Velkommen Nordisk Kriminologi 36 (8) 2010 (october)

Velkommen Nordisk Kriminologi 36 (8) 2010 (october) Nyheder fra Sekretariatet: NSfK post.doc forskningsstipendium Nordisk Samarbejdsråd for Kriminologi fejrer i 2012 sit 50 års jubilæum. I den anledning annonceres et stipendium på op til 50 000 euro til en yngre nordisk forsker, der for nylig har afsluttet sin ph.d. afhandling i kriminologi eller et relateret område, eller som indleverer den til bedømmelse inden den 1. marts 2011. Projektet skal være af nordisk relevans. Det forventes, at stipendiaten, efter nærmere aftale, præsenterer sin forskning på et af NSfKs arrangementer i jubilæumsåret 2012. Rådet vil på sit årlige møde, i Stockholm i marts 2011, tager stilling til, hvilken ansøger der tildeles stipendiet. Ansøgningsfrist er 14. januar 2011. Se nærmere oplysninger. Rapport fra NSfKs 52. forskerseminar Hønefoss, Norge 2010 er blevet offentliggjort på vores hjemmeside. Forskningsbevillinger for 2011 NSfK yder forskningsstøtte for 2011 til kriminologiske og samfundsvidenskabelige projekter af nordisk relevans. Det er muligt at søge op til 30 000 euro i støtte til individuelle projekter, og op til 90 000 euro til fællesprojekter. Fællesprojekterne skal omfatte mindst tre nordiske lande, og involvere forskere fra mindst to af disse lande. Ansøgningsfrist er 15. desember 2010. Se nærmere oplysninger. Sekretariatsleder, Íris Björg Kristjánsdóttir Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder fra Danmark af kontaktsekretær Dorthe Eriksen Nyt fra Justitsministeriet Nyt fra Regeringen Regeringen har offentliggjort en ny handlingsplan mod stofmisbrug - Kampen mod Narko II - der sætter bredt ind for at dæmme op for tilgangen af nye stofmisbrugere og bremse det seneste års stigning i narkotikarelaterede dødsfald. Handlingsplanen indeholder en lang række initiativer. De omfatter bl.a.: Udgående indsatser til unge med misbrugsproblemer i form af f.eks. opsøgende misbrugsbehandlere, der tilknyttes et uddannelsessted Forbud mod hele grupper af euforiserende stoffer for at gøre det vanskeligere for bagmænd at producere nye typer af syntetiske stoffer 1

En styrket behandlingsindsats i fængslerne kombineret med en skærpet kontrol af besiddelse af ulovlige stoffer i fængslerne Handlingsplanen rummer også en række initiativer i forhold til de mest udsatte stofmisbrugere bl.a. med fokus på blandingsmisbrug og på kombinationen af psykisk sygdom og stofmisbrug samt styrket misbrugsbehandling af de indsatte i fængslerne. Regeringen har præsenteret en samlet ghettoplan. Regeringen vil indlede et strategisk samarbejde med de 17 kommuner, hvor ghettoerne er beliggende. Strategien indeholder i alt 32 initiativer fordelt indenfor: Mere attraktive boligområder, der bryder isolationen Bedre balance i beboersammensætningen Styrket indsats for børn og unge Væk fra passiv forsørgelse på offentlige ydelser Bekæmpelse af socialt bedrageri og kriminalitet Regeringen har indgået satspuljeaftale for 2010. Der er blevet bevilget 33,5 millioner kroner til tre initiativer som tilsammen skal være med til at sikre, at indsatte får en god begyndelse i samfundet efter endt afsoning. 1. Køreplan for god løsladelse Formålet er at sikre, at alle relevante myndigheder involveres i at skabe den bedst mulige udslusning af indsatte. 2. Pilotprojekt med et bande-exit program Formålet er at hjælpe indsatte, der enten er på vej ind i rocker- eller bandemiljøet eller allerede er tilknyttet disse grupperinger, til at komme ud af miljøet igen. 3. Udvidelse af kriminalforsorgens mentorordning Formålet med mentorordningen er at knytte en voksenperson til de unge, der har behov for støtte og vejledning til at komme ud af kriminalitet. Nyt fra Justitsministeriet Justitsministeriet har i samarbejde med Rigspolitiet, Rigsadvokaten, Det Kriminalpræventive Råd, Direktoratet for Kriminalforsorgen, Økonomi- og Erhvervsministeriet, Miljøministeriet og Forsikring & Pension udarbejdet en samlet indbrudspakke med tiltag til en styrket indsats mod indbrud i private hjem. Nyt fra Justitsministeriets forskningskontor Redegørelse om ungdomssanktioner og ubetingede fængselsstraffe til unge lovovertrædere, 1. januar til 31. december 2009 Den 1. juli 2001 trådte muligheden for at idømme unge lovovertrædere under 18 år en ungdoms-sanktion, jf. straffelovens 74 a, i kraft. Denne redegørelse vedrører de ungdomssanktioner, der er idømt i 2009. Der er i tidligere rapporter redegjort for sanktioner, der er idømt i perioden 1. juli 2001 til 31. december 2008. Nyt fra Servicestyrelsen Under Facaden 2010 nr. 2 2

I dette nummer af "Under Facaden" fortæller en kvinde, der er stoppet i prostitution, om det dobbeltliv hun levede, da hun var i prostitution. Om venskaberne der ebbede ud, om selvværdet der blev mindre fordi hun blev isoleret, og om den store pris børnene betalte, fordi de også blev isolerede sammen med hende Prostitution i Danmark Årsrapport 2009 Ny årsrapport redegør bl.a. for mediernes dækning af prostitutionsområdet. Øvrigt Social Kritik nr. 123. Nedsendt i mangel af bedre. Indeholder bl.a. artikler om de grønlandske fanger der dømmes til anbringelse i Danmark på ubestemt tid. Møder mv. DANSK KRIMINOLOGISK SELSKAB Onsdag den 8. december 2010 kl. 17.00-19.00 indleder Statsadvokat Jens Madsen, SØK, om Bekæmpelse af Økonomisk Kriminalitet. Desuden medvirker vicedirektør i Finanstilsynet, Julie Galbo om Tilsynets kontrolvirksomhed i forbindelse med værdipapirhandel/insiderhandel. Mødet finder sted i DJØF s mødecenter, Gothersgade 133, 1015 København K. Bogudgivelser Garde, Peter (red.), Torben Rasmussen (red.) og Jens Tolstrup (red.): Danmarks Arresthuse. Jurist- og Økonomforbundets forlag, København 2010. Kolind, Torsten (red.), Mads Uffe Pedersen (red.): Unge, rusmidler og sociale netværk. Aarhus Universitetsforlag, 2010 Kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter från Finland, av kontaktsekreterare Regina Järg-Tärno En arbetsgrupp föreslår att tiggeri förbjuds i ordningslagen genom bestämmelser om tiggeri och olagligt upprättade läger. Man föreslår också för justitieministeriet att organisering av tiggeri ska förbjudas i strafflagen. Målet med lagändringarna och de andra åtgärderna är att förhindra organiserat tiggeri och det utnyttjande av tiggare som förekommer i samband med det. Arbetsgruppen konstaterar att genom att förbjuda tiggeri kan man förebygga sådan verksamhet där man utnyttjar människors utsatta ställning. Arbetsgruppen föreslår också att man ska samarbeta med tiggarnas ursprungsländer så att de får tillgång till riktig information om läget i Finland. Representanterna för justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har anmält avvikande mening om arbetsgruppens slutrapport. Slutrapporten finns på Intermin. Mer info. Programmet för minskande av våld mot kvinnor. I samhället bör nolltolerans råda mot allt slags familje- och närrelationsvåld. Våld mot kvinnor går också att förebygga. På såväl samhällelig som på samfundsnivå och i familjer bör det ske attitydförändringar som främjar en öppnare och säkrare omgivning. Våld mot kvinnan är inte en privatsak fastän de kvinnor som råkat ut för 3

våld ofta tänker så på grund av den skam de känner. Ett våldsoffer ska inte i efterhand behöva fundera på varför ingen erbjöd hjälp. I Finlands regerings tväradministrativa program för att minska våld mot kvinnor, som genomförs 2010-2015, presenteras 66 förslag till konkreta åtgärder och linjedragningar för att minska våldet mot kvinnor. Exempel på dessa är säkerhetsuppfostran avsedd för skolelever och studerande och attityduppfostran som ges åt civiltjänstgörare. Med hjälp av verksamhet som presenteras i programmet vill man hjälpa såväl våldsoffer som våldsaktörer. Mer on programmet. Nationellt handlingsprogramm för att minska kroppslig aga mot barn. Målet med programmet är att minska fysisk kroppslig aga mot barn med hälften fram till år 2012 i alla befolkningsgrupper. Handlingsprogrammet innehåller 16 åtgärdsförslag, som understryker stödet som måste ges till vuxna. Mer om nyheten och programmet. Statsrådet föreslår att lagen om främjande av integration i fortsättningen ska röra alla invandrare. Syftet med propositionen är att förtydliga lagstiftningen och se till att en större del av invandrarna får stöd för integrationen omedelbart efter att de anlänt till landet. I den nya integrationslagen beaktas utsatta kvinnor som en grupp med särskilda behov. En bra integration för sin del förebygger familjevåld och våld i parrelationer. Det kan finnas sådana typer av våld i olika invandrargrupper som är främmande för infödda finländare t.ex. hedersvåld och tvångsäktenskap. Det behövs bra samarbete mellan myndigheter, organisationer och invandrare för att förebygga våld av den här typen. Regeringens proposition med förslag till lag om främjande av integration finns på inrikesministeriets webbplats. Migrations- och Europaminister Thors tal här. Nyheten finns på Intermin. Städernas gemensamma säkerhetsprogram blir färdigt i slutet av året. Programmet bereddes under ledning av inrikesministeriet och ska innehålla gemensamma mål för att minska våldet, förbättra säkerheten för barn och unga, förbättra säkerheten i den bebyggda miljön och utarbeta en bosättningspolitik för den samt utveckla gemensamma strategier som främjar säkerheten. Nödcentralernas verksamhet har förbättrats betydligt under de senaste åren konstateras det i en utredning om genomförandet av nödcentralsreformen. Tillfredsställelsen bland befolkningen är enligt en enkät som genomfördes våren 2010 mycket hög. Nödcentralsverksamhetens vision är att det senast 2015 finns ett enhetligt, nätverksbaserat och pålitligt nationellt Nödcentralsverk i Finland, och att verket som den första länken utan dröjsmål och professionellt svarar på hjälpbehov i nödsituationer. Det skapar nya förutsättningar för ett närmare samarbete mellan polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovården och gränsbevakningsväsendet och en mer flexibel användning av myndighetsresurserna. Utlåtandena om betänkandet om förvandlingsstraff för böter har sammanställts Arbetsgruppens mest centrala förslag var att förvandlingsstraff inte ska dömas ut om den bötfällde har konstaterats vara medellös vid utsökning. Förvandling av böter till fängelse ska dock vara möjligt om brotten som begåtts uppvisar uppenbar likgiltighet för lagens förbud och påbud. De flesta av remissinstanserna ansåg det vara viktigt att utveckla en samhällspåföljd som kunde tillämpas som förvandlingsstraff i stället för fängelse. En kommission för samhällspåföljder kommer att utreda vilken samhällspåföljd som ska kunna användas som förvandlingsstraff för böter. Arbetsgruppens betänkande og Nyheten. 4

Genomförandet av EU:s miljöbrottsdirektiv från år 2008 utvidgar juridiska personers straffansvar Utvidgningen kommer att omfatta straffbar användning av kärnenergi, brott mot bestämmelserna om explosiva varor och ovarsam hantering av farliga ämnen. Finlands lagstiftning uppfyller merparten av kraven i direktivet, ändringar krävs dock i bestämmelserna om juridiska personers straffansvar. Regeringen föreslår att i anslutning till riksdagens justitieombudsmans kansli inrättas ett operativt sett självständigt och oberoende Människorättscenter fr.o.m. år 2012. Syftet med centret är att främja informationen, fostran, utbildningen och forskningen samt samarbetet i anslutning till dem i fråga om grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter. http://www.om.fi/sv/etusivu/ajankohtaista/uutiset/1284989994077 Förmedling av tobak till minderåriga brottslig handling. Från början av oktober får tobaksprodukter och rökdon inte säljas, förmedlas eller på annat sätt överlåtas till den som inte har fyllt 18 år. Förbudet gäller förutom handeln också privatpersoner. I den nya tobakslagen begränsas tobaksprodukternas synlighet och tillgång speciellt i barns och ungas vardagsmiljö. Syftet med tobakslagen är att användningen av tobaksprodukter ska upphöra i Finland. Lagen träder i kraft 1 oktober 2010. Publicerat: En enkätstudie om hur familjemedlemmar till offer för brott mott liv klarar sig, deras mentala hälsa och erfarenheter av stöd och tjänster. Deltagarna frågades om posttraumatisk stresstörning, depression, sömnkvalitet, sorgereaktioner och förlängd sorg och utvärderade det stöd och de tjänster som de fått samt medias verksamhet. Vid sidan av traumatisk sorg och hälsorelaterade och sociala problem vållade brottet ekonomiska och andra förluster för de anhöriga. Rapporteringen av fallet i media hade negativa konsekvenser på hälsotillståndet för ca 1/3 av intervjuade. För de flesta var familjen den viktigaste resursen när det gäller socialt stöd och ca hälften att de fått tillräckligt med professionellt stöd, hjälp och vård. Ställningen för anhöriga i rättsprocessen upplevdes som svag och belastande. På basis av studien rekommenderas effektiverad och vidsträckt utveckling av tjänster för familjemedlemmarna till offren för brott mot liv. Report: Crime Trends in Finland 2009 (RIKOLLISUUSTILANNE 2009) The societal changes in Finland during the last decades are reflected in the statistics on recorded crime. Recorded crime in general increased during the 1960s and the 1970s due to rapid urbanization and as the large post-war age cohorts reached a crimeintensive age. The surge in recorded crime was followed by a period of more stable trends. In the early 1990s, together with the economic recession, major property crime categories stabilized and like thefts, even began to decrease. In the 2000s the decreasing trend in theft, especially in car thefts and burglaries has strengthened. A slight downward trend can also be observed in homicides, a problem crime in Finland, and robberies. On the contrary, the number of recorded assaults has steadily increased to recent years. This is however partly due to increased reporting, as victimization surveys show no corresponding increase. 5

Kriminalpolitiske nyheder fra Grønland, af kontaktsekretær Marie Kathrine Poppel Beslutning om at oprette behandlingstilbud til voldelige mænd og kvinder Inatsisartut (Grønlands landsting) har på sin efterårssamling 2010 vedtaget at pålægge Naalakkersuisut (landsstyret) at oprette behandlingstilbud til voldelige mænd og kvinder. Formålet med beslutningen er at nedbringe omfanget af vold i samlivsforhold. I 2008 var der 523 retsforhold vedrørende voldsforbrydelser og næst efter værtshusslagsmål er vold i samlivsforhold den næststørste gruppe af voldssager. Atugagdliutit /Grønlandsposten AG nr. 42, 20. oktober 2010. Høring om menneskerettigheder i Nuuk Den 25. oktober gennemførtes i Katuaq, Nuuk, en offentlig høring om menneskerettigheder. Anledningen var, at Danmark, Grønland og Færøerne den 2. maj 2011 for første gang skal eksamineres i FN s Menneskerettighedsråd. Alle FNmedlemslande skal i løbet af en firårig periode eksamineres under Universal Periodic Review (UPR). Den offentlige høring gennemførtes i et samarbejde mellem Naalakkersuisut og det danske Udenrigsministerium. Omkring tyve forskellige emner blev taget op af enkeltpersoner og organisationer. Der blev bl.a. rejst spørgsmål om information og høring af fiskere og fangere forud for fiskestop ; efterlysning af lov til sikring af retten til at have en far ; oprettelse af et grønlandsk menneskerettighedsinstitut, så borgerne i Grønland og ikke mindst enkeltsprogede grønlændere har et sted at henvende sig om menneskerettigheder; nogle grønlandske kriminelle og psykisk syge kriminelles afsoning af deres straf i Danmark. Sermitsiaq nr. 43, 29. oktober 2010. Forslag om at Grønland får sit eget menneskerettighedsinstitut I forbindelse med høring om menneskerettigheder i Nuuk, 25. oktober 2010 pegede flere på vigtigheden af, at Grønland får sit eget menneskerettighedsinstitut. I øjeblikket er Dansk Institut for Menneskerettigheder det eneste i Rigsfællesskabet. Det har ifølge lovgivningen mandat til også at monitorere og fremme menneskerettigheder i Grønland. Inuit Circumpolar Council, ICC og Kattuffik Ataata (foreningen for juridisk faderløse) har fremført, at én national menneskerettighedsinstitution ikke er nok, og det danske institut bakker op omkring oprettelsen af et grønlandsk institut. I 2008 vedtog det daværende landsting, at landsstyret skulle undersøge grundlaget for at oprette et grønlandsk institut. Det grønlandske selvstyres lov- og justitsafdeling og udenrigsdirektoratet undersøger, hvilke muligheder der er for at oprette sådan en institution her i Grønland. Retschefen i Formandens Departement forventer, at undersøgelserne kan være afsluttet inden for cirka et halvt år, hvorefter politikerne skal træffe beslutning om, hvorvidt et institut skal etableres i Grønland. KNR 27.oktober 2010. Mangel på anstaltspladser fører til overvejelse af ventetidsbetinget benådning. Når den midlertidige anstalt i Kangerlussuaq i midten af december 2010 lukker, reduceres det samlede antal anstaltspladser med 40 til i alt 142 pladser. Først i 2012 vil der igen være 180 anstaltspladser i Grønland, når en ny anstalt i Tasiilaq med 15 pladser er færdiggjort, og en nye anstalt i Nuuk med 76 pladser i slutningen af 2012 bliver klar til ibrugtagning. 177 personer står i øjeblikket (oktober 2010) på venteliste til at afsone deres dom. Ifølge avisen AG har Rådet for Grønlands Retsvæsen derfor overvejet indførelse af en såkaldt ventetidsbetinget benådning. En ventetidsbetinget benådning forudsætter en ændring af kriminalloven. Benådningen vil eksempelvis kunne søges, hvis den dømte efter 18 måneders ventetid (eller længere) på at afsone en kortere dom ikke har kunnet komme til at afsone og ikke har begået ny kriminalitet. Atugagdliutit /Grønlandsposten AG nr. 43, 27. oktober 2010. 6

Planer om uddannelsesmuligheder og misbrugsbehandling for indsatte i det kommende fængsel i Nuuk Den danske stat planlægger anlæg af et nyt fængsel i Nuuk. Det forventes, at det kommende fængsel vil blive taget i brug i slutningen af 2014. Det nye fængsel vil have plads til 76 indsatte, og det ventes at skabe 58 nye arbejdspladser. De indsatte vil ifølge svar fra den danske justitsminister blandt andet kunne bruge tiden på at uddanne sig. Efter planen vil der være folkeskoleundervisning på 9. og 10. klasses niveau, ligesom myndighederne regner med at etablere en helt ny erhvervsuddannelse i samarbejde med blandt andet Handelsskolen, Levnedsmiddelskolen, Søfartsskolen og Jern- og Metalskolen. Af svaret fra den danske justitsminister fremgår det, at de indsatte vil få tilbudt behandling for misbrug samt for sædelighedsforbrydelser. Der er i 2010 ansat en behandlingskonsulent i Kriminalforsorgen i Grønland, der skal forberede behandling og forsorgsmæssig indsats i alle anstalter. En arbejdsgruppe skal undersøge hvordan den nødvendige psykologiske og psykiatriske behandling skal varetages. Der vil i øvrigt blive indrettet et religiøst rum, hvor de indsatte kan dyrke deres tro, ligesom de vil få adgang til kirkegang. www.knr.gl 20. og 22. oktober 2010 Kriminologiske nyheter fra Island for october og november bringes samlet i næste udgivelse. Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheter fra Norge av kontaktsekretær Mari-Louise Pabsdorff Kriminalpolitiske nyheter Forslag om ny særreaksjon for utilregnelige Justisdepartementet og Helse- og omsorgsdepartementet har utarbeidet et høringsforslag om tidsbegrenset tvungent opphold i psykisk helsevern for utilregnelige som begår vedvarende og samfunnsskadelig kriminalitet. Særreaksjonen er ifølge justisminister Knut Storberget ment å treffe de som er for friske til tvungen behandling, men samtidig utilregnelige i stafferettslig forstand. Høringsforslaget har frist til 1. februar 2011. Les mer på regjeringens nettsider. Forslag om etterforskningsplikt ved uventet barnedød Regjeringen har sendt på høring et forslag om etterforskningsplikt når barn dør plutselig og uventet. Tiltaket er ment å virke til at straffbare forhold blir avdekket og ført for retten. Høringen har frist til 1. februar 2011. Les mer på regjeringens nettsider. Åpnet rusakutten i Bergen 29. oktober åpnet statsminister Jens Stoltenberg rusakutten i Bergen. Rusakutten skal bedre hjelpe- og behandlingstilbudet for rusbrukere, og er ledd i regjeringens opptrappingsplan på rusfeltet. Les mer på regjeringens nettsider. Nulltoleranse for kjøring i ruspåvirket tilstand 7

Regjeringen har lagt frem et lovforslag som vil innebære nulltoleranse for kjøring i ruspåvirket tilstand. Les mer om lovforslaget på regjeringens nettsider. Aktuelle utgivelser Cannabiskultur Cannabis er ikke først og fremst farlig i biomedisinsk forstand, men fordi det inngår i en subkultur som fort kan bli en identitet. Det hevder Willy Pedersen og Sveinung Sandberg ved UiO i boka Cannabiskultur. Boka bygger på over 100 kvalitative intervju med hasjrøykere, smuglere, selgere, dyrkere og medisinske brukere, og diskuterer cannabisens symbolske bruk og mening. Les mer på Universitetsforlagets nettsider. Juryen for fall - demokrati og rettssikkerhet I boka Juryen for fall kritiserer Lars-Jonas Nygard den norske juryordningen, og hevder at ordningen truer rettsikkerheten. Nygard trekker særlig frem problemer knyttet til bevisvurdering, og mener den rettsbelæring som foregår mellom lagmann og lagretten ikke er tilfredsstillende. Nygard foreslår juryordningen erstattet av en meddomssrett etter dansk modell. Boka er basert på Nygards doktoravhandling fra 2009 og er ugitt på Unipub. Se mer på UiO s nettsider. Risiko og marginalisering I boka Risiko og marginalisering. Norske barns levekår i kunnskapssamfunnet tar Ivar Frønes for seg levekår og risikofaktorer hos barn, med sikte på å identififsere faktorer som bidrar til sosial eksklusjon senere i livet. Se mer på UiO s nettsider. Religions- og trosfrihet i Kina Koen Wellen ved Norsk senter for menneskerettigheter har skrevet boka Freedom of religion or belief in China; Experiences from the Sino-Norwegian human rights dialogue. Boka er basert på dialoger gjennom et tiår mellom Oslokoalisjonen for trosog livssynsfrihet og kinesiske myndigheter. En av Wellers observasjoner er at religion får en stadig større plass i Kina. Les mer på UiO s nettsider. Om barnefattigdom Ved NOVA lanseres 11. november to rapporter om barnefattigdom. Geir Moshuus presenterer lavinnitekts familiers fortellinger om hvordan de håndterer sin situasjon i Verdighetsforvaltning i liv på grensen. En kvalitativ studie av barn og foreldre i familier med vedvarende lavinntekt (NOVA Rapport 16/10). Elisabeth Backe-Hansen står bak rapporten Utsatte unge 17-23 år i overgangsfaser (NOVA Rapport 14/10) som presenterer resultater fra sluttevalueringen av et prosjekt med samme navn. Rapportene er finansiert av Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet. Les mer på NOVA s nettsider. Kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter från Sverige av kontaktsekreterare Lina Andersson Avhandlingar och licentiatuppsatser: Ekberg, Margareta Stigsdotter (2010). Dom kallar oss värstingar: Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis. Akademisk avhandling, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet. 8

Avhandlingens utgångspunkt är att den sociala interaktion som uppstår i mötet mellan problemungdomar och representanter för samhällets myndigheter är en viktig del i ungdomarnas lärandeprocess. Studien syftar till att identifiera olika aspekter av denna lärandeprocess, detta för att kunna utveckla och förbättra arbetet med ungdomar med problem. Mer om avhandlingen kan läsas på Linnéuniversitetets webbplats. Ginner Hau, Hanna (2010). Swedish young offenders in community-based rehabilitative programmes: Patterns of antisocial behaviour, mental health, and recidivism. Akademisk avhandling, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera unga lagöverträdare i rehabiliteringsprogram - deras antisociala beteenden, psykiska hälsa och återfall i brott. Ginner Haus material består av både självdeklarerat antisocialt beteende, psykologiska test och registerdata. Avhandlingen kan läsas på Stockholms universitets webbplats. Nordmarker, Anki (2010). Frustration as motivation. Vandalism:constructive or destructive behavior. Licentiatuppsats, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Nordmarker har genom en experimentell design undersökt den influens alkohol och frustration antas ha på benägenheten att vandalisera. Studien är psykologisk och har ett individperspektiv. I analysen tas också hänsyn till genus. Läs mer på Göteborgs universitets webbplats. Rapporter: Ekström, Emma och Eksten, Anna (2010). Volontärer inom polisen. Analys och rekommendationer. Rapport 2010:17. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Volontärverksamheten inom polisen är tänkt att fylla en brottsförebyggande funktion samt att verka trygghets- och kontaktskapande och som stöd till brottsoffer. Verksamheten har funnits i Stockholms län och i Hallstahammar och Surahammar i Västmanlands län. Studien syftar till att samla erfarenheter från dessa myndigheter och analysera hur verksamheten har fungerat. Rapporten ställer sig positiv till en fortsatt utveckling av volontärverksamheten. Rapporten kan laddas ner på Brottsförebyggande rådets webbplats. Rikskriminalpolisen (2010) Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten. RKP Rapport 2010:2. Stockholm: Rikskriminalpolisen. Rapporten ska bidra till kunskap om hur grov organiserad brottslighet utnyttjar det finansiella systemet för att dölja illegala tillgångar och dess kriminella ursprung. Kunskapen ska sedermera skapa förutsättningar för en effektiv bekämpning av penningtvätt. Materialet består av polisiära och myndighetsgemensamma ärenden som rör grov organiserad brottslighet. Rapporten kan laddas ner från polisen webbplats. Statens folkhälsoinstitut (2010). Öppenvårdsprojekt för spelberoende. En utvärdering. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Utvärderingen av den första offentligt finansierade öppenvårdsbehandlingen för spelberoende visar att öppenvård kan ge fler spelfria dagar och en lägre grad av psykisk 9

ohälsa. Under projekttiden har 348 personer med spelproblematik behandlats, de hade i genomsnitt haft ett problematiskt spelande i sju år och flera hade ett flertal andra problem som en konsekvens av sitt problematiska spelande. Utvärderingen av projektet bygger på både kvalitativa och kvantitativa analyser. Läs mer på Folkhälsoinstitutets webbplats. Övrigt: Sexualbrottsutredningen har lämnat sitt betänkande till regeringen. Utredningen föreslår en rad förändringar i sexualbrottslagen. Bland annat vill man att våldtäktsbestämmelsen utvidgas så att fler fall av sexuella utnyttjanden blir att bedöma som våldtäkt; ett helt nytt och samtyckesbaserat brott - sexuellt övergrepp införs; tillämpningsområdet för bestämmelsen om våldtäkt mot barn utvidgas; straffskalorna för sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn skärps; samt att bestämmelsen om sexuellt ofredande utvidgas. Pressmeddelande och hela utredningen kan läsas på regeringens webbplats. Synspunkter som presenteres i signerede artikler, er ikke nødvendigvis i overensstemmelse med Rådets oppfatning. To unsubscribe click [unsubscribe-here]. [Portal:FooterText] 10