Nr. 2. mar. - apr. - 2011
MITT ISLAND Veckoresa till Island sommaren 2011. Vi upplever valar, sprutande gejsrar, vattenfall och bad i varma källor. Detta har genom åren varit vår absolut populäraste resa, mycket tack vare våra duktiga svensktalande guider på Island. Vi har avresor varje vecka i perioden juni till augusti. Avreseorter Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Pris från 9.995:- per person I priset ingår: Flyg till Island t/r med direktflyg. skatter. transfer flygplats hotell t/r, 7 nätters inkvartering centralt i Reykjavik inkl frukost, 4 underbara utflykter med svensktalande guide Upplev landet av is & eld www.icelandexplorer.se 08-410 182 02 031-762 85 10.
Indhold Nummer 2 mar. - apr. - Rotary Norden - Udgivelsesdag 14/3-2011. Tidskriftet når adressaten indenfor en uge efter udgivelsesdagen. Rotary Norden er de nordiske rotarianeres medlemstidskrift, autoriseret af Rotary International. Rotary Norden redigeres efter god journalistisk skik og belyser den internationale rotarybevægelse set fra en nordisk synsvinkel og med nordiske vurderinger. Nr. 2. mar. - apr. - 2011 Forside Fra Reykjavík, sømandsskolen i billedets centrum. Omtrent 63,5% af Islands 318.000 indbyggere bor i hovedstadsregionen. Foto Markús Örn Antonsson. Nordisk Rotarianerna Anki från Finland och Kjell från Sverige, ett par sedan 18 år och gifta sedan i fjol, har fäst ett kärlekslås vid gångbron över Borgå å. Vi prövar en ny uppsättning för vårt nordiska uppslag 4-5, mera bild än ord. Vi tar också gärna emot tips om motsvarande inslag för kommande nummer. Internationalt S 6-7 indeholder internationale nyheder fra RI. Desuden findes RI præsidentens og TRF formandens meddelelser på side 66. Tema Fire glade børn. Flere elever er der ikke i grundskolen i Arneshreppur, Islands mindste kommune. Småt er godt er et vigtigt synspunkt i debatten om kommunernes fremtid i de nordiske lande og fortsat sammenslutning af disse til større enheder eller ej. Samtidig kræves der bedre økonomiske resultater og konkurrancedygtighed som mange mener at kun kan opnås med få og stærke regioner. Kontroversielt emne som skaber grundlag for en interessant dækning af forskellige vinkler i bladets temaartikler. Siderne 8-9 Landssider FINLAND Matti Järvinen (69), Lappeenrannan Rk:s klubbmästare, har utvecklat vallningsfria nano-skidor. För det fick han presidentens innovationspris 2010. NORGE Flott oppslag i Sandefjords Blad om Rotaryklubbens tilvekst og bakgrunn, mens Raufoss Rks landbruksprosjekt i Tyrkia fikk en reportasje i Totens Blad. To eksempler på hvordan klubber kan spre informasjon om hva Rotary står for via det lokale mediebildet. ISLAND Rk Sauðárkrókur har rejst et mindesmærke om sprogvidenskabsmanden Konráð Gíslason, 1808-1891. Han blev født i Nordisland men arbejdede som professor ved Københavns Universitet og bidrog meget til forskningen af den sproglige fællesnordiske kulturarv. Side 61 Leder Ottar Julsrud 4 Nordisk Kärlek över riksgränsen 4 Rotary International RI-Nyt 6 Tema De nordiske kommuner 8 Landssider Sverige 15 Norge 28 Finland 36 Danmark 46 Island 60 Vimmel Vimmel 63 RI:s Agenda Ray Klinginsmith Carl-Wilhelm Stenhammar 66 RN Kontakt 66 Redaktionens E-mail adresser: Hertil sendes alt redaktionelt materiale Danmark: dantoft@mail.dk Sverige: borje.alstrom@galleristadsbacken.se borje.alstrom@miun.se Norge: julsrud@online.no Suomi/Finland: hakan.nordqvist@welho.com Island: markusoa@simnet.is RN WEB: http://epaper.luovia.fi/norden Nummer 2. 2011. Rotary Norden 3
leder 4 Det folkelige leve! Det er en kendsgerning at officielt samarbejde kommunerne i Norden imellem har over en lang periode givet meget fine praktiske resultater. Ved gensidige besøg har folkevalgte repræsentanter, embedsmænd og specialister lært rigeligt af hinandens erfaringer. Der holdes regelmæssige konferencer hvor vigtige emner på det gældende tidspunkt bliver drøftet og man har kunnet udveksle erfaringer, i senere tid ikke mindst angående miljø, klima, finanser og kultur. I dette nummer af Rotary Norden kaster vi blikket imod de nordiske kommuners situation og prospekter. For det meste drejer den debat i alle landene sig naturligvis om rationalisering, sammenslutning til større befolkningsenheder, opdeling af forpligtelser mellem stat og kommune og ikke mindst besparelser. Men lad os dog ikke glemme den menneskelige opmuntring vi har haft som udbytte af det effektive nordiske venskabsbysamarbejdet. Ideen med lokalt forankret kontaktskaben over de nordiske landegrænser blev fostret i 1920erne. Efter den 2. verdenskrig blev den videreudviklet under ledelse af Foreningen Norden, og i løbet af ganske få år opstod der en lang række venskabsbyforbindelser mellem kommunerne i Norden under parolen kendskab giver venskab. I dag indgår næsten 1000 nordiske kommuner i en nordisk venskabsbykæde. Alle de nordiske lande er præget af et veludviklet foreningsliv, som udgør et vigtigt fundament for vort folkeligt baserede demokrati. Det brede folkelige arbejde, der foregår i Norden, adskiller det nordiske samarbejde fra andet internationalt samarbejde. I den forbindelse spiller de nordiske venskabsbykæder en helt central rolle. Intet andet sted i verden foregår så mange forskelligartede kontakter på så mange planer over landegrænserne, som det er tilfældet imellem de nordiske lande. Venskabsbyideen er opstået i nordisk regi, og i Norden er den mest udbredt. De nordiske rotaryklubber kan gøre en stor indsats til at holde interessen i live. Lad os besøge hinanden! Nummer 2. 2011. Rotary Norden Markús Örn Antonsson, islandsk landsredaktør (Rotary)Kärlek över riksgränsen Ann Bjurström (Anki) från Borgå och Kjell Strömlid från Stockholm reser mellan två länder och två städer. De två möttes för 18 år sedan och gifte sig senaste år. Båda är rotarianer. Ann Bjurström är medlem i Borgå Västra Rk och Kjell Strömlid i Stockholm Borgen Rk. De gästar varandras klubbar beroende på hur de befinner sig på ort och ställe. Kjell Strömlid tillträder som president för sin
Nordisk klubb inkommande rotaryår. Som symbol för sin kärlek fäste paret nyligen ett litet hänglås vid räcket på promenadbron över Borgå å. - Vi besökte Florens i fjol och där väcktes också idén om låset. När vi sedan kom till Finland beslöt vi att haka på ett eget litet lås, berättar Ann. Sedan dess har låsen blivit fler med ingraverade namn och datum. - Låsen symboliserar känsloband och påminner också om att det passar med litet lekfullhet i livet ibland, säger Ann. Text och bild: Maarit Gabrielsson, Borgå Västra Rk Nummer 2. 2011. Rotary Norden 5
Internationalt RI-Nyt Ny RI generalsekretær RI har udnævnt advokat John Hewco til ny generalsekretær som efterfølger for Ed Futa, som har ønsket at gå på pension efter mange år på den ansvarsfulde toppost. John Hewco har stor international erfaring og har i en længere årrække arbejdet som topleder i både den private og offentlige sektor. Han er tidligere partner i det internationale advokatfirma Baker & McKenzie og har været præsident for the Millinium Challenge Corporation, som er et regeringsorgan, der yder bistand til verdens fattigste lande. Hewco vil spille en betydende rolle i implementeringen af Future Vision, afslutningen af PolioPlus kampanen og får ansvaret for samarbejdet med regeringer og erhvervsledere. Han skal ligeledes videreføre og udbygge det bestående samarbejde med the Bill & Melinda Gates Foundation og WHO. I forbindelse med udnævnelsen udtaler RI præsident Ray Klingensmith, at valget af denne visionære leder utvivlsomt vil stimulere Rotarys vækst og yderligere styrke organisationens anseelse. John Hewco blev i 2004 ansat som vice præsident i Millinium Challenge Corporation med primært ansvar for MCCs samarbejde med 26 partnere i Afrika, Asien, Sydamerika, Mellemøsten og det tidligere Sovjetunionen. I funktionsperioden havde han ansvaret for udvikling, forhandling og godkendelse af hjælpeprogrammer i 18 lande til en samlet værdi af 6,3 milliarder USD. I det seneste år har Hewco været senior associate i the Carnegie Endowment for International Peace, hvor han primært har arbejdet med international udvikling og foreign policy emner. John Hewco er uddannet på Harward Law School og har en masters degree fra Oxford University og en batchelor degree fra Hamilton College i Clinton, New York. Han tiltræder den 1. juli 2011. 6 Nummer 2. 2011. Rotary Norden Ti gode grunde til at besøge New Orleans af Andrei Codrescu Der er 1001 grunde til at besøge New Orleans, der så vidt jeg ved er den eneste by, der har en 1001 Nights Story Festival. Historiefortælleren Scheherazade etablerede sig her, fordi byen er en fantastisk kilde til mange historier og har været det, siden den blev grundlagt i det 18. århundrede af Jean-Baptiste Le Moyne, Chevalier de Bienville. Jeg har adskillige hylder med bøger om byen, fra Lyle Saxons mytiske guide fra 1920, Fabulous New Orleans, til Tom Pizzas Why New Orleans Matters fra 2005. Ind imellem er der Tennesee Williams (som også har en årlig litterær festival) med A Streetcar named Desire og John Kennedy Tooles A Confederacy of Dunces, hvis helt, Ignatius Reilly, har en statue på Canal Street, og hvis forfatter begik selvmord, da han ikke kunne finde en udgiver. Ejerne af Faulkner House Books, som bor i den French Quarter bygning, hvor den 27 årige William Faulkner skrev sin første novelle, Soldiers Pay, arrangerer the Faulkner Festival. Den ligeledes unge F. Scott Fitzgerald skrev sin første novelle, This side of Paradice, i en lille lejlighed med udsigt til Lafayette Cemetary, som måske har inspireret ham til bogens titel.
Internationalt Lægger man denne oplistning til de mange livshistorier, man hører fra enhver, man taler med i New Orleans, får man et klart indtryk af en by med utallige facetter. Grund Nr. 1 til at besøge New Orleans: Det er USAs Story Capital. Grund Nr. 2 til at besøge New Orleans: Byens historie:. En simpel gåtur i the French Quarter bringer dig igennem den spanske, franske og amerikanske del af byen. The Franch Quarter er også spansk. De originale franske bygninger nedbrændte, og de spanske ejere genopbyggede dem i spansk stil. New Orleans kapitulerede i starten af borgerkrigen, og det multietniske samfund så ingen grund til at kæmpe. De ville hellere spise, drikke og være glade. Grund Nr. 3 til at besøge New Orleans: Mad : Du kan fundere over byens historie ved et af bordene i the Napoleon House. Opført af Napoleon Bonaparte tilhængere og nu restaurant. Du kan spise østers a la Rockefeller i de majestætiske lokaler på Commanders Palace eller spise dem rå på det mere ydmyge Acme Oyster House. Og der er hundredvis af andre gode muligheder. Grund Nr. 4 til at besøge New Orleans:: ØL! Dixie øl sammen med østers passer sammen som en muldyrtrukket karet med nygifte i byen, som opfandt cocktailen. Den mest kendte Cocktail er Sazerac, som er en blanding af krydderier og en mystisk blanding af forskellig slags alkohol. Grund Nr. 5 til at besøge New Orleans: New Orleans er fuld af musik. Du går ikke forkert, hvis du besøger Tipatinas, Snug Harbor, the Mapple Leaf, Checkpoint Charlies eller hvilken som helst af mindst 12 forskellige spillesteder. Grund Nr. 6 til at besøge New Orleans Mardi Gras: som begynder den 6. januar og varer i tre dage. Musik og dans fylder byen. Efter Katrina er festen blot blevet endnu mere omfattende. Indbyggerne lader sig ikke så let slå ud. Grund Nr. 7 til at besøge New Orleans En tur med Street Car tager dig forbi nogle af de mest fantastiske bygninger med flotte haver, og du kan stå af ved Audubon Park, et af de smukkeste grønne områder i nogen amerikansk by. Stedet er designet af Frederick Law Olmsteds firma, som også designede Central Park i New York. Du kan besøge Tulane University Campus eller Audubon Zoo, hvor de sjældne, hvide alligatorer betragter besøgende med søvnig interesse. Grund Nr. 8 til at besøge New Orleans: Insekt museet på Canal Street har USAs største samling af insekter. Eksotiske biller og farvestrålende sommerfugle leder dig frem til en pragtfuld café, hvor kokken tilbereder chokoladedyppede græshopper og anden eksklusiv spise. Grund Nr. 9 til at besøge New Orleans: Der er mange fantastiske fortovscafeer, hvor man kan tilbringe en stille stund og iagttage de forbipasserende parader. Personalet har aldrig travlt, og de lokale har intet imod at blive iagttaget. Du kan eksempelvis besøge Cafe Envie, som serverer en lækker breakfast, gerne med en Bloody Mary som tilbehør. Grund Nr. 10 til at besøge New Orleans: Historiernes by Anekdoter og mangeartede fortællinger hører til byen ved Missisipi. Byen er på alle måder anderledes end alle andre, og amerikanske, spanske og franske forfattere har skrevet side op og side ned om byens mange epoker og de mange folkeslag, som igennem tiden har domineret dette særprægede men vidunderlige sted. Nummer 2. 2011. Rotary Norden 7
Tema Optimismen har overhånden i Islands mindste kommune Udsigten fra det lille bygdecenter Gjögur i Arneshreppur. Foto Sveinn H. Skúlason For dem, der bor i de mere tæt beboede områder på Island, var Arneshreppur på Strandir længe et symbol på isolation og øde bebyggelse, egentlig helt ved verdens ende. De lokale stednavne, ligesom Trekyllisvík, er i byboernes letsindige omtale typiske for alt det mindste og mest primitive, for det fjerneste fra alle bygder i dette sparsomt bebyggede land. Arneshreppur ligger på Hornstrandir, et område nordøst på Vestfjordene, bagerst på Islands nakke, hvis man bruger fantasien og forestiller sig landet på landkortet som et besynderligt bæst, med et hoved og forvredne ekstremiteter, midt i Atlanterhavet. Her har kampen for overlevelse været hård, helt fra den første kolonisering i 8 Nummer 2. 2011. Rotary Norden landnamstiden. I området har man altid drevet landbrug, men også fanget fisk. Drivtømmer fra Siberia, strandede hvaler, sælfangst, edderdun, fugl og æg har været blandt landets goder. Historien fortæller, at Islands eneste søslag fandt sted udenfor denne kyst i det 13. århundrede. I det 20. ankom silden, og man byggede en stor fabrik for at modtage og forarbejde havets sølv. Senere forsvandt silden fuldstændigt. I midten af det sidste århundrede kunne andre islændinge følge med i beboernes livsvilkår og overlevelseskamp. En dygtig husmor i Arneshreppur sendte regelmæssigt nyheder til Islands største avis, og dermed kom bygden så at sige på landkortet. Hun havde en noget særpræget stil og beskrev uden omsvøb de hårde vilkår: heftige snestorme, elendigt føre på vejene, ildebrand, mangel på lægehjælp eller varer. Regelmæssigt blev man nødt til at vente på at kystbåden bragte diverse nødvendigheder. Alting var der mangel på i brugsforeningen, selv nåle og tråd eller brevpapir, så man skar hvidt lærred i stykker for at kunne skrive breve! Endelig kom så den lille flyvemaskine, landede på en jævn grusbakke med det allernødvendigste og tog de syge med til lægen på tilbagevejen. Vi havde sympati for menneskerne på Strandir. Til gengæld blev de gladere med den stigende forårssol, når mændene fangede stenbider for at hente rogn, der blev saltet og kaldt for Perles du Nord, da de var havnet på snitter i en champagne-fest i Paris. Ligeså snart landskabet på Strandir strålede i sit prægtige skrud om lyse sommerdage glemte man alle sorger og modgang og gemte dem til vinteren. Meget har ganske vist forandret sig i gennem årtierne, men nu er Arneshreppur befolkningsmæssigt den mindste kommune i Island. Den er et landbrugssamfund, hvor fåreavl er grundlaget for bosættelsen, hvilket området da også er ganske godt egnet til. Om foråret sejler fiskeskibe fra Nordurfjord for at fange stenbider, og skaber dermed arbejde i land, og om sommeren er der en del langlinebåde. Nu om dage tager det også kun fem timer at køre dertil fra Reykjavík. Alle kommunens beboere, på nær to, har internet-adgang hjemmefra. I landdistriktet Arneshreppur bor 50 mennesker, hvoraf de 42 bor der hele vinteren. De unge går i skole og arbejder langt hjemmefra, de fleste i hovedstadsområdet, i og
omkring Reykjavík. Den kommunale grundskole når op til 9. klasse. For tiden går 4 børn i alderen 6 til 13 år i skolen. Børnene tager væk i 10. klasse. I området er der tre børn under skolealder. De fleste beboere er midaldrende eller ældre, men der er dog fire unge familier. De er forudsætningen for, at man fortsat kan bo her. Vi har brug for meget mere befolkningsfornyelse, hvis det skal gå godt, siger Oddny S. Thordardottir, kommuneleder for Arneshreppur. Hun lægger vægt på det positive og konstruktive i sin smukke hjemegn: Om sommeren mangedobles befolkningen. Her er der mange fritidshuse, som bliver brugt om sommeren. Mange af dem, som har flyttet væk, har beholdt deres huse og de kommer om sommeren og bor her, nogle hele sommeren. Desuden kommer der mange turister i sæsonen. Kommuneleder Oddny S. Thordardottir brændte hekse på Strandir, og kløften hvor de blev brændt findes i Trekyllisvík. I området boede der mange af fortidens mægtigste troldmænd, og der fortælles stadig historier om deres store trolddomskunst. Transport er det store problem her, fra nytår til d. 20. mars er der ingen snerydning på vejene og om efteråret bliver der kun ryddet en gang om ugen op til nytår, forklarer kommunelederen Oddny. Om vinteren kommer to fly fra Reykjavik om ugen, men en gang ugentlig om sommeren. Derimod er vejen rimelig god om sommeren og farbar for alle biler. Den økonomiske krise i Island er skyld i mindre snerydning og flytransport i Arneshreppur, men ud over det, har den ikke haft den store indflydelse. Den ekspansion, der var krakkets forløber, nåede aldrig til befolkningen der. Alligevel er konsekvenserne høje priser, høje transportomkostninger og høje priser på elektricitet til opvarmning og belysning. Oddny, som flyttede sydfra til Arneshreppur beskriver kort fordelen ved at bo i Islands mest fåtallige kommune, med en storslået natur, som tit byder på hårde vilkår: Menneskerne her er optimistiske. Samfundet og fællesskabet er godt, man hjælper hinanden og selskabslivet er aktivt. Om vinteren besøger man hinanden skiftevis hveranden uge på gårdene, spiller kort, laver håndarbejde, snakker sammen og hygger sig med god mad og drikkevarer. Børnene i skolen har også et selskabsliv, byder på arrangementer og spilleaftner. Her er der gode mennesker og omgivelser og det er enormt dejligt at bo her. Børnene fra området har klaret sig meget godt, både i deres skolegang og i livet. Tema Naturperler i Arneshreppur Markús Örn Antonsson Stadig større grupper af turister tager på vandreture i områdets storslåede og uberørte natur. Arneshreppur er portalen til dette naturparadis. Omfattende service omkring turisme vokser stadigt: et hotel i Djupavík, en café i Nordurfjordur. En passagerbåd sejler fra havnen i Nordurfjordur langs kysten af Strandir om sommeren. De fleste af passagererne tager på vandreture i dette populære område. Desuden har vi også Islands mest populære svømmebassin, nede på stranden på Krossnes. Folk rejser den halve verden rundt for at bade dér, tilføjer Oddny. Levn fra den eventyrlige sildetid findes både i Djupavík og Eyri ved Ingolfsfjordur. I Arnes er der et museum og kunsthåndværkerbutik, der hedder Kört. Man Nummer 2. 2011. Rotary Norden 9
Tema Ny kommun 2017 Projektledaren håller projektsnurran igång -För att projekt skall gå framåt och någonting hända bör projektledaren hålla i gång det hela som en snurra, säger Ari Kolehmainen (59), ansvarig för projektet Ny kommun 2017 på Finlands kommunförbund. Jag tror på projekt som har en klar målsättning och en etablerad process. Även om de är komplexa leder de alltid mot målet. Kommunförbundet i Finland publicerade sitt projekt Ny kommun 2017 på kommundagarna i Jyväskylä 2009. Målsättningen är att definiera en kommunstruktur som så väl som möjligt motsvarar både medborgarnas behov och de krav som ställs av ett föränderligt samhälle. Det handlar om livskraft, verksamhetsduglighet och levande självstyre. Projektet har nu drivits i ett drygt år. -Några avvikande meningar om vårt syfte har jag inte stött på, säger projektledaren Ari Kolehmainen. Att det finns olika åsikter är klart och i ett så omfattande (Bäst). Offentliggörandet av de bärande principerna i Ny Kommun 2017 skall då träda i stället för att skissa utvecklingen under de nya kommunfullmäktiges mandatperiod med sikte på följande valomgång 2017. Där är det meningen att man då skall kunna åstadkomma rent Ari Kolehmainen har uppgiften att med skarp blick arbeta fram bärkraftiga kommunmodeller som projektledare för Finlands Kommunförbunds Ny kommun 2017 projekt. 10 Nummer 2. 2011. Rotary Norden projekt som Ny kommun 2017 är det klart att många parters insats behövs. En förändring av sättet att organisera den kommunala förvaltningen berör ju praktiskt taget hela samhället från medborgare till intressegrupper och även kommunal- och rikspolitiken, säger Ari. Finland har kommunalval i slutet av 2012 och då avslutas det nuvarande utvecklingsprojektet som bär namnet Paras konkreta resultat. En eller flera kommunmodeller En stor fråga är om ett land som Finland med dess geografiska avstånd, samhällsstruktur och pågående befolkningsutveckling kan styras med en enhetlig kommunmodell eller inte. -Vi har identifierat tre väldigt olika typer av
rotaryimagesad_en.pdf 7/7/08 4:19:14 PM kommuner, säger Ari Kolehmainen. En är den så kallade metropolregionen kring huvudstaden Helsingfors. En annan är kommuner som är sådana att de drar till sig arbetskraft och administrativa centra. En tredje är sedan de mindre kommunerna. Om man räknar in 4-5 kommuner i metropolkategorin, kanske upp till 40 i den andra kategorin blir ju då antalet kommuner i den tredje nästan 300. Vi vet också att befolkningen koncentreras och att medelåldern ökar. I kalkylerna ingår att Finlands befolkning under de närmaste 20 åren ökar med 500.000 personer. De kommuner som drar till sig arbetskraft väntas samla 600.000 nya invånare vilket innebär att de övriga förlorar 100.000. Hur då kommunsektorn skall se ut 2020-2030 är en grannlaga fråga. Aktiv kontakt- och publikationsverksamhet omger projektet Ny kommun 2017. Speciella briefingar ordnas för olika intressegrupper och publikationer med ett digert faktaunderlag utges. Pilotprojekt drivs och enkäter genomförs. I mars 2011 utkommer en 300-sidig publikation med namnet Itsehallinnon kulmakivet (Självstyrelsens hörnstenar). Kommunlagstiftningen har traditionellt förnyats med cirka 20 års mellanrum. Det är 20 år sedan senast så ny lagberedning är också aktuell. Vem bestämmer? En reform av kommunsektorn berör alltid frågan om bestämmanderätt och resursfördelning. Man kan ha ett system med helt lokalt beslutsfattande eller ett system med åtminstone delvis sektorstyrt centralt beslutsfattande. Det är också viktigt att definiera ansvarsfrågorna. - Om t.ex. hälsovården och skötseln av den närliggande sociala servicen skulle överföras till en nationell fond som bland annat Sitra-fonden (Finlands självständighets jubileumsfond) föreslagit skulle den kommunala sektorn förlora en betydande del (inemot hälften) av de uppgifter som nu ligger på beslutsfattandet i den självständiga kommunen, konstaterar Ari Kolehmainen. De kommunala upphandlingarna av varor, service, lokaliteter och investeringsförnödenheter ligger på nivån 15 miljarder euro per år vilket innebär ett mycket stort ekonomiskt beslutsfattande. -Därtill kan det i framtiden handla om medborgarnas valfrihet att t.ex. söka hälsovårdstjänster och skolutbildning med större regional frihet än nu. -Vi avancerar från publikationen om hörnstenarna till konkreta förslag genom kommunförbundet i medlet av juni 2011 och sedan arbetar vi fram vårt principprogram till slutet av 2012, berättar Ari Kolehmainen. Det krävs en hel del speciallagstiftning för de förändringar som kan väntas ske och det är ju bra om man kan publicera principerna först och utarbeta lagpaketen sedan i stället för tvärtom. Som projektledare är Ari Kolehmainen väl förtrogen med den stora uppgiften att sköta om att arbetet med de nya kommunstrukturerna snurrar på. -Jag har jobbat sedan 1984 för Kommunförbundet-koncernen, bl.a. som vd för olika utvecklingsbolag och var också före det IT-planerare på justitieministeriet, omtalar Ari Kolehmainen. Intervju och foto: Håkan Nordqvist Tema A picture can speak a thousand words. C M Y CM MY CY CMY K ROTARYIMAGES WWW.ROTARY.ORG/ROTARYIMAGES Now Rotarians can search and access thousands of high-quality photos taken by Rotary International photographers. Rotary Images is a database of pictures that bring Rotary s stories to life and can help enhance club Web sites and other publications. Nummer 2. 2011. Rotary Norden 11
Tema Svenska kartan över regionkommuner ritas om Redan 1992 presenterade regeringen och statsrådet Davidsson, ett förslag om att en beredning med parlamentarisk sammansättning tillsätts med uppgift att utforma förslag om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå. Bakgrunden var att den offentliga sektorn genomgick betydande förändringar och förnyelsearbetet berörde såväl statliga myndigheter som kommuner och landsting. Syftet var att göra verksamheten mera effektiv och förbättra servicen till medborgarna. Det innebar att verksamheten inom den offentliga sektorn måste omprövas för att på bästa sätt ta till vara de gemensamma resurserna. Den offentliga förvaltningen på regional nivå i Sverige består av både statliga och kommunala organ. Länsstyrelser och länsnämnder är statens huvudsakliga företrädare i länen medan landstingens beslutande församlingar utses i allmänna val. Under de senaste decennierna har betydande förändringar gjorts i uppgiftsfördelningen mellan den centrala, den regionala och den lokala förvaltningsnivån. Utvecklingen har gått mot en ökad decentralisering av de offentliga uppgifterna. Uppgifter har således förts över till kommunerna från såväl staten som landstingen. När det gäller länsindelningen har mer eller mindre genomgripande förändringar aktualiserats. Ansvarskommitténs mål Ansvarskommittén (2007) angav mellan 1 och 2 miljoner, med 2 miljoner som en övre gräns för en regions befolkning. I indelningslagen talar man om ändringens inverkan på landstingskommunal service och kommunalekonomiska frågor som t. ex. utdebitering och den demografiska utvecklingen. Förslagen från de olika regionerna skall dessutom bedömas utifrån indelningslagens kriterier. Redan tidigare har en ny regionindelning genomförts i södra Sverige. Region Skåne 12 Nummer 2. 2011. Rotary Norden och region Västra Götaland, region Halland och Gotland har bildats. Mer problematisk har regionutredningens förslag varit i Svealand och Norrland. I Svealand mycket beroende på avgränsningen av region Stockholm vars storlek överskrider 2 miljoner och av hur man definierar regionen utifrån andra kriterier. I Norrland, från Hälsingland och norrut, har förslaget mött stark kritik. För Norrland är läget mest besvärande sannolikt beroende på liten befolkning, stora avstånd och en stark lokal identitet. Utredningen har skissat fem alternativ: 1. Samtliga fyra norrländska läns landsting, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. 2. Samtliga ovan utom Jämtland. 3. Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland utom Sundsvalls och Ånge kommuner. 4. Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland utom Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner. 5. Jämtlands läns landsting samt Sundsvalls och Timrå kommuner. Befolkningen i Norrland beräknas minska under de närmaste 30 åren och en ökad koncentration till de större kuststäderna väntas. Även om endast alternativen 1-3 uppfyller befolkningskriteriet så kan regeringen mot bakgrund av beslutet att godkänna Gotland och Halland som regioner, bortse från kriteriet om det finns starka skäl att underskrida gränsen. Norrland motsvarar mer än hälften av Sveriges yta men befolkningen uppgår till cirka 876 000 av totalt dryga 9,4 miljoner i Sverige. Region Gävleborg 276 000, Västernorrland 243 000, region Jämtland 126 000, region Västerbotten 258 000, region Norrbotten 249 000 och region Jämtland- Västernorrland 369 000. Största kommun är Umeå 114 000 och minsta Bjurholm 2 500. Folkmängd i region Stockholm 2,0 miljoner, region Gotland 57 000, region Skåne 1,2 miljoner, region Halland 296 000, region Västra Götaland 1,6 miljoner. Många kriterier Forskning pekar på att en regionkommuns legitimitet beror på dess förmåga att leverera kvalitativa välfärdstjänster. När en regionkommun inte enbart omfattar tillräckligt stor befolkning utan dessutom har en stor geografisk yta blir en kärnfråga hur dess representativitet påverkas. Ansvarskommitténs åsikt är att en region bör avgränsas så att medborgarna känner anknytning dit. Ett landskap spelar fortfarande stor roll för människors identitet menade kommittén vidare. Ett annat krav är att varje region bör ha minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser och regionala sektorsmyndigheter. Vidare bör varje regionkommun om möjligt ha ett eget regionsjukhus. Om man sammanfattar de olika kriterierna som ansvarskommittén, indelningslagen och de ekonomiska faktorerna anger så innebär de följande skall beaktas: Statens organisation, befolkningsunderlag, regionsjukhus, universitet, sammanhållna arbetsmarknadsregioner, anknytning (identitet), skatteunderlag, sjukvårdens organisation och ekonomi, annan samhällsservice och kultur, bättre villkor för demokrati och landstingens ekonomiska läge. I mål 2015 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill att regionreformen ska vara genomförd senast 2015. Det framgår av en skrivelse som förbundet skickat till Finansdepartementet. SKL understryker i sin skrivelse vikten av att regionreformen genomförs. Den regionala nivån får allt större betydelse för att främja utveckling och tillväxt. En folkvald församling på regional nivå är en förutsättning för att samordningen av offentliga aktörer, näringsliv och akademi samt politiska prioriteringar ska ske på bästa sätt, konstaterar SKL:s ordförande Anders Knape. Detta har förbundet framhållit tidigare, men nu vill en enig styrelse också under-
stryka vikten av ett slutdatum för när processen ska vara avslutad. En utdragen process är inte önskvärd, eftersom det bland annat skulle försvåra möjligheterna till samordning med de statliga myndigheternas regionala indelning. Vi behöver en bättre och mer funktionell statlig styrning, som överensstämmer med den regionala indelningen. Därför måste vi se till att staten nu får en organisation som stämmer överens med de framväxande regionerna, säger Anders Knape. Sammanfattning av de regionala och lokala önskemålen att bilda regionkommuner Dialog nödvändig I en tidningsartikel framförde alliansens partiledare följande: Frågan om hur Sverige ska organiseras i framtiden har diskuterats allt sedan Ansvarskommittén lämnade sitt slutbetänkande i februari 2007. I ursprungsförslaget handlade det om att de nuvarande 21 länen och landstingen skulle ersättas av sex till nio storregioner, vilket skulle ha inneburit den mest genomgripande reformen av Sveriges organisering sedan 1600-talet. Tanken var att förändringen skulle ske redan från 2011, vilket hade inneburit att val till de nya regionerna skulle ske redan i samband med valet 2010. Medborgarnas behov och inte minst den demografiska utvecklingen kräver att vi från en tid till en annan ser över hur Sverige organiseras. Samtidigt får förändringar av detta slag aldrig förenklas till att med några snabba pennstreck rita om Sverige. Alliansregeringen har därför varit tydlig med att föra dialog och lyssna in vilka tankar som finns runt om i landet, för att på så sätt låta Sveriges framtida karta växa fram underifrån. Inte minst såg vi det som viktigt att väga in även kommunernas synpunkter, då de skulle komma att påverkas av eventuella regionbildningar. En annan viktig utgångspunkt för oss har varit att alla förändringar av Sveriges politiska indelning måste ske utifrån väl grundade analyser som möter de problem som människor upplever i sin vardag. Förutsättningarna är olika i olika delar av landet och det måste också få synas i den politiska organisationen. Det ledde oss fram till slutsatsen att det i vissa delar av landet mycket väl kan vara storregioner som är den bästa vägen framåt, men att det i andra delar kan vara aktuellt med andra lösningar. Sverige har redan i dag regionförsök i Skåne och Västra Götaland där direktvalda regionparlament ersatt de tidigare landstingen. Dessutom har ett antal tidigare statliga uppgifter från länsstyrelsen övertagits. Här finns alltså regionstrukturer att bygga vidare på. I andra delar av landet vill man att den egna regionen ska utgå från befintliga länsgränser. En del län har kommit långt i förberedandet av en regionbildning och andra har inte nått enighet om hur en eventuell regionbildning skulle kunna gestalta sig. Fyra mål För det första har alliansens partier enats om att Sverige framöver kommer att ha tre politiskt beslutsfattande nivåer med beskattningsrätt; staten, regionkommuner och primärkommuner. För eventuella kommande regionbildningar gäller också att maktfördelningen mellan staten och regionerna i princip följer den som för närvarande gäller i Västra Götaland och Skåne, det vill säga regionalt utvecklingsansvar med mera samt eventuellt ansvar för kulturfrågor. Övriga förslag om överföring av makt från staten till regionerna är nu inte aktuella. För det andra har partierna enats om att de försök med regionkommuner som finns i Skåne och Västra Götaland ska kunna permanentas. Vid sidan av detta har partiledarna också gjort bedömningen att de ansökningar som kommit in om omvandling till regionkommuner från Halland och Gotland uppfyller de krav som uppställts och därför ska beviljas. För det tredje har partierna enats om hanteringen av den ansökan som inkommit från Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland samt kommunerna Sundsvall och Ånge. Överenskommelse innebär att ansökan kommer att överlämnas till Kammarkollegiet. Övriga ansökningar kommer att hanteras på samma sätt. När Kammarkollegiet sedan är klar med sin beredning tar regeringen ställning till eventuella nya regionbildningar. För det fjärde anser partiledarna att det är centralt att få en helhet i synen på landets regionutformning. En ökad tydlighet i ansvarsfördelning och förbättrad samordning av verksamheter som i dag spänner över statlig, regional och lokal nivå är fortsatt nödvändig. Detta oavsett den regionala utformningen av Sverige. Regeringen har tillsatt en särskild utredare, Mats Sjöstrand, som skall föra fram regionerna till ett beslut. Denna process pågår för fullt och regeringen önskar att landstingen skall bli överens före sommaren 2011. Sker inte detta vet man i dagsläget inte vad som händer. Mats Sjöstrand vill avsluta sin resa runt om i Sverige och först därefter är han beredd att uttala sig om läget. Det enda han kan säga nu är att han utesluter region Jämtland som en egen statlig organisation. Senast den 13 december 2012 skall Sjöstrand avrapportera till regeringen. Börje Alström Nummer 2. 2011. Rotary Norden Tema 13
Tema Kommunetallet avgjøres lokalt, med veto mot strukturendringer Vettet er ganske jevnt fordelt i dette landet, derfor er det rimelig at lokalpolitikere og lokale folkeavstemninger avgjør om kommuner skal slå seg sammen. Slik sammenfatter kommunalminister og Senterpartileder Liv Signe Navarsete sitt syn i et spørsmål som med visse mellomrom forårsaker temperaturøkninger i den norske politiske debatten. Innbyggerne i små kommuner er mer fornøyd med helse- og omsorgstjenestene enn folk i større kommuner, fremholder hun. Og har for lengst fastslått at dersom aktivister hos regjeringspartneren Arbeiderpartiet skulle vinne frem, blir det ikke bare færre kommuner i Norge da blir det også færre deltakere i Jens Stoltenbergs rødgrønne regjering. Navarsete trives godt med å være sjef for 430 kommuner, et antall som har vært stabilt siden midt på 1990-tallet. Den gang vedtok Stortinget etter den siste runden med mer omfattende endringer i kommunestrukturen at ingen lenger skulle slås sammen mot sin vilje. Dette prinsippet er gjentatt i de rødgrønnes regjeringserklæring. Og da først ledere i store statlige myndighetsorganer, og deretter flere Appolitikere, i fjor høst tok til orde for sentrale vedtak om sammenslåinger, ga Senterpartileder Navarsete denne saken en status på linje med norsk EU-medlemskap. Dermed utvidet hun den selvmordsparagrafen som også Stoltenberg-regjeringen har utstyrt seg med. Da hjelper det lite med et solid flertall på Stortinget for tvangssammenslåing, som motstanderne kaller det. 14 Nummer 2. 2011. Rotary Norden Nærhet og lokal tilpasning er stikkord for kommunalminister og Senterparti-leder, Liv Signe Navarsete.(Foto: Scanpix/Statsministerens kontor) Osloeliten mot folket? De toppbyråkratene som sist reiste saken, var helsedirektøren, direktøren for Utdanningsdirektoratet og Barneombudet. Argumentasjonen gikk ut på at mange kommuner er for små til å kunne trekke til seg nok fagfolk. Og blir de faglige miljøene for snevre, svekkes tjenestetilbudet, det være seg velferds-, skole- eller miljøpolitikk. Kommunenes administrative ledere, rådmennene, er jevnt over enige. Begrunnelsen gikk i samme retning da bl.a. Arbeiderpartiets nestleder og parlamentariske leder, Helga Pedersen, og tre partifeller på Oslo-benken i Stortinget fulgte opp. Antall kommuner skulle ned, med 20.000 innbyggere som et minstemål. Utspillene viste en dyp splittelse innen Ap på landsbasis. Det endte med at Stoltenberg måtte sette foten ned, i alle fall frem til 2013-valget. Til syne kommer også en av de klassiske konfliktlinjene i norsk politikk, embetsmenn og Oslo-eliten mot folket. Navarsete er ikke vond å be når hun får disse stikkordene. Og nær sagt alltid når hun intervjues om saken, tilbakeviser hun tålmodig enhver antydning om at Senterpartiets motstand skyldes frykten for å miste noen av de 80 ordførerposisjonene som det lille partiet besitter. Vårt anliggende er spredt bosetning, og dette gjenspeiles og sikres i en variert kommunestruktur, bedyrer hun. Og tilføyer med overbevisning noen betraktninger om nærhet og kjennskap til lokale forhold og dermed bedre tilpassede tjenester enn i større kommuner. Grunnen til at smått er godt Dekning for påstanden om at folk i småkommuner er såre fornøyd, finner hun i en undersøkelse gjengitt i ukepublikasjonen Mandag Morgen i fjor høst. Men konklusjonene problematiseres, bl.a. i forskningsstudien Smått er godt? fra Bedriftsøkonomisk Institutt. Her fremgår det at tjenestetilbudet og dermed tilfredsheten har sammenheng med tilskuddsordningene fra staten, som favoriserer de små ordninger som er designet av Liv Signe Navarsetes departement. Også erfaringer fra Danmark hentes jevnlig inn i den norske debatten. Fusjonsmotstanderne henviser for sin del til beregninger hvor nabolandet i sør betaler én milliard kroner mer for sin kommuneadministrasjon enn før den store strukturreformen. Flere Sp-ordførere sier at småkommuner nå bør starte en prosess med frivillig sammenslåing for å komme tvang i forkjøpet. Det blir samme tankegang som var fremme i EU-kampen, at vi blir medlem uansett, men det gjør vi ikke, parerer Navarsete. En strømning i motsatt retning utgjør Lokalsamfunnsforeningen, som har til formål å bli en landsdekkende premissleverandør for smått er godt ettersom den felles organisasjonen Kommunenes Sentralforbund jo skal representere alle landets kommuner. Sp-lederen presiserer imidlertid at hun slett ikke er imot større enheter bare det skjer på frivillig basis. Et syn som må antas å korrespondere godt med en undersøkelse i avisen VG, hvor to av tre norske ordførere sier seg enig i at det er for mange kommuner her i landet, og at noen følgelig bør slås sammen. Men på spørsmål om å slå egen kommune sammen med naboen, ble svarbildet plutselig speilvendt. Ottar Julsrud
Anders Wall gästade Helsingborg Landborgen Rk Vårt senaste möte gästades av ingen mindre än Andes Wall, Sveriges f n äldsta styrelse-ordförande i ett börsnoterat bolag. Födelseår 1931. Han startade dock som yngsta börs VD. Efter en kort introduktion av vår president och Jan Mark intog Anders Wall scenen inför över hundra intresserade rotarianer. Ämnet för dagen var entreprenörskap och Anders Wall använde sig själv som utgångspunkt. Han berättade att han vuxit upp på en arrendegård i Uppland. Som tolvåring, när det var ont om mat under kriget, födde han upp och sålde kaniner som bidrag till familjens försörjning. När han var 17 år såldes föräldrarnas gård och bohag på en påtvingad auktion. Då väcktes en stark lust till revansch, som sedan sporrat honom genom livet. Sverige Misslyckad fusion Med stöd av mamman, prästen och skolläraren fick han chansen att ta studenten vid Uppsala läroverk och läsa vidare vid Handels Högskolan i Stockholm. Han förstod tidigt att skulle han nå någonstans i livet var det en förutsättning att han brukade allvar i skolan. Så småningom gav han sig ut i affärslivet och blev tidigt VD för Kol & Koks AB i Stockholm. Han förstod att oljan skulle komma att ersätta kol och koks och fick företaget att istället satsa på byggmaterial, vilket ledde fram till Beijerinvest AB. Han fick som VD för koncernen möjlighet att köpa Felix AB i Eslöv genom en snabb affär. Övriga köp blev Pripps, Ramlösa och Abba AB. Men allt gick inte hans väg. Fusionen mellan Beijerinvest och Volvo där Anders Wall blev styrelseordförande och Pehr G Gyllenhammar VD fungerade inte. En fusion som hade förutsättningar att bli framgångsrik misslyckades då det blev kollision mellan två helt olika kulturer, entreprenör kontra ett tjänstemannastyrt företagande. Efter några år skiljdes företagen åt igen. Anders Walls resa genom livet har framför allt präglats av framgång, men också av misslyckande som han tycker har varit lärande och sporrat till nya kraftag. I dag finns Anders Wall på börsen med Beijer-Alma. Stående: Jan Mark, Anders Wall och Lennart Wikfalk, Helsingborg Landborgens president (foto: Jan Mark). Öl med presidenten Episoder att särskilt minnas under det medryckande föredraget var bland annat ett möte med Österrikes president, Bruno Kreisky, när han var på besök i Stockholm. Det slutade med kvällsmatmat hemma hos Anders Wall bestående av Felix köttbullar, Pripps öl samt därtill lämpliga drycker. På annan plats i Stockholm väntade en orolig Olof Palme samt ett större antal mötesdeltagare. Palme kunde inte förstå var föredragshållaren Bruno tagit vägen. Anders Wall har under sitt liv haft förmågan att fånga tillfällena vid rätt tillfälle och med affärssinne och god magkänsla kunna finna lämpliga företag att vidareutveckla. Hans mål har aldrig varit att slakta företag utan att få dem att blomma upp. Det har lett till att han blivit hedersdoktor, mecenat och en av Sveriges mest framgångsrika entreprenörer. Redan 1973 startade Anders Wall sin egen Stiftelse, med uppgift att upptäcka, stötta unga nya talanger, samt skapa nätverk för affärer och vänskap. Kvällen till ära var även Caroline Kummelstedt utbildad vid Procivitas i Helsingborg med. Hon är en av Anders Walls stipendiater och en lovande entreprenör. Hon berättade själv vilket lyft stipendiet inneburit för henne. Avslutningsvis betonade Anders att företagssamhet i kombination med god utbildning och forskning är nödvändiga framgångsfaktorer. Enligt honom är entreprenörer hjältar, som Sverige måste ta väl vara på och stödja så att de kan utvecklar sina personliga förmågor och få möjlighet att utveckla nya företag med beslutsamhet och ett positivt tänkande. Vår klubbmedlem Jan Mark arbetade tillsammans med Anders Wall när byggmaterialkedjan byggdes upp. Jan Mark och Kristian Vestergren Nummer 2. 2011. Rotary Norden 15
Sverige Arvikas körer värmde Sopranen Annika Marberg underhöll till förmån för Rotarys kampanj EndPolioNow (foto: Jan Nordenberg). Körkonsert på Ingesund mönstrade det mesta och det bästa av vad staden har att erbjuda ifråga om äldre och yngre körer uppbackade av ett proffsigt ledarlag och en etablerad sångsolist, Annika Marberg Hela konserten var ett initiativ av rotaryklubbarna i Arvika som svarat på ett upprop från Rotary International om att samla in pengar till Rotarys världsomspännande kampanj EndPolioNow. Svaret blev en välgörenhetskonsert där intäkterna från biljetter och sponsring oavkortat går till poliobekämpningen. Enligt konferencier Cathja Mörner kostar en vaccination 5 kronor. Resultatet av arrangemanget räddar bortemot 15 000 barn i världen från att insjukna i polio. Avslutningsnumren var ur Carmina Burana av Carl Orff. I urversionen för två pianon, slagverk och kör, hörde vi de samlade körerna, tillsammans med pianisterna Anders Hörngren och Mats Kästel och en uppsättning slagverkare med Mats Lindahl som stämledare, i tre nummer. Anförde gjorde Elisabeth Hansson. DG Barbro Sonesson tar emot checken på 72 250 kronor från Cahja Mörner, Arvika-Jösse Rk som också var kvällens konferencier (foto: Jan Nordenberg). Sverker Magnusson Arvika Nyheter 20 gånger till Litauen 2010 reste Örebro Engelbrekt Rk tillsammans med några andra Örebroklubbar för tjugonde gången i Österled. Denna gång till Litauen och barnhemmet i byn Elektrenai. Där hade förändringens vind blåst sedan besöket förra året. Från att ha varit ett slitet barnhem med gemensamma sovsalar och låg hygienisk standard var det nu nybyggt och fullt modernt. En driftlig föreståndare hade lyckats få EU bidrag i stark konkurrens med 300 sökanden inom hela EU området. Men barnen var desamma. De hade förberett sig på vår ankomst och först av alla framme vid vår buss för att hjälpa till med urlastningen av 60 kartongen med insamlade gåvor. När ett nät med 17 fotbollar lastades ur stannade verksamheten upp och en spontan fotbollsmatch bröt ut. Millert Wiberg vår reseledare och inspiratör hade frågat om det var något som de särskilt önskade sig från Sverige och fått svaret en svensk flagga! och det fick de. Vi serverades litauiska specialiteter och barnen sjöng och spelade. Barnens spontana glädje gjorde att projektet kändes tacksamt och meningsfullt. 16 Nummer 2. 2011. Rotary Norden Utlastning i Litauen. Olle Holmqvist, Staffan Liljedahl Örebro Engelbrekt Rk Gertrud Ahlbeck Örebro Wadköping Rk
Ambassadörsstipendiat från Sydafrika Under rotaryåret 2009-2010 hade vi i distrikt 2410 glädjen att ha en ambassadörsstipendiat, Damian Lahoud från Sydafrika och distrikt 9350. Damian är 24 år och utbildad kemiingenjör. Han är hängiven Rotary och en god ambassadör både för Rotary och för sitt hemland. Under sitt år i Sverige har han dels studerat på Linköpings universitet, dels engagerat sig i en mängd olika rotaryaktiviteter. Han har bl. a besökt ett stort antal klubbar i vårt distrikt och berättat om Sydafrika och sitt stora engagemang för utsatta människor, framförallt barn och i synnerhet barn som blivit föräldralösa pga AIDS. Så här berättar Damian själv: AIDS är ett mycket stort problem I Sydafrika med stigande dödstal bland människor mellan 25 och 40 år, vilket i sin tur leder till ett ännu större problem, nämligen föräldralösa barn. Antalet föräldralösa barn stiger hela tiden och det finns visst stöd och hjälp för dem så länge de är små, men detta avtar när de kommer upp i tonåren. Tonårstiden är ju en känslig och svår tid för alla, även om man inte lever i fattigdom. Den svåra uppgiften att ta hand om dessa barn och ungdomar har fallit på de s.k. gogogetters (gogo är ett afrikanskt uttryck för mormor och farmor). Dessa gogo s kanske inte ens är släkt med barnen, men har ändå tagit det som sin uppgift att sörja för och se efter dessa föräldralösa barn, de flesta tar sig an upp till 20 barn åt gången. De ger barnen skydd och stöd och uppmuntrar dem att gå i skolan. Damian är 24 år och utbildad kemiingenjör Eget projekt Jag startade mitt projekt impatchit i oktober 2009. Huvudsyftet med projektet var 1) att öka medvetenheten bland svenska studenter för AIDS-situationen i Sydafrika och gogogetters arbete för att hjälpa de föräldralösa barnen, 2) att samla in pengar för att hjälpa Knysna Rk, min sponsor klubb i Sydafrika, att stödja kvinnorna som hjälper de föräldralösa barnen i Knysna. Jag har lyckats uppnå mina mål genom att sälja speciella AIDS märken till studenterna, (därför namnet impatchit från ordet PATCH = märke). Projektet lanserades den 1 december 2009, som är Världs Aids dagen. I skrivande stund har 45 000 SEK samlats in, vilket är mer än dubbelt så mycket som mitt första mål på 20 000 SEK. Även om mitt år som ambassadörsstipendiat är över, så vet jag att mitt projekt kommer att fortsätta. Förutom engagemanget från Linköpings rotaractklubb, har jag blivit kontaktad av människor från ett antal universitet i Sverige och i Schweiz, som vill starta liknande projekt. Jag har blivit uppmuntrad av detta och bestämt mig för att, när jag kommer tillbaka till Sydafrika, ta två månader ledigt och arbeta tillsammans med the gogogetters. Jag har också tänkt ansöka om matching grant från Rotary Foundation. Mitt år i Sverige har gett mig värdefulla erfarenheter och massor av minnen. Allt tack vare en organisation Rotary, och dess Ambassadörsstipendium. Det var inte bara det att Rotary bekostade hela min upplevelse, utan också det att vart jag än kom så fanns det alltid en rotarian som var villig att hjälpa mig. Med Rotary är man aldrig ensam, man blir del av en familj med 1,2 miljoner medlemmar som alla gör att man alltid känner sig välkommen och i många fall leder det till en livslång vänskap. Allt som krävs i gengäld är att man gör sin lilla del för att bidra till en bättre värld. Det kan vara att hålla föredrag om Sydafrika, ställa upp och hjälpa till med lokalt välgörenhetsarbete eller att helt enkelt tala med människor om sin hemstad. Allt bidrar till att öka den internationella förståelsen och kunskapen om Rotary och det är det viktigaste av allt. Enligt min uppfattning är det ett rimligt pris att betala och något som jag gör med glädje. Att studera på ett internationellt universitet och uppleva ett unikt år utomlands är något som jag kommer att bära med mig resten av livet. Själv hade jag förmånen att lära känna Damian, då han bl. a firade jul med mig och min familj. Han är en mycket aktiv ung man, öppen och intresserad av det mesta och han har verkligen tagit vara på det år han tillbringat i en annan kultur. Jag är övertygad om att han kommer att göra mycket gott för sina medmänniskor både inom och utanför Rotary. CANNES centrum uthyres www.cannestygard.se Birgitta Dahlgren Distrikt 2410 Nummer 2. 2011. Rotary Norden Sverige 17
Sverige Rotarys världsfredsstipendium kombattanter och civila; kostnaden i termer av mänskligt lidande och infrastrukturförstörelse har skjutit i höjden. Det är även konflikter som är svårare att lösa eftersom det inte sällan är ett flertal aktörer inblandade som inte är stater och som inte nödvändigtvis tycker att de vinner något på att kompromissa. Sofia Knöchel Ledberg 18 Nummer 2. 2011. Rotary Norden Vid distriktskonferensen i Avesta den 25-26 september för distrikt 2330 medverkade Sofia Knöchel Ledberg. Hon var en av de 70 första stipendiaterna från hela världen som genom Rotarys världsfredsstipendium antogs till en mastersutbildning i freds- och konfliktkunskap 2003-2005. I Sofias fall ägde studierna rum vid University of Queensland i Australien där hon fick möjlighet att kombinera studier i asiatisk politik med konflikthantering och -resolution. Efter framgångsrika studier återvände Sofia till Uppsala universitet 2005. Idag är Sofia Knöchel Ledberg doktorand i statskunskap vid Uppsala universitet, där hon bedriver forskning om civila - militära relationer, med speciellt fokus på Kina. Sofia gav en intressant bild av sina erfarenheter från de tre årens studier i freds- och konfliktkunskap. Detta är ett kort sammandrag: Utbildningens bakgrund Efter det kalla kriget fanns en stor optimism bland världspolitiker, akademiker och andra samhällsmedborgare. Nu var supermakternas kapprustning över, inga ideologiska block stod längre mot varandra, återföreningen av Tyskland visade att ärkefiender nu kunde samarbeta. Men det visade sig snart att konflikterna inte alls försvann. Men deras karaktär kom att förändrades: färre krig kom att utkämpas mellan stater istället kom de att utkämpas inom stater. Följderna av denna utveckling var, som vi alla väl är medvetna om, fullständigt katastrofala: Krigen har nu flyttat in i samhällena där civilbefolkningen lever; krigsskådeplatserna går inte att skilja från andra samhälleliga mötesplatser; ingen åtskillnad görs mellan Rotarys roll Denna utveckling, som kommit att bli så märkbar mot slutet av 1990-talet spelade naturligtvis en stor roll för Rotarys beslut att agera i denna fråga. Tanken på ett akademiskt program med avsikt att främja förståelse och fred i världen som ju är ett av Rotarys mål har funnits länge inom Rotary International och Rotary Foundation. Därför tillsatte Rotary 1996 en kommitté som kom att arbeta konkret mot ett sådant mål. Inledningsvis diskuterade Rotary en rad olika alternativ, t.ex. att skapa en egen utbildning. Man kom dock fram till att ett samarbete med redan existerande lärosäten skulle vara mer fruktbart och ge mer valuta för de investerade pengarna och man påbörjade en process med att besöka olika potentiella universitet. Uppsala var ett av de universitet som fanns med på listan över tänkbara samarbetspartner. Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet är en världsberömd institution inom området. Slutligen etablerades sju Rotary centra för internationella fredsstudier och studier i konfliktresolution. Sofia var en av de första nio studenter som togs emot vid University of Queensland i Australien. Här hade Rotary möjlighet att utnyttja den kompetens som redan existerade. Sedan Rotary avslutat samarbetet med Science Po i Frankrike finns det idag alltså sex centra runt om i världen. Hur blir man stipendiat? Utbildningen riktar sig till personer med tidigare engagemang inom områden som freds- och konfliktkunskap, medling, konfliktförebyggande åtgärder, konflikresolution, både gällande studier och arbete. De som antas har väldigt olika bakgrund och erfarenheter och tillsammans med de
andra vanliga studenterna skapar detta en fantastisk stimulerande studiemiljö. Fredsstipendiaterna är därför också i regel äldre än t.ex. ambassadörsstipendiaterna. Sofia uppskattar medelåldern i sin grupp till runt 30 år. De sökande måste ha grundläggande högskole - eller universitetsexamen som ger behörighet till rotarycentrens mastersutbildning eller diplomprogram. De måste också ha yrkeserfarenhet eller motsvarande inom relevant område och ha visat ett dokumenterat engagemang för fred och internationell förståelse. Den som är rotarian eller nära släkt med medlemmar eller anställda inom organisationen kan inte söka stipendiet När det gäller urvalet av studenter har på senare år ansträngningar gjorts för att hitta lämpliga kandidater från länder som är mer utsatta för krig och konflikter och därför kan tillämpa kunskaperna direkt i sin egen närmiljö. Inför läsåret 2008-2010 har 60 personer, från 33 länder antagits till programmen. Det är dock fortfarande problem för personer från fattiga länder att ta med och försörja sina familjer, svårt för medföljande att få arbetstillstånd etc. Sofias avslutande reflektioner Ibland får jag frågan om jag tror att detta stipendium kan ge oss världsfred. Jag önskar att jag kunde svara ja på detta, men jag tror att verkligheten är alltför komplex för att nå detta resultat. Kunskap är makt Rotarys världsfredsstipendium har gjort det möjligt för redan engagerade och motiverade personer att nå ett snäpp längre, att göra sin röst hörd lite högre upp i hierarkin. Detta märks särskilt i fattigare länder man lyssnar på folk med en akademisk utbildning och kan göra enorm skillnad när det gäller tillsättning av högre tjänster. Ett arbete som inte syns när det fungerar Det är lite otacksamt. När konfliktförebyggande arbete funkar syns det inte Enorma ansträngningar görs på gräsrotsnivå för att få till stånd möten mellan parter i konflikt, men det syns inte alltid vad som verkligen krävs. Trots det är jag övertygad om att det går att göra den här världen fredligare, det får vi inte sluta att tro och jag tror att denna satsning från Rotarys sida är ett steg åt detta håll. Sofia Knöchel Ledberg/Lars Åke Carlsson Sverige Falun-Lugnet firade 20-års jubileum John Nordqvist ett långt bejublat anförande då han berättade om klubbens historia under de 20 åren. John presenterade chartermedlemmarna, tidigare presidenter, varav många var närvarande, och höll en rapsodisk genomgång av ett antal föredrag som hållits under åren. Nuvarande president Veronica Lidman-Ek i Sverigedräkt och chartermedlemmar (foto: Gunnar Ridderstedt). Falun - Lugnet, en av de fyra rotaryklubbarna i Falun, firade den 28 oktober sitt 20- års jubileum. Klubben startades 1990, eftersom väntetiden för att bli medlem i de då befintliga klubbarna var alldeles för lång. Charterpresident var John Nordqvist. Vid starten hade klubben 39 medlemmar, varav sex var kvinnor. Nuvarande president är Veronica Lidman Ek. Klubben har för närvarande 63 medlemmar, varav 21 kvinnliga medlemmar. Klubben har sålunda för Rotary en mycket hög andel kvinnor, vilket har varit klubbens målsättning sedan grundandet. Jubileet firades i festvåningen på Grand Hotel i Falun i närvaro av drygt 70 personer, medlemmar i den egna klubben och gäster från andra klubbar. Firandet inleddes med att presidenten Veronica Lidman Ek hälsade alla välkomna och hoppades att vi skulle få en trevlig kväll tillsammans. Efter förrätten höll charterpresidenten Många gåvor De andra klubbarna i Falun framförde genom sina presidenter gratulationer till jubilaren och överlämnade gåvor i forma av bidrag till PolioPlus, till Läkarbanken och till klubbens eget lokala projekt Gullgökarna. Som ombud för distriktets guvernör gratulerade assisterande guvernören Eva Marklund och överlämnade två champagneflaskor. Under kvällen anordnades två lotterier med fina priser som klubbens medlemmar skänkt i form av bl.a. persisk matta, teaterbiljetter och hotellövernattning. Guvernörens två champagneflaskor ingick även i lotterierna. Behållningen av lotterierna, 4000 kr, kommer att skänkas till något rotaryprojekt. Kvällen avslutades med ett bejublat framträdande av den lokala barbershopgruppen Lurbo Stompers. Christer Ignell Nummer 2. 2011. Rotary Norden 19
Sverige Hudiksvall satsar på Ryla - programmet Det är knäpp tyst i lokalen. Elva ungdomar i tre grupper sitter och skriver koncentrerat och eftertänksamt. Så utbrister någon Gud vad svårt! Det är Ryla-gruppen i Hudiksvall som har ledarskapsutbildning under en helg. Uppgiften just nu är att göra ett bra avslut i den mindre grupp man tillhört den första dagen innan alla går vidare till nya gruppkonstellationer. Varje deltagare ska skriva en postit-lapp med något positivt om varje individ i gruppen. Efter en stund verkar alla klara. Inom varje grupp går de muntligt igenom vad de skrivit och räcker över de små gula postit-lapparna till varandra. I det nyss så tysta rummet är nu pratet, skrattet och de glada utropen i full huggning. Energin ligger tät och kinder rodnar av allt beröm de ger varandra. När alla lappar är utdelade frågar Roger Sundström, rotarianen som är huvudansvarig för Ryla i Hudiksvall, gruppen hur det kändes att få lapparna. Som julafton! svarar en tjej. Man växer, säger en annan. Det är ovant, vi säger inte så ofta sådana här saker till varandra i Sverige. De är överens om att de ska spara lapparna. För att ta fram och läsa när man har behov av att höra att man är viktig, att man är bra. Gruppen föreslår också att de kan använda metoden i deras möten med olika föreläsare, genom att ge föreläsarna positiv feedback på ett personligt sätt. Så lämnar de sin grupp för att bilda nya. Alla reser sig upp och börjar se sig om efter nya möjligheter. De har under helgen gjort presentationer om vilka de är, och några känner varandra sedan tidigare, så de vet en del om varandra. Fem minuter senare sitter de i nya grupper och arbetet fortsätter. Deltagare i Ryla Hudiksvall 2010-2011: Roger Sundström, Elsa Bertils, Thomas Swederus, Maria Rylander, Sheran Aljaf, Agnes Fockström Haubitz, Josephine Andersson, Klara Drejare, Jacob Larsson, Magdalena Hamlin, Stina Jonsson, Kalle Sundin, Björn Scherdin och Anna-Karin Widehammar (foto: Anna-Karin Widehammar). bara för deltagarna utan även för oss inom Rotary och de ledare som dessa unga, framtida ledare kommer att få träffa under det kommande året. Det ges möjlighet att få reflektera över sitt eget och andras ledarskap, och som vi säger i utbildningen: Människan är inte - hon blir i mötet med andra! De ungdomar som deltar är mellan 18 och 30 år. De är handplockade genom Rotarys nätverk. De förväntas ha goda förutsättningar att bli bra framtida ledare. Flera av dem är redan ledare inom till exempel idrotten, och några har redan tidigare gått ledarskapsutbildningar. Utmanande övningar skapar gruppdynamik Självpresentationerna gick ut på att alla fick varsitt ark från ett blädderblock och några Tre rotaryklubbar driver Ryla tillsammans Det är tredje gången Hudiksvalls tre rotaryklubbar gemensamt anordnar Ryla, Rotary Youth Leadership Award. Roger Sundström har varit den drivande rotarianen under alla åren. I år har han Stina Jonsson och Anna-Karin Widehammar till sin hjälp. Det är en fantastisk möjlighet, inte 20 Nummer 2. 2011. Rotary Norden Konsten att göra ett bra avslut kan handla om att ge positiv feedback till de övriga i gruppen. Här är det Jacob som ger en postit-lapp till Agnes (foto: Anna-Karin Widehammar). tuschpennor. Arket skulle delas i fyra rutor. Bara bilder fick användas, ingen text, inga bokstäver. De fyra rutorna skulle svara på: