Rapport om kurset: Fordybelse i dansk sprog, kultur, politik og litteratur, på Schæffergården, 17. -21.10.2011. Deltagere fra universiteterne i Vilnius, Åbo og Helsingfors. Redigeret af kursusleder Karin Guldbæk-Ahvo Indhold: 1) Programmet 2) Deltagerne 3) Uddrag af de studerendes rapporter 4) Uddrag af de studerendes evalueringer 5) Sponsorer
1) PROGRAMMET 17. 21.10.2011 på Schæffergården, Jægersborg Allé 166, 2820 Gentofte Program for Helsingfors universitet, Åbo Akademi og Vilnius universitet (og Göteborgs universitet) Mandag den 17. oktober 12.00 Frokost 13.00 Fondssekretær Karen Vig Albertsen: Om Fondet for Dansk- Norsk Samarbejde 13.30 15.30 Dansk Politik v. politisk kommentator Thomas Larsen 15.30 17.00 Opsamling samt rundvisning på Schæffergården. 18.00 Middag 19.30 Fælles aften med studerende fra Sverige, Norge og Island Tirsdag den 18. oktober 10.00-12.00 Punktnedslag i dansk films historie v. underviser på filmskolen, anmelder, forfatter og dramaturg Ulrich Breuning 13.00 15.00 Nye tendenser i dansk sprog hvor bevæger sproget sig hen? v. adjunkt ph.d. Pia Quist: 15.30-17.30 Ekskursion i Dyrehaven. Det traditionelle fællesbillede. 19.30 Film Babettes gæstebud Onsdag den 19. oktober 10.00 12.00 Nabosprogspædagogik v. uddannelsesleder Lis Madsen: 13.00 15.00 Nabosprogspædagogik Eksempler på temaer og metoder i nabosprogsundervisning (Øvelser og diskussion) 15.00 16.00 Opsamling 20.00 Sangaften med højskolesangbogen v. forstander Rikke Forchhammer: Torsdag den 20. oktober 09.00 11.00 Om Helle Helles forfatterskab v. lektor, forfatter og kritiker Erik Skyum-Nielsen: 12.45 Ekskursion: København, havnerundfart, Christiania Aften Kulturaften: i København eller valgfrie film på Schæffergården Fredag den 21. oktober 09..00 10.00 Evaluering mm. 10.00 Afrejse fra Schæffergaarden 11.00??? Selvvalgt program: Måltider: 07.30 Morgenmad, 12.00 Frokost, 18.00 Middag Forberedelse: 1) Novellen Babettes Gæstebud, 2) Helle Helles roman Ned til hundene, 3) Surfe på Dansk politik, lave mindst 2 spørgsmål til Thomas Larsen, 4) Evt. Lytteforståelse Dansk? - Ja tak! Efterarbejde: 1) Grupperapport over ét af temaerne, jeres egen lektor vurderer. 2) Hver studerende skriver ca ½ A4 om oplevelser fra fredag eftermiddag.
2) DELTAGERE Studerende: Åbo Akademi: Heidi Mattsson Lina Nyman Jennie Nylund Helsingfors universitet: Emmi Kyröläinen Kati Häsä Elisa Gylling Cecilia Eklund Sara Rönnqvist Nico Lamminparras Anni Holopainen Outi Lehtonen Riikka Sarasjärvi Maria Andersson Karin Hakulinen Mari Jussila Niko Antikainen Vilnius universitet: Indrė Mačiulytė Aistė Azbytė Paulė Strakšaitė Aurelija Bivainytė Eglė Jankauskaitė Sabina Ablom Justina Randakevičiūtė Gabrielė Petkevičiūtė Foredragsholdere: Thomas Larsen, journalist, forfatter og politisk kommentator Ulrich Breuning, anmelder, forfatter og dramaturg Pia Quist, adjunkt ph.d. Lis Madsen, uddannelsesleder Rikke Forchhammer, forstander Erik Skyum-Nielsen, lektor, forfatter og kritiker Kontakt på Schæffergården Karen Vig Albertsen, fondssekretær, Fondet for Dansk-Norsk Samarbejde Kursusleder Karin Guldbæk-Ahvo, DaFiDa, freelance-underviser i dansk
3) FRA DE STUDERENDES RAPPORTER (forkortet og redigeret af Karin Guldbæk-Ahvo) Thomas Larsen: Dansk politik Besøget af en berømt journalist og politisk kommentator Thomas Larsen, som nu arbejder for Berlingske Tidende, var meget tankevækkende. Han fortalte både om den danske politiks historie og nuværende situation i Folketinget. I dette referat vil vi prøve at fokusere på to danske politiske partier Socialdemokraterne og Venstre. Socialdemokraterne, stiftet i 1871, har været i regeringen i næsten 54 år, siden de fik flertal i 1924 med 36,3 % af stemmerne. I regeringen indtil 2001 med nogle undtagelser har S præget udviklingen af det danske velfærdssamfund. Og i 2011, da S vinder valgkampen, skriver Socialdemokraterne historie igen. Efter valget fik Danmark nemlig dets første kvindelige statsminister Helle Thorning Schmidt. Venstre, som også har deres rødder i 1800-tallet, har fået en større rolle i dansk politik i de seneste årtier. Allerede i 1998, da de var et rent liberalt parti, prøvede Venstre at få magten, men danskerne turde ikke stemme på dem, fordi de ville lave en alt for stor revolution. Men i 2001 lykkedes det for Venstre at få regeringsmagten ved at skifte kursen lidt og indføre velfærdsudviklingen i deres politiske grundlag. 15. september 2011 valget blev til en gyser Selv om danskerne igen trængte til forandringer, gik det alligevel ikke så let for Socialdemokraterne med at vinde valget. Forskellen mellem blokkenes resultater var ikke stor den røde blok fik 92 mandater, mens den blå blok fik 87. Og nu bliver det problematisk, fordi der ikke er et klart flertal i Folketinget, og de tre største partier Venstre, Socialdemokraterne og Dansk Folkeparti har det svært med at blive enige med hinanden. Eglė Jankauskaitė, Indrė Mačiulytė og Aurelija Bivainytė
Ulrich Breuning: Punktnedslag i dansk films historie Ulrich Breuning er underviser på filmskolen, filmekspert, anmelder, forfatter og dramaturg - og som alle kursisterne bemærkede, er Ulrich Breuning en meget charmerende person. Han fortalte om dansk filmhistorie og viste nogle episoder fra de mest berømte danske film. Vi startede med en kort episode fra filmen Busters verden fra 1984. Bjarne Reuter har skrevet manuskriptet, der er baseret på hans børnebog af samme navn, og Bille August har instrueret filmen. Komedien om Buster blev kaldt for et af de bedste eksempler på Busters verden meget gode film. Det var en introduktion til dansk filmverden. Dansk film starter i 1890 erne. Den første stumfilm blev instrueret af Peter Elfelt i 1897. Peter Elfelt var fotograf, og han filmede Kørsel med grønlandske Hunde med kamera, som han selv havde lavet. Den første film i Danmark tog kun 1 min. Ifølge filmekspert Ulrich Breuning er det umuligt at tale om dansk filmhistorie uden at nævne den store og mest betydningsfulde danske klassiker: Carl Theodor Dreyer, som også i den internationale filmhistorie har status som en af de vigtigste filmkunstnere. Han startede sin karriere som journalist og filmmanuskripter. Carl Th. Dreyer debuterede som instruktør i 1919 med sin første film Præsidenten. I 1920-1930 instruerede Dreyer 7 spillefilm (5 af dem var udenlandske produktioner: en svensk, to tyske, en norsk og en fransk). Fra 1926 til omkring 1931 boede Dreyer med sin familie i Paris, hvor han lavede sin mest kendte film La passion de Jeanne d Arc (1928). Den anden meget vigtige og berømte skikkelse i den danske filmverden er Lars von Trier, som er den, der har hjulpet dansk film til at genopstå. Fra begyndelsen af sin karriere vidste Trier godt, at hans film ikke kun skulle appellere til et dansk publikum, så han begyndte at lave film, der var orienteret mod det internationale publikum. Som international instruktør arbejdede Lars von Trier med nogle af de største Hollywood stjerner, blandt andet Nicole Kidman (Dogville 2003) og Kirsten Dunst (Melancholia 2011). Selvfølgelig er der flere rigtig gode instruktører i den danske filmverden, især i den nye generation, bl.a. Nils Malmros, Thomas Vinterberg og Bille August. Men der er ingen tvivl om, at Carl Th. Dreyer og Lars von Trier er de største og vigtigste skikkelser i dansk film. Sabina Ablom, Gabriele Petkeviciute og Aiste Aurelija Azbyte
Pia Quist: Nye tendenser i dansk sprog Pia Quist introducerade oss till det danska språket med hjälp av en diktamen. Medan hon läste upp en dansk text skulle vi skriva ner den. Uppgiften visade sig vara svår, vi konstaterade alla att danskt tal och dansk skrift ligger väldigt långt ifrån varandra. Man måste ha bekantat sig med dansk skrift på förhand för att veta hur man skall transkribera muntlig danska. Det danska språket har, i likhet till de andra nordiska språken, rört på sig och rör ständigt på sig I takt med urbanisering, internationalisering och integrering påverkas inte bara ett samhälle, utan även ett lands språk. Det här syns även i danskan. I grupper och klasser där majoriteten har olika första språk får danskan olika funktioner. För människor med olika modersmål blir det ett gemensamt språk, för grupper med samma modersmål blir det kan hända någon form av palett, där olika språkliga ord och uttryck appliceras och blandas. Människor med danska som första språk påverkas också av de andra språk som är i rörelse i deras samhälle och kultur. Engelska har t.ex. stort inflytande på ungdomars språkbruk. Det här medför att danska, och de flesta andra europeiska och nordiska språk, på många olika sätt har drag av kodväxling i dag. Kodväxling kan förekomma på olika sätt beroende på situation och syfte. Två språk kan användas jämsides, så att man i samma mening växlar mellan t.ex. turkiska och danska. Det är då fråga om en intersententiell kodväxling och denna har ofta en pragmatisk effekt. Man kanske inte kommer på ordet i fråga, det man menar kanske inte har en direkt motsvarighet på det andra språket eller så vill man kanske betona något. Då danska fungerar som ett gemensamt språk för människor med olika modersmål och på så vis får drag av många språk, talar man om en multietnolekt. Det gemensamma språket kan påverkas till sin syntax, morfologi, fonetik och lexikon. Engelskans påverkan på danskan har igen ofta en stilistisk effekt, speciellt i musik, film, teater och andra kulturella uttryck.
Under vår föreläsning om danskt språk betonade Pia Quist att det allt som oftast ändå är en ungdomsidentitet och inte en etnisk identitet som befästs med kodväxlingen. Hon ville också lyfta fram att man kodväxlar för att man kan och det i sin tur ska ses som ett tecken på att språket lever och rör på sig. Det är inte för att människor saknar kunskap om språken som kodväxling äger rum. Här slås man dock av den språkliga situationen i Finland och förhållandet mellan svenska och finska. Cecilia Eklund, Nico Lamminparras og Sara Rönnquist Lis Madsen: Nabosprogspædagogik I den nordiska gemenskapen strävar man efter ett samarbete mellan alla de nordiska länderna. Trots detta är det ett faktum att både Finland och Island, på grund av språken, ofta hamnar lite på sidan om den skandinaviska gemenskapen. Finlands delaktighet i den nordiska gemenskapen bygger därför på kunskaper i landets andra officiella språk, svenskan. Detta innebär att majoriteten av det finska folket umgås med skandinaver på ett språk som inte är deras modersmål. Vad innebär då nordisk språkgemenskap för dem som lärt sig ett skandinaviskt språk som andraspråk? Och vad betyder grannspråksundervisning i andraspråksinlärning? Den 19 oktober föreläste Lis Madsen om Nabosprogspedagogik och behandlade bland annat de politiska, kulturella, historiska, geografiska och språkliga argumenteringar för grannspråksundervisning och hur man kan utnyttja de skandinaviska språkens likheter. Madsen inledde föreläsningen med en diskussion kring grannspråksundervisningens fördelar framom undervisning i främmande språk. Det Madsen dock utelämnade i sitt föredrag om grannspråkspedagogik var grannspråksundervisningen i ett tvåspråkigt land som Finland där språksituationen är mer komplex än i de övriga nordiska länderna. Motivationen att lära sig svenska är också ofta bristfällig, i och med att en levande tvåspråkighet endast förekommer på ett fåtal orter i Finland, vilket gör att många uppfattar undervisningen som ett oönskat tvång. I svenskundervisningen glöms således svenskans och därmed också skandinaviskans nyttoaspekter helt bort. Vi vill därför föra fram hur
svenskundervisningen i högre grad kan motiveras ur ett nordiskt perspektiv istället för att enbart begränsa sig till nationella motiveringar. Det första steget skulle absolut vara att låta de blivande lärarna i svenska i betydligt högre grad bekanta sig med de nordiska språken och nyttan med kunskap i ett skandinaviskt språk. Det andra steget är att vägleda lärarna i hur de kunde ta upp andra nordiska språk i undervisningen. Rent konkreta förslag är att ta in mer nordiskt kultur, t.ex. i form av musik, film och drama i undervisningen. Här är det, som också Madsen påpekar, viktigt att välja kultur som är relevant och anpassad till de egna studerande. För en grupp högstadieelever kan det exempelvis vara intressantare att lyssna på nordisk populärmusik eller se en ungdomsfilm än att bekanta sig med litteraturklassiker. En viktig motivationsfaktor i grannspråksinlärning i allmänhet och i andra språks undervisning i synnerhet är att låta eleverna möta representanter för målspråket. För detta erbjuder exempelvis Nordens institut i Finland den ypperliga möjligheten att låna en nordbo d.v.s. bjuda in en nordbo till klassen för att berätta om den egna kulturen på ett skandinaviskt språk. Andra former av värdefulla möten med nordbor kunde tänkas följa modellen i projektet Svenska nu som koordinerats av Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland. I detta projekt har man försökt stärka svenskan i Finland genom att t.ex. låta finska elever tillsamman med en modersmålstalare, laga mat på svenska, gå på bodypump-timmar på svenska, rappa på svenska o.s.v. Liknande program kunde också utföras på ett skandinaviskt språk för finska elever. Ytterligare ett bra sätt att möta andra nordbor är naturligtvis att resa till ett annat nordiskt land. Svensklärare borde därför, redan under utbildningen, få veta mera om nordiska fonder och stipendier. Ifall en resa, trots eventuella stipendier, känns övermäktig, erbjuder dagens utvecklade teknik en ypperlig möjlighet till att ha kontakt med en vänklass med hjälp av exempelvis skype, facebook, mejl eller chat. Maria Andersson, Outi Lehtonen og Anni Holopainen
Rikke Forchhammer: Sangaften På onsdag kväll hade vi en sångafton i Schæffergården. Studenter från Island, Norge, Sverige, Litauen och Finland samlades i kaféet. Stämningen var varm och trevlig. Alla hade danska Højskolesangbogen framför sig och meningen var att sjunga tillsammans hela kvällen. Vår sångafton leddes av Rikke Forchhammer som spelade piano och var vår sångledare. För vår sångafton valde Forchhammer låtar som passar för unga människor och också för nordiskt tema. Vi sjöng sammanlagt 15 sånger, varav en var inte med i Højskolesangbogen. Vi sjöng många traditionella danska sånger, liksom Sangen om Larsen från 1935, men också sånger från andra nordiska länder. Vi sjöng en finsk folkvisa Fjärran han dröjer om grönskande dalar, men den var obekant för många finländare. Björn Afzelius Du är det finaste jag vet verkade vara de svenska studenternas favorit. Vi fick även höra en fin soloframträdande av en svensk studerande. Kvällens sista sång var en afrikansk körsång och den sjöng vi alla tillsammans vid flygeln. Rikke delade oss i tre grupper sopran, alt och männen. Hon ville att vi sjunger fyrstämmigt. Till slut (efter många upprepningar) lät det ganska fint. Allt som allt var låtarna svängande och med Forchhammers ackompanjemang var de ganska lätta att sjunga, även om bara få kände till låtarna på förhand. Elisa Gylling, Emmi Kyröläinen, Kati Häsä og Mari Jussila
Erik Skyum Nielsen: Om Helle Helles forfatterskab Helle Helle er født i 1965 og opvokset i Rødby. Hendes rigtige navn er Helle Olsen. Helle er exam.art. i litteraturvidenskab fra Københavns Universitet og uddannet fra Forfatterskolen. Helle Helle debuterede i 1987 under navnet Helle Krogh Hansen med novellen Et blommetræ i Dagbladet Information. Senere valgte hun at tage sin oldemors efternavn "Helle", og det var under det navn, hun udgav sin første roman Eksempler på liv i 1993. Hun er virkelig vellykket: hun har modtaget en række priser og præmieringer, bl.a. Kritikerprisen, PO Enquist-prisen, Beatriceprisen og Otto Rungs Forfatterlegat. Hun var også nomineret til Nordisk Råds Litteraturpris i 2009 og er tildelt livsvarig ydelse af Statens Kunstfond. (Helle modtog først Statens Kunstfonds treårige arbejdslegat.) Hendes noveller og romaner er oversat til mange sprog (der findes også nogle på litauisk!). Forfatterskabet og dets egenskaber Hendes forfatterskab består af disse bøger: Eksempel på liv (1993), noveller; Rester (1996), roman; Hus og Hjem (1999), noveller; Biler og Dyr (2000), roman; Forestillingen om et ukompliceret liv med en mand (2002), roman; Rødby-Puttgarden (2005), roman; Ned til hundene (2008), roman; Dette burde skrives i nutid (2011). Helle Helle blev en del af en ny litterær tendens, hvor bøger handlede om hjemstavn, slægt, familie. Den digtning, hvor forfatterens hjemstavn dens natur, mennesker og miljøer udgør såvel forudsætninger som stof og natur. I Helle Helles prosa er kommunikation undertekst. Hun bruger litterær minimalisme: økonomisering med virkemidlerne, abstrakt formstrenghed, reduktionistisk enkelthed. Helle Helle blander både objektiv og personlig måde at skrive, sådan destruerer hun begge to på en måde Justina Randakeviciute og Paule Straksaite
Christiania På torsdagen besökte vi den mytomspunna fristaden Christiania, som ligger bara ett stenkast från Köpenhamns kärncentrum. Varje dag strömmar tusentals turister från alla världens hörn och kanter för att ta del av Christiania och därmed konkurrerar Christiania med Den lille Havfrue om att vara Köpenhamns största turistattraktion. Här möttes vi genast av färgsprakande väggmålningar, kreativa byggnader, hundar som sprang löst och en massa människor. Men trots alla människor är Christiania en lugn och fridfull plats, eftersom trafiken och sorlet från övriga Köpenhamn uteblir. Christiania är också en grön oas dit många köpenhamnsbor söker sig om somrarna. Inne i värmen i restaurangen och caféet Spiseloppen slog vi oss sedan ner en stund för att lyssna till vår guide. Christiania grundades år 1971 som en reaktion på bostadsbristen som då rådde i Köpenhamn. Det var några personer, hippies som guiden valde att kalla dem, som kom på iden att ta över en gammal militärförläggning och skapa ett nytt område som skulle grundas på gemenskap och frihet. Det var dock inte någon lätt uppgift och fristaden har i flera omgångar haft danska myndigheterna emot sig. Men grundtanken om kollektivt ägande består även om Christianitterna köper marken för 76 miljoner danska kronor, då ingen ändå kommer att äga sitt eget hus. På så sätt kan fristaden fortsätta i nästan samma form som förut. Typiskt hus i Christiania, många kallar husen för de vuxnas lekstugor. Heidi Mattsson, Lina Nyman og Jennie Nylund
4) UDDRAG AF DE STUDERENDES EVALUERINGER (redigeret og oversat af Karin Guldbæk-Ahvo) - Det var godt, at vi på forhånd skulle følge med i dansk politik, det gav et bedre udbytte af Thomas Larsens forelæsning. - Normalt interesserer jeg mig ikke for politik, men han fortalte tingene, så man kunne se det hele i et større perspektiv. - Godt at der var så meget tid til spørgsmål - Han talte ganske tydeligt, og det var godt med filmklippene - Sangaftenen var næsten den hyggeligste aften, der blev skabt en følelse af fællesskab - Sang er jo en stor del af kulturen og så kunne vi øve udtalen - Det virker som om, at der i Danmark er en større tradition for at sætte sig og synge sammen end der er i Finland - Jeg fik nye indgangsvinkler til Helle Helles forfatterskab - Vi påskønnede at vi så en del film og vandreturen i Dyrehaven var både nyttig og dejlig! - Christiania var toppen. - Vores Christiania-guide var supergod og fik os til at reflektere over alt muligt, et spændende område, absolut værd at besøge - Kanalrundfarten var god, man så København fra en anden vinkel - Det var godt, at Pia Quist havde PowerPoint med, - Schæffergården er et fantastisk sted, et paradis - og maden var helt i top - Personalet er venligt og interesseret i os kursister - Det var virkelig godt, at der var et samnordisk program - Det var sjovt og givende at lære andre nordboer at kende, at høre om deres studier, at diskutere nabosprogsundervisning osv. - Fantastisk at øve sin nabosprogsforståelse i praksis - Vi ville gerne have haft mere samarbejde med de andre nordboer, gruppearbejde osv. - Det var dejligt at have fællesprogram med vilnius og Göteborg, også for sproget: vi hørte rigssvensk og skulle forstå dansk - Hvis vi også havde mødt danske studerende, ville det være helt perfekt! - Min interesse for dansk, dansk kultur og for nordisk samarbejde er blevet større. - Når man kun har haft grundkursus, er det en god idé at træne lytteforståelse, før man kommer til Schæffergården - Jeg vil absolut anbefale kurset til de andre studerende derhjemme
5) SPONSORER Stor tak til alle, der gav os husly og økonomiske bidrag til kurset: - Schæffergården og Fondet for Dansk-Norsk samarbejde - Gustaf Packaléns Mindefond - Kulturfonden för Finland och Danmark - Letterstedtska föreningen - Universitets- og Bygningsstyrelsen under Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling - NordPlus Sprog - NordUd - Helsingfors universitet - Åbo Akademi - Vilnius universitet