PITU. Nr. 2 December 2000
|
|
- Carl Laursen
- 8 år siden
- Visninger:
Transkript
1 PITU Nr. 2 December 2000
2 Davis Strædet Kitaanut qaleralinnik pilersuisoq Nunatta Kitaata avannaani Kitaanilu qalerallit pisarineqartartut amerlanersaat Davis Strædemi sumiiffimmi ataatsimeersuupput, avataanili kangerlunnilu aalisarnermut pingaarutai assigiinngissuteqaqaat. Aalisartut ilisimasaat biologillu misissuineri ataatsimoortillugit silatusaartumik atuinermut tunngavissaapput pingaarutillit. Davis Strædemi qalerallit suffisinnaalereersut Avannaata kangerluini avataanilu aalisarnermut pilersuipput. Qalerallit ingerlaartarnerannit Pinngortitaleriffiup misissuinerisa takutippaat qalerallit kangerlunniiginnartartut suffisarfinnut uternatik. Kangerlunni suffisoqanngingajattarpoq suffisoqartarnaniluunniit, taamaattumik Pinngortitaleriffik isumaqarpoq qalerallit amerlanerit avataaneersuusut. Qalerallit Kujataata kangerluini alliartortut allaapput. Taakku Irmingerhavet-imi suffisartuneersuupput, suffisinnaannguleraangamillu tamaanga utertarput. Pissutsit tamakku nassataraat qalerallit aalisartunit assigiinngitsumik pisariaqarneri, sumi aalisarneq apeqqutaalluni. Davis Strædemi uummatip ingerlatittuarnissaa pingaaruteqarpoq, aalisarneq ima aqukkaanni, suffisinnaasut sinneruttut qaleralinnik allanik ilaartuinissaat qulakkeerlugu. Avannaani kangerlunni apeqqutaaneruvoq erniaat amerlanerit iluaqutiginiaraanni, qalerallit allanik ilaartornerat alliartorsinnaanerallu aalisarnermi nalimmassaraanni. Qalerallit ukiuni arlaqartuni Nunatsinni pisuussutit uumassusillit pingaarnersaraat, taamaattumik Pinngortitaleriffik qalerallit pillugit ingerlaavartumik paasissutissanik nutaanik pissarsiortuarpoq. PITU-mi uani qalerallit paasiuminaatsumik uumasuunerat kiisalu biologit inassuteqartarnerannut tunngaviusut eqqartorneqassapput. Atuarluarisi! Davis Strædet leverandør af hellefisk til fiskeriet i Vestgrønland Hovedparten af de hellefisk, der bliver fanget ved Nordvest- og Vestgrønland, stammer oprindelig fra samme sted i Davis Strædet, men der er stor forskel på betydningen af fiskeriet udenskærs og i fjordene. Oplysninger fra fiskerne og biologiske undersøgelser danner til sammen et vigtigt grundlag for en fornuftig udnyttelse. De kønsmodne hellefisk (gydebestanden) i Davis Strædet leverer både fisk til Nordgrønlands fjorde og til det udenskærs område. Naturinstituttets undersøgelser af hellefiskens vandringer viser, at hellefisken bliver i fjordene i stedet for at vandre tilbage til gydeområderne. Der foregår kun ringe eller ingen gydning i fjordene, og Naturinstituttet mener derfor, at hovedparten af hellefiskene kommer udefra. Anderledes forholder det sig med de hellefisk, der vokser op i de sydgrønlandske fjorde. De stammer fra en bestand, der gyder i Irmingerhavet, og når de bliver kønsmodne, vender de tilbage hertil for at gyde. Disse forhold betyder, at fiskerne må udnytte bestanden på forskellig vis, alt efter hvilket område fiskeriet foregår i. Populært sagt er det vigtigt at holde hjertet i gang i Davis Strædet ved kun at fiske så meget, at den tilbageblevne gydebestand hele tiden kan sikre tilstrækkelig tilgang af hellefisk. I fjordene i Nordvestgrønland er det mere et spørgsmål om at høste den største rente ved at tilpasse fiskeriet til tilgangen af nye hellefisk og fiskenes vækstmuligheder. Hellefisken har gennem en årrække været en af Grønlands vigtigste levende ressource, og Naturinstituttet indsamler derfor løbende ny viden om bestanden. PITU handler denne gang om hellefiskens mystiske liv og baggrunden for den biologiske rådgivning. God læselyst! 2 PITU/December 2000
3 Qalerallit siammaqqanerat. Hellefiskens udbredelse. (Kal. Nun. uumasut, Gyldendal, 2. udgave 1990 / Efter Grønlands fauna, Gyldendal, 2. udgave 1990) Ilisimaviuk qaleralik aalisakkanut immap naqqarmiunut allanut naleqqiulluni arlalitsigut allaanerussuteqarpoq. Aalisakkat soorlu nataarnat o- quuttallu immap naqqa atuarlugu innarlutik naluttarput, tamarmillu ataat qaamasuullutik. Isaat tamarmik aalisakkat illua tungannaaniipput. Qalerallit makillutik naluttarput, immallu naqqa nigorsimalaartarpaat. Aalisakkap qaava ataalu tamarmik qalipaateqarput, isaatalu illua illumisut illua - tungaaniitsiginani. qalerallit ilaatigut nerisaraat raajat, eqalugaq, suluppaagaaqqat, ammassat aalisagaaqqallu allat. Qalerallit aamma qaleraleeqqanik nerisarput. Tukerlaat qaleraleeqqallu tappiorannartunik nerisaqarput aalisagaaqqanillu soorlu peqquaqqat, kinguit aalisagaaqqallu. Qalerallit ilaatigut saarullinnit, puisinit, qilalukkat qaqortanit qernertanillu aamma eqalussuarnit nerineqartarput. qalerallit angutivissat arfineq pingasunik ukioqarlutik 55 cm-isut takitigalutik kinguaassiorsinnaalersarput, arnavissat aqqanilinnik ukioqarlutik 65 cm-isut takitigalutik kinguaassiorsinnaalersarlutik. Titartaasoq / illustration: D. Kgl. Danske Vidensk. Selsk. Skrifter, naturv. og math. afd. 9, række VI, Vidste du at hellefisken på flere måder adskiller sig fra andre fladfisk. Fisk som helleflynder, håising og rødspætte svømmer vandret tæt ved bunden og har alle lys underside. Begge deres øjne sidder på samme side af fisken. Hellefisken svømmer på højkant og gerne et stykke over bunden. Begge fiskens sider er farvede, og det ene øje sidder ikke helt omme på samme side som det andet. hellefisken bl.a. lever af rejer, polartorsk, små rødfisk, lodde, langebarn og ålebrosmer. Hellefisken spiser også sine mindre artsfæller. Larver og mindre hellefisk lever af plankton og smådyr som lyskrebs, tanglopper og fiskeyngel. Selv er hellefisken føde for bl.a. torsk, sæler, narhval, hvidhval og havkal. hannerne hos hellefisk bliver kønsmodne, når de er 8 år gamle og ca. 55 cm lange, mens hunnerne er 11 år gamle og 65 cm lange, når de bliver kønsmodne. PITU/December
4 Sara Olsvig Sara Olsvig Biolog Peter Rask Møller qaleralinnik qalorsuarnit tiguseqqammersoq. Biolog Peter Rask Møller med et par hellefisk, han lige har taget ud af trawlet. Marie Kjærgaard qaleraleeqqanik uuttortaasoq. Marie Kjærgaard måler unge hellefisk. Aalisarnerup isumannaarnera Davis Strædemi qalerallit suffisinnaasut Nunatta Canadallu akornanni aalisarnermut pingaaruteqarluarput. Nunatta kitaata avannaata avataani kangerluinilu qalerallit pisarineqartartut amerlanersaat tamaanngaanneerput. Davis Strædemi qalerallit suffisinnaasut naammattuarnissaat qularnaassallugu pingaaruteqarpoq, aalisarnermi aalisakkanik nutaanik ilaartuiuartussanik. Kitaata avataani qaleralinniarneq Davis Strædemi suffisarfiit eqqaaniunerusoq ingerlanneqarpoq. Qalorsuit atorneqarnerupput, qalerallillu amerlanerit cm-isut angitigipput. Qalerallit taama angissusillit suli suffisinnaanngillat. Taamaalilluni pisarineqannginnerminni suffisimanngillat. Taamaattumik qalorsuarnik aalisarneq annertusineqarpallaarpat suffisinnaasunut annertuumik kingunerlutsitsissaaq, taamatullu sinerissamut qanittumi avataanilu aalisarsinnaasat ilaartornissaannut. Taamaattumik Davis Strædemi qaleralinniarnissamut inassuteqartarnermi qulakkeerniarneqartarpoq suffisinnaalersussat naammattumik ilaartorneqarsinnaatillugit. Taamaaliortoqanngippat qaleralinniarneq navianartorsiortinneqalissaaq, Avannaaniinnaanngitsoq aammali Davis Strædip avataani Canadallu sineriaani. Avataani qaleraleqassusiata qanoq ingerlanera Pinngortitaleriffiup malinnaaffigilluarpaa, Davis Strædemi qaleraleqassusianik ukiumoortumik misissuisarnerit aqqutigalugit. Tamatuma saniatigut Store Hellefiskebankemi Disko Bugtimilu qalerallit ataatsimik ukiullit qanoq amerlatigineri nalunaarsorneqarput, kilisaatip Paamiut Kitaani raajaqarneranik misissuinera iluatsillugu. Qalerallit a- taatsimik ukiullit allanngoraqaat, ilimanarporli kissassutsip sarfallu allanngorarneri peqqutaasut kiisalu suaat tukeqqaartut nerisassaqarsinnaanerat. Ukiut kingulliunerusut ingerlanerini avataani Disko Bugtimilu aalisakkat nutaanik ilaartorluarsimapput. Qaleraleeqqat illersorniarlugit Namminersornerusut 1. oktober 2000 aallarnerfigalugu raajaniarnermi nakkartitsiviit immikkoortitsissutit atuutsilerpaat. Qalerallit ataatsimik marlunnillu ukiullit pisarisoornaveersaartinneqassapput, tamannalu Avannaata kangerluini qalerallit amerliartornissaannut qulakkeereqataassaaq. 4 PITU/December 2000
5 Michael Rosing Qalerallip suiaassusia paasiniarneqartoq. Hellefiskens køn bliver bestemt. Sikring af fiskeriet De kønsmodne hellefisk (gydebestanden) i Davis Strædet har stor betydning for hele fiskeriet i området mellem Grønland og Canada. Det er herfra, størsteparten af de hellefisk, der bliver fanget både udenskærs og i fjordene i Nordvestgrønland, kommer fra. Det er vigtigt at sikre, at der hele tiden er tilstrækkeligt med kønsmodne hellefisk i Davis Strædet, der kan sørge for en god og vedvarende tilgang af nye fisk (rekruttering) til fiskeriet. Størstedelen af det udenskærs fiskeri efter hellefisk ved Vestgrønland foregår omkring gydeområdet i Davis Strædet. Hovedparten af fiskeriet foregår med trawl, og de fleste fisk måler cm. Hellefisk i den størrelse er endnu ikke kønsmodne. Det vil sige, at de ikke når at gyde, inden de bliver fanget. Hvis trawlfiskeriet bliver for stort, vil det derfor kunne få alvorlige konsekvenser for gydebestanden og dermed rekrutteringen til både det indenskærs og udenskærs fiskeri. Rådgivningen for fiskeriet efter hellefisk i Davis Strædet bliver derfor udformet, så den sikrer, at tilstrækkeligt mange fisk når at blive kønsmodne. Ellers vil fiskeriet efter hellefisk komme i fare ikke blot i Nordvestgrønland men også udenskærs i Davis Strædet og ned langs den canadiske kyst. Naturinstituttet følger udviklingen i den udenskærs bestand meget nøje gennem årlige undersøgelser af bestanden af hellefisk i Davis Strædet. Derudover registrerer vi hvert år mængden af 1-årige hellefisk på Store Hellefiskebanke og i Disko Bugt, når Paamiut er ude for at undersøge bestanden af rejer ved Vestgrønland. Antallet af 1-årige hellefisk har varieret en del, men det skyldes sandsynligvis ændringer i klimaet og havstrømmene og i mængden af føde, der har været til rådighed for de nyklækkede larver. Tilgangen af nye fisk har været god både udenskærs og i Disko Bugt igennem de senere år. For at beskytte de små hellefisk har Hjemmestyret pr. 1. oktober 2000 indført riste i rejefiskeriet. Ristene skal forhindre, at en stor mængde 1- og 2-årige hellefisk bliver fanget som bifangst, og dette vil være med til at sikre tilgangen af hellefisk til fjordene i Nordvestgrønland. PITU/December
6 Davis Strædet Nunatsinni qaleralinnut pingaaruteqarpoq Canadap Nunattalu akornanni qalerallit amerlanerit Davis Strædemi suffisarfinneersuupput. Qalerallit meterinit itinerusuni suffisarput. Qalerallit immullit suallilluunniit Davis Strædemi pisarineqanngisaannarput, sarfalli pissusaannik paasissutissat kiisalu upernaakkut aasallu ingerlanerani suaat tukeqqaallu naammattoorneqartartut uppernarsarpaat qalerallit tamaani suffisartut. Suaat tukeqqaallu sarfamit avannamut Disko Bugtip kitaanilu ikkannernut ingerlanneqartarput, ilaallu kimmut Canadap tungaanut. Upernaap ingerlanerani qaleraleeqqat ikkannerit sivinganerinut naqqinnittarput. Qalerallit Kitaani alliartorfiisa pingaarnersaraat ikkannersuup Store Hellefiskebankep sinai aamma Disko Bugt. Qalerallit alliartornertik ilutigalugu itinerusumukartarput. Qalerallit ilaat avannaata kitaani kangerlunnut itisuuliartarput, uumanermillu sinnera tamaaniittarlutik. Ilaat avammut Davis Strædeliartarput, suffisarfiillu angugaangamikkit suffisinnaanngortarput. Taamaalinerani angutivissat arfineq pingasunik ukioqartarput 55 cm-isut angitigalutik, arnavissat aqqanillit missaannik ukioqartarput 65 cm-isut angitigisarlutik. Qalerallit kangerlunni uumasut suffisarsimanerannnik malussarfissaqanngilaq. Paasinarluinnarpoq kangerlunni qaleraleqarnerani apeqqutaalluinnartoq qaleraleeqqanik Davis Strædemit takkuttoqartuaannarnissaa. Qalerallip suaa tukeqqammersoq sap. ak. 6-8-nik pisoqaassusilik. En hellefiskelarve, der er 6-8 uger gammel. Claus Stenberg Simonsen Davis Strædet har stor betydning for hellefisken ved Grønland De fleste af de hellefisk, der lever i området mellem Canada og Grønland, stammer fra gydeområdet i midten af Davis Strædet. Hellefisken gyder på mere end meters dybde. Der er aldrig fanget fisk med løbende mælk eller rogn i Davis Strædet, men oplysninger om havstrømmene og fund af æg og larver om foråret og i løbet af sommeren peger på, at det er hér, hellefisken gyder. Æg og larver bliver spredt med strømmen nordpå mod Disko Bugt og bankerne langs vestkysten, og nogle bliver ført vestpå over mod Canada. I løbet af efteråret søger de små hellefisk ned mod bunden på skråningerne af bankerne. De vigtigste opvækstområder for hellefisk ved Vestgrønland ligger på kanten af Store Hellefiskebanke samt i Disko Bugt. Efterhånden som hellefisken vokser, søger den mod stadigt dybere vand. Nogle af hellefiskene søger ind i de dybe fjorde langs nordvestkysten, og her bliver de resten af deres liv. Andre søger ud i Davis Strædet, og de når frem til gydeområdet, når de er kønsmodne. Hannerne er da 8 år gamle og måler omkring 55 cm, mens hunnerne er ca. 11 år gamle og 65 cm i længden. Vi har ikke fundet tegn på, at de hellefisk, der lever i fjordene, gyder. Meget tyder derfor på, at bestandene i fjordene er afhængige af, at der hele tiden kommer unge hellefisk fra gydeområdet i Davis Strædet. 6 PITU/December 2000
7 Kvalitet - det er sagen Råvarerne skal have en god behandling fra start til slut. Så får vi tilfredse kunder. Det er en værdifuld erfaring. Royal Greenland bliver ved med at minde fiskerne og sine medarbejdere om den erfaring. Og samtidig gør virksomheden selv en indsats for at udvikle kvalitetsstyringen ved hjælp af HACCP-systemet (risikoanalyse af kritiske kontrolpunkter). Pitsaviit - tunisassiat illinnaviit Tunisassiat aallaqqaataaniit naggataanut paarilluagassaapput. Taava pisisussat piumanerussavaat. Misilittakkat naleqangaartut taamaapput. Tamanna Royal Greenlandip aalisartunut sulisuminullu eqqaasitsissutigiuarpaa. Tamatumalu peqatigisaanik pitsaassutsimik nakkutilliinerup tungaatigut nammineq inerisaavoq HACCPsystemi (ajorsinnaasunik misissueqqissaariaaseq) atorlugu. LEVERANDØR TIL DET KGL. DANSKE HOF Royal Greenland GRØNLANDSK KULTUR- OG SAMFUNDS- FORSKNING 98 / 99 - er et videnskabeligt årsskrift med bidrag fra grønlandske forskningsinstitutioner såsom Ilisimatusarfik / Det grønlandske Universitet, Museer, Naturinstituttet, Landsarkivet mfl. Årsskriftet afspejler institutionernes brede arbejdsfelt, og den eneste fællesnævner for artiklerne er, at de tager udgangspunkt i grønlandske emner. Grønland er stadig under udvikling og forandring, og det er vores opfattelse af samfundet og dets historie også. Så selvom forskning i grønlandske emner har en lang tradition, er der stadig et væld af emner at øse af. ISBN: sider Kr. 198,00 Box Nuuk Grønland tlf fax Kalaallit nunaanni inuussutissarsiornermi siunnersorti Sulisa A/S ilinnut suleqatissaalluartoq. Sulisa A/S inuussutissarsiornermi siunnersuisarfiuvoq 1993-imi aallartinneqartoq. Siunnersuisarfiup pingaarnertut isumagisarai siunnersuisarneq aningaasalersuinissamilu periarfissarsiuussisarneq kiisalu kommunini nunattaluunniit immikkoortuini assigiinngitsuni inuussutissarsiornikkut siunnersuisarneq. Grønlands erhvervsudviklingsselskab Sulisa A/S din naturlige samarbejdspartner Sulisa A/S er et erhvervsudviklingsselskab, der blev stiftet i Selskabets hovedaktiviteter er rådgivning, kapitalformidling samt bistand til kommuner med lokal og regional erhvervsudvikling. Sulisa A/S Kuuttartoq B 1077, 4th floor P. O. Box Maniitsoq Greenland Phone Telefax sulisa@greennet.gl Homepage: PITU/December
8 Nalunaaqutsersuineq pingaaruteqarpoq Qalerallit plastikkinik nalunaaqutsersorneqartarnerat Nunatta eqqaani Atlantikullu Avannaani qalerallit ingerlaarnerat pillugu Pinngortitaleriffimmut paasissutissiilluarpoq. Piuinnartitsinissaq siunertaralugu qanoq aalisartoqartigisinnaaneranik inassuteqartarnitsinnut pingaaruteqarpoq imiilli qalerallit t Pinngortitaleriffiup nalunaaqutsersimavai. Amerlanerit qaleralinniarfinni nalunaaqutserneqarput. Qalerallit nalunaaqutsikkat 600-t sinnerlugit pisarineqarsimapput, nalunaaqutsiussarlu aalisartup Pinngortitaleriffimmut nassiuttarpaa, sumi pisarinerlugu qanorlu angitiginersoq nalunaarutigiutigalugu. Qalerallit angisuuinnaat nalunaaqutsertarpagut. Aalisakkat anginerit pisarineqariasaarsinnaanerat periarfissaqarneruvoq, mikisunut ukiut arlallit qaangiunnerini aalisarneqariaannanngortussanut sanilliullugit. Taamaaliornitsigut qalerallit ingerlaartarneri pillugit paasissutissanik amerlanernik qulakkeerisinnaavugut. Avannaani nikerajuitsuupput Nalunaaqutsiussat affaasa sinneri Disko Bugtimi, Uummannami Upernavimmilu kangerlunni ikkunneqarsimapput. Qalerallit arlaannaalluunniit kangerluit tassaniiffiisa avataanni pisarineqarsimanngillat. Tamatuma uppernarsitippaa qalerallit kangerlunnut taakkununnga alliartorfissaminnut pereersimagaangamik qimanngisaannaraat, uumanermillu sinnerani taakkunaniittarlutik. Qalerallit ikittuinnaat kangerlunnut allanut ingerlasarsimapput, soorlu Uummannamit Disko Bugtip eqqaanut, allaallumi Ilulissat Torsukattaallu akornanni. Qalerallit kangerlunnit nikittannginnerannut peqqutit ilagisinnaavaat, qalerallit inersimasut ikkannerni immamut ikkattumut ingerlarusunnginnerat, Disko Bugtimiimmi kujammut Davis Strædemut ingerlaniassagaanni ikkattut aqqusaartariaqarput. Paarlattuanilli paasinarpoq qalerallit kangerlunni ukiup ingerlanerani piffissani assigiinngitsuni sumiiffinni assigiinngitsuniiffeqartartut. Aasaanerani kangerluit qinnguiniittarput, ilimanarporlu ukiuunerani kangerloqarfimmut tamarmut siammartartut. Ukiup nikerarneri ilutigalugit taama nikerartarnerannut peqqutaagunarpoq qalerallit nerisartagaat kangerlunni nikerartarmata. Kujataani nikeraqaat Qalerallit Kujataata kangerluini nalunaarsorsimasagut ungasinnerusumut nikittarput. Tamaani ikkattunik aporfissaqanngillat, aalisakkallu kangerlunnut kujammut kangimullu Islandip tungaanut akornutissaqaratik ingerlasinnaapput. Qalerallit Kujataani nalunaaqutsersukkat tallimaat tamarmik Islandip Nunattalu akornanni aalisarfinni pisarineqartarput. Nalunaaqutserneqarfimminnit km-it sinnerlugit ungasinnerusumi pisarineqartarlutik. Qalerallit nalunaaqutserneqartut sinneri kangerlummi nalunaaqutserneqarfimminni pisarineqarsimapput. Taamatullu qalerallit Davis Strædemi kiisalu Ammassallup timaani kangerlunni nalunaaqutserneqarsimasut Islandip Nunattalu akornanni pisarineqarsimapput. Qaleralik ataaseq Ammassallip eqqaani nalunaaqutserneqarsimasoq Savalimmiut avannaani pisarineqarpoq. Qalerallit Nunatta kujataaneersut taamaalillutik kangimut ingerlasarput, Nunatta Islandillu akornannuinnaanngitsoq, aammali kangisinnerusumut. Qularnanngitsumik tamatumunnga peqqutaavoq, qaleralippassuit Davis Strædemiittut Kujataanilu kangerlunniittut tassaassasut qalerallit Islandip kitaani suffisuneersut. Suaat tukeqqaallu Nunatta tungaanut sarfaatsittarput. Qalerallit taakku alliartortillutik suffisinnaanngoraangamillu Islandip kitaani suffisarfinnut pinngorfimminnut uterniartarput. Atlantikup Avannaani qalerallit Atlantikup Avannaani tamarmi qaleralinnik nalunaaqutsersuinerup paasinarsitippaa, qangaanerusoq naatsorsuutigisamit qalerallit nikerarnerusut. Qaleraleqatigiit ataasiakkaat akuleruunnerulerput, tamannalu nunat assigiinngitsut naalakkersuisuisa aalisarnermik aqutsinissaannut pingaaruteqaqaaq. Qaleraleqatigiit a- taatsit aalisarneqarpallaarlutik ikiliartuinnalerpata nunami eqqaamiorisami qaleraleqatigiinnut sunniuteqalersinnaavoq. 8 PITU/December 2000 Qalerallip sulussugutaata siornanut meqqi ikkunneqartoq. En hellefisk får skudt et mærke ind foran rygfinnen.
9 Qalerallit Baffin Bugtimi, Davis Strædemi Kujataanilu aamma Tasiilap eqqaani kangerlunni Pinngortitaleriffiup nalunaaqutsersorsimavai. Qalerallit amerlanerit Danmarks Strædip eqqaani pisareqqinneqarput, ataasiakkaat Savalimmiut aamma Flemish Cap-ip eqqaani. Qalerallit Davis Strædemi, Kujataani Tasiilamilu nalunaaqutsersukkat Avannaani pisarineqarsimanngillat. Naturinstituttet har mærket hellefisk i Baffin Bugt, Davis Strædet og i nogle af fjordene i Sydvestgrønland og ved Tasiilaq. Størstedelen af hellefiskene er genfanget i Danmarks Strædet, mens enkelte er genfanget ved Færøerne og Flemish Cap. Ingen af hellefiskene fra Davis Strædet, Sydvestgrønland og Tasiilaq er genfanget i Nordvestgrønland. Bjarne Lyberth
10 Mærkning af hellefisk giver vigtige oplysninger Plastikmærker på hellefisk har givet Naturinstituttet et godt billede af hellefiskens vandringer både ved Grønland og i Nordatlanten. Det har betydning, når vi skal rådgive om, hvor stort et fiskeri bestandene kan tåle. Siden 1986 har Naturinstituttet sat mærker på hellefisk. De fleste fisk er mærket i de områder, hvor der bliver fisket efter hellefisk. Omkring 600 hellefisk med mærke er blevet genfanget, og fiskeren har sendt mærket til instituttet sammen med oplysninger om, hvor fisken er fanget, og hvor stor den var. Vi sætter kun mærker på de store hellefisk. Der er større chance for, at en stor fisk bliver fanget i løbet af nogen tid end en mindre fisk, der først indgår i fiskeriet efter nogle år. På den måde kan vi være mere sikre på at få oplysninger om hellefiskens vandringer. årsag til at fisken ikke vandrer ud af fjorden kan være, at de voksne hellefisk ikke vil bevæge sig op på lavt vand på bankerne, hvilket er nødvendigt for at komme ud fra Disko Bugt og sydover til Davis Strædet. Det viser sig til gengæld, at hellefiskene opholder sig forskellige steder i fjorden på forskellige tidspunkter af året. Om sommeren opholder de sig inderst i fjordene, og om vinteren ser det ud som om de spreder sig mere i hele fjordområdet. Disse sæsonvandringer skyldes formentlig, at de dyr, hellefisken lever af, bevæger sig ind og ud af fjordene. Hellefisk i Sydgrønland vandrer meget langt De hellefisk, vi har mærket i de sydvestgrønlandske fjorde, bevæger sig meget længere væk. Her er der ingen lavvandede barrierer, og fiskene har fri adgang ud fra fjordene syd- og østpå mod Island. Hver femte hellefisk mærket i Sydgrønland er fanget på fiskefelterne mellem Island og Grønland. Det betyder, at hellefisken er fanget mere end km væk fra det sted, hvor den blev mærket. De resterende hellefisk er fanget i den samme fjord, hvor de blev mærket. Også fisk mærket i Davis Strædet og i fjordene bag Ammassalik er genfanget mellem Island og Grønland. En enkelt hellefisk, der blev mærket ved Ammassalik, blev fanget nord for Færøerne. Hellefisk i Nordvestgrønland er meget stedfaste Over halvdelen af alle mærkerne er sat på hellefisk fra fjordene i Disko Bugt, Uummannaq og Upernavik. Ingen af disse fisk er genfanget udenfor fjordene. Det betyder, at de hellefisk, der vokser op i disse fjordområder, aldrig forlader fjorden igen, når først de er kommet derind, men bliver der resten af livet. Kun få hellefisk er svømmet fra en fjord til en anden, som f.eks. fra Uummannaq området til Disko Bugt eller endog mellem Ilulissat og Torsukattak. En Jesper Boje Qalerallit pisarineqarnerminni ajoqusersimanngitsut nalunaaqutseriarlugit avalatseqqittarpagut. Vi mærker og genudsætter de hellefisk, der er friske og ikke har taget skade af at blive fanget. Hellefiskene fra Sydgrønland vandrer altså mod øst, og ikke kun til området mellem Grønland og Island, men også længere østpå. Det skyldes formentlig, at mange hellefisk både i Davis Strædet og i de sydgrønlandske fjorde stammer fra hellefisk, der gyder vest for Island. Æg og hellefiskelarver bliver ført med havstrømmene mod Grønland. Efterhånden som disse hellefisk vokser og bliver kønsmodne, vil de søge tilbage til gydeområdet vest for Island, hvor de kom fra. Bestande i Nordatlanten Arbejdet med at mærke hellefisk i hele Nordatlanten viser, at hellefisken bevæger sig mere rundt end tidligere antaget. De enkelte bestande blander sig mere med hinanden, og det har stor betydning, når regeringerne i de forskellige lande skal forvalte fiskeriet. Hvis en bestand af hellefisk går tilbage på grund af for kraftigt fiskeri, kan det få betydning for nabobestandene. 10 PITU/December 2000
11 T-mærker fra hellefisk, som fiskerne har sendt til Naturinstituttet. Mærker er vigtige for at kunne følge hellefiskens vandringer Naturinstituttet sætter hvert år mærker på nogle af de hellefisk, vi fanger i fjordene i Nordvestgrønland under vores undersøgelser med Adolf Jensen. I år har 350 hellefisk ved Ilulissat og Torsukattak fået sat et mærke foran rygfinnen. Hvert mærke har sit eget nummer, så det er muligt at spore hellefisken tilbage til det sted, hvor den blev mærket. Derudover er længden på hver enkelt hellefisk blevet målt, før den blev genudsat. På Naturinstituttet bruger vi mærkerne til at få oplysninger om hellefiskens vandringer og sammenhænge mellem de forskellige bestande af hellefisk ved Grønland og i hele Nordatlanten. Men mærkerne giver kun viden, hvis vi får dem tilbage, når hellefisken bliver fanget. Aalisartut qalerallit Avannaani nalunaaqutsersorsimasut 400-t pisarisimavaat. Qalerallit pisareqqitat ukunanngaanneerput: Ilulissani 26-t, Torsukattammi 113-it, Uummannap eqqaani 153-it, Upernaviullu eqqaani 108-t. Qalerallit sumi pisarineqarsimanersut assimi takutinneqarpoq. Assersuut: Qalerallit 105-t Upernaviup eqqaani pisareqqinneqarsimapput. 2 Uummannap eqqaani 1 Torsukattammi. Katillugit qalerallit 108-t Upernaviup eqqaani nalunaaqutsersimasat pisareqqinneqarsimapput. Fiskerne har genfanget ca. 400 af de hellefisk, der er mærket i Nordvestgrønland. Der er genfanget: 26 hellefisk mærket ved Ilulissat, 113 hellefisk mærket ved Torsukattak, 153 hellefisk mærket ved Uummannaq og 108 hellefisk mærket ved Upernavik. Kortet viser, hvor hellefiskene er genfanget. Eksempel: 105 hellefisk er genfanget ved Upernavik 2 ved Uummannaq og 1 ved Torsukattak Ialt er 108 af de hellefisk, der er mærket ved Upernavik, blevet genfanget. Hvis du fanger en hellefisk med et gult plastikmærke, vil vi meget gerne have det retur. Send mærket til Naturinstituttet sammen med oplysninger om, hvor du har fanget fisken og hvornår. Du kan eventuelt vise det på et kort. Vi sender dig et brev og fortæller, hvor fisken oprindeligt blev mærket og hvor gammel den er. Derudover betaler vi 100 kr. for mærket. Husk derfor at oplyse kontonr., når du indsender mærket. PITU/December
12 Qalerallit ingerlaartarnerat malinnaaffigissagaanni nalunaaquttat pingaaruteqarput Narsap Kommunia Qaleralinnit T-meqqit aalisartut Pinngortitaleriffimmut nassiussimasaat. Pinngortitaleriffimmi Adolf Jensen atorlugu Avannaani kangerlunni misissuinitsinnut atatillugu qalerallit pisatta ilaat nalunaaqutsersortarpagut. Ukioq manna Ilulissani Torsukattammilu qalerallit 350-it sulussugutaasa siuisigut nalunaaqutsersorpagut. Meqqit tamarmik immikkut normoqarput, taamaalilluni qalerallit nalunaaqutserfiinut malinnaaffigineqarsinnaallutik. Qalerallillu immamut uterteqqinnginnerini takissusaat uuttortarneqartarput. Nalunaaqutsersuutit qalerallit ingerlaarneri pillugit paasissutissatut Pinngortitaleriffimmi iluaqutigisarpagut aamma Nunatta eqqaani Atlantikullu avannaani tamarmi qaleraleqarfiit assigiinngitsut imminnut ataqatigiinnerannut tunngatillugu. Ilisimasalli taamaallaat atorneqarsinnaapput qalerallit pisarineqaraangata meqqit uagutsinnut utertinneqarpata. Qaleralimmik sungaartumik meqqilimmik pisaqaruit uagutsinnut utertinnissaa kissaatigeqaarput. Meqqi Pinngortitaleriffimmut nassiutissavat, qaleralik sumi qangalu pisarisimanerlugu paasissutissanik ilanngussillutit. Immap assinganut nalunaarsorsinnaavat. Aalisagaq sumi nalunaaqutserneqarsimanersoq qanorlu utoqqaatiginersoq pillugu oqaluttuullutit allaffigissavatsigit. Tamatuma saniatigut meqqimut 100 kr.- nik akissarsitissavatsigit. Taamaattumik meqqi nassiukkukku kontonr.-p ilanngunnissaa eqqaamassavat. Meqqileriffik Savat meqquinik suliat nunatsinniit: Isersimmatit Gummeqaasit Natsat Siutequtit Paffequtit Savat meqqui illaakkat Nuersagassat Seeqquaqutit Aaqanngitsut Qitequtit kissassimaartitsisartut Taakkua saniatigut pisiarineqarsinnaapput; savat niuisa amii qaqortut kalaallisuunut atugassiat. Produkter af grønlandsk fåreuld: Hjemmesko Gummistøvlefoer Huer Ørevarmere Muffediser Kæmmede fåreskind Garn Knævarmere Veste Livremme, der varmer Derudover kan man købe hvidt skind fra fåreben til brug for nationaldragter. Meqqileriffik Fiskervej B Narsaq Tlf Fax PITU/December 2000
13 Eqqortumik pineqassaaq, qaqinneraniit, angallateeqqamut inissinnissaanut. Puisip seqinermiit alanngillugu asserneqarnissaa pingaaruteqarpoq. Ameq peqqissaarullugu qassanneqassaaq, orsorlu eqartaaniit piiarneqarluni, amerlu peqqissaarullugu errortorneqarluni. Ameq imaani uninngatinneqassanngilaq. Ameq panertitassaappat arriitsumik panertinneqassaaq. Panersaammik kissarsuutilluunniit qaavani panerserneqassanngilaq. Ammit panertitaanngitsut pilertortumik tunineqassapput tarajorterneqassallutillu. Inuiaqatigiinnut pingaartuuvoq pisuussutitta mianerineqarnissaat paarilluarneqarnissaallu. Puisip amia aamma Kalaallit Nunaanni nioqqutissiaavoq Eqqortumik ammereriaatsimut tunngasumik paasisaqarnerorusukkuit, Grønlands Skindindhandlingimut KNAPK-mulluunniit saaffiginnissinnaavutit. Grønlands Skindindhandling 3920 Qaqortoq Tlf PITU/December
14 Agnes Gundersen Qalerallit suaat. / Æg fra hellefisk. Avannaani qalerallit suffisarneri Qalerallit Nunatta Kitaata kangerluiniittut suffisarnerinut tunngasut ukiuni 100- nngulersuni eqqumiiginartitsillutillu eqqarsaatersuutissiisimapput. Ilisimaneqarpoq qaleralik Nunatta Canadallu akornanni Davis Strædemi suffisartoq, aammalu Kitaata sineriaa atuarlugu suaat sarfap ingerlattarai, avannamut Disko Bugtip tungaanut Ilulissallu eqqaani kangerlunnut. Paarlattuanilli qularnarneruvoq suaat Uummannap Upernaviullu kommunii allaat tikillugit sarfat taavungarsuaq ingerlassinnaaneraat. Tamatumunnga nassuiaatissaasinnaasut ilagaat qalerallit sumiiffinni suffisinnaasarneri. Aalisartut oqaluttuartarput ilaanneeriarlutik qaleralittarlutik immui seerisumik sualinnik. Tamatumunnga takussutissaasinnaavoq qalerallit kangerlunni suffisartut. Paarlattuanik uuttuinerit takutippaat, kangerluit i- martai ima kissartiginngitsut suli suannit alliartorfiusinnaanatik, tukersimasunillu uumaffiusinnaanatik ikkunni Grønlands Fiskeriundersøgelser-ip (Aalisarnermik misissuisut) Uummannap kangerluani qalerallit kinguaassiorneri misissuiffigai, qalerallillu kinguaassiugaannik nassaartoqanngilaq. Aalisartulli maluginiartagaat soqutiginaqimmata Pinngortitaleriffik sukumiinerusumik misissuilerpoq. Pinngortitaleriffiup 1998-imi Royal Greenlandip Ilulissani aalisakkerivia Upernaviullu kommuniani Innaarsunni Polarfisk-ip aalisakkerivia suleqatigilerpai. Ukiup ataatsip ingerlanerani aalisakkeriviit qaammammut ataasiarlutik qalerallit suaannik katersisalerput, Pinngortitaleriffimmut nassiuttakkaminnik. Suaat maanna misissorneqartarput, i- laatigullu paasiniartarparput ukiup qanoq ilinerani assigiinngitsuni suaat qanoq inerisimatigisartut. Piffissami aalajangersimasumi qalerallit suffisarnersut misissorparput. Neriuutigaarputtaaq paasisinnaassallugu qalerallit qassit sumiiffinni suffisarnersut. Misissuineq nunat avannarliit ataatsimoorussamik suliniuteqarnerannut ilaalerpoq, sumiiffik annertunerusoq isigalugu qalerallit suffisarnerinut tunngasut misissorneqarput, Atlantikup avannamut kitaa tamakkerlugu. Qalerallit aniasunik suallit sumi qaqugukkullu pisarineqartarnersut paasisaqarfigissallugu suli soqutigaarput. Taamaattumik qaleralimmik taamaattumik pisaqassaguit tusarfigerusussavatsigit. Qaleralik sumi qangalu pisarisimanerlugu allaffigaluta oqaluttuutissavatsigut, immap assingani nalunaaqutsersinnaavat. Paasissutissaatitit uunga nassiutissavatit: Pinngortitaleriffik postboks 570, 3900 Nuuk oqarasuaat , fax info@natur.gl 14 PITU/December 2000
15 Ilisimaviuk imi qalerallit Nunatsinni pisarineqartut 400 mio. kr. missaannik naleqarput biologit inassuteqartarnerat nunat tamat ilisimatuussutsikkut ataatsimiititaliaanni katitikkani suliarineqartarput. Tassani Pinngortitaleriffiup misissuineri nunallu allat misissugaat assingusut nalilersorluarneqartarput. inassuteqartarnerup siunertaraa naliliissalluni aalisarneq qanoq annertutigisinnaanersoq, sapinngisamik pitsaanerpaamik pissarsiaqarfiuniassappat, tamatumunngalu ilutigitillugu qaleraleqassusiani qalerallit ima amerlatigisut ilanngaatigineqarsinnaanerat, qalerallit kinguaassiorsinnaasut naammattariaqarlutik, taamaalilluni taamak annertutigisumik aalisarsinnaaneq siunissami ukiorpassuarnut qulakkeerlugu. Pinngortitaleriffiup paasissutissat katersortagai pingaarnerit qalerallit kinguaassiorsinnaasut qassiunersut ukioqatigiikkaartuni ataasiakkaani qalerallit qassiunersut (ilaartornerit) qalerallit qassit ukiumut pisarineqartarnersut qalerallit pisarineqartartut qanoq angitiginersut aalisarnermi atortut assigiinngitsut aalisariaatsillu sorliit qanoq angitigisunik pisaqartarnersut Pinngortitaleriffimmi Adolf Jensen aamma Paamiut atorlugit misissuinitsinnut atatillugu qalerallit pisatta sissiinik, kiisalu qalerallit tunisassiorfinnut tunitsivinnullu tunineqartut sissiinik katersisarpugut imi qalerallit t missaasa sissii katersorpagut. Allisitsiut atorlugu sissiup ipaasa kisinnerisigut aalisakkap ukiui paasisinnaavagut. Taamaaliornikkut malinnaaffigisinnaavarput aalisakkat assigiinngitsunik ukiullit katiterneri qanoq ingerlaaseqarnersut, taamatullu nalilersinnaavarput ukioqatigiikkaartut ataasiakkaat aalisarnerup qanoq sunniuteqarfigitiginerai. Assersuutigalugu pisarineqartartut ukiukilliartuinnarpata aalisarnerup ingasappallaarsimaneranut ersiutaasinnaavoq. Pinngortitaleriffiup kilisaataataa Paamiut atorlugu Kitaani Tunumilu avataani qaleraleqassutsip qanoq ingerlaaseqarnera Pinngortitaleriffiup malinnaaffigaa. Periuseq nunat tamat akuerisaat atorlugu sumiiffimmi qaleraleqassutsip katillugit oqimaassusiinik nalileeriaaseqarpugut. Pinngortitaleriffiup 2000-imi juni qaammat 2001-imi qaleralinniarnissamut biologit inassutaat saqqummiuppaa. Pinngortitaleriffiup inassutigaa aalisarnermi makku qaangerneqassanngitsut tons Kitaata avataani (Canada ilanngullugu) tons Disko Bugtimi tons Uummannap kommuniani tons Upernaviup kommuniani tons Tunup avataani (Island ilanngullugu) tons Baffin Bugtip avataani (Canada ilanngullugu) Namminersornerullutik Oqartussat aalisarnermilu kattuffiit KNAPK aamma APK Pinngortitaleriffiup siulersuisuini ilaasortaapput. Pinngortitaleriffiup inuiaqatigiit sulissuppai. Inassuteqartarneq suliarineqartarpoq ilisimatuussutsikkut ilisimasat piviusut tunngavigalugit, politikkikkut aningaasaqarnikkullu soqutigisat pituttorsimaffiginagit. ukiut tamaasa aasakkut ukiukkullu Pinngortitaleriffik Avannaanut angalatitsisarpoq, qalerallit tunisassiorfinnut tunitsivinnullu tunineqartut misiligutitut uuttortassallugit. Taamaaliornikkut paasissutissarsisarpugut qalerallit pisarineqartartut takissutsimikkut qanoq agguataarnersut. Takissutsit agguataarnerisa ukiumit ukiumut sanilliuttarnerisigut qaleraleqarnerup qanoq ineriartornera toqqaannanngikkaluamik paasissutissarsiffigisarparput kiisalu qalerallit ukioqatigiikkaartut ataasiakkaat qanoq amerlatiginersut. Pinngortitaleriffiup qaleralinnik misissuisarnermini ukiumut 4 mio. kr. missaat atortarpai. Taakkua amerlanersaat umiarsuarnik ingerlatsinernut atorneqartarput. PITU/December
16 Agnes Gundersen Qalerallit suaat saattunnguanngorlugit aggukkat allisitsiummik assilisat. / Æg fra hellefisk, der er skåret i tynde skiver og fotograferet i et mikroskop. Gydeforhold for hellefisk i Nordvestgrønland Gydeforholdene hos hellefiskene i fjordene ved Vestgrønland har i snart 100 år været årsag til megen undren og spekulation. Det er kendt, at hellefisken gyder i Davis Strædet mellem Grønland og Canada, og at strømmen langs Grønlands vestkyst transporterer ynglen nordover til Disko Bugt og fjordene omkring Ilulissat. Det er derimod mere tvivlsomt, om havstrømmene kan transportere ynglen helt op til fjordene i Uummannaq og Upernavik kommuner. En forklaring på, at der er hellefisk her, kunne være, at hellefiskene i et vist omfang gyder lokalt. Fiskerne fortæller, at de af og til fanger hellefisk, der har løbende rogn og mælk. Det kunne tyde på, at hellefiskene gyder i fjordene. Omvendt viser målinger, at temperaturene i fjordene sandsynligvis er for lave til, at æggene kan udvikle sig og ynglen overleve. I 1960 erne undersøgte Grønlands Fiskeriundersøgelser fiskeynglen i Uummannaq fjord, og der blev ikke fundet yngel fra hellefisk. Fiskernes observationer er imidlertid så interessante, at Naturinstituttet nu undersøger sagen nærmere. I 1998 indledte instituttet et samarbejde med Royal Greenlands fabrik i Ilulissat og Polarfisks fabrik i Innaarsuit i Upernavik kommune. Gennem et år indsamlede fabrikkerne rogn fra hellefisk en gang om måneden og sendte den til Naturinstituttet. I øjeblikket er æggene ved at blive undersøgt, og vi ser bl.a. på, hvor udviklet æggene er på forskellige tidspunkter af året.vi undersøger, om der er en bestemt periode, hvor hellefisken gyder.vi håber også at finde ud af, hvor mange hellefisk der gyder lokalt. Undersøgelsen er nu blevet en del af et større fælles nordisk projekt, der ser på hellefiskens gydeforhold i et meget større perspektiv, nemlig i hele Nordvestatlanten. Vi er fortsat meget interesseret i at få oplysninger om, hvor og hvornår der bliver fanget hellefisk med løbende rogn. Så hvis du fanger sådan en hellefisk, vil vi meget gerne høre fra dig. Skriv til os og fortæl, hvor og hvornår du har fanget hellefisken, gerne markeret på et kort. Send dine oplysninger til: Grønlands Naturinstitut postboks 570, 3900 Nuuk telefon , fax info@natur.gl. 16 PITU/December 2000
17 Vidste du at... værdien af de grønlandske fangster af hellefisk i 1999 var knap 400 mio. kr. den biologiske rådgivning bliver udarbejdet i internationalt sammensatte videnskabelige komiteer. Her bliver Naturinstituttets undersøgelser og tilsvarende undersøgelser fra andre lande gået kritisk igennem. rådgivningen tager sigte på at vurdere, hvor stort fiskeriet kan være, så det giver bedst muligt udbytte og samtidig fjerner præcis så mange hellefisk fra bestanden, at der er tilstrækkelig mange kønsmodne hellefisk tilbage til at sikre et tilsvarende fiskeri mange år fremover. Naturinstituttet først og fremmest indsamler oplysninger om hvor mange kønsmodne hellefisk der er hvor mange hellefisk der er i de enkelte årgange (rekruttering) hvor mange hellefisk der bliver fanget hvert år hvilken størrelse, de fisk, der bliver fanget, har hvilke størrelser fisk, forskellige redskaber og fiskerier fanger Naturinstituttet i juni måned 2000 fremlagde den biologiske rådgivning for fiskeriet efter hellefisk i Instituttet rådgiver, at fiskeriet ikke bør overstige tons udenskærs ved Vestgrønland (inklusiv Canada) tons i Disko Bugt tons i Uummannaq kommune tons i Upernavik kommune tons udenskærs ved Østgrønland (inklusiv Island) tons udenskærs i Baffin Bugt (inklusiv Canada) både Grønlands Hjemmestyre og fiskeriets organisationer KNAPK og APK har plads i Naturinstituttets bestyrelse. Naturinstituttet arbejder for samfundet. Rådgivningen bliver afgivet ud fra videnskabelige kriterier, uafhængigt af politiske og økonomiske interesser. Naturinstituttet hvert år både sommer og vinter tager til Nordvestgrønland og måler tilfældige stikprøver af de hellefisk, der bliver indhandlet til fabrikker og indhandlingssteder. På den måde får vi oplysninger om, hvordan hellefiskene i fangsterne fordeler sig på længder. Ved at sammenligne længdefordelingerne fra år til år, får vi indirekte oplysninger om udviklingen i bestanden og om, hvor talrige de enkelte årgange af fisk er. Naturinstituttet hvert år indsamler øresten fra de hellefisk, vi fanger under vores undersøgelser med Adolf Jensen og Paamiut, samt fra hellefisk indhandlet til fabrikker og indhandlingssteder. I 1999 indsamlede vi øresten fra godt hellefisk. Vi kan bestemme fiskens alder ved at tælle vækstringene i ørestenen under et mikroskop. På den måde kan vi følge med i, hvordan sammensætningen i bestanden af fisk med forskellig alder udvikler sig, og vi kan vurdere fiskeriets påvirkning på de enkelte årgange. Hvis fiskene i fangsterne for eksempel bliver yngre og yngre, kan det være et tegn på, at fiskeriet er for højt. Grønlands Naturinstitut hvert år bruger ca. 4 mio. kr. på undersøgelser af hellefisk. Heraf går hovedparten til drift af skibene. Naturinstituttet følger udviklingen i bestanden af hellefisk udenskærs både ved Vest- og Østgrønland med instituttets trawler Paamiut. Vi bruger en internationalt anerkendt metode til at vurdere bestandens samlede vægt (biomasse) i området. PITU/December
18 Kunuk Kloster Aasakkut ukiukkullu Pinngortitaleriffiup qalerallit tunisat uuttortartarpai. / Naturinstituttet måler længden på indhandlede hellefisk både sommer og vinter. Pisaalatsinissamut atorluaannginnissamullu navianaatit Kirsten Rydahl Nielsen Nunatta Kitaata avannaani kangerlunni qaleralinniarnerujussuaq qaleraleqassutsimik sunniisimavoq. Aalisarpallaarneq ukiumit ukiumut aalisarnerup nikerarnerujussuanik kinguneqarsinnaavoq. Naatsorsuinerit takutippaat qalerallit ikinnerit pisarineqarnerini aalisarneq pissarsiaqarfiunerussasoq. Nunatta Kitaata avannaani qaleraleqassuseq arlalitsigut immikkuullarissuuvoq. Qalerallit amerlanerit Davis Strædemit aallaaveqarput. 3-5-inik ukioqaleraangamik kangerlunnut pulasarput, uumanermillu sinnerani tamaaniittarlutik aallaavimminnullu uteqqinngisaannarlutik. Kangerlunniinneq sivisunaarneqarsinnaavoq. Qaleralik 25-nik ukioqalersinnaavoq 110 cm-isullu angitigilersinnaalluni. Qaleralik ukiumut 3-5 cm-inik allisarpoq, aatsaallu 7-8- nik ukioqaleraangami ningittakkanik pisarineqarnissaminut aatsaat naammattumik angissuseqalersarpoq. Ukiuni kingulliunerusuni avannaani kangerlunni qaleraleqassutsip ingerlaasaa Pinngortitaleriffiup isumakuluutigisimavaa. Aalisakkat nunguvinnissaannut ernumanartoqarsorinanngilaq, aalisagaaqqat allat kangerlunnut takkuttuarmata. Soormi isumakuluttoqassanersoq aperisoqarsinnaavoq? Aap, aalisarnerujussuup nassataraa, qalerallit ullumikkut ukioqatigiikkaat ikittuinnanngorsimanerat aalisakkanillu utoqqarnik amiakkoqanngingajalluni. Qalerallit pisarineqartartut amerlanerit ukioqatigiikkaani ikittunnguaneersuupput aalisakkat affaat sinnerlugit (60%) ukioqatigiikkaani pingasunik ukiulinneersuupput. Ukiut ilaanni aalisakkanik minnerit ilaartornerat annikissappat, qalerallit ikilineri aalisartut malugissavaat. 18 PITU/December 2000 Paarlattuanik qaleraleqassuseq ukioqatigiikkaani arlalinneersuuppat qalerallit ilaartornerat ukioq ataaseq annikissagaluarpat soqutaavallaassanngilaq. Allatut oqaatigalugu aalisarpallaarnerup nassatarissavaa aalisarnerup ukiumit ukiumut nikeralersinnaanera. Pinngortitaleriffiup inassuteqartarnermini anguniarpaa piffissap sivisunerusup ingerlanerani qalerallit sapinngisamik pitsaasumik pissarsiffiullutik iluaqutigineqarnissaat. Akissutissarsiniarluta naatsorsuusiussaagut qaqugukkut qaleralinnik pisaqartarneq iluaqutaanerussanersoq paasissutissarsiniarluta. Naatsorsuutini paasissutissiisoqassaaq qaleralik ukiumut qanoq allisartiginersoq, qassillu pissusissamisoortumik toqusarnersut (nerineqarlutik, nerisassaaleqillutik il.il.). Naatsorsuutip takutippaa, qalerallit 20-nik ukioqalernissaannut pisarinaveersaarnissaat imminut akilersinnaanngitsoq, taamaalinnginnerani arlalissuit pissusissamisoortumik toqoriissammata. Qalerallillu 7-8-nik ukioqartillugit pisarinaveersaarnissaat imminut akilersinnaanngilaq, amerlasuut ukiuni arlaliunerusuni uumaannarnissaminnut periarfissaqarluarmata, sulilu alliartuinnarsinnaallutik. Qalerallit pisarineqannginnerminni imaluunniit pissusissamisoortumik toqunissamik tungaanut kangerlunni uninngaannartarmata (nalunaaqutsersuineq pillugu allaaserisaq takuuk), pisariaarpallaarniarlugit nukingiussinissaq tunngavissaqanngilaq. Ullumikkut kangerlunni amerlanerni aalisartut qaleraleqassuseq iluaqutiginerusinnaavaat. Annikinnerulaartumik aalisartoqarpat qalerallit anginerulersinnaapput, siunissarlu ungasinnerusoq eqqarsaatigalugu kiilunngorlugit aalisartut iluaquserneqarsinnaapput.
19 25% Pisat %-nngorlugit Procentvis andel hellefisk i fiskeriet % % Upernaviup eqqaanit assersuut imi qaleralinniarneq annikitsunnguuvoq, 1999-imilu ukiut qulit qaangiunnerini aalisarneq arlaleriaammik annertusineqarsimavoq. Qalerallit annerit utoqqaanerillu sinneqanngingajapput agguaqatigiissillugillu angissusaat millisimavoq. 10% 5% 0% Ukiui Alder I 1989 var der et lille fiskeri efter hellefisk ved Upernavik, 10 år senere i 1999 var fiskeriet mangedoblet. Der er næsten ingen større og ældre fisk tilbage, og den gennemsnitlige størrelse er faldet. Risiko for svingende fiskeri og dårlig udnyttelse af hellefisken Det store fiskeri efter hellefisk i fjordene i Nordvestgrønland har påvirket bestanden. Et for kraftigt fiskeri kan føre til store udsving i fiskeriet fra år til år. Desuden viser beregninger, at man vil få et bedre udbytte i fiskeriet ved at fange færre hellefisk. Bestanden af hellefisk i Nordvestgrønland er på mange måder ganske speciel. De fleste hellefisk stammer oprindeligt fra Davis Strædet. Når de er 3-5 år gamle, vandrer de ind i fjordene og bliver her resten af livet uden nogensinde at vende tilbage til deres fødested. Livet i fjorden kan godt ende med at blive ganske langt. En hellefisk kan blive 25 år gammel og nå en størrelse på 110 cm. Hellefisken vokser 3-5 cm om året, og først når hellefisken er 7-8 år gammel, er den ved at være stor nok til at gå på langlinerne. I de senere år har Naturinstituttet været bekymret for udviklingen i bestanden af hellefisk i de nordvestgrønlandske fjorde. Der er tilsyneladende ikke fare for, at fisken vil forsvinde, da nye små fisk hele tiden vil trække ind i fjorden. Hvorfor så være bekymret, kan man med rette spørge? Jo, fordi det intensive fiskeri betyder, at bestanden nu består af relativt få årgange og næsten ingen gamle fisk. De fleste af de hellefisk, der bliver fanget, stammer fra nogle få årgange - over halvdelen (60%) af fiskene stammer fra bare 3 årgange. Hvis tilførslen af unge fisk svigter i nogle år, vil fiskerne kunne mærke en nedgang i bestanden af hellefisk. Hvis bestanden af hellefisk i stedet for består af fisk fra mange flere forskellige år, vil det ikke betyde så meget, hvis tilførslen af hellefisk et enkelt år skulle svigte. Et kraftigt fiskeri betyder med andre ord større risiko for, at fiskeriet vil svinge fra år til år. Den rådgivning, Naturinstituttet giver, drejer sig om på langt sigt at få det bedst mulige udbytte af bestanden. For at finde svaret, opstiller vi et regnestykke som fortæller, hvornår det bedst kan betale sig at fange hellefisken. I regnestykket indgår oplysninger om hvor meget hellefisken vokser om året og hvor mange der dør af naturlige årsager (bliver spist, fødemangel etc.). Regnestykket viser, at det ikke kan betale sig at vente med at fange dem, til hellefiskene er 20 år gamle, da mange af fiskene er døde af naturlige årsager inden da. Det kan heller ikke betale sig at fange hellefiskene, når de er 7-8 år gamle, da mange af dem har gode muligheder for at overleve i flere år og samtidig vil fortsætte med at vokse. Da hellefisken bliver i fjorden (se artiklen om mærkning af hellefisk), indtil den bliver fanget eller dør af naturlige årsager, er der ingen grund til at forhaste sig og fange fisken for tidligt. I øjeblikket er situationen den i de fleste fjorde, at fiskerne kunne få mere ud af bestanden. Ved at fiske lidt mindre kan flere hellefisk nå at vokse sig store, og fiskerne vil på længere sigt få et større udbytte i kg. Qaleraleeqqat Aasiaat eqqaanni ikkannermi pisat. Unge hellefisk fanget på bankerne ved Aasiaat. PITU/December
20 Ilulissani qaleralinniarneq immikkuullarippoq Atlantikup avannaani allani sumiiffimmi taama annikitsigisumi taama amerlatigisunik Ilulissanisut qaleralittoqartanngilaq. Tamaani qaleralinniarneq ukiuni untritilinni ingerlanneqarsimavoq. Ukiuni qulikkaani kingullerni aalisarneq annertusisimavoq, sumiiffimmilu annikitsunnguami ullumikkut ukiumut tonsit missaat pisarineqartarput. Ukiuni qulikkaani kingullerni Ilulissat eqqaanni aalisarnerup annertuserujussuarnera arlalinnik peqquteqarpoq. Qassutit aalisartut atulersimavaat, aalisartut amerlipput aalisartullu ataasiakkaat sulinerulersimapput. Ilulissat eqqaanni aalisarneq immikkuullarippoq, Nunatsinniinnaanngitsoq aammali Atlantikup avannaani nunanut allanut sanilliullugu. Sumiiffimmi taama annikitsigisumi Ilulissanisut tonsit taama amerlatigisut pisarineqartanngillat. Ilulissat eqqaanni sumiiffimmi taama annikitsigisumi ukiut tamaasa qalerallit ima amerlatigisut pisarineqartarput, Davis Strædep Nunatsinnut atasortaani kilisaassuit pisarisartagaasa amerlaqataat pisarineqartarput sioqqullugu aalisaatit atorlugit qaleralinniartarput, imminnut qimmitillu nerisassarsiuullugit. Ukiorlutsillugu qalerallit iluaqutigalugit inuit Aasaanerani Ilulissat saavanni umiatsiaaqqamik qaleralinniartoqartarpoq. Om sommeren fanger fiskerne hellefisk fra joller foran Jakobshavn Isfjord. inuusinnaasarsimapput, aalisakkallu Diskobugtimi illoqarfinnut qaleraleqarfimmut ungasissumiittunut nassiussorneqartarsimapput. Qalerallip orsua qullernut atorneqartarpoq, angerlarsimaffinni qaammaqqutaasarluni kissalaartitsillunilu kkut naalerneranni inuinnaat, ilaatigut Poul Müller, qaleralinnik tarajortikkanik Danmarkimut nassiussisalerput. Iluliarmiut taamanili aalisarnermik inuussutissarsiuteqalereerput, nunap sinnerani tamanna nalinginnaasuunani imi Savalimmiormiut aalisartui ningittagarsorlutik qaleralinniarneq misilerarpaat, ajunngilluinnartumik kinguneqartumik. Iluliarmiut aalisartuisa ningittagarsorneq ilikkalertorpaat, saarlisaartullu atulernerisigut periuseq pitsanngorsarpaat. Saarlisaartoq saviminiuvoq kipparissoq aalisaammik kalitsissutaasoq, ningittakkat naqqinninneranni ilattoornaveeqqut. Ningittakkanik saarlisaartulinnik qaleralinniarneq ukiut untritilikkaat naallugit aalisariaasinngorpoq pingaarnersaasoq ikkut qiteqquttut qalerallit 100 aamma 700 tonsit akornanni ukiumut Ilulissani pisarineqartarput. Taamanili pisarineqartartut amerliartorput, ullumikkullu illoqarfiup eqqaani qalerallit tonsit ukiut tamaasa pisarineqartarput. Aasaq naallugu aalisartut Ilulissat saavanni umiatsiaaqqamik ningittagarsortarput. Siku qimusserfissanngoraangat aalisartut siku putullugu ningittagarsorlutik qaleralinnialersarput. Kangerlummi sermip aakkartartup eqqaanut qimussimik aalisarfimmukartarput, qimussimik akunnerit marluk sisamallu akornanni ungasitsigisumut, aalisartullu alluamik eqqaani tuperlutik unnuisarput. Ningittakkat meterisut ititigisumut ningittarpaat, amuartaatinillu nammineq sanaanik amuartarlugit. Qamutit annerpaamik 300 kg-nik usisinnaapput, taamaattumillu aalisartut ullut aappassaanni Ilulissanut uterlutik tuniniaasariaqartarput. Aalisarnerup qalerallit angissutsimikkut assigiinngitsuunerat allanngortissimavaa. Tamanna malunnarluinnarpoq mi qalerallit pisarineqartartut agguaqatigiissillugu oqimaassusaat ullumikkumut sanilliukkaanni. Ukiut 100-ngajaat matuma siorna qaleralik pisarineqartoq agguaqatigiissillugu 8-9 kg-nik oqimaassuseqartarpoq, ullumikkut 1-2 kg-nik oqimaassuseqartarluni, taamaattumik aalisarnerujussuaq taamaalilluni naleqarpoq.
Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut. Vi skal passe på fangstdyrene
Piniagassat paarissavagut - piujuartitsilluni iluaquteqarneq pillugu atuagassiaq meeqqanut Vi skal passe på fangstdyrene - en pjece til børn om bæredygtig udnyttelse Sooq uumasut pinngortitarlu paarissavavut
Læs merePå dette seminar vil vi fra S.Q.A.P.K.-s side fremlægge følgende
På dette seminar vil vi fra S.Q.A.P.K.-s side fremlægge følgende På dette seminar vil vi fra S.Q.A.P.K.-s side fremlægge følgende De nuværende forvaltningsområder er indrette således, at de fylder alt
Læs merePITU Nr. 1 Juni 2001
PITU Nr. 1 Juni 2001 Asasavut atuartartut Kinguaariit arlallit ingerlaneranni appat mitillu Kalaallit Nunaanni pisuussutaapput uumassusillit pingaaruteqartut. Ulloq manna tikillugu timmissat taakku timmissat
Læs mereCairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT
Cairn Energy PLC KALAALLIT NUNAAT CAIRN KALAALLIT NUNAANNI Cairn Energy PLC EUROPAMI UULIAQARNERANIK GASSEQARNERANILLU MISISSUISARTUT TUNISASSIORTULLU PITUTTORSIMANNGITSUT ANNERIT ILAGAAT. Nittartagarput
Læs mere37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi sulisinnaasut pikkorissarnissaat pillugu Isak Hammondimut akissuteqaat.
Inuussutissarsiornermut Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Erhverv og Arbejdsmarked Inatsisartuni ilaasortamut Isak Hammond-imut, Inuit Ataqatigiit 37-mut apeqqut 2012/220 aatsitassarsiornermi
Læs mereF4823 Pitu 1/2000 Qxp.3.31 28.4.2000 14:12 Page 24 PITU
F4823 Pitu 1/2000 Qxp.3.31 28.4.2000 14:12 Page 24 PITU Pinngortitaleriffiup Tusaataa inoqutigiinnut tamanut ukiumut marloriarluni agguaanneqartarpoq. Pitu isumaqarpoq atassut, qamutit pituutaanut orsit
Læs mereICES rådgivning for fiskebestande i 2015.
PINNGORTITALERIFFIK GREENLAND INSTITUTE OF NATURAL RESOURCES GRØNLANDS NATURINSTITUT P.O.BOX 57 DK-39 NUUK GREENLAND PHONE (+299) 36 12 FAX (+299) 36 12 12 WEB WWW.NATUR.GL Sammendrag af den biologiske
Læs mereUKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013
UKIUMOORTUMIK NALUNAARUSIAQ 2013 ÅRSRAPPORT 2013 NUNATTA ALLAGAATEQARFIA GRØNLANDS NATIONALARKIV Nunatta Katersugaasivia Allagaateqarfialu Grønlands Nationalmuseum og Arkiv P.O. Box 1090, GL-3900 Nuuk
Læs mereAalisarnermut, Piniarnermut Nunalerinermullu Naalakkersuisoq. Naalakkersuisoq for Fiskeri, Fangst og Landbrug. Pressemøde den 23.
Aalisarnermut, Piniarnermut Nunalerinermullu Naalakkersuisoq Naalakkersuisoq for Fiskeri, Fangst og Landbrug Tusagassiortunik katersortitsineq 23. september 2014 Pressemøde den 23. september 2014 Tusagassiortunik
Læs mereRådgivning 2015 (tons) 6.300 6.300 9.015-5.000-4.015 Maks. 6.000 6.000 8.379-5.611-2.768
Art Rådgivning 2014 Hellefisk Kystnært 1 Upernavik 2 joller = 55,4631 % fartøj = 44,5369 % Uummannaq 3 joller = 66,9650 % fartøj = 33,0350 % 6.300 6.300 9.015 5.000 4.015 Maks. 6.000 6.000 8.379 5.611
Læs mereNammineq annoraaliorit Sy en anorak
Nammineq annoraaliorit Sy en anorak Siulequt 1950-ikkut qiteqqunneranni realskolimi atuarluta nunaleruteqarpugut 1920-ikkut aallartinneranni naqinneqarsimasumik, Sofie Petersenimillu allanneqarsimasumik.
Læs mereUkiumoortumik nalunaarut Årsberetning 2002
Ukiumoortumik nalunaarut Årsberetning 2002 Pinngortitaleriffik Grønlands Naturinstitut Ukiumoortumuk nalunaarut 2002 / 1 1. 2. 3. 4. 5. 1. 2. Aalisakkamik utoqqaassusiliiniarmi aalisakkat siunnaat atorneqartarput.
Læs merePITU Nr. 1 September 2002
PITU Nr. 1 September 2002 Tuttut umimmaallu Kalaallit Nunaanni uumassusillit pillugit ukiup affaani kingullermi oqallittoqarnikooqaaq. Uumasut ikiliartortut oqallinnermi sammineqarsimaqaat, taamaakkaluartoq
Læs mereSiunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa. Isumassarsissutissanngorluni. oqallissaarutitut saqqummiussaq
Siunissami meeqqanut atuarfeqarnerup ilusilerneqarnissaa Isumassarsissutissanngorluni oqallissaarutitut saqqummiussaq KANUKOKA-seminar:Samarbejde på børn- og ungeområdet 08-12-2011 1 Oqallissaaraluni saqqummiussap
Læs mereNuuk den 12. november 2012
Nuuk den 12. november 2012 Nye ska(eregler er et alvorligt benspænd for lokale virksomheder Europas højeste selskabsskat suppleres i nyt lovforslag af forringede afskrivningsregler, der risikerer at bremse
Læs merekujataamlu Q-offset Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq Naqiterisoq / Udgives af:
Naligiinnginneq ingerlaannarallalaassaq All.: Jørgen Wæver Johansen, Siumut, Kommune Kujallermi borgmesteri Siullermik Naalakkersuisut nersualaarusuppakka aalajangiiffigisassaq imaannaanngitsoq, nuannarineqanngitsussaasorlu,
Læs mereIlitsersuut Biilinik eqqussuinerni. Vejledning indførsel af biler
Namminersornerullutik Oqartussat Grønlands Hjemmestyre Akileraartarnermut Pisortaqarfik Skattedirektoratet Ilitsersuut Biilinik eqqussuinerni Vejledning indførsel af biler 26. marts 2007 Ilitsersuut Biilinik
Læs mereAEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015
AEU-2 KALAALLISUT ALLATTARIARSORLUNI MISILITSINNEQ / GRØNLANDSK SKRIFTLIG FREMSTILLING JANUAR 2015 Piffissami nal. ak./tidspunkt.: Eqimattani oqaloqatigiinneq / Samtalerunde kl. 9.00 9.30 Kisimiilluni
Læs mereNutaarsiassaaleqiffik qaangiuppoq (IB) Aasaanera nutaarsiassaaleqiffiusartuuvoq. Inuit sulinngiffeqartarput, sorpassuit uninngasarput aamma naalakkersuinermik suliallit akornanni. Taamaammat nutaarsiassani
Læs mereINATSISARTUT OG DEMOKRATI
INATSISARTUT OG DEMOKRATI Om parlamentarisk demokrati i Grønland for børn Se denne historie som film: www.ina.gl/boern Udgivet af Bureau for Inatsisartut Januar 2015 Tegninger: Christian Rex, Deluxus Studio
Læs mereNNPAN ip London Mining ip Isuani Nuup eqqaani atuilernissamut qinnuteqaataanut tusrniaanermut akissutaa
Sendt: 25. oktober 2012 10:20 Til: Frants Torp Madsen; Officiel post til Bureau of Minerals and Petroleum Emne: NNPANs høringssvar vedr. London Minings ansøgning om udnyttelsestilladelse ved Isua, Nuuk
Læs mereKommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik
Kommuneqarfik Sermersooq Isumaginninnermik, Suliffeqarnermik Inuussutissaqarnermillu Ingerlatsitsivik Ulloq: 17-01-2014 Brev nr.: 14-11-0001-0016 Journal nr.: 25.02.02 Sagsbehandler: grni Tlf.: (+299)
Læs mereKALAALLIT NUNAANNI PINIAGASSAT ALLAANERUSSUTAAT NAPPAATAALLU KIISALU TAAMAANNERANNUT PISSUTAASINNAASUT
KALAALLIT NUNAANNI PINIAGASSAT ALLAANERUSSUTAAT NAPPAATAALLU KIISALU TAAMAANNERANNUT PISSUTAASINNAASUT Qitiutillugu: Avanersuaq AU AARHUS UNIVERSITY DCE DANISH CENTRE FOR ENVIRONMENT AND ENERGY KALAALLIT
Læs mereSammendrag
PINNGORTITALERIFFIK GRØNLANDS NATURINSTITUT GREENLAND INSTITUTE OF NATURAL RESOURCES P.O. BOX 570 DK-3900 NUUK GREENLAND PHONE (+299) 36 12 00 FAX (+299) 36 12 12 Sammendrag 26.06.2007 20.00-11 Vedr.:
Læs mereKINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT. Når der er sket et seksuelt overgreb
KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Når der er sket et seksuelt overgreb 2 3 KINGUAASSIUTITIGUT KILLISSAMIK QAANGIIFFIGINITTOQARAANGAT Paasillugu pasitsaasineqarpalluunniit meerarisaq
Læs mereAkiitsut amerligaluttuinnarput Namminermini tamanna tupinnanngilaq aamma tupinnartuliaanngilaq, aasit taamatut innuttaasut tassa pisuupput, uanga qujaannarpunga aamma tigorusunngilara pisuutitaaneq manna
Læs mereAalisarneq, piniarneq nunalerinerlu. Fiskeri, fangst og landbrug TAC 7.1 AALISARNEQ 7.1 FISKERI
Aalisarneq, piniarneq nunalerinerlu Fiskeri, fangst og landbrug.1 AALISARNEQ.1.1 Aalisarnerup aqunneqarnera Aalisarneq pisassiissutit akuersissutillu aqqutigalugit aqunneqarpoq. Pisassiissutit atorlugit
Læs merePIT Nr 1 marts 2005 PITU
PIT PITU Nr 1 marts 2005 Asasarput atuartartoq PITU-mi uani normumi mitit sammineqarput - mitit nalinginnaasut sammineqarnerupput, aammali mitit qingallit/siorakitsut sammineqatsiartarlutik. Mitit Kalaallit
Læs mereRådgivning om krabbefiskeriet for 2015 2016 samt status for krabbebestanden. Opdatering
Rådgivning vedrørende krabbefiskeriet 15/1 Rådgivning om krabbefiskeriet for 15 1 samt status for krabbebestanden. Opdatering Den grønlandske vestkyst er i forhold til krabbeforvaltningen inddelt i seks
Læs merekujataamlu Q-offset Udfører alt arbejde inden for: Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS
Qaqortumi avatangiisit pillugit allakkamut akissut Maani illoqarfimmi avatangiisinut tunngasut qanoq iliuuseqarfigineqarnissaannut soqutiginninnernut qujanaq. Kommunimut suaarutigisat akissuteqarfiginiassarissavara.
Læs mereDanskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut
8. september 2008. Nalunaarut nr. 900. Danskit naalagaaffianni innuttaasunut il.il. passi pillugu inatsimmik nalunaarut Matumuuna danskit naalagaaffianni innuttaasut il.il. passeqartarnerannik inatsit
Læs mereAALISARTUNUT PINIARTUNULLU NUTAARSIASSAT NR. 1-2006
AALISARTUNUT PINIARTUNULLU NUTAARSIASSAT NR. 1-2006 Ammit akiinik isumaqatiginninniarneq................. 2 Siunnersorti nutaaq................................ 4 ESU-p nangeqqiinnarnissaaluunniit eqqarsaatigisariaqalerparput.........................
Læs mereErrorsisarfiit pillugit apeqqutinut nassiunneqartunut qujanaq. Matuma kinguliani apeqqutit issuarneqarput, akissutinik malitseqartinneqarlutik.
Ineqarnermut, Sanaartornermut Attaveqaqatigiinnermullu Naalakkersuisoq Naalakkersuisoq for Bolig, Byggeri og Infrastruktur Inatsisartuni ilaasortaq Suka K. Frederiksen, Siumut 37 naapertorlugu apeqquteqaammut,
Læs mereKalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015
Kalaallit Peqatigiiffiisa Kattuffiata INUIT ukiumoortumik nalunaarutaa 2015 Fællesforeningen INUIT årsberetning 2015 Ukiumoortumik nalunaarut Ataatsimeersuarneq 2015: Ukiumoortumik ataatsimeersuarneq pivoq
Læs mereGrønlandske fisk, rejer, krabber og muslinger - en status over vigtige ressourcer, 1. oktober 1998. Serie: Teknisk rapport nr.
Forside 1 Titel: Grønlandske fisk, rejer, krabber og muslinger en status over vigtige ressourcer, 1. oktober 1998 Serie: Teknisk rapport nr. 17, oktober 1998 Udgiver: Forsidefoto: Pinngortitaleriffik,
Læs mereInuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen
Inuussutissarsiornermut aviisi Erhvervsavisen Tlf.: 70 1234 www.banken.gl j u u n i / j u n i 2 0 1 0 Pitsaanerusumik Siunnersuineq Suliffeqarfinnut karsip ammasarfigai 10.00 14.00 Erhvervskassen holder
Læs mereImigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit
Imigassartornerup kinguneranik ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutit Timinni assigiinngitsunik imigassartoruit ajoqutissarsisinnaavutit Imigassartornerup kinguneranik ajoqutit
Læs merei et bæredygtigt liv WWF Verdensnaturfondi
Una aviisiuvoq Kalaallit Nunaanni pinngortitamik avatangiisinillu imalik. Imminut nappassinnaasumik inuiaqatigiinni siunissaqarnissaq nammineq qanoq iliuuseqarfigisinnaagit paasisaqarniarfigiuk. Oqaluuserisap
Læs mere2011-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2011 ************
Inatsisartut Allattoqarfiat 10. november 2011 Bureau for Inatsisartut 2011-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2011 ************ Imm./pkt. 2: Ullormut oqaluuserisassanut nassuiaat. Redegørelse
Læs mereSilarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit
Silarput unammillerpoq siunissamut naleqqussarneq Atuartitsisunut isummersuutit Saqqummersitamik sammisaqarneq meeqqat atuarfianni meeqqanut angilaartunut angajullernullu atuartitsissutini inuiaqatigiilerinermi
Læs mere2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI
KALAALLIT NUNAANNI NAMMINERSORLUTIK OQARTUSSAT GRØNLANDS SELVSTYRE 2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT
Læs mereDen biologiske rådgivning for 2015 fra NAFO.
PINNGORTITALERIFFIK GREENLAND INSTITUTE OF NATURAL RESOURCES GRØNLANDS NATURINSTITUT P.O.BOX 7 DK-39 NUUK GREENLAND PHONE (+99) 3 FAX (+99) 3 www.natur.gl Sammendrag af den biologiske rådgivning for fra
Læs mereNassitsissummik, mellembølge-kkut nassitsissummut atorunnaarsinneqartumut taartissamik pilersitsinissaq pillugu nassuiaat
Nassitsissummik, mellembølge-kkut nassitsissummut atorunnaarsinneqartumut taartissamik pilersitsinissaq pillugu nassuiaat Sags nr. 2012-063627 Dok.nr. 1039192 Udarbejdet af: Departementet for Boliger,
Læs mere2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************
Inatsisartut Allattoqarfiat 26. april 2012 Bureauet for Inatsisartut 2012-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2012 ************ Imm./Punkt 30. Siull. / 1. beh. 13/4 Aappass. / 2. beh. 30/4 Pingajuss.
Læs mereMisilittakkat assersuutigineqarsinnaasut - Erfaringer vi kan tale udgangspunkt i
Misilittakkat assersuutigineqarsinnaasut - Erfaringer vi kan tale udgangspunkt i Nunatta isorartussusaa Vores lands længde Sisimiuniit Maniitsumut ungasissuseq Afstand fra Sisimiut til Maniitsoq 2065 km
Læs merekalaallit danmarkimi najugallit kisitsisitigut paassissutissat pillugit quppersagaq
atlantikup avannaani suleqatigiit The North Atlantic Group in the Danish Parliament Den Nordatlantiske Gruppe i Folketinget Norðuratlantsbólkurin á Fólkatingi kalaallit danmarkimi najugallit kisitsisitigut
Læs mereManiitsumi 2007-2009-mi peqqissuseq pillugu allakkiaq
Maniitsumi 2007-2009-mi peqqissuseq pillugu allakkiaq Peter Bjerregaard Ilanngussisoralugit Inger Katrine Dahl-Petersen, Christina Viskum Lytken Larsen, Birgit Niclasen, Anni Brit Sternhagen Nielsen, Cecilia
Læs mereHøringssvar angående forhøjelse af kvoten for narhvalbestanden i Melville Bugt i 2014, samt svar til spørgsmål angående hvid- og narhvalbestande.
PINNGORTITALERIFFIK GRØNLANDS NATURINSTITUT P.O.BOX 570, DK-3900 NUUK TEL (+299) 36 12 00 / FAX (+299) 36 12 12 Departementet for Fiskeri, Fangst og Landbrug Afdelingen for Fangst og Jagt Kopi til: Departementet
Læs mereIneriartorneq, atugarissaarneq naleqartitallu
Ineriartorneq, atugarissaarneq naleqartitallu Danmark-ip 2015-mi Nunani Avannarlerni Ministerit Siunnersuisooqatigiivini siulitaasuutitaqarnissaanni suliniutissanut najoqqutassiaq 2 ineriartorneq, atugarissaarneq
Læs mereNalunaarut/Meddelelse
Qupp. / Side: 1 af 9 Akileraartarnermut Aqutsisoqarfimmit najoqqutassiaq. Ukiumut aningaasarsiorfiusumut 2014-imut nalit imaattut Naalakkersuisut aalajangiuppaat: Pineqartut: A: Akeqanngitsumik ineqarneq
Læs mereAnsøgning om adoption af stedbarn Qitornassamik qitornavissiartaarnissamut qinnutqeaat
RIGSOMBUDSMANDEN I GRØNLAND / KALAALLIT NUNAANNI RIGSOMBUDSMANDI Postboks 1030, 3900 Nuuk, Telefon: 321001, Fax: 324171 E-mail: riomgr@gl.stm.dk Ansøgerens fulde navn: Qinnuteqartup atii tamaasa: Fødselsdato
Læs mereDin erhvervsbank. Suliffiutilittut aningaaseriviit. GrønlandsBANKENs erhvervsafdeling GTE & GV GTE & GV
Din erhvervsbank GrønlandsBANKENs erhvervsafdeling At starte en ny virksomhed GTE & GV GrønlandsBANKEN-ip inuussutissarsiornermut immikkoortortaqarfia Suliffeqarfimmik nutaamik aallartitsineq GTE & GV
Læs mere2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSAT FORSLAG TIL
KALAALLIT NUNAANNI NAMMINERSORLUTIK OQARTUSSAT GRØNLANDS SELVSTYRE 2010-MIIT 2015-IMUT NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT PAASISSUTISSIISARNERMI KALAALLIT NUNAATA PERIUSISSAI FORSLAG TIL NUNAMI SUMIIFFIIT PILLUGIT
Læs mereAalisartunut piniartunullu nutaarsiassat nr. 1 2012
Aalisartunut piniartunullu nutaarsiassat nr. 1 2012 Ulluinnarni aqutsisut Leif Fontaine, Sisimiut Siulittaasoq Otto Storch, Aasiaat Jens Sandgreen, Qasigiannguit Hans Nielsen, Qaarsut Petrus Biilmann Pisortaq
Læs mereKujataani saarullinniartoqarsinnaalissaaq Der åbnes for torskefiskeri i Sydgrønland Tusagassiorfinnut nalunaarut Naalakkersuisut immikkut akuersissuteqarlutik kujataata avataani apriilip 1-anit maajip
Læs mere********** Unikkallarneq / Pause **********
Inatsisartut Allattoqarfiat 21. april 2015 Bureau for Inatsisartut 2015-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2015 ************* Imm./pkt. 37-5: Nal. 11:00-imiit 12:00-imut akunneq apeqquteqarfissaq.
Læs mereNuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV
Nuuk TV-ip malittarisassai Vedtægter for Nuuk TV Vedtaget på generalforsamlingen Ataatsimeersuarnermi akuersissutigineqarpoq 13. maj 1997 13. maj 1997 Med ændringer 19. maj 1998 Allannguuteqartinneqarlutik
Læs merekujataamlu Q-offset Qujanaq silarput eqqarsaatigigakku! Naqiterisoq / Udgives af:
Earth Hour nunarsuarmi silaannaap allanngoriartornera pillugu paasisitsiniaanerit annersaraat. Ukiumut ataasiartumik nal. akunnerani nunarsuarmi tamarmi inuit milliuunilikkaat suliffeqarfiillu tuusinntilikkaat
Læs mereInuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Rettevejledning samfundsfag 2014
Inuiaqatigiilerinermi naqqiinissamut ilitsersuut 2014 / Naqqiinissamut ilitsersuutinut atuuttoq. Rettevejledning samfundsfag 2014 Apeqqutit/immikkoortut tamarmik karakterimik annerpaamik nalilerneqarsinnaanngillat.
Læs mereQaqortup Timersortarfia. Halinspektør
Qaqortup Timersortarfia Halinspektør Qaqortup Timersortarfia søger halinspektør til ansættelse 1. januar 2016 eller snarest. Qaqortup Timersortarfia er en selvejende institution. Det forventes at du: Har
Læs mereAalisartunut piniartunullu nutaarsiassat nr. 1 2011
Aalisartunut piniartunullu nutaarsiassat nr. 1 2011 Ulluinnarni aqutsisut Leif Fontaine, Sisimiut Siulittaasoq Isak Vahl, Narsaq Siu. tullia Ejnar Jakobsen, Arsuk Otto Storch, Aasiaat Siulersuisuunnernut
Læs merekujataamlu Naqiterisoq / Udgives af: Q-offset Kommunistivissuit suleriaasiannut uteqqinneq? Kujataani Asaasoq ApS Sydgrønlands Rengøring ApS
Kommunistivissuit suleriaasiannut uteqqinneq? 1 Inuup aningaasarsiornera akiligassanut malinnaasinnaanngilaq. Kommuni Kujallermi, Jørgen Wæver siuttoralugu, inuit inigisaminnut akiligassaat inatsisilornikkut
Læs mereAppa News nr. 1 2012. Appaaraq Aasiaat... 2. Umiatsiamik pisinissat eqqarsaatigaajuk? Drømmer du om at købe båd?... 6
Appa News nr. 1 2012 Tlf.: 70 1234 www.banken.gl Appaaraq Aasiaat.................. 2 Umiatsiamik pisinissat eqqarsaatigaajuk? Drømmer du om at købe båd?............. 6 Nunami allamiinnermini Nunarput
Læs mereOqaasiliortut ataatsimiinnerat
Oqaasiliortut ataatsimiinnerat Pingasunngorneq, oktobarip 8-anni 2014, nal.13.00 Oqaasileriffimmi. Peqataasut: Carl Chr.Olsen, Eva M.Thomassen aamma Katti Frederiksen. Peqataasinnaanatik nalunaartut: Stephen
Læs mereGodthåb. Miljøforbedringer i Grønland. Nuuk. KalaaIlit Nunaani najugaqarfmni pltsanngorsaanent
KalaaIlit Nunaani najugaqarfmni pltsanngorsaanent BUR-mit tapiiffigineqarlutik ukiuni kingullerni najoruminarsaangrit marluk nunatsinni ingerlanneqarsimapput. Tunuliaqutaasut assigiissimapput. Tassa, 60-kkut
Læs mereKommuneqarfik Sermersooq Borgmesterip Allatseqarfia Borgmestersekretariatet
Kommuneqarfik Sermersooq Borgmesterip Allatseqarfia Borgmestersekretariatet Ulloq / Dato : 15. 01. 2014 Brevnr.: 14.11.01.007 Journal nr. 02.02.09 Sull./Sagsbeh.: STUL Tlf.: 367001 Mail:stul@sermersooq.gl
Læs mereAkunnittarfinni unnuisartut 6. februaari 2017
Akunnittarfinni unnuisartut 6. februaari 2017 2016-imi akunnittarfinni unnuisut 2016-imi akunnittarfinni unnuisut Akunnittarfinni unnuinerit 240.631-usimapput 2015-imut sanilliullugu 10,1 pct.-inik amerlatsissimallutik
Læs mereInuttut alloriarneq annertooq Allattoq: Kirstine Kreutzmann Imminut nalikitsutut isigineq, ajortussarsiorneq, kukkunersiuineq, tatiginnginneq, nalornineq, inuunermilu nuanniilliuuteqartuarneq. Soormi kinaassuserput
Læs mereDoris Jakobsen stiller nye spørgsmål til Camp Century
TUSAGASSIUTINUT NALUNAARUT PRESSEMEDDELELSE 14. januar 2014 Doris Jakobsen stiller nye spørgsmål til Camp Century Som en reaktion på det intetsigende svar, som Udenrigsministeren i sidste uge fremsendte
Læs mereKalaallit Nunaata Radioa 1. Kalaallit Nunaata Radioa. Ukiumoortumik nalunaarut 2005
Kalaallit Nunaata Radioa 1 Kalaallit Nunaata Radioa Ukiumoortumik nalunaarut 2005 Kalaallit Nunaata Radioa 2 Imai Qupp. Suliffeqarfik pillugu paasissutissat 3 Pisortat nalunaarusiaat 4 Siulersuisut pisortaanerullu
Læs mereSammendrag af den biologiske rådgivning for 2019 om fiskebestande behandlet i NAFO-regi
PINNGORTITALERIFFIK GREENLAND INSTITUTE OF NATURAL RESOURCES GRØNLANDS NATURINSTITUT P.O.BOX 7 DK-39 NUUK GREENLAND PHONE (+99) 3 1 FAX (+99) 3 1 1 WEB WWW.NATUR.GL Sammendrag af den biologiske rådgivning
Læs merePinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn
Pinnguarnermut atortut meeqqanut eqeersimaartunut Legeredskaber til aktive børn Pinnguartarfiit pinngortitap nammineq pilersitai meeqqanut tamanut Qisuit pitsassuit Immikkut qisuit toqqarsimavagut sibirisk
Læs mere2010-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2010 *********
Inatsisartut Allattoqarfiat 13. oktober 2010 Bureauet for Inatsisartut 2010-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2010 ********* Imm./pkt. 2: Ullormut oqaluuserisassanut nassuiaat. Redegørelse for
Læs mereGRØNLANDS NATURINSTITUT GREENLAND INSTITUTE OF NATURAL RESOURCES
PINNGORTITALERIFFIK GRØNLANDS NATURINSTITUT GREENLAND INSTITUTE OF NATURAL RESOURCES Sammendrag af fiskerådgivningen for 2009 Journal.: 20.00-11/2008 Nuuk 26. juni 2008 Vedr.: Den biologiske rådgivning
Læs mereTunuliaqutat pillugit allakiat pingasut Geografii, Najugaqafiit ineriatorneri kiisalu Naleqqiussinerillu
Hele landet Kullorsuaq (bygd) Andel Tunuliaqutat pillugit allakiat pingasut Geografii, Najugaqafiit ineriatorneri kiisalu Naleqqiussinerillu Klaus Georg Hansen Pilersaarusiornermi pisortaq 217-mi akimoortumik
Læs mereNarhvalsfangst per bestand kvoteår 2016
Narhvalsfangst per bestand kvoteår 2016 Qaanaaq fangst Kvote Etah 0 5 Qaanaaq 63 98 Melville Bugt Bestand fangst Kvote#* Savissivik 11 18 Upernavik 79 52 Resterende kvote 90 70 #49 til erhversfangere,
Læs mereKrabber i Vestgrønland. 1. Sammendrag af rådgivningen
Krabber i Vestgrønland Baggrund Fiskeriet efter krabber i de kystnære områder begyndte i Disko Bugt og ved Sisimiut i midten af 1990 erne, og er siden udvidet til området fra Kap Farvel i syd til Upernavik
Læs mereDen biologiske rådgivning for 2013 fra NAFO.
PINNGORTITALERIFFIK GREENLAND INSTITUTE OF NATURAL RESOURCES GRØNLANDS NATURINSTITUT P.O.BOX 7 DK-39 NUUK GREENLAND PHONE (+99) 3 1 FAX (+99) 3 1 1 WEB WWW.NATUR.GL Sammendrag af den biologiske rådgivning
Læs mereUPA 2007/30, 33 aamma 32-ip siullermeerneqareernerisa kingorna apeqquteqaatinut
Inatsisartut Akileraartarnermut Akileraarusiisarnermullu Ataatsimiititaliaat Maani Nuummi ulloq 15. marts 2007 UPA 2007/30, 33 aamma 32-ip siullermeerneqareernerisa kingorna apeqquteqaatinut akissuteqaatit
Læs mereAatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen
Aatsitassalerinermik Ilinniarfik Råstofskolen Qaarsummi sulisutut Minesvend Maskiinamik ingerlatitsisutullu Maskineentreprenør Ilinniarneq Uddannelsen 1 Ilinniagassaq nutaaq pissanganartoq Aatsitassanik
Læs mereAEU-2 MATEMATIK PROBLEMREGNING JANUAR 2015 SYGEEKSAMEN. Piffissami nal. Ak/Tidspunkt.: Individuel besvarelse 9.00 11.30
AEU-2 MATEMATIK PROBLEMREGNING JANUAR 2015 SYGEEKSAMEN Piffissami nal. Ak/Tidspunkt.: Individuel besvarelse 9.00 11.30 Ulloq misilitsiffik/dato: 15. januar 2015 Ikiuutitut atorneqarsinnaasut / Hjælpemidler:
Læs mereAWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser. Najoqqutassaq pillugu inatsisiliorneq
AWs bemærkninger i relation til implementering i Grønland er anført med fed tekst under de enkelte bestemmelser Meeqqat sulisinneqartarneranni ajornerpaatut taaneqartartunik inerteqquteqartitsinissaq aammalu
Læs mereQaasuitsup Kommunianut tunngatillugu sunik kissaateqarpugut? Hvad ønsker vi med Qaasuitsup Kommunia?
Qaasuitsup Kommunianut tunngatillugu sunik kissaateqarpugut? Hvad ønsker vi med Qaasuitsup Kommunia? Innuttaasunik ataatsimiisitsineq, Borgermøde, 8.-10. juni 2016 Kim Kielsen, Naalakkersuisut Siulittaasuat,
Læs mereQAASUITSUP KOMMUNIA. Tamanut nalunaarutigineqartoq ulloq 05.08.2013 Offentligt bekendtgjort den 05.08.2013
QAASUITSUP KOMMUNIA Tamanut nalunaarutigineqartoq ulloq 05.08.2013 Offentligt bekendtgjort den 05.08.2013 Tapiliut nr. 40 Ilulissat Kommunip Pilersaarutaa 1994-2004 tapiliutit ilanngullugit Tillæg nr.
Læs mereKapitali 1. AALLAQQAASIUT
Kapitali 1. AALLAQQAASIUT Peqqinnissakkut Nakkutilliisoqarfiup inatsisitigut tunngavissarisaa tassaavoq Peqqinnissaqarfiup aqunneqarnissaa aaqqissugaanissaalu pillugit Inatsisartut Peqqussutaat nr. 3,
Læs mereIsumasioqatigiinneq Nuummi pisussaq novembarip 23-ani 24-anilu 2009
Najoqqutassaagallartoq Tentativt program Isumasioqatigiinneq Nuummi pisussaq novembarip 23-ani 24-anilu 2009 Kalaallit Nunaanni Inuttut pisinnaatitaaffiit Nunallu inoqqaavisa pisinnaatitaaffii Seminar
Læs mereSERMERSUUP EQQARTUUSSIVIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA
SERMERSUUP EQQARTUUSSIVIANI EQQARTUUSSUTIP ALLASSIMAFFIATA ASSILINEQARNERA Bilag K-10 Ulloq 30. aggusti 2014 Ittoqqortoormiit Eqqartuussivianit suliami suliassat allattorsimaffiini no. SER-ILL-KS 0031-2014
Læs mereNAKUUSA PIUMAVUGUT SAPERATALU
NAKUUSA PIUMAVUGUT SAPERATALU 2011-MI ILULISSANI YOUTH FORUM PILLUGU NANGITSINEQ 12:13 Else Christensen 12:13 NAKUUSA PIUMAVUGUT SAPERATALU 2011-MI ILULISSANI YOUTH FORUM PILLUGU NANGITSINEQ ELSE CHRISTENSEN
Læs mere********** Unikkallarneq / Pause **********
Inatsisartut Allattoqarfiat 9. april 2015 Bureau for Inatsisartut 2015-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2015 ************* Imm./pkt. 37-5: Nal. 11:00-imiit 12:00-imut akunneq apeqquteqarfissaq.
Læs mereQAASUITSUP KOMMUNIA. Tamanut nalunaarutigineqartoq ulloq 05.08.2013 Offentligt bekendtgjort den 05.08.2013
QAASUITSUP KOMMUNIA Tamanut nalunaarutigineqartoq ulloq 05.08.2013 Offentligt bekendtgjort den 05.08.2013 Tapiliut nr. 40 Ilulissat Kommunip Pilersaarutaa 1994-2004 tapiliutit ilanngullugit Tillæg nr.
Læs mereImm./Punkt 119. Siull. / 1. beh. 15/10 Aappass. / 2. beh. 19/11 Pingajuss. / 3. beh. 30/11
Inatsisartut Allattoqarfiat 25. november 2015 Bureauet for Inatsisartut 2015-imi Ukiakkut Ataatsimiinneq Efterårssamling 2015 ************* Imm./Punkt 2. Ullormut oqaluuserisassanut nassuiaat. Redegørelse
Læs mereIndhandling af sælskind fordelt på arter, for perioden i stk. Indhandling af sælskind fordelt på arter, for perioden i stk.
Fiskeri og fangst 2001:1 Indhandlinger af sælskind for perioden 1988-1998 Figur 1 Indhandling af sælskind fordelt på arter, for perioden 1988-1998 i stk. Stk 50.000 45.000 40.000 35.000 30.000 25.000 20.000
Læs merePensionisiaqartitsivinnut nunani allaniittunut akiliutit akileraaruserneqartarnerat pillugu ilisimatitsissut
Aningaasaqarnermut Akileraartarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Finanser og Skatter Akileraartarnermut Aqutsisoqarfik Skattestyrelsen Pensionisiaqartitsivinnut nunani allaniittunut akiliutit
Læs mereAEU-eksaminer ved Susanne Møller AUE-mi misilitsitsinissat tunngavigalugit malittarisassat eqqartorpai, allaganngorlugit nassiunneqartartut aamma.
Inuussutissarsiornermut Suliffeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Erhverv og Arbejdsmarked Piareersarfinni aqutsisut/centerledere Simon Lennert, Kanukoka Susanne Møller, AEU Ulla Broberg,
Læs mereOqaasileriffik Sprogsekretariatet
1 Oqaasiliortut ataatsimiinneranni, pingasunngornermi aggustip 12-ianni 2009, nal. 10.00, Ilimmarfimmi Oqaasileriffimmi, imaqarniliaq. Ataatsimiinnermi peqataapput: Stephen Heilmann, Abia Abelsen, Eva
Læs mereNunalerinermut Siunnersorteqarfik Konsulenttjenesten For Landbrug Postboks 153, 3920 Qaqortoq
Nunalerinermut Siunnersorteqarfik Konsulenttjenesten For Landbrug Postboks 153, 3920 Qaqortoq Nunalerinermi Siunnersorteqarfiup ukiumoortumik nalunaarusiaa aggusti 2006. 1. allaqqaasiut: Matumuuna Nunalerinermi
Læs mereNaligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd
Naligiittut inooqqulluta Lighed og lige værd Kangia/kitaa vest/øst Adolf Holm 491160 ado@ia.gl ado.ia.gl Nunarput nutaaq ataatsimoorneq nutaaq Kitaani Kangianilu Inuit Ataqatigiit Nuummi februarip 23-niit
Læs mereIneqarneq pillugu Maalaaruteqartarfiup 2013-imut ukiumoortumik nalunaarusiaa Boligklagenævnets årsberetning 2013
2014-094345 Ineqarneq pillugu Maalaaruteqartarfiup 2013-imut ukiumoortumik nalunaarusiaa Boligklagenævnets årsberetning 2013 Årsberetning Boligklagenævnet 2013 / Ukiumoortumik naatsorsuutit Ineqarnermi
Læs mereIlisimatitsissut Notat
Kultureqarnermut, Ilinniartitaanermut, Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik Departementet for Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke Ilisimatitsissut Notat Uunga Til Assinga uunga
Læs mereUllut ataatsimiiffiusut 30-iat, sisamanngorneq 28. maj 2015, nal. 13:00 30. mødedag, torsdag den 28. maj 2015, kl. 13:00
Inatsisartut Allattoqarfiat 28. maj 2015 Bureau for Inatsisartut 2015-imi Upernaakkut Ataatsimiinneq Forårssamling 2015 ************* Imm./Punkt 2. Ullormut oqaluuserisassanut nassuiaat. Redegørelse for
Læs mere