EGA-bladet. Posttidning B Avsändare: Vega bladet c/o Lennart Eriks. Gunnar Ramqvist. Karlavägen 5 KUNGSÖR

Transkript

1 Gunnar Ramqvist Posttidning B Avsändare: Vega bladet c/o Lennart Eriks Karlavägen KUNGSÖR n W EGA-bladet De Nordiska VEGA-KLUBBARNAS MEDLEMSTIDNING NR 4 årgång 2003

2 Innehåll Vega-Bladet4 Ordförande har ordet Sverige 3 Regioner Sverige Formand har ordet Danmark 4 5 Et"smut" til Skotland, juli 6 VEGA-klubbens styre Norge 7 Evenemang hösten Segelträff på Pär Lindforss 14 Sjelflysande färg Tekniskasidorna Marknaden 27 IFR Klubbprylar Sverige Klubbartiklar Danmark Vår adress är: Våra annonsörer Lidköpings Båtsnickeri AB Bodings Segel AB Svenska Sjö Vega Marin AB Erlandssonsbrygga Hammax Fors Marin AB Falkmans Dieselservice Lindforssegel AB Framsida: Minns du sommaren 2003 Stockholms regionens skärgårdeskader. Foto Lars Roxström GOD JuL. ÖNS\<AR RSDA\<TIONSN Vegabladet cia Lennart Eriksson Trevebovägen Akersberga Redaktionen kan nås via vegabladet@telia.com Vegabladet utges i 1000 exemplar 4 gånger om året till medlemmar i de nordiska länderna. Ansvarig utgivare Lars von Malmborg. Annonsörer får en länk från Vegaklubbens hemsida. Annonspriser: 1 insida 600:-, % insida400:- Rabatt vid avtal om minst 3 annonser. Blad Nr 1, 2004 utkommer under mars månad. Presstop den 1 februari. Tryck: Mariehamns Tryckeri AB. ;<I:,I Vegaklubben Sverige Ordförande. Lars von Malmborg lars.mal mborg@telia.com Tel Annonser Kjell Hverven kjell.hverven@swipnet.se Tel Teknik Per Wasberg wasberg@xpress.se Tel Segling Lars Lemby lars.lemby@swipnet.se Te Media Ove Blomqvist ove.bl@telia.com Tel Redaktör Bengt-Ake Fri bengt-ake.fri@telia.com Tel Information Jan Skoog jan.skoog@telia.com Kassör Ake Sääf ake.saaf@minmail.net Medlemskontakt Lennart Erksson Trevebovägen Akersberga aile.eriksson@swipnet Tel Medlemsavgift 200kr / år Postgironr', ' Klassbevis, kurser Postgironr Klubbprylar se marknadssidorna Verksamhetsår 1/1-31/12 Hemsida: Mail: vegaklubben@hotmail.com Båtförsäkring: Svenska Sjö. Ombud Lars von Malmborg, se ovan ()~ ha.p- O-mn i (ij~ ~ De flesta Vegor är nu torrsatta och övertäckta. Nu väntar en tid då lite sker och båten ligger i sitt vinteride. Det har sagts förut och kan upprepas åter och återigen: båtlivet upphör inte med att Vegan torrsatts och blivit täckt. Tvärtom då börjar det nya båtåret med förberedelserna inför nästa seglationssäsong. Hur är det med utrustningen? Finns det något att reparera ombord, något att förbättra. Varför inte installera en badplattform på akterspegeln? Flytta fram skotpunkten? Skaffa nya segel? Hur är det med den egna kompetensen? En kurs eller studiecirkel kring förarintyg eller kustskepparen? Under februari 2004 planeras en kurs för Kustskepparen i Stockholm. För Vegaklubbens vidkommande är den fn. allt överskuggande aktiviteten nu förberedelserna inför genomförandet av Vega Friendship Regatta (IFR) år IFR är, som alla vet, en händelse som berör den internationella Vegarörelsen och genomförs vartannat år i olikanordeuropeiskaländer.år 2004är det åter Sveriges tur att stå som värd för mötet som genomförs i Marstrandundertiden26-31juli. Hittillshar deltagare från 7 nationer anmält sig. Ansvarig för planering och genomförande är Vegaklubbens Västkustregion ledd av Irene Hylen. För att öka intresset för att också fler Vegor från ostkusten deltar genomfördes den 8 november 2003 en Götakanalträffi Essinge BK:s klubbhus. Även andra aktiviteter planeras. För de på ostkusten, som inte tar sig till Marstrand, planeras en sommareskader i början av juli Glöm inte att planera Ert eget deltagande i Marstrand år Tiden går fort och snart är det sommar igen.. Lars 3

3 Vegaklubbens regioner Stockholm Mälaren Jan Skoog Tel Sydost Jens Wikström Tel Växjö Jan Molin Tel Vänern-Vättern Roland Wäxby roland. Tel Sten-Arne Pettersson Tel Västkusten Irene Hylen Te Nya medlemmar Sverige Börje BerzEJn VEGA 2814 Nyköping Roger Hallstensson VEGA 839 Kil Anna Bergstrand VEGA 179 Stockholm Thor Hamsund VEGA 2070 Enköping Mats Johansson VEGA 1084 Nösund Sven Öhrnbom VEGA 2681 Åmål Börje Magnusson VEGA 2262 Hallsberg Ulf Moberg VEGA 569 Upplands Väsby Anders Ekman VEGA 182 Nässjö Olga & Flemming Jensen VEGA 2316 Stenungsund Michael Engström VEGA 302 Västerhaninge Håkan Andersson VEGA 561 Finnerödja Sven Östensson VEGA 192 Skogås Vi önskar alla nya medlemmar välkomna till klubben Dansk Vega Klubs bestyrelse Formand Erik B. Simonsen Tlf Nrestformand Turarrangementer, Sjrelland ost Peder Hoyer Tlf Kasserer Regnskab, medlemskartotek, brngtsalg, hjemmeside Finn Hallager Tlf Sekretrer Kapsejlads Flemming Kaiser Tlf Bestyrelsesmedlem Teknisk service håndboger Instruktioner Leif Plaetner Vestre Hougvej Middelfart Tlf REDAKT0R Erik B. Simonsen Holtegårdsvej Holte mailto:e. Tlf POSTADRESSE: DANSK VEGA KLUB, clo Erik B. Simonsen Holtegårdsvej Holte POSTGIRO: , DANSK VEGA KLUB clo Finn Hallager, Visbjerg Hegn 39, 8320 Mårslet HJEMMESIDE: Medlemslisten beskyttes af kodeord: ALBIN Password: VODA 0fonnnnd har- O-ffld. (j)~ Båden er på land, og det er morkt og koldt. Det er dog en tmst i vinterperioden, at vi har arrangementer i Vega klubben, I skrivende stund står vi overfor medlemsmodet iishoj, hvor vi bia. vii vise Jarle Andoy's tur til Nordkalotten. Han fik dermed verdensrekorden for den sejlbåd, som har sejlet hengst mod nord. Vi skal forstå, at Jarles eventyr-ekspeditioner har langt storre betydning i Norge, end vi forstår i Sverige og Danmark. Norge er en kun ca. 100 år gammel nation, og Fridtjof Nansens frerd mod Nordpolen i er i den grad en betydelig bestanddel af den norske nationalfolelse. Nansen havde fået den "vanvittige" ide at bygge skibet Fram, som han ville sejle fast i iskalotten mod nord og dermed drive over nordpolen. Hvis nogen efter dette finder Jarles Vega-frerd "vanvittig", så trenk det Iige igennem igen. Fram var naturligvis bygget af trre men havde dobbelt skrog og var spidst i begge ender. Det var derfor ikke noget smukt skib (langt mindre end Vegaen), selv om det var konstrueret af Colin Archer, den bemmte konstruktor fra Skotland. Senere sejlede Amundsen til Sydpolen med Fram og vandt det aftalte kaplob med Scott fra England om at blive forst på Sydpolen. Fram kan ses i Oslo på Bygdo i fjorden, og det kan undre en, at skibet overhovedet kunne sejle helt til Sydpolen (undskyld Norge), Vegaen synes faktisk mere egnet. Jarle er dermed gået direkte i sine bemmte forfredres fodspor, og dermed må han vel vrere nrermest verdensbemmt i Norge, det ville vi geme hore nrermere om i Vegabladet fra den norske del af frellesskabet. I hvert fald har han formået at gore vores Vega verdensberomt og det på en aldeles tiltaiende måde. Hans ekspedition mod Antarktis syntes lidt overmodig, men hans frerd nordpå bar prreg af godt somandskab, omtanke og selvfolgelig et stort mod. Jarle viser trads sin unge alder stort overblik, bia. skyder han en isbjom på klods hold for at redde sin overmodige ven David. Lad os takke Jarle for hans mod og initiativer og lad mig hermed foreslå, at VODA overrrekker ham en anerkendende pris ved IFR i Marstrand Erik B. Simonsen 4

4 REGIONALE KONTAKTER Danmark Limfjorden Peter Olesen, Alborg Tlf LillebCBlt Marianne Larsen, Middelfart Tlf Roskilde/lsefjord Bent Reimer, Frederikssund Tlf Et "sm ut" til Skotland, juli 2003 med VEGA 2764»Louise Rasmussen«af Jregerspris. Af Finn Schousboe. Forts. från bladet Det skotske sprog. Skotterne forstod mit engelske, menjeg forstod ikke altid dem. Det var ncesten som kobenhavner at vcere på Als eller i NW -Jylland. Den i indledningen ncevnte Kristen Vibcek Larsen syntes jo på sin skotlandstur i 1996, at det skotske var nemt at forstå, men han var jo også fra Vestjylland. Det siges jo, at der forekommer en vis sprogafsmitning mellem skotsk og vestjysk, - via fiskerne. En af detaljerne i det skotske sprog kan vistnok beskrives med det sprogfaglige udtryk "scenkning af vokaler"; f.eks. udtales brusebad "shower" prcecis som det danske ord "sjover"- og sådan er det hele vejen igennem. En af dem, jeg talte bedst med, var chefen i ncermeste supermarked, men han var også fra Shetlandsoerne. Drikkevand er jo et af de obligatoriske emner på rejser. Vandvcerksvandeti Peterhead lugtede af klor. Jeg lugtede det straks i brusebadet, men fik ikke spurgt om fremstillingsmåden. Om det måske er ligesom på Tenerife, hvor brugsvandet er renset og kloreret havvand. Heldigvis har jeg meget vand fra Thyboron tilbage på tanken, og så kober jeg mange liter mineralvand.. Hvor skal vi danskere dog vcereglade for vort grundvand. lndenvi kasterlosforhjemsejladsenservi lige lidtpå: VEGA-klubbens styre Norge Formann Tom H Rasmussen Vossegate 16 G, N-0475 Oslo Tel. priv Tel. arb Kasserer Svein Straand svein.straand@telenor.gom Tel. priv Tel. arb Styremedlem Gunnar Bjelland gb3180@online.no Tel. priv Svein Otto Aanonsen Otaanons@online.no Tel. priv Tel. mob Jan V Indseth Tel. priv Finn Tonnesen Tel. priv Tel. arb Aksel Holmsen Tel. priv Vega-klubbens adresse: VEGA-klubben, Postboks 296, N-1326 LYSAKER Postgiro: Vega-klubbens hjemmeside: Kroppen, fysikken - hvordan reagerer den? En slags forudscetningfor at tage en sådan lidt lcengere tur er, at jeg altid har vcerettiltrukket af den lange, seje fysiske prcestation- fremfor den hurtige, kortvarige. Et enkelt marathonlob er det blevet til, adskillige halvmarathon, Eremitagelobet og mange gange "Sjcelland Rundt På Cykel". Og så en del gange som gast på kapsejladsen SjcellandRundt naturligvis. Så nu skulle en single handed sejlads over flere dogn proves. Jeg havde ncerfremsat den påstand, at intet menneske (uden brug afmedicamenter stcerkereend kaffe) kan holde sig vågen i mere end et par dogn. Men så kom jeg i tanke om, at trods de internationalt vedtagne og hojt besungne bestemmelser om menneskerettighederne, så anvendes tortur over det meste af kloden. lnden for EU er den direkte udovelse af tortur vel nogenlunde begrcenset(sålcengetyrkiet ikke er optaget som medlem), men de fleste EU-Iande er flittige producenter af redskaber til tortur. (Nå, det var et lille sidespring.) En aftorturmetoderne består jo i at holde den fangne vågen i mange dogn. Jeg har svcertved at forestilie mig, hvordan det opleves. Men denne sejlads var ikke tortur af mig selv. Det var muligt at hvile, - og da jeg havde vcennetmig til betingelserne- ogsåat sove. Alle sejlere lceser vist andre s sejladsberetninger, f.eks. af Jens Als Andersen, Holbcek. Han har jo et antal gange deltaget i den barske single hand kapsejlads tvcers over Nordatlanten. Hans sovemetode er: Check sejiforingen, observer hele horisonten rundt. Stil vcekkeuret på 12 minutter- og så ned at ligge. Efter de 12 min. op at holde udkig og checke sejladsen. Og så ned at ligge i de nceste 12 minutter O.S.V. Det var denne metode, der var mit udgangspunkt; jeg brugte 15 minutter. l begyndelsen kunne j eg slet ikke slappe af i 15 min; allerede after 10 min. måtte jeg op at se, om alt var OK. Men det gik bedre og bedre, som dognene forlob. Jeg havde besluttet, at mine hvile- og soveperioder skulle ligge idagtimerne (tidlig morgen, formiddag og sen eftermiddag), hvor båden bedst kunne observeres af andre fartojer, mens jeg om natten ville vcere vågen og på konstant udkig. En betingelse for at hvile/sove er, at man har vcennet sig til skibets bevcegelser og lyde. 6 7

5 Et ordentligt brag fra forskibet betyder ikke samrnenstod, men blot modet med en stor bolge. På hjernturen opnåede jeg at sove rigtigt - i op til 25 minutter. Der var ovenik0bet muligheder for en lille drom. Når man i lobet af morgenen og formiddagen har hvilet/sovet en 6-8 gange 15 minutter, foler man sig faktisk temmelig frisk. Sorger man også for 3-4 gange 15 minutter sen eftermiddag, er man klar til endnu en vågen nat. Men lidt snyd er det naturligvis; man oparbejder en tr::ethed, som kun lader sig fjeme ved hele uforstyrrede n::etters sovn i n::este havn. Var jeg så ikke helt "bombet", når jeg kom i havn efter 3-4 dogn? Nej slet ikke; begge gange fortsatte jeg arbejdet om bord med torring af sejlog alt det, der skal ordnes, for der kan meldes klart skiv. Og et tiltr::engt bruse bad, og en tur rundt på Hvaler på Nordsoen, 15.juli havnen skulle jeg da også have; gik forst til kojs ud på aftenen. Men naturligvis er fysikken påvirket. H::ender og fingre skallangsomt rettes ud efter mange gange at have grebet om og halet i tovv::erk. Balancecentret er selv ikke helt i balance; havnepladsen gynger kraftigt, kantsten og trappetrin "mr' på sig" lige for man skal tr::ede på dem; man skal passe på at holde kursen, når man f::erdes på pontonbro en og kajen. Man er tilbojelig til at v::elge de lidt kraftigere l::esebriller, der bruges til nattenavigation. Det er ikke for sjov, at man går med lidt skr::evende skridt. Ukyndige kunne nok betegne en som synligt beruset. Der er brug for to gode n::etters sovn, for man er fuldt restitueret. Peterhead - Ska2en eller måske h!en Thvboron. Jeg vidste fra DMI, at vinden på tilbageturen ville v::eremellem E og SE, - altså kryds, - og at jeg ville mode vindhastigheder på 13 m/sek og so på 3 meter. Jeg håbede, at disse forudsigelser ville holde; helst ikke kuling eller det der er v::erre.der er ikke l::engereudsigt til tåge, det er jeg glad for. Efter en monttelefonisk hilsen med et tillykke-på-fodselsdagentil en lillesoster- og dermed en afgangsmelding til den små::engsteligefamilie: afgang fra Peterhead tirsdag formiddag den 15. juli. VHF-melding til havnekontoret: "This is Louise Rasmussen - leaving"; - besvaret med et "have a good trip". Vinden er endnu SSE-lig, så jeg har en smule sl::ekpå skodeme. Et par småhvaler, somjeg straks udråber til delfiner (men det er jeg ikke sikker på), kommer til stede allerede efter 10 somil. De leger omkring båden i stor fart. "Pas på mit vindror", råber jeg til dem, og det retter de sig efter. Og nu er det igen, at nogle dogns sejladsbeskrivelse fra skibsdagbogen vii blive for ensformig. For mig vii det blive omkring fire dogn i soen med navigation, justeringer af sejlog vindror, udkig, madlavning, foring af skibsdagbogen og sovnjhvile.et resume og nogle hovedpunkter kan det blive til- afbrudt af de forskelige emner og temaer. Vi tager straks nogle stykker. Hvalerne. I danske farvande ser vi sommetider marsvin, og vi holder meget af dette syn. Dyrene her var meget storre end marsvin, 3-4 meter lange. Straks t::enktejeg: 9 Delfiner, fordi jeg netop i langturssejlerforeningens blad havde l::est, at der var en del delfiner i Nordsoen. Men disse hvaler havde ikke delfinens n::ebagtige snude. På hval-planchen i Gyldendals lo-binds leksikon er det billedet af Sp::ekhuggeren,der mest ligner de dyr, jeg så - måske var det små sp::ekhuggere. Men den endelige artsbestemmelse må vente, tiljeg kommer i n::erheden af sagkyndige. De havde en s::erlig adf::erd: Forst lå de meter agten for tv::ers; så satte de fuld fart på og stmg forbi bådsiden i mindre end en meters afstand for at afslutte med en lille hop foran den frembrusende st::evn. Eller også lå de ude tv::ers, hvorfra de med stor fart strog lige under kolen. Tre gange på overfarten observerede j eg besog af flokke af disse hvaler. På Nordsoakvariet i Thybomn mente en ung mand fra staben, at det kunne have v::eret grindehvaler; det tror jeg nu ikke; grinden har en mere plump snude, end disse dyr havde. Måske bliver det opklaret en dag. Forurening. Jeg skrev tidligere, at man på olieplatformene åbenbart er gode til at undgå oliespild. Hjernturen bringer mig mere nordover, hvor man åbenbart ikke bruger blå shampoo. Her moder jeg emner på storrelse med en velvoksen sort latexmadras (hvis man kan forestille sig en sådan), der flyder Iige under havoverfladen; det kunne kun v::ereråolierester. Småhvaleme er heldigvis gode til at undgå olieklatteme, og båden fik ikke afsat noget på fribordet. Navigatoren. Ikke på udturen, men tre gange på hjernturen opleverjeg, at navigatoren bipper og skriver i display' et "Poor GPS

6 coverage"; i stedet for som normalt 8 satellitter har den kontakt med 2-1 eller slet ingen satellitter i op til en time.hvorfor nu det? George W. er jo ven med både Tony Blair og Anders Fogh - han har da ingen grund til at slukke for sine satellitter nu og da, den drillepind. I den situation er det ekstra heldigt, at positionen er udsat i sokortet hver time; så er det let at overgå til gammeldags navigation og kompasstyring. Min navigator er ikke i stand til at registrere, at den under sit udfald har flyttet sig 5-6 somil; det må man selvaddere til TRIP-funktionen. Men bortset fra disse udfald er navigatoren et helt vidunderligt apparat; hvor kan den dog mange ting, den lille "a:ske". Bidevindkursen fra Peterhead har bragt mig så langt mod nord, at DM!' s vejrmelding ikke kan h0fes for radiostoj (hylen). Enkelte motorskibe på en rute syd om Norge passerer i god afstand. En lidt aftagende fuldmåne (strengt taget noget vmvl) stiger op som en stor orange kugle mod SE; mod N ses et lysska:r, måske fra Buchan Oil Field. Et par småhvaler tumler sig om båden i 20 minutter. Nul-meridianen passeres tirsdag kl Onsdag kl stagvending for et stort skib, der ligger stille; et langt krydsben mod SE. Onsdag middag na:rmer vi os vor egentlige kurslinie Peterhead - Skagen nordfra. Man siger til sig selv: Vi beholder krydsfokken på, det går så behageligt. Og så ser man farten dale til 3,4 knob.3,3-3,2 og siger:nej,nu måvi have genua' en på. Og igen 4 timer senere opfriskning till Om/sek - skifte til krydsfok. Er kommet så langt sydpå, at DMI igen kan hores. Stagvending ved Everest Gas Field, stabil vind og kurs (o. 150 ); der er 20 somil til na:ste platform; 4-5 soveperioder a minutter. Tykt skyda:kke i fire timer, vinden tager en kort periode et smut om i NE. Tidligt torsdag morgen vinden igen i E, og nu med den forudsagte hastighed 13 m/sek. Genua udskiftes med krydsfok, storsejlet fra I. til 2. reb. I pustene er der 16 m/sek. Men det går [illt; vindroret styrer perfekt. Kun banker vi nu og da ned i nogle store soer eller snarere ned i bolgedalene med et ordentligt brag. Sarkastisk udna:vner jeg bådens beva:gelser til "delfin-hop": Elegant ud over en bolgetop, men med et brag ned i bolgedalen. Helt i overensstemmelse med, hvad Charles Darwin i 1800-tallet skrev om delfiner i en rejsejournal: "Da de faldt sidela:ns ned, spmjtede de vandet hojt op, og lyden genlod som en fjern bredside" (kanonskud). Lidt over middag er de m/sek overstået, igen genua på. Ved sejiskiftet ha:nger fokkefaldet pludselig ude over soen og dingler. Hvad er nu det, er jeg blevet tra:t og sloset? Nej, lukkemekanismen i faldets patenthage er gået i stykker, hagen må fjernes med nedstryger og erstattes af en sja:kkel fra reservedelslageret. Torsdag kl. 18 passeres 04 E, og vi sejler fra området "Fladen" ind i "Fisker". Med alt det krydseri bliver det for tra:ls med Skagen. Der skiftes rute i navigatoren til Thybomn. Håber, at den der tordenbyge går udenom. Det gor den, men kl en periode med m/sek. Samtidig har vi stmmmangel, og må lave stmm med motoren. Fredag d. 18.juli kl 0430: Nu skal der strammes op på sejladsen; går fra 2. till. reb i storsejlet. Et par udfald af navigatoren. Kl. 12 drejer vinden - som lovet afdmi -lidt sydover. Er blevet bedre til at sove, kan sove rigtigt i op til 25 minutter, ja, sikkert la:ngere, men det tillader va:kkeuret ikke. Fredag kl. 15 lidt sla:k på skoderne for forste gang på hjernturen; vinden na:rmest S, 6-9 m/sek. 10 Kl. 20 er vi ta:t nok på Jylland (antenne Bovbjerg) til et VHF-kald til familien om "alt vel om bord". Kl. 22 atter strommangel - motorkorsel. Kl efter massiv sort regnbyge- seslysenei Thybomn- afstand 14 somil. Ny sort bygesky; umuligt i morket at se, om vindroret står rigtigt, overgår til autopilot. Så for hel...; motoren, der stadig korer for at lave stmm, giver alarm for overhedning. Stoppes. Kolevandsindtaget har alligevel trods påpasselighed va:ret for meget oven vande. Har ingen reserveimpeller (dumt). Stmmmangelen klares ved at tra:kke kabel fra startakkumulatoren, motoren skal jo alligevel ikke startes, for den er repareret. Taler lidt over VHF med Thybomn havnevagt, der sporger, om jeg vii hentes ind af redningsbåden. Nej tak, svarer jeg, jeg er ikke i ood, har blot et par problemer. Va:lger at ligge her 13 somil fra Thybomn indsejling og vente på, at det lysner lordag morgen, så jeg kan sejle ind for sejl. Bruger tiden på at rydde op om bord og skifte toj, der er gennemva:det af sved af at arbejde ifort "olietoj". Kl. 02 UTC begynder det at lysne - og desva:rre slukkes fyrene - men jeg har jo stadig mit anduvningspunkt i navigatoren. Er drevet noget mod nord, og er inde i afstand 8 somil. Sa:tter sejlog går noget sydover, indenjeg svinger ind mod Thybomn. Vejret er roligt, solopgangen na:rmer sig og jeg får en ganske flot sejlads ind til havneindsejlingen, ankomst Distance 420 somil- 91 sejitimer, (4 dogn - 5 timer). La:nser op gennem havnebassinerne for krydsfokken og får en udma:rket kajplads i nordre bassin. Na: nej, ikke noget med at gå til kojs, - oprydning om bord, sejltorring på den sollyse formiddag, udluftning af skivet, der har va:ret lukket til i fire dogn; åbner motorens impellerhus og ser en rigtig "efterårs-impeller", den har tabt alle 11 bladene. Brusebad, afslapning, snak med andre sejlere. Sporger lidt rundt om nogen kender en marinemotorreparator. Turistkontoret leverer beredvilligt en EDBudskrift over samtlige firmaer i Thybomn og omegn. Overvejer at ringe til Kell Gmnlund, Nanni Diesel i Store Rorba:k,og bede ham sende mig et par impellers med posten. Til kojs kl. 21. Hjrelpsom sej ler. Dagen efter - sondag formiddag den 20. juli - standser en gruppe ma:nd på kajen ud for Louise Rasmussen - tre a:ldre herrer, på hvem man kan hore en vis tilknytning til lokalområdet, og en yngre. Den unge sporger, om det er mig, der har va:ret i Skotland - (nå, rygtet flyver). Han skulle hilse fra nogle lokale fiskere og sige, at en VEGA ikke egner sig til Nordsoen. Jeg var lidt stodt på min båds vegne, men ta:nkte, at de - i ekstreme situationer - kunne have ret. Jeg benytter mig af det formodede lokalkendskab hos d'herrer og na:vner behovet for en impeller. "Et ojeblik", siger den unge mand, og går over i sin smukke og yderst velholdte VIND0 50 -yawl»madonna«fra Egå - for at komme tilbage med 2 stk. let brugte impellers af den rigtige storrelse. Straks efter korer motoren, som om intet var ha:ndt. Carl Christian Bro, hedder han - og vii ikke have betaling. Sejlere hja:lper hinanden - nogle mere end andre. Ankomstdokument blev afleveret til den "rigtige" havnefoged [or Thyboron Havn; jeg kom jo fra et land uden-for-schengen. Han, der opkra:ver afgift af sejlerne, vidste intet om de nye regler om gra:nsepassage og var ganske ligeglad.

7 Besogte en stor båd»betonia II«af Alborg, som også netop var ankommet fra Skotland efter en tur gennem Caledonian Canal. De var overbeviste om, at det var delfiner, de og jeg havde modt. Sidste del af hjemturen begynder efter et par dages udfladning i Thybomn. Tirsdag d. 22. juli afgang Thybomn Motorsejlads i modvind til Oddesundbroen, derefter for sejl til Logstor. Et par timers motor fra Aggersundbroen og ostover, så sejl igen. Ankomst Alborg Marina kl En dag i Alborg By; så en slov motorsejlads i modvind til Hals, hvor Kattegat med modvind og tordenskyer ser sacrdelesuindbydende ud; går ind i Hals Havn kul30. Nacsteningen både var afsejlet om morgenen - måske på grund af vejrudsigten; men der er nacstenaltid propfyldt i Hals. Får en plads ved vestkajen i yderbassin. Tor du godt lacggedig der?, sporger en rundmavet sejler, der lå jeg inat og fik 4 både udenpå. leg vaclgerat finde mig i min skacbne;får tre både uden på. Som aftenen går, sidder besactningeni de tre både og taler om konsekvenseme af, at jeg har meddelt, atjeg vii afsejle ved 6- tiden nacstemorgen. Pludselig kl. 22 foreslår de en rask omrokering, så»louise Rasmussen«kommer yderst; det gor vi så. Vinden er nu gået i SW, og jeg burde afsejle, men jeg gider ikke. Fredag den 25. juli kl afsejling fra Hals. Fin bidevind S-over. Ud for Djursland svag vind og 2-3 knobs modstmm, motoren må i gang. Efter en times tid igen frisk vind fra SSW, bidevind på SB halse imod Hesselo. Så en helt unodvendig batalje med en X-1O2 6 somil NE for Grenå. Han - formentlig kommende fra Anholt - på bidevind på BB halse mod Djursland - skal naturligvis gå afvejen for Louise Rasmussen - og det kunne han have gjort ved blot at dreje 5 til SB i Yzminut. Men det gor han ikke; kapsejladsagtigt holder han på nacstentil sidste sekund i håbet om at smutte lige for stacvnenaf Louise Rasmussen. Men en VEGA sejler hurtigere, end det ser ud til. Da jeg 10 sek. for sammenstod rejser mig for at dreje af og dermed overholde sovejsreglemes regel17b, indser han det umulige i den situation, han har bragt sig i, og stagvender til en kurs parallei med Louise Rasmussens. Vi sejler nu ved siden afhinanden med 6-6Yzknob. Nu går en X- 102 noget hojere til vinden end en VEGA, så han kommer nacrmereog nacrmeretil VEGAens fribord. Det mener han åbenbart, han har ret til, eller også har han slet ikke styr på sin båd. Louise Rasmussen går naturligvis på vindror, og jeg sidder forholdsvis roligt i cockpittet og betragter den indbyrdes afstand blive mindre og mindre. Da afstanden mellem vore fribord blot er godt l meter, overvejer jeg at tage nogle fendere frem, og jeg kan ikke lade vacremed at udtrykke min opfattelse ved hjaclpaf en langfingers prikken mod hjerneskallen. Så blev det nok for hans kone, som råbte, at han skulle falde af (altså ikke ham, men båden). Besynderlig situation under tursejlads på åbent hav. leg nacvnerikke dens nummer, men dens navn»relax«burde nok have medfort en mere ustresset måde at sejle på. Gad vidst, om man i en sådan situation burde tage nogle fotos; som single sejler har man jo ingen vidner. 12 Ak, kl slipper vinden op, og de småpust, der kommer nu og da, er lige imod. Så bliver det motorens tur. Lidt acrgerligt,der er 28 somil til Spodsbjerg. En 4-5 somil fra Hundested macrkes civilisationens lugte, bl.a. parcelhusenes bracndeovne eller griller; jo, lugtesansen skacrpes, når man opholder sig på havet. Hundestedpasseretkl nu er det lordag. I fjorden kan vi bruge alle de velkendte waypoints indtil navigatoren i Kulhuse Rende igen mister kontakten til satellitterne ("poor GPS coverage"). Vaclger at sej le over til lystondeme ilobet til Frederiksvacrk og lacgger derfra en kompaskurs mod Dymacslobet. Desvacrre sjuskede jeg med nojagtigheden - og gik ligeså stillepå grund 0,3 somil vest for den gronne boj e ved Dymacs. Det med de 0,3 somil vedjeg, fordi navigatoren i det samme gik i gang igen.leg kunnebakkefri - heldigt atjeg ikke ramte nogle af de mange store sten - og fortsactte på normal vis til Kignacs Lystbådehavn, ankomst lordag den 26. juli kl Ih, sikke nogle dejlige indsejlingsbåker med rode fyr, vi har i indsejlingsrenden. Louise Rasmussen (V2764) fortojet I Peterhead, Skotland TIL KOJS. Turen i tal: I alt 1166 somil. 243 sejltimer, heraf 210 for sejl. Det psykologiske. I indledningen var jeg inde på det: Nodvendigheden af at udfore noget, så man kan macrke,at man lever. Var jeg også ude efter oplevelser? Egentlig ikke. I hvert fald ikke den slags, som vi forbruger til hverdag - og koberos til på oplevelsesmarkedet. Som lacserenkan forstå, synes jeg, at begrebet aplevelse er blevet noget forfladiget og markedsagtigt. Men naturligvis var hele denne tur en stor oplevelse- og fyldtmedmangesmå- i den oprindelige forstand. En forunderlig indre oplevelse havde jeg, da jeg stod på dackket af min båd og 13 kikkederundtoverpeterheadbayomgivet af langturssejlere fra mange lande; jeg tacnkte: Denne fomemmelse kan kun forklares som folelse af lykke. - Der kan man bare se. leg kan macrke, at det er sundt for psyken at vacre på langtur; det er mange år siden, jeg har vacret så rolig indvendig. Min norske nabo her ved pontonbroeme står i halve timer i styrehuset på sin motorsejler med blikket indstillet på uendelig. Selv står jeg i kahytsnedgangen og ser agterud - ser tidevandet krybe op og ned ad havnemoien. leg har fået god tid.

8 Segelträff p å Pär Lindforss Segelmakeri Visning av rullsystem Den 15 november var vi i Stockholmsregionen ute på Rindö, det ligger utanfår Självslående skena med tillhörande segel vara bekväma att ha på sin Vega. Vaxholm. Det var Pär Lindforss som hade var ett system som vi tog upp direkt, han bjudit in till träff på segelmakeriet. Han hade även en skena att visa upp. har många års vana att segla en Vega på Rutgerssons skena är bra och väl beprövad. ett snabbt och bekvämt sätt, uppvuxen i en så den skämmer inte båten, snarare tvärt Vega som han är. Vi blev 12 stycken om. Med en sådan underlättar man sin intresserade som kom ut till Rindö, det kryss så det blir roligt att slå, kanske en ligger inte så lättillgängligt till, det ärju gång får mycket men det gör inte så fårja och sådant ivägen. Vi hade inte ett mycket det är bara att slå tillbaka, allt fårdigt program så det blev till att börja sköter sig själv. Man använder då bara en med fritt med frågor och undringar. Pär skotvinsch på den ena sidan med ett skot började med att ta upp hjälpmedel som kan 14 1"' draget genom två block, ett i fåren och ett vid skenan. Nästa sak Pär tog upp var spinnakerstrumpa, han hade själv inte seglat med en sådan fårrän nyligen. Det var en ny upplevelse som fungerade fantastiskt bra, lätt och smidigt. Men det blir två nya linor till sittbrunnen om man nu har linorna dragna dit Vi är nog många som inte använder spinnakern på båten, detta kan då vara ett sätt att underlätta seglingen med en sådan "best" Spinnakerstrumpa Nästa ämne som automatiskt dyker upp är rullsystem. Nu är vi nog många som redan har rulle som kan intyga att det är sådant segelsystem som man skulle ha köpt direkt man ens fick den tanken. Vi pratade om olika fabrikat, Pär säljer Harken, Furlex och Plastimo, så han behöver inte fårorda någon framfår den andra, men Furlex är ett prisvärt alternativ och det är även lätt att få tag i reservdelar när systemet är några år, eller om man tappar någon viktig del i vattnet mitt i semestern. Vi pratade också om att använda rullsegel praktiskt, vi tyckte nog alla att det var möjligheten att snabbt få seglet inrullat när man närmade sig hamn som var en av fårdelarna. Själv har jag både rulle och självslående, så jag byter segel när ska kryssa hela dagen 15 Storseglets olika modeller togs upp. Lattor blev ett ämne i denna fråga. Två genomgående överst som är ett vanligt sätt att få ett segel sytt, gör att nedre delen av seglet kanske blir aningen mer trimbart. Fyra genomgående lattor gör seglet mer hållbart mot fladder, som är en bov i dramat att få ett tidigt åldrande i sitt segel. Att hänga ett försegel upp och ner på sommaren får att torka seglet gör nog alla segelmakare glada och ser pengar och blivande kunder. Gör INTE så. Genomgående lattor gör också användandet av Lazy Jacks (linor för att samla upp seglet på bommen) lättare. Dessa frågor var nog det mesta som avhandlades på träffen, kanske jag har glömt det viktigaste i denna fråga PRISET på de olika seglen eller tillbehören, men det får ni nog ringa till segelmakaren och fråga. Jan Skoog V 1959

9 Erbjudande2003 Vegaklubben till Från Lidköpingsbåtsnickeri AB Komplett bänksats i nåtad teak inkl bänklock 7600:- Endast 3 st nåtade bänklock 4600:- Nåtad durk 3000:- Ruffluckor 2800:- Rorkult ( lackad) 2200:- Sittbrunnsbord bordsfäste (85*55) 4200:- Övriga snickerier i nåtad teak inkilagun enl era önskemål Båttillbehör annpassade till Vegan tex autopilo t,instrumen t, värmare, fall mm ring för prisinfo. Order Lidköpings Båtsnickeri AB Fiskaregatan Lidköping Tel 0510/20100 Fax 0510/ /' Nyttan av "Sjelflysande färg" Ur Båtseglare Ordbok 1899 A v Carl Smith Carl Smith skriver i sin Båtseglare Ordbok från Sjelflysande fårg kan ofta vara av stort gagn, ty mången båtseglare har helt säkert, när han sent om aftnarna kommit hem, erfarit olägenheten af att i mörkret behöfva leta efter moringar eller märken får angöring af ankarplatsen eller dylikt. Der vattnet är grumligt eller djupet betydligt eller der det icke är tillfålle att åstadkomma någon lätt synlig yta i land, kan man inrätta sjömärke med sjelflysande fårg åt sig p å följande enkla sätt. Rengör vanliga ostronskal så väl som möjligt med försiktig tvättning. Rödglödga dem sedan under en half timme. Skrapa bort det mörkaste af ytterskalen och lägg återstoden i en degel i tunna lager med sönderstött svafvel emellan. Utsätt degeln med sitt inehåll för rödglödningshetta under en timme och knacka ur detta sistnämda när det kallnat. Aftkilj nu det hvitaste af massan och fyll det på buteljer af hvitt glas. Om en sådan butelj får vara utsatt för dagsljus eller helst starkt solljus, lyser den sedan en tid bortåt i mörker, och buteljerna kunna lätt anbringas på de ställen som man vill utmärka. Jan Skoog V

10 Veg~es!J2~t 3~~as\~~g Du har fortfarande möjlighet att beställa rullgenua och Furlex med leveransgaranti till sjösättning. Vi har 30 års erfarenhet av att sy segel till Vega. Furlex rullsystem Svenska Selden är världsledande leverantör av rullfocksystem. Det är imponterande hur nyaste versionen har vunnit marknadsandelar både i Sverige och utomlands. På Vega är modellen 1005 perfekt. Hög kvalite, systemet är lätt och ptofilen är smal och aerodynamiskt Rullgenua väl utformad. idaeronduk Vi gör rullgenua till Vega biradielit skuren. Dels kan vi lägga de starka trådarna i duken nära dragriktningen i seglet. Dels kan vi effektivt lägga olika dukvikter i olika delar av seglet. Biradialskärning är viktigt, seglet blir lite lättare och håller formen längre. Paketpris på Furlex+Rullgenua: kr Gäller LO.m. 30 januari Vill du ha rullgenuakapell istället för fastsytt UV-skydd tillkommer kr. Erbjudande på övriga segel och tillbehör till Vega: o Storsegel Dacronduk kr.bomkapelil. 800 kr.seldin Rod-kick kr.rutgerson Storskotsystem kr Gennaker 42m kr.strumpa till gennaker kr.gajar till gennaker 800 kr Skriv till vega@boding.se så återkommer vi med specifikation och priser, eller ring Stockholm , Göteborg ~ 1.~ ~I :~ ~. I ii Ii.1 ij Tekniska sidorna Såga isär pushpit! Efterhand som åren går har det blivit svårare att kröka rygg under akterpulpiten (eller heter det pushpit?) när man skall i och upp ur badvattnet. Lystna blickar har vi kastat på moderna flytetyg med s k integrerad badbrygga. Vi har också sett Vegor med fina konstruktioner av modifierade akterpulpitar. (Skicka in foton till Vegabladet!) Men om man drar sig för jobbet att montera loss pulpiten och inte har någon bekant som svetsar rostfritt (och kanske är man lite snål) blir funderingarna långdragna... Sommaren närmade sig och fjolårets ryggskott kom upp i minnet. Dags att göra nått snabbt! En broschyr ifrån NOA om tillbehör till pulpitfålten, täckställning mm gav iden. En öppning sågades i akterpulpiten och NOA:s fåsten och ändbeslag användes som gångjärn och lås så att vi fick en öppningsbar del av pulpit, se bild. Min arbetsbeskrivning är som följer: En lagom bit av det vågräta röret sågades av. NOA:s fåsten (artikelnr 10803) passade till rördimensionen och träddes påde kvarvarande horisontella stumparna. NOA:s s k gaffeländbeslag träddes in i ändarna på den lösa rörbiten. Hål borrades genom röret och beslaget för att låsa detsamma med skruv och mutter. Gaffeländbeslaget p å styrbordssidan träddes över fåstet. Medföljande bult och vingmutter sattes i och därmed var gångjärnet fårdigt. I babordssidans NOA-fåste borrades två hål så att två försänkta skruvar med tillpassad längd kunde hålla ihop fåstet utan hjälp av originalskruven. Originalhålet i fåstet och hålen i gaffeländbeslaget borrades upp så att en öglebult kan träs 19 igenom och därmed fungera som lås. Öglebulten låses med en gummilina. Bryggrannen Dick i Vega 478 gjorde än ännu enklare lösning genom att i stället för gaffelbeslaget använda det enkla ändbeslaget som får plats mellan klämplattorna i NOA-fåstet. På babordssidan ordnas låsningen genom att såga upp hålet i ändstycket till ett U som kan tryckas ned över låsskruven, se bild. Denna låses i sin tur med medföljande vingmutter. Denna metod låser dock inte för tryck underifrån. Ett par varningar: NOA:s gaffeländbeslag av rätt dimension var trots annonsering svårt att få tag på NOA:s fåste har en tunn fals som håller ihop halvorna mittemot klämskruven. Om man drar ihop halvorna för hårt med bulten t ex med ett verktyg kan den lilla falsen skadas och så småningom gå av. Om man drar åtvingmuttern med fingrarna finns enligt NOA ingen risk. Jag tänker i alla fall komplettera med en bult rakt igenom fåste och pulpitrör för att vara på säkra sidan. För Dig som är helt ovan att arbeta i rostfritt: Borra och såga går bra om man trycker hårt och smörjer. Smörjvätska ska egentligen vara emulgerande olja blandat med vatten, men CRC 556 och saliv går också bra. Borrmaskinen ska gå långsamt och handborrskaft är ett bra alternativ. Slå ett ordentligt körnslag först. I avsaknad av ett vasst bågfilsblad kapade jag med vinkelslipen. (Obs att skydda ögonen!). Ingemar Bäck i Vega 2

11 Båtförsäkringen av båtfolk för båtfolk Vill du påverka försäkringsvillkoren.., Svenska Sjö är unikt som försäkringsbolag eftersom det ägs av båtorganisationerna. Du kan på så sätt själv engagera dig och vara med och påverka premier och villkor. Det har bland annat gjort au Svenska Sjö saknar generella åldersavdrag, har en professionell skadereglering och försäkrar kappseglare. Hos oss kan du sänka din premie med upp till 50 procent. Öppningsbar akterpulpit sedd forifrån j; ~~SK.4.~ Box 266, Vaxholm ~ ""0' Tel Fax \ J- j ~ '" Försäkringenär tillgänglig för alla medlemmar ISXK,KSSS,KMKoch Navis, eller annan bätklubb/förbund ansluten till SBU,SSF och 5MBF. Klubbens kontaktman: Tel: Lars von Malmborg "...",....ega MarinAB Beställ Dina kapellföre den 15 december och för leverans i januari 2004 så får Du 10% på ordinarie pris! Priseroch övriga varor finner Du på vår hemsida: If "Gångjärnet" påsb-sidan Upptill:Lå<;et på BB-sidan Nedtill: Dicks variant med enkelt ändbeslag Vega MarinAB Smithska vägens V. Frölunda Tel , Fax E-maII:lnfoOvegamarin.se

12 En mer påkostad akterpulpit uppvisar den stolte skepparen på Vegan 'Kråklisa', Sven Fors. Observera de eleganta ledstängerna upp från badbryggan! Byte av bränsletank 1972 till 1975 hade dieselvegorna bränsletanken i plast och placerad i kölsvinet. Många av dessa båtägare har klagat över diesellukt i båten. En del har haft besvär med den elektriska pumpen, som lyfter bränslet upp till motorn, och andra vill använda kölsvinet som skafferi. Ritningen är en kopia av senare Vegors originaltank. Tanken placeras i babords sittbrunnsbänk mot köksskottet. För att skydda skrovet mot nötning, lägg exempelvis ett par Yz" slangstumpar under tanken innan den fåsts i skotten. Montera en avstängningskran i anslutningen till motorn (och eventuell dieselvärmare), annars rinner bränslet ut när man rengör vattenavskiljaren. Byt de transparenta originalslangarna till godkända. Hålet för bränslemätaren anpassas till fabrikat och typ. Detta hål kan även användas för inspektion och rengöring. Den befintliga plasttanken måste skäras i bitar för att demonteras. Det brukar vara ganska mycket skräp och olja i botten på kölsvinet. Placera en botten på ca 200 mm:s ben i kölsvinet och ställ några avskurna dunkar ovanpå för att undvika slagvatten i maten. ::I: 1)1 r "rl o: :;tj J> z 1J J> Vi V'J j> (/) Q. ~'~-ftll::t;i W C f'1 AJ :;u 3: C A(/)JD! ::; <:;ulj;:~z (1!\_f'1r:;.~w 7\--j'-Ir -"1J --j r.:::< z. f'1 v, o-<f~-i or ()A:ZZ:z;, ;;; J>..CC1 z: Vi",,; ; J>?Z l:li:!ru r <-.., f'1..' --< LJ;: ;;u ;;<::;3: "1J ;:ro G1 Cj." r,;p. J>1:::1 < w F'O Vi<M t;;) r UJ U! 'C> ~ia :2;:f'Il ;;<::;r Byte av plasttank i kölsvin till rostfri tank i babords sittbrunnsbänk. 22 Per Wasberg V3055, PAGAL 23

13 Se till att bränsletanken, bensin eller diesel, är knökfull över vintern. Då undviks kondens när vårsolen börjar värma. Bensinen blir också mindre brandfarlig om man förhindrar ångor. Låt batterierna stå kvar i båten men ta av kabelskorna. Ett batteri som står kallt har mindre egenurladdning än ett som står inomhus. Inför vinter idet Spraya fuktutdrivande spray på elektriska kontakter bakom instrumentbrädan. ORIGINAL VAGGA FÖR VEGA Vid leveransen av min Vega juni 1976 medfoljde en trävagga, som efter ca 20 år var i ganska dåligt skick. Gjorde då en ny likadan, eftersom den fungerat bra. Den är inte speciellt tung, jag kan själv lyfta upp den på en släpkärra och två man kan lyfta och flytta den. För att underlätta bottenmålning under stöttorna, lägger jag 2 st brädbitar ca 20 x 95 x 150 mm under kölen på varje tvärbalk, och höjer alltså upp båten ca 40 mm. Kan sedan enkelt sätta axeln emot och tippa över båten åt ena eller andra hållet när man skall måla på våren. För att den annars inte skall stå och vicka, måste man sätta klossar eller kilar under stöttorna, och sedan tejpa fast dem. Pressa inte in dessa klossar for hårt bara, foreventuella inbuktningar i skrovet kan bli permanenta efter en viss tid. Kölens bakkant skall sticka ut ca 250 mm bakom vaggan. När jag sedan bottenmålar på våren, gör jag två märken på kölen med en annan fårg vid vaggans aktre tvärbalk for att underlätta vid kommande torrsättning. Jag brukar också vi bottenmålningen lyfta forst aktern med en 5-tons domkraft (ca 200:-) under kölen och lägga nya klossar bakom vaggans tvärbalk och måla kölen där man annars inte kommer åt. Gör sedan likadant vid kölens framkant. Iakttag stor forsiktighet, var noga med att underlaget for domkraften är stadigt, att den inte lutar och sätt aldrig fingrarna under. För att slippa klossar under stöttorna finns det fårdiga justersanordningar att köpa hos vissa tillbehörsaffårer, man kapar stöttorna ca 100 mm och skruvar dit justeranordningarna istället. Priser hösten 2000: Helt i obehandlat virke: ca 500:- Bottenram i tryckimpregnerat och resten obehandlat virke:ca 700:- Helt i tryckimpregnerat virke: ca 900:- Färdiga justeranordningar: ca 300/st Per Wasberg, Vega 3055, PAGAL 24 25

14 GENNAKERSEGLA MED VEGAN SÄKERT - BEKVÄMT - ROLIGT FÖR KRONOR (inkl. moms) får Du vårt gennakerpeke + specialfästen för Vega + omsyning av Din spinnaker till gennaker. Mer information finns på vår hems ida (där kommer inom kort även andra intressanta båtnyheter), eller kontakta oss för broschyr. HammaX INTERNATIONALAB el: Fax: r- info@hammax.se MARKNADEN RADANNONSER är GRATIS i VEGABLADET Skriv till VEGA-bladet c/o Bengt-Ake Fri, Kasmovägen 12, Kungsängen (SE) eller SÄLJES: Lättvindsgenua, heavy-genua, kryssfock och stonnfock, 400 kr/st eller 1400 kr för alla. Seglen är i bra skick; lättvindsgenuan dock ganska utseglad. Roine Leek, Järna tfn: mail: roine.1eek(@.swipnet.se Erik B. Simonsen Holtegårdsvej Halte (OK) Köpes Sjökort över Vänern, Trollhätte Kanal och fram till Marstrand Korten bör ej vara mer än fem år gamla. Bengt-Åke Fri TCn: fripost@telia.com Stormarknad ERIANDSONS för båttillbehör BRYGGA ALLT FÖ.R DIG SOM GÖR DET SJÄLV! rolyester, glasfiber, verktyg,. färg, ERLANDSaNS BRYGGA AB Ka:rI&r1)gal:an L 170 fii!isolilii. n:l '9'1'SO. F;lJ( (18.! \,;w,\'.bry!:!:al1_tlu ~ fernissa, syrafast rostfri skmv, gångjärn, beslag, tågvirke, :tf; teakdetaljer, fördelar, 0,")' elinstallationsma terlel, ~-, Yanmaroriginal.parts, ~1". Volvo original parts. Morse ' kabel och reglage-.".- \\'{ Fri prrki!!ring! ~I t Vegabladet behöver artiklar och bilder. Tidningen är till för medlemmar där man kan få inspirations att vara Vega ägare.

15 AL,BIN M'OTORDELAR fors~ marinii VEGAZ~NK 99:.. &. Den 8 november samlades 16 personer som har intresse av att ta sig ner till Marstrand inför IFR. Vår preliminära planering inför resan är enligt nedan. Den 10 juli träffas vi på Fifång och den 13 juli i Söderköping. Vi ska vara på Marstrand 25 juli Man får räkna med att det kan bli vissa ändringar under resans gång, därför har vi några reserv dagar att ta till. Inför IFR 2004 Göta Kanal finns som Båtsportkort, Ni behöver kort över Vänern 133, 1331, 135, TrolIhätte Kanal/Göta Älv 1351 Västkusten 931 och Kostnaderna för två personer IFR ca 3500kr kr Göta kanal T.o.R. ca 5000kr Vi Kommer att ha ytterligare en träff om IFR och Kanalresan i vår.. ink!: irlkt u kolvar S2IrntfrElrme ramlagar $i3mt 28 CYLINDERBLOCK 0-21 l5 500:-* :-**.~.I.~.~I.lit~~t~l~ Ge din Vega ett nytlliv! Gör som många andra: Byt ut din gamla motor mot en ny fräsch Nanni.diesel. Lätt att montera utan ombyggnad. Vi tillhandahåller alla installationstillbehör, och om du inte själv vill göra monteringen, hjälper vi dig gärna med det. Vi köper även 10,6 Hk, 2 ey!., tillbaka din gamla motor. sötvattenkyld, 60 Amp-generator, backslag, instrumentpanel med kablage Tyst, stark, lätt, bränslesnål och klarar GivetvIs viii du veta mera. Ring eller faxa till med god marginal Bodensjöreglementets avgaskrav. oss så lämnar vi specialoffert till just din båt. Vilka sjökort behöver man? FALKMAN DIESELSERVICE AB Kruthusbacken 48, SOLNA Tel Fax

16 TACK.. FORHAN VEGASEGLARENS ÖNSKELISTA: mä.ngdrabattoch paketpriserpå självslåendefockar,rullgenuor, maxstorsegel ed revgångar, kanskelocka ett samarbete för en.bra arderob...till Iso n Svenska klubb-prylar VEGA-flaggan i vitt, svart och rött, cm. 100:- Portogrupp A VEGA-handboken, Per Brohälls, i praktiskt A4-format. 70:- Portogrupp B INSTALLATIONSANVISNINGAR Dessa användes "baklänges" när Du vill ta loss propeller eller motor. FÖR MD6A KOMBI. Atta sidor A4-kopior. 20:- Portogrupp A. För ALBIN 022. Sex sidor A4-kopior. Portogrupp A För ALBIN 021. fyra sidor A4-kopior. Portogrupp A 10: - 10: - VEGA-kJubben VERKSTADSHANDBOKEN MD6A KOMBI 40:-. 31 sidor A4-kopior, Portogrupp A. TEKNISKA TIPS, Vegaklubbens egna samlingar, f n 115 st, A4-kopior Portogrupp B 140:- ',--.: ortogrupp A: 10: - Portogrupp B: 30: -,eställ prylarna genom att betala in på Vegaklubbens postgiro tör prylar: Lägg till portot enligt portogrupp A eller B. Beställer Du flera olika eller lika prylar samtidigt betalar Du bara det högsta portot en gång '1A

17 QJA/ Bilder från när och fjärran,-- fr.1imjo.,., 'i.,, ("""'IY",N.' ~ j"." V..,.".." ",IA...,Kr 4(1," ~... --'o. Kr,/,(J() "",.,. fil,.,.,' 'iiiiitit$,s.. KrJlMJIJ,lit. Kr.,(J(J ",,4hiIII tro 4iMID Vega-slander Vega-stofmaerke \fp Tilta=gfor MD7A Instrukser Best/lies hos t1lbil og båld Leif Plaetner V$!;;,lro Hougvej r..1iddijffaf"t Tlf Hus\( kontant beta!!ng (evt check). Alle priser inelporto. kl 70,00 kr kr. 50,00 kr. 7,00 kr. 40,00 kr. 40,00 kr. 20,00 gratis Nords0en 16.juli foto Finn Schoudboe 32 33

18 Evenemang Stockholm - Mälaren Hösten 2003 Våren 2004 Vi planerar följande aktiviteter Under våren, Pythagoras motormuseum Kustbevakningen Kontaktpersoner i området är. Bengt-Ake fri tel Jan Skoog tel. dag kväll Öja i sikte 2003 foto Lars Roxström Om ni undrar över något evenemang, tag kontakt med någon i styrelsen Gå även in på Vegaklubbens hemsida 34