som arbejdsgiver Arbejdsgiverforpligtelse Hvem

Læs mere

områder, som selvfølgelig er fremadrettet Virksomhedsplan 2014-2015

områder, som selvfølgelig er fremadrettet Virksomhedsplan 2014-2015 områder, som selvfølgelig er fremadrettet Virksomhedsplan 2014-2015 41 42 43 S Strategiarbejde Indsats navn Fysioterapi til personer med psykisk sygdom Hovedansvarlig Fysioterapeut Helen Andersen Strategitema

Læs mere

Ledelsesregulativ for Region Hovedstaden

Ledelsesregulativ for Region Hovedstaden Ledelsesregulativ for Region Hovedstaden 20. marts 2015 1. INDLEDNING... 3 2. OVERORDNET ADMINISTRATIV ORGANISERING... 4 2.1 Koncerndirektion... 4 2.2 Koncerncentre... 5 2.3 Hospitaler... 6 2.3.1 Hospitalsdirektioner...

Læs mere

Sammenhængende patientforløb. et udviklingsfelt

Sammenhængende patientforløb. et udviklingsfelt Sammenhængende patientforløb et udviklingsfelt F o r o r d Sammenhængende patientforløb er en afgørende forudsætning for kvalitet og effektivitet i sundhedsvæsenet. Det kræver, at den enkelte patient

Læs mere

Endeligt udkast til politiske visioner og mål for Sundhedsaftalen 2015-2018

Endeligt udkast til politiske visioner og mål for Sundhedsaftalen 2015-2018 Endeligt udkast til politiske visioner og mål for Sundhedsaftalen 2015-2018 Godkendt af Sundhedskoordinationsudvalget 5. september 2014 Indledning Mange borgere, der er syge eller er i risiko for at blive

Læs mere

Region Hovedstaden Center for It, Medico og Telefoni

Region Hovedstaden Center for It, Medico og Telefoni Region Hovedstaden Center for It, Medico og Telefoni Foto: Thomas Hommelgaard 2 FORORD Region Hovedstaden er den grønne og innovative metropol med høj vækst og livskvalitet samt et sammenhængende sundhedsvæsen

Læs mere

Pakkeforløb for på hjertesygdomme. hjerteområdet. Undersøgelser og behandling ved begrundet mistanke om. hjerteklapsygdom

Pakkeforløb for på hjertesygdomme. hjerteområdet. Undersøgelser og behandling ved begrundet mistanke om. hjerteklapsygdom Pakkeforløb for på hjertesygdomme hjerteområdet Undersøgelser og behandling ved begrundet mistanke om hjerteklapsygdom Pakkeforløb - I denne pjece findes en generel og kort beskrivelse af, hvad et pakkeforløb

Læs mere

Udfordringer, behov og visioner for tiden efter. regionalpolitisk perspektiv. Lars Gaardhøj (S) Regionsrådsmedlem Hovedstaden

Udfordringer, behov og visioner for tiden efter. regionalpolitisk perspektiv. Lars Gaardhøj (S) Regionsrådsmedlem Hovedstaden Udfordringer, behov og visioner for tiden efter kvalitetsfondsbyggerier et regionalpolitisk perspektiv Lars Gaardhøj (S) Regionsrådsmedlem Hovedstaden Præsentation hvem er jeg - Socialdemokrat - Valgt

Læs mere

REGION HOVEDSTADEN. Forretningsudvalgets møde den 11. oktober 2011. Sag nr. Emne: 1 bilag

REGION HOVEDSTADEN. Forretningsudvalgets møde den 11. oktober 2011. Sag nr. Emne: 1 bilag REGION HOVEDSTADEN Forretningsudvalgets møde den 11. oktober 2011 Sag nr. Emne: 1 bilag Amager Amager Hospital - Total for hospitalet 2011 Mio. kr. 2011 pris- og lønniveau Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug

Læs mere

Tværgående koordination og samordning - en kompliceret størrelse! DKDK ÅRSMØDE NYBORG 2015

Tværgående koordination og samordning - en kompliceret størrelse! DKDK ÅRSMØDE NYBORG 2015 Tværgående koordination og samordning - en kompliceret størrelse! DKDK ÅRSMØDE NYBORG 2015 Tværgående koordination og samordning - en kompliceret størrelse! Hvilke forskelligartede udfordringer giver tværgående

Læs mere

UDEVA UDannelsesEVAluering i Region Hovedstaden. Temaeftermiddag den 24. april 2012 i forbindelse med den første årlige afrapportering

UDEVA UDannelsesEVAluering i Region Hovedstaden. Temaeftermiddag den 24. april 2012 i forbindelse med den første årlige afrapportering UDEVA UDannelsesEVAluering i Region Hovedstaden Temaeftermiddag den 24. april 2012 i forbindelse med den første årlige afrapportering Program 11:30 Registrering og frokostsandwich 12:00 Velkomst og præsentation

Læs mere

Den gode udskrivelse for den ældre medicinske patient

Den gode udskrivelse for den ældre medicinske patient Den gode udskrivelse for den ældre medicinske patient BRO, November 2013, Gruppe 2 Susanne Jørgensen, Koordinerende visitator i Høje Taastrup Kommune. Uddannet sygeplejerske Steen Jensen, Social og Sundhedsassistent

Læs mere

Dette papir er udarbejdet med opbakning fra en enig styregruppe bag udviklingen af de sundhedsfaglige professionsbacheloruddannelser.

Dette papir er udarbejdet med opbakning fra en enig styregruppe bag udviklingen af de sundhedsfaglige professionsbacheloruddannelser. Notat Fælles om udvikling af de sundhedsfaglige professionsbacheloruddannelser Uddannelses- og Forskningsministeriet igangsatte ultimo 2014 et udviklingsprojekt med henblik på at sikre, at de sundhedsfaglige

Læs mere

Fælles regionale principper for. systematisk læring af patientklager

Fælles regionale principper for. systematisk læring af patientklager Fælles regionale principper for systematisk læring af patientklager Fælles regionale principper for systematisk læring af patientklager Læring af patientklager handler om at lytte, agere og forbedre. Formålet

Læs mere

Delstrategi for forskning udført af sundhedsfaglige professionsbachelorer

Delstrategi for forskning udført af sundhedsfaglige professionsbachelorer Hillerød Hospital Delstrategi for forskning udført af sundhedsfaglige professionsbachelorer 2010-2012 Fysioterapeuter Ergoterapeuter Sygeplejersker Bioanalytikere Jordemødre Radiografer Kliniske diætister

Læs mere

Politik for grunduddannelse på Aarhus Universitetshospital

Politik for grunduddannelse på Aarhus Universitetshospital Politik for grunduddannelse på Aarhus Universitetshospital Aarhus Universitetshospital Uddannelsesrådet Indholdsfortegnelse Politik for grunduddannelsesområdet Aarhus Universitetshospital... 1 Formål med

Læs mere

SUNDHED OG OMSORG Sundhed Aarhus Kommune

SUNDHED OG OMSORG Sundhed Aarhus Kommune Mulige investeringer i det nære sundhedsvæsen De udfordringer, vi som kommune står overfor, når det kommer til udviklingen af det nære sundhedsvæsen, kan overordnet inddeles i tre grupper: 1) Udviklingen

Læs mere

Jeg vil sige noget om. Strukturreformen - Neurorehabilitering. Den nye struktur på sundhedsområdet. Målet er et smidigt sundhedsvæsen.

Jeg vil sige noget om. Strukturreformen - Neurorehabilitering. Den nye struktur på sundhedsområdet. Målet er et smidigt sundhedsvæsen. Jeg vil sige noget om Strukturreformen - Neurorehabilitering Konference Kurhus 13.-14 Marts 2008 Tóra H. Dahl, ergoterapeut, MPH Sundhedsstyrelsen Sundhedsplanlægning 1. Den nye struktur på sundhedsområdet

Læs mere

FAGPROFILER FOR ERGO OG FYSIOTERAPEUTER I TRÆNINGSOMRÅDET IKAST-BRANDE KOMMUNE

FAGPROFILER FOR ERGO OG FYSIOTERAPEUTER I TRÆNINGSOMRÅDET IKAST-BRANDE KOMMUNE FAGPROFILER FOR ERGO OG FYSIOTERAPEUTER I TRÆNINGSOMRÅDET IKAST-BRANDE KOMMUNE Indledning Fagprofilen for ergo- og fysioterapeuter i Ikast-Brande Kommunes træningsområde er et samarbejdsredskab. Den danner

Læs mere

Tværsektoriel ledelse på sundhedsområdet

Tværsektoriel ledelse på sundhedsområdet Tværsektoriel ledelse på sundhedsområdet Ledelse på tværs med borgerne som samarbejdspartnere Ernæringsforbundet, 18. januar 2014 www.par3.dk Indhold o Udfordringer i ledelse tværs af sektorer o Paradigmeskift

Læs mere

Region Hovedstadens ledelsespolitik

Region Hovedstadens ledelsespolitik Region Hovedstadens ledelsespolitik Juni 2007 Region Hovedstaden Region Hovedstadens ledelsespolitik Region Hovedstaden Nigella Damascena Jomfru i det grønne 1. Udgangspunkt Region Hovedstaden er etableret

Læs mere

IDEKATALOG TIL PATIENT- OG PÅRØRENDESAMARBEJDE

IDEKATALOG TIL PATIENT- OG PÅRØRENDESAMARBEJDE IDEKATALOG TIL PATIENT- OG PÅRØRENDESAMARBEJDE Idekatalog til patient- og pårørendesamarbejde Version 1, 3. juli 2014 Udgivet af DANSK SELSKAB FOR PATIENTSIKKERHED Juli 2014 Hvidovre Hospital Afsnit P610

Læs mere

Hvor meget kan en øget indsats flytte? COHERE Steen Rank Petersen, Chefkonsulent

Hvor meget kan en øget indsats flytte? COHERE Steen Rank Petersen, Chefkonsulent Hvor meget kan en øget indsats flytte? COHERE Steen Rank Petersen, Chefkonsulent Baggrund Større andel af ældre borgere i befolkningen, flere med kronisk sygdom Færre i den arbejdsdygtige alder Økonomisk

Læs mere

Incitamenter til kvalitet. DRG-konferencen 2013. Lene Jørndrup

Incitamenter til kvalitet. DRG-konferencen 2013. Lene Jørndrup Incitamenter til kvalitet DRG-konferencen 2013 Lene Jørndrup Region Sjælland 817.000 borgere 4 somatiske sygehuse + Psykiatrien Incitamenter til kvalitet Temaets formål er at belyse, hvilke økonomiske

Læs mere

Herlev Hospital. Dansk Institut for Medicinsk Simulation (DIMS)

Herlev Hospital. Dansk Institut for Medicinsk Simulation (DIMS) Herlev Hospital Dansk Institut for Medicinsk Simulation (DIMS) Strategi og udviklingsplan 2009-2012 Mission Vision DIMS er en højt specialiseret forsknings-, udviklings- og uddannelsesenhed vedrørende

Læs mere

Introduktion til. Det Fælles Medicinkort

Introduktion til. Det Fælles Medicinkort Introduktion til Det Fælles Medicinkort Hvad er Fælles Medicinkort? Fælles Medicinkort (FMK) er en løsning, hvor alle borgere får et centralt opbevaret elektronisk medicinkort, der afspejler borgerens

Læs mere

Vedr. sundhedsaftalen mellem Region Hovedstaden og kommunerne

Vedr. sundhedsaftalen mellem Region Hovedstaden og kommunerne Til Regionsrådet i Region Hovedstaden Kommunalbestyrelserne i Albertslund Kommune, Allerød Kommune, Ballerup Kommune, Bornholms Regionskommune, Brøndby Kommune, Dragør Kommune, Egedal Kommune, Fredensborg

Læs mere

REGION HOVEDSTADEN. Regionsrådets møde den 23. marts 2010. Sag nr. 4. Emne: Status vedrørende sundhedsaftaler. Bilag 2 (Notat med webadresser)

REGION HOVEDSTADEN. Regionsrådets møde den 23. marts 2010. Sag nr. 4. Emne: Status vedrørende sundhedsaftaler. Bilag 2 (Notat med webadresser) REGION HOVEDSTADEN Regionsrådets møde den 23. marts 2010 Sag nr. 4 Emne: Status vedrørende sundhedsaftaler Bilag 2 (Notat med webadresser) Fra: Vera Qvistgaard Sendt: 18. marts 2010 12:46 Til: Charlotte

Læs mere

Årsberetning 2012. Region Hovedstadens Patientkontor. Patientkontor Region Hovedstaden. Koncern Organisation og Personale

Årsberetning 2012. Region Hovedstadens Patientkontor. Patientkontor Region Hovedstaden. Koncern Organisation og Personale Årsberetning 2012 Patientkontor Region Hovedstaden Koncern Organisation og Personale Region Hovedstadens Patientkontor Årsberetning 2012 Februar 2013 Indholdsfortegnelse Indledning... 4 Om patientkontoret...

Læs mere

Forslag til fælles politiske målsætninger på sundhedsområdet i KKR Sjælland

Forslag til fælles politiske målsætninger på sundhedsområdet i KKR Sjælland NOTAT Forslag til fælles politiske målsætninger på sundhedsområdet i KKR Sjælland Baggrund Målet med opfølgningsprocessen på sundhedsområdet er at nå frem til en fælles forpligtelse mellem kommunerne om,

Læs mere

Idé-katalog. til arbejdet med LUP resultater 2012 Region Sjælland

Idé-katalog. til arbejdet med LUP resultater 2012 Region Sjælland Idé-katalog til arbejdet med LUP resultater 2012 Region Sjælland 1 Baggrund På baggrund af tidligere LUP resultater er der, på tværs af sygehusene, blevet udpeget regionale indsatsområder, som har relateret

Læs mere

Undersøgelser og behandling ved begrundet mistanke om kræft i æggestokkene

Undersøgelser og behandling ved begrundet mistanke om kræft i æggestokkene Undersøgelser og behandling ved begrundet mistanke om kræft i æggestokkene PAKKEFORLØB Denne pjece indeholder en generel og kortfattet beskrivelse af, hvad et pakkeforløb for kræft er. Det er den sygehusafdeling,

Læs mere

Psykiatri og handicapudvalgets møde den 7. marts 2011. Emne: Opfølgning på udmøntning af 77 mio.kr.

Psykiatri og handicapudvalgets møde den 7. marts 2011. Emne: Opfølgning på udmøntning af 77 mio.kr. REGION HOVEDSTADEN Psykiatri og handicapudvalgets møde den 7. marts 2011 Sag nr. 4 Emne: Opfølgning på udmøntning af 77 mio.kr. Bilag 1 Til: Psykiatri og handicapudvalget Koncern Plan og Udvikling Enhed

Læs mere

Region Hovedstadens Psykiatri. Resultataftale 2015. Psykiatrisk Center Amager. Region Hovedstadens Psykiatri

Region Hovedstadens Psykiatri. Resultataftale 2015. Psykiatrisk Center Amager. Region Hovedstadens Psykiatri Region Hovedstadens Psykiatri Resultataftale 2015 Psykiatrisk Center Amager Region Hovedstadens Psykiatri Introduktion Denne resultataftale beskriver de driftsmål og strategiske initiativer, som Psykiatrisk

Læs mere

Udfordringer i Region Hovedstadens økonomistyring og hvordan en ny samlet it løsning kan understøtte en bedre udnyttelse af ressourcerne samtidig med

Udfordringer i Region Hovedstadens økonomistyring og hvordan en ny samlet it løsning kan understøtte en bedre udnyttelse af ressourcerne samtidig med Udfordringer i Region Hovedstadens økonomistyring og hvordan en ny samlet it løsning kan understøtte en bedre udnyttelse af ressourcerne samtidig med ændringer i forretningsprocesser og organisation Regionhovedstaden

Læs mere

Region Hovedstaden: MedarbejderTopmøde fremtidens medicinske afdelinger

Region Hovedstaden: MedarbejderTopmøde fremtidens medicinske afdelinger Region Hovedstaden: MedarbejderTopmøde fremtidens medicinske afdelinger Onsdag den 10. juni 2009 kl. 9 16 i FrederiksborgCentret i Hillerød Afstemningsspørgsmål: (1) Hvilke faktorer har størst positiv

Læs mere

VISION 2020. Vision, mission og strategi for Nordsjællands Hospital 2020

VISION 2020. Vision, mission og strategi for Nordsjællands Hospital 2020 Vision, mission og strategi for Nordsjællands Hospital 2020 Introduktion Med etablering af Nordsjællands Hospital i 2013 har vi samlet den sundhedsfaglige ekspertise i Nordsjælland for at sikre den bedst

Læs mere

Danske Regioners oplæg til fremtidens akutberedskab bygger på følgende indsatsområder:

Danske Regioners oplæg til fremtidens akutberedskab bygger på følgende indsatsområder: N O T A T Debatoplæg: Fremtidens akutberedskab - fra vision til handling 20-04-2006 Sag nr. 06/398 Dokumentnr. 24261/06 Resume: Regionernes ambition er at skabe et sundhedsvæsen, som er internationalt

Læs mere

Forbedringspolitik. Strategi

Forbedringspolitik. Strategi Forbedringspolitik Strategi 1 2 Indhold Forord... 3 Formål... 5 Vi vil forandre for at forbedre... 6 Forbedringer tager udgangspunkt i patientforløb og resultatet for patienten... 7 Medarbejder og brugerinvolvering...

Læs mere

Punkt nr. 1 - Endeligt regnskab 2013 for Region Hovedstaden og revisionsberetning

Punkt nr. 1 - Endeligt regnskab 2013 for Region Hovedstaden og revisionsberetning Punkt nr. 1 - Endeligt regnskab for Region Hovedstaden og revisionsberetning Bilag 1 - Side -1 af 29 Punkt nr. 1 - Endeligt regnskab for Region Hovedstaden og revisionsberetning Bilag 1 - Side -2 af 29

Læs mere

Styrkelse af den palliative pleje på plejehjem

Styrkelse af den palliative pleje på plejehjem Projektbeskrivelse. Projektets titel Styrkelse af den palliative pleje på plejehjem Baggrund/ problembeskrivelse Kommissionen om livskvalitet og selvbestemmelse i plejebolig og plejehjem fremlagde i sin

Læs mere

Nationalt rammepapir om den behandlingsansvarlige læge

Nationalt rammepapir om den behandlingsansvarlige læge 25. marts 2015 Nationalt rammepapir om den behandlingsansvarlige læge Danske Regioner, Kræftens Bekæmpelse, Danske Patienter, Overlægeforeningen og Yngre Læger vil sammen i dette oplæg og via efterfølgende

Læs mere

ET SUNDHEDSVÆSEN MED PATIENTEN I FOKUS

ET SUNDHEDSVÆSEN MED PATIENTEN I FOKUS ET SUNDHEDSVÆSEN MED PATIENTEN I FOKUS DSR S ANBEFALINGER TIL DE FÆLLES AKUTMODTAGELSER DSR S ANBEFALINGER TIL DE FÆLLES AKUTMODTAGELSER De fælles akutmodtagelser (FAM erne) er etableret for at højne kvaliteten

Læs mere

KONKLUSIONER. Møde i: Den administrative styregruppe Dato: Den 23. januar 2014 kl. 11.00-12.00 Sted: Comwell Borupgaard, Nivå

KONKLUSIONER. Møde i: Den administrative styregruppe Dato: Den 23. januar 2014 kl. 11.00-12.00 Sted: Comwell Borupgaard, Nivå Center for Sundhed Enhed for Tværsektoriel Udvikling Kongens Vænge 2 3400 Hillerød KONKLUSIONER Møde i: Den administrative styregruppe Dato: Den 23. januar 2014 kl. 11.00-12.00 Sted: Comwell Borupgaard,

Læs mere

POLITIKERSPØRGSMÅL. Spørgsmål nr.: 070 Dato: 12. maj 2012 Stillet af: Henrik Thorup (O) Besvarelse udsendt den: 1. juni.2012.

POLITIKERSPØRGSMÅL. Spørgsmål nr.: 070 Dato: 12. maj 2012 Stillet af: Henrik Thorup (O) Besvarelse udsendt den: 1. juni.2012. Koncern Plan, Udvikling og Kvalitet POLITIKERSPØRGSMÅL Enhed for Hospitals- og Psykiatriplanlægning Kongens Vænge 2 3400 Hillerød Opgang Blok B Telefon 3866 6000 Direkte 3866 6012 Web www.regionh.dk Spørgsmål

Læs mere

Region Hovedstaden HVAD ER INNOVATION? INNOVATIONSPOLITIK 2020 - Kort og godt NYT NYTTIGT NYTTIGGJORT Konferenceeksemplar

Region Hovedstaden HVAD ER INNOVATION? INNOVATIONSPOLITIK 2020 - Kort og godt NYT NYTTIGT NYTTIGGJORT Konferenceeksemplar Region Hovedstaden HVAD ER INNOVATION? INNOVATIONSPOLITIK 2020 - Kort og godt NYT NYTTIGT NYTTIGGJORT Konferenceeksemplar Region Hovedstaden HVORFOR INNOVATION? INNOVATIONSPOLITIK 2020 - Kort og godt NYT

Læs mere

Rapport: Spørgeskemaundersøgelsen blandt nyansatte medarbejdere i Hjertecentret 2012

Rapport: Spørgeskemaundersøgelsen blandt nyansatte medarbejdere i Hjertecentret 2012 Rapport: Spørgeskemaundersøgelsen blandt nyansatte medarbejdere i Hjertecentret 2012 Formålet med undersøgelsen er at undersøge nye medarbejderes oplevelse af og tilfredshed med introduktionsforløbet til

Læs mere

Spørgsmål og svar om inddragelse af pårørende

Spørgsmål og svar om inddragelse af pårørende Spørgsmål og svar om inddragelse af pårørende I Hej Sundhedsvæsen har vi arbejdet på at understøtte, at de pårørende inddrages i større omfang, når et familiemedlem eller en nær ven indlægges på sygehus.

Læs mere

Indhold Hospitalets budget for 2015 2

Indhold Hospitalets budget for 2015 2 Indhold Hospitalets budget for 2015 2 Strategimøde i kantinen 3 TrivselOP indsatsområder 3 Oplev Sundhedsplatformen 5 Kompetenceudviklingspuljen 6 DHL Stafet den 25. august 6 Side 1 / 6 Hospitalets budget

Læs mere

Og så røg jeg i mit eget pakkeforløb

Og så røg jeg i mit eget pakkeforløb Tegning: Lars Andersen Og så røg jeg i mit eget pakkeforløb En Tretrins raket Tanken bag et pakkeforløb Personlig patient oplevelse Anbefalinger i fht brugerinddragelse 2 Hvad er et pakkeforløb Så er der

Læs mere

Handleplan 2011. Praksiskonsulentordningen i Region Hovedstaden. Koncern Praksis. Praksiskonsulentordningen i Region Hovedstaden

Handleplan 2011. Praksiskonsulentordningen i Region Hovedstaden. Koncern Praksis. Praksiskonsulentordningen i Region Hovedstaden Praksiskonsulentordningen i Region Hovedstaden Handleplan 2011 Praksiskonsulentordningen i Region Hovedstaden Handleplan 2011 November 2010 Koncern Praksis November 2010 Koncern Praksis Indledning I løbet

Læs mere

Nærværende vejledning beskriver kompetenceskemaets formål, indhold og anvendelse, samt procedure for behandling i hospitalsbyggestyregruppen.

Nærværende vejledning beskriver kompetenceskemaets formål, indhold og anvendelse, samt procedure for behandling i hospitalsbyggestyregruppen. Koncern Byggestyring Opgang Blok E Afsnit 1. sal Kongens Vænge 2 3400 Hillerød Telefon 51150795 EAN-nr: 5798000384095 Dato: 28. juni 2013 Kompetenceskema for projektorganisationerne Vejledning til anvendelse

Læs mere

Aftale om fælles høj kvalitet i patientuddannelser i Region Sjælland

Aftale om fælles høj kvalitet i patientuddannelser i Region Sjælland Aftale om fælles høj kvalitet i patientuddannelser i Region Sjælland Introduktion Dette dokument beskriver aftalen mellem region og kommuner om fælles høj kvalitet i patientuddannelser i Region Sjælland.

Læs mere

Tillægsaftale til sundhedsaftale for Region Hovedstaden aftalt mellem Frederikssund Kommune og Region Hovedstaden

Tillægsaftale til sundhedsaftale for Region Hovedstaden aftalt mellem Frederikssund Kommune og Region Hovedstaden 1 Kommune Frederikssund Klynge Hillerød Seneste revision 23. september 2010 P:\PlanlaegningOgUdvikling\Sundhedsaftaler\Sundhedsaftale 2011-2014\Allonger\Hillerød- Klyngen\Frederikssund tillægsaftale 2011-2014.doc

Læs mere

Lægeforeningen 2008 Trondhjemsgade 9, 2100 København Ø Tlf.: 3544 8500 www.laeger.dk

Lægeforeningen 2008 Trondhjemsgade 9, 2100 København Ø Tlf.: 3544 8500 www.laeger.dk 1 Lægeforeningen 2008 Trondhjemsgade 9, 2100 København Ø Tlf.: 3544 8500 www.laeger.dk Fremtidens sundheds-it Lægeforeningens forslag Lægeforeningen 3 Det danske sundhedsvæsen har brug for it-systemer,

Læs mere

Patient empowerment erfaringer fra et udviklingsforløb

Patient empowerment erfaringer fra et udviklingsforløb Patient empowerment erfaringer fra et udviklingsforløb Gode patientoplevelser, 30 april i DGI byen Patientrepræsentant Jette Bay, Maj Pedersen m.fl, Fysio- og Ergoterapien Hvidovre Hospital, Arne Simonsen,

Læs mere

Mål og Midler Politisk Organisation

Mål og Midler Politisk Organisation Mål og Midler Politisk Organisation Fokusområder i 2016 Fokusområder er de målsætninger og indsatsområder, som der sættes særligt fokus på i budgetåret. De udvælges ud fra Byrådets flerårige politikker,

Læs mere

Baggrund for spareplanen

Baggrund for spareplanen Spareplan 2016-2019 Fælles ansvar for sundhed og økonomi - 5 års balance Baggrund for spareplanen Økonomiske udfordring i budget 2015 Stigende udgifter til medicin og nye behandlinger Effektiviseringskrav

Læs mere

Interprofessionel læring og samarbejde - et uddannelsesforløb til IPLS Facilitator. Efterår 2012. Region Hovedstaden HR & Uddannelse

Interprofessionel læring og samarbejde - et uddannelsesforløb til IPLS Facilitator. Efterår 2012. Region Hovedstaden HR & Uddannelse Marts 2012 HR & Uddannelse Region Hovedstaden Region Hovedstaden HR & Uddannelse Interprofessionel læring og samarbejde - et uddannelsesforløb til IPLS Facilitator Efterår 2012 Samarbejdet mellem de forskellige

Læs mere

Høringsskema Faglige anbefalinger og beskrivelser af god praksis for ernæringsindsats til ældre med uplanlagt vægttab

Høringsskema Faglige anbefalinger og beskrivelser af god praksis for ernæringsindsats til ældre med uplanlagt vægttab 17. december 2014 13/039297 JMR Høringsskema Faglige anbefalinger og beskrivelser af god praksis for ernæringsindsats til ældre med uplanlagt vægttab Når I kommenterer dokumentet vil vi bede jer være særligt

Læs mere

Lejre Kommune. 10-12-2013 Side 1. Økonomiudvalget. ØU - Indsatser til forbedret økonomistyring i Lejre Kommune Sagsnr.: 13/20448

Lejre Kommune. 10-12-2013 Side 1. Økonomiudvalget. ØU - Indsatser til forbedret økonomistyring i Lejre Kommune Sagsnr.: 13/20448 10-12-2013 Side 1 ØU - Indsatser til forbedret økonomistyring i Lejre Kommune Sagsnr.: 13/20448 Resumé: og Kommunalbestyrelsen har besluttet, at den økonomiske styring i Lejre Kommune skal forbedres. Både

Læs mere

Høringssvar til 2. version af akkrediteringsstandarder for sygehuse (DDKM)

Høringssvar til 2. version af akkrediteringsstandarder for sygehuse (DDKM) Høringssvar til 2. version af akkrediteringsstandarder for sygehuse (DDKM) Nedenstående indehold sendes til IKAS 8. februar 2012 via elektronisk skabelon 1. Danske Patienters kommentarer til Forståelighed

Læs mere

Demensområdet kompetencer på basisniveau

Demensområdet kompetencer på basisniveau Demensområdet kompetencer på basisniveau 1. Læger Demens omtales flere steder i det medicinske curriculum: Under - Neuroanatomi (hjernens forhold generelt) - Patologisk anatomi (hjernefund ved demens)

Læs mere

Region Hovedstadens Psykiatri

Region Hovedstadens Psykiatri Januar 2012 Region Hovedstadens Psykiatri en kort orientering til patienter og pårørende Region Hovedstadens Psykiatri er Danmarks største psykiatriske hospital. Vi leverer regionens ydelser på psykiatriområdet

Læs mere

HELHED OG INDIVID STRATEGI MED VISION, VÆRDIER OG FOKUSOMRÅDER FOR BISPEBJERG OG FREDERIKSBERG HOSPITALER 2012-2015

HELHED OG INDIVID STRATEGI MED VISION, VÆRDIER OG FOKUSOMRÅDER FOR BISPEBJERG OG FREDERIKSBERG HOSPITALER 2012-2015 Strategi 2012-2015 Bispebjerg Hospital Frederiksberg Hospital HELHED OG INDIVID STRATEGI MED VISION, VÆRDIER OG FOKUSOMRÅDER FOR BISPEBJERG OG FREDERIKSBERG HOSPITALER 2012-2015 Region Hovedstaden 2 FORORD

Læs mere

Abdominalcentret Centerstrategi 2011-2013

Abdominalcentret Centerstrategi 2011-2013 Abdominalcentret Centerstrategi 2011-2013 Indledning Rigshospitalets direktion har formuleret en række visioner og mål for Rigshospitalet frem til 2020 og i tilknytning hertil udarbejdet strategier som

Læs mere

Opsamling på seminaret Er dagkirurgi fremtidens kirurgi?

Opsamling på seminaret Er dagkirurgi fremtidens kirurgi? Opsamling på seminaret Er dagkirurgi fremtidens kirurgi? 13-12-2012 Sag nr. 12/641 Dokumentnr. 51443/12 Den 20. november 2012 holdt Danske Regioner seminaret, Er fremtidens kirurgi dagkirurgi? Det var

Læs mere

Besvarelsen af dette skema indgår som en del af planlægningsgrundlaget ifm. revision af HOPP 2020 og betragtes ikke som et internt dokument.

Besvarelsen af dette skema indgår som en del af planlægningsgrundlaget ifm. revision af HOPP 2020 og betragtes ikke som et internt dokument. Anæstesiologi Spørgeskema til specialespecifikke sundhedsfaglige råd samt hospitalsdirektioner Indgår som en del af plangrundlaget ifm. revision af HOPP 2020, efterår 2014 Besvarelsen af dette skema indgår

Læs mere

Forløbsprogrammer et værktøj i kronikerbehandlingen

Forløbsprogrammer et værktøj i kronikerbehandlingen Forløbsprogrammer et værktøj i kronikerbehandlingen - resultater og erfaringer fra Region Hovedstaden Chefkonsulent ph.d. Anne Hvenegaard Forløbsprogrammerne hvad er målet - og forudsætningerne? 1. Målet

Læs mere

Lederrunder - Tips og tricks. Guide til dig som vil gå lederrunder

Lederrunder - Tips og tricks. Guide til dig som vil gå lederrunder Lederrunder - Tips og tricks Guide til dig som vil gå lederrunder 1 Lederrunder - Derfor Lederrunder har en positiv effekt på patienten, medarbejderne får feedback på deres arbejde, og lederen får en unik

Læs mere

KOMMUNIKATIONSPOLITIK FOR REGION HOVEDSTADEN

KOMMUNIKATIONSPOLITIK FOR REGION HOVEDSTADEN Region Hovedstaden KOMMUNIKATIONSPOLITIK FOR REGION HOVEDSTADEN GOD KOMMUNIKATION - I REGION HOVEDSTADEN FORORD Regionsrådet er en politisk organisation, hvis medlemmer er demokratisk valgt til at sikre

Læs mere

Tal. med om. det! Mere kvalitet og bedre anvendelse af ressourcer i regionerne

Tal. med om. det! Mere kvalitet og bedre anvendelse af ressourcer i regionerne Tal med om det! Mere kvalitet og bedre anvendelse af ressourcer i regionerne 1 Mere kvalitet og bedre anvendelse af ressourcer - tal med om det! Denne folder skal give inspiration til dialog i regionernes

Læs mere

Ledelsesevaluering. Formål med afsæt i ledelsespolitik og ledelsesværdier. Inspiration til forberedelse og gennemførelse

Ledelsesevaluering. Formål med afsæt i ledelsespolitik og ledelsesværdier. Inspiration til forberedelse og gennemførelse Ledelsesevaluering Inspiration til forberedelse og gennemførelse At gennemføre en ledelsesevaluering kræver grundig forberedelse for at give et godt resultat. Her finder I inspiration og gode råd til at

Læs mere

OMMUNIKATIONS. OLITIK Bispebjerg Hospital

OMMUNIKATIONS. OLITIK Bispebjerg Hospital OMMUNIKATIONS OLITIK Bispebjerg Hospital B I S P E B J E R GH O S P I T A L 1 K O M M U N I K A T I O N S P O L I T I K 2005 OMMUNIKATIONS OLITIK 3 Forord 4 Generelle principper for kommunikation på Bispebjerg

Læs mere

Handleplan for Sundheds- og Ældrepolitikken i 2012-2013

Handleplan for Sundheds- og Ældrepolitikken i 2012-2013 Handleplan for Sundheds- og Ældrepolitikken i 2012-2013 Indledning Ultimo 2011 vedtog Byrådet den nye Sundheds- og Ældrepolitik for Silkeborg Kommune. Sundheds- og Ældrepolitikken skal nu implementeres,

Læs mere

Oversigt over anbefalinger fra Produktivitetskommissionens rapport Styring, ledelse og motivation i den offentlige sektor

Oversigt over anbefalinger fra Produktivitetskommissionens rapport Styring, ledelse og motivation i den offentlige sektor Oversigt over anbefalinger fra Produktivitetskommissionens rapport Styring, ledelse og motivation i den offentlige sektor For at styrke det politiske fokus på at skabe resultater for borgerne anbefaler

Læs mere

Oversigt over tilrettelæggelsen af pakkeforløb for. Hoved-halskræft

Oversigt over tilrettelæggelsen af pakkeforløb for. Hoved-halskræft Oversigt over tilrettelæggelsen af pakkeforløb for Hoved-halskræft Indhold: 1. Flowchart over pakkeforløb for hoved-halskræft Flowchartet er en forenklet gengivelse af patientforløbet beskrevet i de sundhedsfaglige

Læs mere

Resultataftale 2013 for Sygeplejen

Resultataftale 2013 for Sygeplejen Resultataftale 2013 for Sygeplejen Evaluering af resultataftalen og effektmålene for 2012. Vi har i 2012 arbejdet målrettet med præcisering af dokumentation. For at gøre journalen mere overskuelig og ensartet,

Læs mere

Sikkert Patientflow. Louise Rabøl, overlæge, ph.d., projektleder for Sikkert Patientflow

Sikkert Patientflow. Louise Rabøl, overlæge, ph.d., projektleder for Sikkert Patientflow flow Louise Rabøl, overlæge, ph.d., projektleder for flow Regionerne, Danske Regioner, TrygFonden, Dansk Selskab for sikkerhed De 12! Thy-Mors Vendsyssel Midt Randers HE Vest HE Horsens SGL Kolding Holbæk

Læs mere

Bilag 1 - Skabelon til beskrivelse af driftsmål 2010 for sekretariatet for Sundhed og Handicap

Bilag 1 - Skabelon til beskrivelse af driftsmål 2010 for sekretariatet for Sundhed og Handicap Bilag 1 - Skabelon til beskrivelse af driftsmål 2010 for sekretariatet for Driftsresultaterne er opdelt i forskellige typer af resultater: Bruger- og borgerresultater Medarbejderresultater Samfundsresultater

Læs mere

Afsluttende rapport for initiativ 2.5 i den fællesoffentlige Strategi for digital velfærd, 2013-2020

Afsluttende rapport for initiativ 2.5 i den fællesoffentlige Strategi for digital velfærd, 2013-2020 Bilag Afsluttende rapport for initiativ 2.5 i den fællesoffentlige Strategi for digital velfærd, 2013-2020 Stamdata Stamdata for initiativ 2.5 fremgår af nedenstående tabel 1. Tabel 1: Stamdata for initiativ

Læs mere

PLAN OG UDVIKLING GIS-STRATEGI 2012-2016

PLAN OG UDVIKLING GIS-STRATEGI 2012-2016 PLAN OG UDVIKLING GIS-STRATEGI 2012-2016 Indhold 1 INDLEDNING 3 2 STRATEGIGRUNDLAGET OG HANDLINGSPLAN 5 3 VISION 6 4 PEJLEMÆRKER OG PRINCIPPER 8 4.1 TEKNOLOGI 8 4.1.1 Principper 8 4.2 KOMMUNIKATION 9 4.2.1

Læs mere

Lederskabmed mange rum

Lederskabmed mange rum Lederskabmed mange rum Forord Forandring er i dag et vilkår i Sundhedsvæsenet, og dets opgaver, teknologi og organisering udvikler sig konstant. Det er en stor udfordring for alle og ikke mindst for vores

Læs mere

Ansøgning om status som frikommune fra Odense Kommune

Ansøgning om status som frikommune fra Odense Kommune Ansøgning om status som frikommune fra Odense Kommune Indholdsfortegnelse Indholdsfortegnelse...1 Motivation...2 Om Odense en ny virkelighed...3 Præmisser for projekter...3 Igangværende projekter...4 Sociale

Læs mere

Den Danske Kvalitetsmodel- akkreditering

Den Danske Kvalitetsmodel- akkreditering Den Danske Kvalitetsmodel- akkreditering 01-01-2015 31-01-2016 Politisk udvalg: Sundhedsudvalg type: Aftaleenhed Tandplejen, Sundhedsplejen og børne ergo-og fysioterapi leverer sundhedsydelser til borgere

Læs mere

PRIORITÉR SUNDHEDEN BEDRE SUNDHED FLERE ÆLDRE

PRIORITÉR SUNDHEDEN BEDRE SUNDHED FLERE ÆLDRE PRIORITÉR SUNDHEDEN BEDRE SUNDHED FLERE ÆLDRE PRIORITÉR SUNDHEDEN BEDRE SUNDHED FLERE ÆLDRE Et godt og trygt sundhedsvæsen er en af de vigtigste grundpiller i vores velfærdssamfund. Venstre ønsker et

Læs mere

DEN SPECIALERETTEDE UDDANNELSE I ORTOPÆDKIRURGI FOR SYGEPLEJERSKER. F S O S 2 0 1 4.

DEN SPECIALERETTEDE UDDANNELSE I ORTOPÆDKIRURGI FOR SYGEPLEJERSKER. F S O S 2 0 1 4. DEN SPECIALERETTEDE UDDANNELSE I ORTOPÆDKIRURGI FOR SYGEPLEJERSKER. F S O S 2 0 1 4. BAGGRUND Stigende efterspørgsel på uddannelse for at matche de krav, der stilles til os. HVEM ER VI? Louise Bager, klinisk

Læs mere

KOMMUNAL FINANSIERING 2007- Susanne Brogaard, sbr@sum.dk Sundhedsanalyser i Statens Serum Institut

KOMMUNAL FINANSIERING 2007- Susanne Brogaard, sbr@sum.dk Sundhedsanalyser i Statens Serum Institut KOMMUNAL FINANSIERING 2007- Susanne Brogaard, sbr@sum.dk Sundhedsanalyser i Statens Serum Institut Færdigbehandlede patienter Genoptræning SUNDHEDSLOVEN 140 Kommunalbestyrelsen tilbyder vederlagsfri genoptræning

Læs mere

Sundhedsstyrelsens rådgivning til Region Hovedstadens reviderede hospitals og psykiatriplan 2015

Sundhedsstyrelsens rådgivning til Region Hovedstadens reviderede hospitals og psykiatriplan 2015 Region Hovedstaden Kongens Vænge 2 3400 Hillerød Sundhedsstyrelsens rådgivning til Region Hovedstadens reviderede hospitals og psykiatriplan 2015 23. april 2015 Region Hovedstaden har den 4. februar 2015

Læs mere

Foreløbig redegørelse om medicinforbrug på Psykiatrisk Center Glostrup

Foreløbig redegørelse om medicinforbrug på Psykiatrisk Center Glostrup Koncern Plan og Udvikling Enhed for Hospitals- og Psykiatriplanlægning Kongens Vænge 2 3400 Hillerød Til regionsrådet Opgang Blok B Telefon 48 20 50 00 Direkte 38 66 60 39 Web www.regionh.dk Journal nr.:

Læs mere

Indledning. Godkendt af Sundhed- og omsorgschef Kirstine Markvorsen efter høring i HMU den 11.09.2013. Revision foregår mindst hvert andet år.

Indledning. Godkendt af Sundhed- og omsorgschef Kirstine Markvorsen efter høring i HMU den 11.09.2013. Revision foregår mindst hvert andet år. 1 Indledning Stilling som Social- og sundhedshjælper og Social- og sundhedsassistent beskriver faggruppernes opgaver og ansvarsområder i Sundhed og Omsorg, Aarhus Kommune. Stillingsbeskrivelserne er struktureret

Læs mere

ÅRET ER 2050 HVORDAN ENERGIPLANLÆGGER VI? FORSLAG TIL FÆLLES ENERGIVISION I HOVEDSTADSREGIONEN

ÅRET ER 2050 HVORDAN ENERGIPLANLÆGGER VI? FORSLAG TIL FÆLLES ENERGIVISION I HOVEDSTADSREGIONEN ÅRET ER 2050 HVORDAN ENERGIPLANLÆGGER VI? FORSLAG TIL FÆLLES ENERGIVISION I HOVEDSTADSREGIONEN Energivisionen Energivisionen skal Være i tydeligt samspil med ReVUS, så investeringer i energi- og transportsystemet

Læs mere

Ringkjøbing Amt Kvalitetsafdelingen for Sundhedsvæsenet. Audit af individuelle genoptræningsplaner 2003

Ringkjøbing Amt Kvalitetsafdelingen for Sundhedsvæsenet. Audit af individuelle genoptræningsplaner 2003 Ringkjøbing Amt Kvalitetsafdelingen for Sundhedsvæsenet Audit af individuelle genoptræningsplaner 00 Else Rose Hjortbak Kvalitetskonsulent Februar 00 Indhold Side Resumé...............................................................

Læs mere

SYGEPLEJERSKEUDDAELSE ODESE & SVEDBORG. MODUL 12 Selvstændig professionsudøvelse

SYGEPLEJERSKEUDDAELSE ODESE & SVEDBORG. MODUL 12 Selvstændig professionsudøvelse SYGEPLEJERSKEUDDAELSE ODESE & SVEDBORG MODUL 12 Selvstændig professionsudøvelse 1 Indhold 1 Indledning... 3 Undervisnings- og arbejdsformer... 4 2 Modul 12 Selvstændig professionsudøvelse... 5 2.1 Varighed...

Læs mere

1. Vision. Sundhed gennem et rehabiliterende samarbejde med borgeren

1. Vision. Sundhed gennem et rehabiliterende samarbejde med borgeren Resumé af udkast til sundhedsaftalen 2015 2018 1 1. Vision Sundhedskoordinationsudvalget har udformet en vision med tre hovedmål. Sundhed gennem et rehabiliterende samarbejde med borgeren Vi skal møde

Læs mere