NORDISKT SAMARBETE för hushållsvetenskap

Transkript

1 NORDISKT SAMARBETE för hushållsvetenskap Historik utgiven av Nordisk Samarbetskommitté för hushållsvetenskap

2 Karin Hjälmeskog, Jette Benn, Annbjørg Lindbäck, Anna-Maria Niskanen och Kaija Rimaila (red) Formato Print 2009 ISBN

3 Innehållsförteckning Förord... 5 Kapitel 1. Inledning... 6 En tillbakablick... 6 Studieresor och utbyte av lärare/studenter... 7 Från kvinnoutbildning till allmänutbildning... 8 Högre utbildning... 9 Förena nytta med nöje... 9 Bokens disposition... 9 Kapitel 2. Ordförande har ordet Min tid som ordförande Beretning for perioden Historik Finland Norges lederansvar NSH i Norge Ny tid nytt ordförandeskap, Sverige Finskt ordförandeskap Kapitel 3. Årsberättelser Årsberättelse Årsmöte på Färöarna Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Kapitel 4. Studentutbyte Norge Danmark Island Sverige Finland Kapitel 5. Matkultur i norden en kokbok Kapitel 6. Ämnet i grundskolan och gymnasieskolan Hjemkundskab i Danmark fra i grundskolen og som tilbud Förändringarna i läroplanerna i huslig ekonomi för den grundläggande utbildningen i Finland 1994 och Husstellundervisningen i grunnskolen i Norge Fra Heimkunnskap til Mat og Helse Fra hjemmesfære til yrkesretting - Fra husstell- og husholdningsfag til helse- og sosialfag og restaurant- og matfag Hushållsvetenskap i svensk grundskola och gymnasieskola :... 68

4 Kapitel 7. Lärarutbildning inom det hushållsvetenskapliga fältet Husholdningsfaglige uddannelser og studier i Danmark Hushållslärarutbildningen vid Helsingfors Universitet - förändring medför utmaningar Ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi förflyttas till Åbo Akademi, Vasa Lærerutdanning i mat og helse i Norge mellom 1990 og Hushållsvetenskap i högre utbildning i Sverige: Från husliga seminarium till universitetsinstitutioner Kapitel 8. Forskning Forskning i husholdning i Danmark Forskning i Finland Forskning på fagfeltet heimkunnskap og mat og helse i Norge Hvor ble det av dagliglivskompetansen? Intendert læreplan kontra praksis Et aktuelt doktorandarbeid på terskelen til disputas: Mat i norske skoler Etablering av Hushållsvetenskap som forskningsämne i Sverige Hemkunskapsdiskurser vad ska vi med hemkunskap till? Mat som meningsskapande fenomen i klassrummet Att genuszappa på säker eller minerad mark Kapitel 9. Perspektiver og udsyn Litteraturlista Litteratur Danmark Litteratur Finland Litteratur Norge Litteratur Sverige Bilaga 1. Stadgar fastsällda 29 juni Bilaga 2. Stadgar fastställda 30 juni Bilaga 3. Översikt över ämnet i grundskolan i de nordiska länderna Bilaga 4. Översikt över lärarutbildning i hemkunsakp (och motsvarande) i de nordiska länderna Bilaga 5. Ordlista: dansk svensk, svensk dansk Bilaga 6. Webadresser Bilaga 7: Författare

5 Förord Under ett antal år har formerna för det nordiska samarbetet inom det hushållsvetenskapliga fältet diskuterats. Det råder enighet om att samarbetet är viktigt och att frågor som har med hushållsvetenskap att göra behöver lyftas fram i många olika sammanhang. Däremot har situationen förändrats när det gäller möjligheter att delta i kurser och utbyte av lärare och studerande. Vid årsmötet i Skagen, Danmark 2001 beslutades därför att det formella samarbetet inom Nordisk samarbetskommitté för hushållsvetenskap, NSH, på sikt ska avslutas och den gemensamma ekonomin avskaffas med omedelbar verkan. De resterande medlen skall användas till någon form av hundraårsjubileum 2009 och förvaltas fram till dess av Finlands avdelning för NSH. Det är viktigt att minnas sin historia, det finns mycket att lära av allt det arbete som utförts inom NSH. Allt för lätt glöms kvinnors verksamhet bort och det är huvudsakligen kvinnor som verkat inom NSH. Inför hundraårsjubiléet beslutades därför att fullfölja redovisningen av den verksamhet som startade 1909 och som redovisades 1959 respektive En historik över verksamheten under perioden redovisas i denna bok. Några måste göra arbetet och till redaktionskommittén har inbjudits en representant för varje land, följande personer kom slutligen att utgöra redaktionskommitté för boken: Jette Benn, Danmark Kaija Rimaila, Finland Anna-Maria Niskanen, Finland Annbjørg Lindbäck, Norge Karin Hjälmeskog, Sverige Givetvis är det många i varje land som bidragit och vi vill framföra ett varmt tack till alla som bidragit med texter (se bilaga 7) eller på annat sätt i arbetet med jubileumsboken. En bok kan inte ges ut utan finansiering av tryckning etc. Vi vill därför framföra ett stort tack till följande bidragsgivare: Letterstedtska föreningen, Stockholm, Sverige Danmarks Lærerforening Flach Bundegaards Fond, Danmark Utdanningsforbundet/TrygVesta, Norge Landslaget for mat og helse i skolen, Norge Anlaug Jacobsens legat, Norge Föreningen för främjande av Huslig Utbildning, Finland Att NSH som formell verksamhet avskaffas innebär inte att nordiskt samarbete upphör. Inom ramen för den internationella organisationen för hushållsvetenskap: International Federation for Home Economics, IFHE, finns utrymme för verksamhet på såväl nordisk, europeisk som global nivå. Arbetet med att stärka och utveckla det hushållsvetenskapliga i skola, forskning och i samhället i övrigt ska fortgå! För redaktionskommittén Karin Hjälmeskog 5

6 Inledning Karin Hjälmeskog och Jette Benn Det är 2009 hundra år sedan det första nordiska hushållningsmötet ägde rum i Sorö, Danmark. Initiativet togs av Magdalena Lauridsen och den danska föreningen för hushållningslärarinnor och skolkökslärarinnor. Beslutet formulerades som följer: Foreningen af Husholdningslaererinder og -Laerere i Danmark har vedtaget at afholde et Forhandlingsmöde om Husholdningssagen i juli 1909 i Sorö. Foreningen har taenkt sig, at et saadant Möde skulde kunne samle Deltagere fra alle de nordiska Lande, da jo alle de forskellige Husholdningsspörsmaal er lige braendende i hele Norden. Mödet skulde holdes i 3 Dage. 1ste Dag: med Forhandlingsemnet: Husholdningsskolens Formaal og Virkemaade. 2den Dag: Laererindeuddannelsen. 3die Dag: Ernaeringsspörgsmaalet som Skolefag. Som deltagare ventes, foruden Ledere og Laerere ved forskellige Husholdningsskoler, ogsaa flere Rigsdagsmaend, Skoleautoriteter, samt en Repraesentant for den danske Regering. 1) Detta möte blir upprinnelsen till den hundraåriga historia som denna bok vill påminna om. De första femtio åren finns beskrivna i Nordiskt samarbete under 50 år på hushållsundervisningens område. Historik utgiven av nordisk samarbetskommitté för Hushållsundervisning (1956). Trettio år senare diskuteras åter behovet av att sammanställa NSHs verksamhet. Det resulterar i en bok, som dels innehåller boken om de första femtio åren och dels en beskrivning av de efterföljande trettio åren. Med andra ord utges 1989 NSHs åttioåriga historia: Nordiskt samarbete för hushållsundervisning, 1909, 1959, Föreliggande bok gör några tillbakablickar till denna tidsperiod, men handlar huvudsakligen om NSHs verksamhet de senaste tjugo åren. Den grupp som under arbetar med boken är från Danmark Jette Benn, från Finland Kaija Rimaila och Anna-Maria Niskanen, från Norge Annbjörg Lindbäck och slutligen från Sverige Monica Olsson som 2005 ersätts av Karin Hjälmeskog. Dessvärre har våra kollegor i Island och Färöarna ej haft möjlighet att delta i arbetet. Jette Benn och Karin Hjälmeskog har fått i uppdrag att skapa en helhet av de texter som samlas in från de olika länderna genom att skriva en inledning och ett avslutande kapitel och Karin Hjälmeskog har slutredigerat boken. En tillbakablick Hela NSHs historia började som nämnts ovan med den första nordiska hushållningskonferensen i Sorö Därefter följde flera konferenser fram till dess att samverkan tog fastare form: :a nordiska skolkökslärarinnemötet i Göteborg 192 deltagare :e Kristiania (Oslo) cirka 200 deltagare :e Helsingfors cirka 150 deltagare :e Köpenhamn (354 deltagare) Island nämns för första gången :e Stockholm (även deltagare från Estland och Lettland) Det andra världskriget medför ett uppehåll i samarbetet mellan de nordiska länderna inom hushållningsundervisningens område. Så snart kriget är över startar ett intensivt arbete för att möjliggöra studiebesök i grannländerna. Inom de nordiska ländernas lärarinneorganisationer anordnas insamlingar för att få fram pengar till studieresor. Rektor Folmer Dam, Danmark, driver frågan och föreslår bildandet av en nordisk hushållningsstudiefond, i syfte att möjliggöra ett större utbyte 6 1) Dam, P. (1910). Beretning om Det förste nordiska forhandlingsmöde om husholdningssagen. Afholdt den 9de og 10de juli 1909, paa Sorö skole.

7 mellan hushållslärarinnor i de nordiska länderna. Representanter för lärarinneorganisationerna i de olika länderna möts vid ett flertal tillfällen och vid ett möte i Helsingfors, Finland, 1947, diskuterar de 18 deltagarna följande frågor: Olika problem vid skötseln av studiefondens penningfrågor Grupp- och utbytesresor Utbyte av lärarinnor Redigering av broschyr om studievägledning I och med detta möte får det nordiska samarbetet inom hushållsundervisnings område en sammanslutning med uppgjorda stadgar, om än knapphändiga, och regelbundna sammanträden. Sammanslutningens namn var de första åren Nordisk hushållningsstudiefond men ändrades 1951 till Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning. Ytterligare femtio år senare, vid årsmötet i Skagen 2001, ändrades namnet åter, då till Nordisk samarbetskommitté för hushållsvetenskap. Organisationen har avdelningar i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Under de första årens verksamhet var det huvudsakligen den upprättade fonden som skulle skötas. För det utsåg man i vardera land tre representanter från de hushållspedagogiska föreningarna som tillsammans utgjorde ett s.k. studieutskott, vars uppgift var att handha nordisk hushållningsstudiefond i det egna landet och i samarbete med de andra länderna bland annat ordna studieresor. Ändamålet med kommittén kom snart att utvecklas. Vid möten 1950 och 1951 beslutades om ändringar i stadgan. I samband med detta avvecklas studiefonderna. Av stadgarna framgår att samarbetskommitténs arbete från och men nu syftar till att främja samarbetet mellan de nordiska länderna på hushållsundervisningens område. I dess uppgifter ingår att ordna studieresor, utbyte av lärarinnor, utbyte av undervisningsmateriel och läroböcker, att anordna instruktionskurser och ordna samarbete på den vetenskapliga hushållsundervisningens område. Årsmöte skall hållas varje år i augusti-oktober, omväxlande i olika länder. För att förbereda dessa årliga möten tillsattes ett expertutskott. Årsavgiften fastställs på det årliga mötet. Nya stadgar slutförhandlades Parallellt med NSHs arbete på ett nordiskt plan pågår ett internationellt arbete inom International Federation for Home Economics, IFHE. En ideell organisation som bildades 1908, dvs. ett år före det första nordiska mötet i Sorö. IFHE har status som non governmental organisation (NGO) inom Förenta Nationerna. Under hela 1900-talet har de två verksamheterna pågått parallellt. I Damark, Finland, Norge och Sverige har det funnits nationella avdelningar för både NSH och IFHE. I Finland har det varit en språklig uppdelning så att de svensktalande varit engagerade i det nordiska arbetet inom NSH och de finsktalande inom IFHE. Vartefter tiden har gått och förändringar skett både vad det gäller utbildning, forskning och samhället i stort. Ofta sägs att världen har krympt, detta genom snabba kommunikationer, informationsteknik etc. Samarbete inom det hushållsvetenskapliga området är lika viktigt som tidigare, men det nordiska samarbetet behöver finna nya former. Det finns varken ekonomiska eller personella resurser att hålla två föreningar igång. Därför beslutas vid årsmötet i Skagen, Danmark att NSH som formell organisation skall successivt avvecklas och helt läggas ner i samband med jubileumsfirandet I några av de enskilda länderna har ett samgående skett mellan avdelningarna inom NSH och IFHE: I Danmark bildades 1992 DKIN (Den danske komité for internationalt och herunder nordisk husholdningsfagligt samarbejde) och i Sverige 2001 SKHv (Svenska kommittén för hushållsvetenskap). Studieresor och utbyte av lärare/studenter År 1945 startade NSH med studieresor för lärare. Den första resan innebar att 15 finska lärarinnor 7

8 genomförde en 9 dagar lång studieresa i Sverige. Senare samma år besökte 15 svenska lärarinnor Finland. Samma höst reste 10 lärarinnor från de danska hushållningsskolorna ett antal lanthushållsskolor i södra Sverige. Resorna sträckte sig ibland utanför de nordiska gränserna, som när det 1949 ordnades utbytesresor mellan Sverige och Holland och 1950 mellan Sverige och Tyskland. Stipendiefonden gav goda möjligheter genom att resestipendier möjliggjorde studieresor i de nordiska grannländerna. Från medlemmarna framkom önskemål om utbyte även för studenter. Det sägs i jubileumsskriften från 1959 att detta endast kunna ske i ringa omfattning. Språksvårigheter har varit en orsak, en annan svårighet att lösa den ekonomiska frågan. Vid årsmötet i Oslo 1969 diskuterades möjligheter för dem som går lärarubildning att få inblick i motsvarande utbildning i de andra nordiska länderna. Så här står det i protokollet: Meningen är att intensifiera det nordiska samarbetet genom att göra det möjligt för seminarieelever att redan under sin studietid skapa kontakt mellan de nordiska länderna. 2) Vid kontakt med utbildningsinstitutionerna var responsen positiv och verksamheten startade i liten skala , då Sverige var värdland för två finska studenter som besökte Uppsala och Stockholm. Efter det har det s.k. Studerandeutbytet utvecklats och det pågår fortfarande som årliga arrangemang (se vidare kapitel 4). Från kvinnoutbildning till allmänutbildning Under de första femtio åren efter Sorö-mötet 1909 har hushållsutbildningen i huvudsak varit ämnad för flickor. Dock kan vi notera att den förste ordföranden i NSH tillika initiativtagare till bildandet av nordisk hushållningsstudiefond, var en man, nämligen Folmer Dam från Danmark. Ämnet i skolan och hela kunskapsområdet har historiskt handlat om hemmet och det privata livet, ett område associerat med kvinnor. Det har varit kvinnor som undervisat och eleverna har varit flickor/kvinnor. Successivt har dock även pojkar fått tagit del av undervisningen, först i den danska huvudstaden efterföljt av övriga nordiska länder och resten av Danmark. I Köpenhamn fick både pojkar och flickor redan på 1940-talet, i övriga Danmark dröjde det fram till 1971 innan både flickor och pojkar undervisades i ämnet Hjemkundskab. I Norge infördes obligatorisk undervisning i Heimkunnskap för alla, flickor och pojkar, i staden och på landsbygden år I Sverige blev ämnet Hemkunskap obligatoriskt för pojkar såväl som flickor i grundskolan som infördes 1962, även om det redan i den försöksverksamhet som bedrevs på 1950-talet hade bedrivits sådan undervisning. I Finland infördes Huslig ekonomi för flickor och pojkar i samband med att grundskolan infördes och i Island infördes 1984 Hjemkundskab för både flickor och pojkar i grundskolan. Under de första femtio åren av NSHs verksamhet var ämnet i skolan således huvudsakligen inriktat på att utbilda flickor. Syftet kan enkelt uttryckas som att förbereda dem för deras liv som maka, mor och husmor i det egna hemmet, eller för att utföra motsvarande arbete mot betalning i någon annans hem som piga, hushållerska eller hembiträde. När ämnet infördes förekom dock även en rad andra argument och det rådde heller inte enighet om att ämnet skulle införas. Röster höjdes för att dess införande endast skulle bidra till att binda kvinnorna till hemmen och hindra dem från att välja andra yrkesbanor. När sedan även pojkarna skulle undervisas kan man uppfatta det som om det sker en förskjutning i hur man ser på ämnet, dess roll i utbildningen och syftet med undervisningen. Istället för en god husmor ser man den medvetne konsumenten som ett lyckat resultat. Men inte endast det. Ämnet 8 2) Citat hämtat från boken Nordiskt samarbete för hushållsundervisning. 1989, 1959, Utgiven 1989 av Nordisk Samarbetskommitté för Hushållsundervisning, s. 136.

9 bidrar till att utbilda för livet som konsument och för livet i hem och familj, samt för livet som medborgare i samhället/världen. Sist men inte minst bidrar ämnet till personlighetsutveckling. Högre utbildning NSH har sedan tidigt 1950-tal på olika sätt drivit frågor om behovet av vidareutbildning på en akademisk nivå för lärare i hushållning/hushållslärare. I Finland hade denna möjlighet funnits sedan och i Danmark hade 1945 en specialkurs i Husholdning införts vid Aarhus universitet. Så tidigt som 1883 väckte lärare Birgitte Berg Nielsen förslaget om att etablera en vetenskaplig hushållshögskola. Det tog dock femtio års kamp innan Specialkursen vid Århus universitet inrättades. Även inrättandet av Nordisk Högskola för Hushållsvetenskap (NHH) föregicks av många års kamp och hårda förhandlingar under hela 1950-talet. 3) 1963 tog de nordiska utbildningsministrarna beslutet att inrätta NHH. Den första utbildning som startar är den textila linjen med placering vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. NHH är en s.k. immateriell högskola, vilket innebär att des olika utbildningar förläggs vid olika högre läroanstalter i de nordiska länderna. Utbildningen leder till en i de nordiska länderna likvärdig examen som hushållskandidat (Candidatus domesticus, Cand. Domest.). I september 1966 invigs en ny byggnad vid universitetsområdet Blindern i Oslo där NHHs näringsutbildning förläggs genomförs också en kurs i dietetik placerad i Göteborg. Det fanns planer på ytterligare utbildningar exempelvis en arbets- och teknik utbildning också den vid Chalmers i Göteborg, en konsumentekonomisk utbildning vid Handelshögskolan i Köpenhamn och familjekunskap och konsumtionslära vid Helsingfors universitet. Dessa tre utbildningar inrättades dock aldrig. Förena nytta med nöje Att delta i NSHs aktiviteter har inte bara varit till nytta, skriver Ebba Virgin och Greta Kastman i jubileumsboken från 1989, utan det ger också glädje. Först och främst genom de många vänner man får och genom att lära känna de olika nordiska länderna. Bokens disposition Boken är indelad i nio kapitel, dessutom medföljer ett antal bilagor. I kapitel två berättar de som varit ordförande om verksamhet och tankar under sin respektive ordförandetid. Därefter följer i kapitel tre åresberätterlserna för perioden En viktig återkommande verksamhet sedan 1970-talet har studentutbytet varit. Denna del av verksamheten redovisas i kapitel fyra. Ett av de projekt som uppskattats både inom och utanför kommittén är den nordiska kokbok som kommittén gav ut 1999, ett projekt som redovisas i kapitel fem. Liksom i de tidigare historieskrivningarna redovisas hur hushållsvetenskap utvecklats inom skola och högre utbildning. I kapitel sex redovisas undervisning i grundskola och vidaregående skola och gymnasium, i kapitel sju lärarutbildning och i kapitel åtta forskning inom området. Boken inleds och avslutas med två mer övergripande och diskuterande kapitel, dels kapitel ett som är en inledning och tillbakablick över kommitténs historia fram till 1989, dels kapitel nio som blickar framåt. I bilagorna finns sådant material som kan vara av intresse både med tanke på kommitténs verksamhet och hushållsvetenskapens utveckling. Exempelvis finns där kommitténs stadgar, sammanställningar över utbildning i skola och lärarutbildning, exempel på relevant litteratur och webbadresser. 3) Om NHH kan man läsa i Nina Kiesslings rapport från 1996: Nordiska högskolan för hushållsvetenskap. Slutrapport om en bedriven verksamhet Se även Nordiskt samarbete för hushållsundervisning. 1989, 1959, 1989, utgiven 1989 av NSH. I den sistnämnda står även en del om Specialkursen vid Århus universitet. Se även Profession i förändring. Från skolkök till hem- och konsumentkunskap (2006). 9

10 Ordförande har ordet Nordiska ordföranden under perioden Inger René Sverige Ruth Augustinussen Danmark Merja Björkman Finland Riitta Meriluoto Finland Helga Austvoll Norge Ann Sofie Christersson Sverige Signe Fagerli Rise Norge Karin Hjälmeskog Sverige Kaija Rimaila Finland Min tid som ordförande Inger René 1988 tillträdde Sverige som ordförandeland. Styrelsen bestod av: Inger René ordf, Svea Hagsgård vice ordf, Gunnel Bergensjö-Hjelm sekr, Ulla Björkström kassör. Årsmötet 1989 ägde rum på Eckerö, Åland med ett trettiotal deltagare. Ett diskussionsämne var Nordiska hushållshögskolan (NHH). Farhågor hade väckts om att kvalitén inte var så hög som den borde vara för att ge forskarbehörighet. NSH hade på flera sätt sökt kontakt med NHH utan framgång. Årsmötet gav styrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet men som vi vet lades utbildningen så småningom ner - kanske beroende på att varje land i dag kan sägas ha den utbildning som tidigare bara fanns på ett ställe i Norden! Under årsmötet överräckte Alice Melvinger, som varit huvudredaktör, den färdiga NSH-historiken Redaktionsgruppen och Alice avtackades för ett gediget arbete! NSH hade av två svenska riksdagsledamöter föreslagits som pristagare av Nordiska Hälsohögskolans pris - priset gick tyvärr till annan verksamhet! I samband med årsmötet hölls en kurs med mottot Vår miljö ett livsvillkor för framtid och utveckling. Vid en festlig middag firades föreningens 80 år års årsmöte var förlagt till Melsomvik i Vestfold i närheten av Sandefjord, Norge också med ett trettiotal deltagare. Norsk Faglaererlag meddelar att föreningen utträder ur NSH Styrelsen har skriftligen beklagat beslutet och uppmanat Norsk Faglaererlag att ompröva beslutet - men förgäves. I övrigt diskuterades lärarkandidatutbytet och NSH:s engagemang i lokala kurser i samband med IFHE:s konferens i Hannover sommaren Norge erbjuder sig att ordna kurs för lärarutbildare hösten Utbildningsdagarna/kursen hade som rubrik Livslångt lärande där den marina miljön var mycket och trevligt påtaglig. Årsmötet 1991 ägde rum i Torshavn, Färöarna med ett fyrtiotal deltagare däribland två lärarkandidater från Sverige. En stor diskussionspunkt under årsmötet var ett eventuellt samarbete/samgående med IFHE. Årsmötet beslöt att NSH skulle fortsatt vara en egen organisation men man gav styrelsen i uppdrag att undersöka hur IFHE ställer sig till samarbete. Under årsmötet väljs Danmark till nytt ordförandeland med Ruth Augustinussen som ordförande. Kursen på Färöarna handlade naturligen nog om de speciella förutsättningar klimatet och det geografiska läget ger för överlevnaden. Vädret var (vilket inte är vanligt) hela tiden vidunderligt. De slutord jag skrev när Sveriges ordförandetid tog slut i Torshavn känns giltiga än i dag eller kanske än mer idag när man inte riktigt vet vilka vägar EU-samarbetet går! Vi lever i en turbulent tid när det gäller utvecklingen av skolan och när det gäller nordens länder i förhållande till övriga Europa. Min absoluta övertygelse är att vi alla behöver den styrka och de erfarenheter som samarbete och umgänge i allvar och glädje som NSH ger. Detta får vi försöka hitta på andra arenor i dag men det känns son ett stort privilegium att ha fått varit med. 10

11 Beretning for perioden Ruth Augustinussen Danmark overtog formandskabet ved årsmødet i Torshavn i 1991 efter Inger Rene, Sverige. Mette Nielsen, Sorø blev sekretær. Dansk afdeling udarbejdede i årets løb et forslag til samarbejde mellem IFHE og NSH forslaget blev fremlagt ved årsmødet i Vordingborg, juni Efter en drøftelse blev der nedsat en arbejdsgruppe der skulle fremkomme med et forslag til næste årsmøde. Arbejdsgruppen bestod af Bodil Laurell, Sverige, Edith Kjærsgaard, Danmark og Ruth Augustinussen Danmark. Arbejdsgruppen afholdt flere møder for at lave en udredning for henholdsvis IFHE og NSH, målet var at finde en linie hvor begge organisationer blev tilgodeset. Baggrunden for at arbejde for en komite var, at der var vigende medlemstal og interesseområdet var det samme på mange punkter. Redegørelsen blev fremsendt så det kunne debateres på årsmødet 1993 i Island. Årsmødet i Island 1993 Ved årsmødet i Island 1993 blev redegørelsen grundigt drøftet. Man måtte dog konstatere, at der ikke var basis for at træffe en beslutning om et tættere samarbejde de to komiteer (NSH og IFHE) imellem på daværende tidspunkt. Nordisk Husholdningshøjskole Skolens situation blev drøftet, der var enighed om, at Nordisk Samarbejdskomite skulle støtte, at man fastholder en videreuddannelse for fagområdet. Kontingentet til NSH blev drøftet på baggrund af vigende medlemstal. Årsmødet 1994 blev afholdt i Båstad, Sverige. Samtidig afholdtes kursus med temaet FN s Familieår. Årsmødet behandlede forhold omkring studenterudveksling, hvor det blev gjort klart, at der i planlægningen skulle lægges vægt på forskelligheden i uddannelserne i de enkelte lande. Der forelå et nyt optryk af den fællesnordiske brochure og postkort. NSH var repræsenteret ved Nordisk Forum i Åbo, Finland stod for arrangementet. Det blev oplyst at Nordisk Husholdningshøjskole nu er under afvikling. Det blev besluttet, at der i forbindelse med NSH s 90 års jubilæum skulle udgives en fælles nordisk kogebog. Bogen skulle indholde ca 20 opskrifter fra hvert land Færøerne, Island, Finland, Norge, Sverige og Danmark. Opskrifterne skulle sættes i et kulturhistorisk perspektiv. Bogen skulle være klar til udgivelse og præsentation ved mødet i Island De enkelte lande skulle prøve at skaffe økonomiske midler til udgivelsen. Der blev nedsat en arbejdsgruppe med Gunnel Bjergensø-Hjelm som kordinator. Redaktionsgruppen bestod af Liv Gregersen Kongsten, Norge, Gunnel Bergensjø-Hjelm, Sverige, Steinunn Ingimundardóttir, Island, Sigrid Dalsgaard, Færøerne, Anne Svensk-Smouni, Finland, Ruth Augustinussen, Danmark. Kontingentet blev ændret til et fast beløb fra hvert land, dog med reduktion for Island og færøerne, på grund af medlemstallet. Formandskabet blev her overtaget af Finland ved Merja Bjørkmann NSH - dansk afdeling fra 1991 Dansk afdeling bestod i 1991 af Hjemkundskabslærerforeningen Ernærings-og husholdningslærerforeningen Foreningen af Husholdnings- og Håndårbejdsskoler, foreningen valgte dog at melde sig ud i Det var pålagt dansk afdeling fra de tilsluttede foreninger, at arbejde på en sammenlægning af NSH og IFHE på grund af de økonomiske konsekvenser og det vigende medlemstal. Den danske komite arbejde på, at ændre strukturen og ensretning af vedtægterne. Efter mange møder nåede man et resultat der medførte, at man den 4. juni 1993 kunne holde det første fælles møde i Sorø. Det var symbolsk, at man havder valgt det skulle holdes i Sorø, vi fandt det passende, da det hele startede i Sorø. Den nye komite blev DKIN. Samarbejdet er gået fint, således at det nu er den samme komite 11

12 der varetager såvel det nordiske som det internationale samarbejde. Derved er det lettere at koordinere arbejdet. Efter dette arbejde var en realitet, blev den danske gruppe pålagt, at arbejde for, at der på nordisk plan også blev en komite, hvorfor vi fra dansk side udarbejdede et forslag, dette blev fremlagt ved det nordiske årsmøde, men ting tager tid! Fra dansk side havde man udarbejdet et forslag til en fælles nordisk kogebog, forslaget blev fremlagt ved årsmødet i Båstad. Det blev vel modtaget, og der blev nedsat en arbejdsgruppe til at arbejde videre med det. I 1994 blev afholdt et seminar i Estland om Husholdningsfagets økonomiske konsekvenser. I 1995 arrangerede dansk afdeling en Workshop på Lærerhøjskolen med temaet samarbejde med Østeuropa. Seminaret blev ledet af IFHE s repræsentant Laila Engberg. Der blev ligeledes i september 1995 arrangeret et seminar på Lærerhøjskolen i samarbejde med Kræftens bekæmpelse, seminaret blev støttet med EU-midler. Historik Finland Kaija Rimaila Danmark gav över ordförandeposten till Finland för perioden Merja Björkman ( ) och Riitta Meriluoto ( ) delade på uppgiften. Kurs och årsmöte 1995 hölls på Högvalla Seminarium i Borgå under rubriken: Undervisning, utveckling och ny teknologi. Under dagarna gjordes en resa till Tallinn där man bekantade sig med det estniska skolsystemet och gjorde skolbesök. Verksamhetsområden man beslutade satsa på var samarbete med Baltikum samt utgivande av en Nordisk kokbok inför NSHs 90-årsjubileum. Ordförandena samlades till årsmöte följande år i Köpenhamn men ingen kurs ordnades inleddes förhandlingar för NSHs samgång med FIN-IFHE. Förslaget var att NSH skall fortsätta som en självständig underavdelning med svenska som verksamhetsspråk. Under två påföljande år utgick Koti-ja laitostalousalan opettajat ry och Kotitalouden kandidaatit ry ur NSH- verksamheten. Kvar blev Kotitalousopettajien liitto ry Hushållslärarnas förbund rf. Margaretha Illman fortsatte förhandlingarna som inte ännu ledde till samgång. Barn, unga-livsstil och hälsa var temat 1997 i Trondheim, Norge då ett 50-tal medlemar samlades för kurs och årsmöte. I Norge påbörjades under året en omfattande skolreform. Läroplaner, metodik och evaluering spelar därför en central roll under föreläsningarna. Vid årsmötet gick ordförandeskapet för följande treårsperiod över till Norge, Helga Austvoll utsågs enhälligt för uppgiften. Studentutbyten ägde rum i Norge 1994, i Finland 1995, följande år i Danmark och 1997 möttes studenterna på Island. Norges lederansvar Elna Oppedal Olsen Innledning Sommeren 1997 var årsmøtet i Nordisk samarbeidskomite lagt til Gauldal folkehøgskole, Melhus, Norge. Etter gjeldende rullerings plan, overtok norsk avdeling lederansvaret for neste 3 års- periode: høst 1997 til årsmøtet sommeren Nordisk samarbeidskomite, avdeling Norge ble drevet av Landslaget for lærere i heimkunnskap (LLH) ved sin internasjonale kontakt m/ styre. Årsmøtet i LLH juni 1996 hadde valgt Helga Austvoll til internasjonal kontakt og Louise Bergstad som varakontakt. Disse to sammen med leder av LLH, Elna Oppedal Olsen, ble dermed styret for norsk avdeling. Dette blir så utgangspunktet for valg av styre i Nordisk samarbeidskomite: Ordfører. Varaordfører: 12 Helga Austvoll, Norge Lovise Bergstad, Norge

13 Sekretær: Kasserer: Revisor: Elna Oppedal Olsen, Norge Lena Andersson, Sverige Maja Möller, Sverige Christina Olsson, Sverige Revisorsuppleanter: Margaretha Lönnel-Eriksson, Sverige Kerstin Ängberg, Sverige I følge vedtektene skal kassereren være svensk. Årsmøtet vedtok også et budsjett på SEK ,- til reiseutgifter og porto. Dette stimulerte ikke til stor aktivitet. Det holdt til styrets reiseutgifter til neste årsmøte. Likevel vedtok årsmøtet en virksomhetsplan for Den hadde følgende hovedpunkter: Studentutveksling Nordisk kulturkokebok Nordisk kulturkokeboks økonomi Disse tre punktene ble hovedarbeidsområdene i den kommende tre års perioden. I tillegg kom et fjerde punkt: samarbeid mellom NSH og nordisk avdeling av IFHE. Det ble holdt årsmøter 1998 i Uppsala, Sverige, 1999 i Akureyri, Island og 2000 i Sjundeå, Finland. Vertslandene hadde kurs/ seminar i tilknytning til årsmøtene. Der ble faglige emner tatt opp. Studentutveksling Det var satt opp en rulleringsplan for hvilket år hvert medlemsland skulle være vertskap for en uke med studentbesøk: 1997 i Island, 1998 i Sverige, 1999 i Norge og 2000 i Finland. To studenter fra hvert av medlemslandene skulle inviteres til en ukes opphold. Vertslandet hadde ansvar for program, kost og losji. NSH styret i hjemlandet hadde ansvar for studentenes reiseutgifter. Programmet for studentuken var stort sett det samme hvert år, men med lokale variasjoner: Orientering om vertslandets fagplaner i grunnskolen/videregående skole og lærerutdanningen Studentene orienterer om sine hjemlands fagplaner Besøk på grunnskoler/videregående skoler Ekskursjoner Deltaking i undervisning på høgskoler Sosiale sammenkomster Studentenes utbytte av oppholdet/studentuken kan sammenfattes i et sitat fra svensk avdelings åreberetning for 1999: Lärerkandidatutbytet ägde rum i Norge vecka 10, Två studenter från institutionen för hushållsvetenskap vid universitetet i Göteborg deltog och har lämnat en utförlig rapport om sina upplevelser. Som alltid betonade de vikten av att få träffa samman med nordiska studenter och jämföra sina utbildningar samt att kunna knyta kontakter över de nordiska gränserna. Nordisk kulturkokebok På årsmøtet i 1994 vedtok NSH å utgi en kulturhistorisk kokebok med matretter fra hele Norden. Boken skulle være ferdig til 90 års jubileet sommeren Ideen med kokeboken var å speile og å sammenlikne de ulike landenes egenart fra både et geografisk og et historisk perspektiv ved å skrive oppskrifter på hvert lands språk. Det var å håpe at boken kunne være med på å ivareta mattradisjoner som var i ferd med å forsvinne fra dagliglivet. Årsmøtet oppnevnte Gunnel Bergensjö-Hjelm, Sverige til redaktør for bokprosjektet. Hvert enkelt 13

14 land skulle innen årsmøtet 1995 utnevne en representant som skulle inngå i en redaksjonskomité. Denne redaksjonskomiteen har gjennom årene fram til 1998, vært representert med flere personer fra de ulike landene; og det ble lagt ned mye frivillig arbeid med innsamling av oppskrifter til kokeboken. Det egentlige arbeidet med boken kom i gang våren Da bestod redaksjonskomiteen av Gunnel Bergensjö-Hjelm, Sverige, Ruth Augustinussen, Danmark, Liv Gregersen Kongsten, Norge og Anne Svensk-Smouni, Finland. Dessuten var det to kontaktpersoner på Færøyene og Island: Sigrid Dalsgaard og Steinunn Ingimundardóttir. Tidsrammen holdt og våren 1999 var Matkultur i Norden en kokbok trykket i 3500 eksemplarer; og boken svarte til årsmøtedeltakernes forventninger! Nordisk kulturkokeboks økonomi Etter vedtaket på årsmøtet 1994 om å utgi en kulturhistorisk kokebok, har spørsmålet om penger til prosjektet stadig dukket opp. Årsmøtet bevilget SEK ,- til prosjektet. Av regnskapet for 1999 går det fram at bokprosjektet hadde lånt SEK ,- som ble tilbakebetalt dette året. Boken ble solgt med fortjeneste. Ellers hadde styrene i de enkelte landene greid å få samlet inn en del penger fra følgende fond og styrer: Flack Bundgaards fond, Foreningen Norden, Nordliv, Ingefred Juul Andersens fond, Jenny ja Antti Wihurin rahasto, Letterstedtska föreningen, Mentunagrunnur Føroya Løgtings, Mills DA, Norge, Nordisk kulturfond, Praktiska Hushållsskolans Donationsfonder, Stiftelsen Enfgelbrekts Barnavårds- och husmordersskola, Tine Norske Meierier, Undirvísingar- og Mentamálast rid. Sammarbeid mellom NSH og IFHE I 1999 hadde NSH et underskudd på SEK 80811,-. Det sies at det lyser et blått lys for en forening når den tærer på kapitalen. Dette var blant annet, noe av grunnen for at forslaget om samarbeid mellom NSH og IFHE stod på agendaen også på årsmøtet i Til årsmøtet på Island 1999 finner vi sak 6.1 NSH-IFHE: Ordføreren skisserte på vegne av styret en ny organisasjonsmodell der NSH og IFHE kunne slås sammen for å være mer levedyktig. Den danske komité hadde bedt om å få emnet behandlet på årsmøtet. Island og Færøyene som ikke er medlemmer av IFHE må selv bestemme om de vil søke medlemskap eller være medlemmer innen Norden, ved en eventuell endring av organisasjonen. Punkt C i forslaget ble enstemmig vedtatt: Nordisk samarbeidskomite for husstellundervisning søker forhandling med IFHE om samarbeid. Årsmøtet godkjenner at det opprettes en arbeidsgruppe på 6 personer, en fra hvert land. Medlemslandene sender navn på sin representant snarest mulig, og senest 1. august 1999 til ordfører i NSH, Helga Austvoll. Hvert land har økonomisk ansvar for sin representant. Hvert lands representant utreder sammenslutningens positive og negative effekter, og skal ha som mål å samles under Nordisk IFHE-møte i København 4. og En slik komité hadde arbeidet og Rikke Carstensen la fram saken på årsmøtet i Finland sommeren 2000 på vegne av forhandlingsgruppemedlemmene. Deretter gikk man til avstemning om punkt II : Forslag til NSH s årsmøte: Modeller for nordisk samarbejde: II. NHS + IFHE Et sæt stadgar, men hver sin økonmi - vi ser på det danske forslaget fra 1992 Dette forslaget ble enstemmig vedtatt. I tillegg kom ordføreren med følgende forslag til vedtak: Hvert land gjennomarbeider Forslag til stadgar/forretningsorden III presentert på årsmøte 28. juni Det sendes så respons til gruppeleder Jette Benn innen 31 desember Forhandlingsgruppen har ansvaret for å sammenfatte responsene og legge fram et endelig forslag til årsmøtet Dette forslaget ble enstemmig vedtatt. 14

15 Så langt kom man med denne saken sommeren Så var det opp til den svenske avdelingen å føre saken videre. Årsmøtekurs Stadgar för Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning 2 UPPGIFT: Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning har till uppgift att främja samarbetet mellan de nordiska länderna på alla områden innom hushållsundervisningen genom kursverksamhet och studieresor samt utbyte av studieplaner, läromedel, venskapligt utvecklingsarbete och forskning. Av programmet på årsmøtekurset i Uppsala sommeren 1998, kan nevnes: Nytt fra fettfronten. Matlagningsegenskaper hos produkter med olika fetthalt Genetiska frågor Kåseri Upplanska mat Årsmøtekurset på Island i forbindelse med 90 års jubileet 1999 hadde valgt temaet Havet, fauna och flora, matförråd och undervisning, med emnene: Mat, kultur, havets förening Familien och havet; kvinnans och barnens roll Havet, undervisning och eleven, året om havet i Reykjaviks grundskolor Fiskstammar, matförråd Hvalfangst och havets godor Koseri; Framtiden Island 1999 (foto: Jette Benn) Finsk avdeling innbød til årsmøtekurs 2000 med temaet Må bra! Noen av emnene var: Funktionella livsmedel Demonstrasjon och provsmakning Utstillingen Gästabordet, om matkultur och formgivning i Sverige och Finland Egen vård ledd motion Bastukväll Programmet på de forskjellige årsmøtekursene avspeiler hvilke emner/tema foreningens medlemmer er opptatt av til enhver tid. Sosiale sammenkomster, utflukter og pauser er møteplasser for samtaler medlemmene mellom. Arbeidsplassene varierer; noen jobber i grunnskoler, noen i videregående skole og andre igjen med lærerutdanning. Da kan de forskjellige tema bli belyst med forskjellige utgangspunkt og være til gjensidig berikelse. 15

16 NSH i Norge Signe Fagerli Rise På NSHs årsmøte i Danmark i 2001, ble det vedtatt plan for de kommende år, og Norge fikk lederansvar i to år. Som medlem av styret i Landslaget for lærere i heimkunnskap sa jeg meg villig til å være kontaktperson. Studentutveksling i 2002 var lagt til Island og styremøtet til Helsingfors. På styremøtet ble det vedtatt å sende en uttalelse til Nordisk råd om forbrukerundervisning i skolen. Det ble pekt på at undervisningen fantes i vår fagkrets, men at den måtte bli obligatorisk fra grunnskolenivå til videregående skole. I 2003 var studentutvekslingen i Sverige og årsmøtet i Stockholm. Årsmøtet ble avviklet i forbindelse med en større konferanse i regi av IFHE. På årsmøtet ble det valgt en kommite som skulle arbeide med jubileumsskriftet for NSH til 100-årsjubileet i Vedtak om jubileumsskriftet var tatt på årsmøtet i Danmark i Lederansvar for NSH ble så overgitt til Sverige i Skagen: Jette Benn och Ann-Sofie Christersson; Kari Sundsbø Møllen och Karin Hjälmeskog (Foto: Karin Hjälmeskog, Jette Benn) Ny tid nytt ordförandeskap, Sverige Karin Hjälmeskog Tjugo års nordisk verksamhet, , sett från en svensk horisont är liksom för de övriga länderna en verksamhet bestående av utbildningsdagar/kurser, studentutbyte och kokboksarbete. Dessutom har den verksamhet som bedrivits inom den svenska avdelningen för NSH under denna tidsperiod samorganiserats med den svenska sektionen av International Federation for Home Economics (S-IFHE). Den verksamhet som idag bedrivs för att främja det hushållsvetenskapliga fältet sker inom ramen för Svenska kommittén för hushållsvetenskap (SKHv). Samorganisationen har varit faktum sedan SKHv har enligt stadgarna följande syfte och mål: främja svenskt, nordiskt och övrigt internationellt samarbete inom hushållsvetenskapens område genom att stödja och uppmuntra utbyte av kunskaper och erfarenheter t.ex. via konferenser, nätverk, studiebesök och studerandeutbyte, öka medvetenheten om hushållets betydelse och om relationerna mellan individ, hushåll, samhälle och natur, 16

17 visa på behovet av kunskaper inom hushållsvetenskapens område för individ, samhälle och natur, främja hushållsvetenskapens utveckling såväl inom utbildning som forskning. Medlem i kommittén är idag en person genom medlemskap i en medlemsorganisation och genom individuellt medlemskap. Kontakten med medlemmarna har främst hållits och hålls fortfarande genom den tidning som idag heter Hushållsvetaren och som ges ut av Lärarförbundet. SKHv ger två gånger per år ut ett medlemsbrev, varav det ena skickas i början av året ut till medlemmarna per post. I övrigt har dock nu en bit in på 2000-talet Internet och e-post tagit över en del av kontakterna. SKHv har också en hemsida Svenska avdelningens ordförande från att föreningen antog namnet Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning 1951 fram till samgåendet med S-IFHE har varit följande: Ebba Virgin Susanne Hallgren Alice Melvinger Bodil Laurell Inger René Ann-Sofie Christersson I samband med samgåendet och bildandet av Svenska kommittén för hushållsvetenskap utsågs en ordförande i den nya föreningen: Karin Hjälmeskog Jag tillträder som ordförande för Svenska kommittén för hushållsvetenskap i mars Då övertar jag inte enbart ordförandeskapet för svensk verksamhet utan också för nordiska och internationell verksamhet. Jag hade i cirka sju år varit verksam internationellt och hade där knutit många givande och roliga kontakter också med nordisk kollegor. Däremot hade jag ingen större kunskap om NSHs verksamhet. Processen inför samgåendet var inte helt okomplicerad. Det handlade om två organisationer med i princip samma målsättning: att främja det hushållsvetenskapliga området. Men de var sprungna ur delvis olika traditioner och med en skild historia bakom sig. Organisationerna hade också haft olika arbetsfält. När S-IFHE verkat dels på det nationella och dels på det internationella planet, hade NSH haft sin verksamhet på ett nordiskt plan. Där fanns en tradition av nordisk samverkan och en språkgemenskap, vilken dock ej var allomfattande, med i bagaget. Kanske kan man se samgåendet som en tämligen självklar följd av samhällsutvecklingen, av att världen blivit mindre genom världsomfattande beroende och samverkan. Att ha samarbete med de närliggande länderna är en del av den globala samverkan som idag närmast betraktas som oundgänglig. Processen att gå samman fick dock ta sin tid och till slut kunde de två verksamheterna föras samman till en, med syfte att samverkan inom och utom landet på olika nivåer. Från min horisont, som nyvald ordförande såg jag det som att jag skulle bygga något nytt utifrån två traditioner, från NSH respektive S-IFHE. När jag nu tittar bakåt ser jag en kommitté som tack vare sammanslagningen blivit en starkare kraft. Den nationella, nordiska och internationella verksamheten har nu kommit att vävas samman på ett både praktiskt och fruktbart sätt. Det är också en kommitté som samtidigt som den värnar om ämnets och kårens historia blickar framåt och utvecklas eftersom samhället förändras. En viktig förändring som skett under den aktuella tjugoårsperioden är lärarutbildningens inkorporerande i den akademiska världen. Det har påverkat kraven på kurser och fortbildning lika väl som kraven på studentutbytet. 17

18 SKHv ordnade 2003 en konferens på temat Lär för livet konsumenter och samhälle i dialog. I samband med denna genomfördes både ett nordiskt möte (NSH årsmöte) och ett europeiskt IFHE möte. Den fortbildning som erbjöds under 2003 var deltagande i konferensen, detsamma gällde studerandeutbytet. Delegater från Norge, Danmark, Finland och värdlandet Sverige och deltog i konferensen och till det nordiska mötet anslöt sig även de isländska kollegorna. Sverige övertog vid årsmötet det nordiska ordförandeskapet dvs. mitt ordförandeskap utvidgades för två år framåt till att omfatta även det nordiska samarbetet. Studerandeutbytet ordnades av Margareta Grönqvist vid Institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet. Studenterna erbjöds att delta i konferensen, bo samman på ett vandrarhem i Stockholm, den stad i vilken konferensen var förlagd, samt vissa särskilda sammankomster för studerandegruppen, bland annat en välkomstmiddag och en särskild session under konferensen. Under mitt ordförandeskap i SKHv, dvs. sedan 2001, har studentutbyte arrangerats av alla de nordiska länderna och studenter har mötts under olika former. För den enskilde studenten är varje form av utbyte givande och spännande, att förlägga utbytet till en internationell konferens som vi gjorde 2003 kan vara ett viktigt tillskott i den studerandes utbildning och bidra till både nordiska och internationella kontakter. Den största medlemsorganisationen i SKHv är Lärarförbundet. Och Lärarförbundets ämnesråd för hushållsvetenskap är en viktig samarbetspartner. Ämnesrådet arrangerade i mars 2006 en jubileumskonferens för att uppmärksamma att det gått hundra år sedan de svenska lärarna inom det husliga området bildade den fackliga organisationen Svenska skolkökslärarinnornas förening. I samband med detta jubileum gav Ämnesrådet ut en bok med titeln: Lärarprofession i förändring. Från skolkök till hem- och konsumentkunskap. I den finns ett kapitel om det gränslösa samarbete som Skolkökslärarinnornas förening och dess efterföljare varit aktiva inom. Dessutom beskrivs Nordiska hushållshögskolan som bedrevs under perioden Denna imateriella högskola kom till stånd tack vare stark påtryckning från NSH, särskild de svenska representanterna skriver Nina Kiessling i en slutrapport om verksamheten läggs således, de av de nordiska utbildningsministrarna en gång tillskapade, kurserna som bedrivits inom Nordiska hushållshögskolans ram i Oslo och Göteborg ner. Nordiska ministerrådets beslut om nedläggning sker på politisk grund. Beslutet kan också ses i perspektivet av de förändringar som skett i Europa och några av de nordiska ländernas medlemskap i EU. Idag förekommer viss samverkan på forskarutbildningsnivå och flera initiativ har tagits för att utveckla sådan verksamhet ytterligare anordnades årsmötet i samband med det årliga IFHE-arbetsmötet. Mötet var förlagt till Bonn i Tyskland. Det är ytterligare ett exempel på hur sammanvävningen mellan nationellt, nordiskt och internationellt oundvikligt sker. Framöver kommer skapandet av en europeisk samverkansnivå, i syfte att påverka exempelvis EU och den europeiska samverkan som sker inom utbildningens och forskningens område, vilket sträcker sig utöver EUländernas gränser, vara ett angeläget arbete. Vid NSH-mötet i Bonn övertog Finland ordförandeskapet. 18 Karin Hjälmeskog överlämnar NSH-smycket till Kaija Rimaila vid årsmötet 2005 (Foto: Annbjörg Lindbäck)

19 Finskt ordförandeskap Kaija Rimaila År 2009 passerar det nordiska samarbetet en milstolpe, verksamhet har då pågått i aktningsvärda 100 år! Många är de kvinnor som under de gångna åren givit av sin tid, sitt engagemang och sitt kunnande för att bygga upp, utveckla, utvidga och dokumentera verksamheten för eftervärlden. På grund av rent praktiska orsaker beslöt årsmötet i Bonn 2005 att Finland handhar ordförandeskapet ända fram till Finland skall stå värd för det kommande 100-årsjubiléet och låta trycka upp en festskrift. Initiativet till dokumentionen av de senaste tjugo år av NSH-verksamhet kom från Sverige. Årsmötet i Skagen 2001 tog i bruk nya stadgar och den samnordiska ekonomin avslutades. Mötet beslöt att gemensamma, återstående tillgångar överförs till Finland att förvaltas och senare användas i samband med jubileumsfestligheterna. Under kombinerade arbets- och årsmöten, med en representant från vart nordiskt land samt en sekreterare från ordförandelandet, träffades man 2006 i Nyslott (Savonlinna) i samband med IFHE:s Europakongress. Hösten 2007 kom vi samman i Uppsala och 2008 var mötet förlagt till Luzern, Schweiz där IFHE:s 100-års jubileumskongress gick av stapeln. Våra möten genomsyras av arbetet runt historiken, dess tryckning och finansiering, av konferensprogrammet och praktiska arrangemang kring allt detta. Men inte är våra möten enbart hårt arbete, som sig bör, blir det också alltid tid över för gemytlig samvaro runt ett läckert middagsbord! En annan angelägen fråga att ta ställning till är hur vi framöver skall fortgå med och utveckla det nordiska samarbetet. En samgång med FIN-IFHE är förhoppningsvis det första steget för att effektivera vår verksamheten. Datum då förhandlingar om gemensamma stadgar påbörjas, är fastslagen. Jag hoppas och tror att det här leder till positiv utveckling på många plan. Studerandeutbytet i sin nuvarande form behöver ses över, 2007 fick Norge och 2008 Sverige, tyvärr, inställa sina utbytesarrangemang pga för få deltagare! Många andra lockande alternativ på utbyten för studenter finns idag via universiteten och högskolorna. Kanske det var en delorsak till ett dalande intresse. Att världen krymper och gränser suddas ut ställer också krav på läromedel och lärarkraften. Undervisningsmaterial av idag behöver gärna kunna utnyttjas såväl inom Norden som av kolleger vid internationella skolor ute i Europa. Inspiration och energi till att utföra och utveckla sitt arbete får vi på många olika sätt: intressant fortbildning, lärarutbyte, projektarbeten osv. Livslångt lärande gäller på alla fronter. Men ett är säkert, en oslagbar källa till glädje och inspiration är alla de värdefulla personkontakter som under årens lopp knutits! Det ställs idag höga krav och förväntningar på verksamhet som tangerar utbildning. I Finland blev den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen i Huslig ekonomi akademiserad 1999 och därmed jämnställd med den finskspråkiga. En stödgrupp, Kotitalouden tukirengas, bestående av riksdagsledamöter, har verkat sedan 1993 och fört vår talan i bla. utbildningsärenden. Just nu arbetar gruppen för att en professur i matkultur skall kunna inrättas. Efter 100-årsjubileét börjar en ny epok för NSH.Hur den kommer att te sig är ett oskrivet blad men med förenade krafter kan vi tillsammans hjälpas åt att värna om och föra vårt gemensama kulturarv vidare. I detta arbete hjälper oss kanske följande motto: Lycka är inte alltid att enbart få göra sådant man tycker om Lycka är att tycka om det man gör! 19

20 Årsberättelser Ett sätt att få en inblick i kommitténs verksamhet de senaste tjugo åren är att läsa årsberättelserna. Här finns alla de personer nämnda som deltagit i styrelsen genom åren. Vi ser att vissa frågor följt med under perioden och kan läsa om tema för de kurser som hållits i samband med årsmöten. ÅRSBERÄTTELSE 1989 NORDISK SAMARBETSKOMMITTÉ FÖR HUSHÅLLSUNDERVISNING Verksamhetsberättelse 1/1-31/ Styrelsernas sammansättning. 1.1 Nordiska Ordförande: Inger Rene, Sverige v Ordförande: Svea Hagsgård, Sverige Sekreterare: Gunnel Bergensjö-Hjelm, Sverige Kassör: Ulla Björkström, Sverige Revisorer: Birgitta Leonhardt, Charlotte Petersson, Sverige Revisorssuppleant: Maja Möller, Kristina Olsson, Sverige 1.2 De nordiska avdelningarnas namnlistor bifogas. 2. Antal medlemmar i de föreningar, som är anslutna till NSH bifogas 3. Medlemsavgiften har varit 1.50 SEK. 4. Årsmötet 1989 avhölls på Österängens turisthotell, Eckerö, Åland. den 15 juni. Deltagare kom från Danmark Sverige Finland Norge Island 2 I samband med årsmötet anordnades en kurs på Åland med namnet Vår miljö - ett livsvillkor för framtid och utveckling. Kursen var intressant och rönte stor uppskattning bland deltagarna särskilt morgonstunden med gymnastik på Kinavis ledd av Leena Vuorinen. Dagarna var fyllda av spännande utflykter till nära nog exotiska resmål. NSH firade sitt 8O-års jubileum med ståtlig bankett i Mariehamn. NSH:s historik presenterades och överlämnades av Alice Melvinger som utsågs till kommitténs hedersmedlem. Hon förärades dessutom ett Kalevalasmycke. Ett stort tack till Finland och framförallt till hushållslärarna på Åland för en förtjänstfullt genomförd kurs. 5. Studentutbyte var Norge värdland för 9 studenter från Danmark, Finland, Island och Sverige. På olika sätt har de studerande rapporterat om sina intryck. Lärarkandidaterna har uttalat sin tacksamhet till NSH för värdefull verksamhet. 20