Tilgang til avgjørelsene i Nordisk Domssamling i fulltekst

1 Til leserne! Tilgang til avgjørelsene i Nordisk Domssamling i fulltekst Nordisk Domssamling gir en rask oversikt over utviklingen i nordisk rettspraksis ved kortreferater av de høyeste domstolenes avgjørelser av «nordisk interesse». Når leserne etter å ha sett kortversjonen ønsker å lese en avgjørelse i fulltekst, finnes flere muligheter i tillegg til abonnement på de nasjonale digitale databasene for rettsavgjørelser. A. NDoms utgis også i en elektronisk utgave som man finner på www.idunn.no/nd. I den elektroniske utgaven er det lagt inn hyperlenker til fulltekstversjonen av en del av avgjørelsene som omtales. Dette gjelder alle de islandske og svenske avgjørelsene som omtales i domssamlingen, samt alle norske avgjørelser bortsett fra kjennelsene fra Høyesteretts ankeutvalg. I de finske referatene er det inntatt hyperlenker til avgjørelser i svensk språkdrakt som gjelder spørsmål om menneskerettigheter og EU/EØS-rett. Ved å følge lenken fra tittelen på hvert kortreferat, oppnås tilgang til avgjørelser som er gratis tilgjengelig på internett via høyesterettenes hjemmesider. (Når man leser papirutgaven, ser man hvilke avgjørelser som kan leses i fulltekst via den elektroniske utgaven, ved at tittelen er understreket.) B. Høyesterettenes hjemmesider. På høyesterettenes hjemmesider finnes lenker til domstolens avgjørelser som er gratis tilgjengelige. Hvilke avgjørelser som publiseres og hvor lenge de blir liggende på siden, varierer imidlertid fra land til land. Danmark. På Højesterets hjemmeside ligger lenker til domstolens avgjørelser i fulltekst fra de siste seks måneder. Etter dette kan tilgang til avgjørelsene bare oppnås gjennom abonnement. Højesterets hjemmeside finnes ved å følge lenke til Højesteret fra www.domstol.dk. Fra denne kan tilgang til domstolens avgjørelser fås ved å følge lenken «Nyheder», og så «Afgørelser». Finland. På Högsta Domstolens hjemmeside kan man lese en avgjørelse i fulltekst når man kjenner årstall og nummer, eventuelt dato, for avgjørelsen. Ved å gå til www.kko.fi og følge lenken «Prejudikat», og deretter følge lenken «Nordiska avgöranden i mål som gäller EU-rätt och mänskliga rättigheter», finner man avgjørelser i svensk språkdrakt som gjelder spørsmål om menneskerettigheter og EU/EØS-rett. Island. På Haestiretturs hjemmeside www.haestirettur.is legges en rekke av de nyeste avgjørelsene ut i fulltekst, men bare i islandsk språkdrakt. Norge. På Høyesteretts hjemmeside kan man lese en avgjørelse i fulltekst når man kjenner årstall og dato for avgjørelsen. Ved å gå til www.hoyesterett.no og følge lenken «Avgjørelser» finner man høyesterettsavgjørelser fra 2000 og senere. Her finner man også spesialområdene Menneskerettigheter og EØS/EU. Kjennelser fra Høyesteretts ankeutvalg publiseres ikke elektronisk. Sverige. På Högsta Domstolens hjemmeside kan man lese en avgjørelse i fulltekst når man kjenner årstall og dato for avgjørelsen. Ved å gå til www.hogstadomstolen.se og trykke på lenken «Avgöranden» finner man avgjørelser fra 2003 og senere. Her finner man også lenke til spesialområdet Europarett. Alle avgjørelser publiseres elektronisk.

3 Innhold Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler... 9 Arverett. Testament... 11 Avtalerett, alminnelig... 11 Avtalers inngåelse og gyldighet... 11 Lempning. Endrede forhold... 11 Tolking. Forutsetninger... 11 Bankrett... 11 Diskriminering. Likestilling... 12 Ekspropriasjon. Rådighetsinnskrenkninger... 12 Erstatningsrett, utenfor kontrakt (Erstatning i kontrakt, se det enkelte kontraktsforhold)... 12 Familierett... 14 Barn og foreldre. Samværsrett. Barnevern. Adopsjon... 14 Ekteskap. Skilsmisse... 15 Farskap... 15 Formuesforhold mellom ektefeller. Skifte. Uskiftet bo... 15 Samboerforhold... 15 Forbrukerrett... 15 Forsikringsrett... 15 Immaterialrett... 16 Design... 16 Firma... 16 Opphavsrett... 16 Patent... 19 Varemerker... 19 Annet... 19 Internasjonal markedsrett (EU, EF, EØS) (konkurranserett, se eget punkt)... 20 Internasjonal privatrett. Lovvalg (verneting, se prosess)... 20 Konkurranserett... 20 Konkurs. Akkord. Gjeldsforhandling. Insolvens... 20 Kontraktsrett, særskilte kontraktsforhold... 21 Anbud. Entreprise. Offentlige anskaffelser... 21 Franchise... 21 Garanti. Kausjon... 21 Gaver... 21 Kjøp av fast eiendom... 21 Kjøp av løsøre... 21 Leie. Leasing... 22 Lån. Forvaring... 22 Mellommenn. Agenter. Meglere. Kommisjonærer... 23 Tjenesteytelser... 23 Transportrett. Luftrett. Sjørett. Spedisjon... 23 Markedsføringsrett... 23 Menneskerettigheter... 24 EMK protokoll stigende nummer... 24 EMK protokoll 1... 25 EMK protokoll 7... 25 Miljørett... 27 Minoritetsrett. Samerett... 27 Offentlig rett... 27 Forvaltning... 27 Kommunalrett... 27 Statsforfatning... 28 Pant, factoring og annen sikkerhetsrett. Stansningsrett... 29 Passivitet... 29 Pengekravsrett... 29

4 Cesjon... 29 Condictio indebiti... 29 Foreldelse... 29 Gjeldsbrev. Verdipapir. Betalingsmidler... 29 Motregning... 29 Regress. Tilbakesøking... 30 Personrett... 30 Navnerett... 30 Personvern... 30 Umyndige... 30 Privatlivets fred... 30 Prosess... 31 Bevis. Bevisbyrde... 31 Habilitet... 31 Partsevne. Rettslig interesse... 32 Rettskraft. Litispendens... 32 Sikkerhetsstillelse... 33 Straffeprosess, særlige spørsmål... 33 Tvangsfullbyrdelse. Midlertidig forføyning. Arrest... 33 Verneting. Domsmyndighet... 33 Vitner... 34 Voldgift... 34 Andre spørsmål... 35 Selskapsrett. Sammenslutninger. Foreninger... 35 Aksjeselskaper... 35 Andre sammenslutninger... 36 Sosial- og helserett. Pensjons- og trygderett... 37 Strafferett... 37 Tingsrett... 38 Eiendomsrett. Bruksrett... 38 Forkjøpsrett. Løsningsrett... 38 Godtroerverv... 38 Inkorporasjon... 38 Naboforhold... 38 Sameie... 38 Tinglysing. Registrering... 38 Vindikasjon... 38 Utdanning... 38 Utlendingsrett. Utvisning... 38

5 Dansk register Aftaleret, almindelig... 11 Aftalers indgåelse og gyldighed... 11 Fortolkning. Forudsætninger... 11 Lempelse. Ændrede forhold... 11 Ansættelses- og arbejdsret. Arbeidsmiljø. Kollektive overenskomster... 9 Arveret. Testamente... 11 Bankret... 11 Diskriminering. Ligestilling... 12 Ekspropriation. Rådighedsindskrænkninger... 12 Erstatning udenfor kontraktforhold (Erstatning i kontrakt, se kontraktret, de enkelte kontraktforhold)... 12 Familieret... 14 Børn og forældre. Samvær. Børneværn. Adoption... 14 Faderskab... 15 Formueforholdet mellem ægtefæller. Skifte. Uskiftet bo... 15 Samlivsforhold... 15 Ægteskab. Skilsmisse... 15 Forbrugerret... 15 Forsikringsret... 15 Immaterialret... 16 Design... 16 Firma... 16 Ophavsret... 16 Patenter... 19 Varemærker... 19 Andet... 19 International markedsret (EU, EF, EØS) (se også konkurrenceret)... 20 International privatret. Lovvalg (værneting, se retspleje)... 20 Konkurrenceret... 20 Konkurs- og anden isolvensret (herunder insolvens, akkord og gældssanering)... 20 Kontraktret, enkelte kontraktforhold... 21 Franchise... 21 Garanti. Kaution... 21 Gaver... 21 Køb af fast ejendom... 21 Køb af løsøre... 21 Leje. Leasing... 22 Lån. Forvaring... 22 Mellemmænd (Agenter, Mæglere. Kommissionærer)... 23 Tjenesteydelser... 23 Transportret. Luftret. Søret. Spedition... 23 Udbud. Entreprise. Offentlige indkøb... 21 Markedsføringsret... 23 Menneskerettigheder... 24 EMK protokoll stigende nummer... 24 EMK protokoll 1... 25 EMK protokoll 2... 25 Miljøret... 27 Minoritetsværn. Sameret... 27 Offentlig ret... 27 Forvaltingsret... 27 Kommunalret... 27 Statsforfatning... 28 Pant, factoring og anden sikkerhedsret. Tilbageholdsret... 29 Passivitet... 29

6 Pengekrav... 29 Cession... 29 Condictio indebiti... 29 Forældelse... 29 Gældsbreve. Værdipapirer. Betalingsmidler... 29 Modregning... 29 Regres. Tilbagesøgning... 30 Personret... 30 Navneret... 30 Personværn... 30 Umyndige... 30 Privatlivets fred... 30 Retspleje... 31 Bevis. Bevisbyrde... 31 Habilitet... 31 Partsevne. Retlig interesse... 32 Retskraft. Litispendens... 32 Sikkerhedsstillelse... 33 Strafferetspleje, særlige spørgsmål... 33 Tvangsfuldbyrdelse, herunder udlæg, fogedforbud og arrest... 33 Værneting. Domsmyndighed... 33 Vidner... 34 Voldgift... 34 Andre spørgsmål... 35 Selskabsret. Sammenslutninger. Foreninger... 35 Aktieselskaber... 35 Andre sammenslutninger... 36 Socialret. Sundhedsret. Pensionsret... 37 Strafferet... 37 Tingsret... 38 Ejendomsret. Brugsret... 38 Forkøbsret. Overtagelsesret... 38 God tro. Ekstinktion... 38 Inkorporation... 38 Naboforhold... 38 Sameje... 38 Tinglysing. Registrering... 38 Vindikation... 38 Uddannelse... 38 Udlændingeret. Udvisning... 38

7 Svensk register Arbets- och tjänstemannarätt. Arbetsmiljö. Kollektivavtal... 9 Arvsrätt. Testamente... 11 Associationsrätt. Sammanslutningar. Föreningar... 35 Aktiebolag... 35 Andra sammanslutningar... 36 Avtalsrätt, allmän... 11 Avtals ingående och giltighet... 11 Jämkning. Ändrade förhållanden... 11 Tolkning. Förutsättningar... 11 Bankrätt... 11 Diskriminering. Jämställdhet... 12 Expropriation. Rådighetsinskränkningar... 12 Familjerätt... 14 Barn och föräldrar. Vårdnaden om barn. Umgängesrätt. Adoption... 14 Faderskap... 15 Makars förmögenhetsförhållande. Skifte. Oskiftat bo... 15 Samboförhållanden... 15 Äktenskap. Äktenskapsskillnad... 15 Försäkringsrätt... 15 Immaterialrätt... 16 Design... 16 Firma... 16 Patent... 19 Varumärke... 19 Annat... 19 Internationell marknadsrätt (EU, EG, EEG) (konkurrensrätt, se egen punkt)... 20 Internationell privaträtt. Lagval (forum, se process)... 20 Konkurrensrätt... 20 Konkurs. Ackord. Insolvens. Skuldsanering... 20 Konsumenträtt... 15 Kontraktsrätt, särskilda kontraktsförhållanden... 21 Anbud. Entreprenad. Offentlig upphandling... 21 Franchise... 21 Garanti. Borgen... 21 Gåva... 21 Hyra. Leasing... 22 Köp av fast egendom... 21 Köp av lös egendom... 21 Lån. Förvaring... 22 Mellanmen. Agenter. Mäklare. Kommissionär... 23 Tjänsteprestationer... 23 Transporträtt. Lufträtt. Sjörätt. Spedition... 23 Marknadsföring... 23 Miljörätt... 27 Minoritetskydd. Samerätt... 27 Mänskliga rättigheter... 24 EMK protokoll stigende nummer... 24 EMK protokoll 1... 25 EMK protokoll 7... 25 Offentlig rätt... 27 Förvaltning... 27 Kommunalrätt... 27 Statsförfattning... 28 Pant, factoring och annan säkerhetsrätt. Stoppningsrätt... 29 Passivitet... 29 Penningkrav... 29 Cession... 29

8 Condictio indebiti... 29 Kvittning... 29 Preskription... 29 Regress. Återbetalning... 30 Skuldebrev. Värdepapper. Betalningsmedel... 29 Personrätt... 30 Integritetsskydd... 30 Namnrätt... 30 Omyndighet... 30 Privatlivets helgd... 30 Process... 31 Bevis. Bevisbörda... 31 Exekution. Interimistiska förordnanden. Häktning... 33 Forum. Domstols behörighet... 33 Jäv... 31 Rättslig handlingsförmåga. Rättsligt intresse... 32 Rättskraft. Litispendens... 32 Skiljedom... 34 Ställande av säkerhet... 33 Straffprocess, särskilda spörsmål... 33 Vittne... 34 Annet... 35 Sakrätt... 38 Äganderätt. Nyttjanderätt... 38 Förköpsrätt. Lösningsrätt... 38 Godtrosförvärv... 38 Grannelag... 38 Inkorporation... 38 Kungorelse. Registrering... 38 Samäganderätt... 38 Vindikation... 38 Skadestånd utom kontraktsförhållanden (skadestånd i kontraktsförhållanden, se det enskilda kontraktsförhållandet)... 12 Socialrätt. Hälsovård. Pension... 37 Straffrätt... 37 Utbildning... 38 Utlänningsrätt. Utvisning... 38

9 DOMSREFERAT 2010 første halvår Arbeids- og tjenestemannsrett. Arbeidsmiljø. Kollektivavtaler 1. DHR Dom 2010-02-12 UfR 2010 s. 1415 Ansættelsesret. Forskelsbehandling. Sprogkrav. Det var sagligt begrundet at tillægge beherskelsen af dansk betydning for bestridelsen af hverv som telefonsælger på det danske marked, og der var ikke grundlag for at tilsidesætte det skøn en virksomhed havde udøvet i så henseende ved at foretrække en anden til opgaven. Se dom nr. 50 DHR Dom 2010-03-31 UfR 2010 s. 1689 under hovedkategorien Kontraktsrett. 2. DHR Dom 2010-04-19 UfR 2010 s. 1922 Ansættelsesret. Sygdom. Opsigelse. Et vilkår om adgang til efter 120 sygedage at opsige en funktionær med forkortet varsel finder anvendelse, selv om det under et sygeforløb med fuld løn aftales, at funktionæren med hen blik om at komme tilbage på fuld tid starter på deltid. 3. FHD 2010-01-13 KKO 2010:5 Arbets- och tjänstemannarätt Diskriminering Jämställdhet En arbetsgivare hade betalat lönetillägg till dem som hade varit anställda 17.10.1996 och som, när man på arbetsplatsen hade kommit överens om att övergå till en kortare arbetsvecka, hade förlorat förmåner som följde av ett kollektivavtalsbaserat system för utjämning av arbetstiden. Arbetsgivaren hade behandlat dem som anställts efter 17.10.1996 i strid med kravet på opartiskt bemötande enligt arbetsavtalslagen 2 kap. 2 3 mom., eftersom lönetillägget till de gamla arbetstagarna hade blivit en bestående skillnad i lönesättningsgrunderna för de anställda, och arbetsgivaren inte hade visat att det med hänsyn till arbetstagarnas uppgifter eller ställning fanns anledning till detta. (Omröstn.) 4. FHD 2010-02-03 KKO:2010:8 Arbets- och tjänstemannarätt Upphävande av arbetsavtal Samarbete inom företag Verksamheten vid de registrerade föreningarna PT och TT hade genom överlåtelse av rörelse övergått på EK rf, som föreningarna hade bildat. Innan samarbetsförhandlingar fördes med de anställda hade EK fattat beslut om sin distriktsorganisation samt om antalet anställda vid distriktskontoren och om de anställdas arbetsuppgifter. Besluten innebar att kontorsnätet och personalen skars ner. Efter samarbetsförhandlingarna hade ett distriktsombuds arbetsavtal sagts upp med åberopande av omorganisationen. HD ansåg att när det gäller personalkonsekvenser och arbetsarrangemang i samband med överlåtelse av rörelse är förhandlingsskyldigheten inte mera inskränkt än då det är fråga om konsekvenser på grund av arrangemang som baseras på andra slags ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker. EK hade åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt 6 3 a punkten (723/1997), 7 1 mom. (725/1978) och 8 2 mom. (906/1996) lagen om samarbete inom företag eftersom den efter överlåtelsen av rörelsen hade förhandlat med de anställda enbart angående alternativ till uppsägningar på grund av de beslutade organisationsförändringarna. 5. FHD 2010-03-09 KKO:2010:20 Arbets- och tjänstemannarätt rätt - Samarbete inom företag - Europarätt Efter samarbetsförhandlingar i ett finskt dotterbolag till ett nederländskt moderbolag hade dotterbolaget sagt upp cirka 450 arbetstagare i sin produktionsanläggning. Enligt direktivet om kollektiva uppsägningar skulle 6 1 mom. 3 punkten och 7 i lagen om samarbete inom företag (725/1978) tolkas så, att dotterbolaget borde ha fört samarbetsförhandlingarna innan moderbolaget hade fattat ett sådant slutgiltigt beslut om att koncentrera produktionen inom koncernen som hade inneburit väsentlig inskränkning av dotterbolagets verksamhet. HD ansåg att moderbolaget faktiskt hade fattat ett sådant avgörande redan innan samarbetsför-

10 handlingarna i dotterbolaget hade inletts. Dotterbolaget hade i egenskap av arbetsgivare försummat den förhandlingsskyldighet som föreskrivs i lagen om samarbete inom företag och förpliktades att betala gottgörelse till de uppsagda arbetstagarna. (Omröstn.) L om samarbete inom företag 6 1 mom. 3 punkten och 7 (725/1978). Rådets direktiv (98/59/ EG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar artikel 2 6. FHD 2010-05-28 KKO:2010:34 Arbets- och tjänstemannarätt Arbetsmiljö Arbetarskydd Ett aktiebolag hade på beställning av en stiftelse utfört arbeten som gick ut på att täcka en bassäng som hörde till stiftelsens vattenverk. Fastän arbetet pågick hade den som underhöll vattenverket lämnat på en raka som snurrade i bassängen. En av aktiebolagets arbetstagare hade fått foten i kläm under rakan och skadats. Vattenverket ansågs vara en sådan i arbetarskyddslagen avsedd gemensam arbetsplats där också företrädaren för stiftelsen var ansvarig för arbetarskyddet. ArbetarskyddsL 49 SL 47 kap 1 och 8 7. FHD 2010-06-24 KKO:2010:43 Arbets- och tjänstemannarätt Upphävande av arbetsavtal Koncern I koncernen S, vars affärsverksamhet hade uppdelats på flera bolag, hade verksamheten omorganiserats eftersom den var förlustbringande. Fråga om koncernen då kunde anses vara en enda arbetsgivarhelhet så att arbetsavtalet för en arbetstagare som var anställd vid bolaget H som hörde till koncernen kunde sägas upp av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker som berodde på omorganisationen av hela koncernens affärsverksamhet. Vid granskning av förutsättningarna för uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker är utgångspunkten med hänsyn till syftet för stadgandena om uppsägning att bedömningen bör göras utifrån det bolags synvinkel som formellt är arbetsgivare. Det kan dock finnas skäl att avvika från denna utgångspunkt om koncernen är uppbyggd på det sättet att inget därtill hörande bolag bildar en tydlig självständig helhet. Bolagen som tillhörde koncernen S har utfört delfunktioner i koncernen och inte konkurrerat med varandra. De har haft gemensam personalförvaltning och affärsverksamheten har avdelats i linjer med delar och personal från skilda bolag. Bolagen har varit beroende av varandra och endast tillsammans bildat en ekonomisk och funktionell helhet. Koncernens sammansättning talar för att förutsättningarna för uppsägning skall bedömas på grund av hela koncernens verksamhet. Samarbetsförhandlingarna har rört hela koncernen utan att avseende fästs vid vilket bolag arbetstagarna formellt har arbetat. Arbetstagarsidan har heller inte bestridit denna utgångspunkt för förhandlingarna. HD ansåg att det i detta fall fanns grunder för att bedöma uppsägningsgrunderna med hänsyn till förhållandena i hela koncernen. ArbAvtL 7 kap 3 Se dom nr. 13 NHR Dom 2010-02-18. Rt. 2010 s. 202 under hovedkategorien Diskriminering. 8. NHR Dom 2010-03-16. Rt. 2010 s. 330 Arbeidsrett. Virksomhetsoverdragelse Skifte av leverandør av bakketjenester etter anbudskonkurranse ved Bardu lufthavn representerte en virksomhetsoverdragelse etter arbeidsmiljøloven 16-1. Selv om tilretteleggelsen og driftsmåten var endret, hadde bakketjenestene likevel bevart sin identitet, og arbeidstakerne beholdt de rettigheter og plikter som fulgte av deres arbeidsavtale med tidligere leverandør. Drøftelse av EFdomstolens praksis, hvoretter skifte av leverandør kan innebære en overføring av virksomhet selv om den tidligere og den nye leverandøren ikke har inngått noen avtale om dette. Se dom nr. 89. NHR Dom 2010-04-07. Rt. 2010 s. 412 under hovedkategorien Sosial- og helserett. Pensjons- og trygderett.

11 Arverett. Testament 9. FHD 2010-03-31 KKO:2010:27 Arvsrätt förskott på arv A yrkade att ett förskott på arv som B hade fått år 1985 skulle värderas enligt värdet vid tidpunkten för arvskiftet, dvs. enligt värdet år 2005. HD ansåg att det inte fanns skäl att avvika från huvudregeln i 6 kap. 5 ärvdabalken, eftersom arvlåtaren inte tydligt hade uttryckt sin vilja och det inte heller annars fanns anledning att avvika från huvudregeln. Förskottet på arv skulle vid arvskiftet ges det värde som det hade när gåvan togs emot. 10. NHR Dom 2010-06-04. Rt. 2010 s. 691 Arverett. Gyldighet av testament. Habilitet for testamentsvitner Saken gjaldt om et testament som begunstiget et kirkesogn var gyldig, når testamentsvitnene var henholdsvis sogneprest og formann i menighetsrådet i kirkesognet. Høyesterett kom til at selv om testamentsvitnene var inhabile, tilsa omstendighetene at testamentet likevel var gyldig etter unntaksbestemmelsen i arveloven 61 annet ledd tredje punktum, som går ut på at en disposisjon likevel er gyldig «når tilknytningen er fjern og truleg ikkje har hatt noko å seie for innhaldet i testamentet.» Høyesterett la til grunn at «en testamentarisk disposisjon ikke skal kjennes ugyldig dersom det i det enkelte tilfelle blir godtgjort med klar sannsynlighetsovervekt at vitnets tilknytning til den tilgodesette ikke har virket inn på testamentets innhold». Avtalerett, alminnelig Avtalers inngåelse og gyldighet 11. DHR Dom 2010-03-04 UfR 2010 s. 1534 Aftaleret. Påbud. Kommet frem. En person parkerede sin bil på en privat parkeringsplads i strid med forskrifterne angivet ved indkørslen til pladsen. Parkeringsselskabets kontrollør sanktionerede dette med et pålæg om betaling af en afgift på DKK 510 ved at anbringe et indbetalingskort herom under vindues viskeren på bilen. Da afgiften ikke blev betalt, blev der med post sendt en rykker med rykkergebyr på DKK 100. Et girokort placeret bag vinduesviskeren kunne imidlertid ikke an ses for et påkrav, der var kommet frem. Parkeringsgebyret var herefter først forfaldent til beta ling ved afsendelse af rykkerbrevet, som derfor ikke kunne udløse noget rykkergebyr. 12. FHD 2010-03-16 KKO:2010:23 Kontraktsrätt, särskilda kontraktsförhållanden avtals uppkomst På ett privat område skyltades att parkering var tillåten på angivna platser för dem som hade lov till detta. På skyltarna stod dessutom att en övervakningsavgift på 40 euro tas ut av den som parkerar i strid med villkoren och att den som parkerar godkänner därmed villkoren. Enligt HD ledde parkeringen av bilen på det privata området till ett avtal mellan parkeringsbolaget och bilisten med de villkor som fanns på informationstavlorna på området. Avtalet innebar skyldighet att betala en övervakningsavgift i det fallet att parkering hade skett i strid med de villkor som nämndes på informationsskylten.(omröstn.) Lempning. Endrede forhold Se dom nr. 47. DHR Dom 2010-03-23 UfR 2010 s. 1628 under hovedkategorien Kontraktsrett. Tolking. Forutsetninger Se dom nr. 26 DHR Dom 2010-03-22 UfR 2010 s. 1609 under hovedkategorien Forsikringsrett. Se dom nr. 87 DHR Dom 2010-06-09 UfR 2010 s. 2389 under hovedkategorien Selskapsrett. Se dom nr. 27 FHD 2010-03-25 KKO:2010:25 under hovedkategorien Forsikringsrett.

12 Se dom nr. 51 IHR Dom 2010-06-16. Sag nr. 153/2010 under hovedkategorien Kontraktsrett. Ingen referater fra første halvår Bankrett Diskriminering. Likestilling Se dom nr. 94 DHR Dom 2010-01-13 UfR 2010 s. 1035 under hovedkategorien Utlendingsrett. Se dom nr. 1 DHR Dom 2010-02-12 UfR 2010 s. 1415 under hovedkategorien Arbeidsrett. Se dom nr. 86 DHR Dom 2010-06-08 UfR 2010 s. 2386 under hovedkategorien Selskapsrett. Se dom nr. 3 FHD 2010-01-13 KKO 2010:5 under hovedkategorien Arbeidsrett. 13. NHR Dom 2010-02-18. Rt. 2010 s. 202 Arbeidsrett. Aldersdiskriminering Etter sjømannsloven 19 kan sjømenn som har opptjent full sjømannspensjon, etter fylte 62 år, oppsies under henvisning utelukkende til vedkommendes alder. Dette innebærer at sjømenn etter fylte 62 år ikke lenger nyter godt av lovens alminnelige oppsigelsesvern. Høyesteretts flertall fant at dette ikke var i strid med diskrimineringsforbudet i lovens 33 jf 33B. Ordningen ble ansett forenlig med EUs rådsdirektiv 2000/78 om diskriminering i arbeidslivet artikkel 6 nr 1 som er inkorporert i norsk lovgivning. Dissens 4-1. Ingen referater fra første halvår. Ekspropriasjon. Rådighetsinnskrenkninger Erstatningsrett, utenfor kontrakt (Erstatning i kontrakt, se det enkelte kontraktsforhold) 14. DHR Dom 2010-02-04 UfR 2010 s. 1350 Erstatningsansvar. Ventilationsanlægsfirmas anvendelse af røgpatroner til test af anlæg. Et ventilationsfirma anvendte under installation af et anlæg røgpatroner til afprøvning af an lægget. Ventilationsfirmaet blev pålagt erstatningsansvar for en brand opstået ved genantændelse af røgpatroner som følge af, enten at de var defekte eller fejlanvendt. 15. DHR Dom 2010-02-12 UfR 2010 s. 1394 Erstatningsansvar. Skoleundervisning. Det var ikke bevist, at en dreng med store læseproblemer og behov for specialundervisning ikke havde modtaget specialundervisning, som levede op til lovgivningens krav. Kommunen blev derfor frifundet for krav om erstatning for uddannelsesudgifter og erhvervsevnetab samt godtgørelse for men. 16. FHD 2010-04-06 KKO:2010:28 Skadestånd utanför kontraktsförhållanden fastighetsägares skadeståndsansvar Ett barn som på Sveaborg gick i sällskap med sina föräldrar hade fallit ner ungefär 15 meter från en stig och omkommit. Stigen hade uppstått på skyddsmuren ovanför Kungsporten. HD ansåg att Förvaltningsnämnden för Sveaborg, som förvaltade och underhöll Sveaborg för statens räkning, hade försummat att se till att den som på sedvanligt sätt vandrar på området för att ta del av sevärdheterna har kunnat göra det utan risk för sin säkerhet. Staten var skadeståndsskyldig för den inträffade personskadan.

13 Förvaltningsnämnden hade hänvisat till att Sveaborgs status som Unescos världsarv innebar att området bör behållas i så ursprungligt skick som möjligt. Omsorgen om allmänhetens säkerhet sköttes liksom på övriga världsarv genom att informera om farorna på området. På informationsskyltar varnades för oinhägnade branter och uppmanades föräldrar att övervaka sina barn samt meddelades att besökarna rörde sig på området på egen risk. HD konstaterade bland annat att en dylik informationsskylt gällde hela området och var mycket allmänt hållen. Besökarna hade inte möjlighet att på grund av denna information bedöma var de i skylten nämnda farliga ställena fanns. Stigen till skyddsmuren användes allmänt och förvaltningsnämnden var medveten om detta. När man närmar sig Kungsporten längs stigen kan själva porten och murarnas höjd inte skönjas. Stället där olyckan hände var oinhägnat. I närheten fanns inga varningsskyltar. Det att området ifråga var en central och allmänt besökt sevärdhet på Sveaborg samt vägen farlig accentuerar förvaltningsnämndens ansvar för besökarnas säkerhet. Att stället för olyckan sedermera inhägnats visar att skadan hade kunnat undvikas genom en enkel och förmånlig åtgärd. Faran för störtning har inte varit oförutsebar. Med hänsyn till att terrängen förändrade sig överraskande och faran för fall uppenbart ökade då man närmade sig olycksstället ansåg HD att föräldrarna inte kunnat förutse att stigen skulle leda till ett så farligt ställe. De ansågs inte ha försummat att övervaka barnet och således inte medverkat till olyckan. SkadeståndsL 2 kap 1, 3 kap 2, 5 kap 3 17. NHR Dom 2010-01-19. Rt. 2010 s. 24 Erstatning. Årsakssammenheng A hadde etter anbudskonkurranse inngått avtale med Statens Vegvesen om leie og drift av kiosker på rasteplasser ved vei E 18. En veitunnel i nærheten ble stengt i en periode på grunn av ras, og trafikken forbi rasteplassene ble sterkt redusert, slik at A ble påført tap. Veivesenet var på grunn av uaktsomhet ansvarlig for skader på grunn av raset i tunnelen. I spørsmålet om erstatning utenfor kontrakt kom flertallet til at årsakssammenhengen mellom uaktsomheten og kioskeiernes tap ikke var tilstrekkelig kvalifisert til at kioskeierne var erstatningsrettslig vernet. Dissens 3-2 18. NHR Dom 2010-03-05. Rt. 2010 s. 291 Erstatningsansvar for ugyldig kommunalt vedtak Tvist om kommunen var erstatningsansvarlig for ugyldig vedtak om å nekte bruksendring etter bygningsloven. Vedtaket var kjent ugyldig ved rettskraftig dom på grunn av manglende lovhjemmel. Høyesterett fant at det ikke var grunnlag for objektivt ansvar for uhjemlet myndighetsutøvelse innenfor plan- og bygningsretten. Kommunens lovforståelse var forsvarlig, og det var da heller ikke grunnlag for erstatningsansvar etter reglene om arbeidsgiveransvar, jf skadeserstatningsloven 2-1. 19. NHR Dom 2010-05-11. Rt. 2010 s. 584 Erstatningsrett. Tap i framtidig erverv. Personskade Skadelidte ved en trafikkulykke hadde tidligere drevet stutteri (avl av hester o a) sammen med sin ektefelle. Han kunne ikke dokumentere inntekter i årene før ulykken. Høyesterett fant ikke sannsynliggjort at driften av stutteriet eller annet arbeid ville kunne gi skadelidte høyere inntekt enn den han hadde gjennom uføretrygden. Differanseprinsippet tilsa dermed at det ikke var grunnlag for erstatning for tap i framtidig erverv, jf skadeserstatningsloven 3-1. 20. SHD Dom 2010-01-14. NJA 2010 s. 8 Ersättning för ren förmögenhetsskada när regeringen på ett felaktigt sätt be myndigat ett mellanstatligt organ att meddela vissa föreskrifter? En person som bedrev yrkesfiske inom Torne älvs fiskeområde väckte talan mot sta ten med yrkande om ersättning för ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det åberopade felet bestod i att regeringen ge nom en förordning år 1987 hade bemyndigat Finsk-svenska gränsälvskommissionen att föreskriva begränsningar för fisket i Torne älvs fiskeområde, utan att detta be myn digande hade stöd i något riksdagsbeslut. I ett avgörande år 2001 (NJA 2001 s. 210) hade Högsta domstolen dessförinnan fastställt att staten var skyldig att till yrkesfiska ren utge skadestånd för den skada han kunde visa sig ha lidit till följd av regeringens bemyndigande. I det nu aktuella målet konstaterade Högsta domstolen till en början att regeringens förordnande med bemyndigande inte hade haft några omedelbara rätts verkningar för yrkesfiskaren och att bemyndigandet därför sett för sig inte kunde ge upphov till någon skadeståndsskyldighet för staten. Detta uteslöt emellertid inte att ett felaktigt bemyndigande kunde ingå som ett av

14 flera led i ett förfarande från statens sida som sammantaget fick direkta konsekvenser för enskilda. Ett skadeståndsansvar för staten kunde således bli aktuellt om ett felaktigt bemyndigande utnyttjats på ett sätt som fått omedelbara rättsverkningar för den enskilde och gett upphov till skada för honom eller henne. Främst kunde detta bli fallet vid beslut eller åtgärder som di rekt tog sikte på den enskilde. Högsta domstolen fann att gränsälvskommissionens normbeslut i praktiken främst torde ha riktat sig mot en begränsad krets av personer, närmast dem som bedrev yrkesfiske i Torne älvs fiskeområde. Oavsett detta hade det emellertid saknats fog för att räkna med att en tillämpning av den riktiga delegations ordningen skulle ha lett till att kommissionen inte hade bemyndigats att meddela före skrifter om fisket i Torne älv eller att bemyndigandet skulle ha getts en annan utformning. Inte heller fanns det stöd för att kommissionens normer skulle ha fått ett annat materiellt innehåll. Högsta domstolen pekade därvid särskilt på att beslutet om be myndigande gick tillbaka på en överenskommelse mellan Sverige och Finland om ändringar i den gränsälvsöverenskommelse som gäller mellan länderna. Yrkesfiskaren hade därför inte visat att han till följd av regeringens bemyndigande hade lidit en så dan skada som avsågs med hans talan. Käromålet ogillades. Lagrum: 3 kap. 2 skadeståndslagen (1972:207) Familierett Barn og foreldre. Samværsrett. Barnevern. Adopsjon 21. DHR Dom 2010-03-31 UfR 2010 s. 1702 Familieret. Forældremyndighed. Ophævelse af fælles forældremyndighed kan efter loven herom kun ske, hvis der foreligger tungtvejende grunde. Uenighed om skolegang kan ikke i sig selv anses for at være udtryk for svære og uovervindelige samarbejdsvanskeligheder. 22. FHD 2010-03-02 KKO:2010:16 Familjerätt - Barn och föräldrar - Vårdnaden om barn H anhöll att vårdnaden om hennes barn T vid sidan av henne själv måtte anförtros K som hon levde tillsammans med i ett oregistrerat partnerskap och som hade samtyckt till ett sådant avgörande. HD konstaterade att principen att frågan i främsta rummet skall avgöras enligt föräldrarnas överenskommelse var inte tillämplig då K inte är T:s förälder. Trots att H och K var ense om frågan bör domstolen utreda om det är förenligt med barnets bästa att förordna en vårdnadshavare vid sidan av föräldern. HD ansåg det utrett, att förordnandet i detta fall var förenligt med barnets bästa. L om vårdnad om barn och umgängesrätt 9 1 mom 4 punkten 23. NHR Dom 2010-02-18. Rt. 2010 s. 216 Familierett. Foreldreansvar. Samvær. Barnets beste Tvist om bosted, foreldreansvar og samværsrett for syv år gammel jente som hadde bodd hos sin mor hele livet. Foreldrene hadde aldri bodd sammen. Da jenta var 4 år, motsatte mor seg ytterligere samvær mellom far og barn, og anmeldte far for seksuelle overgrep mot datteren. Saken mot far ble henlagt fordi intet straffbart forhold ble ansett bevist. Lagmannsretten bygget på at det ville bli mest mulig samlet foreldrekontakt ved felles foreldreansvar, og at barnet skulle bo fast hos far med samværsrett for mor. Etter konkret vurdering fant Høyesterett at barnet skulle bo hos mor, at mor skulle ha foreldreansvaret alene, og at far skulle ha skulle ha samvær med barnet under oppsyn 6 timer per måned.

15 Ekteskap. Skilsmisse Farskap Formuesforhold mellom ektefeller. Skifte. Uskiftet bo 24. DHR Kendelse 2010-04-16 UfR 2010 s. 1920/2 Familieret. Bodeling. Udsættelse af fællesbolig. Et ægtepar blev separeret, efter at hustruen nogle måneder tidligere med deres datter var fra flyttet det fælles hjem i en fast ejendom, som hustruen ejede. Manden blev boende. Ægtefæl lerne forhandlede forgæves om, hvem af dem der skulle overtage ejendomme, for så at enes om at søge den solgt, hvorefter manden, der forsat beboede ejendommen, holdt op med at betale terminsydelserne. Hustruen begærede herefter manden udsat af ejendommen. Højeste ret udtalte, at udsættelse i en situation, hvor fællesboet ikke er delt, vil kunne foregribe en afgørelse om krydsende udtagelsesret, hvorfor udsættelse kun kan ske under særlige omstæn digheder. Da manden ikke havde ønsket at gøre brug af den krydsende undtagelsesret og uden aner kendelsesværdig grund modvirkede salg af ejendommen, og da mandens fortsatte ophold i ejendommen medførte en væsentlig økonomisk belastning for hustruen, blev hendes begæ ring om udsættelse af manden taget til følge. 25. FHD 2010-01-13 KKO:2010:3 Familjerätt Äktenskap Underhåll Hustrun A, som var född i Thailand, hade svaga kunskaper i finska och ingen yrkesutbildning. När ett ungefär tio år långt äktenskap upphörde yrkade hon på underhåll av maken B. A var uppenbart utan självständig underhållsförmåga. Under äktenskapet hade hon tagit hand om barnen och hemmet vilket medverkat till att hon inte lärt sig finska och att hon blivit utan någon som helst yrkesutbildning. Hon har inte heller i boskiftet fått någon egendom. Det är inte sannolikt att hon genom sin eventuella förmögenhet i Thailand skulle kunna förbättra sin ekonomiska situation. Att A blivit utan underhållsförmåga har berott på äktenskapet. Hennes behov av underhåll talar för underhållsbidrag av B. Å andra sidan har hon rätt till understöd från samhället för sitt underhåll och boende. Hon är också arbetsförmögen och det är rimligt att förutsätta att hon genom utbildning försöker komma in i arbetslivet. Man kan inte utgå från att hon skulle vara i behov av underhållsbidrag en obestämd tid. HD ansåg att en anpassningstid för att skaffa sig nödvändig språkkunskap och utbildning i detta fall var tre år efter äktenskapets upphörande. Underhåll utdömdes med beaktande av detta. (Omröstn.) ÄL 48 1 mom. Samboerforhold Se dom nr. 22 FHD 2010-03-02 KKO:2010:16 under hovedkategorien Familierett. Ingen referater fra første halvår Forbrukerrett Forsikringsrett 26. DHR Dom 2010-03-22 UfR 2010 s. 1609 Forsikringsret. Ulykkesforsikring. Psykisk skade. Udtalt, at anvendelse af udtryk som»legemsbeskadigelse«i beskrivelsen af et ulykkestilfælde går årtier tilbage og ikke har været til hinder for inden for snævre rammer som almindelig opfattelse at anse psykisk personskade for omfattet af ulykkesforsikringsdækningen på samme måde, som tilfældet er inden for erstatningsretten efter erstatningsansvarsloven. Det har således været almindeligt at anse en selvstændig psykisk skade for omfattet af ulykkes begrebet, når forsikrede personligt under omstændigheder, som i øvrigt karakteriserer et ulyk kestilfælde, har været udsat for en sådan trussel om eller fare for at blive påført en fysisk skade, at den psykiske skade må anses for påregnelig. På den baggrund fandt Højesteret, at dækning af psykisk skade, uden at der tillige foreligger en fysisk skade, ikke kan anses for afskåret, blot fordi der i de almindelige forsikringsbetingelser er anvendt ordet»legemsbeska digelse«i beskrivelsen af et ulykkestilfælde.

16 27. FHD 2010-03-25 KKO:2010:25 Försäkringsrätt försäkringstagares informationsplikt fondansluten pensionsförsäkring Ett försäkringsbolag ansågs i sin marknadsföring ha gett försäkringstagaren bristfälliga och vilseledande upplysningar om priset på en fondansluten pensionsförsäkring och om hur pensionen intjänades. Innehållet i försäkringsavtalet bestämdes utifrån den uppfattning som försäkringstagaren hade fått, trots att detta ledde till att försäkringsvillkoret angående försäkringsbolagets förvaltningskostnader inte alls blev tillämpligt. (Omröstn.) FörsäkringsavtalsL 5 1 mom, 9 1 mom 28. SHD Dom 2010-04-20. NJA 2010 s. 227 Fråga om innebörden av ett försäkringsvillkor som anger att försäkringen bara gäller om försäkringstagaren är «bilens verklige ägare». En kvinna köpte en bil på kredit av ett finansbolag med rätt för bolaget att vid bristan de betalning säga upp krediten och kräva omedelbar betalning av hela restskulden eller i stället återta bilen. Finansbolaget förbehöll sig också äganderätten till bilen till dess kvinnan fullgjort sina förpliktelser enligt avtalet. Trots att bilen inte var fullt be tald såldes den av kvinnan vidare till en man, som i ett mål mellan honom och finans bolaget om bättre rätt till bilen senare förpliktades utge bilen till finansbolaget. Innan bilen kunnat utges förstördes den emellertid genom brand. Sedan mannen rapporterat skadan till sin försäkringsgivare som ett försäkringsfall och försäkringsgivaren därefter avböjt att betala försäkringsersättning uppkom fråga om mannen trots att han vid sitt förvärv inte varit i god tro ändå var att anse som «verklig ägare» av bilen i försäkringsvillkorens mening. Vad som enligt Högsta domstolen talade för att mannen skulle anses vara bilens verklige ägare var att han vid skadetillfället var registrerad som ägare i bilregistret, att han var bilens huvudsaklige brukare, att han hade betalat rätt premie i förhållande till den försäkrade risken och att han gentemot kvinnan syn tes ha gjort ett obligationsrättsligt giltigt förvärv av bilen. Vad som talade däremot var emellertid att han inte haft sakrättsligt skydd mot finansbolaget, eftersom han inte för värvat någon mot finansbolaget gällande rätt till bilen. Därmed hade han inte heller förvärvat äganderätten till bilen i den mening som avsågs i lagen (1986:796) om god trosförvärv av lösöre. Enligt Högsta domstolen hade mannen vid tidpunkten för ska dan inte haft ett sådant försäkringsbart intresse i bilen att han i försäkringsvillkorens mening skulle anses ha varit verklig ägare av bilen. Immaterialrett Design Firma Opphavsrett 29. DHR Dom 2010-02-16 UfR 2010 s. 1422 Ophavsret. Overladelse af bemalede lærreder til destruktion. Udtalt, at en kunstners efterladelse af kasserede, bemalede lærreder i et lejet værksted i for bindelse med fraflytning er ikke udtryk for, at kunstneren herved har gjort billederne, hvortil der er knyttet ophavsret, til genstand for fri bemægtigelse. Efterladelsen giver således ikke udlejer, ny lejer eller andre adgang til at tilegne sig billederne som ejer og gøre dem tilgænge lige for al menheden. 30. DHR Dom 2010-06-21 UfR 2010 s. 2487 Ophavsret. Filminstruktør ctr. producent. Ifølge instruktøraftalen mellem producenten og instruktøren skulle instruktøren som projekt leder forestå frembringelsen af filmen og herunder gennem en personlig skabende indsat sætte sit kunstneriske præg på den inden for de med producenten aftalte rammer. Efter aftalen havde instruktøren det overordnede kunstneriske ansvar for filmen, mens producenten havde det overordnede økonomiske og administrative ansvar. Det var imidlertid en følge af kontrakt forholdets karakter og var også udtrykkeligt foreskrevet i aftalen, at de løbende skulle rådføre sig med hinanden om alle væsentlig forhold vedrørende filmen, herunder farve. Ifølge aftalen henhørte udarbejdelse af filmens billedsprog, færdig miks og godkendelse af 1. kopi af filmen under instruktørens funktioner. Den såkaldte»colorgrading«var instruktørens ansvarsområde. Spørgsmålene under sagen var, om instruktørens arbejde må anses for mangelfuldt, fordi gra-

17 dingen, som hævdet af producenten, er gennemført med en så usædvanlig sorthedsgrad, at aftalens rammer for billedsproget er overskredet, og dernæst om producenten som konsekvens heraf har krav på kompensation fra instruktøren for den foretagne grading. Der er i den sam menhæng spørgsmål om, hvorvidt instruktøren i forbindelse med gradingen burde havde råd ført sig med producenten. Højesteret udtalte, at der foreligger en mangel ved en in struktørs arbejde, hvis dette ikke ud føres som aftalt eller med rette forudsat af producenten, og at det er producenten, som har bevisbyrden for påståede mangler og ansvarspådragende fejl. 3 ud af 5 dommere konklude rede: Selv om der er tale om en kommerciel børne- og familiefilm, finder vi det på den an givne baggrund ikke godtgjort, at instruktøren ved gradingen af filmen overskred de rammer for billedsproget, som må anses for aftalt eller forudsat ved indgåelsen af instruktøraftalen, eller at der blev foretaget en grading, der var så usædvanlig i forhold til det eksperiment i sit billed sprog, filmen skulle være udtryk for, at instruktøren skulle have forelagt spørgsmålet om mørkningsgrad for producenten forud for gradingprocessen. 2 dommere mente, at instruk tøren havde gjort filmen for mørk. 31. FHD 2010-06-30 KKO:2010:47 Immaterialrätt Upphovsrätt Inom fildelningsnätverket Finreactor hade dess användare delat upphovsrättsligt skyddade musik-, film-, spel- och programfiler med varandra utan tillstånd av rättsinnehavarna. Nätverkets användare hade kopierat filer direkt från varandras datorer och samtidigt delat dem vidare från sina datorer till andra användare. Svarandena, som upprätthöll nätverket (administratörer), hade i HovR dömts för upphovsrättsförseelse. De yrkade i sina besvär till HD att åtalet skulle förkastas, eftersom de inte hade förfogat över enskilda filer och inte heller tagit del i delningen och kopieringen av dem. Enligt egen utsago hade de inte ens varit medvetna om alla filer som var tillgängliga via nätverket. HD ansåg att nätverkets verksamhet varit organiserad och grundat sig på en klar arbetsfördelning. Nätverkets kärna hade bestått av en server som administrerades av upprätthållarna och som innehöll information om de filer som kunde delas och adresser till dessa samt om kopierings- och delningsmängder. Administratörerna, som övervakat nätverket och användarna, hade kunnat förfoga över beskrivningsfilerna (torrentfiler) som laddats upp på servern och via vilka enskilda innehållsfiler hade gjorts tillgängliga för andra användare genom nätverksanvändarnas datorer. HD ansåg att svarandena innehaft en central roll för den verksamhet inom nätverket som kränkt upphovsrätten. De hade tillsammans med varandra och nätverkets användare deltagit i spridningen av exemplar av skyddade verk till allmänheten och framställningen av dessa samt i och med denna verksamhet uppsåtligen kränkt målsägandenas rättigheter som grundar sig på upphovsrättslagen. HD fastställde hovrättens dom gällande administratörernas straffrättsliga ansvar. UpphovsrättsL 2 (404/1961) 56 a 1 mom (1024/1995) 32. FHD 2010-06-30 KKO:2010:48 Immaterialrätt - Upphovsrätt A hade till fildelningsnätet Finreactor på internet laddat upp s.k. torrentfiler, med vilka nätanvändarna hade kunnat ladda ner upphovsrättsskyddade spelfiler på sina datorer från nätet från datorer som tillhörde andra än A. A ansågs olovligen ha gjort skyddade spelfiler tillgängliga för allmänheten och således gjort sig skyldig till upphovsrättsförseelse. (Omröstn.) UpphovsrättsL 2 (404/1961) UpphovsrättsL 56 a 1 mom (1024/1995) 33. IHR Dom 2010-02-11. Sag nr. 214/2009 Ophavsret. Procespart. Ret til sagsanlæg. Fogedforbud. Skadeserstatning. Sysselmanden i Hafnarfjörður nedlagde den 19. november 2007 forbud mod at I og SL drev websiden www.torrent.is. S anlagde sag og krævede blandt andet at forbuddet blev bekræftet med dom, og at det anerkendtes at I og SL havde erstatningspligt over for S. Med herredsrettens dom blev disse krav fra S anerkendt. I og SL appellerede dommen og krævede principalt at sagen blev afvist fra herredsretten eller at dommen blev annulleret idet procesparten til sagen var en anden end til fogedforbuddet, og desuden at det ikke i stævningen fremgik hvilket grundlag S s anerkendelseskrav beroede på. Disse påstande blev afvist, for S s krav om bekræftelse af forbuddet begrænsede sig til lyd- og billedmaterialer der indeholdt musik som S s medlemmer havde ophavsret til. Desuden måtte det være klart af stævningen at S s krav om bekræftelse beroede på culpareglen. I og SL krævede subsidiært frikendelse. Herredsrettens slutning om at afvise at manglende procespart måtte føre til frifindelse af I og SL, blev stadfæstet. Endvidere blev det anset at ansvarsbegrænsningerne i islandsk lov om elektronisk

18 handel og andre elektroniske tjenesteydelser, nr. 30/2002, kapitel V, ikke gjaldt når der ved tjenesteydelsen direkte blev bidraget til brud på ophavsmænds og udøvende kunstneres lovbeskyttede ret ifølge ophavsretsloven. Det burde betragtes således at de der sætter materialer der er beskyttet af ophavsretten, på nettet således at andre kan få fat i det, måtte anses for at offentliggøre det i ophavsretslovens forstand og således krænke ophavsmændenes og efter omstændighederne de udøvende kunstneres eneret hvis det skete uden tilladelse. Det ansås at I og SL ved drift af webstedet og ved dets tekniske opbygning målbevidst havde sørget for at der kunne foregå let og omfattende udveksling af filer med materiale der var belagt med ophavsret, og at de således direkte havde bidraget til lovovertrædelser hos brugerne af webstedet. I og SL havde således krænket S s lovbeskyttede ret, og de lovlige betingelser for at pålægge forbuddet havde derfor været opfyldt. S s krav om stadfæstelse af det blev derfor anerkendt. Desuden blev det anset at det havde eller burde have stået I og SL klart at deres adfærd var ulovlig og tjente til at skade S s medlemmer. Selv om tabet først og fremmest måtte henføres til adfærd hos brugerne af webstedet og den således var hovedårsagen til tabet, havde I s og SL s strafbare og ulovlige adfærd været medvirkende årsag til den. Ifølge dette blev der givet medhold i at I og SL var erstatningspligtige over for S. 34. NHR Dom 2010-03-25. Rt. 2010 s. 366 Åndsrett. Vernet for utøvende kunstnere Norsk Rikskringkasting hadde vist et utsnitt fra filmen Brent av frost, hvor en kvinnelig skuespiller i en samleiescene ble vist naken forfra i to sekunder. Høyesteretts flertall kom til at utsnittet var omfattet av den utøvende kunstners enerett etter åndsverkloven 42, men at det etter reglene om sitatrett i åndsverkloven 22 var adgang til å vise samleiescenen. Høyesteretts flertall fant imidlertid at det i dette tilfelle var sitert i videre utstrekning enn formålet tilsa. Tingrettens dom på kr 110 000 i erstatning og kr. 45 000 i oppreisning ble derfor stadfestet. 35. NHR Kjennelse 2010-06-18. Rt. 2010 s. 774 Opphavsrett. Ulovlig fildeling. Bevissikring utenfor rettssak. EMK art. 8 Saken gjaldt om rettighetshaverne til to spillefilmer kunne kreve at en internettleverandør skulle opplyse identiteten til en abonnent som de anførte hadde brutt åndsverkloven. Høyesterett kom til at selv om kundeforholdet var en taushetsbelagt opplysning etter lov om elektronisk kommunikasjon nr. 83/2003 2-9, var det grunnlag for bevissikring utenfor rettssak, jf tvisteloven 28-2 («nærliggende risiko for at beviset vil gå tapt eller bli vesentlig svekket»). Kjennelsen ble besluttet holdt hemmelig for abonnenten og allmennheten inntil bevissikringen var gjennomført. Utleveringen var ikke i strid mot EMK art 8 nr. 2. 36. SHD Dom 2010-03-05. NJA 2010 s. 135 Fråga bl.a. om otillåten exemplarframställning och tillgängliggörande för all mänheten av fotografier En fotograf anlitades av ett byggföretag för att konstruera byggföretagets webbplats. Arbetet bestod bl.a. i att ta ett antal fotografier som senare publicerades på webbplat sen. Samarbetet upphörde därefter och webbplatsen kom senare att konstrueras om och fortsättningsvis produceras av en webbdesigner. Som ett led i sin egen marknads föring framställde webbdesignern en kopia (s.k. skärmdump) av byggföretagets nya webbplats och infogade därefter kopian på sin egen webbplats. På kopian förekom bilder som fotografen hade tagit. Upphovsrätten till dessa bilder hade inte upplåtits eller överlåtits av fotografen, som väckte talan mot webbdesignern med yrkande om bl.a. vederlag för utnyttjandet. Högsta domstolen behandlade först frågan om det skett en exemplarframställning i upphovsrättslagens mening. Det konstaterades då att foto grafens bilder visserligen var små men att de inte utgjorde en oansenlig del av bilden (dvs. skärmdumpen). Fotografierna hade också en särskild funktion som exempel på webbdesignerns förmåga att kombinera text och bilder, även om de i och för sig inte hade något innehållsmässigt syfte. Sammantaget kunde fotografierna inte anses utgöra en oväsentlig del av bilden och webbdesignern hade därför gjort sig skyldig till in trång i fotografens ensamrätt genom otillåten exemplarframställning då han framställt skärmdumpen och infogat den på sin egen webbplats. Högsta domstolen fann vidare att webbdesignern gjort intrång i fotografens ensamrätt även på så sätt att fotografier na gjorts tillgängliga för allmänheten på webbdesignerns webbplats. Den samlade er sättningen till fotografen bestämdes till 1.800 kr, vara 800 kr utgjorde vederlag för ut nyttjandet och 1.000 kr avsåg ersättning för lidande. Lagrum: 2, 8, 20 a, 49 a och 54 lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

19 Patent Se dom nr. 76 NHR Ankeutvalg Kjennelse 2010-02-10. Rt. 2010 s. 134 under hovedkategorien Prosess. Varemerker 37. DHR Dom 2010-04-15 UfR 2010 s. 1908 Varemærker. Retten til at gøre brug af eget navn. En transportvirksomhed benyttede bogstaverne TLT en forkortelse af dets navn som va remærke. Et andet transportfirma kunne derfor ikke give sig til at brug bogstaverne TLT som varemærke. Varemærkerne var forvekslelige, og det var derfor uden betydning, at TLT også var forbogstaver i det konkurrerende firmas selskabsnavn. 38. DHR Dom 2010-05-26 UfR 2010 s. 2213 Varemærker. Parallelimport. Ommærkning. Erstatning for varemærkekrænkelse ved ommærkning af parallelimporteret medicin fastsat til 5 procent af den uberettigede omsætning uden hensyntagen til det krænkede selskabs fortjene ste ved salget af medicinen til det land, hvorfra importen fandt sted. 39. FHD 2010-02-19 KKO:2010:12 Immaterialrätt Varumärke Aktiebolaget Valio använde de registrerade varumärkena VOIMARIINI och OIVARIINI som beteckning på bredbara fetter. Aktiebolaget Arla Ingman använde det senare registrerade varumärket INGMARIINI som beteckning på ett bredbart fett. Mellan varumärkena fanns inte en sådan likhet och således inte ett sådant samband som förutsätts i 6 2 mom. varumärkeslagen för att målgruppen skulle förknippa varumärkena med varandra. Användningen av varumärket ING- MARIINI som beteckning på bredbart fett kränkte därför inte Valios rätt till de nämnda varumärkena. (Omröstn.) 40. NHR Dom 2010-05-12. Rt. 2010 s. 593 Logo som kan forveksles med Røde Korsemblemet Et tannlegekontor hadde tatt i bruk en logo som hadde likhetstrekk med emblemet til Røde Kors. Logoen besto av et rødt kors med like lange armer, en A i enden av hver arm og en hvit tann i midten. Høyesterett kom til at logoen «lett kan forveksles» med Røde Korsemblemet. Bruken av logoen ble derfor rammet av straffeloven 328 annet ledd, som ivaretar Norges forpliktelser etter Genevekonvensjon av 1949. Høyesterett la vekt på at formålet med bestemmelsen var at forveksling ikke skulle kunne skje på noe avstand. Annet 41. DHR Dom 2010-04-20 UfR 2010 s. 1942 Statsforfatning. Internetdomæneloven. Grundloven og EMK. Udtalt, at internetdomæneloven fra 2005 har karakter af en generel erhvervsreguleringslov, der på baggrund af den stadig stigende samfundsmæssige betydning af kommunikation via internettet har til formål at sætte en lovgivningsmæssig ramme for administrationen af inter netdomænet».dk«og andre internetdomæner, der særligt tildeles Danmark. Et selskab havde ikke godtgjort, at selskabet havde rettigheder til TCP/IP-teknologien og til det tilhørende do mænenavnesystem, som er blevet eksproprieret ved loven. 42. DHR Kendelse 2010-05-27 UfR 2010 s. 2221 Ophavsret. Teleselskab forpligtet til at hindre adgang til «piratebay»-hjemmesiden. Højesteret stadfæstede et fogedforbud, hvorefter et teleselskab skulle undlade at medvirke til, at dets kunder fik adgang til hjemmesiden www.thepiratebay.org, ved at hindre kundernes adgang til hjemmesiden, hvor der foregår ophavsretskrænkelse ved brugernes fildeling.

20 Internasjonal markedsrett (EU, EF, EØS) (konkurranserett, se eget punkt) 43. DHR Kendelse 2010-02-11 UfR 2010 s. 1389 EU-ret. Forelæggelse for EU-Domstolen. Underordnet instans afgørelse om, at der skulle ske forelæggelse for EU-Domstolen, kunne ikke kæres til højere instans (6-1 afgørelse). Se dom nr. 5 FHD 2010-03-09 KKO:2010:20 under hovedkategorien Arbeidsrett. Se dom nr. 13. NHR Dom 2010-02-18. Rt. 2010 s. 202 under hovedkategorien Diskriminering. Se dom nr. 8 NHR Dom 2010-03-16. Rt. 2010 s. 330 under hovedkategorien Arbeidsrett. Internasjonal privatrett. Lovvalg (verneting, se prosess) Ingen referater fra første halvår. Ingen referater fra første halvår. Konkurranserett Konkurs. Akkord. Gjeldsforhandling. Insolvens 44. DHR Dom 2010-02-10 UfR s. 2010 s.1384 Konkurs. Konkursboets modregning med forældet krav. En konkurskreditor havde et uforældet krav på konkursboet, der havde såvel et forældet som uforældet krav på konkurskreditor. Konkursboet afgav erklæring om modregning med det forældede krav. Højesteret udtalte, at konkurskreditor var berettiget til at kræve opgøret gen nemført på en sådan måde, at konkurskreditors uforældede krav blev afregnet i boets lige værdige uforældede krav. 45. SHD Dom 2010-03-16. NJA 2010 s. 154 Betalning med osedvanliga betalningsmedel? Även fråga om när en betalning ska anses ha skett. Återvinning i konkurs. Mellan en generalagent och en återförsäljare fanns ett avtal enligt vilket motorcyklar hade överlämnats till återförsäljaren för försäljning i kommission. Genom ett nytt avtal förvärvade återförsäljaren motorcyklarna på kredit och generalagenten utställde fakturor för senare betalning. Sedan fakturorna inte betalats hävdes det nya avtalet och parterna träffade överenskommelse om att motorcyklarna åter skulle säljas i kom mission för generalagenten och därför skulle bli kvar hos återförsäljaren. Kreditfaktu ror utfärdades. Generalagenten registrerades hos Vägverket som ägare av motorcyk larna och fick besittning till deras registreringsbevis och registreringsskyltar. Sedan återförsäljaren därefter försatts i konkurs och generalagenten några dagar före konkur sen låtit hämta samtliga osålda motorcyklar uppkom fråga om den transaktion varige nom generalagenten återförvärvat motorcyklarna kunde återvinnas. Högsta domstolen fann till en början att transaktionen hade inneburit att återförsäljaren betalat sin skuld till generalagenten med motorcyklarna och att den därmed var att anse som en betal ning med osedvanliga betalningsmedel. Betalningen kunde då återvinnas, om den skett senare än tre månader före konkursen. När det gällde tidpunkten för betalningen konstaterade Högsta domstolen att betalning inte kunde anses ha skett förrän general agenten fått en sakrättsligt skyddad rätt till motorcyklarna, vilket förutsatte att motorcyklarna antingen traderats till generalagenten eller att denne hade registrerat köpet enligt den s.k. lösöreköpslagen. Eftersom registrering enligt lagen inte hade skett och motorcyklarna inte traderats till generalagenten förrän de hämtades några dagar före konkursen, hade betalningen inte skett i sådan tid att den var skyddad. Betalningen skulle därför återvinnas. Lagrum: lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, 4 kap. 10 och 15 konkurslagen (1987:672) samt 54 köplagen (1990:931)