Heinrich Mørch, Klaus Iversen, Aningo Broberg Angallassinissamut akuersissuterput & Isumaqatigiissut Namminersorlutik Oqartussat Royal Arctic Bygdeservice naatsumik Kort om koncessionen & Rammeaftalen med Selvstyret Massakkut angalernerkut tunngavilersuutit. Apeqqut Baggrund for nuværende sejlplaner. Konkret spørgsmål Pilersaarusiornernut tunngavilersuutit Baggrund for operative beslutninger Umiuarsuit Nutaataat / Nye skibe
Akuersissuterput Isumaqatigiissut Namminersorlutik Oqartussat Royal Arctic Bygdeservice naatsumik /Kort om koncessionen & Ramme aftalen Royal Arctic Line-i qitiusumik suliassaat akuersissummut tunngarveqarpoq (Koncession) tassaniippoq containerinik angassassisartunik Umiarsuarnik angalasoqarnissaa sineriammi, aammalu Aalborg-Kalaallit Nunaata akornanni aammattaarlu Reykjavik-imut. Akuersissut aamma isumaqarpoq pinngitsoornata Nunatta pilersorneqarnera isumagissagipput. Tammanalu isumaqarpoq umiarsuaqassasugut nunatsinnut, aammalu umiarsualivinut 13-inut tikiffigiuminaassinnaasunut tulluussarsuarsimasunik assigiinngitsunik umiarsuaateqassasugut. Umiarsuliviit (Illoqarfiit) aamma piffissanik aalajagersimasunik tikinneqartarnissaat pisussaaffigaarput, naak imminut immaqa akilersinnaanngikkaluarpalluunniit. Aammaattaaq pingaaruteqarpoq, pilersaarutigineqartut piffissaq eqqorlugu tikinneqartassasut. Aammalu tatsigineqarsinnaallutik. Tassaniippoq aamma Royal Arctic Bygdeservice Naalakkersuisullu isumaqatigiissutaat, immaqa taaneqarsinnaavoq akuersissummut ilassutitut. Nunaqarfiit ullut 14-ikkaarlugit tikinneqartarnissaat tassaniippoq. Royal Arctic Lines grundlæggende forretningsområde er baseret på en koncession til at drive Container Liniefart til, fra og mellem byerne i Grønland samt mellem Grønland, Aalborg og Reykjavik Koncessionen er både en ret og en pligt til at varetage forsyningen for det grønlandske samfund. Det betyder, at Royal Arctic Lines flåde skal være designet til at anløbe 13 havne, der er kendetegnet ved at have meget forskellige anløbsforhold. For at kunne anløbe alle havne skal flåden bestå af skibe, der er designet forskelligt. Alle havne skal anløbes med en tilfredsstillende hyppighed, således at byerne er sikret forsyninger også selvom det fra et forretningsmæssigt synspunkt ikke kan betale sig at anløbe en by, fordi godsmængderne er for små. Anløb skal have en høj grad af regularitet; altså holde en sejlplan, Royal Arctic Lines kunder kan have tillid til. Herunder har Royal Arctic Bygdeservice en Rammeaftale med Grønlands Selvstyrer om besejling af de Grønlandske bygder. Man kan måske kalde den en slags forlængelse af Koncessionen, da Ramme aftalen bla. Foreskriver at besejling af bygderne skal have en 14 dages frekvens.
Ullutsinni angalasernermut tunngavilersuutit / Baggrund for nuværende sejlplan Akuersissut (koncession) Umiarsuaatitta amerlassusaat aammalu nassiiussat amerlassussaat Koncessionen Antallet af skibe og de mængder der kan medbringes.
Pilersaarusiornermi aalajagiinissanut tunngaviliisartut / Baggrund for operative beslutninger Sikut assigi, Silassaq, attaveqatiigiineq, umiarsuarmut, umiarsualivinnut, niuertunut, suleqatillut allat. Nassiussat amerlassusaat, orsussamik atuineq il. Il. Iskort, vejrkort, kommunikation med skib, havn, Bygdekøbmanden, andre aktører. Is central, andre vejrtjenester, lokale mfl. Godsmængder, bunkers mv.
Massakkut Umiarsuit pigisagut / Nuværende Tonnage Angaju og Aqqaluk Ittuk Anguteq Ittuk Johanna Kristine
Umiarsuit Nutaat / Ny Tonnage
Umiarsuassat nutaat / Nye Tonnage til levering 1 & 2 kv. 2015
Angalariaasissaq Umiarsuarnut nutaanut / Forventede sejlmønstre for nye skibe. Umiarsuarmik ataatsimik ikilissapput umiarsuaativut, suliassarli allanngunngilaq / Vi får 1 stk. tonnage mindre til at klare samme opgave Avannaa ullumikkutut nalunngisatsitut angallavigineqassaaq Nord Grønland skal besejlet som vi kender det i dag, med de 2 nye 108 teu skibe. Qeqqa aammalu Qeqertarsuup tunua 36 teu-imik angallavigineqassaaq (Qeqertarsuatsiaat til Saqqaq) Midtgrønland/Diskobugten skal besejles med den nye 36 teu. (Qeqertarsuatsiaat til Saqqaq) Kangiani Ullumikut nalunngisatsitut angallavigineqassaaq. Østgrønland skal besejlet som vi kender det i dag, med vores nuværende tonnage Kujataat ullumikkutut nalunngisatsitut angallavigineqassaaq Sydgrønland skal besejlet som vi kender det i dag, med den nye 36 teu skib Ingerlateqqitassanik illoqarfiit katersuiusut tikittarnissai, aallavilu allangornissaat naatsorsuutigineqassaaq annerusumik, minnerusumillu Der bliver nogle ændringer vedr. transittering af godset.
Angalariaaseq /Sejlmønster Grønland: Innuttaasut Ca. 56.000 indbyggere Sineriak Ca. 44.000 km kystlinje Illoqarfiit13-it 13 byer Nunaqarfiit 57-it 57 bygder Aqqusineqanngilaq illoqarfiit nunaqaarfiillu akornanni /Ingen veje mellem byer og bygder
Qitiusumik sullivipput / Vores primære marked Omr 1 Aug mar: Naliginnaasumik angalaffik / Regelmæssig besejling April juli: Siku /Pakis sæson Omr 2 Jan mar: Siku p aalajangigaanik angalaneq Ad hoc besejling alt efter issituation Mar dec: Naliginnaasumik angalaffik / Regelmæssig besejling Omr 4 Omr 3 Jan maj: Angalassisoqanngiffik sikuunera pissutaalluni / Ingen besejling på grund af is Juni dec: Omr 4 Naliginnaasumik angalaffik/ Regelmæssig besejling Omr 2 Omr 3 Juni Sept: Naliginnaasumik angalaffik/ Regelmæssig besejling Okt maj: Angalassisoqanngiffik sikuunera pissutaalluni / Ingen besejling på grund af is Omr 5 Juni Okt: Naliginnaasumik angalaffik/ Regelmæssig besejling Nov Maj: Angalassisoqanngiffik sikuunera pissutaalluni / Ingen besejling på grund af is Omr 1 Omr 5
Apeqqut / konkret spørgsmål Apeqqut: Sooruna Nunaqarfinnut sullissineq allaanerusoq Illoqarfinnut naleqqiullugu. Sooruna nassiussat akilereerneqassasut illoqarfimmiit nunaqarfimmut nassiutinnginnerani? Assersuut, Ikerasammioq nassiussarsissaguni, akileqqaassavaa aqqutaat Aasianniit aallannginnerani. Illoqarfinni sullissineq naleqqiullugu qanoq ippa? Konkret spørgsmål: Hvorfor er der forskelsbehandling i serviceringen fra Royal Arctic Bygdeservice? Hvorfor er det et krav, når der benyttes en ordning med, at en modtager skal betale i forbindelse med gods, at den pågældende modtager først skal have betalt for fragten, før den kan komme frem? Eks. Når en beboer i Ikerasak har betalt for fragten, så kan pakket først sendes afsted fra Aasiaat. Hvordan bliver byboer behandlet i lignende service?
Qujanaq tusarnaarassi Tak for opmærksomheden