Remissammanställning för förslag till kriterier för Småhus...1

Remissammanställning för förslag till kriterier för Småhus Innehållsförteckning Remissammanställning för förslag till kriterier för Småhus...1 Innehållsförteckning...1 Inledning...5 Sammanfattning...5 Remissinstanser och svar... 5 Kort resume av remissammanställningen...6 Sammanställning av inkomna remissvar delad upp efter land...7 Danmark... 7 Norge... 8 Finland... 9 Sverige... 10 Sammanställning av inkomna remissvar enligt punkter i kriteriedokumentet...11 Generellt...11 Andra miljø- och energimærkningssätt...21 LCA- aspekter...27 Miljövarudeklarationer...30 Vad kan Svanmärkas...32 Vem kan söka licens?...33 Hur ansöker man?...37 1 Övergripande krav till licenssökare...37 O1 Generell beskrivning av huset... 37 O2 Ansvar för byggprocessen... 37 2 Energi och ventilation...37 O3 Ytrelaterad värmeförlustskoefficient... 37 O4 Förväntad mängd köpt energi... 39 O5 Värmekällor... 54 O6 Ventilation... 56 P1 Förväntad mängd köpt energi... 59 P2 Svanmärkta värmekällor... 59 P3 Snålspolande duschar och kranar... 60 P4 Energimärkta vitvaror... 61 3 Materialkrav...63 3.1 Övergripande krav...66 O7 Lista över produkter/material... 70 3.2 Kemiska byggprodukter...70 O8 Kemiska produkter, krav på säkerhetsdatablad... 72 O9 Inomhusfärg, lack och golvolja... 72 O10 Lim... 73 O11 Spackel, avjämningsmassa/flytspackel... 74 O12 Fogmassa/tätningsmedel... 75 3.3 Trä och träbaserade produkter...78 O13 Bärkraftigt skogsbruk... 78 O14 Råvarukrav på trä... 79 P5 Användning av mer än 30% virke från certifierat skogsbruk... 80 O15 Klassificering av kemiska produkter för behandling av trävirke... 80

O16 Verksamma ämnen i impregnerat virke... 80 O17 Emissioner av förmaldehyd... 81 3.4 Andra byggprodukter och material...82 P6 Användning av miljömärkta produkter... 83 O18 Fasta tätningsprodukter... 85 O19 Termiska isoleringsmaterial, flamskyddsmedel... 86 O20 Termiska isoleringsmaterial, drivgaser... 88 O21 Termiska isoleringsmaterial, cancerklassificering... 91 O22 Metall (gäller enbart bly)... 92 O23 Plastprodukter... 92 P7 Användning av halogenfria plastprodukter (klor- och bromfria) + P8 Användning av klorfria plastprodukter i våtrum... 102 O24 Snålspolande toaletter... 102 P9 Sopsorteringskärl för hushållsavfall... 103 4 Krav på byggprocessen...103 4.1 Kvalitets och myndighetskrav...104 M1 Materialkrav... 104 M2 Utbildning... 104 M3 Information till kund... 105 M4 Undersökning av Radon... 105 M5 Arbetsledare... 107 M6 Förbesiktning och slutbesiktning... 107 M7 Lagar och förordningar... 108 M8 Organisation och ansvar... 108 M9 Ändringar och avvikelser... 109 M10 Reklamationer... 109 M11 Spårbarhet... 109 4.2 Kontrollplan med tillhörande kontrollrapport/checklista...109 O25 Checklista... 109 O26 Fuktmätning og O27 Hantering och lagring av material på byggplats... 109 O28 Avfallshantering på byggplats og P10 affaldssortering... 111 O29 Extern kontroll... 113 5 Instruktioner för boende...115 5.1 Underhållsplan för huset...115 O30 Underhållsplan... 115 5.2 Drift och underhåll av värme- och ventilationssystem...115 O31 Manual för värme- och ventilationssystem... 116 O32 Tilluftskanaler... 116 Marknadsföring...118 Svanmärkets utformning...118 Försäljning i övriga Norden...118 Hur länge gäller licensen...118 Bilaga 1 Beräkning av förenklad ytrelaterad värmeförlustskoefficient...119 Bilaga 2 Materialinventering...120 Bilaga 3a krav på inomhusfärg, lack och olja...120 Bilaga 3b Intyg för målarfärg och liknande för inomhusbruk...121 Bilaga 3c Krav til lim...121 Bilaga 3d Intyg för lim...121 Bilaga 3e Intyg för fogmassa...121 Bilaga 4a Redovisning av virke (leverantör)...121 Bilaga 5 Krav till skogscertifiering...121 Bilaga 6 Intyg för impregnerat virke...121

Bilaga 7b Intyg för byggskivor om formaldehyd...121 Bilaga 8 Poäng för användning av miljömärkta produkter...121 Bilaga 9 Intyg för fasta tätningsprodukter...122 Bilaga 10 Intyg för isoleringsmaterial...122 Bilaga 11a Intyg om att bly ej finns i plåt till takarbeten...122 Bilaga 11b Intyg om att bly ej används i plåtarbeten till tak...122 Bilaga 12 Intyg för plastprodukter...122 Bilaga 13 Marknadsföring av miljömärkta produkter...122 Bilaga 14 Kontrollrapport från byggprocessen...122 Punkter som inte tagits upp i kriteriedokumentet...123 Revideringsplan... 123 Buller... 123 Poängssystemet... 125 Miljöbelastning och nytta... 128 Bakgrundsdokumentet...129 Innemiljö... 129 Diverse...134

Inledning Nordisk Miljömärkning beslutade i december 2003 att ta fram kriterier för småhus. Innan dess gjordes en förstudie som visade på både potentiella miljövinster och ett intresse för miljömärkta småhus. Arbetet med kriterieutveckling utförs i en arbetsgrupp med deltagare från varje Nordiskt miljömärkningssekretariat. Ingen permanent expertgrupp har anlitats, däremot har olika experter kontaktats och områdesspecifika expertgrupper skapats. En del resultat från förstudien har även använts. Syftet med miljömärkning av småhus är att främja utvecklingen mot småhus som: Är energisnåla Inte innehåller miljö- eller hälsoskadliga ämnen Har en bra innemiljö Har en genomtänkt drifts- och underhållsplan Håller god kvalitet I samband med kriterieutvecklingen har ett kriterieförslag samt förslag til bakgrundsdokument varit på remiss under hösten 2004. I detta dokument har alla remissvar sammanstälts och besvarats. För att underlätta besvaringen har de enskilda svar grupperats efter innehåll, och i flera fall ävan delats upp under olika kapitel i detta dokument. Flera remissvar har besvarats samlat där så varit lämpligt. Detta dokument följer till stor del strukturen i kriterieutkastet som varit på remiss. I slutet har en del kapitel tillfogats som omhandlar husen men ingått som en punkt i kriteriedokumentet. Sammanfattning Remissinstanser och svar I hela Norden skickades remissen ut till 483 remissinstanser, varav 98 stycken har svarat. Av de som svarat har 43 varit positiva, 9 har ej tagit ställning, 19 har avslagit remissen och 27 enbart lämnat synpunkter på enstaka delar av förslaget utan att ta ställning till helheten Danmark Remissen skickades ut till 89 remissinstanser. 22 stycken instanser har svarat varav 11 stycken har godkänt förslaget, 9 av dessa med kommentarer. 4 avstår från att ta ställning, 5 instanser motsätter sig förslaget och 2 enbart lämnat synpunkter på enstaka delar av förslaget utan att ta ställning till helheten. Finland Remissen skickades ut till 82 remissinstanser. 22 stycken instanser har svarat varav 7 stycken har godkänt förslaget, 5 av dessa med kommentarer. 1 avstår från att ta 5

ställning, 12 instanser motsätter sig förslaget och 2 enbart lämnat synpunkter på enstaka delar av förslaget utan att ta ställning till helheten. Norge Remissen skickades ut till 109 remissinstanser. 30 stycken instanser har svarat varav 9 stycken har godkänt förslaget, 6 av dessa med kommentarer. 5 avstår från att ta ställning, 3 instanser motsätter sig förslaget och 13 enbart lämnat synpunkter på enstaka delar av förslaget utan att ta ställning till helheten. Sverige Remissen skickades ut till 203 remissinstanser. 30 stycken instanser har svarat varav 15 stycken har godkänt förslaget, 13 av dessa med kommentarer. 1 avstår från att ta ställning, 2 instanser motsätter sig förslaget och 12 enbart lämnat synpunkter på enstaka delar av förslaget utan att ta ställning till helheten Från sverige finns dessutom ett ex-jobb som noggrant går alla vår kriterier och testar dom mot en befintlig hustyp. Kort resumé av remissammanställningen Det har kommit in svar på de flesta punkter av kriterieförslaget, bakgrundsdokumentet har inte kommenterats mycket. Generellt sett har tre olika punkt varit centrum för de flesta inkomne svar. Det är följande: 1) Energikrav 2) Krav på PVC 3) Krav på entreprenadform Energikrav Det har från början varit intentionen att följa EU-direktivet för energianvändning som basers på ett gränsvärde i form av kwh/m2. Tyvärr har kriterieförslaget fungerat dårligt eftersom för många antagende har fått göras gällande gemensamt i Norden. Detta har inte fungerat bra så energikrav har omarbetats till två alternativa krav där det ena är baserad på effektförlust genom klimatskärm och ventilation med hänsyn tagit till återvinning. Et andra kravet tillåter länder att använda EU-direktivets klassning när detta har implementerats, därmed gäller detta kravet än sålänga enbart i Danmark Krav på PVC De indkomne høringssvar viser at der er stor forskel på, hvordan diverse brancher, miljøorganisationer og andre med interesse i plast, ser på halogenholdige plasters miljøpåvirkning. 6

Krav på entreprenadform Branschens svar och remissvaren har orsakat att vi har öppnat för olika entreprenadformer. Vi har ändrat totalenteprenad till totalansvar. Sammanställning av inkomna remissvar per land Danmark Stödjer Stöd med anmärkningar Avstår Förkastar Enbart Anmärkningar. Företag, institution Amtsrådsgården 1 Damhus 1 Dansk Byggeri og Nyhusforeningen 1 Dansk Industri og Byggevareindustrien 1 Dansk Selskab for indeklima 1 Det grønne hus i Køge 1 Det grønne hus i Køge 2 1 Forbrugerrådet 1 Høringsskema Dansk Industri og skadeservice 1 Icopal 1 Indenrigs- og sundhedsministeriet 1 Isover 1 Konstruktørforeningen 1 Lerstensfabrikken 1 Miljøstyrelsen 1 NKT Cables (svar på PVC) 1 Plastindustrien i Danmark 1 Rockwool 1 Statens Byggeforskningsinstitut 1 WWF 1 Trelleborg 1 Barvi Bygg 1 Summa 2 9 4 5 2 7

Norge Stödjer Stöd med anmärkningar Avstår Förkastar Enbart Anmärkningar. Företag, instution Norsk Ventilasjon Og Energiteknisk Forening (NVEF) 1 Ventilasjons- og Blikkenslagerbedriftenes Landsforbund og VBL Servicekontoret 1 Konkurransetilsynet 1 Sosial- og helsedirektoratet 1 Hambra/Grønn Byggallianse 1 Senter for bærekraftig arkitektur og stedsutvikling, Norske Arkitekters Landsforbund, NAL NABU 1 Statsbygg 1 Olje- og energidepartementet (OED) 1 Miljøstiftelsen Bellona 1 Statens strålevern 1 Protan AS 1 BA8 Rådgivende Ingeniører AS 1 PUR-gruppen - Plastindustriforbundet 1 BING, the Federation of the European Rigid Polyurethane Foam Associations. 1 ISOPA, the European Diisocyanate and Polyol Producers Association. 1 The European Fluorocarbon Technical Committee (EFCTC) 1 ENOVA 1 SINTEF 1 STAMI, Statens arbeidsmiljøinstitutt 1 Inneklimakontoret 1 PERGO AS, Norge 1 Klepphus 1 Gyproc AS 1 Hunton Fiber 1 Rockwool Norge 1 A/L Norske Boligbyggelags Landsforbund, A/L NBBL: 1 Kommunal og regionaldepartementet 1 Statens Byggtekniske etat 1 Arbeidstilsynet (har ingen kommentarer) 1 Bergfald & Co AS 1 Summa 3 6 5 3 13 8

Finland Stödjer Stöd med anmärkningar Avstår Förkastar Enbart Företag, instution Anmärkningar. Vehasen Saha Oy 1 H+H Siporex Oy, Ikaalinen, Pasi Käkelä 1 Oy PrimaPoli/Honkatalot 1 Bygginformationsstiftelse n RTS 1 VTT, Liisa Rautiainen 1 Sisäilmayhdistys ry. ( Inneluftföreningen r.f.) 1 Finland Miljöcentral 1 Wood Focus, Markku Paavilainen 1 Finnish Plastics Industries Federation, Vesa Kärhä 1 Chemical Industry Federation of Finland 1 Confederation of Finnish Construction Industries rt 1 EPS Confederation of Finnish Construction Industries 1 Konsumentforskningscent ralen 1 Finnish Forest Industries Federation, Ari Ilomäki 1 TTS-Institut 1 Construction Polyurethane Industry of Finland 1 SPU-Systems 1 Strålsäkerhetscentralen- STUK 1 Finnfoam 1 Konsumentverket 1 Institutet för arbetshygien 1 Allergi- och astmaförbundet r.f. 1 Summa 2 5 1 12 2 9

Sverige Stödjer Stöd med anmärkningar Avstår Förkastar Enbart Företag, instution Anmärkningar PEAB 1 Skanska 1 IMM Karolinska Institutet 1 Sveriges Byggeindustrier 1 Chalmers arkitektur 1 Swedisol 1 Myresjöhus 1 Saint-Gobain Isover AB 1 Sveriges Tätskiktsfabrikanters Förening 1 Svensk Fjärrvärme 1 Högskolan i Gävle 1 Cementa 1 Astma- och Allergiförbundet 1 Svensk ventilation 1 Kemikalieinspektionen 1 Plast- & Kemiföretagen 1 European Fluorocarbon Technical Committee 1 Systemair AB 1 Ekohus 1 Konsumentverket 1 Naturvårdsverket 1 Proffessor emeritus KTH 1 Nordisk miljömärkning 1 SLU 1 Jordens vänner 1 Ekohus 1 Arbetsmiljöverket 1 Konsumentvägledernas förening 1 Lim 1 Ecvm 1 Summa 2 13 1 2 12 10

Sammanställning av inkomna remissvar enligt punkter i kriteriedokumentet Generellt Rockwool Scandinavia Det er prisværdigt, at man laver et Svanemærke for at belønne miljøvenligt byggeri. I sagens natur vil vore kommentarer derfor beskrive de dele af forslaget, hvor vi ser problemer og forslag til forbedring. Vægtningen er fokuseret på affald og PVC anvendelse. Der er mange andre og måske mere miljørelevante emner i bygninger. Udskiftning og renovering af bygningsdele giver væsentlige miljøbelastninger. Det burde medtages. HAMBRA/Grønn Byggallianse Bra system!! Svanemerking er kjent blant den vanlige forbruker. Et viktig argument da andre systemer har hatt lite gjennomslagskraft - delvis fordi de har vært for kompliserte, delvis fordi forbrukerne ikke relaterer merket/sertifiseringen til noe. På tross av forenkling, har dere fokusert på de viktigste faktorene. nkt cables - det er en god idé at opstille kriterier for Svanemærkning af småhuse Statens Byggeforskningsinstitut Hermed nogle kommentarer til det udsendte remissförslag af oktober 2004. Senere følger yderligere bidrag om inddragelsen af de kommende danske energibestemmelser. Indledningsvist synes jeg, at oplægget er et godt udgangspunkt for den videre indsats på området; også set i lyset af, at der allerede nu foreligger oplæg fra EU om at supplere det nuværende energidirektiv for bygninger med supplerende indsatser. Vi har dog følgende forslag til, hvad der nu og senere bør ske af ændringer og overvejelser. Allmänt om kraven Overskriften bør udelades eller ændres, idet afsnittet ligger i forlængelse af det foregående og M-krav ikke er nævnt. Konstruktørforningen Vi er positive men Forventer ikke den store effekt. 11

Kommunal og regionaldepartementet Departementet støtter å innføre miljømerking av småhus. Dette kan bidra til større bevissthet rundt miljø og kvalitet, og bedre boliger. A/L Norske Boligbyggelags Landsforbund, A/L NBBL: A/L Norske Boligbyggelags Landsforbund er en landsomfattende medlems- og interesseorganisasjon for 94 boligbyggelag med ca 700.000 medlemmer. Boligbyggelagene forvalter over 320.000 boliger, hvorav over 250.000 boliger er organisert i borettslag. NBBL stiller seg positiv til tiltaket og hovedprinsippene i rapporten om Miljømerking / Svanemerking av Småhus, men vil samtidig presisere at vi ikke har hatt muligheten til å gå i dybden på tekniske detaljer. NBBL er enig i, slik det sies i rapporten, at ordningen ikke må gjøres for akademisk, detaljert og omfattende. NBBL vil også se det som interessant dersom en tenker på å videreutvikle miljømerkingen til også å omfatte boliger i konsentrert bebyggelse (blokkleiligheter). ENOVA Støtter forslaget men har følgende innvendinger: Miljømerking av småhus er i utgangspunktet positivt fordi det vil gjøre valg av hustype tryggere for den kjøpegruppen som ønsker miljøvennlige hus og bidra til økt bevissthet hos forbrukere mht miljøkonsekvenser forbundet med bygging. Miljømerking er også positivt fordi husprodusenter, leverandører av byggematerialer og håndverkere vil kunne bevissgjøres i forhold til de valgene de gjør. Med økt kunnskap om miljøkonsekvenser blant forbrukere vil et miljømerke aktivt kunne brukes til å styrke husprodusentenes renommé i markedet. Miljøstiftelsen Bellona Bygninger er en produktgruppe med stor miljøbelastning gjennom livsløpet, både knyttet til energiforbruk, ressursbruk og miljøskadlige tilsetningsstoffer. Bellona er derfor svært positive til at småhus kan utstyres med Miljømerket Svanen. Bellona at det er fonuftig med absolutte krav til småhuset dersom det skal kunne utstyres med et miljømerke, slik høringsforslaget legger opp til. Et hus som gjør bruk av materialer med miljøskadlige tilsetningsstoffer som for eksempel bromerte flammehemmere eller PCB, bør ikke kunne gjøre bruk av miljømerket Svanen uavhenging av andre miljøkvaliteter. Bellona vil fokusere sin høringsuttalelse på følgende forhold: 1) Poenggivning og forutsetninger for å oppnå miljømerket 2) Samordning med lovverk, forskrifter og EU-direktiver 12

Konsumentforskningscentralen, (Kuluttajatutkimuskeskus) Eila Kilpiö Konsumentforskningscentralen godkänner förslaget för hus. Innehållsmässigt är förslaget OK. Konsumentforskningscentralen kommenterar endast finska språkbruket på sidan 24, pkt O24, där ordalydelsen torde vara: Installerade WC- stolar, som använder litet vatten. Statsbygg Statsbygg er en av mange aktører som er blitt av Stiftelsen Miljømerking i Norge invitert til å komme med innspill og kommentarer til dokumentet "Miljømerking av småhus". Statsbyggs virksomhet dreier seg ikke om boliger og boligbygging og vi velger derfor å avstå fra en høringsuttalelse. På generelt grunnlag mener vi at det er positivt med en slik ordning, og at det er behov for et enkelt redskap til hjelp for huseiere og huskjøpere som ikke har en spesiell bygg- og miljøfaglig kunnskap. Astma- och Allergiförbundet När det gäller innemiljöaspekter/hälsoaspekter m m har vi tyvärr inte möjlighet att remissvara på märkning av hela småhus. Vi har däremot gett ut en hel del information som gäller bostäder och inomhusmiljö. En hel del finns samlat i Nya Klokboken. Den finns att beställa från vår hemsida www.astmaoallergiforbundet.se under informationsmaterial. Senter for bærekraftig arkitektur og stedsutvikling, Norske Arkitekters Landsforbund NAL NABU støtter forslaget om svanemerking av boliger. Finland Miljöcentral Vi stöder Nordisk miljömärkning av småhus eftersom byggandet har stor inverkan på miljön. Förutom effekterna av markanvändningen på miljön inverkar även byggnadsmaterialen på miljön under olika skeden av sin livscykel. För att tillverka byggnadsmaterial kan icke förnybara naturtillgångar förbrukas. Skadliga ämnen kan dessutom frigöras i miljön både vid tillverkning, användning och destruktion av byggnadsmaterial. 13

Sosial- og helsedirektoratet Sosial- og helsedirektoratet har mottatt forslag til kriterier for miljømerking av småhus til høring med frist 15.12.2004. De viktigste kravområdene er Energiforbruk og ventilasjon Byggematerialene Byggeprosessen Sosial- og helsedirektoratet gir sin tilslutning til forslaget om miljømerking av småhus slik som omtalt i rapporten Svanmärkning av Småhus, Remissförslag, oktober 2004 fra Nordisk Miljömärkning, men har noen tilleggskommentarer: Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket stödjar de delar av förslaget som ligger inom arbetsmiljöverkets ansvarsområde. Verket avstår från ställningstagande för övriga delar. Konsumentvägledernas förening (stöder förslaget i sin helhet). Det är mycket viktigt ur konsumentsynpunkt att kriterier tas fram för miljömärkning av småhus. Husköpet /bygget är ofta en stor och ovan affär för den enskilde. Förslaget innehåller väl valda parametrar energianvändning i driftsfasen, byggmaterial, byggprocess, underhåll och underhållsplan samt inomhusmiljö. Bra att komplettera obligatoriska krav med poängkrav för att premiera miljövänliga alternativ. Avgörande för resultatet är att alla i byggprocessen får bra utbildning och att tydlig information ges till de boende om hur huset ska skötas. Onödiga svårigheter uppstår om fuktproblem uppstår under byggskedet. Förslagen att material ska lagras torrt under byggprocessen och att obligatorisk fuktmätning ska ske i betongplattan innan golvet läggs är därför mycket bra. Utmärkt att totalentreprenad krävs och att en arbetsledare utses med licenshavarens kvalitetsansvar för bygget. Mycket bra att det finns rutiner för hantering av reklamationer och klagomål. Skanska Innan man fördjupar sig i detaljer kring kriteriedokumentets utformning så är det bra att reflektera över vilka faktorer som är betydande för en eventuell framgång för miljömärkning av småhus. Den höga kännedomen och trovärdigheten som Svanen står för är en viktig förutsättning och har gjort Skanska positiva till en vidareutveckling av miljömärkning och även utveckla kriterier för så komplexa produkter som hus. En marknadsundersökning från Ipsos-Eureka visar att 6 av 10 anser att det är viktigt att den bostad man köper är miljövänlig. Samma andel anser även att en Svanen-märkt bostad skulle kännas betydligt miljövänligare än en vanlig bostad. Detta indikerar ett intresse från konsumenthåll. Samtidigt tror vi att just marknadsföringen av miljömärkta småhus och utvecklandet av incitament som stimulerar miljömärkta småhus som en av de viktigaste områdena att arbeta vidare på för att lyckas med miljömärkningsprojektet. Här är kommuner, Boverket, finansieringsinstitut och försäkringsbolag viktiga målgrupper. De styr förutsättningar som i sin tur kan göra ett miljömärkt småhus en attraktiv produkt. Målet med miljömärkta småhus sammanfattas i remissförslaget som ett småhus med egenskaperna reducerad miljöpåverkan och samtidigt en god inomhusmiljö. Denna målsättning tror vi att de flesta delar. Däremot måste man ställa sig frågan om ett småhus som byggs i enlighet med 14

kriterierna verkligen ger detta. I kriterieförslaget har man valt att inte försöka värdera konstruktionslösningar utan ställer i stället specifika miljökrav på enstaka materialslag. Samtidigt är ett småhus en komplex produkt. Även en miljömärkt byggprodukt kan i fel applikation ge skador som i sin tur leder till dålig innemiljö. Man ger också mycket poäng på användningen av miljömärkta produkter och halogenfria produkter. Det är tveksamt om detta står i proportion till den verkliga betydelsen för miljöprestanda i byggnaden. Särskilt som de miljömärkta produkterna i värsta fall kan vara helt fel ur ett funktionsperspektiv. Flera av miljökraven är defacto lagkrav t.ex. emissionskraven på formaldehyd i spånskivor samt undersökningsplikt med hänsyn till radon. Man kan fundera över värdet med att skriva in lagkrav i kriteriedokumentet. Det blir gärna en svår gränsdragning mellan vilka lagkrav som ska ingå i dokumentet och vilka som inte ska finnas med. Det finns ju dessutom en generell skrivning att samtliga gällande lagkrav ska uppfyllas Svensk Ventilation Svensk Ventilation stöder förslaget med miljömärkningskriterier för småhus. Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen ser i grunden positivt på det förslag på kriterier för Svanenmärkning av småhus som tagits fram av SIS Miljömärkning. Den övergripande bedömningen är att sammansättningen av kravnivåer för energianvändningen i driftsfasen, val av byggmaterial och byggprocess, underhåll samt inomhusmiljön kan skapa en drivkraft för att bygga mer miljöanpassade småhus. När det gäller byggmaterial så verkar det rimligt att ställa kraven utifrån ett urval av de produkter som erfarenhetsmässigt innehåller hälso- eller miljöfarliga ämnen som vi bör undvika. Dessa krav kan senare utvecklas i takt med att ny kunskap skapas om farliga ämnen i byggmaterial och då inkludera nya produktområden. I detta sammanhang är det t.ex. viktigt att bevaka det arbete som nu genomförs inom byggsektorn som kallas BASTA (Byggsektorns avveckling av särskilt farliga ämnen). Viktningen mellan de olika kravområdena energikrav, materialkrav och avfallskrav verkar rimlig i kriteriedokumentet men bör, på samma sätt som materialkraven i sig, omprövas när vi har tillgång till ny information om farliga ämnen i byggmaterial. Detta gäller också bedömningen av vilka krav som ska vara obligatoriska respektive poänggivande. Naturvårdsverket Den övergripande uppläggningen av förslaget framstår som rimlig. Nordisk Miljømærknings kommentarer Nordisk Miljømærkning takker for alle de positive røster omkring indførsel af Svanemærkning af Småhus og det vedlagte kriteriedokument. 15

Ventilasjons- og Blikkenslagerbedriftenes Landsforbund og VBL Servicekontoret Generelt kan det sies at miljømerking av et komplekst produkt som småhus, er vanskelig grunnet alle elementene som inngår i det ferdige produktet. Det er divergerende oppfatninger av hva som er helsemessig ønskelig og mindre ønskelig. Bildet forverres ytterligere av lokale oppfatninger, byggeskikk og preferanser. Vi synes dokumentet virker lite gjennomarbeidet og ganske overfladisk og lite egnet som grunnlag for miljømerking. Egentlig er tiden ikke moden for dette tiltaket da det fremdeles er mye usikkerhet om hva som er riktig og galt innen isolasjon og energieffektivitet og dette bærer dokumentet preg av. Vi mangler forskning på mange av områdene i Norge, og kan ikke uten videre benytte danske og svenske regler. Institutet för Miljömedicin (IMM) En allmän synpunkt på bakgrundsdokumentet och remissförslaget är att de inte verkar helt genomarbetade; otydliga/mångtydande formuleringar, referenser saknas etc. Ärendet har diskuterats i en referensgrupp bestående av docent Katarina Victorin, docent Lena Låstbom, Dr Monica Lind, Msc Anna-Karin Larsson, Dr Ingegerd Johansson och docent Ulla Stenius Myresjöhus Myresjöhus inställning till att svanenmärka någon av våra hus eller segment måste sägas vara avvaktande. I debatten, upplevs det att det inte framgår tillräckligt tydligt vad marknaden säger om ett svanenmärkt hus. Exempelvis vore det intressant att veta vilka offentliga och övriga aktörer som stöder en svanenmärkt produkt som ett småhus och i så fall hur. Skulle t ex en bank med miljöprofil kunna tänka sig att erbjuda lägre ränta om huset är svanenmärkt? Skulle en kommun kunna tänka sig att främja ett företag vid markutdelning om detta levererar svanenmärkta hus till projektet i fråga? Hur säkert är det att våra kunder är villiga att betala mer för ett hus som är svanenmärkt? Kommentar av Nordisk Miljömärkning Nordisk Miljømærkning takker for svaret. Nordisk Miljømærkning har undersøgt markedet, og fundet at tiden var moden til at udarbejde kriterier for småhus (læs mere om dette i baggrundsdokumentet for småhus). Nordisk miljømærkning har lavt et stort arbejde i kriterierne, som også har været diskuteret med diverse eksperter, branchefolk og producenter (se mere i baggrundsdokumentet for småhus). Trelleborg Helårs- og Fritidshuse A/S Når de endelige kriterier foreligger, regner vi med at materialet udarbejdes på dansk. Nordisk Miljømærknings kommentarer Vi takker for svaret. Der vil udarbejdes et checkskema på dansk, men de gældende kriterier er det svenske kriteriedokument. 16

Social- og helsedirektoratet Man bør vurdere om det ikke også bør stilles miljøkrav til vann- og avløpsforhold for et småhus. Det er riktignok en lang rekke andre bestemmelser som gjelder for slike forhold og hvor kommunens bygningsetat/tekniske etat er godkjenningsmyndighet. Likevel kan det hevdes at noen løsninger er mer miljøvennlige enn andre. Det at kommunens tekniske etat eller det folkevalgte organet for tekniske tjenester har godkjent en bestemt ordning, er ikke ensbetydende med at løsningen er god eller den beste sett ut fra et miljøhensyn. Det bør vurderes om også forhold som gjelder ulykkesrisiko (hjemmeulykker/ulykker i nærmiljøet) bør inkluderes i en miljøgodkjenning av et småhus. På denne måten blir det ikke bare de fysisk/kjemiske forhold knyttet til byggeprosessen og det ferdige huset som blir gjenstand for miljøvurdering, men hele huset, dets utforming og relasjon til det område som det føres opp på, som må tas med i betraktningen. Nordisk Miljømærknings kommentarer Vi takker for kommentarerne. Nordisk Miljømærkning har valgt at afgrænse kriterierne for huset til kun at omhandle huset og ikke tilslutninger. Der er, som I selv nævner, skrappe myndighedskrav på området indenfor vand- og afløbsrør, som Nordisk Miljømærkning mener er dækkende. Nordisk Miljømærkning mener også, at det er vigtigt, at der ikke sker ulykker i hjemmet. Vi mener dog ikke, at det er noget Nordisk Miljømærkning kan have styrbarhed over via et kriteriedokument for hus. Sveriges fog- och limleverantörers förening Generella synpunkter: Svanmärkningen är en miljömärkning, som sådan skall den ta hänsyn till miljömässiga aspekter. Därför ifrågasätter vi varför man sätter krav som relaterar till hälsomässiga aspekter på produkterna som skall användas i ett hus. Dessa aspekter tas väl omhand av föreskrifter från svenska myndigheter som t ex Boverket, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket etc. Det kan inte vara Svanens roll att försöka att agera myndighet. Svankriterierna måste ta hänsyn till att ett småhus är en komplex vara, och som sådan är dess miljöpåverkan mycket komplex varför man måste ta hänsyn till hela varans hela livscykel, när det gäller t ex val av byggmaterial. Kriterierna sägs ställa krav på såväl byggmaterial som på energiförbrukning och isolering. Man måste i detta fall beakta att användandet av vissa byggmaterial med egenskaper som diskvalificerar dem från att finnas i ett svanmärkt hus, kan på grund av dessa egenskaper tillföra huset en positiv miljöpåverkan i form av t ex bättre isolering etc. Därför är vi tveksamma till hur man kan med gott samvete svanmärka ett hus och därmed ge såväl säljaren som köparen en ibland falsk förhoppning om att de gjort ett bra köp, miljömässigt sett. På sidan 1 talar man om att Svanen är ett enkelt sätt att kommunicera miljöprestanda miljöengagemang och hälsa till köpare. Detta kan gälla enklare produkter där man kan överblicka såväl tillverkning som användning men är en sanning med modifikation då vi talar om en så pass komplex produkt som ett småhus. 17

Att dessutom använda sig av det poängsystem som svanen brukar, där man jämför olika miljöpåverkan med varandra och likställer dessa genom att ge poäng 1-20, är vetenskapligt tveksamt. Med anledning härav ser vi med tveksamhet på möjligheten att svanmärka småhus. Wood Focus Oy The criteria and the requirements in the proposed Swan label criteria are not based on any existing criteria and requirements. This makes it very difficult to a consumer to evaluate the meaning of the label and compare it into the existing requirements on the market. In practise the criteria should be based on the harmonised CEN standards and norms and requirements on local nationally set requirements. For customer it is understandable if for instance the thermal efficiency of the house is 20 % better than required. The criteria and the methods in proposed Swan-label are very complex. They are very complicated and difficult to understand for a consumer. Construction Polyurethane Industry of Finland The final overall building performance is driven by its energy and water consumption and by the design concepts and quality of works. We think these critical issues have not been adequately considered and that as it stands today, the proposed Swan Label will misinform the consumer and will not promote the most adequate material solution. Institutet för arbetshygien Finnish Institute of Occupational Health considers the proposal to be inadequately prepared and recommends dropping the proposal in its submitted form, since it in our judgement does not give consumers added value for healthy building. The proposed ecolabel would create a new system in Finland that insufficiently takes into account current building practises, building regulations, as well as systems and classifications used in Finland. Legislation and building guidelines (The National Building Code of Finland) have been developed (among others designer competence, use of Principal Designer, the requirement for a maintenance manual, waste handling) /1, 2, 3, 4/ in order to promote good building practices, and these developments are partly included in the proposed requirements for granting the ecolabel. However, receipt of the ecolabel should not be based on ordinary good building practices, but should instead give the consumer the kind of trustworthy added value that gives the labelled implementations grounds to be chosen. The Finnish factory-made small house element manufacturers are often not able to and/or not willing to take responsibility for the building site and for the entire building process. Many of the work phases that are critical in view of the complete building process are performed on-site. These include earthworks, the foundation, the ground floor slab and waterproofing of damp spaces. If the bearing of complete responsibility 18

is limited only to contractual agreements, the ecolabel holder will not be able to take responsibility for the quality of the overall work. In this case, there is no basis for regarding the Swan-label as a quality label. The given proposal does not sufficiently take into account the development work that has been done in Finland to further healthy building. Thus granting the label does not enhance healthy and safe building, but rather it creates an erroneous mental picture in consumers minds. The point score requirements do not seem well enough justified. They have also been weighted so that the limit of 23 points is achieved too easily without special effort by following regular good building procedure and using normal supplies, for example in the following manner: by offering a Swan-labelled heat source to be installed in the house: 1 p. by using ordinary water supply fittings (e.g. Oras): 3 p. by recommending energy-saving domestic appliances: 2 p. by using researched and M1-classified building supplies: 10 p. by using no PVC-coverings in the building: 10 p. the previously mentioned things amount to a total of 26 points. This kind of scoring system give the product no added value, which is contrary to the stated goal: The Swan label is a cost effective and simple way of communicating environmental work and commitment to house buyers, suppliers and other interested parties, such as authorities. The current standard requirements by authorities, the supplies of building-material manufacturers and good building practices make the applying for the ecolabel meaningless, except as a way to influence the mental images of customers. The use of the ecolabel in the proposed form does not give added value to the customer and is thus misleading. In view of the previously mentioned points, we propose that the Swan-label will not be granted to small houses, based on the grounds in the given proposal. Reference /1/ Suomen Rakentamismääräyskokoelma A1 (2000). Rakennustyön valvonta, määräykset ja ohjeet 2000. Ympäristöministeriö, Asunto- ja rakennusosasto. /2/ Suomen Rakentamismääräyskokoelma A2 (2002). Rakennuksen suunnittelijat ja suunnitelmat, määräykset ja ohjeet 2002. Ympäristöministeriö, Asunto- ja rakennusosasto. /3/ Suomen Rakentamismääräyskokoelma A4 (2000). Rakennuksen käyttöja huolto-ohje, määräykset ja ohjeet 2000. Ympäristöministeriö, Asunto ja rakennusosasto. /4/ Valtioneuvoston päätös rakennusjätteistä (295/1997) /5/ Sisäilmastoluokitus 2000 (2001). SIY raportti 5. Sisäilmayhdistys, Rakennustietosäätiö, Suomen Arkkitehtiliitto SAFA, Suomen toimitilaja rakennuttajaliitto RAKLI, Suunnittelu- ja konsulttitoimistojen liitto SKOL. /6/ Terveen talon toteutuksen kriteerit Kriteerit ja ohjeet toimitilarakentamiselle (2003). Sisäilmaopas 6. Sisäilmayhdistys. 19

/7/ Terveen talon toteutuksen kriteerit Kriteerit ja ohjeet asuinrakentamiselle (2004). Sisäilmaopas 7. Sisäilmayhdistys /8/ Suomen Rakentamismääräyskokoelma G1 (2004). Asuntosuunnittelu, määräykset ja ohjeet 2004. Ympäristöministeriö, Asunto- ja rakennusosasto. /9/ SisäRYL 2000 (1998). Rakennustöiden yleiset laatuvaatimukset 2000. Talonrakennuksen sisätyöt. Rakennustieto Oy. Allergi- och astmaförbundet r.f. Miljömärket bör ge mervärde till konsumenten i form av bättre byggkvalitet. Vi anser att förslagets krav i snitt motsvarar nuvarande finsk lagstiftning och finska bestämmelser och anvisningar, dvs. normal, god byggpraxis. Tyvärr faller kraven till en del under nuvarande byggpraxis. Vi anser därför att kraven inte ger ett mervärde till konsumenten, utan förslaget innebär dessvärre en stor risk för missvisande marknadsföring speciellt för innemiljön: konsumenten ges en bild av god och hälsosam innemiljö, något som inte kan garanteras i och med att kraven följs. I kravförslaget borde också giltighetstiden beaktas. Konstruktioner, material, installationer, husets tekniska lösningar, osv. har en viss teknisk användningstid och detaljer måste regelbundet underhållas, repareras eller förnyas. Vilka slags underhållsreparations- och ändringsåtgärder har husägaren rätt att utföra utan att miljömärkningslicensen upphör att gälla? Förslaget är tydligt översatt från svenska. Termer och ordval borde noggrannt checkas och mera vikt borde fästas vid meningars innehåll och betydelse. Vi anser att förslaget kunde vara genomförbart, om kraven klart kunde ge fördelar till konsumenterna. I nuvarande form är förslaget halvvägs färdigt och bristfälligt. Kommentar av Nordisk Miljömärkning Nordisk Miljömärkning tackar för remissvaren. Avsikten är att kriteriernas krav skall vara gemensamma för alla länder. Dessutom skall kraven säkra att det är möjligt för de miljömässigt bästa husen i varje nordiska land att erhålla licens. Inskränkningar på olika tekniska lösningar undviks, Nordisk Miljömärkning har lagt huvudvikten på att begränsa energiförbrukningen i husets användningsfas, då vi vill poängtera att här ligger den största miljöbelastningen, sett ur livcykelperspektiv. Det finns dessutom krav på material, avfalls och byggprocess.' För att bl a säkra ett bra inneklimat i huset och för att säkra att det tas hänsyn till miljön då huset byggs. På detta sätt vill NM säkerställa att miljöaskekter tas tillvara, på flera plan än enbart för energiförbrukningen. Flera krav strävar till hög kvalitet på huset, så huskunden kan vara säker på att ett miljömärkt hus uppnår minst lika hög kvalitet som genomsnittet av nya hus på marknaden. För att kraven skall vara möjligast generella och neutrala används ett avvägt poängsystem (läs mera om detta i avsnittet om poäng). Eftersom miljömärke beviljas för ett hus som uppfyller kraven är det inte möjligt att utöka kraven till användningsskedet. Svanmärkningen avser att skapa förutsättningar 20

till att huset förblir miljömässigt framstående under lång tid, om underhålls- och servicearbeten utförs korrekt och tidsenligt. Därför ställs krav på att utarbeta en underhållsplan, som skall säkra materialen och installationerna en lång användningstid. Detaljerade brand- och andra säkerhetsaspekter har inte tagits med i kriterieförslaget, eftersom det bedöms att myndighetskraven täcker de behoven. Andra miljøö- och energimärkningssätt BING, the Federation of the European Rigid Polyurethane Foam Associations/ ISOPA, the European Diisocyanate and Polyol Producers Association. The Polyurethanes Industry fully supports the concept of informing consumers about environmental issues and moving manufacturers towards cleaner technologies provided the schemes used are practical and based on scientifically-deduced criteria. After analysing in detail the suggested criteria we feel that these will not provide an objective and complete assessment of the environmental superiority of the building under consideration: The final overall building performance is driven by its energy and water consumption and by the design concepts and quality of works. We think these critical issues have not been adequately considered and that, as it stands today, the proposed Swan Label will misinform the consumer and will not promote the most adequate material solution. Sveriges Byggindustrier Sveriges Byggindustrier, de enskilda byggföretagens bransch- och arbetsgivarorganisation har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag till miljömärkningskriterier för småhus. Sveriges Byggindustrier ser mycket stora svårigheter att åstadkomma ett tillförlitligt system för miljömärkning av en hel byggnad, och de föreslagna kriterierna innebär stora risker att det begränsade och i vissa fall oklara valet av kriterier skadar förtroendet för byggsektorns miljösträvanden i stort och svanenmärkningen mer specifikt. Utgångspunkter: En köpare av småhus eller en bostad har oftast ett stort antal grundvillkor för köpet och varje sådant villkor måste av nöden kunna uttryckas på ett enkelt och gärna kvantifierbart sätt. Oftast är aspekter som läge, planlösning, prisnivå, kommunikationer mycket högre prioriterade än miljöaspekterna. Sällan eller aldrig är miljöaspekterna en primär besluts-avgörande faktor. Att i dessa köpbeslut väga in miljöaspekter kan underlättas väsentligt om de kan sammanfattas med en enkel symbol i likhet med Svanenmärkningen. För köparen blir då en sådan märkning 21

liktydig med ett kvitto på att byggnadens väsentliga miljöaspekter är värderade av miljöexperter, utan att köparen har möjlighet att själv värdera detaljerna i en sådan märkning. Det är avgörande för märkningens trovärdighet att kriterierna baseras på en så heltäckande värdering som möjligt av byggnadens hela miljöbelastning. Plastindustrien i Danmark Plastindustrien i Danmark (PD) støtter generelt udvikling af miljømærkekriterier under forudsætning af at de bygger på saglige kriterier baseret på livscyklustankegangen, herunder at der tages hensyn til produktets funktionalitet. Desuden skal kriterierne være til at håndtere i praksis. Med forbehold for indholdet i de enkelte kriterier og vægtningen heraf, kan vi tilslutte os det overordnede forslag om at inddele miljømærkekriterierne i 3 kategorier, O-, P- og M-kriterier, idet det giver en langt større fleksibilitet og samtidig sikrer en større bredde i den miljømæssige vurdering af huse. PD kan anbefale at denne fleksibilitet udvides, således at antallet af specielt O-kriterier reduceres, mens antallet af valgfrie P-kriterier øges mod at en større procentsats af P-kriterierne skal opfyldes. PD har gennemgået de foreslåede miljømærkekriterier samt baggrundsdokumentationen herfor og mener ikke, at de foreslåede kriterier giver et afbalanceret billede af de miljømæssige påvirkninger af et hus i hele dets livsforløb, dvs. at kriterierne afspejler livscyklustankegangen. Den overordnede bygningsfunktion er primært afhængig af energi- og vandforbrug, materiale- og produktvalg samt kvaliteten af arbejdet ved opførelsen. Vi mener ikke at, der er taget tilstrækkelig hensyn til disse forhold i de foreslåede kriterier. Derfor vil den foreslåede miljømærkning i sin foreliggende form misinformere forbrugeren og ikke fremme det mest miljøvenlige hus. På lignende vis er der i brugsfasen slet ikke taget hensyn til husets levetid dvs. holdbarhed eller snarere holdbarheden af de af materialer og produkter, som indgår i huset. Mange plastprodukter/-komponenter eller plastplastbaserede produkter har netop den fordel, at de har lang holdbarhed i forhold til alternative produkter med samme funktion. Dette har betydning, når der er tale om et produkt med lang levetid som det er tilfældet for et hus. Et andet forhold med relation til brugsfasen og levetid er vedligehold. Mange plastprodukter har kun i begrænset omfang behov for vedligehold i form af f.eks. gentagen maling og overfladebehandling, hvilket derimod en nødvendighed for andre tilsvarende produkter. Der er efter vores mening ikke taget tilstrækkelig hensyn til dette i de foreslåede kriterier. Et af de foreslåede P-kriterier kræver godt nok at der skal udarbejdes en vedligeholdelsesplan, men der er, som det anføres i rapporten, ingen garanti for at beboeren følger denne og i givet fald, hvordan vedligeholdelsesarbejdet udføres i praksis. Set i det perspektiv kan det være relevant at anbefale materialer eller produkter, der ikke kræver så meget vedligehold. Ovennævnte kommentar er tæt knyttet til det faktum, at der i de foreslåede kriterier i kun i meget begrænset omfang tages hensyn til selve funktionen/funktionaliteten af de materialer og produkter, som indgår i huset. Hvis der ses bort fra de energirelaterede 22

kriterier, så berører de foreslåede kriterier således slet ikke de tekniske/-funktionsmæssige egenskaber, der jo som udgangspunkt er den primære grund til valg af bestemte materialer eller produkter. I yderste konsekvens vil det kunne føre til at de materialer og produkter, som indgår i et miljømærket hus efter de foreslåede kriterier, faktisk ikke er optimeret efter deres funktion og dermed, at der på sigt kan opstå problemer mht. husets funktion. Der tages i de foreslåede kriterier heller ikke hensyn til brugervenligheden af de forskellige materialer og produkter dvs. hvor nemme er de at arbejde med og dermed hvor meget (eller snarere lidt), der evt. går til spilde ved de enkelte arbejdsprocesser og/eller evt. skal laves om pga. kvalitetsproblemer. Kvaliteten af arbejdet ved opførsel af et hus har således stor betydning for husets miljømæssige påvirkninger i brugsfasen. Vi kan derfor i høj grad tilslutte os de foreslåede M-kriterier og vil endda foreslå, at de væsentligste kvalitetsprocedurer for visse funktionsmæssige områder som f.eks. vådrum og isolering udspecificeres i et appendiks. I de foreslåede O- og P-kriterier er der efter vores mening uforholdsmæssig meget fokus på indhold af kemiske stoffer set i forhold til de mulige miljø- og sundhedsmæssige påvirkninger, som stofferne kan give i specielt brugsfasen. Der bør således skelnes imellem, om de kemiske stoffer evt. afgives til det omgivende miljø, eller om de forbliver immobile i det aktuelle materiale/produkt. I førstnævnte tilfælde bør der foreligge dokumentation for at de kemiske stoffer, der afgives til miljøet, udgør en miljø- eller sundhedsmæssig risiko. I sidstnævnte tilfælde bør der evt. formuleres kriterier for bortskaffelsesfasen, hvis stofferne vurderes at udgøre et problem i denne fase. Generelle kommentarer i øvrigt Der er i den svenske udgave problemer med nummereringen af P-kriterierne i tabellen i afsnittet Alment om kriterierne (s. 4 af 19) i forhold til nummereringen af P-kriterierne i den efterfølgende tekst' I den engelske oversættelse af baggrundsdokumentet (afsnit 4.1) er ISO14001 oversat til ISO9001 Vi kan anbefale betegnelsen for O- og M-kriterierne i højere grad afspejler, at både O- og M-kriterier er obligatoriske (og altså ikke kun O-kriterierne). F.eks. kunne de benævnes O1- og O2-kriterier (med en forklaring på 1- og 2- opdelingen), hvilket i højere grad kan tydeliggøre, at begge kategorier skal opfyldes Flere af referencerne i baggrundsdokumentet er upræcise/ufuldstændige f.eks. ref /37/. Rockwool Scandinavia Energiforbruget og miljøpåvirkninger bør principielt regnes vugge til grav som krævet i ISO 14 040 standarden. Forenklinger bør kun foretages, hvis de kan begrundes, og ikke påvirker den samlede miljøbelastning. Baggrunden er den simple, at miljøbelastningen af et hus er summen af alle bidrag. Enkeltbidragene skal derfor være additive. 23

Dansk Byggeri og Nyhusforeningen Høringsforslag til Svanemærkning af huse Med henvisning til det fremsendte forslag til kriterieforslag om svanemærkning af huse har Nyhusforeningen følgende bemærkninger: Nyhusforeningen modsætter sig forslaget. Bygge- og miljølovgivningen mv. stiller de krav producenterne skal opfylde og producenterne har allerede mulighed for - gennem deklaration af bygningsmaterialer og det færdige hus - at dokumentere hvorvidt kravene overholdes, og i hvilket omfang produktet måtte være bedre end de stillede krav. Ved en særlig miljømærkning, som er afgiftsbaseret, påføres byggeriet en yderligere omkostning, uden at der isoleret set sker en forbedring af de miljømæssige forhold. Disse omkostninger er der kun én til at betale, kunden. Den grad af standardiseret byggeri som kriterieforslagene tilsyneladende retter sig mod, stemmer ikke overens med meget af det byggeri, som Nyhusforeningens medlemsvirksomheder producerer. Mange producenters variationsmuligheder er ofte meget store med heraf følgende meget forskellige/individuelle huse, som det vil være vanskeligt og omkostningstungt at samle under et fælles miljømærke. Det er i forvejen de danske nyhusproducenters pligt at overholde gældende miljøkrav, og det bør nævnes, at der i øvrigt er rigtig mange virksomheder, der i forvejen lægger særlig vægt på miljøforholdene. Miljøforhold er således allerede et vægtigt konkurrenceparameter. Nyhusforeningen kan således ikke støtte et forslag om mærkning, der om end ordningen er frivillig, alene vurderes at påføre byggeriets parter yderligere omkostninger. Danhaus Production Vi har modtaget høringsforslag til en svanemærkning af parcelhuse i Danmark. Vort selskab producerer og leverer parcelhuse til det danske, det tyske, det russiske og det engelske marked, og på denne baggrund udtaler vi følgende: Vi er af den opfattelse, at de nationale lovgivninger er i hurtig udvikling overalt i Europa i disse år - ikke mindst inden for boligbyggeriet. I Danmark har vi allerede udmærkede regler for ventilation, isolering og Radonsikring m.v., og det nye bygningsreglement ser for nærværende ud til at komme med udmærkede regler omkring isolering og tæthed, ligesom CE-mærkningen af materialer skrider langsomt, men sikkert frem. 24

Vi mener, at svanemærkning af parcelhuse på det foreliggende grundlag, kun kan udvikle sig til yderligere bureaukrati, idet vi ikke mener, at det har nogen markedsmæssig betydning med et sådant mærke. I disse år er der stærk stigning i handel med byggematerialer over landegrænserne, og isæt tyske og franske byggekomponenter vinder stærkt indpas på det danske marked. Dette betragtes af de fleste operatører i Danmark som en stor fordel, men store udenlandske producenter af byggematerialer vil næppe tilslutte sig en interskandinavisk svanemærkningsordning. Af yderligere kommentarer kan anføres: 1. I Danmark har vi en (ikke godkendt) indeklima mærkningsordning. Denne ordning kunne evt. blive godkendt og implementeret i parcelhussektoren, så det alene går på at måle værdierne i de færdige bygninger, folk bor i. 2. Gennem 25 år i branchen har undertegnede deltaget i utallige interskandinaviske forsøg på at samordne fælles skandinaviske interesser, men der er endnu ikke kommet noget fornuftigt ud af det indenfor parcelhus-/småhuse området. I Sverige er småhussektoren godt organiseret med 75 producenter, der iflg. det fremsendte materialer laver ca. 7.000 huse om året. Den svenske småhusindustri har naturligvis en særdeles stor interesse i at kunne markedsføre sig i Danmark, Norge og Finland, hvor der bygges mere end dobbelt så mange småhuse årligt. Efter vor opfattelse nytter det ikke at være blåøjet over for denne markeds-situation. 3. På det europæiske plan er der meget behersket interesse for disse mærkningsordninger, og svanemærkningen har, gennem blomstermærket, da også kun internationale sporadiske relationer til det øvrige Europa, hvor der efter vores opfattelse ikke finder nogen synkronisering af fælles interesser sted. Vor konklusion er, at vi ikke mener, det er en god idé med en svanemærkning af parcelhuse, idet vi ikke tror, at det får en reel betydning for forbrugerne. Statens bygningstekniske etat Statens bygningstekniske etat (BE) er i utgangspunktet positiv til at småhus omfattes av miljømerkeordningen. Dett vil kunne fungere godt i forlengelsen av våre bygningstekniske forskrifter, hvor det settes minimumskrav på miljøområdet. Vi ser imidlertid behov for at kriteriene utformes nasjonalt, for å oppnå bedre samsvar med norske byggesaksbestemmelser. Dette gjelder primært kriteriene i kap. 4. Vi vil også påpeke behovet for samordning mot ØKOPROFIL-ordningen knyttet til Stiftelsen Byggsertifisering, samt EOTA og de tekniske spesifikasjoner som nå er laget for timber framed buildings i tilknytning til CE-merking. Behandling av følgende tema etterlyses: arealeffektivitet, fleksibilitet, levetid og gjenbruksverdi ved sanering (knyttet både til konstruksjonsmetode og materialtyper). 25