Februar Introduktion til dette nummer. indvandrere og efterkommere i Danmark betaler til, og selv modtager fra, det offentlige.

Transkript

1 Februar Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi: Eskil Wadensjö og Helena Orrje - Befolkningens holdning til antallet af flygtninge: Søren Pedersen og Helle Cwarzko Jensen - Borgernes lovlydighed i internationalt perspektiv: Jørgen Goul Andersen - Danskernes offentlige moral gennem 20 år: Peter Gundelach Introduktion til dette nummer Af forskningschef Gunnar Viby Mogensen, Rockwool Fondens Forskningsenhed Da Forskningsenheden i august 2000 udsendte sine rapporter om indvandrerne og deres levevilkår med hovedvægt på integrationen på arbejdsmarkedet blev der benyttet flere forskellige sæt af meget omfattende datamængder. Der var bl.a. tale om registeroplysninger fra Danmarks Statistik om alle ikke-vestlige indvandrere (og efterkommere) i landet, og resultater fra en spørgeskemaundersøgelse gennem Danmarks Statistik blandt godt ikke-vestlige indvandrere fra de otte største etniske grupper. Opfølgende resultater blev i øvrigt offentliggjort i nyhedsbreve fra januar, juni og oktober 2001, og analyserne fra en netop nu afsluttet gen-interviewing af de indvandrere offentliggøres i det tidlige efterår i år. Et tredje datasæt fremkom ved et samarbejde med Økonomiministeriet ved et træk på Lovmodellen, der har detaljerede oplysninger både om den enkelte borgers bidrag til samfundshusholdningen gennem betaling af skat m.v., og omvendt også om hver enkelt borgers træk på, hvad samfundet så stiller til rådighed af sygehuse, skoler, pensioner osv. Register- og spørgeskemaoplysningerne via Danmarks Statistik førte til de hovedkonklusioner, som er søgt sammenfattet på de næste to sider her, mens Lovmodellens data gav en af verdens førende sagkyndige, hvad angår indvandringens samfundsøkonomiske konsekvenser, professor Eskil Wadensjö fra Stockholms Universitet, mulighed for at bidrage til bøgerne fra august 2000 med en ganske præcis analyse af, hvor meget de ikke-vestlige indvandrere og efterkommere i Danmark betaler til, og selv modtager fra, det offentlige. Samarbejdet med det for Lovmodellen ansvarlige ministerium siden regeringsskiftet: Finansministeriet har heldigvis kunnet fortsættes, og Eskil Wadensjö har derfor nu assisteret af økonomen Helena Orrje ajourført og udvidet analysen af indvandrerne og den offentlige økonomi. Om få måneder udsender Forskningsenheden og Aarhus Universitetsforlag de to svenske økonomers resultater og metodeovervejelser i form af Immigration and the public sector in Denmark, og hovedresultaterne præsenteres på side 4-11 her i nyhedsbrevet. Wadensjö præsenterer samtidig som andre af vore samarbejdspartnere også gør det her i nyhedsbrevet den videnskabelige profil på sin arbejdsplads. Side behandler to af Forskningsenhedens egne økonomer, Søren Pedersen og Helle C. Jensen, derpå et andet indvandrerrelevant emne, nemlig i form af en ajourføring (for tiden op til og med oktober måned 2001) af de tidligere målinger af befolkningens holdning til antallet af flygtninge, Danmark modtager. Endelig er nyhedsbrevet her fra side 15 og frem helliget en opfølgning på Forskningsenhedens tidligere analyser omkring danskernes forhold til lovlydighed. Professor Jørgen Goul Andersen fra Aalborg Universitet, som har været hovedmanden på Forskningsenhedens projekt Borgerne og lovene der senest blev afrapporteret i Nyhedsbrev Februar 2001 trækker her, sammen med professor Peter Gundelach fra Københavns Universitet, de moralske linier ud over landets grænser, og fra vore dages Danmark et par tiår bagud i tiden i vores egen nyeste historie.

2 Forskningsenhedens resultater om integrationen på arbejdsmarkedet Af forskningschef Gunnar Viby Mogensen Ved den del af undersøgelsen om indvandringen, der er gennemført på registerdata fra Danmarks Statistik, er der tale om så store persongrupper, at der har kunnet gennemføres ganske dybdegående delanalyser. Det gælder f.eks. spørgsmålet om, hvorvidt den svækkede arbejdsmarkedstilknytning for ikke-vestlige indvandrere, der faktisk har været tale om mellem 1985 og 1999, primært skyldtes, at indpasningen på arbejdsmarkedet af de nyankomne var bedre i starten end i slutningen af perioden, eller måske blot, at der er kommet så mange nye til: Antallet af ikke-vestlige indvandrere og efterkommere i alderen år inkl. steg på 15 år til mere end det tredobbelte, nemlig i perioden 1985 og 1999 fra ca til ca personer, jf. i øvrigt nærmere i publikationerne fra projektet, nævnt på Nyhedsbrevets bagside. Figur 1 viser resultaterne for mænd som i øvrigt ikke adskilte sig markant fra resultaterne for kvinderne. Det fremgår, at indvandrede mænd fra ikke-vestlige lande, der kom til Danmark mellem 1988 og 1990, efter 10 år stadig ikke havde en erhvervsfrekvens på højde med den, som indvandrere ankommet fra 1978 til 1980 havde efter fem år. Endvidere bekræftes det, at erhvervsfrekvensen efter fem år i Danmark er endnu lavere for indvandrere ankommet mellem 1993 og Figur 1. Erhvervsfrekvensen for mænd mellem år (inkl.) fra ikke-vestlige lande fordelt efter indvandringstidspunkt og opholdstid Procent Antal år i Danmark Når arbejdsmarkedstilknytningen er blevet svagere over tid, skyldes det altså ikke kun, at der er kommet flere indvandrere til, men også at indpasningen på arbejdsmarkedet er sket langsommere i 1980 erne og 1990 erne, end den gjorde i 1970 erne. Den beskedne integration på arbejdsmarkedet får igen konsekvenser for, hvor mange indvandrere der så bliver modtagere af sociale ydelser. 38 pct. af kontanthjælpen blev i 1998 udbetalt til de 5 pct. af befolkningen, som er ikke-vestlige indvandrere. Registerdata kan ikke dække en række formodet væsentlige oplysninger som f.eks. sprogkundskab eller diskrimination på arbejdsmarkedet. Forskningsenheden har derfor i et samarbejde med Danmarks Statistik kombineret registrenes hårde statistiske informationer om svarpersonernes situation i bl.a. arbejdsmarkeds- og indkomstmæssig henseende med en stor spørgeskemaundersøgelse (i 1999) blandt ikke-vestlige indvandrere fra de otte største etniske grupper, med hovedvægt på levevilkår i bred forstand, men også omfattende batterier af spørgsmål omkring specielt sprogkundskab og diskrimination m.v. Danmarks Statistik udvidede i øvrigt til lejligheden staben af interviewere med indvandrere netop fra disse otte lande, som tegneren Jens Hage har kommenteret det på næste side. De statistiske analyser på grundlag af det samlede datasæt viste herefter, at det helt afgørende for, om ikke-vestlige indvandrere kommer i gang på arbejdsmarkedet, er, om de har gode danskkundskaber og relativt god kontakt med det danske samfund: Man har et fungerende dansk socialt netværk, man læser regelmæssigt danske aviser m.v. For mange indvandrerkvinder har det derudover været en hindring at have børn under syv år, som man selv passer derhjemme givetvis under indtryk af traditionelle kønsrolleopfattelser og religiøse overbevisninger m.v. To andre normalt meget omtalte faktorer spiller også en vis men altså ikke den dominerende rolle, nemlig mulige mangler ved arbejdsmarkedets økonomiske incitamenter, og overvindelse af diskrimination fra danskernes side. F.eks. arbejder (i 1999) hver tredje af de beskæftigede ikke-vestlige indvandrere på trods af, at de faktisk har meget svage økonomiske incitamenter til at gøre det. 36 pct. af de beskæftigede a-kassemedlemmer i projektets interviewundersøgelse har således mindre end 500 kr. om måneden ekstra i disponibel indkomst ved 37 timers arbejde om ugen frem for dagpenge som fuldtidsledige. Andelen falder til 30 pct., hvis omkostningerne til børnepasning ikke inkluderes i beregningen. En tidligere undersøgelse i Rockwool Fondens Forskningsenhed har vist, at de tilsvarende andele i 1996 for hele befolkningen var hhv. 20 pct. og 16 pct. I en særlig delanalyse med sigte på bl.a. diskrimination, hvor de øvrige data i projektet kombineredes med 50 dybtgående og båndoptagne samtaler med indvandrere, nåede lektor Hans Jørgen Nielsen frem til konklusioner, som viste fænomenets kompleksitet. Ved siden af en række ofte ekstremt ubehagelige eksempler på danskeres diskrimination mod indvandrere fra offentlige og pri- 2 Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed

3 vate arbejdsgivere såvel som fra kolleger satte resultaterne her nemlig et billede af lukkethed også fra indvandrernes side. Billedet tegnedes f.eks. af et spørgsmål om synet på et ægteskab mellem en ung fra ens egen gruppe og en ung fra andre etniske grupper. Mens 45 pct. af en stor stikprøve af voksne danskere i 1999 var imod ægteskab med en ung, der ikke selv var dansker, var en noget større andel, nemlig 56 pct., af indvandrerne imod ægteskaber med unge uden for egen gruppe. For indvandrere fra Libanon, Pakistan og Tyrkiet var procenterne 66, 72 og 77. Projektet her har desuden valgt at spørge alle de ikke-vestlige indvandrere og efterkommere i materialet, som inden for de sidste fem år havde søgt et job, om de havde oplevet at få afslag på grund af diskriminering. 39 pct. knyttede en oplevelse af diskrimination til den faktiske jobsøgning varierende fra omkring 20 pct. for vietnamesere og eks-jugoslaver til pct. for pakistanere, libanesere, tyrkere og iranere. Diskrimination hæmmer altså integrationen. Omvendt føler et klart flertal (på 61 pct.) jo så ikke, at de er blevet diskrimineret. 46 pct. af dem, der faktisk havde haft den ubehagelige oplevelse, har alligevel et job nu, og denne robusthed over for den ubehagelige oplevelse er ikke ensartet fordelt mellem de etniske grupper. Andelen med oplevet diskrimination, som alligevel har et job i dag, er godt 60 pct. for vietnamesere og iranere, men kun 31 pct. for tyrkere og 26 pct. for somaliere. Forskningsenheden valgte også at søge at måle diskriminationens relative betydning for integrationen over for andre forhold som økonomiske incitamenter m.v. Og her er resultatet altså, at både diskrimination og svage økonomiske incitamenter hæmmer integrationen men de to faktorer har ikke samme stærke effekt som dårlige danskkundskaber og svag kontakt til det danske samfund i øvrigt. Analysen af diskrimination adskiller sig fra den tidligere danske forskning derved, at man også så at sige undersøgte, hvor nulpunktet på diskriminationsskalaen lå: Undgår forskere f.eks. at konstatere diskrimination ved en jobsøgning, hvis den jobsøgende er ikke en indvandrer, men en dansker? Svaret er, at det gør man ikke. En mindre analyse blandt en repræsentativ stikprøve nemlig 850 af danskere viste, at i april-maj 2000 svarede 20 pct., at de havde følt sig diskrimineret ved en jobsøgning på grund af f.eks. alder, køn, udseende, uddannelse, dialekt eller andet. Oplevelsen af diskrimination var altså nogenlunde lige udbredt blandt vietnamesere, eks-jugoslaver og danskere. Samlet set peger resultatet på, at mens en væsentlig del af de ikke-vestlige indvandreres oplevede diskrimination ved jobsøgning formentlig er etnisk betinget, ville fjernelse af alle etniske fordomme ikke samtidig fjerne al oplevet diskrimination på arbejdsmarkedet. De statistiske analyser i projektet blev suppleret med en analyse (ved Bent Jensen) af mediernes behandling af indvandrerne, som er kommet her gennem de seneste godt hundrede år. Synet på modtagelsen af flygtninge var bestemt af antallet: Det har åbenbart været lettere at acceptere flygtninge, når der ikke kom så mange. Desuden viser analysen, at der skete et vigtigt skift i debatten i 1950 erne. Først fra og med 1956 med den sovjetiske undertrykkelse af opstanden i Ungarn slog det synspunkt som allerede delvis var blevet formet under indtryk af nazisternes jødeforfølgelse gradvist igennem, at det offentlige havde en forsørgelsesforpligtelse over for flygtningene. Dette samspil mellem integrationspolitikken og samfundets generelle økonomiske politik står i fokus for Eskil Wadensjös og Helena Orrjas analyse på Nyhedsbrevets følgende sider. Ville man opleve mange af resultaterne af projektet som generelt pegende på, at integrationen bl.a. hindres af forhold hos indvandrerne selv (som deres dårlige sprogkundskaber, deres svage sociale kontakter, og indvandrerkvindernes præference for at passe deres egne børn hjemme), kan andre resultater givetvis opleves som en understregning af det danske samfunds klare medansvar. Det gælder udover politikken over for hele indvandringens omfang og struktur bl.a. tilrettelæggelsen af undervisnings- og velfærdssystemerne, men det gælder også spørgsmålet om, hvorvidt vi i det danske samfund generelt er i stand til at føre en hensigtsmæssig økonomisk politik. Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed 3

4 Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi Av professor, dr. Eskil Wadensjö och ekonomie magister Helena Orrje, Stockholms Universitet, Institutet för social forskning (SOFI) Invandringen har ekonomiska effekter Det finns många orsaker till internationell migration. Arbetskraftsmigration, dvs. migration för att få ett (nytt) arbete, är endast en del av den totala internationella migrationen. Flyktingmigrationen är mycket omfattande och har fått ökad omfattning under de senaste båda decennierna. Många flyktingar har kommit till de nordiska länderna, bl.a. till Danmark. Även anknytningsfall till tidigare invandrare som i sin tur kan ha kommit av ekonomiska skäl eller som flyktingar är omfattande. All invandring är alltså inte ekonomiskt betingad, men all invandring har ekonomiska effekter. Invandringen påverkar arbetsmarknaden och andra marknader, t.ex. bostadsmarknaden. Invandringen har också effekter via den offentliga sektorns intäkts- och utgiftssidor. Vilka effekter invandringen har och hur stora de blir beror på omfattningen av invandringen, på invandringens sammansättning och slutligen på hur invandringslandets arbetsmarknad och ekonomi fungerar. Det pekar också på att invandringens effekter i hög grad beror på invandringslandets politik i olika avseenden. Invandringens effekter skiljer sig åt mellan länder och mellan olika tider. Det finns inga generella lagar om vilka effekter invandringen har. Därför måste kunskaper om invandringens ekonomiska effekter bygga på empiriska undersökningar. Kunskaper om invandringens effekter ekonomiska och andra effekter kan ge underlag för att formulera en politik som leder till en ökad integration av invandrarna. I denna artikel skall redovisas resultat från fortsatta undersökningar av invandringens effekter för den offentliga sektorns ekonomi i Danmark. 1) Invandringen och den offentliga sektorn Invandringen har direkta och indirekta effekter för den offentliga sektorn. Invandringen leder dels till att den offentliga sektorn får ökade intäkter, dels till att den offentliga sektorn får ökade kostnader. Invandrarna betalar skatter av olika slag. Det gäller bl.a. inkomstskatt på de inkomster de erhåller men också olika andra skatter, bl.a. mervärdesskatt på de varor som de köper. Bland kostnaderna för den offentliga sektorn finns för det första olika typer av inkomstöverföringar. Några exempel är de ersättningar som erhålls vid arbetslöshet och sjukdom samt pensioner. Invandringen innebär också ökade kostnader för olika typer av offentlig konsumtion och för offentliga investeringar. Till viss del går dessa kostnader att direkt koppla till konkreta individer som kostnader för en plats i skola eller annan form av utbildning och vårddagar inom sjukvården. Det finns också kostnader för vissa åtgärder som är direkt riktade till invandrare, som undervisning i danska för invandrare. Dessa kostnader är dock relativt små. Andra kostnader går att koppla till förändringar av befolkningens storlek. Med ökad befolkning så behöver nya bostadsområden byggas och med det ökar kostnaderna för byggandet av offentligt finansierande gator och anläggningar. Det finns också offentliga utgifter, t.ex. utgifter för försvaret och utrikesförvaltningen, som inte beror på befolkningens storlek. På dessa områden innebär invandringen inga extra kostnader. Vissa inkomstöverföringar som stöd till företag och vissa av de skatter som företagen betalar går heller inte att hänföra till personer eller relatera till befolkningens storlek. Invandringen kan också ha indirekta effekter för den offentliga sektorn genom att invandringen påverkar löner och priser. Om lönerna förändras för andra i befolkningen så påverkar det vad dessa personer betalar i skatter och får i transfereringar. Vi har dock i denna undersökning valt att bortse från dessa indirekta effekter för den offentliga sektorn. Det mesta pekar också på att sådana indirekta effekter är relativt små. Vi kan beräkna skillnaden mellan å ena sidan de skatter invandrarna betalar och å andra sidan vad de erhåller i transfereringar och de offentliga kostnader som kan kopplas till invandrarna och invandringen på sätt som antyddes ovan. Vi erhåller då som resultat nettoöverföringarna från invandrarna till den offentliga sektorn. Motsvarande kalkyl kan göras för danskarna. En sådan nettoöverföring kan beräknas för hela gruppen av invandrare i genomsnitt eller summerat, eller i genomsnitt eller summerat för delar av invandrargruppen. På så sätt kan man få uppgifter om hur stora de totala eller genomsnittliga effekterna blir. Det finns emellertid anledning att gå vidare i analysen. Med hjälp av individuppgifter går det att bättre analysera 4 Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed

5 vilka faktorer som påverkar nettoöverföringarna. En sådan individbaserad analys kan också ge ett underlag för diskussioner av åtgärder som syftar till att förbättra invandrarnas ställning på arbetsmarknaden och i ekonomin och därmed indirekt den offentliga sektorns ekonomi. Den undersökning vi här redovisar bygger till största delen på en på detta sätt fördjupad analys. Innan vi går över till resultaten skall sägas något om vad vi kan förvänta oss. För det första gäller att de som är födda utomlands i högre grad än danskarna är i aktiv ålder (få av invandrarna är över aktiv ålder, 65 eller äldre). Det talar för att nettoöverföringarna går från invandrarna till den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn omfördelar framför allt från dem som är i aktiv ålder till dem i passiv ålder, barn och ungdomar samt äldre. För det andra så vet vi att många invandrare har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Många har inte arbete och de som har arbete har ofta lågavlönade arbeten. Då den offentliga sektorn bland dem i aktiv ålder omfördelar från dem som har arbete och har höga löner till dem som inte har arbete eller har låga löner så talar det för att omfördelningen sker i den andra riktningen, dvs från den offentliga sektorn till invandrarna. Vilken av de två effekterna som överväger är en empirisk fråga. Det är en av de frågor som behandlas i denna undersökning. Gradvis mindre omfördelning med bättre konjunkturläge Vi skall först se på nettoöverföringarna per person under åren 1991, 1995, 1996, 1997 och 1998 för olika grupper. Beloppen är beräknade per person 18 år och äldre. Nettoöverföringarna avseende dem som är under 18 år har förts till föräldrarnas nettoöverföringar. Se tabell 1. I tabellen är alla belopp i samma prisnivå 1997 års prisnivå för att underlätta jämförelser. Å ena sidan finns relativt stora nettoöverföringar till den offentliga sektorn från danskar och invandrare från västliga länder och därmed också totalt sett. Förklaringen till de stora överföringarna i genomsnitt för hela befolkningen är främst att alla kostnader för den offentliga sektorn inte är fördelade på individer (försvar, utrikesförvaltning mm). Å andra sidan sker det under hela den studerade tiden en nettoöverföring från den offentliga sektorn till invandrare från icke-västliga länder. Ser vi till vad som hänt mellan 1997 (tidigare publicerade resultat) och 1998 så är huvudresultatet att nettoöverföringarna till icke-västliga invandrare fortsatt att minska (även mellan 1996 och 1997 minskade beloppet). Per person är beloppet år 1998 i reala termer (mätt i konstanta priser) lägre än år Nedgången i nettoöverföringen från den offentliga sektorn kan främst tillskrivas förbättringen av konjunkturläget. Då konjunkturläget har förbättrats ytterligare efter 1998, så kan vi vänta oss att nettoöverföringarna till denna grupp har sjunkit även under 1999 och Tabell 1. Nettoöverföringar till den offentliga sektorn per person för olika grupper åren 1991, 1995, 1996, 1997 och Beloppen är i kronor i 1997 års priser Grupp Danskar (inkl. dem som har en invandrad förälder) Andragenerationsinvandrare föräldrarna från västliga länder Invandrare från västliga länder Invandrare från västliga länder (första och andra generationen) Andragenerationsinvandrare föräldrarna från icke-västliga länder Invandrare från icke-västliga länder Invandrare från icke-västliga länder (första och andra generationen) Samtliga Not: Västliga länder utgörs av EU-länder, Norge, Schweiz, Island, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland; icke-västliga länder är alla andra länder. Storleken av de belopp som förs till eller från den offentliga sektorn beror inte bara på hur stora de genomsnittliga beloppen är utan också på hur stora grupperna är. I tabell 2 redovisas de totala beloppen som netto överförs till den offentliga sektorn. Även i denna tabell är beloppen redovisade i en prisnivå 1997 års prisnivå för att öka jämförbarheten. Av tabellen framträder i stort sett samma mönster som vi tidigare såg vad gäller de genomsnittliga beloppen. Riktningen av överföringarna blir självklart densamma. Nettoöverföringarna går från västliga invandrare (och danskar) till den offentliga sektorn och från den offentliga sektorn till icke-västliga invandrare. En skillnad är att den totala överföringen från den offentliga sektorn till ickevästliga invandrare är betydligt högre 1998 än 1991 (motsatsen gällde för de genomsnittliga beloppen). Orsaken är att antalet icke-västliga invandrare i Danmark har ökat markant under 1990-talet. De totala överföringarna till icke-västliga invandrare var 8613 miljoner kronor år 1998 uttryckt i 1997 års priser; i 1998 års priser är beloppet 8777 miljoner kronor. För de västliga invandrarna är överföringarna till den offentliga sektorn 2202 miljoner kronor i 1997 års priser (och 2244 miljoner i 1998 års prisnivå). 2) Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed 5

6 I tabellen finns också nettoöverföringarna satta i proportion till bruttonationalprodukten. Ser vi till alla invandrare (inklusive andra generationsinvandrarna) så motsvarar nettoöverföringarna från den offentliga sektorn till invandrarna 0.56 procent av bruttonationalprodukten år Nivån motsvarar den i Norge och den är ungefär hälften av nivån i Sverige enligt undersökningar avseende dessa båda länder, vilket väl svarar mot att andelen invandrare är ungefär densamma i Danmark och Norge och ungefär dubbelt så stor i Sverige. Tabell 2. Totala nettoöverföringar till den offentliga sektorn från olika grupper åren 1991, 1995, 1996, 1997 och Beloppen är i miljoner kronor i 1997 års priser Grupp Andragenerationsinvandrare föräldrarna från västliga länder Invandrare från västliga länder Invandrare från västliga länder (första och andra generationen) Andragenerationsinvandrare föräldrarna från ickevästliga länder Invandrare från ickevästliga länder Invandrare från ickevästliga länder (första och andra generationen) Alla invandrare (första och andra generationen) Invandrare från västliga länder (första och andra generationen); överföringar i procent av BNP Invandrare från ickevästliga länder (första och andra generationen); överföringar i procent av BNP Alla invandrare; överföringar i procent av BNP Not: Västliga länder utgörs av EU-länder, Norge, Schweiz, Island, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland; icke-västliga länder är alla andra länder. Faktorer som påverkar nettoöverföringarna Med individbaserade undersökningar är det möjligt att undersöka vilka faktorer som påverkar nettoöverföringarnas storlek och därmed också vilka faktorer som främst ligger bakom de stora skillnaderna mellan olika grupper. västliga invandrarna har andra typer av arbeten än västliga invandrare och danskar. Tar vi in sysselsättningsgrad eller löneinkomst i analysen så försvinner det mesta av skillnaderna i nettoöverföringar till den offentliga sektorn mellan danskar och de båda invandrargrupperna. Vi skall i två figurer en för män och kvinnor peka på de stora skillnaderna i sysselsättning mellan de tre grupperna danskar, västliga invandrare och icke-västliga invandrare. Se figur 1 och 2. Vi ser att danskar i alla åldrar har högst sysselsättningsgrad och de icke-västliga invandrarna lägst sysselsättningsgrad. De västliga invandrarnas sysselsättningsgrad ligger någonstans däremellan. Uppgifterna i figurerna avser år Skillnaderna skulle varit ännu markerade om vi hade redovisat uppgifter för 1995, 1996 eller Kurvorna för de båda invandrargrupperna är inte bara lägre än den för danskarna. De är också mer oregelbundna. Det senare kan tillskrivas att beräkningarna för de båda invandrargrupperna är baserade på färre individer och att statistiska tillfälligheter därför får en större roll. Figur 1. Sysselsättningsgrad (genomsnitt för tre årsklasser) i procent år 1998 bland danskar, västliga invandrare och icke-västliga invandrare. Kvinnor Sysselsättningsgrad Ålder Danskar Invandrare från västliga länder Invandrare från icke-västliga länder Figur 2. Sysselsättningsgrad (genomsnitt för tre årsklasser) i procent år 1998 bland danskar, västliga invandrare och icke-västliga invandrare. Män Vi har analyserat denna fråga främst i olika regressionsanalyser där vi samtidigt kunnat se på inflytandet av olika variabler på nettoöverföringarna. En variabel som då inte oväntat visar sig ha stort inflytande är individens sysselsättningsgrad. Än något starkare effekt får vi om vi i- stället för sysselsättningsgraden inkluderar löneinkomsten. Denna variabel fångar inte endast in sysselsättningsgraden utan också timlönen och de icke-västliga invandrarna har i genomsnitt väsentligt lägre timlön än vad västliga invandrare och danskar har. Den viktigaste faktorn bakom denna timlöneskillnad är i sin tur att de icke- Sysselsättningsgrad Ålder Danskar Invandrare från västliga länder Invandrare från icke-västliga länder 6 Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed

7 Med hjälp av regressionsanalysen är det möjligt att se vilken effekt sysselsättningsgraden har. Vi skall här i tabell 3 redovisa vilken effekt på nettoöverföringen det har om en person har full sysselsättning (heltid, helår) i stället för att vara utan sysselsättning. Resultaten redovisas i tusentals kronor. Vi redovisar separata skattningar för olika grupper för att kunna se om det finns några större skillnader i effekter mellan grupperna. Det framgår av tabell 3 att effekterna är stora i de flesta fall mellan 170 och 200 tusen kronor. Värdena redovisas i respektive års priser. Ökningen mellan åren kan främst hänföras till att lönerna stiger. Om vi redovisat resultaten i ett års priser skulle vi få mindre ökningar mellan åren än de här redovisade. Vi ser att det finns vissa skillnader mellan grupperna, men också att de är av mindre betydelse. För de icke-västliga invandrarna, den grupp som har lägst sysselsättning är effekten 187 tusen kronor år 1998 medan den för danskar är 213 tusen kronor. Talen pekar på att en ökad sysselsättningsgrad markant skulle minska nettoöverföringarna från den offentliga sektorn till de icke-västliga invandrarna. Tabell 3. Effekt på nettoöverföringen till den offentliga sektorn i tusentals kronor om en person går från att inte vara sysselsatt till att ha full sysselsättning år 1996, 1997 och 1998 för olika grupper Grupp Född i Danmark: Båda föräldrarna födda i Danmark Båda föräldrarna födda i västliga länder Både föräldrarne födda i icke-västliga länder Född utanför Danmark: Född i ett västligt land Född i ett icke-västligt land Not. Andra oberoende variablerna utöver sysselsättningsgrad inkluderade i regressionsberäkningarna men för vilka skattningarna inte är redovisade här är ålder, ålder 2, kön, och variabler representerande familjestatus. Ett annat sätt att belysa samma fråga är att se vilken effekt en ökning av en persons löneinkomst får för den offentliga sektorns ekonomi. Vi har gjort samma typ av regressionsanalys men istället för sysselsättningsgrad så har vi inkluderat löneinkomsten. Se tabell 4. Vi ser där hur stor del av ökningen av löneinkomsten uttryckt i procent av den som förs över till den offentliga sektorn, främst genom ökade skatteinbetalningar och minskade inkomstöverföringar. Liksom i det föregående fallet redovisar vi resultat från separata skattningar för de olika grupperna. Vi ser att procenttalen i merparten fall varierar mellan 65 och 75 procent. För danskarna ligger procentsatsen under de båda redovisade åren, 1996 och 1998, på 69 procent, medan talen är än högre för de icke-västliga invandrarna 85 respektive 75 procent. Marginaleffekterna av en löneinkomstökning är alltså mycket betydande, vilket igen pekar på att en ökad sysselsättning för såväl danskar som för invandrare är något som leder till bättre ekonomi för den offentliga sektorn. Tabell 4. Effekt på nettoöverföringen till den offentliga sektorn räknat som procent av en förändring av löneinkomsten för en person år 1996 och 1998 för olika grupper Grupp Född i Danmark: Båda föräldrarna födda i Danmark Båda föräldrarna födda i västliga länder Både föräldrarna födda i icke-västliga länder Född utanför Danmark: Född i ett västligt land Född i ett icke-västligt land Not. Andra oberoende variabler utöver löneinkomst inkluderade i regressionsberäkningarna men för vilka skattningarna inte är redovisade härärålder,ålder 2, kön, och variabler representerande familjestatus. Omfördelningen över livscykeln Vi har vid olika tillfällen berört att nettoöverföringarna dels är en överföring mellan olika faser i livscykeln, dels en överföring mellan personer i aktiv ålder som i olika hög grad är etablerade på arbetsmarknaden. Figur 3 visar tydligt omfördelningen över livscykeln. I figuren visas nettoöverföringarna i olika åldrar (vi har här även uppgifter för dem som är under 18 år). Uppgifterna avser Vi ser ett mycket tydligt mönster. Det finns en nettoöverföring från den offentliga sektorn till barn och ungdomar och till de äldre, och det finns en nettoöverföring från dem i aktiv ålder till den offentliga sektorn. Figur 3. Nettoöverföringar efter ålder (genomsnitt för tre årsklasser), i tusentals kronor år 1998 Nettoöverföring Ålder Danskar Invandrare från västliga länder Invandrare från icke-västliga länder Not. Faktiska genomsnittsvärden har använts för respektive grupp för dem i åldern 0-67 år. För dem som är 68 år och äldre har värdena för danskar använts för alla tre grupper då vi har så få uppgifter avseende äldre invandrare. Det senare gäller dock inte för invandrare från ickevästliga länder. Deras sysselsättning och deras löneinkomster är så låga att det även för dem i aktiv ålder sker en viss nettoöverföring från den offentliga sektorn. Från Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed 7

8 dessa uppgifter är det möjligt att beräkna de totala överföringarna för en person som kommer i en viss ålder. Vi skall använda oss av den typen av beräkningar för de kalkyler som redovisas i nästa avsnitt. Långsiktiga effekter av ett års invandring Vi har hittills sett på nettoöverföringarna under ett år och jämfört några olika år. Ett annat sätt att formulera problemet är att se vilka konsekvenser invandring under ett visst år medför för den offentliga sektorn detta och kommande år. En sådan undersökning kan göras på olika sätt. Vi skall göra det genom att se på en invandring om 10,000 personer från västliga och 10,000 personer från icke-västliga länder. 3) Invandrarna förutsätts komma vid början av De båda invandrargrupperna antas ha samma ålderssammansättning som de invandrare som kom 1998 i respektive grupp. Antalet invandrare i de båda grupperna som är kvar i Danmark minskar efter hand vi studerar här bara den första generationen. Uppgifter om återutvandringsbenägenheten har tagits från aktuella värden för respektive grupp och uppgifter om mortaliteten i olika åldrar har antagits vara densamma som den nuvarande för befolkningen i Danmark. Vi har antagit att mönstret vad gäller nettoöverföringar till den offentliga sektorn i olika åldrar är detsamma i framtiden som under år 1998 för respektive grupp. Belopp värderas olika om vi får dem nu eller om vi får dem senare. Det betyder att vi borde diskontera beloppen. Å andra sidan kan vi inte utesluta att den ekonomiska tillväxten innebär att alla belopp ökar absolut sett och att vi därmed i stället borde räkna upp framtida belopp för att få realistiska värden. Vi har löst problemet genom att göra beräkningar med fyra olika diskonteringsräntor. Vi har därefter summerat överföringarna för vart och ett av de fyra alternativen vad gäller diskonteringsränta. Se tabell 5. Tabell 5. Totala nettoöverföringar till den offentliga sektorn i miljoner kronor till följd av en invandring av 10,000 personer från västliga och 10,000 från icke-västliga länder år Motsvarande värden för 1995 redovisas inom parentes Diskonteringsränta % liga länder västliga Invandrare från väst- Invandrare från icke- länder (4152) 6314 (4087) 5697 (3482) 4717 (3306) (-26027) (-19187) (-11490) (-10882) Not. Åldersstrukturen är densamma som för den faktiska invandringen detta år. För antagande om återutvandring och mortalitet se texten. Vi ser att resultatet blir en betydande nettoöverföring från västliga invandrare till den offentliga sektorn oavsett valet av diskonteringsränta. Invandrarna kommer i stor utsträckning i aktiv ålder och många återutvandrar relativt snart (innan de uppnått pensionsålder). För de icke-västliga invandrarna blir resultatet ett annat, nettoöverföringen från den offentliga sektorn blir omfattande oavsett vilken diskonteringsränta som väljs. Liksom de västliga invandrarna kommer de i aktiv ålder, men de blir sysselsatta i mindre utsträckning. Återutvandringsbenägenheten är dessutom lägre, en större andel stannar till pensionsåldern. Resultaten pekar åter på den stora roll sysselsättningen har och att åtgärder som leder till högre sysselsättning kan ha mycket stora effekter för den offentliga sektorn. Resultaten från denna typ av beräkningar är mycket känsliga för valet av det år på vilket kalkylen baseras. Inom parentes i tabellen redovisas resultaten av motsvarande beräkning vid en immigration i början av år 1995 med det årets nettoöverföringsmönster. Effekterna präglas av att sysselsättningen var sämre under detta år. Överföringarna från de västliga invandrarna till den offentliga sektorn är lägre och överföringarna till invandrare från icke-västliga länder betydligt större. Det pekar på att det sedan 1998 förbättrade sysselsättningsläget ytterligare har förändrat resultatet i riktning mot en förstärkning av den offentliga sektorns ekonomi. Paneldata tvärsnittsdata Vi har hittills använts av oss tvärsnittsdata. När vi talat om effekten på nettoöverföringen av att en person går från att inte ha varit sysselsatt till att vara fullt sysselsatt eller effekten av att en person får högre inkomst så har vi egentligen jämfört olika personer med olika sysselsättning och olika löneinkomst. Vi har dock i denna undersökning också haft möjlighet att utnyttja paneldata, dvs uppgifter om samma person vid olika tidpunkter. Vi har därvid haft uppgifter om samma personer avseende såväl 1995 som Med paneldata har det varit möjligt att på ytterligare ett sätt beräkna effekterna på nettoöverföringarna av förändringar i sysselsättningsgrad och löneinkomst. Frågan är då om vi får ungefär samma resultat eller om det blir stora avvikelser. Vi skall här redovisa motsvarande beräkningar av effekterna av förändringar av sysselsättningsgraden och av löneinkomsten. I tabell 6 görs en jämförelse vad gäller tvärsnittsestimat och paneldataestimat av effekten av att en person går från att inte vara sysselsatt till att ha full sysselsättning (heltid, helår). Vi ser att det finns vissa skillnader (som i en del fall är statistiskt signifikanta) som i nästan alla fall går i riktning mot att tvärsnittsdata ger högre värden. Förklaringen är att söka i att de som ökar sin sysselsättning i genomsnitt har lägre timlön än de som har hög sysselsättning. När vi jämför deltids- och delårssysselsatta med 8 Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed

9 heltids- och helårssysselsatta så jämför vi till viss del personer med låga timlöner med personer med höga timlöner. När vi ser på personer som går från låg till hög sysselsättningsgrad (eller från hög till låg sysselsättningsgrad) så är förändringen i timlön inte särskilt stor. Skillnaderna mellan värdena enligt tvärsnittsdata och paneldata är dock inte speciellt markanta. Även beräkningarna baserade på paneldata ger stora effekter av att en person går från att inte vara sysselsatt till att ha full sysselsättning, i flertalet fall mellan 165 och 190 tusen kronor. Tabell 6. Effekt på nettoöverföringen till den offentliga sektorn i tusentals kronor om en person går från att inte vara sysselsatt till att ha full sysselsättning enligt tvärsnitts- (1998) och paneldata Grupp Tvärsnittsdata Paneldata Danskar, män och kvinnor Danskar, män Danskar, kvinnor Västliga invandrare, män och kvinnor Västliga invandrare, män Västliga invandrare, kvinnor Icke-västliga invandrare, män och kvinnor Icke-västliga invandrare, män Icke-västliga invandrare, kvinnor Not. Andra oberoende variablerna utöver sysselsättningsgrad inkluderade i regressionsberäkningarna men för vilka skattningarna inte är redovisade här är ålder, ålder 2 och variabler representerande familjestatus. Vid beräkningar med löneinkomsten inkluderad bland de förklarande variablerna så är inte enhetligheten lika stor vad gäller om paneldata eller tvärsnittsdata ger högst värden. Se tabell 7. Skillnaderna är i regel inte signifikanta. De som är signifikanta (de avser i samtliga fall beräkningarna för kvinnor) går i riktning mot att paneldata ger högre estimat än tvärsnittsdata. Huvudresultatet av jämförelsen är dock att de båda beräkningsmetoderna ger snarlika resultat. Tabell 7. Effekter av en ökning av löneinkomsten på nettobidrag till offentlig sektor uttryckt i procent av förändringen i löneinkomst enligt tvärsnitts- (1998) och paneldata Grupp Tvärsnitts Paneldata data Danskar, män och kvinnor Danskar, män Danskar, kvinnor Västliga invandrare, män och kvinnor Västliga invandrare, män Västliga invandrare, kvinnor Icke-västliga invandrare, män och kvinnor Icke-västliga invandrare, män Icke-västliga invandrare, kvinnor Not. Andra oberoende variablerna utöver sysselsättningsgrad inkluderade i regressionsberäkningarna men för vilka skattningarna inte är redovisade här är ålder, ålder 2, och variabler representerande familjestatus. För icke-västliga invandrare är marginaleffekten oavsett skattningsmetod 75 procent eller högre. En ökning av löneinkomsten tillfaller alltså till 75 procent eller mer den offentliga sektorn i form av ökade skatteinbetalningar och lägre transfereringar. Effekter för olika delar av den offentliga sektorn Vi har hittills betraktat den offentliga sektorn som en enhet. Vi skall nu se på olika delar av den offentliga sektorn och delar därför upp den i fyra delar: stat, amter, kommuner och arbetslöshetsförsäkringen mm. 4) Uppgifterna avser I tabell 8 redovisas genomsnittlig överföring från person till de olika delarna av offentlig sektor (och en restsektor som står för det som gått att fördela på person men inte på sektor). Det visar sig att staten får ett mindre nettobidrag från invandrare från icke-västliga länder medan kommunerna lämnar ett stort nettobidrag till invandrare från dessa länder. Invandrargruppen erhåller också nettobidrag från arbetslöshetsförsäkringen (och från restsektorn, den icke fördelade delen). Vid beräkningen av dessa resultat har hänsyn tagits till att staten kompenserar kommunerna för olika utgifter, dock har hänsyn inte kunnat tas till alla former av sådan kompensation. Hänsyn tas inte heller till att det finns ett omfördelningssystem mellan kommunerna som minskar kostnaderna för de kommuner som har många invandrare från icke-västliga länder (detta system förändrar nettot för den egna kommunen men ju inte nettot för summan av kommunerna). Trots dessa reservationer vad gäller ej redovisade omfördelningar så pekar resultaten på att det kan finnas problem vad gäller fördelningen av kostnader och intäkter mellan olika delar av den offentliga sektorn. Tabell 8. Nettoöverföringar i kronor per person till olika delar av den offentliga sektorn år 1996 Grupp Stat Amter Kommuner Arbetslöshetsförsäkring mm Ej fördelat Danskar (inkl. dem som har en invandrad förälder) Invandrare från västliga länder Invandrare från icke-västliga länder Samtliga Not: Västliga länder utgörs av EU-länder, Norge, Schweiz, Island, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland; icke-västliga länder är alla andra länder. Vi skall belysa effekterna för olika delar av den offentliga sektorn ytterligare genom regressionsanalyser. Vi studerar därvid effekterna av högre sysselsättningsgrad och ökad löneinkomst på samma sätt som tidigare, men nu med en uppdelning på de olika delarna av offentlig sektor. I tabell 9 redovisas resultaten vad gäller vilken effekt på nettoöverföringen det har om en person har full sysselsättning (heltid, helår) i stället för att vara utan sysselsätt- Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed 9

10 ning med uppdelning på de fyra sektorerna. Vi ser att effekterna är störst för staten för alla grupper. För de flesta grupper är effekten näst störst för arbetslöshetsförsäkringen mm och därnäst för kommunerna. För de ickevästliga invandrarna är det dock kommunerna som påverkas näst mest beloppet är nästan 60,000 kronor per person som går från ingen till full sysselsättning. muner Danskar, män och kvinnor Danskar, män Danskar, kvinnor Västliga invandrare, mänochkvinnor Västliga invandrare, män Västliga invandrare, kvinnor Icke-västliga invandrare, män och kvinnor Icke-västliga invandrare, män Icke-västliga invandrare, kvinnor Not. Andra oberoende variablerna utöver sysselsättningsgrad inkluderade i regressionsberäkningarna men för vilka skattningarna inte är redovisade här är ålder, ålder 2 och variabler representerande familjestatus. Arbetslöshetsförsäkring mm Tabell 9. Effekt på nettoöverföringen för olika delar av den offentliga sektorn i tusentals kronor om en person går från att inte vara sysselsatt till att ha full sysselsättning år 1996 Grupp Stat Amter Kom- Ser vi till effekter av förändringar av löneinkomsten så ser vi samma mönster. Se tabell 10. Störst vinnare av ökade löneinkomster är staten följt av arbetslöshetsförsäkringen mm och kommunerna. Också här gäller att för de icke-västliga invandrarna så kommer kommunerna på andra plats med en marginaleffekt om ungefär 25 procent, något lägre för män och något högre för kvinnor. Tabell 10. Effekt på nettoöverföringen till olika delar av den offentliga sektorn räknat som procent av en förändring av löneinkomsten för en person år 1996 Grupp Stat Amter Kommuner Arbetslöshetsförsäkring mm Danskar, män och kvinnor Danskar, män Danskar, kvinnor Västliga invandrare, män och kvinnor Västliga invandrare, män Västliga invandrare, kvinnor Icke-västliga invandrare, män och kvinnor Icke-västliga invandrare, män Icke-västliga invandrare, kvinnor Not. Andra oberoende variablerna utöver sysselsättningsgrad inkluderade i regressionsberäkningarna men för vilka skattningarna inte är redovisade här är ålder, ålder 2 och variabler representerande familjestatus. För icke-västliga kvinnor är den samlade marginaleffekten mycket hög (enligt denna skattning t.o.m. något över 100 procent). Resultaten i detta avsnitt pekar på att kommunerna bär en relativt stor andel av kostnaderna för att ta emot och integrera icke-västliga invandrare i samhället. De pekar också på att när sysselsättningen och löneinkomsterna ökar så är det i första hand staten som får ökade nettoöverföringar och inte kommunerna. Det pekar på att staten har ett speciellt ansvar för att öka sysselsättningen och kanske också att det finns anledning att se över kostnadsfördelningen. En politik för ökad integration av invandrarna på den danska arbetsmarknaden Jämfört med de tidigare studierna finns det flera olika typer av ny information. För det första så finns det en uppdatering med ytterligare ett år Denna uppdatering visar att överföringarna till icke-västliga invandrare fortsätter att minska med det allmänt förbättrade konjunkturläget. För det andra så finns det beräkningar av vilka effekter det har för den offentliga sektorn när personer går från inte vara sysselsatta till att vara sysselsatta på fulltid hela året och av hur stor andel av en ökad löneinkomst som tillfaller den offentliga sektorn genom högre skatteinbetalningar och lägre transfereringar. En person till i sysselsättning ger den offentliga sektorn ett tillskott på närmare 200 tusen kronor. Räknar vi på effekten av en ökad löneinkomst så finner vi att 75 procent eller mer tillfaller den offentliga sektorn när icke-västliga invandrare får högre inkomster från anställning. För det tredje har dessa beräkningar kunnat kontrolleras med hjälp av paneldata. Vi kan se att effekterna blir av ungefär samma storleksordning när vi ser vad som händer när personer får ändrad sysselsättning eller ändrade inkomster från anställning, som när vi i de tidigare studierna drog slutsatser från att jämföra personer med olika sysselsättningsgrad och olika löneinkomster. För det fjärde så har vi här beräknat de sammanlagda långsiktiga effekterna av det kommer fler invandrare under ett år. Det vi ser är att åtagandena för den offentliga sektorn vid invandring från icke-västliga länder är mycket stora. Dessa nettokostnader för den offentliga sektorn är att till mycket stor del att hänföra till den låga sysselsättningsgraden bland de icke-västliga invandrarna. Ett förbättrat sysselsättningsläge kan få mycket stora effekter för storleken av den offentliga sektorns långsiktiga åtaganden. För det femte så finns det mer detaljerade och fördjupade beräkningar av effekterna för olika delar av den offentliga sektorn. De understryker att kommunerna som grupp står 10 Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed

11 för en stor del av nettoöverföringarna till de icke-västliga invandrarna. De pekar också på att det är främst är den statliga sektorns ekonomi som förstärks om sysselsättningen bland invandrarna förbättras. Resultaten som redovisas här liksom resultat från andra delar av Rockwool Fondens projekt om invandringen till Danmark pekar alltså mycket starkt på sysselsättningens helt centrala roll för invandrarnas integration på den danska arbetsmarknaden. Den visar att ett förbättrat konjunkturläge är av central betydelse för hur stor andel av invandrarna som är sysselsatta. Den pekar också på att åtgärder som leder till att invandrare faktiskt får arbete bär sina egna kostnader för den offentliga sektorn även om dessa kostnader skulle vara relativt höga per person. Undersökningen pekar också på att fördelningen av inkomster och kostnader för invandringen mellan olika delar av den offentliga sektorn är problematisk. Det finns anledning att närmare granska detta system. Noter 1) Denna artikel bygger på Eskil Wadensjö & Helena Orrje, Immigration and the Public Sector in Denmark, under utgivning av Aarhus University Press för Rockwool Fondens Forskningsenhed. Vår analys bygger på data från det dåvarande ekonomiministeriet, men är genomförd helt oberoende av ministeriet. Vi vill tacka Økonomiministeriet för hjälpen med data. Resultat från tidigare led i denna undersökning har publicerats i David Coleman och Eskil Wadensjö (1999), Indvandringen til Danmark. Internationale og nationale perspektiver (med Bent Jensen och Søren Pedersen), København: Spektrum, Eskil Wadensjö (2000), Immigration, the labour market, and public finances in Denmark, Swedish Economic Policy Review, Vol 7, s och Eskil Wadensjö (2000) Omfördelning via offentlig sektor: en fördjupad analys i Gunnar Viby Mogensen och Poul Chr. Matthiessen (red) (2000), Integration i Danmark omkring årtusindskiftet. Aarhus: Aarhus University Press. 2) I dessa belopp har inte inkluderats kostnader för invandrare som avser tiden före fattande beslut om uppehållstillstånd preasylkostnader. Dessa kostnader kan ses som en del av kostnaderna för gränskontrollen och inte som en del av kostnaderna för att invandrare är bosatta i landet. Preasylkostnaderna var 546 miljoner kronor år 1991, 2433 miljoner år 1995, 2273 miljoner år 1996 och 1290 miljoner år 1997 (alla belopp i respektive års priser). För 1998 saknar vi uppgift om storleken av dessa kostnader. 3) Talen överensstämmer inte med omfattningen av den faktiska invandringen utan skall ses som räkneexempel. År 2000 flyttade ungefär 12,000 icke-danska medborgare till Danmark från västliga länder och ungefär 18,000 icke-danska medborgare till Danmark från icke-västliga länder. 4) I arbetslöshetsförsäkringen mm ingår följande delar på sektorns kostnadssida: arbejdsløshedsdagpenge, orlovsydelser, efterløn, overgangsydelse og øvrige dagpengeydelser (uddannelsesgodtgørelse, etableringsydelse, kursusdagpenge mv). På sektorns inkomstsida ingår: A-kassekontingentet og arbejdsmarkedsbidraget. Institutet för social forskning (SOFI) Institutet för social forskning (SOFI) bildades 1972 genom en ombildning av det år 1967 bildade Institutet för arbetsmarknadsfrågor. Det var ett fristående forskningsinstitut men samlokaliserat med Stockholms universitet. År 1981 blev SOFI också formellt en del av Stockholms universitet och 1994 en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten vid detta universitet. Vid institutet bedrivs forskning rörande sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor. Totalt har institutet 60 anställda. Av dem är merparten forskare och forskarstuderande. Forskarna är nationalekonomer och sociologer. SOFI är också på olika sätt involverat i utbildningen inom universitetet. Institutets professor är handledare för doktorander och undervisar inom forskarutbildningen och även inom andra kurser i sina respektive ämnesområden. Bland viktiga forskningsområden under senare år inom SOFI kan nämnas rekrytering till utbildning och utbildningens konsekvenser för arbetsmarknad och inkomster; ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden; pensionssystem, pensionering och de äldres förhållande; kvinnornas ställning på arbetsmarknaden; arbetslöshetens utveckling och sammansättning; välfärdsstatens utveckling; samt inkomstfördelningens utveckling. Utmärkande för forskningen vid SOFI är att den i flertalet fall har en klar empirisk inriktning. Många bygger på Levnadsnivåundersökningarna som är panelundersökningar i intervjuform kompletterade med registerdata där den första intervjuomgången genomfördes 1968 och den femte och senaste år Det finns dock också mer renodlad teoretisk forskning vid SOFI. Många av forskningsprojekten vid institutet är komparativa projekt i samarbete med forskare från andra länder. Många forskare kommer också till institutet som gästforskare under kortare och längre perioder. Invandringsforskningen har sedan länge varit ett viktigt inslag i forskningen vid SOFI. Det är kanske inte så överraskande den omfattande arbetskraftsinvandringen till Sverige startade under 1960-talet, samma årtionde som SOFI:s föregångare bildades, och invandringen uppmärksammades redan då av forskare från olika discipliner. Här skall nämnas några av nu pågående projekt. Ett större forskningsprogram som såväl ekonomer och sociologer är engagerade i är benämnt Förändring, Marginalisering och Mångfald. Det kommer bl.a. att behandla etnisk mångfald på arbetsplatserna, integration av ungdomar med utländsk bakgrund och effekterna av etnisk bostadssegregation. Inom detta projekt studerer Roger Vilhelmsson hur det går för andragenerationens invandrare. Det övergripande syftet med ett annat projekt som Åsa Olli arbetar med är att analysera invandrares sökbeteende på arbetsmarknaden samt att jämföra detta med svenskars sökbeteende. Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed 11

12 Befolkningens holdning til antallet af flygtninge: Tendens til fald i uviljen i det sidste tiår, men ny kraftig stigning efter terrorangrebene i USA sammenlignes med, at i foråret 2001 viste en repræsentativ undersøgelse blandt de otte største ikke-vestlige grupper af indvandrere i Danmark, at 47 pct. her ønskede yderligere begrænsninger i flygtningenes adgang til Danmark. Der var stor spredning grupperne imellem fra 23 pct. blandt somalierne til 65 pct. af indvandrerne fra Tyrkiet. Om den danske befolknings holdning viser figur 1 også, at uviljen mod flygtningepolitikken, målt på den nævnte måde, er aftaget igennem det sidste tiår frem til og med september måned 2001: Den trendmæssige andel, der ønskede stramninger, var 69 pct. i august 1990, og lå 11 år senere på 56 pct. Af Søren Pedersen og Helle Cwarzko Jensen, Rockwool Fondens Forskningsenhed Spørgsmålet Mener De, at man bør indføre begrænsninger i flygtninges adgang til Danmark i forhold til, som det er nu? er blevet stillet på næsten ensartet måde fra og med januar De senere år er spørgsmålet som har sin oprindelse i forskningen ved Institut for Statskundskab ved Århus Universitet indgået i Forskningsenhedens undersøgelser af indvandrernes levevilkår. Men det ses også, at der sker en meget kraftig stigning i uviljen mod indtaget af flygtningene fra de nævnte 55 pct. i september måned til 68 pct. i oktober, hvilket højst sandsynligt skyldes terrorangrebene i USA den 11. september. Som nævnt giver den nye spørgsmålsformulering mulighed for at undersøge, om gruppen, som ikke ønskede stramninger, i så fald ønskede en uændret, eller en mere lempelig politik over for flygtningeadgangen til Danmark. Figur 1: Andel af danskere, som mener, at man skal indføre begrænsninger i flygtninges adgang til Danmark i forhold til, som det er nu. Pct. Som rapporteret i Enhedens nyhedsbrev fra juni 2001 har perioden siden 1985 været præget af, at i gennemsnit omkring 65 pct. af danskerne med en mening om sagen havde ønsket stramninger. Der var altså her set bort fra svar af typen Ved ikke og Uoplyst, ligesom man i øvrigt ikke havde opdelt gruppen, som ikke ønskede stramninger, efter om man i så fald ønskede en uændret, eller en mere lempelig politik over for flygtningeadgangen til Danmark. 1) 90 Faktisk Aug Aug. 93 Jan. 85 Sep Maj 87 Okt. 85 Aug. 90 Febr Okt. 88 Aug. 85 Trend Oktober 01 Juni 97 Maj/juni 95 Feb./Mar. 01 Maj/juni 96 Feb. 99 Aug. 01 Juni 00 September 01 Det blev derfor besluttet at stille spørgsmålet med en lidt anden formulering, så det er muligt at se, om dem, der ikke ønsker stramninger, så i stedet for ønsker lempelser eller evt. ingen ændringer i flygtningenes adgang i forhold til nu. Spørgsmålene med den lidt ændrede formulering 2) der samtidig sikrer en sammenligning med den gamle formulering blev stillet i Danmarks Statistiks omnibusser for september og oktober måned 2001 til i alt personer. Undersøgelsen gør det endvidere muligt at se, om terrorangrebene i USA, og de følgende begivenheder på indvandrerområdet herhjemme, har haft indflydelse på danskernes holdning til flygtningenes adgang til landet. Som det ses i figur 1, ligger andelen i september måned 2001, hvor langt de fleste interviews blev gennemført før 11. september, der ønsker stramninger, på samme niveau som i august måned nemlig på 55 pct. Andelen kan f.eks Anm.: Der er set bort fra uoplyste svar. Spørgsmålsformuleringen lød tidligere: Mener De, at man bør indføre begrænsninger i flygtninges adgang til Danmark i forhold til, som det er nu? I september og oktober 2001 lød formuleringen: Hvordan mener De, at flygtninges adgang til Danmark skal være i forhold til, som det er nu? Skal der ske begrænsninger, skal der ske lettelser, eller skal reglerne forblive uændrede? Trenden er beregnet som et simpelt gennemsnit af tre målinger. F.eks. er trenden for februar/marts 2001 beregnet ud fra juni 2000, februar/marts 2001 og august Kilde: Rockwool Fondens Forskningsenhed, hvad angår tallene for februar 1999, juni 2000, februar/marts 2001 og august-oktober Resultaterne af den nye spørgsmålsformulering fremgår af tabel Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed

13 Som det ses i tabel 1, var det i september kun 10 pct., som ønskede lempelser i flygtningenes adgang, mens 35 pct. ønskede adgangen uændret. Og det vel at mærke før terrorangrebene den 11. september. Tabel 1. Voksne (16-74 årige) danskeres mening om flygtninges adgang til Danmark målt i september og oktober måned Procent September Oktober Begrænsninger Lettelser 10 6 Uændret Antal personer Anm.: Der er set bort fra Ved ikke og Nægter Det ses videre i tabel 1, at andelen, som ønsker stramninger, stiger med 13 procentpoint fra september til oktober fra 55 pct. til 68 pct. Andelen, som ønsker lempelser, falder til 6 pct. I en særlig statistisk analyse (logistisk regression) er der også set nærmere på, hvad der især kendetegner dem, der ønsker stramninger hhv. lettelser i flygtningenes adgang til landet. Til denne analyse er interviewene for september og oktober slået sammen, hvilket giver i alt personer, når der ses bort fra ved ikke og nægter svarene. Samtidig indgår en variabel for datoen for interviewets gennemførelse. Denne viser, at der er en statistisk sikker større sandsynlighed for, at folk ønsker stramninger efter den 11. september, og samtidig er der en statistisk sikker sandsynlighed for, at færre efter den 11. september ønsker lettelser i flygtningenes adgang. Hvis man ser på, hvad der især kendetegner dem, der ønsker stramninger, har uddannelsen en meget stor betydning. Navnlig folk med en grundskoleuddannelse som højeste fuldførte uddannelse ønsker stramninger. Det samme gør sig gældende for pensionister, når der samtidig korrigeres for en lang række baggrundsfaktorer. Omvendt har især folk med en længerevarende videregående uddannelse, studerende og for alle persongruppers vedkommende svarpersoner bosiddende i København, en mindre sandsynlighed for at svare, at de ønsker stramninger. Resultaterne her viser sig ikke at være meget forskellige fra resultaterne gengivet i nyhedsbrevet fra Rockwool Fondens Forskningsenhed fra juni Som nævnt er det som følge af den nye spørgsmålsformulering også muligt at se nærmere på, hvilke grupper der navnlig ønsker lempelser i flygtningenes adgang til Danmark. Det er, som det fremgår af tabel 1 ovenfor, ikke nogen stor gruppe, nemlig hhv. 10 og 6 pct. i september og oktober og som gennemsnit for de to undersøgelser: 8 pct. Det viser sig, at specielt folk med en længerevarende videregående uddannelse ønsker lempelser og det samme gør folk bosiddende i København. Endvidere ønsker også enlige lempelser i flygtningenes adgang. Det er også undersøgt, hvem der skifter holdning fra september til oktober. For at svare på dette spørgsmål, skulle man ideelt set spørge de samme personer på begge tidspunkter. Dette har ikke været muligt til undersøgelsen her, hvor vi i stedet har stillet spørgsmålene i to forskellige omnibusundersøgelser. Tabel 2 demonstrerer, at der sker en stigning blandt stort set alle persongrupper fordelt på køn, alder, stilling og uddannelse i andelen, der mener, der skal indføres begrænsninger efter terrorangrebene i USA den 11. september. Den procentvise stigning er lidt forenklet sagt særlig stor for mænd og de årige. Det fremgår videre i tabel 2, at jo længere uddannelse folk har, desto større er den procentvise stigning i andelen, der ønsker indført stramninger i flygtninges adgang til landet. Tabel 2. Andelen af voksne (16-74 årige) danskere, der ønsker stramninger i flygtninges adgang til Danmark målt i september og oktober måned 2001 fordelt på køn, alder, stilling og uddannelse. Procent September Oktober Mænd Kvinder årige årige årige årige årige årige årige Studerende/skoleelev Arbejdsløs Pensionist/efterløn Lønmodtager Selvstændig/medhjælpende ægtefælle Øvrige (46) (88) Grundskole uddannelse Gymnasial uddannelse Erhvervsfaglig uddannelse Kort videregående uddannelse Mellemlang/lang videregående uddannelse Anm.: Tal i parentes angiver, at der er en større usikkerhed på tallet end normalt pga. få observationer. Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed 13

14 Samlet set er det mest iøjnefaldende resultat af undersøgelserne i september og oktober formentlig, for det første, at inden terrorangrebene i USA den 11. september, og inden der var udskrevet valg, mente kun godt 10 pct. af den danske befolkning, at der skal indføres lempelser i flygtninges adgang til Danmark. Efter terrorangrebet mente 6 pct. i oktober måned det samme målingen her er også foretaget før valget blev udskrevet. For det andet er det iøjnefaldende, at andelen af den voksne befolkning, der ønsker indført begrænsninger i flygtninges adgang, fra september til oktober er steget fra 55 pct. til 68 pct. Uviljen mod den førte politik mht. antallet af modtagne flygtninge er altså dermed bragt tilbage til det tidligere høje niveau. 1) Rockwool Fondens Forskningsenhed stillede i juni 2001 spørgsmålet med en lidt anden formulering, idet spørgsmålet lød: Mener De, at man bør indføre begrænsninger i indvandrernes adgang til Danmark i forhold til, som det er nu? Her svarede (ikke vist i figuren) 57 pct. ja. Der er altså ingen statistisk sikker forskel til undersøgelserne i februar/marts eller august ) Den nye spørgsmålsformulering lyder: Jeg vil nu gerne høre Deres synspunkt mht. debatten om flygtninges adgang til Danmark: Hvordan mener De, at flygtninges adgang til Danmark skal være i forhold til, som det er nu? Skal der ske begrænsninger, skal der ske lettelser, eller skal reglerne forblive uændrede? Data er indsamlet af Danmarks Statistik for Rockwool Fondens Forskningsenhed i perioden 31 august-16. september og oktober Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed

15 Borgernes lovlydighed i internationalt perspektiv Nye internationale tal Rockwool Fondens Forskningsenhed har tidligere foretaget undersøgelser af danskernes forhold til at overholde lovene, dels den meget omfattende undersøgelse Borgerne og Lovene i , dels en mindre opfølgningsundersøgelse i 2000, der i øvrigt viste, at langtidstendensen til faldende lovlydighed var vendt. Men ingen af disse undersøgelser havde et internationalt udblik. Årsagen var, at de internationale sammenligningsmuligheder var usikre. Ganske vist var enkelte af nøglespørgsmålene i Borgerne og Lovene taget fra den danske del af de internationale værdiundersøgelser, der er gennemført i flere omgange siden 1980/81, jf. også Peter Gundelachs artikel her i nyhedsbrevet. Af professorjørgen Goul Andersen, Aalborg Universitet Selv om det ikke ligger danskerne så fjernt at bøje lovene og snyde eller misbruge i det små, så synes moralen med hensyn til at overholde lovene alligevel at være højere i Danmark end i stort set alle andre lande, vi normalt sammenligner os med. Danskerne er også blandt de folkefærd, der har den største sociale tillid borgerne imellem og den største tillid til de offentlige myndigheder. Det tegner tilsammen et samfund med en grundlæggende stor sammenhængskraft og høj regerlighed, målt med international målestok. Eksempelvis finder 76 pct. af danskerne det klart forkert at snyde i skat, mens andelen i Østrig og Tyskland kun ligger lige omkring de 50 pct. Og i yderpunktet Rusland finder et stort flertal af borgerne 61 pct. ikke skattesnyderi særlig forkert. Helt i særklasse ligger Danmark, når det gælder strengheden i synet på socialt misbrug; det finder stort set alle forkert og 78 pct. endda yderst forkert. Selv i Sverige svinger den sidstnævnte andel sig kun op på 69 pct., og f.eks. i Rusland og Irland er det blot 1/3, der ser strengt på socialt misbrug. Det viser nye data fra de såkaldte ISSP-undersøgelser (International Social Survey Programme), som blev indsamlet i og for nylig er frigivet. ISSP-undersøgelserne ISSP (International Social Survey Programme) er et samarbejde mellem forskergrupper fra 35 lande verden over, hvor der hvert år indsamles data om skiftende emner ud fra et fælles spørgeskema. I 1998 var hovedtemaet religion, men herudover indgik også en række spørgsmål om etik, moral, tillid mv. Godt 30 lande har gennemført 1998-undersøgelsen, med tilsammen næsten opnåede interviews. Data er indsamlet enten ved personligt interview (som i Danmark) eller ved postspørgeskema, efter centralt godkendte procedurer. Det danske ISSP-projekt er et konsortium af forskere fra fire danske universiteter og koordineres af Jørgen Goul Andersen, Aalborg Universitet. (Jf. hjemmeside: Borgerne og Lovene Undersøgelsen Borgerne og Lovene blev gennemført af Rockwool Fondens Forskningsenhed med en stor dataindsamling omfattende 3000 interviews i 1997, samt en opfølgningsundersøgelse med et mindre spørgeskema og ca interviews i Desuden indgik der i 1997 samtaler med borgere og sagsbehandlere i den kommunale forvaltning. Resultaterne fra Borgerne og lovene er publiceret i: Jørgen Goul Andersen, med bidrag af Hans Jørgen Nielsen og Marie Louise Hultin, Borgerne og Lovene. Aarhus: Rockwool Fondens Forskningsenhed og Aarhus Universitetsforlag Jørgen Goul Andersen, med kommentarer og vurderinger af Karen Jespersen, Jørn Henrik Petersen og Jörgen Westerståhl, Lovene og mig. København: Spektrum Sanne Lund Clement, Borgerne og lovene II. Danskernes forhold til landets love. Aalborg: Aalborg Universitet Jørgen Goul Andersen, Borgerne og lovene II. Danskerne er blevet mere lovlydige i Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed, marts København. En sammenfatning og udbygning af resultaterne fra Borgerne og lovene er publiceret i: Bent Jensen, Kan land med lov bygges? Danskernes lovmoral. København: Spektrum Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed 15

16 Netop ved spørgsmålene om overtrædelser af normer og love blev der imidlertid fra starten benyttet en særlig dansk oversættelse, som senere er bibeholdt af hensyn til sammenligneligheden over tid: Spørgsmålet, om handlinger kunne retfærdiggøres, var oversat med spørgsmålet om graden af billigelse af forskellige handlinger. Disse spørgsmål ligner hinanden så meget, at man godt kan analysere sociale forskelle parallelt med andre lande. En sammenligning af niveauet for lovlydighed er derimod u- sikker, hvorfor sådanne sammenligninger måtte udelades fra undersøgelserne af Borgerne og Lovene. Umiddelbart kunne tallene tyde på, at danskerne var mere lovlydige end de fleste (Halman og Vloet 1994; Halman 1995), men der var betydelig risiko for, at forskellen blot skyldtes spørgsmålsformuleringen. Her kommer den nye undersøgelse til hjælp. Skattemoral Resultaterne vedrørende undersøgelsen af moralen i forhold til skattesnyd og socialt misbrug er vist i figur 1 og 2. De bygger på følgende spørgsmål: Herefter vil jeg gerne have Dem til at overveje følgende situationer. Mener De, det er rigtigt eller forkert, hvis En skatteyder ikke opgiver hele sin indkomst for derved at betale mindre i indkomstskat? 2. En person giver fejlagtige oplysninger om sig selv for at få offentlige ydelser, som han eller hun ikke er berettiget til? Svarkategorierne var: 1. Ikke forkert, 2. Lidt forkert, 3. Forkert, 4. Meget forkert Danmark ligger ikke helt i top med hensyn til skattemoral, men dog i klasse med Sverige og USA. Danskerne er i øvrigt lidt mere polariserede end befolkningerne i de lande, der ligger nærmest med hensyn til skattemoral, idet der er relativt flere (44 pct.), der finder skattesnyd yderst forkert, men også relativt flere (24 pct.), der højest finder det lidt forkert hvilket nok i praksis kan ses som accept. Målt på denne sidstnævnte andel ligger Danmark ikke så langt fra gennemsnittet. I Storbritannien tager man lidt mere afslappet på skattesnyd, som kun 19 pct. vil betegne som yderst forkert; til gengæld er der ikke flere end i Danmark, der vil acceptere det. Italien viser et endnu mere polariseret mønster end i Danmark, idet 42 pct. ser meget strengt på skattesnyd, mens 12 pct. ligefrem finder det helt i orden og andre 19 pct. finder det acceptabelt. I de tysktalende lande og i Holland og Frankrig har man en overraskende høj accept af skattesnyd i Østrig og Tyskland er det iflg. ISSP-undersøgelserne op mod halvdelen, der højest finder skattesnyd lidt forkert. De tidligere kommunistiske lande i Østeuropa skiller sig ikke væsentligt ud fra andre europæiske lande bortset fra Rusland: Her kan 29 pct. slet ikke se noget forkert i at snyde i skat, og 32 pct. finder det kun lidt forkert. Figur 1. Skattemoral i forskellige lande. Japan (index 59)* Sverige (index 45) Danmark(index43) USA (index 41) Tjekkiet (index 36) Norge (index 35) Italien(index33) Storbritannien (index 27) Holland (index 22) Frankrig (index 15) Vesttyskland (index 5) Østrig (index -1) Rusland (index -14) *Index (-100 til +100) Kilde: ISSP % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% ikke forkert lidt forkert forkert yderst forkert Moral med hensyn til snyd med sociale ydelser Moralen med hensyn til snyd med sociale ydelser er i samtlige lande strengere end skattemoralen. Men her er Danmark i særklasse, efterfulgt af Sverige og Holland, Canada og Norge. Hele 78 pct. af danskerne finder socialt misbrug yderst forkert. I Sverige er tallet 69 pct., og i Norge 65 pct. Det er i øvrigt bemærkelsesværdigt, at det netop er de fire europæiske lande, der ifølge de fleste vurderinger har de mest generøse velfærdsstater, der også har det strengeste syn på socialt misbrug. Det er næppe helt tilfældigt: En generøs velfærdsstat forudsætter relativt stærke normer den ville næppe kunne opretholdes, hvis skatteborgerne følte, de var til grin for deres egne penge. Ikke overraskende finder vi også her Rusland og Letland i bunden, ligesom de tidligere kommunistiske lande i Mellem- og Østeuropa gennemgående ligger i den nedre halvdel af skalaen. Mere overraskende finder man også Tyskland relativt lavt placeret. Under halvdelen af tyskerne finder socialt misbrug yderst forkert. 16 pct. af østtyskerne og 21 pct. af vesttyskerne betragter endda snyd med sociale ydelser som kun lidt forkert eller slet ikke forkert. I Danmark er tallet fire pct. Måske er det i lyset af de strenge danske normer, man skal se danskernes villighed til at forhandle normen om socialt misbrug: Som det fremgik af Borgerne og Lovene, var der en meget stor afvigelse mellem den generelle norm og synet på konkrete tilfælde, hvor formildende omstændigheder spillede ind. Om det samme er tilfældet i andre lande, kan man kun gisne om. Men det er ikke givet, at danskernes moral er strengere i konkrete tilfælde, end den er i andre lande. Ikke desto mindre er de 16 Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed

17 strenge normer dog noget, politiske ledere kan henvise til i deres argumentation. Det fremgik således af opfølgningsundersøgelsen Borgerne og Lovene II, at der fra 1997 til 2000 var sket en betydelig ændring i danskernes syn på en række konkrete former for socialt misbrug, fordi man netop fra politisk hold havde gjort en indsats for at navngive disse former for misbrug som rigtigt misbrug, hvorved de faldt ind under den generelle norm. Figur 2. Moral med hensyn til snyd med sociale ordninger i forskellige lande. Japan (index 73)* Sverige (index 77) Danmark (index 82) USA (index 65) Tjekkiet (index 55) Norge (index 74) Italien (index 60) Storbritannien (index 66) Holland (index 77) Frankrig (index 64) Vesttyskland (index 47) Østrig (index 58) Rusland (index 25) *Index (-100 til +100) Kilde: ISSP % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% ikke forkert lidt forkert forkert yderst forkert Etsamletmålformoraliforholdtillovene Som det fremgik af Borgerne og Lovene, tapper disse spørgsmål også en underliggende samfunds- eller medborgermoral, og der er da også i alle lande en stærk sammenhæng mellem svarene på de to spørgsmål. Det havde været ønskeligt med lidt flere spørgsmål, idet skattespørgsmålet skiller sig en smule ud. Det er heller ikke u- tænkeligt, at billedet af danskerne bliver lidt mere lovlydigt, end hvis man havde kunnet inddrage andre spørgsmål. Men vi har med dette forbehold lavet et samlet indeks af de to spørgsmål, hvor vi herefter begrænser os til nogle europæiske lande plus USA. Ikke overraskende placerer Danmark sig inden for denne gruppe i toppen sammen med Sverige, jf. Tabel 1. Bortset fra Japan er der i øvrigt heller ingen lande i det samlede materiale, der kan gøre Danmark rangen stridig. Det er imidlertid også interessant at se på aldersforskellene. Generelt ved vi fra Borgerne og Lovene, at de er lidt mindre på disse områder end på andre sider af lovmoralen. Og alt andet lige er der i de fleste lande til de fleste tider en vis tendens til, at folk bliver mere lovlydige med alderen. Men der tegner sig interessante forskelle mellem landene. I Rusland er aldersforskellen meget stærk og samfundsmoralen rent ud sagt elendig blandt de unge. Det giver et billede af normer i opløsning i Rusland. Holland markerer det modsatte yderpunkt. Mellem disse finder man imidlertid både Tyskland og Frankrig med ret markant svækkede normer blandt de unge, mens Danmark ligger tættere på det hollandske mønster. Det betyder også, at de danske unge, sammenlignet med unge i andre lande, har meget stærke normer, i hvert fald når det gælder skattemoral og moral med hensyn til snyd med sociale ydelser. Tabel 1. Samlet samfundsmoral i udvalgte lande, opdelt efter alder. Index fra -100 (lav) til +100 (høj) Hele befolkningen Danmark Sverige Norge Holland USA UK Frankrig Vesttyskland Tjekkiet Rusland Kilde: ISSP-undersøgelsen. Social tillid og tillid til myndighederne I de senere år har man i stigende grad fået øje for den sociale kapital og dens betydning for sammenhængskraften og for den økonomiske kapacitet i et samfund (Putnam 2000). Begrebet henviser først og fremmest til dannelsen af generelle gensidighedsnormer at man godt vil yde noget til andre eller til et fællesskab, i forventning om også selv at blive behandlet tilsvarende i en tilsvarende situation. Også selv om det i snæver (utilitaristisk) forstand ikke er rationelt. Det er det, der populært udtrykkes ved formlen: Man er nødt til at gå til nogle andres begravelser, for at de vil komme til ens egen! (Putnam 2000). Der er mange måder, hvorpå dette kan måles. Putnam selv lægger hovedvægten på foreningsdeltagelse, men det er ud fra en antagelse om, at netop deltagelse i foreninger i særlig grad bidrager til dannelse af sådanne gensidighedsnormer. Social tillid til andre mennesker er et andet mål, der faktisk er noget mere dækkende. Og det er en nærliggende antagelse, at lovlydighed, social tillid og tillid til myndighederne går op i en højere enhed. Hvis folk ikke overholder lovene, kan den sociale tillid nedbrydes, og manglende tillid til andre svækker følelsen af forpligtelse over for fællesskabet. Har man ikke tillid til myndighederne, kan det let gå ud over tilbøjeligheden til at overholde lovene, osv. Vi har derfor målt social tillid ud fra følgende to spørgsmål: Hvor ofte tror De, at andre mennesker ville forsøge at udnytte én, hvis de havde mulighed for det, og hvor ofte tror De, at de ville forsøge at være fair? Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed 17

18 Nogle mennesker siger, at man kan stole på de fleste mennesker. Andre siger, at man ikke kan være forsigtig nok. Hvordan føler De det? Videre er tillid til myndighederne målt ud fra tillid til parlament og domstole/retsvæsen: Hvor stor tillid har De til Folketinget? Hvor stor tillid har De til domstolene og retsvæsenet? Begge sæt af spørgsmål er kombineret til indeks, der kan gå fra -100 til For den enkelte person er der imidlertid ikke nævneværdig sammenhæng mellem tillid til andre mennesker (social tillid), tillid til myndighederne, og moral med hensyn til at overholde lovene. Men på samfundsplan synes sammenhængen at være ret tydelig: I de små nordeuropæiske velfærdsstater, hvor man finder den højeste moral med hensyn til at overholde lovene, finder man også den største sociale tillid og den største tillid til myndighederne, jf. tabel 2. Norge er det land, hvor den sociale tillid er størst, men Danmark, Sverige og Holland følger lige efter. Når det gælder tillid til parlamentet, er skandinaverne ikke i særklasse, men relativt tæt på gennemsnittet lidt afhængig af den siddende regerings popularitet. Inddrager man et bredere sæt af institutioner, tegner de nordiske lande sig imidlertid også her som nogle af de mest tillidsprægede. Tabel 2. Social tillid, tillid til myndighederne, og samlet samfundsmoral i udvalgte lande. Index fra -100 (lav) til +100 (høj). Social tillid Tillid til myndighederne Samfundsmoral Danmark Sverige Norge Holland USA UK Frankrig Vesttyskland Tjekkiet Rusland Konklusion Alt i alt tyder internationale sammenlignelige data således på, at danskerne fortsat er et relativt lovlydigt folk med høj grad af tillid til hinanden og en temmelig høj grundlæggende tillid til myndighederne også når folk beklager sig over svegne politiske løfter, bureaukrati eller andre dårligdomme. Noget lignende ses i de øvrige nordiske lande. Hvordan en sammenligning af lovmoralen i helt konkrete tilfælde ville falde ud, vides ikke. I Danmark er principper som regel til forhandling, så sort arbejde i det små ikke sjældent accepteres af folk, der er stærke modstandere af skattesnyd, eller således at ivrige modstandere af socialt misbrug ser igennem fingre med, at studerende eller enlige mødre snyder lidt på vægten. Det er ikke helt utænkeligt, at en sådan forhandlingskultur kan være mere udbredt blandt danskere end blandt borgere i andre lande (som danskerne måske ville finde firkantede, mens de ville anse danskerne for dobbeltmoralske ). Det kan vi ikke vide, og derfor er det ikke helt sikkert, man genfinder tilsvarende forskelle i konkrete handlingssituationer. Men i hvert fald på et principielt plan synes både lovmoralen og tilliden til myndighederne at være væsentligt svagere i en række af de store EU-lande, herunder ikke mindst blandt de unge, end den er i Danmark. Kilder Clement, Sanne Lund (2001). Borgerne og lovene II. Danskernes forhold til landets love anno Aalborg: Aalborg Universitet og Rockwool Fondens Forskningsenhed. Goul Andersen, Jørgen (1998) med bidrag af Hans Jørgen Nielsen og Marie Louise Hultin. Borgerne og Lovene. Aarhus: Rockwool Fondens Forskningsenhed og Aarhus Universitetsforlag. Goul Andersen, Jørgen (1998) med bidrag af Karen Jespersen, Jørn Henrik Petersen og Jörgen Westerståhl. Lovene og mig. København: Spektrum. Halman, Loek and Vloet, Astrid (1994). Measuring and comparing values in 16 countries of the Western world. WORC Centre, Tilburg University. Halman, Loek (1995). Is there a moral decline? A cross-national inquiry into morality in contemporary society, International Social Science Journal vol. 45, pp Jensen, Bent (2001). Kan land med lov bygges? Danskernes lovmoral. København: Spektrum. Putnam, Robert D. (2000). Bowling alone. The collapse and revival of American community. New York: Simon & Schuster. CCWS Center for komparative velfærdsstatsstudier CCWS er dannet 1996 som et samarbejde mellem forskere ved Institut for Økonomi, Politik og Forvaltning, Institut for Sociale Forhold og Organisation, Institut for Historie, Internationale Studier og Samfundsforhold, alle Aalborg Universitet, samt Institut for Statskundskab, Aarhus Universitet. Ud over godt 10 seniorforskere er også tilknyttet syv-otte Ph.D.-studerende. Centret koordineres af Jørgen Goul Andersen, Aalborg Universitet. Centrets forskning omfatter en bred vifte af studier i velfærdsstaternes forandring, underliggende principper og aktuelle udfordringer og problemer, samt forskning i velfærdspolitikkens tilblivelse, til- og utilsigtede effekter og folkelige tilslutning. Centret og dets forskere deltager i et omfattende internationalt projekt- og netværkssamarbejde. CCWS har desuden en betydelig seminar- og konferenceaktivitet, forskeruddannelse m.v. En oversigt over igangværende forskningsprojekter, publikationer, seminaraktiviteter m.v. kan ses på 18 Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed

19 Danskernes offentlige moral gennem 20 år Af professor Peter Gundelach, Sociologisk Institut, Københavns Universitet Den moralske udvikling Der er næppe tvivl om at en nyhed om at danskernes moral er dalende er godt stof i medierne. Det er som regel lettere at sælge historier om en negativ end om en positiv udvikling. Der kan derfor også være en tilbøjelighed til at antage at danskernes moral bliver ringere. Der er muligt at tjekke sådanne antagelser gennem konkrete undersøgelser. På den måde kan man se på om forestillingerne om det moralske forfald har noget på sig, eller om det er historier der mere eller mindre ubegrundet popper op i medierne af og til når man konfronteres med en eller anden konkret sag. Antagelserne om et forfald i befolkningens værdier tager flere former. Nogle hævder at der sker en erodering af værdierne i almindelighed, andre at det især er blandt de unge ændringerne trænger igennem og atter andre fremhæver at der ikke er tale om en dalende moral, men derimod at moralen ændrer karakter og bliver mere individualiseret og refleksiv. Blandt samfundsvidenskabelige forskere er især den sidstnævnte forklaringsform blevet populær i de seneste år. Man kan imidlertid argumentere for at ændringer i befolkningens værdier næppe sætter sig i- gennem på kort sigt. Mange af de centrale værdier grundlægges i de unge år og holder sig i det store og hele gennem resten af livet. I det hele taget er der tale om træge processer. Værdier ændres langsomt, og man må derfor overordnet formode at der kun er sket lidt. De fleste værdier er så rodfæstede at der skal store forandringer til enten i den enkeltes liv eller i samfundet før en persons værdier skifter. Der er med andre ord to konkurrerende antagelser. På den ene side en forventning som bl.a. kan aflæses i medierne om at moralen er dalende. På den anden side en antagelse om at der kun vil ske små ændringer i hvert fald på kort sigt. Spørgsmålet er naturligvis hvad på kort sigt indebærer. Der foreligger nu undersøgelser der kortlægger værdierne i en periode på ca. 20 år. Hvis man er tilhænger af en teori om værdiændringer, må det betyde at man kan se at der er sket noget når der er tale om en så lang periode som 20 år. Vi skal derfor se på disse undersøgelser. Undersøgelserne Der foretages et utal af spørgeskemaundersøgelser hvert eneste år i Danmark. Nogle af disse undersøgelser har et identisk emnevalg, og i sådanne tilfælde vil det være en ubetinget fordel, hvis man kan sammenligne resultaterne fra de enkelte undersøgelser. Desværre er dette ofte meget vanskeligt. Det kan være mindre forskelle i spørgsmålsformuleringerne, og hvad der ikke mindst kan give problemer der kan være forskelle i de baggrundfaktorer der er medtaget i analysen. I nogle tilfælde er det dog muligt at gennemføre sammenligninger om end i beskeden målestok. Denne artikel handler om analysen af nogle identiske spørgsmål der er blevet stillet i det internationale værdiforskningsprojekt i 1981, 1990 og 1999 (Gundelach, 2002) og i den danske undersøgelse af Borgerne og Lovene (Goul Andersen, 1999; Clement, 2001) der er blevet gennemført to gange i 1997 og Tilsammen giver disse fem undersøgelser mulighed for at kortlægge udviklingen i danskernes værdier ganske grundigt. Den danske værdiundersøgelse er en del af et stort europæisk forskningsprojekt, måske det største samfundsvidenskabelige projekt overhovedet. Der deltager over 40 lande, og der er i de fleste lande indsamlet oplysninger fra 1000 personer eller derover. Undersøgelserne indeholder oplysninger om værdier i forhold til moral både privat og offentlig religion, politik, arbejde og familie. Den 25. januar 2002 udkom bogen Danskernes værdier på Hans Reitzels Forlag. Den er redigeret af undertegnede og har derudover ti bidragydere fra Københavns Universitet og fra andre danske universiteter og sektorforskningsinstitutter. Bogens overordnede resultat er i modsætning til opfattelser man ofte hører fremsat at det danske samfund langt fra er præget af stigende grad af værdiopløsning. Tværtimod er projektets overordnede resultat, at danskernes værdier er kendetegnet ved betydelig stabilitet. I det omfang, der er sket ændringer, er de i øvrigt større fra 1981 til 1990 end fra 1990 til Dette er overraskende, fordi der ofte fremsættes hypoteser om, at der er ved at ske betydelige samfundsændringer i retning af et såkaldt senmoderne samfund. Dette skulle betyde mindre sammenhængende værdier og lavere tilslutning til samfundets institutioner. Faktisk er der i undersøgelsen mange resultater, som peger i modsat retning af en sådan tendens. Fx viser undersøgelsen, at stoltheden Nyt fra Rockwool Fondens Forskningsenhed 19