PROJEKTEVALUERING. Fra vision til lokalt engagement Udbredelse og formidling af lokale energistrategimål

Transkript

1 PROJEKTEVALUERING Fra vision til lokalt engagement Udbredelse og formidling af lokale energistrategimål Strategi for bæredygtig udvikling i Norden projekt nr , journal nr

2 Indhold RESUME 2 KOORDINERING OG SAMARBEJDE 3 AKTIVITETER PÅ GOTLAND 4 AKTIVITETER PÅ ÅLAND 10 AKTIVITETER PÅ BORNHOLM 17 PROJEKTPARTNERE 29 Kontrakt Nordisk Ministerråds projekt nr , journal nr Projektperiode Titel Projektevaluering. Fra vision til lokalt engagement - Udbredelse og formidling af lokale energistrategimål Indhold Layout Forsidefoto Respektive i Bornholms Regionskommune, Gotlands kommmun og Ålands Landskapsregering. Bornholms Regionskommune Andreas Lund Poulsen, Bornholm Afrapportering Februar

3 RESUMÈ Projektets overordnede mål har været at udbrede kendskabet til de lokale energistrategimål på en måde der er vedkommende og som kunne inspirere og motivere befolkningerne til at omlægge og reducere det fossile energiforbrug i private husholdninger. Koordinering og samarbejde Projektgennemførelsen har forløbet smidigt - ikke mindst takket være et godt kendskab til hinanden herunder til organisationer og afdelinger fra EU projektet Transparent Energy Planning and Implementation, som dette projekt delvist er samordnet med samt ligger i forlængelse af. Den oprindelige tanke med ét samlet projekt måtte skrinlægges sommeren 2009, og i stedet blev samarbejdet anvendt som forum for inspiration, koordinering og udveksling af idéer og resultater. Dette er pågået via telefonmøder, mailkoorspondance og hjemmesider samt på 2 møder i regi af ovennævnte energiprojekt. Resultater og erfaringer De gennemførte og igangsatte aktiviteter på de tre nordiske øer blev valgt med afsæt i de respektive energistrategier. Valg af aktiviteter pågik i en vekselvirkning mellem dialog i egen organisation og med relevante aktører og målgrupper. Energimesser og eventprojekter var blandt de emner der tidligt blev drøftet, da der forelå erfaringer fra hhv. Bornholm og Gotland. Gotland valgte at videreudvikle et koncept for energimesser og fik med indførelsen af begrebet energientreprenører motiveret og styrket kompetencerne hos relevante håndværkervirksomheder og udbydere indenfor solvarme og biobrændsler. Også den overordnede satsning på biogas lykkedes at få synliggjort i 2010 for borgerne - en aktivitet vi på Bornholm og Åland vil følge de kommende år. På alle tre øer har energimesser været en succes og en af de måder vi bedst når ud til en bred del af vore befolkninger. Åland valgte i 2010 ligeledes at gennemføre en Cleantechmesse i dette projekts regi mens de årlige messer på Bornholm er gennemført i andet regi som vanligt. Åland og Bornholm valgte at sætte fokus på de yngre genererationer med konkurrencerne Fremtidens Miljö på Åland, Green tech future challenges og Klima i fremtiden. Kendte personer blev inddraget til at promovere konkurrencerne, da Gotland havde gode erfaringer med dette, og det viste sig at være effektivt i forhold til at løfte niveauet på resultatet og ikke mindst oplevelsen for de medvirkende unge. To aktiviteter på Bornholm repræsentere hhv. den brede generelle information og den mere specifikke emneorienterede: Det var hhv. en 2½ måneders informationskampagne op til klimatopmødet, COP15, i København i lokale medier, og kampagnen Grøn hverdagstransport der har fokus på reduktion af fossile brændsler i forbindelse med hverdagstrasnport. Begge kampagner (hhv. spredehagls- og emnekampagne) vurderes relevante I forhold til at nå de befolkningsgrupper der ikke i nævneværdigt omfang er selvmotiverede til handling i forhold til omlægning af energi eller energireduktion af eget forbrug. De valgte aktiviteter har alle givet gode erfaringer på de tre respektive øer, og flere initiativer og samarbejder lokalt ventes at kunne fortsætte fremadrettet. Identificerede problemstillinger At involvere og engagere frivillige borgere i arbejdet med at udbrede de officielle energistrategimål viste sig vanskelligt. For åben inddragelse giver interessekonflikter i forhold til egeninteresser og et vist fagligt og professionelt touch var nødvendigt for at sikre kvaliteten af de aktiviteter der blev igangsat. På Bornholm blev lagt en del energi i at lave en hjemmeside hvor lokale historier blev downloadet og henvisninger på relevante kiler mm gjort tilgængelige og samlet. Men endnu engang måtte vi sande at det er meget svært at motivere til interaktion på websider med borgerne. I det videre forløb og på de øvrige øer blev de lokale medier derfor foretrukket i det videre projektarbejde. Alt i alt Alt i alt ser vi projektets gennemførelse som en succes, og vi forventer at de erfaringer vi hver især og sammen har gjort os vil være til gavn i det videre arbejde med at nå de respektive energimål implementeret. 2

4 KOORDINERING OG SAMARBEJDE Projektet er gennemført under og i forlængelse af det EU støttede energiprojekt Transparent Energy Planning and Implementation kaldet Transplan. Fra dette projekt kender aktørerne på øerne Gotland, Åland og Bornholm hinanden særdeles godt, og det har været en forudsætning for at kunne kommunikere smidigt via telefonmøder, mailkoorspondance og hjemmesider. Koordinering og drøftelser har desuden pågået i forbindelse med de møder der blev afholdt i regi af Transplanprojektet. De konkrete idéudvekslinger i relation til dette projekt indledtes i 2008, og frem til medio 2009 var det fortsat uvist, om vi ville lykkes med en fælles kampagne. Imidlertid måtte vi i forsommeren 2009 indse at den planlagte implementering i forhold til andre opgaver lå for forskudt til en samlet kampagne på tværs af ø og landegrænser var mulig. En anden problemstilling vi stødte på i forbindelse med samarbejdet var at vore netværk i lokalmiljøet var meget forskellige som følge af store forskelle i de job vi hver især bestrider. Vi besluttede derfor at benytte samarbejdet til at støtte og bakke hinanden op i forhold til at få optimeret det lokale aftryk af de aktiviteter vi hver især lokalt udvalgte. Dette var muligt, da målet jo fortsat var fælles - at motivere og engagere til reduktion og omlægning af energi lokalt. Arbejdet lå naturligt i forlængelse af at energistrategierne på tre øer og kendskabet til hinandens udviklingsplaner var grundlaget for drøftelserne. Samarbejdet og de løbende udvekslinger om projekterne har været motiverende og i høj grad bidraget til, at vi fik gennemført de valgte aktiviteter. I takt med at succeserne kom ind gav det fornyet mod og inspiration til at sætte flere skibe i søen. Projektet har bidraget til yderligere at styrke kontaktfladen mellem de tre nordiske øers aktører og bagland. Fokus på energi og borgerinddragelse er mere aktuel end nogensinde, og på alle øer arbejdes i disse år seriøst videre med energitiltag med sigte på implementering af energistrategiernes mål på - alle niveauer. Vi regner derfor ikke med at afslutningen af dette projekt bliver et farvel i forhold til det videre samarbejde. (Energimesserne på Gotland, konkurrencen Framtidens Miljö på Åland samt informationskampagnen spring ud i det på Bornholm er tillige formidlet internationalt som en del af EU projektet Transparent Energy Planning and Implementation, der blev afsluttet i Se Projektgruppen bag EU projektet Transparent Energy Planning and Implementation med repræsentanter fra Gotland, Åland, Saremaa, Sardinien og Bornholm. Dette arbejde dannede grundlag for ansøgningen til Nordisk Ministerråd og vort gode samarbejderet del af denne videre proces. 3

5 AKTIVITETER PÅ GOTLAND Solvärme och biobrändslemässor Bakgrund Gotlands kommun och samhällsbyggarenheten startade under 2008 en arbetsgrupp med uppgift att arbeta fram ett förslag till publika energiaktiviteter under I gruppen ingick två ekostrateger; Helena Andersson och Bengt-Olof Grahn, energirådgivare Roland Tofftén (samtliga från Gotlands kommun) samt Alf Johansson från Gotlands Energikonsult AB. Vi hade tidigare försökt att inspirera en grupp lärare på en utbildningsdag om klimatförändringar och klimatpedagogik att bli så kallade klimatentreprenörer i projektet. Detta gick inte att genomföra på grund av olika anledningar som vi inte styrde över. Tanken var att lärarna skulle driva klimatfrågan på bredare front inom skolan men också mot hushållen genom kontaktlänken som eleverna är. Vad vi däremot har gjort under två år är, at vi har bjudit in skolans elever, lärare och personal speciellt till årets stora Ekodag i november som haft klimatsmarta transporter som tema de senaste åren. Då dök idéen upp, om att vi istället skulle satsa på solvärme- och biobränslemässor under 2009 för att på så vis nå ut till allmänheten. Vi hade märkt att denna typen av aktiviteter fungerar bra på Gotland eftersom vi har god tradition på lokala marknader runt om på ön flera gånger per år. Efter flera samtal och möten kom vi i arbetsgruppen fram till att höra med företag i några olika branscher för fortsatta diskussioner och beslut. Vi bestämde oss för att kalla installatörer och leverantörer inom VVS - branschen, bränsleleverantörer av biobränslen och lokala installatörer av solvärme- och biobränsleanläggningar. Vi kom också fram till att om allmänheten skulle vara målgrupp så gällde det att det finns något konkret att erbjuda, till exempel en mässa med inriktning på teknisk rådgivning, kunskapsseminarier, energirådgivning m.m. Vi ville starta aktiviteten Klimatentreprenörerna, eller de som gör något Tanken med nätverket Klimatentreprenörerna är, att vi ska kunna ha årligen igenkommande aktiviteter på temat energieffektivisering och sol- och biobränslevärme. Syfte Syftet med dessa dagar var att möta allmänheten och företagare kring temat solvärme- och biobränsle i integrerade värmesystem samt ge allmänheten energirådgivning. Detta är något som intresserar många privata fastighetsägare just nu. På de klimatlöften som allmänheten kunde lämna på mässorna skrev de flesta, att de funderade på att spara mer energi och att installera solvärme på huset. Det gäller att hitta de områden som folk är intresserade av och där folk känner, att de kan göra en miljöinsats, samtidigt som de kan tjäna lite pengar på billigare drift. Vi ville dessutom erbjuda utbildning genom olika föredrag till de olika entreprenörerna och även allmänheten i sol- och biobränslevärmesystem. Utbildning av installatörer är viktig, därför att de är försiktiga med att föreslå ny teknik till sina kunder, när de saknar kunskap och samarbetspartner (leverantör). Vi vill stimulera energibranschen på ön att blir bättre på just ny energiteknik och att fler företag vågar satsa på att sälja denna nya teknik. Gör man inte detta, så vinner de som säljer de lättsålda luft-luft värmepumparna som är bekväma och billiga, men som låser fast oss i ett elberoende. Det är detta vi vill motverka, så att vi får ett allt mindre behov av el i våra uppvärmningssystem. Genomförande Vi kallade till ett första inspirationsmöte i december 2008, men då kom det för få deltagare. Gotland var denna dag drabbat av snökaos vilket gjorde, att det blev för stort bortfall på mötet. Vi kom överens om ett nytt datum i januari 2009 och gick hem och skrev en ny inbjudan. Som dragplåster på detta möte hade vi en energispecialist Peter Karlsson, energiexpert och forskningsingenjör kopplad till Linköpings universitet, från fastlandet som har arbetat med energikartläggningar sedan början av talet och har utfört energikartläggningar i olika företag. Till detta frukostmöte kom det ca 30 personer från olika företag, och tillsammans kom vi fram till, att vi skulle genomföra två solvärme- och biobränslemässor under 2009, en tvådagarssatsning i Tofta den 8-9 maj och en tredagarssatsning oktober på tre platser på Gotland, Hemse, Slite och Visby. 4

6 Peter Karlsson var en bra person att ha med som publikdragare och frågor om energieffektivisering och förnyelsebara energi intresserar både företagare och allmänhet på Gotland. Energirådgivningen har vid tidigare tillfällen lyckats få många besökare vid publika arrangemang ckats få många besökare vid publika arrangemang. Kallelse till årets Solvärme- och biobränslemässor gick sedan ut till alla entreprenörer via mail i flera omgångar. Vi fick ihop ett gäng på mellan entreprenörer som skulle medverka i årets två satsningar. Det visade sig, att de flesta kunde vara med på våren. Allmänheten bjöds in genom ett flertal stora annonser i dagspress och annonstidningar som är populära på Gotland. Annonser fanns även på ett par hemsidor. Vi bjöd in media till en reportageresa ett par dagar innan höstmässan. Lokalradion och ett par tidningar dök upp och de fick se några värmeanläggningar i privata hem. Det var stolta husägare som visade upp sina nyligen installerade sol- och biobränsleanläggningar. Vi tittade på kommunens nya kallbadhus med moderna vakuumrör-solfångare på taket. Journalisten skrev ett fint reportage som kom i tidningen lagom till mässan. Vi ordnade även ett hemma-hos reportage hos Håkan Jonsson i Fröjel ca.4 mil söder om Visby, som visade sitt biobränsle- och soluppvärmda lågenergihus. Detta reportage delades upp och publicerades vi två tillfällen. I samtliga reportage puffade man för den kommande solvärme- och biobränslemässan, allt för att skapa ett stort intresse hos allmänheten. Vi gjorde även ordentlig satsning på lokal energirådgivning med vår kommunala energirådgivare Roland Tofftén och personal från oss på samhällsbyggarenheten. På mässorna genomfördes också intressanta föredrag med experter på solvärme och biobränsle för att på så vis fördjupa den pedagogiska delen. Allt detta tillsammans gjorde vi för att allmänheten ska kunna få en bra, modern, effektiv och trygg energiinstallation i framtiden. Vårt mål var att göra både förtagare och allmänheten till klimatentreprenörer, dvs., de som gör något konkret för att minska klimatförändringarna. Vi ville att besökare skulle ha roligt, tycka att utställningarna var intressanta och givande, att företagen skulle få etablera kundkontakter och få beställningar på klimatvänlig värmeteknik, att alla deltagande klimatentreprenörer skulle vilja fortsätta med projektet framöver och att många personer skulle 5

7 komma och få energirådgivning samt skriva på ett klimatlöfte och få varsin lågenergilampa. Till Toftadagarna 8-9 maj kom det ca 400 personer som var mycket intresserade av solvärmeanläggningar. Cirka 40 personer lämnade klimatlöfte och fick information om energibesparing och om projektet och fick en lågenergilampa som tack för hjälpen. De fick i uppgift att gå ut och inspirera andra gotlänningar att satsa på biobränsle och solvärme eller att minska sin energianvändning. Bengt-Erik Löfgren, biobränsleexpert talade om hur viktigt det är att svenska företag satsar på att marknadsföra sina goda energikunskaper i andra länder. Han visade och på vikten av att satsa på klimatsmarta värmesystem. Till solvärme- och biobränsledagarna oktober kom det ca 500 besökare på tre dagar ( en del av dessa var säkert med på våren också men detta är svårt att bedöma). Cirka 55 personer lämnade ett klimatlöfte och fick information om energibesparing och om projektet och fick en lågenergilampa som tack för hjälpen. Utställarna tyckte att dessa mässdagar var jättebra tillfällen att träffa allmänheten och potentiella kunder. Flera av utställarna har sagt att mässorna av den här typen skapar både bra kontakter med andra entreprenörer men även med allmänheten. På vardagarna kom äldre husägare som är lediga dagtid samt flera småföretagare. På lördagarna kom det en betydligt bredare målgrupp som ändå var ute och handlade eller gjorde ärenden eller som bara ville se mässan/mässorna. Resultater och utvärdering Av tretton entreprenörer eller utställare som svarat på vår utvärdering svarade fem, att de fick bokningar på jobb under mässan i Tofta 8-9 maj, nio fick bokningar på jobb under mässan i Hemse, åtta fick bokningar på jobb under mässan i Slite och tio fick bokningar på jobb under mässan i Visby. Detta är ett bra resultat som driver på utvecklingen mot en mer hållbar energiförsörjning i privata hem på Gotland. Vi frågade också alla utställare (obs ej besökare) vad de tyckte om årets satsningar. Alla tyckte det var bra arrangemang. Kanske var det lite bättre på våren för vädret var mycket bättre. På hösten har också alla entreprenörer så mycket jobb att utföra, 6

8 så det var flera som tackade nej men som hade varit med på våren. För allmänheten/besökarna fungerade hösten bra, och vi var på tre platser på Gotland vilket skapade en större närhet för allmänheten. Men för de deltagande utställarna kändes hösten jobbigare eftersom det är så mycket installationsjobb att göra. Därför tyckte entreprenörerna att våren var lättare att ställa upp och vara med. Samtidigt kan man säga, att ju fler gånger vi gör sådana här mässor desto mer känt blir det och då kommer ju också fler besökare. Men alla vill, att vi arrangerar liknande dagar årligen även i framtiden. Vi som stod i energirådgivningen tillsammans med energirådgivaren på kommunen fick höra många spontana reaktioner från privatpersoner som var på jakt efter nytt värmesystem till sin villa eller till sin sommarstuga eller som ville och konkret energirådgivning. Att kunna erbjuda mässdagar med konkret teknisk fakta, kunna se fungerande anläggningar, ta och känna på prylar, få kunskap genom intressant föredrag är ett mycket bra sätt att inspirera gotlänningarna till att verkligen ta steget fullt ut och skaffa nya energisystem till sina hus. Vi fick personlig kontakt med många personer i energirådgivningen. Det skapar också möjligheter för intresserade hantverkare att starta nya företag med en tydligare inriktning på solvärme- och biobränsle. Allt fler solvärmeinstallatörer dyker upp på ön, konkurrens ökar och nya spännande produkter och system kan erbjudas. Ett lokalt företagande med en tydlig inriktning på förnyelsebara energi- och värmesystem kan skapas och gamla slentrianmässiga installationstraditioner kan brytas och ersättas med nytt. Allmänhetens intresse ökar tack var mässor som dessa, gotlänningarna vill vara med och påverka. Arbetet med våra mässor går i linje med vad våra nationella myndigheter säger. Energimyndigheten i Sverige har gett de lokala kommunerna i uppdrag att ge energirådgivning som är inriktad på energieffektivisering/besparing samt på att minska elanvändning för uppvärmning av hus och gå från el, fossila bränslen till förnybara energislag och minska koldioxidutsläppen. Vi har dessa mål i våra lokala energiplan och visionsdokument och våra solvärme- och biobränsleaktiviteter ligger väl i linje med vår lokala energistrategi. Vi har fått positiv feedback från leverantörer, kommuner, energiexperter på fastlandet för våra sol- och biobränsleaktiviteter på Gotland. På denna senaste höstmässa hade vi med en solenergibidragshandläggare, Anna Lock från Länsstyrelsen i Södermanland, samhällsbyggnadsenheten - statliga stöd för energiomställning. Anna Lock höll föredrag om hur man söker solbidrag samt tog emot anmälningar på plats. Anna Lock tyckte själv att mässan gick bra. Uppskattningsvis pratade hon med ett 40-tal personer under dagarna, ca 60 personer tog emot blanketter och informationsbroschyrer och hon pratade med många som skulle bygga nytt och då dröjer ju ansökan av förklarliga skäl. Anna fick fyra personer att fylla i ansökningar direkt på plats. Efter mässan kom några ansökningar in till Annas myndighet från de platser på Gotland där vi hade haft mässor. Gotland leder solvärmeligan i Sverige om man ser till antalet installerade kvadratmeter termiska solpaneler Aktiviteterne er dokumenteret på hjemmesiden Biogasbussar i 2010 Framtiden Vi räknar med att kunna behålla detta nätverk av Klimatentreprenörer och utveckla det så vi kan hålla årligen igenkommande aktiviteter. Nätverket kommer på så vis att underhållas och aktörerna själva har sagt att de gärna vill vara med om liknande årliga evenemang i framtiden.tanken är att entreprenörerna själva ska ta ett större ansvar för dessa evenemang i framtiden. Bakgrund På Gotland har vi under flera år arbetat för att det på Gotland ska finnas anläggningar för att producera biogas ur avfall och gödsel och uppgraderingsaläggningar för gasen till drivmedel för öns bilar och bussar. I lokal produktion av biogas, ur restprodukter från öns lantbruk och livsmedelsindustri, finns en stor potential för att kunna ställa om öns vägtransporter till förnybara drivmedel. Sedan flera år produceras det biogas vid reningsverket i Visby, den gasen har enbart använts som ett tillskott till 7

9 bränslena i stadens fjärrvärme och på senare år även för att torka rötslam från verket; men värme kan produceras av annat lokalt biobränsle, i ett hållbart energisystem på Gotland tror vi, att biogasen gör störtst miljönytta som drivmedel i fordon. Redan för över 10 år sedan fick vi statsbidrag som medfinansiering till en pilotanläggning för lantbruksbaserad biogas på öns lantbruksskola, det är inom lantbrukets gödsel och restavfall som öns största gaspotentialen finns, men sedan har det varit stopp under flera år. Det är svårt att hitta lönsamhet i en satsning på att producera fordonsgas när det inte finns en lokal marknad för gasen - och det är förstås omöjligt att bygga upp en lokal flotta av gasfordon när det inte finns gas att tanka dem med. Därför är det ett stort och viktigt första steg att få till en marknad för ett tankställe för biogas! Upphandlingen för att få tillgång till ett tankställe för fordonsgas skedde redan våren 2009, då var det sagt att byggnationen av gastankstället skulle finnas tillgängligt i febbruari 2009 samtidigt som leveransen av de nya gasbussarna var planerad., men både bussar och gasmack dröjde till efter sommaren. Syfte Vi vet att många fortfarande inte vet vad biogas är, hur stort utbudet av gasbilar är och varför det är en stor miljöförbättring att köra på biogas, så det kändes mycket angeläget att göra ett brettinformationstillfälle av invigningen av biogasmacken. Kommunen ville bidra till att bygga uppgasmarknaden och begärde gasdrift på bussarna i stadens kollektivtrafik vid den senaste upphandlingen av kollektivtrafik och påtog sig samtidigt att upphandla tillgång till ett tankställe för fordonsgas. Bild - Första tankninge 8

10 Genomförande Inför invigningen lät vi en annonsbyrå göra en bild om biogaskretsloppet och sedan använde vi den samt material ur kommunens biogasstrategi för att ta fram två roll-ups som informerer om biogasens fördelar och möjligheter på Gotland. Vi, på kommunens Ledningskontor, samverkade i detta evenemang med kommunens samhällsbyggnadsförvaltning som bjöd på kaffe och informerade om kollektivtrafiken, bilhandlarna på Gotland som visade upp ett 10tal olika biogasfordon som de saluför, busstrafiken på Gotland som bjöd på gratis provtrur med biogasbussarna i Visby och biogasföreningen på Gotland som delade ut ett informationsblad om biogas. Resultat och framtida utveckling Än så länge (december 2010) finns det bara drygt 50 personbilar på Gotland som kan köras på biogas, men baserat på erfarenher från andra svenska orter som fått tillgång till biogas hoppas vi på en snabb ökning nu när macken finns. Kommunen har antagit en handlingsplan för införande av biogas som innebär att biogasfordon alltid ska övervägas och väljas i första hand när kommunen byter fordon. För allmänheten har det också blivit ett ännu miljöval att ta bussen i Visby. Stadsbussarna utgörs nu av fyra nya blåa biogasbussar som också körs på gasen från Visby reningsverk, de har även fått sin nattparkering vid tankstället. I kommande upphandling av skolbussar ska också biogas efterfrågas för den trafik som körs i närheten av gastankställe. Det kom 20-talet bilar och tankade redan första dagen som macken höll öppet, det visar väl på entusiasm att det redan fanns så många gasbilar i Visbyområdet i väntan på mackinvigningen? Flera aktörer medverkade under invigningen. Ett evenemangsreferat från Samhällsbyggnadsförvaltningen som är den del av kommunen som ansvarar för kollektivtrafiken, finns på Sammanfattning biogasbussor Det största som har hänt för allmänheten på transportsidan - som ju är den som vi har svårast för att ställa om till hållbar energianvändning- är att vi äntligen har fått öns första biogasmack, där både privatbilister och bussarna i stadstrafiken kan tanka! Det är vi mycket glada för så vid invigningen av macken i höstas, gjorde vi inom projektet en publik aktivitetet dit allmänheten bjöds in och där olika delar av kommunen samverkade. Bild: Biogasbuss i stadstrafiken i Visby 9

11 AKTIVITETER PÅ ÅLAND Tävling om framtidens miljö Bakgrund I samband med genomförandet av Transplanprojektet har olika alternativ om hur allmänheten kan informeras. Tanken var även att ett antal energiambassadörer skulle utses. Deras uppgift är att vara goda exempel gällande energieffektivering och förbrukning. En tävling för ungdomar som går i femte- och sjätteklass utformades. Inriktningen att försöka nå ungdomar på något sätt valdes eftersom det är bra att redan i tidig ålder få kännedom och därmed förhoppningsvis göra mera miljövänliga val i framtiden. Olika förslag till aktivitet diskuterades. Ett annat alternativ var att ha en dag med energirelaterade framträdanden. Lösningen med tävling ansågs dock bidra till kreativitet och att kunskapen blir mera ingående då de måste prestera en egen lösning. Syfte Eftersom ungdomar ännu inte har gjort avgörande val gällande investeringar och är rätt fördomsfria passar det bra att stimulera deras kreativitet samtidigt som de lär sig mera om energi och dess påverkan på omvärlden. Då energiförbrukningen många gånger kan vara beroende av vanor och beteenden är det bra att ungdomar får kännedom om att enegirelaterade handlingar har inverkan på omgivningen. Tävlingen stimulerar till kreativitet och tankar som till viss del är utanför ramarna. Energi är ett mycket svårt begrepp och medverkar i många av moderna samhällets funktioner. Med den insikten var det även tillåtet för ungdomarna att komma med goda förslag på framtida lösningar gällande energi. Det var ej heller ett krav på att lösningarna finns idag eller möjligtvis längre fram. På lång sikt har förhoppningsvis ungdomarna med sig en initial överblick gällande energi. Framöver kommer det att krävas förändringar gällande både tekniska lösningar och mänskligt beteende om energiproduktionen och konsumtionen skall vara mera miljövänlig. Genomförande Tävlingen startade med gemensam samling under eftermiddagen 2 juni Tillfället samlade ungdomar från femte- och sjätteklass Den kända fotografen Mathias Kulm höll en intressant föreläsning om djur och natur varvat med vackra bilder. Föreläsningen avslutades med att Mathias gav ungdomarna uppdraget att tänka på människans påverkan på omgivningen. Dessutom var detta startskottet för tävlingen miljödetektiverna. och Tävlingens teman Framtidens miljö på Åland Tre teman för tävlingen formulerades: 1. Undersök och beskriv framtidens fortskaffningsmedel på Åland 2. Undersök och beskriv hur framtidens energiproduktion (tex vindkraft/vågkraft) kan utvecklas på Åland på ett miljömässigt sätt 3. Undersök och beskriv hur maten i framtiden kan odlas, förädlas, transporteras och säljas på ett miljövänligt sätt. Varje grupp (3-5 elever) har möjlighet att skicka in ett eller flera tävlingsbidrag av ovan nämnda teman. Urval Bland de inskickade bidragen röstades de tio bästa förslagen fram av en jury bestående av Mattias Klum, Skolminister Britt Lundberg, Dan Jansén (Ålands Natur och Miljö) och Stefan Lång (AICIS). De tio finalförslagen lades sedan ut på bland annat naturrum.ax hemsida där röstningen för allmänheten pågick i två veckor. Bedömningsgrunderna för tävlingsbidragen var: 1. Bild(er): motiv illustration som passar till det ämne som har beskrivits 2. Text: innehåll beskrivande - tillräckligt informativ 3. Relevans - miljön i fokus 4. Fantasi - innovation, nyskapande idé 5. Helhetsintryck - väl genomarbetat med mycket eftertanke 10

12 Priser Första pris: En resa för hela klassen till Skansen Stockholm Andra pris: En skolutflykt på Åland för hela klassen Tredjepris: Signerade böcker Viljans Väg av Mattias Klum Tröstpriser (4-10): Signerade kepsar av Mattias Klum Alla deltagande skolor fick även ett Miljödetektivernas diplom signerat av Mattias Klum Resultat och utvärdering Medverkan I tävlingen bland de åländska skolorna var stort. 18 skolor deltog och över 60 bidrag inlämnades och visades i Mariehamnsbiblioteket under våren Under hösten besökte också miljövetaren Kristoffer Persson landskapets skolor och höll inspirationsföredrag. Tävlingsdeltagarna tog sig an tävlingens teman på olika sätt och transportsektorn, där bilar var rätt väl representerade. Vissa av bidragen saknade verklighetsförankring enligt dagens kunskap, medan andra var väl förankrade gällande lokala förutsättningar för genomförande och teknik. Glädjande var även att flera bidrag fokuserade på energieffektiva lösningar och användande av förnybara energikällor. Genomgående var bidragen väl sammanställda och ungdomarna hade tagit uppgiften seriöst och jobbat med bidragen. Första pris tagerna. Foto: Jonas Edsvig Allmänheten kunde rösta på de 10 bästa bidragen under två veckor de visades på biblioteket, bidragen fanns även till påseende på Internet och även där kunde allmänheten rösta. I samband med Cleantech mässan som hölls i det nybyggda kultur- och kongresshuset i Mariehamn 17 mars 2010 valdes det bästa bidraget. På mässan visade Mattias Klum bilder och berättade om sin senaste resa till Borneo. Efter detta presenterade Mattias tävlingens finalister. Vinnande bidraget var en vision av ett hållbart Åland som drivs med förnybar energi. Idéerna på väggtavlan hade konkretiserats i en 3D-modell där eleverna byggt upp ett landskap i papier maché med vindkraftverk, solpaneler, vatten- och vågkraft, och som kronan på verket ett liftsystem i luften mellan skärgårdsöarna i den ålädska skärgården. I bidraget fanns också ÅCA:s nya biogasanläggning som ett bra exempel. Vinnarna hade intervjuat ÅCA, en frisörsalong och den lokala livsmedelsaffären för att höra hur miljövänliga de är. Intervjuerna fanns även på väggtavlan. Bilarna kunde drivas med aska, föreslår vinnarna som har konstruerat en askomat för ändamålet. Askan bildas av avfallsförbränning som på så sätt kommer till nytta. 11

13 Prisutdelning av Mattias Klum i tävlingen Miljödetektiverna Foto: Gunilla G Nordlund Mattias Klum berömde elevernas verk och tankemöda med önskan om, att de ska fortsätta tänka i miljöbanor. Om alla barn och alla skolor skulle göra det ni gjort nu så skulle världen se helt annorlunda ut. Vi måste fortsätta jobba för att politiker och andra ska förstå att miljön är det viktigaste avslutade Mattias Klum. Finurliga lösningar De deltagande eleverna har under hösten och vintern tagit tänkt ut finurliga lösningar bland annat kring framtidens fortskaffningsmedel, energiproduktion och miljövänlig matproduktion på Åland. På hösten besökte också miljövetaren Kristoffer Persson landskapets skolor och höll inspirationsföredrag. En jury bestående av Mattias Klum, miljöminister Katrin Sjögren, Carola Sjöblom, Ålands natur och miljö, och Stefan Lång, AICIS, har valt ut de tio bidrag som nu ställs ut. Finalisterna kommer från följande skolor: Vikingaåsen, Rangsby, Ytternäs, Södersunda, Källbo, Föglö och Näfsby. Framtiden Tävlingen visade att intresset och uppfinningsrikedomen är stor hos ungdomarna. Dessutom är det en lämplig målgrupp att inrikta sig på eftersom de är i rätt ålder.olika aktiviter som tävlingar, grupparbeten och temauppgifter med inriktning på energi och klimat är både viktiga och intressanta. Framöver bör liknande aktiviteter infogas i undervisningen, men det är svårt att finna plats för icke schemalagda aktiviteter eftersom det är begränsat med tid Den allmänna informationen inom området är viktig men kräver även resurser. Det finns ett stort behov av information inom området, det kan vara information av allmän karaktär men även mera individuell riktad till enskilda hushåll där dess vanor och förbrukningar står i fokus. Allmänhetens önska att göra ett klimatriktig val baseras på kunskap och om skillnaden är stor spelar även ekonomiska aspekter in. Att öka kunskapen och därmed att bryta vanemönster är ett långsiktig arbete som pågår fortlöpande. Den allmänna inställningen i samhället bidrar även till den enskildes val. För att nå ett klimatriktigare samhälle bör alla bidra så långt möjligt och även här är ungdomarnas inställning mycket viktig för den framtida utvecklingen. 12

14 The Green Future Challenge Bakgrund På samma sätt som tävlingen miljödetektiverna genomfördes så önskade man att något äldre ungdomar redan i tidig ålder få kännedom och därmed förhoppningsvis göra mera miljövänliga val i framtiden. Syfte Eftersom ungdomar ännu inte har gjort avgörande val gällande investeringar och är rätt fördomsfria passar det bra att stimulera deras kreativitet samtidigt som de lär sig mera om energi och dess påverkan på omvärlden. Tävlingen stimulerar till kreativitet och tankar som till viss del är utanför ramarna. Energi och hållbara val är ett mycket svårt begrepp och medverkar i många av moderna samhällets funktioner. Med den insikten var det även tillåtet för ungdomarna att komma med goda förslag på framtida lösningar gällande lösningar. Det var ej heller ett krav på att lösningarna finns idag eller möjligtvis längre fram. Framöver kommer det att krävas förändringar gällande både tekniska lösningar och mänskligt beteende om energiproduktionen och konsumtionen skall vara mera miljövänlig. Genomförande Tävlingen The Green Future Challenge riktades till något äldre åländska ungdomar från olika intressegrupper för att engagera dem i miljö/teknik/affärsutvecklingsfrågor. Tävlingen som byggde på ett framtidsscenario baserades på ett miljö- och teknikinriktat affärsutvecklingsprojekt. Tävlingen byggde på ett tävlingskoncept där grupperna under en dag (10 timmar) utvecklade en affärsidé baserat på ett framtidsscenario som presenterades till grupperna under dagens lopp. Grupperna kunde fritt utnyttja "livlinor" - dvs. kontakter med strategiska personer som kunde hjälpa gruppen till att få ett så bra resultat som möjligt. Till sin hjälp hade de fri tillgång till telefon och internet. Tävlingen genomfördes måndagen den 15 mars 2010 mellan klockan och De grupper som deltog var representanter för Ålands handelsläroverk, Ålands Datorklubb, Mariehamns Teaterförening och Ålands Segelsällskap. Grupperna bestod av 5-6 personer i åldern år. Deltagarna tävlade om ett förstapris/stipendium på 1000 euro. En jury bestående av 3 personer från det åländska näringslivet bedömde bidragen utgående från följande bedömningskriterier: Kreativ höjd, nytänkande idé Genomförbarhet Tydlighet: tex. målgrupper som kan köpa produkten eller tjänsten Ekonomi: tex. typ av affärsmodell och investeringar Presentation: marknadsföring och försäljning av idén till juryn Presentationen kunde genomföras på valfritt sätt (en viss dokumentation krävdes dock) och låg sedan till grund för juryns bedömning. Fyra tävlingsbidrag inlämnades nedan sammanfattas deras innehåll Ålands segelsällskaps juniorer (ÅSS) Aland sailing center är ett centrum för seglingen på Åland och det ligger i ÅSW. För de som vill åka motorbåt finns det eldrivna motorbåtar som drivs av den energi som solcellerna i segelbåtarnas segel genererar. Ålands teaterförening Vår vision går ut på att locka turister till Åland Sustainable World och även resten av Åland på ett miljövänligt och bekvämt sätt. Därefter har vi kommit på idén att skapa en färja som kommer samla upp passagerare runt om i Östersjön. För att transportmedlet till Åland ska vara så miljövänligt som möjligt kommer bränslet som används vara utvunnet från alger som uppsamlats runt om i östersjön. Eftersom det är osäkert att algerna kommer räcka, så kommer båten att vara utrustad med solpaneler och vindkraftverk. Inte nog med det kommer det finnas propellrar på skrovet som genererar ström när vattenströmmarna sätter dem i rörelse. Ålands datorklubb Vårt företag planerar att hjälpa åländska bönder att börja med hydrokultur, det vill säga att odla växter i 13

15 ett låst vatten system. Detta är mycket effektivare än traditionellt jordbruk, effektiviteten kan öka upp till 20-falt beroende på gröda. I och med att det är mycket effektivare används en mindre area. Mindre area för jordbruk ger mera utrymme för skog som tar upp koldioxid. I och med att det är ett slutet vattensystem läcker näringsämnen inte ut i vattnet och minskar på så vis övergödningen. Ålands handelsläroverk En helt nyskapande idé om att bygga en helt ny ö på Åland av sopor och annat icke miljöfarligt avfall, som kommer bli ca 100km². På denna ö skall det byggas en stor skyddskupol av det innovativa materialet Ethylen tetraflouretylen, även känt som ETFE, detta är en typ av plast med ca 1 % av glasets vikt. Tillsammans med solpaneler kommer detta att fungera som kupolens tak. Denna ö kommer att ha förbindelse med fasta Åland via tre stycken broar som kommer att producera elektricitet till kupolen genom banbrytandefärg med nanoteknologi. Det kommer även att finnas tre stycken parkeringshus för bilar på ön. Sedan kommer man att transportera sig med självgående bilar, cyklar och till fots inuti kupolen. Det kommer att finnas ett stort trådlöst nät, där vi använder oss av 4G, vilket kommer att ge alla människor därinne tillgång extremt snabbt trådlöst internet. För att ta sig runt på ön kommer det finnas flera minibussar som drivs av den el som kupolen själv producerar med solceller, vind och vattenkraft eller med vegetabilisk olja från de många restauranger som finns i kupolen. Gästhamnen som kommer att finas utanför kupolen kommer att kunna ta emot närmare 1000 båtar och ha delar av ön runt sig för att skydda båtarna från väder och vind. Hamnen kommer att ha allt som en modern båthamn idag har att erbjuda och mycket till. Grön el, vegetabilisk olja istället för traditionell diesel samt bensin. Temperaturen kommer att hållas kring 24 grader året om inuti kupolen för att skapa en varm och skön atmosfär. Energi kommer att produceras med hjälp av solceller, vind- och vatten kraft. Detta kommer att göra så allting innanför kupolen kommer drivas av grön och självproducerad energi. En del elektricitet kommer även att kunna exporteras från kupolen till fasta Åland. Som en jämförelse kan man säga att ön kommer vara lite större än Kumlinge. På ön kommer det finnas ett antal olika byggnader. Ungodmar som deltar i Green tech future challange tävlingen, Foto: Stefan Lång 14

16 Efter att juryn tagit del av presentationerna av de olika bidragen enades man om att det vinnande bidraget kom från Ålands handelsläroverk. Bidragen var rätt olika och därmed blev resultatet något spretigt. Prisutdelning genomfördes i samband med miljömässan den 17 mars. Cleantechmässan 17 mars 2010 Bakgrund Vid stora omvärldsförändringar skapas möjligheter för nya branscher att växa fram. Ett historiskt exempel på detta var IT-branschens framväxt runt millennieskiftet. I dag kan vi konstatera att ett ständigt stigande oljepris och en ökad miljömedvetenhet har medfört att ett stort intresse för miljöfrämjande tekniker. Nu talar allt fler om ett paradigmskifte, ett skifte där begrepp som hållbar utveckling, Cleantech och förnyelsebar energi ligger i centrum. även att riskkapitalbolagen ser goda framtida investeringsmöjligheter i Cleantech Syfte Orsaken till att man arrangerade mässan är att branschen är på stark frammarsch globalt. Cleantech expanderar stort i omvärlden just nu och Åland har en bra grund att stå på inom detta område. Mässan är ett bra tillfälle att både visa vad åländska aktörer kan och att det finns möjlighet att hoppa på tåget. Inom begreppet Cleantech finns olika kunskapsbaserade produkter eller tjänster som bidrar till förbättrad milö, samtidigt som de höjer produktivitet och effektivitet. I förlängningen reducerar man även användningen av råmaterial, energiförbrukningen, produktionen av avfall och utsläppen Tillväxten inom cleantechbranschen har varit väldigt positiv de senaste åren. Cleantech innefattar olika typer av produkter, processer och tjänster som skall uppfylla följande krav: Möjliggöra högre effektivitet till lägre kostnad Markant reducera eller helt eliminera påverkan på miljön Genom de två ovanstående punkterna förbättrar livskvalitén. Att dra paralleller mellan cleantechtekniken och millennieskiftets IT utveckling är inte helt fel. IT gav nya lösningar som vi nu använder oss av i vardagen. Det finns nu förhoppningar om att Cleantech skall ge liknande framtida möjligheter. Enligt NUTEK genomfördes enbart i Sverige riskkapitalinvesteringar inom Cleantech under 2007 för motsvarande 4,9 miljarder euro, NUTEK säger Företrädare för utställare på mässan, Foto: Gunilla G Nordlund Cleantech även är en framtidsbransch för Åland och en möjlighet för de åländska företagen att hitta nya marknader. Cleantech leder Åland bort från ett ensidigt beroende av mogna branscher vilket i sin tur medför en bredare bas för att möta framtida utmaningar. Det finns idag på Åland flera intressanta mindre företag inom området och det finns även en potential genom intressanta idéer hos såväl etablerade företag som potentiella företagare. För att dessa skall få möjligheten att växa krävs dock i många fall hjälp främst i kommersialiserings fasen och hjälp gällande t.ex. skyddande av patent. Områden som många 15

17 gånger kan vara utmaningar även för större etablerade företag. Genomförande Mässa där olika åländska cleantech-företag visade upp sig pågick under hela dagen. Dessutom ordnades tillfälle där entreprenörer kunde presentera sina affärsplaner för potentiella investerare. Mässan var ett samarbetsprojekt mellan olika organisationer och avsikten är att marknadsföra och öka kunskapen om cleantech. Programmet den 17. mars innehåll bl.a. nedanstående punkter: Förmiddag Åländska skolungdomar årskurs 5-6 Prisutdelning för tävlingen Miljödetektiverna på Åland Föreläsning av Mattias Klum Finlands vetenskapscenter Heureka Eftermiddag/kväll Företagare Åland - Sverige Connect - teknikmässa för åländska och svenska företag och organisationer verksamma inom miljö/cleantech-området. Utställning av femte- och sjätteklassisternas 63 innovativa bidrag till tävlingen Miljödetektiverna på Åland. Låt dig inspireras av elevernas idéer och uppfinningar som kan ge oss en bättre miljö i framtiden! Kväll Näringsliv, politiker och allmänheten Föredrag Paneldebatt Avslutning av affärsutvecklingstävlingen Green Future Challenge, som riktar sig till åländska ungdomar i åldern år Kl Avslutning De visade förtrollande experiment för ungdomarna, från vetenskapscenter Heureka. Foto: Gunilla G Nordlund 16

18 AKTIVITETER PÅ BORNHOLM Baggrund På Bornholm har i de seneste år været afholdt årlige energimesser i samarbejde med den lokale Miljøog Energicenter (NGO) meget lig energimesserne på Gotland. Messerne har været meget velbesøgte af et bredt spekter af borgere, men vi er klar over, at der er en stor gruppe borgere vi ikke når ad den vej. Den lokale Transplan gruppe (5 personer) havde indledende møder om hvordan energiambassadører kunne inviteres på Bornholm. Det første møde med potentielle ambassadører blev afholdt centralt på øen i skoven Almindingen. Til mødet kom knap 60 deltagere - dels en række specielt inviterede aktører (energieksperter, mediefolk, professionelle Kreative aktører m.fl.) og desuden borgere med interesse for emnet der havde set annonceringen i dagspressen, eller hørt om mødet i lokalradioen. På mødet præsenterede Søren Hermansen, Samsø Energiakademi, historien om hvordan Samsø var gået fra et traditionelt energiforbrug til at være en CO2 neutral Ø ja enda en energiproducerende ø. Det gav energi til entusiasterne og i forlængelse af mødet meldte en gruppe engagerede aktører sig til en tænketank, der skulle komme med idéer til, hvordan flere husstande kunne animeres til at reducere deres CO 2-udslip. På tre efterfølgende møder i tænketanken fremkom 8 forslag til aktiviteter/ potentielle elementer i en økampagne: 1. Et logo/ en figur eller person, der kan være ikon for en grøn ø kampagne 2. Artistisk legestue med fokus på energi og global opvarmning hus tjek. Uafhængig professionel rådgivning I form af samtaler og opfølgende besøg. 4. Information og inspiration I form af lokale avisartikler 5. Skole projekt med fokus på energi og klima 6. General information til alle borgere på CD 7. TV-spot med lokal vinkel om energibesparelser 8. En koncert med fokus på energi og klimaspørgsmål Det indledende møde blev holdt i skoven Almindingen i hjertet af Bornholm 17

19 At prioritere var sensitivt da hver idé havde engagerede ambassadører. Der blev appeleret til brobygning og fire aktører (der repræsenterede forslag 1., 4. og 7.) valgte til slut at gå sammen og stå bag en informationskampagne over 2½ måned. Der blev udarbejdet en formidlingsstrategi hvori rammeaftale og idé var fastlagt. Formål Fokus på de private husholdninger var fremkommet under udarbejdelsen af Bornholms Energistrategi 2025, hvor vi kunne se, at en del af vejen til at blive en CO2 neutral Ø afhang af forsyningsselvskaberne og deres prioriteringer, men at den samlede energiudvikling, specielt hvad angår privattransport og reduktion af energiforbrug, i høj grad afhænger af opbakningen fra de de lokale borgere. Hvis vi ville gå i Samsø s fodspor måtte borgerne derfor engageres bredt. Hensigten med den valgte kampagne var primært at nå ud til den gruppe af borgere der endnu er afventende i forhold til at tage initiativer til at ændre vaner og omlægge installationer. Vi var bevidste om at det er en proces der tager tid, og at kampagnen skulle være en indledende motivereden kamnpagne, hvor overlæggeren ikke var sat for højt. Budskaberne skulle være enkle og ligetil så alle kunne være med og gerne med en genkendelighed så noget måske allerede var tænkt eller halvt gennemført. De gode lokale eksempler skullevælges så de kunne inspirere flere til at gøre det samme. Humor frem for løftede pegefingre var andre ledetråde. Den motiverende faktor som fiananciele fordele udgør skulle anevendes, men ikke stå alene. Også ideologi og det at gøre en forskel skulle der appeleres til - trendsætterne. En af de deltagende erhvervsinteressenter mindede om at det forpligtigede at spørge til handling, og bad til at vi tog hånd om nogle af de mange gode forslag og fik sat gang i energiomstillingen på Bornholm. En plakatkonkurrence for skolernes 5.-7.klassetrin kom derudover i stand hen over sommeren 2009, en kombination afforslag 2. og 5. der omtales senere i denne rapport. Derudover er forslag 3 siden gennemført i regi af Bornholms Miljø- og Energicenter, der var forslagsstiller, omend i en reduceret udgave med 50 hustjek. Deres senere kampagnee Grøn hverdagstransport er derimod støttet af dette projekt Et projekt der først blev udvikliet i Informationskampagnen blev valgt lanceret i slutningen af 2009 umiddelbart op til klimatopmødet COP15 i København. Kampagnen var det lokale svar på den nationale og internationale omtale af klimaspørgsmålene. Målet var at opnå synergi med specielt den nationale fokus på emnet, samt at nå alle private husholdninger på øen på en måde der kunne appellere til en bred gruppe borgere. Koncentrationen, interessen og dabatlysten var stor, og TV2Bornholm dækkede mødet efterfølgende. 18

20 2½ måneders informationskampagne: Spring ud i det Forløb En informationskampagne over 2½ måned i Bornholms lokal TV og lokalavisen Rytterknægten. Kampagnen blev startet med annoncering af optagelserne til TV-spotne. Den valgte lokalitet var en populær café centralt på øen og skuespilleren velkendt i Danmark og hyppig gæst på Bornholm. Stedet, humoren og den farverige skuespiller viste sig at være de rette tre faktorer til at vække opsigt, og få flere til at sige at de fandt TV-spotne var et underholdende break med det enkle budskab at reflekteres over eget energiforbrug. Der blev bl.a. sat fokus på emner som opvarmning, olie- og elektricitetsforbrug og madvaner. Kampagnen på TV blev kombineret med lokale historier i en af øens gratisaviser så emnerne i de respektive uger på TV og i avis omhandlede de samme emner. Rytterknægten inspiration at hente i artikler, reportager og gode idéer skrevet af freelance miljøog videnskabsjournalisten Anne-Grethe Guldfelt. Alle artikler foruden supplerende artikler og henvisninger blev løbende i kampagneperioden lagt på hjemmesiden et site der blev oprettet specielt til kampagnen med link til kommunens Lokal Agenda 21 hjemmeside. Her Anne-Grethe Guldfelt havde sammen med grafikeren Krista Stentoft udviklede et layout til avisopslagene der skabte det nødvendige blikfang. Forhandlinger om at få bragt opslagene som lokalavisens midtersider lykkedes visse uger, så opslaget var let at rive ud og gemme, da der i hvert opslag var henvisninger til lokale virksomheder og oplysningshjemmesider. Kampagnelogo lavet af tegneren Michael Carlsen Den gennemgående figur i TV-sppot og avisopslag var kampagnelogoet, en grøn frø, lavet af den unge tegner Michael Carlsen. Inspirationen til logoet er den grønne løvfrø, tidligere en truet dyarart på Bornholm, men de senere år i fremgang. TV-spot der opfordre til handling nu, Producent: Bomomedia Freelance TV producenterne Katrine Dollerup og Bo Mogensen, Bomomedia, valgte at bruge humor til at få folk i tale; og skuespiller Anne Marie Helger fik tildelt rollen som en frelst "økomoster", med klare budskaber om at opgive bilkørsel, kødspisning og elektrisk lys mm. Kampagnen indeholdt flere forskellige initiativer, der tilsammen havde til hensigt at inspirere bornholmerne til handling. Hele efteråret var i den gratis husstandsomdelte lokale ugeavis TV-spot om transport. Producent Bomomedia 19

21 Kampagnen blev afsluttet med konkurrencen: Vind en energikonsulent i eget hjem, hvor de ca. 50 familier/personer der ønskdede at deltage indvilligede i at lade sig interviewe om deres kendskab til kampagnen; til øens energistrategiplan; og ikke mindst deres eget energiforbrug. Bl.a. hvilke tiltag de havde eller påtænkte at udføre. Samtidigt med konkurrencen, der pågik i et lokal supermarked i hovedbyen Rønne, havde kunderne mulighed for på en visuel enkel og legende måde at få visualiseret deres CO2-udslip. Det var det lokale Miljø- og Energicenters energikonsulenter der med bolde i forskellige farver i et rør interagerede med borgerne om hvor deres største CO2 forbrug lå., og hvilke besparelsesmuligheder der var. Finansieringen af kampagnen var dels dækket med 50% fra Nordisk ministerråd og 50% fra den lokale Agenda 21-pulje. Resultater og effekt Forventet output Opstarts happening igangsætning af kampagne 6 TV-spots af ca. 20 sek. med ca. 40 visninger fordelt over alle flader (eller tilsvarende dækning/økonomi med længere og lidt færre spot efter nærmere aftale.) 6 dobbeltopslag den lokale gratisavis hver anden uge/ulige uger i kampagneperioden, hver trykt i eksemplarer En samlende figur/logo der knytter aktiviteter på TV og i avis sammen En hjemmeside knyttet til kommunens Agenda 21-hjemmeside, med kampagneresultaterne. Registreret output Opstarts happening/ optagelser til TV produktion 8 TV-spots af. ca. 20 sek. med ca. 60 times visninger fordelt på alle flader herunder den bedste aften sendetid. 6 dobbeltopslag den lokale gratisavis hver anden uge/ulige uger i kampagneperioden, hver trykt i eksemplarer Hjemmeside knyttet til kommunens hjemmeside, med de bragte artikler og TV-sports, samt uddybende informationer og artikler der kun delvist blev bragt i avisen, resultat af plakatkonkurrence mv. Et logo der gik igfen I alle artikler og TV-spot som en let genkendelig figur. 2 ekstra artikler som opfølgning på bl.a. vind en energikonsulent - konkurrencen Forventet effekt 65% af målgruppen tilkendegiver i spørgeundersøgelse, at de er blevet mere opmærksomme på hvor de kan finde information og hvad de konkret kan gøre etc. 50 borgertips er indkommet på hjemmeside eller indsamlet ved interview eller eventuelt via interaktiv infoboks i forbindelse med avisopslag - efter nærmere aftale. 100 hits på specialsite på Agenda 21 hjemmeside i perioden Registreret effekt Registrerete på grundlag af 75 interview foretaget umiddelbart efter kampagnen. 98% af de adspurgte svarede, at de havde fået mere fokus på deres muligheder for at spare energi i eget hjem i det seneste år heraf havde godt.75% planer om at omlægge vaner og/eller udskifte installationer og anlæg. 80% havde registreret kampagnen Blandt de 51 længere interview (og som deltog i konkurrencen Vind en energikonsulent I eget hjem I samarbejde med Bornholms Miljøog Energitjeneste) blev samlet 50 borgertips (formidlet på projekthjemmesiden) 572 besøgte hjemmesiden I de 2½ måneder kampagnen varede Mindst en håndfuld meget aktive ambassadører og forhåbentlig hundrede vis af lokale husejere vil fortælle naboer og bekendte om deres energiløsninger. (Blandt de der blev interviewet tilkendegav størsteparten af de der havde foretaget ændringer, at de allerede havde delt, eller gerne ville dele, deres erfaringer med venner og bekendte). Evaluering med aktører De deltagende aktører evaluerede kampagnen efterfølgende og fremhævede følgende: Målgruppen de der ikke let ændrer vaner - var blandt de der var opmærksomme på kampagnen og flere kom uopfordret med 20