Hjälp svenska företag att undgå egna misstag låt dem lära sig av dina!

Nr. 4. juni. 2008

Tekst ETT UPPROP TILL SVERIGES MEST ERFARNA SENIORER. Hjälp svenska företag att undgå egna misstag låt dem lära sig av dina! Vi har byggt landets största och mest spännande kompetensbank av mycket erfarna chefer och ledare. En bank som vi sedan matchar mot våra uppdrags - givares behov genom att hyra ut denna erfarenhet som rådgivare, interimchefer och till styrelser. Vi kallar det för erfarenhet on demand! Just nu söker vi fl er kandidater över hela landet. Verkar det intressant eller känner du någon som du tror detta passar för? Har du minst 25 års erfarenhet? Har du arbetat som VD eller i ledningsgrupp? Har du personligen ansvarat för en eller fl era större förändringar? Får du en personlig tillfredsställelse av att se andra växa i sina roller? Vi behöver dig med ledningserfarenhet från följande branscher; svensk basindustri, detaljhandel, IT/telekom, media, tjänster, bank/fi nans/försäkring och offentlig sektor. Erfarenhet som värdesätts av våra uppdragsgivare är från exportsatsningar, större förändringsprojekt, tillväxtfaser, turn-a-round, fusioner och sammanslagningar. Låter det intressant? Ring oss på tel 08-402 54 54 eller kontakta oss via www.seniorwork.se. SVERIGE HAR INTE RÅD ATT LÅTA FÖRETAG LÄRA SIG GENOM EGNA MISSTAG! 2 Nummer 4. 2008. Rotary Norden SENIOR WORK SVERIGE AB, Mäster Samuelsgatan 9, Stockholm. Tel. 08-402 54 54. www.seniorwork.se

Huvudredaktör/Ansvarig utgivare Håkan Nordqvist Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 70 6714489 e-post: borje.alstrom@miun.se Norge Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 e-post: oystaa@online.no Suomi/Finland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI-00330 Helsingfors mobil: +358 400 206 391 e-post: hakan.nordqvist@welho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236 e-post: rotary@mail.dk Island Hinrik Bjarnason, Langagerdi 21, IS-21 108 Reykjavik tel: +354 568 1955, mobil: +354 895 1906 e-post: hinrikb@simnet.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Sverige Lars Pettersson, huvudadministrator Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-post: lars.e-tuna@telia.com Norge och Island Jan Spjeldnæs, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-post: j-spjel@online.no Suomi/Finland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-post: timoka@kauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346 e-post: emil.erna@profibermail.dk Styrelse Styrelsens ordförande Andreas Norland Pilestredet 99, N-0358 Oslo tel: +47 21 92 18 60, mobil: +47 908 51 304 e-post: anorland@frisurf.no Styrelsemedlemmar Lars Pettersson, Håkan Nordqvist, Per Høyen Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671 Utgivare De 29 nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 Vanda, ISSN0780-4288 tel: +358 10 542 4479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi Annonser Sverige/Norge/Island Anna Dandenell ab, Torneågatan 52, SE-164 79 Kista tel: +46 8 7513664 e-post: anna@dandenell.com Suomi/Finland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, adress ovan Danmark Emil Christensen, adress ovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder levereras som obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 1600 x 1200 pixels. nr5/2008 når läsarna 08/08, redaktionell deadline 5/7 Nummer 4 juni- Rotary Norden - Utgivningsdag 2.6. 2008. Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary International. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den internationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Nr. 4. juni. 2008 Gränser Under den svenska (nordiska) stormaktstiden på 1600-talet ledde Gustav II Adolf (omslaget) sitt mobila kavalleri till militära triumfer i Europa. I Mellaneuropa sjöngs en vaggsång Bed Kindchen Bed, Morgen kommt der Schwed. I Estland talar man fortfarande om den svenska tiden som den goda tiden. Nordiska gränser har justerats också defensivt i internordiska konflikter. Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809. Idag diskuteras nya gränser i världshaven och polarområdena. RN tar upp den nordiska territoriala drömmen i sitt tema (Omslag: Scanpix). Ledare Øystein Øystå 4 Rotary International 6 Tema Den regionala drömmen 8 Landssidor Sverige 14 Norge 26 Finland 32 Danmark 40 Island 48 RI:s Agenda Wilf Wilkinson Bob Scott 50 Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland, Danmark och Island genom klubbsekreteraren, i Sverige genom klubbens medlemsregisteransvarige, i Danmark även direkt i medlemsregistret genom www.rotary.dk Nummer 4. 2008. Rotary Norden 3 Innehåll

Ledare Fra krig til fred Norges tidligere utenriksminister og altmuligpolitiker Thorvald Stoltenberg fortalte følgende i et intervju i fjernsynet: For en tid tilbake hadde han diskutert med en serbisk venn Balkans tilsynelatende endeløse historiske hevngjerrighet, knyttet opp mot det avgjørende slaget mot tyrkerne i 1389. Stoltenberg minnet ham om at også vi i Norden hadde ligget i krig i med hverandre. For eksempel hadde Danmark/Norge mistet ganske store og viktige landområder til Sverige for 350 år siden. Han hadde muligens tenkt å føye til noe om at våre land likevel er hjertevenner i dag, men jeg vet ikke om han rakk det. For serberen slo straks til med: Javel! Og hva gjør dere med det? Välkommen till höstens Rotary-institut i Finland Vi har alle et forhold til historien. Dessverre ofte til de blodige sider ved den. Ofte nok blir historiens blodige og dyktige krigsherrer til ettertidens største helter. Alexander den store. Julius Cæsar. Napoleon. Karl XII, - å ja, vi har da slike helter også fra våre egne krigsmarker. Noen mer aggressive, andre mest defensive. 4 I denne utgaven av Rotary Norden ser vi litt nærmere på Nordens rivninger gjennom de senere århundrer. Vi vant og tapte vekselvis. Til sist har vi vunnet freden. Vi har kunnet gjøre kirkefader Augustins ord til realitet: Hensikten med alle kriger er fred. Vi bruker kreftene på annet enn å slå hverandre i hjel. De landegrenser som en gang var en utfordring for konger og generaler, voktes i dag stort sett av tollere, som søker like mye etter vin som etter våpen. Hva har vi altså gjort med vår blodige fortid? Vi har henvist den til historietimene på skolen. Til lærdom for kommende generasjoner. Nummer 4. 2008. Rotary Norden Øystein Øystå redaktør og temakoordinator Det enkla är det sköna värt borde Rotary lätta på procedurerna? Lars-Olof Fredriksson, Convener, RI-Director 2008-09 Rotary Institutet och seminarierna för Zonerna 15 och 16 hålls 1-5 oktober 2008 i Tammerfors, Finland. Det har gått ungefär 30 år sen RI:s zoninstitut senast ordnades i Finland. Platsen blir återigen den samma, dvs. Hotel Rosendahl, naturskönt och lättillgängligt beläget i industri- och kulturstaden Tammerfors. Institut kommittén, som leds av PDG Veli-Matti Heinijoki, har arbetat både aktivt och professionellt för att allt skall stå klart i oktober för ungefär 200-300 rotaryledare från de två zonerna och från RI. RI-presidenten D.K. Lee medverkar i spetsen för ett team sakkunniga från RI:s högkvarter i Evanston och Europakontor i Zürich. Rotaryinstituten har som känt flere komponenter. Utbildningen av inkommande guvernörer (DGE), GETS, inleds den 1 oktober. Den utbildningen är obligatorisk för alla DGE:s och DGEpartners. Följande dag hålls seminarierna: Rotary Foundation, Medlemskap och Ungdomsutbyte. Själva Institutet startar fredagen den 3. oktober. Tidsplaneringen för institutet är sådan att deltagarna kan nå Tammerfors med flyg, tåg eller bil före programmet startar. Själva Institutet behandlar President D.K. Lees målsättningar med speciell inriktning på barnfrågor. Det handlar om såväl barn i utvecklingsländer som barns välfärd i vår världsdel. Ett flertal

andra stora frågor står också på agendan. Det skall bland annat handla om humanitära kriser, klimatförändringen och dess hälsoeffekter. RI:s strategiska plan, Rotary Foundations framtidsvisioner Rotarys ekonomi berörs också. Rotary Nordens huvudredaktör Håkan Nordqvist står för ett inlägg om medias syn på Rotary. Rotaryinstituten präglas också av gemytlig samvaro och fritt umgänge med gamla och nya rotarybekanta. Gemensam middag står på programmet alla kvällar och på fredag kväll hålls Tampere Evening med start på rådhuset och samkväm med program, musik och dans på Kuusvooninkinen. All den information som behövs för resplanering, registrering, inkvartering, program och fritid finns på Internetadreessen www. rotary.fi Institutkommittén besvarar frågor och assisterar deltagarna i alla avseenden. Institutets språk är engelska. Hjärtligt välkommen! Nordiskt Veli-Matti Heinijoki, RI:s president Wilfrid J. Wilkinson och Markku Kalliomäki (th.) diskuterar Tammerfors-evenemanget vid institutet i Lilleström i Norge. Hedra minnet av någon nära! Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer! 020-78 11 79 Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se Nummer 4. 2008. Rotary Norden 5

Internationellt CDC-chefen Julie Gerberding är Rotarys PolioPlus-partner Dr Julie Geberding är chef för CDC - U.S. Centers for Disease Control and Prevention sedan juli 2002. CDC är en organisation under the U.S. Department of Health and Human Services med ansvar för amerikaners hälsa och säkerhet. CDC är också en av Rotarys samarbetspartners i kampen mot polio i det stora PolioPlus-program som Rotary drivit i 20 år. På 1980-talet förde Julia Geberding sin första stora kamp mot epidemier då hon 6 Nummer 4. 2008. Rotary Norden stod i centrum för kampen mot AIDS i Kalifornien. Hon doktorerade vid University of California i San Fransisco. Specialinriktningen var smittosamma sjukdomar. Konfrontation med AIDS Vi befann oss i epidemins epicentrum och då vi behandlade de första fallen var sjukdomen ett stort mysterium. Upptäckten av smittorisken och utvecklingen av orsakerna och vården formade både mig och alla mina medarbetare. Chef på CDC? Engagemanget i ledningen för CDC kom 10 dagar för 9/11. Vi kämpade mot anthrax-attacker, dödliga virusinfektioner, en extrem influensaperiod, brist på vaccin, en

tsunami och hurrikaner. Allt detta medförde att vår publika profil höjdes. En definitive lärdom var att partnerskap med andra leder till mera genomgripande resultat än man kan drömma om. Prioritering Poliobekämpningen är fortfarande CDC:s första prioritet. Trots att sjukdomen eliminerats i USA sedan en generation tillbaka är den dock endast på en resenärs avstånd. Det handlar dessutom om att skydda såväl egna som andras barn på olika håll i världen. Sedan 1991 har vi bidragit till att antalet fall nedgått med 99,5 % genom insatser i 122 länder. Vi har bildat partnerskap men har fortfarande en lång väg att gå innan vi når vårt mål. Fyra länder kvar Poliofall förekommer fortfarande i fyra länder, Nigeria, Indien, Pakistan och Afganistan. Sjukdomens seghet beror på att bakgrunden är komplicerad och olika i de olika länderna. Det centrala i kampen är tillgången till vaccin och aktiva vaccineringsinsatser i riskområdena. CDC och Rotary Vi har ett perfekt partnerskap och kan åstadkomma en summa som är store än delarna. Rotary tillför många styrkefaktorer, speciellt engagemang och långsiktigt partnerskap. Erfarenhet, otroliga frivilliginsatser och finansiellt stöd ingår i bilden. Pandemier CDC, WHO och andra hälsovårdsexperter har försett sjukhus med testutrustning för att kontrollera om uppkomna infektioner beror på H5N1-viruset. Nationella regeringar är förberedda på att bekämpa pandemier. Men det behövs också ett nätverk med affärslivets, sjukvårdssektorns, utbildningssystemets och hela samhällets engagemang för att trygga befolkningens tillvaro i nödsituationer inom hälsovården. CDC:s uppgift är att identifiera problemen, bekämpa och begränsa dem och att vinna tid för motåtgärder. Vaccin för miljoner Amerikanska regeringen har vidtagit extraordinära åtgärder för att stöda utvecklingen av vaccinproducenternas kunnande och kapacitet. Vi bygger produktionsanläggningar och moderniserar produktionsteknologin. I USA räknar vi med att beredskapen måste gälla minst 20 miljoner människor. Tuberkulos Senaste år hade vi ett uppmärksammat fall där en person som bar på tuberkulos kunde resa omkring med sin smittorisk. Då misslyckades vi i förtroenderelationen mellan läkare och patient och införandet av behövliga begränsningar. Vår kommunikation fungerade inte. Nu har vi lärt oss vår läxa den hårda vägen. Terrorism Vi har byggt upp beredskap på det polisiära området men inom den allmänna hälsovården ligger vi ännu långt efter i fråga om behövlig beredskap. Vi har dock börjat krypa upp ur skyttegravarna och bland annat förbättrat vår beredskap mot pandemier väsentligt. Vi har blivit bättre på samarbetet mellan myndigheter, media och den breda allmänheten. Prioriteter Vi behöver bygga upp den preventive vården, den får nu endast 3 % av den penningmässiga sjukvårdsinsatsen I USA. Vi behöver också öka våra satsningar på poliobekämpning för att nå målet att utrota sjukdomen till 2012. Vi vill minska antalet dödsfall på grund av mässling med 90 % till 2010, bygga upp vårt beredskapslager av medicinsk utrustning så att vi kan hjälpa vilket område som helst i USA inom 12 timmar, hjälpa 3.600 skolor i landet att lära eleverna leva ett hälsosammare liv, fortsätta att satsa på vårt vaccineringsprogram som under de senaste 20 åren förhindrat 20 miljoner barndödsfall genom att erbjuda vaccin där det hjälper, satsa på AIDS/HIV test som gör att 250.000 personer som ovetande bär på sjukdomen blir medvetna om den. Detta är exempel på åtgärder som ingår i vårt program för detta sekel. Vi hart aldrig haft så många utmaningar som nu men heller aldrig så goda resurser att åtgärda dem. Rotary Ett stort tack tillgör Rotary som bekämpat polio i 20 år nu. Vi har nästan nått vårt gemensamma mål men nästan räcker inte till. Om vi inte helt kan eliminera sjukdomen får vi fortsätta mycket länge med utryckningar varje gång fall dyker upp. Själv ser jag ändå mycket optimistiskt på våra möjligheter att i samarbete nå vårt slutliga mål. Intervju: Vince Aversano, The Rotarian (bearbetning RN) Nummer 4. 2008. Rotary Norden 7 Internationellt

Tema Finland gick förlorat i Sveriges sista stora krig Adolf gillade inte Napoleon och ville heller inte bryta sitt samförstånd med England. Delningen av Europa i intressesfärer ledde till ett ryskt angrepp mot Sverige genom Finland, som då tillhörde konungariket. Ryssarna gick över gränsen vid Kymmene älv i februari 1808. I början av 1800-talet hade Sverige tre arméer, den södra som skulle parera ett eventuellt danskt anfall, den västra som förde ett småskaligt krig mot Norge och armén i Finland som skulle möta det ryska angreppet. Strategin för kriget i Finland var att retirera under vintern 1808, behålla befästningar och återerövra de förlorade områdena med flottans hjälp på våren. Scen från ett slagfält från 1808-1809, en rysk soldat sticker sin bajonett i en svensk krigsman. Sveriges sista stora krig, kampen om Finland, fördes i skuggan av Napoleonkrigen som ritade om Europas gränser. I bakgrunden fanns också frihetsideal som i Finland väckt tankar främst inom officerskåren om att Finland kanske någon gång kunde bli självständigt. Tidsmässigt inträffade USA:s självständighetsförklaring vid ungefär samma tidpunkt. I bakgrunden figurerade också franska revolutionen som innebar inbrottet av en ny tid i Europa. Den svenske historikern Martin Hårstedt uppskattar i sin bok om 1808-09 års krig 8 Nummer 4. 2008. Rotary Norden att antalet omkomna på den svenska/finska sidan var cirka 20.000, hälften av dem finländare, och på den ryska sidan cirka 10.000 stupade och ett okänt antal dödsfall som följd av sjukdomar och andra sviter. Armémuseum i Stockholm presenterar Sveriges sista stora krig i en imponerande utställning som pågår till januari 2009. Nya intressesfärer Krigets bakgrund låg i Napoleons och Alexander I:s Tilsit-fördrag från 1807 som syftade till isolering av England. Gustav IV Reträtter Sveaborgs kapitulation kom som en stor överraskning för krigsledningen, vapenstillestånd 2.4. och slutlig kapitulation 3.5.1808. Orsakerna till kapitulationen har berörts på många håll, även i denna tidskrifts spalter. Kriget till lands fortsatte. I april segrade general Adlercreutz, född i Borgå, vid Siikajoki och Revolax men i stort sett fortsatte den svenska reträtten norrut. Sandels Savolax-jägare gjorde effektiva framstötar och erövrade Kuopio 12.5. och uppnådde även en viktig avvärjningsseger i Idensalmi. En blick på kartan visar dock att riktningen fortsatt var reträtt norrut. I slutet av juni landade svenska stödtrupper i Vasa-nejden. De fick emellertid inte stöd av Klingspors huvudstyrkor, generalen väntade på att tillräckligt mycket bröd skulle bakas för armén. Ingen marscherar på tom mage. Historikern Hårstedt menar att en av arméns största svagheter låg just i livsme4delsförsörjningen, den fungerade helt enkelt inte. De närmaste förråden låg i Uleåborg. Samma förhållande gällde också ryssarna. Efter sin seger vid Lappo tvingades ryssarna retirera ända till Jämsä, försörjningen svek också dem. Ett avancemang då kunde ha givit Klingspor herraväldet på slagfältet men det uteblev. Varken vilja eller förmåga fanns, säger Hårstedt. Den sista segern fick svenskarna vid Alavus 17.8.. Förlusterna vid Ruona och Salmi pekade på ett kommande nederlag. De trupper Klingspor förfogade över vid kusten deltog aldrig i dessa strider.

NJUT AV LIVSKVALITÉ I HÄRLIGT KLIMAT Tema För info: www.solhus.com För info: www.solhus.nu Kejsar Alexander I ratificerade fredsavtalet som slutits den 17.9.1809 i Fredrikshamn. Finland hade efter en 600-årig gemenskap gått Sverige förlorat. Curt von Stedingk lyckades vid fredsförhandlingarna få ryssarna att acceptera att gränsen skulle gå vid Torne älv, inte Kalix älv. Oravais avgjorde Slaget vid Oravais, krigets blodigaste, förseglade krigets resultat. Armén drog sig tillbaka till Torneå för att slicka såren vilket även blev ödesdigert för de många sårade som omkom under primitiva förhållanden. Försök till svenska landstigningar i Egentliga Finland och på Åland misslyckades och Åland fick uppges vid vinterns inbrott. Under vintern marscherade ryssarna över isen till Umeå. Kriget på svensk mark i Västerbotten pågick ända tills fred slöts i Fredrikshamn. Huvuddelen av de finska styrkorna kapitulerade under general Gripenbergs ledning i Kalix 25.3.2009. Vid freden i Fredrikshamn tvingades Sverige avstå från Finland från Åland till Torne älv och Finland blev ett autonomt storfurstendöme under Ryssland. Gustav IV Adolf tvingades abdikera. Västra armén under general Adlersparre revolterade och marscherade mot Stockholm. I en oblodig epilog arresterades kungen av några officerare ledda av general Adlercreutz på Stockholms slott. Anlitad fastighetsmäklare! e! Bostadsrätter, villor, fritidshus och tomter! Bearbetning: Håkan Nordqvist Källor: Matti Höök, Keravan Rk, Suomen Sota Armémuseum, material och bilder BOETGRUPPEN AB Fastighetsmäklare i samverkan 08-23 70 00 www.boetgruppen.se Nummer 4. 2008. Rotary Norden 9

Tema Havets nye grænser Tómas H. Heiðar (45) er retschef i Islands udenrigsministerium og direktør for Islands havretsinstitut Foto: Hinrik Bjarnason Klimaændringernes følger mærkes tydeligvis i området omkring nordpolen, hvor man har registreret at drivis og bræer allerede smelter i et stort omfang. Polarisen vil smelte i betydelig grad hurtigere end videnskabsmænds prognoser har regnet med og de gører sig nu spekulationer om at isen kommer til at forsvinde fuldstændig. Island har lagt stor vægt på at det internationale samfund skal forsøge at redusere klimaændringer ved at formindske udslip af drivhusgasser. På den anden side må man være realistisk og i stand til at reagere mod de forandringer som klimaændringerne har til følge, men disse forandringer indebærer visse muligheder og en vis fare. Smeltning af is og opvarming af havet, sammen med teknologisk fremskridt, frembyder nye lejligheder for søfart og udnyttelse af naturressourcer i Nord-Ishavet. I dette område findes uberørte økosystemer med en enestående biologisk mangfoldighed, hvis bevarelse er af en stor betydning. Vi må passe på at åbningen af nye søruter og udnyttelse af ressourcer ikke truer disse ømfindtlige økosystemer og forsøge at redusere negative følger for miljøet så vidt det er muligt. Forrige sommer begyndte en slags kapløb for nordpolen med en russisk ekspedition som satte sit flag på havbunden under 10 Nummer 4. 2008. Rotary Norden nordpolen. Russernes ekspedition og den efterfølgende reaktion fra andre kyststater ved Nord-Ishavet fangede værdens opmærksomhed. Det er dog klart at ekspeditionen var først og fremmest et propagandakapløb som i og for seg har ingen juridisk betydning. Den efterfølgende debat var på mange sæt forvirrende. Der blev tegnet op et billede af et kapløb for nordpolen eller Nord-Ishavet uden nogen form af internationale regler, men det er selvfølgelig helt forkert. De nye lejligheder til at udnytte ressourcer og til skibsfart, som frembydes ved den forandrede situation i Nord-Ishavet som følge af klimaændringer, smelting af is og opvarming af havet, medfører diverse spørgsmål om retslig status af dette havområde som man må få svar på. Det er klart at FN s Havretskonvention fra 1982, som er den eneste alsidige konvention angående dette tema, gælder i Nord-Ishavet lige som andre havområder, med mindre der ikke er gyldige særlige aftaler for enkelte deler af området som f. eks. Svalbardaftalen fra 1920. Aftalen gælder for Svalbards territorium og alle havområder omkring Svalbard, dvs. territorialfarvandet, den eksklusive økonomiske zone og kontinentalsoklen, med Norge som håndhæver af suveræne rettigheder i disse områder. Det er klart at Norge kan ikke eksklusivt gøre krav på de naturressourcer som findes i havområderne omkring Svalbard, da Norges suveræne rettigheder begrænses af Svalbardaftalens ligestillingsregel som stipulerer at statsparterne til aftalen har lige rettigheder når det gælder udnyttelse af naturressourcer i områderne. I øvrigt gælder Havretskonventionen fuldt ud i Nord-Ishavet men den indeholder detaljerede forskrifter for al udnyttelse af havet, havbunden og luftterritoriet ovenfor. Konventionen dækker bl.a. søfart, fiskeri, udnyttelse af olie, gas og andre ressourcer på kontinentalsoklen, afgrænsning af havområder, beskyttelse mod havets forurening og havforskning. Syv af de otte medlemslande i Arktisk Råd, dvs. Danmark, på Grønlands vegne, Finland, Island, Kanada, Norge, Rusland og Sverige, er blandt 155 statsparter til Havretskonventionen. USA har endnu ikke ratificeret konventionen men det er klart at en ændret situation i Nord-Ishavet har tvunget amerikanske myndigheder til at revidere sin indstilling. Præsident Bush har erklæret sig villig til at ratificere konventionen men sagen er under behandling i Senatet. Island spillede, som kendt, en stor rolle i udarbejdelsen af Havretskonventionen og blev i 1985 det første vestlige land til at ratificere konventionen og har hele tiden været blandt dens driftigste forsvarere. Når det drejer sig om den retslige status af Nord-Ishavet må man skelne imellem de diverse udnyttelseslejligheder som havet frembyder og de forskellige deler af dette område, f.eks. kontinentalsoklen og udnyttelsen af dens ressourcer, fiskeri og søfart. Angående kontinentalsoklen og dens udnyttelse bør man huske på at ifølge Havretskonventionen har kyststater automatisk kontinentalsokkel helt ud til 200 sømil, som også er den eksklusive økonomiske zones ydergrænse. Når nærmere specificerede naturlige forhold er for hånden kan en stat besidde mere omfattende havbundsrettigheder. I så fald skal en stat sende detaljeret dokumentation til FNs Kontinentalsokkelkommission angående grænsen udenfor 200 sømil. Kommissionen vurderer dokumentationen, foretager en teknologisk vurdering af den og udarbejder en rekommendation angående kontinentalsoklens ydergrænse. På basis af kommissionens rekommendation kan kyststaten bestemme endeligt og bindende kontinentalsoklens ydergrænse ovenfor det internationale havbundsområde som ligger udenfor. Man regner med at kontinentalsoklens ydergrænse udenfor 200 sømil bliver endelig fastsat i løbet af de kommende år i henhold til Havretskonventionens bestemmelser. En forudsætning for at en stat kan gøre krav til kontinentalsokkel i et bestemt havområde er at dens territorium når til havområdet. Når det gælder Nord-Ishavet opfylder de følgende fire stater denne forudsætning: USA (Alaska), Danmark (Grønland), Kanada og Rusland. Desuden håndhæver Norge, som nævnt før, begrænsede suveræne rettigheder på Svalbard som ligger i området. Island ligger som kendt i syd fra området og landets ene kontinentalsokkelrettigheder i Nord- Ishavet ligger i Islands tilslutning til Svalbardaftalen og de medfølgende rettighe-

der til at udnytte naturressourcer på Svalbards kontinentalsokkel. Island gør derimod krav på vidtspændende kontinentalsokkelområder i syd og øst fra landet, dvs. på Reykjanesryggen, i Hatton-Rockall området og i den sydlige del af Sildehavet, men disse områder spænder over ca. en million kvadratkilometer. Island gør alene krav på kontinentalsokkelrettigheder på Reykjanesryggen og i 2006 blev der indgået en aftale om fordeling af kontinentalsoklen i Sildehavets syddel mellem Island, Norge og Danmark på Færøernes vegne. Der lægges nu vægt på at træffe en overenskomst om opdeling af Hatton- Rockall området, men foruden Island gør Storbritannien, Irland og Danmark på Færøernes vegne krav på området. Som følge af havets opvarming kan man regne med at nye lejligheder frembyder sig til fiskeri i Nord-Ishavet og det forventes at forskellige fiskebestande kommer til at flytte sig. Islændinge er blandt de nationer som formodentlig kan benytte sig af dette. Ifølge Havretskonventionen gælder der forskellige regler om fiskeri i forskellige havområder. En kyststat har eneret til fiskeri indenfor sin 200 sømil eksklusive økonomiske zone, men på det åbne hav gælder derimod princippet om frihed til at fiske med bestemte begrænsninger som er nærmere stipuleret i FN aftalen om fiskeri på det åbne hav. Statsparter til FN aftalen er nu 67, deriblandt alle medlemslandene til Arktisk Råd. Nordøst-Atlanterhavsfiskerikommissionens, NEAFCs, anvendelsesområde dækker en del af Nord-Ishavet men vedkommende stater må tage beslutninger om fiskeriforvaltning i andre dele af dette havområde, derunder om det er nødvendigt at sætte op en ny regional fiskeriforvaltningsorganisation. De største konsekvenser af issmelting i Nord-Ishavet i den næmeste fremtid vil uden tvivl blive åbningen af nord-søruterne som udviklingen i isbryderteknologi fremmer end videre. For det første drejer det seg om nord-vest-søruten mellem Kanada og Grønland, for det andet om nordøst-søruten langs Ruslands og Norges kyster og for det tredje drejer det seg om den såkaldte Trans-Polarrute mellem Grønland og Svalbard via Island. Åbningen af disse søruter vil have stor betydning i en større sammenhæng for økonomisk udvikling og sikkerhed i verden. Man regner med at kunne forkorte søruten fra Nord- Amerikas østkyst eller fra Europa til steder i Stillehavet som udgør ca. 40%, men i dag er man nødt til at benytte enten Suez-kanalen i øst eller Panama-kanalen i vest. Havretskonventionen stipulerer frihed til søfart på det åbne hav og inden kyststaters eksklusive økonomiske zone, foruden at udenlandske skip har ret til uskyldig sejlads indenfor kyststaters 12 mils territorialfarvand. Konventionen stipulerer også retten til transitsøfart af skib via såkaldte internationale stræder, men Bering-strædet mellem Rusland og Alaska falder derunder. De pårørte stater må sætte koordinerede regler for at bekæmpe forurening af havet, specielt i drivisområder, men det er også vigtigt at Havretskonventionens bestemmelser bliver overholdt og at søfart ikke vanskeliggøres unøvendigt. Åbningen af nord-søruterne, specielt Trans-Polarruten, vil formodentlig føre til stor vækst i fragtskibes søfart i islandsk område. Der frembyder sig gunstige kommercielle lejligheder for islændinge i landets enestående geografiske beliggenhed, bl.a. muligheden for at sætte op transithavne som må undersøges nøjagtigt. På den anden side er der også en stor fare at stor vækst i søfarten i islandsk havområde kan medføre eventuelle miljøforureningskatastrofer. Nødvændige forberedelser kunne bl.a. indebære at det bliver nødvendigt at etablere eftersøgnings- og redningsudstyr samt udstyr for at begrænse forureningsuheld. Island lægger stor vægt på at Arktisk Råds medlemslande og andre stater som eventuelt har interesser i forbindelse med åbningen af søruter i Nord-Ishavet og udnyttelse af naturressourcer der i fremtiden, har et nøje og godt samarbejde velfunderet på folkeretslige regler. Ensidige foranstaltninger, som strider mod folkeretten, vil i det lange løb ikke lønne sig for nogen af parterne. Tómas H. Heiðar Nummer 4. 2008. Rotary Norden Tema 11

Tema Den omstridte indrefiléen Hvem skulle trodd, i vårt fredelige Norden, at vi har et av de blodigste områder i Europa midt iblant oss? Få stater har vært så mye i krig med hverandre som Sverige og Danmark, forteller Wikipedia. Landområdet man oftest har kjempet om, er det fruktbare Skåneland, samt naturligvis kontrollen med Øresund, til og fra Østersjøen. Mellom 1276 og 1710 ble Skåneland invadert hele 39 ganger. Vold og blod ble resultatet hver gang. Særlig ille var det midt på 1600-tallet. Etter et par års krig mellom Sverige og Danmark/Norge førte fredsslutningen i Brømsebro i 1645 til at Sverige fikk Jämtland, Härjedalen Idre og Särna samt øyene Gotland og Ösel, pluss en viss tollfrihet i Øresund. Men svenskene var ikke fornøyd. I 1658 gikk kong Karl 10. Gustav med sine tropper på isen over Øresund (!) til angrep på den danske Frederik 3. Svenskekongen gikk selv foran, trass i alle advarsler. Kong Vinter var på hans side, og da måtte også Gud være det, mente han. Mye kunne tyde på at han hadde rett i dette, han ble iallfall berget da han gikk gjennom isen. Men europeiske stormakter kom den svekkede danskekongen til hjelp. Disse ville likevel ikke at Danmark skulle få tilbake det tapte Skåne, noe som ville gitt Danmark full kontroll over Øresund. I mai 1658 ble en ny fredstraktat underskrevet i Roskilde. Skåne var tapt for danskene. Tordenskjold - en sentral aktør i det nordiske krigsbilde Krevde etnisk rensing Imidlertid var det langt frem til fred og fordragelighet. Skåningene var forbannet på sine nye herskere og på alt svensk. Kong Karl 11. ble så sint over dette at han foreslo hele Skåne rensket for skåninger. Disse skulle deporteres til det svenske Baltikum, og erstattes med svenske bønder, prester, borgere og adelsmenn. Det lyktes heldigvis kongens rådgivere å forhindre denne etniske rensingen av Skåne, men mye blod og adrenalin - fløt likevel. Prester og embedsmenn ble skiftet ut, statuer ødelagt og bøker på dansk ble forbudt. Noe av selvhevdelsen sitter likevel igjen. Skåneland har sitt eget flagg rødt med gult kors og ble i 1993 tatt opp som medlem i UNPO, Unrepresented Nations and Peoples Organization, og i FUEN, Federal Union of European Nationalities, som har rådgivende status ved Euoparådet. Og i en nettavstemning som den danske avisen Politiken gjennomførte sist vinter, ga 62 prosent av de spurte uttrykk for at gjerne ville tilbake til Danmark. Det svenske Aftonbladet stilte samme spørsmål, og fikk 51 prosent for dansk tilhørighet. Lenge siden Tordenskjold Begge undersøkelsene ble møtt med smil. Wikipedia lister opp over 150 slagmarker i Skånelan, fra 945 til 1811. Noen av de nyeste er fra høsten 1788, hvor norske tropper under dansk kommando marsjerte inn i Bohuslän i et angrep som senere har fått det fredelige navnet Tyttebærkrigen. Dagens norske invasjon i Bohuslän består av fritidsbåter og forventningsfulle båtfamilier, - et langt stykke vei og historie fra Tordenskjold og hans drønnende kanoner... Av Øystein Øystå Kongelig brevveksling: Din gamle narr Fra gammelt av hadde Sverige vært Danmarks hovedproblem. Nabofeider gjennomvevet forsåvidt hele Europa. Fra ca 1550 ble svenskene mer aggressive, de krevde Skåne, Gotland og Nord-Norge, og rustet opp. Erik 14. av Sverige hadde sogar planer om å erobre Danmark, tvangsflytte den danske befolkning til Cayenne, la spanjoler kolonisere Danmark og svensker bosette seg i Skåne som da var dansk. 12 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Sverige følte seg inneklemt, og var den aggressive part. Danmark kontrollerte Øresund, men Sverige kunne presse Danmark med andre erobringer rundt Østersjøen. I 1597 fikk danskekongen Christian 4. se et hollandsk kart hvor Nord-Norge var fargelagt som svensk. Det fikk hans beger til å flyte over, han planla sin store Nord-Norgereise, og styrket bemanningen i nord med befestninger på Vardøhus og i Nordland. Da danskene vant et slag under den såkalte Kalmarkrigen, mistet Sveriges kong Karl 9. fatningen og utfordret Christian 4. til duell mann mot mann. Christian Quart svarte, like ubehersket. Du skulle skamme deg, din gamle narr, sådan å angripe en ærlig herre, noe du visselig har lært av gamle horer, som pleier å verge seg med å skjelle og smelle. To måneder senere fikk Karl 9. slag og døde.

Enkla och lätsköta telefonihjälpmedel FLEX ergo En telefon för alla, men särskilt för dem med nedsat hörsel, röst, syn eller rörlighet Hjälpmedelsinstitutet har granskat mätdata från mätningar av Flex Ergo: Telefonen har stora knappar med tydlig kontrast för at passa synsvaga personer. Mätdata tyder på at telefonen är väl lämpad at användas av personer med hörselskada respektive svag röst. Inkl telekablar för SE/DK/NO/FI 495:- * Förmodligen marknadens bästa förstärkning i telefonluren - FLEX ergo är utvecklad i samarbete med ROEK Elektronik, et välrenommerat svenskt akustikmätningslab. Mycket enkel at använda Mycket stora och skålade knappar med distinkt funktion, rejält upphöjd femma och sifertryck i högkontrast. Minimalt med knappar och intuitiva symboler gör alla funktioner enkla at förstå och använda. Kratfull förstärkning Kratig justerbar förstärkning för lur, högtalare, mikrofon och ringsignal. Dessutom lampa som blinkar då det ringer. Mycket hög ljudkvalitet även vid högsta förstärkning tack vare noggrant utprovade tonkurvor. Ergonomi Konstruerad med god ergonomi i åtanke. Stora knappar med tryck i högkontrast, greppvänlig upphöjd lur och et praktiskt ställ som ger en riktig betraktningsvinkel vid både bords- och väggplacering. T-slinga Inbyggd teleslinga för dem som använder hörapparat. ICE På ICE-knappen lagrar man nummer till nära anhörig, larmnummer eller annat viktigt telefonnummer. Et knapptryck kopplar upp samtalet direkt i högtalartelefonen. ICE (In Case of Emergency) är en märkning som rekommenderas av Räddningsverket, SOS alarm, Civilförsvaret med lera. FLEX easy Bluetooth -headset i komfortmodell för bilen och det trådlösa kontoret. t. Inklusive bil-, USB- och reseladdare. 795:- * FLEX ringförstärkare Med kratfull justerbar ringsignal och blinkande högefektsdiod. Kopplas till valfrit telejack. FLEX strobo ringförstärkare Mycket kratfull ljudoch ljusindikering med stroboskoplampa. Kopplas till valfrit telejack. 295:- * 395:- * * Rekommenderade erade cirkapriser inkl moms. Generalagent ILD International AB. För närmsta återförsäljare, se www.lexheadset.se eller ring +46 (0)40 45 35 45 Nummer 4. 2008. Rotary Norden 13

Sverige Rotary i Rosengård Malmö Skeppsbrons Rk är en av de rotaryklubbar i Malmö som för fyra år sedan blev kontaktad av ledningen för Rosengårdsskolan i Malmö. Avsikten var, att skolans ledning såg en möjlighet i att genom medlemmarna i klubben kunna medverka till att skolans elever fick kontakt med det svenska samhället utanför stadsdelen Rosengård. Klubben fann förslaget intressant och flera medlemmar engagerades och tog emot elever från skolan. Arabiska dominerar Rosengårdsskolan har idag cirka 800 elever från 30 olika nationer. De flesta eleverna talar arabiska i hemmen. I många fall är det endast barnen i familjerna som kan tala och förstå svenska. Barnen får i sin tur ta på sig ansvaret att undervisa föräldrarna i svenska språket. Arbetslösheten är hög bland invandrarfamiljerna. Många föräldrar saknar kontakt med samhället utanför stadsdelen Rosengård. Språket integrerar därför uttrycket Springprojektet. Genom det samarbete som etablerades fick efterhand flera av skolans elever möjlighet att komma ut till både företag och förvaltningar i Malmö med omnejd för att i första hand får hjälp med träning i svenska. Springprojektet blev därmed efterhand fastare etablerat. Inte endast rotarianer från Malmö Skeppsbron ställde upp med att ta emot elever utan även medlemmar i andra Malmöklubbar följde exemplet. På en särskild anslagstavla på skolan finns några av företagen och förvaltningarna uppräknade där skolans elever tränat svenska. I mitten presidenten i Malmö Skeppsbron RK, Inger Lindstedt samt skolans rektor Lars Birgersson, omgivna av några av Rosengårdsskolans elever. Inom ramen för Rotarys samhällstjänst har vi i Malmö Skeppsbrons Rk funnit att detta är ett meningsfullt projekt väl värt att får spridning även utanför Malmö. Intresserade klubbar på andra håll i landet är välkomna att kontakta oss för att få ytterligare information om hur vi arbetar. Åke Persson Malmö Skeppsbron Rk Springprojektets stipendium Det har blivit en tradition att klubben årligen besöker Rosengårdsskolan. Vid besöket i mars 2008 berättade rektor Lars Birgersson om undervisningen på skolan. En av skolans elever Elma Vajzovic, som är ordförande i elevrådet, beskrev på ett inlevelsefullt sätt betydelsen av Springprojektet. Vid skolavslutningen i juni brukar klubbens president närvara. Då sker utdelning av Malmö Skeppsbrons Rk: s stipendier till två välförtjänta elever. Detta är ett mycket uppskattat inslag vid skolavslutningen. 14 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Tavlan på Rosengårdsskolan med uppgifter om företag/organisationer som haft besök av skolans elever. Både elever och lärare upplever kontakten med rotaryklubbarna som värdefull. Springprojektet har efterhand blivit känt även på orter utanför Malmö. Skolan får ofta studiebesök och då berättar rektor Lars Birgersson bl a om projektet och hur det utvecklats. Exklusivt boende i Thailand Ditt drömboende i Thailand. Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med stora möjligheter att påverka utformningen. www.kangsadarn.se

Underhållning i Mölnlycke Hjälp till brasilianska barnhem 94 000 netto Förutom de generösa artisterna sponsrades föreställningen av ett antal välvilliga personer och företag, vilket sammantaget bidrog till ett fantastiskt netto på något över 94 000 kronor. Vår klubb har tidigare haft liknande evenemang med artister som Lill Lindfors, Sylvia Vrethammar och Povel Ramel och då kunnat påräkna tillläggsbelop från såväl DDF (district designated funds) som RI Foundation. Med motsvarande bidrag denna gång skulle vi kunna understödja de barnhem i den lilla brasilianska staden Tieté, vi sedan 2002 försöker hjälpa, med 235 000 kronor. Under åren har 6 barnhem och ett sjukhus fått radikalt förändrade förutsättningar att höja livskvalitén för barnen, genom förbättrad sjukvårdsutrustning, pool för fysioterapiövningar för rörelsehindrade barn, material för skola och fritid, köksutrustning, möbler, fordon m.m. genom våra insatser. Vid personliga besök på plats har flera av klubbens medlemmar kunnat konstatera hur väl våra pengar har använts. Sverige Göran Håkanson President Elec Lasse Beischer På Mölnlycke Kulturhus framträdde fredagen den 7 mars i Landvetter-Råda Rk: s regi den underbare komikern Lasse Beischer med sin föreställning Shakespeare den absoluta sanningen, där ramberättelsen faktiskt handlar om William Shakespeare, men där clownmunderingen med illröd näsa och clownmun, Lasses ständiga avvikelser från ämnet och inte minst på det sätt han oupphörligen drar in publiken i skådespelet, gjorde tillställningen till en skrattfest av sällan skådat slag. Utan någon som helst ersättning höll Lasse Beischer och hans allt-i-allo (ljud/ljus/»toscana - Tuscany sufflering/programförsäljning m.m.) Henri Kokko i gång nästan 3 timmar, ja 45-50 minuter längre än den föreställningen brukar ta och bifallet blev ovationsartat. beautiful accommodations in typical Tuscanian style for every exigence. Independent villas, wine states, hotels for couples, families and larger groups. Personal assistance and consultation. Contact: Il Girasole, Susanne Beller Valacchi, staf@tuscanyinluxury.com, +39 348 4435725 www.tuscanyinluxury.com Landet där solen skiner! Hammamet Sköm bort er själva och bo på vårt mycket populära 4* golfhotell Phenicia, dubbelrum, Transfer, Halvpension, 4 greenfee, Golfvärd fr. 7.340 :- PORTUGAL Costa Azul Exklusivt erbjudande till Costa Azul. Dubbelrum på Hotell Costa da Capricia Havsutsikt Frukost+3 middagar, 5 greenfee Transfer, Golfvärd Golfvagn - 1 pollett/dag fr. 7.800 :- TURKIET Belek Ett säkert kort i Turkiet är Golfresorten Sirene o Antalya Golf 2 x 18 hål. Dubbelrum inkl Ultra all inclusive, VIP- Transfer, 4 greenfee. Gäller jul/nyår fr. 9.890:- Flygskatter tillkommer Beställ vår broschyr! 063-431 63 info@revent.nu www.revent.nu Nummer 4. 2008. Rotary Norden 15

Sverige Borlänge Stora Tuna satsar på brasaftnar Vad gör Knut i Gyllbergen som levde på 1500-talet, en yogainstruktör och en konstnär på sina arbeten när de inte är på Rotary? Brasaftnar ger den nyfikne i Borlänge Stora Tuna Rk svaret. Brasaftnar skapar närhet Därför tog vi i klubben tidigt initiativet till brasaftnar. Detta för att vi i mindre grupper skulle kunna lära känna varandra bättre samtidigt som vi diskuterade klubbaktuella ämnen och alltid till en god IT-företagare har återuppbyggt Knut i Gylles miljö - 500 år senare. Här finns redan ett nästan traditionellt äventyrscentrum utökat med möjligheten att själv vara med och framställa järn. Snart började diskussionens vågor gå höga där vi dissekerade klubben och dess intentioner. Förväntat allvarligast var de nyare medlemmarnas klagan över att inte riktigt hade chansen att lära känna de äldre klubbprofilerna. Maria Lettius, vice president, vill undvika kotteribildning under lunchmötena. Handen på hjärtat hur mycket känner du till om dina medlemmar i klubben som du först minglar med och sedan äter en lunch tillsammans med? Idag 103 år senare efter bildandet går vi till våra lunchmöten och är i de flesta fall ytligt sociala medan några kotterier känner varandra utan och innan sedan många år. De äldre har sina bestämda platser vid varje lunch och vips finns där en osynlig vägg mellan gamla och nya medlemmar. Det är vi äldre som bär upp rotaryidealet med hög närvaro samtidigt som vi är måna om att verksamheten bedrivs inom traditionella, oftast trevliga ramar, tänker och säger många rotarianer. Tyvärr är det så, bekräftar Lars Lyrvall, en av fyra chartermedlemmar som efter 37 år fortfarande är aktiv inom Borlänge Stora Tuna Rk. 16 Nummer 4. 2008. Rotary Norden måltid, fortsätter Lars Lyrvall. Under förvinterns mörka kvällar kunde 80-talet medlemmar i borlängeklubben boka in sig för besök hos Knut i Gyllbergen alias Clas Jacobsson, yogainstruktören Charles Forman eller konstnären Anders Björnhager. Alternativet var traditionella privat-hemma-hos-någon möten. Trojkan Bernth Martinsson, Bo Persson och Ingemar Ström skötte det administrativa. Knut i Gylle var kunglig dalfogde under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Han bodde i Gylle, en stadsdel i Borlänge inom ramen för tunaklubben. Han hade sina djur under sommaren på fäbodar i Gyllbergen mellan Borlänge och Ludvika. Han var en framstående järnframställare och storbonde. Clas Jacobsson, till vardags politisk sekreterare för moderaterna i landstinget och Yoga räddningen Charles Forman kommer från norra Sri Lanka och är liksom hustrun Mindra rotarianer men i olika klubbar. Förutom jobben som lärare är paret yogainstruktörer i egen regi. Charles berättar hur han som barn drabbades av polio och hade svårt att kunna röra sig fram till elvaårsåldern. Då fick han behandling enligt en så kallad ayurveda-metod. Under tonåren fick han viss rörelseförmåga men den förblev begränsad. Många år har gått. Charles berättar hur han mött många utmaningar, människor och miljöer i livet. Kriget i Sri Lanka tvingade honom att flytta till olika länder och han fortsätter: När jag ser i backspegeln är jag helt klar över att det är yogan som har hjälpt mig i alla svåra situationer både fysiskt och mentalt. Charles Forman är också en excellent kock och inspiratör i den indiska mattraditionen. Något som han bevisade med en avslutande vegetarisk middag. Jag ställer gärna upp som lärare för mina rotarykamrater i matlagning, deklarerar Charles generöst. Konst lindrar Anders Björnhager är en spännande konstnär som arbetar i olja, akryl, akvarell samt tecknar i blyerts och tusch. Mellan 1979 och 1982 gjorde Anders fyra långresor till Asien. Han gästade bl. a ön Sri Lanka som back packer och han var i Thailand fem veckor innan den stora tsunamin för tre år sedan. I Sri Lanka fick han många vänner främst i Trincomalee-området. När tsunamin slog till kände Anders direkt

kommer in på platser även hemma hos medlemmar och lär känna verksamheter som annars är stängda, säger Lars Lyrvall. Maria Lettius är vice president i Borlänge Stora Tunaklubben och har varit rotarian i drygt fyra år. Hon summerar sin syn på brasaftnar så här: Som ny medlem var brasaftonen ett ypperligt tillfälle att träffa en mindre skara klubbmedlemmar under trevliga former, få en presentation av dessa och få veta mer om klubben. Det är viktigt att andra tillfällen än lunchmötena ges för att knyta kontakter när man inleder sin tid i Rotary för att bli hemmastadd, något som man gärna kan trycka lite extra på till de nya medlemmarna. Jag har fortsatt att prioritera brasaftnar, uppskattar att få lite längre tid till samvaro och diskussion och att fler för fram sina åsikter i det mindre forum som brasaftonen erbjuder. Uppskattar särskilt det initiativ som togs nu senast med ett smörgåsbord av aktiviteter och valfria datum vilket med fördel kan varvas med den andra modellen vi har, med utsedd värd och gästlista, för att undvika kotteribildning. Bo Persson Text och foto Sverige Lars Lyrvall är en av fyra chartermedlemmar som efter 37 år fortfarande är aktiv inom samma rotaryklubb. att han måste göra en hjälpinsats men vilken? Han skänkte både konstverk och böcker som lottades ut. När Charles Forman kom med i klubben började planer smidas för ett understödsprojekt. Oron runt Trincomalee har försenat förvekligandet men klubben har en rejäl öronmärkt pott för en insats. Trevliga former Under klubbens 35 år har strävan varit att inte bli bara en sömnig, lokal föreläsningsförening. Brasaftnar är alldeles utmärkta för att lära känna varandra. Det bästa med Rotary är en ständigt pågående lektion i praktisk samhällskunskap man Vem kan tro att den idag supervige yogainstruktören Charles Forman i tonåren drabbades av polio och knappt kunde röra sig? Knut i Gylle, Clas Jacobsson, lär ut hur man av 25 kg myrmalm och en halv kubikmeter kol kan tillverka ett fint svärd på gammalt och väl beprövat sätt. Anders Björnhager är en väl inarbetad borlängekonstnär. Trion bjuder verkligen på sig under Borlänge Stora Tuna Rotaryklubbars brasaftnar. Fortsatt kamp mot polio Sigtuna Rk bjöd på Musik i Midvinterkväll I februari höll Sigtuna Rk enligt traditionen jazzkonsert i Mariakyrkan till förmån för Polio Plus. Kyrkan var liksom tidigare år fylld med råge, vilket innebär upp emot 400 besökare. Konserten gav riktigt god ekonomisk utdelning. Klubben räknar med att ytterligare runt 20 000 barn i världen kan vaccineras tack vare intäkterna från entrébiljetter och frivilliga bidrag/kollekt. Tidigare års uppskattade konstellation - Fredrik Hermanssons trio, Emily Mc Ewan Fornhammar, solist och Sigtuna Sångensemble stod för underhållningen. Producent för konserten var Leif Hermansson, Sigtuna Rk. Text och foto: Birgitta Collenius Solist Emily Mc Ewan Fornhammar(foto: Birgitta Collenius). Nummer 4. 2008. Rotary Norden 17

Sverige 2:a världskriget trodde man att det inte längre skulle behövas frivilligarbete och man mötte även motstånd från facket som motsatte sig frivilliga insatser. Idag är inställningen en annan. Sveriges kommuner och landstinget har nu gett ut en bok om samarbetet med frivilligorganisationer. Den offentliga sektorn klarar inte av att tillgodose alla behov längre. Behoven är stora och de växer. Antalet gamla har ökat dramatiskt och en mindre andel än tidigare får tillgång till kommunal hemtjänst. Kommunerna har inte blivit snålare utan man måste helt enkelt prioritera var man lägger sina resurser. När färre får kommunal hjälp skapas isolering och ensamhet hos många äldre. Här kan Röda Korset göra en stor insats. ñ Vi kan besöka gamla, kanske ledsaga människor till olika aktiviteter. Detta kommer att växa, berättade Bengt Westerberg. Rotary Norrtäljes president Olof Cedervall tackar Bengt Westerberg, ordförande i Svenska Röda korset, för ett intressant föredrag och överräcker Rotarys gåvobrev till förmån för Läkarbanken. Bengt Westerberg i Norrtälje När Bengt Westerberg deltog i Norrtälje Rk: s torsdagsmöte den 28 februari, var det nära nog fullsatt i s/s Norrteljes aktersalong. I sin roll som ordförande för Svenska Röda Korset bjöd Bengt Westerberg sedan de närvarande på ett innehållsrikt föredrag. 1865 bildades Svenska Röda Korset. Idag finns 186 nationella Röda kors- och Röda halvmåneföreningar i världen och närmare 100 miljoner människor är medlemmar i Röda korsrörelsen. För att skydda sig i krig bär dess frivilligarbetare det Röda Korset eller en röd halvmåne som skyddssymbol, en symbol som har kommit att respekteras även av stridande grupper som inte skrivit på en uppgörelse. Större andel civila drabbas Bengt Westerberg konstaterade att krigsfångar fortfarande behandlas illa i krig och att övergrepp sker. Men utan Henry Dunant och Röda Korsets idoga arbete som bidragit till överenskommelser hade övergreppen sannolikt vara betydligt fler. Det är fler människor som drabbas nu än i slutet av 1800-talet och behovet av Röda korsinsatser har inte minskat under åren utan ökat och de är inte längre knutna 18 Nummer 4. 2008. Rotary Norden bara till krig. Idag är de drabbade oftast mammor och barn. Ett exempel på hjälpinsatser där Röda Korset rycker ut är de vid naturkatastrofer och de klimatförändringar som vi ser idag kommer med all sannolikhet att leda till att fler sådana insatser behövs. Så svaret på frågan som Bengt Westerberg och Röda Korset själva har ställt sig - om Röda Korsets verksamhet fortfarande behövs är tveklöst ja. Arbete på svenska fängelser och skolor Humanitära insatser görs även i Sverige. Som exempel nämnde Bengt Westerberg den besöksverksamhet som sker på skolor och på fängelser. Själva utgångspunkten är ju att hjälpa grupper som har det svårt och dessa kan vi hitta i vår absoluta närhet. Varje lokal Röda korsgrupp kan se sig om i sin närhet hur behovet ser ut just där, säger Bengt Westerberg. Röda Korset tillhörde för 100 år sedan de grupper som drog igång hjälpinsatser som ingen annan gjorde. Successivt tog kommunerna över. Ett exempel är tandvård för unga som tämligen snart efter andra världskriget togs om hand av kommunerna. Efter Unga medlemmar sökes Under frågestunden efter föredraget frågades om hur nyrekryteringen till Röda Korset ser ut idag? Bengt Westerberg svarade att det sker en tillströmning, men antalet gamla medlemmar som faller ifrån är fler så medlemsantalet sjunker. Röda Korset skulle helt enkelt behöva bli bättre på att locka unga människor att ansluta sig. På frågan om hur den senaste kampanjen, Kramkampanjen, föll ut berättade Bengt Westerberg att den gav mer pengar än den brödinsamling som ägt rum tidigare år. Bengt Westerberg påtalade att det är viktigt att skapa arenor som kan diskutera samarbete. Röda Korset är politiskt och religiöst obundna men jobbar ändå ibland tillsammans med t ex svenska kyrkan. Ett annat exempel på samarbete är det avtal som Luftfartsverket tecknat med Röda Korset om insatser på Arlanda att ta hand om människor som anländer från katastrofer som exempelvis det vi såg efter tsunamin i Sydostasien i december 2004. Efter tsunamin kom det in väldigt mycket pengar. Nu är man tillbaka på de insamlingsnivåer som man brukar ligga på - 180 mkr per år. Av de medel som samlas in går 13 % till insamlingskostnader. - Det är en rimlig nivå, fortsatte Bengt Westerberg. - De som arbetar med hanteringen av medel skall ju avlönas och det finns krav på att det sker en bra uppföljning av hur medel används och det är också ett arbete som sker med avlönad personal.

Stipendium i Kivik Vid terminsstart hösten 2007 inbjöds sjätteklassarna i skolorna i S:t Olof, Rörum, Kivik och Brösarp till en bild- och uppsatstävling med temat Linné, blomsterkungen. Det lämnades in många fina och välskrivna essäer och bilder som bedömdes av en jury bestående av författare Karin Brunk- Holmqvist, konstnär Hasse Karlsson och rotarypresident Jan-Erik Månsson. Vinnande klass blev klass 6 Brösarps skola där Fanny Gartz Levin lämnat in den uppsats som sattes främst. Ninnie Kronvall fick ett hedersomnämnande. Många andra uppsatser från denna klass var mycket bra. Från klass 6 S:t Olofs skola kom Daniel Andersson med ett mycket bra bidrag och fick även han ett hedersomnämnande. Bästa bild som var ett kollage föreställande Carl Linné var inlämnat av Viktor Rosberg från S:t Olof och han tilldelades ett speciellt pris av rotarypresident Jan-Erik Månsson. Prisutdelning med prischeck på 3 500:- och blommor skedde på Brösarps Konsthall där Stipendiaterna mottar prischecken Kivik rotaryklubb hade sitt ordinarie veckomöte. Fanny och Ninnie läste sina uppsatser och fick mycket uppskattning. Doktor Matti Yllö tog fasta på de många sjukdomar som var beskrivna och redde ut begreppen om hjärnskakning, spetälska och difteri. Viktor fick en ingående redogörelse av Hasse Karlsson om varför hans bild var av så god klass och utsetts till vinnande bidrag. Sverige Stafettvasan 2008 är nu avgjord Mora Rk står som arrangör för en internationell skidtävling för 5-mannalag där samtliga rotaryklubbar kan deltaga i samband med Stafettvasan som är en av de tävlingar som ingår i Vasaloppsveckan. Loppet går mellan Sälen och Mora, en sträcka på 90 km, i slutet av februari varje år. I årets tävling segrade åter igen Falun Kopparvågen Rk. På andra plats kom Mora Rk lag 2, tredje plats Mora Rk lag 1, fjärde plats Siegen-Schloss Rk från Tyskland. I det segrande laget ingick Dan Westerberg, Ronny Holmlund, Jan Hedberg, Bengt Nyberg och Torsten Löfgren som såg till att erövra vandringspriset i form av en vacker Dalahäst, skänkt av Mora Rk. Segertiden blev 6.17.32. På Vasaloppssöndagen hade Mora Rk traditionsenligt en vätskekontroll i Gopshus, ca 20 km före mål. Totalt passerade 21 rotarianer. 15 från Sverige, 3 från Finland, 2 från Danmark och 1 från Österrike som erhöll uppmuntran, hjälp och dryck enligt Rotarys valspråk Service above self. Mora Rk hälsar alla skidintresserade rotarianer välkomna till nästa års tävlingar. Bengt Hedenmark Mora Rk»Vinresor Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. Ring eller faxa +46 (0) 533-161 58 sten.g. svenhage@vinsten.se Av Munskänkarna Rekommenderade resor www.vinsten.se Boka visningsresa nu! Vi erbjuder villor och lägenheter vid stranden i Thailand i alla prisklasser, med hög kvalitet och stilren design. Besök någon av våra utställningar eller boka in en visningsresa. Låt drömmen bli verklighet. Prioritera i livet. För utställningar och information: www.wiphanai.se, tel. 054-21 51 48 Nummer 4. 2008. Rotary Norden 19

Sverige Deltagande ungdomar tillsammans med instruktörer och värdfamiljer International Youth Sailing Camp 2007 Under sommaren 2007 deltog sexton ungdomar från femton olika länder på ett seglarläger i Karlshamn. Karlshamn- Mörrum Rk anordnar vartannat år ett internationellt seglarläger i samarbete med Karlshamns Rk och Karlshamns segelsällskap. Lägret syftar till att skapa internationell förståelse och att ge möjlighet för ungdomar från olika länder att träffas och lära känna varandra. Tanken är också att ungdomarna skall lära sig att segla mindre segelbåtar. Lägerprogrammet innehåller, förutom en stor portion segling, bland annat teambuilding, kanotfärder och utflykter i vår skärgård. Senaste lägret gick av stapeln mellan 30 juli och 7 aug 2007. Klubbarna bidrar med instruktörer, värdfamiljer och alla aktiviteter. Lägret är mycket uppskattat av deltagarna. På en hemsida kan familjerna följa alla lägrets aktiviteter dag för dag. För ytterligare information kontakta vår ungdomsansvarige Stefan Håkansson eller se vidare på följande länkar Sailing Camp 07 (www.rotary.ec.se/ysc07/ index.htm) (Previous Camps (www.rotary.ec.se/ysc07/ index.htm) Flyktingprojekt i Avesta Rk Avesta Rk startade under 2007 ett projekt kallat Flykting-Rotary. Klubben strävar efter att stötta de flyktingar som fått uppehållstillstånd och som vill integreras med vanliga svenskar. Klubben ansökte hos distriktet 2330 som ett simplified grant-projekt. Distriktet beviljade 2000 kronor. Vi började med att bjuda in männen till en träff på Jularbo Museet i maj. Ett av ortens företag, C A Östbergs Fläkt berättade om sin verksamhet, det var Jane Allansson dess personalchef som presenterade företaget. Efter presentationen var det flera av männen som hade frågor till Jane om det fanns några lediga jobb. Vår kulturchef Lars-Åke Everbrand berättade om Karl Jularbos liv. 18 personer hade anmält sig men det kom 31. Kvinnoträff Nästa träff vi anordnade vände vi oss till kvinnorna. Det var en regnig oktoberkväll, och det kanske var en bidragande orsak för det kom inte lika många. Den kvällen var några Inner 20 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Drygt 30 manliga flyktingar mötte upp Weel kvinnor med också. Där knöts några kontakter mellan flyktingkvinnor och Inner Weel kvinnor som lever vidare. Stora Ensos personalchef Ingela Dunger berättade om företaget och hur man gör papper, även hon fick frågor om det fanns några lediga jobb. Vid båda tillfällena hade vi gjort i ordning enkäter som gästerna fick fylla i. Vad de ville uppleva med oss. De enkäterna skall vi jobba vidare med. Tredje träffen var det barnens tur. Vi ordnade familjefest, lördagen mellan jul och nyår. Vi bjöd in svenska barnfamiljer som bor i närheten. Det kom 45 flyktingar och lika många svenskar. Vi dansade traditionella juldanser och hade super star tävlingar, och så kom tomten med påsar förstås. En flicka från Irak gick upp spontant på scenen och sjöng en kärlekssång från sitt hemland. När allt var slut kom en pappa fram till oss och sade: så här roligt har inte min son haft sedan vi kom till Sverige Det kändes fint! Erik Jernelius President Ulla-Britt Axelsson Past president

Landskrona Citadellen 40 år guvernören Kristian Vestergren välkomna till jubileumsfesten, och på plats fanns också presidenterna Ingela Englund och Fedor Polacek från de två andra rotaryklubbarna i kommunen och Inner Wheels president Barbro Bodin. Sverige Guvernören Mikael Halling omgiven av presidenterna i de tre Landskrona klubbarna. Ingela Englund president i Landskrona Rk, Fedor Polacek president i Landskrona Glumslöv Rk. Nils-Eric Winqvist längst till höger är president Landskrona Citadellet som jubilerade. Stöd till KRIS Kvällen bjöd på mingel och bubbel till toner från en stråkkvartett, underhållning och generösa uppvaktningar till projekt som den 40-åriga klubben driver lokalt, bland annat för att stödja unga KRIS och utsatta kvinnor. Två av klubbens tre externa PHF fick dessvärre lämna återbud i sista stund på grund av sjukdom, och inte heller kunde klubbens mångårige medlem och gästvärdsansvarige Helmer Svensson närvara. Helmer skulle ha fått en PHF för sina insatser vid jubileumsfesten, men utmärkelsen fick i stället delas ut vid ett ordinarie möte någon vecka senare. För jubileumsfestens seriösa inslag stod författaren Åke Jönsson, som skrivit Landskrona stads historia i tre tjocka band. Medan de levande ljusen lyste upp medeltidsvalven höll han ett intressant anförande om Citadellets spännande historia. Klubbens 40-åriga historia berättade vice presidenten Olof Böiers i en rapp och humoristisk exposé. Efter en uppskattad måltid fick de cirka 90 gästerna chans att motionera bort något av kaloriintaget till tonerna av den legendariska Landskrona-orkestern Domnivet, som bjöd på dansanta rytmer. Gunilla Ernlund Chartermedlemmarna Curt Salomonsson (med fru Doris) Kjell Eriksson Mitt: Arne Vennberg, Ingvar Östling samt Presidenten 2007-2008 Nils-Eric Winqvist Presidenten Nils-Erik Winqvist kunde hälsa fyra av klubbens sex kvarvarande chartermedlemmar välkomna, när Landskrona Citadell Rk den 12 januari firade sitt 40-årsjubileum. Jubileet firades naturligtvis på Citadellet, den medeltida turistattraktionen som gett klubben dess namn. På Citadellet höll klubben sin charterhögtid den 7 januari 1968, och vid den tidpunkten hade anläggningen ännu inte öppnat efter restaureringen, och det krävdes specialtillstånd för att charterhögtidligheten skulle få hållas där. Sedan många år håller klubben sina måndagsluncher i ett av huvudbyggnadens två tornrum. Jubileumsfesten hade klubbens medlem och krögare Mats Wilhelmsson dock dukat upp i den stora kyrksalen utanför det övre tornrummet för att få plats med det 90-tal gäster som deltog i festen. Presidenten kunde hälsa både distriktsguvernören Mikael Halling och biträdande Exklusivt boende i Thailand Ditt drömboende i Thailand. Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med stora möjligheter att påverka utformningen. www.kangsadarn.se Nummer 4. 2008. Rotary Norden 21

Sverige Stjärnsamling i Strängnäs Kulturskolans unga musiker (foto: Wolfgang Heller) Konsert med unga musikartister utbildade på Kulturskolan i Strängnäs medverkar i en välgörenhetskonsert till förmån för Maschambanzou projektet. Strängnäs Bisp Thomas Rk anordnade i februari en välgörenhets konsert till förmån för ett utvecklings projekt som klubben driver i samverkan med bl a Harare West Rc i Harare Zimbabwe i Sydafrika. I Zimbabwe, liksom i många länder i södra Afrika, är stora delar av befolkningen svårt plågad av Hiv/Aids och fattigdom. Som en följd av att många människor dör i Hiv/Aids epidemin blir många barn föräldralösa och dessutom utan nära släktingar. Syftet med projektet är att samla pengar, som i olika projekt skall hjälpa dessa barn till ett någorlunda drägligt liv. Konsert med variation Konserten hade en mycket varierande färgpalett, med allt från folkmusik, jazz, marimbaspel till Haydns trumpetkonsert, och presenterades av Ulf Jansson för dagen iklädd frack. Medverkande i konserten var unga lovande artister, som anlänt från när och fjärran, med bakgrund från Strängnäs Kulturskola. Att här försöka rangordna de medverkande låter sig ej göras, men t ex Mats Carlsson, som sjunger på de stora scenerna bl a Puccinis stora tenoraria Nessum Dorma ackompanjerad på piano av klubbens egen Britta Snickars. Tubaisten Jörgen Wellander från Tyskland tillsammans med saxofonisten Mike Schweitzer framförde på kända låtar. Anna Norberg på blockflöjt, ackompanjerad på piano av Britta Snickars och marimbaspelaren Olle Pettersson soloframträdde, i övrigt var det sju unga fiolspelare i Folkmusikgruppen Cinema, Mattias Andersson trumpet, Per Henning Olsson Gitarr, Helena Olsson Blockflöjt, Niklas Lundberg Gitarr samt Gustav Rosén Altsaxofon. Som avslutning på konserten framförde musiker och publik på ett rungande sätt Barnens Pomp på melodin i Pomp and Circumstances. Efter konserten samlades klubbens medlemmar på supé på hotell Rogge. Ett stort tack till alla musikanter som ställde upp gratis till förmån för Strängnäs Bisp Thomas Rk: s Mashambanzou projektet Jan Mimer Diplom för 50 år i Rotary Guvernören Elisabeth Zander besökte i början av januari Norrköpings Norra Rk. Elisabeth tog del av hur klubbarbetet utvecklas och informerade också om arbetet i Rotary internationellt och regionalt. Elisabeth överlämnade härefter ett diplom till klubbens 50-åring, Thomas Wahlberg. Thomas har varit rotarian i 50 år och verksam i Grums, Sundsvall och Norrköping. Rotaryåret 1971-72 var Thomas president i klubben där han nu är Paul Harris Fellow. Rolf Sundberg, klubbens president överlämnade även en liten gåva. Thomas noterade att han under de 50 åren satt mycket stort värde på kamratskapet med alla rotaryvännerna. Särskilt intresse har han alltid haft för den internationella delen av Rotary s verksamhet, i vilken Rotary Foundation spelar en viktig roll. Thomas avser nu genom en penninggåva till 22 Nummer 4. 2008. Rotary Norden vår klubb göra det möjligt för klubben att ge ett bidrag till RF. I förlängningen kan detta förhoppningsvis också skapa förutsättningar för ytterligare Paul Harris Fellowships för någon förtjänt klubbmedlem. Lennart Kördel Från vänster Ingemar Nimstrand, ass guvernör, Rolf Sundberg president. Thomas Wahlberg, 50-åring och Elisabeth Zander, guvernör

RI-presidenten Wilfrid J. Wilkinson uppmärksammar Strängnäs Rk projekt i Vilnius Sverige RI-presidenten Wilfrid J Wilkinson och presidenten Strängnäs Rk Matz Hultin Syateljén används varje dag! President Matz Hultin, Strängnäs Rk, har just kommit hem från Vilnius, dit han rest för att träffa RI-presidenten Wilfrid J. Wilkinson under dennes besök i Vilnius första dagarna i maj. Wilkinson har uppmärksammat vårt projekt inom Matching Grant programmet till stöd för Yrkesskolan för dövstumma/hörselskadade ungdomar i Vilnius. Lördag 3 maj ägde en ceremoni rum på skolan och i anslutning härtill gjordes en guidad tur för RI-presidenten, där bl.a. vår president Matz Hultin deltog. Under rundvisningen framgick tydligt att Wilkinson var imponerad och nöjd med vår insats, vilket Matz Hultin med glädje vidarebefordrade till medlemmarna i Strängnäs Rk vid lunchmötet 6 maj. Skolan har genom Rotarys försorg fått ett uppsving och kan nu hjälpa sina elever på ett helt annat sätt tack vare klubben. President Wilkinson uttryckte sitt stora tack till de inblandade klubbarna och menade, att vårt gemensamma projekt på ett utomordentligt sätt visat vad Rotary kan åstadkomma när det är som bäst. Kirsten Lindqvist Strängnäs Rk Frälsningsarmén i Mölndal - jubileumsåret 2008 I samband med att Frälsningsarméni Mölndal startade sitt jubileumsår, med kafékväll -2008-03-08- överlämnade Mölndal-Fässbergs Rk genom sin president Lars Ekberg till kårledare Birgitta Cagmo 10000 kronor att användas till deras lovvärda verksamhet. Klubben har under flera år lämnat bidrag till Frälsningsarmén Allan Johansson Nummer 4. 2008. Rotary Norden 23

Sverige Födelsebarnet Uddevalla Byfjorden Rk Charterpresident var Arvid Bolmstrand. Ett antal medlemmar från den då nystartade klubben kom från de två äldre klubbarna, och ett antal nya medlemmar tillkom alla med sin specifika yrkesklassifikation med mottot att tillföra varandra sina speciella kunskaper om sitt yrkesområde. Ett stort antal intressanta föredrag har tillfört medlemmarna ytterligare kunskaper och erfarenheter. Guvernör Margareta Magnusson delar ut PHF till Lars Olsson (foto: Kjell Ahlén). Uddvalla Byfjorden Rk 30 år Lördagen den 8 mars höll klubben jubileumsfest på officersmässen I 17, Uddevalla. Uddevalla Byfjorden Rk chartrades den 14 april 1978, den 3 juni hade klubben charterfest tillsammans med Munkedals Rk på Åtorps Herrgård i Munkedal. Av 32 chartermedlemmar finns i dag bara fyra kvar i klubben, flera har flyttat från orten och många återfinns nu i andra rotaryklubbar. Jubileumsfest Ett 40-tal medlemmar och gäster hade slutit upp. Presidenten Roger Johansson inledde kvällen med att hälsa alla hjärtligt välkomna till jubileet. Bland gästerna märktes DG Margareta Magnusson, nyligen hemkommen från en distriktskonferens i Maharastra i Indien. Hon berättade i sitt tal om Rotary i världen och den samhörighet det skapar, Indienbesöket är ett bevis på detta och hur hon som kvinnlig guvernör blev extra uppskattad. Hon överlämnade också distriktets standar till klubben. Ett antal tal hölls under kvällen under ledning av toastmastern Peter Wide. Nils Melin hade besökt klubbens charterpresident, Arvid Bolmstrand (92 år) som han framförde en hälsning från. Representanter från övriga rotaryklubbar talade och överlämnade bevis på insättningar till b.l.a Rotary Foundation. Konstnären Anders Sköld hade skänkt en målning som lottades ut och där intäkterna skall gå till Rotary Foundation. Kjell Ahlén som närvarande chartermedlem berättade kort om klubbens charterfest 1978 och den fina kamratskapen och alla intressanta föredrag under åren. Lars Olsson fick motta Paul Harris Fellow, en utmärkelse för förtjänstfullt arbete. Stämningen var hög och det var full fart på dansgolvet. En minnesvärd fest. Kjell Ahlén Guvernör Margareta Magnusson med President Roger Johansson (foto: Kjell Ahlén). 24 Nummer 4. 2008. Rotary Norden

Stipendieutdelning i Hallsberg Sverige Andrea Schirmer och Tobias Bader dansar (foto: Södra Närkes Tidning). Andrea Schirmer, Johanna Bolin och Johan Åström är årets stipendiater från Rotary i Kumla och Hallsberg. Den högtidliga utdelningen av stipendierna om 10 000 kronor vardera skedde på Restaurang Cedars den 28 februari. Bakom stipendierna står Jan Folke Vd på Malmbergs Elektriska AB i Kumla. Inga Davidsson-Friberg berättade att till årets val av stipendiater blev det problem eftersom man egentligen skulle dela ut två stipendier om 10 000 kronor vardera. Men eftersom det fanns tre lika duktiga ungdomar bland dem som sökt stipendierna beslutade Jan Folke att lägga till pengar till ytterligare ett stipendium. De här ungdomarna har alla tre högsta betygen i gymnasiet samtidigt som de utvecklat sin fritidssysselsättning till strålande resultat, sade Inga Davidsson-Friberg när hon delade ut årets stipendier. Andrea Schirmer har satsat på dans och bjöd på en dansuppvisning tillsammans med sin partner Tobias Bader. Hon vill satsa mer på dansen och då kommer stipendiepengarna väl till pass. Johanna Bolin är cellist och vill satsa sitt stipendium på en egen cello. Det är ett dyrt instrument som kostar minst 60 000 kronor. Johan Åström är trombonist och reser på regelbundna studieresor till Stockholm för att ta lektioner, han kommer att använda stipendiet till Johanna Bolin spelar cello (foto: Södra Närkes Tidning). studieresorna. Johanna Bolin spelade ett par stycken till ackompanjemang av Inga Davidsson-Friberg och Johan Åström bjöd på ett par solostycken vilket uppskattades av rotarianerna från Kumla och Hallsberg. AnneMarie Hellström Nummer 4. 2008. Rotary Norden 25

Norge Så lett som en elefantpumpe Elefantpumpe hva er det? Det er en enkel, hånddrevet vannpumpe etter paternosterprinsippet. Kjentfolk påviser hvor man med hell kan grave seg ned til grunnvannet det kan være ganske dypt dit ned - men når man først finner vann, er det tekniske utstyret som henter opp vannet meget enkelt. Kan det være enklere enn en håndsveiv? Elefantpumpene gir rent vann og nytt liv til skoler og grønnsakhager. En dobbelt sveiv og så kommer det rene vannet opp. Stein Nørve styrer samarbeidet mellom fem klubber i fire land. Vi er i Zimbabwe, et land hvor mye ikke fungerer som det skal. Behovet for hjelp er stort. Fem klubber i fire land i nord er gått sammen om å skaffe rent vann til skoler, hvor det undervises i havebruk. Grenaa Rk og Grenaa Djurs Rk i Danmark, Drøbak Rk i Norge, Türi Rk i Estland og Grossefehn/ Wiesmoor Rk i Tyskland har fått støtte fra RIs Matching Grant som også inkluderer midler fra Distrikt 2260.. 26 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Vellykket samarbeide -Forarbeidet har tatt tid, men alle som har arbeidet med Matching Grant-prosjekter vet jo hvor strenge krav som stilles, sier Stein Nørve i Drøbak Rk, som leder og koordinerer arbeidet. Han lar seg ikke skremme av rapporter om de politiske tilstander i Zimbabwe. På grunn av de økonomiske tilstander i Zimbabwe bruker man en bank i Zambia, men forholdet til myndighetene har gått greit. - Alle dokumenter er i orden. Jeg må også rose vårt distrikt, D 2260, hvor PDG Morten Bjerkan var særdeles hjelpsom under forarbeidene. -Vi har følt oss veldig trygge på prosjektet etter at vi fikk kontakt med Hunyani RC, hvor Chris Molam har full styring som lokal partner. Vi samarbeider også med organisasjonene Pump Aid, som i den siste tiårsperioden har installert rundt 2 500 elefantpumper og skaffet vann til grønnsakhager for 300 000 mennesker, og Environment Africa, gjennom underavdelingen Tree Africa, som blant annet arbeider med planteskoler, sier Nørve. Målet er å installere pumper i seks landsbyer det første året. To av dem er allerede i bruk. De er bygget for hånd av lokale håndverkere, og er praktisk talt vedlikeholdsfrie. Kinesisk idé? Når først vannet er funnet, er elefantpumpene meget enkle å produsere og drive. Enhver som har prøvet en paternosterheis, vil nikke gjenkjennende til prinsippet, som det sies bygger på en eldgammel kinesisk idé.. Pumpene utstyres med lokk og en lås, for sikkerhets skyld. I forrige nummer av Rotary Norden fortalte vi om Jessheim Rks vannpumpeprosjekt i Etiopia, som, som betjener 500 mennesker i ti familier. Prosjektet i Zimbabwe er enklere, men bekjemper på sin måte som viktig del av et planteskole-opplegg mangelen på rent vann. Det er behov for slike prosjekter på alle plan, til forbedring av helsetilstanden lokalt, hvor vannhenting både er strevsomt og risikabelt. -Hvorfor heter det elefantpumpe? -Neimen om jeg vet, sier Stein. Av Øystein Øystå

Bergen Rk skapte miljøringer i vannet Yrkeskomiteen i Bergen Rk ønsket å sette klimaendring som etisk utfordring på dagsorden. Resultatet ble en workshop den 8.april med 130 deltakere i et stormøte i samarbeid med Bergen Næringsråd, Bergen kommune, universiteter og høyskoler i Bergen. -Det er tredje gangen miljø står på den internasjonale dagsorden, sa president Torbjørn Wilhelmsen i sin innledning. -Tidlig på 1970-tallet ble begrepet økologi introdusert. Miljøgifter og sur nedbør var en betydelig trussel mot naturen og det biologiske mangfold. Etter omfattende press ble det innført reformer som reduserte den industriskapte forurensingen til luft og vann. I alle fall i Vesten. Men det glødende engasjementet døde gradvis bort. Inntil det andre forsøket ble lansert av Gro Harlem Brundtland under vignetten Bærekraftig utvikling i 1987. Bergen sto på hodet da Brundtlandkommisjonen hadde verdensmøte her i 1991. Men også dette tonet ut av våre medier og sinn, og debatten ble ført videre på fjerne steder som Kyoto og det landet som heter klimakvoter. Vi er ved tredje forsøk: Et stort flertall av verdens klimaforskere er enig i at den globale økologien er i rask negativ endring. Men endring åpner også muligheter, og det er derfor vi er her. Jeg tror ikke vi får en fjerde sjanse, og vi må begynne å innrette våre liv og vårt forbruk, våre arbeidsplasser og vårt næringsliv, og våre samfunn i en mer klimavennlig retning. Vi kan ikke fortsette å importere lav inflasjon og skape velstand for oss selv, mens Kina og India produserer avfall for en hel verden, øker sin velstand og kjøpekraft og krever ressursbruk for sine 2 milliarder innbyggere på linje med det vi har og er vant til. Hvis havet stiger. Dermed overtok professor Tore Furevik fra Geofysisk Institutt og Bjerknessenteret for klimaforskning. Bjerknessenteret er et av verdens ledende sentre for klimaforskning, og Furevik førte troverdige og vitenskapelig godt fundamenterte bevis for de byrdene vi mennesker nå legger på atmosfæren, og hvilke konsekvenser det kan få. 19 av de siste 20 årene har vært varmere enn normalt på vår klode. Populistiske krefter hevder gjerne at man ikke kan bevise at endringene er menneskeskapt, at forandringene i klimaet stoppet opp i 1998 eller at det er naturlige svingninger vi nå er vitne til. En overveldende majoritet av klimaforskere verden rundt stiller seg imidlertid bak konklusjonene i FNs klimarapport, mens mange mener at det er vesentlig verre utsikter enn det som det der ble konsensus om. Blant annet er ikke utslipp av metangasser fra den smeltende tundraen tatt med i beregningene, dette får vesentlig større konsekvenser enn CO2-utslippene som vi i dag fokuserer på. Om isen på Grønland smelter, tilsvarer dette 6-7 m høyere havnivå over hele kloden. Bare i Bangladesh bor det 50 millioner mennesker mindre enn 5 m over havflaten, forklarte Furevik som gav de fremmøtte en del fakta å tygge på. Bergen som (mulig) miljøby Hva kan en kommune gjøre med dette? Det fikk Lisbeth Iversen svare på. Iversen er byråd for Klima, Miljø og Byutvikling, og sjelden har vi hørt en politiker få så mye ros og støtte fra tilhørerne. Hun gav inntrykk av en kommune som virkelig hadde adressert klimautfordringene. Blant annet har Bergen kommune satt av 10 millioner til et klimafond, de hadde innført energiledelse og miljøledelse, og fokusert på Miljøfyrtårn og holdningsarbeid i skolen. Og Bergen kommunes ambisjoner strekker seg ut over det lokale. Vi arbeider for at ren luft og godt miljø skal bli en menneskerett, nedfelt i FNs konvensjoner, forklarte byråden. En enkel og krevende etikk Styreleder Ingar Flatlandsmo fra Naturvernforbundet Hordaland kompletterte bildet. Han tok virkelig fatt i konferansens tittel, og fokuserte på den etiske siden. Jeg mener det er et moralsk spørsmål for den enkelte, for bedriften og for lokalsamfunnet. Det er ikke noe som noen langt borte må løse for oss, forklarte Flatlandsmo som derved tok livet av Kina-syndromet: At tingene må løses langt borte og ikke Tredje forsøk: Vi får ikke flere anledninger til å endre vårt miljøfiendtlige forbruksmønster, sa president Torbjørn Wilhelmsen i Bergen Rotary Klubb under åpningen av klimamøtet i Bergen. hos oss. -Sannheten er at vi i Norge slipper ut vesentlig mer klimagasser per innbygger enn det kineserne gjør. Potensialet for reduksjon er mye større her hos oss. Flatlandsmo var frisk nok til å utforme en klimaetikk: Hver bergenser bør ikke slippe ut mer i Bergen enn det planeten kan tåle dersom alle jordens innbyggere slapp ut like mye som oss. Han minnet oss om at den mest miljøvennlige energien er den som ikke brukes.. Work shop Etter så mye faglig påfyll, var det klart for idédugnad. Diskusjonene gikk livlig rundt bordene, hvor alle fikk definerte tema de skulle drøfte, med hindringer og løsninger. Mange gode forslag til hva vi og den enkelte kan og bør gjøre kom frem, men den kraftige og unisone beskjeden til politikerne var: Bygg ut kollektivtrafikken! Gjør den raskere, med høyere frekvens og bedre rutedekning, så vil mange ta buss og bane. (full oversikt: www.bergenrotary.no) Det fire timer lange møtet var meget vellykket, sett med både Rotary-briller, for medarrangørene og ikke minst for alle de engasjerte deltakerne. Kan hende det blir nytt møte til neste år: Har klimaetikken fått noen nye utslag? Nummer 4. 2008. Rotary Norden Norge 27

Norge Liten klubb fører flaggskipet Enebakk rotaryklubb er, med sine 25 medlemmer, en av de aller minste i D 2260. Likevel har den for annen gang tatt på seg å arrangere Handicamp på Haraldvangen ved Hurdalssjøen, som godt kan kalles norsk rotarys flaggskip. Det betyr full innsats fra loft til kjeller av engasjerte rotarianere om en oppgave mangen større klubb ville kvie seg for. Rafting har alltid vært populært. Dessverre får man ikke besøkt Hunderfossen hvor dette skjer i år. President Per Kongsnes, Enebakk Rk: Kanskje, muligens, lettere i en liten klubb...? Men president og prosjektleder Per Kongsnes klager ikke. Han antyder såvidt at jo mindre klubben er, desto lettere er det kanskje å vekke engasjement. Årets Handicamp er så godt som på skinner, og neste gang i 2010 skal en klubb i D 2310 overta jobben. Det er ennå ikke klart hvilken. Per Kongsnes leder et Handicamp-styre på fire. Men når tiden for leiren nærmer seg, skal mange oppgaver fordeles. Når dette leses, er jobbene forlengst fordelt. Visumproblemer -De kommer og spør: Hva skal jeg gjøre for noe i år? sier han til RN. Programmet er i store trekk det samme fra år til år, men noen endringer blir det alltid. Deltagere kommer fra hele verden. I år er mer enn 70 lag påmeldt. Det er flere enn i fjor, men det endelige antallet avhenger av blant annet at deltagerlandenes behandling av søkna- 28 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Litt karnevalstemning hører med.

dene om visum. Det kan være usikkert helt til siste øyeblikk. Men at de kommer tre lag fra USA er sikkert. Det er 17 gang Handicamp arrangeres under NORFOs paraply. Per kan fortelle om iallfall én spennende endring i programmet. Bob-kjøring i OL-bakken? -Hunderfossen familiepark går ut i år. Til gjengjeld skal deltagerne få besøke en topp moderne gård i Gjerdrum, en helautomatisert bondegård som viser de unge, som jo alltid er interessert i data, hvordan gårdsdriften idag kan styres med data. Automatisk melking mens kuene blir klødd på ryggen av en robot, - og hvordan alle data om produksjonen fra hvert enkelt dyr blir registrert. Dessuten arbeider vi med et nytt innslag på Lillehammer: å kjøre bob! Må bare forsikre oss om at bremsingen er effektiv nok, så vi ikke risikerer uhell. Det kan bli en minneverdig opplevelse for deltagerne. -Sommerferien ryker for medlemmene av Enebakk rotaryklubb i år som i fjor? En vitamininnsprøytning -Årets Handicamp blir avviklet i dagene 20 juli til 2. august. Vi får vel fri noen dager tidlig i juli. Og lørdag 26. juli, midt under leiren, har vi en åpen dag! Men den egentlige ferien må nok vente til vi har hatt vareopptelling og avlagt rapport, en gang ut i august, sier Per Kongsnes, som ikke høres ut til å være det minste lei seg av den grunn. -Hele Handicamp er jo en vitamininnsprøytning. Å få oppleve forventningene hos de handicappede deltagerne og det positive samværet, opplevelsene og minnene som sitter igjen, er en varig glede. Jeg oppfordrer alle rotarianere til å komme og få del i dette, sier president og Handicamp-general Per Kongsnes i den fryktløse Enebakk Rk. Øystein Øystå Norge Nektet spilleautomater fikk PHF I halv an net år kjem pet Dram mens ordfører Tore Opdal Hansen for å forby spil le au to ma ter. Det ble han Paul Harris Fellow på. Det var presidentene i rotaryklubbene Drammen Syd, Drammen Vest, Drammen, Sankt Hall vard, Konne rud, Lier Øst og Lier som kom i på ide en om å dele ut en fel les Rotarypris. For må let er å frem me Ro ta rys yr kes etis ke stan dard ba sert på Ro ta rys for mål og yr kes ko dek sen for ro ta ria ne re. I til legg skal pri sen bi dra til en syn lig gjøring av Ro ta rys idea ler. Den ne gang had de vi en flott kan di dat som vi øns ket å hedre, sier Ingeborg Sølverud, president i Drammen Syd Ro ta ry Klubb. Dram mens ord fø rer Tore Op dal Han sen gikk i bresjen for å fjerne spilleautomatene en gang for alle. In gen er len ger i tvil om at de blinkende, pengeslukende spilleautomatene har ruinert og ødelagt mange familier. Ordføreren startet derfor sin egen aksjon for at kommunene selv kunne bestemme om de vil ha utplassert spilleautomater. Han sendte e-post til alle landets ordførere. 210 av dem ga Opdal Hansen støtte. I Drammen had de vi over 300 au to ma ter og over 2000 per so ner som var spil le avhen gi ge el ler i ri si ko so nen. Man ge har spilt seg fra gård og grunn og liv har gått tapt. Som ord fø rer og pri vat per son kun ne jeg ikke for hol de meg li ke gyl dig til det. At vi klarte å bli kvitt au to ma te ne som ska per spill av hen gig het, er en stor sei er for meg, Det te set ter jeg stor pris på, smil te Tore Op dal Han sen da han mot tok sin Paul Harris Fellow av In ge borg Søl ve rud. Pri sen be står av en Paul Har ris Fel low. (Foto: Bjørn Frode Hansen, Drammen Vest Rk.) sier han. Men kampen har vært lang og hard. Opdal Hansen møtte mye motbør, både fra organisasjoner og lag som hadde økonomiske fordeler av spilleautomatene, og fra egne politiske rekker som var uenige med ordføreren. Tore Op dal Han sen har vist en rak ryg get hold ning spe si elt knyt tet til etisk ut fordren de si tua sjo ner. Det er nett opp det Rotaryprisen leg ger vekt på. Hvis klub be ne fin ner en ny og eg net kan di dat, vil Rotaryprisen bli delt ut også til nes te år. Prisutdelingen legges til et intercitymøte for klub be ne i Drammen og Lier. Tekst: Harald Gautneb, Drammen Rk Nummer 4. 2008. Rotary Norden 29

Norge Kirkekonsert for Zulufadder -Jeg var i Sør-Afrika for et par år siden, - og som mange andre spurte jeg meg selv om det ikke er noe man kan gjøre? Så mye elendighet og fattigdom. Jeg kom i kontakt med skuespillerinnen Mari Maurstad, som selv hadde vært der nede og startet sin egen fadderorganisasjon, Zulufadder. Hun fortalte meg at den lokale rotaryklubben i Eshowe, Sør-Afrika, var en nær samarbeidspartner. Det er Torill Schjetne i Trondheim Rk som forteller dette. Da hun ble PR-ansvarlig i sin klubb begynte ting å skje, godt hjulpet av PDG Per Ottosen. Skulle klubben innby til konsert i nyoppussede Vår Frue Kirke, til inntekt for det gode formål? -Med klubben og Trøndelag Teater i ryggen lyktes det å drive prosjektet frem på kort tid. Særlig hjelpsom var skuespiller Hilde Olaussen, som hjalp med å stille et stjernepekket lag med artister til konserten, - Mari Maurstad, Kåre Conradi, Stephen Brandt-Hansen, Hildegunn Eggen og Svein Tindberg, for å nevne noen. Det ble naturligvis en stor aften i kirken. Konserten ga et overskudd på 100 000 kroner! forteller en begeistret Torill Schjetne. Beløpet er øremerket drift av en helsestasjon ved skolen Zulufadder driver i Sør-Afrika. Trondhjem Rk har også inngått et samarbeid med Sogndal Rk, som igjen har nære bånd til Eshowe Rk. Planleggingen av et Matching Grant-prosjekt med disse klubbene er nå i full gang. Noen av nøkkelpersonene bak konserten i Vår Frue Kirke: fra v. Atle Fredlund og Guttorm Eilertsen fra Trondhjem Rk, skuespiller Hilde Olaussen og Torill Schjetne. Ny RYLA-suksess Årets RYLA gikk av stabelen på Sørmarka Kurs og Konferansesenter utenfor Oslo i perioden 10-13 april. I år som i fjor var det Østensjø Rotaryklubb som sto ansvarlig for gjennomføringen og årets tema var Internasjonalisering og entrepenørskap. Det var i alt 37 deltakere, alle sponset av distriktets rotaryklubber. -Evalueringen samt tilbakemeldinger fra deltakerne viste klart at dette var vellykket. I 2007 fikk vi en tilbakemelding/score på 83 % av 100 % mulige, og i år klarte vi faktisk å overgå dette, scoren ble 84 % sier Dag-Inge Flatraaker som har ledet distriktets RYLA-arrangement både for 2007 og 2008. PDG Bjørn Dahl var som vanlig med på åpningen av arrangementet og Distriktsguvernør 2310 Sverre Bjønnes var tilstede under avslutningen med appell og utdeling av deltakerbevis. Stor takk til alle foredragsholdere samt ikke minst Svein Tangen og Hans Kristian Huseby, begge fra Østensjø Rotaryklubb, Svein som meget 30 Nummer 4. 2008. Rotary Norden profesjonell prosessleder under arrangementet og Hans Kristian for betydelig praktiske og administrative bidrag før og Deltakerne under åpningen av RYLA 2008 i Distrikt 2310 etter arrangementet. RYLA-komiteen besto for øvrig av Rolf Løhren og Dag-Inge Flatraaker (leder RYLA 2008).

Rotaryheder til dobbeltguvernør Under 35 års jubileet til Bergen Vest Rotary den 26. april ble PDG Egil Jørgen Eikanger tildelt Sapphire i tillegg til Paul Harris som han tidligere har mottatt. Som distriktsguvernør tok Egil Jørgen Eikanger en ekstra periode som guvernør som følge av en spesiell vanskelig situasjon. Det er annen gang i Rotarys historie i Norge at et medlem har tatt på seg en slik krevende oppgave i to sammenhengende perioder. President i Bergen Vest Rotary Kaare Høy Müller tildeler Egil Jørgen Eikanger PHF Sapphire hederstegn. Norge Rotary inn i sneglekrigen Nå ligger iberiaskogsneglen tynt an iallfall på Nesodden! For nå har den fått også Nesoddens rotarianere på nakken. Annonsen i Akershus Amtstidende samlet hele 80 interesserte hageeiere, som fikk gode råd og ekstra viten av professor Arild Andersen ved Det grønne universitet på Ås. -Vi inviterte kommunens befolkning til åpent klubbmøte om dette aktuelle temaet. Nesodden er en grønn kommune, hvor mange er sterkt plaget av iberiaskogsneglen, sier klubbpresident Brita Lagmo til RN. -Tidligere inviterte vi til åpent møte med den lokale politietat som tema. Ved å velge åpne møter innimellom, med aktuelle temaer, gjør vi Rotary synlig, og øker kanskje interessen for klubben, mener hun. -Møtet om mordersneglen ble en stor suksess, med god diskusjon og mange spørsmål. Vi hadde lagt stort arbeid i forberedelsene. Våre medlemmer delte ut hundrevis av invitasjoner i sine respektive nabolag. Salget av kaffe og kaker, og utlodningen, ga sannelig også penger i klubbkassa. -Hvilke faglige råd fikk best karakter i sneglekampen? -Å pelle selv, sier president Brita Lagmo. Medaljedryss i Spjelkavik Spjelkavik Rk har tildelt hederspriser til tre hedersmenn i sitt lokalmiljø. Kjøpmann Per Myrstad fikk klubbens Yrkespris for 2008 for langvarig og mangfoldig innsats og positivt virke i Spjelkavik. Myrstad Mathus er stedets eldste igangværende firma. Carsten Vasstrand og Jan Isaksen ble utnevnt til Paul Harris Fellows for sin innsats for friluftslivet den første for Trimløypa, den andre som en drivkraft for Turheisa i Spjelkavik. De tre har også vært engasjert i mange andre oppgaver i lokalsamfunnet. Fra v Jan Isaksen, Carsten Vasstrand, klubbpresident Harald Tronstad og Per Myrstad. Nummer 4. 2008. Rotary Norden 31

Norge Idrettsglede i Langesund Det ble vist sann idrettsglede i Skjærgårdshallen lørdag 26. april 2008 da Rotarylekene ble avviklet. Det var Langesund Rk som arrangerte idrettsstevne for psykisk utviklingshemmede. Dette var et arrangement der glede ved å delta sto i fokus, og målet var å bidra til et inkluderende lokalmiljø. Det var ca 30 deltakere i de ulike øvelsene, og det var like moro for de utøvende idrettsutøverne og for arrangørene fra Langesund Rk. Idrettslekene ble gjennomført etter regler for påmelding slik Telemark Idrettskrets krever det. Langesund Rk ønsker at dette skal bli et årlig arrangement. Årets idrettsleker for psykisk utviklingshemmede var en stor opplevelse for alle som var tilstede. Det var varaordfører Andreas Kjær som foretok den offisielle åpningen av Rotarylekene, før det ble flaggparade gjennom hele Skjærgårdshallen. Rotarypresident Espen Hoell tok seg av premieutdelingen med medaljer i alle øvelser. Avslutningsvis takket DG Laila Lerum for engasjert deltakelse. Rotaryguvernør Laila Lerum og klubbypresident Espen Hoell flankerer her varaordfører Andreas Kjær som høytidelig åpnet idettsstevnet i Skjærgårdshallen lørdag. Integrering på Toten Raufoss Rk arrangerte i fjor et intercity/ åpent møte i samarbeid med Vestre Toten kommune og Frivillighetssentralen. Temaet var Flyktninger på Toten, med undertittel Integrering hva er det? Møtet førte til at flere kontakter ble etablert, og nå møtes lokalbefolkning og flyktninger/innvandrere til en uformell prat hver 3. torsdag. Internasjonal Venneforening er stiftet, og er blitt riktig populær. Også kommunale sjefer dukker av og til opp på disse møtene. I vår ble det igjen holdt et intercity/åpent møte, denne gang over temaet Etnisk mangfold i arbeidslivet et samspill mellom flere aktører. Tar vi denne utfordringen? Direktør Turid Kjølseth i Nasjonalt senter for læring i arbeidslivet var foredragsholder. Hun presenterte en sammensatt oppskrift for å få innvandrere inn i arbeidslivet. Nøkkelordet er opplæring, særlig i språk og samfunnskunnskap. -Å bidra til samfunnet gir verdighet, og innvandrerne ønsker å bidra, fremfor å motta stønad, sa hun blant annet. 32 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Raufoss Rk har fått positiv omtale for sitt initiativ for en viktig sak. Det åpne møtet var et vindkast i seilene, skrev Oppland Arbeiderblad i en fyldig omtale. Piker fra Kurdistan underholdt med dans og fengende rytmer. (Foto: Oppland Arbeiderblad.)

Heder til Majoren Vestnes Rk har feiret sitt 30-årsjubileum, og benyttet anledningen til å utnevne festmøtets foredragsholder, Birger Lilleheim til Paul Harris Fellow. Birger Lilleheim, på folkemunne bare Majoren, har en særs lang og fortjenstfull merittliste i lokalsamfunnet, hvor han nyter stor personlig popularitet. Norge Majoren Birger Lilleheim (,ja da, han er ekte major) mottok sin PHF-medalje sammen med fru Mary. T.h. president Liv Birgit Holseter, som sto for overrekkelsen. Skål for den lille forskjellen Vi har det godt i Norden. Men noen bekymringer har vi vel? Nordea bank har undersøkt saken. Resultatet viser at Nordens folk engster seg for helt ulike ting. Noen engster seg ikke i det hele tatt. Svenskene er mest bekymret for pengene, danskene frykter for helsen sin og nordmennene er mest bekymret for å måtte flytte fra huset sitt, skriver Aftenposten. Finnene er ikke så bekymret for å måtte flytte, svenskene begynner tidligst å spare til pensjonsalderen. Danskene er muligens på grunn av sin håndbajer og sine høye smørrebrød? mer bekymret for helsen i pensjonisttilværelsen. Finnene ligger mellom ytterpunktene. De er et lite fryktsomt folkeferd, og regner med å klare seg uansett. Men hva med islendingene? Island var ikke med i undersøkelsen. Vi interpellerer Rotary Nordens islandske redaktør Hinrik Bjarnason. -I Island har vi sterke pensjonsfond. Debatten om pensjonisttilværelsen dreier seg her som i andre land om penger, boligforhold og helse, uten at jeg kan se at noe av dette peker seg spesielt ut, sier Hinrik beroligende. Sonemøte om Foundation Sist i april møttes soneteamene for sone 15 og 16 i København, til opplæring og planlegging for Rotary Foundation i kommende rotaryår, melder PDG Edrund Olaisen fra Langesund. Samtlige medlemmer er tidligere guvernører. Mange oppgaver skal løses. For kommende rotaryår står PolioPlus-kampanjen i fokus. Hvordan kan vi bidra til at RF får midler? Sonene 15 og 16 består av 12 land; en frisk utfordring når det gjelder både geografi, språk og kultur. Fra sone 15 deltok representanter for Rotary i Sverige, Finland og Latvia, og fra sone 16 Norge, Danmark og Island. Deres oppgave er å støtte distrikter og klubber i arbeidet for å nå deres målsetninger, og øke kunnskapen om Rotary Foundation generelt. Munnkurv i andre klubber? Menneskerettigheter, talerett og Rotary. Idag var jeg i en naboklubb og hørte et glimrende foredrag om menneskerettigheter og innvandrere. Jeg fikk ordet som tredjemann. Har også tidligere fått delta i debatt i denne førsteklasses klubben. En god venn oppsøkte meg etter møtet og mente at flere av medlemmene mislikte at jeg blandet meg opp i klubbens indre anliggender. Jeg lovte bot og bedring. Men nå spør jeg guruene i vår bevegelse: Hva har en rotarianer rett til under møte i en annen klubb? Svært mange i Rotary er pensjonister og vi besøker ofte andre klubber. Er vi i de klubbene som gjester eller som rotarianere? Er det siste tilfelle medfører vel det at vi, som de øvrige fremmøtte, kan be om ordet og delta i debattene. Eller er jeg helt ute på jordet? Det skal jo herske ytringsfrihet, sier Grunnloven her i landet, men gjelder dette utelukkende den enkelte klubbs medlemmer på egne møter? Takknenlig for svar! PDG Alf R. Bjercke, Ekeberg Rk Nummer 4. 2008. Rotary Norden 33

Suomi/Finland DGE Anna-Liisa Kiiskinen haluaa toteuttaa maailman lasten unelmia - Äiti, minulla on kaikkea. Äiti, en minä tarvitse mitään, sanoi Anna-Liisa Kiiskiselle hänen oma pieni poikansa 30 vuotta sitten halutessaan äitinsä pois työn ääreltä.. Lapsi, jolla ei ollut nälkä, jano eikä kylmä, ei unen puute eikä pelkoa mistään. - Äiti, tarvitsen vain, että istut lattialle ja osoitat minulle, että olen tehnyt hienon legotornin ja että se torni, siis minä, olen sinulle kaikkein rakkain, tärkein ja arvokkain. Anna-Liisa Kiiskisen mukaan nuo sanat ovat johdattaneet häntä aikuiselämän ratkaisuissa. Panneet kerta toisensa jälkeen kysymään, mikä on elämässä todella tärkeää. Johdattaneet työhön lasten hyväksi mm. Mannerheimin lastensuojeluliitossa. Johdattaneet myös rotaryyn ja maan ensimmäiseksi naispuoliseksi governoriksi. Ja kuin taivaan lahjana tulivat myös RI:n tulevan presidentin, D.K.Leen, ajatukset alkavalle toimintavuodelle. Kohteena ovat lapset ja teemana unelmien toteuttaminen: Make Dreams Real. - Jyväskylä-Interlux Rk:n charterprresidenttinä olin varmasti kautta rotaryhistorian kokemattomin, mutta intoa oli sitäkin enemmän, muistelee Anna-Liisa. Presidenttivuotenani halusin olla valon lähettiläs ja sillanrakentaja. Hyvin nopeasti kokeneemmat rotarit havaitsivat, että jokainen meistä on tullut järjestöön samasta syystä. Suomen rotareissa ristiriitaisia tunteita herättänyt ns. naiskysymys oli Anna-Liisa Kiiskisen mukaan ongelma vain muissa klubeissa. Interluxissa oli alusta asti sekä naisia että miehiä. - Olemisemme ydin oli alusta asti rotarius, ei sukupuoli, painottaa Anna- Liisa. - Kukaan meistä ei ole ollut eikä tule olemaan mies- tai naisrotari, ei mies- tai naispresidentti saati mies- tai naiskuvernööri. Vielä kymmenen vuotta sitten muiden klubien jäseniä askarrutti, kuinka puhutella naisia, kun oli totuttu puhuttelemaan miehiä veljinä. Rotariystävä ei luontunut suomalaiseen kielenkäyttöön. Anna-Liisan mielestä syy on vielä syvemmällä: - Veljeys on enemmän kuin ystävyys! Veljeyteen liittyy vahvasti yhteisen totuuden etsiminen. Niinpä me kaikki rotarit, naiset ja miehet, nuoret ja vanhat, mustat ja valkoiset, jaamme saman veljeyden. Rotareiden pohdittavaksi Anna-Liisa antaakin tuleville vuodelle: - Muodollisuuksien takiako me olemme rotareita? Kuka tulee joka viikko kokoukseen rituaalien vuoksi tai täyttääkseen oman vatsansa? Vuosia sitten muuan vanhempi rotari vastasi minulle kysymykseeni miksi sinä olet rotari, että pitäähän ihmisen syödä. Henkinen taso Toisesta ikkunasta avautuvat elämän henkinen taso, henkiset tarpeet ja arvot. Rotaryjärjestössä hyvyyden, totuuden ja kauneuden etsiminen, jäsenten oma henkinen kasvu ja elinikäinen oppiminen on ollut johtava periaate alusta alkaen. Klubeissa henkisiä tarpeita ja arvoja palvelevat esitelmät, vierailut, keskustelut, keskinäinen vuorovaikutus ja kohtaamiset, yhdessäolo ja viihtyminen. Anna-Liisan kysymys ensi vuodelle kuuluu: Mikä on klubin henkinen taso? Millä tasolla on jäsenten välinen vuorovaikutus? Tarjoaako klubi jokaiselle jäsenelle kohtaamisia, iloa ja oppimista? Kuinka hyvin neljän kysymyksen koe toteutuu klubien arjessa? Naisia, rotareita ja veljiä Näkymiä rotaryvuoteen 2008-2009 Sosiaalinen taso Rotary tupsahti Anna-Liisan elämään yllättäen: - Puhelinlangan päässä täysin tuntematon ihminen kysyi tahdotko? En tiennyt rotarysta muuta kuin nimen. En tuntenut ensimmäistäkään rotaria enkä ketään, kuka olisi tuntenut. Mutta sillä samalla istumalla vastasin Kyllä. Naisten mukaan tulosta rotaryjärjestöön ryhdyttiin keskustelemaan viitisentoista vuotta sitten.. Vahvaan naisjäsenyyteen pohjautuvat sekaklubit perustettiin Jyväskylään ja Tampereelle vuonna 1995. 34 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Alkavaa kautta DGE Anna-Liisa Kiiskinen tarkastelee kolmen ikkunan kautta. Niistä avautuu maisema omiin arvoihin, elämään, yhteiskuntaan ja maailmaan. Ja myös rotaryyn ja toimintavuoden teemaan, lasten unelmien täyttämiseen.. Aineellinen taso Anna-Liisan ensimmäisestä ikkunasta avautuu maisema elämän aineelliselle tasolle, biologisiin ja fyysisiin tarpeisiin. Rotareilla aineellista puolta edustavat mm. klubien hallinto, kokouspaikat, pöytäkirjat, rituaalit, viirit ja käädyt, joiden pitää olla kunnossa. - Hallinto ja sen hoitaminen hyvin on kaiken järjestäytyneen yhteiskunnallisen toiminnan ehdoton kivijalka. Elämän sosiaalisen tason keskipisteenä ovat sydän, tunteet ja tunteminen, tahto. Tärkeää on läheisyys ja kuuluminen johonkin: perheeseen, lähiyhteisöön, kotimaahan.. Sosiaalisia arvoja ovat vapaus, veljeys, tasa-arvo ja ihmisoikeudet, oikeudenmukaisuus, yhteisvastuu ja yhteisöllisyys. Viisaus on halua ja taitoa toimia sen mukaan kuin oma henkilökohtainen käsitys maailmanjärjestyksestä osoittaa oikeaksi tieksi. Rotaryjärjestössä se merkitsee toimintaa toisten hyvän puolesta. - Mitä pidempään olen rotari, sitä enemmän ihailen järjestön nerokasta formaattia, sanoo Anna-Liisa Kiiskinen. - Siinä meillä on samassa paketissa, yhdessä klubikokouksessa, läsnä kaikki elämän perustarpeet ja arvot: aineelliset, henkiset ja sosiaaliset. Ensin ravitsemme ruumiimme ja hoidamme kokousrutiinit. Sitten opiskelemme uutta ja kehitämme itseämme ja

Suomi/Finland Jyväskylän PETSissä DGE Anna-Liisa Kiiskinen kehotti veljiä miettimään, mikä elämässä on todella tärkeää. teemme hyvää sielullemme. Kolmanneksi teemme hyvää muille ja palvelemme, annamme omastamme. Unelmia ja niiden toteutumia -Jos ihmisellä ei ole unelmia, ne eivät voi koskaan toteutua, aloitti tuleva kuvernööri Anna-Liisa Kiiskinen puheensa Tampereen piirikonferenssissa huhtikuussa.. - Miten käy ihmiselle, jolla on suuri unelma, joka ei koskaan toteudu? Tai ihmiselle, jolla ei ole minkäänlaisia unelmia? Nuoruuden suuren unelman puuttuminen ei Anna-Liisan mukaan kuitenkaan ole ollut rasite. Unelmat ovat kasvaneet eri elämänvaiheiden kautta. -Ammatinvalinta oli melkein sattumaa, Jyväskylän yliopistoon kasvatustieteitä opiskelemaan lähtö enemmän ajautumista kuin päättäväistä unelmien toteuttamista ja työelämä ensin ajelehtimista yliopiston tutkimus- ja kehittämistöissä, lääninhallituksessa ja lopuksi ympäristöhallinnossa ympäristökasvatusta kehittämässä. Unelmat olivat kuitenkin siellä, odottamassa aikaansa: - Vuosituhannen lopulla tuli sisäinen tarve kehittyä itse, kehittää omaa työtä ja samalla ympäristöpolitiikkaa. Nykyinen työni kasvatustieteilijänä ympäristöhallinnossa toteuttaa lähes joka päivä unelmia, joita en ikinä tiennyt itselläni olleenkaan. DGE Anna-Liisa Kiiskinen haastaakin rotarit toteuttamaan unelmia: Uuden toimintavuoden aikana ehdimme toteuttaa yhdessä ja erikseen monen monta unelmaa. Sekä omiamme että maailman lasten. Meissä, minussa ja sinussa, on koko yhteiskunta ja koko maailma.: Jos me emme voi, kuka voi? On meidän rotarien tehtävä vastata yhdessä omien lastemme henkiseen ja sosiaaliseen hätään ja pahoinvointiin. On meidän tehtävämme yhdessä huolehtia aineellista hätää kärsivän maailman lapsen unelman toteutumisesta. Koko maailmaa emme voi pelastaa, mutta jokaiselle lapselle oma elämä on se ainoa. Lapsen unelmat ovat aina meidän aikuisten käsissä - ja sydämissä. Teksti: Anne Heino Tammer Nova Rk Nummer 4. 2008. Rotary Norden 35

Suomi/Finland Hyvä työilmapiiri, kiva pomo, mielekkäät työtoverit Espoolaisnuoret kertoivat hyvästä yrityksestä Hyvän yrityksen tulee tuottaa rahaa, kilpailla, vastata kysyntään, olla aikaansa edellä, näkyä, saada tunnettuutta ja pitää kirjanpito kohdallaan. Arveliko lukija, että tämä virke oli jostain liikkeenjohdon oppikirjasta? Ei suinkaan, se oli Tapiolan koulun Lotan, Hinnin ja Viivin käsitys hyvästä yrityksestä. He ottivat osaa espoolaisille 9. -luokkien oppilaille järjestettyyn kirjoituskilpailuun. Myös 15 muuta ryhmää osallistui, samoin yksi kokonainen luokka. Tytöt eivät voittaneet kilpailua mutta saivat erikoismaininnan hyvästä toteutuksesta ja tulivat neljänsiksi. - Tavoitteenamme oli kehittää oppilaiden ymmärrystä yritystoimintaa ja yrittäjyyttä kohtaan. Samalla halusimme kartoittaa tulevien päättäjien mielipiteitä jo tuossa elämänvaiheessa yritystoiminnasta yleensä, kertoo kauppatieteiden maisteri Kai Friskberg Leppävaaran Rotaryklubista. Hän oli ideoinut tämän kirjoituskilpailun ja saanut mukaan sitä järjestämään oman klubinsa lisäksi myös Helsingin seudun kauppakamarin ja Espoon koulutoimen. - Samalla pyrittiin kehittämään ryhmätyötaitoja ja kykyä ilmaista asioita selvästi erilaisilla käytössä olevilla keinoilla. Oppilaat saivat lisäksi haasteen siitä, että töitä arvioi myös koulujen ulkopuolinen raati. Toivomme myös, että meidän lisäksemme kilpailun tukijat Aktia, Tilintarkastus Erns & Young, Kalevala Koru, Oy Econtact Ab, TeliaSonera ja EVTEK voivat hyötyä kilpailutöistä saatavilla, ehkä heikoillakin signaaleilla. Koulujen sisäisten karsintojen jälkeen välieriin pääsi 17 työtä, näistä finaaliin selvisi kuusi työtä. Kilpailutöiden joukossa oli kaikkia mahdollisia toteutustapoja pienoismalleista ja poustereista kirjoitelmiin ja video-ohjelmiin. Arvosteluraadin puheenjohtaja, kauppakamarin varatoimitusjohtaja Sampsa Saralehto oli iloinen siitä, että peruskäsitteet olivat oppilailla hallussaan ja miltei poikkeuksetta korostettiin mm. oman henkilökunnan ja ympäristön huomioimista. Tärkeänä myös pidettiin hyvää liikeideaa, riittävää pääomaa ja kilpailukykyä. Oppilaat olivat aika hyvin ymmärtäneet Matti Wall sai harvinaisen DSA-huomionosoituksen Matti Wall (67), Valkeakosken Rk, PDG 2004-2005, on saanut Rotary Foundationin Distinguished Service Award huomionosoituksen. Suomeksi DSA:sta käytetään nimitystä Erinomaisen palvelun palkinto. DSA-huomionosoituksia jaetaan koko rotarymaailmassa vuosittain korkeintaan 50 ja yksi sen saamisen edellytyksistä on aiemmin saatu CMS (Citation for Meritorious Service), Ansiokkaan palvelun tunnustus, jonka myöntämisestä on kulunut vähintään neljä vuotta. Rotarysäätiön hallintoneuvoston piirin hakemuksesta myöntämiä DSA-tunnustuksia on Suomessa jaettu vain kourallinen kautta aikain. - Vaikka rotaryssa yleensä noudatetaan aika matalaa profiilia otan tämän huomionosoituksen julkaisemisen sillä mielellä, että se osaltaan ehkä innostaa muitakin piirejä hakemaan tätä arvokasta muistamista työmyyrille. Vastauspuheessani palkitsemistilaisuudessa piirikonferenssissa Tampereella sunnuntaina 13.4.2008 totesin, että omistan palkitsemisen piirimme klubeille ja toimihenkilöille, jotka ovat tehneet suuren työn edistäessään piirissämme Palvelun 36 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Ihannetta ja Rotarysäätiön toimintaa. Edelleen totesin, että voin vilpittömin sydämin todeta, että piirimme rotarit ovat osoittautuneet olevansa rotareita, joihin voi luottaa ja jotka antavat enemmin kuin ottavat. Matti Wall ja RI:n presidentin piirikokousedustaja Andrew Herniman, joka suoritti palkitsemisen yhdessä DG Juhani Rouhesmaan kanssa.

Kuvassa vasemmalla Espoon kaupunginjohtaja Marketta Kokkonen, joka jakoi palkinnot. Seuraavina ensimmäisen palkinnon saaneet Elsa James, Minttu Salmela, Susanna Niemi, ja Linda Siren sekä heidän opettajansa Anuleena Kimanen. tämän päivän haasteet yritysmaailmassa. Kärki kotoisin Tapiolasta, Olarista ja Karakalliosta Millainen on hyvä yritys -kirjoituskilpailun voitti Tapiolan koulun 9 H luokan oppilaat Elsa James, Susanna Niemi, Minttu Salmela ja Linda Siren. Heidän työtään ohjasi opettaja Anuleena Kimanen. Palkintoraadin mukaan heidän työnsä oli monipuolisesti toteutettu, kysymykset SAP-, Nokia- ja Danfoss -yritysten edustajille hyvin laadittu ja videototeutus hyvin editoitu. Sitä pidettiin hyödyllisenä oppimisprojektina. He voittivat 1000 euroa. Toiseksi arvioitiin Olarin koulun 9b:n oppilaiden Lukas Kilpuan ja Mikko Laakson työ, jota pidettiin täsmällisenä ja perusteellisena, myös kypsänä toteutuksena. Palkinto 600 euroa. Kolmas palkinto, 400 euroa, meni Karakallion koulun joukkueelle. Kilpailuraati totesi mielihyvin, että kouluissa yhteiskunta- ja taloustiedon opettajat ovat hyvin opettaneet peruskäsitteet. Kilpailuvastaukset osoittivat myös, että oppilaiden kiinnostuksen mukaan lisää tietoa on hankittu sekä kotoa, että eri tietolähteistä. Kilpailijoita ohjanneet opettaja toivoivat kilpailulle jatkuvuutta. Teksti ja kuva: Anssi Siukosaari Leppävaaran Rk Suomi/Finland Tikkurilan Rotaryklubi palkitsi kapellimestari Markku Johanssonin Vantaalainen Tikkurilan Rotaryklubi on valinnut vuoden 2008 Vantaan kulttuurihenkilön klubin teemavuoden ohjelman mukaisesti. Huomionosoitus annetaan Vantaan Viihdeorkesterin taiteelliselle johtajalle, kapellimestari-sovittaja-trumpetisti Markku Johanssonille. Rotaryklubi perustelee valintaansa Markku Johanssonin tekemälle 20-vuotiselle työlle Vantaan kulttuurielämän hyväksi. Lisäksi hän on perusteluiden mukaan vahvistanut Suomen musiikkielämää ja erityisesti Vantaan kaupungin asukkaiden mahdollisuuksia osallistua musiikin maailmaan. Tikkurilan Rotaryklubin presidentti Tapio Maljonen luovutti tunnustuspalkinnon klubin viikkokokouksessa Vantaan hotellilla. Klubin kulttuuripainotteinen ohjelma jatkuu kesäkuun loppuun saakka. Olen matkoillani nähnyt lukuisia esimerkkejä Rotary Shares teemamme ulottuvuuksista. Islannin presidentti Olafur Ragnar Grimsson ilmaisi tämän asian minulle ikimuistoisella tavalla: Rotarylla on oikeat vastaukset. Organisaationne muodostuu tasavertaisista miehistä ja naisista, teillä on kansainvälinen jäsenkunta jossa kaikki rodut, ihonvärit ja uskonnot ovat edustettuina. Maailman tulisi nyt vain saada enemmän rotareita. Tästä on helppoa olla samaa mieltä. Kapellimestari Markku Johansson on Vantaan kulttuurihenkilö 2008 Teksti: Tapio Maljonen, Tikkurilan Rk Kuva: Antti Pylkkänen RI-presidentin kuukausikirje ruotsiksi siv. 50. Nummer 4. 2008. Rotary Norden 37

Suomi/Finland Piirin komein Laitilan rotareilla muhkea jäsenlisäys Uusista jäsenistä osallistui joulujuhlaan näin komea joukko. Laitilan Rotariklubi on saanut kuluvan toimintavuoden aikana yksitoista uutta jäsentä. Jo 54 vuotta toimineen klubin jäsenmäärä on parhaimmillaan ollut yli 40, mutta oli viime vuosina laskenut jo alle 30:n. Aktiivinen ja määrätietoinen toiminta jäsenhankinnassa on tuonut hyvän tuloksen. Jäseniä on nyt 39 ja samalla klubin keski-ikä on laskenut noin kolmella vuodella ollen nyt 53,5. - Tulokseen on päästy systemaattisella toiminnalla, joka alkoi jo edeltäjäni toimikaudella, kertoo presidentti Erkki Palonen. Silloin kartoitettiin pienryhmissä alueen työpaikkoja ja potentiaalisia henkilöitä. Listausten jälkeen jokainen jäsen sai tehtäväkseen ottaa yhteyttä esiin tulleisiin henkilöihin. Keskustelut ja rotary-tietouden jakaminen alkoi sitten tuottaa tulosta.tavoitteekseni asettama viiden jäsenen lisäys onnistui yli odotusten. Klubin jäsen apulaisgovernori Jussi Perkkola muistuttaa, ettei jäsenhankinta ole pelkästään presidentin eikä minkään komitean murhe, vaan jokaisen klubin jäsenen. - Asiassa tarvitaan päättäväisyyttä ja vastuuntuntoa klubin tulevaisuudesta, Perkkola sanoo..uudet jäsenet ja heidän luokitteensa: Elo Maija, peruskoulut, Heinonen Juhani, linjaautoliikennöinti, Koskinen Riku, kiinteistöpalvelu, Laaksonen Markku, aikuiskoulutus, Lehmuskallio Matti, peruskoulut, Lehtimäki Timo, elintarviketeollisuus/rehuteollisuus, Mattila Tuija, logistiikka, Peura Sami, osuuspankit, Rapala Marianne, terveyskodit, Varjo Ville, insinööritoimistot ja Vuola Hanna, julkishallinto. Teksti ja kuva: Kari Parsama. Laitilan Rk Delawaren suomalaiset Ruotsi oli suurvalta 1600-luvulla ja suurvallan arvovalta edellytti myös siirtomaiden omistamista. Ainakin hollantilaisten kauppamiesten oli helppo taivuttaa Kustaa II Adolf ja muut Ruotsin päättäjät asian taakse. Saksalais-hollantilainen Peter Minuit, joka oli saanut potkut hollantilaisten Amerikan siirtokunnan päällikkyydestä tarjosi Ruotsin päättäjille ajatuksen uuden ruotsalais-hollantilaiset siirtokunnan perustamisesta Delaware- joen laaksoon Amerikassa. Suomalaiset tulivat alusta asti näyttelemään varsin merkittävää roolia Uuden Ruotsin siirtokunnan historiassa. Ensimmäiselle matkalle uudelle mantereelle lähdettiin 1637- vuoden lopulla kahdella laivalla Kalmar Nyckelillä ja Gripenillä. Matkan johtajana oli mainittu Peter Minuit. Varsinaisia siirtolaisia tällä matkalla ei ollut lainkaan, mutta sen sijaan sotilaita ehkä 38 Nummer 4. 2008. Rotary Norden pari-kolmekymmentä. Sotaväen päällikkönä oli luutnantti Nils Månsson Kling, joka kaikesta päätellen oli suomalainen. Tämän ensimmäisen retkikunnan tehtävänä oli ostaa maata intiaaneilta ja sehän onnistui varsin helposti. Intiaanit eivät ymmärtäneet, että maalla saattoi olla jonkinlainen arvo ja niin retkikunta sai haltuunsa merkittäviä maa-alueita luovuttamalla hieman kankaita, työkaluja, erilaista rihkamaa ja viinaa intiaaneille. Sotilaat rakensivat jokivarteen Kristinan linnan (Fort Christina), miehittivät sen ja odottivat tulevien siirtolaisten saapumista. Måns Andersson George Bushin esi-isä Seuraava retkikunta saapui jo 1640 ja tällä kertaa matkassa oli jo joitakin siirtolaisia, mm. Måns Andersson, jonka sukututkijat ovat viime vuosina voineet osoittaa presidentti George W. Bushin esi-isäksi. Suomalainen sukutukija Salomon Ilmonen, joka vaikutti pappina New Yorkissa, osoitti jo 1920-luvulla, että tämä Måns oli itse asiassa Mauno Antinpoika, metsäsuomalainen Värmlannista. Månsista eli Maunosta väännetään vielä kättä ruotsalaisten ja suomalaisten sukututkijoiden kesken hänen alkuperästään. Kolmas retki joka tehtiin hollantilaisella Freeburg-laivalla lienee ollut lähinnä kaupallinen. Amerikasta tuotiin turkiksia ja tupakkaa. Näitä tuotteita varten siirtokunta alun alkaen perustettiinkin. Näihin aikoihin kauppayhtiö siirtyi puhtaasti ruotsalaisten omistukseen. Ensimmäiset siirtolaiset rikollisia? Siirtolaisten saaminen uuteen siirtokuntaan osoittautui aluksi ongelmalliseksi. Asia ratkaistiin siten, että Amerikkaan lähetettiin suomalaisia lainrikkojia. Tarkemmin sa-

nottuna metsäsuomalaisia, jotka olivat syyllistyneet laittomaan kaskenpolttoon, hirvien salakaatoon ja sotilaskarkuruuteen. Jossain mielessä samalla tavalla englantilaiset asuttivat Australian aikanaan. Neljännellä, viidennellä ja kuudennella retkellä 1641-1643 oli matkassa runsaasti suomalaisia, joita on lueteltu laivojen matkustajaluetteloissa. Matkustajien värväystoiminta alkoi tuottaa tulosta ja tiedot siirtolaisten varsin mukavasta elämästä uudella mantereella herättivät matkustusintoa. Yhdeksännelle retkelle 1649 ilmoittautui 200 suomalaista, mutta vain satakunta matkustajaa pääsi Katt-laivalla matkaan. Laiva ajoi karille Porto Ricossa ja matkustajat joutuivat espanjalaisten merirosvojen pidättämiksi. Tältä retkeltä selvisi hengissä takaisin Ruotsiin vain 19 henkilöä. John Mortonin suomalaiset juuret. Kymmenennelle retkelle ilmoittautui 350 halukasta, mutta huomattava osa jäi rannalle ruikuttamaan, kun Örnen lähti matkaan Göteborgista 1953. Matkustajia tungettiin laivaan liikaa ja tuloksena oli joukkosairastuminen. Satakunta matkustajaa kuoli ja perille pääsi vain noin 150 Matkustajien joukossa oli muuan Martti Marttinen, amerikkalaisissa lähteissä Marten Martensson, josta tuli tunnetun itsenäisyysmiehen John Mortonin isoisän isä. Seuraavallakin retkellä oli vastoinkäymisiä. Gyllene Haj-laiva, joka oli lähinnä tavaralastissa suunnisti harhaan ja joutui New Amsterdamiin, nykyiseen New Yorkiin, joka oli hollantilaisten hallussa. Hollantilaiset kaappasivat laivan, sillä tässä vaiheessa suhteet olivat täysin katkenneet ruotsalaisiin. Laivassa olleet siirtolaiset saivat asettua asumaan New Amsterdamiin, mutta tiedetään joidenkin myöhemmin siirtyneen Uuden Ruotsin siirtokuntaan. Matkailun vastoinkäymiset eivät kuitenkaan lannistaneet suomalaisten matkustushaluja. Merkurius-laivalla lähti noin 100 suomalaista matkaan ja saman verran jäi laiturille - henkilöitä jotka olivat myyneet kaiken omaisuutensa voidakseen lähteä siirtolaisiksi. Kun laiva neljän kuukauden matkan jälkeen saapui perille, niin voitiin todeta, että siirtokunta oli joutunut hollantilaisten haltuun. Uudet isännät yrittivät estää siirtolaisten maihinnousun, mutta paikallisten asukkaiden ja intiaanien painostuksesta heidän oli annettava periksi. Ruotsin valtiolla ei tämän jälkeen ollut mitään intressiä lähettää siirtolaisia siirtokuntaan. Enemmistö asukkaista suomalaisia. Kuusitoistasataa- luvun puolivälissä siirtokunnassa lienee ollut tuhatkunta asukasta. Ruotsalaisten historioitsijan Helmer Lindholmin mukaan asukkaista noin kolme neljäsosaa oli suomalaisia. Suomalaisten ja ruotsalaisten rooli alueen kehityksessä oli pitkään hyvin merkittävä. Hollantilaisvallan aikana paikalliset skandinaavit nauttivat tietystä itsehallinnosta. Englantilaisten vyöryessä alueelle suomalaisten ja ruotsalaisten rooli vähitellen heikkeni, mutta yhä edelleen lukuisat paikannimet kielivät pohjoismaalaisten merkittävästä panoksesta alueen asuttamisessa. Suomalaisten hyvät suhteet intiaaneihin on herättänyt monien tutkijoiden huomion. Uuden Ruotsin siirtokunta ei koskaan käynyt mitään intiaanisotia. Siirtolaisten hyvät suhteet intiaaneihin hermostutti siirtokunnan kuvernööri Johan Printziä, joka oli kotoisin Mustasaaresta, Vaasan läheltä. Hän oli huolestunut mm. siitä, että eräät sotilaat olivat karanneet palveluksesta ja muuttaneet asumaan intiaaninaisten luokse. TTukea maahanmuuttajaperheiden suomen kielen opiskeluun Keravan Rotaryklubi ja Keravan kasvatusja opetusvirasto käynnistävät projektin, joka tähtää maahanmuuttajaäitien suomen kielen taitojen parantamiseen. - Lapset oppivat kielen koulussa ja miehet töissä. Pienten lasten äidit ovat tässä mielessä monesti väliinputoajia, Keravan Rk:n edustaja Pertti Sorsa toteaa. Yksi projektin päätavoitteista on edistää maahanmuuttajien sopeutumista yhteiskuntaan. Aloite tähän tuli meiltä rotareilta. Tällainen projekti sopii hyvin järjestömme aatteisiin ja toimintaan. Koulutuksen toteuttaa Keski-Uudenmaan Suomalaisten uudisrakentajien panos on saanut tunnustusta ja kiitosta myös julkiselta taholta Yhdysvalloissa. Presidentti Ronald Reagan totesi aikanaan: - Suomalaiset uudisrakentajat tulivat tähän maahan ensimmäistä kertaa vuonna 1638, kun pohjoismaalaiset, joista monet olivat suomalaisia, perustivat Uuden Ruotsin siirtokunnan nykyiseen Delawareen. He toivat eurooppalaisen sivistyksen Delaware-joen laaksoon ja aloittivat tämän valtavan erämaan muokkaamisen uuteen muotoon. Heillä oli sitä pioneerihenkeä ja niitä avuja, joka on perustana meidän kansalliselle ominaispiirteellemme. Teksti: Matti Höök, Ylikeravan Rk Toimituksen huomautus Rotary Norden lehden teema tämän numeron alkusivuilla käsittelee voitettuja ja menetettyjä alueita Pohjoismaiden historiassa. Eräs tällainen alue oli myös Ruotsi-Suomen siirtokunta Delawaren osavaltiossa Yhdysvalloissa 1600-luvulla.. aikuislukio. Kyseessä on pilottiprojekti, johon osallistuu aluksi noin 10.?15 maahanmuuttajaa. Tavoitteena on Suomen kansalaisuus. Hankkeen rahoittavat Keravan Rk, rotarypiiri 1420, Keravan Inner Wheel ja Keravan kaupunki. Teksti: Mikko Kuusela, Keski-Uusimaa Kuva: Keski-Uusimaa Yhteistyö alkakoon. Projektin osapuolet tapasivat Keravalla. Keskellä Keravan Rk:n Pertti Sorsa ja Keski-Uudenmaan aikuislukion rehtori Tuula Torasvirta esittelevät sopimuspapereita. Nummer 4. 2008. Rotary Norden Suomi/Finland 39

Danmark Kunst i Påsken Fra ferniseringen: Stående, tidl. borgmester på Frederiksberg John Winther; borgmester Mads Lebech, der åbnede udstillingen; tidl. president på Island Vigdís Finnbogadóttir; Ugandas ambassadør Joseph Tomusange. En række af Danmarks bedste kunstnere donerede værker til Kunst i Påsken, en udstilling man fra 16. - 28. marts kunne opleve i Byggeriets Hus på Frederiksberg. Ca. 1100 mennesker besøgte udstillingen. Den 29. marts blev de 121 værker solgt ved en velbesøgt auktion med godt 250 tilstedeværende. Værkerne indbragte 310.000 kr. Blandt topscorerne ved auktionen var to større malerier af den Ugandesiske kunstner Adholla Rogers, to serigrafier af Robert Jacobsen, skænket af hans enke, malerier af bl.a. Ingvald Holmefjord, Niels Reumert, Knud Odde, Birgit Badstue, Ulla Lyme, Jørgen Teik Hansen samt et glasfad af Lars Ravn og Per Hebsgaard og en bronzefigur af Carsten Jensen. Auktionen blev suverænt gennemført af Thomas Høiland, der havde stillet sit auktionshus vederlagsfrit til rådighed for Kunst i Påsken. Frederiksberg Kommune stillede Byggeriets Hus til rådighed for udstillingen. Donationer fra en række fonde muliggjorde dækning af en række udgifter til bl.a. trykning og udsendelse af program og invitationer m.m. Arrangørerne kan med fuld ret sige, at hele salgsprovenuet 40 Nummer 4. 2008. Rotary Norden fra kunstauktionen samt fra et særskilt lotteri, der indbragte 90.000 kr., ubeskåret går til bistandsprojektet i Uganda. Arranørerne af Kunst i Påsken er de frederiksbergske Rotary klubber i samarbejde med Danmark mod Landminer. Fra ferniseringen: Vigdís Finnbogadóttir afslører et litografi af Lise Malinowski doneret til Kunst i Påsken Projektet i Uganda kombinerer minerydning med genbosættelse af internt fordrevne flygtninge i det nordlige Uganda. Efter våbenhvilen mellem Ugandas regering og oprørsbevægelsen Lord s Resistance Army (LRA) er mere end 10 års krig i det nordlige Uganda bragt til ophør. Den demokratisk valgte regering kontrollerer nu hele landet. Det er tid til at bringe de ca. 1,3 mio. flygtninge tilbage fra flygtningelejrene i Uganda til de bosteder, de måtte forlade pga. krigshandlingerne, volden, terroren, kidnapningerne af børn og andre ugerninger begået af LRA. Langt størsteparten af de fordrevne er landbrugere og kvægavlere. Den første indsats er koncentreret om at rydde området for landminer og ueksploderet ammunition. Denne aktivitet er finansieret af DANIDA og gennemført af specialtrænet personel fra Ugandas hær og politi. Uddannelse og teknisk støtte ydes af Danish De-mining Group (DDG), en afdeling af Dansk Flygtningehjælp. På trods af minerydningen vil der stadig være en fare forbundet med at færdes i de krigsramte områder. Rotary klubberne på Frederiksberg vil derfor støtte en oplysningskampagne rettet mod de flygtninge, der vender tilbage til deres områder. Ikke mindst børnene er vigtige mål for informationskampagnen for at forebygge død eller lemlæstelse. Når flygtningene forlader lejrene, står de på bar bund, bortset fra at de har et stykke jord at dyrke. De er i Uganda heldigvis generelt i den situation, at jorden er frugtbar og klimaet gunstigt. Men det er nødvendigt med en startpakke. De frederiksbergske Rotary klubber støtter en sådan genbosætningspakke. Til en værdi på ca. 250 US $ (1250 kr) omfatter pakken til en tilbagevendende landmands familie såsæd (hybrid majs, ris, sorghum o.l.), gødning, to Uganda hakker, en oksetrukken plov, myggenet, filter til vandrensning og to forme til murstensfremstilling. De frederiksbergske Rotary klubber samarbejder med Lira Rotary Club i det nordlige Uganda og St. Thomas Rotary Club, US Virgin Islands.

Målet med indsamlingen var at støtte 200 familier med en pakke, dvs. ca. 1500 mennesker. Det mål er i alt fald nået via Kunst i Påsken og 30.000 kr. fra Rotary s Hjælpefond. Et kinesisk ordsprog siger, at hvis du giver en mand en fisk, kan han spise den og blive mæt, men hvis du giver ham en fiskestang, kan han klare sig selv i fremtiden. Det er ud fra denne tankegang, at startpakken skal ses. Der var fin lokal pressedækning af Kunst i Påsken både fra Lokalavisen Frederiksberg og Frederiksberg Bladet samt fra Frederiksberg TV. De landsdækkende aviser viste endnu engang, at man ikke behøver holde en avis for at vide, hvad der foregår blandt almindelige borgere i Danmark. Fra ferniseringen: Udenrigsminister Per Stig Møller, Vigdís Finnbogadóttir, Joseph Tomusange Danmark Tre PHFer i Farum Rk Ved Farum Rotary Klubs Julemøde udnævnte Præsidenten Elsebeth Popp- Madsen 3 klubmedlemmer til Paul Harris Fellows. Villy Birch Hansen fik sin PHF med certifikat, Ib Jensen, som er Chartermedlem fra 1961, fik sin første PHF i 1986 ved klubbens 25 års jubilæum og fik sammen med Henning Bundgaard, som fik sin første PHF i 2003, fornyet deres PHF til en PHF med Safir for deres altid engagerede indsats for klubben og deres villighed til at give klubben en hjælpende hånd, når det er påkrævet. Villy Birch Hansen Ib Jensen Henning Bundgaard Hvorfor er vi medlemmer af Rotary - hvem er de rigtige rotarianere? Der er måske ikke 1,2 millioner svar, men der er mange. Da Paul Harris samlede de første mennesker for at danne en klub, var det først og fremmest for medlemmernes skyld. Han savnede et sted, hvor man på tværs af brancher kunne diskutere tidens spørgsmål. Rotary har eksisteret i 102 år, og der er nødvendigvis sket ændringer både på den ene og den anden måde. Først og fremmest har Rotary Foundation vokset sig stor og effektiv. Det har medført, at mange rotarianere i verden opfatter Foundation som selve formålet med Rotary. Der er ingen tvivl om, at mange mennesker af et ærligt hjerte ønsker at gøre noget godt for verden. Vi ser det i Danmark ved alle indsamlinger, som foranstaltes af de mange udmærkede foreninger, der ligesom Rotary Foundation arbejder med service. Vi ser det med udsendelsen af de mange ulandsfrivillige og de mange mennesker, der på lokalt plan bidrager med deres arbejdskraft i serviceprojekter. I mange lande er det projekterne, der er samlingspunktet for den lokale rotaryklub. Ud af projekterne gror der et fællesskab, et kammeratskab. Nye medlemmer hverves på det spændende ved at deltage i arbejdet med de mange projekter. Nogle af projekterne er også lokale. De er med til at skabe goodwill i lokalsamfundet og bidrager dermed til at interessere flere for at deltage i rotaryarbejdet. Rotary klarer sig pænt i konkurrencen mod de øvrige serviceorganisationer i de lande, hvor service er selve formålet med Rotary. Rotary er effektiv fordi der altid er en lokal rotaryklub i det fremmede, der garanterer for effektiviteten. Men Rotary har et aldersproblem. At være en serviceorganisation blandt andre serviceorganisationer er en tilværelse på markedsvilkår. Jeg tror ikke, at vi i Danmark, eller Norden, måske Europa, kan overleve, uden at vi også bevidst er til for medlemmernes skyld. Vi tilbyder et unikt netværk af ledere og selvstændige af begge køn, og forhåbentlig også i alle aldre. Jeg har meget respekt for klubber, der gennem projektarbejdet opnår et godt kammeratskab. Ikke desto mindre tror jeg mere på fremtiden i de klubber, der gennem kammeratskabet og netværket får et overskud, der så giver lyst til også at deltage i projekter. Mogens Berrig Nummer 4. 2008. Rotary Norden 41

Danmark Teamudviklingsseminar for de danske guvernørgrupper Deltagerne samlet foran Transportbranchens Uddannelsescenter i Vejle Rotary Danmarks Råd (RDR) afholdt i april et succesfuldt teamudviklingsseminar for de 5 distrikters guvernørgrupper anno 2009-10 med det formål at skabe begejstring og styrke teamopfattelsen, sammenholdet og kontinuiteten i det enkelte distrikts guvernørgruppe. 42 Nummer 4. 2008. Rotary Norden I seminaret deltog også distrikternes ansvarlige for medlemsudvikling samt distriktstrænerne. Sidstnævnte var i samarbejde med formanden for RDR ansvarlige for forberedelse og gennemførelse. I alt deltog 25 rotarianere i seminaret, der blev afholdt i Vejle, midt i landet. Distriktstræner Per Hylander understreger vigtigheden af at følge op på handlingsplaner. En guvernørgruppe består af det aktuelle års distriktsguvernør, guvernøren fra året før, guvernør elect og guvernør nominee. At målgruppen for dette seminar var de guvernørgrupper, der skal lede distrikterne i 2009-10, skyldtes ønsket om at give mulighed for inspiration på et tidspunkt, hvor guvernøren for det pågældende år stadig er nominee og står ved begyndelsen af planlægningen for sit år. Baggrunden for seminaret var RDR s beslutning i januar 2007 af disse 2 strategiske hovedindsatsområder for sin støtte til de 5 distrikters ledelser: Styrkelse af uddannelsen til at omfatte inspiration til medlemsudvikling (rekruttering, fastholdelse af medlemmer og start af nye klubber) i distrikterne, samt uddannelse af distrikternes embedsmænd, bl.a. de ansvarlige for PR og medier Udformning og implementering af en egentlig PR-politik Efterfølgende besluttede RDR i juni samme år en handlingsplan for de 2 områder, der bl.a. resulterede i udarbejdelsen og gennemførelsen af det pågældende seminar. Indledningsvis blev der på foranledning af distriktstrænerne skabt et overblik over, hvad det enkelte distrikt på daværende tidspunkt gjorde på ovennævnte område. Resultatet heraf blev et endags seminar, der blev gennemført i en vekselvirkning mellem oplæg og drøftelser i forskellige gruppekonstellationer, dels i egen guvernørgruppe, og dels på tværs af distrikterne. Programmet for seminaret havde følgende indhold: Hvordan ser du/i den ideelle distriktsledelse? Kort gennemgang af den løste hjemmeopgave Ansvarsområde og roller i forhold til gruppen med følgende oplæg: Distriktets ledelsesplan Guvernørgruppen og resten af distriktets ledelse Gruppedrøftelse: Hvilke forventninger har jeg til (sam)arbejdet? Hvad kan jeg bidrage med?

En danmarksrekord (delt) I marts måned kunne Frede Pedersen og Frederikssund Rotary Klub fejre, at Frede har været medlem af klubben i 60 år. Dagen blev markeret på festlig vis med besøg af Jan Harring og Anders Quade Rasmusen, hvor Jan Harring på vegne af Distiktsguvernør Bjarne Karlsson overrakte Frede et diplom og udnævnte ham til Poul Harris Fellow med 1 safir. Jan Harring kunne oplyse, at der ud af Danmarks ca. 12.000 Rotarianere ud over Frede Hidtil var møderne gået med at læse andre klubbers ugebreve (gab!), men nu kom der udflugter og foredrag på programmet, og mange deltog i Vikingespillene. Der blev så stor interesse for at være Rotarianer, at man i 1987 startede en ny RK Frederikssund-Falkenborg. Af begivenheder i klubbens historie hæftede Frede sig især ved året 1998, hvor den daværende præsident Helge Olsen besluttede, at det var på tide at optage kvinder i Danmark En del af guvernørgruppen fra D-1480 i gang med at udforme sin vision. Fra venstre mod højre assisterende distriktstræner Bjarne Ø. Rasmussen, DG 2008-09 Gunnar Mikkelsen og ansvarlig for medlemsudvikling Jørgen Ørum. I nederste højre hjørne DG 2009-10 Henning Damtoft Pedersen Hvorfor team, når DG alligevel bestemmer? Kort oplæg med efterfølgende samarbejdsøvelse Sammensætning af distriktets ledelse Sammenhæng mellem kontinuitet og fornyelse samt Indslusningsprocessen Intern teamudvikling Spilleregler og kommunikation Helhed i planlægningen Distriktets årscyklus Distriktsledelsens samarbejde med klubberne Hvad er klubbernes egne behov for service?- Hvilken service ønsker distriktets ledelse formidlet, og hvilke sager ønsker den fremmet?- Distriktets checkliste for servicering af klubberne Guvernørgruppens strategi med udgangspunkt i den gennemførte SWOTanalyse Visionen, ledestjernen for guvernørgruppen Strategiske handlinger til implementering af visionen Hvilke konkrete målbare handlinger? Samarbejdsøvelse Forbered indslusningen af den kommende DGN i guvernørgruppen Afslutning på en spændende dag Hvordan ser I nu den ideelle distriktsledelse? Forud for seminaret løste den enkelte guvernørgruppe 2 hjemmeopgaver. Dels en beslutning om de 5 væsentligste punkter for den ideelle distriktsledelse, dels gennemførelse af en simpel SWOT-analyse af eget distrikt. Resultatet af begge opgaver indgik i seminarets program. Den efterfølgende evaluering viste med stor tydelighed, at formålet med seminaret i høj grad var blevet indfriet, og der er skabt gode forventninger til (sam)arbejdet i distrikternes guvernørgrupper. PDG Per Hylander, distriktstræner, D-1440 Fr. v.: PDG Jan Harring, Frede Pedersen og præsident Karsten Hecht-Nielsen kun er én Rotarianer i Skive RK, der med rette kan kalde sig Seniorrotarianer. Som et kuriosum nævnte Jan Harring at chartringen af hans klub, Stenløse-Ølstykke RK, fandt sted i 1973 med Frederikssund RK som fadder, samme år som Frede havde 25 års jubilæum. Som ved andre prisoverrækkelser, havde vi formået Frede til at fortælle om Rotary før i tiden. Frede fortalte på sin sædvanlige, levende måde om klublivet før i tiden. Om vanskelighederne ved at starte og opretholde en Rotary Klub under krigen med forsamlingsforbud men den overlevede krigen, så Frede kunne optages som en meget ung sparekassedirektør i 1948. Klubben førte en lidt kummerlig tilværelse indtil 1950, hvor flere nye, driftige medlemmer kom ind i klubben. klubben. Det gik ikke stille af, jeg selv var klubmester på det tidspunkt og blev lidt nervøs for mit budget. Men det overlevede klubben også, og Frede understregede, at det bestemt havde været en gevinst for klubben. Som Frede konstaterede: Kvinderne pynter på klubben, og herrerne er ved visse lejligheder knap så pyntede. Frede modtog stående klapsalver for sit foredrag og blomster, diplom og Poul Harris Fellow-nål med en safir. Karsten Hecht-Nielsen Præsident Nummer 4. 2008. Rotary Norden 43

Danmark GRSP undskyld men hvad er det? GRSP er forkortelsen for Georgia Rotary Student Program et program, der fortjener at blive omtalt, så endnu flere unge kan få glæde af programmet. Rotary klubberne i staten Georgia i USA har siden 1946 givet mere end to tusinde unge mulighed for et års studieophold vel at mærke UDEN omkostninger for den studerende. Programmet startede kort efter anden verdenskrig i et ønske om at give unge mennesker en bedre forståelse for amerikansk kultur og dermed sikre fred i verden. Hvert år modtager Rotary klubberne i Georgia mellem 60 og 70 unge studerende fra resten af verden, og tilbyder dem et års studie- og kulturophold. Programmet tilbydes til unge mellem 18 og 25 år, der ikke tidligere har været på exchange-ophold i USA, og som ønsker at følge undervisningen på et universitet eller college. De unge bor sammen med andre især amerikanske studerende på kollegieværelser, hvorved de bliver en naturlig del af studenterlivet. Ikke kun er den studerendes studie betalt af Rotary, men også deres husleje og udgifterne til et almindeligt kostbudget. I modsætning til studerende, der på egen hånd tager et år til USA, har de studerende, der sendes ud gennem GRSP kontakt til de 3 4 klubber, der har sponsoreret deres ophold. Hver klub har en kontaktperson til den 44 Nummer 4. 2008. Rotary Norden studerende, og kontaktpersonens familie fungerer som værtsfamilie, hvor den unge ofte inviteres til at deltage i familiens forskellige gøremål. Hvis der skulle ske noget uventet, er det godt at vide, at hjælpen er lige ved hånden gennem disse værtsfamilier At værtsfamilierne tager deres opgave alvorligt og decideret forkæler de unge bliver tydeligt, når man hører en af de studerende fortælle om, hvordan vedkommende sammen med sine værtsfamilier har været på surf-ferie på Hawaii, på ski i Canada, på camping, på sejltur, på storbyferie til Washington, i sommerhytte og deltaget i familiens fødselsdage. Det lyder næsten som en lang ferie og sådan opleves det af de fleste. Men der forventes også noget af den studerende, for den studerende forventes selvfølgelig at følge sit studie, men det er desuden almindeligt at deltage i de ugentlige Rotary møder, stå til rådighed, når klubberne har brug for en ekstra hånd ved sociale arrangementer og være aktiv i klubbernes serviceprojekter, hvad end det indebærer, at man de fleste lørdag formiddage skal pakke medicinsk udstyr eller give lektiehjælp til skolebørn. Unge, der er interesseret kan finde mere information på hjemmesiden www.grsp.org, hvor ansøgningsskemaet også kan udfyldes. Den studerende skal beskrive hvilke fag vedkommende ønsker at følge, så man kan matche dette så godt som muligt, hvilket giver den studerende mulighed for at få overført point fra studieopholdet i Georgia til den danske uddannelse vedkommende er i gang med. Den studerende skal udvælges i den danske komite, og skal desuden bestå to tests i engelsk (TOEFL og SAT 1, GRE eller GMAT), hvorefter ansøgningen bliver sendt til GRSP s kontor i Savannah. Så kommer der en ventetid, hvor den studerende og dennes familie blot kan krydse fingre for, at man bliver en af de heldige, der bliver udvalgt i Georgia. Det er forskelligt, hvad den enkelte klub finder interessant nogle synes at det er godt, hvis den studerende har relationer til Rotary, andre ønsker sig en student fra et bestemt land eller med bestemt køn, andre falder for en studerende, der er spejder, danser eller sejler i sin fritid, så det handler om at beskrive sig selv og sine interesser så fyldestgørende som muligt. Det kræver, at der er en dansk Rotary klub, der sender den studerende af sted, og den eneste investering, der er for klubben, er de 3-4 bannere, som den unge skal have med til sine kontaktklubber, men til gengæld vil den danske klub kunne have kontakt med den unge undervejs og bede ham eller hende komme og fortælle om sine oplevelser i Georgia. Oplevelser der meget vel kan give anledning til en smule misundelse og tanker om, hvor dejligt det ville være, hvis man atter var ung Fra det øjeblik man lander i Georgia er det principielt et gratis ophold, der ligger foran den studerende, men man skal selvfølgelig selv stå for lommepenge og skal også betale udgifterne til sin flybillet, forsikring, vaccination og til de to test i engelsk. GRSP er et program, som mange muligvis ikke har det store kendskab til, men hvis man i sin familie eller omgangskreds kender unge, der er interesseret i at udfordre studie-livet i et andet land, er dette en helt fantastisk mulighed, som kan anbefales ikke kun af såvel de danske studerende, der har været af sted, men også af forældrene. Anette Løwert, Assens Rotary klub, mor til Jonathan, der havde sit livs år i Savannah i 2006/2007.

Hundige-Ishøj Rk giver 105.000 samt komplet EDB anlæg til børnehjem i Indien Danmark Hundige-Ishøj Rk gennemførte den 18. februar et meget vellykket koncertarrangement i Kulturcafeen i Ishøj hvorfra hele overskuddet, der blev på ca. 100.000 kroner, går til vort internationale serviceprojekt som er Sunway Children Home. Børnehjemmet ligger i byen Bodh Gaya i delstaten Bihar i Indien (www.sunwaychildren.dk ), der er et af Indiens fattigste områder. Troubadouren Michael Falch stillede gratis op for projektet og gav en fantastisk koncert. Michael Falch brillerede med kendte gamle sange og flere nye numre. Koncerten strakte sig over 2½ time, og Falchèn måtte give to ekstra numre, hvorefter den totalt udsolgte ( hvilket er uhørt for en støttekoncert) sal hilste ham med stående applaus. Koncerten blev en kæmpe succes for alle og ikke mindst for Michael Falch. Der var helt udsolgt med 430 solgte billetter til koncerten, og dette gav et overskud på kr. 105.000,00 til Sunway Children Home, der ligger i provinsen Bihard i det nordøstlige Indien. Den første bevilling der skal frigives fra puljen til børnehjemmet er på kr. 30.000 og gælder en bil som hjemmet endnu ikke råder over. Selv i Indien koster en bil imidlertid mange penge hvorfor vi blev tilskyndet til at søge midlerne suppleret med midler fra Hjælpefonden. De øvrige midler skal anvendes til såvel medicin som hjælpemidler, skolematerialer, lægehjælp og etablering af en filial i Mumbay i løbet af i år. Projektleder Yrsa Solveig Grüning på scenen sammen med troubadouren Michael Falch Fra klubbens eget budget har børnehjemmet i år desuden modtaget en computer til håndtering af de administrative opgaver, hjemmeside mm. Grunden til at vi valgte dette projekt er dels at det med sit virke rammer meget præcis ind på alle de områder som Rotary anser for vigtige: børnene, analfabetismen, vandforsyning, lægehjælp og en god etik. Dels at projektets skaber og leder Yrsa Solveig Grüning gennem flere år er personligt bekendt med et af vore klubmedlemmer og dennes tætte kontakt i kombination med Fru Grünings flere årlige ophold i Indien sikrer midlernes korrekte anvendelse. Hundige Ishøj Rk ønsker også at sige tak til alle der har hjulpet i forbindelse med denne støtte koncert. Vidste du... at Jydsk Emblem Fabrik A/S støtter ROTARY FOUNDATI ON med 10% af al vores salg af Rotary artikler? Det er da værd at tænke på, når der skal vælges samarbejdspartner vedrørende: Rotary & I nnerwheel emblemer Rotary & I nnerwheel præsidentkæder Rotary & I nnerwheel navneskilte Rotary & I nnerwheel merchandise i øvrigt Køb direkte via vores hjemmeside www.jydskemblem.dk Bestil kataloger via info@jydskemblem.dk eller på tlf. + 45 7027 4111 RI Licens number: 96-4A 0030 Nummer 4. 2008. Rotary Norden 45

Danmark Mærk verden Af Henrik Sigvardt Præsident, Odense Hunderup Rk Rotary Exchange programmet er et bedre tilbud end nogensinde. Vi skal bare lære at sælge det på den rigtige måde. Jeg kender godt Australien. Jeg var der på ferie i 10 dage sidste år. Eller Japan er fedt, vi har været på stop ovre i Tokyo to gange. I dag skal der ikke meget til, før vores teenagere synes at de har oplevet et andet land ude i den store verden. De skal faktisk bare have strejfet lufthavnen med en vingespids. Så har de også været der. Men der findes også andre og mere intense måder at mærke verden på. Hvert år sender Rotary i Danmark unge mennesker af sted i et helt år til lande som Australien, Brasilien, Japan, New Zealand og USA. Samtidig modtager vi unge fra de samme lande i lige så lang tid. De bliver indkvarteret hos private værtsfamilier, der tager imod dem af interesse og uden at få penge for ulejligheden. I løbet af året ude oplever den unge livet i sit nye land. Ikke som uforpligtet turist. Men som aktiv deltager i en vedkommende hverdag. Som udvekslingsstudent går man i skole med jævnaldrende kammerater. Dels fordi det er en meningsfuld måde at bruge tiden på. Og dels fordi det er den hurtigste vej til at lære sproget. I Odense Hunderup Rotary klub har vi haft udvekslingsstudenter fra USA, der er kommet hertil uden at kunne tale et ord dansk. Et år efter er de så dygtige, at de taler vores sprog fuldstændig uden accent og kan bestå en mundtlig eksamen på 3. g niveau. På rejsen den anden vej er oplevelsen lige så overraskende. En udvekslingsstudent fra vores klub rejste til Japan og stod den første dag i en japansk skolegård uden at forstå et ord af, hvad der blev sagt til hende af de fnisende japanske skolepiger. Et år efter talte hun flydende japansk og sms ede ivrigt med sine venner på en mobiltelefon med de japanske tegn. Vi har al mulig grund til at fortælle til højre og venstre om Exchange med Rotary. Og vi behøver ikke at være bange for konkurrencen fra den rejselyst, der er blevet så almindelig. De rejsende med Rotary får en oplevelse for livet. Uanset hvor dejligt det er at besøge et land som turist i et par uger, kan det aldrig sammenlignes med et ophold på Long Term Exchange med Rotary. Der er en verden til forskel. 46 Nummer 4. 2008. Rotary Norden

COSTA RICA OPLEVELSER TEATER SOMMER PARIS STORBY CUBA AZUR BLÅT VAND LONDON DYRELIV DISNEY IRLAND GALAPAGOS PALMER BROADWAY SEYCHELLERNE JUNGLE MUSEER USA SOL KULTUR Sammen laver vi drømmerejsen Malaysia Naturskønne Borneo Inkl. fly, skatter, transfer, guidede ture, 3 nætter i Kuching, 3 dages tur til Langhus samt 3 nætter på luksus hotel på Damai Beach inkl. morgenmad. fra 11.595,- Florida 14 dages kør-selv ferie Inkl. fly, skatter, 12 nætter på hotel samt billeje med fuld forsikring. Afrejse i perioden 1/09-1/12. fra 8.995,- New York Storbyferie Inkl. direkte fly, skatter samt 2 nætter på 3 * hotel på Manhattan. Ekstra nat fra 595,- fra 5.795,- Nordamerika Seychellerne Californien 15 dages kør-selv ferie Inkl. fly, skatter, 13 nætter på hotel samt billeje med fuld forsikring. Afrejse i perioden 1/09-1/12. fra 9.395,- Vancouver Fly & Drive Inkl. fly, skatter samt 1 uges billeje med fuld forsikring. fra 6.495,- Vidunderlige sandstrande 8 dages badeferie Inkl. fly, skatter, transfer samt 7 nætter på hotel inkl. halvpension. 24. okt. 01. nov. fra 10.995,- Trinidad/Tobago Oplevelser & afslapning Inkl. fly, skatter samt 9 nætter i Atlanta, på Trinidad samt Tobago. Eksotiske øer fra 9.995,- Bali Badeferie Inkl. fly, skatter, transfer samt 7 nætter på luksuriøst strandhotel inkl. morgenmad Ekstra nat fra 350,- fra 9.795,- Dubai Mellemøstens perle Inkl. fly, skatter samt 6 nætter på hotel inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 195,- fra 4.995,- Thailand Mauritius 1.klasses spa-hotel Inkl. fly, skatter, transfer samt 7 nætter inkl. halvpension i værelse med havudsigt. fra 12.595,- Hawaii Oahu og Maui Inkl. fly, skatter, transfer samt 10 nætter på hotel i Honolulu og på Maui. fra 12.295,- Eventyrlige Thailand 15 dages rundrejse Inkl. direkte fly, skatter, transfer samt 11 nætter på hotel i Bangkok, Chiang Mai og luksus strandhotel i Hua Hin inkl. morgenmad. fra 10.795,- Kan bestilles på tlf. 86137744 Check Point Travel cpt@cpt.dk www.cpt.dk Cuba Kør-selv ferie 22. dec. 7. jan. Inkl. fly, skatter, visum, transfer, 14 nætter på hotel samt billeje. Ved bestilling inden 1. juli spar 500,- fra 16.495,- Costa Rica 17 dages rundrejse m/ dansk rejseleder 8. nov. - 24. nov. Inkl. fly, skatter, privat transport i bus, 15 nætter på hotel samt guidede ture. fra 16.995,- Ecuador & Galapagos 15 dages rundrejse Inkl. fly, skatter, transport i minibus, 13 nætter på hotel samt guidede ture. Latinamerika fra 19.995,- Irland Mexico 14 dages rundrejse Inkl. fly, skatter, transport i minibus, 13 nætter på hotel samt guidede ture. LØRDAGSÅBENT KL. 9-14 Kun for telefonisk henv. fra 16.795,- Peru 15 dages rundrejse Inkl. fly, skatter, transport i minibus, 12 nætter på hotel samt guidede ture. fra 19.395,- Fortryllende Irland - Kør-selv-ferie Inkl. fly, skatter, 6 nætter på Bed & Breakfast samt billeje i 7 dage inkl. fuld forsikring og fri km. fra 3.995,- DOWNLOAD KATALOGER PÅ VORES HJEMMESIDE PYRAMIDER SOL ISLAND KRYDSTOGT PARASOL VIETNAM MARKEDER RUNDREJSE SANDSTRAND SIGHTSEEING TEATER THAILAND BOUNTY ØER HISTORIE MEXICO SHOPPING AFSLAPNING DISNEY IRLAND Nummer 4. 2008. Rotary Norden 47

Island Det som vi har til fælles er motivation.. Bradford s fredforskningsstipendiater hos rotarianere i Scarborough. Pálín Dögg længst til venster. Rotaryfonden, The Rotary Foundation, har hvert år fra 2002 uddelt omkring 70 stipendier til to-års magisterstudier i fredsforskning, og det islandske rotarydistrikt 1360 har haft den glæde at se dets kandidater udvalgte som stipendiater hver gang. Ved den sidste uddeling som blev offentliggjort i 2007, blev Hafnarfjörður Rkl s ansøger, Pálín Dögg Helgadóttir, udvalgt som RF stipendiat. Hun er født i 1974, er BA i antropologi fra Islands Universitet og har studeret videre som ERASMUS udvekslingsstudent ved Barcelona Universitet. Pálín studerer nu ved University of Bradford i England hvor hun er særlig godt tilfreds og roser den akademiske atmosfære. I en e-mail til Rotary Norden siger hun bl.a.: Jeg føler at jeg opnår værdiful viden og oplevelser, ikke alene fra min forskning men også gennem meningsudveksling med mine medstudenrende som kommer fra forskellige lande med diverse baggrund og erfaringer, noget som i sin helhed gør vores studier her i Bradford så givende. Det som vi har til fælles er motivation og interesse for at forbedre verden. Dette må gøres via dialog og holdbare politiske løsninger. Jeg håber at kunde bruge mine kundskaber i diplomati, enten for en statslig institution eller en af de selvstændige internationale organisationer, som arbejder for kundskab og forståelse og bidrager til den verdensomspændende fredsproces. Rotary Norden ønsker Pálín Dögg og hendes fællesstuderende held og lykke med deres studier og i deres vigtige gerning efter studiernes slut. Tekst: Hinrik Bjarnason En vandpost ved stien Gården Árbær (Åby) var før i tiden den første anløbsplads og hvilested for rejsende som påtog sig farlige rejser fra Sydlandet til Reykjavík. I anledning af RI s 100 årsdag blev der besluttet i Reykjavík-Árbær Rkl at gøre noget i sit bykvarter til glæde og nytte for områdets indbyggere og andre. Et fødselsdagsudvalg som blev valgt kom frem til den beslutning at det skulle være i overensstemmelse med Árbær s historie som anløbs og rasteplads at placere en vandpost for gæster at slukke sin tørst i kvarterets dejlige fritidsområde. Vandposten blev opsat i et udmærket samarbejde med Reykjavík s bystyre i nærheden af sognekirken, hvor Reykjavík-Árbær Rkl har sine møder i menighedens forsamlingslokaler. Der står så vandposten nu ved en populær vandresti i et område hvor mennesker nyder al slags friluftsaktiviteter i Elliðaárdalens naturskønne omgivelser. 48 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Tekst: Jón Magnússon Foto: Hinrik Bjarnason at slukke sin tørst

Til et møde med eventyret. Dagur Páll og Steinar Orri Hvert år sender rotaryklubberne i Island 3 5 unge mennesker ud i verden for den fantastiske oplevelse at blive Rotary udvekslingsstudenter i eet skoleår. Til efteråret skal to drenge og en pige, alle 17 år gamle, af sted til et møde med eventyret: Steinar Orri Hafþórsson bor í Kópavogur. Han rejser til Mexico hvor han vil opleve den syd-amerikanske kultur og opfylde sin drøm om at lære det spanske sprog. Dagur Páll Friðriksson kommer fra Hafnarfjörður og har længe ønsket sig at bo en tid i USA. I august får han sit ønske opfyldt når han bliver modtaget af rotarianere i Ohio. Sæunn Tamar Ásgeirsdóttir er fra Ólafsfjörður på Islands nordkyst. Hendes ønske var at opleve et exotiskt land, langt borte fra Island. Sæunn vil bo og studere i Brasilien det kommende år, hvor hun glæder sig til at lære sig portugisisk. Til Island kommer der så fire Rotary udvekslingsstudenter næste år, en dreng fra Australien og en anden fra Brasilien, plus to piger, den ene fra Mexico og den anden fra Ohio, USA. Tekst: Halla Helgadóttir Foto: Hinrik Bjarnason Island Branden i Kaffi Krókur Sauðárkrókur ligger i Skagafjörður og er den største by i det nordvestlige Island med omkring 2700 indbyggere. Sauðárkrókur Rkl blev charteret i 1948 og har været aktiv uafbrudt sidenhen. Nu er der 23 rotarianere i klubben, hvoraf de 4 er blevet rekruteret i år. I Sauðárkrókur s centrum er der mange gamle bygninger med tilknytning til byens kultur, handel og næringsliv og som stammer fra byens grundlæggelse. De sidste mange år har Sauðárkrókur Rk holdt sine møder i et af byens bedst kendte gamle huse, Restaurant Kaffi Krókur. I januar forleden blev der ildebrand i huset med stor ødelæggelse og en stor del af klubbens ejendomme blev beskadiget eller ødelagt. Umiddelbart efter nyhederne om branden tog flere klubber i distrikt 1360 kontakt med rotarianerne i Sauðárkrókur Rk og ønskede oplysninger om hvordan de kunde hjælpe. Resultatet er blevet et bestandigt beløb penge som klubben kommer til at bruge til at erstatte det, som blev tabt og ødelagt i branden. For dette er vi særdeles taknemmelige - mange tak til alle rotarianere rundt omkring i Island! Sauðárkrókur Rk har nu etableret et foreløbigt mødested og arbejdet fortsætter med fornyet kraft. Tekst: Ómar Bragi Stefánsson Foto: Feykir/Guðný Jóhannesdóttir Nummer 4. 2008. Rotary Norden 49

RI-Presidenten och RF Bästa rotarianer: Tänk om alla rotarianer hade en möjlighet att få se Rotary i aktion som Joan och jag har kunnat göra under de senaste månaderna. Från Indien till Frankrike, från Hong Kong till Brasilien och Filippinerna till Turkiet har vi bevittnat massor av insatser som präglats av engagemang och uppfinningsrikedom och som visat bredden av temat Rotary Shares. Vi har bevittnat otroliga insatser för katastrofhjälp i Pakistan och också fått delta i invigningen av en av sju skolor som byggts med bidrag från rotarianer. I Indien fick vi se imponerande återuppbyggnad efter tsunami-förödelser. I Brasilien besökte vi en skola som med stöd av en stiftelse av rotarianer i Sao Paolo erbjuder akademisk och yrkesorienterad utbildning för hörselskadade. Vi var också mycket stolta över det rotarianerna i Houston utfört genom byggande av ett fyrastjärnigt hotell för patienter och deras familjer som besöker M.D.Anderson Cancer Center. Till årets höjdpunkter hörde också medlemskonferenserna i Nord-Amerika. De sju konferenserna samlade ett stort antal rotarianer som ville gå in för att vända den negativa trenden i medlemsutvecklingen i regionen. Också fredskonferenserna blev en stor inspirationskälla för de deltagande rotarianerna. Möten arrangerades i Bulgarien, Indien, Kenya och Turkiet för att diskutera vari hindren för fred ligger i dessa regioner och hur Rotary kan erbjuda sin hjälp i praktiken.. I Kanada och Frankrike hölls rotarykonferenser under temat Fred är en möjlighet. Vi möts nu i Los Angeles på ett nytt viktigt rotarymöte vår årskongress 2008. Min förhoppning är att så många som möjligt skall begagna sig av tillfället att utveckla sina vänskapsband inom det nätverk som jag har haft så stor glädje av som RI-president. Av de kommentarer om Rotary som jag mötte under årets resor uppskattade jag speciellt det Islands president Olafur Ragnar Grimsson sade till mig: Rotary har de rätta svaren. Er organisation består av jämlika män ioch kvinnor, ni har en internationell medlemsbas bestående av alla raser, hudfärger och trosbekännelser. Det gäller alltså för världen att få mera rotarianer. Det är lätt att helhjärtat hålla med om detta. Jag vill personligen tacka er alla för ert storartade arbete. Joan och jag kommer aldrig att glömma rotaryåret 2007-2008. Wilf Wilkinson RI-President 2007-2008 50 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Tack för ett bra år Detta blir mitt sista budskap som ordförande för Rotary Foundation. I år har jag, precis som mina föregångare, på nytt påmints om rotarianernas enorma generositet och insatser till förmån för Rotary Foundations program för utbildning och humanitärt arbete. Donationerna till alla våra fonder har ökat och utmaningsbidraget från Bill & Melinda Gates Foundation har lett till enorm entusiasm. Vår primära målsättning har vi formulerat på följande sätt: Att utrota polio är realistiskt. Sedan Rotary startade sitt PolioPlus-arbete 1985 har infektionsfrekvensen minskat med 99 %. Endast fyra poliodrabbade länder återstår. Vem vill påstå att polion inte kan elimineras? Rotary Foundation har byggt upp en förstklassig meritlista under sina 91 år av verksamhet och fått erkänsla som en av världens mest respekterade privata stiftelser. För mig har det varit en ära att ha fått fungera som stiftelsens ordförande. Jag vill tacka alla rotarianer för allt det goda ni åstadkommit, för allt det goda ni fortsättningsvis gör och allra viktigast, för allt det goda ni också framöver kommer att göra. Robert S. Scott Ordförande för förvaltningsrådet

Tekst 51 Nummer 2. 2008. Rotary Norden

52 Nummer 4. 2008. Rotary Norden