NORDISKT SAMARBETE för hushållsvetenskap

Transkript

1 NORDISKT SAMARBETE för hushållsvetenskap Historik utgiven av Nordisk Samarbetskommitté för hushållsvetenskap

2 Karin Hjälmeskog, Jette Benn, Annbjørg Lindbäck, Anna-Maria Niskanen och Kaija Rimaila (red) Formato Print 2009 ISBN

3 Innehållsförteckning Förord... 5 Kapitel 1. Inledning... 6 En tillbakablick... 6 Studieresor och utbyte av lärare/studenter... 7 Från kvinnoutbildning till allmänutbildning... 8 Högre utbildning... 9 Förena nytta med nöje... 9 Bokens disposition... 9 Kapitel 2. Ordförande har ordet Min tid som ordförande Beretning for perioden Historik Finland Norges lederansvar NSH i Norge Ny tid nytt ordförandeskap, Sverige Finskt ordförandeskap Kapitel 3. Årsberättelser Årsberättelse Årsmöte på Färöarna Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Årsberättelse Kapitel 4. Studentutbyte Norge Danmark Island Sverige Finland Kapitel 5. Matkultur i norden en kokbok Kapitel 6. Ämnet i grundskolan och gymnasieskolan Hjemkundskab i Danmark fra i grundskolen og som tilbud Förändringarna i läroplanerna i huslig ekonomi för den grundläggande utbildningen i Finland 1994 och Husstellundervisningen i grunnskolen i Norge Fra Heimkunnskap til Mat og Helse Fra hjemmesfære til yrkesretting - Fra husstell- og husholdningsfag til helse- og sosialfag og restaurant- og matfag Hushållsvetenskap i svensk grundskola och gymnasieskola :... 68

4 Kapitel 7. Lärarutbildning inom det hushållsvetenskapliga fältet Husholdningsfaglige uddannelser og studier i Danmark Hushållslärarutbildningen vid Helsingfors Universitet - förändring medför utmaningar Ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi förflyttas till Åbo Akademi, Vasa Lærerutdanning i mat og helse i Norge mellom 1990 og Hushållsvetenskap i högre utbildning i Sverige: Från husliga seminarium till universitetsinstitutioner Kapitel 8. Forskning Forskning i husholdning i Danmark Forskning i Finland Forskning på fagfeltet heimkunnskap og mat og helse i Norge Hvor ble det av dagliglivskompetansen? Intendert læreplan kontra praksis Et aktuelt doktorandarbeid på terskelen til disputas: Mat i norske skoler Etablering av Hushållsvetenskap som forskningsämne i Sverige Hemkunskapsdiskurser vad ska vi med hemkunskap till? Mat som meningsskapande fenomen i klassrummet Att genuszappa på säker eller minerad mark Kapitel 9. Perspektiver og udsyn Litteraturlista Litteratur Danmark Litteratur Finland Litteratur Norge Litteratur Sverige Bilaga 1. Stadgar fastsällda 29 juni Bilaga 2. Stadgar fastställda 30 juni Bilaga 3. Översikt över ämnet i grundskolan i de nordiska länderna Bilaga 4. Översikt över lärarutbildning i hemkunsakp (och motsvarande) i de nordiska länderna Bilaga 5. Ordlista: dansk svensk, svensk dansk Bilaga 6. Webadresser Bilaga 7: Författare

5 Förord Under ett antal år har formerna för det nordiska samarbetet inom det hushållsvetenskapliga fältet diskuterats. Det råder enighet om att samarbetet är viktigt och att frågor som har med hushållsvetenskap att göra behöver lyftas fram i många olika sammanhang. Däremot har situationen förändrats när det gäller möjligheter att delta i kurser och utbyte av lärare och studerande. Vid årsmötet i Skagen, Danmark 2001 beslutades därför att det formella samarbetet inom Nordisk samarbetskommitté för hushållsvetenskap, NSH, på sikt ska avslutas och den gemensamma ekonomin avskaffas med omedelbar verkan. De resterande medlen skall användas till någon form av hundraårsjubileum 2009 och förvaltas fram till dess av Finlands avdelning för NSH. Det är viktigt att minnas sin historia, det finns mycket att lära av allt det arbete som utförts inom NSH. Allt för lätt glöms kvinnors verksamhet bort och det är huvudsakligen kvinnor som verkat inom NSH. Inför hundraårsjubiléet beslutades därför att fullfölja redovisningen av den verksamhet som startade 1909 och som redovisades 1959 respektive En historik över verksamheten under perioden redovisas i denna bok. Några måste göra arbetet och till redaktionskommittén har inbjudits en representant för varje land, följande personer kom slutligen att utgöra redaktionskommitté för boken: Jette Benn, Danmark Kaija Rimaila, Finland Anna-Maria Niskanen, Finland Annbjørg Lindbäck, Norge Karin Hjälmeskog, Sverige Givetvis är det många i varje land som bidragit och vi vill framföra ett varmt tack till alla som bidragit med texter (se bilaga 7) eller på annat sätt i arbetet med jubileumsboken. En bok kan inte ges ut utan finansiering av tryckning etc. Vi vill därför framföra ett stort tack till följande bidragsgivare: Letterstedtska föreningen, Stockholm, Sverige Danmarks Lærerforening Flach Bundegaards Fond, Danmark Utdanningsforbundet/TrygVesta, Norge Landslaget for mat og helse i skolen, Norge Anlaug Jacobsens legat, Norge Föreningen för främjande av Huslig Utbildning, Finland Att NSH som formell verksamhet avskaffas innebär inte att nordiskt samarbete upphör. Inom ramen för den internationella organisationen för hushållsvetenskap: International Federation for Home Economics, IFHE, finns utrymme för verksamhet på såväl nordisk, europeisk som global nivå. Arbetet med att stärka och utveckla det hushållsvetenskapliga i skola, forskning och i samhället i övrigt ska fortgå! För redaktionskommittén Karin Hjälmeskog 5

6 Inledning Karin Hjälmeskog och Jette Benn Det är 2009 hundra år sedan det första nordiska hushållningsmötet ägde rum i Sorö, Danmark. Initiativet togs av Magdalena Lauridsen och den danska föreningen för hushållningslärarinnor och skolkökslärarinnor. Beslutet formulerades som följer: Foreningen af Husholdningslaererinder og -Laerere i Danmark har vedtaget at afholde et Forhandlingsmöde om Husholdningssagen i juli 1909 i Sorö. Foreningen har taenkt sig, at et saadant Möde skulde kunne samle Deltagere fra alle de nordiska Lande, da jo alle de forskellige Husholdningsspörsmaal er lige braendende i hele Norden. Mödet skulde holdes i 3 Dage. 1ste Dag: med Forhandlingsemnet: Husholdningsskolens Formaal og Virkemaade. 2den Dag: Laererindeuddannelsen. 3die Dag: Ernaeringsspörgsmaalet som Skolefag. Som deltagare ventes, foruden Ledere og Laerere ved forskellige Husholdningsskoler, ogsaa flere Rigsdagsmaend, Skoleautoriteter, samt en Repraesentant for den danske Regering. 1) Detta möte blir upprinnelsen till den hundraåriga historia som denna bok vill påminna om. De första femtio åren finns beskrivna i Nordiskt samarbete under 50 år på hushållsundervisningens område. Historik utgiven av nordisk samarbetskommitté för Hushållsundervisning (1956). Trettio år senare diskuteras åter behovet av att sammanställa NSHs verksamhet. Det resulterar i en bok, som dels innehåller boken om de första femtio åren och dels en beskrivning av de efterföljande trettio åren. Med andra ord utges 1989 NSHs åttioåriga historia: Nordiskt samarbete för hushållsundervisning, 1909, 1959, Föreliggande bok gör några tillbakablickar till denna tidsperiod, men handlar huvudsakligen om NSHs verksamhet de senaste tjugo åren. Den grupp som under arbetar med boken är från Danmark Jette Benn, från Finland Kaija Rimaila och Anna-Maria Niskanen, från Norge Annbjörg Lindbäck och slutligen från Sverige Monica Olsson som 2005 ersätts av Karin Hjälmeskog. Dessvärre har våra kollegor i Island och Färöarna ej haft möjlighet att delta i arbetet. Jette Benn och Karin Hjälmeskog har fått i uppdrag att skapa en helhet av de texter som samlas in från de olika länderna genom att skriva en inledning och ett avslutande kapitel och Karin Hjälmeskog har slutredigerat boken. En tillbakablick Hela NSHs historia började som nämnts ovan med den första nordiska hushållningskonferensen i Sorö Därefter följde flera konferenser fram till dess att samverkan tog fastare form: :a nordiska skolkökslärarinnemötet i Göteborg 192 deltagare :e Kristiania (Oslo) cirka 200 deltagare :e Helsingfors cirka 150 deltagare :e Köpenhamn (354 deltagare) Island nämns för första gången :e Stockholm (även deltagare från Estland och Lettland) Det andra världskriget medför ett uppehåll i samarbetet mellan de nordiska länderna inom hushållningsundervisningens område. Så snart kriget är över startar ett intensivt arbete för att möjliggöra studiebesök i grannländerna. Inom de nordiska ländernas lärarinneorganisationer anordnas insamlingar för att få fram pengar till studieresor. Rektor Folmer Dam, Danmark, driver frågan och föreslår bildandet av en nordisk hushållningsstudiefond, i syfte att möjliggöra ett större utbyte 6 1) Dam, P. (1910). Beretning om Det förste nordiska forhandlingsmöde om husholdningssagen. Afholdt den 9de og 10de juli 1909, paa Sorö skole.

7 mellan hushållslärarinnor i de nordiska länderna. Representanter för lärarinneorganisationerna i de olika länderna möts vid ett flertal tillfällen och vid ett möte i Helsingfors, Finland, 1947, diskuterar de 18 deltagarna följande frågor: Olika problem vid skötseln av studiefondens penningfrågor Grupp- och utbytesresor Utbyte av lärarinnor Redigering av broschyr om studievägledning I och med detta möte får det nordiska samarbetet inom hushållsundervisnings område en sammanslutning med uppgjorda stadgar, om än knapphändiga, och regelbundna sammanträden. Sammanslutningens namn var de första åren Nordisk hushållningsstudiefond men ändrades 1951 till Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning. Ytterligare femtio år senare, vid årsmötet i Skagen 2001, ändrades namnet åter, då till Nordisk samarbetskommitté för hushållsvetenskap. Organisationen har avdelningar i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Under de första årens verksamhet var det huvudsakligen den upprättade fonden som skulle skötas. För det utsåg man i vardera land tre representanter från de hushållspedagogiska föreningarna som tillsammans utgjorde ett s.k. studieutskott, vars uppgift var att handha nordisk hushållningsstudiefond i det egna landet och i samarbete med de andra länderna bland annat ordna studieresor. Ändamålet med kommittén kom snart att utvecklas. Vid möten 1950 och 1951 beslutades om ändringar i stadgan. I samband med detta avvecklas studiefonderna. Av stadgarna framgår att samarbetskommitténs arbete från och men nu syftar till att främja samarbetet mellan de nordiska länderna på hushållsundervisningens område. I dess uppgifter ingår att ordna studieresor, utbyte av lärarinnor, utbyte av undervisningsmateriel och läroböcker, att anordna instruktionskurser och ordna samarbete på den vetenskapliga hushållsundervisningens område. Årsmöte skall hållas varje år i augusti-oktober, omväxlande i olika länder. För att förbereda dessa årliga möten tillsattes ett expertutskott. Årsavgiften fastställs på det årliga mötet. Nya stadgar slutförhandlades Parallellt med NSHs arbete på ett nordiskt plan pågår ett internationellt arbete inom International Federation for Home Economics, IFHE. En ideell organisation som bildades 1908, dvs. ett år före det första nordiska mötet i Sorö. IFHE har status som non governmental organisation (NGO) inom Förenta Nationerna. Under hela 1900-talet har de två verksamheterna pågått parallellt. I Damark, Finland, Norge och Sverige har det funnits nationella avdelningar för både NSH och IFHE. I Finland har det varit en språklig uppdelning så att de svensktalande varit engagerade i det nordiska arbetet inom NSH och de finsktalande inom IFHE. Vartefter tiden har gått och förändringar skett både vad det gäller utbildning, forskning och samhället i stort. Ofta sägs att världen har krympt, detta genom snabba kommunikationer, informationsteknik etc. Samarbete inom det hushållsvetenskapliga området är lika viktigt som tidigare, men det nordiska samarbetet behöver finna nya former. Det finns varken ekonomiska eller personella resurser att hålla två föreningar igång. Därför beslutas vid årsmötet i Skagen, Danmark att NSH som formell organisation skall successivt avvecklas och helt läggas ner i samband med jubileumsfirandet I några av de enskilda länderna har ett samgående skett mellan avdelningarna inom NSH och IFHE: I Danmark bildades 1992 DKIN (Den danske komité for internationalt och herunder nordisk husholdningsfagligt samarbejde) och i Sverige 2001 SKHv (Svenska kommittén för hushållsvetenskap). Studieresor och utbyte av lärare/studenter År 1945 startade NSH med studieresor för lärare. Den första resan innebar att 15 finska lärarinnor 7

8 genomförde en 9 dagar lång studieresa i Sverige. Senare samma år besökte 15 svenska lärarinnor Finland. Samma höst reste 10 lärarinnor från de danska hushållningsskolorna ett antal lanthushållsskolor i södra Sverige. Resorna sträckte sig ibland utanför de nordiska gränserna, som när det 1949 ordnades utbytesresor mellan Sverige och Holland och 1950 mellan Sverige och Tyskland. Stipendiefonden gav goda möjligheter genom att resestipendier möjliggjorde studieresor i de nordiska grannländerna. Från medlemmarna framkom önskemål om utbyte även för studenter. Det sägs i jubileumsskriften från 1959 att detta endast kunna ske i ringa omfattning. Språksvårigheter har varit en orsak, en annan svårighet att lösa den ekonomiska frågan. Vid årsmötet i Oslo 1969 diskuterades möjligheter för dem som går lärarubildning att få inblick i motsvarande utbildning i de andra nordiska länderna. Så här står det i protokollet: Meningen är att intensifiera det nordiska samarbetet genom att göra det möjligt för seminarieelever att redan under sin studietid skapa kontakt mellan de nordiska länderna. 2) Vid kontakt med utbildningsinstitutionerna var responsen positiv och verksamheten startade i liten skala , då Sverige var värdland för två finska studenter som besökte Uppsala och Stockholm. Efter det har det s.k. Studerandeutbytet utvecklats och det pågår fortfarande som årliga arrangemang (se vidare kapitel 4). Från kvinnoutbildning till allmänutbildning Under de första femtio åren efter Sorö-mötet 1909 har hushållsutbildningen i huvudsak varit ämnad för flickor. Dock kan vi notera att den förste ordföranden i NSH tillika initiativtagare till bildandet av nordisk hushållningsstudiefond, var en man, nämligen Folmer Dam från Danmark. Ämnet i skolan och hela kunskapsområdet har historiskt handlat om hemmet och det privata livet, ett område associerat med kvinnor. Det har varit kvinnor som undervisat och eleverna har varit flickor/kvinnor. Successivt har dock även pojkar fått tagit del av undervisningen, först i den danska huvudstaden efterföljt av övriga nordiska länder och resten av Danmark. I Köpenhamn fick både pojkar och flickor redan på 1940-talet, i övriga Danmark dröjde det fram till 1971 innan både flickor och pojkar undervisades i ämnet Hjemkundskab. I Norge infördes obligatorisk undervisning i Heimkunnskap för alla, flickor och pojkar, i staden och på landsbygden år I Sverige blev ämnet Hemkunskap obligatoriskt för pojkar såväl som flickor i grundskolan som infördes 1962, även om det redan i den försöksverksamhet som bedrevs på 1950-talet hade bedrivits sådan undervisning. I Finland infördes Huslig ekonomi för flickor och pojkar i samband med att grundskolan infördes och i Island infördes 1984 Hjemkundskab för både flickor och pojkar i grundskolan. Under de första femtio åren av NSHs verksamhet var ämnet i skolan således huvudsakligen inriktat på att utbilda flickor. Syftet kan enkelt uttryckas som att förbereda dem för deras liv som maka, mor och husmor i det egna hemmet, eller för att utföra motsvarande arbete mot betalning i någon annans hem som piga, hushållerska eller hembiträde. När ämnet infördes förekom dock även en rad andra argument och det rådde heller inte enighet om att ämnet skulle införas. Röster höjdes för att dess införande endast skulle bidra till att binda kvinnorna till hemmen och hindra dem från att välja andra yrkesbanor. När sedan även pojkarna skulle undervisas kan man uppfatta det som om det sker en förskjutning i hur man ser på ämnet, dess roll i utbildningen och syftet med undervisningen. Istället för en god husmor ser man den medvetne konsumenten som ett lyckat resultat. Men inte endast det. Ämnet 8 2) Citat hämtat från boken Nordiskt samarbete för hushållsundervisning. 1989, 1959, Utgiven 1989 av Nordisk Samarbetskommitté för Hushållsundervisning, s. 136.

9 bidrar till att utbilda för livet som konsument och för livet i hem och familj, samt för livet som medborgare i samhället/världen. Sist men inte minst bidrar ämnet till personlighetsutveckling. Högre utbildning NSH har sedan tidigt 1950-tal på olika sätt drivit frågor om behovet av vidareutbildning på en akademisk nivå för lärare i hushållning/hushållslärare. I Finland hade denna möjlighet funnits sedan och i Danmark hade 1945 en specialkurs i Husholdning införts vid Aarhus universitet. Så tidigt som 1883 väckte lärare Birgitte Berg Nielsen förslaget om att etablera en vetenskaplig hushållshögskola. Det tog dock femtio års kamp innan Specialkursen vid Århus universitet inrättades. Även inrättandet av Nordisk Högskola för Hushållsvetenskap (NHH) föregicks av många års kamp och hårda förhandlingar under hela 1950-talet. 3) 1963 tog de nordiska utbildningsministrarna beslutet att inrätta NHH. Den första utbildning som startar är den textila linjen med placering vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. NHH är en s.k. immateriell högskola, vilket innebär att des olika utbildningar förläggs vid olika högre läroanstalter i de nordiska länderna. Utbildningen leder till en i de nordiska länderna likvärdig examen som hushållskandidat (Candidatus domesticus, Cand. Domest.). I september 1966 invigs en ny byggnad vid universitetsområdet Blindern i Oslo där NHHs näringsutbildning förläggs genomförs också en kurs i dietetik placerad i Göteborg. Det fanns planer på ytterligare utbildningar exempelvis en arbets- och teknik utbildning också den vid Chalmers i Göteborg, en konsumentekonomisk utbildning vid Handelshögskolan i Köpenhamn och familjekunskap och konsumtionslära vid Helsingfors universitet. Dessa tre utbildningar inrättades dock aldrig. Förena nytta med nöje Att delta i NSHs aktiviteter har inte bara varit till nytta, skriver Ebba Virgin och Greta Kastman i jubileumsboken från 1989, utan det ger också glädje. Först och främst genom de många vänner man får och genom att lära känna de olika nordiska länderna. Bokens disposition Boken är indelad i nio kapitel, dessutom medföljer ett antal bilagor. I kapitel två berättar de som varit ordförande om verksamhet och tankar under sin respektive ordförandetid. Därefter följer i kapitel tre åresberätterlserna för perioden En viktig återkommande verksamhet sedan 1970-talet har studentutbytet varit. Denna del av verksamheten redovisas i kapitel fyra. Ett av de projekt som uppskattats både inom och utanför kommittén är den nordiska kokbok som kommittén gav ut 1999, ett projekt som redovisas i kapitel fem. Liksom i de tidigare historieskrivningarna redovisas hur hushållsvetenskap utvecklats inom skola och högre utbildning. I kapitel sex redovisas undervisning i grundskola och vidaregående skola och gymnasium, i kapitel sju lärarutbildning och i kapitel åtta forskning inom området. Boken inleds och avslutas med två mer övergripande och diskuterande kapitel, dels kapitel ett som är en inledning och tillbakablick över kommitténs historia fram till 1989, dels kapitel nio som blickar framåt. I bilagorna finns sådant material som kan vara av intresse både med tanke på kommitténs verksamhet och hushållsvetenskapens utveckling. Exempelvis finns där kommitténs stadgar, sammanställningar över utbildning i skola och lärarutbildning, exempel på relevant litteratur och webbadresser. 3) Om NHH kan man läsa i Nina Kiesslings rapport från 1996: Nordiska högskolan för hushållsvetenskap. Slutrapport om en bedriven verksamhet Se även Nordiskt samarbete för hushållsundervisning. 1989, 1959, 1989, utgiven 1989 av NSH. I den sistnämnda står även en del om Specialkursen vid Århus universitet. Se även Profession i förändring. Från skolkök till hem- och konsumentkunskap (2006). 9

10 Ordförande har ordet Nordiska ordföranden under perioden Inger René Sverige Ruth Augustinussen Danmark Merja Björkman Finland Riitta Meriluoto Finland Helga Austvoll Norge Ann Sofie Christersson Sverige Signe Fagerli Rise Norge Karin Hjälmeskog Sverige Kaija Rimaila Finland Min tid som ordförande Inger René 1988 tillträdde Sverige som ordförandeland. Styrelsen bestod av: Inger René ordf, Svea Hagsgård vice ordf, Gunnel Bergensjö-Hjelm sekr, Ulla Björkström kassör. Årsmötet 1989 ägde rum på Eckerö, Åland med ett trettiotal deltagare. Ett diskussionsämne var Nordiska hushållshögskolan (NHH). Farhågor hade väckts om att kvalitén inte var så hög som den borde vara för att ge forskarbehörighet. NSH hade på flera sätt sökt kontakt med NHH utan framgång. Årsmötet gav styrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet men som vi vet lades utbildningen så småningom ner - kanske beroende på att varje land i dag kan sägas ha den utbildning som tidigare bara fanns på ett ställe i Norden! Under årsmötet överräckte Alice Melvinger, som varit huvudredaktör, den färdiga NSH-historiken Redaktionsgruppen och Alice avtackades för ett gediget arbete! NSH hade av två svenska riksdagsledamöter föreslagits som pristagare av Nordiska Hälsohögskolans pris - priset gick tyvärr till annan verksamhet! I samband med årsmötet hölls en kurs med mottot Vår miljö ett livsvillkor för framtid och utveckling. Vid en festlig middag firades föreningens 80 år års årsmöte var förlagt till Melsomvik i Vestfold i närheten av Sandefjord, Norge också med ett trettiotal deltagare. Norsk Faglaererlag meddelar att föreningen utträder ur NSH Styrelsen har skriftligen beklagat beslutet och uppmanat Norsk Faglaererlag att ompröva beslutet - men förgäves. I övrigt diskuterades lärarkandidatutbytet och NSH:s engagemang i lokala kurser i samband med IFHE:s konferens i Hannover sommaren Norge erbjuder sig att ordna kurs för lärarutbildare hösten Utbildningsdagarna/kursen hade som rubrik Livslångt lärande där den marina miljön var mycket och trevligt påtaglig. Årsmötet 1991 ägde rum i Torshavn, Färöarna med ett fyrtiotal deltagare däribland två lärarkandidater från Sverige. En stor diskussionspunkt under årsmötet var ett eventuellt samarbete/samgående med IFHE. Årsmötet beslöt att NSH skulle fortsatt vara en egen organisation men man gav styrelsen i uppdrag att undersöka hur IFHE ställer sig till samarbete. Under årsmötet väljs Danmark till nytt ordförandeland med Ruth Augustinussen som ordförande. Kursen på Färöarna handlade naturligen nog om de speciella förutsättningar klimatet och det geografiska läget ger för överlevnaden. Vädret var (vilket inte är vanligt) hela tiden vidunderligt. De slutord jag skrev när Sveriges ordförandetid tog slut i Torshavn känns giltiga än i dag eller kanske än mer idag när man inte riktigt vet vilka vägar EU-samarbetet går! Vi lever i en turbulent tid när det gäller utvecklingen av skolan och när det gäller nordens länder i förhållande till övriga Europa. Min absoluta övertygelse är att vi alla behöver den styrka och de erfarenheter som samarbete och umgänge i allvar och glädje som NSH ger. Detta får vi försöka hitta på andra arenor i dag men det känns son ett stort privilegium att ha fått varit med. 10

11 Beretning for perioden Ruth Augustinussen Danmark overtog formandskabet ved årsmødet i Torshavn i 1991 efter Inger Rene, Sverige. Mette Nielsen, Sorø blev sekretær. Dansk afdeling udarbejdede i årets løb et forslag til samarbejde mellem IFHE og NSH forslaget blev fremlagt ved årsmødet i Vordingborg, juni Efter en drøftelse blev der nedsat en arbejdsgruppe der skulle fremkomme med et forslag til næste årsmøde. Arbejdsgruppen bestod af Bodil Laurell, Sverige, Edith Kjærsgaard, Danmark og Ruth Augustinussen Danmark. Arbejdsgruppen afholdt flere møder for at lave en udredning for henholdsvis IFHE og NSH, målet var at finde en linie hvor begge organisationer blev tilgodeset. Baggrunden for at arbejde for en komite var, at der var vigende medlemstal og interesseområdet var det samme på mange punkter. Redegørelsen blev fremsendt så det kunne debateres på årsmødet 1993 i Island. Årsmødet i Island 1993 Ved årsmødet i Island 1993 blev redegørelsen grundigt drøftet. Man måtte dog konstatere, at der ikke var basis for at træffe en beslutning om et tættere samarbejde de to komiteer (NSH og IFHE) imellem på daværende tidspunkt. Nordisk Husholdningshøjskole Skolens situation blev drøftet, der var enighed om, at Nordisk Samarbejdskomite skulle støtte, at man fastholder en videreuddannelse for fagområdet. Kontingentet til NSH blev drøftet på baggrund af vigende medlemstal. Årsmødet 1994 blev afholdt i Båstad, Sverige. Samtidig afholdtes kursus med temaet FN s Familieår. Årsmødet behandlede forhold omkring studenterudveksling, hvor det blev gjort klart, at der i planlægningen skulle lægges vægt på forskelligheden i uddannelserne i de enkelte lande. Der forelå et nyt optryk af den fællesnordiske brochure og postkort. NSH var repræsenteret ved Nordisk Forum i Åbo, Finland stod for arrangementet. Det blev oplyst at Nordisk Husholdningshøjskole nu er under afvikling. Det blev besluttet, at der i forbindelse med NSH s 90 års jubilæum skulle udgives en fælles nordisk kogebog. Bogen skulle indholde ca 20 opskrifter fra hvert land Færøerne, Island, Finland, Norge, Sverige og Danmark. Opskrifterne skulle sættes i et kulturhistorisk perspektiv. Bogen skulle være klar til udgivelse og præsentation ved mødet i Island De enkelte lande skulle prøve at skaffe økonomiske midler til udgivelsen. Der blev nedsat en arbejdsgruppe med Gunnel Bjergensø-Hjelm som kordinator. Redaktionsgruppen bestod af Liv Gregersen Kongsten, Norge, Gunnel Bergensjø-Hjelm, Sverige, Steinunn Ingimundardóttir, Island, Sigrid Dalsgaard, Færøerne, Anne Svensk-Smouni, Finland, Ruth Augustinussen, Danmark. Kontingentet blev ændret til et fast beløb fra hvert land, dog med reduktion for Island og færøerne, på grund af medlemstallet. Formandskabet blev her overtaget af Finland ved Merja Bjørkmann NSH - dansk afdeling fra 1991 Dansk afdeling bestod i 1991 af Hjemkundskabslærerforeningen Ernærings-og husholdningslærerforeningen Foreningen af Husholdnings- og Håndårbejdsskoler, foreningen valgte dog at melde sig ud i Det var pålagt dansk afdeling fra de tilsluttede foreninger, at arbejde på en sammenlægning af NSH og IFHE på grund af de økonomiske konsekvenser og det vigende medlemstal. Den danske komite arbejde på, at ændre strukturen og ensretning af vedtægterne. Efter mange møder nåede man et resultat der medførte, at man den 4. juni 1993 kunne holde det første fælles møde i Sorø. Det var symbolsk, at man havder valgt det skulle holdes i Sorø, vi fandt det passende, da det hele startede i Sorø. Den nye komite blev DKIN. Samarbejdet er gået fint, således at det nu er den samme komite 11

12 der varetager såvel det nordiske som det internationale samarbejde. Derved er det lettere at koordinere arbejdet. Efter dette arbejde var en realitet, blev den danske gruppe pålagt, at arbejde for, at der på nordisk plan også blev en komite, hvorfor vi fra dansk side udarbejdede et forslag, dette blev fremlagt ved det nordiske årsmøde, men ting tager tid! Fra dansk side havde man udarbejdet et forslag til en fælles nordisk kogebog, forslaget blev fremlagt ved årsmødet i Båstad. Det blev vel modtaget, og der blev nedsat en arbejdsgruppe til at arbejde videre med det. I 1994 blev afholdt et seminar i Estland om Husholdningsfagets økonomiske konsekvenser. I 1995 arrangerede dansk afdeling en Workshop på Lærerhøjskolen med temaet samarbejde med Østeuropa. Seminaret blev ledet af IFHE s repræsentant Laila Engberg. Der blev ligeledes i september 1995 arrangeret et seminar på Lærerhøjskolen i samarbejde med Kræftens bekæmpelse, seminaret blev støttet med EU-midler. Historik Finland Kaija Rimaila Danmark gav över ordförandeposten till Finland för perioden Merja Björkman ( ) och Riitta Meriluoto ( ) delade på uppgiften. Kurs och årsmöte 1995 hölls på Högvalla Seminarium i Borgå under rubriken: Undervisning, utveckling och ny teknologi. Under dagarna gjordes en resa till Tallinn där man bekantade sig med det estniska skolsystemet och gjorde skolbesök. Verksamhetsområden man beslutade satsa på var samarbete med Baltikum samt utgivande av en Nordisk kokbok inför NSHs 90-årsjubileum. Ordförandena samlades till årsmöte följande år i Köpenhamn men ingen kurs ordnades inleddes förhandlingar för NSHs samgång med FIN-IFHE. Förslaget var att NSH skall fortsätta som en självständig underavdelning med svenska som verksamhetsspråk. Under två påföljande år utgick Koti-ja laitostalousalan opettajat ry och Kotitalouden kandidaatit ry ur NSH- verksamheten. Kvar blev Kotitalousopettajien liitto ry Hushållslärarnas förbund rf. Margaretha Illman fortsatte förhandlingarna som inte ännu ledde till samgång. Barn, unga-livsstil och hälsa var temat 1997 i Trondheim, Norge då ett 50-tal medlemar samlades för kurs och årsmöte. I Norge påbörjades under året en omfattande skolreform. Läroplaner, metodik och evaluering spelar därför en central roll under föreläsningarna. Vid årsmötet gick ordförandeskapet för följande treårsperiod över till Norge, Helga Austvoll utsågs enhälligt för uppgiften. Studentutbyten ägde rum i Norge 1994, i Finland 1995, följande år i Danmark och 1997 möttes studenterna på Island. Norges lederansvar Elna Oppedal Olsen Innledning Sommeren 1997 var årsmøtet i Nordisk samarbeidskomite lagt til Gauldal folkehøgskole, Melhus, Norge. Etter gjeldende rullerings plan, overtok norsk avdeling lederansvaret for neste 3 års- periode: høst 1997 til årsmøtet sommeren Nordisk samarbeidskomite, avdeling Norge ble drevet av Landslaget for lærere i heimkunnskap (LLH) ved sin internasjonale kontakt m/ styre. Årsmøtet i LLH juni 1996 hadde valgt Helga Austvoll til internasjonal kontakt og Louise Bergstad som varakontakt. Disse to sammen med leder av LLH, Elna Oppedal Olsen, ble dermed styret for norsk avdeling. Dette blir så utgangspunktet for valg av styre i Nordisk samarbeidskomite: Ordfører. Varaordfører: 12 Helga Austvoll, Norge Lovise Bergstad, Norge

13 Sekretær: Kasserer: Revisor: Elna Oppedal Olsen, Norge Lena Andersson, Sverige Maja Möller, Sverige Christina Olsson, Sverige Revisorsuppleanter: Margaretha Lönnel-Eriksson, Sverige Kerstin Ängberg, Sverige I følge vedtektene skal kassereren være svensk. Årsmøtet vedtok også et budsjett på SEK ,- til reiseutgifter og porto. Dette stimulerte ikke til stor aktivitet. Det holdt til styrets reiseutgifter til neste årsmøte. Likevel vedtok årsmøtet en virksomhetsplan for Den hadde følgende hovedpunkter: Studentutveksling Nordisk kulturkokebok Nordisk kulturkokeboks økonomi Disse tre punktene ble hovedarbeidsområdene i den kommende tre års perioden. I tillegg kom et fjerde punkt: samarbeid mellom NSH og nordisk avdeling av IFHE. Det ble holdt årsmøter 1998 i Uppsala, Sverige, 1999 i Akureyri, Island og 2000 i Sjundeå, Finland. Vertslandene hadde kurs/ seminar i tilknytning til årsmøtene. Der ble faglige emner tatt opp. Studentutveksling Det var satt opp en rulleringsplan for hvilket år hvert medlemsland skulle være vertskap for en uke med studentbesøk: 1997 i Island, 1998 i Sverige, 1999 i Norge og 2000 i Finland. To studenter fra hvert av medlemslandene skulle inviteres til en ukes opphold. Vertslandet hadde ansvar for program, kost og losji. NSH styret i hjemlandet hadde ansvar for studentenes reiseutgifter. Programmet for studentuken var stort sett det samme hvert år, men med lokale variasjoner: Orientering om vertslandets fagplaner i grunnskolen/videregående skole og lærerutdanningen Studentene orienterer om sine hjemlands fagplaner Besøk på grunnskoler/videregående skoler Ekskursjoner Deltaking i undervisning på høgskoler Sosiale sammenkomster Studentenes utbytte av oppholdet/studentuken kan sammenfattes i et sitat fra svensk avdelings åreberetning for 1999: Lärerkandidatutbytet ägde rum i Norge vecka 10, Två studenter från institutionen för hushållsvetenskap vid universitetet i Göteborg deltog och har lämnat en utförlig rapport om sina upplevelser. Som alltid betonade de vikten av att få träffa samman med nordiska studenter och jämföra sina utbildningar samt att kunna knyta kontakter över de nordiska gränserna. Nordisk kulturkokebok På årsmøtet i 1994 vedtok NSH å utgi en kulturhistorisk kokebok med matretter fra hele Norden. Boken skulle være ferdig til 90 års jubileet sommeren Ideen med kokeboken var å speile og å sammenlikne de ulike landenes egenart fra både et geografisk og et historisk perspektiv ved å skrive oppskrifter på hvert lands språk. Det var å håpe at boken kunne være med på å ivareta mattradisjoner som var i ferd med å forsvinne fra dagliglivet. Årsmøtet oppnevnte Gunnel Bergensjö-Hjelm, Sverige til redaktør for bokprosjektet. Hvert enkelt 13

14 land skulle innen årsmøtet 1995 utnevne en representant som skulle inngå i en redaksjonskomité. Denne redaksjonskomiteen har gjennom årene fram til 1998, vært representert med flere personer fra de ulike landene; og det ble lagt ned mye frivillig arbeid med innsamling av oppskrifter til kokeboken. Det egentlige arbeidet med boken kom i gang våren Da bestod redaksjonskomiteen av Gunnel Bergensjö-Hjelm, Sverige, Ruth Augustinussen, Danmark, Liv Gregersen Kongsten, Norge og Anne Svensk-Smouni, Finland. Dessuten var det to kontaktpersoner på Færøyene og Island: Sigrid Dalsgaard og Steinunn Ingimundardóttir. Tidsrammen holdt og våren 1999 var Matkultur i Norden en kokbok trykket i 3500 eksemplarer; og boken svarte til årsmøtedeltakernes forventninger! Nordisk kulturkokeboks økonomi Etter vedtaket på årsmøtet 1994 om å utgi en kulturhistorisk kokebok, har spørsmålet om penger til prosjektet stadig dukket opp. Årsmøtet bevilget SEK ,- til prosjektet. Av regnskapet for 1999 går det fram at bokprosjektet hadde lånt SEK ,- som ble tilbakebetalt dette året. Boken ble solgt med fortjeneste. Ellers hadde styrene i de enkelte landene greid å få samlet inn en del penger fra følgende fond og styrer: Flack Bundgaards fond, Foreningen Norden, Nordliv, Ingefred Juul Andersens fond, Jenny ja Antti Wihurin rahasto, Letterstedtska föreningen, Mentunagrunnur Føroya Løgtings, Mills DA, Norge, Nordisk kulturfond, Praktiska Hushållsskolans Donationsfonder, Stiftelsen Enfgelbrekts Barnavårds- och husmordersskola, Tine Norske Meierier, Undirvísingar- og Mentamálast rid. Sammarbeid mellom NSH og IFHE I 1999 hadde NSH et underskudd på SEK 80811,-. Det sies at det lyser et blått lys for en forening når den tærer på kapitalen. Dette var blant annet, noe av grunnen for at forslaget om samarbeid mellom NSH og IFHE stod på agendaen også på årsmøtet i Til årsmøtet på Island 1999 finner vi sak 6.1 NSH-IFHE: Ordføreren skisserte på vegne av styret en ny organisasjonsmodell der NSH og IFHE kunne slås sammen for å være mer levedyktig. Den danske komité hadde bedt om å få emnet behandlet på årsmøtet. Island og Færøyene som ikke er medlemmer av IFHE må selv bestemme om de vil søke medlemskap eller være medlemmer innen Norden, ved en eventuell endring av organisasjonen. Punkt C i forslaget ble enstemmig vedtatt: Nordisk samarbeidskomite for husstellundervisning søker forhandling med IFHE om samarbeid. Årsmøtet godkjenner at det opprettes en arbeidsgruppe på 6 personer, en fra hvert land. Medlemslandene sender navn på sin representant snarest mulig, og senest 1. august 1999 til ordfører i NSH, Helga Austvoll. Hvert land har økonomisk ansvar for sin representant. Hvert lands representant utreder sammenslutningens positive og negative effekter, og skal ha som mål å samles under Nordisk IFHE-møte i København 4. og En slik komité hadde arbeidet og Rikke Carstensen la fram saken på årsmøtet i Finland sommeren 2000 på vegne av forhandlingsgruppemedlemmene. Deretter gikk man til avstemning om punkt II : Forslag til NSH s årsmøte: Modeller for nordisk samarbejde: II. NHS + IFHE Et sæt stadgar, men hver sin økonmi - vi ser på det danske forslaget fra 1992 Dette forslaget ble enstemmig vedtatt. I tillegg kom ordføreren med følgende forslag til vedtak: Hvert land gjennomarbeider Forslag til stadgar/forretningsorden III presentert på årsmøte 28. juni Det sendes så respons til gruppeleder Jette Benn innen 31 desember Forhandlingsgruppen har ansvaret for å sammenfatte responsene og legge fram et endelig forslag til årsmøtet Dette forslaget ble enstemmig vedtatt. 14

15 Så langt kom man med denne saken sommeren Så var det opp til den svenske avdelingen å føre saken videre. Årsmøtekurs Stadgar för Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning 2 UPPGIFT: Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning har till uppgift att främja samarbetet mellan de nordiska länderna på alla områden innom hushållsundervisningen genom kursverksamhet och studieresor samt utbyte av studieplaner, läromedel, venskapligt utvecklingsarbete och forskning. Av programmet på årsmøtekurset i Uppsala sommeren 1998, kan nevnes: Nytt fra fettfronten. Matlagningsegenskaper hos produkter med olika fetthalt Genetiska frågor Kåseri Upplanska mat Årsmøtekurset på Island i forbindelse med 90 års jubileet 1999 hadde valgt temaet Havet, fauna och flora, matförråd och undervisning, med emnene: Mat, kultur, havets förening Familien och havet; kvinnans och barnens roll Havet, undervisning och eleven, året om havet i Reykjaviks grundskolor Fiskstammar, matförråd Hvalfangst och havets godor Koseri; Framtiden Island 1999 (foto: Jette Benn) Finsk avdeling innbød til årsmøtekurs 2000 med temaet Må bra! Noen av emnene var: Funktionella livsmedel Demonstrasjon och provsmakning Utstillingen Gästabordet, om matkultur och formgivning i Sverige och Finland Egen vård ledd motion Bastukväll Programmet på de forskjellige årsmøtekursene avspeiler hvilke emner/tema foreningens medlemmer er opptatt av til enhver tid. Sosiale sammenkomster, utflukter og pauser er møteplasser for samtaler medlemmene mellom. Arbeidsplassene varierer; noen jobber i grunnskoler, noen i videregående skole og andre igjen med lærerutdanning. Da kan de forskjellige tema bli belyst med forskjellige utgangspunkt og være til gjensidig berikelse. 15

16 NSH i Norge Signe Fagerli Rise På NSHs årsmøte i Danmark i 2001, ble det vedtatt plan for de kommende år, og Norge fikk lederansvar i to år. Som medlem av styret i Landslaget for lærere i heimkunnskap sa jeg meg villig til å være kontaktperson. Studentutveksling i 2002 var lagt til Island og styremøtet til Helsingfors. På styremøtet ble det vedtatt å sende en uttalelse til Nordisk råd om forbrukerundervisning i skolen. Det ble pekt på at undervisningen fantes i vår fagkrets, men at den måtte bli obligatorisk fra grunnskolenivå til videregående skole. I 2003 var studentutvekslingen i Sverige og årsmøtet i Stockholm. Årsmøtet ble avviklet i forbindelse med en større konferanse i regi av IFHE. På årsmøtet ble det valgt en kommite som skulle arbeide med jubileumsskriftet for NSH til 100-årsjubileet i Vedtak om jubileumsskriftet var tatt på årsmøtet i Danmark i Lederansvar for NSH ble så overgitt til Sverige i Skagen: Jette Benn och Ann-Sofie Christersson; Kari Sundsbø Møllen och Karin Hjälmeskog (Foto: Karin Hjälmeskog, Jette Benn) Ny tid nytt ordförandeskap, Sverige Karin Hjälmeskog Tjugo års nordisk verksamhet, , sett från en svensk horisont är liksom för de övriga länderna en verksamhet bestående av utbildningsdagar/kurser, studentutbyte och kokboksarbete. Dessutom har den verksamhet som bedrivits inom den svenska avdelningen för NSH under denna tidsperiod samorganiserats med den svenska sektionen av International Federation for Home Economics (S-IFHE). Den verksamhet som idag bedrivs för att främja det hushållsvetenskapliga fältet sker inom ramen för Svenska kommittén för hushållsvetenskap (SKHv). Samorganisationen har varit faktum sedan SKHv har enligt stadgarna följande syfte och mål: främja svenskt, nordiskt och övrigt internationellt samarbete inom hushållsvetenskapens område genom att stödja och uppmuntra utbyte av kunskaper och erfarenheter t.ex. via konferenser, nätverk, studiebesök och studerandeutbyte, öka medvetenheten om hushållets betydelse och om relationerna mellan individ, hushåll, samhälle och natur, 16

17 visa på behovet av kunskaper inom hushållsvetenskapens område för individ, samhälle och natur, främja hushållsvetenskapens utveckling såväl inom utbildning som forskning. Medlem i kommittén är idag en person genom medlemskap i en medlemsorganisation och genom individuellt medlemskap. Kontakten med medlemmarna har främst hållits och hålls fortfarande genom den tidning som idag heter Hushållsvetaren och som ges ut av Lärarförbundet. SKHv ger två gånger per år ut ett medlemsbrev, varav det ena skickas i början av året ut till medlemmarna per post. I övrigt har dock nu en bit in på 2000-talet Internet och e-post tagit över en del av kontakterna. SKHv har också en hemsida Svenska avdelningens ordförande från att föreningen antog namnet Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning 1951 fram till samgåendet med S-IFHE har varit följande: Ebba Virgin Susanne Hallgren Alice Melvinger Bodil Laurell Inger René Ann-Sofie Christersson I samband med samgåendet och bildandet av Svenska kommittén för hushållsvetenskap utsågs en ordförande i den nya föreningen: Karin Hjälmeskog Jag tillträder som ordförande för Svenska kommittén för hushållsvetenskap i mars Då övertar jag inte enbart ordförandeskapet för svensk verksamhet utan också för nordiska och internationell verksamhet. Jag hade i cirka sju år varit verksam internationellt och hade där knutit många givande och roliga kontakter också med nordisk kollegor. Däremot hade jag ingen större kunskap om NSHs verksamhet. Processen inför samgåendet var inte helt okomplicerad. Det handlade om två organisationer med i princip samma målsättning: att främja det hushållsvetenskapliga området. Men de var sprungna ur delvis olika traditioner och med en skild historia bakom sig. Organisationerna hade också haft olika arbetsfält. När S-IFHE verkat dels på det nationella och dels på det internationella planet, hade NSH haft sin verksamhet på ett nordiskt plan. Där fanns en tradition av nordisk samverkan och en språkgemenskap, vilken dock ej var allomfattande, med i bagaget. Kanske kan man se samgåendet som en tämligen självklar följd av samhällsutvecklingen, av att världen blivit mindre genom världsomfattande beroende och samverkan. Att ha samarbete med de närliggande länderna är en del av den globala samverkan som idag närmast betraktas som oundgänglig. Processen att gå samman fick dock ta sin tid och till slut kunde de två verksamheterna föras samman till en, med syfte att samverkan inom och utom landet på olika nivåer. Från min horisont, som nyvald ordförande såg jag det som att jag skulle bygga något nytt utifrån två traditioner, från NSH respektive S-IFHE. När jag nu tittar bakåt ser jag en kommitté som tack vare sammanslagningen blivit en starkare kraft. Den nationella, nordiska och internationella verksamheten har nu kommit att vävas samman på ett både praktiskt och fruktbart sätt. Det är också en kommitté som samtidigt som den värnar om ämnets och kårens historia blickar framåt och utvecklas eftersom samhället förändras. En viktig förändring som skett under den aktuella tjugoårsperioden är lärarutbildningens inkorporerande i den akademiska världen. Det har påverkat kraven på kurser och fortbildning lika väl som kraven på studentutbytet. 17

18 SKHv ordnade 2003 en konferens på temat Lär för livet konsumenter och samhälle i dialog. I samband med denna genomfördes både ett nordiskt möte (NSH årsmöte) och ett europeiskt IFHE möte. Den fortbildning som erbjöds under 2003 var deltagande i konferensen, detsamma gällde studerandeutbytet. Delegater från Norge, Danmark, Finland och värdlandet Sverige och deltog i konferensen och till det nordiska mötet anslöt sig även de isländska kollegorna. Sverige övertog vid årsmötet det nordiska ordförandeskapet dvs. mitt ordförandeskap utvidgades för två år framåt till att omfatta även det nordiska samarbetet. Studerandeutbytet ordnades av Margareta Grönqvist vid Institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet. Studenterna erbjöds att delta i konferensen, bo samman på ett vandrarhem i Stockholm, den stad i vilken konferensen var förlagd, samt vissa särskilda sammankomster för studerandegruppen, bland annat en välkomstmiddag och en särskild session under konferensen. Under mitt ordförandeskap i SKHv, dvs. sedan 2001, har studentutbyte arrangerats av alla de nordiska länderna och studenter har mötts under olika former. För den enskilde studenten är varje form av utbyte givande och spännande, att förlägga utbytet till en internationell konferens som vi gjorde 2003 kan vara ett viktigt tillskott i den studerandes utbildning och bidra till både nordiska och internationella kontakter. Den största medlemsorganisationen i SKHv är Lärarförbundet. Och Lärarförbundets ämnesråd för hushållsvetenskap är en viktig samarbetspartner. Ämnesrådet arrangerade i mars 2006 en jubileumskonferens för att uppmärksamma att det gått hundra år sedan de svenska lärarna inom det husliga området bildade den fackliga organisationen Svenska skolkökslärarinnornas förening. I samband med detta jubileum gav Ämnesrådet ut en bok med titeln: Lärarprofession i förändring. Från skolkök till hem- och konsumentkunskap. I den finns ett kapitel om det gränslösa samarbete som Skolkökslärarinnornas förening och dess efterföljare varit aktiva inom. Dessutom beskrivs Nordiska hushållshögskolan som bedrevs under perioden Denna imateriella högskola kom till stånd tack vare stark påtryckning från NSH, särskild de svenska representanterna skriver Nina Kiessling i en slutrapport om verksamheten läggs således, de av de nordiska utbildningsministrarna en gång tillskapade, kurserna som bedrivits inom Nordiska hushållshögskolans ram i Oslo och Göteborg ner. Nordiska ministerrådets beslut om nedläggning sker på politisk grund. Beslutet kan också ses i perspektivet av de förändringar som skett i Europa och några av de nordiska ländernas medlemskap i EU. Idag förekommer viss samverkan på forskarutbildningsnivå och flera initiativ har tagits för att utveckla sådan verksamhet ytterligare anordnades årsmötet i samband med det årliga IFHE-arbetsmötet. Mötet var förlagt till Bonn i Tyskland. Det är ytterligare ett exempel på hur sammanvävningen mellan nationellt, nordiskt och internationellt oundvikligt sker. Framöver kommer skapandet av en europeisk samverkansnivå, i syfte att påverka exempelvis EU och den europeiska samverkan som sker inom utbildningens och forskningens område, vilket sträcker sig utöver EUländernas gränser, vara ett angeläget arbete. Vid NSH-mötet i Bonn övertog Finland ordförandeskapet. 18 Karin Hjälmeskog överlämnar NSH-smycket till Kaija Rimaila vid årsmötet 2005 (Foto: Annbjörg Lindbäck)

19 Finskt ordförandeskap Kaija Rimaila År 2009 passerar det nordiska samarbetet en milstolpe, verksamhet har då pågått i aktningsvärda 100 år! Många är de kvinnor som under de gångna åren givit av sin tid, sitt engagemang och sitt kunnande för att bygga upp, utveckla, utvidga och dokumentera verksamheten för eftervärlden. På grund av rent praktiska orsaker beslöt årsmötet i Bonn 2005 att Finland handhar ordförandeskapet ända fram till Finland skall stå värd för det kommande 100-årsjubiléet och låta trycka upp en festskrift. Initiativet till dokumentionen av de senaste tjugo år av NSH-verksamhet kom från Sverige. Årsmötet i Skagen 2001 tog i bruk nya stadgar och den samnordiska ekonomin avslutades. Mötet beslöt att gemensamma, återstående tillgångar överförs till Finland att förvaltas och senare användas i samband med jubileumsfestligheterna. Under kombinerade arbets- och årsmöten, med en representant från vart nordiskt land samt en sekreterare från ordförandelandet, träffades man 2006 i Nyslott (Savonlinna) i samband med IFHE:s Europakongress. Hösten 2007 kom vi samman i Uppsala och 2008 var mötet förlagt till Luzern, Schweiz där IFHE:s 100-års jubileumskongress gick av stapeln. Våra möten genomsyras av arbetet runt historiken, dess tryckning och finansiering, av konferensprogrammet och praktiska arrangemang kring allt detta. Men inte är våra möten enbart hårt arbete, som sig bör, blir det också alltid tid över för gemytlig samvaro runt ett läckert middagsbord! En annan angelägen fråga att ta ställning till är hur vi framöver skall fortgå med och utveckla det nordiska samarbetet. En samgång med FIN-IFHE är förhoppningsvis det första steget för att effektivera vår verksamheten. Datum då förhandlingar om gemensamma stadgar påbörjas, är fastslagen. Jag hoppas och tror att det här leder till positiv utveckling på många plan. Studerandeutbytet i sin nuvarande form behöver ses över, 2007 fick Norge och 2008 Sverige, tyvärr, inställa sina utbytesarrangemang pga för få deltagare! Många andra lockande alternativ på utbyten för studenter finns idag via universiteten och högskolorna. Kanske det var en delorsak till ett dalande intresse. Att världen krymper och gränser suddas ut ställer också krav på läromedel och lärarkraften. Undervisningsmaterial av idag behöver gärna kunna utnyttjas såväl inom Norden som av kolleger vid internationella skolor ute i Europa. Inspiration och energi till att utföra och utveckla sitt arbete får vi på många olika sätt: intressant fortbildning, lärarutbyte, projektarbeten osv. Livslångt lärande gäller på alla fronter. Men ett är säkert, en oslagbar källa till glädje och inspiration är alla de värdefulla personkontakter som under årens lopp knutits! Det ställs idag höga krav och förväntningar på verksamhet som tangerar utbildning. I Finland blev den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen i Huslig ekonomi akademiserad 1999 och därmed jämnställd med den finskspråkiga. En stödgrupp, Kotitalouden tukirengas, bestående av riksdagsledamöter, har verkat sedan 1993 och fört vår talan i bla. utbildningsärenden. Just nu arbetar gruppen för att en professur i matkultur skall kunna inrättas. Efter 100-årsjubileét börjar en ny epok för NSH.Hur den kommer att te sig är ett oskrivet blad men med förenade krafter kan vi tillsammans hjälpas åt att värna om och föra vårt gemensama kulturarv vidare. I detta arbete hjälper oss kanske följande motto: Lycka är inte alltid att enbart få göra sådant man tycker om Lycka är att tycka om det man gör! 19

20 Årsberättelser Ett sätt att få en inblick i kommitténs verksamhet de senaste tjugo åren är att läsa årsberättelserna. Här finns alla de personer nämnda som deltagit i styrelsen genom åren. Vi ser att vissa frågor följt med under perioden och kan läsa om tema för de kurser som hållits i samband med årsmöten. ÅRSBERÄTTELSE 1989 NORDISK SAMARBETSKOMMITTÉ FÖR HUSHÅLLSUNDERVISNING Verksamhetsberättelse 1/1-31/ Styrelsernas sammansättning. 1.1 Nordiska Ordförande: Inger Rene, Sverige v Ordförande: Svea Hagsgård, Sverige Sekreterare: Gunnel Bergensjö-Hjelm, Sverige Kassör: Ulla Björkström, Sverige Revisorer: Birgitta Leonhardt, Charlotte Petersson, Sverige Revisorssuppleant: Maja Möller, Kristina Olsson, Sverige 1.2 De nordiska avdelningarnas namnlistor bifogas. 2. Antal medlemmar i de föreningar, som är anslutna till NSH bifogas 3. Medlemsavgiften har varit 1.50 SEK. 4. Årsmötet 1989 avhölls på Österängens turisthotell, Eckerö, Åland. den 15 juni. Deltagare kom från Danmark Sverige Finland Norge Island 2 I samband med årsmötet anordnades en kurs på Åland med namnet Vår miljö - ett livsvillkor för framtid och utveckling. Kursen var intressant och rönte stor uppskattning bland deltagarna särskilt morgonstunden med gymnastik på Kinavis ledd av Leena Vuorinen. Dagarna var fyllda av spännande utflykter till nära nog exotiska resmål. NSH firade sitt 8O-års jubileum med ståtlig bankett i Mariehamn. NSH:s historik presenterades och överlämnades av Alice Melvinger som utsågs till kommitténs hedersmedlem. Hon förärades dessutom ett Kalevalasmycke. Ett stort tack till Finland och framförallt till hushållslärarna på Åland för en förtjänstfullt genomförd kurs. 5. Studentutbyte var Norge värdland för 9 studenter från Danmark, Finland, Island och Sverige. På olika sätt har de studerande rapporterat om sina intryck. Lärarkandidaterna har uttalat sin tacksamhet till NSH för värdefull verksamhet. 20

21 6. Nordiska högskolan för hushållsvetenskap NHH. Ordförande har haft muntlig kontakt med Nils Olof Halling och Roland Rydin angående högre nivå på NHH:s utbildningar. 7. Lokala aktiviteter har inte inrapporterats för Mötesverksamhet. Utöver årsmötet avhöll arbetsutskottet ett sammanträde den 2 september 1989 i PartilIe, Sverige. Där diskuterades eventuell stadgeändring och namnbyte för NSH. Programmet för konferens i anslutning till IFHE:s världskongress i Hannover 1992 diskuterades också. Efter en givande dags arbete kunde alla konstatera att Göteborg/Partille var en utmärkt plats som mötespunkt ur nordiskt kommunikationsperspektiv. 9. Från de nordiska avdelningarnas årsberättelser. 9.1 Danmark. Avdelningen har hållit tre möten på skilda platser i landet. Enligt uppdrag har förslag till regler till studenutväxling utarbetats och sänts för synpunkter till avdelningarna. Genom att dela ut NSH:s historik har man gjort PR för NSH på olika institutioner. 9.2 Finland. Avdelningen har sammanträtt 5 gånger och arbetat huvudsakligen med planering, genomförande och efterarbete av den Nordiska kursen på Åland. 9.3 Färöarna har inte haft några möten men styrelsen har utarbetat material till de yngsta klasserna i folkskolan. 9.4 Island. Föreningen har diskuterat hemkunskaps- och hushållsämnet på olika skolnivåer från yngsta elever till Lärarhögskolan. Efter beslut har Undervisningsministeriet och skoldirektörer tillskrivits om ämnets framtid och påpekat vikten av att få svar. Positiva svar har kommit men det saknas pengar. 9.5 Norge. Norsk avdelning har haft 2 styrelsemöten och två möten i arbetsutskottet. Som värdland för studentutbyte har olika utbildningsinstitutioner kontaktats liksom andra kontaktnät skaffats för studiebesök i Norge och på Jylland. Förberedelse inför årsmötet 1990 och studietur i Skandinavien 1992 har varit andra arbetsuppgifter. 9.6 Sverige har haft tre möten inom avdelningen. Arbete har varit inriktat på för- och efterarbete till årsmötet på Äland och arbetsutskottsmötet i PartilIe. Avdelningen har haft samarbete med S-IFHE angående vikten av utbildningen inom det hushållsvetenskapliga fältet. 9.7 Gemensamt för alla de nordiska avdelningarna har varit att delta i arbetet med NSH:s historik genom olika medlemmars berättelser samt att skaffa ekonomiska medel så att skriften har kunnat tryckas. 21

22 ÅRSMÖTE PÅ FÄRÖARNA 1991 Årsmødet blev holdt på Føroya Fólkaháskúla i Tórshavn, med deltagere fra alle medlemslandene Deltagerantallet var ca. 40. Deltagerne boede på folkehøjskolen og lærerseminariets kollegium. Nogle få stykker boede på hotel. Som tema i forbindelse med mødet havde vi valgt : Rent havmiljø. En eksistensbetingelse. Vi var så heldige at få to af vores internationalt anerkendte forskere som foredragsholdere. Bogi Hansen Oseanograf og Fiskeribiolog og Dorete Bloch Biolog, som begge arbejder med havmiljø. Bogi Hansen talte bl.a. om havstrømmene omkring Færøerne og deres betydning for havmiljøet. Dorete Bloch talte bl.a. om samarbejdet med biologer fra andre europeiske lande med at opsamle informationer om grindehvalens vandring og hvilken betydning forureningen af havene bl.a. med tungmetaller som eks. Kviksølv, har for bestanden. Vi var på en heldagstur med bus hvor vi bl.a. besøgte en nedlagt hvalfangerstation Vi áir, hvor vi besøgte et havbrug der man opdrætter fisk og fiske-og lakseyngel. Hvalstationen var oprindelig anlagt af nordmænd. Vi varogså på rundtur i den gamle bydel i Tórshavn, med guide. Arrangementet blev afsluttet med en kulturaften. Vi var fem personer, som stod for arrangementet og vi var i det store og hele godt tilfreds, og vores indtryk var at deltagerne delte vores tilfredshed. 22

23 ÅRSBERÄTTELSE 1992 Nordisk Samarbejdskomite for Husholdningsundervisning Årsberetning for Styrets sammensætning. Formand: Ruth Augustinussen, EHF, Danmark Naastformand: Edith Kjaarsgaard, EHF,Danmark Sekretær: Mette Nielsen, EHF, Danmark Kasserer: Svea Hagsgård, Sverige Revisorer: Maja Møl1er, Sverige Christina Olsson, Sverige Revisorsuppelanter: Margaretha Lønell-Eriksson, Sverige Kerstin Ängberg, Sverige Fø1gende sager er der arbejdet med i Udredning for NSH s fremtid. Arbejdsgruppen bestående af: Bodil Laurell, Sverige, Edith Kjaarsgaard, Danmark og Ruth Augustinussen, Danmark afsluttede arbejdet i februar, og forslaget blev udsendt til de nordiske landes nordiske samarbejdskomiteer, IFHE komiteer samt andre interesserede, således at der var god tid til at drøfte udredningen for årsmødet i Vordingborg, Danmark. Formålet med udredningen var bl.a. at skitsere en struktur for etablering af et mere aktivt fagligt samarbejde fremover, end årsberetningerne tilkendegiver. Udredningen blev forelagt på årsmødet og diskuteret. Der var forskellige tilkendegivelser: Sverige og Norge havde betænkeligheder og svært ved at se fordelene ved en sammenkædning. Danmark, Island og Faarroerne var positive. Finland var ikke tilstede og havde på daveerende tidspunkt ikke tilkendegivet noget synspunkt. Konklusionen blev, at udredningen skulle genforhandles ved nceste årsmøde, og at der skulle udarbejdes en grafisk organisationsplan. Organisationplanen er udarbejdet og vedlægges. De enkelte lande ville fremsende deres kommentarer inden 1. november efter diskussion i egne lande af de 5 punkter rejst fra svensk side. Bilag 1.a. Ingen kommentarer er modtaget. Sagen skal behandles på årsmødet Husholdningsundervisning i Baltikum. NSH har via NHH (Nordisk Højskole for Husholdningsvidenskab) modtaget en henvendelse fra Nordisk Ministerråd om støtte til husholdningsundervisning i de baltiske lande. NSH har besvaret henvendeisen positivt. Vi har udtrykt, at vi gerne står til rådighed for udvikling af folkeoplysning og voksenundervisning, samt undervisning af børn og unge og uddannelse af proffesionelle formidlere og konsulenter til varetagelse af alle dele af det husholdningsfaglige område. NSH har gennem det nordiske samarbejde gode muligheder for at bidrage med et sådant udviklingsarbejde; NSH er også parat til at være med til at arrangere studiebesøg i de nordiske lande. NSH anbefaler derfor Nordisk Ministerråd i sit Baltikumprogram at medtage folkeoplysning, undervisning og uddannelse i husholdning. Det videre arbejde er så vidt vides overdraget NHH til gennemførelse. 23

24 Nordisk Højskole for Husholdningsvidenskab. I marts 1992 deltog formanden på vegne af NSH i et møde i Gøteborg om NHH s fremtid.det fremgik, at uddannelsesområdet skulle evalueres i I fortsættelse heraf har vi fra Nordisk Ministeråds sekretariat modtaget et brev, hvoraf det fremgår, at FIN-FORSK s anbefaler, at Nordisk Ministerråd går ind for at afvikle Nordisk Højskole for Husholdningsvidenskab på længere sigt. NSH udtaler i sit svar, at vi anbefaler, at sagen tages op til nyvurdering, bl. a. på baggrund af et fælles nordisk samarbejde omkring udvikling af fagområdet i De Baltiske lande, et arbejde NSH støtter fuldt ud og imødeser med stor interesse. Ligeledes udtrykker vi, at det ikke er muligt at financiere det husholdningsfaglige undervisnings- og forskningsområde med private midler og fondsstøtte, det må tilgodeses gennem offentlige midler: Vi ser hen til en postiv orientering herom. Årsmødet Blev afholdt på Vordingborg Husholdnings- og Håndarbejdsskole den 23. juli I forbindelse hermed var planlagt et internationalt kursus forud for IFHE kongressen i Hannover. Kurset blev på grund af for få tilmeldte aflyst, i stedet blev arrangeret et 3 dags møde med faglige og kulturelle indslag, hvor de internationie og nordiske gæster var sammen. Arrangementet forløb godt, og vi siger tak til Vordingborg Husholdnings- og Håndarbejdsskole for arrangementet. Deltagere var: Sverige 4, Norge 2, Finland 0, Færøerne 0, Island 1, Danmark 7. Sager på årsmødet. Fra Norge blev der redegjort for forholdene efter, at Norsk Faglærerlag havde udmeldt sig af NSH. Man ville rette henvendelse til Stabbek s internationale udvalg om et evt. medlemsskab, subsidiært samarbejde. Fra Danmark blev oplyst, at de tilsluttede foreninger har problemer med økonomien til kontingenter. Studenterudveksling. Der blev talt varmt for at styrke denne aktivitet. Sverige indbyder i Tidspunktet for afholdes blev diskuteret. Husholdningsundervisning i grundskolen/-folkeskolen blev diskuteret, og man konkluderede, at det er meget vigtigt at bevare faget hjemkundskab som obligatorisk fag i skolen. Spørgsmålet om beskatning af NSH s midler blev diskuteret. Sagen skal undersøges nøjere. Pressekontakt diskuteredes. Island indbød til årsmødet i 1993, forud for dette arrangeres et seminar om: Hvordan udnytter vi naturens ressourcer. Sverige indbød til årsmøde og kursus i Medlemsafgift. 1,50 Skr Som det fremgår af vedlagte medlemsoversigt, er der sket et fald i Danmark, men en stigning i medlemstallet i Sverige og Finland. På baggrund af vedlagte medlemsliste kan man danne sig et indtryk af vores økonomiske fremtid. 24

25 Alt i alt har der i året været en del kontakt såvel korrespandance som pr telefon. Arbejdet i nordisk regi kræver ressourcer, hvis det skal få den store gennemslagskraft. Det er vigtigt, at vi viser flaget og prøver at få et bredt samarbejde om tingene. For at få engagerede kollegaer må der nok nye tiltag til. Hvad har interesse? Hvad skal vi satse på? Hvad gør vi for at aktivere vore kollegaer? Det nordiske samarbejde må. være et arbejde, der kan føre til en tættere kontakt, ikke mindst nu, hvor det fælles Europa kommer nærmere en realitet. Vi i Norden har i fortiden kunne tale et fælles sprog, og det skal fortsat være muligt. Der må være glæde ved at mødes med andre for udveksling af såvel faglige som kulturelle synspunkter. Vor kultur i Norden er ikke så forskellig, at vi ikke kan bruge hinanden til gensidig inspiration. Som bilag til beretningen er vedlagt: 1. Plan over nordiske og internationale møder 2. Liste over sammensætningen af styret i de enkelte lande 3. Liste over antal medlemmer i de enkelte lande Gammerrød maj 1992 Ruth Augustinussem 25

26 ÅRSBERÄTTELSE 1993 Nordisk Samarbejdskomite for Husholdningsundervisning. Årsberetning for Styrets sammensætning. Formand Ruth Augustinussen, EHF, Danmark Næstformand Edith Kjærsgaard, EHF, Danmark Sekretær Mette Nielsen, EHF, Danmark Kasserer Svea Hagsgård, Sverige Revisorer: Maja Mø11er, Sverige Christina Olsson, Sverige Revisorsuppleanter: Margaretha Lønell-Eriksson, Sverige Kerstin Ängberg, Sverige Følgende sager er der arbejdet med i Udredning til NSH s fremtid. Den i 1992 forelagte skitse blev kort diskuteret ved årsmødet i Norge beretter, at man fortsatt arbejder med planen af hensyn til de store linier i et tættere samarbejde med det øvrige Europa af hensyn til at styrke samarbejdet fra nordisk side. I Danmark er den danske afdeling af NSH og IFHE sammensluttet. Sammenslutningen skete i juni I den forbindelse fik vi en del presseomtale, da vi afholdt vort møde i Sorø, hvor netop NSH dannedes i Dette initativ gør, at vi bruger kræfterne mere effektivt, da det er de samme foreninger/organsationer, der er tilsluttet. Der er lavet en ny brochure, brevpapir og nye fælles vedtægter. Husholdningsundervisning i Baltikum. NSH har via NHH (Nordisk Højskole for Husholdningsvidenskab) modtaget en henvendelse fra Nordisk Ministerråd om støtte/hjælp til at genopbygge husholdningsundervisning i de baltiske lande. NSH har støttet projektet, og NHH har modtaget midler til et forprojekt, for at undersøge mulighederne for, hvad det er der ønskes hjælp til. Der er udarbejdet en plan og man forventer forprojektet gennemført i Årsmødet 1993 Blev afholdt på Island den 20. juni I forbindelse hermed var planlagt et kursus/studiebesøg som gav et godt indtryk af Island såvel fagligt som kulturelt. For dette storslåede arrangement skylder vi vore islandske kollegaer en stor tak. Der var ca 40 nordiske deltagere til dette arrangementet. I forbindelse med kurset blev der arrangeret faggrupper, således at kollegaer med samme arbejdsområde havde mulighed for, at udveksle synspunkter og erfaring. Dette faldt ud til stor tilfredshed blandt deltagerne. Dette vii man arbejde videre med, grundet at arbejdsområdene i de enkelte lande har endret sig. Husholdningspædagoger i dag arbejder på langt flere områder end da NSH blev etableret, da var det hovedsagelig undervisning man beskæftigede sig med. Sager på årsmødet. Fra Norge kom der forslag om at oprette en idebank, de enkelte lande kunne sende love, cirkulærer og regler vedrørende det husholdningsfaglige arbejde i de enkelte land, Ingejerd ville samle dette. Med henblik på en mere aktiv og engageret fremtid for NSH, blev det besluttet at udarbejde en handlingsplan til næste årsmøde. Forslag er udarbejdet og vedlægges som biiag. Det blev besluttet 26

27 at udarbejde forslag til stadgar/vedtægter. Hensigten med dette er blandt andet at gøre komitteen mere nutidig, men også for at opfylde vedtægternes revisionsbestemmelse 12. Der er udarbejdet forslag til ny brochure for NSH, forslaget har været til høring i de enkelte lande og forventes klar til årsmødet og til brug ved Nordisk Forum i Åbo Finsk afdeling af NSH forventes at være med ved NORDISK FORUM i Åbo i august Udveksling af studerende blev diskuteret. Norge planlrægger for Der skal udarbejdes retningslinier og bevis for udvekslingen. I det forløbne år er der arbejdet meget på nye læseplaner til grundskolen, i både Sverige og Danmark, i begge lande har man opnået at fastholde faget husholdning i skolen ved de nylige gennemførte lovrevisioner. Sverige indbød til kursus og årsmøde i Medlemsafgift 150 Skr Alt i alt har der i året 1993 været en del kontakt såvel korrespandance som pr telefon. Arbejdet i nordisk regi kræver ressourcer, hvis det skal få den store gennemslagskraft. Det er vigtigt, at vi viser flaget og pøver at få et bredt samarbejde om tingene. Det nordiske samarbejde må være et arbejde, der kan føre til en tættere kontakt, ikke mindst nu, hvor det fælles Europa kommer nærmere en realitet. Vi i Norden har i fortiden kunne tale et fælles sprog, og det skal fortsat være muligt. Der må være glede ved at mødes med andre for udveksling af såvel faglige som kulturelle synspunkter. Vor kultur i Norden er ikke så forskellig, at vi ikke kan bruge hinanden til gensidig inspiration. Som biiag til beretningen er vedlagt: l. Liste over sammensætningen af styret i de enkelte lande 3. Liste over antal medlemmer i de enkelte lande Gammerrød 17 maj 1994 Ruth Augustinussen 27

28 ÅRSBERÄTTELSE 1994 NORDISK SAMARBETSKOMMITTÉ FÖR HUSHÅLLSUNDERVISNING Årsberättelse för Styrelsens sammansättning Ordförande Ruth Augustinussen, Danmark Viceordförande Edith Kjaersgaard, Danmark Sekreterare Mette Nielsen, Danmark Kassör Svea Hagsgård, Sverige Revisorer Maja Möller, Sverige, Christina Olsson, Sverige Revisorssuppleanter Margaretha Lönell-Eriksson, Sverige, Kerstin Ängberg, Sverige Ordförande Merja Björkman, Finland Viceordförande Riitta Meriluoto, Finland Sekreterare Anne Wollsten, Finland Kassör Svea Hagsgård, Sverige Revisorer Margaretha Lönell-Eriksson, Sverige, Kerstin Ängberg, Sverige Revisorssuppleanter Maja Möller, Sverige, Christina Olsson, Sverige Verksamhet under år 1994 Studentutbyte ägde rum i Norge, där 10 nordiska hushållslärarstuderande omhändertogs väl i Stabekk Høgskole. I samband med Nordisk Forum i Åbo, Finland, i augusti var NSH framme med ett kollage i ett skyltfönster. på en av föreläsningarna i samband med Hushållsdagen i Åbo delades NSH:s historik och broschyr ut åt deltagarna, som också fick information om NSH:s verksamhet. Årsmötet 1994 Årsmötet hölls i Båstad i Sverige den 28 juni I samband med årsmötet hölls en vecka lång kurs med rikt och givande innehåll bestående av både föreläsningar och studiebesök. I kursen deltog ca. 45 nordiska deltagare. I samband med kursen arrangerades också grupparbete, där deltagarna var indelade i olika fackliga grupper och arbetade kring temat: Vision 2020, hur tror vi att hemkunskapen förändras till år

29 På årsmötet beslöts att NSH skall ge ut en nordisk kokbok i samband med 90års jubileet. Under året har man i varje land satt igång förberedelserna med kokboken. Kokboken skall bli en värdefull skrift som presenterar de enskilda ländernas matkultur och en del av för varje land typiska maträtter. Medlemsavgift 1,50 Skr/medlem För år 1995 beslöts det på årsmöte att varje enskilt land betalar en för landet fastslagen summa, som är oberoende av antalet medlemmar. NSH som en samnordisk organisation utgör ett värdefullt arbete inom den husliga sektorn. I detta arbete kan man inte glömma bort de enskilda ländernas arbetsinsats. Tolkis maj 1995 Merja Björkman Bilagor till årsberättelsen: - verksamhetsberättelserna från de enskilda nordiska länderna - förteckningarna över sammansättningen av styrelserna i de enskilda nordiska länderna 29

30 ÅRSBERÄTTELSE 1995 NORDISK SAMARBETSKOMMITTÉ FÖR HUSHÅLLSUNDERVISNING Årsberättelse för styrelsens sammansättning Ordförande Merja Björkman, Finland Viceordförande Riitta Meriluoto, Finland Sekreterare Anne Wollsten, Finland Kassör Svea Hagsgård, Sverige Revisorer Margaretha Lönell-Eriksson, Sverige, Kerstin Ängberg, Sverige Revisorssuppleanter Maja Möller, Sverige, Christina Olsson, Sverige Verksamhet under år 1995 Studentutbyte Studentutbyte ägde rum i Finland, där sammanlagt 9 nordiska hushållslärarstuderande från Danmark, Island, Norge och Sverige träffades. Programmet bestod av 2 dagars besök i Helsingfors, där de finska hushållslärarstuderanden tog hand om sina nordiska kolleger, visade dem universitetets utrymmen och undervisning samt en del sevärdheter i Helsingfors. Två därpå följande dagar bekantade studeranden sig med den svenskspråkiga undervisningen i Finland. Studeranden besökte Högvalla seminarium, 2 grundskolor och en yrkesskola i Borgå. Den sista dagen gick av stapeln i Järvenpää i en finskspråkig hushållslärarutbildningsenhet. Årsmötet Årsmötet hölls på Högvalla seminarium i Borgå landskommun i Finland den 29 juni På årsmötet fastställdes de reviderade stadgarna. NSH har på sitt årsmöte 1994 beslutat att ge ut en kulturhistorisk bok om mattraditioner i de enskilda länderna. Boken skall publiceras 1999 i samband med NSH:s 90-års jubileum. För utgivandet av den nordiska kokboken bildades en arbetsgrupp bestående av Gunnel Bergensjö-Hjelm från Sverige, Inger Johanna Hoftun från Norge och Ruth Augustinussen från Danmark. Dessutom beslöts att varje land skall ha en kontaktperson för kokboksarbete. Dessa personer är Domhildur Sigfusdottir från Island, Sigrid Dalsgård från Färöarna, Ingjerd Lund Høie från Norge och Anne Wollsten (senare utbytt till Riitta Meriluoto) från Finland. Kursverksamhet I samband med årsmötet hölls en fyra dagar lång kurs med temat: Undervisning, utveckling och ny teknologi. Kursens innehåll bestod av både föreläsningar och studiebesök. I kursen deltog ca. 35 nordiska deltagare samt två estniska kolleger som finska avdelningen hade bjudit. 30

31 I samband med kursen arrangerades också en resa till Tallinn, där kursdeltagarna kunde bl.a. bekanta sig med en estnisk skola. På båten höll de estniska kursdeltagarna en föreläsning om det estniska skolsystemet. Medlemsavgift Medlemsavgiften för år 1996 är densamma som för år 1995 dvs. att varje enskilt land betalar en för landet fastslagen summa, som är oberoende av antalet medlemmar. Övrig verksamhet NSH är en samnordisk organisation som utgör ett värdefullt arbete inom den husliga sektorn. I detta arbete kan man inte glömma bort de enskilda ländernas arbetsinsats. Tolkis maj 1996 Merja Björkman Bilagor till årsberättelsen: - verksamhetsberättelserna från de enskilda nordiska länderna - förteckningarna över sammansättningen av styrelserna i de enskilda nordiska länderna 31

32 ÅRSBERÄTTELSE 1996 NORDISK SAMARBETSKOMITTÉ FöR HUSHÅLLSUNDERVISNING Årsberättelse för tiden Styrelsens sammansättning Ordförande Merja Björkman, Finland t.o.m Riitta Meriluoto f.o.m. ovannämnda datum Sekreterare Anne Wollsten, Finland t.o.m Kaija Rimaila f.o.m. ovannämnda datum Kassör Svea Hagsgård, Sverige Revisorer Margaretha Lönell-Eriksson, Sverige Kerstin Ängberg, Sverige Revisorssuppleanter Maja Möller, Sverige Christina Olsson, Sverige Verksamhet under är 1996 Studentutbyte Studentutbytet ägde rum i Danmark. Endast 4 nordiska hushållslärarstuderande deltog i programmet. Årsmötet Årsmötet hölls på Lärarhögskolan i Köpenhamn, Danmark den 15 juni NSH har på årsmötet beslutat att: Studentutbytet skall fortsätta för att alla årsklasser skall ha likadana möjligheter att delta och för att verksamheten skall fortlöpa kontinuerligt. Antalet inbjudna studenter skall bibehållas vid 2-3/land. Värdlandet förbehålls rätten att inhibera utbytesprogrammet om antalet deltagare är för litet. Värdlandet skall också från sin medlemsavgift ha rätt att avdra 1000 SEK för att täcka kostnader som uppstår för att kunna förverkliga utbytesprogrammet. Ett PM med råd angående uppläggandet av studenternas utbytesprogram,tidpunkter och anvisningar om möjligheter att få ekonomiskt stöd skall sändas varje land. Kursverksamhet I samband med årsmötet hölls ingen egentlig kurs. Efter mötesförhandlingarna höll författaren Søren Sørensen ett föredrag under rubriken: NORDISKT SAMARBETE STORT OCH SMÅTT. Deltagarna var dessutom inbjudna till Ruth Augustinussen och Edith Kjaersgaard på social samvaro med mat. Ett stort tack till Ruth och Edith! Medlemsavgifter Medlemsavgiften är en för varje enskilt land fastslagen summa, som är oberoende av antalet medlemmar. För Danmark, Finland, Norge och Sverige är summan 3000 SKR, för Färöarna 300 och för Island 500 SKR. 32

33 Övrig verksamhet NSH är en samnordisk organisation som utför ett värdefullt arbete inom den husliga sektorn. I detta arbete kan man inte glömma bort de enskilda ländernas arbetsinsats. Borgå den 6 maj 1997 Kaija Rimaila nordisk sekreterare/finsk avd. Bilagor till årsberättelsen: verksamhetsberättelserna från de enskilda nordiska länderna förteckningar över sammansättningen av styrelserna i de enskilda nordiska länderna 33

34 ÅRSBERÄTTELSE 1997 NORDISK SAMARBEIDSKOMITE FOR HUSSTELLUNDERVISNING ÅRSMELDING FOR Styret sammensetning: Fra Ordfører: Riitta Meriluoto, Finland Sekretær: Kaija Rimaila, Finland Kasserer: Svea Hagsgård, Sverige Revisorer: Maragaretha Lönell-Eriksson, Sverige Kerstin Ängelberg, Sverige Revisorssuppleanter: Maja Möller, Sverige Christina Olsson Sverige Fra Ordfører: Helga Austvoll, Norge Varaordfører: Lovise Bergstad, Norge Sekretær: Elna Oppedal Olsen, Norge Kasserer: Lena Andersson, Sverige Revisorer: Maja Möller, Sverige Christina Olsson Sverige Revisorssuppleanter: Maragaretha Lönell-Eriksson, Sverige Kerstin Ängelberg, Sverige ÅRSMELDING: Etter avta1e med styret i Finland har Norge fått fullmakt til å skrive årsmeldingen for Studentutveksling: Studentutvekslingen fant sted på Island Studentutvekslingen på Island var svært godt gjennomført. Årsmøtet: Årsmøtet ble holdt på Gauldal Folkehøgskole, Melhus kommune i Norge, 26. juni medlemmer møtte fram på årsmøtet. Alle landene var representert. Årsmøtet ble holdt etter vedtektene (stadgar). Årsberettelsen fra 1996: Värdlandet skall ochså från sin medlemsavgift ha rätt att avdraga 1000 SEK før att däcka kostnader som uppstår før att kunna førverkliga utbytesprogrammet. NSH vedtok at dette punktet skulle utgå. Årsmeldingen 1996 ble godkjent med denne korrigeringen: Til sak 12 ble det delt ut vedlegg (bilag) 9 et PM, , retningslinjer for studentutbytte, som angår det praktiske arrangementet omkring studentutbyttet. 34

35 Medlemskontingenten er som tidligere et fast beløp uavhengig av landenes medlemstall. Danmark, Finland, Norge og Sverige betaler SKR 3000, Færøyene SKR 300 og Island SKR 500 Styret i NSH ble nytt etter dette årsmøtet. Norge har styreansvaret den neste treårsperioden, fra år Kassereren er alltid svensk. Se styrets sammensetning fra Kursvirksomhet: I forbindelse med årsmøtet ble det holdt et tre dagers langt kurs med forelesninger og utflukter. Det var 52 deltakere på kurset. Temaet på kurset var Barn/unge - livsstil og helse. Ellers var kurset preget av at Norge hadde fått nye læreplaner. Deler av kurset var et samarbeid med Statens lærerkurs i Norge. Dette hadde en økonomisk fordel da kursutgiftene ble delt på to organisasjoner. Styret i NSH: Styret, uten kassereren, hadde et samarbeidsmøte Der var Ingjerd Lund Høie innkalt. 5 saker ble behandlet og referat ble sendt til ordførerne i de andre Nordiske landene. Annen virksomhet: NSH er en Nordisk samarbeidsorganisasjon som utfører et verdifullt arbeid innen husholdningsfag. I dette arbeidet står det stor respekt av den arbeidsinnsatsen som utføres i de enkelte landene. Takk til dere alle. Sandnes, 18. april 1998 Helga Austvoll Ordfører NSH: 35

36 ÅRSBERÄTTELSE 1998 NORDISK SAMARBEIDSKOMITE FOR HUSSTELLUNDERVISNING AVDELING NORGE ÅRSMELDING FOR Medlemsland: Danmark, Finland, Færøyene, Island, Norge og Sverige. Styret sin sammensetning: Ordfører: Helga Austvoll, Norge Varaordfører: Lovise Bergstad, Norge Sekretrer: Elna Oppedal Olsen, Norge Kasserer: Lena Andersson, Sverige Revisor: Maja Möller, Sverige Christina Olsson, Sverige Revisorsuppleanter: Margaretha Lönell-Eriksson, Sverige Kerstin Ängberg, Sverige Årsmelding: Studentutveksling: Dette året var det Sverige som hadde ansvaret for studentutvekslingen. Utvekslingen ble avholdt i Umeå, ved institusjonen for kostvetenskap, Umeå universitet, mars I alt åtte studenter fra Danmark, Finland, Island og Norge deltok. Studentene hadde et innholdsrikt program og arrangementet var svært godt gjennomført. Årsmøtet: Sverige hadde også ansvar for årsmøtet. Dette ble avholdt i Uppsala Universitet, Institusjonen for Hushållsvetenskap. Lokalene her var trivelige og godt egnet ti1 formålet. Deltakerantallet var 30 stykker. Færøyene hadde ingen representanter. Årsmøtet hadde 4 representanter fra Danmark, 4 fra Finland, 4 fra Island, 4 fra Norge og 4 fra Sverige, tilsammen 20 representanter. Flere tilhørere var møtt fram. Årsmøtet ble avholdt etter vedtektene (stadgar). Sak Nordisk kulturhistorisk kokebok var den saken som det ble mest diskusjon omkring. Mye ble avklart under årsmøtet, men det var ingen oppklaring angående finansiering av boken og avtalen med forlaget. Årsmøtet gav fullmakt til at arbeidet med Nordisk kulturhistorisk kokebok skulle fullføres. Under sak 8 ble ikke medlemskontingenten forandret for Den er et fast beløp uavhengig av landenes medlemstall. Danmark, Finland, Norge og Sverige betaler SEK 3000, Island SEK 500 og Færøyene SEK 300. Under eventuelt kom Færøyene opp som egen sak. Lena Andersson opplyste under sak 9 - Budsjett for 1999 at de nå er hvilende medlemmer (betaler ikke medlemsavgift), dette vil bli tatt opp som egen sak på neste årsmøte. Det kom forslag fra Danmark om samordne årsmøtene NSH og IFHE. Dette kommer opp som sak på neste årsmøte. 36

37 Kursvirksomhet: I forbindelse med årsmøtet ble det holdt et tre dagers kurs. Temaet for kurset var Livsmedel - et medel for livet. Det var 30 deltakere på kurset. Styret sitt arbeid: Det er mottatt 59 brev og sendt ut 54 brev (mange av disse har hatt flere mottakere) i I tillegg har det i perioder vært brukt faks. Styret har tatt konsekvensen av årsmøtet sin behandling av sak 9, budsjett for Dette året har det vært et telefonmøte, , hvor 8 saker ble behandlet. Ellers har vi hatt telefonkontakt med hverandre. Nordisk kulturhistorisk kokebok har tatt mye av styret sin tid. Styret føler at dette i perioder har vært et komplisert prosjekt. Styret har prøvd å arbeide for at det skal bli et samarbeidsprosjekt. På tross av alt så har prosjektet ført til aktivitet, engasjement og kontakt mellom medlemslandene og det er positivt. Takk til dere alle for medansvar. Avtalen med Skåneforlaget er ved utgangen av dette året ikke underskrevet. Styret beklager dette sterkt. En så viktig avgjørelse burde vært behandlet av årsmøtet sommeren Behandling av innsendt søknad til Nordisk kulturfond er utsatt gang på gang på grunn av datatekniske problemer, og blir behandlet i midten av januar. På møtet i Gøteborg bad Gunnel Bergensjø-Hjelm av økonomiske og tekniske årsaker styret om å overta det økonomiske ansvaret for kokeboken. Når avtalen er underskrevet vil styret lage et budsjett og en finansieringsplan for kokebok-prosjektet. Annen virksomhet: NSH er en Nordisk samarbeidsorganisasjon som utfører et verdifullt arbeid innen husholdningsfag. I dette arbeidet står det respekt av den arbeidsinnsatsen som uføres i de enkelte landene. Takk til dere alle. Sandnes 14. mars 1999 Helga Austvoll Ordfører i NSH Årsmeldingen er endret av årsmøtet i NSH

38 ÅRSBERÄTTELSE 1999 NORDISK SAMARBEIDSKOMITE FOR HUSSTELLUNDERVISNING AVDELING NORGE ÅRSMELDING FOR Medlemsland: Danmark, Finland, Færøyene, Island, Norge, Sverige Styret sin sammensetning: Ordfører: Helga Austvoll, Norge Varaordfører: Lovise Bergstad, Norge Sekretær: Elna Oppedal Olsen, Norge Kasserer: Lena Andersson, Sverige Revisor: Maja Möller, Sverige Christina Olsson, Sverige Revisorsuppleanter: Margaretha Lönnel-Eriksson, Sverige Kerstin Ängberg, Sverige SAKER DET ER ARBEIDET MED I 1999: Studetutveksling: Norge hadde ansvaret for studentutvekslingen. Utvekslingen fant sted på Institutt for helse- og sosialfag, hotell og næringsmiddelfag og heimkunnskap ved Høgskolen i Akershus den mars Det deltok 13 nordiske studenter, 2 fra Danmark, 2 fra Finland, 3 fra Island, 2 fra Sverige og 4 fra vertslandet Norge. NSH i Norge samarbeidet med studentstyret ved Høgskolen og IFHE. Programmet var delt mellom utdanningen for grunnskolen og videregående opplæring. Arrangementet ble svært godt utført, men de islandske og finske studentene forstod dårlig norsk slik at det ble snakket mye engelsk. Årsmøtet: NSH avholdt sitt nittiende årsmøte på Island, Akureyri 26. juni 1999 kl Alle de nordiske landene unntatt Færøyene var representert. Det møtte 20 stemmeberettigede, 4 fra Danmark, 4 fra Finland, 4 fra Island, 4 fra Norge og 4 fra Sverige og 22 tilhørere. Årsmøtet ble avholdt etter vedtektene (stadgarne). Medlemskontingenten (sak 8) ble ikke forandret for år 2000, det er et fast beløp uavhengig av landenes medlemstall. Danmark, Finland, Norge og Sverige betaler SEK 3000, Island SEK 500 og Færøyene SEK 300. Færøyene (sak 6.2) har heller ikke dette året betalt sin medlemsavgift. I vedtektene (stadgarne) står det at NSH ikke kan si opp medlemsland. Det er medlemslandet som må si opp sitt medlemskap. 38

39 Av årsmøtesaker var det et forslag til ny organisasjonsmodell (sak 6.1.) for å gjøre NSH mer levedyktig, som skapte mest debatt. Det ble vedtatt at hvert lands organisasjoner skulle arbeide for et eventuelt samarbeid med IFHEs utvalgte komiteer, og at NSH skulle samordnes med IFHE i Norden ved årsmøtet i år 2002, dersom IFHE og NSHs virksomhet kan samordnes på en tilfredsstillende måte. En annen stor sak (sak 7.6) var Nordisk kokebok. Boken ble presentert for kurs- og årsmøtedeltakerne, og alle mente at det var en innholdsrik og vakker bok. NSH har ansvaret for å selge 2500 bøker og de enkelte landene har selv ansvaret for å markedsføre boken. Årsmøtet vedtok at medlemslandene skulle forskuddsbetale bøkene, for senere å få tilbakebetalt et eventuelt overskudd. Dermed var sluttfinansieringen i orden og NSH slapp å ta opp lån i banken. Revidering av vedtekter (sak 7.7) utsettes til år Denne saken må sees i sammenheng med sak 6.1. Kursvirksomhet: I forbindelse med årsmøtet ble det holdt et 5 dagers kurs med temaet havet, fauna og flora, matforråd og undervisning. Det var 68 kursdeltakere. Kurset ble godt gjennomfort og kursdeltakeren fikk noen flotte dager med et faglig godt program, innsikt i Islands natur og levemåte og ikke minst en fin sosial opplevelse blant flotte kollegaer. Styret sitt arbeid: Styret har hatt et arbeidsomt år. Det er avholdt ett styremøte i Oslo. NSH i Norge har ikke eget budsjett derfor har styret brukt mest telefon, brev og faks i sitt arbeid. Landslaget for Lærere i Heimkunnskap har støttet godt opp om styret sitt arbeid dette året. Liv Gregersen Kongsten har og vært en god samarbeidspartner for styret i forbindelse med Nordisk kokebok. Det er mottatt 54 brev og sendt ut 135 brev. I perioder har telefon og faks vært mye brukt spesielt i forbindelse med arbeidet med Nordisk kokebok. I januar var det klart at det måtte forhåndsbestilles 2500 kokeboker for å kunne inngå en avtale med Skåneforlaget. Danmark bestilte 100 eksemplarer, Finland 500, Island 200, Norge 600, Sverige 1000, Færøyene 30 og årsmøtet i NSH 70 eksemplarer. Avtale med Skåneforlaget ble underskrevet Nordisk kulturfond bevilget DKK til kokebokprosjektet. I februar ble det opprettet konto for prosjektet Nordisk kokebok i Norge. Det ble utarbeidet budsjett og finansieringsplan for kokebokprosjektet. Tidligere innkomne prosjektmidler ble overført fra Sverige til Norge. Penger bevilget av årsmøtet i Trondheim ble overført til prosjektkontoen i Norge. Det ble tatt opp et lån på SEK fra NSH sin kasserer i Sverige. Dette var nødvendig for å forskuddsbetale ca SEK til Skåneforlaget. Med støtten fra Nordisk kulturfond hadde prosjektet nå penger nok fram til årsmøtet på Island sommeren Mars, april og mai - Arbeidsgruppen for Nordisk kokebok arbeidet hardt med bokens navn, layout, bilder og tekstplassering. Her la de ned mye arbeid og krefter. Styret ble fortløpende orientert om arbeidsgruppen sitt arbeid og forberedte samtidig årsmøtet og distribusjon av boken. I juni ble årsmøtet avholdt. Det ble vedtatt at medlemslandene skulle forskuddsbetale bøkene slik at styret i Norge ikke måtte ta opp lån. Dette var viktig fordi regningene måtte betales før bøkene ble solgt. Dermed var sluttfinansieringen sikret. I juli og august ble bøkene distribuert fra forlaget til medlemslandene. Årsmøtereferat ble utarbeidet og sendt til godkjenning. I september, oktober og november sluttføres og revideres regnskapet for Nordisk kokebok. 39

40 Prosjektrapport ble skrevet av redaktør Gunnel Bergensjø-Hjelm. Siste beløp fra Nordisk kulturfond (40%) ble utbetalt etter at revidert regnskap for kokeboken var sendt inn. Lånet fra kassereren i Sverige ble tilbakebetalt. Styret i Norge avsluttet regnskapet og sendte ut sluttføring av kokebokregnskapet etter at prosjektkontoen var avsluttet. Nytt opplag ble vurdert i oktober. Det var ikke interesse fra noen av medlemslandene på dette tidspunktet med et nytt opplag. Styret i NSH gav ansvaret for videre kontakt med Skåneforlaget om forhandlinger om nytt opplag til Elna Oppedal Olsen og Liv Gregersen Kongsten, Medlemslandene mottok invitasjon til Studentutveksling i Vasa i Finland. I desember mottok styret invitasjon til årsmøte i Helsingfors i Finland. Helga Austvoll deltok på et møte i København, Home Economics for 100 years. Den danske skolekjøkkenlærerindeuddannelse feiret sitt 100 års jubileum. Det var i forlengelsen av dette et Nordisk - baltisk IFHE møte og et NSH møte. Helga Austvoll var N-IFHE sin representant slik at NSH ikke hadde noen utgifter til dette møtet. På NSH sitt møte i København var arbeidsgruppen for NSH~IFHE etter sak 6c fra årsmøteprotokollen 1999 innkalt. Hvert land la fram arbeidet mellom NSH og IFHE på nasjonalt plan. Alle land hadde gjort et godt arbeid. Prosessen var kommet så langt at det ble vedtatt å skrive et brev til IFHE om et samarbeid med NSH. Dette brevet ble sendt ut i begynnelsen av desember. Ingen svarbrev kom i desember. For at den neste forhandlingsfasen skulle bli mest mulig effektiv ble arbeidsgruppen oppnevnt av årsmøtet redusert til en forhandlingsgruppe på tre personer, Jette Benn fra Damnark, Margaretha Illman fra Finland og Monica Olsson fra Sverige. Denne gruppen skal ivareta NSH sine synspunkter ut fra sak 6 i årsmøteprotokollen 1999: Det er ønskelig at forhandlingsgruppen klarer å legge fram et forslag til felles vedtekter/stadgar og forretningsorden for begge organisasjonene på årsmøtet i Finland år Sandnes, 31. januar Helga Austvoll Ordfører NSH 40

41 ÅRSBERÄTTELSE 2000 NORDISK SAMARBETSKOMMITTÉ FÖR HUSHÅLLSUNDERVISNING Verksamhetsberättelse l juli juni 2001 för Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning Ledamöter i styrelsen är: Ordförande: Anne-Sofie Christerson Vice ordförande: Monica Olsson Sekreterare: Gunnel Bergensjö-Hjelm Kassör: Lena Andersson Suppleanter: Margaretha Eklund Inger René Styrelsen för Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning har under året haft två möten där de nya stadgarna för NSH Norden har diskuterats samt uppläggningen av NSH s årsmöte år 2001 på Sundhetshøjskolen Diget i Albæk. Styrelsen har dessutom kontinuerligt hållit kontakt med varandra och de nordiska länderna genom brev, telefon samt E-post. Boken Matkultur i Norden - en kokbok har vid olika tillfällen debatterats Framförallt vad gäller dess framtid. Studentutbyte har under våren 2001 hållits på Sorö i Danmark. Årsmötet år 2000 ägde rum på Sjundeå rehabcenter väster om Helsingfors i Finland. Årsmötet var välbesökt med delegater från samtliga nordiska länder utom Färöarna. I samband med årsmötet hölls en konferens med temat Må bra. Konferensens beskyddare var Elisabet Rehn, som också invigningstalade. Temat belystes på ett föredömligt sätt genom föreläsningar och utflykter. Den finländska matkulturen blev ett delikat inslag under dagarna, speciellt en lunch ute i det fria. Dagarna i Finland gav natur- och kulturupplevelser, gemenskap och avkoppling (bastubad) sist men inte minst fanns det möjligheter till att knyta kontakter med andra hushållslärare i Norden. Det stärker den nordiska identiteten. som är viktig i vårt hörn av Europa. Asmundtorp, Sverige 30 juni 2001 Anne-Sofie Christerson 41

42 ÅRSBERÄTTELSE Årsmøtet i 2001 fant sted 30 juni i Ålbæk, Danmark. Samtidigt arrangerte DKIN et innholdsrikt kurs. Det var dessverre få deltagare på kurset. På årsmötet i Danmark ble det klart at Norge skulle ha ansvar for ledelse de to neste år. Landslaget for lærere i heimkunnskap har en internasjonal kontakt i styret, og denne har tatt ansvar for å sende ut sakpapirer til styremøte og årsmøte. Styremøtet i 2001 ble holdt i Helsinki, Finland 20 juli. Den saken det ble arbeidet med i ettertid var en uttalelse til nordisk råd om forbrukerundervisning i grunnskole og videregående skole. Danmark hadde ansvar for studentutveksling i 2001 og Island i Jubileumsbok for perioden har vært tatt opp som sak på alle møter. Det er kommet inn noen bidrag. Hareid Signe Fagerli Rise ÅRSBERÄTTELSE Årsmötet 2003 hölls i Stockholm, Sverige den 26 oktober i samband med konferensen Lär för livet. Konsumenter och samhälle i dialog. Alla de nordiska länderna var flerfaldigt representerade. Studerandeutbytet 2003 genomfördes av Sverige genom studeranderepresentanters deltagande i den nämnda konferensen m.m. Sverige övertog ordförandeskapet för den kommande perioden. Årsmötet 2004 hölls i Kongsberg, Norge den 22 april i samband med utbildningsdagar. Norge hade ansvar för studentutbyte Det var planerat att ske i form av deltagande i utbildningsdagarna, men ställdes dessvärre in på grund av ekonomiska hinder. Jubileumsboken för perioden har varit huvudtema vid de båda mötena tillsammans med diskussion om formerna för den nordiska samverkan i framtiden. Uppsala, Sverige Karin Hjälmeskog ÅRSBERÄTTELSE NSH årsmöte hölls den 4 februari 2005 i Bonn, Tyskland i samband med IFHE:s konferens. Danmark representerades av en delegat, Norge, Sverige och Finland av två. Island hade anmält förhinder. Jubileumsskriften, konferensprogram 2009 och finansiering av dessa var mötets huvudteman och detta har också sysselsatt kommitteérna i respektive länder under året. Beslöts också att Finland handhar ordförandeskapet fram till och med jubileumskonferensen. Studentutbytet 2005 arrangerades av Finland. I oktober hade Helsingfors universitet besök av två 42

43 studeranden från Danmark, Norge och Sverige. Studenterna stiftade bekantskap med finsk lärarutbildning, besökte avd. för miljö-näring och konsumentkunskap vid universitetet samt finlandssvenska grundskolor. Under ett dagslångt besök i Tallinn, Estland hann studenterna uppleva såväl kultur som skola, besök vid universitet och grundskola ingick i programmet. Inga studeranden från Island hade denna gång möjligheter att delta i utbytet. Danmark stod värd för studentutbytet Under tiden mars mötte studenter från Norge, Sverige och Finland upp. Som värdinna fungerade lektor Ellen Thisted. Köpenhamns Dag- och Aftenseminarium, Suhrs Seminarium och Hushållsskola samt några grundskolor och Danmarks Pedagogiska Universitet var mål för besök av studenterna som kunde hitta såväl likheter som olikheter i utbildning och undervisning. Borgå Kaija Rimaila ÅRSBERÄTTELSE NSH årsmöte hölls i Savonlinna, Finland den 8 juni Danmark, Norge och Sverige representerades av en delegat, Finland av två medan Island anmält förhinder. Jubileumsskriften, dess innehåll, tryckning och finansiering samt tidpunkten för själva jubileumsfesten var centrala teman på mötet. Dessa ärenden har också kommittéerna arbetat vidare på under året. Flera försök om medverkan till Island har sänts men tyvärr utan att hörsammas. Jette Benn har kontaktat Färöarna och utreder huruvida de kan bidra med material och uppgifter till jubileumsskriften. Studentutbyte ordnades i Danmark mars 2006 under lektor Ellen Thisteds ledning. Studenter från Norge, Sverige och Finland deltog. Dessvärre blev studentutbytet i Norge, trots ett intressant och mångsidigt uppgjort program, under tiden april 2007 inte av pga. för få deltagare. Borgå Kaija Rimaila ÅRSBERÄTTELSE Årsmötet för NSH hölls på Institutionen för didaktik i Uppsala, Sverige lördagen den I mötet deltog en representant från Danmark, Norge och Sverige var. Ordförandelandet Finland representerades av två personer medan Island angivit förhinder. Verksamheten under perioden har kretsat kring jubileumsskriften, dess tryckning och finansiering. Medlemsländerna har under året utrett kostnader för tryckning av skriften i respektive land. Beslöts att Formato Print Oy i Borgå, Finland får uppdraget. 43

44 Vidare fastslogs kapitel för jubileumsboken. Karin Hjälmeskog kordinerar inkommet material tillsammans med Jette Benn. Island har meddelat att de ej kommer att bidra med material till boken. Tryckeriet vill ha materialet tillhanda i augusti Studentutbytet i april 2007 i Norge ställdes in pga för få deltagare. Utbytet i Sverige 2008 blev också inställt av samma orsak. Avformalisering av NSH:s verksamhet i sin nuvarande form, organisation och samverkan i framtiden har varit ett annat tema att ta ställning till i medlemsländerna. Borgå, Finland Kaija Rimaila 44

45 Studentutbyte Från första början handlar det nordiska samarbetet inom NSH främst om att möjliggöra studieresor i de olika nordiska länderna. Vid ett möte i Oslo 1951 beslutas att NSHs verksamhet ska bedrivas i fyra expertutskott som vardera består av en representant från varje nordiskt land. Ett av utskotten får till uppgift att hantera studieresor, studiebesök, utbyte av lärarinnor och elever, instruktionskurser, alltså de verksamheter som tidigt var organisationens fokus. I de andra utskotten handläggs frågor om hushållsundervisningens principiella riktlinjer, undervisningsmaterial och läroböcker respektive hushållningsteknik. Ansvaret att arrangera studentutbyte har liksom ordförandeskap m.m. cirkulerat mellan de Nordiska länderna Norge 1990 Danmark 1991 Færøerne Sverige 1994 Norge 1995 Finland 1996 Danmark 1997 Island 1998 Sverige 1999 Norge 2000 Finland 2001 Danmark 2002 Island 2003 Sverige 2004 Norge 2005 Finland 2006 Danmark 2007 Norge inställt pga. för få intresseanmälningar 2008 Sverige inställt pga. för få intresseanmälningar 2009 Finland möjlighet för studenter att delta i jubileumskonferensen i Åbo Frågan om studentutbytets vara eller inte vara har återkommit med jämna mellanrum vid kommitténs årsmöten. De senaste åren har det blivit allt svårare att få tag i studenter som har intresse och möjlighet att delta i det planerade studentutbytet. Orsaker till detta kan vara dels en ökad press i utbildningen, det är helt enkelt svårt att vara borta från studierna under pågående terminer. Dessutom finns idag andra sätt för studenter att komma till andra länder, och då för längre perioder så man har chans att mer ingående lära känna det land man vistas i. Inom t.ex. EU-programmet Leonardo och Nordplus finns sådana möjligheter. För att ge en inblick i studentutbytet följer nedan några berättelser där studenter redovisat sina vistelser i något av de nordiska grannländerna. Berättelserna är ofta publicerade i respektive lands facktidning inom ämnet. 45

46 Norge 1999 Kontakter över landsgränserna Johanna Nilsson och Sabina Kuhar, Sverige Utdrag ur Hushållsläraren nr 6, 1999 Värdland för årets studentutbyte mellan de nordiska länderna var Norge. Syftet bakom utbytet är att föra samman två eller tre studenter från varje nordiskt land för att under en vecka få inblick i de övriga nordiska ländernas skol- och utbildningssystem. Genom detta skapas ett kontaktnät över landsgränserna för det framtida arbetet i skolorna. Högskolan i Akershus stod som värd och vi blev varmt mottagna av Elna Oppedal Olsen, vår handledare under veckan. Tillsammans med de övriga studenterna tillagade vi en brunch och fick ett resultat med speglingar från hela nordens matkultur. Efter måltiden fick vi en visning av högskolan, som låg inrymd i en gammal herrgård. Kontrasten mellan ny teknologi i biblioteket och gammal bevarad miljö i representationsrummet möttes på ett trevligt sätt som gav skolan en härlig stämning. Utbildningen vid högskolan är 3-årig och påminner mycket om vår tidigare svenska hushållslärarutbildning. Under utbildningen kan studenterna välja att inrikta sig mot Mat & hälsa eller Social & hälsa. Beroende på vilket val man gör, kan man arbeta antingen som hemkunskapslärare eller kostrådgivare/dietist. En eftermiddag ägnade vi åt att berätta om våra länders utbildnngar och skolsystem. Efteråt hade vi en diskussion om likheter och olikheter mellan länderna och kom fram till att Sverige och Finland var de länder, skillnaderna var minst i lärarutbildning och grundskoleutbildning. Lönesituationen diskuterade vi givetvis också och kom fram till att lärarlönerna i Danmark var högst, medan lärarna på Island endast tjänade hälften mot danskarna. Vårt första studiebesök var till Opplysningskontoret för kjött, där vi fick ta del av projekt som innebar att hemkunskapsundervisningen på grundskolan i Norge skulle få ut 20 kr per elev och läsår att köpa kött för. Förutom pengar skulle eleverna även få mer information om kött och hur det tillagas, detta bl.a. genom en speciell receptbok, en hemkunskapsbok med inriktning endast mot mat, som kunde användas i undervisning och för privat bruk. Den här boken är tänkt att lära den norska befolkningen hur man på ett korrekt sätt hanterar, förvarar och tillagar mat, kunskap som inte alla i Norge antas ha idag. Även andra upplysningskontor är med och sponsrar hemkunskapsundervisningen med en tjuga (20 kronor) bland annat Opplysningskontoret för fisk. Nästa studiebesök bar iväg till en grundskola utanför Oslo. Där fick vi se ndervisningsmaterial och lokaler och diksutera undervisningen med en hemkunskapslärare, vilket allt tillsammans gav en bra insyn i hur skolsystemet fungerar. Besöket var mycket givande och vi såg många likheter med den svenska skolan men även olikheter, till exempel har de norska eleverna ingen skollunch. Slutligen besökte vi högskolan i Oslo där den nuvarande lärarutbildningen finns. Den påminner i grunden om den gamla svenska lärarutbildningen, men skiljer sig åt så till vida att alla studenter får ett år att fördjupa sig i t.ex. hemkunskap. Sista dagen deltog vi i en nationell konferens med temat Heimkunnskapsfaget - visjon og virkelighet. Konferensens mål och syfte var att få en diskussion om hur man på bästa sätt kan tillvarata hemkunskapsämnet. Norges skolminister var på plats för att höra alla synpunkter föras 46

47 fram. Ett område som diskuterades var vikten av hemkunskap i hälsofrämjande syfte och hur viktig hemkunskapen är för att väcka matglädje hos ungdomar. En studieresa som detta utbyte ger väldigt mycket. Vi får lära känna människor från andra länder och deras utbildningar som i sin tur gör det lättare att se det positiva och negativa i vår egen utbildning. Mycket av informationen vi fick ta del av, speciellt under konferensen, gav många tankeställare. Vi tycker att samarbetet över gränserna borde förstärkas, många problem vi möter i de svenska skolorna finns även i andra länder. Danmark 2001 Händelserik vecka i Danmark Karin Felldin och Rebecca Israelsson Utdrag ur Hemkunskap i skolan nr 4, 2001 Vid besök på yrkesskola, från vänster: Karin Felldin, Sverige; Henrik Hougesen, Danmark; Rebecka Israelsson, Sverige; Hanne Kjølholm, Danmark; Gitte Holst, lärare vid skolan; Sören Karstensen, Danmark; Anna-Maija Ahava och Tea Lindberg, båda från Finland. Efter flygplanssmörgåsar och en tur i en rökig tågkupé klev vi av i tågstationen i Hjörring. Där möttes vi av ett gäng glada danskar, som hälsade oss välkomna till årets studentutbyte i värdlandet Danmark. Årets studentutbyte anordnades av danska representanter från NSH, nordisk samarbetskommitté för hushållsvetenskap. Vi, som fick äran att representera Sverige, var Karin Felldin och Rebecca Israelsson från Umeå universitet. Vid årets sammankomst deltog även studenter från Finland och värdlandet Danmark. Under veckan fick vi bland annat besöka Skagen, Biscafabriken (kexfabrik) och Nordsömuseet. Vi gjorde även ett besök på yrkesskolan EUC Nord, där man bland annat kan utbilda sig inom livsmedelssektorn. Vi fick även lyssna på föreläsare som berättade om miljöarbetet i Danmark och vi fick även aktivt delta i matlagning av snabbmat och fisk. Eftersom vi fick delta i deras undervisning både teoretiskt och praktiskt, fick vi inblick i hur deras undervisningsmoment kan se ut. Lärarutbildning Hjemkundskab heter Danmarks motsvarighet till hem- och konsumentkunskap. Lärarutbildningen är fyra år och skiljer sig från vår utbildning. Studenterna måste välja fyra undervisningsämnen, där danska eller matematik måste vara ett av ämnena. Utöver dessa ämnen har de möjlighet att välja ämnen med humanistisk, naturvetenskaplig och praktisk inriktning. I utbildningen ingår även pedagogik och didaktik. Möjligheterna att studera hjemkundskab är goda eftersom utbildningen finns på 13 orter runt om i Danmark. Utbildningen för hjemkundskabslärare är mycket populär bland studenterna och även bland manliga studenter. 47

48 Hjemkundskab I grundskolan är hjemkundskab obligatoriskt i två av årskurserna 4-7. Därefter kan eleverna välja hjemkundskab som tillval i årskurserna Hjemkundskab är ett praktiskt ämne, där kärnområdena är matlagning, måltider, kost, levnadsmiljö (boende), hygien och resurshushållning. Genom det praktiska arbetet ska eleverna lära sig att samarbeta och ta ansvar samt att få förståelse för sin egen och andras kulturer. Under hela veckan blev vi väl omhändertagna och vänligt bemötta. Det var en intensiv och lärorik vecka, som gav oss många tankar och trevliga minnen av Danmark. Vi hoppas att fler studenter får möjlighet att delta i NSHs studentutbyte som för oss var ettmycket uppskattat inslag i vår utbildning. Island 2002 At tjatte til farsen! en islandsk oplevelse Uddrag af Hjemkundskab, signeret Karen, 4.A Denne artikel handler om undertegnedes studenterudveksling i hjemkundskab til Reykjavík d marts Det er et årligt tilbagevendende arrangement, hvor de nordiske lande skiftes til at være vært. Arrangøren på Island var NSH (Nordisk Samarbejdskomité for Husholdningsundervisning) i samarbejde med bl.a. DKIN i Danmark (Den danske komité for internationalt, herunder nordisk, husholdningsfagligt samarbejde). Jeg trak det længste strå på Suhrs Seminarium og drog forventningsfuld og jublende over mit pludselige held op til det kolde nord for at mødes med 11 andre studerende fra Sverige, Norge, Danmark og Finland. Et måneagtigt landskab med små sneklædte lavatoppe beskriver det Island, man som flyrejsende oplever i lufthavnen. Udsigten ændrede sig til det bedre hvidt og atter hvidt blandt røde, gule, blå og grønne tage. Vores kontaktperson Brynhildur, som underviser i ernæring o.lign. på Iceland University of Education, tog imod os og indkvarterede os i hendes hus, som lå ca. en time på gåben fra Reykjavík C sikke n gæstfrihed! Jeg skulle dele dette lille, charmerende islandske hus med Christine (3. sem.) fra Ankerhus Seminarium samt to mandlige lærerstuderende fra Jelling Seminarium. De otte andre studerende skulle bo på Reykjavík Husholdningsskole, hvor det mandlige køn var forbudt adgang ifølge husreglementet. Priviligerede som vi var, havde vi fri i weekenden og vi benyttede selvfølgelig lejligheden til at udforske det berygtede natteliv i Reykjavík. Politikens Rejsen til Island beretter om de mange barer, caféer og diskoteker i forhold til indbyggertallet ud af en totalpopulation på islændinge. Jeg opdagede hurtigt, at de få, medbragte kontanter knap nok rakte til indgangen og en fadøl på Gaukur à Stöng - diskoteket med liveband hver dag. To Thuleøl á 1 /2 l. kostede 145 kr. Det siger lidt! En lille notits til dem, der påtænker en tur til Island: gå aldrig i byen før kl. 2-3 om natten, hvis I gerne vil integrere jer blandt islændingene, for der kommer ingen før!. Det mere seriøse program startede mandag morgen på et skolekontor i Hafnarfjordur, en forstad til Reykjavík, hvor vi blev inviteret på kæmpe klejner, mens vi hørte om forstadens skolesystem og opbygning. En iørefaldende oplysning var, at islandske børn har hjemkundskab 2-4 timer/ugen fra kl. Derfra besøgte vi en grundskole (red: folkeskole), hvor vi overværede en hjemkundskabstime for 3 kl. de skulle høre om frugter og vitaminer. Bemærkelsesværdigt var disse små krudtugler meget stille i forhold til, hvad danske børn kan præstere. En af fiduserne som de islandske hjemkundskabslærere benyttede sig af, var at give eleverne lov til at tegne, male eller spille kort efter oprydning indtil alle var færdige en idé man kunne genbruge til de mange hyperaktive børn i DK. Men idet folkeskole ikke er vores beskæftigelsesområde, undrede Christine og jeg os over, hvorfor netop VI var blevet inviteret til Island? 48

49 Svaret fik vi, da vi besøgte Reykjavík Husholdningsskolen den følgende dag, hvor vi også skulle spise lunch. Det var jo netop sådan et sted, vi kunne få arbejde i fremtiden som EH ere eller rettere PB ere. Vi fik et indblik i, hvordan skolen fungerede, specielt, hvordan de tilberedte maden m/u husholdningslærerinden hængende over elevernes skuldre. Dog bemærkede hun ikke som os der har haft tilberedningsmetodik/ hjemkundskab, at de fleste af eleverne tjattede til farsen i stedet for at røre den med en fast hånd! Ligeledes bemærkede vi, at islændingene ikke deler vores opfattelse, at vand er en begrænset ressource, for Island har jo mere end rigeligt og længere var den diskussion ikke. Onsdagen bød på et besøg på Iceland University of Education det mindste af de to eneste islandske universiteter. Her eller vha. langdistancestudie, kan studerende bl.a. blive bachelorer som socialpædagog, pædagog, folkeskolelærer, idrætslærer osv. Før lunchen en gæstemenu bestående af kanapeer lavet fra bunden, fik vi en introduktion til faget hjemkundskab på Island. Christine og jeg bed mærke i, at Island har mangel på hjemkundskabslærere. Så hvis der skulle være nogle studerende på Suhrs/Ankerhus, der vil tage ekstra kurser i børnepædagogik og islandsk, er de sikret et job. Under maden var det udvekslingsstudenternes tur til at holde et foredrag om deres forskellige uddannelser. Christine og jeg valgte at fortælle om den nye uddannelse lige så spændende som de andre studenters uddannelse. Nordmændene studerede på Høgskolen i Akershus, hvor man bl.a. kan blive produktdesigner, husøkonom, kostøkonom alle PB ere eller erhvervsfaglærere indenfor Hotel- og næringsmiddelfag eller Helse og socialfag (kræver en faglig og erhvervsteoretisk uddannelse eller erfaringer). Det tager 3 år og fagene kan være human biologi, kost eller ernæring osv. Den svenske læreruddannelse tager mellem 3 1 /2-4 1 /2 år alt afhængig af aldersgruppen og foregår på Gøteborg Universitet. Man har pædagogik og skal derudover selv vælge to fag, eks. svensk og hjemkundskab. I Finland tager man The Degree of Master of Education på The University of Joensuu, The Departement of Savonlinna. Det tager mellem 4-5 år alt afhængig af den studerendes flid. Fagene spænder fra bl.a. hjemkundskab, pædagogik, psykologi, didaktik, sprog til kommunikation. På Suhrs har vi allerede en kontakt til Jyväskulä Polytechnic i Finland, men hvorfor ikke have to forskellige tilbud til de studerende, der gerne vil til udlandet og læse? Det samme foredrag skulle vi alle gentage torsdag aften for Foreningen for islandske hjemkundskabslærere. Men før aftenen gryede, besøgte vi Hotel- og Restaurantskolen i Kopavogur, en anden forstad til Reykjavík. Her kan man bl.a. læse diætetik over fire semestre eller tage en master i administration af egen forretning i mad- og cateringbranchen. Rundvisningen gik fra det ene flotte køkken til det andet, hvor K3 visnede ved synet. Her skal lige tilføjes islændinges kreative tankegang, for på hver eneste institution vi besøgte, skulle vi tage vores sko af eller påklæde os et par blå plastik hospitalssutter rengøringspersonalet må have det nemt! Apropos rengøring, bemærkede vi, at rengøringsassistenterne på Hotel- og Restaurantskolen gjorde rent om dagen og i hold à tre hvilken forbedring af arbejdsmiljøet. Tilbage til rundvisningen. Den ansvarlige i slagterafdelingen fortalte, at mesterlærerfagene ikke tiltrækker nok unge, idet de hellere vil tjene penge i stedet for at studere. De får nemlig ingen SU på Island som i DK og Finland, som for øvrigt er på højde med hinanden. Manglende indtægt fra staten gør det normalt at have 1-2 jobs udover studiet på Island. Vores sidste dag i programmet startede i Selfoss (50 km fra Reykjavík) på en videregående skole (red: gymnasium, handelsskole og teknisk skole i én). Den fredag havde alle elever arrangeret en åben dag med konkurrencer, udstillinger osv. En oplevelse som jeg sent glemmer, var, da gymnastiklærinden stillede sig op på et podium og fik alle eleverne og lærerene til at lave gymnastiske øvelser til Fly on the wings of love alle kunne den! Denne tur har rummet oplevelser ud over det sædvanlige, som du gennem artiklen har fået et indblik i. Dertil kommer der jo alt det ind imellem, men den historie må du have til gode 49

50 Sverige 2003 Stockholm en mötesplats Annica Stolpe och Linda Hortans Utdrag ur tidskriften Kotitalous, Svenska kommittén för hushållsvetenskap ordnade i oktober en konferens vars mål var att fungera som en mötesplats för folk inom branschen, presentera forskning, utbyta åsikter och stärka förståelsen för hushållsvetenskap. Till konferensen bjöds också studerande från alla nordiska länder. För att vi studerande skulle få maximalt utbyte av varandra logerades vi på samma vandrarhem. Detta vandrarhem var mycket gemytligt och centralt beläget. Vi bodde fyra studerande i vart rum, en studerande från varje land. Det faktum att vi bodde tillsammans avhjälpte även transporter och dylikt. Första dagen deltog vi i ett nordiskt möte som NSH/IFHE ordnade. Under mötet diskuterades bl.a. förverkligande aven jubileumsskrift och andra aktuella frågor. Parallellt program till detta möte var ett informationstillfälle där det gavs information om studier i hem- och konsumentkunskap samt hur lärarutbildningen är upplagd i Sverige. Denna dag hölls även det Europeiska IFHE mötet som bl.a. behandlade hur man skall stärka nätverket mellan professionella inom vårt område i Europa. Direkt efter mötet förflyttade vi oss till Stockholms stadshus. Där blev vi mottagna och välkomnade av kommunfullmäktiges ordförande Barry Andersson. Ett fantastiskt smörgåsbord var uppdukat med allehanda svenska specialiteter. Vi njöt mycket både av den vackra interiören och av den goda maten. Måltiden avslutades med en rundvandring i stadshuset med en mycket kunnig och trevlig guide. Dagen var allt igenom lyckad. De övriga dagarna befann vi oss på Älvsjö mässcenter där konferensen Learn for Life inleddes av IFHE:s president Dr. Gertrud Pichler. Hon förklarade bl.a. att den snabba utvecklingen i samhället medför att vi bör få en gemensam förståelse för det paradigmskifte som bör ske inom undervisningen. Efter detta fick vi ta del av intressanta föreläsningar med forskare som t.ex. Marianne Pipping- Ekström (Sverige), Helene Brembeck (Sverige) och Ardis Storm-Mathisen (Norge). Särskilt intressant var det att ta del av föreläsningarna och jämföra sina reflektioner med de övriga medstuderanden. Det var en fördel att vi var många studerande som har samma utgångsläge och det ledde till många intressanta diskussioner. En storslagen konferensmiddag ordnades på måndag kväll i Sånga-Säby Kurs & Konferens center vars policy är att arbeta med ekonomi, kvalitet, miljö, sociala och etiska frågor. Genom att värna om den lantliga omgivning de har runt kursgården, förmedlar de en lugn och avstressande miljö. Under festligheten bjöds vi på underhållning och god ekologisk mat i trevlig samvaro. Efter konferensen var alla vi studerande överens om följande punkter: Studeranderepresentanter bör ingå i styrelsen i varje land om styrelsen vill attrahera studenter. Det bör utarbetas broschyrer som riktar sig till studenter. Arbetet inom organisationen bör fokuseras på framtidsmöjligheter mer än svårigheter Makthavare är viktiga att bjuda in för hearings. Pedagogisk och didaktisk forskning inom HE från de nordiska länderna som följs av diskussion önskades. 50

51 Slutligen vill vi framföra vårt tack till dem som gjorde vårt deltagande möjligt. Ett särskilt tack till Föreningen för främjandet av huslig utbildning r.f. och Svenska kommittén för hushållsvetenskap. Målet med denna konferens uppfylldes i vårt fall eftersom vi upplevde konferensen som en mötesplats och vi fick ta del av forskning och utbyta åsikter. Finland 2005 En eventyrlig opplevelse i østerled. Bli med på en liten tur til Finland og Estland og hør hva vi opplevde. Tekst og bilder: May-Brith Døssland og Vidar Andor Schanche Utdrag ur Heimkunnskap våren 2006 Eventyrlystne og nysgjerrige Det var en gang to studenter ved Høgskolen i Oslo som fikk en hyggelig telefon fra sin lærer i faget Ernæring og Helse, Unni Baastad, med spørsmål om vi kunne tenke oss å reise på nordisk studentutveksling ved Helsingfors Universitet. Som de eventyrlystne og nysgjerrige studenter vi er, var vi ikke sene om å takke ja til dette enestående tilbudet. Vi har tidligere i allmennlærerstudiet vårt hatt et praksisopphold ved en flerkulturell og aldersblandet skole i Mölndal, rett syd for Göteborg. Her fattet vi spesielt interesse for det daglige tilbudet om varm lunsj i skolens restaurant, Bamba, som elevene fikk. Er dette bare noe som finnes i Sverige, eller har elevene i Finland og Estland det samme tilbudet? var spørsmålet vi stilte oss. Ikke minst fant vi dette spørsmålet interessant med tanke på den hjemlige valgkampen som nylig var avsluttet. Her begynte man med å reklamere for varm lunsj i skolen, gikk via brødmat og frukt men endte i intet! Og svaret på spørsmålet fikk vi raskt. Finland og Estland gjør som Sverige, de gir skolebarna varm lunsj hver dag. Et lite tankekors er det at et fattig land som Estland tar seg råd til å investere i skolebarnas helse, mens verdens rikeste land ikke gjør det. Eventyret begynner Så med mange tanker og spørsmål i hodet satte vi oss mandag den 3. oktober på Finnair sitt ettermiddagsfly til Helsingfors. Vi stod tidlig opp neste dag for å møte ved Helsingfors Universitet, Hushåll och Slöjdventenskapliga Institutionen. Her ble vi tatt veldig godt i mot av Hille Janhonen-Abruquah. Vi fikk samtidig møte de andre deltagerne fra Sverige, Danmark og Finland. Den første dagen stod virkelig til våre forventninger. Først ble vi informert om, og fikk se med egne øyne, hvordan studiet i Hushåll er lagt opp ved Helsingfors Universitet. Vi fikk se filmer studentene hadde laget om forskjellige tema i undervisningen. Videre fikk vi overvære en studentledet forelesning om Eksotiske frukter. Forelesningen foregikk på finsk, men vi forstod allikevel mye av innholdet fordi studentene hadde kjøpt inn de forskjellige fruktene og demonstrete hvordan disse skulle behandles og brukes. 51

52 Vi fikk også være med på kjøkkenet hvor studentene hadde praktisk forelesning om fisk i Østersjøen. Her fikk vi demonstrert hvordan man fileterer strömming med bare hendene. Senere på dagen ble vi tatt med på en omvisning av våre finske verter i sentrum av vakre Helsingfors. Vi tittet på vakre kirker, Salutorget med alle sine forskjellige salgsboder, Presidentpalasset, havnen og de flotte forretninger i sentrum av Helsingfors. God mat og godt drikke hørte også med, og vi fikk tid til å prate sammen og bli bedre kjent. Finsk skole best? Den andre dagen var det lagt opp til besøk ved to forskjellige skoler. Vi besøkte en offentlig ungdoms- og videregående skole i utkanten av Helsingfors og en privat ungdoms- og videregående skole i sentrum. Finsk skole ligger som kjent helt på topp resultatmessig i PISA undersøkelsene. Og med dette i tankene så vi derfor med spenning fram til disse besøkene. Vi møtte en skole med disiplin, orden og topp teknisk utstyr. Timene vi observerte i heimkunnskap ble innledet med teori og gjennomgang av de rettene elevene skulle tilberede før den praktiske gjennomføringen begynte. Lokalene var lyse og praktiske, og elevene gikk i gang med stor entusiasme. Spaghettiretter med forskjellige pastasauser og bakte epler i form med vaniljesaus stod på menyen. Noe som smakte fortreffelig. Svaret på hvorfor finsk skole skårer så høyt i PISA undersøkelsene tror vi kan ha en sammenheng med at de som underviser fra 6. trinn og oppover er faglærere med mastergrad fra Universitetet. Vårt inntrykk er at dette dessverre går ut over det tverrfaglige samarbeidet. Ut i fra våre observasjoner og samtaler med faglærere fikk vi det inntrykket at den enkelte faglærer er opptatt av sitt fag, og dette alene. Det er derfor lite rom for å se den enkelte elev i et helhetsperspektiv. Estland en annen verden Et av høydepunktene under studentutvekslingen var studieturen til Tallinn. Bare to timer med hurtigbåt fra Helsingfors, men fortsatt i EU, gikk vi i land i en verden fylt med kontraster. Jeg har lurt på hvorfor et ungt land, som nettopp har frigjort seg fra en union, har valgt å gå inn i en ny. Og svaret fant vi ganske raskt, storkapitalen investerer. Det betydde at bensinstasjonen het Statoil, klesbutikken het H & M og hurtigmaten kunne kjøpes på McDonalds. Men også tankegangen og Universitetet i Tallinn bar preg av sterke kontraster. Den gamle delen av Universitetet bar tydelig preg av manglende vedlikehold og modernisering, mens man samtidig hadde under oppføring en helt ny og topp moderne fløy. Kjøkkenet hvor man hadde den praktiske undervisningen i Heimkunnskap var gammelt og slitt, mens laboratoriet var moderne og godt teknisk utstyrt. Noe som allikevel gjorde størst inntrykk var den gamle tanken om kjønnsrollene, mor lager mat og far leser avisen. Det var helt utenkelig at en mannlig student kunne velge faget Heimkunnskap. For det første var det ikke mannens oppgave å lage mat, men det mest utenkelige var nok at man også måtte lære seg søm og design. Mannlige studenter valgte derfor tre - og metallsløyd. Men vi ble positivt overrasket da vi fant en kvinnelig student blant alle de mannlige på tresløyden. 52

53 Skipet på flasken Da vi ble tatt i mot av læreren i Heimkunnskap ved den private skolen Rocca Al Mare Kool, Kaie Mei, følte jeg meg som skipet på flasken. Hvordan i alle dager hadde en mann klart å komme med på dette besøket for å se på faget Heimkunnskap ved skolen? Men denne følelsen ble fort erstattet med alle inntrykkene jeg fikk ved dette besøket. Dette var en skole som satset på faget Heimkunnskap, noe man dessverre ikke hadde råd til i den offentlige skolen. Elevene begynte allerede i 3. klasse, og kunne velge dette faget til og med siste trinn på videregående. Elevene ble bevisstgjort riktig kosthold, og de måtte også lære seg å beregne kostnadene av et måltid. Innkjøp av råvarene var det derfor elevene som gjorde ut i fra budsjetter. Kontrasten til det nedslitte kjøkkenet på Universitetet var formidabel. Her var alt nytt og topp moderne av beste kvalitet. Noe som viste seg å være gjennomgående for hele skolen. Her var tanken en sunn sjel i et sundt legeme. Egen kantine med både varme og kalde retter, flott svømmehall og egen fotballbane med gress som var omgitt av topp utstyrte baner for forskjellige friidrettsaktiviteter. Skolens aula hadde et stort hvitt flygel, klasserommene var trivelige og meget godt utstyrte og skolens sløydsal hadde så mye teknisk utstyr at den kunne minne om en mellomstor norsk snekkerbedrift. Inntrykkene var derfor mange og sterke etter besøket i Tallinn. Viikki fra storgård til Universitet Den siste dagen var vi på besøk ved Helsingfors Universitet, Fakultetet for Miljö -, Näring och Konsumentvetenskap i Viikki utenfor Helsingfors. Langt tilbake i historien hadde en svensk konge fått etablert en storgård i Viiki for å kunne forsyne Helsingfors by med mat. Men gjennom århundrene hadde utviklingen i Viikki gått fra produksjon til forskning. Vi fikk en omvisning på deler av det store området som utgjorde campus, noe som ga et sterkt inntrykk av at Finland satser stort på forskning. Vi fikk også en interessant samtale med forsker Anu Raijas, som kunne fortelle at man forsket mye på konsumentmønstrene i samfunnet. Blant annet på hvordan vårt konsum påvirker miljøet og 53

54 samfunnet, og hvordan markedsføring påvirker forbrukerne. Grunnen til dette er at man ser på hushold og konsum som en del av nasjonaløkonomien. Anu Raijas hadde også forsket på norske og finske forbrukeres vaner ved valg og innkjøp av dagligvarer. Denne undersøkelsen ble gjort i 1995, og viste at norske forbrukere i større grad planla sine innkjøp av dagligvarer bedre enn finnene. Nordmenn handlet sjeldnere, i større kvanta og var mer prisbevisste. Vi hadde også fått en invitasjon til å besøke Hushållslärarnas Förbund i Helsingfors. Her ble vi tatt godt imot av Anni-Mari Syväniemi som ønsket å høre om våre studier i Norge, Sverige og Danmark. Vi fikk også servert nydelige bagetter, te og kaffe. Samtidig fikk vi et flott forkle med forbundets logo i gave. Snipp, snapp, snute så er For vår del er ikke eventyret ute, vi har derimot så vidt begynt. Verdien av en slik studentutveksling kan kort og godt ikke beskrives. Inntrykkene må bearbeides, innsikten man får i andre kulturer og måter å tenke på er uerstattelig, bekjentskapene man knytter ville ellers vært umulig og alle de flotte opplevelsene ville man vært foruten. Så min kjære leser. Skulle anledningen by seg for deg til å delta på en studentutveksling, et seminar eller en studietur, ikke la anledningen gå fra deg. Du har alt å vinne og intet å tape. Lenge leve eventyrlysten og nysgjerrigheten. En stor takk til Annlaug Jacobsens legat ved Kari Sundsbø Møllen og Letterstedske Forening norsk avdeling ved professor Kolbjørn Skaare som gjorde dette eventyret mulig. Bildet: Deltakerne samlet i Viikki Bakerst fra venstre: Marianne Katborg (DK), May-Brith Døssland (N), Laila Riis Flyger (DK), Lisa Nordgren (S) og Maarit Pöysti (S) Foran: Vidar Andor Schanche (N) 54

55 Matkultur i norden en kokbok Vid årsmötet 1994 beslutade NSH att ge ut en nordisk kokbok. I protokollet från det efterföljande årsmötet 1995 fastställs den arbetsgrupp som ska arbeta med kokboksprojektet. I en avrapportering 1999 till en av finansiärerna, Nordisk kulturfond, beskrivs syftet med kokboken: Boken ska innehålla recept skrivna på de nordiska ländernas respektive språk, därmed skulle de olika ländernas egenart speglas och jämföras både ur geografiskt och historiskt perpektiv. Vidare talas om att övervinna språkliga barriärer mellan de nordiska språken. Nedan beskriver Gunnel Bergensjö Hjelm det arbete som sedan pågick först lite avvaktande men från 1998 med allt större intensitet. Nordisk kulturhistorisk kokbok Gunel Bergensjö Hjelm Vid Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisnings (NSH) årsmöte 1994 i Båstad i Sverige beslöts att föreningen skulle manifestera sitt gedigna kunnade på hushållsområdet genom att ge ut en kulturhistorisk kokbok. Vad jag kan minnas var det Edith Kjaersgaard från Danmark som kom på idén att den skulle färdigställas till föreningens 90-årsjubileum i juni Vid samma årsmöte utsågs undertecknad till huvudredaktör att tillsammans med en redaktionsgrupp genomföra projektet. Redaktionsgruppen skulle bestå av en representant från varje land med uppgift att lämna förslag på rätter, som skulle skrivas på originalspråket. Redaktionsgruppens medlemmar växlade under arbetets gång, Deltagare från början till slut var Ruth Augustinussen från Danmark, Sigrid Dalsgaard från Färöarna och Steinunn Ingimundardóttir från Island. Senare tillkom Liv Gregersen Kongsten från Norge och Anne Svensk-Smouni från Finland. Arbetet att samla in och redigera recept tog fart år 1998, då det visade sig att vi fått ekonomiska möjligheter att färdigställa boken. Våra ansökningar om bidrag gav ibland positiva resultat. De fonder och styrelser som hjälpte till på olika sätt finns angivna med tack i boken. Från Nordisk Kulturfond fick vi bland annat Dkr. Boken trycktes i exemplar för leverans till de nordiska länderna och hela projektet kostade nästan kr. Ordförande för NSH Norden 1998 var Helga Austvoll från Norge. Hon var mycket engagerad i kokboksarbetet. Bland annat skötte man från Norge alla in- och utbetalningar av olika praktiska och ekonomiska skäl. Redaktionsgruppen träffades ett antal gånger för genomgång av insända förslag, mestadels i Köpenhamn. Vi hade livliga diskussioner och våra åsikter gick ibland i sär. Det nordiska samarbetet är inte alltid lätt. På grund av liten ekonomi måste bildmaterialet i synnerhet i färg begränsas. Tack vare bildmaterial från alla länder blev det en bra bok med en blandning av nya och gamla bilder på både maträtter och omgivning. På NSH:s årsmöte 1999 som ägde rum på Island och där 90- årsjubileet firades kunde de första exemplaren av Matkultur i Nordenen kokbok delas ut till de närvarande deltagarna. Kokboken är idag 2006 slutsåld, men fortfarande ringer det intresserade som sett den framför allt på biblioteken här i Sverige. Som julgåva var den populär så länge den fanns att köpa. Kokbokens omslag (något beskuren) 55

56 Ämnet i grundskolan och gymnasieskolan Hjemkundskab i Danmark fra i grundskolen og som tilbud Jette Benn Hjemkundskab i grundskolen Skolefaget hjemkundskab blev et fag (ämne) i grundskolen i Danmark for mere end 100 år siden forbeholdt piger, men siden 1971 blev det også obligatorisk for drenge. 4) Det er et skolefag, der som genstandsfelt har hverdagslivet og dermed ikke som mange andre skolefag har været forankret i et videnskabsfag. Derimod har det været en applied science, hvor fagets teori blev hentet i de dengang nye naturvidenskaber, som så blev kædet til den praktiske del. Den praktiske del havde sin rod i dagliglivets arbejdsfelter og de (real)kompetencer, der forekom nødvendige i relation til disse i et samfund, der også omkring faget indførelse i 1890 erne var i forandring. Hjemkundskab eller som det hed før 1975 husgerning, i de første 70 år med ordet kvindelig foran, drejede sig først og fremmest om at følge en forskrift eller opskrift med henblik på at løse husholdningerrnes opgaver. Indenfor de seneste 20 år har faget fået nyt fagformål samtidig med at der sket nogle justeringer, det er også en periode, hvor faget har kunnet fejre 100 året som fag i skolen. Læseplaner og fagformål Med afsæt i fagets indhold, mål, fokus og udvikling de seneste godt 20 år vil der tages fat på hjemkundskabsfaget, den dannelse og de kompetencer, faget kan bidrage til. Problematikken belyses dels ud fra de officielle dokumenter og beskrivelser og dels ud fra min forskning i og med faget. De officielle tekster udgøres af folkeskoleloven og faghæftet fra 1974,1975, den seneste folkeskolelov fra 1995 samt fagformål, vejledende læseplan og faghæfte 21 fra henholdsvis 1995 og det reviderede faghæfte fra 2004, som rummer udspillet om fælles mål. (Undervisningsministeriet 1994, 2004). Hvilke kompetencer, der kan være tale om relation til hjemkundskabsfaget, er i fokus i det efterfølgende set gennem læseplaner og lærebøger (Benn, 2000). Generelt har faget været obligatorisk i hele perioden på mellemtrinnet (4.-7. klasse), og der har også i perioden været et tilbud om valgfagsundervisning på klassetrin med mulighed for at gå til eksamen I 1989 var 1976-vejledningen stadig gældende. I folkeskoleloven blev fagbetegnelsen i 1975 ændret fra husgerning til hjemkundskab. Formålet i Undervisningsvejledningen fra 1976 lyder: Formålet med undervisningen, er at eleverne erhverver viden og gør erfaringer inden for områder, der kan være af betydning for som forbrugere og ved plan- lægning og varetagelse af arbejdet i hjemmet. Stk.2. Det skal tilstræbes at eleverne opnår færdigheder i teknikker og arbejdsprocesser, som kan rationalisere arbejdet i hjemmet, og at de får færdighed i både enkeltvis og sammen med andre at tilrettelægge og udføre dette arbejde. Stk. 3. Undervisningen skal medvirke til, at eleverne får forståelse for betydningen af rigtig kostsammensætning, og at de udvikler en æstetisk holdning med hensyn til hygiejne og til indretning og vedligeholdelse af hjemmet. Formålet efterfulgtes af en model, der viste at eleverne skulle opnå kundskaber, færdigheder og holdninger. Læseplanen afspejlede en videnskabscentreret tankegang, men når den blev omsat til konkrete undervisningsplaner, drejede faget sig i høj grad om ernæringslære og praktisk madlavning. Faget var dog grupperet blandt det ministeriet benævnte praktisk-musiske fag. Efter der i næsten 56 4) Den historiske tilgang har jeg belyst i 2.del af min afhandling: Kost i skolen skolekost II (1996) samt i afsnittet: Skolekøkkenet et rum for husgerninger, for udfoldelse og disciplinering i Skolefag i 100 år red. Vagn Oluf Nielsen (1995)

57 hele fagets historie har været udsendt centrale undervisningsplaner, blev det nye, at læreren selv skulle i gang. En hel del af de lærebøger, der udkom i tiden efter 1976 tog hensyn hertil og var skrevet som en lektionsplan, læreren kunne følge fra gang til gang, primært med madlavningen som hovedindhold og ernæringslære som teoretisk baggrund. Derfor var undervisningen ofte tilrettelagt sådan, at næringsstofferne i en vis rækkefølge blev gennemgået og handlede det fx om C-vitamin, kunne den praktiske undervisning dreje sig om citronfromage eller frugtsalat uden at det havde den helt store betydning for elevernes ernæringsforståelse (se Benn 1996). Noget af det nye der kom ind i 1976 var begrebet forbrug og forbruger. Der kom derfor både i lærebøger og i andre materiealer opgaver om varefakta, forbrugerinformation og -lovgivning. Der var ikke centralt fastsat et minimumstimetal til faget, og mange steder blev tiden reduceret til 2 lektioner pr. uge. Det bevirkede at det praktiske kom i højsædet og faget til en vis grad blev et rekreativt input i skolen. 1994/1995. Ved læseplansarbejdet op til 1995-loven blev fagformålet gjort bredere og rettet mod varetagelsen af omsorgsopgaver som hjemmets og husholdningens hovedopgave. Formålet med hjemkundskabsundervisning var i 1995 i uddrag: Stk.1 at eleverne tilegner sig kundskaber og færdigheder, så de bliver i stand til at tage medansvar og udvise omsorg for den virksomhed, der finder sted i hjemmet, og at de opnår indsigt i de vilkår og værdier, dette livsområde har i samspil med natur, kultur og samfund Stk. 2.Gennem praktiske, eksperimenterende og skabende opgaver, får eleverne mulighed for sansemæssige og æstetiske oplevelser og for at udvikle selvværd og livsglæde, så de i fællesskab med andre og hver for sig får lyst til og bliver i stand til at tage kritisk stilling og handle i hjem og samfund. Stk.3 elevernes forståelse af egen og andres kultur, som den kommer til udtryk i udførelsen af hjemmets opgaver, samt for den betydning, anvendelsen af ressourcer har for miljø, sundhed og livskvalitet. Undervisningen skal lægge op til, at eleverne oplever værdien af et fællesskab og samarbejde, der bygger på ligeværd og tolerance (Undervisningsministeriet, 1995 og 2004). Fagformålets stk. 1 indeholder en karakteristik af faget, fagets genstandsfelt. Det, der må være undervisningens omdrejningspunkt, nemlig den virksomhed, der finder sted i hjemmet og det samspil der i virksomheden sker med det der foregår udenfor hjemmet. En af årsagerne til samspillet er, at vi for at udøve virksomhederne og omsorgen henter naturens produkter ind og giver dem et kulturelt udtryk eller vælger produkter, der allerede har fået en (kulturel) forarbejdning og anvender dem til at tilfredsstile sultbehov eller bruger produkter til videreforarbejdning eller anvendelse i husholdningen. Det kræver flere typer af kompetencer, kundskaber om og færdigheder i faglige teknikker og metoder samt viden til at vælge, indsigt i andre menneskers behov og forståelse for konsekvenser af valg. Formålet har karakter af det, der i svensk skoletradition kaldes strävande mål mens de centrale kundskabs- og færdighedsområder (CKF) defineres som opnående mål. CKF erne var en nyskabelse i dansk skolelovgivning i Det bliver her tydeligt hvilket fagligt indhold, der var lagt i hjemkundskab, virksomheden i hjemmet bliver defineret som noget der drejer sig om: Kost, fødevarer, måltider, madlavning, hygiejne og forbrug Disse indholdskategorier er meget præget af fagets historiske tradition og tænkning, samt det rum (læs skolekøkkenet), faget har udspillet/ og udspiller sig i. Et rum der ikke repræsenterer hele hjemmets område. Det nye i læseplanen med disse CKF er var, at de skulle relateres til de 7 perspektiver som angivet i tabel 1. Det er her fagets bredde viser sig. Hvilken betydning har fx perspektivet sundhed og livskvalitet for valg af fødevarer, madlavning, måltider, kost, hygiejne og forbrug. Sundhed og livskvalitet kan såvel dreje sig om naturvidenskabelige forståelser relateret til 57

58 kosten, som måltider og sundhed set i en kulturel belysning, eller fødevarer og forbrug i en samfundsmæssig belysning. Der blev ikke i 1995 udarbejdet endegyldige slutmål, som krævede definerbare faglige kompetencer. På den tid var ønsket, at der blev givet rum for skiftevis at arbejde med bredere temaer ud fra perspektiverne og mere kursusprægede forløb ud fra ckf erne eller fagets kerneområder. Faghæfte 21 blev i 2004 erstattet af et nyt faghæfte, der stadig relaterer sig til samme fagformål, men med nye og færre ckf er med en tilknyttet beskrivelse af en række slutmål, der skal være opnået ved afslutningen af den obligaroriske undervisning i hjemkundskab. Det er indlysende at opnående mål eller slutmål må få karakter af mere konkrete og målbare resultater af undervisningen, og at de kan (hvis de tages alvorligt) medføre en indsnævring af faget og dermed af de kompetencer, der bliver resultatet af undervisningen. Der er dog gennem teksten, der umiddelbart følger efter de fire opstillede ckf er, åbnet for at de elementer, der indgik i perspektiverne i 1995, bliver medtænkt. Spørgsmålet er så, om det i praksis sker, eller om det snarere forholder sig som den traditionelle tilgang har været rettet mod at kunne følge opskriften på det gode liv, det gode liv som det blev formuleret af eksperten eller læreren uafhængigt af den kontekst det indgik i. I en sådan tilgang blev målet, at eleverne opnåede kompetencer i at følge forskrifterne, være lydige, lydhøre og arbejdsomme. Mens den skitserede ny tilgang rettes mod at kunne beslutte, diskutere og kritisk forholde sig til, hvordan man vil handle i den enkelte situation og kontekst. Det kræver et andet syn på indhold, undervisning og læring, som jeg i det tidligere nævnte udviklingsarbejde har søgt at udvikle og efterfølgende afprøve såvel i skolen som i udarbejdelsen af lærebøger til faget, der bygger på disse principper (Benn og Haugbøl 2003, 2004 og 2005). Principperne for nogle grundkompetencer, som jeg ser det med udgangspunkt i tidligere nævnte udviklingsarbejde i skolen samt teoretiske overvejelser, kan udtrykkes i følgende kompetencer: sammenhængsforståelse, hverdaglivskompetence, ansvarlighed og omsorgsfuldhed. Det er kompetencer der drejer sig aspekter af at vide, kunne, ville og være. Disse elementer skal ikke forstås som stående hver for sig, men snarere flyder de ind over hinanden og er nødvendige i en sammenhæng, når skal der ageres. De er analoge med Delores 4 søjler learning to know, to be, to live together go to do (UNESCO 2005). For hjemkundskab er den pragmatiske og praktiske dimension, den faget forbindes med. Det praktiske arbejde kan ses som udtryk for læring af kulturteknikker, der ganske vist er under forandring, men har en betydning for menneskets omgang med materialer og redskaber. Der kan såvel være tale om reproduktion som produktion. Reproduktion er forbundet med at lave nogle retter eller måltider, som der findes en bestemt sammensætning af, men produktionen hviler på en egenproduktion eller udvikling af en ret eller lignende. Men i selve aktionen ligger muligheden for at få kundskab i handling. 5) En del af den viden og erkendelse, der opnås igennem de praktiske handlinger er tavs viden, hvor ikke alt kan italesættes, men noget kan begrebslig- og sprogliggøres. I det sidste tilfælde kan der derved opnås en kobling mellem det teoretiske og det praktiske, så der kan opnås en sammenhængsforståelse. Denne forståelse vil dog for den enkelte elev afhænge af opgavens begribelighed, håndterbarhed og meningsfuldhed. Disse elementer indgår i Antonovskys begreb sense of coherence, her er de dog anvendt i en lidt anden sammenhæng, men giver mening i forhold til læring. 6) Men uden et minimum af forståelse af, hvordan produkter bliver lavet, kan det være svært at foretage et kritisk og kvalificeret valg. Det får således betydning for lægmandsperspektivet i demokratiet og for begrebet medborgerskab. Hjemkundskabsfaget må ses som et bidrag til elevernes almene hverdagslivsdannelse, og det kan ydermere bidrage til at eleven vil deltage i det nære og fjernere fællesskab og dermed være med til at tage beslutninger er en nødvendig forudsætning såvel for demokratiet og for hverdagslivet. De kompetencer faget hjemkundskab kan bidrage til er ridset op som bredere livskompetencer rummende omsorgsfuldhed, sammenhængsforståelse, medborgerskab og hverdagslivskundskab. 58 5) Begrebet er taget fra Bengt Molander (1993) og hans afhandling af samme navn. 6) Begrebet sammenhængsforståelse er ikke direkte det samme som Antonovsky s sense of coherence, men jeg finder, det er den forståelse, der med eller uden dybt teoretisk kendskab til hvert enkelt problem er det mest væsentlige faget hjemkundskab kan bidrage til. Klafki bruger begrebet sammenhængstænkning (vernetzendes Denken), der kan supplere denne forståelse, som netop i vor tid vil være et væsentligt kompetenceelement i forhold til hverdagslivets problemer.

59 Hjemkundskab og husholdning på husholdningsskoler og som frivillig undervisning Husholdningsskoler I Danmark er der 16 husholdnings- og håndarbejdsskoler fordelt ud over landet. Skolerne opstod som private skoler omkring århundredskiftet og var forbeholdt kvinder. De blev tidligt statsanerkendte og er i dag en del af De frie skoler sammen med Efterskoler og Højskoler. Ifølge Lov om Frie Kostskoler (Bek nr ) er det disse skolers hovedsigte at give livsoplysning, folkelig oplysning og demokratisk dannelse ( 1), på husholdnings- og håndarbejdsskolerne skal og husholdningseller håndarbejdsfag have en fremtrædende plads i undervisningen (stk. 4). I begyndelsen af 70 erne oplevede skolerne en markant nedgang i elevtallet til de almene kurser. Skolerne har imødegået denne nedgang ved at udbyde faguddannelser som køkkenassistent og køkkenleder, at tilbyde kurser til elever med særlige behov samt at gennemfører 10. klasse i lighed med efterskolerne. Disse tiltag vendte elevnedgangen og selv om køkkenlederuddannelsen ophørte i 2003, har skolerne siden årtusindskiftet opnået en støt fremgang i antal almene elever. I samme periode har de fleste skoler, valgt et navneskift, så det i dag kun er Danmarks første Husholdningsskole Sorø - og Suhrs Husholdningsskole, der anvender husholdning i deres navne. I skolernes værdigrundlag har begreberne husholdning og håndarbejde også fået en moderne fortolkning, hvor sundhed, social ansvarlighed, design, kreativitet og bæredygtighed er gennemgående træk. De unge på husholdningsskolerne tager ofte opholdet som et tiltrængt brud i deres uddannelsesforløb, samtidig med at begge køn ser at husholdnings- og sundheds problematikker er væsentlige at beskæftige sig med, også i det 21. århundrede såvel af betydning for den enkelte, som for familien og for samfundet. Anden frivillig undervisning Der tilbydes også børn og unge andre småkurser primært i madlavning som fritidsundervisning, det kan både være i sammenhæng med deres fritidsinstitution eller som et særskilt kursus på nogle af de madskoler, der er dukket op. De følger i halen på alle de kurser der tidligere har ligget under 4 H arbejdet, som stadig forefindes i Danmark. Litteratur Benn, Jette (2001): Fag, faglighed, hjemkundskabsfaglighed. I: Benn, Jette, ed.: Læring i det 21. århundrede på det husholdningsfaglige område. Rapport fra NSH s symposium på Sundhedshøjskolen Diget, Ålbæk ,7,200. Copenhagen, The Danish University of Education Benn, Jette (1999): Mad fra ord til bord lærebøger i 100 år. Danmarks Lærerhøjskole Benn, Jette, Hjälmeskog, Karin & Turkki, Kaija (1998): Home Economics in Curriculum and Research. Report from: Nordic-Baltic Research workshop in Home Economics, June 5-8, The Royal Danish School of Educational Studies, Dep. of Biology, Geography and Home Economics Bekendtgørelse af lov om folkeskolen. LBK 730, 21/07/2000 Bekendtgørelse af lov om folkehøjskoler, efterskoler, husholdningsskoler og håndarbejdsskoler (frie kostskoler) jvf lbk nr 822 af 10. juli 2006, ændret v. lov nr og nr Undervisningsministeriet (2004): Faghæfte 11. Hjemkundskab.Uddannelsesstyrelsens håndbogsserie nr. 10. Grundskolen Undervisningsministeriet, Folkeskoleafdelingen (1994): Formål og centrale kundskabs- og færdighedsområder. Folkeskolens fag Undervisningsministeriet (1995): Læseplaner, Folkeskolens fag. Hjemkundskab:73-77 Undervisningsministeriet, Folkeskoleafdelingen (1995): Hjemkundskab, Faghæfte

60 Förändringarna i läroplanerna i huslig ekonomi för den grundläggande utbildningen i Finland 1994 och 2004 Anna-Maria Niskanen Under de senaste 20 åren har vi i Finland genomgått två läroplansreformer 1994 och Den obligatoriska undervisningen i huslig ekonomi omfattar 3 veckotimmar á 45 minuter. Undervisningen kan förläggas till årskurserna 7-9 och i praktiken genomförs denna undervisning vanligtvis i åk 7. Förutom obligatorisk huslig ekonomi kan elever välja ämnet som valbart i åk 8-9. Detta medför att en elev i grundläggande utbildningen kan maximalt studera ämnet 269 timmar (45 min) under 3 år. Kreativa nivå Tillämpande nivå Upprepande nivå Läroplan 1994 Skolorna fick med denna läroplan större friheter att utforma undervisningen. Man kunde idka årkurslös undervisning, kursformad periodläsning och undervisning enligt personliga studieprogram. Målen och centrala innehållet kunde ändras lokalt men de följde statsrådets beslut. Den stora förändringen i lp 1994 var att ge skolorna möjligheter att lyfta fram lokala särdrag och dessutom sinsemellan profilera sig inom olika ämnesområden. De centrala ämnesinnehållen var så pass allmänt formulerade att varje lärare kunde med sin professionalitet rätt långt själv bestämma tyngdpunktsområdena och metoderna i sin undervisning. Kunskapsintressen låg som grund för läroplan 1994 i huslig ekonomi. De tre kunskapsintressena är det teknisk-rationella, det kommunikativa/tolkande och det emancipatorisk/kritiska handlandet. Prof. Liisa Haverinen tog fasta på dessa intressen då hon utarbetade modellen för arjen hallinta som kunde översättas med förmåga att klara av sin vardag, att uppnå en vardagskompetens. Ju bättre vi kan behärska och upprätthålla kontrollen över vårt dagliga liv desto större blir vårt välbefinnande och målet att uppnå ett gott liv kan förverkligas. Enligt den modellen går eleven från en mekanisk upprepande nivå vidare till en tillämpande nivå och endel elever når den högsta kreativa nivån. Nivåerna kan grafiskt framställas som tre cirklar som delvis överlappar varandra. I modellen bearbetas uppgifter och problemställningar på ett mångsidigt sätt i deras verkliga miljö med sikte på att klara sig i hemmets mångsidiga arbeten nu och i framtiden. Huslig ekonomi bygger på en ekologisk teorimodell som är både dynamisk och mångsidig. Modellen baserar sig på en holisitisk syn på hushållens och familjernas verksamhet. I läroplanen användes begreppet hushållens verksamhet som kan sägas utgöra bevis på denns helhetssyn. Med hushållsverksamhet avser man mera än enbart hushållsarbete som betonar sysslor av fysiskt och teknisk natur. I begreppet verksamhet möts både kunskap, kännedom och vilja. Verksamhet som aktivitet är viljebetingad, kunskapsmedbeten och starkt målinriktad. Den ekologiska modellen betonar vikten av samverkan mellan individ, familj och samhälle. (Turkki, 1995) Under perioden då lp 1994 var i kraft florerade många olika temakurser och eleverna bjöds på kursbrickor bland vilka de kunde välja ämnen utifrån individuella intressområden. Systemet blev ekonomiskt och schematekniskt omöjligt och svårgenomförbart. Läroplan 2004 Enligt lp 2004 ansvarar skolorna för planering, uppgörande och utveckling av den kommunala delen av läroplanen som bygger på en nationell ram. Det nya i denna läroplan är att skolorna skall beakta läroplanen för förundervisning, enhetligheten i den grundläggande undervisningen samt övriga i kommunen fattade beslut som gäller barn, ungdomar och utbildning. Stadiegränserna är slopade 60

61 och vi har en enhetsskola som omfattar årskurseran 1-9. Detta medför att lärare bör samarbeta över ämnes- och klassgränser. Hemmen och vårdnadshavarna skall beredas möjligheter att delta i läroplansarbetet speciellt gällande målsättningar för fostran. Även elever kan tas med i läroplansarbetet. Nytt är också temaområdena som på ett naturligt sätt skall genomsyra skolvardagen. Temaområdena skall uppmuntra integrerad undervisning och lära ut förmåga att betrakta företeelser som helheter. Temaområdena kan sammanfattas enligt nedanstående modell för den kommunala läroplanen i Borgå årskurserna 7-9. Den nya läroplanen 2004 medför en större integrering över ämnesgränserna och en större öppenhet i skolans verksamhet. Nytt är också kriterierna för vitsordet 8, godkänt vitsord ämnesvis och bedömning under studiernas gång. De nationella vitsordskriterierna gör vitsorden nationellt jämförbara. Vad gäller huslig ekonomi har kursutbudet med sin mångfald bortfallit och ersatts med mera kontinuerlig undervisning i valbara ämnen. Gymnasiediplom i huslig ekonomi I Finland kan en studerande vid ett gymnasium avlägga ett speciellt diplom i ämnet huslig ekonomi. Vårt gymnasium är ett teoretiskt gymnasium och inom gymnasiet kan den studerande avlägga diplom i olika ämnen enligt en gemensam betygsmodell. För avlagt diplom ges ett allmänt vitsord på skalan 1-5 enligt följande: 5 = utmärkt 4 = berömlig 3 = god 2 = nöjaktig 1 = godkänd Avläggandet av gymnasiediplomet i huslig ekonomi omfattar en tillämpad gymnasiekurs eller diplomkurs som omfattar 38 timmar. Detta förutsätter två tidigare gymnasiekurser i huslig ekonomi á 38 timmar och i diplomet ingår ett gymnasiearbete, en essä och en portfölj. Den studerande bär själv ansvar för hur arbetet framskrider och innehåll och arbetssätt skall leda den studerande till problemlösning och självständig kunskapssökning. Mera om denna diplomkurs kan du läsa om på Utbildningsstyrelsens sidor under adressen Litteratur: Turkki (1995) De teoretiska grunderna för läroämnet huslig ekonomi. J. Aho, K (red.) Upplevelser och levnanskonst Huslig ekonomi. Utbildningsstyrelsen Helsingfors, Universitetstryckeriet Loukola, M-L (2004) Temaområderna i läroplanen för den grundläggande utbildningen, Utbildningsstyrelsen. Jyväskylä: Gummerus kirjapaino Oy 61

62 Husstellundervisningen i grunnskolen i Norge Fra Heimkunnskap til Mat og Helse Elna Oppedal Olsen Det har vært undervisning i husstell/skolekjøkken i grunnskolen i Norge siden Men undervisningen ble ikke obligatorisk før i 1936, og da bare i byfolkeskolen. Først i 1959 ble undervisningen obligatorisk i alle grunnskoler i både by og land for gutter og jenter. Det er den fremdeles. I begynnelsen av 1990 årene ble det undervist etter Mønsterplan for grunnskolen som gjaldt fra 1987, også kalt M87. Faget gikk under navnet Heimkunnskap og var tildelt 3 uketimer kl og 4 uketimer kl til sammen 7 uketimer i grunnskolen. Faget dekket følgende hovedemner: Familie og omsorg Helse og hygiene Kost og ernæring Bolig og miljø Familieøkonomi, forbruk og hushold Heimkunnskapsfaget var fremdeles grunnskolens minste fag, men M87 hadde gitt faget litt større rom enn tidligere og forutsatte at alle grunnskolene hadde et skolekjøkken, også på barnetrinnet. Forlagene hadde gitt ut nye lærebøker i faget etter den nye planen. M87 bidro til at den enkelte skoleeier, skole og lærer fikk mer frihet enn tidligere. Planen var skrevet for bolker på tre år slik at man lokalt kunne sekvensere lærestoff innenfor disse bolkene ut fra lokale forutsetninger og ønsker. Det ble lagt opp til temadager på skolene der også heimkunnskapstimer var med. Elevene på en skole kunne for eksempel velge mellom Skogbruk, rydding og planting 2. Bakedager på kjøkkenet 3. Formingsaktiviteter 4. Vi pusser opp skolen 5. Jobb for eldre Det ble også satt fokus på samarbeid hjem/skole. Noen skoler hadde noe de kalte Hjemmedag i heimkunnskapsundervisningen. Lærer hadde da i samarbeid med foresatte, blitt enige om en bestemt dag da klassens elever var hjemme, ryddet og laget middag. Alt etter en plan som var godkjent av foresatte og lærer. Siste halvdel av 1990 årene ble preget av at de praktiske fagene led under både tids- og økonomisk press. Dette galdt også heimkunnskapsundervisningen. De økonomiske rammene som muliggjør innkjøp av råvarer og annet nødvendig utstyr til matlaging og måltider var på mange skoler minimale. Mange skoler manglet ressurser både til inspirerende læremidler og råvarer slik at undervisningens potensial ikke ble utnyttet. Presset på heimkunnskapsfaget fortsatte helt til det nye LÆREPLANVERKET FOR DEN 10-ÅRIGE GRUNNSKOLEN (L97) kom i Da mistet faget en time på ungdomstrinnet, men beholdt de eksisterende 3 timene på barnetrinnet. Fag- og timefordelingen i planen brukte begrepet årstimer, ikke uketimer som forrige plan. Heimkunnskap fikk 38 årstimer kl og 114 årstimer på både kl og kl, (til sammen 6 uketimer).et eget avsnitt i planen presiserte at Heimkunnskap som eige fag er lagt til 6. og 9. klassesteg. På småskulesteget skal elevane møte element frå heimkunnskapsfaget i den temaorganiserte opplæringa.

63 Faget var delt inn i følgende hovedmomenter: Kostvaner og matglede Helse og livsstil Hygiene og renhold Forbruk og ansvar Omsorg og sosial handling Som vi ser var fagstoffet delt inn i hovedområder som har en del til felles med M87, det vil si at det faglige innholdet ikke har endret seg dramatisk, selv om hovedområder og deres overskrifter har andre formuleringer. Ett emne var fjernet fra planen, nemlig bolig og miljø. Friheten på det lokale nivået var snevret inn ved at det ble lagt sterkere føringer på progresjon i fagstoffet, organisering og metodevalg, blant annet skulle prosjektarbeid og temaarbeid stå sentralt som metode. Men nye planer lettet ikke presset på de praktiske fagene i grunnskolen. Heimkunnskapsundervisningen hadde mistet 1 time og mange skoler manglet ressurser til læremidler og råvarer til matlagingen. Tall fra Statens råd for ernæring og fysisk aktivitet viste at mye av undervisningen foregikk i hele klasser og med korte økter (1t teori + 2t praktisk arbeid). Statens ernæringsråd hadde helt siden opprettelsen i 1946 arbeidet med mat i skolen. For å understreke hvor viktig det var med kunnskap om mat, ernæring og ferdigheter i praktisk matlaging, laget Statens råd for ernæring og fysiske aktivitet i samarbeid med matvarebransjen og frivillige organisasjoner en gratis kokebok til landets 9.-klassinger Fra boller til burritos Den utdeles fremdeles i ny, revidert utgave: Kokebok for alle. Også Opplysningskontoret for kjøtt ville hjelpe tilde ga i flere år 20 kroner pr elev til innkjøp av rent kjøtt til undervisningsbruk. Det samme gjorde Eksportutvalget for fisk med sin kampanje Fisk i 100, også her 20 kroner pr elev. Våren 1999 samlet Landslaget for lærere i heimkunnskap, Statens råd for ernæring og fysisk aktivitet, Landsforeningen for kosthold og helse og Høgskolen i Akershus landets heimkunnskapslærere til dagskonferansen Heimkunnskapsfaget Visjon og virkelighet- Ingrid Espelid Hovig, som ambassadør i Statens råd for ernæring og fysisk aktivitet, la fram følgende krav på konferansen: At timetalet i heimkunnskap blir utvida med ein time At klassane blir delte. Det er umogeleg å undervisa elevar i praktisk arbeid på ein gong At skulekjøkkenet får nok pengar til innkjøp av råvarer, slik at undervisningen kan gje grunnlag for matglede, trivsel og dugleik. At alle som underviser i heimkunnskap skal vere utdanna heimkunnskapslærarar. At praktisk matstell blir prioritert sterkare i lærarutdanninga. God mat er lik god ernæring. Kunnskap om sunt kosthold er viktig førebyggjande helsearbeid. Disse kravene kan stå som en oppsummering av både konferansen og heimkunnskapsundervisningens situasjon i grunnskolen i 1990-årene. I årene fram til en ny læreplan Kunnskapsløftet (LK06)som kom i 2006, var mattrygghet, sunn mat, livsstilsykdommer og bruk av egenprodusert mat sterkt framme i media, både i aviser og tv og i den politiske debatten. Det var blant annet debatt om frukt og grønt, melk og et varmt måltid i skoletiden. Da planen kom, hadde faget Heimkunnskap blitt til faget Mat og helse med disse hovedområdene: Mat og livsstil Mat og kultur Mat og forbruk 63

64 Timetallet i faget ble denne gangen gitt i enheter på 60 minutter: årssteget: 114 timer årssteget 85 timer Omregnet til 45 minutts timer tilsvarer dette de timeplanlagte timene i L97, så man fikk ikke tilbake den timen man hadde mistet 10 år tidligere. Men nå har faget bare tre hovedområder og det sies i Føremålet med faget at som praktisk fag skal opplæringa i Mat og helse stimulere elevane til å lage mat og skape arbeidsglede og gode arbeidsvanar, og til å bli medvitne forbrukarar, slik at dei kan ta ansvar for mat og måltid, både i heim og fritid og i arbeidsliv og samfunnsliv. Opplæringa i faget skal medverke til ein medviten og helsefremjande livsstil. Faget Heimkunnskap har nå blitt til faget Mat og helse. Heimen har falt ut, ikke bare i navnet, men også i planen. Dermed har delmålet renhold i heimen falt ut. Et av delmålene i kompetansemålet Mat og livsstil i den nye planen sier riktig nok: praktisere reglar for god hygiene og noen av de andre målene sier: lage trygg og ernæringsmessig mat og planlegge og lage trygg og ernæringsmessig god mat. Det forutsettes i Kunnskapsløftet at den enkelte skole har ansvaret for å konkretisere læreplanen ned til undervisningsinnhold og undervisningsmåter. Det er et stort og tidkrevende arbeid. Det forutsetter en enorm faglig oversikt i tillegg til en stor faglig innsikt. Videre forutsettes et nært samarbeid mellom lærere på samme nivå i skolen og mellom nivåene, slik at innholdet, progresjonen i innholdet og valget av arbeidsmåter henger sammen og bidrar til å nå målene både for de enkelte fagene og for skolen som helhet. Vi har fått en ambisiøs plan som stiller høye faglige krav til lærere i faget Mat og helse. Ingrid Espelid Hovigs krav om utdanna heimkunnskapslærarar er fortsatt aktuelt. Hun har blitt hørt av myndighetene: hennes krav har blitt nedfelt i et viktig samfunnsfaglig dokument. 12 departementer har samarbeidet om en handlingsplan for bedre kosthold i befolkningen, Oppskrift for et sunnere kosthold, som ble lagt fram av Regjeringen i januar Der sies det på side 87: Den faglige kompetansen til lærere som underviser i Mat og helse har betydning for elevenes læringsutbytte i faget. I 2000 oppga kun rundt 30% av lærerne som underviste i heimkunnskap i grunnskolen å ha mer enn 5 vekttall i faget. I det nye Mat og helsefaget er det flere nye elementer i forhold til den forrige læreplanen. Dette understreker behovet for å styrke den faglige kompetansen blant lærere som underviser i Mat og helse for å sikre at elevene får opplæring i faget i tråd med læreplanen. Videre står det på side 90: Opplæring i Mat og helse innebærer praktisk arbeid for å bli gjennomført i tråd med læreplanen. Kommunene skal oppfordres til å se på ressursene som settes av til den praktiske gjennomføringen av faget i grunnskolen. Det er viktig at kommunene bruker ressurser på å få lærere med faglig god kompetanse for å opprettholde høy kvalitet på elevprestasjonene. Læreplanen består av kompetansemål etter 4., 7. og 10. årstrinn. Med utilstrekkelig kompetanse blant lærerne og knappe ressurser på undervisningsmateriell, kan innholdet stå i fare for å bli en aktivitet uten retning i stedet for opplæring mot en gitt kompetanse for elevene. Det finnes ingen nasjonale kriterier for vurdering i Mat og helse. Derfor er det fortsatt viktig at lærerne i faget står på barrikadene og er dyktige lobbyister selv om politikerne lover både varme måltider, rent vann og frukt og grønt i skolen. Vi må passe på at dette ikke tar bort fokuset på faget og dets innhold. Så kan man jo spørre Hva skjer med elever som ikke får undervisning i Mat og helse? Svaret er åpent og varierer nok med svareren. Men faget eksisterer i norsk grunnskole som det har gjort siden 1890 og vil forhåpentligvis gjøre det i mange år fremover. Faget er en bærebjelke for et sunt samfunn. 64

65 Fra hjemmesfære til yrkesretting - Fra husstell- og husholdningsfag til helse- og sosialfag og restaurant- og matfag Oddhild Bergsli, Else Marie Johansen, Kari Sundsbø Møllen, Elisabeth Syverstad 1. Historie På 1970 tallet ble faget husstell gitt ved kommunale og statlige husmorskoler, mens opplæring i husholdningsfag foregikk ved ulike bedrifter. I løpet av 1970 tallet skjedde det flere endringer i den videregående skolen som berørte disse fagene og Lov om videregående opplæering fra 1974 førte bl.a. til at Studieretning for husholdningsfag ble egen studieretning i videregående skole. En av hensiktene var å bedre kvinners utdanningsmuligheter på yrkesområder som de innehadde, i privathushold som husmorvikarer, hjemmehjelp og i storhushold som sykehuskokk, koldjomfru, vaskehjelp og lignende (Ulvestad 1999). prinsippet för opplæringen var 2 år i skole og 1 års lære. Detta medførte en tydeliggjøring av husstell og husholdning som fag, to ulike områder med to ulike utdanningshistorier. I løpet av 1970 årene ble det utarbeidet en rekke forsøk i skolen og fagets navn kunne variere; fra studieretning husholdningsfag (1974), kokk storhushold (1974), grunnkurs kokk servitør - husstell (1976) og flere. Disse forsøkene strakk seg også inn på 1980 tallet i norsk skole. Husstellfaget ble inkorporert i sosial- og helsefag og i helse og miljøfag. Det førte til at det pågikk en rekke ulike og parallelle kurs, og skolene selv hadde en stor grad av frihet til å sette i gang forskjelliga forsøk. Det var vanskelig å orientere seg i de ulike tilbudene og studiene ga ikke en tydelig progresjon for elevene, Dette var noe av grunnlaget for igangsetting av en ny, nasjonal Reform i 1994, hvor hovedmålet bl.a. var å samordne kurstilbudene for elevene. 2. Ny utdanning Reform 94 hadde som målsetting å gi hele ungdomskullet en lovfestet rett til videregående opplæring. Den skulle sørge for bedre grunnlag av allmennkunnskap for alle, lage nye grunnkurs som grunnlag for en modernisert yrkesopplæring og lage nye målstyrende læreplaner for alle fag (Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet 1998). Reform 94 førte til at flere teoretiske tema ble introdusert i skolen også i yrkesfaglige studieretninger. Dette ble gjort for å styrke grunnlaget for videre studier. Ved reformen ble flere grunnkurs med felleselementer samordnet og det ble færre og bredere grunnkurs. De utdanningspolitiske prinsippene for Reform 94 er nedfelt i St.meld nr. 33 ( ) s 24. Der det står at: Utdanning skal fremme: lik rett til utdanning og opplæring uavhengig av bosted, kjønn, sosial bakgrunn, etnisk tilhørighet, alder eller funksjonsdyktighet innhold som sikrer et felles nasjonalt kunnskaps, verdi- og kulturgrunnlag i befolkningen og oppfyller nasjonale kompetansebehov i det norske og internasjonale samfunn formidle kunnskap av høy relevans, bestandighet og kvalitet og gi økt kompetanse for den enkelte og samfunnet lokal tilpasning samtidig som det nasjonale felles kunnskaps- og verdigrunnlaget blir ivaretatt større grad av målstyring der lokale og regionale forvaltningsorganer og de enkelte utdanningsinstitusjoner der prinsippene i inntektssystemet legges til grunn i størst mulig grad god faglig, pedagogisk og organisasjonsmessig sammenheng mellom de forskjellige utdanningsområdene og mellom grunnutdanning og videregående opplæring i et livslangt læringsperspektiv Reformen førte til to utdanningsretninger for husstell og husholningsfagene; studieretning for helseog sosialfag og studieretning for hotell- og næringsniddelfag. Dette var 2 av 13 studieretningsvalg for elever i den videregående skolen. Opplæringen førte fram til yrkeskompetanse 7) eller fagbrev 8) 7) 3 år i skole 8) 2 år i skole og 2 år i lærebedrift (2+2 modell) 65

66 Hver studieretning besto av felles allmenne fag og studieretningsfag, spesifikke for hver studieretning. Reform 94 Helse- og sosialfag Studieretningsfagene i helse- og sosialfag etter Reform 94 var helsefag som inneholdt kostlære, førstehjelp. hygiene og forebyggende helsearbeid, sosialfag, med fagene sosialfag og psykologi og det siste og nye faget humanbiologi. Fokus på grunnkursnivå 9) ble flyttet fra familiesfæren til individet. Elevene fikk lære om egen kropp, egen helse og eget kosthold. Faget kostlære ble redusert fra 12 timer til 4 timer pr uke. Vask og stell av tekstiler og bomiljølære forsvant. Yrkesområdene studiet førte fram til var 1) ambulansefag 2) barne- og ungdomsarbeiderfag 3) fortterapeut 4) helseservicefag 5) hjelpepleier 6) miljø- og vedlikehold og 7) omsorgsfag. Fire av yrkesområdene (1, 2, 6 og 7) fikk krav om fagbrev og de øvrige opplæring i skole. Hensikten med felles allmenne fag var å gi elevene mulighet till generell studiekompetanse med et påbyggnigsår etter 2 år i skole. Reform 94 Hotell og næringsmiddelfag Studieretning for husholdningsfag ble med reform 94 til Hotell og næringsmiddelfag. Studieretningsfagene var bransjelære, kosthold og ernæring, hygiene og mikrobiologi, råstofflære og produksjons- og konserveringslære. Studieretningen ga yrkesrettet utdanning for 1) baker-, konditorfag, 2) kjøtt-, slakter- og pølsemakerfag, 3) fiskerindustri-, fiskehandlerfag, 4) meieri-, næringsmiddelproduksjon, 5) institusjonskokk og kokkfag i tillegg til 6) servitørfag. Det ville si at studieretningen ga 6 videregående kurs for å forberede for 13 fagbrev (Ulvestad 1999) Utfordringen var å finne fram til de grunnleggende elementene som var felles for alle fag. Det fordret at lærere og elever måtte ut i de ulike bedriftene å bli kjent med fagenes egenart. En videre utfordring var at faglæreren ikke bare måtte overføre eget fag til elevene, men gi innsikt i samtlige fag i studieretningen slik at elevene senere hadde en reell valgmulighet (Ulvestad 1999). Kunnskapsløftet Læreplanverket for Kunnskapsløftet (LK06) kom med nye læreplaner for både grunnskolen og videregående opplæring samtidig. For fag som er gjennomgående for grunnskole og videregående opplæring, som for eksempel norsk og samfunnsfag, er det utviklet en læreplan som gjelder hele opplæringsløpet. Dette skal bidra til å sikre sammenheng, helhet og progresjon i opplæringen. Det ble utformet kompetansemål, som er mål som beskriver hva eleven/lærlingen skal mestre etter avsluttet opplæring på ulike trinn. Med Kunnskapsløftet kom ytterligere yrkesretting av opplæringene i fokus (St.meld.nr.30, ). Det som er fremtredene etter LK06 er mer fokus på å tilrettelegge for elevenes senere yrkesvalg. I tillegg kom innføring av et nytt fag prosjekt til fordyping som skal kunne bidra til økt engasjement og bedre forutsetninger for senere utdannings- og yrkesvalg. Faget skal gi elevene erfaring med innhold, oppgaver og arbeidsmåter som karakteriserer de ulike utdanningsprogrammene, samt gi elevene bedre tilpasset opplæring og mulighet for mer praktisk aktivitet eller fordyping. Med innføring av Kunnskapsløftet ble omsorgsfag og hjelpepleie borte, og er i Kunnskapsløftet erstattet med helsearbeiderfag som fører til fagbrev som helsefagarbeider. Nytt i utdanningsprogrammet for helse- og sosialfag er ortopeditekniker, som tidigere lå til studieretning for mekaniske fag. I tillegg er renholdsoperatør (tidligere fagbrev under miljø- og vedlikeholdsfag) nå flyttet til utdanningsprogrammet for bygg og anleggsteknikk. Tidligere hotell- og næringsmiddelfag ble endret til restaurant og matfag. Fellesfagene ble ytterligere styrket i Kunnskapsløftet. Grunnlaget for videregående opplæring legges i grunnskolen og den faglige opplæring elevene får her. Med Kunnskapsløftet ble tidligere heimkunnskap endret til mat og helse som legger grunnlaget 66 9) Grunnkurs er det første året i skole

67 for både helse- og sosialfag og restaurant- og matfag i den videregående skolen (Johannessen 2007). Derfor har det også vært viktig å sikre sammenheng mellom grunnskole og videregående opplæring slik at progresjon og sammenheng i opplæringen blir tydelige. I Kunnskapsløftet er kompetansemålene derfor mer spisset mot målgruppen enn den var i reform 94. I barne- og ungdomsarbeiderfaget er kompetansemålet rettet mot mat og helse for barn og unge og i helsearbeiderfaget mot grupper som helsefagarbeideren arbeider med (Johannessen 2007). 3. Utfordringer i lærerutdanningen Med Reform 94 ble det lagt opp til en mer målrettet utdanning for lærerne i faget. Den tidligere Faglærerutdanningen i ernæring, helse- og miljøfag ble endrat til 3-årig yrkesfaglærerutdanning og rettet direkte mot studieretningene helse- og socialfag og hotell- og næringsmiddelfag (NOU 1996: 22). Et nytt element ble opptakskravene til utdanningen, med fag- eller svennebrev etter 2+2 modeller fra den videregående skolen og 2 års arbeidslivspraksis. Opplæring for lærere til de yrkesfaglige studieretningene skjer i dag ved Høgskolen i Akershus med Bachelorutdanning i helse- og sosial fag og restaurant- og matfag og ved Norges teknisk naturvitenskalpelig universitet (NTNU). Sentrale utfordringer i dag er å rekruttere studentene til disse yrkene. En annen side er å tilby lærere i grunnopplæringen faglig oppdatering, der utdanningsinstiusjonene har et nært samarbeid med grunnskole og videregående skole. Lærerne har idag muligheter til å bygge opp egen kompetanse på masternivå, ved masterstudier ved Høgskolen i Akershus. Fagfeltene mat og ernæring i ulike husholdninger er i dagens samfunn et sentralt fagfelt med betydelige utfordringer. Skolen har en klar rolle i det forebyggende og helsefremmende arbeidet både gjennom undervisning og ved det mattilbudet som gis (St.meld.nr.30 ( )). I Handlingsplanen for bedre kosthold i befolkningen (2007) understrekes videre viktigheten av opplæring i helse- og sosialfag og restaurant og matfag og nødvendigheten av å følge hvordan tema om ernæring og kosthold blir ivaretatt i opplæringen. Styrking av kompetansen til lærere som underviser i mat og helse, helse- og sosialfag og restaurant- og matfag, blir viktig i tiden fremover for å sikre at elevene får opplæring i tråd med læreplanene. Utfordringene er videre knyttet til internasjonale føringer fra WHO, der skolens rolle understerekes i Global strategi for kosthold, fysisk aktivitet og helse (Sosialog helsedirektoratet (2004). Behovet i samfunnet tilsier at utdanningene må være i en konstant faglig utvikling og åpen for suppleringer. Ved Høgskolen i Akershus har man derfor i 2005 startet Bachelorstudiet i Samfunnsernæring. Referanser: Bergli, T. & Frøyland, E (1994). Evaluering av Reform 94, Underveis-rapport 1, Bekkestua: Høgskolen i Akershus. Departementene (2007). Handlingsplan for bedre kosthold i befolkningen ( ) Oppskrift for et sunnere kosthold. Oslo. Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet (1999). Evaluering av Reform 94, Sammendrag av sluttrapportene, Oslo. Johannessen, H (2007). Frå mat og helse til Vg2 helse- og sosialfag. Mat og helse i skolen nr 1 s Læreplanverket for Kunnskapsløftet (LK06) (2006). Oslo: Kunnskapsdepartementet og Utdanningsdirektoratet. NOU 1996:2. Lærerutdanning Mellom krav og ideal Oslo: Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet. Sosial- og helsedirektoratet (2004) Rapport Global strategi for kosthold, fysisk aktivitet og helse. Oslo. St. meld. nr. 33 ( ). Kunnskap og kyndighet, om visse sider ved videregående opplæring Oslo: Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet. St. meld. nr. 30 ( ) Kultur for læring. Oslo: Utdannings- og forskningsdepartementet:. Ulvestad IJ (1999). Utvikling i norsk husstell og storhusholdsutdanning I: Jubileumsskrift faglærerutdanningen 90 år Bekkestua: Høgskolen i Akershus. 67

68 Hushållsvetenskap i svensk grundskola och gymnasieskola : Karin Hjälmeskog Från hemkunskap till hem- och konsumentkunskap Sedan den nationella läroplan som inledde en skola för alla -eran, Lgr 62, har ytterligare tre versioner av detta viktiga styrdokument utgivits. Med dessa har följt kursplaner som innehåller anvisningar för respektive ämne, således även för hemkunskap. I samband med att den nu gällande läroplanen, Lpo 94, trädde i kraft genomfördes en övergång från regelstyrning till mål- och resultatstyrning. Vidare skiljs läroplan och kursplaner åt, med en tanke om att läroplanen skall vara ett mer stabilt dokument medan kursplanerna kan komma att revideras oftare. År 2000 genomfördes en första revision och nya kursplaner gavs ut som ledning för verksamheten i skolan. I samband med denna revidering ändrades ämnets namn till hem- och konsumentkunskap för att markera att det skett vissa förändringar och för att lyfta fram betydelsen av kunskaper för livet både i hem och familj och som konsument. Obligatorisk hemkunskap för flickor och pojkar Före grundskolans tid var ämnet ett ämne för flickor. I ämnets tidiga historia handlar det inte enbart om att lära sig om näringsämnen, matlagningsmetoder etc. utan också om att lära sig en viss förståelse av genus. 68 Kom ihåg att du är flicka och att du därför en gång som maka och mor skall axla ansvaret för familjen. Hemmet och köket är din rätta arbetsplats, och det husliga arbetet din av Gud och samhället givna lott (Johansson, 1987, s. 260). På 1950-talet infördes hemkunskap och hushållsgöromål i realskolan för både flickor och pojkar. Kvar finns dock idealet om kvinnan i hemmet, vilket märks i att pojkarna endast studerar den del av ämnet som kallas hemkunskap, som är en teoretisk undervisning för bl.a. ökad kunskap om hemmet och förståelse för den insats husmodern gör. Flickorna, å sin sida, har även hushållsgöromål, dvs. praktisk skolning i utförandet av hushållsarbetet (Hjälmeskog & Pipping Ekström, 2006). I försöksverksamheten med en enhetsskola ingick hemkunskap, dock tycks det som om ämnet stod utanför de utvärderingar som gjordes av verksamheten. Skolans ansvar för att fostra för ett jämställt familjeliv samt konsumentfostran kan förstås som centrala argument för att ämnet blev obligatoriskt för alla elever i Lgr 62 (Hjälmeskog, 2000). Den obligatoriska undervisningen, som innebär fyra undervisningstimmar per vecka i årskurs 7, ska bidra till att fostra eleverna för livet i hemmet, grundlägga intresse för hemfrågor och stimulera till insatser efter förmåga (Lgr 62, s. 338). Det sker genom undervisning i momenten hemvård, klädvård och tvätt, matlagningslära, bostads- och hemvårdslära, tvättlära, familjekunskap, ekonomikunskap och hygien. Intressant är också betoningen av att detta handlar om konsumentfostran som när man i kursplanen för ämnet säger att All undervisning i hemkunskap skall ge konsumentfostran (Lgr 62, s. 340). Hemkunskap på 1970-talet Den obligatoriska undervisningen i hemkunskap, Hk, flyttades i Lgr 69 till årskurserna 8 (3 veckotimmar) och 9 (2 veckotimmar varav en halv är barnkunskap, Bk). Undervisningen i hemkunskap skall ge eleverna färdigheter i att rationellt planera och utföra de arbetsuppgifter som förekommer i ett hem (Lgr 69, s. 161). Undervisningen ge också ge eleverna kunskap om sambandet miljö-kost-hälsa, bidra till elevernas estetiska fostran samt ge ekonomisk fostran. Miljö ses här från ett lokalt perspektiv och omfattar den inre miljön och närområdet. Att det på talet anses riktigt att både kvinnor och män ska förvärvsarbeta utanför hemmet märks i Hk-

69 kursplanen bland annat genom betoningen på att effektivisera hemarbetet. Rationalisering, tidseffektivisering etc. var en trend i arbetslivet som också avspeglas i den privata sfären och i skolans undervisning på olika sätt 10). Om hemkunskapsundervisningen sägs att den bör också ge anvisningar om ett rationellt arbetssätt med utnyttjande av det moderna tidsenliga samhällets resurser (Lgr 69, s. 161). Globalt tänkande i 1980-talets hemkunskap Lgr 80 medför att hemkunskapsundervisningen förläggs med 1 stadieveckotimme på mellanstadiet och 4 stadieveckotimmar på högstadiet, vilket innebär en halvtimmas ökning i jämförelse med föregående läroplan. Vidare ingår hemkunskap i OÄ-undervisningen på lågstadiet. I kursplanen för hemkunskap uttrycks målet för ämnet som att eleverna ska skaffa sig kunskaper om begränsningar och den ojämna fördelningen av jordens resurser. De ska fostras till respekt för att hushålla med resurser och bruksföremål och för möjligheterna att återanvända vardagstingen (Lgr 80, s. 85). Ämnets kunskapsområden är: Kost, miljö, konsumentekonomi och samlevnad. Det globala tänkandet har tydligt slagit igenom. Detta återkommer sedan i beskrivningar av bland annat undervisning i kost och tvätt. Ämnets betydelse för könsrollsfrågor anges tydligt och en strävan att hemarbetet ska fördelas jämnare än vad ofta är brukligt kommer till uttryck i att det bör bli naturligt för eleverna, att var och en sköter sina personliga tillhörigheter och även i övrigt är beredd att utföra sin del av ett väl planerat hushållsarbete (Lgr 69, s. 162). Hotat obligatorium på 1990-talet Genom att den nytillträdda utbildningsministern, Beatrice Ask, uppdrog åt den redan arbetande läroplanskommittén att utreda vad ett slopande av obligatorisk undervisning i barnkunskap, hemkunskap och slöjd satte hon igång en het debatt. Dessa ämnens tillskyndare, bland annat hushållslärarnas fackliga organisation, presenterade kraftfulla argument för att dessa ämnen även fortsatt skulle vara obligatoriska. Riksdagens beslut blev också att så skulle det vara. När den nya läroplanen, Lpo 94, och timplanen kom hade ämnet tilldelats 118 klocktimmar under de nio åren i grundskolan. Det är fortfarande skolans minsta ämne i timmar räknat, men det förblev obligatoriskt för alla. Att skolan nu blivit mål- och resultatstyrd medför att staten i kursplanerna formulerar målen för undervisningen, men inte säger något om hur undervisningen ska organiseras eller om dess innehåll (stoff) och inte heller arbetssätt. I kursplanen anges dels mål att sträva mot, vilka anger riktningen för undervisningen i ämnet och som också ska vara det underlag som lärarna utgår ifrån när de, tillsammans med eleverna, planerar undervisningen. Vidare anges mål att uppnå i år 5 och år 9, vilket anger vad en elev ska kunna för att bli godkänd i ämnet. Dessutom beskriver kursplanen ämnets karaktär och uppbyggnad genom att ange ämnets centrala begrepp, perspektiv och kunskapsområden. Hemkunskapens kunskapsområden är mat, boende och konsumentekonomi, och de två centrala perspektiven hälsa och resurshushållning. Hem- och konsumentkunskap ett steg in i 2000-talet Revideringen innebar inte bara ett nytt namn, utan även utökade kunskapsområden och perspektiv. Man kan säga att kunskapsområdet samlevnad som fanns med i Lgr 80, men försvann i Lpo 94, återerövras om än i ny tappning. Det blir i kursplanen social gemenskap. Dessutom markeras det skifte som gjordes redan 1992 från kost till mat ytterligare, genom att kunskapsområdet nu benämns mat och måltider. De övriga kunskapsområdena är boende och konsumentekonomi. Dessutom läggs till de två perspektiven hälsa och resurshushållning även jämställdhet och kultur. Varför ämnet ska ingå i skolan uttrycks i kursplanens inledande stycke. Texten förklarar hur hem- 10) Ett exempel är den s k utbildningsteknologin, se Pedagogisk uppslagsbok (1996). 69

70 och konsumentkunskap (HK) bidrar till att uppnå läroplanens mål, vilket sammanfattas i följande tre syften: 70 Syftet är att ge erfarenheter och förståelse av de dagliga handlingarnas och vanornas betydelse för ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande. Syftet är att utifrån kunskaper om samspelet mellan hushåll, samhälle och natur kunna möta förändringar, ta ansvar och agera. Syftet är att ge beredskap för att leva och agera tillsammans i ett samhälle med mångfald (Skolverkets hemsida). De största förändringarna under de senaste trettio-fyrtio årens skola när det gäller hemkunskap/hem- och konsumentkunskap är den totala möjligheten att få tillgång till kunskaper inom kunskapsområdet. I grundskolan fanns tidigare både möjligheten att välja en hushållsteknisk inriktning i grundskolans sista årskurs och till att välja hemkunskap, senare det närliggande ekonomi, som tillvalsämne. I gymnasieskolan fanns under ett tjugotal år Konsumtionslinjen (se nedan), där många elever, mest flickor men även ett antal pojkar utbildades inom området. Även de kurser om ett halvt eller ett år som gavs vid lanthushållsskolor under en stor del av 1900-talet är numera så gott som helt borta. Det betyder att den undervisning eleverna får i grundskolan är den enda tillgängliga, vilket gör den än mer betydelsefull. En bit in på 2000-talet kan man säga att ämnet har viss medvind i den svenska samhällsdebatten, även om det är en ganska tyst vind som drar fram. Framför allt hörs den ljudligare i miljö- och hälsodebatten än i utbildningsdebatten, vilket försvårar den positiva utveckling debatten skulle kunna ge upphov till. En stark röst i miljösammanhang är regeringens utredning som resulterar i betänkandet Bilen, biffen, bostaden. Hållbara laster smartare konsumtion (SOU 2005:51). I betänkandet föreslås att hem- och konsumentkunskap ska vara det ämne som har huvudansvar för undervisning för hållbar konsumtion. Det skulle få till följd att ämnet behöver stärkas i grundskolan, både timmässigt och resursmässigt, och att det införs som kärnämne i gymnasieskolan, menar regeringens utredare Stefan Edman. En annan stark röst är det underlag för handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet utarbetad av Statens folkhälsoinstitut och Statens livsmedelsverk. Även här förespråkas hem- och konsumentkunskapens betydelse, i detta fall som främjare av hälsofrämjande mat- och måltidsvanor. Hushållsvetenskap i gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan har genomgått flera stora förändringar. Den allra största förändringen är kanske att den från att ha varit en skolform främst för de elever som tänkt sig studera vidare vid högskola eller universitet, till att inkludera även yrkesinriktade utbildningar. Även om skolformen är frivillig så är det i realiteten så att man måste ha gått ut gymnasiet för att a någon chans på arbetsmarknaden. Det har medfört att cirka 97 procent av grundskoleeleverna fortsätter i gymnasieskolan. Möjligheterna att läsa ämnen inom det hushållsvetenskapliga fältet är begränsade. Utbildning för livet i hem och familj, syftet med hem- och konsumentkunskapen i grundskolan, finns inte i gymna-

71 sieskolan. Det är inom yrkesutbildningar inriktade mot hotell, restaurang och storhushåll kunskapsområden inom hushållsvetenskap idag finns. Nationella utvärderingar De två nationella utvärderingar som genomförts i Sverige år 1992 (NU-92) och 2003 (NU-03) utgör viktiga tillskott till kunskapen om ämnet i skolan. Sverige gör här något som inte förekommer i andra länder när de utvärderar alla skolämnen i relation till läroplan och kursplaner. I de stora internationella undersökningarna som PISA och TIMMS fokuseras endast begränsade delar av skolans hela verksamhet. Dessutom sker inte utvärderingen i relation till respektive lands nationella styrdokument. Utvärderingen 1992 bestod både av enkäter till både lärare och elever och av en processtudie. De fem huvudmomenten: kost, konsumentekonomi, samlevnad, hygien och boende och det detaljerat beskrivna innehållet i kursplan för hemkunskap inom Lgr 80 låg till grund för konstruktion av utvärderingsinstrumenten. En stor andel av eleverna kände till vilka kriterier som ur miljösynpunkt var viktiga att ha i åtanke för att göra vettiga miljöval. Däremot blev resultaten inte lika positiva när eleverna besvarade frågor om hur de skulle bete sig i en verklig situation för att värna om resurser. Tolkningen var att det fanns ett glapp mellan tanke och handling. Att i handling visa kunskaper om näring och hälsa och matvanors betydelse för hälsa visade sig också vara svårt för två tredjedelar av eleverna. Endast en tredjedel av eleverna visade insikt om samband mellan matvanor och hälsa i de frågor som ställdes och detta betraktades som en förhållandevis låg grad av måluppfyllelse med tanke på skrivningen i Lgr 80 för huvudmomentet kost. I slutsatsen uttalades ett stort behov av att fokusera ytterligare på samband mat och hälsa. Som utgångspunkt för de ämnesspecifika delarna av 2003 års utvärdering användes de syften som anges i kursplanen, mål att sträva mot och de övergripande perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Som utvärderingsinstrument användes liksom i NU-92, enkäter till elever och lärare samt en processtudie som genomfördes i ett mindre antal klasser. Positivt framstår också att arbetsprocessen i hem- och konsumentkunskap ger eleverna möjlighet till samarbete. NU-03 visar att hem- och konsumentkunskap är den arena där eleverna samarbetar om olika uppgifter i högre grad än i något annat ämne i skolan. I processtudien studerades bland annat elevernas förmåga att ta hänsyn till perspektiven hälsa och resurshushållning. Hälften av eleverna visar att de har förståelse och intresse för att de val som konsumenter och hushåll gör har betydelse också för samhälle och natur. Fyra av tio elever har ett medvetet och reflekterat handlande genom hela processen som innebär hög måluppfyllelse med hänsyn till hälsa. Det finns också en grupp elever, procent, som varken visar förmåga eller vilja till reflekterat handlande vad gäller resurshushållning och/eller hälsa. Dessa resultat är inte tillfredsställande med tanke på de mål som anges i kursplan (Skolverket, 2005). Hem- och konsumentkunskap har en stor potential att vara ett nav i skolans arbete mot en hållbar utveckling. För detta krävs dock att ämnet och undervisningen utvecklas t.ex.kan det vara av stor vikt att arbetsformerna utvecklas. Lärandet bör mer inriktas på att medvetandegöra och reflektera över de värden som eleverna tror sig kunna erhålla genom konsumtion och att synliggöra vanor, val och handlingar som styrs av normer, värderingar och attityder. Kronlid och Östman (2008) talar om behovet av etisk reflektion. I en lärprocess som inkluderar etisk reflektion har elevernas tillit till egen kompetens stor betydelse. NU-03 visar att en majoritet av både pojkar och flickor anser att de i hem- och konsumentkunskap lärt sig att tro på sig själva, att ta initiativ, att känna glädje över att skapa och att lösa problem. Med dessa tillitskompetenser som grund och arbetsformer där eleverna har infly- 71

72 tande, kan konsumtionsvanor, normer och värden utmanas så att eleverna själva ifrågasätter dem. Detta ökar i sin tur förutsättningarna att utbilda elever till självständiga, kritiskt tänkande och ansvarskännande medborgare som agerar medvetet för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet (Cullbrand & Pettersson, 2005). Den Nationella Utvärderingen 1992 visade att undervisningen i hemkunskap utgör ett naturligt fält att bearbeta jämställdhetsfrågor på ett för eleverna konkret sätt (Skolverket, 1993). I NU-03 har man dessutom som utgångspunkt den stärkta ställning jämställdhet har i kursplanen genom att det är ett av fyra genomsyrande perspektiv. I processtudien framkommer att både pojkar och flickor får erfarenheter av att ta del av och vara ansvariga för aktiviteter som förekommer i hushåll och att eleverna, oavsett kön, skaffar sig kunskaper som är brukbara för livet i hem och familj. Samarbete och social gemenskap är viktiga inslag i arbetsprocessen och de kompetenser som eleverna anser att de skaffar sig går utöver både individ- och könsgränser och alla, oavsett kön bidrar till det gemensamma projektet. Hem- och konsumentkunskap har därför potential att bidra till jämställdhetsmål. Men, för att detta mål skall nås måste en förståelse utvecklas för varför och hur kön och genus reproduceras och skapas i skolstrukturen. Med de instrument som användes i NU-03 konstateras att fler flickor än pojkar lägger vikt vid jämställdhet. Det är också en högre andel flickor än pojkar som ger förslag på en jämställd arbetsdelning i en fiktiv uppgift i hem- och konsumentkunskap inom NU-03. Detta var fallet också i NU-92. I den specifika processuppgiften ansåg majoriteten av både elever och lärare att jämställdhet handlar om att kunna samarbeta och att fördela arbetet rättvist. Detta kan ses som en dimension, men ger en relativt snäv bild. Utmaningen är att ständigt lyfta fram förgivettaganden och värderingar som framkommer i olika situationer. Lärarens roll är att skapa situationer där eleverna förmås att problematisera jämställdhet i handling (Skolverket, 2005; Cullbrand & Pettersson, 2005). Källor Albrektson, Sigbritt och Cullbrand, Ingrid (1994). Den nationella utvärderingen av grundskolan våren Hemkunskap. Kost, arbetsprocessen, konsumentekonomi. Uppföljning. Fördjupad analys. Skolverkets rapportserie 59. Styockholm: Liber Cullbrand, Ingrid och Petersson, Monica (2005). Hem- och konsumentkunskap som potential i morgondagens skola. I Grundskolans ämnen i ljuset av nationella utvärderingen Nuläge och framåtblickar. Stockholm: Fritzes. Hjälmeskog, Karin (2000). Democracy begins at home. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. Uppsala universitet: Pedagogiska institutionen. Hjälmeskog, Karin (red) (2006). Lärarprofession i förändring. Från skolkök till hem- och konsumentkunskap. Lärarförbundets ämnesråd för hushållsvetenskap. Hjälmeskog, Karin, Cullbrand, Ingrid och Petersson, Monica (2006). Huslig utbildning i Sverige under ett halvt sekel. I Karin Hjälmeskog (red). Lärarprofession i förändring. Från skolkök till hem- och konsumentkunskap. Lärarförbundets ämnesråd för hushållsvetenskap. Hjälmeskog, Karin och Pipping Ekström, Marianne (2006). Används den husliga utbildningens potential? I Karin Hjälmeskog (red). Lärarprofession i förändring. Från skolkök till hem- och konsumentkunskap. Lärarförbundets ämnesråd för hushållsvetenskap. Johansson, Ulla (1987). Att skolas för hemmet. Trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i den svenska folkskolan med exempel från Sköns församling. Umeå universitet: Pedagogiska institutionen. Kronlid, David och Östman, Leif (2008). Practical Environmental Ethical Reflection in Home and Consumer Studies. I IFHE, e-book Global Sustainable Development: A Challenge for Conumer citizens. Skolverket (1993). Den nationella utvärderingen av grundskolan. Hemkunskap. Huvudrapport. Skolverkets rapport nr 21. Stockholm: Liber. 72

73 Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan Hem- och konsumentkunskap. Ämnesrapport till rapport 253. Skolverket: Fritzes. SOU 2005:51 (2005). Bilen, biffen, bostaden. Hållbara laster smartare konsumtion. Slutbetänkande av utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen. 73

74 Lärarutbildning inom det hushållsvetenskapliga fältet Husholdningsfaglige uddannelser og studier i Danmark Jette Benn I denne 20 års periode er der sket meget på det husholdningsfaglige felt i Danmark. Der har generelt været et ønske fra det offentliges side om at revidere hele uddannelsesområdet såvel de enkelte uddannelser som selve den institutionelle struktur. De husholdningsfaglige uddannelser, efteruddannelser og studier De to husholdningsfaglige uddannelser i Danmark har kunnet fejre 100 års jubilæer i denne periode. Det drejer sig om uddannelsen til hjemkundskabslærer i folkeskolen (grundskolen) og til husholdningslærer (senere formidler og derefter professionsbachelor i ernæring og sundhed). De beskrives indledningsvis, derefter følger en kort beskrivelse af andre efteruddannelsesmuligheder samt studier og forskning. Hjemkundskab som liniefag i læreruddannelsen fra folkeskolelærer til professionsbachelor som lærer i folkeskolen Hjemkundskabslæreruddannelsen kunne i 1999 fejre 100 året for uddannelsen bl.a. ved en nordiskbaltisk konference om læreruddannelse og forskning på hjemkundskabsområdet, hvilket gav gode muligheder for at diskutere og belyse forskelle og ligheder. Konferencerapporten rummer bidrag fra alle landene og viser således uddannelsens status i Norden og Baltikum i 1999(Benn 2000). Det blev fejret på Danmarks Lærerhøjskole, hvor uddannelsen startede, som et særligt liniefag i kvindelig husgerning. Det var en efteruddannelse ovenpå en færdig lærerindeuddannelse, som kun kunne tages på Statens Lærerhøjskole, og det gjaldt helt frem til 1955, hvorefter en række seminarier kunne tilbyde uddannelsen. Hele tidsperiodens uddannelser kan ses temanummeret for 90-året i Hjemkundskab december Udviklingen i uddannelsens indhold blev i dette fødselsdags-nummer beskrevet under overskriften fra renlighed, sparsommelighed og orden til miljø- og ressourcebevidsthed og kulturel forståelse, (Benn og Haastrup 1989 s. 26), det sidsteflerdimensionale fagsyn, som også Annelise Terndrup Pedersen har plæderet for. 11), 12) Hjemkundskab drejer sig iflg. oplægget til revision af læreruddannelsen i 1987 om mennesket og dets hverdagsliv, hvor udganspunktet er menneskets fysiske, psykiske og sociale behov og dets samspil med det omgivende miljø såcel det fysiske som familie, kultur og samfund (Pedersen i LU 87). Liniefaget hjemkundskab blev i 1989 tilbudt på 11 af landets 36 lærerseminarier med udgangspunkt i en bekendtgørelse fra 1986, hvoraf det fremgik, at hjemkundskab kunne være et af de 2 obligate liniefag. Indholdet var iflg.denne bek. ikke meget ændret i forhold til hele den tidligere periode, faget har været udbudt. De studerende skulle opnå indsigt i fagets teoretiske emneområder, praktiske færdigheder og indsigt i fagets pædagogiske muligheder (Bek. af 1986 s. 36). Teori blev forstået som naturvidenskabelige discipliner og dertil kom så praktiske discipliner og en mindre del om undervisning i hjemkundskab, og endelig så var forbrugerorientering kommet ind i fagrækken (Bek. om uddannelse af lærere til folkeskolen 1986). 13) På det tidspunkt kunne færdiguddannede lærere, der var uden uddannelse i faget, stadig tage hjemkundskab som en efteruddannelse på Danmarks Lærerhøjskole. I 1992 kom den næste og denne gang mere gennemgribende revision (Bek. nr. 261 af 15 april 1992) med formål og mål som fastslog at de studerende foruden at skulle erhverve indsigt i forhold vedrørende ernæring og kost, sundhed, hygiejne, miljø og ressourcer, forbrug, økonomi og husholdningsfaglige områder i øvrigt skulle erhverve teoretiske og praktiske forudsætninger for 74 11) Pedersen, Annelise Terndrup. (1984). Folkeskolens formål og faget hjemkundskab. Hjemkundskab nr. 8 12) Pedersen, Annelise Terndrup (1988). Har seminarierne sovet i timen. Hjemkundskab nr. 6 13) For yderligere diskussion se Benn (1988): Hvilke kvalifikationer skal hjemkundskabslærere have i fremtidens skole. I:Hjemkunskab; 2:8-13

75 at perspektivere faget historisk, kulturelt, socialt og samfundsmæssigt og for at overveje og inddrage værdimæssige spørgsmål af betydning for faget og undervisningen at anskueliggøre handlemuligheder, der er brugbare og præget af ansvarlige valg at udvikle faget i relation til vilkår og forudsætninger i natur, kultur og samfund og til skolens almendannende opgave. Loven var igen en rammelov. D.v.s. at seminarierne selv skulle udarbejde studieordninger, herunder eksamensform. I 90 erne steg optaget af studerende på landets seminarier, men det var først med loven fra 1998, at hjemkundskabs popularitet og ansøgertal slog alle rekorder, hvilket blandt andet hang sammen med, at denne lov indførte 4 pligtige liniefag mod tidligere to. Seminarierne måtte udvide kapaciteten for hjemkundskab ved at (gen) indføre det på flere seminarier og ved at ansætte flere seminarielærere. I 1997 kom revisionen af læreruddannelsen med en vis indflydelse fra revisionen af faget i grundskolen fra 1995, samtidig med at hjemkundskab nu blev et af fire liniefag (Bek. om uddannelse af lærere til folkeskolen 1998). Der blev beskrevet en række centrale kundskabs- og færdighedsområder, som bl.a. skulle inddrage synsvinkler som sundhed og livskvalitet, miljø og ressourcer, samt det æstetiske skabende. Ændringen blev især beskrivelsen af fagdidaktik, som var noget nyt. Det gjaldt indhold som fagets værdigrundlag og bestemmelser om faget i skolen fagets formål, indhold og læringsaktiviteter, historisk og aktuelt og med henblik på fremtidsmuligheder fagets rolle og muligheder i forhold til folkeskolens opgave, til udviklingen i samfundet, nationalt og inernationalt, alene og sammen med andre fag faget i børnenes hverdagsliv og i forhold til børns forskellige behov, forudsætninger og udviklingsmuligheder kriterier for vurderieng, fremstilling og anvendelse af undervisningsmaterialer og andre hjælpemidler, herunder informations- og kommunikationsteknologi Læseplanerne blev gjort decentrale, ligesom eksamensformen blev et anliggende seminariet besluttede. I 2000 blev hele uddannelsesområdet for de mellemlange og videregående uddannelser i Danmark revideret, og der dannedes større centre for en række af disse uddannelser. Læreruddannelsen blev omformuleret til en uddannelse til professionsbachelor som lærer i folkeskolen. Uddannelsen skulle være praksisnær, professionsrettet og erhvervsrettet,...og kendetegnet ved at kombinere teori og praktik (Lov om mellemlange og videregående uddannelser 2000) Den store ændring blev, at uddannelsen skulle afsluttes med et bachelorprojekt, der kombinerede pædagogik og et fag. Derved kunne den studerende både tage liniefagseksamen i hjemkundskab og arbejde videre med det i et bachelorprojekt. Efterfølgende var der muligheder for at tage en diplomeksamen i ernæring og sundhed eller gå videre på en master eller kandidatuddannelse (se efterfølgende). I 2002 kom rapporten: Hjemkundskab i læreruddannelsen. En spørgeskemaundersøgelse foretaget i år ), som bl.a. konkluderede, at det brede fagsyn kun delvis var slået igennem på landets seminarier (Pedersen 2002). I årene fra har der været et stort antal studerende, der har taget liniefaget hjemkundskab, der blev tilbudt på 17 af de 18 seminarier, der var tilbage i Danmark i den periode. Allerede i skete den næste store ændring, hvor uddannelsesinstitutionerne skulle sluttes sammen i endnu større enheder som University Colleges/ professionshøjskoler. Denne sammensmeltning af institutioner er ikke færdig i skrivende stund, men den får konsekvenser for udbudet af liniefaget, idet ikke alle 18 seminarier i højskolesamarbejderne får muligheder for at tilbyde faget. Der er samtidig lavet ny lov om uddannelse til professionsbachelor som lærer (Bek. nr. 219, 2007), der påbegyndes i august ) Pedersen, Annelise Terndrup ( 2002). Hjemkundskab i læreruddannelsen. En spørgeskemaundersøgelse foretaget i år N. Zahles Seminarium 75

76 Her er liniefagene skåret ned til 3 eller 2 afhængig af valg, hvilket vil give langt færre liniefagsstuderende i hjemkundskab, også forårsaget af et øget krav til forkundskaber for at vælge liniefag. Hjemkundskab bliver sammen med andre praktisk- musiske liniefag på kun 0,6 årsværk svarende til 36 ECTS points, trods det at uddannelsen forlænges til 4 år. Samtidig er indholdet af faget i store træk ikke ændret siden uddannelsen fra 1997, hvilket stiller store krav til såvel lærer som den studerende (se efterfølgende skema og Retsinformation: Der er krav om, at den studerende bl.a. skal opnå kompetence i at opstille og analysere professions-faglige problemstillinger og handlemuligheder med inddragelse af teori og refleksion over praksis samt at kunne strukturere egen læring med henblik på at opnå faglig identitet. (liniefaget hjemkundskab 2007) Indholdet angiver, at såvel de naturvidenskabelige som samfunds-videnskabelige og human-kulturelle elementer af faget inddrages. Det betyder, at en stor del af faget må ske ved selvstudium. Et supplement til faget kan være, de muligheder, der er kommet for at tilbyde frivillige suppleringskurser i sundhed og i praktiskmusisk arbejde. Ændringen kan have til følge, at der bliver for få, der tager liniefaget i hjemkundskab og dermed også få uddannede lærere i hjemkundskab i folkeskolen i fremtiden. Ligesom det kan begrænse den faglige udveksling og den overordnede udvikling af fagområdet. Fra Husholdningslærer over ernærings- og husholdningsøkonom til professionsbachelor ernæring og sundhed Husholdningslæreruddannelsen har også i denne periode kunnet fejre 100 året for sin start. Ankerhus Seminarium grundlagt af Magdalene Lauridsen fødselsdagen i 2002 (Festskrift) mens det for Suhrs Seminarium grundlagt af Ingeborg Suhr skete i 2005 (Skafte Overgaard 2005). Begge institutioner kunne fejre uddannelsen med stor tilgang af studerende, til en uddannelse der har ændret perspektiv fra undervisning ud fra mor Magdas (Magdalene Lauridsen) tese om god husførelse og Birgitte Berg Nielsens 15) fokus på at opdyrke en egentlig husholdningsvidenskab. Uddannelsen har været rettet mod at lærerne efterfølgende arbejdede på husholdningsskoler, i fritidsundervisning, formidling og konsulenttjeneste indenfor landbo-, husmands- og husholdningsforeninger. Professionsuddannelsen har bl.a. som følge af ændrede arbejdsopgaver de seneste 20 år været igennem store ændringer. I 1989 var betegnelsen stadig husholdningslærer og indholdet var koncentreret om naturvidenskabelige fag, konsument-og samfundsfag, bolig og materialekundskab og pædagogiske og psykologiske fag fordelt på 3 1 / 2 år med indlejret praktik (Bek nr ). I 1990 blev titlen ændret til ernærings- og husholdningsøkonom, selve hovedindholdet var det samme, men de praktiske elementer i uddannelsen blev mindsket. Titlen og også målbeskrivelsen indikerer en bevægelse bort fra lærervirke og rettedes mod bredere formidlingsopgaver, idet formålet blev at kvalificere de studerende teoretisk og praktisk til at varetage formidlingsopgaver inden for human ernæring, forebyggelse, sundhed, miljø, energi, forbrug, økonomi og husholdningsfaglige områder i øvrigt med henblik på beskæftigelse i privat og offentlig virksomhed (Bek nr ). I blev det så til en professionsbachelor i ernæring og sundhed efter den gennemgribende revision af uddannelsessystemet generelt. Målet er bl.a. at den studerende kan varetage kommunikations, undervisnings, ledelses- og behandlingsopgaver i privat og offentlig virksomhed (Bek nr ). Uddannelsen fører til en række specialiseringer på områder som human ernæring, cateringledelse, serviceledelse, klinisk diætetik, sundhedskommunikation, produktudvikling og ernæring og sundhed. Uddannelsen er en bachelor uddannelse, der i dag foregår 4 steder i landet på Suhr i København, Ankerhus i Sorø, i Århus og Haderslev. De er alle dele af de nye store professionshøjskoler, som omfatter en række forskellige mellemlange, videregående uddannelser. Uddannelsen er allerede i 2008 under revision, men det er ikke de store ændringer, der vil ske. Markant er det at der nu laves en national studieordning mod tidligere lokale ordninger. Uddannelsen giver muligheder for at gå videre på et master eller kandidatstudie, hvilket en del af de mange studerende vælger ) Birgitte Berg Nielsen var grundlægger af det 3. seminarium i Danmark, som imidlertid lukkedes i 1948 se mere i: Birgitte Berg Nielsen: 25 års skolearbejde og Kvindebiografisk Leksikon.

77 Efteruddannelser Specialkursus i husholdning har for mange nordiske husholdnings- og hjemkundskabslærere været en mulighed for en etårig efteruddannelse og målet har været at kunne give en videnskabelig uddannelse (LBK ). Der blev tilbudt kurser på det ernæringsfaglige og konsumentfaglige område. 16) Kurset blev dog ændret til en efteruddannelse til diætist. Specialkursus overgik i 2002 til at være en uddannelsesinstitution som de øvrige uddannelsessteder på Suhrs og Ankerhus, der uddannede professionsbachelorer i ernæring og sundhed. Der blev desuden muligheder for at disse institutioner kunne tilbyde videreuddannelse i form af diplomuddannelse i kost, ernæring og sundhed. Den har haft og har en vis succes som efteruddannelse af bl.a. hjemkundskab og den relaterer sig bredt til forskellige filosofiske grundsyn: Det naturvidenskabelige, det humanistiske, det samfundskritiske og det eksistentialistiske. For hjemkundskabslærere har der været en efteruddannelsesmulighed på Danmarks Lærerhøjskole, der tilbød kurser over hele landet til at opdatere lærernes viden og udvikle deres undervisning bl.a. i forhold til nye læseplaner og nyt indhold. Disse kurser sluttede i 2000, da DLH overgik til at blive Danmarks Pædagogiske Universitet, som udelukkende tilbød studier. Studier Kandidatstudie dvs. et studie byggende ovenpå en husholdnings- og hjemkundskabs-læreruddannelse har siden 1970 været en mulighed som et cand.pæd. studium på Danmarks Lærerhøjskole. Det var et studie der dels fokuserede på ernæring og dels på pædagogiske og psykologiske områder og senest blev benævnt cand.pæd.studium i ernæring og hjemkundskab. Der er i perioden fra 1989 færdiggjort 16 kandidater (uddannelsesniveau over master) til studiet sluttede i 2002, specialerne kan ses på Danmarks Pædagogiske Bibliotek ( De fleste af disse kandidater praktiserer som seminarielærere. Et nyt kandidatstudium for bachelorer, dvs. 3 års studier ovenpå en bacheloruddannelse på / 2 år, blev i 2005 sat i gang som et didaktikstudie med henblik på materiel kultur, udviklet af forskere fra sløjd, håndarbejde og hjemkundskab og rettet mod lærere indenfor disse felter samt bachelorer i design, arkitektur m.m. (se: En anden videreuddannelsesmulighed er masterstudier på 2 år ovenpå en professionsuddannelse. Der er en del hjemkundskabs- og professionsbachelorer i ernæring og sundhed der således tager masterstudiet i sundhedspædægogik (se: Referencer Bekendtgørelse af uddannelse til ernærings- og husholdningsøkonom nr. 350 af 23. maj 1990 Bekendtgørelse af lov om uddannelse til ernærings- og husholdningsøkonom nr. 983 af 012/11/ 2000 Bekendtgørelse om uddannelsen til professionsbachelor i ernæring og sundhed nr. 221 af 20/03/ 2006 Bekendtgørelse om uddannelsen til professionsbachelor i ernæring og sundhed Bekendtgørelse om uddannelse af lærere til folkeskolen af Bekendtgørelse om uddannelse af lærere til folkeskolen nr. 261 af 15 april 1992 Bekendtgørelse om uddannelse af lærere til folkeskolen nr. 382 af 19/06/1998 Bekendtgørelse om uddannelse til professionsbachelor som lærer i folkeskolen nr.369 af 06/06/ 2006 Benn, Jette, red (2000). Home Economics 100 Years, History, Perspectives & Challenges. Danmarks Lærerhøjskole Benn, Jette & Haastrup, Lisbeth (1989). Fra renlighed og sparsommelighed til Festskrift. Ankerhus Seminarium 100 år Hjemkundskab 16) For videre studie se Ninna Kiesling (1996) 77

78 (1989). Skolekøkkenlærerindeuddannelsens 90 års førdselsdag.no 6 Kiessling, Ninna (1996). Nordiska Högskolan för hushållsvetenskap. Slutrapport om bedriven verksamhet Göteborg LBK nr. 983 af 01/11/2000: Statutter for Specialkursus i Husholdning ved Aarhus Universitet LBK nr 983 af 01/11/2004: Bekendtgørelse om uddannelsen til professionsbachelor i eernæring og sundhed LBK nr 1256 af 02/12/2004: Bekendtgørelse om uddannelsen til professionsbachelor i eernæring og sundhed Lov nr 481 af 31/05/2000: Lov om mellemlange videregående uddannelser Lov om professionbachelor uddannelsen som lærer i folkeskolen nr. 579 af 09/06/2006 og senere ændring lov nr 562 af 06/06/2007 (se: R0710.aspx?id=25113) Nedergaard, Gustav (1997). Magdalene fra Ankerhus. København, Gads Forlag Pedersen, Annelise Terdrup (1987). Læreruddannelsen Pedersen, Annelise Terndrup (1984). Folkeskolens formål og faget hjemkundskab. I: Hjemkundskab:8 Pedersen, Annelise Terdrup (1988). Har seminarierne sovet i timen: Hjemkundskab nr. 6: 3-7 Pedersen, Annelise Terndrup ( 2002). Hjemkundskab i læreruddannelsen. En spørgeskemaundersøgelse foretaget i år N. Zahles Seminarium Skafte Overgaard, Svend (2005). Fra mangel til overflod. Ernæring og sundhed Suhr s 100, Udgivet i forbindelse med Suhr s Seminariums 100 års jubilæum 2005 Uddannelsesguiden.dk: (her kan såvel uddannelsen til lærer i folkeskolen som professionsbachelor i ernæring og sundhed findes) 78

79 Hushållslärarutbildningen vid Helsingfors Universitet - förändring medför utmaningar Päivi Palojoki Jag fick inbjudan att skriva några rader om hushållslärarutbildningen vid Helsingfors Universitet under de senaste 20 åren. Inbjudan var både utmanande och mycket trevlig, man kan med tillstånd gräva i sina gamla minnen. Med kalender i handen började jag räkna, visst det är ett tidsperiod på tjugo år från 1986 till Då, 1986 var jag en ung hushållslärarstuderande som just hade börjat fundera på mitt pro gradu arbete. Nu är jag inte längre så ung men anställd vid samma institution med ansvar att utveckla utbildningen. Vad har hänt under de här åren? Vilka utmaningar har de samhälleliga och akademiska förändringarna medfört? Det är relativt svårt att nämna vissa höjdpunkter eller särskilda speciella minnen under de gångna åren men jag skulle gärna lyfta fram tre olika aspekter som har varit viktiga och vilkas betydelse kommer att förbli viktiga även i framtiden. För det första, hurudan är utbildningens position i den akademiska världen? För det andra, sättet på vilket forskningen har synliggjorts och genomsyrar idag hela utbildningen och till sist, vilka innehållsmässiga förändringar vi varit tvungna att göra i magisterprogrammet. Jag är glad att kunna hävda att hushållsvetenskap nu har blivit ett vetenskapligt område som har kunnat bevisa sin särart. Vid forskningen skall man sträva till att se hushållets handlingar och delområden som en helhet och med hjälp av olika forskningsprojekt försöka förstå och kontextualisera de dagliga handlingarna i olika hem och familjer. Med kännedom om detta kan vi kontinuerligt utveckla och uppdatera undervisningen i huslig ekonomi. Men vet vi ändå tillräckligt väl vad som händer därute? Vad gör människorna med råvarorna de köper? Hur och vem tillagar maten? Vad tänker de på? Är hemlagat bättre än färdigköpt eller halvfabrikat? Hur inverkar den lätta tillgången till färdiglagad mat våra matvanor på arbetsplatsen och vår hälsa? Näringsforskning fokuserar på vilka näringsämnen man får från maten men vi känner inte så bra till varför vi väljer att äta vissa maträtter, det känner vi ganska dåligt till. Därför är det av yttersta vikt att hushållsvetare ställer just dessa ovannämnda frågor och försöker fokusera på de kontextuella och subjektiva argumentationsmönstren bakom de dagliga handlingarna. En familj är inte den andra lik. Det är utmanande att synliggöra variationer. Forskningsaktiviteter vid Institutionen för hushållsvetenskap och slöjd har expanderat under de senaste åren och vi har fått in många nya doktorander som ska fokusera antingen på undervisning i huslig ekonomi eller på andra hushållsvetenskapliga aspekter. Vägen till fortsatta studier har varit lång för många och vi måste bara vara tåliga, det tar sin tid att mogna vid sidan om sin forskningsprocess. Vi kommer säkert att få flera egna doktorer som kan ställa intressanta forskningsfrågor. Nuförtiden blir de unga studenterna mycket bättre förberedda för forskarstudier och forskning än jag och mina kolleger blev under vår studietid. De lär sig tidigt hur man använder olika forskningsmetoder och hur man effektivt använder modern teknik för datainsamling. Deras utgångsläge är alltså mycket bättre än vi ens kunde ana för 20 år sedan. Den så kallade Bologna-processen har nuförtiden förändrat både strukturen och innehållet av hela utbildningen. Varje student måste först ta ut en kandidatexamen och sen fortsätta med magisterstudier. Den här utvecklingen är å ena sidan mycket positiv, de blivande lärarna kan välja från flera möjliga biämnen och utveckla sin expertis. Å andra sidan finns risken att det minskade utrymmet för ämnesstudier medför att några delområden som tidigare har stått i fokus nuförtiden studeras enbart utgående från studenternas eget intresse. Samtidigt måste man reflektera över dessa förändringar mot de samhälleliga förändringarna. Livslångt lärande, kunskapssamhället och risksamhället 79

80 är inte bara några termer med vilka man försöker beskriva att det har hänt mycket inom skolsystemet och i hemmen. De här termerna utmanar oss att göra förändringar både i innehåll och i metoder i undervisningen i huslig ekonomi. Det är ju så att i stället för att samla in faktakunskap måste man kunna ställa relevanta frågor och vara kritisk. Allt som skrivs och sägs är inte nödvändigtvis sant. Avslutningsvis vill jag hävda att framtiden ter sig mycket positiv. Alla människor behöver också i framtiden kunskaper att utföra olika uppgifter i ett hem. De behöver också stöd att göra val; skall man köpa varor och tjänster eller göra själv? Valmöjligheterna har ökats men samtidigt blivit mer komplexa. Som exempel kan nämnas mat och matkultur, det är inte bara näring och hälsa som står i fokus. Dagens elever som är de kommande föräldrarna i samhället, måste börja resonera kring matens betydelse för vår identitet och livsstil. Hur påverkar ökad matkonsumtion och riskscenarierna (t.ex. BSE, fågelinfluensa) våra matvanor? Hur påverkar vår förändrade livsmedelskonsumtion miljön? Vilken roll spelar producenterns sociala ansvarstagande på konsumentens val av livsmedel? Det finns mycket att göra i framtiden och som jag nämnt i arbetets titel medför förändringar utmaningar. Att bemöta alla dessa utmaningar är inte lätt. Vi måste lita på att samarbete med de kunniga hushållslärarna på fältet, hushållsvetare och hushållslärarutbildare i den akademiska världen bidrar till att vi tillsammans kommer att ha en lysande framtid. Tillsammans är vi starka, både i Norden och i Finland. Didaktik och lärarpraktiken Ämnesstudier Forskning Didaktik och lärarpraktiken Allmänna studier Ämnesstudier 80

81 Forskning (24%) Allmänna studier (6%) Didaktik och lärarpraktiken (18%) Ämnesstudier (30%) Biämnen (22%) Forskning (23%) Allmänna studier (7%) Didaktik och lärarpraktiken (20%) Ämnesstudier (28%) Biämnen (21%) 81

82 Ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi förflyttas till Åbo Akademi, Vasa Gun Åbacka Sedan 1999 är ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi i sin helhet förlagd till Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa. Detta innebär att utbildningen i sin helhet akademiserats. Alla som utbildar sig till lärare för den grundläggande utbildningen i Svenskfinland har därmed en akademisk examen. Från höstterminen 2006 studerar alla nya universitets- och högskolestuderande enligt den s.k. Bolognaprocessen. Så gör även ämneslärarstuderande i huslig ekonomi. Målen för Bolognaprocessen är bl.a. att utveckla en tydlig och enhetlig examensstruktur för universitet och högskolor i Europa. En tydligare examensstruktur innebär en överföring och dimensionering av studieprestationer i ECTS (European Credit Transfer System). Genom en överenskommelse motsvarar 60 studiepoäng eller ECTS-Credits den studieinsats en studerande beräknas fullgöra under ett år. En enhetlig examensstruktur innebär att alla examensstrukturer utvecklas från en s.k. tvåstegsmodell där den första nivån omfattar en examen på bachelornivå eller det som i Finland benämns kandidatexamen. Dessa studier omfattar ca tre års studier. Följande nivå omfattande ca två års studier leder till en masterexamen eller en finländsk magisterexamen. För att bli behörig lärare för den grundläggande utbildningen I Finland krävs en magisterexamen. Ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi är således en 5 årig utbildning som omfattar 300 studiepoäng eller ECTS. Genom att universitet och högskolor i Europa inför en enhetlig examensstruktur blir rörlighet för såväl studerande som lärare och personal vid dessa lärosäten större. I och med införande av ECTS-systemet är det således lättare för alla studerande, både inom landet och utomlands, att förstå och jämföra studieprogram. Slutexamen för ämneslärarstuderande i huslig ekonomi är pedagogie magister examen (PeM). I denna examen ingår studier i pedagogik (120 sp), huslig ekonomi (95 sp), biämne(n) (60 sp) och språk och kommunikation (25 sp). I pedagogik som är huvudämne i studierna, ingår grund-, ämnes- och fördjupade studier. Praktikperioder, dvs. övningsundervisning ingår i dessa studier och är förlagd till såväl Vasa Övningsskola (statlig övningsskola) som fältskolor runt om i Svenskfinland. I de fördjupade studierna ingår slutarbetet pro gradu, omfattande studiepoäng. I detta slutarbete ges studerande möjlighet att utföra pedagogisk/didaktisk forskning. Studierna i huslig ekonomi är precis som i pedagogik indelade i grund-, ämnes- och fördjupade studier. På grundstudienivån är tyngdpunkten lagd på mitt eget hushåll. I dessa studier uppmärksammas grundkunskaper och färdigheter som behövs för att sköta det egna hushållet men studerande ska även samtidigt få en inblick i hushållsvetenskap dvs. vad huslig ekonomi som vetenskapsområde omfattar och innebär. Under ämnesstudierna, hushållets omvärld, vidgas den studerandes perspektiv på ämnet genom att bl.a. relationer och institutioner som hushållet är beroende av uppmärksammas. Inom de fördjupade studierna fokuseras hushållet i en global värld, dvs. hur hushållet betraktas ur ett globalt perspektiv. I biämnesstudierna ges studerande möjlighet att utgående från eget intresse antingen studera två valfria biämnen (2 x 30 sp) eller ett biämne med en omfattning på 60 sp. Är biämnet ett läroämne i den grundläggande utbildningen som studeras med en omfattning på 60 sp ger dessa studier även undervisningsbehörighet. 82

83 Syftet med undervisningen är utgående från Grunderna för läroplanen för den Grundläggande utbildningen 2004 att eleven ska lära sig ta ansvar för sin hälsa, sina människorelationer och sin ekonomi samt för trivseln och tryggheten i närmiljön. Ämneslärarutbildningen förväntas således utbilda lärare som utgående från sina ämneskunskaper i både pedagogik och huslig ekonomi reflekterar kring hur undervisningen kan tillrättaläggas på bästa möjliga sätt för att eleverna ska ges möjlighet att lära sig samhällsrelevanta kunskaper. I utbildningen förenas därför praktiska färdigheter med vetenskapligt didaktiskt och pedagogiskt tänkande i relation till huslig ekonomi för att uppnå en helhetsuppfattning av ämnet. I och med Svenskfinlands litenhet (ca 5,5 % av befolkningen) är behovet av finlandssvenska ämneslärare i huslig ekonomi inte stort. Därför antas 8-10 studerande vartannat år till denna utbildning. Det viktigaste antagningskriteriet till utbildningen är avlagd studentexamen eller motsvarande studier. Lærerutdanning i mat og helse i Norge mellom 1990 og 2008 Inger Lise Fevang Jensen Det har vært to typer lærerutdanning som kvalifiserer for å undervise i faget som nå heter mat og helse (tidligere heimkunnskap): allmennlærerutdanning og faglærerutdanning. Den førstnevnte blir tilbudt på lærerhøgskoler og den sistnevnte på Høgskolen i Akershus. Mat og helse ble det nye navnet på faget med Kunnskapsløftet, som er det nye planverket for grunnskolen i Norge. I denne artikkelen bruker jeg konsekvent det nye fagnavnet mat og helse, i stedet for heimkunnskap. Lærerutdanning på 1990-tallet 1990-tallet er betegnet som det store tiåret for utdanningsreformer i Norge. I 1992 fikk lærerutdanningen nye styringsdokumenter: Rammeplan for 4-årig allmennlærerutdanning. Den innebar at utdanningen ble utvidet fra to til fire år. Det var et kjempeløft for utdanningen av lærere. I kapittel 2 i denne rammeplanen beskrives oppgaver, verdier og kunnskapsinnhold, vurdering, forsknings- og utviklingsarbeid, planarbeid, oppbygging og organisering i allmennlærerutdanningen. Den planen skulle ruste studentene for å undervise etter Mønsterplanen for grunnskolen, M87. Høgskolene ble pålagt å opprette studietilbud i grunnskolenes fag. Dermed ble det opprettet studietilbud i mat og helse på alle høgskoler med allmennlærerutdanning. Mat og helse var et av de fire obligatoriske valgfagene, under betegnelsen praktisk, estetiske fag. Studentene kunne velge enten 5-vekttallsstudier i to praktisk, estetiske fag eller 10 vekttall i ett av fagene. Det faglige innholdet var i samsvar med lærestoff og arbeidsmåter i mat og helse i M87 og fulgte i hovedsak fagets opplæringskanon. Det innebar at opplæringen i faget skulle preges av J. H. Pestalozzis berømte formel: danne hode, hjerte og hånd. Statsråd Gudmund Hernes (AP) nedsatte utvalget som la fram NOU en Mellom krav og ideal som forelå i Den omhandlet alle typer lærerutdanning. Utvalget anbefalte at allmennlærerutdanningen skulle organiseres etter én felles studiemodell for alle utdanningsinstitusjoner i hele landet. En av tilrådingene i NOU en var at faglærerutdanningen i ernæring, helse- og miljøfag ble omorganisert etter en modell for yrkesfaglærerutdanning som kvalifiserte for å undervise i videregående opplæring. Dermed opphørte den ene av de to mulighetene for å kvalifisere seg til lærer i mat og helse i grunnskolen. Faget mat og helse ble fra da av forankret i profesjonsstudiet i allmennlærerutdanningen. I 1999 fikk lærerutdanningen en ny plan igjen: Rammeplanen for 4-årig allmennlærerutdanning, Den bygde på Mellom krav og ideal. Den obligatoriske delen ble i rammeplanen utvidet 83

84 til et fast løp for de tre første årene. I det fjerde året kunne studentene velge fag selv. Rammeplanen har en beskrivelse av sentrale faktorer for det som skal til for at studentene utvikler en helhetlig kompetanse, basert på faglig, didaktisk, sosial, yrkesetisk, endrings- og utviklingskompetanse. Mat og helse ble karakterisert som et praktisk fag, sammen med kroppsøving. Alle studenter måtte i 3. studieår velge et 5-vekttalls praktisk fag, enten kroppsøving eller mat og helse. Rammeplanen inneholdt beskrivelser for studietilbud i mat og helse 1, 2 og 3. Denne planen rustet studentene for å undervise etter Læreplanverket for den 10-årige grunnskolen, L97. Rammeplanen i mat og helse har en innledende beskrivelse av faget, plasserer mat og helse i opplæringssystemet og beskriver faget i lærerutdanningen. Målområdene i mat og helse var fagdidaktikk, mat og kultur, livsstil og helse, forbruk og økonomi og barne- og familiekunnskap. Både miljøperspektivet og det kulturelle perspektivet ble tydeligere formulert i denne rammeplanen. Den estetiske dimensjonen knyttet til smak og - begreper for å uttrykke smak ble tillagt større vekt. De faglige kravene var formulert som mål.. Lærerutdanning etter 2000 Det viste seg at studentene ville ha større grad av frihet til å velge fag selv. Stortingsmeldingen, St. meld. Nr. 16 ( ) Kvalitetsreformen Om ny lærerutdanning, la føringer for den rammeplanen for lærerutdanning som ble iverksatt fra høsten 2003: Rammeplan for allmennlærerutdanning, Her følger studentene et obligatorisk løp i 1. og 2. studieår. Der inngår fagene pedagogikk, kristendoms-, religions- og livssynskunnskap (KRL). I 3. og 4. studieår kan studentene velge blant grunnskolens fag og skolerelaterte fag. Hvert av studiefagene er på minimum 30 studiepoeng, tilsvarende 1 / 2 år. Den enkelte lærerhøgskole utformer selv studieplaner for fagenhetene ut over de grunnleggende studieenhetene. Denne rammeplanen er inndelt i formål, hovedområder og kompetansemål. I formålet fokuseres det på mat og helse som helsefremmende fag. Målområdene har overskriftene faglig og fagdidaktisk kunnskap, å være lærer i mat og helse og samhandling og refleksjon. Kompetansemålene følger fagets opplæringskanon. I opplæringen skal det fortsatt legges vekt på ferdighetstrening, være et fag der teori og praksis er vevet sammen. Det faglige innholdet dreier seg om helsefremmende arbeid, ernæringskunnskap, praktisk matlaging, forbrukerkunnskap og barns oppvekstsvilkår. Denne rammeplanen for allmennlærerutdanningen ble innført i forkant av det nye læreplanverket for grunnskolen, Kunnskapsløftet, LK06. Intensjonene var å kvalifisere lærerne slik at de hadde en kompetanse som var i tråd med det planverket for grunnskolen som skulle komme. For mat og helse er det vanskelig å se at det er blitt slik. Det er ikke samsvar mellom faglig innhold i rammeplanen for lærerutdanning og det nye planverket i mat og helse for grunnskolen. I planverket for grunnskolen, Kunnskapsløftet, er det matfaglige fokuset langt sterkere: Det har et faglig innhold bygget på mat i et livsstilspersktiv, et forbrukerperspektiv og et kulturelt perspektiv. Det innebærer at høgskolene selv må tilpasse fagplanene sine til de kravene læreplanen i mat og helse stiller. Veien videre Det foregår en løpende skoledebatt i Norge, både om lærerutdanning og om resultatene norske elever oppnår på internasjonale tester. Våren 2008 skrives det igjen en ny stortingsmelding om lærerutdanningen. Diskusjonen nå dreier seg om hvordan lærerutdanningen skal rekruttere bedre og hva som skal til for å kvalifisere studentene til dette krevende yrket. Det blir spennende å se hvilke grep myndighetene kommer til å gjøre. Det er meget bekymringsfullt at det kun er 30 % av dem som underviser i mat og helse som har faglig kompetanse. Hvilke grep vil myndighetene gjøre for å sikre en bedre lærerdekning i faget? 84

85 Litteraturliste Det kongelige kirke- utdannings- og forskningsdepartementet 1996: Læreplanverket for den 10- årige grunnskolen. Oslo Kirke- utdannings- og forskningsdepartementet: 1994: Rammeplan for 4-årig allmennlærerutdanning. Justert utgave, juli Oslo Kirke- utdannings- og forskningsdepartementet 1987: Mønsterplan for grunnskolen Kirke- utdannings- og forskningsdepartementet 1999: Rammeplan og forskrift for allmennlærerutdanning. Oslo NOU 1996: 22 Lærerutdanning Mellom krav og ideal. Oslo Utdannings- og forskningsdepartementet 2002: St. meld. Nr. 16 ( ) Kvalitetsreformen Om ny lærerutdanning, mangfold krevende relevant. Oslo Utdannings- og forskningsdepartementet 2003: Rammeplan for allmennlærerutdanning Oslo Hushållsvetenskap i högre utbildning i Sverige: Från husliga seminarium till universitetsinstitutioner Karin Hjälmeskog En viktig milstolpe för den högre husliga utbildningen var när högskolereformen genomfördes i Sverige Alla lärarseminarierna inlemmades då i universiteten. Seminarierna för huslig utbildning i Göteborg, Uppsala och Umeå erhöll därmed institutionsstatus och egna styrelser. Seminariet i Stockholm lades ner enligt tidigare förslag. De husliga institutionerna fick en ny huvudman, Universitets- och Högskoleämbetet, UHÄ Huvudmannen utformade övergripande mål för utbildningen, men varje lärosäte kunde, beroende på sina förutsättningar, avgöra hur innehållet skulle utformas. För att säkra att utbildningen var forskningsanknuten föreslog högskoleutredningen också en särskild resurs för forskning, men den kakan fick inte de husliga institutionerna ta del av. Akademiseringsfrågan tog ändå fart och återigen diskuterades balansen mellan manuellt praktiska färdigheter och en vetenskapligt kritisk, analyserande hållning. Att all utbildning inom universitet och högskolor ska vila på vetenskaplig grund har senare tydliggjorts genom ändringar i lagar och förordningar. Hushållslärarutbildningen var från början av 1960-talet och fram till dess avveckling en treårig utbildning. Utbildningen var en yrkesutbildning som gav en bred kompetens. De allra flesta hushållslärare som utbildats genom åren har undervisat i grundskolan som lärare i hemkunskap (från år 2000 i hem- och konsumentkunskap). Ett stort antal har tjänstgjort på lanthushållsskola och husmodersskola, inom gymnasieskolans konsumtionslinje och inom särskola. SIDA sökte hushållslärare för tjänstgöring i bistånds- och utvecklingsprojekt särskilt på 1970-talet. Många hushållslärare har också arbetat eller arbetar fortfarande som hem- och kostkonsulenter, konsumentrådgivare, provkökschefer och matskribenter. Beslutet om införande av den nya grundskollärarutbildningen och nedläggning av hushållslärarutbildningen påverkade naturligtvis de institutioner som ansvarade för respektive utbildning. Avvecklingen av hushållslärarutbildningen skedde mellan , först i Umeå och sist i Göteborg. De institutioner som tidigare ansvarat för 3 års studier med relativt många studenter inom hushållslärarutbildningen, fick nu starta om på nytt, med nya kursplaner och under de första åren med några få studenter. I den nya grundskollärarutbildningen ansvarade institutionerna för hälften så många poäng som tidigare. Detta hanterades på olika sätt. I Uppsala och Umeå fick t ex grundskollärarutbildningens studenter under viss del av sin utbildning, fortsätta med samma typ av samläsning som hushållslärarstudenterna tidigare haft tillsammans med dietister och kostekonomer. I Göteborg ingick grundskollärarstudenterna i en särskild liten grupp ända från starten, 85

86 men man fick i Göteborg, liksom i Umeå både personella och ekonomiska bekymmer eftersom intaget av studenter minskade så kraftigt de första åren. Efter ytterligare en utredning och hur lärarutbildningen kan bli bättre beslutade riksdagen om den förnyade utbildningen år Den som startade redan året därpå, Den struktur som skapas för den nya lärarutbildningen innebär tre utbildningsområden. Det ingår ett allmänt utbildningsområde om minst 60 poäng som behandlar centrala kunskapsområden och tvärvetenskapliga ämnesstudier. Det andra området är inriktningen, det ämnesområde eller kompetensområde som läraren väljer att arbeta i skolan med. Inriktningen omfattar 40 poäng. Ett tredje område innebär en specialisering om 20 poäng med fördjupning av tidigare kurser, breddning av området eller perspektiv på inhämtade kunskaper. För att ge ett exempel på hur utbildningen för studenter som läser inriktning hem- och konsumentkunskap kan se ut kan vi ta exemplet institutionen för hushållsvetenskap i Uppsala. Där läser studenten sin inriktning om 40 poäng och kan även välja att läsa en specialisering i ämnet om 20 poäng. Det innebär att de kan läsa Hem- och konsumentkunskap A, B och C- nivå under tre terminer. Kurserna under de två första terminerna (HK a och HK B) betecknas med namn som speglar kursplan för grundskolan, t ex Livet i hem och familj och Måltidsprocessen, där flera kunskapsområden integreras. Verksamhetsförlagd utbildning ingår med tio poäng inom inriktningen. Inom specialisering finns möjlighet att läsa kostsociologisk och metodinriktad kurs och att skriva ett examensarbete om 10 poäng. Förutom de utbildningsorter som tidigare nämnts, Umeå, Uppsala och Göteborg, finns sedan 2005 inriktning hem- och konsumentkunskap vid Högskolan i Kristianstad där utbildningen beskrivs ha en tydlig inriktning mot mat och måltider och bedrivs till en viss del tillsammans med gastronomutbildningen. Hushållsvetenskap som begrepp finns i svenskt sammanhang kvar enbart vid Göteborgs universitet. Där heter den tidigare hushållsvetenskapliga institutionen idag Institutionen för mat, hälsa miljö, MHM, men det vetenskapliga ämnet har kvar benämningen hushållsvetenskap. Vid Uppsala universitet heter den tidigare hushållsvetenskapliga institutionen sedan 2008 Institutionen för kostvetenskap och även forskningen sker inom ämnet kostvetenskap, samma benämningar som man använder vid Umeå universitet. 86

87 Forskning Forskning i husholdning i Danmark Jette Benn Egentlig forskning i hjemkundskab og husholdning har udelukkende foregået på Danmarks Lærerhøjskole, senere Danmarks Pædagogiske Universitet og nu DPU ved Aarhus Universitet (se: Forskningen er i perioden gået fra primært at ligge indenfor områderne ernæring, levnedmiddellære og mikrobiologi med udvikling af lærebogsmateriale til læreruddannelsen, til at overgå til mere pædagogisk og fagdidaktisk forskning indenfor hjemkundskabsfagets felt. Der har været projekter indenfor sundhedspædagogik, konsumentundervisning samt det madkulturelle og æstetiske læringsfelt relateret til hjemkundskabsfaget bl.a. har et aktionsforskningsprojekt i 2 hjemkundskabsklasser i folkeskolen ført til udvikling af et lærebogsmateriale (Benn & Haugbøl, 2002, 2003). I perioden fra 1989 til 2008 er der publiceret følgende ph.d. afhandlinger Haastrup, Lisbeth (1990). Maden på bordet. Danmarks Lærerhøjskole Benn, Jette (1996). Kost i skolen skolekost I og II. Danmarks Lærerhøjskole Brønnum Carlsen, Helle (2004). Æstetiske læreprocesser med hensyn til mad og måltider : Madens muligheder inden for et æstetisk teorifelt og konsekvenserne heraf for en æstetisk baseret didaktik i arbejdet med mad, levnedsmidler og måltider. Danmarks Pædagogiske Universitet. Forskning i Finland Gun Åbacka Följande personer inom huslig ekonomi i Finland har disputerat under perioden Liisa Haverinen (1996). Mastery of everyday life as a vision of the activities in households. Philosophical and Theoretical Inquiries of Household Activities. Päivi Palojoki (1997). The complexity of food-related activities in a household context. A study of Finnish homemakers food choices and nutrition knowledge. Pirjo Korvela (2003). Together and individually the dynamics of family members gatherings at home. Pirjo Äänismaa (2002). Developing environmental education in the curriculum of home economics. Towards a model of housing in line with sustainable development through action research in Marja Myllykangas (2002). Toward evaluating thinking in education. Katriina Sulonen (2004). Curriculum preparation as a tool för the teachers s professional growth. Henna Heinilä (2007). Kotitaloustaidon ulottuvuuksia: Analyysi kotitaloustaidosta eksistentialistishermeneuttisen fenomenologian valossa. Domestic skills as the art of everyday life. An inguiry about domestic skills as a way of beeing-in-the-world in the light of existentialist-hermeneutics phenomenology. Helsingfors Universitet. Gun Åbacka (2008). Att lära för livet hemma och i skolan: elevers uppfattningar av kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt hushåll och miljö. Åbo: Åbo Akademis förlag 87

88 Forskning på fagfeltet heimkunnskap og mat og helse i Norge. Britt Unni Wilhelmsen Et blikk på 20-årsperioden viser heimkunnskap som grunnskolens minste fag og faget med dårligst utdanningskompetanse. Et flertall av de som underviser i det nye faget Mat og helse (nytt fra høsten 2006) har ingen formell kompetanse og mange med formell kompetanse har bare 15 studiepoengs fordypning i faget. I samme periode har lærere med ansvar for utdanning i faget manglet kompetanse på høyere nivå. Dette er bakgrunnen for lite forskning i fagfeltet i Norge. Utdanning på hovedfags- og masternivå startet opp for ca.20 år siden. Jeg tilhørte det første kullet som ble tatt opp ved Høgskolen i Akershus høsten 1986 og uteksaminert som hovedfagskandidat i ernæring, helse- og miljøfag våren Hovedfagsutdanningen i Akershus ble det første grunnlaget for å drive forskning og FoU-arbeid for de som arbeider med utdanning i heimkunnskap og Mat og helse. I den sammenheng er det på sin plass å takke pionerene som kjempet frem og nådde målet om å gi faget et viktig kompetanseløft. En spesiell takk går til Inger Johanne Nossum som første leder av hovedfagsutdanningen. Perioden har vist en faglig utvikling. Et utdanningsfags utvikling gjennom forskning, krever kompetanse på toppnivå gjennom doktorgradsstudier eller tilsvarende. Svært få i faggruppen har utdanningskompetanse på doktorgradsnivå, men to av kandidatene i det første hovedfagskullet gikk videre med forskning rett etter hovedfag og fullførte sine doktorgradsarbeider våren Hanna Kristiansen var den ene og jeg den andre. Etter hvert ser vi at kompetanse på dette nivået øker i faggruppen, og i et nytt 20-årsperspektiv vil bildet ha endret seg positivt. Min første deltakelse i forskning etter fullført hovedfag var forskning i fagfeltet heimkunnskap ved fire ungdomsskoler i Bergen. Forskningsprosjektet ble ledet av Knut-Inge Klepp, økonomisk støttet av NORAS og gjennomført i perioden En problemstilling vi arbeidet med var følgende: How effective is a school-based nutrition curriculum in helping to create healthier eating patterns among the junior high school students? (Klepp, Wilhelmsen, Andrews 1991) Elevenes spisevaner ble kartlagt før, kort tid etter og lang tid etter et nyutviklet opplegg for undervisning i heimkunnskap. Lærerne ved intervensjonsskolene deltok sammen med forskerne i utviklingen av en mer elevaktiv tilnærming til faget i tråd med signaler i det nye læreplanverket M 87. Dataprogrammet Mat på data ble en del av opplegget: elevene fikk analysere egen kartlegging av spisevaner og foreslå og analysere menyer til bruk i undervisningen. Kontrollskolene gjennomførte tradisjonell undervisning. Lærerne som deltok ga uttrykk for å ha høstet en god erfaring med mer elevaktiv tilnærming til faglig læring og sa de ønsket å trekke dette inn i videre planarbeid (Klepp & Wilhelmsen 1993). I 1990 søkte jeg stipendiatmidler fra Norges Forskningsråd, Medisin og helse, Forebyggende program. Jeg ble innvilget midler fra 1991, og mitt doktorgradsarbeid ble gjennomført ved Universitetet i Bergen, Research Centre for Health Promotion (HEMIL-senteret) ved Det psykologiske fakultet. Fokus var på helsefremmende læring og tema var rusforebyggende opplæring. Dette temaet har vært en del av faget heimkunnskap, men er ikke tema i det nye faget Mat og helse. Rusatferd hos unge ble analysert i et sosial-kognitivt perspektiv og dette perspektivet ble lagt til grunn for utvikling av et undervisningsopplegg for åringer. Målet med opplegget var å påvirke årsaksfaktorer til tidlig alkoholdebut og undersøke om oppfatninger om alkohol og alkoholatferd endret seg. I alt 12 store ungdomskoler i Bergen med ca.1000 elever deltok. Skolene ble delt inn i to intervensjonsgrupper og en kontrollgruppe. Intervensjonsgruppene hadde ulik didaktisk tilnærming, den ene med sterkere struktur enn den andre, men begge med fokus på sterk autonomistøtte til elevene. Evalueringen viste en signifikant høyere grad av elevengasjement i det sterkt strukturerte opplegget der vi fant sterkere normer for å la være å drikke og en signifikant reduksjon i alkoholbruk. Avhandlingen er skrevet på engelsk og bygget opp med fire internasjonale publikasjoner i anerkjente tidsskrift med 88

89 en kappe som viser teoretisk, metodisk og empirisk sammenheng mellom artiklene (Wilhelmsen 1997). Teorigrunnlaget og den didaktiske tilnærmingen er overførbart til mange tema i faget Mat og helse. Opplegget jeg utviklet i doktorgradsarbeidet er elektronisk tilgjengelig på For tiden er det i bruk ved alle ungdomsskoler i Oslo og flere andre steder i Norge. Ved egen institusjon har jeg forsket på studenters selvvirksomme læring gjennom utdanning. Studentprosjektet ble utviklet i fagstudiet Mat og helse og gjennomført i barnehager studieåret 2005/06. Læreprosessene studentene deltok i var knyttet til temaet mat i barnehagen. Praktiske aktiviteter ble planlagt og gjennomført av studentene i samarbeid med tilsatte i barnehager og ved Høgskolen i Bergen. Studentenes selvopplevde og dokumenterte kompetanseutvikling ble hentet inn gjennom data fra gruppeintervju og prosjektoppgaver. Studentene oppfattet at deres deltakelse i utviklingsarbeidet hadde gitt kompetanse som er relevant og stimulerende for pedagogisk arbeid med både barn og voksne. Muntlig og skriftlig dokumenterte studentene bruk av metakognitive strategier i læreprosessene de deltok i. De dokumenterte tilstrekkelig faglig kunnskap som forutsetning for sin selvvirksomme læring (Wilhelmsen 2007). Referanser Klepp, K.I., Wilhelmsen, B.U. Andrews, T. (1991) Promoting Healthy Eating Patterns among Norwegian School children, in Nutbeam, D. Haglund, B, Farley, P. Tillgren, P. (eds.) Youth Health Promotion. From Theory to Practice in School & Community. London: Forbes Publications. Klepp, K.I, Wilhelmsen, B.U. (1993) Nutrition education in junior high schools: incorporating behavior change strategies in home economics courses. Health Education Research, (8): Wilhelmsen, B.U. (2007) Praksisrettet, studentvirksom læring med temaet mat I barnehagen. I Wilhelmsen, B.U. (red.) Mat i barnehagen. Barnehagen som arena for folkehelsearbeid. Nr.2, Bergen: Høgskolen I Bergen. Wilhelmsen, B.U. (1997) Development and evaluation of two educational programmes designed to prevent alcohol use among adolescents. Dissertation. Bergen: University of Bergen. Hvor ble det av dagliglivskompetansen? Intendert læreplan kontra praksis Hanna Kristiansen Menneskets dagliglivsaktiviteter spenner over et vidt område. Nødvendige kunnskaper og ferdigheter som trengs for å beherske disse, finnes i de fleste fag og fagområder som har sin plass i grunnskolen i dag i større og mindre grad. I heimkunnskapsfaget slik det er beskrevet i de formelle læreplanene fra 1960 og frem til og med Læreplanen fra 1997 (L97) ser vi et fag hvor utviklingen har gått i retning av å anlegge et helhetsperspektiv på individets og familiens dagligliv. Som en følge av dette ville det være naturlig at også undervisningen i heimkunnskap skulle bære preg av dette. I L97s høringsutkast til fagplan for heimkunnskap finner vi denne formuleringen: Gjennom M74 og M87 framstår faget som et livsforberedende fag i forhold til dagliglivets gjøremål og oppgaver. Gjennom hundreårsperioden har faget utviklet seg til et fagområde som skal gi barn og unge kunnskaper, ferdigheter og holdninger for et dagligliv i endring (1995, s.1). I L97 er dette ytterligere forsterket. Her formuleres det slik: Barn og unge har behov for å tilegne seg kunnskaper og praktiske ferdigheter for å mestre dagliglivets gjøremål og ta hånd om sitt eget liv. Kunnskap om dagliglivet handler også om å utvikle holdninger for å kunne ta ansvar og vise omsorg i mellommenneskelige forhold. I samvær med andre er det viktig å kunne påta seg forpliktelser for fellesskapet. Alle trenger allsidig forberedelse som grunnlag for familieliv og samliv. Opplæringen må være fleksibel, praktisk anvendbar og framtidsrettet ( 1996, s. 252). 89

90 En kartleggingsstudie fra 90- tallet (Kristiansen & Kristiansen 1997), viser at nye læreplaner ikke behøver være ensbetydende med endring av praksis i undervisningen. Ut fra de fem obligatoriske hovedemnene i M87 var det forventet å finne en noenlunde lik fordeling av tid avsatt til de ulike emnene. I den refererte studien ble det blant annet forsøkt å finne ut hva elevene selv mente de arbeidet med i heimkunnskapstimene på skolen (elevenes erfarte læreplan). Gjennom spørreskjemaer som ble besvart av elever (6., 7.og 9. trinn), gikk det tydelig frem at det var hovedemnet kost og ernæring, herunder praktisk matlaging, som ble vektlagt i undervisningen, og fikk hoveddelen av tiden. Også heimkunnskapslærere på de samme skolene som elevene kom fra, besvarte et spørreskjema om undervisningen i heimkunnskap. Tilleggsinformasjonen som lærerne ga var at det innenfor dette hovedområdet selvsagt tas inn ulike andre delemner som kan relateres til området. Resultatene sett under ett viste imidlertid at det stort sett ikke var en helhetlig dagliglivskompetanse som var fokus i undervisningen. L97s hovedmomenter skiller seg ikke vesentlig ut fra hovedemnene i M87, rent innholdsmessig. Det er imidlertid ett unntak. Bolig og miljø ble tatt ut av planen. Så vidt vites er det ikke gjort noen tilsvarende undersøkelse når det gjelder L97. Men det er antakelig ikke grunn til å tro at bildet som vi har av den praktiske heimkunnskapsundervisningen er vesentlig endret fra M87 til L97. Spesielt ikke når en ser hva som har skjedd med timetallet som har blitt denne undervisningen til del utover på 90-tallet. Kompetanseområdet ble utvidet, men timetallet ble beskåret. Grunnskolen har igjen fått nye planer. I Læreplanverket for Kunnskapsløftet (2006) forsvant faget heimkunnskap. Det ble erstattet av faget Mat og helse. Hovedområdene i dette faget er alle sentrert om mat. Mat og livsstil Mat og kultur Mat og forbruk Det kan her se ut som man faktisk har tatt konsekvensene av at heimkunnskapsfaget slik det fremsto i M87 og L97 faktisk var for ambisiøst - timetallet tatt i betraktning. Lærerne hadde problemer med å oppfylle fagplanens intensjoner. Når en så i tillegg vet at svært mange underviste i heimkunnskap uten å ha utdanning i faget, ble ikke den praktiske undervisningssituasjonen enklere å håndtere. Det gjenstår nå at skolemyndighetene (stat, kommuner og skoleledere) ser sitt ansvar og sørger for gode ressurser til det nye faget (utdannede lærere, penger til utstyr og nødvendige råvarer). Da kan det være håp om at en eventuell ny forskningsstudie som tar for seg faget Mat og helse, og som konsentreres om elevenes erfarte læreplan, faktisk kan komme til å konkludere med at det er samsvar mellom den intenderte læreplan og det elevene faktisk erfarer gjennom undervisningen. Kjernen i faget har alltid dreid seg om kost og ernæring (mat), herunder praktisk matlaging. Lærerne har vært opptatt av å formidle kunnskaper, ferdigheter og holdninger i tilknytning til dette temaet. Elevene selv har forventninger om at de skal få lage mat. Kosthold og livsstil er sterkt fokusert i dagens samfunn. Hvis alle gode krefter jobber på lag, kan faget nå være et viktig bidrag til et bedre kosthold i befolkningen både på kort og lang sikt. Referanser Kirke- og undervisningsdepartementet (1987): Mønsterplan for grunnskolen (M87). Oslo: Aschehoug. Kirke-,utdannings- og forskningsdepartementet (1995): Læreplan for fag i 10-årig grunnskole: L97. Høringsutkast. Oslo: KUF. 90

91 Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet (1996): Læreplanverket for den 10-årige grunnskolen. Oslo: KUF. Kristiansen, Hanna: Kristiansen Rolf (1997): Dagliglivskompetanse i et fremtidsperspektiv. Heimkunnskap og informasjonsteknologi i plan og praksis. Det utdanningsvitenskapelige fakultet, Institutt for spesialpedagogikk: Universitet i Oslo. Kunnskapsdepartementet (2006): Læreplanverket for Kunnskapsløftet. Oslo Utdanningsdirektoratet Et aktuelt doktorandarbeid på terskelen til disputas: Mat i norske skoler Asle Holthe Bakgrunn Det er overbevisende dokumentasjon for at et sunt kosthold og daglig fysisk aktivitet fra barneår er nødvendig for å oppnå god helse og forebygge en rekke av de mest utbredte livsstilssykdommene i dagens samfunn. Samtidig observeres en trend der energiinntaket i befolkningen er for høyt i forhold til det stadig synkende fysisk aktivitetsnivået, noe som har resultert i en økende andel overvektige både nasjonalt og internasjonalt. Blant helsemyndighetene er det en stor bekymring for at vi skal få en overvektsepidemi med de konsekvenser dette påfører enkeltindividet i form av redusert helse og levealder, og samfunnet med ukjente kostnader knyttet til helsesektoren, samt redusert arbeidskapasitet. WHO utviklet 2004 en global strategi for ernæring og fysisk aktivitet og i 2006 fulgte Nordisk Ministerråd opp med et spesifikt fokus på implementering av strategien i de Nordiske landene. I Norge er satsingen fulgt opp med en nasjonal handlingsplan for fysisk aktivitet og en nasjonal handlingsplan for bedre kosthold. Fra et læringsperspektiv vurderes både fysisk aktivitet og måltider som viktige rammefaktorer for å fremme konsentrasjon og læring. Det er vanskelig å finne vitenskapelig dokumentasjon for denne sammenhengen, men praksisbasert kunnskap, tilsier at det kan finnes en slik sammenheng. Prosjektet Fysisk aktivitet og måltider i skolen På denne bakgrunn opprettet det norske Sosial- og helsedirektoratet og det norske Utdanningsdirektoratet prosjektet Fysisk aktivitet og måltider i skolen. Målet er å få deltakerskolene til å utvikle egnede modeller for tilrettelegging for 60 minutter daglig fysisk aktivitet i løpet av skoledagen og gode rammer for skolemåltidet. Både i et nasjonalt og internasjonalt perspektiv representerer prosjektet et viktig utviklingsarbeid. Det finnes ingen tilsvarende prosjekt der en systematisk satsing på daglig fysisk aktivitet og gode rammer for skolemåltidet implementeres som nasjonal satsing. Videre er det svært få studier som har dokumentert effekt av program og tiltak for å fremme både fysisk aktivitet og skolemåltid. Våren 2004 ble alle norske grunnskoler invitert til å delta i prosjektet. Alle prosjektskoler måtte forplikte seg til å fokusere både på tilrettelegging for fysisk aktivitet og gode rammer for skolemåltidet. Når det gjelder skolemåltidet skulle Sosial- og helsedirektoratets retningslinjer legges til grunn. Av de 300 som søkte ble 208 invitert til å delta. 183 av disse skolene deltok i en baseline undersøkelse. I tillegg ble det sendt ut et kort spørreskjema til samtlige elever fra klassetrinn på prosjektskolene. I 2005 ble nye skoler inkludert i prosjektet, mens noen av prosjektskolene fra 2004 ikke ble videreført. Høsten 2005 var det i alt 350 prosjektskoler. Våren 2006 ble det sendt ut en oppfølgingsundersøkelse til ledelsen ved prosjektskolene. 85 av skolene som deltok på oppfølgingsundersøkelsen i 2006 deltok også på baselineundersøkelsen i Dataene fra disse to undersøkelsene er presentert i en egen evalueringsrapport: Samdal, 0., Haug, E., Hansen, F. Larsen, T.M.B., Holthe, A. Manger, M. og Fismen, A-S. (2006). Evalueringsrapport fysisk aktivitet og måltider. UiB, HEMIL-senteret. Tilgjengelig på Implementering av nasjonale retningslinjer for mat i skolen I mitt doktorgradsarbeid ser jeg på implementering av Sosial- og helsedirektoratets retningslinjer 91

92 for mat i skolen ved tre case-skoler. Case-skolene er valgt blant prosjektskolene som deltok i prosjektet fra 2004 og som fortsatte som prosjektskoler i Ved utvelgelsen av skoler ble følgende kriterier satt: rene ungdomsskoler store skoler, minst 250 elever skulle gjennom baselineskjemaet ha svart at de hadde prosjektplan, at det var prosjektgruppe på skolen og rapport barrierer i forbindelse med prosjektet Det var tre skoler som fylte kriteriene og disse skolene deltok i studien. Datakildene var dokumenter, intervjuer og observasjon. På den enkelte skole ble det gjennomført individuelt intervju med rektor og prosjektleder, samt et fokusgruppeintervju med lærere og et fokusgruppe intervju med elever i 10. klasse. Observasjonene ble gjennomført på bakgrunn av utviklet observasjonsskjema. Datainnsamlingen ble foretatt 18 måneder etter prosjektstart. Resultatene fra studien blir presentert gjennom tre vitenskapelige artikler. I første artikkel analyseres dataene på skolenivå. Det sentrale er endring (implementeringsresultat) og hvordan organisatorisk kapasitet på skolenivå virker inn på implementeringsresultatet. Endring måles i: tilfredsstillelse av krav fastsatt i retningslinjene, hyppighet av tiltak, matkvalitet og brukertilpasning (målt i omsetning). I organisatorisk kapasitet inngår deltakelse, tilslutning, støtte og allokering av ressurser. Resultatene viser at implementeringsresultatet varierte mellom skolene. For å få et godt implementeringsresultat synes det å være viktig å bygge organisatorisk kapasitet gjennom lærertilslutning, allokering av ressurser og felles verdier i skolemiljøet. Tvetydigheten i de nasjonale retningslinjene gjenspeiler seg på skolenivå. Når det er en tvetydelighet i retningslinjene kan det forklares med at mat i skolen er viktig partipolitisk; skal mat i skolen være en del av det offentlige (skolen) sin oppgave eller en del av familiepolitikken. I andre artikkel analyseres dataene på gruppenivå. Målet er å få kartlagt hvilke barrierer de ulike gruppene av deltakere (rektorer, prosjektledere, lærere og elever) har opplevd i forbindelse med implementeringen av retningslinjene for mat i skolen. Barrierene drøftes i forhold til personlige, miljømessige og strukturelle faktorer. Resultatet viser at det er betydelige barrierer og disse knytter seg i hovedsak til: matproduksjon og salg, ressurser og finansiering, verdier og målkonflikter, samt konkurranse med mattilbydere utenfor skoleområdet. Barrierene er relevante for personlige, miljømessige og strukturelle faktorer. Lærerne er den gruppen som opplever flest barrierer, elevene færrest. I den tredje artikkelen analyseres dataene på skolenivå. Målet er å få kartlagt fysiske rammer på skolene og hvordan skolene i prosjektperioden har endret de fysiske rammene. Etablering av Hushållsvetenskap som forskningsämne i Sverige Karin Hjälmeskog Ämnet hushållsvetenskap har funnits vid Institutionen för kostvetenskap, IKV, vid Uppsala universitet sedan mitten på 1980-talet och vid Institutionen för mat, hälsa, miljö, MHM, vid Göteborgs universitet sedan Forskarutbildning i ämnet infördes vid Uppsala universitet 1991 och i Göteborg Hur beskrivs då hushållsvetenskap som forskningsämne? I Högskoleverkets rapport från den utvärdering som gjordes år 2004, står att man vid IHu säger att ämnet och forskningen befinner sig i skärningspunkten mellan många etablerade ämnen som ekonomi, etnologi, livsmedelsvetenskap, medicin, näringslära, pedagogik, psykologi och sociologi. Den lokala profileringen beskrivs som 92

93 ett helhetsperspektiv på ämnesområdet och resurshushållningsfrågor relaterade till hållbar utveckling betonas. Beslutsfattande och val av vanor som gäller hantering av resurser uppmärksammas särskilt (HSV 2005). Vid IHV talar man om hushållsvetenskap som ett tvärvetenskapligt ämne som även omfattar färdighetsträning i hantverk. Den lokala profileringen i Uppsala såväl inom grund- som forskarutbildning sätter hushållens och konsumenternas villkor, attityder, beteenden samt produktegenskaper, konsumtion och dess konsekvenser i fokus (ibid). I en rapport Kartläggning av den vetenskapliga kompetensen inom hushållsvetenskap (Shanahan 2003) identifieras fyra forskningsmiljöer vid Institutionen för hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet: hem- och konsumentkunskap, mat och måltider, resurshushållning i vardagslivet och slöjd. Samma år utkommer en karläggning av måltidsforskning Näring för magen eller själen?, skriven vid Institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet (Fjellström 2003). Dessa rapporter ger en bild av en del av den forskning som hittills bedrivits vid dessa institutioner. Idag bedrivs kostvetenskap forskarutbildning vid IKV i Uppsala, medan MHM har bibehållit hushållsvetenskap som forsningsämne. Forskning om skolämnet Forskning om skolämnet hemkunskap/hem- och konsumentkunskap har inte förekommit i någon större omfattning. Ulla Johansson, pedagog vid Umeå universitet lade 1987 fram en avhandling om ämnets införande, dvs. om tiden kring förra sekelskiftet. Avhandlingen har titeln Att skolas för hemmet. Trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i den svenska folkskolan med exempel från Sköns församlig. Nära tjugofem år senare, år 2000, läggs nästa avhandling som har fokus på skolämnet fram. Också denna gång på en pedagogisk institution, men vid Uppsala universitet. Denna gång har dock pedagogen en hushållslärarutbildning som bas. Avhandlingen heter Democracy begins at home. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran, och har skrivits av Karin Hjälmeskog lade Ingrid Cullbrand, Institutionen för hushållsvetenskap fram sin licentiatavhandling med titeln: På väg mot empowement. Reflektioner över tre studier som behandlar undervisning i hemkunskap. Vid samma institution, fast nu under namnet Institutionen för mat, miljö, hälsa lade 2007 Monica Petersson fram sin doktorsavhandling, Att genuszappa på säker eller minerad mark. Hem- och konsumentkunskap ur ett genusperspektiv. Ämnet omnämns och behandlas i andra avhandlingar och forskningsrapporter, t.ex. i avhandlingen Att stå vid spisen och föda barn av Margareta Gisselberg (1985) och Hemarbete som politik av Britta Lövgren (1993). Intressanta vinklingar om ämnets samhälleliga roll beskrivs t.ex. i Kropp och politik. Hälsoupplysning som samhällsspegel av Eva Palmblad och Bengt Erik Eriksson (1995) och i Konsumera rätt ett svenskt ideal. Behov, hushållning, konsumtion av Peder Aléx (2003). Under perioden har följande hushållslärare/lärare i hem- och konsumentkunskap disputerat i Sverige: Marianne Ekström (1990), filosofie doktorsexamen inom sociologi vid Umeå universitet, Kost, klass, kön. Elsa Nordin (1992). filosofie doktorsexamen inom pedagogik vid Göteborgs universitet. Kunskaper och uppfattningar om maten och dess fuktion i kroppen. Lisbeth Johansson (1992). filosofie doktorsexamen inom hushållsvetenskap vid Uppsala universitet. Eating Quality of Rainbow throut. Maria Lennernäs (1993). doktorsexamen i medicinsk vetenskap inom näringslära vid Uppsala universitet i samarbete med Karolinska institutet. Shift work and Nutrition. The Effects of Work hours on Dietary intake, Meal patterns and Nutritional status parameters. Eva Svederberg (1997). filosofie doktorsexamen inom pedagogik vid Lunds universitet. Tänkande bakom val och användning av livsmedel. Faktorer som medverkar till eller utgör hinder för förändringar av matvanor i hälsofrämjande riktning. Karin Hjälmeskog (2000). filosofie doktorsexamen inom pedagogik vid Uppsala universitet,

94 Democracy begins at home. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. Helena Åberg (2000). filosofie doktorsexamen inom hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet. Sustainable Waste management in Households from International policy to Everyday practice. Experiences from two Swedish Field studies. Monica Petersson (2007) filosofie doktorsexamen inom hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet. Att genuszappa på säker eller minerad mark. Hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv. Hemkunskapsdiskurser vad ska vi med hemkunskap till? Karin Hjälmeskog Genom att undersöka hur man i olika offentliga dokument, exempelvis statliga utredningar, riksdagsprotokoll, propositioner, motioner och läroplaner, har talat om tre teoretiskt urskiljbara relationer kvinnligt/manligt, hem/samhälle och hem/skola har jag i min avhandling kunnat urskilja olika sätt att förstå syftet med att utbilda kvinnor inom det husliga området. Jag skriver kvinnor, eftersom undersökningsperioden gäller från ämnets införande i slutet av 1800-talet fram till grundskolans införande 1962 och det var först då som pojkarna fick möjlighet att ta del av hela hemkunskapsämnet. Jag menar att det går att utkristallisera tre sätt att förstå ämnet. För det första kan ämnet uppfattas som en utbildning där kvinnorna ska få en yrkesutbildning inom det husliga området, för det andra att kvinnorna utbildas för sitt kall som mor och husmor och för det tredje som utbildning för rationalisering. I det tredje fallet gäller det att lära kvinnor att rationalisera hemarbetet antingen så att hon frigör tid och därmed kan yrkesarbeta, husmodern behöver då inte välja mellan hemarbete och yrkesarbete utan kan hinna med båda (den yrkesarbetande husmodern). Eller så ska hemarbetet rationaliseras för att bli effektiv på samma sätt som en arbetare i fabriken ska vara effektiv. Hemarbetet ses då som jämställt med yrkesarbete (den moderna husmodern). 17) Eftersom jag är intresserad av att studera hur skolan bidrar till att utbilda medborgare, så lyfter jag fram hur man inom de olika diskurserna, synsätten, talar om kvinnors och mäns sociala positioner i relation till just medborgarskapet. I den första diskursen där kvinnan ska utbildas för yrkesarbete kan man säga att hon, liksom mannen, ska utbildas till att vara yrkesarbetande och medborgare. I den andra diskursen däremot, skiljer sig kvinnors och mäns livsuppgifter åt, mannen är medborgare och yrkesarbetande och kvinnan hustru, maka och mor. Även i den tredje diskursen har kvinnor och män olika uppgifter, mannen är yrkesarbetande och medborgare, medan kvinnans uppgift är att vara medborgare, maka, mor och husmor och yrkesarbetande. Inte i någon av dessa sätt att uppfatta ämnet finns en strävan att bryta den traditionella genusrelaterade arbetsfördelningen vad gäller att ansvara för hem och barn. Arendt (1961) har inspirerat mig med sitt sätt att att se på historia. Hon menar att historia ska användas för att förstå samtiden och för att ge förslag på alternativ för framtiden. Genom att ha kunskap om den husliga utbildningens historia kan vi alltså bättre förstå ämnet så som situationen ser ut idag. Kan vi inte vår historia finns risk, menar Arendt, att vi gör om samma misstag igen. Vi kan också i historien se till sådant som var bra och därmed också hämta inspiration för framtiden. Jag har sökt efter pärlor i historien som kan inspirera mig att föreslå en alternativ diskurs till de jag utkristalliserat i min analys. Alva Myrdal, som bidrog aktivt till den svenska välfärdsmodellen, är en av dem som inspirerat mig (se även Hjälmeskog, 2002), andra inspirationskällor är diskussionen om skolan och ämnet på 1960-talet och även i viss mån diskussionen i tidigt 1990-tal. Det jag har funnit här är talet om hemkunskap som ett medborgarämne och därmed lika viktigt för pojkar som för flickor. Myrdal (1937a) uttrycker sig drastiskt: Familjen går under i sin kris, om det manliga könet skall fortsätta att hållas utanför hemmets alla intressen. Vidare säger hon att våra dagars samhälle saknar kvinnornas insatser och våra dagars familj saknar männens gemenskap (Myr ) Begreppen den yrkesarbetande husmodern och den moderna husmodern är hämtade från Berner (1996).

95 dal, 1937b). Med inspiration av dylika uttalanden skapar jag ett alternativ till tidigare sätt att förstå hemkunskap, en alternativ diskurs, som innebär att hemkunskap är ett ämne för alla medborgare, eftersom alla ska bidra till skapandet och vårdandet av hemmet. Utifrån dagens jämställdhetsdiskussion och statistik om fördelning av hemarbete, uttag av föräldraförsäkring etc. ser vi att kvinnor och män inte tar samma ansvar och lägger inte lika mycket tid på hem och barn. Vi en bra bit kvar i jämställdhetsarbetet, i varje fall när det gäller regeringens delmål om Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet som innebär att Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor ( Med det alternativa synsättet som jag presenterar i min avhandling ges Hemoch konsumentkunskap, som ämnet heter sedan 2000, en viktig roll. Ska alla kvinnor och män i skolan utbildas för att vara medborgare och yrkesarbetande men också för att dela det obetalda hem- och omsorgsarbetet, som det uttrycks i regeringens jämställdhetsstrategier, behöver de kunskap också för livet i hem och familj. Källor Arendt, Hannah (1961). Between past and future. New York och London: Penguin Books. Berner, Boel (1996). Sakernas tillstånd. Kön, klass, teknisk expertis. Stockholm: Carlssons. Hjälmeskog, Karin (2000). Democracy begins at home. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. Uppsala universitet: Pedagogiska institutionen. Hjälmeskog, Karin (2002). Education about and for family life. What can we learn from Alva Myrdal and her contributions to the debate on citizenship education? Paper presented at the conference Alva Myrdal s questions to our time. An international conference in Uppsala, Sweden, March 6-8, Myrdal, Alva (1937a). Medborgarkunskap efter kön. Morgonbris nr 6 s. 5f. Myrdal, Alva (1937b). Kvinnlig värnplikt. Morgonbris nr 7 s.4f. Mat som meningsskapande fenomen i klassrummet Karin Höijer Jag står i köket och skär grönsaker till soppa och lyssnar med ett halvt öra / / Hemligheten med mammas sagolika soppa var en massa salt (de led båda av högt blodtryck), en stor klick smör (de var inte oroliga för kolesterolet) och grönsaker, vitlök och kryddor, allt nyskördat från trädgården. Jag kan inte göra sådan soppa / / När soppan småkokade klickade hon i teskedsvis med halusjki en röra med ägg och mannagryn, hopvispad med salt och kryddor som fluffade upp sig till klimpar som smälte på tungan. (Lewycka 2005, s. 61). När Nadezdja kärleksfullt berättar om moderns matlagning förstår vi att hennes mor var en väldigt begåvad kock med egen odling av grönsaker i trädgården och att dottern inte kan återskapa vare sig soppan eller upplevelsen av den. Vi förstår att salt och smör inte är så bra för kroppen, med hänsyn till blodtryck och kolesterol och att det kan finnas ett värde med nyskördade grönsaker som inte återfinns i livsmedelsbutikens grönsaksavdelning. Vi lär oss också om en särskild röra, halusjki, som för tankarna till mat specifik för en viss tradition eller en viss region i världen och kan föreställa oss hur denna röra upplöses i munnen. Nadezdja berättar om minnen av sin mor som förknippas med mat, samtidigt som hon själv står i begrepp att tillaga och servera en grönsakssoppa som hon inte kan jämföra med moderns sagolika variant. I boken står Nadezdja i köket hemma hos sin åldrige fader och lagar mat åt sig själv, fadern och maken, men hon hade lika gärna kunnat vara en elev som hade undervisning i hem- och konsumentkunskap. När vi lagar mat och äter väcks ofta minnen av andra gånger vi lagat eller ätit något liknande, vi kan ha hört om det på TV eller läst om det i en bok, någon kan ha berättat ett matminne eller bjudit på något annorlunda. Minnen väcker associationer och liksom Nadezdja väger vi in vad vi har lärt oss om t.ex. salt och smör eller speciella röror. 95

96 Alla äter vi flera gånger om dagen, oftast utan att reflektera över att det är mer än bara näring vi får i oss, men med maten kommer mening och symboler och själva handlingen att äta tillsammans är i sig en meningsfull del av att leva (Beardsworth & Keil 1997, Warde 1997). Tittar vi tillbaka på maten ur ett historiskt perspektiv kan vi se att just den näringsmässiga delen har hamnat i skymundan till förmån för de möjligheter som finns att använda mat och måltider till att knyta sociala band. Maten har kommit att anta en symbolisk funktion, t.ex. vid födelsedagskalas, julfirande och andra högtider och har också fått moraliska betydelser exempelvis genom att hemlagad mat uppfattas som bättre än hel- och halvfabrikat (Rozin 2005). Hamburgare och pizza som man köper med sig hem betraktas ofta som tomma på näring och avfärdas som ohälsosamt medan hemlagad mat förmedlar känslan av att den som har lagat maten bryr sig om de som ska äta, bland annat genom att tillaga näringsriktig mat. Möjligheter till att träna barn i att göra val och uppföra sig ges när de är en del av matlagningen (Coveney 2006). Min avhandling handlar om elever och mat i hem- och konsumentkunskap, om den mening som elever skapar när de får laga mat och äta tillsammans, om de symboler som maten i klassrummet omges utav och fylls med. Med exempel från två skolor i Mellansverige ska jag illustrera hur matens innebörd förmedlas av lärare och elever och hur eleverna resonerar kring mat, matlagning och måltider. Mitt arbete har tre utgångspunkter. Den första är samhällsvetenskapliga teorier om barn och barndom som bland annat försöker förklara hur vuxna och samhället runt omkring definierar barn, i familjen, i skolan och i samhället i stort. Synen på barn och forskningen om barndom har förändrats över tid och idag verkar distinktionen mellan barn och vuxen vara på väg att suddas ut. Idag beskrivs barn som aktiva, kunniga och socialt delaktiga samtidigt som de är svåra att hantera, mindre fogliga och således en stor källa till oro (Prout 2005). En av samhällets starkaste pelare är utbildningssystemet och frågor om vad som bör ingå i läro- och kursplaner kan förstås som ett uttryck i att hävda sin egen nationalidentitet i förhållande till andra. Skolan blir då en plats där samhällets normer formuleras som förväntningar på vad eleven bör lära sig och kunna (Drotner 2005). Skolan är också en plats där relationer med vuxna är central och där den formande processen av barn och barndom är mycket tydlig (Qvortrup 2008). En andra utgångspunkt är att mat är en central del av konsumtion och att barn redan från födseln påbörjar sin bana som konsumenter. Media framställer val och variation som värdefullt och det som var exotiskt och annorlunda har idag blivit vanligt och rutin, förändringen ligger i vilka livsmedel vi köper och vilka maträtter vi föredrar, betydelsen av att äta tillsammans, måltidens struktur, matbordets ritualer och vikten av att lära sig vad som är lämpligt att äta består (Warde 1997). Det finns många aktörer i barnens liv, t.ex. föräldrar, lärare, vänner och media. Ju fler inblandade desto mindre inverkan har var och en av dem, det blir då viktigt att förstå världen som barn lever i som en komplex helhet (Prout 2005). En sista utgångspunkt är att meningsskapande är en kulturell process och att mening skapas i sociala sammanhang. Genom att studera hur elever och lärare pratar och agerar omkring mat i klassrummet kan det kulturella ses som en dimension av socialt liv. Kultur blir då en del av vardagens tankar, känslor och handlingar och utvecklas genom interaktion och konfrontation med produkter, platser och uppgifter (Hengst 2005, Neumann 2007). I citatet ovan skapar Nadezdja mening med sin soppa genom att minnas sin mor, och väver in aspekter om vad som är bra och dåligt med värderingar om lokalodlat och hemgjord klimp. Maten i klassrummet och eleverna som lagar och äter den kan alltså betraktas ur många olika perspektiv som ändå hänger ihop med varandra. Frågor om barndom, samhälle och konsumtion överlappar varandra och kan alla bidra till förståelse av det kulturella skapandet av mening i en skol- 96

97 kontext. Klassrumsundervisningen bildar en helhet tillsammans med vanor hemifrån, intryck från media och vänner och riktlinjer i olika styrdokument, tolkade av läraren. Mitt syfte är att studera elevernas meningsskapande kring mat i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Genom att förstå eleverna som delar av en socialt konstruerad barndom där de förväntningar som finns bl.a. uttrycks i styrdokument och undervisning vill jag se vilka förutsättningar som skapas för tankar och erfarenheter av mat. Med hjälp av teorier om konsumtion och barns roll som konsumenter vill jag betrakta matlagandet i klassrummet som ett uttryck för den kultur vi lever i och eleverna som medskapare av sin egen konsumtionskultur. I min avhandling ska jag beröra frågor om matens potential och betydelse ur ett symboliskt perspektiv, som en del av det som ger livet mening. Litteratur Beardsworth, Alan & Keil, Teresa (1997). Sociology on the menu: an invitation to the study of food and society. London : Routledge. Coveney, John (2006). Food, Morals and Meaning. The pleasure and anxiety of eating. London: Routledge. Drotner, Kirsten (2005). Mediatized Childhoods: Discourses, Dilemmas and Directions. I Qvortrup, Jens (red.) (2005). Studies in Modern Childhood. Society, Agency, Culture. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Hengst, Heinz (2005). Complex Interconnections: the Global and the Local in Children s Minds and Everyday Worlds. I Qvortrup, Jens (red.) (2005). Studies in Modern Childhood. Society, Agency, Culture. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Lewycka, Marina (2005). En kort berättelse om traktorer på ukrainska. Stockholm: Prisma. Neumann, Iver B. (2007). Mening, materialitet, makt. En introduktion till diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. Prout, Alan (2005). The future of childhood. Towards the interdisciplinary study of children. London: RoutledgeFalmer. Qvortrup, Jens (2008). Macroanalysis of Childhood. I Christensen, Pia & James, Allison (2008). Research with children: perspectives and practices. London: Routledge. Rozin, Paul (2005). The meaning of food in our lives: a cross- cultural perspective on eating and well-being. Journal of Nutrition Education and Behavior 2005 Nov-Dec;37 Suppl 2:S Warde, Alan (1997) Consumption, food, and taste : culinary antinomies and commodity culture. London : Sage. Att genuszappa på säker eller minerad mark Monica Petersson Varför får inte pojkar dukta sig i hem- och konsumentkunskap, när det är fullt tillåtet för flickor att agera duktiga och ordningsamma i samma kontext? Hur kommer det sig att ett tävlingsmoment gör att rådande normer blir ogiltiga och att nya regler börjar gälla? Detta är några av frågorna som besvaras i Monica Peterssons doktorsavhandling Att genuszappa på säker eller minerad mark. Hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv. Studien fokuserar på samspel mellan flickor och pojkar i skolämnet hem- och konsumentkunskap. Undersökningen är genomförd i början av 2000-talet och observationer har utförts på ett antal skolor av elever i årskurs åtta respektive nio. Syftet var att identifiera könsmönster i hem- och konsumentkunskap, ett ämne som har en traditionell stark kvinnlig genuskodning och där det samtidigt finns en uttalad strävan mot jämställdhet. Resultaten i avhandlingen visar att könsmönster i skolämnet hem- och konsumentkunskap är dyna- 97

98 miska och komplexa. Både flickor och pojkar agerar enligt ett spektrum av handlingsmönster och variationer finns på individnivå. Detta betyder att det är relativt jämställt i klassrummet, men det finns också subtila genusordningar under ytan som kan visa sig vid särskilda tillfällen då en närmare granskning görs. Att den traditionella undervisningsmiljön i hem- och konsumentkunskap är kvinnligt kodad har t.ex. olika mening för flickor och pojkar. Dessa lektioner präglas av normer som till stor del följer stereotypa könsmönster och medför att eleverna har olika handlingsutrymme. För flickor innebär det bland annat att de i högre grad tar ansvar och är ordningsamma, medan pojkar agerar på ett mer lekfullt sätt. Pojkar får dessutom inte dukta sig dvs. vara duktiga eller agera på ett sätt som kan uppfattas som omanligt. Då finns risk för kränkande kommentarer av andra pojkar. Slutsatsen av detta är att kontexten i hem- och konsumentkunskap säker mark för flickor, men minerad för pojkar. Undantag finns dock och det är när pojkar besitter en särskild kunskap, t.ex. att vara expert på att mangla eller att tydligt uttrycka att de i sin framtida yrkesroll kommer att arbeta som kock. Ett annat exempel är då lektionskontexten omvandlas till manligt kodad. Detta skedde vid ett tillfälle när det genomfördes en Kockduell som pedagogisk metod. Eleverna skulle lagvis tävla mot varandra och skapa kreativa maträtter som bedömdes och det fanns en förstavinst för de som lyckades samla ihop mest poäng. Det som hände vid Kockduellen var att ordinarie normer och regler i det rum där hem- och konsumentkunskap utspelade sig i förändrades vilket även innefattade elevernas agerande. För pojkarnas del innebar det att lektionskontexten blev säker och de tilläts att vara duktiga och utföra det som i den ordinarie kontexten ansågs vara omanligt. Även flickornas agerande vid detta tillfälle skiftades och ett exempel är att flickor klev fram och intog en mer ledande position än vid ordinarie lektioner. Sammanfattningsvis framkommer i undersökningen att det är utförandeformen för handlingar som skiljer sig, t.ex. genom att flickor bryter servetter och pojkar flyttar bord och här är kontextens könskodning avgörande. Detta visar att en problematisering av jämställdhet är mycket viktig i skolämnet hem- och konsumentkunskap och att lärarens genusmedvetenhet har stor betydelse. 98

99 Perspektiver og udsyn Jette Benn och Karin Hjälmeskog Der er gået 100 år med nordisk samarbejde i mere eller mindre formaliseret form. Den formelle del af samarbejdet i NSH ophører som vedtaget i 2001 ved 100 års jubilæet i Åbo, Finland Det betyder ikke, at der ikke fremover skal foregå et nordisk samarbejde, men vi har måttet erkende, at ressourcerne til at drive to parallelle husholdningsfaglige samarbejder, det ene i NSH og det andet i den internationale føderation, IFHE ikke er tilstrækkelige. Derfor skal vi i fremtiden arbejde nordisk i forbindelse med det internationale arbejde og her diskutere og supplere de internationale forbindelser med de nordiske ideer og visioner og vice versa. På det nordiske plan har vi tætte kulturelle forbindelser og skole- og uddannelsestraditioner, der er funderet på nogle centrale demokratiske og pædagogiske principper, der er fælles. På de husholdningsfaglige områder har vi derfor i udpræget grad kunnet udveksle og inspirere hinanden i Norden. Nordisk samarbejde på feltet sker allerede udenom NSH fx har en gruppe nordiske lærere på læreruddannelsen haft en samarbejde finansieret af Nordisk kulturfond. Der er lavet flere nordiske samarbejdsprojekter finansieret såvel via Nordisk Ministerråd som nordiske fonde, som fx Den Letterstedtska föreningen. Ligesom der de seneste år gennem Nordplus har været kurser, hvor nordiske forskere og lærere sammen med studerende har udfoldet fælles projekter og diskuteret bachelorog masterprojekter. Det er væsentlige samarbejder for fagområdets udvikling, da miljøerne i de enkelte lande ofte er relativ små og derfor har brug for den bredere og dybere diskussion et nordisk samarbejde kan bidrage til. Der er derudover grundskolelærere, der via Foreningen Norden har etableret bilaterale samarbejder i andre emner end hjemkundskab. Men hjemkundskabslærere kunne med fordel gå ind i sådanne samarbejder for at udvikle faget i grundskolen. Samlet kan det ses som, at NSH fra de tidlige år har initieret dette arbejde, som siden er overtaget af de enkelte faglige miljøer først og fremmest indenfor uddannelserne og forskningen. Går vi tilbage til beskrivelserne fra såvel den første periode og den næste fra ) ses der forskelle og ligheder mellem de nordiske landes husholdningsfaglige tilgange i grundskolelæreruddannelsen, i husholdningslæreruddannelsen og i undervisningen i grundskolen, på efterskoler og husholdningsskoler. Beskrivelserne indikerer også, hvad der indholds- og metodemæssigt er lagt vægt på. Det var køkkenet med de handlinger, der udspillede sig der, der blev udgangspunktet. Faget havde ikke som mange andre fag et egentligt videnskabsfag som udgangspunkt, det betjente sig af andre videnskaber primært de nyere naturvidenskaber fx mikrobiologi og ernæringslære. Det har haft stor betydning for det husholdningsfaglige område, at det blev det naturvidenskabelige felt, der skulle teoretisere husholdningsvidenskaben, det gjaldt ikke de andre praktiske fag hverken i læreruddannelsen eller i grundskolen. 19) Denne videnskabstilknytning har holdt sig i fagets 100-årige historie. Det blev beskrevet som en anvendt videnskab. Men det er snarere den særlige husholdningsvidenskab, vi skal søge at udvikle med udgangspunkt i det, der har været. Et forsøg var Nordisk Højskole for Husholdningsvidenskab, der startede i 1946 og fortsatte til det blev nedlagt i1996 (Kiesling, 1996; Hjälmeskog och Grönqvist, 2006). En fortsat udvikling kræver forskning, forskningssamarbejde og udvikling af tankesæt og handlinger i forbindelse med vort genstandsfelt. Ligesom udviklingsarbejder i grundskolen kunne bidrage til udvikling af faget og elevernes udbytte af undervisningen. Amerikaneren Patricia Thompson skriver i sit forord til bogen: Bringing Feminism home. Home Economics and the Hestian Connection: 18) Se nordiskt samarbete under 50 år på hushållsundervisningens område (1959) och Nordiskt samarbete för hushållsundervisning (1989). Den förstnämnda skriften är onkluderad i den sistnämnda. 19) Det er uddybet af Benn i 1988 i artiklen: Hvilke kvalifikationer skal hjemkundskabslæreren have i fremtidens skole? (Hjemkundskab; 2:8-13). 99

100 En større forhindring i at forstå hjemkundskab ligger i den gennemtrængende devaluering af alle fænomener og aktiviteter forbundet med kvinders liv og arbejde i det private domæne, husholdningen, familien og hjemmet. Hvis hjemkundskabslærere tager et langt nok kig på deres fortid, vil de få ny indsigt hvad angår deres historiske berettigelse og de filosofiske rødder for deres disciplin. Dette perspektiv kan skabe og lede den fremtidige retning af området (Thompson, 1992 p. 4, oversættelse Benn). Men hvad er det for diskussioner og forhold fra fortiden, vi stadig kan drage nytte af? Hvilke skal vi smide ud, og hvor ønsker vi fagområdetet skal bevæge sig hen? Vi vil bruge nogle citater fra fagområdets pionerer til at perspektivere fremtiden ud fra fortiden idet vi peger på 5 væsentlige forhold hjemkundskabsfaget kan bidrage til. Køn, gender, ligestilling Hon ska hämta vatten från källan. Hon ska sköta om lagårn. Hon ska mjölka och kärna smör. Hon ska laga mat och baka bröd. Hon ska sköta om barnen. Hon ska sköta om huset. Hon ska skura golv, diska och tvätta. Hon ska sticka strumpor och tröjor. Hon ska väva mattor och sy kläder. Hon ska stoppa madrasser, sy täcken. Hon ska lappa och laga. Hon ska hålla efter lössen... Så här går dagarna. Fulla av arbete. Ändå märks inte det hon gör. Hon gör bara det hon ska göra. Det ska bara vara så. 20) Et af de elementer historien kan pege på, er husholdningen som kønnet, hermed menes at hus og hjem og de aktiviteter, der foregik, primært var et kvindearbejdsområde. Husholdningsområdet blev også som undervisningsfelt indført for at uddanne og danne kvinder og højne synet på husarbejdet, samtidig med at man ønskede at anvende de nye videnskaber til gavn for hjemmene. De første mange år af fagets historie var faget derfor forbeholdt piger og kvinder i grunduddannelse, efteruddannelse og læreruddannelse, som det ses af de indledende afsnit. Vid ett nordiskt möte för lärarinnor inom husholdningsområdet 1920 i Oslo väcktes frågan om inte också pojkar skulle erhålla skolköksundervisning. När konferensen refererades i Tidens Tegn redovisades hur kraftigt förslaget blev bemött och artikeln avslutades med att man maa da ikke gøre kjerringer av mennene... (Skolkökslärarinnornas tidning 6/1947; Hjälmeskog 2000, s. 111). Men i dag er denne kønsdeling i forbindelse med såvel profession som i hjemmene ikke helt så markant. I nogle familier er der stadig skarp arbejdsdeling, mens andre deler ligeligt eller laver det, de bedst kan. Kønstilhørsforholdet for faget og professionen er dog stadig til stede og må være del af den diskussion, der præger fagets indhold og undervisning. Grundskolen bidrager i dag til, at køn og arbejdsdeling er sat til debat. Et væsentligt aspekt er også, at nogle af arbejdsopgaverne har ændret karakter, nogle opgaver er ) Boken Den okända vardagen (Åkerman m.fl. 1983) inleds med ett historiskt kapitel om kvinnans uppgifter. Detta kapitel inleds med denna beskrivning av Matilda Maria Andersson, född 1872, skildrad i Mormorsboken.

101 outsourced og nye er kommer til (Pipping Ekström och Hjälmeskog, 2006). Det er derfor væsentligt for fagets udøvere at forholde sig kritisk til indhold og metoder og sammenholde disse med pædagogiske overvejelser over læring, kompetence og dannelse både hvad angår køn og kultur. Med hensyn til kultur er det ikke finkulturen, der skal på dagsordenen (som også fagets pionerer betonede), men snarere de kulturelle forskelle der findes i familier og hushold i form af forskellige livsformer. Familierne prioriterer forskelligt med hensyn til arbejdsdeling mellem mand, kvinde og børn, og i forhold til, hvad der stadig skal produceres af varer og tjenester i hjemmet, og hvad man snarere vil gå ud og vælge som konsument. Endvidere er det væsentligt at forholde sig kritisk til selve begrebet familie. Det var måske ved fagets indførelse for over hundrede år siden mindre problematisk at tale om familie som noget entydigt. I dagens samfund ser vi mange forskellige samlivsformer, og de elever som undervises i skolen kan have helt forskellige erfaringer med familieliv, og disse forskellige erfaringer må der tages hensyn til i undervisningen. Da Pipping Ekström og Wåhlander (1998) lavede en undersøgelse ved Institutionen för hushållsvetenskap om Hushållsvetenskap och genus blev resultatet en ønskeliste for fremtiden når det gælde at styrke og udvikle temaet. Det er et stykke tid siden, men vi tror at de ønsker som lærerne ved institutionen dengang formulerede stadig kan bidrage til kreative tanker i forhold til at styrke husholdningsvidenskab og køn/genus: Lära känna vår tids historia Lära känna vårt ämnes historia Utveckla strategier för förändring Utveckla redskap för att möta nya utbildningar Anordna seminarier och informella träffar Ta fram lämplig litteratur för kurser och för egen förkovran Utveckla kurser i genusperspektiv Bilda nätverk (Pipping Ekström och Wåhlander, 1998, s. 45). Ressourcehusholdning Husførelse er at bruge, hvad du har, for at få hvad du ønsker. Citatet stammer fra vor formoder og initiativtager til NSH Magdalene Lauridsen, forstander først for Sorø Husholdningsskole, siden for Ankerhus Husholdningsskole og Seminarium. Citatet indikerede et synspunkt der havde betydning for, hvad såvel lærerinderne skulle lære som de kvindelig elever. De skulle lære, hvad god husførelse indebar ud fra de til rådighed værende ressourcer. Det ville med andre ord sige at anvende, vedligeholde og bortskaffe de materielle fornødenheder på mest hensigtsmæssige vis for den enkelte og for familien. Samfundsplanet var ikke her i spil. I dag og med henblik på fremtiden vil citatet kunne drejes i en mere miljø- og ressourcemæssig belysning. For det er på sæt og vis det hjemkundskab drejer sig om, at lære god husførelse, at husholde med det formål, at få hvad man ønsker. Blot må det jo i undervisningen diskuteres, om alle ønsker kan og skal opfyldes og hvem der skal bestemme hvilke ønsker, der kan tilgodeses. I forbrugersamfundet er der lagt op til, at alle skal kunne få hvad de ønsker, hvor som helst og når som helst. Der er dog en social og global ulighed i forhold til behovsopfyldelse, det er et dilemma og et andet er, at al vor forbrug har en konsekvens på den ene eller anden måde. I Sverige har man senest som det fremgår ændret titlen på ämnet til hem- och konsumentkunskap, der er således særlig vægtlægning på denne kobling mellem ressourceforbrug og målopfyldelse for den enkelte, familien og samfundet. Det ligger dog også i de andre landes indholdsbeskrivelser, og som det fremstår af citatet, har det altid været del i fagområdet, bare mere ud fra en ressource- 101

102 økonomisk betragtning. Men det kan og må udvikles, hvordan vi gennem undervisning og uddannelse kan bidrage til at studerende og elever opnår en egentlig sammenhængsforståelse, d.v.s. en forståelse af at der er sammenhæng mellem hvad vi gør og hvad der sker efterfølgende (Benn, 2006). Karin Hjälmeskog siger det på følgende vis: Jag menar att en annan, kanske oväntad, utgångspunkt för samtal om skolan kan klargöra dolda föreställningar och förgivettaganden och därmed hjälpå oss att tänka hur det skulle kunna vara om det varit annorlunda. Därmed är det ocksa lättare att se möjliga alternativ för framtidens utbildning för hållbar utveckling (Hjälmeskog, 2006 s. 74). Det er derfor, vi mener, at hjemkundskab og husholdning også bør indgå i fremtidens undervisning, dannelse og uddannelse. Kultur, symbol og materiale Hvad gør vi ved tingene og hvad gør tingene ved os. 21) Kulturen er en side af udviklingen og identiteten, også den professionelle identitet. Husholdningen og de virksomheder, der sker i husholdningen, er et udtryk for kulturelle prioriteringer eller for livsform. Udførelsen af opgaver, tilvirkning af mad og måltider er kulturelle udtryk, der har været del af faget, i høj grad afbildet i fagets lærebøger, faglokalets indretning, redskaber, materialer og levnedsmidler. Derfor valgtes den nordiske kogebog som udtryk for et fælles projekt i Opskrifterne har været del af husholdningsfagets lærebøger, som også blev udarbejdet af fagets lærere. Maden og det husarbejde, madlavning giver, har været et eksemplarisk element især i grundskolen. Retterne har samtidig været udtryk for den madkultur, der var herskende igennem de 100 år, og de udvalgte retter har også skullet lære eleverne de kulturteknikker, der var nødvendige for en husholder. I Danmark har den seneste udvikling af kandidatstudier på fagområdet knyttet an til det kulturelle perspektiv, idet der er startet et studie i materiel kultur. Her er fokus lagt på at studere, hvad vi som mennesker gør ved materialer og hvad materialerne gør ved os. Hvilken betydning har denne del af kulturen for den enkeltes identitet og forståelse af sig selv og omgivelserne? Hvilken læring sker der, og hvor skal vi i en formel uddannelses og dannelsestradition sætte ind? Materialiteten er indlejret i kulturen og bidrager til den dannelse, der sker af det enkelte menneske. I hjemkundskab arbejder man med dette dannelsesindhold og har muligheder for at vise elever og studerende hvilken betydning materialiteten har i hverdagsliv også set i lyset af tid, sted og miljø. Det kan bidrage til den interkulturelle forståelse. I NSH har netop dette været i fokus. Den oplevelse af både forskelle og ligheder i de nordiske kulturer blev bl.a. lagt frem i Den nordiske kokbog Det nordiske og de nordiske kulturer og livsformer skal også fremover dyrkes men i samklang med den internationale interkulturelle forståelse. Sundhed, helse og livskvalitet Sundhed er at få sig nogle proteiner i sit liv og mælk med vitaminer (dreng 6. Klasse; Benn, 1996). Sundhedsdimensionen har været med igennem hele faghistorien og ses i dag som en væsentlig begrundelse for området. Samfundet er dog i den 100 årige periode gået fra mangel til overflod. Sundhedsundervisningen har i en stor del af perioden været snævert opfattet som at læreren skulle give opskriften på det gode liv, der anskuedes som lig med det sunde liv dvs. indtagelse af de rette mængder næringsstoffer og en tilpas energifordeling. I mange af NSH-kurserne har næringsemnerne været i fokus koblet sammen med levnedmiddellære ) Citat fra beskrivelsen af sudiet i materiel kultur. Se

103 Den snævre opfattelse af mad som næring, og af at læring foregår som det at fylde næring på et tomt kar, hvorfor undervisningen udgår fra teoretisk gen-nemgang af næringsstoffer og efterfølges af praktiske madlavningsøvelser ud fra lærerens egenhændige valg, har vi indset må forlades. I stedet er en projekt-problemoriteret tilgang taget i brug. Eleverne skal opnå handlekompetence også i en sundhedshenseende. Det betyder, at undervisningen skal lægge op til egne valg og refleksioner og diskussioner over disse valg. Fokus i dag er stillet skarpt på sundheden aktualiseret af problemer som fedme. I Norge har man således forladt betegnelsen familie og heimkunskap til mat og helse. Ligeledes er man i Danmark gået fra en uddannelse til husholdningslærer til en professionsbachelor i ernæring og sundhed. Kost, mad, ernæring, helse, livskvalitet er sat på menuen. For at få den til at være spiselig og relateret til kontekst er hjemkundskabs- og husholdningsprofessionen vigtig og væsentlig også i fremtiden. Medborgerskab, demokratisk forståelse Faget kan vel neppe miste sin almendannende evne derved, at eleverne lærer at anvende det lærte på fornuftig vis? Sådan argumenterede nordmanden Helga Helgesen i år Den almene dannelse er det faget bidrog til påstod Helgesen, det indebærer at kunne forholde sig til. Den forholden sig er bl.a. at kunne forstå, hvordan der er sammenhæng mellem valg og hverdagsliv såvel på det individuelle som det mere kollektive plan. En mere nutidig pædagogisk tænker nordmanden Erling Lars Dale skriver: Skolefaget hjemkundskab er for eksempel vigtigt til etablering af holdninger omkring det at udføre opgaver og varetage forpligtigelser i dagliglivet. Undervisningen i faget har som mål, at eleverne skal lære at udvise omsorg for fællesskabet og kunne tage ansvar specielt for hjem og familie. (min fremhavning) Hjemkundskab kan betragtes som et grundelement i elevernes etiske modersmål, som omfatter omsorg, ansvar og ligeværd i mellemmenneskelige forhold. Beherskelse af dagliglivets gøremål og opgaver og håndtering af ens eget liv indgår som kategorier i fagets plads inden for almendannelsen (Dale 2000:34). Almendannelsen må som Dale skriver både handle om omsorg og ansvar, der både gælder en selv men også forholdet mellem mennesker i et samfund. Medborgerskab eller citizenship er tæt knyttet til demokratitænkning, som titlen på Karin Hjälmeskogs afhandling indikerer, Democracy begins at home. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran, og når hjem bliver del af faget hjemkundskab, er det også et væsentligt omdrejningspunkt for faget, at medborgerskab bliver et tydeligt perspektiv. Udviklings- og fremtidsperspektiver Vi ser generelt hjemkundskab som et emne i skolen, i læreruddannelsen, i forskningen, der bidrager til kultur, tradition overlevelse, samliv og omsorg oplevelse, udfoldelse, udvikling og udfordring Det er koblingen mellem menneske og materialitet og omgivelser, der er nødvendig at beskæftige sig med ud fra forskellige perspektiver og videnskabssyn, det kulturelle, det naturvidenskabelige og det samfundsvidenskabelige. Men udgangspunktet er mennesket og husholdningen. Samtidig kan det at beskæftige sig med emnet praktisk og teoretisk i handling bidrage til en dannelse, der på 103

104 nuanceret vis giver børn og unge muligheder for at udvikle sig gennem æstetiske, praktiske, analytiske og kommunikative virksomheder og forholde sig etisk til husholdningsfaglige problemstillinger, eller som der stod i den første læseplan til hjemkundskab (kvindelig husgerning) fra 1911, undervisningen skulle give lyst til og respekt for husarbejdet og samtidig skulle det bidrage til en sammenhæng mellem teori og praksis. Alle de nævnte aspekter er væsentlige i det levede hverdagsliv. Det er også argumenter for at hjemkundskab og husholdningsfag stadig skal have en plads i uddannelse og dannelse, som et samlet bidrag til hverdagslivskundskab og sammenhængsforståelse eller udtrykt med ordene fra Gøteborgs kursplan: Hushållsvetenskap beskriver, förklarer och tolker vardaglivet med udgåndpunkt från människorna själva (LHK100, kursplan 2002). Inte minst aktuell är frågor om hushållning och det hushållsvetenskapliga perspektivet i relation till hållbar utveckling. Här kommer de kunskaper som beslyses i detta kapitels inledande citat till pass. Hur vi lever våra dagliga liv hemma är av stor betydelse för hur hållbar utvecklingen blir. Det handlar om, omsorg om de nära och de långt borta (jfr Hjälmeskog, 2006). I en svensk betænkning som blev skrevet som underlag for en handlingsplan om holdbar konsumption, Bilen, biffen, bostaden (SOU 2005:51) taler utrederen om hjem- og konsumentkundskab, og om aat det kombinerer det bedste fra to verdener. En udtalelse som kan problematiseres, men det forfatteren synes at løfte frem er det positive om, at der indenfor dette skolefag findes plads for både teknisk begrænset rationalitet og omsorgsrationalitet. Omsorgsrationaliteten, med sin fokus på relationer, bevirker også at det ikke går at deltage i (ud)dannelse i hjem- og konsumentkundskab uden at man berører det at: ta-hånd-om eller bry-sig-om er ikke et ytre forhold, det berörer ikke bare objektet, men også det handlende subjektet. Vi kan ikke forholde oss omsorgsrasjonelt uten selv å bli påvirket av forholdet, og denne gjensidigheten konstituerer vår verden gjennom den betydning, det får for våre erfaringer og verdier. Omsorgsrasjonaliteten er ikke noe man tager frem ved gitte anledninger og ellers setter i parentes, det er en måte å väre i verden på. Handling er ikke en kjede av ubrukte hendelseforlöp, men den prosessen som gir fortid og fremtid indhold (Skjönsberg 1995, s. 68 i Benn, 2005 s. 98). Et ønske for fremtiden er netop at kunne udvikle hushållsvetenskapen og ämnet i skolen. Det håber vi, at vi i Norden kan bidrage til. Litteratur: Benn, Jette (2005). Praktisk klogskab hverdagslivsområdet som dannelsefelt. I Minna Kragelund och Lene Otto (Red.), Materialitet og Dannelse. En studiebog. Köpenhamn: Danmarks Pedagogiske Universitets forlag: Benn, Jette (2006). Hjemkundskab, didaktik og dennelse, i: Kompetence og curriculum cursiv I: Dale, Erling Lars (2000). Etik og moral i uddannelsessystemet. Århus, Klim Hjälmeskog, Karin (2000). Democracy begins at home. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. AUU. Uppsala Studies in Education 94. Uppsala universitet: Pedagogiska institutionen. Hjälmeskog, Karin (2006). Att lära sig bry sig om de nära och de långt borta. Utbildning och Demokrati, nr 1, s Hjälmeskog, Karin och Grönqvist, Margareta (2006). Gränslöst samarbete. I Karin Hjälmeskog (red) Lärarprofession i förändring. Från skolkök till hem- och konsumentkunskap. Lärarförbundets Ämnesråd för hushållsvetenskap/föreningen svensk undervisningshistoria. Kiessling, Ninna (1996). Nordiska högskolan för hushållsvetenskap. Slutrapport om bedriven verksamhet Göteborg: Nordiska högskolan för hushållsvetenskap. 104

105 Pipping Ekström, Marianne och Wåhlander, Helene (1998). Hushållsvetenskap och genus. Göteborgs universitet: Institutionen för hushållsvetenskap. Pipping Ekström, Marianne och Hjälmeskog, Karin (2006). 150 år av outsoursing av hemarbete. I Karin Hjälmeskog (red) Lärarprofession i förändring. Från skolkök till hem- och konsumentkunskap. Lärarförbundets Ämnesråd för hushållsvetenskap/föreningen svensk undervisningshistoria. SOU 2005:51. Bilen, biffen, bostaden. Hållbara laster smartare konsumtion. Slutbetänkande av utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen. Åkerman, Brita m.fl. (1983). Den okända vardagen. Om arbetet i hemmen. Stockholm: Förlaget Akademilitteratur AB. 105

106 Litteraturlista I detta avsnitt redovisas exempel på relevant litteratur utgiven under den aktuella tidsperioden. Litteratur Danmark Se også referencer i de danske beskrivelser Ankerhus Seminarium (2002): Ankerhus Seminarium 100 år, festskrift Benn, Jette (2005): Hverdagslivskundskab og sammenhængsforståelse. Evaluering af læreruddannelsen i hjem og konsumentkundskab. UFL-rapport 2005:02, Göteborgs universitet, Utbildnings- och forskningsnämden för lärarutbildning Benn, Jette, red (2001): Læring i det 21. århundrede på det husholdningsfaglige område. Rapport fra NSH s syymposium på Sundhedshøjskolen Diget, Ålbæk DKIN, NSH, IFHE og Danmarks Pædagogiske Universitet Benn, Jette, ed (2000): Home Economics in 100 years, Home Economics in the 21st Century, History, Perspectives & Challenges Benn, Jette (1999): Mad fra ord til ord Lærebøger i 100 år. Danmarks Lærerhøjskole, København Benn, Jette, ed (1996): The Role and Tasks of the Home Economics Teacher in Eastern Europe. Workshop held at The Royal Danish School of Educational Studies. DLH, Copenhagen Benn, Jette (1996): Kost i skolen skolekost I og II. Danmarks Lærerhøjskole Benn, Jette, Hjälmeskog, Karin, Turkki, Kaija, eds (1998): Home Economics in Curriculum and Research, Report from the Norfa-funded Nordic-Baltic Research Workshop in Home Economics, June Brønnum Carlsen, Helle (2004): Æstetiske læreprocesser med hensyn til mad og måltider: Madens muligheder inden for et æstetisk teorifelt og konsekvenserne heraf for en æstetisk baseret didaktik i arbejdet med mad, levnedsmidler og måltider. Danmarks Pædagogiske Universitet Hjemkundskab (1992): Hjemkundskab Temanummer, oktober Hjemkundskab (1989): Hjemkundskab, Skolekøkkenlærerindeuddannelsens 90 års fødselsdag. Temanummer, december nr. 6 Haastrup, Lisbeth (1990): Maden på bordet. Danmarks Lærerhøjskole Nedergaard, Gustav (1997): Magdalene fra Anerkerhus. Gad, København Overgaard, Svend Skafte (2005): Fra mangel til overflod. Ernæring og sundhed Udgivet i forbindelse med Suhr s Seminariums 100 års jubilæum 2005 Undervisningsministeriet: læseplaner, bekendtgørelser, faghæfter m.m se: Litteratur Finland Lönnqvist, B. (2001). Kvinnoborgen Högvalla en civilisationsprocess. Raumo: West Point Litteratur Norge Se også referanser i de norske avsnitt i denne boken Amland AG, Kongsten LG, Osa H, Aarum AO (2007): Kokebok for alle, Fra boller til burritos. Sosial- og helsedirektoratet Amland AG, Blaker B, Hushovd RU, Hårstad I, Kongsten LG, Kåsin B, Aarum AO (1998), Fra boller til burritos, kokebok, Sosial- og helsedirektoratet Annfelt T (1989): Utdanning, normer og verdier: en analyse av verdiformidling i husstellfaglig lærerutdanning. Serien Rapport 4/1989, Universitetet i Oslo Ask AMS, Bjerketvedt NM, Jensen ILF (2006): Matlyst, Det Norske Samlaget Bugge LS (1997): Heimkunnskap mer enn boller og bolig: en samfunnsvitenskapelig tilnærming til feltene familie, omsorg og helse. Tano Aschoug, Oslo Baastad U (2005): Kostholdsutfordringer og heimkunnskapsundervisning i grunnskolen. Fra serien HiO-rapport 19/2005 Edvardssen K (2002): IKT i heimkunnskapsfaget: en vurdering av det elektroniske 106

107 undervisningsprogrammet Kostuniverset med mat på data 4.0 Hovedfagsoppgave EHM, Høgskolen i Akershus Graff B (1998): Heimkunnskapsfagets utvikling i etterkrigstiden. Hovedfagsoppgave EHM, Høgskolen i Akershus Hauge HA, (2003): Helsefremmende arbeid i en brytningstid: fra monolog til dialog? Fagbokforlaget, Bergen Hernes S (2005): Hvordan kan HiA tilby kompetanseutvikling i heimkunnskap for lærere i grunnskolen? Artikkel/bok-kapittel, Artikler om høgskolepedagogikk Krabseth, LM (2003): Dagliglivskompetanse og pakistanske innvandrere i Norge. Hovedfagsoppgave EHM, Høgskolen i Akershus Lassen K (1999): Mattradisjoner, en utfordring for heimkunnskapsfaget? Hovedfagsoppgave EHM, Høgskolen i Akershus Lund-Iversen K (2002): Bruk av informasjons- og kommunikasjonsteknologi i heimkunnskap som en strategi i det helsefremmende ernæringsarbeidet for barn og unge: muligheter og begrensninger. Cand scient oppgave i klinisk ernæring, Universitetet i Oslo Løkås R (2000): Hva kjennetegner 16-årige hybelboeres kosthold i forhold til jevngamle ungdommers kosthold som bor hjemme hos sine foresatte) Hovedfagsoppgqave EHM, Høgskolen i Akershus Nossum IJ (1999): Stabekk i våre hjerter. En 90-års kavalkade. Yrkeslitteratur as, Oslo Paalovaara LK (1998):Hverdagsmestring og faget heimkunnskap. Referat av doktoravhandlingen Mastery of everyday life as a vision of the activities in households, philosophical and theoretical inquiries and household activities Fra serien Notat 10/1998. Høgskolen i Hedmark, Elverum Veka I (2006): Hvordan blir SPIS MER - prosjektet gjennomført og vurdert av lærerne i grunnskolen?, Master EHM, Høgskolen i Akershus, Lillestrøm Wåsås M (1998): Miljøbevissthet som overordnet mål: hva kan en slik visjon bety for egen formidling i ernæring, helse- og miljøfag i lærerutdanningen. Hovedfagsoppgave EHM, Høgskolen i Akershus Øvrebø EM (2008): Fagdidaktikk i mat og helse. Høyskoleforlaget, Kristiansand Litteratur Sverige Se även litteratur i de svenska avsnitten i denna bok. Cullbrand, Ingrid (2003). På väg mot empowerment. Reflektioner över tre studier som behandlar undervisning i hemkunskap. Göteborgs universitet: Institutionen för hushållsvetenskap. Grönqvist, Margareta och Hjälmeskog, Karin (1998). Hemkunskap i ett didaktiskt perspektiv. Uppsala. Se Hjälmeskog, Karin och Åberg, Helena (red) (2004). Learn for life. Consumers and society in dialogue. Svenska kommittén för hushållsvetenskap. Hjälmeskog, Karin (red) (2006). Lärarprofession i förändring. Från skolkök till hem- och konsumentkunskap. Stockholm: Lärarförbundets ämnesråd för hushållsvetenskap/föreningen för svensk undervisningshistoria. Hjälmeskog, Karin (2006). Att lära sig bry sig om de nära och de långt borta. I Utbildning och demokrati, nr 1, Hjälmeskog, Karin (2008). Hem- och konsumentkunskap förändring med förhinder. I Vägval nr 1. KRUT (2006) temanummer: Hem- och konsumentkunskap, inte bara en krydda. Nr 121. Pipping Ekström, Marianne och Wåhlander, Helene (1998). Hushållsvetenskap och genus. Göteborg: Institutionen för hushållsvetenskap Skolverket (2007). Hem- och konsumentkunskap - En samtalsguide för diskussion och utveckling av undervisningen i grundskolan. Stockholm: Fritzes. Nedladdningsbar som pdf-fil på Skolverket: läroplaner, kursplaner m.m.: Åberg, Helena (2008). Tvätten - ett rumsrent kunskapfält? I Hans Rystedt & Roger Säljö (Red.), Kunskap och människans redskap: teknik och lärande. Lund: Studentlitteratur. 107

108 Bilaga 1. Stadgar fastställda 29 juni 1995 STADGAR för NORDISK SAMARBETSKOMMITTÉ FÖR HUSHÅLLSUNDERVISNING 1 NAMN Föreningens namn är Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning (NSH) och dess hemort är Norden. Namnet är på danska: Nordisk Samarbejdskomté for Husholdningsundervisning finska: Kotitalouden pohjoismainen yhteistyötoimikunta färöiska: Norron samstarvsnevnd fyri Húsarhaldsundirvísning isländska: Norraen Samstarfsnefnd um Hússtjórnarkennslu norska: Nordisk samarbeidskomite for husstellundervisning svenska: Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning 2 UPPGIFT Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning har till uppgift att främja samarbetet mellan de nordiska länderna på alla områden inom hushållsundervisningen genom kursverksamhet och studieresor samt utbyte av studieplaner, läromedel, vetenskapligt utvecklingsarbete och forskning. 3 MEDLEMMAR 1 mom. Medlemmar i NSH är föreningar inom hushållsundervisningen i Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge och Sverige. 2 mom. Föreningarna enl. 1 mom. Väljer i varje land en styrelse för den nationella avdelningen. Avdelningen handhar den Nordiska samarbetskommitténs angelägenheter i respektive land. 4 UTTRÄDE Avdelning som önskar avgå från medlemskapet i NSH bör anhålla om detta skriftligt tre månader före årsmötet. Avgångsansökan adresseras till NSH:s ordförande. Medlemsavgift skall erläggas även för avgångsåret. 5 FUNKTIONÄRER 1 mom. Funktionärer i nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning väljs för en period om tre år. 2 mom. Ordförande väljs av årsmötet. Ordförandeskapet alternerar efter varje treårsperiod mellan de nordiska länderna. Styrelsen i det land som är i tur att handha ordförandeskapet föreslår ordförande. Ett lands styrelse har rätt att avstå från ordförandeskapet. 3 mom. Vice ordförande väljs från samma land som ordföranden av årsmötet och på samma sätt som ordföranden. 4 mom. Sekreteraren väljs från samma land som ordföranden och utses av styrelsen i detta land. 5 mom. Kassaförvaltaren väljs av årsmötet på förslag från den svenska styrelsen och är alltid från Sverige. 108

109 6 mom. Revisorer och revisorssuppleanter väljs på samma sätt som kassaförvaltaren. 6 ARBETSUTSKOTTET 1 mom. NSH:s angelägenheter mellan årsmötena handhas av ett arbetsutskott. 2 mom. Arbetsutskottet består av det nordiska ordförandeskapet (ordförande, v. ordförande och sekreterare) sam t ordförandena i de övriga nordiska länderna. Den nordiska sekreteraren deltar utan rösträtt. Som ordförande i arbetsutskottet fungerar ordföranden för Nordisk samarbetskommitté för hushållsundervisning. 3 mom. Arbetsutskottet kan adjungera experter i speciella frågor. 7 EKONOMI OCH RÄKENSKAPER 1 mom. Medlemsavgifter och andra inkomster till kommittén erläggs i svensk valuta. Föreningar som är medlemmar i kommittén erlägger årsavgift. Medlemsavgiftens storlek bestäms på föregående årsmöte och bör inbetalas före den 1:a mars efterföljande år. 2 mom. Rese- och traktamentskostnader för ordförande, sekreterare och kassaförvaltare bestrids av NSH vid deltagande i årsmöte. 3 mom. Kommitténs räkenskaper avslutas per kalenderår den 31 december och ska lämnas till revisorerna senast den 1 mars. Revisorerna ska lämna sitt utlåtande över räkenskaperna till ordföranden före den 1 april. Räkenskaperna utsänds tillsammans med övriga årsmöteshandlingar. 4 mom. Förslag till budget utsänds tillsammans med övriga årsmöteshandlngar. 8 DOKUMENTATION Kassaförvaltaren ansvarar för arkivet. NSH:s ordförande svarar för att ett exemplar av alla handlingar sänds till kassaförvaltaren. 9 ÅRSMÖTE 1 mom. Årsmötet är NSH:s högsta beslutande organ. 2 mom. Årsmötet anordnas på tid och ort som föregående årsmöte bestämmer. 3 mom. Skriftlig kallelse till årsmötet sänds till styrelserna i respektive lands senast 12 veckor före mötesdagen. 4 mom. Avdelningen i respektive land ska tillställa ordföranden för NSH sin årsberättelse senast 8 veckor före årsmötet. NSH:s årsberättelse för tiden 1 januari 31 december, revisionsberättelse per kalenderår samt föredragningslista sänds till respektive lands styrelse senast 4 veckor före årsmötet. 5 mom. Frågor som avdelningen i respektive land önskar få behandlade av årsmötet ska anmälas skriftligen till NSH:s ordförande senast 8 veckor före årsmötet. 6 mom. Vid årsmötet ska följande frågor behandlas: 1 Stadgeenlig kallelse 2 Godkännande av föredragningslista 3 Val av två protokolljusterare 4 Årsberättelse 5 Revisionsberättelse 109

110 6 Beviljande av ansvarsfrihet 7 Inkomna frågor 8 Verksamhetsplan handlingsplan 9 Budget 10 Fastställande av medlemsavgift 11 Val av ordförande, vice ordförande samt kassaförvaltare vart tredje år 12 Val av två revisorer och två revisorssupleanter vart tredje år 7 mom. Varje land har fyra röster vid årsmötet. Vid lika röstetal bordläggs ärendet. En delegat kan rösta med fullmakt för de övriga från samma land. 8 mom. Föreningens medlemmar kan delta i årsmötet och har då yttranderätt men ej rösträtt. 10 STADGEÄNDRING Förslag till ändring av dessa stadgar ska föreläggas årsmötet. Ändringsförslaget ska tillställas årsmötesdeltagarna senast 4 veckor före mötet. Förslaget ska för att träda i kraft erhålla minst 2/3 röstmajoritet. 11 UPPLÖSNING 1 mom. Förslag om NSH:s upplösning kan framställas endast i samband med årsmötet. Beslut om upplösning ska på årsmötet och ett tidigast 3 månader senare sammankallat möte erhålla minst 3 / 4 röstmajoritet. 2 mom. Om kommittén upplöses går dess tillgångar till respektive land i förhållande till medlemsantalet vid sista inbetalningen av medlemsavgiften. 12 REVIDERING AV STADGARNA Föreningens stadgar ska revideras senast 5 år efter det datum då dessa stadgar fastställts. Dessa stadgar är fastställda av årsmötet 29 juni 1995 med förändringar enligt beslut av årsmötet. Bilaga 2. Stadgar fastställda 30 juni 2001 STADGAR för NORDISK SAMARBETSKOMMITTÉ FÖR HUSHÅLLSVETENSKAP l Namnet är NSH, Nordisk samarbetskommitt för hushållsvetenskap Mötesspråket är de skandinaviska språken eller engelska. 2 Ändamål Att ge medlemmarna möjlighet att delta i nordiskt och internationellt samarbete inom hushållsundervisning- och vetenskap. Att främja samarbetet nordiskt och internationellt bland annat genom kursverksamhet, studieresor, studentutbyte, utbyte av studieplaner, läromedel, vetenskapligt utvecklingsarbete och forskning. Att öka medvetenheten om hushållsvetenskapens betydelse. 3 Medlemmar Medlemmar är hushållsvetenskapliga kommittéer/organisationer i de nordiska länderna. 110

111 4 Ekonomi Varje land ansvarar för sin egen ekonomi. 5 Styrelse Styrelsen består av en ledamot/person vald av respektive land samt en sekreterare från ordförandelandet. Ordförandeskapet för en tvåårsperiod ligger hos det land som ska ordna det kommande årsmötet udda år, med konferens om det är möjligt. Styrelsemöte hålls varje år. Jämna år hålls mötet i förbindelse med IFHE-councilmöte eller på annat lämpligt sätt och udda är i samband med årsmötet och eventuell konferens. 6 Årsmöte Årsmötet anordnas udda år på tid och ort som förgående årsmöte bestämmer. Skriftlig kallelse till årsmöte utsänds till styrelserna i respektive land senast 12 veckor före mötesdagen. Årsberättelsen och frågor som önskas behandlade av årsmötet ska anmälas skriftligen till NSH:s ordförande senast 8 veckor före årsmötet. NSH:s verksamhetsberättelse för tvåårs-perioden och föredragningslista sänds till respektive lands representant senast 4 veckor före årsmötet Vid årsmötet ska följande ärenden behandlas: Stadgeenlig kallelse. Godkännande av föredragningslista Val av två protokolljusterare Verksamhetsberättelse Inkomna förslag Verksamhetsplan/handlingsplan Val av ordförande Fastställande av tid och plats för (års)möten och studentutbyte under de kommande två åren. På årsmötet har varje land fyra röster. Medlemsländerna får översätta stadgarna tili sitt eget språk. 8 Stadgeändringar Förslag till ändring av dessa stadgar ska föreläggas årsmötet. Ändringsförslaget ska tillställas årsmötesdeltagama senast 4 veckor före mötet. Förslaget ska för att träda i kraft erhålla minst två tredjedels röstmajoritet. Föreningens stadgar revideras vid årsmötet senast 4 år efter det datum då dessa stadgar fastställts. Förslag om NSH:s upplösning kan framställas endast i förbindelse med årsmötet. Beslut om upplösning ska på årsmötet och på ett tidigast 3 månader senare sammankallat möte erhålla minst tre fjärdedels röstmajoritet. Dessa stadgar är fastställda av NSH:s årsmöte den 30 juni

112 Bilaga 3. Sverige Hem- och konsumentkunskap Läroplan 1994 (senaste revidering 2006) Kursplanen reviderades klocktimmar garanterade under 9 år i grundskolan Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj.... Syftet är att ge erfarenheter och förståelse av de dagliga handlingarnas och vanornas betydelse för ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande. utifrån kunskaper om samspelet mellan hushåll, samhälle och natur kunna möta förändringar, ta ansvar och agera. ge beredskap för att leva och agera tillsammans i ett samhälle med mångfald. Elevernas hantverkskunnande utvecklas tillsammans med förmågan att kommunicera och agera, självständigt och tillsammans med andra. Norge Mat og helse Læreplanverket for Kunnskapsløftet 2006 (Lov om grunnskolen 1998) Barnetrinn: årstrinn:114 klokketimer årstrinn: 85 klokketimer Obligatorisk Mat og måltid er viktig for den fysiske og psykiske helsen til mennesket og for det sosiale velværet. Kunnskap om mat og måltid som fremmer gode matvaner, kan gjøre sitt til å redusere helseskiller i befolkningen Faget mat og helse skal som allmenndannende fag medvirke til at elevene får innsikt i og evne til å velge og reflektere kritisk rundt mat og måltid,. Som skapende fag skal mat og helse gi rom for eksperimentering og utvikling av kritisk skjønn knyttet til mat og måltid. Som praktisk fag skal opplæringa i mat og helse stimulere elevene til å lage mat og skape arbeidsglede og gode arbeids Finland Huslig ekonomi Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 Alla skolor har dessutom egna skolvisa läroplaner 3 veckotimmar i årskurs 7 (114 lektionstimmar à 45 min) 2 veckotimmar valfritt i åk 8 9 Syftet med undervisningen är att -utveckla praktiska arbetsfärdigheter, samarbetsförmåga och kunskap som behövs i det dagliga livet och att tillämpa färdigheterna i vardagen - eleverna ska lära sig ta ansvar för sin hälsa, sina människorelationer och sin ekonomi samt för trivsel och trygghet i närmiljön Gällande övergripande mål, se grundskola/lpgrundl.pdf s Danmark Hjemkundskab 1995/2004 Obligatorisk undervisning på et eller flere klassetrin mellem 4. og 7. klasse, ofte 6.kl. og evt lektioner i alt timer ved 1 års uv og v. 2 år Valghold klasse med eksamensmulighed Stk..1..at eleverne tilegner sig kundskaber og færdigheder så de bliver i stand til at tage medansvar og udvise omsorg for den virksomhed, der finder sted i hjemmet, og at de opnår indsigt i de vilkår og værdier, dette livsområde har i samspil med natur, kultur og samfund Stk2..Gennem praktiske,,eksperimenterendeog skabende opgaver, får eleverne mulighed for sansemæssige og æstetiske oplevelser og for at udvikle selvværd og livsglæde, så de i fællesskab med andre og hver for sig får lyst til og bliver i stand til at tage kritisk stilling og handle i hjem og samfund. Land Betegnelse Lovgrundlag årstal Klassetrin og timetal for undervisning obligatorisk/ valgfri Formål/syfte i stikord 112

113 Översikt över ämnet i grundskolan i de nordiska länderna 2008 Genom att utföra skilda hushållsverksamheter får eleven upplevelser genom olika sinnen syn, känsel, smak och lukt. I arbetsprocessen utvecklas såväl etiska, estetiska som skapande värden. Språkliga och matematiska färdigheter används i konkreta och meningsfulla sammanhang där återkopplingen är förankrad i elevens egna handlingar och sinnesupplevelser. I ämnet hem- och konsumentkunskap diskuteras behovet av vanor och rutiner och skapas möjligheter att uppleva glädje, gemenskap och mening i det dagliga arbetet. Boende, mat och måltider, konsumentekonomi och social gemenskap som ska genomsyras av fyra perspektiv: hälsa, jämställdhet, kultur och resurshushållning Uppnåendemål finns för år 5 och år 9. Se kursplanen för hemoch konsumentkunskap på Skolverkets hemsida. vaner og til å bli bevisste forbrukere. Opplæringa i faget skal medvirke til en bevisst og helsefremmende livsstil. Faget mat og helse er en viktig arena for samarbeid og utvikling av sosial kompetanse hos elevene. Praktisk skapende arbeid hvor en legger vekt på ferdigheter, utprøving og kreativitet er sentralt. Grunnleggende ferdigheter som: å kunne uttrykke seg muntlig og skriftlig, å kunne lese, å kunne regne og å kunne bruke digitale verktøy er integrert i kompetansemålene. Mat og livsstil Mat og forbruk Mat og kultur Kompetansemålene finnes i hvert hovedområde etter 4., 7. og 10. årstrinn velg: mat og helse Familjen och livet tillsammans med andra Näring och matkultur Konsumenten och det föränderliga samhället Hem och miljö Kriterier för vitsordet 8 vid slutbedömningen (se läroplanen för huslig ekonomi grundskola/lpgrundl.pdf s St Stk.3 Gennem undervisningen fremmes elevernes forståelse af egen og andres kultur, som den kommer til udtryk i udførelsen af hjemmets opgaver, samt for den betydning, anvendelsen af ressourcer har for miljø, sundhed og livskvalitet. Undervisningen skal lægge op til, at eleverne oplever værdien af et fællesskab og samarbejde, der bygger på ligeværd og tolerance. Mad, måltider og livskvalitet Fødevarer og håndværk Forbrug, miljø og ressourcer Hygiejne og sundhed* * slutmål findes for alle kerneområder Se: Faghæfte 11 Hjemkundskab, 2004 (under revision) Felles mål 2009 Hjemkundskab* Fellesmål 2009 Hjemkundskab som valgfag folke/pdf09/90401_nye_faelles_ maal_hjemkundskab_ obligatorisk.ashx Indhold i hovedtræk/ Kerneområder Mål opnående Links til bestemmelser 113

114 Bilaga 4. Sverige Hem- och konsumentkunskap Lärarprogrammet är ECTS, dvs. 3,5-5,5 år beroende på för vilken del i skolsystemet man utbildar sig. 60 ECTS, ytterligare 30 ESTS påbyggnad i hem- och konsumentkunskap kan väljas på några av utbildningsorterna Inga nationella kursplaner eller mål se respektive utbildningsorts hemsida Norge Mat og helse 14 i studieåret 2008/09 Rammeplan og forskrift for allmennlærutdanning, 2003 Denne rammeplanen styrer de første 30 stp (1/2 år). Den enkelte lærerutdannigsinstitusjon lager en fagplan som bygger på denne rammeplanen. De neste 30 stp lager den enkelte høgskole studieplan for. Derfor vil faget variere fra høgskole til høgskole 2-4, avhengig om studenter velger 30 eller 60 studiepoeng i fagene sine 4 år = 240 stp studiepoeng Den nasjonale rammeplanens formål: *Innsikt i kosthold, ernæring, forbruk og matkultur *Forståelse for fagets helse fremmende dimensjon Finland Huslig ekonomi / Home economics science 3 (Helsingfors, Nyslott: finskspråkiga och Vasa: svenskspråkig) 1 5 år 95 ECTS (Vasa) 155 ECTS (Helsingfors) Inga nationella kursplaner eller mål. Se respektive utbildningsorts hemsida Danmark Hjemkundskab 7 (2009) 2007 (start 2009) 3 ved valg af hjemkundskab, 2 ved valg af dansk og matematik 4 år 36 ECTS Kompetencer i hjk s falighed, fagdidaktik og metodik, at varetage og medvirke til udvikling og evaluering af undervisning i faget i folkskolen Land Betegnelse Antal uddannelsessteder Lovgrundlag årstal Antal liniefag i uddannelsen Længde af uddannelse Længde af liniefaget hjemkundskab Formål/syfte i stikord 114

115 Översikt över lärarutbildning i hemkunskap (och motsvarande) i de nordiska länderna Praktisk, skriftlig, muntlig Lärarutbildningen är under utredning 2008, beslut om ändringar troligtvis senast *Kyndighet i å fremme elevers dagliglivskompetanse *Undervise i tråd med gjeldende læreplanverk for grunnskolen Faglig innhold: Mat i et helseperspektiv er overordnet. Det innebærer å arbeide med mat i tre perspektiver: livsstil, forbruk og kultur Praktisk matlaging Produktutvikling Fagdidaktikk Praktisk, skriftlig, muntlig og fagdidaktisk Rammeplan for almennlærerutdanning: allmenn/praksis/ pdf_dokumenter/ rammeplan2003.pdf I Norge kommer en stortingsmelding om lærerutdanning vinteren Kunnskapsdepartementet har allerede gitt klare signaler om at vi får en lærerutdanning for barntrinnet og en for ungdomstrinnet Praktisk, skriftlig, muntlig english/home_economics.htm Övergång till Bolognasystemet 2005 Fagdidaktik Fagområder: a)praktisk, håndværk - madlavning b)kost, ernæring, fødevarer, hygiejne forbrug c)forskellige sundhedsbegreber d)historiske, globale og kulturelle forhold knyttet e)samfundsmæssige, sociologiske aspekter, ressourcer, miljø f) æstetiske teorier og læreprocesser g) handlemuligheder i forh. til faglige problemstillinger i hjem, natur, kultur og samfund h) fagets metoder og virksomhedsformer i)fagets teoretiske og praktiske grundlag og etiske basis. Praktisk, skriftlig, mundtlig Forms/ R0710.aspx?id=25302 Store ændringer i 2008 på hele uddannelsesområdet Indhold i hovedtræk Eksamen Links til bestemmelser Bemærkninger 115

116 Bilaga 5. Ordlista: dansk svensk, svensk dansk ofte anvendte fagtermer i alfabetisk rækkefølge Dansk Svensk Almendannelse Allmänbildning Dannelse Bildning Evaluering Utvärdering Fag Ämne Fagdidaktik Ämnesdidaktik Faglighed Ämneskunnighet Folkeskolen Grundskolan Formål Föremål /syfte/strävande mål Hjemkundskab(hedder kun sådan i DK)Hjem- og konsumentkundskab HemkunskapHem- och konsumentkunskap Liniefag Lov/-bekendtgørelse Læreruddannelse Læseplan Mål Opgave Praktik Spørgeskemaundersøgelse Spørgsmål Uddannelse VejledningSpørgeskema HandledningEnkäte Inriktning Styrdokument Lärareutbildning Läroplan Syfte/opnåenda mål Uppgift Verksamhets förlagd utbildning (VFU) Enkäte Frågor Utbildning Svensk Enkäte Frågor Handledning Hemkunskap Hem- och konsumentkunskap DK)Hjem- og konsumentkunskab Inriktning Lärareutbildning Läroplan Styrdokument Syfte (föremål) Utbildning Uppgift Utvärdering Verksamhets förlagd utbildning (VFU) Ämne Ämnesdidaktik Dansk Spørgeskemaundersøgelse Spørgsmål Vejledning Hjemkundskab (hedder kun sådan i Liniefag Læreruddannelse læseplan Lov, bekendtgørelse Formål Uddannelse Opgave Evaluering Praktik Fag Fagdidaktik 116

117 Bilaga 6. Webadresser Sverige Hushållsvetaren: Hemsidor för utbildning till lärare i hem- och konsumentkunskap: Uppsala universitet: Göteborgs universitet: Umeå universitet: Högskolan i Kristianstad: ProgrammePage.aspx?id=3153&programkod=LLUSY&inr=HEKO Örebro universitet: Norge - med linker til regjeringen og departementene Aktuelle departement: - Barne- og likestillingsdepartementet: forbrukernes rettigheter, likestilling, familier, barn og unges levekår - Helse- og omsorgsdepartementet. Direkte link til sosial- og helsedirektoratet: - Kunnskapsdepartementet: skole og utdanning. Direkte link til utdanningsdirektoratet: - Landbruks- og matdepartementet: mat og landbrukspolitikk - Miljøverndepartementet Aktuelle utdanningsinstitusjoner: Høgskolen i Akershus: (Lillestrøm) Høgskolen i Vestfold: (Tønsberg) Høgskolen i Agder (Kristiansand) Høgskolen i Bergen Høgskolen i Hedemark (Hamar) Norsk læremiddelsenter: Nyttig undervisningsmateriell: Fagorganisasjon: Utdanningsforbundet: Landslaget for mat og helse i skolen: Noen interesseorganisasjoner for ulike matgrupper: - Opplysningskontoret for egg og hvitt kjøtt: - Opplysningskontoret for frukt og grønt: - Opplysningskontoret for meieriprodukter: - Opplysningskontoret for brød og korn: - Eksportutvalget for fisk: - Opplysningskontoret for kjøtt: 117

118 Danmark DPU, studier på master (sundhedspædagogik) og kandidatniveau i materiel kultur: Ernæring og sundhed (professionsbachelor i ernæring og sundhed): Hjemkundskap i grundskolen: Hjemkundskapslærerforeningen: Undervisningsministeriet: ( find uddannelsessteder, University Colleges for læreruddannelse og professionsbachelor i ernæring og sundhed og alt om grundskole her) 118

119 Bilaga 7. Författare Ruth Augustinussen, ordförande NSH , Danmark. Jette Benn, PhD, lektor vid Institut for didaktik, Danmarks Padagogiske universitetsskole, Aarhus Universitet, Danmark. Oddhild Bergsli, högskolelektor ved avdeling for yrkesfaglärerutdanning, Högskolen i Akershus, Norge. Gunnel Bergensjö Hjelm, hushållslärare och tidigare lärarutbildare vid Institututionen för BEHT (nuvarande Institutionen för Kostvetenskap), Uppsala universitet, Sverige. Signe Fagerli Rise, Heimkunnskapslärer ved Hareid Ungdomsskole, Norge, ordförande i NSH Inger Lise Fevang Jensen, högskolelektor ved avdeling for allmennlärerutdanning, Högskolen i Vestfold, Norge. Else Marie Johansen, högskolelektor ved avdeling for yrkesfaglärerutdanning, Högskolen i Akershus, Norge. Asle Holthe, högskolelektor ved avdeling for allmennlärerutdanning, Högskolen i Bergen, Norge Karin Hjälmeskog, PhD, lektor vid Institutionen för didaktik, Uppsala universitet, Sverige, ordförande i NSH Karin Höijer, doktorand vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet, Sverige. Hanna Kristiansen, PhD, försteamanuensis ved avdeling for yrkesfaglärerutdanning, Høgskolen i Akershus, Norge Anna-Maria Niskanen, PeM, lektor i huslig ekonomi vid Strömborgska skolan i Borgå. Doktorand vid Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten i Vasa, Finland. Elna Oppedal Olsen, högskolelektor ved avdeling for yrkesfaglärerutdanning, Högskolen i Akershus, Norge, sekretärare i NSH Päivi Palojoki, PhD, professor vid Institutionen för hushållsvetenskap och slöjd, Helsingfors universitet, Finland. Monica Petersson, PhD, lektor vid Institutionen för Mat, Hälsa, Miljö, Göteborgs universitet, Sverige. Inger René, Högskoleadjunkt och riksdagsledamot, ordförande i NSH Kaija Rimaila, lektor i huslig ekonomi vid Lyceiparkens skola i Borgå, Finland, ordförande NSH Kari Sundsbø Møllen, høgskolelektor och studieleder ved masterstudiet ernäring, helse og miljö, Högskolen i Akershus, Norge. Elisabeth Syverstad, högskolelektor ved avdeling for yrkesfaglärerutdanning, Högskolen i Akershus, Norge. Britt Unni Wilhelmsen, PhD, professor ved Högskolen i Bergen, Norge. Gun Åbacka, PeD, akademilektor i husliga ekonomins didaktik, Åbo Akademi, Vasa, Finland. 119

120 120