Onsdag 28 oktober 2009 Kl. 9.00 17.30 Presidenter: Bendiks H. Arnesen (7), Per-Kristian Foss (8), Kent Olsson (9), Marion Pedersen (10), Bendiks H. Arnesen (11) 7. Generaldebatt 8. Arktis och naturresurser 9. Gränshinder 10. Klimat och energi 11. Debatt om fördjupat utrikes- och försvarspolitiskt samarbete i Norden Dokumentation: - Samarbetsministrarnas redogörelse (Dokument 17) - Ministerrådsförslag om Nordiska ministerrådets samlade budget för 2010 (B 263/presidiet; C 2) Ministerrådsförslag om Nordiska ministerrådets samlade budget för 2010 (B 263/presidiet) Nordiska rådet rekommanderar Nordiska ministerrådet, 1) att öka anslaget för 2-2251-2 Konst- och kulturprogrammet med 1 000 000 DKK 2) att öka anslaget för 1-2205-2 för Nordiska kulturfonden med 663 000 DKK 3) att inom ramen för 2-2251-2 Konst- och kulturprogrammet öronmärka 500 000 DKK för den nordiska biblioteksveckan. 4) att inom ramen för 1-2203-1 Dispositionsmedel kultur öronmärka 1 000 000 DKK för Orkester Norden 5) att inom ramen för 3-3301-1 Projektmedel miljö öronmärka 2 000 000 DKK för Östersjöaktiviteter i förhållande till BSAP 6) att inom ramen för 2-2505-1 Dispositionsmedel Utbildning och forskning öronmärka 2 000 000 DKK för forskning om Frafald (betingat av beslut i MR-U den 8 december) 7. Generaldebatt Bendiks H. Arnesen tog ledningen av förhandlingarna. Samarbetsministrarnas redogörelse, Dokument 17 (086) Samarbejdsminister Katrín Jakobsdóttir, Dokument 17: Præsident! Samarbejdsministrene enedes på deres møde i september om at intensivere grænsehindringsarbejdet ved at sætte det på dagsordenen i samtlige ministerråd. Derved sættes et vist pres på at opretholde tempoet i denne vigtige virksomhed og skærpe fokus på grænsehindringer i det samlede nordiske samarbejde. Hovedudfordringen på sprogområdet er at forbedre de unges forståelse af nordiske sprog, da undersøgelser viser, at den forringes år for år. Den nye organisering på sprogområdet, der trådte i kraft den 1. januar 2009, muliggør et skarpere fokus på netop denne målgruppe. På Islands initiativ og under Danmarks ledelse vil man igangsætte en kampagne, der har til hensigt at styrke sprogforståelsen.
I maj måned 2009 lanceredes et stort nyt websted for børn og unge: Norden før og nu, der også er et lod på vægtskålen med hensyn til at styrke den skandinaviske sprogforståelse. Webstedet produceres af Danmarks Radio i samarbejde med de øvrige nordiske public service-stationer og NORDBUK. Ministerrådet for uddannelse og forskning har iværksat en samlet nordisk tiltagspakke i forbindelse med klimatopmødet i København, blandt andet gennem initiativet til den første nordiske klimadag den 11. november. Inden for ministerrådet for kultur har en arbejdsgruppe vurderet den omfattende kulturreform, der blev iværksat i 2007. To kulturforummer er i den sammenhæng afholdt for at drøfte forskellige problemstillinger med kunstnere, kulturarbejdere, administratorer og politikere. Videre er der udarbejdet et forslag til samarbejde omkring et kulturpartnerskab inden for Den Nordlige Dimension. Det har fået bred opbakning, og en endelig beslutning om etablering af samarbejdet tages af EU i november. Inden for sagsområdet for sundhed og velfærd har man fokuseret på at styrke institutionerne, ikke mindst nu efter krisens gennemslag. Det er derfor en glæde at kunne meddele, at samarbejdet er blevet opprioriteret, og at der med en samlet indsats er etableret et Nordens Velfærdscenter, NVC. Ligestilling er en fast faktor i det nordiske samarbejde. Under Islands formandskab i 2009 er dette tydeliggjort med flere begivenheder. Blandt andet var køn og klima på agendaen i FN ved Kvindekommissionens møde først på året. En lignende event planlægges under klimatopmødet i København. Præsident! Ministerrådet for erhverv, energi og regionalpolitik har udarbejdet et nyt handlingsprogram for perioden 2010-2013. Målsætningen er blandt andet at øge andelen af vedvarende energi, udvikle grønne drivmidler og forhøje energieffektiviteten i transportsektoren. Samarbejdet om informationsudvekslings- og skatteaftaler med finansielle offshorecentre har været særlig udbytterigt. Der er indgået aftale med fem offshorecentre i løbet af 2009 og med otte andre helt fra projektets start i 2006. De nordiske lande er nu blandt de lande i verden, der har indgået flest skatteaftaler med de såkaldte skatteparadiser. Nordisk Ministerråd har i 2009 bidraget aktivt til handlingsplanen for EU's Østersøstrategi. Med sine kontorer i de baltiske lande, Kaliningrad og Nordvestrusland har Ministerrådet et unikt netværk i Østersøregionen og stor erfaring med grænseregionalt samarbejde. Mange af de pågående aktiviteter kan udvides til at omfatte flere lande omkring Østersøen til gavn for hele regionen. Nordisk Ministerråd lægger stor vægt på demokratiudviklingen i Nordeuropa. Det finder sit udtryk både i støtte til NGO-projekter i Østersøregionen med partnere fra Nordvestrusland og Hviderusland og i forhold til det hviderussiske eksiluniversitet European Humanities University i Vilnius. Også Nordens naboer i vest, særlig Canada, er rykket op på Ministerrådets agenda, og det understøttede Island under sit formandskab. Der er tydelig interesse i Canada for samarbejde om forskning og innovation inden for kultur, klima, miljø og energi. Nordisk Ministerråd har også fået en ny og mere fokuseret strategi om bæredygtig udvikling, der berører flere sektorer. Til sidst vil jeg nævne lanceringen af kulturministrenes globaliseringsinitiativer, som jeg som formand i tre ministerråd fik den ære at præsentere under den internationale filmfestival i Toronto.
Her har jeg kun fået kort tid til at berøre en del af de mange gode resultater Ministerrådet har opnået i årets løb. En nærmere beskrivelse af det betydningsfulde globaliseringsarbejde gives i en specifik redegørelse til Nordisk Råd. Tak. (087) Sinikka Bohlin (Den socialdemokratiska gruppen, s) Presidiets talsperson, Dokument 17: Jag vill tacka samarbetsministern för redovisningen och för det goda samarbete som vi har haft mellan ministerrådet och rådet. Det gläder mig att de prioriterade områdena också de som vi i det svenska ordförandeskapet har lyft fram finns med i redovisningen. Vi har sagt att det är den nordiska gemenskapen med språk, kultur och gränshinder. Det är grannskapet och samarbetet runt Östersjön. Det är också det utvidgade samarbetet från baltiska länder till nordvästra Ryssland, men vi kommer också att diskutera och glänta på dörren till Vitryssland. Det som också gläder mig är att samarbetsministern nämner samarbetet med frivilligorganisationer, NGO:er. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi inte glömmer bort de människor som arbetar frivilligt, har enorm kunskap och många gånger också en glöd för att föra vidare saker. Det är ofta så att frivilligorganisationer väcker oss politiskt och ser frågor som vi inte alla gånger bland alla propositioner och betänkanden hinner tänka så mycket på. Klimatfrågan är naturligtvis viktig, men man kan också, som samarbetsministern sade, koppla det till hälsofrågor. Samtidigt som klimatet och naturförhållandena förändras kan man också koppla det här till klimatfrågan, hälsa, uppfostran, utbildning och hur viktigt friluftsliv är. Det gäller hur vi kan använda det som vi i Norden har väldigt mycket av, en fin natur, till att arbeta mer för vår hälsa. Vi ska inte heller glömma bort Ungdomens nordiska råd. Jag har haft möjlighet att lyssna till deras debatter här några dagar, och de är väldigt aktiva. Det är ändå ungdomarna som efter oss kommer att föra vidare det eventuella nordiska samarbetet. Där jag känner att vi fortfarande inte har nått varandra gäller globaliseringsarbetet. Det kom som en överraskning vi hann inte med, och det fanns inte delaktighet. Demokratin mellan Nordiska rådet och ministerrådet haltade lite grann i den frågan. Men jag tycker att vi är på väg, och nu väntar vi med intresse på den redovisning som kommer angående globaliseringsinitiativet. Jag återkommer också i budgetdebatten till hur man kan försöka redovisa det bättre så att alla förstår vad vi tillsammans gör och vad vi vill. Min sista önskan i det här samarbetet inför nästa år, när ministerrådet går till Danmark, är att vi från Presidiets sida ska ha lite närmare samarbete med samarbetsministern. Det har haltat lite i år. Vi har inte hittat tider när vi kunde träffas och ha lite djupare samtal. Det samtal som vi kommer att ha i kväll är en halvtimme, och på en halvtimme hinner man inte så mycket. Det är önskemål från Presidiets sida att vi kunde hitta en hel dag någon gång under nästa år för att diskutera det som är viktigt för nordiska medborgare. Jag vill ändå tacka samarbetsministern. Det har varit roligt att träffa samarbetsministern. Jag önskar lycka till. (088) Samarbetsminister Veronica Thörnroos, Dokument 17: Herr president! Eftersom jag också är nordisk samarbetsminister för Åland förbehåller jag mig rätten att tala i fyra minuter. Jag hoppas att Presidiet kan omfatta det. Bästa ledamöter! Vi hade en fantastisk dag här i går och också en fantastisk mottagning i går kväll. Tack. När vi diskuterar här i salen talar vi ofta på ett övergripande plan. Vi ska söka samförståndslösningar och vi ska arbeta tillsammans. Det är rätt och det är bra. Men jag väljer att ta mitt anförande ur ett individperspektiv och då ur ett åländskt sådant. Det blir ett pedagogiskt problem att förklara för en ålänning varför han ska investera 4 000 euro i en avloppsanläggning när 5 000 fartyg passerar utanför Ålands gräns på internationellt vatten. De flesta av dem släpper sitt avfall direkt i sjön. Det blir ett pedagogiskt problem att
förklara att vi vill ta hand om miljön men att vi inte har anläggningar i våra hamnar så att vi kan göra det. Det blir också ett pedagogiskt problem att förklara varför han fick gå från sitt jobb. Han fick gå från sitt jobb därför att fiskodlingen lades ner och flyttades till ett annat nordiskt land. Problemet är att miljöföroreningar inte känner några gränser. Det blir också lite komplicerat och ett pedagogiskt problem att förklara varför han som bor i granngården och tidigare jobbade på ett finskflaggat fartyg och betalade sin kommunalskatt till Åland numera arbetar på ett svenskflaggat fartyg. Skatten går nu till Sverige och ingenting kommer oss till godo. Det är lite komplicerat att förklara att det egentligen beror på snuset. Och jag vet att Sverige under sitt EU-ordförandeskap inte vill höra någonting om Åland och snuset och den orättvisa som vi känner för att vi inte får sälja snus på de fartyg som bär åländsk eller finsk flagg. Men det oaktat, bästa ledamöter, blir det ett pedagogiskt problem. Jag är inte pessimist. Jag är optimist. I går när jag lyssnade till ambassadörens tal sade han: De flesta gränshinder uppstår på grund av politiska beslut. Men då har vi också, bästa ledamöter, en möjlighet att ta bort dessa gränshinder. Det är ju det som är vår uppgift. Om vi inte gör det, om vi glömmer bort individperspektiven, om vi bara pratar i väldigt stora ramar kommer folk på individnivå så småningom att bli misstänksamma och ledsna. Varför är det så hos oss när det är på ett annat vis i Sverige? Varför är det så hos oss när man gör på ett annat vis i Finland? Jag tror bästa ledamöter, speciellt ni som är parlamentariker, att ni när ni stiftar lagar måste komma ihåg att fundera över vad den här lagstiftningen betyder för våra omkringliggande regioner runt Östersjön. Hur kommer vår lagstiftning att påverka dem? Kommer den att påverka? Jag säger inte att man fullt ut måste beakta det, men det ska vara ett medvetet aktivt beslut. Tack för ordet! (089) Kári P. Højgaard, Vestnordisk Råds præsident: Tak, præsident. Norden er i orden. Disse ord står for os som den fremaddrivende kraft og som en opfordring til, at vi gør vores bedste for, at Norden forbliver en foregangsregion. På sidste års session opfordrede jeg som Vestnordisk Råds præsident alle i Norden til at støtte vores islandske venner, som blev særlig hårdt ramt af den verdensomspændende krise. Nu et år efter er de allerfleste tilsagn om lån ikke blevet realiseret. Dette er også gældende for de nordiske lande. Den kaotiske situation, som opstod i Island, efter at staten måtte overtage bankerne, bliver ikke stabiliseret, før tilsigelsen om lån bliver indfriet. Det er selvfølgelig i alles interesse, at stabile og normale forhold bliver genoprettet så hurtigt som muligt. Holland og England har spillet en stor rolle og påvirket afgørelserne, og har uden tvivl skylden for, at tingene går så langsomt. Det kunne dog forventes, at de nordiske lande handlede hurtigere i stedet for at koble sig på afgørelsen i IMF. Hurtig hjælp er dobbelt hjælp i krisesituationer. Det ville samtidig også afspejle en god vilje. Det er i nødens stund, at man kender sine rigtige venner. Island er storebroderen i Vestnorden, men må betegnes som lillebror i nordisk sammenhæng. Et vigtigt familiemedlem i den store nordiske familie har brug for en kraftig håndsrækning. Derfor vil jeg indtrængende i den gode fællesnordiske ånd opfordre til, at ord og gerninger følges ad og realiseres i handling. Tak, hr. præsident. (090) Samarbeidsminister Rigmor Aasrud: Det er en stor glede for meg å delta her under Nordisk Råds sesjon som nordisk samarbeidsminister. Jeg kjenner det nordiske samarbeidet fra mitt tidligere ståsted som statssekretær i Helse- og omsorgsdepartementet. Nå ser jeg fram til å fortsette mitt nordiske engasjement, i samarbeid med gode nordiske kolleger og med Nordisk Råd. La meg først få takke Island for et vel gjennomført formannskap i en utfordrende tid. Jeg vil benytte anledningen på en ny arena til å markere et par områder som vi må følge opp i et litt lenger perspektiv.
Det er viktig å ta vare på vår felles identitet som utgangspunkt for å fremme de nordiske verdier både nasjonalt og internasjonalt. Europa og verden for øvrig forbinder Norden som en region med mange positive verdier. Våre land står sterkt både når det gjelder økonomisk styrke og sosial rettferdighet. Det må til i en globalisert verden, og nettopp globaliseringsarbeidet har hatt en fremtredende plass i det nordiske samarbeidet siden våre statsministre satte det i fokus i Finland i 2007. Etter et godt arbeid i de ulike fagrådene er det nå mange store og små prosjekter som vil bidra til at det nordiske samarbeidet får et løft. Toppforskningsinitiativet går rett inn i de mest aktuelle utfordringer innen klima, energi og miljø. For Norges del er vi glad for at CCSfangst og lagring av CO 2 etableres som et viktig prosjekt. At helse og velferd også blir ett av de nye temaene innenfor globaliseringsinitiativet gleder meg selvsagt. For som Mona Sahlin sa i sitt innlegg i går, særpreges den nordiske modellen ved evnen til å balansere vekst med bærekraft, og til å inkludere også de vanskeligstilte gruppene. Men den nordiske velferdsmodellen er under stadig større press. Det er særlig den demografiske utviklingen som gir oss krevende samfunnsoppgaver som må løses. Den yrkesaktive delen av befolkningen reduseres, samtidig som antall eldre øker. Landene står overfor felles utfordringer med å hindre utstøting fra arbeidslivet. Det er derfor viktig at vi sammen arbeider for å videreutvikle den nordiske velferdsmodellen slik at den fortsatt vil være bæredyktig og også kan være en attraktiv modell sett fra land utenfor den nordiske kretsen. Men, selv om vi står hverandre nær og har mye felles, står vi også overfor en del utfordringer når samarbeidet skal konkretiseres nærmere. Det finnes en rekke grensehindre som reduserer mobiliteten mellom landene våre og som skaper vanskeligheter både for næringsvirksomhet og for enkeltmennesker som i sitt daglige liv krysser grensene innad i Norden. Nedbygging av grensehindre er derfor komplisert og krever langsiktig arbeid, som er vanskelig å få til selv for gode naboer. Jeg vet at det er et arbeid som står høyt på dagsordenen i alle nordiske fora, og vi vil høre mer om dette senere i dag. Det er viktig at handling følger ord, her som i mange andre sammenhenger. Grensehinderforum har vært aktive og gjort et godt arbeid i den tiden det har fungert. Det har bidratt til å sette problemstillinger på dagsordenen og har tatt fatt i enkeltsaker. Jeg har selv som statssekretær opplevd den norske representanten, og jeg vet at han har oppsøkt mange politikere. Men det er ikke lett å fjerne grensehindre mellom fem ulike land med forskjellig lovgivning og tradisjon. Derfor må arbeidet med å forhindre at nye hindre oppstår også få tilstrekkelig oppmerksomhet. For å bevare og styrke den nordiske identiteten må folk kunne føle at det å krysse de nordiske grensene ikke kompliserer hverdagen deres, enten det gjelder jobb eller familieliv. Her har vi politikere i regjeringer og parlamenter, og våre embetsmenn, en viktig rolle. Derfor er det nødvendig at vi holder oppmerksomheten på dette i vårt nordiske samarbeid i tiden som kommer. (091) Göran Lindblad, Europarådet (PACE): President! Jag är glad över att vara här och representera Europarådets president. Det var en mycket trevlig och intressant debatt i går. Det var naturligtvis också en väldigt trevlig mottagning. En sak som kommer att dyka upp är diskussionen efteråt om vad vi åstadkommer. Vad åstadkommer vi i den parlamentariska församlingen i Europarådet, och vad åstadkommer ni i den här parlamentariska församlingen? Jag kommer att ställas inför 28 ledamöter i min egen moderata partigrupp nästan en tredjedel av gruppen som har motionerat om att lägga ned Nordiska rådet. Vi måste för att kunna möta denna kritik fundera på vilka reformer vi behöver göra i våra respektive organisationer. Vilka reformer behöver vi göra i våra parlament på hemmaplan för att få en
bättre återrapportering och en bättre samordning mellan de olika internationella delegationerna? I går frågade jag Mona Sahlin om man kunde tänka sig någon form av samordning när det gäller kontoret i Minsk. Jag ju förstått att ni vill öppna ett sådant, och Europarådet har redan ett kontor där. Det måste finnas flera sådana samarbetspunkter där vi har ett gemensamt intresse. Det nordiska engagemanget i Europarådet har varit stort ända från början, och det var flera av de nordiska länderna som var med och startade det. Vi har också ett gemensamt intresse gentemot EU. Nu efter Lissabonfördragets ratificering kommer Europeiska unionen att skriva på Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det är bra. Det visar sig nämligen, enligt en tidningsartikel jag läste i går, att Barroso hade gett ett råd till Jagland, den nye generalsekreteraren i Europarådet och sagt: Tala inte om mänskliga rättigheter med Ryssland, utan tala om rättsstat och rule of law i stället. Då har man inte förstått mycket. Vi har ett hårt arbete att göra för att sprida kunskap om de grundläggande värderingar som vi i Norden står för och som finns i Europakonventionen. (092) Sinikka Bohlin (Den socialdemokratiska gruppen, s): Herr president! Jag har inget emot att som president i Norden bli kritiserad av Europarådet. Det finns säkert många saker som vi kan göra tillsammans. Men om det är något som vi har diskuterat i nordiska sammanhang är det hur vi ska kunna förankra våra beslut i våra nationella parlament. Man kan ta ett exempel från Sveriges parlament. De frågor som vi hanterar i Nordiska rådet hanterar vi i riksdagshuset oftast i form av motioner. Vi ställer också frågor till våra egna ministrar eller till de nordiska ministrarna. Det finns hela tiden ett pågående arbete för att lyfta upp dessa frågor i parlamenten. Vad gäller kontoret i Minsk kommer vi under dagen att ha en debatt. Allt som man kan samarbeta om och samorganisera är naturligtvis en vinst för medborgarna. Det är ändå syftet med samarbetet som måste vara viktigt. Formerna måste vi alltid diskutera. Ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. (093) Göran Lindblad: Jag är glad över att Sinikka Bohlin intar den hållningen. Det här är ingen kritik från Europarådet utan ett gott råd till oss själva i våra respektive organisationer och i våra egna parlament, så att vi kan fortleva och fortsätta att driva en bra verksamhet i våra båda organisationer och kanske, bättre än vad som har varit fallet, kan få den att motsvara de förväntningar som våra parlamentariska kolleger och allmänheten har. (094) Bjarne Kallis (Mittengruppen, kd): Det var nästan som en bomb skulle ha exploderat att på Nordiska rådet få höra att en stor del av en parlamentarisk grupp har gjort ett förslag om att lägga ned Nordiska rådet. Det är beklagligt att Nordiska rådets verksamhet är så okänt bland parlamentarikerna. Precis som Sinikka Bohlin sade borde det vara bättre förankrat i de nationella parlamenten. Ett exempel på hur man kunde få det bättre förankrat är att i samtliga parlament på samma dag skulle presenteras beslut och rekommendationer som Nordiska rådet fattat, hur de avancerat i de nationella parlamenten. Det skulle väcka intresse också hos andra parlamentariker.
(095) Line Barfod (Den Venstresocialistiske Grønne Gruppe, EL): Tak. Der har jo de senere år været talt meget om det store globaliseringsinitiativ. Jeg synes, det er vigtigt at minde om, at det var Nordisk Råd, der oprindelig tog fat i den rapport, der blev udarbejdet af Mandag Morgen tog fat i, at vi fik kortlagt en række værdier og muligheder for det nordiske samarbejde, og sagde, at hvis det her skal løftes, er det afgørende, at det har en parlamentarisk forankring, som det, der lige blev diskuteret før under replikskiftet. Men det er også vigtigt, at det har en folkelig forankring, for det, der er styrken i det nordiske samarbejde, det, der er styrken i vores samfund, er netop det folkelige og den folkelige forankring. Derfor er det et kæmpe problem, at Ministerrådet, da de opdagede globaliseringsprocessen og gik ind i den, overtog den. De ville nærmest ikke have nogen dialog, hverken med parlamentarikerne fra Nordisk Råd eller med de folkelige organisationer. Hvis vi for alvor skal udvikle de nordiske samfund og fortsætte ad den vej, hvor det er demokratiet, der er styrken, er vi nødt til at have de folkelige organisationer med. Det nytter ikke at tro, at man i Norden bare kan lave nogle elitetopmøder, hvor det kun er eliten, der mødes, og at man der skulle være i stand til at gøre noget i Norden, som kunne konkurrere med andre store regioner, andre store økonomier i verden. Det, vi kan, og det, der har gjort os stærke, er netop, at vi satser så meget på at få befolkningen med, have de folkelige organisationer med, sikre, at der er demokratiske beslutninger. Derfor er det afgørende, at ministrene går ind og begynder at tage de folkelige organisationer med, har et tæt samarbejde med Foreningen Norden, med miljøbevægelser, med fagbevægelser alle de mange, der kan være med til at mobilisere befolkningerne. Det er simpelthen det, der vil kunne gøre, at vi i Norden fortsat kan udvikle vore samfund. Hvis man kun satser på eliten, kun på topforskning, kun på at skulle efterligne USA, må jeg sige, at det bliver vi ikke i stand til. Hvis man satser på, at vi skal øge uligheden og have lavere lønninger og konkurrere med Asien på dårligere lønninger og arbejdsvilkår, går det den forkerte vej. Man er nødt til at satse på det, der har gjort os stærke, og som er det, som har gjort, at vi har det folkelige med, at vi har en høj grad af velfærd, og at vi sikrer, at alle er med. Det er det, vi kan, og det kræver, at vi har det folkelige med. Et konkret eksempel: Da man besluttede at satse på nordisk mad, gik Ministerrådet ind og fandt en række kokke og sagde, at de nu skulle satse på nordisk mad. Der var kun mænd! Så var vi nogle, der spurgte, hvorfor der ikke var nogen kvinder med, og vi fik det svar fra Ministerrådet, at der ikke var nogen kvinder i Norden, der havde udviklet nordisk mad. Det fik en række kvindelige kokke i Danmark til at lave en forening, som de kaldte Oprør fra maven. Det, de så gjorde, var, at de sagde: Vi skal ikke kun satse på de fine gourmetrestauranter; vi skal også sikre, at der kommer god mad ud til vores børn, til vores ældre og til vores syge. Disse kvinder er gået i gang med at sikre, at vi får en god mad, de er gået i gang med at sikre, at der er farmer's market rundtomkring, hvor man kan købe råvarer direkte fra vores dygtige landbrug. Det er et eksempel på, at man, når man går ind og ikke kun tager eliten, men tager det folkelige engagement, får noget, der også er til gavn for befolkningen. Og det er afgørende, at Ministerrådet begynder på det. Så bare lige til allersidst, i samme boldgade: Det var en rigtig, rigtig flot kulturprisuddeling i går. Men jeg mener ikke, at det hører hjemme i nordisk sammenhæng, at det er med politieskorte, når politikere skal køre gennem byen, og at vi skal køre over for rødt lys og holde resten af trafikken tilbage. Det er ikke på den måde, vi sikrer, at vi er tæt forbundet med befolkningen, og jeg håber ikke, at det kommer til at gentage sig. Tak. (096) Mogens Jensen Den Socialdemokratiske Gruppe, S): Tak, præsident. Hvem er vi, der sidder her? Vi er parlamentarikere, som i vores daglige arbejde har valgt at bruge tid på det nordiske samarbejde, vi er ambassadører for Norden, og vi arbejder også i vores nationale udvalg med at forsøge at fremme de sager, som vi her i Nordisk Råd bliver enige om at gennemføre. Bliver vi brugt? Føler vi, at vi bliver brugt af
Ministerrådet, af regeringerne, når vi lægger et stykke arbejde her i Nordisk Råd, når vi sidder i udvalg og bruger tid på at udvikle politik? Jeg synes, man kan komme i tvivl. Jeg er formand for Kultur- og Uddannelsesudvalget. Vi har i de seneste et til to år forsøgt at få en intensiv dialog med vore ministre og Ministerrådet på vore områder, vi er rejst til møder, vi har sendt breve, og vi har forsøgt at promovere noget af det, vi synes er vigtigt, vi beskæftiger os med i Norden. Men det er frustrerende at opleve, hvor lidt vi har mulighed for at påvirke det, der så kommer på Ministerrådets dagsorden. Derfor er vi nødt til også i forlængelse af den debat, der er her, om værdien af det nordiske samarbejde at sige til samarbejdsministrene, til ministerrådet, at man er nødt til at se på, hvordan samarbejdet mellem udvalgene, mellem Nordisk Råd og Ministerrådet kan forbedres, så det sikres, at der er en dialog, sådan at vi, der lægger et stykke arbejde i det nordiske samarbejde, føler, at vi har gennemslagskraft og mulighed for også at påvirke det, der foregår. Jeg kunne nævne en lang række af vores områder, som vi har bedt Ministerrådet om at tage fat på, men det har jeg ikke tid til. Det er endnu ikke lykkedes at få Rådet til at gøre det, men vi vil selvfølgelig kæmpe videre. Samarbejdsministrene bliver nødt til at evaluere det samarbejde, der er mellem bl.a. Nordisk Råds udvalg og Ministerrådet, så vi alle kan føle, at vi får noget ud af at lægge dette stykke arbejde i Norden. Tak. (097) Minna Lindberg, ordförande Ungdommens Nordiska råd: 250 000 och nästan 30 procent. Detta är ungdomsarbetslöshetssiffor i Norden. Jag tycker det är uppenbart att något är fel i samhället om det är så många människor som är under tjugofem som går utan arbete och den här siffran har ökat markant i jämförelse med till exempel fjolåret. Vi har haft den här situationen redan en tid i de nordiska länderna och den har definitivt inte blivit bättre, och den blir inte bättre om vi som strutsen lägger huvudet i sanden. Ungdomsarbetslöshet och utanförskap inverkar på så många områden i samhället att vi helt enkelt inte har råd att låta bli att agera. Arbetslösheten skapar oro och depression, utanförskap och stor besvikelse. Ungdomsarbetslösheten är ett samhällsproblem, och vi måste våga inse att inte ungdomarna ensamma kommer att lösa den här situationen. Det krävs åtgärder för att lösa det här, av både beslutsfattare, näringsliv och utbildningsenheterna, åtgärder som ger unga människor förutsättningar att stå på egna ben. Därför måste vi ingripa genast men också se till att göra preventiva åtgärder, såsom utveckling och ökning av studiehandledning och karriärvägledning för de unga, för det här behöver vi på sikt för att undvika en situation som vi har i dagens läge. Det är också dags att öppna ögonen för de förslag som finns runtomkring i Norden och våga pröva på nya lösningar. För det är så vi kan bli starkare tillsammans genom det nordiska samarbetet. Ett av de nordiska länderna skiljer sig ändå markant från de andra, nämligen Danmark. De danska beslutsfattarna har gjort målmedvetna satsningar under flera år som har gjort att deras statistik ser helt annorlunda ut än hos oss andra. Det nordiska samarbetet handlar inte endast om att lösa problem mellan oss utan också att ta lärdom av varandra och därför hoppas jag att Nordiska Rådet tar ungdomsarbetslösheten på allvar och lägger det nu på sin agenda! (098) Monica Green (Den socialdemokratiska gruppen, s): Herr president! Jag vill tacka representanten från Ungdomens nordiska råd. Jag tycker att det är så viktigt att ungdomar säger sin mening och att vi tar deras uppmaning på allvar. Ungdomsarbetslösheten får inte bita sig fast. Våra unga, som är framtidens vuxna, får inte börja sitt vuxenliv som arbetslösa. Därför måste vi ta tipsen och råden från ungdomarna på allvar och se till att det finns praktikplatser, att det finns fler högskoleplatser, att det finns
möjligheter för ungdomar att komma in i arbetslivet mycket tidigare och se till att skolan och arbetslivet går mer tätt hand i hand. Jag vill uppmana alla att ställa upp på tipsen från Ungdomens nordiska råds representant här. (099) Bjarni Benediktsson (Den Konservative Gruppe, Sj.): Kæru vinir. Mig langar að byrja á því að segja hér að ég hef verið þátttakandi í stjórnmálum sem alþingismaður á Íslandi síðan 2003. Á þeim tíma, þá verð ég að viðurkenna það, að ég hef ekki mikið orðið var við störf Norðurlandaráðs í mínum störfum sem þingmaður. Þess vegna er það mikil upplifun fyrir mig að koma hingað og taka þátt í þessu fyrsta Norðurlandaráðsþingi og ég hef verið í Norðurlandaráði fyrir Alþingi síðan við kusum síðastliðið vor. Og það er dálítið merkilegt að koma hingað og hlusta á þær raddir sem að hér heyrast svo skýrt um að við séum ekki að ná nægilega vel inn á þjóðþingin vegna þess að það er einmitt mín upplifun. En þetta vandamál er auðvitað fyrir okkur sjálf að leysa. Og ég hef orðið vitni að því í mínum störfum á þessum stutta tíma sem ég hef verið þátttakandi í Norðurlandaráði að hér eru frábær tækifæri til þess að hafa mikil áhrif og til þess að samræma sjónarmið. Og koma þeim síðan á framfæri heima á þjóðþingunum. Ég tek undir með þeim sem að hafa lagt áherslu á þetta í sínu máli hér og mun leggja mitt af mörkum og ég held að það sé, eins og ég sagði áðan, í höndum okkar allra sem erum hér að gera eitthvað í þessu máli og láta það ekki gerast aftur, að það fari svona mikill tími í að ræða það hér á þessum vettvangi hversu mikið vandamál þetta er. Þetta skulum við bara leysa. Mig langar að öðru leyti að minnast á tvö meginatriði sem að mér finnst að við eigum að nýta okkur sérstaklega til þess að samræma sjónarmið og okkar skilning. Annað er Evrópusambandið vegna þess að ég horfi á Norðurlandaráð sem frábæran vettvang fyrir ríki sem eru í fyrsta lagi innan Evrópusambandsins, í öðru lagi inni á Evrópska efnahagssvæðinu og í þriðja lagi alfarið fyrir utan Evrópusamvinnuna en með einhvers konar lauslega samninga eða samkomulag við Evrópusambandið. Þessi ríki eiga þennan sameiginlega vettvang hér til þess að samræma sín sjónarmið og auka skilning á tækifærum eða ógnunum í tengslum við Evrópusamvinnuna. Og þennan vettvang eigum við einmitt að nota til þess að gera þetta. Mér finnst að það hafi farið of mikið fyrir óskinni um að við öll förum inn í Evrópusambandið, að við verðum öll einsleit í samstarfi okkar við Evrópusambandið, en ég myndi miklu frekar vilja sjá áhersluna á að nota þetta sem raunverulegan vettvang til þess að samræma sjónarmið, auka skilning á kröfum hvers annars, væntingum og, eins og ég sagði, ógnunum eða tækifærum á þessu sviðinu. Nú, hitt eru loftslagsmálin og þau eru auðvitað líka til vitnis um það hversu mikilvægu hlutverki Norðurlandaráð getur gegnt. Hér fer fram umræða sem að skiptir ekki bara Norðurlöndin heldur allan heiminn miklu máli og við vitum það öll hér að við erum svæði sem að er í fremstu röð á þessu sviðinu. Þetta vitum við hvert fyrir sig og við sjáum það líka þegar við komum saman. Og það eru stórkostlega merkilegir hlutir að gerast á okkar svæði í loftslagsmálum. Ég sé það til dæmis heima í mínu landi að þar hafa álver, þrátt fyrir að hafa tvöfaldað framleiðslu sína, náð að draga um helming úr sinni losun. Þau eru í dag að losa einn fjórða af því sem að þau voru að gera fyrir um það bil tuttugu árum síðan. Og tækninni fleytir fram. Ný tækni er að gera mögulegt að binda koltvísýring í fast form og koma þannig í veg fyrir losun. Tækifærin eru öll okkar, við skulum nýta þennan vettvang til þess að læra hvert af öðru, stilla saman strengi og vera áfram leiðandi á heimsvísu sem framúrskarandi svæði á öllum sviðum. Takk fyrir. Bjarni Benediktssons anförande i skandinavisk översättning: Kære venner. Jeg har lyst til at begynde med at sige, at jeg har deltaget i politik, som medlem af Altinget i Island, siden 2003. Under denne tid, så må jeg indrømme, at jeg ikke har lagt meget mærke til Nordisk Råd i mit arbejde som altingsmedlem. Derfor er det en stor oplevelse for mig at komme her og deltage for første gang i Nordisk Råds session, og jeg har siddet i Nordisk Råd for Altinget siden vi havde valg i foråret. Og det er lidt interessant at komme her og lytte til stemmer, der høres så tydeligt, om at vi ikke rigtigt slår igennem i de nationale parlamenter, for det er netop også min oplevelse. Men det er selvfølgelig et problem, vi selv må løse. Jeg har været vidne til, i mit arbejde, under den korte tid, jeg har deltaget i Nordisk Råd, at her er fantastiske muligheder for at opnå stor indflydelse, og til at
koordinere synspunkter. Hvorefter vi formidler dem videre til de nationale parlamenter. Jeg tilslutter mig dem, der i deres indlæg har lagt vægt på dette, og selv vil jeg også bidrage, og jeg tror, ligesom jeg nævnte før, at det er op til os, der er her i dag, at gøre noget ved sagen, og forhindre, at det gentager sig, at der går så meget tid til at diskutere problemets omfang i dette forum. Det skal bare løses. I øvrigt har jeg lyst til at nævne to hovedpunkter, som jeg anser at vi skal udnytte særligt for at koordinere synspunkter og vores forståelse. Det ene er Den Europæiske Union, fordi jeg ser Nordisk Råd som et fremragende forum for stater, der er henholdsvis medlemmer af EU, en del af EØS-området, eller som er helt uden for det europæiske samarbejde, eller løst knyttet dertil via aftaler med EU. Disse stater har her et fælles forum for at koordinere deres synspunkter og øge forståelse for de muligheder og trusler, der er forbundet med det europæiske samarbejde. Og det er netop det, vi skal anvende dette forum til. Jeg synes at det, der har fyldt alt for meget, er ønsket om at vi alle sammen tilslutter os Den Europæiske Union, at vi alle sammen bliver ensartede i forhold til Den Europæiske Union, men jeg ville meget hellere se fokus blive lagt på at anvende dette forum aktivt til at koordinere synspunkter, øge forståelsen for hinandens krav, forventninger, og som jeg sagde tidligere, trusler og muligheder på dette område. Det andet er klimaspørgsmålet, og det vidner selvfølgelig om den vigtige rolle, Nordisk Råd kan spille. Her foregår en debat, som er vigtig, ikke blot for Norden men hele verden, og vi ved alle sammen, at vi er en region, der er førende på dette område. Det ved vi hver for sig, og vi ser det også når vi mødes. Der foregår fantastisk interessante ting i vores region på klimaområdet. Jeg ser det for eksempel i mit eget hjemland, hvor aluminiumsværkerne, til trods for at de har fordoblet deres produktion, så er det lykkedes dem at halvere deres udslip. I dag udgør deres udslip en fjerdedel af hvad de gjorde for cirka tyve år siden. Og teknologien skrider fremad. Ny teknologi gør det muligt at binde kuldioxid i fast form og således forhindre udslip. Mulighederne er alle sammen vores, lad os udnytte dette forum til at lære af hinanden, at sammenstille vores kræfter og fortsat være ledende i verden som en foregangsregion på alle områder. Tak. Debatten avslutades och rådet beslöt att lägga Dokument 17 till handlingarna. Ministerrådsförslag om Nordiska ministerrådets samlade budget för 2010, B 263/presidiet; C 2 (100) Samarbejdsminister Katrín Jakobsdóttir, B 263/C2: Præsident! Jeg vil nu kort redegøre for samarbejdsministrenes forslag til budget 2010. Samarbejdsministrene har fastlagt en uændret ramme i forhold til 2009 på 910.183.000 danske kroner. Samtidig er der besluttet en udgiftsramme til globaliseringsinitiativer på 70 mio. kroner. For at give plads i budgettet til Islandsinitiativet og globaliseringsinitiativerne er der foretaget en pro rata-reduktion på øvrige områder i budgettet på 1,3 procent Ud over pro rata-reduktionen, er der foretaget selektive besparelser på social- og sundhedsområdet og nabopolitikområdet på henholdsvis 500.000 kroner og 1,2 mio. kroner Der afsættes ikke midler til tjenestemandsordningen, men der foreligger en beslutning om en evaluering af ordningen, som åbner mulighed for finansiering igen fra 2011. Inden for rammen på de 70 mio. kroner til globaliseringsinitiativer var der i generalsekretærens budgetforslag afsat en pulje på 33,9 mio. kroner til nye initiativer. Samarbejdsministrene besluttede i foråret fire nye temaområder: energi og transport, sundhed og velfærd, kultur og kreativitet samt det finansielle område. Tillige med disse fire temaområder har samarbejdsministrene også besluttet følgende nye initiativer: en kviksølvkonference, et escience-initiativ og et initiativ om klimavenligt byggeri. Initiativerne forventes igangsat i begyndelsen af 2010. De resterende midler 36,1 mio. kroner fordeles mellem de allerede eksisterende initiativer.
Derudover har samarbejdsministrene afsat en pulje på 7,2 mio. kroner til aktiviteter særlig rettet mod Island. Det drejer sig om tre typer af aktiviteter: støtte til deltagelse i nordiske møder, støtte til stipendieordninger for forskere og studerende med henblik på fortsat islandsk deltagelse i de nordiske uddannelses- og forskningsprogrammer og midler til målrettet informationsindsats om nordiske finansieringskilder. Jeg vil gerne bruge lejligheden til at takke for denne flotte gestus over for Island midt i den hårdeste modgang, vi har oplevet i moderne tid. Jeg ved som undervisningsminister også, at mange islandske studerende, som ellers havde været nødt til at afbryde deres studier i Norden, med hjælp fra stipendieordningen kunne fortsætte som sædvanlig. Præsident. Med hensyn til kulturområdet beløber pro rata-reduktionen sig til lidt over 2,1 mio. kroner Kulturministrene har oprettet en ny budgetpost for at tydeliggøre og konkretisere kulturministrenes vedtagne globaliseringsstrategi med en totalramme på 2,7 mio. kroner Samtidig holdes Nordens Hus i Reykjavik fri af reduktioner, og disse to prioriteringer har betydet en række reduktioner på andre budgetposter under kulturministrenes ramme. Kunst- og kulturprogrammet er reduceret med godt 4 mio. kroner Heraf overføres dog 2,7 mio. kroner til en ny budgetpost, Nordisk oversættelsesstøtte. Også i år var der drøftelser med Nordisk Råd om budgettet i efteråret. Råd og ministerråd er nået til enighed om et kompromisforslag, som betyder, at kulturområdets udgiftsramme forøges med 1,663 mio. kroner, som finansieres af uforbrugte midler fra globaliseringsforummet. Derudover øremærkes der inden for kulturområdet midler til Orkester Norden og den nordiske biblioteksuge. Ligeledes øremærkes 2 mio. kr inden for rammen af Østersøsamarbejdet for at støtte projektudvikling inden for rammerne af handlingsplanen BSAP. MR-U er i øjeblikket ved at forberede et muligt uddannelses-, forsknings- og formidlingsinitiativ, som også inkluderer spørgsmålet om frafald. Initiativet kan få medfinansiering fra landene. På møde i EK-U nu i december beslutter EK-U, om man vil indstille til MR-U at igangsætte et sådant initiativ i 2010. I kompromisforslaget mellem Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd er det foreslået at øremærke 2 mio. kroner af MR-U's dispositionsmidler, såfremt EK-U på decembermødet beslutter at indstille igangsætningen af initiativet. Præsident. Jeg vil slutte med at takke Nordisk Råd for samarbejdet omkring budgettet i årets løb, det er foregået i en positiv og konstruktiv ånd, og jeg har en god fornemmelse af, at rådet kan godkende ministerrådets forslag til budget 2010. (101) Sinikka Bohlin (Den socialdemokratiska gruppen, s) Presidiets talsperson B 263/C2: Herr president! Jag vill fortsätta utifrån det som samarbetsministern sade och tacka för ett gott samarbete med det isländska ordförandeskapet. För att den nordiska budgeten över huvud taget ska kunna användas som styrmedel, både för Nordiska rådet och för Nordiska ministerrådet, behövs en konstruktiv dialog. I år har vi upplevt att det har varit betydligt lättare än vad vi varit vana vid. Vad angår Presidiets betänkande vill jag ändå lyfta fram ett antal frågor som vi tillsammans måste fortsätta att arbeta med. Som Mogens Jensen sade jobbar vi inte på heltid med nordiska frågor. Vi jobbar nästan på övertid med nordiska frågor. Det gäller då att det finns en vilja till samarbete och att ta vara på den kunskap som finns i de nordiska parlamenten. Jag skulle först och främst vilja beröra budgetprocessen. I år har fackutskotten i alla fall kommit i gång lite grann med att arbeta med budgeten. Men samarbetet mellan fackutskotten och fackministrarna måste ha mycket tydligare prioriteringar i framtiden. Och det är väl vår mening att vi i nästa års budget ska kunna lyfta fram tydligare prioriteringar. Kunskapen finns där, och den politiska kunskapen och processen samt ansvaret måste finnas
på basplanet i fackutskotten. Många av oss har under åren upplevt att tjänstemannastyrningen många gånger har varit alldeles för stark. Vad gäller budgetdokumentet är budgetförslaget fortfarande väldigt svårtillgängligt i sin utformning. Det är svårt att hitta de politiska prioriteringarna. Ofta finns de gömda i olika typer av projekt. Det är därför komplicerat att räkna ut hur mycket budgetmedel som finns för de olika politikområdena miljö, Östersjön, jämställdhet och narkotikabekämpning. Därför välkomnar jag det arbete som nu har påbörjats inom Nordiska ministerrådet, men också i Kontrollkommittén, för att följa upp ett stort antal projekt. Helsingforsavtalet reglerar rådets roll i budgetarbetet. Det är fortfarande lite flummigt, tycker jag. Det skulle behövas transparens där. Vilka är våra roller för att kunna gå vidare i det här arbetet? Det är också viktigt att globaliseringsinitiativet koordineras med de olika politikområdena för att vi tydligt ska kunna se målsättningarna och var den nordiska nyttan finns, men också för att vi ska kunna följa upp resultaten. Angående rådets prioriteringar har vi varje år diskuterat Nordiska kulturfonden och Orkester Norden, och det gör vi även i år. Jag tror att det är viktigt att vi diskuterar vad som är projekt och vad som är verksamhet. Jag menar inte att alla verksamheter ska vara för evigt, utan att verksamheter måste kunna följas upp för att se om det är verksamhet eller något annat. Vi får väl se vad som händer i den här dialogen. Men, som sagt, visst kan vi ha konflikter och olika åsikter. Till och med ur konflikter kan det växa något bra, men en konflikt måste följas av en dialog. Och jag är helt övertygad om att vi i Nordiska rådet kan väldigt mycket, vill väldigt mycket och törs mycket. Vi törs faktiskt också förändra. Med detta yrkar jag bifall till betänkandet om Ministerrådets förslag till budget för Nordiska ministerrådet 2010. (102) Hans Frode Kielland Asmyhr (uten partigruppetilknytning, FrP): For å ha en god budsjettprosess må alle parter i Nordisk Råd bli hørt i den prosessen, slik at man også får forankret de vedtak som gjøres i forbindelse med budsjettet, i hele Nordisk Råd. I den anledning er det jo slik at det ikke er etablert noen gode og faste rutiner på at de partier som står utenfor partigruppene, kan komme med innspill til budsjettarbeidet. Jeg kunne tenke meg å høre om Nordisk Råds president har noen tanker om hvorvidt man kan legge opp til noen rutiner, slik at hele Nordisk Råd blir involvert i den prosessen. (103) Sinikka Bohlin: Herr president! Visst diskuterar vi alla processer. Som jag sade i mitt tal tycker jag ändå att den viktigaste processen finns i utskotten. Där sitter ju alla parlamentariker. Det är dit vi vill komma, där kunskapen är. Det är ni som hanterar frågorna, medlemsförslag, idéer och prioriteringar. Det måste vara grunden i det här arbetet. Slutet blir naturligtvis att den budgetgrupp som Presidiet tillsätter har ett förhandlingsmandat med Nordiska ministerrådet. Jag säger inte att vi inte kan förbättra det här. Det är det som vi alla är ute efter, att vi ska få klara, tydliga rutiner, men också att våra roller i Helsingforsavtalet är så tydliga att vi vet vilken grund vi har att bygga vidare på. (104) Kent Olsson (Den konservativa gruppen, m) Den konservativa gruppens talsperson, B 263/C2: Herr president! Jag vill också börja med att tacka för det goda samarbete som vi har haft med ministerrådet under den här budgetprocessen. Som Sinikka Bohlin sade blir processen bättre och bättre. Men egentligen är det inte för att tala om det goda samarbetet som jag har gått upp i talarstolen utan därför att vi från Den konservativa gruppens sida har en reservation kring budgeten.
Nordiska rådet är ju känt för att vi ska ha samförstånd. Vi ska ha kompromissvilja i politiska frågor som berör det nordiska samarbetet. Visst tycker jag att det i grunden är positivt att man försöker medverka till konsensuslösningar, men jag tror samtidigt att det är väldigt bra att vi tar lite politiska debatter och att vi ibland har lite olika uppfattningar i en del frågor. En av de frågor där vi har litet olika uppfattningar gäller budgeten, som vi från den konservativa gruppen tycker är för omfattande. Vi har tyckt det i ett antal år men kan tyvärr konstatera att vi står ensamma i den uppfattningen. Från vår sida tycker vi att budgeten kan minskas med cirka två procent. Vi tycker också att det är viktigt att man är mån om skattebetalarnas pengar. Nordiska ministerrådets budget för 2010 är cirka 907 miljoner danska kronor. Jag tycker att den delen bör kunna minskas. Vi föreslår en budgetminskning nästa år med ett par procent. Det handlar om i storleksordningen 18 miljoner danska kronor, vilket inte är speciellt mycket. Dessutom vill vi, och där delar vi Fremskrittspartiets uppfattning, ha en genomlysning av de projekt som finns. Det vi också ser som viktigt är att de delar vi sysslar med i Nordiska rådet ska ha nordisk nytta. Vad är det då vi vill spara på? Vi kan tänka oss att minska på utvecklingen av vuxnas lärande, Nordiska ministerrådets sekretariat, Nordiskt institut för kvinnor och könsforskning, journalistisk vidareutbildning och nordiska dataspelsprogram. Det är svårt att se den nordiska nyttan med de här posterna. Med hänsyn till subsidiaritetsprincipen finns det inte anledning att man i Nordiska rådet ska syssla med frågor som de enskilda länderna klarar av bäst på egen hand. Det nordiska samarbetet ska användas där det gör bäst nytta. Däremot vill jag lägga till ett par områden som vi ser som värdefulla att prioritera: bekämpningen av narkotikahandeln, samarbetet i miljöfrågor och hållbar utveckling, undanröjande av gränshinder och främjande av gränsöverskridande samarbete. Vi ska stärka Nordens roll i EU och främja innovationskraft och tillväxt i Norden. Jag tycker att det är viktigare att prioritera dessa områden än att lägga pengarna på de saker som jag tog upp tidigare. Dessutom ser vi att det blir allt svårare att få försvarsekonomin i de nordiska länderna att gå ihop. Det är väl ingen tvekan om att vi kan få stordriftsfördelar och att de 120 miljarder kronor som vi gemensamt avsätter för försvarsbudgetar i Norden kan användas på ett bättre sätt. Dette är ett tungt vägande skäl är att den konservativa gruppen har lagt fram medlemsförslag om kraftsamling för ett samordnat nordiskt försvar. Nordiska rådet kan, som jag har sagt tidigare, inte satsa på allt. En besparing på ett par procent är som vi ser det ett första steg mot att göra Nordiska rådet smalare men vassare. Med det, herr president, ber jag att få yrka bifall till vår reservation. Jag kan dock glädja kammaren med att vi inte kommer att begära votering. (105) Sinikka Bohlin: Vi kan väl vara överens om att det finns konsensus i ett fall, och det är att vi vill se över alla våra projekt. Det andra jag vill säga är att det är ett väldigt bra sätt för konservativa att avveckla Nordiska rådet när man säger att man ska plocka bort två procent. Det är bara början, eftersom vi vet att Nordiska rådets budget icke indexuppräknas men det görs med Nordiska ministerrådet. Ni tillåter att ministerrådet växer och att Nordiska rådet minskar hela tiden. Man ser naturligtvis jag tycker också att det är viktigt att visa det i nordiska sammanhang att det finns politiska grupper och olika politiska värdegrunder. Det är väldigt tydligt med de konservativa prioriteringarna när man plockar bort jämställdheten och vuxenlärandet, i en värld där vi behöver ha gemensam arbetsmarknad, men man vill gärna vill satsa på försvaret. Det viktigaste att komma ihåg är att vi inte får någon indexuppräkning i vår budget, och då blir det dubbelt upp från de konservativa att minska.
(106) Kent Olsson: Sinikka Bohlin för vanlig socialdemokratisk politik: Ge mer pengar åt alla! Vi hörde Mona Sahlin här i går, och hon sade ungefär samma sak som Sinikka Bohlin, att vi ska utveckla genom att ge mer pengar åt alla. Det vi gör från den konservativa gruppen är att på denna stora summa pengar lägga en liten minskning på två procent. Det är inte en stor summa. Även Sinikka Bohlin har tidigare sagt att hon anser att vi har för många projekt i detta, och har vi för många projekt har vi redan där en minskning. Det är inte så att den konservativa gruppen vill att Nordiska rådet ska avvecklas. Vi ser en liten besparing som ett vettigt sätt att använda pengarna bättre. Det är väl ingen tvekan om att vi i alla ekonomier ser att det då och då behövs lite besparingar och en översyn av en organisation som har funnits så länge. Vad gäller jämställdheten tycker jag att det var ett osedvanligt tarvligt angrepp att säga att vi inte vill ha någon jämställdhet. Det vi säger är att vi tycker att det är viktigare att satsa på traffickingfrågor, och i den debatten återkommer vi i morgon. (107) Sinikka Bohlin: Jag mår inte illa av att bli anklagad för att vara socialdemokrat. Jag sade bara att det är väldigt bra att vi tydligt kan visa att vi har våra partigrupper fast vi försöker komma till konsensus för att visa utåt att den nordiska nyttan och den nordiska viljan finns. Men ändå måste vi kunna visa utåt, som Kent Olsson sade från början, att vi tycker olika i vissa frågor och att vi prioriterar olika. (108) Kent Olsson: Till detta kan jag säga att jag tycker att det är bra att vi får lite debatt i Nordiska rådet. Det är egentligen inte bra om vi tycker samma sak. Det är klart att det är skillnad på socialdemokratisk politik och konservativ politik. Sinikka Bohlin är stolt över att representera den socialdemokratiska politiken, och jag är lika stolt över att kunna stå här uppe och presentera den konservativa politiken och där vi skiljer oss åt. (109) Mogens Jensen (Den Socialdemokratiske Gruppe, S): Tak, præsident! Når man ser de her besparelsesforslag, som Den Konservative Gruppe kommer med, kan man jo blive i tvivl, om Den Konservative Gruppe sådan lever i virkeligheden, altså oplever de samme ting, som befolkningerne i Norden oplever i øjeblikket. Jeg tror, Kent Olsson vil give mig ret i, at vi har en stigende ledighed, arbejdsløshed, i alle de nordiske lande. Tror Den Konservative Gruppe så, at der bliver mere eller mindre brug for voksnes uddannelse og uddannelse til voksne og fokus på voksnes læring? Det vil jeg godt have at Kent Olssson svarer på. Det andet handler om computerspil. Det er en kæmpe succes for Nordisk Råd; man har aldrig nogen sinde haft flere ansøgninger til computerspil end i år. Må jeg spørge Kent Olsson: Betyder det her også, at vi skal afvikle filmstøtten under Nordisk Råd? For der er flere børn og unge i de nordiske lande nu om dage, der spiller computerspil, end der går i biografen og ser nordiske film. Skal det her betyde, at man ikke synes, det er vigtigt at satse på nordiske kulturprodukter for børn og unge, når det gælder computerspil? Hvis det er tilfældet, må det samme jo gælde filmstøtten. Eller hvordan skal man forstå den konservative logik? For mig at se er den ude af trit med virkeligheden.