Hjälp svenska företag att undgå egna misstag låt dem lära sig av dina!

Nr. 4. juni. 2008

Tekst ETT UPPROP TILL SVERIGES MEST ERFARNA SENIORER. Hjälp svenska företag att undgå egna misstag låt dem lära sig av dina! Vi har byggt landets största och mest spännande kompetensbank av mycket erfarna chefer och ledare. En bank som vi sedan matchar mot våra uppdrags - givares behov genom att hyra ut denna erfarenhet som rådgivare, interimchefer och till styrelser. Vi kallar det för erfarenhet on demand! Just nu söker vi fl er kandidater över hela landet. Verkar det intressant eller känner du någon som du tror detta passar för? Har du minst 25 års erfarenhet? Har du arbetat som VD eller i ledningsgrupp? Har du personligen ansvarat för en eller fl era större förändringar? Får du en personlig tillfredsställelse av att se andra växa i sina roller? Vi behöver dig med ledningserfarenhet från följande branscher; svensk basindustri, detaljhandel, IT/telekom, media, tjänster, bank/fi nans/försäkring och offentlig sektor. Erfarenhet som värdesätts av våra uppdragsgivare är från exportsatsningar, större förändringsprojekt, tillväxtfaser, turn-a-round, fusioner och sammanslagningar. Låter det intressant? Ring oss på tel 08-402 54 54 eller kontakta oss via www.seniorwork.se. SVERIGE HAR INTE RÅD ATT LÅTA FÖRETAG LÄRA SIG GENOM EGNA MISSTAG! 2 Nummer 4. 2008. Rotary Norden SENIOR WORK SVERIGE AB, Mäster Samuelsgatan 9, Stockholm. Tel. 08-402 54 54. www.seniorwork.se

Huvudredaktör/Ansvarig utgivare Håkan Nordqvist Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 70 6714489 e-post: borje.alstrom@miun.se Norge Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 e-post: oystaa@online.no Suomi/Finland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI-00330 Helsingfors mobil: +358 400 206 391 e-post: hakan.nordqvist@welho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236 e-post: rotary@mail.dk Island Hinrik Bjarnason, Langagerdi 21, IS-21 108 Reykjavik tel: +354 568 1955, mobil: +354 895 1906 e-post: hinrikb@simnet.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Sverige Lars Pettersson, huvudadministrator Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-post: lars.e-tuna@telia.com Norge och Island Jan Spjeldnæs, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-post: j-spjel@online.no Suomi/Finland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-post: timoka@kauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346 e-post: emil.erna@profibermail.dk Styrelse Styrelsens ordförande Andreas Norland Pilestredet 99, N-0358 Oslo tel: +47 21 92 18 60, mobil: +47 908 51 304 e-post: anorland@frisurf.no Styrelsemedlemmar Lars Pettersson, Håkan Nordqvist, Per Høyen Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671 Utgivare De 29 nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 Vanda, ISSN0780-4288 tel: +358 10 542 4479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi Annonser Sverige/Norge/Island Anna Dandenell ab, Torneågatan 52, SE-164 79 Kista tel: +46 8 7513664 e-post: anna@dandenell.com Suomi/Finland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, adress ovan Danmark Emil Christensen, adress ovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder levereras som obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 1600 x 1200 pixels. nr5/2008 når läsarna 08/08, redaktionell deadline 5/7 Nummer 4 juni- Rotary Norden - Utgivningsdag 2.6. 2008. Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary International. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den internationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Nr. 4. juni. 2008 Gränser Under den svenska (nordiska) stormaktstiden på 1600-talet ledde Gustav II Adolf (omslaget) sitt mobila kavalleri till militära triumfer i Europa. I Mellaneuropa sjöngs en vaggsång Bed Kindchen Bed, Morgen kommt der Schwed. I Estland talar man fortfarande om den svenska tiden som den goda tiden. Nordiska gränser har justerats också defensivt i internordiska konflikter. Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809. Idag diskuteras nya gränser i världshaven och polarområdena. RN tar upp den nordiska territoriala drömmen i sitt tema (Omslag: Scanpix). Ledare Øystein Øystå 4 Rotary International 6 Tema Den regionala drömmen 8 Landssidor Sverige 14 Norge 26 Finland 32 Danmark 40 Island 48 RI:s Agenda Wilf Wilkinson Bob Scott 50 Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland, Danmark och Island genom klubbsekreteraren, i Sverige genom klubbens medlemsregisteransvarige, i Danmark även direkt i medlemsregistret genom www.rotary.dk Nummer 4. 2008. Rotary Norden 3 Innehåll

Ledare Fra krig til fred Norges tidligere utenriksminister og altmuligpolitiker Thorvald Stoltenberg fortalte følgende i et intervju i fjernsynet: For en tid tilbake hadde han diskutert med en serbisk venn Balkans tilsynelatende endeløse historiske hevngjerrighet, knyttet opp mot det avgjørende slaget mot tyrkerne i 1389. Stoltenberg minnet ham om at også vi i Norden hadde ligget i krig i med hverandre. For eksempel hadde Danmark/Norge mistet ganske store og viktige landområder til Sverige for 350 år siden. Han hadde muligens tenkt å føye til noe om at våre land likevel er hjertevenner i dag, men jeg vet ikke om han rakk det. For serberen slo straks til med: Javel! Og hva gjør dere med det? Välkommen till höstens Rotary-institut i Finland Vi har alle et forhold til historien. Dessverre ofte til de blodige sider ved den. Ofte nok blir historiens blodige og dyktige krigsherrer til ettertidens største helter. Alexander den store. Julius Cæsar. Napoleon. Karl XII, - å ja, vi har da slike helter også fra våre egne krigsmarker. Noen mer aggressive, andre mest defensive. 4 I denne utgaven av Rotary Norden ser vi litt nærmere på Nordens rivninger gjennom de senere århundrer. Vi vant og tapte vekselvis. Til sist har vi vunnet freden. Vi har kunnet gjøre kirkefader Augustins ord til realitet: Hensikten med alle kriger er fred. Vi bruker kreftene på annet enn å slå hverandre i hjel. De landegrenser som en gang var en utfordring for konger og generaler, voktes i dag stort sett av tollere, som søker like mye etter vin som etter våpen. Hva har vi altså gjort med vår blodige fortid? Vi har henvist den til historietimene på skolen. Til lærdom for kommende generasjoner. Nummer 4. 2008. Rotary Norden Øystein Øystå redaktør og temakoordinator Det enkla är det sköna värt borde Rotary lätta på procedurerna? Lars-Olof Fredriksson, Convener, RI-Director 2008-09 Rotary Institutet och seminarierna för Zonerna 15 och 16 hålls 1-5 oktober 2008 i Tammerfors, Finland. Det har gått ungefär 30 år sen RI:s zoninstitut senast ordnades i Finland. Platsen blir återigen den samma, dvs. Hotel Rosendahl, naturskönt och lättillgängligt beläget i industri- och kulturstaden Tammerfors. Institut kommittén, som leds av PDG Veli-Matti Heinijoki, har arbetat både aktivt och professionellt för att allt skall stå klart i oktober för ungefär 200-300 rotaryledare från de två zonerna och från RI. RI-presidenten D.K. Lee medverkar i spetsen för ett team sakkunniga från RI:s högkvarter i Evanston och Europakontor i Zürich. Rotaryinstituten har som känt flere komponenter. Utbildningen av inkommande guvernörer (DGE), GETS, inleds den 1 oktober. Den utbildningen är obligatorisk för alla DGE:s och DGEpartners. Följande dag hålls seminarierna: Rotary Foundation, Medlemskap och Ungdomsutbyte. Själva Institutet startar fredagen den 3. oktober. Tidsplaneringen för institutet är sådan att deltagarna kan nå Tammerfors med flyg, tåg eller bil före programmet startar. Själva Institutet behandlar President D.K. Lees målsättningar med speciell inriktning på barnfrågor. Det handlar om såväl barn i utvecklingsländer som barns välfärd i vår världsdel. Ett flertal

andra stora frågor står också på agendan. Det skall bland annat handla om humanitära kriser, klimatförändringen och dess hälsoeffekter. RI:s strategiska plan, Rotary Foundations framtidsvisioner Rotarys ekonomi berörs också. Rotary Nordens huvudredaktör Håkan Nordqvist står för ett inlägg om medias syn på Rotary. Rotaryinstituten präglas också av gemytlig samvaro och fritt umgänge med gamla och nya rotarybekanta. Gemensam middag står på programmet alla kvällar och på fredag kväll hålls Tampere Evening med start på rådhuset och samkväm med program, musik och dans på Kuusvooninkinen. All den information som behövs för resplanering, registrering, inkvartering, program och fritid finns på Internetadreessen www. rotary.fi Institutkommittén besvarar frågor och assisterar deltagarna i alla avseenden. Institutets språk är engelska. Hjärtligt välkommen! Nordiskt Veli-Matti Heinijoki, RI:s president Wilfrid J. Wilkinson och Markku Kalliomäki (th.) diskuterar Tammerfors-evenemanget vid institutet i Lilleström i Norge. Hedra minnet av någon nära! Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer! 020-78 11 79 Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se Nummer 4. 2008. Rotary Norden 5

Internationellt CDC-chefen Julie Gerberding är Rotarys PolioPlus-partner Dr Julie Geberding är chef för CDC - U.S. Centers for Disease Control and Prevention sedan juli 2002. CDC är en organisation under the U.S. Department of Health and Human Services med ansvar för amerikaners hälsa och säkerhet. CDC är också en av Rotarys samarbetspartners i kampen mot polio i det stora PolioPlus-program som Rotary drivit i 20 år. På 1980-talet förde Julia Geberding sin första stora kamp mot epidemier då hon 6 Nummer 4. 2008. Rotary Norden stod i centrum för kampen mot AIDS i Kalifornien. Hon doktorerade vid University of California i San Fransisco. Specialinriktningen var smittosamma sjukdomar. Konfrontation med AIDS Vi befann oss i epidemins epicentrum och då vi behandlade de första fallen var sjukdomen ett stort mysterium. Upptäckten av smittorisken och utvecklingen av orsakerna och vården formade både mig och alla mina medarbetare. Chef på CDC? Engagemanget i ledningen för CDC kom 10 dagar för 9/11. Vi kämpade mot anthrax-attacker, dödliga virusinfektioner, en extrem influensaperiod, brist på vaccin, en

tsunami och hurrikaner. Allt detta medförde att vår publika profil höjdes. En definitive lärdom var att partnerskap med andra leder till mera genomgripande resultat än man kan drömma om. Prioritering Poliobekämpningen är fortfarande CDC:s första prioritet. Trots att sjukdomen eliminerats i USA sedan en generation tillbaka är den dock endast på en resenärs avstånd. Det handlar dessutom om att skydda såväl egna som andras barn på olika håll i världen. Sedan 1991 har vi bidragit till att antalet fall nedgått med 99,5 % genom insatser i 122 länder. Vi har bildat partnerskap men har fortfarande en lång väg att gå innan vi når vårt mål. Fyra länder kvar Poliofall förekommer fortfarande i fyra länder, Nigeria, Indien, Pakistan och Afganistan. Sjukdomens seghet beror på att bakgrunden är komplicerad och olika i de olika länderna. Det centrala i kampen är tillgången till vaccin och aktiva vaccineringsinsatser i riskområdena. CDC och Rotary Vi har ett perfekt partnerskap och kan åstadkomma en summa som är store än delarna. Rotary tillför många styrkefaktorer, speciellt engagemang och långsiktigt partnerskap. Erfarenhet, otroliga frivilliginsatser och finansiellt stöd ingår i bilden. Pandemier CDC, WHO och andra hälsovårdsexperter har försett sjukhus med testutrustning för att kontrollera om uppkomna infektioner beror på H5N1-viruset. Nationella regeringar är förberedda på att bekämpa pandemier. Men det behövs också ett nätverk med affärslivets, sjukvårdssektorns, utbildningssystemets och hela samhällets engagemang för att trygga befolkningens tillvaro i nödsituationer inom hälsovården. CDC:s uppgift är att identifiera problemen, bekämpa och begränsa dem och att vinna tid för motåtgärder. Vaccin för miljoner Amerikanska regeringen har vidtagit extraordinära åtgärder för att stöda utvecklingen av vaccinproducenternas kunnande och kapacitet. Vi bygger produktionsanläggningar och moderniserar produktionsteknologin. I USA räknar vi med att beredskapen måste gälla minst 20 miljoner människor. Tuberkulos Senaste år hade vi ett uppmärksammat fall där en person som bar på tuberkulos kunde resa omkring med sin smittorisk. Då misslyckades vi i förtroenderelationen mellan läkare och patient och införandet av behövliga begränsningar. Vår kommunikation fungerade inte. Nu har vi lärt oss vår läxa den hårda vägen. Terrorism Vi har byggt upp beredskap på det polisiära området men inom den allmänna hälsovården ligger vi ännu långt efter i fråga om behövlig beredskap. Vi har dock börjat krypa upp ur skyttegravarna och bland annat förbättrat vår beredskap mot pandemier väsentligt. Vi har blivit bättre på samarbetet mellan myndigheter, media och den breda allmänheten. Prioriteter Vi behöver bygga upp den preventive vården, den får nu endast 3 % av den penningmässiga sjukvårdsinsatsen I USA. Vi behöver också öka våra satsningar på poliobekämpning för att nå målet att utrota sjukdomen till 2012. Vi vill minska antalet dödsfall på grund av mässling med 90 % till 2010, bygga upp vårt beredskapslager av medicinsk utrustning så att vi kan hjälpa vilket område som helst i USA inom 12 timmar, hjälpa 3.600 skolor i landet att lära eleverna leva ett hälsosammare liv, fortsätta att satsa på vårt vaccineringsprogram som under de senaste 20 åren förhindrat 20 miljoner barndödsfall genom att erbjuda vaccin där det hjälper, satsa på AIDS/HIV test som gör att 250.000 personer som ovetande bär på sjukdomen blir medvetna om den. Detta är exempel på åtgärder som ingår i vårt program för detta sekel. Vi hart aldrig haft så många utmaningar som nu men heller aldrig så goda resurser att åtgärda dem. Rotary Ett stort tack tillgör Rotary som bekämpat polio i 20 år nu. Vi har nästan nått vårt gemensamma mål men nästan räcker inte till. Om vi inte helt kan eliminera sjukdomen får vi fortsätta mycket länge med utryckningar varje gång fall dyker upp. Själv ser jag ändå mycket optimistiskt på våra möjligheter att i samarbete nå vårt slutliga mål. Intervju: Vince Aversano, The Rotarian (bearbetning RN) Nummer 4. 2008. Rotary Norden 7 Internationellt

Tema Finland gick förlorat i Sveriges sista stora krig Adolf gillade inte Napoleon och ville heller inte bryta sitt samförstånd med England. Delningen av Europa i intressesfärer ledde till ett ryskt angrepp mot Sverige genom Finland, som då tillhörde konungariket. Ryssarna gick över gränsen vid Kymmene älv i februari 1808. I början av 1800-talet hade Sverige tre arméer, den södra som skulle parera ett eventuellt danskt anfall, den västra som förde ett småskaligt krig mot Norge och armén i Finland som skulle möta det ryska angreppet. Strategin för kriget i Finland var att retirera under vintern 1808, behålla befästningar och återerövra de förlorade områdena med flottans hjälp på våren. Scen från ett slagfält från 1808-1809, en rysk soldat sticker sin bajonett i en svensk krigsman. Sveriges sista stora krig, kampen om Finland, fördes i skuggan av Napoleonkrigen som ritade om Europas gränser. I bakgrunden fanns också frihetsideal som i Finland väckt tankar främst inom officerskåren om att Finland kanske någon gång kunde bli självständigt. Tidsmässigt inträffade USA:s självständighetsförklaring vid ungefär samma tidpunkt. I bakgrunden figurerade också franska revolutionen som innebar inbrottet av en ny tid i Europa. Den svenske historikern Martin Hårstedt uppskattar i sin bok om 1808-09 års krig 8 Nummer 4. 2008. Rotary Norden att antalet omkomna på den svenska/finska sidan var cirka 20.000, hälften av dem finländare, och på den ryska sidan cirka 10.000 stupade och ett okänt antal dödsfall som följd av sjukdomar och andra sviter. Armémuseum i Stockholm presenterar Sveriges sista stora krig i en imponerande utställning som pågår till januari 2009. Nya intressesfärer Krigets bakgrund låg i Napoleons och Alexander I:s Tilsit-fördrag från 1807 som syftade till isolering av England. Gustav IV Reträtter Sveaborgs kapitulation kom som en stor överraskning för krigsledningen, vapenstillestånd 2.4. och slutlig kapitulation 3.5.1808. Orsakerna till kapitulationen har berörts på många håll, även i denna tidskrifts spalter. Kriget till lands fortsatte. I april segrade general Adlercreutz, född i Borgå, vid Siikajoki och Revolax men i stort sett fortsatte den svenska reträtten norrut. Sandels Savolax-jägare gjorde effektiva framstötar och erövrade Kuopio 12.5. och uppnådde även en viktig avvärjningsseger i Idensalmi. En blick på kartan visar dock att riktningen fortsatt var reträtt norrut. I slutet av juni landade svenska stödtrupper i Vasa-nejden. De fick emellertid inte stöd av Klingspors huvudstyrkor, generalen väntade på att tillräckligt mycket bröd skulle bakas för armén. Ingen marscherar på tom mage. Historikern Hårstedt menar att en av arméns största svagheter låg just i livsme4delsförsörjningen, den fungerade helt enkelt inte. De närmaste förråden låg i Uleåborg. Samma förhållande gällde också ryssarna. Efter sin seger vid Lappo tvingades ryssarna retirera ända till Jämsä, försörjningen svek också dem. Ett avancemang då kunde ha givit Klingspor herraväldet på slagfältet men det uteblev. Varken vilja eller förmåga fanns, säger Hårstedt. Den sista segern fick svenskarna vid Alavus 17.8.. Förlusterna vid Ruona och Salmi pekade på ett kommande nederlag. De trupper Klingspor förfogade över vid kusten deltog aldrig i dessa strider.

NJUT AV LIVSKVALITÉ I HÄRLIGT KLIMAT Tema För info: www.solhus.com För info: www.solhus.nu Kejsar Alexander I ratificerade fredsavtalet som slutits den 17.9.1809 i Fredrikshamn. Finland hade efter en 600-årig gemenskap gått Sverige förlorat. Curt von Stedingk lyckades vid fredsförhandlingarna få ryssarna att acceptera att gränsen skulle gå vid Torne älv, inte Kalix älv. Oravais avgjorde Slaget vid Oravais, krigets blodigaste, förseglade krigets resultat. Armén drog sig tillbaka till Torneå för att slicka såren vilket även blev ödesdigert för de många sårade som omkom under primitiva förhållanden. Försök till svenska landstigningar i Egentliga Finland och på Åland misslyckades och Åland fick uppges vid vinterns inbrott. Under vintern marscherade ryssarna över isen till Umeå. Kriget på svensk mark i Västerbotten pågick ända tills fred slöts i Fredrikshamn. Huvuddelen av de finska styrkorna kapitulerade under general Gripenbergs ledning i Kalix 25.3.2009. Vid freden i Fredrikshamn tvingades Sverige avstå från Finland från Åland till Torne älv och Finland blev ett autonomt storfurstendöme under Ryssland. Gustav IV Adolf tvingades abdikera. Västra armén under general Adlersparre revolterade och marscherade mot Stockholm. I en oblodig epilog arresterades kungen av några officerare ledda av general Adlercreutz på Stockholms slott. Anlitad fastighetsmäklare! e! Bostadsrätter, villor, fritidshus och tomter! Bearbetning: Håkan Nordqvist Källor: Matti Höök, Keravan Rk, Suomen Sota Armémuseum, material och bilder BOETGRUPPEN AB Fastighetsmäklare i samverkan 08-23 70 00 www.boetgruppen.se Nummer 4. 2008. Rotary Norden 9

Tema Havets nye grænser Tómas H. Heiðar (45) er retschef i Islands udenrigsministerium og direktør for Islands havretsinstitut Foto: Hinrik Bjarnason Klimaændringernes følger mærkes tydeligvis i området omkring nordpolen, hvor man har registreret at drivis og bræer allerede smelter i et stort omfang. Polarisen vil smelte i betydelig grad hurtigere end videnskabsmænds prognoser har regnet med og de gører sig nu spekulationer om at isen kommer til at forsvinde fuldstændig. Island har lagt stor vægt på at det internationale samfund skal forsøge at redusere klimaændringer ved at formindske udslip af drivhusgasser. På den anden side må man være realistisk og i stand til at reagere mod de forandringer som klimaændringerne har til følge, men disse forandringer indebærer visse muligheder og en vis fare. Smeltning af is og opvarming af havet, sammen med teknologisk fremskridt, frembyder nye lejligheder for søfart og udnyttelse af naturressourcer i Nord-Ishavet. I dette område findes uberørte økosystemer med en enestående biologisk mangfoldighed, hvis bevarelse er af en stor betydning. Vi må passe på at åbningen af nye søruter og udnyttelse af ressourcer ikke truer disse ømfindtlige økosystemer og forsøge at redusere negative følger for miljøet så vidt det er muligt. Forrige sommer begyndte en slags kapløb for nordpolen med en russisk ekspedition som satte sit flag på havbunden under 10 Nummer 4. 2008. Rotary Norden nordpolen. Russernes ekspedition og den efterfølgende reaktion fra andre kyststater ved Nord-Ishavet fangede værdens opmærksomhed. Det er dog klart at ekspeditionen var først og fremmest et propagandakapløb som i og for seg har ingen juridisk betydning. Den efterfølgende debat var på mange sæt forvirrende. Der blev tegnet op et billede af et kapløb for nordpolen eller Nord-Ishavet uden nogen form af internationale regler, men det er selvfølgelig helt forkert. De nye lejligheder til at udnytte ressourcer og til skibsfart, som frembydes ved den forandrede situation i Nord-Ishavet som følge af klimaændringer, smelting af is og opvarming af havet, medfører diverse spørgsmål om retslig status af dette havområde som man må få svar på. Det er klart at FN s Havretskonvention fra 1982, som er den eneste alsidige konvention angående dette tema, gælder i Nord-Ishavet lige som andre havområder, med mindre der ikke er gyldige særlige aftaler for enkelte deler af området som f. eks. Svalbardaftalen fra 1920. Aftalen gælder for Svalbards territorium og alle havområder omkring Svalbard, dvs. territorialfarvandet, den eksklusive økonomiske zone og kontinentalsoklen, med Norge som håndhæver af suveræne rettigheder i disse områder. Det er klart at Norge kan ikke eksklusivt gøre krav på de naturressourcer som findes i havområderne omkring Svalbard, da Norges suveræne rettigheder begrænses af Svalbardaftalens ligestillingsregel som stipulerer at statsparterne til aftalen har lige rettigheder når det gælder udnyttelse af naturressourcer i områderne. I øvrigt gælder Havretskonventionen fuldt ud i Nord-Ishavet men den indeholder detaljerede forskrifter for al udnyttelse af havet, havbunden og luftterritoriet ovenfor. Konventionen dækker bl.a. søfart, fiskeri, udnyttelse af olie, gas og andre ressourcer på kontinentalsoklen, afgrænsning af havområder, beskyttelse mod havets forurening og havforskning. Syv af de otte medlemslande i Arktisk Råd, dvs. Danmark, på Grønlands vegne, Finland, Island, Kanada, Norge, Rusland og Sverige, er blandt 155 statsparter til Havretskonventionen. USA har endnu ikke ratificeret konventionen men det er klart at en ændret situation i Nord-Ishavet har tvunget amerikanske myndigheder til at revidere sin indstilling. Præsident Bush har erklæret sig villig til at ratificere konventionen men sagen er under behandling i Senatet. Island spillede, som kendt, en stor rolle i udarbejdelsen af Havretskonventionen og blev i 1985 det første vestlige land til at ratificere konventionen og har hele tiden været blandt dens driftigste forsvarere. Når det drejer sig om den retslige status af Nord-Ishavet må man skelne imellem de diverse udnyttelseslejligheder som havet frembyder og de forskellige deler af dette område, f.eks. kontinentalsoklen og udnyttelsen af dens ressourcer, fiskeri og søfart. Angående kontinentalsoklen og dens udnyttelse bør man huske på at ifølge Havretskonventionen har kyststater automatisk kontinentalsokkel helt ud til 200 sømil, som også er den eksklusive økonomiske zones ydergrænse. Når nærmere specificerede naturlige forhold er for hånden kan en stat besidde mere omfattende havbundsrettigheder. I så fald skal en stat sende detaljeret dokumentation til FNs Kontinentalsokkelkommission angående grænsen udenfor 200 sømil. Kommissionen vurderer dokumentationen, foretager en teknologisk vurdering af den og udarbejder en rekommendation angående kontinentalsoklens ydergrænse. På basis af kommissionens rekommendation kan kyststaten bestemme endeligt og bindende kontinentalsoklens ydergrænse ovenfor det internationale havbundsområde som ligger udenfor. Man regner med at kontinentalsoklens ydergrænse udenfor 200 sømil bliver endelig fastsat i løbet af de kommende år i henhold til Havretskonventionens bestemmelser. En forudsætning for at en stat kan gøre krav til kontinentalsokkel i et bestemt havområde er at dens territorium når til havområdet. Når det gælder Nord-Ishavet opfylder de følgende fire stater denne forudsætning: USA (Alaska), Danmark (Grønland), Kanada og Rusland. Desuden håndhæver Norge, som nævnt før, begrænsede suveræne rettigheder på Svalbard som ligger i området. Island ligger som kendt i syd fra området og landets ene kontinentalsokkelrettigheder i Nord- Ishavet ligger i Islands tilslutning til Svalbardaftalen og de medfølgende rettighe-

der til at udnytte naturressourcer på Svalbards kontinentalsokkel. Island gør derimod krav på vidtspændende kontinentalsokkelområder i syd og øst fra landet, dvs. på Reykjanesryggen, i Hatton-Rockall området og i den sydlige del af Sildehavet, men disse områder spænder over ca. en million kvadratkilometer. Island gør alene krav på kontinentalsokkelrettigheder på Reykjanesryggen og i 2006 blev der indgået en aftale om fordeling af kontinentalsoklen i Sildehavets syddel mellem Island, Norge og Danmark på Færøernes vegne. Der lægges nu vægt på at træffe en overenskomst om opdeling af Hatton- Rockall området, men foruden Island gør Storbritannien, Irland og Danmark på Færøernes vegne krav på området. Som følge af havets opvarming kan man regne med at nye lejligheder frembyder sig til fiskeri i Nord-Ishavet og det forventes at forskellige fiskebestande kommer til at flytte sig. Islændinge er blandt de nationer som formodentlig kan benytte sig af dette. Ifølge Havretskonventionen gælder der forskellige regler om fiskeri i forskellige havområder. En kyststat har eneret til fiskeri indenfor sin 200 sømil eksklusive økonomiske zone, men på det åbne hav gælder derimod princippet om frihed til at fiske med bestemte begrænsninger som er nærmere stipuleret i FN aftalen om fiskeri på det åbne hav. Statsparter til FN aftalen er nu 67, deriblandt alle medlemslandene til Arktisk Råd. Nordøst-Atlanterhavsfiskerikommissionens, NEAFCs, anvendelsesområde dækker en del af Nord-Ishavet men vedkommende stater må tage beslutninger om fiskeriforvaltning i andre dele af dette havområde, derunder om det er nødvendigt at sætte op en ny regional fiskeriforvaltningsorganisation. De største konsekvenser af issmelting i Nord-Ishavet i den næmeste fremtid vil uden tvivl blive åbningen af nord-søruterne som udviklingen i isbryderteknologi fremmer end videre. For det første drejer det seg om nord-vest-søruten mellem Kanada og Grønland, for det andet om nordøst-søruten langs Ruslands og Norges kyster og for det tredje drejer det seg om den såkaldte Trans-Polarrute mellem Grønland og Svalbard via Island. Åbningen af disse søruter vil have stor betydning i en større sammenhæng for økonomisk udvikling og sikkerhed i verden. Man regner med at kunne forkorte søruten fra Nord- Amerikas østkyst eller fra Europa til steder i Stillehavet som udgør ca. 40%, men i dag er man nødt til at benytte enten Suez-kanalen i øst eller Panama-kanalen i vest. Havretskonventionen stipulerer frihed til søfart på det åbne hav og inden kyststaters eksklusive økonomiske zone, foruden at udenlandske skip har ret til uskyldig sejlads indenfor kyststaters 12 mils territorialfarvand. Konventionen stipulerer også retten til transitsøfart af skib via såkaldte internationale stræder, men Bering-strædet mellem Rusland og Alaska falder derunder. De pårørte stater må sætte koordinerede regler for at bekæmpe forurening af havet, specielt i drivisområder, men det er også vigtigt at Havretskonventionens bestemmelser bliver overholdt og at søfart ikke vanskeliggøres unøvendigt. Åbningen af nord-søruterne, specielt Trans-Polarruten, vil formodentlig føre til stor vækst i fragtskibes søfart i islandsk område. Der frembyder sig gunstige kommercielle lejligheder for islændinge i landets enestående geografiske beliggenhed, bl.a. muligheden for at sætte op transithavne som må undersøges nøjagtigt. På den anden side er der også en stor fare at stor vækst i søfarten i islandsk havområde kan medføre eventuelle miljøforureningskatastrofer. Nødvændige forberedelser kunne bl.a. indebære at det bliver nødvendigt at etablere eftersøgnings- og redningsudstyr samt udstyr for at begrænse forureningsuheld. Island lægger stor vægt på at Arktisk Råds medlemslande og andre stater som eventuelt har interesser i forbindelse med åbningen af søruter i Nord-Ishavet og udnyttelse af naturressourcer der i fremtiden, har et nøje og godt samarbejde velfunderet på folkeretslige regler. Ensidige foranstaltninger, som strider mod folkeretten, vil i det lange løb ikke lønne sig for nogen af parterne. Tómas H. Heiðar Nummer 4. 2008. Rotary Norden Tema 11

Tema Den omstridte indrefiléen Hvem skulle trodd, i vårt fredelige Norden, at vi har et av de blodigste områder i Europa midt iblant oss? Få stater har vært så mye i krig med hverandre som Sverige og Danmark, forteller Wikipedia. Landområdet man oftest har kjempet om, er det fruktbare Skåneland, samt naturligvis kontrollen med Øresund, til og fra Østersjøen. Mellom 1276 og 1710 ble Skåneland invadert hele 39 ganger. Vold og blod ble resultatet hver gang. Særlig ille var det midt på 1600-tallet. Etter et par års krig mellom Sverige og Danmark/Norge førte fredsslutningen i Brømsebro i 1645 til at Sverige fikk Jämtland, Härjedalen Idre og Särna samt øyene Gotland og Ösel, pluss en viss tollfrihet i Øresund. Men svenskene var ikke fornøyd. I 1658 gikk kong Karl 10. Gustav med sine tropper på isen over Øresund (!) til angrep på den danske Frederik 3. Svenskekongen gikk selv foran, trass i alle advarsler. Kong Vinter var på hans side, og da måtte også Gud være det, mente han. Mye kunne tyde på at han hadde rett i dette, han ble iallfall berget da han gikk gjennom isen. Men europeiske stormakter kom den svekkede danskekongen til hjelp. Disse ville likevel ikke at Danmark skulle få tilbake det tapte Skåne, noe som ville gitt Danmark full kontroll over Øresund. I mai 1658 ble en ny fredstraktat underskrevet i Roskilde. Skåne var tapt for danskene. Tordenskjold - en sentral aktør i det nordiske krigsbilde Krevde etnisk rensing Imidlertid var det langt frem til fred og fordragelighet. Skåningene var forbannet på sine nye herskere og på alt svensk. Kong Karl 11. ble så sint over dette at han foreslo hele Skåne rensket for skåninger. Disse skulle deporteres til det svenske Baltikum, og erstattes med svenske bønder, prester, borgere og adelsmenn. Det lyktes heldigvis kongens rådgivere å forhindre denne etniske rensingen av Skåne, men mye blod og adrenalin - fløt likevel. Prester og embedsmenn ble skiftet ut, statuer ødelagt og bøker på dansk ble forbudt. Noe av selvhevdelsen sitter likevel igjen. Skåneland har sitt eget flagg rødt med gult kors og ble i 1993 tatt opp som medlem i UNPO, Unrepresented Nations and Peoples Organization, og i FUEN, Federal Union of European Nationalities, som har rådgivende status ved Euoparådet. Og i en nettavstemning som den danske avisen Politiken gjennomførte sist vinter, ga 62 prosent av de spurte uttrykk for at gjerne ville tilbake til Danmark. Det svenske Aftonbladet stilte samme spørsmål, og fikk 51 prosent for dansk tilhørighet. Lenge siden Tordenskjold Begge undersøkelsene ble møtt med smil. Wikipedia lister opp over 150 slagmarker i Skånelan, fra 945 til 1811. Noen av de nyeste er fra høsten 1788, hvor norske tropper under dansk kommando marsjerte inn i Bohuslän i et angrep som senere har fått det fredelige navnet Tyttebærkrigen. Dagens norske invasjon i Bohuslän består av fritidsbåter og forventningsfulle båtfamilier, - et langt stykke vei og historie fra Tordenskjold og hans drønnende kanoner... Av Øystein Øystå Kongelig brevveksling: Din gamle narr Fra gammelt av hadde Sverige vært Danmarks hovedproblem. Nabofeider gjennomvevet forsåvidt hele Europa. Fra ca 1550 ble svenskene mer aggressive, de krevde Skåne, Gotland og Nord-Norge, og rustet opp. Erik 14. av Sverige hadde sogar planer om å erobre Danmark, tvangsflytte den danske befolkning til Cayenne, la spanjoler kolonisere Danmark og svensker bosette seg i Skåne som da var dansk. 12 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Sverige følte seg inneklemt, og var den aggressive part. Danmark kontrollerte Øresund, men Sverige kunne presse Danmark med andre erobringer rundt Østersjøen. I 1597 fikk danskekongen Christian 4. se et hollandsk kart hvor Nord-Norge var fargelagt som svensk. Det fikk hans beger til å flyte over, han planla sin store Nord-Norgereise, og styrket bemanningen i nord med befestninger på Vardøhus og i Nordland. Da danskene vant et slag under den såkalte Kalmarkrigen, mistet Sveriges kong Karl 9. fatningen og utfordret Christian 4. til duell mann mot mann. Christian Quart svarte, like ubehersket. Du skulle skamme deg, din gamle narr, sådan å angripe en ærlig herre, noe du visselig har lært av gamle horer, som pleier å verge seg med å skjelle og smelle. To måneder senere fikk Karl 9. slag og døde.

Enkla och lätsköta telefonihjälpmedel FLEX ergo En telefon för alla, men särskilt för dem med nedsat hörsel, röst, syn eller rörlighet Hjälpmedelsinstitutet har granskat mätdata från mätningar av Flex Ergo: Telefonen har stora knappar med tydlig kontrast för at passa synsvaga personer. Mätdata tyder på at telefonen är väl lämpad at användas av personer med hörselskada respektive svag röst. Inkl telekablar för SE/DK/NO/FI 495:- * Förmodligen marknadens bästa förstärkning i telefonluren - FLEX ergo är utvecklad i samarbete med ROEK Elektronik, et välrenommerat svenskt akustikmätningslab. Mycket enkel at använda Mycket stora och skålade knappar med distinkt funktion, rejält upphöjd femma och sifertryck i högkontrast. Minimalt med knappar och intuitiva symboler gör alla funktioner enkla at förstå och använda. Kratfull förstärkning Kratig justerbar förstärkning för lur, högtalare, mikrofon och ringsignal. Dessutom lampa som blinkar då det ringer. Mycket hög ljudkvalitet även vid högsta förstärkning tack vare noggrant utprovade tonkurvor. Ergonomi Konstruerad med god ergonomi i åtanke. Stora knappar med tryck i högkontrast, greppvänlig upphöjd lur och et praktiskt ställ som ger en riktig betraktningsvinkel vid både bords- och väggplacering. T-slinga Inbyggd teleslinga för dem som använder hörapparat. ICE På ICE-knappen lagrar man nummer till nära anhörig, larmnummer eller annat viktigt telefonnummer. Et knapptryck kopplar upp samtalet direkt i högtalartelefonen. ICE (In Case of Emergency) är en märkning som rekommenderas av Räddningsverket, SOS alarm, Civilförsvaret med lera. FLEX easy Bluetooth -headset i komfortmodell för bilen och det trådlösa kontoret. t. Inklusive bil-, USB- och reseladdare. 795:- * FLEX ringförstärkare Med kratfull justerbar ringsignal och blinkande högefektsdiod. Kopplas till valfrit telejack. FLEX strobo ringförstärkare Mycket kratfull ljudoch ljusindikering med stroboskoplampa. Kopplas till valfrit telejack. 295:- * 395:- * * Rekommenderade erade cirkapriser inkl moms. Generalagent ILD International AB. För närmsta återförsäljare, se www.lexheadset.se eller ring +46 (0)40 45 35 45 Nummer 4. 2008. Rotary Norden 13

Sverige Rotary i Rosengård Malmö Skeppsbrons Rk är en av de rotaryklubbar i Malmö som för fyra år sedan blev kontaktad av ledningen för Rosengårdsskolan i Malmö. Avsikten var, att skolans ledning såg en möjlighet i att genom medlemmarna i klubben kunna medverka till att skolans elever fick kontakt med det svenska samhället utanför stadsdelen Rosengård. Klubben fann förslaget intressant och flera medlemmar engagerades och tog emot elever från skolan. Arabiska dominerar Rosengårdsskolan har idag cirka 800 elever från 30 olika nationer. De flesta eleverna talar arabiska i hemmen. I många fall är det endast barnen i familjerna som kan tala och förstå svenska. Barnen får i sin tur ta på sig ansvaret att undervisa föräldrarna i svenska språket. Arbetslösheten är hög bland invandrarfamiljerna. Många föräldrar saknar kontakt med samhället utanför stadsdelen Rosengård. Språket integrerar därför uttrycket Springprojektet. Genom det samarbete som etablerades fick efterhand flera av skolans elever möjlighet att komma ut till både företag och förvaltningar i Malmö med omnejd för att i första hand får hjälp med träning i svenska. Springprojektet blev därmed efterhand fastare etablerat. Inte endast rotarianer från Malmö Skeppsbron ställde upp med att ta emot elever utan även medlemmar i andra Malmöklubbar följde exemplet. På en särskild anslagstavla på skolan finns några av företagen och förvaltningarna uppräknade där skolans elever tränat svenska. I mitten presidenten i Malmö Skeppsbron RK, Inger Lindstedt samt skolans rektor Lars Birgersson, omgivna av några av Rosengårdsskolans elever. Inom ramen för Rotarys samhällstjänst har vi i Malmö Skeppsbrons Rk funnit att detta är ett meningsfullt projekt väl värt att får spridning även utanför Malmö. Intresserade klubbar på andra håll i landet är välkomna att kontakta oss för att få ytterligare information om hur vi arbetar. Åke Persson Malmö Skeppsbron Rk Springprojektets stipendium Det har blivit en tradition att klubben årligen besöker Rosengårdsskolan. Vid besöket i mars 2008 berättade rektor Lars Birgersson om undervisningen på skolan. En av skolans elever Elma Vajzovic, som är ordförande i elevrådet, beskrev på ett inlevelsefullt sätt betydelsen av Springprojektet. Vid skolavslutningen i juni brukar klubbens president närvara. Då sker utdelning av Malmö Skeppsbrons Rk: s stipendier till två välförtjänta elever. Detta är ett mycket uppskattat inslag vid skolavslutningen. 14 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Tavlan på Rosengårdsskolan med uppgifter om företag/organisationer som haft besök av skolans elever. Både elever och lärare upplever kontakten med rotaryklubbarna som värdefull. Springprojektet har efterhand blivit känt även på orter utanför Malmö. Skolan får ofta studiebesök och då berättar rektor Lars Birgersson bl a om projektet och hur det utvecklats. Exklusivt boende i Thailand Ditt drömboende i Thailand. Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med stora möjligheter att påverka utformningen. www.kangsadarn.se

Underhållning i Mölnlycke Hjälp till brasilianska barnhem 94 000 netto Förutom de generösa artisterna sponsrades föreställningen av ett antal välvilliga personer och företag, vilket sammantaget bidrog till ett fantastiskt netto på något över 94 000 kronor. Vår klubb har tidigare haft liknande evenemang med artister som Lill Lindfors, Sylvia Vrethammar och Povel Ramel och då kunnat påräkna tillläggsbelop från såväl DDF (district designated funds) som RI Foundation. Med motsvarande bidrag denna gång skulle vi kunna understödja de barnhem i den lilla brasilianska staden Tieté, vi sedan 2002 försöker hjälpa, med 235 000 kronor. Under åren har 6 barnhem och ett sjukhus fått radikalt förändrade förutsättningar att höja livskvalitén för barnen, genom förbättrad sjukvårdsutrustning, pool för fysioterapiövningar för rörelsehindrade barn, material för skola och fritid, köksutrustning, möbler, fordon m.m. genom våra insatser. Vid personliga besök på plats har flera av klubbens medlemmar kunnat konstatera hur väl våra pengar har använts. Sverige Göran Håkanson President Elec Lasse Beischer På Mölnlycke Kulturhus framträdde fredagen den 7 mars i Landvetter-Råda Rk: s regi den underbare komikern Lasse Beischer med sin föreställning Shakespeare den absoluta sanningen, där ramberättelsen faktiskt handlar om William Shakespeare, men där clownmunderingen med illröd näsa och clownmun, Lasses ständiga avvikelser från ämnet och inte minst på det sätt han oupphörligen drar in publiken i skådespelet, gjorde tillställningen till en skrattfest av sällan skådat slag. Utan någon som helst ersättning höll Lasse Beischer och hans allt-i-allo (ljud/ljus/»toscana - Tuscany sufflering/programförsäljning m.m.) Henri Kokko i gång nästan 3 timmar, ja 45-50 minuter längre än den föreställningen brukar ta och bifallet blev ovationsartat. beautiful accommodations in typical Tuscanian style for every exigence. Independent villas, wine states, hotels for couples, families and larger groups. Personal assistance and consultation. Contact: Il Girasole, Susanne Beller Valacchi, staf@tuscanyinluxury.com, +39 348 4435725 www.tuscanyinluxury.com Landet där solen skiner! Hammamet Sköm bort er själva och bo på vårt mycket populära 4* golfhotell Phenicia, dubbelrum, Transfer, Halvpension, 4 greenfee, Golfvärd fr. 7.340 :- PORTUGAL Costa Azul Exklusivt erbjudande till Costa Azul. Dubbelrum på Hotell Costa da Capricia Havsutsikt Frukost+3 middagar, 5 greenfee Transfer, Golfvärd Golfvagn - 1 pollett/dag fr. 7.800 :- TURKIET Belek Ett säkert kort i Turkiet är Golfresorten Sirene o Antalya Golf 2 x 18 hål. Dubbelrum inkl Ultra all inclusive, VIP- Transfer, 4 greenfee. Gäller jul/nyår fr. 9.890:- Flygskatter tillkommer Beställ vår broschyr! 063-431 63 info@revent.nu www.revent.nu Nummer 4. 2008. Rotary Norden 15

Sverige Borlänge Stora Tuna satsar på brasaftnar Vad gör Knut i Gyllbergen som levde på 1500-talet, en yogainstruktör och en konstnär på sina arbeten när de inte är på Rotary? Brasaftnar ger den nyfikne i Borlänge Stora Tuna Rk svaret. Brasaftnar skapar närhet Därför tog vi i klubben tidigt initiativet till brasaftnar. Detta för att vi i mindre grupper skulle kunna lära känna varandra bättre samtidigt som vi diskuterade klubbaktuella ämnen och alltid till en god IT-företagare har återuppbyggt Knut i Gylles miljö - 500 år senare. Här finns redan ett nästan traditionellt äventyrscentrum utökat med möjligheten att själv vara med och framställa järn. Snart började diskussionens vågor gå höga där vi dissekerade klubben och dess intentioner. Förväntat allvarligast var de nyare medlemmarnas klagan över att inte riktigt hade chansen att lära känna de äldre klubbprofilerna. Maria Lettius, vice president, vill undvika kotteribildning under lunchmötena. Handen på hjärtat hur mycket känner du till om dina medlemmar i klubben som du först minglar med och sedan äter en lunch tillsammans med? Idag 103 år senare efter bildandet går vi till våra lunchmöten och är i de flesta fall ytligt sociala medan några kotterier känner varandra utan och innan sedan många år. De äldre har sina bestämda platser vid varje lunch och vips finns där en osynlig vägg mellan gamla och nya medlemmar. Det är vi äldre som bär upp rotaryidealet med hög närvaro samtidigt som vi är måna om att verksamheten bedrivs inom traditionella, oftast trevliga ramar, tänker och säger många rotarianer. Tyvärr är det så, bekräftar Lars Lyrvall, en av fyra chartermedlemmar som efter 37 år fortfarande är aktiv inom Borlänge Stora Tuna Rk. 16 Nummer 4. 2008. Rotary Norden måltid, fortsätter Lars Lyrvall. Under förvinterns mörka kvällar kunde 80-talet medlemmar i borlängeklubben boka in sig för besök hos Knut i Gyllbergen alias Clas Jacobsson, yogainstruktören Charles Forman eller konstnären Anders Björnhager. Alternativet var traditionella privat-hemma-hos-någon möten. Trojkan Bernth Martinsson, Bo Persson och Ingemar Ström skötte det administrativa. Knut i Gylle var kunglig dalfogde under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Han bodde i Gylle, en stadsdel i Borlänge inom ramen för tunaklubben. Han hade sina djur under sommaren på fäbodar i Gyllbergen mellan Borlänge och Ludvika. Han var en framstående järnframställare och storbonde. Clas Jacobsson, till vardags politisk sekreterare för moderaterna i landstinget och Yoga räddningen Charles Forman kommer från norra Sri Lanka och är liksom hustrun Mindra rotarianer men i olika klubbar. Förutom jobben som lärare är paret yogainstruktörer i egen regi. Charles berättar hur han som barn drabbades av polio och hade svårt att kunna röra sig fram till elvaårsåldern. Då fick han behandling enligt en så kallad ayurveda-metod. Under tonåren fick han viss rörelseförmåga men den förblev begränsad. Många år har gått. Charles berättar hur han mött många utmaningar, människor och miljöer i livet. Kriget i Sri Lanka tvingade honom att flytta till olika länder och han fortsätter: När jag ser i backspegeln är jag helt klar över att det är yogan som har hjälpt mig i alla svåra situationer både fysiskt och mentalt. Charles Forman är också en excellent kock och inspiratör i den indiska mattraditionen. Något som han bevisade med en avslutande vegetarisk middag. Jag ställer gärna upp som lärare för mina rotarykamrater i matlagning, deklarerar Charles generöst. Konst lindrar Anders Björnhager är en spännande konstnär som arbetar i olja, akryl, akvarell samt tecknar i blyerts och tusch. Mellan 1979 och 1982 gjorde Anders fyra långresor till Asien. Han gästade bl. a ön Sri Lanka som back packer och han var i Thailand fem veckor innan den stora tsunamin för tre år sedan. I Sri Lanka fick han många vänner främst i Trincomalee-området. När tsunamin slog till kände Anders direkt

kommer in på platser även hemma hos medlemmar och lär känna verksamheter som annars är stängda, säger Lars Lyrvall. Maria Lettius är vice president i Borlänge Stora Tunaklubben och har varit rotarian i drygt fyra år. Hon summerar sin syn på brasaftnar så här: Som ny medlem var brasaftonen ett ypperligt tillfälle att träffa en mindre skara klubbmedlemmar under trevliga former, få en presentation av dessa och få veta mer om klubben. Det är viktigt att andra tillfällen än lunchmötena ges för att knyta kontakter när man inleder sin tid i Rotary för att bli hemmastadd, något som man gärna kan trycka lite extra på till de nya medlemmarna. Jag har fortsatt att prioritera brasaftnar, uppskattar att få lite längre tid till samvaro och diskussion och att fler för fram sina åsikter i det mindre forum som brasaftonen erbjuder. Uppskattar särskilt det initiativ som togs nu senast med ett smörgåsbord av aktiviteter och valfria datum vilket med fördel kan varvas med den andra modellen vi har, med utsedd värd och gästlista, för att undvika kotteribildning. Bo Persson Text och foto Sverige Lars Lyrvall är en av fyra chartermedlemmar som efter 37 år fortfarande är aktiv inom samma rotaryklubb. att han måste göra en hjälpinsats men vilken? Han skänkte både konstverk och böcker som lottades ut. När Charles Forman kom med i klubben började planer smidas för ett understödsprojekt. Oron runt Trincomalee har försenat förvekligandet men klubben har en rejäl öronmärkt pott för en insats. Trevliga former Under klubbens 35 år har strävan varit att inte bli bara en sömnig, lokal föreläsningsförening. Brasaftnar är alldeles utmärkta för att lära känna varandra. Det bästa med Rotary är en ständigt pågående lektion i praktisk samhällskunskap man Vem kan tro att den idag supervige yogainstruktören Charles Forman i tonåren drabbades av polio och knappt kunde röra sig? Knut i Gylle, Clas Jacobsson, lär ut hur man av 25 kg myrmalm och en halv kubikmeter kol kan tillverka ett fint svärd på gammalt och väl beprövat sätt. Anders Björnhager är en väl inarbetad borlängekonstnär. Trion bjuder verkligen på sig under Borlänge Stora Tuna Rotaryklubbars brasaftnar. Fortsatt kamp mot polio Sigtuna Rk bjöd på Musik i Midvinterkväll I februari höll Sigtuna Rk enligt traditionen jazzkonsert i Mariakyrkan till förmån för Polio Plus. Kyrkan var liksom tidigare år fylld med råge, vilket innebär upp emot 400 besökare. Konserten gav riktigt god ekonomisk utdelning. Klubben räknar med att ytterligare runt 20 000 barn i världen kan vaccineras tack vare intäkterna från entrébiljetter och frivilliga bidrag/kollekt. Tidigare års uppskattade konstellation - Fredrik Hermanssons trio, Emily Mc Ewan Fornhammar, solist och Sigtuna Sångensemble stod för underhållningen. Producent för konserten var Leif Hermansson, Sigtuna Rk. Text och foto: Birgitta Collenius Solist Emily Mc Ewan Fornhammar(foto: Birgitta Collenius). Nummer 4. 2008. Rotary Norden 17

Sverige 2:a världskriget trodde man att det inte längre skulle behövas frivilligarbete och man mötte även motstånd från facket som motsatte sig frivilliga insatser. Idag är inställningen en annan. Sveriges kommuner och landstinget har nu gett ut en bok om samarbetet med frivilligorganisationer. Den offentliga sektorn klarar inte av att tillgodose alla behov längre. Behoven är stora och de växer. Antalet gamla har ökat dramatiskt och en mindre andel än tidigare får tillgång till kommunal hemtjänst. Kommunerna har inte blivit snålare utan man måste helt enkelt prioritera var man lägger sina resurser. När färre får kommunal hjälp skapas isolering och ensamhet hos många äldre. Här kan Röda Korset göra en stor insats. ñ Vi kan besöka gamla, kanske ledsaga människor till olika aktiviteter. Detta kommer att växa, berättade Bengt Westerberg. Rotary Norrtäljes president Olof Cedervall tackar Bengt Westerberg, ordförande i Svenska Röda korset, för ett intressant föredrag och överräcker Rotarys gåvobrev till förmån för Läkarbanken. Bengt Westerberg i Norrtälje När Bengt Westerberg deltog i Norrtälje Rk: s torsdagsmöte den 28 februari, var det nära nog fullsatt i s/s Norrteljes aktersalong. I sin roll som ordförande för Svenska Röda Korset bjöd Bengt Westerberg sedan de närvarande på ett innehållsrikt föredrag. 1865 bildades Svenska Röda Korset. Idag finns 186 nationella Röda kors- och Röda halvmåneföreningar i världen och närmare 100 miljoner människor är medlemmar i Röda korsrörelsen. För att skydda sig i krig bär dess frivilligarbetare det Röda Korset eller en röd halvmåne som skyddssymbol, en symbol som har kommit att respekteras även av stridande grupper som inte skrivit på en uppgörelse. Större andel civila drabbas Bengt Westerberg konstaterade att krigsfångar fortfarande behandlas illa i krig och att övergrepp sker. Men utan Henry Dunant och Röda Korsets idoga arbete som bidragit till överenskommelser hade övergreppen sannolikt vara betydligt fler. Det är fler människor som drabbas nu än i slutet av 1800-talet och behovet av Röda korsinsatser har inte minskat under åren utan ökat och de är inte längre knutna 18 Nummer 4. 2008. Rotary Norden bara till krig. Idag är de drabbade oftast mammor och barn. Ett exempel på hjälpinsatser där Röda Korset rycker ut är de vid naturkatastrofer och de klimatförändringar som vi ser idag kommer med all sannolikhet att leda till att fler sådana insatser behövs. Så svaret på frågan som Bengt Westerberg och Röda Korset själva har ställt sig - om Röda Korsets verksamhet fortfarande behövs är tveklöst ja. Arbete på svenska fängelser och skolor Humanitära insatser görs även i Sverige. Som exempel nämnde Bengt Westerberg den besöksverksamhet som sker på skolor och på fängelser. Själva utgångspunkten är ju att hjälpa grupper som har det svårt och dessa kan vi hitta i vår absoluta närhet. Varje lokal Röda korsgrupp kan se sig om i sin närhet hur behovet ser ut just där, säger Bengt Westerberg. Röda Korset tillhörde för 100 år sedan de grupper som drog igång hjälpinsatser som ingen annan gjorde. Successivt tog kommunerna över. Ett exempel är tandvård för unga som tämligen snart efter andra världskriget togs om hand av kommunerna. Efter Unga medlemmar sökes Under frågestunden efter föredraget frågades om hur nyrekryteringen till Röda Korset ser ut idag? Bengt Westerberg svarade att det sker en tillströmning, men antalet gamla medlemmar som faller ifrån är fler så medlemsantalet sjunker. Röda Korset skulle helt enkelt behöva bli bättre på att locka unga människor att ansluta sig. På frågan om hur den senaste kampanjen, Kramkampanjen, föll ut berättade Bengt Westerberg att den gav mer pengar än den brödinsamling som ägt rum tidigare år. Bengt Westerberg påtalade att det är viktigt att skapa arenor som kan diskutera samarbete. Röda Korset är politiskt och religiöst obundna men jobbar ändå ibland tillsammans med t ex svenska kyrkan. Ett annat exempel på samarbete är det avtal som Luftfartsverket tecknat med Röda Korset om insatser på Arlanda att ta hand om människor som anländer från katastrofer som exempelvis det vi såg efter tsunamin i Sydostasien i december 2004. Efter tsunamin kom det in väldigt mycket pengar. Nu är man tillbaka på de insamlingsnivåer som man brukar ligga på - 180 mkr per år. Av de medel som samlas in går 13 % till insamlingskostnader. - Det är en rimlig nivå, fortsatte Bengt Westerberg. - De som arbetar med hanteringen av medel skall ju avlönas och det finns krav på att det sker en bra uppföljning av hur medel används och det är också ett arbete som sker med avlönad personal.

Stipendium i Kivik Vid terminsstart hösten 2007 inbjöds sjätteklassarna i skolorna i S:t Olof, Rörum, Kivik och Brösarp till en bild- och uppsatstävling med temat Linné, blomsterkungen. Det lämnades in många fina och välskrivna essäer och bilder som bedömdes av en jury bestående av författare Karin Brunk- Holmqvist, konstnär Hasse Karlsson och rotarypresident Jan-Erik Månsson. Vinnande klass blev klass 6 Brösarps skola där Fanny Gartz Levin lämnat in den uppsats som sattes främst. Ninnie Kronvall fick ett hedersomnämnande. Många andra uppsatser från denna klass var mycket bra. Från klass 6 S:t Olofs skola kom Daniel Andersson med ett mycket bra bidrag och fick även han ett hedersomnämnande. Bästa bild som var ett kollage föreställande Carl Linné var inlämnat av Viktor Rosberg från S:t Olof och han tilldelades ett speciellt pris av rotarypresident Jan-Erik Månsson. Prisutdelning med prischeck på 3 500:- och blommor skedde på Brösarps Konsthall där Stipendiaterna mottar prischecken Kivik rotaryklubb hade sitt ordinarie veckomöte. Fanny och Ninnie läste sina uppsatser och fick mycket uppskattning. Doktor Matti Yllö tog fasta på de många sjukdomar som var beskrivna och redde ut begreppen om hjärnskakning, spetälska och difteri. Viktor fick en ingående redogörelse av Hasse Karlsson om varför hans bild var av så god klass och utsetts till vinnande bidrag. Sverige Stafettvasan 2008 är nu avgjord Mora Rk står som arrangör för en internationell skidtävling för 5-mannalag där samtliga rotaryklubbar kan deltaga i samband med Stafettvasan som är en av de tävlingar som ingår i Vasaloppsveckan. Loppet går mellan Sälen och Mora, en sträcka på 90 km, i slutet av februari varje år. I årets tävling segrade åter igen Falun Kopparvågen Rk. På andra plats kom Mora Rk lag 2, tredje plats Mora Rk lag 1, fjärde plats Siegen-Schloss Rk från Tyskland. I det segrande laget ingick Dan Westerberg, Ronny Holmlund, Jan Hedberg, Bengt Nyberg och Torsten Löfgren som såg till att erövra vandringspriset i form av en vacker Dalahäst, skänkt av Mora Rk. Segertiden blev 6.17.32. På Vasaloppssöndagen hade Mora Rk traditionsenligt en vätskekontroll i Gopshus, ca 20 km före mål. Totalt passerade 21 rotarianer. 15 från Sverige, 3 från Finland, 2 från Danmark och 1 från Österrike som erhöll uppmuntran, hjälp och dryck enligt Rotarys valspråk Service above self. Mora Rk hälsar alla skidintresserade rotarianer välkomna till nästa års tävlingar. Bengt Hedenmark Mora Rk»Vinresor Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. Ring eller faxa +46 (0) 533-161 58 sten.g. svenhage@vinsten.se Av Munskänkarna Rekommenderade resor www.vinsten.se Boka visningsresa nu! Vi erbjuder villor och lägenheter vid stranden i Thailand i alla prisklasser, med hög kvalitet och stilren design. Besök någon av våra utställningar eller boka in en visningsresa. Låt drömmen bli verklighet. Prioritera i livet. För utställningar och information: www.wiphanai.se, tel. 054-21 51 48 Nummer 4. 2008. Rotary Norden 19

Sverige Deltagande ungdomar tillsammans med instruktörer och värdfamiljer International Youth Sailing Camp 2007 Under sommaren 2007 deltog sexton ungdomar från femton olika länder på ett seglarläger i Karlshamn. Karlshamn- Mörrum Rk anordnar vartannat år ett internationellt seglarläger i samarbete med Karlshamns Rk och Karlshamns segelsällskap. Lägret syftar till att skapa internationell förståelse och att ge möjlighet för ungdomar från olika länder att träffas och lära känna varandra. Tanken är också att ungdomarna skall lära sig att segla mindre segelbåtar. Lägerprogrammet innehåller, förutom en stor portion segling, bland annat teambuilding, kanotfärder och utflykter i vår skärgård. Senaste lägret gick av stapeln mellan 30 juli och 7 aug 2007. Klubbarna bidrar med instruktörer, värdfamiljer och alla aktiviteter. Lägret är mycket uppskattat av deltagarna. På en hemsida kan familjerna följa alla lägrets aktiviteter dag för dag. För ytterligare information kontakta vår ungdomsansvarige Stefan Håkansson eller se vidare på följande länkar Sailing Camp 07 (www.rotary.ec.se/ysc07/ index.htm) (Previous Camps (www.rotary.ec.se/ysc07/ index.htm) Flyktingprojekt i Avesta Rk Avesta Rk startade under 2007 ett projekt kallat Flykting-Rotary. Klubben strävar efter att stötta de flyktingar som fått uppehållstillstånd och som vill integreras med vanliga svenskar. Klubben ansökte hos distriktet 2330 som ett simplified grant-projekt. Distriktet beviljade 2000 kronor. Vi började med att bjuda in männen till en träff på Jularbo Museet i maj. Ett av ortens företag, C A Östbergs Fläkt berättade om sin verksamhet, det var Jane Allansson dess personalchef som presenterade företaget. Efter presentationen var det flera av männen som hade frågor till Jane om det fanns några lediga jobb. Vår kulturchef Lars-Åke Everbrand berättade om Karl Jularbos liv. 18 personer hade anmält sig men det kom 31. Kvinnoträff Nästa träff vi anordnade vände vi oss till kvinnorna. Det var en regnig oktoberkväll, och det kanske var en bidragande orsak för det kom inte lika många. Den kvällen var några Inner 20 Nummer 4. 2008. Rotary Norden Drygt 30 manliga flyktingar mötte upp Weel kvinnor med också. Där knöts några kontakter mellan flyktingkvinnor och Inner Weel kvinnor som lever vidare. Stora Ensos personalchef Ingela Dunger berättade om företaget och hur man gör papper, även hon fick frågor om det fanns några lediga jobb. Vid båda tillfällena hade vi gjort i ordning enkäter som gästerna fick fylla i. Vad de ville uppleva med oss. De enkäterna skall vi jobba vidare med. Tredje träffen var det barnens tur. Vi ordnade familjefest, lördagen mellan jul och nyår. Vi bjöd in svenska barnfamiljer som bor i närheten. Det kom 45 flyktingar och lika många svenskar. Vi dansade traditionella juldanser och hade super star tävlingar, och så kom tomten med påsar förstås. En flicka från Irak gick upp spontant på scenen och sjöng en kärlekssång från sitt hemland. När allt var slut kom en pappa fram till oss och sade: så här roligt har inte min son haft sedan vi kom till Sverige Det kändes fint! Erik Jernelius President Ulla-Britt Axelsson Past president